Communication and Information Sector

United NationsEducational, Scientific and

Cultural Organization

ISBN 978-92-3-104198-3

V i lever i en värld där kvaliteten på den information vi får i stor utsträckning bestämmer våra val och de handlingar som följer av dem, liksom vår förmåga att ta till vara grundläggande

friheter, samt våra möjligheter till självbestämmande och utveckling. Detta Ramverk för medie- och informationskunnighet i skolan och lärarutbildningen är en viktig resurs för Unescos medlemsstater och en banbrytande publikation. Den är banbrytande av två skäl. För det första är den framtidsinriktad; med aktuella trender som underlag visar den på hur radio, television, internet, tidningar, böcker, digitala arkiv och bibliotek löper samman och alltmer bildar gemensamma plattformar. För det andra har texten utformats med lärare särskilt i åtanke och för att kunna integreras i formella system för lärarutbildning. Unesco tror och hoppas att ramverket i slutänden kommer att bidra till innovation och förnyelse på alla utbildningsnivåer.

Jānis Kārkliņš, Assistant Director-General for Communication and Information, UNESCO

www.unesco.org/webworld

Communication and Information Sector

United NationsEducational, Scientific and

Cultural Organization

Carolyn Wilson

Alton Grizzle

Ramon Tuazon

Kwame Akyempong

Chi-Kim Cheung

Medie- och informations-

kunnighet i skolan

och lärar- utbildningen

Communication and Information Sector

United NationsEducational, Scientific and

Cultural Organization

Med

ie- och in

forma

tionsku

nn

igh

et i skolan och

lärarutb

ildn

ingen

Medie- och informationskunnighet

i skolan och lärarutbildningen

Två aktuella skrifter

Medie- och informationskunnighet i nätverkssamhälletSkolan och demokratin

UNESCOs ramverk för lärare och lärarutbildning

Analyser och reflektioner

Ulla Carlsson (red.)

NORDICOMGöteborgs universitet

Informa- tions-

kunnighet

Biblioteks-kunnighet

Dator- kunnighet

Digital- kunnighet

Internet-kunnighet

Spel- kunnighet

Film-kunnighet

Medie-kunnighet

Reklam-kunnighet

Nyhets-kunnighet

Yttrande-

frihets- & infor-

mationsfrihets-

kunnighet

Medie- och inform

ationskunnighet i nätverkssamhället Skolan och dem

okratin Ulla Carlsson (red.)

N

OR

DIC

OM

NORDICOMGöteborgs universitet

Box 713, SE 405 30 Göteborg, SverigeTelefon: +46 31 786 00 00 (vx)

Fax: +46 31 786 46 55

www.nordicom.gu.se

Nordiskt Informationscenter för Medie- och Kommunikationsforskning

The International Clearinghouse on Children, Youth and Media

I dagens digitala kommunikationssamhälle har förutsättningarna för mediernas och informationens funktioner förändrats och därmed det för demokratin så centrala offentliga rummet. För att kunna förstå, värdera, använda och uttrycka sig via medier behövs många olika kunskaper. Det handlar om medie- och informationskunnighet.

Vad gör politiken och skolan för att skapa medie- och informationskunniga och kritiskt tänkande medborgare och kreativa medieproducenter? Och vilket ansvar tar medie- företagen?

När UNESCO presenterade ett genomarbetat ramverk för lärare och lärarutbildningar, Media and Information Literacy Curriculum for Teachers’, väcktes tanken att utarbeta en svensk version i syfte att stärka kunskapen om medier och information utifrån ett medborgar- och demokratiperspektiv. En övertygelse om skolans avgörande roll i detta arbete var en given utgångspunkt.

