Embed Size (px)
DESCRIPTION
Medieprojekt vt2013 grp 8
Citation preview
After EightGrupp 8
Varför tränar vi?Idealen genom tidernaReportage
Peace,&love&&&TV&En#artikel#skriven#av#Gönül#Güngörmez#
Jag stiger in genom en tung glasdörr, in i värmen och bort från det kalla marsvädret. Jag befinner mig i en av de fina konferens-/kontorsbyggnaderna på Klarabergsviadukten mittemot Stadshuset. I receptionen ler den unga receptionisten åt mig. Antagligen ser hon hur vilsen jag känner mig och jag besvarar hennes leende innan min blick vänds mot en stor glasport. Genom glaset ser jag trapphuset där en kvinna kommer travandes nerför trapporna. Med ett klick öppnar hon glasdörren som leder in till hennes avdelning innan hon presenterar sig som Ann-Katrin Öhrn Güngörmez.
Ann-Katrin föddes på 50-talet i en by utanför Kiruna. När hon var 18 år bestämde hon sig för att lämna Kiruna för att söka jobb i Stockholm och idag finns inga spår av att hon är något annat än stockholmare. Hon jobbar idag som controller (ekonomi) på en statlig myndighet under regeringen.
Jag leds igenom en luftig gång förbi flera kontorsrum innan vi slutligen når fram till Ann-Katrins rum. Här sätter vi oss ner och utan vidare presentationer sätter jag genast igång med att ställa frågor.
Så Ann-Katrin, bara för att vi inte ska få några otydligheter så ställer ännu en gång frågan; Vilket årtionde var du tonåring?
Slutet av 60-talet, början av 70-talet
Hur såg samhällets normer ut då?
De var ungefär likadana som idag, men nuförtiden så har man nog en slappare inställning. Man hade mer respekt förut.
Vad för grupper i samhället fanns det?
Vi hade bl.a. punkare och mods och det var väl de som utmärkte sig mest.
Skulle du vilja säga att du tillhörde någon speciell samhällsgrupp?
Jag skulle väl klassa mig under kategorin mods.
Hände det några historiska händelser som kan ha påverkat dig och din omgivning?
TV:n kom, Kennedy blev skjuten och allra mest Vietnam-kriget.
Hur påverkade dessa dig?
TV:n påverkade inte så jättemycket. Vi tittade på TV och det, men allting var svartvitt och den användes mest bara när man umgicks. Det kallblodiga mordet på Kennedy och det våldsamma Vietnam-kriget hade störst påverkan på oss unga och dessa två händelser
ledde till att vi gick runt med peace-märken och V-jeans.
Nu till min sista fråga och då undrar jag om det fanns det några speciella kroppsideal att följa? Ändrades det när du flyttade från Kiruna till Stockholm?
Nej, det spelade inte så stor roll hur man såg ut på den tiden. Man skulle vara och klä sig som själv ville. Jag brydde mig inte ett dugg om hur andra såg ut i huvudstaden utan klädde mig som jag ville.
Hade du några stilikoner? Eller förebild av annat skäl? Någon som du kan säga har format dig till den du är idag?
President Kennedy var en förebild och när han blev mördad så tog jag och mina vänner det rätt hårt. Jag hade bl.a. en nära vän som var släkt med Kennedy och när han dog så var det bara att säga hej då till henne eftersom hennes familj åkte hem till USA igen.
Jag tackar Ann-Katrin för den korta intervjun och lämnar henne sedan så att hon kan återgå till sitt arbete.
Lite lätt förvirrade åker jag hem medan jag funderar på det Ann-Katrin berättat. Här har jag läst om hur kvinnor skulle vara runda på 60-talet, banta på 70-talet och hur alla klädde sig som hippies, men att döma av Ann-Katrins utsaga så verkar det inte som att det verkligen var så. I alla fall inte i Sverige. Speciellt inte i norra Sverige. Kan detta bero på att Sverige ligger så avlägset och lite smått isolerat på den skandinaviska halvön? Eller kan det också vara så att anledningen till att den svenska ungdomskulturen på 60–70-talen var lite ”laidback” kan ha berott på, som Ann-Katrin sa, att man helt enkelt inte brydde sig så mycket om vad andra tyckte.
