Miljömålsmedel sökbara 2013extra.lansstyrelsen.se/rus/SiteCollectionDocuments/Projekt/... · Värnamo kommun Genomförande och uppföljning av miljömålsarbetet i målstyrningsverktyget

Miljömålsmedel sökbara 2013 Myndighet Projektnamn Föreslagen

summa (kr) Kommentar

Boverket Miljömålen i Mark- och miljödomstolarnas domar enligt PBL

100 000

Socialstyrelsen Indikatorer för strecksatsen om hälsa inom generationsmålet

200 000 Se över i vilken mån miljömålsportalens hälsoindikatorer ska finnas kvar.

NV+ Lst Jönköping Friluftslivet i miljömålen +Tillgång till naturmiljöer

450 000 Nationellt och regionalt projekt som går att samordna

SGU+ Lst Jönköping Indikatorer för uppföljning av kvaliteten på vattnet i yt- och grundvattentäkter

250 000

Lst västerbotten Eldningsvaneundersökning 360 000

Lst Örebro Indikator för att följa direkta ingrepp i myrar

300 000

Lst Norrbotten Effektiviserad uppföljning av skador på forn- och kulturlämningar i skogsmark

200 000

Jordbruksverket Övergripande övervakning av åkermark

200 000 Jordbruksverket bidrar med 200 000.

SLU och skogsstyrelsen

Visualisering av trender för indikatorer inom miljömålet ”Levande skogar” under de senaste 80 åren

200 000 Skogsstyrelsen bidrar med 100 000.

Transportstyrelsen+ Lst i Jönköping+ Boverket

Indikator för källbuller från trafik inom miljökvalitetsmålen God Bebyggd miljö och Storslagen fjällmiljö +Bulleranalys som verktyg för miljömålsuppföljning

250 000 +100 000 ?

Nationellt och regionalt projekt som går att samordna. Exakt summa oklar. Boverket behöver medverka i projektet.

SKL Gemensamt nationellt IT-stöd för inrapportering och presentation av lokala nyckeltal för miljö och energi.

500 000 Krav att RUS medverkar och i dialog med NV

Värnamo kommun Genomförande och uppföljning av miljömålsarbetet i målstyrningsverktyget Hypergene

90 000

Summa 3 200 000 kr

1(1)

Förslag på projektidé till nytta för miljömålsuppföljning 2013 Instruktion

1. Läs först ”Riktlinjer och instruktioner för Miljömålsmedel 2013” 2. Skriv kortfattat 3. Projektidén skickas till [email protected] senast den 30.e september

2012.

Projektets namn:

Miljömålen i Mark- och miljödomstolarnas domar i prövningar enligt plan- och bygglagen.

Projektets motiv och syfte:

En ur miljösynpunkt bättre tillämpning av befintlig lagstiftning bedöms ha stor betydelse för möjligheterna att nå flera av miljökvalitetsmålen. Mark- och miljödomstolarnas domar ger praxis för tillämpningen av plan- och bygglagen (PBL) och miljöbalken (MB). Därför är det angeläget att följa upp om och i så fall hur Mark- och miljödomstolarna och Mark- och miljööverdomstolen använder eller refererar till miljömålen i sina domar. Hur Mark- och miljödomstolarna beaktar kommunernas översiktsplaner i sina domar är också intressant att granska, eftersom ÖP ska vara vägledande för följande beslut och ska innehålla kommunens syn på hur mark- och vattenområden och den byggda miljön ska användas. Av ÖP ska också framgå hur kommunen tar hänsyn till relevanta nationella och regionala mål, bland annat miljömålen. Beskriv projektets förväntade resultat och spridning av resultaten:

Resultatet presenteras i en rapport och på webben. Projektet genomförs i samarbete med:

RUS och Naturvårdsverket (ej förankrat med dessa) Förslag på Utförare:

Lagtolken AB (Peggy Lerman) eller Carl Dalhammar, Lunds universitet (ENGO) Uppskattad Kostnad:

100.000 kr Eventuell medfinansiär:

Boverket står för arbetsinsats för diskussion och avgränsning av uppdraget med utföraren, samt ser till att resultatet presenteras i en rapport som läggs på Boverkets webb och på Miljömålsportalen.

Förslagsställande organisation: Boverket

Kontaktperson: Ylva Rönning

Tel: 0455- 35 31 15

E-post: [email protected]

Senast 30/9 2012

1(2)



2012.

Projektets namn:

Genomförande och uppföljning av miljömålsarbetet i målstyrningsverktyget Hypergene.


I Värnamo Kommun arbetar vi med ett målstyrningsverktyg, Hypergene. I detta internetbaserade verktyg läggs övergripande mål och förvaltningsmål in. Varje arbetslag och förvaltning kan sedan registrera och hålla koll på sina aktiviteter som de vill genomföra för att målen ska nås. Alla beslut om aktiviteter som ligger i Hypergene har fattats av de som arbetar med respektive verksamhet. Med hjälp av verktyget driver vi ett förbättringsarbete med medborgarmål, ekonomimål och miljömål. De miljömål som förts in i systemet är lokala. Under hösten 2012 ska ett nytt miljöprogram baserat på de nationella miljömålen tas fram. Till miljöprogrammet kopplas en åtgärdsplan för de kommande tre åren. I projektet vill vi kunna implementera de i åtgärdsplanen beslutade åtgärderna i målstyrningsverktyget. Det blir en skillnad mot tidigare arbete i verktyget som grundat sig i att personal själva beslutat om samtliga av de aktiviteter som ska utföras för att nå kommunens lokala miljömål. Beskriv projektets förväntade resultat och spridning av resultaten:

Målsättningen med projektet är att göra det möjligt att även arbeta med de nationella och regionala miljömålen i uppföljningsverktyget. Resultatet blir att uppföljningen av miljömålen underlättas och framför allt tydliggörs då alla aktiviteter och dess genomförandestatus blir tillgängligt för alla. Spridning av resultatet av arbetet med uppföljningsverktyget ska ske till andra kommuner genom det deltagande i samverkansgrupper som Värnamo kommun är delaktiga i. Andra kommuner har uttryckt intresse för arbetssättet och genom detta projekt kan man helt konkret visa hur uppföljningen av miljömålsarbetet kan göras i verktyget.