Föreliggande bok – Medie- och informationskunnighet i nätverkssamhället. Skolan och demokratin – är ett resultat av ett samarbetsprojekt mellan Nordicom vid Göteborgs universitet, Svenska Unescorådet, Statens medieråd, Skolverket, Svenska Filminstitutet och Filmpedagogerna. Boken innehåller inte bara UNESCOs ramverk utan också artiklar med analyser och reflektioner. Här diskuterar forskare och praktiker utifrån sina specifika ämneskunskaper och erfarenheter hur medie- och informationskunnigheten kan stärkas genom skolan.

ISBN

978

-91-

8652

3-62

-6

97

89

18

65

23

62

6

TV-kunnighet

NORDICOMGöteborgs universitetBox 713, SE 405 30 Göteborg, Sverige

www.nordicom.gu.se

Nordiskt Informationscenter för Medie- och Kommunikationsforskning

The International Clearinghouse on Children, Youth and Media

Vad är det att vara medie- och informationskunnig?

Mediekunnighet betonar förmågan att förstå mediernas funktioner, värdera hur dessa funktioner utförs och att använda medier på ett klokt sätt – inte minst för att uttrycka sig själv genom ord och bild. Informationskunnighet understryker vikten av att ha till-gång till och förmåga att hantera och värdera information.

Medie- och informationskunnighet: önskvärda färdigheter

Informationskunnighet

Mediekunnighet

Definiera och beskri-va informa-tionsbehov

Söka och använda information

Bedöma information

Sortera information

Använda information på ett etiskt hållbart sätt

Förmedla information

Använda IKT-färdig-heter som krävs för att processa information

Förstå mediernas roll och funktion i ett demokratiskt samhälle

Att veta vilka förutsättningar som krävs för att medier ska kun-na uppfylla sina funktioner

Kunna kritiskt värdera medie-innehåll utifrån mediernas funk-tioner

Förmåga att an-vända medier för att kunna uttrycka sig och delta i den demokratiska processen

Använda färdig-heter som krävs för att producera eget medieinne-håll

www.statensmedierad.se

Unescos MIK-ramverk är en modell avsedd att förse institutioner för lärarutbildningar i olika länder med ett ramverk för utformningen av egna program för utbildning av medie- och informationskunniga lärare. Det handlar om kärnkompetenser och färdig- heter som relativt enkelt kan infogas i befintliga lärarutbildningar.

NO

RD

ICO

M m

ars

2013

2013

Communication and Information Sector

United NationsEducational, Scientific and

Cultural Organization

ISBN 978-92-3-104198-3

V i lever i en värld där kvaliteten på den information vi får i stor utsträckning bestämmer våra val och de handlingar som följer av dem, liksom vår förmåga att ta till vara grundläggande

friheter, samt våra möjligheter till självbestämmande och utveckling. Detta Ramverk för medie- och informationskunnighet i skolan och lärarutbildningen är en viktig resurs för Unescos medlemsstater och en banbrytande publikation. Den är banbrytande av två skäl. För det första är den framtidsinriktad; med aktuella trender som underlag visar den på hur radio, television, internet, tidningar, böcker, digitala arkiv och bibliotek löper samman och alltmer bildar gemensamma plattformar. För det andra har texten utformats med lärare särskilt i åtanke och för att kunna integreras i formella system för lärarutbildning. Unesco tror och hoppas att ramverket i slutänden kommer att bidra till innovation och förnyelse på alla utbildningsnivåer.

Jānis Kārkliņš, Assistant Director-General for Communication and Information, UNESCO

www.unesco.org/webworld

Communication and Information Sector

United NationsEducational, Scientific and

Cultural Organization

Carolyn Wilson

Alton Grizzle

Ramon Tuazon

Kwame Akyempong

Chi-Kim Cheung

Medie- och informations-

kunnighet i skolan

och lärar- utbildningen

Communication and Information Sector

United NationsEducational, Scientific and

Cultural Organization

Med

ie- och in

forma

tionsku

nn

igh

et i skolan och

lärarutb

ildn

ingen

MIK-ekologinDet finns olika definitioner av och föreställningar om vad som innefattas i begreppet medie- och informationskunnighet. Oftast handlar det om färdigheter som bygger på kunskapssökande och förmåga att använda medier och informationskanaler på ett meningsfullt sätt – oavsett form och teknologi.

