Miljörapport 2010

Miljörapport 2010Boråsarnas arbete fören hållbar utveckling

Innehållsförteckning

Inledning 3

Nyckeltal 4

Kunskap 8

Energiochtrafik 10

Naturen 16

Om

slag

sfot

o: Jo

han

Lin

der

stad

Miljörapport2010Rapporten är en uppföljning av miljötillståndet och miljöarbetet i Borås under år 2010. Miljörapporten är ett underlag för diskussioner om Borås miljöarbete med miljömål som rör alla boråsare. För nyckeltal, som visar trender för satta miljömål, finns ibland en eftersläpning när det gäller statistiken. Det innebär att siffror ännu inte finns för år 2010 och då redovisas det senast tillgängliga värdet.

För övrigt, missa inte miljötipsen som ges och artikeln: Maldiverna – en nation, ett paradis och ett offer för global uppvärmning, på sidan 14.

Vatten 20

Säkerlivsmiljö 22

Godbebyggdmiljö 24

Inledning3

HeitiErnits(MP)Miljö- och konsumentnämndens ordförande

2010varettintressantår. 2010 var det år där förlusten av den biologiska mångfalden skulle hejdas enligt en bred FN-överenskommelse. Dessvärre har det visat sig att artförlusten idag är större än någonsin. Året präglades också av debatten om de havererade förhandlingarna i

Köpenhamn om ett nytt klimatavtal efter Kyoto. Inte heller toppmötet i Cancún i slutet av året ledde till någon ny global överenskommelse, men förhandlingarna inom FN:s ram kom i alla fall på rätt köl igen.

Förlustenavbiologiskmångfald och de pågående klimatförändringarna innebär utmaningar för politiken i Borås. Allvaret i frågorna fordrar tydlig politisk vilja och förmåga till handling. Det är en viktig insikt att vi både är en del av problemet, men också en del av lösningen. Det är på den lokala nivån som vi kan göra skillnad.

NaturreservatetVängamosseinvigdes under året. Ett nytt vattenresursprogram med siktet inställt på att uppnå god status i våra vatten fastställdes. Andra axplock ur miljöarbetet 2010 är att cykelmätare placerades ut på fyra platser i staden, ett nytt tankställe för biogas etablerades och miljöbudskap kommunicerades genom bland annat löpartävlingen ”Kretsloppet” och information om miljösmart resande och folkhälsofrågor på höstmarknaden. Viktiga satsningar under 2011 är utredningen om framtidens kollektivtrafik, arbetet med ett program för biologisk mångfald, sanering av Viskan, revidering av miljömålen och planeringen för nytt kraftvärmeverk och ett nytt avloppsreningsverk.

Viharmångautmaningarframföross under kommande mandatperiod. Vi behöver investera i infrastruktur och hållbar stadsutveckling för att skapa förutsättningar för en hållbar livsstil. Boende, konsumtion, tillgänglighet och transporter samt de åtgärder som även ger positiva effekter på vår hälsa, socialt välbefinnande och ekonomi är några av de livsstilsfrågor som är viktiga att jobba med. För att komma framåt i klimat- och miljöarbetet måste vi fokusera på att både utveckla teknologin och förändra vår livsstil.

Enlångsiktigthållbarutvecklingkräver att man tar hänsyn till sociala, ekologiska och ekonomiska faktorer. Miljöproblem är komplexa och inkluderar många aktörer och kunskapsområden vilket fordrar samarbete över sektors- och ansvarsgränser. Detta måste vi bli bättre på.

Arbetetförattskapaenhållbarstad kräver dialog och samarbete med kommuninvånare, näringsliv, högskola och organisationer. Vi klarar inte utmaningen utan hjälp. Det är därför glädjande att arbetet med att inrätta ett Hållbarhetsråd nu pågår i Borås.

Sålåtossnugemensamtfortsätta arbetet för att skapa ett ekologiskt, socialt och ekonomiskt hållbart Borås!

MalinWickberg(M)Miljö- och konsumentnämndens förste vice ordförande

Nyckeltal

1

23

4

5

6

174

8 9

10

11

34543

21

98

124

14

4535718

Nyckeltalen inom miljö vänder sig till allmänhet och beslutsfat-tare i Borås och ska vara under-lag för diskussioner. Nyckeltalen används för att följa utveckling-en på utvalda områden som är särskilt viktiga för att uppnå ett ekologiskt och hållbart samhälle.

Nyckeltal4

Trendpilarochsmilisförnyckeltal

Nyckeltalet har inte uppnåtts och/eller utvecklingen har varit negativ

Nyckeltalet har uppnåtts helt eller till övervägande del

Nyckeltalet har inte uppnåtts men utvecklingen har varit positiv

Nyckeltal 3

År2010ellersenasttillgängligauppgift

Utgångsår/jämförelsesiffror

Trend

Kunskap–Antalföretagmedmiljöledningssystem.

2010: 84 stycken(Källa: Certifiering.nu och Miljödiplomering Göteborg)

2009: 53 stycken(Källa: Certifiering.nu, Miljödiplomering Göteborg och enkät till anmälnings- och tillståndspliktiga företag)

Energi och trafik–Koldioxidutsläppperinvånare.Mål:30procentminskningtillår2010

2008: 2,8 ton/invånare och år.Minskning med 22 procent jämfört med år 1990(Källa: www.rus.lst.se)

1990: 3,6 ton/invånare och år.(Källa: www.rus.lst.se)

–Koldioxidutsläppfråntransporter.Mål:20procentminskningtillår2015

2008: 1,75 ton/invånare och år.Ökning med nio procent jämfört med år 1990(Källa: www.rus.lst.se)

1990: 1,6 ton/invånare och år.(Källa: www.rus.lst.se)

–Miljökvalitetsmål2010förkvävedioxid20μg/m3

svaveldioxid5μg/m3

ozon–antaldygnsomöverskriderglidande8timmarsmedelvärdenöver120μg/m3=0

2010 årsmedelvärde:Kvävedioxid 21,6 µg/m3

Svaveldioxid 1,3 µg/m3

Ozon = 2 dygn(Källa: Miljöförvaltningen, Borås Stad)

2000 årsmedelvärde:Kvävedioxid: 17,5 µg/m3

Svaveldioxid: 1,4 µg/m3

Ozon = 2 dygn(Källa: Miljöförvaltningen, Borås Stad)

Miljökvalitetsnormenförpartiklar(2010)–PM10max40µg/m3

2010: Mätning vid KnallelandPM 10 – årsmedelvärde: 11,5 µg/m3

(Källa: Miljöförvaltningen, Borås Stad)

2009: Mätning vid StadshusetPM 10 – årsmedelvärde:17,2 µg/m3


Miljökvalitetsnormförbensen(2010):Max5µg/m3

2010: 1,5 µg/m3

(Källa: Miljöförvaltningen, Borås Stad)2009: 2,2 µg/m3


Nyckeltal 5

Utvecklingsriktningen för tillståndet i miljön är positiv

Det går inte att se någon tydlig utvecklings-riktning för tillståndet i miljön

Utvecklingsriktningen för tillståndet i miljön är negativ



Trend

–Användningavoljaföruppvärmningavbostäderochlokaler.Mål:0MWhtillår2020

2008: Slutanvändning eldningsolja 1;Hushåll (dvs.bostäder): 9 096 MWhOffentlig verksamhet: 2 856 MWhÖvriga tjänster: 6 189 MWh62 procent mindre än år 2007(Källa:www.scb.se)