Grupp 8 Nicola, Anna, Emma, Axel, Gönül och Andrea
Ideal genom tiderna
Mode och ideal har länge varit en viktig del i människans vardagsliv. Olika kläder och levnadssätt har länge definierat en människas status i samhället, ända fram till idag. 20-, 30- och 70-talet är tre väldigt intressanta decennier när det gäller mode. Alla tre har sin egna stil och karaktär. Dock hade modet och idealen en mörk baksida, man experimenterade med radioaktiva ämnen som radon. 20-talet var ett relativt lugnt decennium, det brukar kallas för mellankrigstiden eftersom första världskrigen precis hade tagit slut och det andra världskriget skulle börja på 30-talet. Det lugna avspeglades även i kläderna och modet. Männen skulle ha formella kläder, till mesta del bestående av kostymer och uniformsliknande kläder. Håret klipptes kort så att öronen syntes och skäggväxt var ett tecken på att man var ovårdad. Kvinnor skulle vara smala, bleka och pojkaktiga. Kanske berodde detta pojkideal på det kvinnoöverskott efter första världskrigets slut då männen varit ute i krig. I vissa fall var strävan efter en platt kropp så radikala att man snörde åt brösten så hårt att vissa kvinnors amningsfunktioner slutade funka. Detta var främst dåligt för barnen eftersom barnen då inte kunde få i sig den näring som finns i bröstmjölken. Att kvinnan inte kunde amma kan dessutom leda till bröst- och
äggstockscancer, höftfraktur, diabetes och hjärtinfarkt då varje år kvinnan ammar minskar risken för tidigare nämnda sjukdomar. Då man idag kan bota de flesta cancer fallen har hjärtinfarkt blivit den största dödsorsaken i Sverige. De flesta klädesplagg var på den tiden gjorda av konstsilke vilket var bra därför att man själv producerade silket i landet istället för att importera det vilket gjorde att man slapp fraktkostnader och slapp de utsläpp som detta skulle medföra. Detta var dock dåligt för de kinesiska silkestillverkarna då exporten minskade kraftigt. De enda riktiga silkesköparna kvar i Sverige var adeln. I första världskrigets slutskede evolverade en ny form av kroppsideal. Status visades med slanka kroppar och tydliga linjer som bl.a. kindben. Under 1930-talet fick kroppen en större betydelse i jämförelse med 20-talet. Mannen skulle vara fit, sund och fräsch. Den ovårdade orakade mannens tid var förbi! Mannen skulle vara rakad, solbränd, vältränad och ödmjuk. Träning- och skönhetsråd slog igenom i pressen och ledde till ytterligare utövning. Träningen var mycket bra överlag men hade också en baksida, den gav upphov till en rad ideal som än idag speglar vårt drömutseende. Skador kunde dessutom uppkomma då man inte hade lika stor kunskap inom området som man idag har. Då hade man ingen hjälp att tillgå medan man idag kan ha personliga tränare för att se till att man inte skadar sig. Vad det
Grupp 8 Nicola, Anna, Emma, Axel, Gönül och Andrea
gäller kvinnan på 30-talet skulle hon väga mellan 70 och 80 kilo och eftersträvade timglasformen. Under 1970-talet bröt man sig fri från gamla traditioner och normer. 70-talets ungdom var generellt sett politiskt insatt i Vietnam kriget och en vänstervåg drog över Europa. Detta blandade sig med hippie kulturen och dess vänterlagda åsikter. Man kämpade för lika värde och ville sudda ut de gamla idealen. Detta bidrog visserligen till att man blev fri från strikta ideal, vilket ur en etiskt perspektiv var bättre för kroppen i vissa aspekter i och med att skönhetsoperationer och obekväma kläder blev ute. Men å andra sidan förespråkade hippierörelsen på 70-talet en ganska slapp stil i och med att man ville ta bort de gamla idealen och normerna för både män och kvinnor. Man tyckte att alla var lika mycket värda och såg inte så stor skillnad på mannen och kvinnan. Kvinnorna brände sina bh:ar på bål för att demonstrera för jämlikheten. Män skulle exempelvis inte längre vara macho som på 40-talet och andra världskriget. Detta resulterade i dålig hälsa, eftersom att träning inte stämde in på 70-talets ideal. Dålig hälsa var därför en central fråga, vilket bland annat visade sig i kulturen. 70-talet kan beskrivas som det revolutionerande årtiondet, eftersom man nu bröt sig fri från högermoralen, vilket betyder bland annat att intresset för droger växte samt att de blev lättare att få tag i dem. Med detta följde sönderknarkade ungdomar och många döda och de mest populära drogerna var hasch och cannabis. Det var
visserligen lätt att få tag i droger på 70-talet, men å andra sidan var cannabis-droger hälften så svaga som det är idag. Utifrån den fakta, kan man därför påstå att 70-tals kulturen var en bidragande faktor till att folk började ta mer droger, eftersom de ville ha större effekt vilket bidrog till höga dödssiffror till följd av droger. Därför säger hippiekulturen emot sig själv: å ena sidan ville man ha jämställdhet och började bry sig mer än någonsin om miljön i och med vänstervågen. Förutom cannabis så var cigaretter populärare än någonsin sen 20-talet. Bakom cigaretter finns en lång miljöfarlig tillverkningsprocess. Tobaken torkas och hälls upp i lador där de upphettas och ventileras, vilket är en defekt för miljön. Miljödefekten slutar inte där, utan själva rökningen påverkar miljöförstöringen ytterligare. När det kommer till ett etiskt perspektiv så har rökning dålig effekt på kroppen eftersom den kan ge upphov till olika typer av sjukdomar. Om inte annat så skördas cigaretterna framförallt i fattiga länder och tar skada på odlarna. Sammanfattningsvis så har idealen under dessa årtionden sett annorlunda ut beroende på historiska händelser och trender. Idealen kommer alltid påverka människan på olika sätt och ständigt förnyas.