En rad begrepp florerar och debatten om vilket som är mest tillämpbart diskuteras in-tensivt från tid till annan. Begreppen tillämpas olika beroende på i vilket professionellt eller kulturellt sammanhang de används.

Informa-tions-

kunnighet Biblioteks-kunnighet

Yttrande-

frihets- & infor-

mationsfrihets-

kunnighet

Dator- kunnighet

Digital- kunnighet

Internet-kunnighet

Spel- kunnighet

Film-kunnighet

Medie-kunnighet

Reklam-kunnighet

TV-kunnighet

Nyhets-kunnighet

Medie- ochinformations-

kunnighet

Unesco förordar användningen av samlingsbegreppet medie- och informationskun-nighet (MIK) i syfte att harmonisera begrepp och bättre möta den samtida utveck- lingen med konvergerande medie- och informationsplattformar.

Var och en har rätt till åsiktsfrihet och yttrandefrihet. Denna rätt innefattar frihet att utan ingripande hysa åsikter samt söka, ta emot och sprida information och idéer med hjälp av alla uttrycksmedel och oberoende av gränser.

Artikel 19 i FNs allmänna deklaration om de mänskliga rättigheterna

Yttrandefrihet och fria oberoende medier är en av demokratins grundpelare. Idag när vi kan leva våra liv både offline och online är det inte helt lätt att dra en klar linje mellan livet på nätet och det verkliga livet – mellan privat och offentligt. För att kunna förstå, värdera, använda och uttrycka sig via medier och andra informationskanaler behövs många olika kunskaper. Det handlar om medie- och informationskunnighet (MIK).

När Unesco 2011 presenterade ett genomarbetat ramverk för lärare och lärarutbild-ningar, Media and Information Literacy Curriculum for Teachers, väcktes tanken att utarbeta en svensk version i syfte att stärka kunskapen om medier och information utifrån ett medborgar- och demokratiperspektiv.

Ett samarbete etablerades mellan Nordicom, Svenska Unescorådet, Statens medieråd, Skolverket, Svenska Filminstitutet och Filmpedagogerna, vilket har resulterat i två publikationer:

Medie- och informationskunnighet i nätverkssamhället. Skolan och demokratin Boken innehåller en svensk bearbetning av Unesco-dokumentets första del, ’Ramverk för läroplan och kompetens’, och artiklar där forskare och praktiker utifrån sina specifika ämneskunskaper och erfarenheter presenterar analyser av och reflektioner om hur medie- och informationskunnigheten kan stärkas genom skolan.

En direktöversättning av Unesco-dokumentet i sin helhet, Medie- och informationskunnighet i skolan och lärarutbildningen. Ramverk och undervisningspraktiker, publicerad på de webbplatser som projektets deltagare representerar – nordicom.gu.se/clearinghouse; unesco.se; statensmedierad.se; multimedia.skolverket.se; sfi.se/sv/filmiskolan; filmpedagogerna.se

Medie- och informationskunnighet i nätverkssamhälletSkolan och demokratin

UNESCOs ramverk för lärare och lärarutbildning

Analyser och reflektioner

Ulla Carlsson (red.)

NORDICOMGöteborgs universitet

Informa- tions-

kunnighet

Biblioteks-kunnighet

Dator- kunnighet

Digital- kunnighet

Internet-kunnighet

Spel- kunnighet

Film-kunnighet

Medie-kunnighet

Reklam-kunnighet

Nyhets-kunnighet

Yttrande-

frihets- & infor-

mationsfrihets-

kunnighet

Medie- och inform

ationskunnighet i nätverkssamhället Skolan och dem

okratin Ulla Carlsson (red.)