Projektet genomförs i samarbete med:

Internt i kommunen Förslag på Utförare: Miljöstrateg Stina Gof, Kvalitets- och utvecklingsansvarig Ann-Louise Övringe

Uppskattad Kostnad: 90 000kr

Förslagsställande organisation: Värnamo Kommun

Kontaktperson: Stina Gof

Tel: 0370-377860


Senast 30/9 2012

2(2)

Eventuell medfinansiär:

1(3)


1. Läs först Naturvårdsverkets ”Riktlinjer och instruktioner för Miljömålsmedel 2013” och RUS kompletterande brev

2. Skriv kortfattat 3. Projektidén skickas till [email protected] senast den 30.e september

2012.

Projektets namn:

Bulleranalys som verktyg för miljömålsuppföljning


Tysta och ostörda områden blir allt mer ovanligt i landskapet. I flera av miljömålens preciseringar nämns att påverkan från buller ska minimeras, att fragmentering av livsmiljöer inte ska ske och att värdefulla friluftsområden ska värnas och bibehållas. För att kunna värna, bibehålla och minimera påverkan behöver ostörda områden kartläggas. I Jönköpings län har vi tagit fram en översiktlig bullerstörningskarta (bilaga 1). Gränsvärden för bullerpåverkan är satt till 35 dB, för att teoretiskt täcka in störning även på djur. Som bullerkällor har järnvägar, vägar, vindkraftverk, anläggningar från Miljöreda, motorbanor, civila skjutfält och flygfält (civila och militära) använts. Som framgår av kartan är Jönköpings län ur ett bullerperspektiv väldigt fragmenterat. Syftet med projektet är att fördjupa analysen genom att inkludera även topografins och vegetationens effekt på bullerutbredningen och även ta fram störningskartor för fysiska barriärer. Vi vill även bygga ett model-builderverktyg, där andra län sedan kan byta ut regionala skikt och på ett enkelt sätt skapa egna störningskartor. I projektet kommer de tysta områdena även att kontrollmätas för att visa på hur väl GIS-metoden fungerar. Vi tror att detta skulle kunna vara ett mycket bra underlag att ta fram. Dels för uppföljning av miljömålens preciseringar, dels i miljöövervakningssyfte för att kunna följa förändringar i störning över tiden, dels som planeringsunderlag i detalj- och översiktplaner. Beskriv projektets förväntade resultat och spridning av resultaten:

Modelbuilder-verktyg som andra län sedan kan använda för att ta fram egna länsstörningskartor.

Förslagsställande organisation: Länsstyrelsen i Jönköpings län

Kontaktperson: Yvonne Liliegren

Tel: 036 – 39 50 34


Senast 30/9 2012

2(3)


Länsstyrelsen i Västra Götaland (kontaktperson Kerstin Harvenberg), Naturvårdsverket (kontaktperson Johanna Bengtsson Ryberg) Förslag på Utförare: Länsstyrelsen i Jönköpings län

Uppskattad Kostnad: 225 000


Nej

3(3)

Bilaga till Bulleranalys som verktyg för miljömålsuppföljning och miljöövervakning

Bullerstatistik per kommun Kommun Bullerfritt

(%)

Bullerfritt (km2)

Antal bullerfria områden per

kommun

Medelstorlek per bullerfritt område

(km2) Aneby 23% 131 160 0,82 Eksjö 17% 149 171 0,87 Gislaved 24% 295 225 1,31 Gnosjö 30% 135 78 1,74 Habo 40% 183 68 2,68 Jönköping 24% 452 247 1,83 Mullsjö 18% 39 45 0,86 Nässjö 11% 109 139 0,78 Sävsjö 31% 226 148 1,53 Tranås 21% 90 65 1,39 Vaggeryd 10% 82 73 1,13 Vetlanda 30% 479 341 1,41 Värnamo 26% 362 275 1,32

1(1)




2012.

Projektets namn: Indikatorer för uppföljning av kvaliteten på vattnet i yt- och grundvattentäkter

Projektets motiv och syfte: Projektet syftar till att ta fram förslag på indikatorer för att följa upp vattnets kvalitet i yt- och grundvattentäkter. Dels skulle det vara intressant att följa upp hur många vattentäkter som har otjänligt vatten och dels enskilda parametrar eller grupper av parametrar som exempelvis arsenik, mangan, nitrit, radon, uran och mikrobiologi. De flesta av dessa parametrar ingår inte i dagsläget i vattenförvaltningens bedömning, men har stor betydelse för människors hälsa och borde därför följas upp noggrannare. Preciseringar som kan följas upp är: Levande sjöar och vattendrag: ytvattentäkter som används för dricksvattenproduktion har god kvalitet och Grundvatten av god kvalitet: grundvattnet är med få undantag av sådan kvalitet att det inte begränsar användningen av grundvatten för allmän eller enskild dricksvattenförsörjning.

Beskriv projektets förväntade resultat och spridning av resultaten: Inom ramen för projektet undersöks tänkbara uppföljningsmått för vattenkvaliteten hos yt- och grundvattentäkter och minst två nya uppföljningsmått som kan användas vid miljömålsuppföljningen ska tas fram. Indikatorerna kommer att bli nationella med möjlighet till regional upplösning.

Projektet genomförs i samarbete med: SGU (utförare) Till referensgruppen är följande klara: Lst Gotland, Lst Halland, Lst Skåne (preliminärt), Nässjö kommun (preliminärt), Livsmedelsverket och Socialstyrelsen. Utöver dessa ska HaV, Emilie Vejlens (RUS) och Vetlanda kommun tillfrågas om de har möjlighet att delta i referensgruppen. Förslag på Utförare: Länsstyrelsen i Jönköpings län, SGU

Uppskattad Kostnad: 250 000

Eventuell medfinansiär: SGU står för sina kostnader.