Grupp 8 Nicola, Anna, Axel, Andrea, Emma och Gönül
Varför tränar vi? Träning har alltid varit en del i människans liv. Men anledningen till att folk tränar varierar drastiskt. En del pressas av ideal, medan andra vill leva ett friskt liv. Vi har genomfört en undersökning som förhoppningsvis kommer visa varför folk av olika kön och åldrar tränar. Resultaten vi kom fram till var fascinerande. Vi kom in på en diskussion gällande hur kvinnor styrs av idealet som massmedia lägger fram. Detta ledde till en debatt där vi ifrågasatte och undrade om inte män påverkades lika mycket som kvinnor. Vi valde därför att granska massmedias påverkan på idealet och personers träning. Etiskt perspektiv Av respekt och av etiska skäl ville vi inte fråga om åldern på de tillfrågade utan uppskattade deras ålder och satte in de i ett åldersspann. Denna uppskattning är grunden till en felkälla men vi valde att acceptera detta då det inte är etiskt korrekt att fråga om en främlings ålder. Dock hade vi stora marginaler på spann med 25 år och därför är felkällan inte särskilt stor.
Vi frågade tre åldersgrupper, tjugo ungdomar (0-25 år), tjugo vuxna (26-50 år) och tjugo äldre (51år +). Ungdomar: Med vår undersökning ville vi få reda på om medierna har så pass stor inverkan på människor som det påstås. Överallt ser man reklam på pinnsmala modeller med de “rätta” formerna. Samtidigt drabbas fler av anorexia och andra ätstörningar. Framför allt är det kvinnor som uppmanas mest till bantning. Därför förväntade vi oss ett annat resultat än det vi fick fram. Enligt vår undersökning var ungdomskillar (ålder 0-25) den målgrupp som var mest påverkad av samhällsidealen. Detta känns irrelevant med tanke att i det samhälle vi lever i är det kvinnor som blir mest uppmanade av medierna till bantning och liknande. Dagens ungdom är hårt pressade av media att nå upp till idealen. Varje dag tittar unga på kvällstidningar, bloggar, Facebook och Instagram. Där möts de av bilder på tusentals ”perfekta” människor som de gör allt för att leva upp till. Även om många eller kanske till och med alla bilder är redigerade på ett eller annat sätt. Det här gör det ännu svårare att uppnå dessa ”ideal”, näst intill omöjligt hävdar en del. Vi frågade tjugo ungdomar, tio tjejer och tio killar, på stan varför de tränade. Könen spelade en relativt stor roll i svaren. Nästan dubbelt så många killar än tjejer svarade att de ville ha den perfekta idealkroppen. En del av tjejerna svarade också det men inte alls lika många. Enligt dagens norm sägs det att tjejer är mer pressade en killar när det gäller att se snygg ut och följa
50%
30%
0%
10%
0%
10%
0%
10%
20%
30%
40%
50%
60%
Idealet (snygg och smal)
Män 0-‐25
Kvinnor 0-‐25
Män 26-‐50
Kvinnor 26-‐50
Män 50+
Kvinnor 50+
Grupp 8 Nicola, Anna, Axel, Andrea, Emma och Gönül
idealen. Resultatet av vår undersökning kan då bero på att kvinnor inte tycker om att prata om hur idealet påverkar dem. Vuxna:
För personer mellan 26 och 50 år spelade ideal betydligt mindre roll. Där är personernas välmående i centrum. Så mycket som 80 % av de vuxna män vi frågade svarade att de ville må bra och leva längre. Det är en total motsats från ungdomsgruppen som hade en stark majoritet som tränade för idealen. Det här visar verkligen hur mycket av medias idealkampanjer som faktiskt siktar in sig på ungdomar. Faktum är att inga män brydde sig om idealen. Det här resultatet är mycket bra eftersom folk som tränar regelbundet i medelåldern har mycket lättare att fortsätta in i äldre åldrar. Då de flesta vuxna arbetar är det viktigt att koppla av och ta det lugnt emellanåt. Träning är för många ett sätt att koppla av i de högre såväl som i de lägre åldrarna, dock är detta viktigare för vuxna än ungdomar. Träning motverkar också depression och sjukdom.
Äldre: Undersökningen visar att ju äldre man blir, desto mindre inverkan har idealet och desto mer inverkan har det att må bra och leva ett längre och friskare liv. En orsak till detta kan vara att det är viktigt att hålla igång i de äldre åren, då man annars kan få funktionsnedsättningar som att få svårt att gå. Detta är minst troligt att hända en ungdom och därför tränar många äldre för att hålla igång. Äldre människor får också ett annat perspektiv på livet, då de har några år på nacken. Att förlänga livet är betydligt viktigare för dem än för en ungdom. Därför är det guld värt för många gamla att träna några timmar per vecka. Många tycket dessutom att det är roligt att hålla igång. Slutsats: Det vi kan konstatera i den här undersökningen som kan bevisas av fakta är att folk i yngre åldrarna påverkas mer av idealen. Dock finns det flera faktorer som inte kan bevisas. Vi kan inte bevisa att killar påverkas mer om massmedia vilket undersökningen visade på. Det beror dels på att vi frågade för få personer för att kunna bestämma ett genomsnittsresultat för de olika åldersgrupperna i allmänhet. Men å andra sidan tog undersökningen reda på det som var mest relevant och som vi ville få reda på i undersökningen. Vi ville ta reda på om unga människor påverkas så mycket av massmedia som det framställs vilket undersökningen påvisade, trots felkällor, vilket gör den användbar då man jämför med andra undersökningar. Exempelvis skulle idrottsföretag kunna dra nytta av den när de anpassar idrottsprogram till exempel.