2007: Slutanvändning eldningsolja 1;Hushåll (dvs.bostäder): 24 407 MWhOffentlig verksamhet: 1 134 MWhÖvriga tjänster: 22 278 MWh(Källa:www.scb.se)

–Totalenergianvänd-ningperinvånare.Mål:20procentminsk-ningfrån2005till2020

2008:25 458 kWh/invånareMinskning med elva procentjämfört med år 2005(Källa: www.scb.se)

2005:28 552 kWh/invånare(Källa: www.scb.se)

Naturen–Trendförskyddadnatur(2010)

2010: Våtmark 286,5 haSkog 697,4 haOdlingslandskap 82 haSjöar och vattendrag 32,7 ha(Källa: Miljöförvaltningen Borås Stad)

2009: Våtmark 74,8 ha Skog 671,5 haOdlingslandskap 82 haSjöar och vattendrag 32,7 ha(Källa: Miljöförvaltningen, Borås Stad)

–Certifieradekologiskjordbruksmark.Måltill2010:cirka20procent

2009: Cirka 5 procent, 542 ha inklusive karens (Källa: KRAV)

2008: Cirka 4 procent, 397 ha inklusive karens (Källa: KRAV)

Vatten–Fosforochkväveut-släppenfrånGässlösaavloppsreningsverkhar,år2010,minskatjämförtmedår1995

Gässlösa avloppsreningsverk 2010:Fosfor: 3,1 ton/årKväve: 234 ton/årMålet är uppnått men utsläppen av näringsämnen till Viskan bedöms fortfarande som höga(Källa: Borås Energi och Miljö AB)

Gässlösa avloppsreningsverk 1995:Fosfor: 11,2 ton/årKväve: 262 ton/år(Källa: Gatukontoret, Borås Stad)

Nyckeltal6



Trend

Säker livsmiljö–Halteravtungmetal-ler(bly,kadmiumochkvicksilver)samtbio-ackumulerandeämnen(PAH,PCBochnonyl-fenol)iavloppsslamjämförtmedår2005vidGässlösaavlopps-reningsverk

2010: mg/kg torrsubstans, TSBly i avloppsslam: 11,3Kvicksilver i avloppsslam: 1,0Kadmium i avloppsslam: 0,7

Slammet är certifierat enligtREVAQ och får användas somväxtnäring på åkermark(Källa: Borås Energi och Miljö AB)

2005: mg/kg torrsubstans, TSBly i avloppsslam: 31,0Kvicksilver i avloppsslam: 1,1Kadmium i avloppsslam: 1,0(Källa: Gatukontoret, Borås Stad)

God bebyggd miljö–TrendförantalresormedBoråsLokaltrafik,Västtrafiksbusslinjer:1till16och35

2010: 6 757 788En ökning med sex procent jämfört med år 2009(Källa: Västtrafik)

2009: 6 362 664 (Källa: Västtrafik)

–Trendförkörsträckorperinvånare

2009: 686 mil/invånareFem procent färre mil än år 2008 och två procent färre mil än år 2006(Källa:www.scb.se)

2008: 725 mil/invånare(Källa:www.scb.se)

–Elförbrukningperinvånare(2010).Elförbrukningenperinvånareharminskatmedtioprocentfrånår2000

2008: 8,4 MWh/invånareTre procent lägre förbrukning av el, jämfört med år 2000(Källa:www.scb.se)

2000: 8,7 MWh/invånare(Källa:www.scb.se)

–UttagavnaturgrusMåltillår2010max30000ton/årelleråttaprocentavballastan-vändningen

2009: 27 197 ton eller fem procent av ballastanvändningen(Källa: www.sgu.se)

2008: 28 018 ton eller fyra procent av ballastanvändningen(Källa: www.sgu.se)

3Nyckeltal 7

Kunskap8

Miljömål Uppföljningsår Trend

Kunskaphosboråsarekringmiljön

Barn och ungdomar har goda kunskaper om vad som krävs för en hållbar utveckling och att deras agerande och val i vardagen kan påverka utvecklingen

2010

Boråsarna är medvetna om de långsiktiga vinsterna med att arbeta för att minska den negativa miljöpåverkan

2010

Boråsarna har goda kunskaper om vad som krävs för en hållbar utveckling och att deras egna agerande och val i vardagen kan påverka utvecklingen

2015

Miljöledninghosföretag

30 procent av företagen (anmälnings- eller tillståndspliktiga) har miljöledningssystem

2010

50 procent av företagen (anmälnings- eller tillståndspliktiga) har miljöledningssystem

2015

Kunskap om miljöfrågor i vår vardag är bland de allra viktigaste målen för att nå ett lång-siktigt hållbart samhälle. Med kunskap kan vi förändra beteende och göra aktiva val som är bra för många ur ett ekologiskt, ekonomiskt och socialt perspektiv. Än är det en lång bit kvar att gå, det är många gånger andra tankar och aktiviteter som upptar vårt vardagliga liv som gör att miljöbättre agerande kommer i andra hand. Men det är inget ensidigt per-spektiv, fler och fler människor gör också aktiva val och lever efter devisen – jag skaffar mig kunskap och gör vad jag kan för att få en trivsam och hållbar natur och miljö.

Målet har passerats, och delmålet var uppnått vid målet

Målet är mycket svårt eller inte möjligt att nå inom tidsramen även om ytterligare åtgärder sätts in

Målet bedöms kunna nås inom tidsramen

Målet är möjligt att nå inom tidsramen om ytterligare åtgärder sätts in

Målet har passerats, men delmålet var inte uppnått vid målåret

Målet kan inte bedömas. Underlag saknas eller arbete har ej påbörjats

SmilisförmiljökvalitetsmålochdelmålinomtemaområdenKunskap,Energiochtrafik,Naturen,Vatten,SäkerlivsmiljöochGodbebyggdmiljö

3Kunskap 9

KunskaphosboråsarekringmiljöDet fanns ursprungligen en avsikt att genomföra en enkätundersökning med miljöfokus bland skolorna. Någon sådan undersökning har inte genomförts och det finns ingen samlad bild av kunskapsläget hos bor-åsare inom området miljö. Men det pågår ett arbete inom staden som syftar till att öka miljökunskapen bland boråsare. Vad som kan nämnas är exempelvis att 14 förskolor och skolor har Grön Flagg, ett mil-jöledningssystem för skola och förskola, i Borås Stad, februari 2011. Det innebär att sex skolor har anslutit sig under år 2010 och fler skolor är på väg att att ansluta sig. I hela Sverige är drygt 2 000 förskolor och skolor anslutna till Grön flagg.

Inom Borås Stad har 2 826 elever från årskurs fyra till sex under år 2010 fått material från Natur och Miljö-pärmen. Natur och Miljöpärmen är ett skolmaterial med inriktning mot miljö och delas ut gratis efter förfrågan från skolorna.

15 gymnasieklasser har varit på studiebesök på Ryaverket, och Sobacken har under år 2010 haft elva grupper på besök från grundskola och gymnasieskola.

Borås Energi och Miljö AB har under vårterminen 2010 varit ute bland femteklassare i skolor vid sex tillfällen, samt haft fyra presentationer på Tullengym-nasiets miljödag.

Dåvarande Miljökontoret, Gatukontoret och Fritids- och folkhälsokontoret deltog med en utställning på höstmarknaden hösten 2010. Temat var smart resande i kombination med hälsa och syftet var att lyfta alter-nativa transportsätt till bilen.