Kontaktperson: Anna-Karin Weichelt

Tel: 036-39 50 49


Senast 30/9 2012

1(3)




2012.

Projektets namn: Tillgång till naturmiljöer

Projektets motiv och syfte: Projektet syftar till att få fram förslag på en indikator för att underlätta länsstyrelsernas uppföljning av precisering 8 Ett rikt växt- och djurliv samt precisering 5 God bebyggd miljö. Projektet kan även riktas in mot precisering 9 Myllrande våtmarker, precisering 9 Levande skogar och precisering 12 Ett rikt odlingslandskap som alla handlar om friluftsliv och tillgänglighet.


Kontaktperson: Marielle Gustafsson

Tel: 036-395283


Senast 30/9 2012

2(3)

Beskriv projektets förväntade resultat och spridning av resultaten: Målsättningen med projektet är få fram förslag på en indikator som visar tätortsbefolkningens tillgång till naturmiljöer.

För att få inspiration till ett indikatorförslag kan projektet inledas med en metodstudie. Tidigare arbeten inom området är till exempel ”Övervakning av biologisk mångfald och friluftsliv i tätorter” (Naturvårdsverket rapport 5974, 2009), ”Statistikprogram för friluftsliv” (Naturvårdsverket rapport 5975, 2009), ”Upplevelsevärden i Stockholms gröna kilar” (Regionplane- och trafikkontoret nr 1-10:2004) samt SCB´s arbete där de redovisat grönytor och grönområden inom tre km för tätorter över 10 000 invånare vad gäller storlek, typ av mark och tillgänglighet. (www.scb.se/MI0805)

I nuläget finns det tankar på att en indikator om tillgång till naturmiljöer ska visa hur stor andel av tätortens befolkning som bor inom olika avstånd till grönområden. Tanken är att indikatorn ska användas av samtliga län och uppdateras på miljömålsportalen med exempelvis fem års mellanrum. Befolkningsökning/minskning tillsammans med byggnads och infrastrukturprojekt påverkar tätorternas ökning eller minskning av grönområden vilket medför att indikatorn förändras och behöver uppdateras.

Metria tar fram information om hur stor andel av tätorterna som utgörs av grönkartering. SCB´s definition på grönområde: obebyggda grönytor med minst 50 m till närmsta byggnad, inom tätortsgräns med 3 km omland, minsta areal 1 ha, ej åkermark men betesmark kommer att vidareutvecklas genom att det utifrån satellitbilder med 10 m upplösning görs en ren grönkartering utan annan klassning av marken. Med hjälp av satellitbildsunderlag får SCB dataunderlaget levererat i två klasser: låg vegetation och hög vegetation. SCB genomför de efterföljande analyserna genom att använda Metrias resultat och tvätta det mot faktiska hårdjorda ytor i GIS, dvs att där träd hänger över mot vägbana tas grönkartering bort likaså för vegetation över byggnader mm. Därefter grupperas karteringen efter fastighetsgränser och taxering på fastigheter. Detta möjliggör att man kan koppla grönkateringen till ägande, dvs hur stor sammanhängande grönkartering som finns inom kommunal mark samt hur stor andel som är privat. Grönkateringen kan därmed kopplas till vad som är tillgängligt för växt och djurliv och för människan. Genom grönkarteringen finns det möjlighet att definiera större sammanhängande grönområden och det möjliggör att även så kallade fickparker kan karteras. SCB beräknar tillgängligheten för befolkningen genom att ta hänsyn till rumsliga barriärer och avstånd längs vägnät. Kortfattat innebär den nuvarande idén:

• metodstudie av tidigare arbeten

• en specifik metodutveckling för framtagandet av en indikator

• en analys för att få fram grönytor uppdelat i två klasser

• en analys för att ta bort grönytor såsom träd som hänger över hårdgjord yta

• en analys för att få fram andel av befolkningen som bor på olika avstånd från grönytorna och där hänsyn har tagits till fastighetsgränser (privat eller kommunal mark) och barriärer

• framtagande av befolkning på tre olika avstånd från grönytorna (t.ex. 300 m, 1 km och 5 km)

• analysen görs t.ex. för två tätorter i två kommuner i fyra deltagande län (16 analyser)

• utredning av framtida uppdatering av indikatorn

• slutrapport och redovisning

Resultatet kan spridas via RUS, miljömålsportalen, i rapportform, eventuellt på konferenser som Kartdagarna.

3(3)

Projektet genomförs i samarbete med: SCB (Stefan Svanström), Metria (Sara Wiman), Länsstyrelsen i Jönköpings län (Marielle Gustafsson), Länsstyrelsen i Kronobergs län (Per Ekerholm). Intresse finns även hos Länsstyrelsen i Hallands län (Jennie Thronée) och Länsstyrelsen i Blekinge län(Jenny Hertzman). Projektet bör ha en referensgrupp med personer från Naturvårdsverket, Boverket, Skogsstyrelsen men detta är ej förankrat. Skogsstyrelsen (Ylva Birkne) har medverkat med synpunkter på denna projektidé och även informerat om att tankar om projektidén även finns på nationell nivå (Christina Frimodig, Naturvårdsverket) Förslag på Utförare: Metria och SCB- Statistik och analyser

Länsstyrelserna i Jönköpings- Kronobergs, Hallands- och Blekinge län

Referensgrupp bestående av alla centrala myndigheter och medverkande län

Uppskattad Kostnad: 540 000 kr


1(1)



2012.

Projektets namn:

Gemensamt nationellt IT-stöd för inrapportering och presentation av lokala nyckeltal för miljö och energi.