20% 20%
80%
70%
90%
80%
0%
10%
20%
30%
40%
50%
60%
70%
80%
90%
100%
Må bra och leva längre
Män 0-‐25
Kvinnor 0-‐25
Män 26-‐50
Kvinnor 26-‐50
Män 50+
Kvinnor 50+
Grupp 8 Nicola, Anna, Axel, Andrea, Emma och Gönül
Källförteckning ”Varför tränar vi?” (UNDERSÖKNING UTFÖRD AV GRUPP 8. 2013-‐03-‐12-‐2013-‐03-‐13) DN, Kroppen som varumärke (ARTIKEL FRÅN http://www.dn.se/livsstil/halsa/kroppen-som-varumarke 2013-‐03-‐12) DN, ”Plågsamt fokus på ytan” (ARTIKEL FRÅN http://www.dn.se/insidan/insidan-hem/plagsamt-fokus-pa-ytan 2013-‐03-‐12) Lektion, Sven-‐Olof Gustavsson (STATISTIKLEKTION 2013-‐03-‐11) Lektion, Karin Lennermark (ARTIKELLKLEKTION 2013-‐03-‐11)
Nicola Nordin SA12A
60 år genom ett huvud Det var en sommardag den 12 juli 1951 som Thomas Beckman kom till världen i lilla Åkers Styckebruk i Södermanland några mil utanför Strängnäs. Idag är Thomas 61 år och berättar om sin uppväxt i det lilla samhället och om hur livet såg ut då. Det är en mörk kväll sent i mars. Våren borde egentligen ha varit här för länge sedan men istället känner jag hur de förhoppningsvis sista
snöflingorna faller mot ögonen så man måste kisa. Jag öppnar dörren och välkomnas av värmen i
lägenheten men också av lukten av nybakat bröd. Jag tar tag i den framsträckta
handen, den är varm av bakningen och jag hälsar. -‐ Hejsan, Nicola. -‐ Hej, Thomas, svarar mannen som ser ut att vara i sina bästa år med sitt blonda svallande hår. Han hänger av sig förklädet som är fullt med mjöl och vi sätter oss i soffan i vardagsrummet. Jag ber Thomas berätta om några politiska händelser som påverkat honom under livet. Han börjar berätta om sin uppväxt i Åkers styckebruk och den socialdemokratiska majoriteten som levde i samhället. Det var i slutet på 40-‐talet och i början på 50-‐talet som det svenska folkhemmet började sin
framfart och startskottet för ett svenskt välfärdssamhälle hade gått. -‐ Trots att jag levde i en borgerlig del av samhället umgicks jag med grabbar som var starkt socialdemokratiska, berättar Thomas. Han nämner att ungefär 98 % var socialdemokrater under hans uppväxt i samhället på 50-‐talet. Det fanns alltså två läger på den tiden, socialdemokrater och borgerliga. Detta skapar självklart ett utanförskap då ena lägret är en stor minoritet. Många arbetade på bruket och några stora ekonomiska skillnader fanns inte. Den lilla minoritet borgerliga som fanns kände sig ändå som en del av samhället då de flesta invånarna levde efter samma villkor vilket självklart ledde till en gemenskap. Thomas fortsätter och säger att han självklart påverkades av de socialdemokratiska åsikterna och att de än idag lever kvar. Mordet på Olof Palme bevisar bara hur starkt behov en stat har av en stark ledare. – Jag tycker att solidaritetstanken i samhället föll samman totalt efter mordet, säger Thomas med en suck. Mordet stärkte hans politiska hållning ytterligare då han nu förstod vad ett samhälle behövde. För andra sänktes den då samhället försattes i en enorm otrygghet. Den första historiska händelsen Thomas tar upp som påverkat honom starkt är Berlinmurens fall. Året var 1989 och muren delade Tyskland i två, Öst-‐ och Västberlin under det Andra världskriget och Hitlers frammarsch.