Klimattåget, med fokus på energi och klimat, stan-nade till i Borås 1 oktober 2010 och uppskattningsvis 2 000 personer besökte detta evenemang.

2 013 elever och 183 lärare har besökt Navets utställ-ning med inriktning mot miljö under år 2010. Gäss-lösa avloppsreningsverk och Sjöbo vattenverk har haft sammanlagt 1061 studiebesökare till sina verksamhe-ter från 1 januari till och med 18 november år 2010.

MiljöledninghosföretagMålets syfte var att påverka företagen att arbeta före-byggande och strukturerat med miljöfrågorna. Borås Stad genomförde en miljöfrukost under år 2009 för företag där alla anmälnings- och tillståndspliktiga företag erbjöds information om miljöledningssystem.

I övrigt kan målet inte bedömas, då komplett statis-tik saknas. En enkätundersökning som genomfördes 2009 visade att 39 anmälnings- och tillståndspliktiga företag hade någon form av miljöledningssystem. Men statistiken är ofullständig på grund av att för få besvarade enkäten.

84 företag och organisationer har något av miljöled-ningssystemen ISO 14 001, FR 2000 och Miljödip-lomering inom Borås kommun år 2010. Företag med huvudkontor på annan ort saknas i denna statistik. 84 företag är alltså miljöcertifierade vilket kan jämföras med att det fanns drygt 9 000 verksamma företag, en-ligt senast tillgängliga statistik från Borås Stad, inom kommunen år 2008.

14 förskolor och skolor inom Borås Stad är anslutna, februari 2011, till Grön flagg. Grön flagg är ett miljöledningssystem för skola och förskola och fler är på väg att an-sluta sig till detta miljöledningssystem.

Energi och trafik10

En av de stora utmaningarna mänskligheten står inför är hur vi ska lösa energi- och trans-portfrågan i samhället. Vårt samhälle, vår livsstil och välfärd grundar sig i stor utsträck-ning på en god tillgång på olja, stenkol och gas. Men storskalig förbränning av dessa fossila bränslen leder till försurning, övergödning, sjukdomar och utsläpp av växthusgaser. Därför är det ett prioriterat mål att minska beroendet och användningen av fossila bränslen ur ett långsiktigt perspektiv.


Koldioxid-utsläppperinvånare

Utsläppen av koldioxid per invånare och år har minskat med 30 procent sedan 1990

2010


2015


2020


2025

Transporternasmiljöpåverkan

Utsläppen av koldioxid från transporter har minskat med 20 procent sedan 1990

2015

Det finns möjlighet för boråsarna att vara med i en bilpool med miljöfordon

2010

Det finns minst tre tankställen för biogas 2010

Det finns möjlighet att tanka alternativa bränslen i alla större tätorter

2010

Koldioxidutsläppperinvånare» Utsläppenavkoldioxidperinvånareochårharminskatmed30procentsedan1990

För år 2008, som är senast tillgängliga statistikår, släpptes det ut 2,8 ton koldioxid per person och år i Borås, vilket är en minskning med 22 procent jämfört med år 1990. En bra trend och målet kan möjligen nås.

Målet utgår från en av de stora utmaningarna männis-kan står inför, det vill säga den globala uppvärmning-en, som med största sannolikhet beror på förbränning av olja, stenkol och gas. Förbränning av fossila bräns-len leder till höjda halter av koldioxid i atmosfären vilket i sin tur ger ökad temperatur i atmosfären.

Statistiken, de färskaste siffrorna är från år 2008, kommer från RUS (Regionalt uppföljningssystem för nationella miljömål) och det som räknas in är koldi-oxid från energiförsörjning, industriprocesser, trans-porter, arbetsmaskiner och lösningsmedelsanvänd-ning. Utgångstalet är 3,6 ton koldioxid per person och år, från år 1990. Målsättningen är att minska koldioxidutsläppen per invånare med 30 procent till och med år 2010, det vill säga att komma ned till 2,5 ton koldioxid per person och år.

Det är viktigt att påpeka att statistiken bara är en fingervisning varthän det pekar och målet är i huvud-sak uppsatt för att på sikt få trenden att gå åt rätt håll.

11Energi och trafikTransporternasmiljöpåverkan»Utsläppenavkoldioxidfråntransporterharminskatmed20procentsedan1990

Vad som räknas in är transporter från personbilar, lätta lastbilar, tunga lastbilar, bussar, mopeder, motor-cyklar, inrikes flyg, civil sjöfart och övriga transporter. De totala koldioxidutsläppen från trafiken år 2008, statistik från RUS, är 1,75 ton koldioxid per person och år i Borås, vilket är en ökning med nio procent jämfört med utgångsåret 1990. Trenden är densamma nationellt, det är mer och mer motorburna trans-porter på vägarna och trots energieffektivare motorer kompenserar det inte för det ökande antalet mil som körs.Exempel på vad Borås har gjort för att minska trafi-kens påverkan är bland annat utbyggnad av cykelba-nor och utplacering av cykelräknare. Cykelräknare har placerats ut under året på Skaraborgsvägen, Bräm-hultsvägen, Katrinedalsgatan och på Druveforsvägen. Syftet med dessa cykelräknare är att påverka boråsarna att använda cykeln i större utsträckning samtidigt som det ger underlag för framtida projektering av cykelmiljön. Sedan mätarna började registrera cyklis-ter från september till och med november månad år 2010 så hade sammanlagt 100 000 cyklister passerat mätarna. Så det cyklas i Borås! Det finns möjlighet att följa antal cyklar som passerar cykelmätarna dagligen via Borås Stads hemsida. I Borås finns cirka 14 mil utbyggda cykelvägar och under år 2010 har cirka 3,5 kilometer cykelbanor byggts till, utöver det vanliga underhållet. Utbyggnad av gastankstationer, lokal produktion av metangas samt att stora delar av stadsbusstrafiken går

på metangas är andra exempel på vad boråsarna gör för att minska utsläppen av koldioxid.

»Detfinnsmöjlighetförboråsarnaattvaramedienbilpoolmedmiljöfordon

Det finns ingen miljöbilspool tillgänglig för allmänhe-ten. Viskaforshem har en bilpool för sina boende men det är ett begränsat antal människor som har tillgång till denna. Alternativ för att nå målet är att en extern aktör öppnar upp bilpool för allmänheten. På www.bilpool.nu har allmänheten möjlighet att anmäla sitt intresse för att gå med i en bilpool.

»Detfinnsminsttretankställenförbiogas

I slutet av år 2010 fanns det tre tankställen för att tanka gas, nämligen på Gässlösa, Åhaga och Hulta. Därmed är målet nått och det finns bra förutsättning-ar att tanka gas i Borås.

»Detfinnsmöjligheteratttankaalternativabränsleniallastörretätorter

Det finns inte möjlighet att tanka alternativa bräns-len, som exempelvis etanol eller gas, i alla tätorter i Borås. Det finns lagstiftning som reglerar att alla bensinstationer som säljer mer än 1 000 m3 bränsle ska tillhandahålla ett alternativ, men säljs det mindre volymer finns inte detta krav. Denna lagstiftning sor-terar i regel ut småskaliga bensinstationer på grund av att det är svårt att få lönsamhet i att sälja mindre vo-lymer bensin och diesel. Borås Stad har få möjligheter att påverka etableringen av förnyelsebara bränslen på tankställena, det är mer lagkrav som styr detta.

Att ta bussen, gå eller cykla i stället för att ta bilen gör inte bara stadsluften bättre, även hälsa och plånbok gynnas.