Ett bättre IT-stöd skulle underlätta lokal rapportering, kvalitetskontroll och presentation av uppgifter för att följa upp miljö- och energimål. Energieffektiviseringsstödet innebär att de allra flesta kommuner och landsting rapporterar in uppgifter om energianvändning under mellan 2009-2014. De system som idag finns på Energimyndigheten och SKL är inte ändamålsenliga för inrapportering, kvalitetskontroll, snabb återkoppling och samlad presentation. Satsningen skulle kunna vara en hävstång för ökad inrapportering för uppföljning av miljömål och miljöprestanda från lokal nivå. Även Naturvårdsverkets GD har signalerat en önskan att samarbeta kring lokala nyckeltal på miljöområdet. Flera regionala nyckeltalsinitiativ finns på området kring miljömålen, bland annat i Dalarna (som också gjort en mindre satsning på ett liknande system med stöd av Energimyndigheten). Ekokommunerna använder externa system för sitt nyckeltalsarbete. Dessutom görs en mängd enkäter på miljöområdet från Gröna Bilister, Miljöaktuellt, Ekomatcentrum, mm där dubbelarbete delvis kunde minskas och kvaliteten öka. Beskriv projektets förväntade resultat och spridning av resultaten:

Ett IT-stöd för regionalt och nationellt arbete med lokala nyckeltal och statistik, som underlättar rapportering, kvalitetskontroll och presentation. Resultat: Jämförbarhet, kommunerna kan benchmarka med varandra enkelt och rättvisande Effekt: Intensifierat arbete med energieffektivisering och annat miljö- och klimatarbete vilket ofta är lönsamt för kommunerna. Projektet genomförs i samarbete med:

Energimyndigheten och Länsstyrelserna/RUS Förslag på Utförare: Energimyndigheten upphandlar utförare, möjliga system finns på marknaden

Uppskattad Kostnad: 500 tkr


Energimyndigheten

Förslagsställande organisation: Sveriges Kommuner och Landsting

Kontaktperson: Andreas Hagnell

Tel: 08-452 7866


Senast 30/9 2012

1(3)




2012.

Projektets namn: Effektiviserad uppföljning av skador på forn- och kulturlämningar i skogsmark

Förslagsställande organisation: Länsstyrelsen i Norrbotten

Kontaktperson: Kerstin Lundin-Segerlund, Länsstyrelsen i Norrbotten

Katrine Nygren, Länsstyrelsen i Västerbotten

Tel: Kerstin Lundin-Segerlund: 0920-96362 Katrine Nygren: 090-107294


[email protected]

Senast 30/9 2012

2(3)

Projektets motiv och syfte: I projektet vill vi testa om man genom användning av ny teknik kan effektivisera uppföljningen av skador på forn- och kulturlämningar i skogsmark. Vi kommer därför i projektet pröva om det genom byråmässig analys av laserscannade kartor är möjligt att i ett urval områden ersätta fältbesök med kartanalys. Detta kommer sedan att jämföras med uppföljningar som utförs genom fältinventeringar enligt befintliga metoder (d.v.s. metoder som tidigare tagits fram av Riksantikvarieämbetet, Länsstyrelserna i Halland och Kalmar län samt Länsstyrelsen i Norrbottens län). Om försöket faller väl ut innebär det en effektivisering av uppföljningsarbetet jämfört med om uppföljningar av skador på forn- och kulturlämningar enbart sker genom uppföljningar i fält.

Projektet är viktigt för att följa upp om vi på regional nivå når uppsatta miljömål avseende bevarande av forn- och kulturlämningar i skogsmark. Projektets syfte är att ta reda på om uppföljningsarbetet kan effektiviseras för att följa om antalet skadade forn- och kulturlämningar minskar i enlighet med uppsatta mål, om genomförda åtgärder i samband med avverkning (t.ex. informationsinsatser och förbättrade rutiner inom skogsorganisationen) gett avsedd effekt samt i vilken grad de villkor som anges i samband med avverkning och återplantering följs. En viktig del i projektet kommer därför att vara att vidareutveckla befintliga metoder genom att testa om ny teknik kan användas för byråmässiga uppföljningar samt att utvärdera på vilket sätt befintliga fältmetoder går att modifiera utifrån regionala förhållanden. Projektet kommer att ge värdefullt underlag inför det fortsatta arbetet med att följa upp skador på forn- och kulturlämningar i skogsmark, inte minst inför de årliga uppföljningarna av miljömålen.

Beskriv projektets förväntade resultat och spridning av resultaten: Projektet förväntas resultera i en förbättrad uppföljningsmetod på regional nivå för att följa upp skador på forn- och kulturlämningar i samband med föryngringsåtgärder. Med en förbättrad uppföljning och metodutveckling förväntas skadorna minska i skogsbruket genom att resultaten återkopplas till skogsnäringen. Projektet förväntas därutöver att resultera i ett statistiskt säkerställt underlag som kan visa på om antalet skadade forn- och kulturlämningar minskar i enlighet med uppsatta miljömål, om genomförda åtgärder gett avsedd effekt samt om de villkor som sätts upp i samband med skogsbruksåtgärder följs.

Resultaten från projektet kommer i ett första skede att spridas genom projektets slutrapport. Rapporten kommer att finnas tillgänglig på länsstyrelsernas och Skogsstyrelsens webbsidor samt på miljömålsportalen. En viktig del i det fortsatta arbetet efter att projektet genomförts kommer även att vara att sprida resultaten till berörda aktörer inom skogsnäringen.

Projektet genomförs i samarbete med: Länsstyrelsen i Norrbotten kommer att i projektet samverka med Länsstyrelsen i Västerbotten, Skogsstyrelsen och ev. även Riksantikvarieämbetet (om RAÄ har möjlighet att medverka i projektet). Dessa myndigheter kommer tillsammans med Länsstyrelsen i Norrbottens län att bilda styr- och referensgrupper för arbetet. Det praktiska arbetet kommer att genomföras av två projektanställda arkeologer varav en projektledare. Förslag på Utförare: Två projektanställda arkeologer (vilka anställs av Länsstyrelserna)

Uppskattad Kostnad: 353 000 kronor

3(3)

Eventuell medfinansiär: Länsstyrelsen i Norr- och Västerbotten, Skogsstyrelsen samt Riksantikvarieämbetet (om RAÄ har möjlighet att medverka i projektet) medfinansierar projektet genom att svara för arbetskostnaden för den personal som kommer att medverka i projektets styr- och referensgrupper.