N

OR

DIC

OM

NORDICOMGöteborgs universitet

Box 713, SE 405 30 Göteborg, SverigeTelefon: +46 31 786 00 00 (vx)

Fax: +46 31 786 46 55

www.nordicom.gu.se

Nordiskt Informationscenter för Medie- och Kommunikationsforskning

The International Clearinghouse on Children, Youth and Media

I dagens digitala kommunikationssamhälle har förutsättningarna för mediernas och informationens funktioner förändrats och därmed det för demokratin så centrala offentliga rummet. För att kunna förstå, värdera, använda och uttrycka sig via medier behövs många olika kunskaper. Det handlar om medie- och informationskunnighet.

Vad gör politiken och skolan för att skapa medie- och informationskunniga och kritiskt tänkande medborgare och kreativa medieproducenter? Och vilket ansvar tar medie- företagen?

När UNESCO presenterade ett genomarbetat ramverk för lärare och lärarutbildningar, Media and Information Literacy Curriculum for Teachers’, väcktes tanken att utarbeta en svensk version i syfte att stärka kunskapen om medier och information utifrån ett medborgar- och demokratiperspektiv. En övertygelse om skolans avgörande roll i detta arbete var en given utgångspunkt.

Föreliggande bok – Medie- och informationskunnighet i nätverkssamhället. Skolan och demokratin – är ett resultat av ett samarbetsprojekt mellan Nordicom vid Göteborgs universitet, Svenska Unescorådet, Statens medieråd, Skolverket, Svenska Filminstitutet och Filmpedagogerna. Boken innehåller inte bara UNESCOs ramverk utan också artiklar med analyser och reflektioner. Här diskuterar forskare och praktiker utifrån sina specifika ämneskunskaper och erfarenheter hur medie- och informationskunnigheten kan stärkas genom skolan.

ISBN

978

-91-

8652

3-62

-6

97

89

18

65

23

62

6

TV-kunnighet

Communication and Information Sector

United NationsEducational, Scientific and

Cultural Organization

ISBN 978-92-3-104198-3

V i lever i en värld där kvaliteten på den information vi får i stor utsträckning bestämmer våra val och de handlingar som följer av dem, liksom vår förmåga att ta till vara grundläggande

friheter, samt våra möjligheter till självbestämmande och utveckling. Detta Ramverk för medie- och informationskunnighet i skolan och lärarutbildningen är en viktig resurs för Unescos medlemsstater och en banbrytande publikation. Den är banbrytande av två skäl. För det första är den framtidsinriktad; med aktuella trender som underlag visar den på hur radio, television, internet, tidningar, böcker, digitala arkiv och bibliotek löper samman och alltmer bildar gemensamma plattformar. För det andra har texten utformats med lärare särskilt i åtanke och för att kunna integreras i formella system för lärarutbildning. Unesco tror och hoppas att ramverket i slutänden kommer att bidra till innovation och förnyelse på alla utbildningsnivåer.

Jānis Kārkliņš, Assistant Director-General for Communication and Information, UNESCO

www.unesco.org/webworld

Communication and Information Sector

United NationsEducational, Scientific and

Cultural Organization

Carolyn Wilson

Alton Grizzle

Ramon Tuazon

Kwame Akyempong

Chi-Kim Cheung

Medie- och informations-

kunnighet i skolan

och lärar- utbildningen

Communication and Information Sector

United NationsEducational, Scientific and

Cultural Organization

Med

ie- och in

forma

tionsku

nn

igh

et i skolan och

lärarutb

ildn

ingen

MIK-ekologinDet finns olika definitioner av och föreställningar om vad som innefattas i begreppet medie- och informationskunnighet. Oftast handlar det om färdigheter som bygger på kunskapssökande och förmåga att använda medier och informationskanaler på ett meningsfullt sätt – oavsett form och teknologi.