Energi och trafik12

Sturetipsarhurdukangörastadsluftenbättre

Byt bilkörande med fossilt bränsle till:

» Cykla/gå

» Kollektivtrafik

» Gasbil

» Elbil

» Etanolbil

men framförallt planera ditt resande

StureLarsson-Jones1:e miljöinspektör, Miljöförvaltningen


Utsläpptillluft Vi klarar miljökvalitetsmålen för ozon, kväveoxid och svaveldioxid

2010

Vi klarar miljökvalitetsnormerna för partiklar

2010

Utsläppen av flyktiga organiska ämnen (ej metan) är 55 procent lägre än 1990Statistik saknas

2010

Vi klarar de nationella miljökvalitetsmålen för benzo(a)pyrenStatistik saknas

2015

Försurningsläget i Borås förvärras inteUppföljning saknas

2010

Fossilabräns-lenochupp-värmning

Vi använder inte olja för att värma bostäder eller lokaler

2020

Samhället är 20 procent mer energieffektivt än 2005

2020

13Energi och trafikUtsläpptillluft»Viklararmiljökvalitetsmålenförozon,kvävedioxidochsvaveldioxid

» Viklararmiljökvalitetsnormermernaförpartiklar

Luftföroreningarna orsakar en ökad risk för cancer, hjärt- och lungsjukdomar, men ger även skador på växter och kulturföremål. I städer ansamlas utsläppskällor som fordonstrafik och industrier och därför finns det anledning att övervaka de föroreningar som koncentreras. I Borås, på Fullmäktigehuset, finns det en datoriserad mätare, DOAS, som kontinuerligt mäter halterna av svaveldioxid, ozon, kvävedioxid, bensen, p-xylen och toluen. Det finns också en partikelmätare som under år 2011 är placerad vid Södra torget, som mäter PM 10, det vill säga partiklar i storleksordningen 10 mikrome-ter. Tidigare placeringar av partikelmätaren har varit vid Stadshuset, Kungsgatan år 2009 och Storknal-len, Knalleland år 2010. En dominerande källa till höga halter av partiklar (PM10) i gatumiljö i svenska tätorter är slitage av vägbeläggning, bromsar, däck och vägsand. Slitaget uppstår främst vid användningen av dubbdäck. Andra källor är avgaser från vägtrafiken, energiproduktion, småskalig vedeldning, arbetsmaski-ner men även intransport från kontinenten.

Det går att följa mätningarna av svaveldioxid, ozon, kvävedioxid, bensen, p-xylen, toluen och PM 10 dag för dag på Borås Stads hemsida. Under år 2010 klarar Borås miljökvalitetsmålen för svaveldioxid. Även miljökvalitetsnormen för partiklar, PM 10, klaras av i Borås. Men den kalla vintern 2010 satte sina spår, med mer förbränning av olja och biomaterial och detta bidrog till att halterna av föroreningar överlag var högre än tidigare år. Till exempel kvävedioxid överskrider miljökvalitetsmålet för år 2010. Även ozonhalten har överskridit miljökvalitetsmålet för år 2010. En indikation på att luften blivit sämre i Borås under senare år är en genomförd undersökning av lavar på träd: Hultengren m.fl, Lavar och luftkvalité – Uppföljning av lavfloran i Borås Stad 2008/2010.

Lavar är känsliga för luftföroreningar och ger en bra indikation på luftkvalitén. En undersökning av lavar under 2008 och 2010 visar på en dramatisk föränd-ring jämfört med en tidigare undersökning, genom-förd åren 1997/1998. Såväl inslag av känsliga arter och täckningsgraden av lavar har minskat kraftigt.

Detta gäller speciellt i centralorten Borås.

Utanför tätorten är skillnaderna mindre tydliga. Vad som komplicerar slutsatsen något är att en ökad ne-derbördsmängd kan ha ökat mosstillväxten, som i sin tur kan ha konkurrerat ut lavarna. Det behöver med andra ord inte vara enbart föroreningar som minskat lavtäckningen på träden.

»FörsurningslägetiBoråsförvärrasinte

Det finns inga raka svar på hur det är ställt med försurningen i vattendragen. Enligt Vattenvårdsen-heten, Länsstyrelsen i Västra Götaland har en del av referenssjöarna i Borås aldrig varit försurade, därför är det svårt att följa upp en förändring under åren. Men generellt sett så har försurningen minskat eller hållits på en kontrollerad nivå i Västra Götaland. Det finns dock undantag där vissa platser haft svårt att åter-hämta sig på grund av jord- och bergartstruktur samt skogsbruket.

Fossilabränslenochuppvärmning» Vianvänderinteoljaförattvärmabostäderellerlokaler(2020)

Användningen av eldningsolja 1 har minskat med 62 procent mellan år 2007 och 2008. Målsättningen är att år 2020 så ska ingen olja användas för att värma bostäder eller lokaler. Inget omöjligt mål att nå, inte så mycket på grund av hög miljömedvetenhet som att eldningsolja är ett dyrt sätt, jämfört med alterna-tiven, att värma upp bostäder på. Fler har anslutit till fjärrvärmenätverket, vilket kan ha bidragit till den positiva trenden. Oljepannorna kan också ha bytts ut mot exempelvis luftvärmepump, bergvärmepump eller biobränslepanna.

»Samhälletär20procentmerenergieffektivtänår2005

År 2008 användes 11 procent mindre energi än 2005. En bra bit på väg att klara miljömålet år 2020 med andra ord. År 2020 ska vi använda max 22 841 kWh per person, för att ha minskat energiförbrukningen med 20 procent jämfört med år 2005. De största användarna av energi i Borås är inom kategorierna hushåll och transporter och dessa står tillsammans för cirka 60 procent av energianvänd-ningen. Industri och övriga tjänster står för cirka 15 procent vardera och offentlig verksamhet för cirka tio procent.

Energi och trafik14

Maldiverna – en nation,ett paradis och ett offer förglobal uppvärmning

Maldiverna, en grupp på 1190 öar som ligger i Indiska oceanen, ses av många som ett paradis med kritvita sand-

stränder, azurblått hav och vajande palmträd. Men det är ett paradis som står på kanten till katastrof. Maldiverna är en låglänt ö-grupp där 80 procent av landytan sträcker sig högst en meter ovanför havsytan. Detta faktum gör att landet, tillsammans med många andra låglänta ö-nationer runt om i världen, är sårbara mot havshöjningar. Och havshöjningar är vad vi har att vänta om den pågående globala uppvärm-ningen fortsätter.

Här har varje boråsare en möjlighet att ta ett ansvar och göra skillnad, genom att tänka glo-balt och agera lokalt.

En internationell klimatpanel, IPCC, bestående av 2 000 forskare, har till uppgift att följa den pågående globala uppvärmningen och dess konsekvenser. IPCC har sedan starten år 1988 gått från stor osäkerhet, till att idag vara helt säkra på att den pågående globala uppvärmningen på jorden är orsakad av människan. IPCC:s försiktigaste modell är att om vi lyckas hejda utsläppen av växthusgaser inom de närmaste åren så ökar den globala genomsnittstemperaturen med två grader Celcius. Med två graders temperaturökning gör IPCC en uppskattning att världshaven kommer höjas med 18 till 59 centimeter till och med år 2100.