1(3)



2012.

Projektets namn:

Friluftslivet i miljömålen

Förslagsställande organisation: Naturvårdsverket

Kontaktperson: Christina Frimodig

Tel: 010-698 15 97


Senast 30/9 2012

2(3)


Preciseringar om friluftsliv finns i åtta av de 16 miljömålen. (Levande skogar, Ett rikt odlingslandskap, Myllrande våtmarker, Levande sjöar och vattendrag, Storslagen fjällmiljö, Hav i balans samt levande kust och skärgård, God bebyggd miljö samt Ett rikt växt- och djurliv). Syftet med projektet är att utveckla en samlad och effektiv uppföljning av friluftslivet som ska fungera som underlag till miljömålssystemet för att bedöma tillstånd, utveckling och måluppfyllelse inom de åtta målen. Uppföljningen ska vara kompatibel med andra uppföljningar och i långa tidsserier. Arbetet ska samordnas med friluftslivsmålen som behandlas av Riksdagen december 2012. Vid den fördjupade utvärderingen av miljömålen 2012 bedömde flera av de miljömålsansvariga myndigheterna att det är stor brist på uppföljningsmetoder för friluftslivet. För att hitta en samlad lösning för miljömålen och friluftslivsmålen och för att bedömningarna ska bli lika föreslår vi ett miljömålsövergripande projekt. Uppföljningen bör ske på lokal, regional och nationell nivå. Det är angeläget att projektet inte stannar vid ett förslag utan är kompatibelt med andra uppföljningar som myndigheterna genomför. Därför lägger varje myndighet arbetstid för att delta i projektet samt införliva uppföljningen i sin egen organisation. Tanken är att analysera de metoder, indikatorer och förstudier som finns idag och utveckla nya där det finns behov. Uppföljningen ska hjälpa oss att följa utvecklingen av friluftslivet och de åtgärder eller styrmedel som är kopplade till friluftslivet. I dagsläget finns knapphändig statistik kring friluftslivet. Däremot finns flera förstudier till hur uppföljning/statistik kan genomföras. Naturvårdsverket tagit fram flera förslag, ex vis Statistikprogram för friluftsliv och Grönytor i tätort, Skogsstyrelsen arbetar just nu för att utveckla uppföljning av hänsyn i skogsbruket. Det finns också befintliga uppföljningar som går att använda i arbetet. Ex vis kring buller och planeringsunderlag för grönstruktur och vattenområden hos Boverket, uppföljning av skyddade områden i Sverige och hur Sveriges kommuner arbetar med friluftsliv hos Naturvårdsverket m fl. I mars 2012 redovisade Naturvårdsverket, efter samråd med ett 20-tal myndigheter och nationella organisationer, ett förslag till mål för friluftslivspolitiken. I december 2012 lämnar regeringen en skrivelse till Riksdagen för att konkretisera målen. Då får vi ett parallellsystem till miljömålen. För att skapa en så effektiv uppföljning som möjligt ska projektet ta hänsyn till såväl miljömål som friluftslivsmål och skapa en uppföljning som kan användas av båda målstrukturerna. Friluftsliv, naturturism och folkhälsa är några av de kulturella ekosystemtjänster som projektet kan utveckla metoder och indikatorer för. Uppföljning av kvaliteter i landskapet kan bidra till att lyfta fram synergieffekter mellan upplevelsevärden, biologisk mångfald och skötsel av natur- och kulturmiljöer i landskapet där människor lever och verkar. Nyckelbegrepp inom friluftslivspreciseringarna är; tillgänglighet, värde för friluftslivet, kvalitet, tätortsnära natur, kulturmiljö, värna, bibehålla samt buller.

3(3)

Beskriv projektets förväntade resultat och spridning av resultaten:

Projektet ska leda till en samlad och effektiv uppföljning av friluftslivet som underlag till miljömålssystemet. Uppföljningen ska vara kompatibel med andra uppföljningar och i långa tidsserier. Användbarhet för friluftslivets aktörer är viktigt när uppföljningen utformas. Inriktningen på arbetet utformas av en styrgrupp som består av myndigheter och organisationer som projektet genomförs i samarbete med (se nedan). Varje myndighet arbetar för att införliva uppföljningen i sin organisation. Friluftslivets aktörer har behov och intresse av kunskap om friluftslivet. Naturvårdsverket har också upparbetade kommunikationskanaler till många av dessa aktörer. Arbetet startas med en workshop för att identifiera behov och fånga upp befintliga uppföljningar. Projektet förankras på Tankesmedjan för friluftsliv 2013 där friluftslivets aktörer möts för dialog. Resultatet redovisas i en rapport som diskuteras på en avslutande workshop med berörda miljömålsansvariga myndigheter och andra aktörer av vikt för att säkerställa genomförande. Resultatet ska vara lättillgängligt och förståeligt för såväl politiker, som friluftslivets många aktörer. Rapporten ska diskutera finansiering och värdet av en samordnad uppföljning. Tidsplan:

• Projektstart, i början av 2013 • Workshop 1, i början av 2013 • Delredovisning på Tankesmedja för friluftsliv, 17-18 april 2013 • Workshop 2, redovisning av projektet, hösten/vintern 2013 • Spridning genom Naturvårdsverkets och övriga samarbetspartners upparbetade

kanaler (samarbetsforum, nyhetsbrev, myndighetsmöte etc), hösten/vintern 2013


Jordbruksverket, Skogsstyrelsen, Boverket, Hav- och Vattenmyndigheten, Svenskt Friluftliv, Länsstyrelserna och Sveriges Kommuner och Landsting Förslag på Utförare: Peter Fredman, professor Mittuniversitetet (projektledare), Göran Nordström, utredare SCB och analytiker Marcus Hedblom , SLU

Uppskattad Kostnad: 300 000 SEK


60 personarbetsdagar. Jordbruksverket, Skogsstyrelsen, Boverket, Hav- och Vattenmyndigheten, Länsstyrelserna och Naturvårdsverket går alla in med tio arbetsdagar vardera.