En rad begrepp florerar och debatten om vilket som är mest tillämpbart diskuteras in-tensivt från tid till annan. Begreppen tillämpas olika beroende på i vilket professionellt eller kulturellt sammanhang de används.

Informa-tions-

kunnighet Biblioteks-kunnighet

Yttrande-

frihets- & infor-

mationsfrihets-

kunnighet

Dator- kunnighet

Digital- kunnighet

Internet-kunnighet

Spel- kunnighet

Film-kunnighet

Medie-kunnighet

Reklam-kunnighet

TV-kunnighet

Nyhets-kunnighet

Medie- ochinformations-

kunnighet

Unesco förordar användningen av samlingsbegreppet medie- och informationskun-nighet (MIK) i syfte att harmonisera begrepp och bättre möta den samtida utveck- lingen med konvergerande medie- och informationsplattformar.

Var och en har rätt till åsiktsfrihet och yttrandefrihet. Denna rätt innefattar frihet att utan ingripande hysa åsikter samt söka, ta emot och sprida information och idéer med hjälp av alla uttrycksmedel och oberoende av gränser.

Artikel 19 i FNs allmänna deklaration om de mänskliga rättigheterna

Yttrandefrihet och fria oberoende medier är en av demokratins grundpelare. Idag när vi kan leva våra liv både offline och online är det inte helt lätt att dra en klar linje mellan livet på nätet och det verkliga livet – mellan privat och offentligt. För att kunna förstå, värdera, använda och uttrycka sig via medier och andra informationskanaler behövs många olika kunskaper. Det handlar om medie- och informationskunnighet (MIK).

När Unesco 2011 presenterade ett genomarbetat ramverk för lärare och lärarutbild-ningar, Media and Information Literacy Curriculum for Teachers, väcktes tanken att utarbeta en svensk version i syfte att stärka kunskapen om medier och information utifrån ett medborgar- och demokratiperspektiv.

Ett samarbete etablerades mellan Nordicom, Svenska Unescorådet, Statens medieråd, Skolverket, Svenska Filminstitutet och Filmpedagogerna, vilket har resulterat i två publikationer:

Medie- och informationskunnighet i nätverkssamhället. Skolan och demokratin Boken innehåller en svensk bearbetning av Unesco-dokumentets första del, ’Ramverk för läroplan och kompetens’, och artiklar där forskare och praktiker utifrån sina specifika ämneskunskaper och erfarenheter presenterar analyser av och reflektioner om hur medie- och informationskunnigheten kan stärkas genom skolan.

En direktöversättning av Unesco-dokumentet i sin helhet, Medie- och informationskunnighet i skolan och lärarutbildningen. Ramverk och undervisningspraktiker, publicerad på de webbplatser som projektets deltagare representerar – nordicom.gu.se/clearinghouse; unesco.se; statensmedierad.se; multimedia.skolverket.se; sfi.se/sv/filmiskolan; filmpedagogerna.se

Medie- och informationskunnighet i nätverkssamhälletSkolan och demokratin

UNESCOs ramverk för lärare och lärarutbildning

Analyser och reflektioner

Ulla Carlsson (red.)

NORDICOMGöteborgs universitet

Informa- tions-

kunnighet

Biblioteks-kunnighet

Dator- kunnighet

Digital- kunnighet

Internet-kunnighet

Spel- kunnighet

Film-kunnighet

Medie-kunnighet

Reklam-kunnighet

Nyhets-kunnighet

Yttrande-

frihets- & infor-

mationsfrihets-

kunnighet

Medie- och inform

ationskunnighet i nätverkssamhället Skolan och dem

okratin Ulla Carlsson (red.)