Nicola Nordin SA12A
-‐ Jag tycker att Berlinmurens fall var betydelsefullt för folks frihet som var viktigt i det skedet för det Tyska folket men även för övriga världen. Det andra världskriget var på de allra flesta sett negativt med enorma dödsantal och psykiska problem som än idag lever kvar. Dock har det även fått människor att uppskatta det de faktiskt har och inte ta allt för givet. Han fortsätter med att berätta att Sovjets fall även var viktigt. I modern tid nämner han 9/11, terrordådet på Drottninggatan 2010 och Anders Behring Breiviks terrordåd i Norge sommaren 2011. -‐ Terrorismen är man ju rädd för, självklart! uttrycker Thomas med besviken röst. -‐ Människans värde är ju nästan lika med noll i sådana här sammanhang och det tycker jag är jättehemskt! fortsätter han. Det är inte bara Thomas som ökat sin vaksamhet på omgivningen efter terrordåden i modern tid. Oron för terrordåd i Sverige ska enligt en undersökning (Helena Lindberg http://www.newsmill.se/artikel/2012/05/04/terrorism-‐oroar-‐svenskarna-‐allt-‐mer 2013-‐03-‐19) ha ökat med så mycket som 13 %. Anledningen tros vara dådet på Drottninggatan. Hälso-‐ och kroppsidealet har fått en mycket större plats i dagens samhälle än vad den hade förr enligt Thomas. -‐ Det var roligt att leva och man skulle ha kul! berättar han. Den sexuella friheten och alkoholfriheten kom från kölvattnet av musikfestivaler som Woodstock och idag är synen helt annorlunda menar han. Thomas har utövat många sporter som fotboll, tennis, hockey med
mera. Men han tränade aldrig för kroppens skull i sin unga ålder. Det är snarare nu på sistone som han börjat träna för att må bra. Dagens kunskap inom träningsområdet kan vara både bra och dålig. Självklart är det bra med en klar uppfattning och kunskap om kroppens påverkan av träning men det är också denna kunskap som står till grund till idealen som så många idag försöker leva upp till. En undersökning (Grupp 8 https://www.dropbox.com/s/ppnpisn1e1e5we4/Varf%C3%B6r%20tr%C3%A4nar%20vi%20%28uppdrag%202%29.pdf 2012-‐03-‐19) visar att personer i högre ålder är mer benägna att träna för att må bra än för idealet som många ungdomar tycks träna för. Detta tycks gälla även Thomas. Dock gällde de inte förr i tiden då man inte var medveten om riskerna med till exempel alkohol eller oskyddat sex. Likadant med påverkan på miljön som man inte alls var medveten om på samma sätt vid Thomas uppväxt mot vad man är nu. Jag frågar Thomas om hur medierna såg ut under hans uppväxt och han svarar utan betänksamhet att det ”fanns bara en kanal, och den var svartvit” följt av ett skratt när han kommer att tänka på hur det förändrats mot idag med oräkneligt antal kanaler. Efter radions men främst Tv:ns framfart i hemmen exploderade mediernas roll i samhället. Det var en självklarhet att använda radio och TV. Redan på den tiden hade medierna alltså stort inflytande över samhället vilket de har även idag. Idag är det dock en mycket större andel människor som har tillgång till dessa olika medier än det var då vilket talar mot en allt för
Nicola Nordin SA12A
stor påverkan av medierna förr. Människors vanor anpassades efter medierna, Tv:n kunde nu bestämma när man åt middag och när man gick och lade sig. Budskap kunde nu även spridas från fjärran land och till en mycket stor publik vilket gjorde att man nu kunde upplysa folk med andra medel. -‐ Folk kunde göra sig hörda på ett helt annat sätt! utbrister Thomas lite lätt fascinerat. Program som Rapport gav tittaren senaste nytt inom såväl som utanför riket. Barnprogrammen bestod av olika personer som läste ur diverse sagor på den konvexa tv-‐skärmen. Sverige tillsammans med hela världen har gått igenom stora förändringar de senaste 60 åren. Thomas har upplevt dem alla och dessa har gjort honom till den han är idag. En utesluten händelse, en annan uppväxtort eller annat umgänge hade gjort honom till någon helt annan.
En tidresa 30 år bak i tiden I en spännande intervju gräver jag i min pappas förflutna och spolar ända bak till hippiekulturen på 70-talet för att ta reda på vad som format honom som person.
En doft av nylagad mat slår emot mig när jag stiger in i föräldrahemmet. Förutom doften av nykokt soppa tycker jag mig även känna en svag lukt av alla gamla prylar och föremål från när pappa var ung. Det är svårt att beskriva dofterna, utan jag skulle hellre påstå att de omges av en doft av 70- och 80-tal. Hemmet är rent och modernt och de föremål som står framme symboliserar tydligt betydelsefulla skeenden under dessa årtionden: Mitt på en vägg hänger en kommunist plansch från tiden då vänstervågen drog igenom Europa på 70-talet, och i ett hörn ligger en hög tidningar som är mer än 30 år gamla. ”Det var på den tiden man inte hade tillgång till internet och fick sysselsätta sig på annat vis”, säjer pappa myndigt.
De små detaljerna i köket ger villan en egen personlighet, men framför allt så speglar de den som bor i det; modern karaktär men samtidigt påverkat av gamla normer. En enkel beskrivning av pappa med andra ord. Han sätter på sig läsglasögonen och harklar sig innan vi sätter igång. Han ser allvarlig ut och lite nervös ut för vad som komma skall. Vi slår oss ner vid matbordet och tar oss tillbaka 30 år i tiden.