Dethärären av de mer kontroversiella slutsatser som klimatpanelen tagit, då många andra forskare menar att panelen tagit till i underkant. Forskarna är inte överens, men temperaturökningen kan bli kraftigare och så även konsekvenserna. Vissa forskare menar att med nuvarande konsumtion av fossila bränslen, så kommer den globala uppvärmningen öka än mer och innebära en kraftigare avsmältning av isar runt om i världen. Vissa forskare menar att en havshöjning på flera meter under det närmaste århundrandet är mer realistisk. Och då har Maldiverna sedan länge raderats ut från världskartorna.

Förettlandsomsläpper ut en tiondels promille av världens totala växhusgasutsläpp är det ett tufft öde att möta. Maldiverna har sedan några år tillbaka bör-jat en hård kamp mot klockan för att dels väcka upp-märksamhet kring klimatfrågan, dels för att anpassa sig mot klimatförändringarna. Den som kanske bäst kännetecknar denna kamp är Maldivernas president, Mohamed Nasheed. Presidenten skapade rubriker för några år sedan genom att deklarera att Maldiverna kan komma att behöva köpa land, av en annan na-tion. Alternativet, som inte räknas som ett alternativ, är att bli klimatflyktingar.

Maeed.M.Zahirärmaldivbo och studerar miljö-vetenskap på universitet. Han är också volontär på Ecocare Maldiverna, en oberoende och icke statlig organisation som arbetar för skydd och bevarande av miljön i Maldiverna. Skulle det allra värsta scenariot inträffa, så är Maeed.M.Zahir på det klara med vilka konsekvenser det skulle få (översättning från engel-ska). – Maldiverna är ett unikt land. Vi har vårt eget språk, dhivehi. Vi har vårt eget sätt att skriva, thaana. Vårt språk talas och skrivs enbart i Maldiverna av maldivier. Vi har vår egen unika kultur och tradid-

Text: Johan Linderstad

tion och vi har en lång och intressant historia. Om klimatförändringarna och höjd havsnivå gör att vårt land hamnar under havsytan, så är det inte bara ett land som dör. Det är en hel nation, ett helt eget språk, en helt egen kultur och historia som kommer att sköljas bort från ytan.

Dekonsekvensersomredan nu kan observeras som en följd av ökad temperatur i luft och vatten är en omfattande stranderosion, det vill säga; stränderna äts mer eller mindre upp av havet. Vägar, industrier och bostäder som till stora delar ligger längs med kustlinjerna drabbas hårt av stranderosionen. Korallreven har också tagit skada av en ökad havs-temperatur, och korallblekningen är utbredd på vissa rev. Detta får inte bara konsekvenser för turismen som är beroende av dykvänliga vatten, korallerna utgör även barnkammare för fiskar och en barriär mot havets vågor. Även färskvattenresurserna på land hotas, då en ökad havsnivå kan innebära att havsvatten blandas med grundvattnet. En annan farhåga är att malaria, en dödlig sjukdom som numera är utrotad i Maldi-verna, ska återkomma. PresidentMohamedNasheedarbetar hårt interna-tionellt för att klimatfrågan inte ska hamna i glömska. Presidenten har skrivit under alla inter-nationella fördrag och överenskommelser som går att skriva på, om att skydda och bevara jorden. Ett exempel på detta är att landet deklarerat att de ska bli det första koldioxidneutrala landet i världen. Och i Maldiverna byggs det kustskydd, om än i blygsam skala, då detta är väldigt dyrt. Stora kampanjer genomförs för att öka medvetenheten bland befolkningen om klimateffek-terna. Det pågår även omfattande odling av rotväx-ande plantor längs med stränderna för att minska stranderosionen. Maldivernas regering har också utökat områden som ska vara skyddade, och fiske med sprängmedel vid korallrev är sedan en tid tillbaka förbjudet.

Detråderettöppetsamtalsklimat kring problemati-ken och inget sopas under mattan. Ämnet berör hela befolkningen enligt Maeed. M. Zahir. – Alla pratar om det; unga, gamla, fattiga och rika, alla förstår hur sårbart landet är gentemot alla former av klimatförändringar. Folket går hand i hand med regeringen i sin strävan efter att minska sina egna koldioxidfotavtryck.

15Energi och trafik

FaktaMaldiverna

Befolkning: Ca 300 000

Huvudstad: Malé

Huvudsakliginkomst: turism och fiske

Statsskick:republik

Officielltspråk: dhivevi

Yta:298 km²

Högstapunkt: 2,5 m.ö.h

OavsetthurbraocheffektivtMaldiverna arbetar med att minska sina utsläpp av växthusgaser, så kvar-står faktum: landets befolkning utgör bara en bråkdel

av den totala världsbefolkningen, och deras utsläpp av växthusgaser är blygsamma ur ett internatio-nellt perspektiv. Så, fler människor behöver minska sin energikonsum-tion och sina koldioxidutsläpp, för att mildra klimateffekterna för såväl maldivbor som för andra nationaliteter.

FörMaeed.M.Zahirfinns det inga genvägar till hur klimatpro-blematiken ska lösas. Det är ett internationellt problem, och måste lösas internationellt. Klimateffek-terna har inga gränser, klimatpro-blematiken berör alla. – För att Maldiverna ska överleva och för att minska påverkningarna från den globala uppvärmningen så måste alla arbeta tillsammans

för en renare miljö, och för en grönare och mer hållbar utveckling. Världens ledare och politiker måste styra efter jordens villkor. Ekonomi och affärer ska inte vara första prioritet när det kommer till vår planet. Jorden borde komma först!

Denbakomliggande faktorn till den klimatproble-matik som finns, är svår att lösa. Det internationella

samhälle som vi lever i, skulle inte se ut så som det gör idag, om det inte vore för olja, gas och stenkol. Denna lättillgängliga energikälla utgör på många vis grunden för den civilisation vi känner till och har gett många människor en högre levnadsstan-dard, en levnadsstandard som få vill släppa. Men behöver vi det? Det kanske räcker med att tänka och agera smartare, genom

att kombinera teknologi, beteende och energieffekti-visering i samhället.

EcocareMaldivernas volontär och miljöbloggare Maeed. M. Zahir skickar en hälsning till alla boråsare. – Nu är det Maldiverna, Kiribati eller något annat låg-länt land som är de mest utsatta för klimatförändring-arna och havshöjningarna. Men andra länder kommer att följa samma öde om inget konkret görs. Världen måste vidta åtgärder nu. Jag ber alla medborgare i Bor-ås att kämpa för oss, de små öarna. Jag uppmanar alla politiker stå upp för vår sak, att stå upp för jordens sak. Varje boende i Borås har möjlighet att minska den glo-bala uppvärmningen fortsätter Maeed. M. Zahir. En bra start är att se över sin användning av energi. Gör du och andra det, så finns det hopp för Maldiverna.

”Jag ber alla medborgare i Borås att kämpa för oss, de små öarna”Maeed.M.Zahir

Naturen16

Naturen ger oss allt det vi behöver i form av mat, skydd och, i förlängningen, harmoni. Många av oss har ett smultronställe som vi gärna återkommer till för att finna lugn och för att ladda våra batterier. Ofta finner vi att smultronstället är en sjö, ett skogsparti, ett fjäll eller klippa vid havet och detta synliggör att vi är en del av naturen och att naturen är en del av oss. Vill vi ha en bra miljö, det vill säga en miljö som har god biologisk mångfald, som hyser många skyddsvärda arter, bör vi skydda och vårda vår natur.