1(1)



2012.

Projektets namn:

Övergripande övervakning av åkermark


Pilotprojekt: I och med nya preciseringarna för Ett rikt odlingslandskap och identifierade behov om bland annat ett växtskydd anpassat till ett förändrat klimat krävs nya indikatorer och övervakningssystem för att kunna följa preciseringar som berör åkerlandskapet. Dessa omfattar både åkerlandskapets biologiska mångfald, effekter av främmande arter och effekter av eventuell odling av GMO. Projektet syftar till att ta fram en gemensam metod för att övervaka biologisk mångfald, följa förändringar i ogräsfloran som en följd av ett förändrat klimat samt upptäcka eventuella negativa effekter vid odling av GMO i åkermark i ett och samma övervakningsprogram. Beskriv projektets förväntade resultat och spridning av resultaten: Projektet är ett pilotprojekt som ska resultera i att ta fram en metod för och ett förslag på ett gemensamt övergripande övervakningssystem för åkermark som kan hanterta både biologisk mångfald, förändringar i ogräsförekomst som en följd av klimatförändringar samt inkludera eventuella negativa effekter vid odling av GMO. Resultaten kommer att spridas genom rapport i Jordbruksverkets rapportserie och på miljömålsseminarium. Tanken är att i förlängningen också kunna sjösätta ett övervakningssystem för åkermark.


Projektet planeras genomföras tillsammans med Naturvårdsverket och LRF. Kontakt med dessa myndigheter kommer dock att tas först i samband med att projektet passerat den första sållningen Förslag på Utförare: Projektet kräver sannolikt en upphandling vilket innebär att ingen trolig utförare kan anges.

Uppskattad Kostnad: 400 000 kronor

Eventuell medfinansiär: Jordbruksverket bistår med arbetstid i projektet.

Förslagsställande organisation: Jordbruksverket

Kontaktperson: Johan Wallander

Tel: 036 155719


Senast 30/9 2012

1(2)



2012.

Projektets namn:

Visualisering av trender för indikatorer inom miljömålet ”Levande skogar” under de senaste 80 åren


Betydelsen av långa dataserier inom miljöövervakningen kan inte nog understrykas då en av grundtankarna med miljöövervakning är kontinuitet. Det är dock sällan som det är möjligt att genomföra analyser av längre dataserier. Riksskogstaxeringens (RT) långa tidsserie erbjuder en sådan unik möjlighet. Historiska analyser har stort värde då tidigare mönster och processer i skogslandskapet kan förklara dagens förekomst och fördelning av hotade arter i landskapet.

Riksskogstaxeringen (RT) har sedan länge lämnat underlag för uppföljning av flera indikatorer inom miljökvalitetsmålet Levande skogar. För flera av dessa indikatorer har status förbättrats under den tid de har följts. Om man tittar i ett längre tidsperspektiv ser dock bilden helt annorlunda ut. De förändringar vi har sett sedan 1990 är små jämfört med förändringar över ett längre tidsperspektiv – och det finns dessutom stora regionala variationer. Genom att äldre data från Riksskogstaxeringen nu finns tillgängligt och kvalitetssäkrat för analys går det att studera förändringar för vissa variabler under de senaste 84 åren. Metoder för jämförande analyser har tidigare utvecklats inom ramen för andra projekt och dessa erfarenheter kan nu utnyttjas för att ta fram kvalitetssäkrade analyser till nytta för det fortsatta miljömålsarbetet.

Det finns tidigare analyser med koppling till miljömålsarbetet som bygger på information från Riksskogstaxeringen. De flesta resultaten bygger främst på data från 1983 och framåt, med några enstaka analyser för längre tidsperioder.

Förslagsställande organisation Program Skog, Fortlöpande miljöanalys, Fakulteten för skogsvetenskap, SLU, Umeå Kontaktperson: Anna-Lena Axelsson

Tel: 090-786 85 91


Senast 30/9 2012

2(2)


Baserat på tidigare analysarbete kommer vi inom ramen för projektet att ta fram nya harmoniserade analyser för de senaste 84 åren (1926-2010) för indikatorerna hård död ved och gammal skog. För äldre lövrik skog går det på grund av förändring i datainsamling endast att studera perioden från 1953 och framåt. Vi kommer även att arbeta med ett antal andra indirekta indikatorer på biologisk mångfald, som inte ingår i dagens uppföljningssystem, men som går att belysa med hela tidsserien.

Resultaten kommer att presenteras både som trender och som heltäckande interpolerade kartskikt (3-4 kartor för hela tidsperioden). I de tidigare rapporterna presenterades endast trender. Resultaten i form av kartor har stor pedagogisk betydelse, då det går att se förändring över tid när det gäller gradienter i landskapet. Den rumsliga aspekten är särskilt värdefull när det gäller arbetet med regionala åtgärdsprogram. När det gäller trender kommer vissa presentationer att kunna brytas ner på länsnivå medan andra kommer att redovisas på nationell eller regional nivå, då det finns för lite data för redovisning på länsnivå för vissa variabler. Detta gör att resultaten har relevans både för det regionala miljömålsarbetet såväl som för arbetet vid de nationella myndigheterna.

Resultaten kommer att presenteras som en arbetsrapport som tillgängliggörs via SLU:s webb i pdf-format. Kartorna och graferna kommer dessutom att tillgängliggöras separat via webben i ett ”bibliotek” så att de går att ladda ner och utnyttja i olika typer av presentationer och rapporter. Dataunderlaget som ligger till grund för trendanalyserna kommer också att tillgängliggöras i ett format som är anpassat för visualisering med hjälp av verktyget ”Sverige eXplorer”, ett visualiseringsverktyg som idag används av flera nationella myndigheter och kommuner http://www.ncomva.se/apps/ex/swe/#story=0. Med hjälp av detta verktyg kan var och en göra enkla analyser för hela Riksskogstaxeringens tidsserie på länsnivå och även integrera uppgifter från andra källor i sin analys.