Min pappa föddes på 60-talet då Vänstern regerade i större delen av Europa. I Sverige regerade socialdemokraterna och i Östeuropa styrde kommunisterna. Under 70-talet kom hippierörelsen som vände sig mot den borgliga kulturen. Vänsterns stora inflytande betydde att samhället såg helt annorlunda ut i jämförelse med idag, både politiskt och kulturellt. ”När jag var ung fanns det inte så många medier utan man ägnade sig mer åt att läsa tidningar och böcker. De två tv-kanalerna som fanns var politiskt styrda liksom radiokanalerna. Numera kan man få tag på information mycket enklare och på så sätt få mer kunskap om omvärlden”.
När det kommer till ideal på 70-talet, hade hippiekulturen stor påverkan. När pappa tittar tillbaka på sina ungdomsår tänker han i första hand på hur den nya kulturen satte sina spår i unga. ”Jag minns att de som var populärast i skolan såg riktigt slitna ut” skrattar pappa och slänger en blick mot den gamla kommunist-planschen från ungdomstiden som för att understryka det han sagt. Hippiekulturen förde visserligen med sig en ny sorts medvetenhet i och med att man började gå emot gamla normer vilket bland annat resulterade i ett mer jämställt samhälle samt att miljön för första gången kom i fokus, men å andra sidan skulle 70-talet kunna beskrivas som en rejäl backe nedåt när det gäller hälsa. ”För det första fanns det inga kroppsideal, och
för det andra rökte folk mer än någonsin” säjer pappa och ger mig en allvarlig blick innan han fortsätter; ”Själv var jag lite för feg för att pröva, men jag minns att var och varannan klasskamrat och vuxen i min närhet rökte”.
Hippie-idealet bidrog visserligen till minskad press på att se ut på ett visst sätt, samtidigt som man gick emot våld och krig. Man strävade helt enkelt efter ett personligt förverkligande, vilket dock resulterade i att många började använda droger. I staden pappa växte upp, Västerås, så kunde man se tydliga spår av den dåliga folkhälsan i speciellt tonåringsgenerationen. Enligt pappa var det exempelvis relativt enkelt att få tag i både alkohol och cigaretter jämfört med idag. Han menar dock att hippie-kulturen hade större påverkan i andra delar i världen än i Västerås just. ”Hippiekulturen satte avtryck i Västerås, men det är inget i jämförelse med hur det såg ut i exempelvis USA och England där den slog igenom men full kraft”, säjer pappa. Dock var det under 70-talet som man för första gången började bry sig om miljön på grund av kärnkraftsolyckan i Harrisburg och oljekrisen vilket betydde att man började titta på alternativa energikällor, vilket frammanades av vänstervågen. ”Eftersom det här var någonting nytt pratade man mycket om det i skolan och jag blev tidigt miljömedveten. Detta har påverkat mig hela livet sen eftersom jag alltid väljer de mest miljövänliga valen. För mig är det helt naturligt”, menar
Pappa. Jag kan inte annat än instämma. På uppfarten står en grön miljöbil parkerad och soporna är noggrant källsorterade. Precis som det alltid har varit med andra ord.
När vi kommer till frågan om hur politiken har påverkat blir det tyst. Till och med torktumlaren slutar snurra för en stund som för att demonstrera det viktiga i vad pappa nu ska säja. Enligt pappa var en av de viktigaste händelserna när kalla kriget tog slut på 80-talet och berlinmuren föll. Detta innebar nya karriärmöjligheter för pappa, som jobbade i försvaret just då. Den avgörande politiska händelsen var dock avregleringen av de statliga monopolen vilket var avgörande för hans och många andras karriärer som entreprenörer. ”Vänstervågen försvann och vi blev för första gången fria i alla aspekter. Det var på 80-talet som samhället började förändras på riktigt!”
Vi fortsätter och kommer in på 80-talets ideal, som var som en motreaktion på hippierörelsens ideal. Under det här årtiondet skulle man tvärtemot hippieidealet vara brun och vältränad. ”Själv började jag träna mycket för att stämma in på idealen, och det var sannerligen inte lätt för jag var så spinkig!” lägger pappa till med ett skratt och rättar till de blå manchesterbyxorna. Folk slutade röka, men numera skulle man istället vara brun vilket resulterade i att folk solade mer än aldrig förr och ledde i många fall till hudcancer. Men i jämförelse med 70-talet
så ledde idealen på 80-talet till ett nytt fokus i hälsosam mat; man började till exempel uppmärksamma kolesterolet och det ohälsosamma i en fettrik kost, och i den uppfattningen levde man i på 80-talet även om den till viss del omvärderas under början av 2000-talet.
Det börjar skymma och vi slungas fram 30 år i tiden, tillbaka på 2000-talet igen. Plötsligt slår det mig hur många tidsmässiga berg-och-dalbanor pappa varit med om. Hans personlighet har formats av ett socialistinfluerat samhälle till dagens högteknologiska samhälle präglat av moderniseringar och nytänkande, vilket har påverkat hans världsbild. Jag packar ihop min dator och går ut, men känslan från det förflutna hänger kvar i luften.