Skyddadnatur Våtmarker och sumpskogar är skyddade och sköts enligt den nationella strateginGår ej att bedöma

2010

Halva ytan våtmark av högsta natur- och kulturvärde har ett långsiktigt skydd

2010

Vi har fastställt hur stor areal av skogsmarken som behöver förstärkt skyddUtredning ej genomförd

2010

Odlingsland-skapet

Arealen hävdad ängs- och betesmark är minst lika stor som 2010Går ej att följa upp

2015

Vi vet vilka kulturhistoriska ekonomi-byggnader som är mest värdefulla i odlingslandskapetInventering ej genomförd

2010

Vi har kunskap om mängden kulturbärande landskapselement (som vårdas)Inventering ej genomförd

2010

Det finns ett nätverk förbrukare som vill bevara Borås värdefulla odlingslandskapEtt nätverk har startats men lagts ned

2010

Vi har ökat nätverket för det öppna land-skapet att omfatta brukare, kommunen, slakterier, intresseorganisationer och konsumenterEtt nätverk saknas

2015

17Naturen

Skyddadnatur»Våtmarkerochsumpskogarärskyddadeochskötsenligtdennationellastrategin

Dagens våtmarker håller på att växa igen och det är av största vikt att förhindra att våtmarkerna växer igen då de är viktiga för vattenbalansen i naturen. Åtgärder för att förhindra igenväxning är restaurering av våtmarken. Naturvårdsbidrag kan sökas för denna typ av åtgärd efter godkännande i samråd med Läns-styrelsen och Skogsstyrelsen. Målet kan ej följas upp då många punkter och åtgärder inom skydd av våtmarker och sumpskogar sker enligt ett nationellt program som Länsstyrelsen och Skogsstyrelsen äger. Några punkter berör Borås Stad och styrs då av Vat-tenresursprogrammet som Borås Stad själva lagt fram.

»Halvaytanvåtmarkavhögstanatur-ochkulturvärdeharettlångsiktigtskydd

Borås har sex mossar med en yta på cirka 1390 hektar våtmark (exklusive fastmark och vatten) som är av högsta naturvärde, klass 1. I och med att naturreservatet Vänga mosse invigdes hösten 2010 så är cirka 20 procent av våtmarkerna som har högsta natur- och kulturvärde skyddat i Borås kom-mun. Miljömålet om att halva ytan ska vara skyddat har därmed inte uppnåtts till och med målåret 2010.

»Viharfastställthurstorarealavskogsmarkensombehöverförstärktskydd

På skogsmark i hela landet utanför reservat och natio-nalparker inventeras årligen drygt 7 000 provytor. Inventeringen är gles vilket medför att statistiskt tillfredsställande uppgifter bara kan lämnas på regional- och riksnivå. Därför kan inte miljömålet följas upp inom Borås kommun. På nationell nivå har reservatsbildning av skyddsvärda skogar ökat kraftigt sedan år 1998, men miljömålet har från ett nationellt perspektiv ännu inte nåtts.

Odlingslandskapet»Arealenhävdadängs-ochbetesmarkärminstlikastorsom2010

Fler och fler lantbrukare slår igen, och det småskaliga jordbruket går mer över till storskaligt vilket missgyn-nar odlingslandskapet. De stora hoten mot odlings-landskapet är rationalisering av jordbruket och dålig lönsamhet för lantbrukare. Storleksrationaliseringen gör att många värdefulla marker ur naturvårdssyn-

punkt inte sköts, vilket hotar den biologiska mångfalden och kulturvärden.

Utvärdering av miljömålet är svårt att genomföra på grund av att Länssty-relsen har ansvar för siffrorna. Det krävs stora resurser och är omständ-ligt att få fram statistik i den här frågan på kommunal nivå. Arealen hävdad ängs- och betesmark mäts indirekt genom bidragsansökningar

så det är en grov metod att mäta häv-dad areal ängs- och betesmark. Det

finns också en sekretess som gör att det inte går att följa upp på gårdsnivå, vilket försvårar en uppföljning av miljömålet.

»Vivetvilkakulturhistoriskaekonomibyggnadersomärmestvärdefullaiodlingslandskapet

Miljömålet kommer från det nationella målet att ”senast år 2005 ska ett program finnas för hur lant-brukets kulturhistoriska värdefulla ekonomibyggnader ska tas till vara”. Målet nåddes nationellt 2005 då en strategi för det fortsatta arbetet utformades. Ingen inventering av jordbrukets ekonomibyggnader har dock genomförts i Borås. Under år 2012 kommer dock en revidering av nuvarande byggnadsinventering att genomföras och då kan lantbruksbyggnaderna komma att få extra uppmärksamhet enligt Samhälls-byggnadsförvaltningen.

»Viharkunskapommängdenkulturbärandelandskapseliment(somvårdas)

Kulturbärande landskapselement är en del av det gamla odlingslandskapet och består av bland annat gärdesgårdar, stenmurar, åkerholmar och odlings-rösen. Det regionala målet är att mängden kultur-bärande landskapselement som vårdas ska öka till 2010 med 70 procent. Från 2007 sänktes kravnivån i miljöstödet för ersättning till skötsel av kulturbä-rande landskapselement, vilket gör det möjligt för fler lantbrukare att få ersättning. Någon inventering av landskapsbärande element har ej genomförts i Borås kommun.

Naturen18


Ekologiskodling

Den certifierade ekologiska jordbruks-marken uppgår till 20 procent

2010

Biologiskmångfald

Det finns god kunskap om hotade arter i Borås

2010

Andelen lövträd i skog är minst tio procentStatistik saknas

2010

Andelen lövdominerad skog är minst fem procentStatistik saknas

2015

Vi vet hur biologisk mångfald och biologiska resurser kan utnyttjas på ett hållbart sätt

2020

Ekologiskodling»Dencertifieradeekologiskajordbruksmarkenuppgårtill20procent

År 2009, som är senast tillgängliga statistikår, fanns det inom kommunen 413 hektar certifierade ekologiska odlingar plus 129 hektar som ligger i karens, det vill säga mark som inom två till tre års tid ska bli ekologisk odling. Andelen ekologisk jordbruksmark har, år 2009, ökat med 37 procent jämfört med år 2008. 542 hektar ekologiska odlingar inklusive karens utgör cirka fem procent av den totala åker- och betesmarken inom kommunen som är på cirka 10 000 hektar. Målet att 20 procent av den totala jordbruksmarken ska vara certifierat ekologiskt år 2010 kommer sannolikt inte att nås.

19Naturen

Jennytipsaromhurdukangynnaartrikedomeninaturen

»Tillåt en lite vildvuxen stad

»Var inte pedant i trädgården

»Köp obesprutade grönsaker

»Bygg utanför kulturlandskapen

»Lämna orörda kantzoner vid avverkning och odling

»Låta döda träd stå kvar

»Ta bort vandringshinder i vattendrag

»Var ute i naturen

»Stöd naturorganisationer

»Gilla kajorna

»Plantera annat än gran

»Plantera ut naturliga arter istället för främmande som t.ex. signalkräftor och amerikansk bäckröding

JennyPleymKommunbiologMiljöförvaltningen

Biologiskmångfald»DetfinnsgodkunskapomhotadearteriBorås

Det finns en bra kunskap om vilka arter som är hotade inom kommunen. Av Sveriges totalt 56 000 olika arter är cirka 4 120 rödlistade. Med rödlistad menas att en art bedöms vara utrotningshotad, i mer eller mindre, grad enligt Artdatabankens kriterier.