N

OR

DIC

OM

NORDICOMGöteborgs universitet

Box 713, SE 405 30 Göteborg, SverigeTelefon: +46 31 786 00 00 (vx)

Fax: +46 31 786 46 55

www.nordicom.gu.se

Nordiskt Informationscenter för Medie- och Kommunikationsforskning

The International Clearinghouse on Children, Youth and Media

I dagens digitala kommunikationssamhälle har förutsättningarna för mediernas och informationens funktioner förändrats och därmed det för demokratin så centrala offentliga rummet. För att kunna förstå, värdera, använda och uttrycka sig via medier behövs många olika kunskaper. Det handlar om medie- och informationskunnighet.

Vad gör politiken och skolan för att skapa medie- och informationskunniga och kritiskt tänkande medborgare och kreativa medieproducenter? Och vilket ansvar tar medie- företagen?

När UNESCO presenterade ett genomarbetat ramverk för lärare och lärarutbildningar, Media and Information Literacy Curriculum for Teachers’, väcktes tanken att utarbeta en svensk version i syfte att stärka kunskapen om medier och information utifrån ett medborgar- och demokratiperspektiv. En övertygelse om skolans avgörande roll i detta arbete var en given utgångspunkt.

Föreliggande bok – Medie- och informationskunnighet i nätverkssamhället. Skolan och demokratin – är ett resultat av ett samarbetsprojekt mellan Nordicom vid Göteborgs universitet, Svenska Unescorådet, Statens medieråd, Skolverket, Svenska Filminstitutet och Filmpedagogerna. Boken innehåller inte bara UNESCOs ramverk utan också artiklar med analyser och reflektioner. Här diskuterar forskare och praktiker utifrån sina specifika ämneskunskaper och erfarenheter hur medie- och informationskunnigheten kan stärkas genom skolan.

ISBN

978

-91-

8652

3-62

-6

97

89

18

65

23

62

6

TV-kunnighet

Communication and Information Sector

United NationsEducational, Scientific and

Cultural Organization

ISBN 978-92-3-104198-3

V i lever i en värld där kvaliteten på den information vi får i stor utsträckning bestämmer våra val och de handlingar som följer av dem, liksom vår förmåga att ta till vara grundläggande

friheter, samt våra möjligheter till självbestämmande och utveckling. Detta Ramverk för medie- och informationskunnighet i skolan och lärarutbildningen är en viktig resurs för Unescos medlemsstater och en banbrytande publikation. Den är banbrytande av två skäl. För det första är den framtidsinriktad; med aktuella trender som underlag visar den på hur radio, television, internet, tidningar, böcker, digitala arkiv och bibliotek löper samman och alltmer bildar gemensamma plattformar. För det andra har texten utformats med lärare särskilt i åtanke och för att kunna integreras i formella system för lärarutbildning. Unesco tror och hoppas att ramverket i slutänden kommer att bidra till innovation och förnyelse på alla utbildningsnivåer.

Jānis Kārkliņš, Assistant Director-General for Communication and Information, UNESCO

www.unesco.org/webworld

Communication and Information Sector

United NationsEducational, Scientific and

Cultural Organization

Carolyn Wilson

Alton Grizzle

Ramon Tuazon

Kwame Akyempong

Chi-Kim Cheung

Medie- och informations-

kunnighet i skolan

och lärar- utbildningen

Communication and Information Sector

United NationsEducational, Scientific and

Cultural Organization

Med

ie- och in

forma

tionsku

nn

igh

et i skolan och

lärarutb

ildn

ingen

Medie- och informationskunnighet

i skolan och lärarutbildningen

Två aktuella skrifter

Medie- och informationskunnighet i nätverkssamhälletSkolan och demokratin

UNESCOs ramverk för lärare och lärarutbildning

Analyser och reflektioner

Ulla Carlsson (red.)

NORDICOMGöteborgs universitet

Informa- tions-

kunnighet

Biblioteks-kunnighet

Dator- kunnighet

Digital- kunnighet

Internet-kunnighet

Spel- kunnighet

Film-kunnighet

Medie-kunnighet

Reklam-kunnighet

Nyhets-kunnighet

Yttrande-

frihets- & infor-

mationsfrihets-

kunnighet

Medie- och inform

ationskunnighet i nätverkssamhället Skolan och dem

okratin Ulla Carlsson (red.)