Peace, love & TV En artikel skriven av Gönül Güngörmez
Jag stiger in genom en tung glasdörr, in i värmen och bort från det kalla marsvädret. Jag befinner mig i en av de fina konferens-/kontorsbyggnaderna på Klarabergsviadukten mittemot Stadshuset. I receptionen ler den unga receptionisten åt mig. Antagligen ser hon hur vilsen jag känner mig och jag besvarar hennes leende innan min blick vänds mot en stor glasport. Genom glaset ser jag trapphuset där en kvinna kommer travandes nerför trapporna. Med ett klick öppnar hon glasdörren som leder in till hennes avdelning innan hon presenterar sig som Ann-Katrin Öhrn Güngörmez.
Ann-Katrin föddes på 50-talet i en by utanför Kiruna. När hon var 18 år bestämde hon sig för att lämna Kiruna för att söka jobb i Stockholm och idag finns inga spår av att hon är något annat än stockholmare. Hon jobbar idag som controller (ekonomi) på en statlig myndighet under regeringen.
Jag leds igenom en luftig gång förbi flera kontorsrum innan vi slutligen når fram till Ann-Katrins rum. Här sätter vi oss ner och utan vidare presentationer sätter jag genast igång med att ställa frågor.
Så Ann-Katrin, bara för att vi inte ska få några otydligheter så ställer ännu en gång frågan; Vilket årtionde var du tonåring?
Slutet av 60-talet, början av 70-talet
Hur såg samhällets normer ut då?
De var ungefär likadana som idag, men nuförtiden så har man nog en slappare inställning. Man hade mer respekt förut.
Vad för grupper i samhället fanns det?
Vi hade bl.a. punkare och mods och det var väl de som utmärkte sig mest.
Skulle du vilja säga att du tillhörde någon speciell samhällsgrupp?
Jag skulle väl klassa mig under kategorin mods.
Hände det några historiska händelser som kan ha påverkat dig och din omgivning?
TV:n kom, Kennedy blev skjuten och allra mest Vietnam-kriget.
Hur påverkade dessa dig?
TV:n påverkade inte så jättemycket. Vi tittade på TV och det, men allting var svartvitt och den användes mest bara när man umgicks. Det kallblodiga mordet på Kennedy och det våldsamma Vietnam-kriget hade störst påverkan på oss unga och dessa två händelser
ledde till att vi gick runt med peace-märken och V-jeans.
Nu till min sista fråga och då undrar jag om det fanns det några speciella kroppsideal att följa? Ändrades det när du flyttade från Kiruna till Stockholm?
Nej, det spelade inte så stor roll hur man såg ut på den tiden. Man skulle vara och klä sig som själv ville. Jag brydde mig inte ett dugg om hur andra såg ut i huvudstaden utan klädde mig som jag ville.
Hade du några stilikoner? Eller förebild av annat skäl? Någon som du kan säga har format dig till den du är idag?
President Kennedy var en förebild och när han blev mördad så tog jag och mina vänner det rätt hårt. Jag hade bl.a. en nära vän som var släkt med Kennedy och när han dog så var det bara att säga hej då till henne eftersom hennes familj åkte hem till USA igen.
Jag tackar Ann-Katrin för den korta intervjun och lämnar henne sedan så att hon kan återgå till sitt arbete.
Lite lätt förvirrade åker jag hem medan jag funderar på det Ann-Katrin berättat. Här har jag läst om hur kvinnor skulle vara runda på 60-talet, banta på 70-talet och hur alla klädde sig som hippies, men att döma av Ann-Katrins utsaga så verkar det inte som att det verkligen var så. I alla fall inte i Sverige. Speciellt inte i norra Sverige. Kan detta bero på att Sverige ligger så avlägset och lite smått isolerat på den skandinaviska halvön? Eller kan det också vara så att anledningen till att den svenska ungdomskulturen på 60–70-talen var lite ”laidback” kan ha berott på, som Ann-Katrin sa, att man helt enkelt inte brydde sig så mycket om vad andra tyckte.