»Andelenlövträdiskogärminsttioprocent

Varför skydda lövträd? När lövträdsinslaget i sko-gen ökar förbättras förutsättningarna för ett stort antal arter som är beroende av gamla lövträd för sin överlevnad. Vissa svampar är till exempel knutna till en speciell sorts lövträd. Ett stort antal insektsarter trivs i död ved från lövträd och insektsarterna är föda för en rad fågelarter. Någon statistik över hela Borås kommun finns inte tillgänglig. Inom Borås Stads egna skogar har dock målet nåtts.

»Andelenlövdomineradskogärminstfemprocent

Någon statistik över hela kommunen finns inte tillgänglig. Inom Borås Stads egna skogar har dock målet nåtts.

»Vivethurbiologiskmångfaldochbiologiskaresurserkanutnyttjaspåetthållbartsätt

En plan för hur biologisk mångfald ska gynnas beräknas vara klar inom cirka tre år. Exempel på vad som hänt inom biologisk mångfald i Borås år 2010 är bland annat invigningen av naturreservatet Vänga

mosse, en inventering av häckande fågel (atlasinvente-ring) och en flyttfågelinventering, som ska ge under-lag för en vindkraftsetablering, har genomförts.

En översikt över vilka fiskar som fångats i olika vat-tendrag, under elfiske, inom Borås Stad har samman-ställts. En inventering av odlingslandskapet inom Borås kommun har genomförts under sommaren 2010. Inventeringen genomfördes för att jämföra med en tidigare inventering som utfördes år 1997. Invente-ringen av odlingslandskapet under 2010 visar att det är få ställen som har växt igen eller försvunnit under åren som gått. Undersökningen ska ge underlag till ett odlingslandskapsprogram som ska upprättas fram-över. Under år 2011 kommer en inventering av flad-dermusbeståndet att genomföras i Borås kommun.

Naturvårdsfonden, som Miljö- och konsumentnämn-den ansvarar för, har i början av år 2011, en summa av 654 000 kronor att dela ut till naturvårdsbefräm-jande åtgärder. Under år 2010 delades det ut från Naturvårdsfonden 55 000 kronor till exempelvis restaurering av betesmarker, restaurering av fägata och fågelinventering.

Miljö- och konsumentnämndens miljöpris delades också, under hösten 2010, ut till två personer boende i Sävshult och Gåshult. Pristagarna fick miljöpriset för att de har värnat om det småskaliga odlingsland-skapet och främjat den biologiska mångfalden på sina gårdar.

»Åtgärda läckande kranar och toaletter

»Tvätta bilen på en biltvätt. Tvättar du bilen på gatan hamnar förorenat vatten via dagvattenledningarna ut i naturen.

Speciellt viktigt är att inte göra det inom Öresjös vattenskyddsområde

»När du duschar och tvättar - använd miljömärkta produkter och dosera lagom för att

undvika onödig belastning av näringsämnen i naturen

Vatten20

Vatten är en förutsättning för allt liv på jorden. Vi kommer ständigt i kontakt med vatten. Vatten ger oss mat, arbete, hälsa och bidrar till glädje. Vatten får naturen att grönska, flo-der att flyta och fyller upp hav som binder oss samman. Vi använder vatten som dricksvat-ten, till livsmedel, energi, kommunikationer, rekreation, för industriell verksamhet och som mottagare av avloppsvatten. Vatten är en viktig resurs som vi måste värna om.

»Toaletten är världens sämsta papperskorg. Bara toapapper och avföring ska spolas ner. Bomullstops ska läggas i den vita soppåsen för förbränning

»Matfett i stekpanna och kastrull – ta bort fettet med hushållspapper innan diskning! Fettet bildar syror som fräter

sönder betongrör

»Lämna överblivna mediciner till apoteket

»Lämna farligt avfall till återvinningscentraler

Rebeccatipsaromvaddukangöraförattförbättravattenmiljön


Utsläpptillvatten

Fosfor och kväveutsläppen till sjöar och vattendrag har minskat jämfört med 1995

2010

Vi har minskat påverkan från dagvattenutsläpp Går ej att bedöma

2015

Skyddadevatten

Värdefulla lekvatten för fisk är skyddade 2010

Ekologiskstatus

Alla vattenområden i Borås har nått god ekologisk status

2015

Rebecca MöllerMiljöinformatörBorås Energi och Miljö AB

Vatten 21

Utsläpptillvatten» Fosforochkväveutsläppentillsjöarochvattendragharminskatjämförtmedår1995

Under år 2010 släppte Gässlösa avloppsreningsverk ut 234 ton kväve och 3,1 ton fosfor, vilket kan jämföras med år 1995 då 11,2 ton fosfor och 262 ton kväve släpptes ut. Vi släpper ut mindre kväve och fosfor från Gässlösa avloppsreningsverk år 2010, jämfört med 1995, men det finns behov av att minska belast-ningen på Viskan ytterligare. Ett nytt reningsverk för avloppsvatten planeras i Borås då Gässlösa avlopps-reningsverk börjar nå sin maximala förmåga att ta emot avloppsvatten från ett expansivt Borås. Utöver Gässlösa avloppsreningsverk kommer det även utsläpp och läckage från diffusa källor som jordbruksmark, skogsmark och luftföroreningar.

Ytterligare åtgärder för att minska påverkan på vårt vatten, som påbörjats, är inventering av enskilda avlopp under 2010. Miljöförvaltningen har haft en avloppslördag under april månad 2010 för att infor-mera om enskilda avlopp, och vilka krav som ställs för att dessa ska vara godtagbara. Med en effektiv rening minskar inte bara utsläppen av kväve och fosfor, även smittämnen ut i naturen minskar som en del av åt-gärden. Det finns i storleksordningen 6 000 enskilda avlopp i Borås och inspektioner av äldre, enskilda avlopp kommer att pågå under kommande år. Under år 2010 genomfördes 154 besök för att inventera enskilda avlopp.

Vad som i övrigt kan nämnas är att en ny vattenre-sursplan tagits fram under år 2010, Borås Stads Vat-tenresursprogram. Vattenresursprogrammet innehåller en lista på åtgärder, för att skydda och bibehålla god vattenstatus i bland annat ytvattentäkter, grundvatten och för att förhindra försurning och övergödning.

» Viharminskatpåverkanfråndagvattenutsläppitätorterna

Dagvatten är regnvatten som via gator och brunnar och dagvattennät går ut till omkringliggande vatten-drag utan rening. Regnvatten som går via vägar tar med sig partiklar och föroreningar från trafiken som kan påverka omgivningen negativt. En kartläggning pågår av dagvattenbelastningen i Borås, ”Förorenings-belastning på Viskan från dagvatten inom Borås Stads avrinningsområde”. Undersökningen baseras på beräkningar och inte mätningar. Nästa steg är att ta fram åtgärdsprogram men det kompliceras av att det finns för lite mark i de centrala delarna att rena dag-vatten på. När man bygger nytt skall man idag följa Riktlinjer för dagvatten, som Borås Stad tagit fram. Men befintligt dagvattennät är svårare att åtgärda med den nuvarande platsbrist som är i Borås centrala delar.

Skyddadevatten» Värdefullalekvattenförfiskärskyddade

Det finns en förteckning över vilka lekvatten för fiskar i Borås kommun som är viktiga. Ingen reservatsbild-ning av dessa områden planeras den närmaste tiden men Lindåsabäcken med sina flodpärlmusslor skyd-dades år 2008. Det har skickats ut information till intressenter om att det går söka naturvårdbidrag till åtgärder/fiskvårdsprogram för fiskvårdsområden.

Ekologiskstatus» AllavattenområdeniBoråsharnåttgodekologiskstatus

Målet har inte uppnåtts när det gäller god ekologisk status och bedömningen är att det inte kommer att nås till år 2015.