N

OR

DIC

OM

NORDICOMGöteborgs universitet

Box 713, SE 405 30 Göteborg, SverigeTelefon: +46 31 786 00 00 (vx)

Fax: +46 31 786 46 55

www.nordicom.gu.se

Nordiskt Informationscenter för Medie- och Kommunikationsforskning

The International Clearinghouse on Children, Youth and Media

I dagens digitala kommunikationssamhälle har förutsättningarna för mediernas och informationens funktioner förändrats och därmed det för demokratin så centrala offentliga rummet. För att kunna förstå, värdera, använda och uttrycka sig via medier behövs många olika kunskaper. Det handlar om medie- och informationskunnighet.

Vad gör politiken och skolan för att skapa medie- och informationskunniga och kritiskt tänkande medborgare och kreativa medieproducenter? Och vilket ansvar tar medie- företagen?

När UNESCO presenterade ett genomarbetat ramverk för lärare och lärarutbildningar, Media and Information Literacy Curriculum for Teachers’, väcktes tanken att utarbeta en svensk version i syfte att stärka kunskapen om medier och information utifrån ett medborgar- och demokratiperspektiv. En övertygelse om skolans avgörande roll i detta arbete var en given utgångspunkt.

Föreliggande bok – Medie- och informationskunnighet i nätverkssamhället. Skolan och demokratin – är ett resultat av ett samarbetsprojekt mellan Nordicom vid Göteborgs universitet, Svenska Unescorådet, Statens medieråd, Skolverket, Svenska Filminstitutet och Filmpedagogerna. Boken innehåller inte bara UNESCOs ramverk utan också artiklar med analyser och reflektioner. Här diskuterar forskare och praktiker utifrån sina specifika ämneskunskaper och erfarenheter hur medie- och informationskunnigheten kan stärkas genom skolan.

ISBN

978

-91-

8652

3-62

-6

97

89

18

65

23

62

6

TV-kunnighet

NORDICOMGöteborgs universitetBox 713, SE 405 30 Göteborg, Sverige

www.nordicom.gu.se

Nordiskt Informationscenter för Medie- och Kommunikationsforskning

The International Clearinghouse on Children, Youth and Media

Vad är det att vara medie- och informationskunnig?

Mediekunnighet betonar förmågan att förstå mediernas funktioner, värdera hur dessa funktioner utförs och att använda medier på ett klokt sätt – inte minst för att uttrycka sig själv genom ord och bild. Informationskunnighet understryker vikten av att ha till-gång till och förmåga att hantera och värdera information.

Medie- och informationskunnighet: önskvärda färdigheter

Informationskunnighet

Mediekunnighet

Definiera och beskri-va informa-tionsbehov

Söka och använda information

Bedöma information

Sortera information

Använda information på ett etiskt hållbart sätt

Förmedla information

Använda IKT-färdig-heter som krävs för att processa information

Förstå mediernas roll och funktion i ett demokratiskt samhälle

Att veta vilka förutsättningar som krävs för att medier ska kun-na uppfylla sina funktioner

Kunna kritiskt värdera medie-innehåll utifrån mediernas funk-tioner

Förmåga att an-vända medier för att kunna uttrycka sig och delta i den demokratiska processen

Använda färdig-heter som krävs för att producera eget medieinne-håll

www.statensmedierad.se

Unescos MIK-ramverk är en modell avsedd att förse institutioner för lärarutbildningar i olika länder med ett ramverk för utformningen av egna program för utbildning av medie- och informationskunniga lärare. Det handlar om kärnkompetenser och färdig- heter som relativt enkelt kan infogas i befintliga lärarutbildningar.

NO

RD

ICO

M m

ars

2013

2013