Ung på 70-talet
Jag har intervjuat min pappa, Tony Bergman, om hans barndom och om vad som format honom till att bli just den personen som han är idag. Allt från hur hans föräldrars politiska åsikter har påverkat honom till hur han tolkat världen på sitt eget sätt och formats av samhället och gått sina egna vägar. Mikron ger ifrån sig två skarpa pling och jag tar ut fatet med bullar som jag värmt upp inför intervjun. De doftar ljuvligt och jag ställer ner dem bredvid de två kopparna med kaffe på matsalsbordet. Jag sätter mig ner på stolen mittemot pappa och tar upp min mobil för att spela in vårat samtal. När jag trycker på den röda inspelningsknappen och siffrorna börjar räkna uppåt, harklar han sig, sätter sig så bekvämt som det går på den bruna trästolen och börjar berätta. Pappa växte upp i en arbetarfamilj på söder och blev därmed den fjärde generationen Söder-bo. Med tanke på deras bakgrund var det kanske inte så konstigt att både hans mamma och pappa var vänsterpartister. Det färgade hans åsikter inom politiken och eftersom att han umgicks med socialister även i sitt kompisgäng valde han att rösta på socialdemokraterna i sitt första val. När han var liten brukade han gå med sina föräldrar och lyssna på första maj-talet vid Norra bantorget som hölls av olika politiker och det öppnade upp hans ögon för politiken ännu mer. Pappa hade väldigt starka åsikter och när han senare fick jobb på ett plåtslageri fick han ofta vara med på fackmötena. Det slutade med att hans chef valde in honom i Bläck och plåts fackförening för att tala för företaget inom politiken. När jag frågar honom om en viktig politisk händelse som har präglat honom tystnar han för att tänka en stund. Han tar upp en av bullarna som nu har
hunnit kallna och pillar bort lite av pärlsockert. Jag märker på hans rynkade panna att han tycker att frågan är svår att svara på och efter ännu en stunds tänkande berättar han till slut: - Den största politiska händelsen måste nog ändå varit när Palme-mordet inträffade. Jag gick förbi samma gata som Palme blev skjuten på bara några timmar innan mordet ägde rum. Efter mordet hamnade Sverige i landssorg. Jag förstod att Sverige hade hunnit ikapp världen gällande våld. Jag tyckte att det var ganska illa att en politiker inte ens skulle kunna gå på bio med sin fru utan att bli skjuten. Innan Palme blev skjuten hade inte någon känd människa något speciellt skydd men efter mordet var toppolitiker alltid omringade av vakter. Det kändes som att Sverige kommit ur sin trygga zon och in i den farliga världen. För bara några veckor sedan såg jag Fredrik Reinfeldt på stan när han shoppade med sin dotter, och inte ens då kunde han vara utan livvaktsskydd, eftersom han hade med sig en personlig vakt som stod 20 meter bakom hela tiden. Pappa berättade att det var hög arbetslöshet i Sverige under 80-talet då han gått klart grundskolan och skulle bestämma sig för om han skulle börja i gymnasiet eller inte. Just på 80-talet var det vanligt att de flesta gick i gymnasiet men han var inte alls säker på vad han ville utbilda sig till så det kändes bättre att börja jobba direkt.
Han harklar sig ännu en gång, tar av sig glasögonen och rufsar till sitt mörkbruna hår. Han möter min blick innan han fortsätter.
- En stor händelse för mig var när mina föräldrar skilde sig och då blev det ännu tuffare ekonomiskt för mig och mamma. Det innebar att om jag ville ha något själv, så fick jag jobba för det. Jag fick mitt
första jobb när jag gick i åttan och jobbade då som butiksbiträde på ICA och jag har jobbat ända sen dess.
Vi kom in på frågor om idealen och han berättar att man på 70-talet började titta på förbättringar inom miljön. Politikerna började ifrågasätta användandet av kärnkraftverken och ville helst hitta andra tillgångar till energi och stoppa kärnkraftverken helt. När det senare var ett omval om svenska folket ville behålla kärnkraften röstade pappa ja, och det slutade med att vi behöll dem.
Vi kom senare in på kroppsideal och kläder och pappa berättade:
- Mitt ideal när jag var ung var nog som alla andras ideal, att hålla kroppen i trim. För mig var det speciellt viktigt att vara vältränad då jag var tvungen att vara stark i mitt arbete.
Det fanns inte lika mycket skräpmat och halvfabrikat då, vilket innebar att man hade en bättre hälsa än vad vi har idag. Det var också mindre risker för sjukdomar så som sockersjuka och allergier eftersom att de flesta hade en bra kost.
Precis som det är idag, sa pappa, att det var viktigt att man skulle följa ett speciellt mode för att passa in i samhället. Det fanns en väldig blandning av olika musikstilar vilket ledde till att en mängd olika klädstilar var populära. De mest extrema under 70-80-talet var de
svartklädda punkarna med sina tuppkamsfrisyrer, nitar och säkerhetsnålar.
- Eftersom min familj inte hade så gott om pengar kunde inte jag ha alla dyra märken som de coolaste ungdomarna hade. Mamma sa att om jag ville ha några Dark Horse- jeans så fick jag köpa dem själv!
De enda tv-kanalerna som fanns när jag var liten var TV 1 och kanal 2 och det dröjde länge innan vi fick färg - tv. Istället lyssnade man mycket på radio och på helgerna lyssnade pappa gärna på Svensktoppen och Upp till 13 som var populära musikprogram.
- Det fanns inga datorer eller mobiltelefoner förrän i början av 90-talet då de första kom, säger han och skrattar. Utvecklingen har verkligen gått framåt på bara några decennier. Idag flödar informationen på alla möjliga sätt genom mobil, tv, datorer och tidningar konstant.
Plötsligt avbryts vi av en skarp mobilringsignal och pappa ler ursäktande. Han reser sig upp från stolen och lämnar mig ensam vid bordet så jag antar att vår intervju är över. Jag stänger av datorn och min egen mobil ger ifrån sig ett pling och jag blir medveten om hur rätt pappa har om det där med dagens teknik.