Projektet, preliminära analyser samt slutgiltiga resultat kommer att presenteras vid seminarier, konferenser och möten under 2013 och 2014.


Enheten för policy och analys, Skogsavdelningen, Skogsstyrelsen Förslag på Utförare:

Analytiker vid Riksskogstaxeringen vid SLU som genomför ordinarie dataanalys och rapportering inom ramen för Levande Skogar.

Uppskattad Kostnad:

300 kkr


SLU Fortlöpande miljöanalys, Skogsstyrelsen

1(1)



2012.

Projektets namn: Indikatorer för strecksatsen om hälsa inom generationsmålet


Till skillnad från miljömålen som följer trender i miljön avser generationsmålet att följa samhällsomställningar. Indikatorer för detta kan utgöras dels av konsumtionsmått som visar på befolkningens ändrade beteende, eller policyutveckling som visar på ett ökat intresse och engagemang för vissa frågor. Syftet med detta projekt är att i ett första steg skapa en överblick över vilka indikatorer för miljö och hälsa som finns idag och som rapporteras inom olika områden (EU, WHO, Folkhälsa, Miljöhälsa, mm). I ett andra steg kommer vi att titta på behov – för vilka områden saknas det idag helt indikatorer och är indikatorer möjligt inom de områdena? Inom vilka områden krävs ytterligare insatser och/eller resurser för att nå generationsmålets strecksats om hälsa? Beskriv projektets förväntade resultat och spridning av resultaten:

En översyn över vad som rapporteras från Sverige i internationella sammanhang inom miljö och hälsa kan ge förslag på indikatorer som kan användas inom generationsmålet för hälsa i miljömålsrapporteringen. Sammanställningen kommer att visa inom vilka områden det saknas indikatorer. I de fall de förekommer kommer den även ge en bild över om vi är på väg åt rätt håll i vårt miljömålsarbete i relation till människors hälsa, och i de fall vi inte är det - inom vilka områden som det krävs utökade resurser för att nå generationsmålets strecksats om hälsa. Projektet genomförs i samarbete med:

Naturvårdsverket och Kemikalieinspektionen Förslag på Utförare:

Socialstyrelsen, i samarbete med ovanstående. Uppskattad Kostnad: 200 000 (25% av heltidstjänst)


Socialstyrelsen.

Förslagsställande organisation: Socialstyrelsen

Kontaktperson: Karin Ljung Björklund

Tel: 075 247 33 86


Senast 30/9 2012

1(1)



2012.

Projektets namn:

Indikator för källbuller från trafik inom miljökvalitetsmålen God Bebyggd miljö och Storslagen fjällmiljö

Projektets motiv och syfte: Att bättre kunna följa upp effekten av vidtagna åtgärder för att minska antalet exponerade för trafikbuller. För att detta ska vara möjligt behöver sambanden mellan källbuller och antalet exponerade för olika bullernivåer förtydligas. För detta behövs ett verktyg för att bedöma/beräkna den effekt olika ambitionsnivåer på bullerdämpande åtgärder vid ljudkällan har på människors exponering. Utifrån denna modell skulle en indikator (och på sikt kanske även ett etappmål) för källbuller kunna identifieras. Genom effektsamband kan utifrån denna indikator aktuell bullerexponering och hälsoeffekter härledas. Beskriv projektets förväntade resultat och spridning av resultaten:

Verktyget skulle göra det möjligt att på ett mer pricksäkert sätt kunna identifiera de samhällsekonomiskt mest lönsamma åtgärderna. Resultat från verktyget skulle även vara användbart i diskussioner med industri/tillverkare av fordon och fartyg, infrastrukturförvaltare samt operatörer för att motivera krav på tystare trafik. Projektet genomförs i samarbete med: Övriga aktörer inom Naturvårdsverkets bullersamordning, Naturvårdsverket, Trafikverket, Boverket och Socialstyrelsen. Förslag på Utförare:

VTI eller konsult inom området. Uppskattad Kostnad:

250 000 kr Eventuell medfinansiär:

Förslagsställande organisation: Transportstyrelsen

Kontaktperson: Lina Andersson, Marie Hankanen,

Tel: 010-495 55 87, 010-495 37 37


Senast 30/9 2012

1(2)




2012.

Projektets namn:

Eldningsvaneundersökning


Eldningsvanestudiens främsta syften är att ge underlag för emissionsantaganden vid modellering av emissioner från vedeldning, dels underlätta tolkning av uppmätta halters skillnader i tid och rum. Undersökningen ska svara på frågor om hur olika typer av anläggningar används under olika delar av året, veckan och dygnet, under olika väderlek etc. Undersökningen ska också visa hur användningen beror av vilka andra uppvärmningsmöjligheter man har (fjärrvärme, direktel etc.) och av hushållets karaktär (yrkesarbetande, pensionärer mm). Syftet är att kunna följa upp miljömålet och det nya etappmålet om luftföroreningar från småskalig vedeldning. Miljömålsberedningen har också efterlyst att miljöpåverkan från befintliga pannor ska utredas ytterligare vilket denna utredning gör. Beskriv projektets förväntade resultat och spridning av resultaten:

Urvalet av fastigheter kan göras med hjälp av en databas som lagts upp med data från sotningsföretag i Västerbotten. Fastigheterna som ska ingå kommer att slumpas ut inom geografiska områden av olika karaktär inom Umeå och Vännäs kommuner. Områdena kan karaktäriseras av ålder: modernt villaområde med fjärrvärme, äldre villaområbyggt för direktel, mindre samhälle med många vedpannor etc. Urvalet kan göras proportionellt mot anläggningstypens förekomst i denna databas. För att få litet bortfall ska data samlas in i form av en besöksintervju med strukturerat frågeformulär. Om hushållet/fastighetsägaren inte kan anträffas på plats görs försök att intervjua per telefon. Vid analysen beaktas eventuell effekt av intervjumetod för svaren. Förslaget är att i huvudsakanvända samma formulär som vid pilotstudie genomförd vintern år 2000, då 100 hushåll i Vännäs slumpades ut stratifierat för anläggningstyp, och bortfallet på 13 utvalda ersattes med 12 ytterligare intervjuer. Som jämförelse kan nämnas att SPs korta postenkät inom BHM besvarades av bara 59% med 286 tillfrågade. I arbetet med att uppnå miljömålet Frisk luft behövs bättre kunskap om hur eldstäder används med avseende på frekvens och tillvägagångssätt. I den fördjupade utvärderingen (NVs rapport 6500) påpekas behovet av att kartlägga nuvarande eldstäder, dels för framtida anpassning till EU-direktiv men också för att kunna följa utvecklingen av utsläpp av vissa föroreningar (bens(a)pyren, partiklar, m.fl.). Denna undersökning bidrar till att öka kunskapen om eldningsvanor och storleken på de utsläpp som orsakas av olika bestånd av eldstäder. Metoden kan användas i hela Sverige. Miljömålsberedningen har också efterlyst att miljöpåverkan från befintliga pannor ska utredas ytterligre vilket denna utredning gör.

Förslagsställande organisation: Länsstyrelsen Västerbotten

Kontaktperson: Fredrik Sjunnesson

Tel: 090 – 10 72 58


Senast 30/9 2012

2(2)


Naturvårdsverket (Titus Kyrklund), Länsstyrelsen Västerbotten, SMHI(Gunnar Omstedt), IVL (Karin Persson) och Umeå universitet (Bertil Forsberg) Förslag på Utförare:

Enheten för yrkes- och miljömedicin, Institutionen för folkhälsa och klinisk medicin, Umeå universitet (Kontakt: Bertil Forsberg)

Uppskattad Kostnad:

Lön, lkp för planering, urval intervjuer, statistisk analys och rapportförfattande: 200 000 kr Lokal, telefon, bilresor, drift: 100 000 kr OH: 60 000 kr Totalt: 360 000 kr Eventuell medfinansiär:

SMHI IVL Naturvårdsverket Umeå Universitet Ovanstående projekt förväntas bli en del i ett större projekt som handlar om konsekvenser av vedeldning för halter och hälsopåverkan. Projektledare för det övergripande projektet är Gunnar Omstedt vid SMHI.

1(2)




2012.

Projektets namn: Indikator för att följa direkta ingrepp i myrar

Projektets motiv och syfte: I Ds 2012:23, anges att förutsättningarna för att nå ett hållbart nyttjande och hänsyn till våtmarker, är att både direkta ingrepp och diffus påverkan sker i minsta möjliga utsträckning. Syftet med det här projektet är att ta fram en miljömålsindikator för Myllrande våtmarker som följer utvecklingen av direkta ingrepp i myrar.

Under 2010 tog vi fram en metod för att följa utvecklingen av störning/exploatering i myrar. Metoden går ut på att genom flygbildstolkning kartera diken, spår av terrängkörning, vägar etc i myrar (Glimskär och Sandring, 2011). Genom att använda denna metod och kartera störning/exploatering i myrar i äldre flygbilder och i nytagna flygbilder, kan vi snabbt få fram resultat till en indikator som visar utvecklingen av direkta ingrepp i myrar från 1980-talet fram till idag. Det blir också möjligt att följa i vilka myrtyper ingreppen sker. Fortsatt uppföljning kan därefter göras t.ex. vart 5:e eller vart 10:e år.

I detta projekt föreslår vi att en pilotstudie görs inom NILS-rutor i de län som deltar i den regionala övervakningen av myrar, för närvarande Stockholms, Uppsala, Södermanlands, Västmanlands och Örebro län. Med resultaten från pilotstudien har vi redan efter nästa år underlag till en miljömålsindikator. Fler intresserade län kan därefter ansluta. Vi kommer också att testa möjligheten att använda befintliga NILS-data till indikatorn i län med mycket myr.

Vi planerar även att söka miljöövervakningsmedel för att utvärdera programmet för den regionala miljöövervakningen av myrar via NILS, där även fältprovytor ingår, och att visa hur den kompletterar den nationella satellitövervakningen av myrar samt övervakningen av myrar i ordinarie NILS. Om vi får möjlighet att göra en kartering av direkta ingrepp i myrar, som i detta förslag, kan vår utvärdering av den regionala övervakningen även innefatta en koppling mellan fältprovytedata och de karterade ingreppen. Vi kan då visa vad ingreppen får för konsekvenser i vegetationen.

Förslagsställande organisation: Länsstyrelsen i Örebro län

Kontaktperson: Helena Rygne

Tel: 019-19 35 06


Senast 30/9 2012

2(2)


• Resultat från pilottest om utveckling av direkta ingrepp i myrar från 1980-talet fram till idag, i de län som deltar i regional miljöövervakning av myrar.

• En metodbeskrivning med kostnadsuppskattning för kartering av myravgränsning, myrtyp och störning/exploatering (diken, stigar, körspår och vägar) i äldre och nytagna flygbilder.

• Beskrivning och metod för beräkning av en miljömålsindikator för att följa direkta ingrepp i myrar.

• Ambitionen är att efter projektet ha underlag till en miljömålsindikator för de län som utgör studieområdet. Fler regioner kan därefter ansluta.

• Spridning av resultat på projektwebb www.lillnils.se och i projektrapport.

Projektet genomförs i samarbete med: Länsstyrelserna i Stockholms, Uppsala, Södermanlands och Västmanlands län

Förslag på Utförare: Sveriges Lantbruksuniversitet, NILS (inst. för skoglig resurshushållning)

Uppskattad Kostnad: 300 000 kr


Körspår från krossmotorcykel, Hjortenäsmossen, Örebro län