Säker livsmiljö22


Utsläpptillmark,vattenochluft

Boråsarna har kunskap om hur dagvattnet i de större tätorterna kan tas om hand ekologiskt hållbartUppföljning ej genomförd

2010

Utsläpp av bly, kadmium, kvicksilver och bioackumulerande ämnen till mark, vatten och luft är inte högre än 2005

2010

Fastigheter där PCB-halten överstiger 0,050 viktprocent är sanerade

2015

Ozon-nedbrytandeämnen

Användning av det ozonnedbrytande ämnet HCFC är till stor del avvecklad

2010

Utsläpp av ozonnedbrytande ämnen har upphört till största delen

2010

Strålning Antalet fall av hudcancer orsakade av UV-strålning har inte ökat sedan år 2000

2010

Halterna av radioaktiva ämnen är låga 2010

Antalet lågstrålande zoner har inte minskat sedan 2010

2015

Förorenadeområden

Alla kända förorenade områden som hotar människors hälsa eller värdefulla naturmiljöer är åtgärdade

2015

En av de stora utmaningarna, utöver den globala uppvärmningen, som mänskligheten står inför är den omfattande spridningen av främmande ämnen i vår omgivning. Nya kemika-lier introduceras och översvämmar vår omgivning kontinuerligt. Vad dessa kemikalier gör med oss och vår omgivning finns det stora frågetecken kring. Men ett gott råd är att konsu-mera smart och tänka efter före om du vill undvika att sprida farliga ämnen i naturen.

Utsläpptillmark,vattenochluft» Utsläppavbly,kadmium,kvicksilverochbioackumulerandeämnentillmark,vattenochluftärintehögreän2005

Bedömningen av utsläppen utgår från siffror erhållna från rökgaser, flyg- och bottenaska till skog från Rya-verket, avloppsslam från Gässlösa avloppsreningsverk och lakvatten från deponi på Sobacken. En försiktig bedömning är att utsläppen av tungmetaller från dessa enheter inte är högre än 2005. Nya mätmetoder och krav i mätningen av rökgaser från Ryaverket gör att siffror från 2005 inte kan jämföras rakt av med

år 2010. Gässlösa avloppsslam är REVAQ certifierat vilket innebär att slammet är godkänt för att spridas på åkermark. Slammet körs till Skåne och sprids som gödningsmedel på jordbruksmarker. Användningen av avloppsslam i åkermark är inte okontroversiell, det finns både fördelar och nackdelar med att använda avloppsslam som gödningsmedel.

» FastigheterdärPCB-haltenöverstiger0,050viktprocentärsanerade

En inventering genomfördes år 2000, men den är inaktuell med dagens gällande lagstiftning. Statistiken är därmed ofullständig, och kan därför inte följas upp.

23Säker livsmiljö

Tänk hela kedjan: Inköp – Användning – Avfallshantering

»Finns det ett miljömärkt alternativ

»Hur kan jag minska spillet

»Hur ska jag hantera avfallet

»Lämna gamla läkemedel till apoteket

Sofia Carter Miljösamordnare AvfallBorås Energi och Miljö AB

»Lägg batterier i batteriholken

»Lämna alla lampor på återvinningscentral (ÅVC)

»Välj miljömärkta produkter för exempelvis städning eller när du

ska renovera

»Lämna färgrester och andra kemikalier på ÅVC

Sofiasrådförattviskaminskautsläppenavfarligaämneninaturen

Ozonnedbrytandeämnen» AnvändningavozonnedbrytandeämnetHCFCäravveckladtillstordel

Det är en eftersläpning av statistiken, de siffror som kommer in till Miljöförvaltningen 2010 representerar år 2009. De siffror som anges är vad som rapporterats in så här långt till Miljöförvaltningen. Det kan därför finnas mer ozonnedbrytande ämnen än vad som anges. För år 2009 är den sammanlagda mängden in-stallerad HCFC 1 694,5 kg, enligt de rapporter som lämnats till Miljöförvaltningen, vilket ska jämföras med år 2008 då det fanns installerat 1 807 kg HCFC. En liten minskning således.

» Utsläppavozonnedbrytandeämnenharupphörttillstörstadelen

För år 2010 (egentligen år 2009) är den samman-lagda påfyllda mängden av HFC 785,4 kg, vilket kan jämföras med föregående år då det var 1 051 kg. Det har heller inte skett någon påfyllning av CFC under 2009, då detta ämne är förbjudet. Detsamma gäller HCFC, som också är förbjudet att fylla på, och som är på väg att bytas ut mot andra kylmedel.

Strålning» AntaletfallavhudcancerorsakadeavUV-strålningharinteökatsedanår2000

Trenden är fortsatt ökande, fler får hudcancer idag än år 2000 och antalet som drabbas ökar snabbt enligt Socialstyrelsen. Detta på grund av ökad solning och okunskap om UV-strålningens farlighet. Inom Borås kommun finns det 16 solarier, som står under tillsyn av Miljöförvaltningen. Borås Stad har som policy

att det inte ska finnas några solarier inom de egna verksamheterna.

» Halternaavradioaktivaämnenärlåga

Utbyggnaden av mätresurser av radioaktiva äm-nen har bland annat skett med erfarenheterna från Tjernobylolyckan 1986. Den mätning som nu görs, på tre ställen i Borås kommun, visar bara på naturlig bakgrundsstrålning.

» Antaletlågstrålandezonerharinteminskatsedanår2010

Lågstrålande områden syftar till att ge elöverkänsliga en fristad gentemot den elektromagnetiska strålning som kommer från bland annat radio, tv, mobiltele-fonimaster och kraftledningar. Ett svårt mål att nå i det tekniksamhälle vi lever i dag. Samhällsbygg-nadsförvaltningen har inte gjort någon uppföljning och inventering av lågstrålande områden inom Borås kommun.

Förorenadeområden» Allakändaförorenadeområdensomhotarmänniskorshälsaellervärdefullanaturmiljöeräråtgärdade

Arbetet med förorenade områden utgår från Länsstyrelsens kartläggning av förorenade områden och detta arbete sker kontinuerligt. En utredning sker exempelvis för närvarande om hur Viskan ska åtgärdas. En del åtgärder är händelsestyrda när till exempel gamla försyndelser kommer i dagen i samband med nybyggnation av företag och vägar på gamla tomter.

God bebyggd miljö24

God bebyggd miljö är ett omfattande tema som rymmer många viktiga områden. Vårt sätt att resa, hur vi bor och hur vi tar tillvara de resurser som finns är områden som är viktiga att följa upp. Att ha tak över huvudet, värme och skydd är grundläggande behov som alla har. Då är det viktigt att vi till exempel optimerar bostäder och lokaler så att de inte drar onödigt med energi eller gör oss sjuka.


Hållbartresande

Andelen resande med kollektivtrafik i förhållande till resandet med bil har ökat

2010

Tågtrafiken mellan Borås och Göteborg är tätare och snabbare än 2006

2015

Energisnåltboende

Minst ett bostadsområde i Borås är byggt med hus med lågt energibehov

2010

Vi förbrukar högst 100 kWh/m2 och år i nya enbostadshus och högst 90 kWh/m2 och år i nya lokalerStatistik saknas

2010

Elförbrukningen per invånare har minskat med 10 procent från år 2000

2010

Energiförbrukningen i bostäder och lokaler har minskat med 20 procent från 1998Statistik saknas

2010

Andelen fossila energikällor i bostäder och lokaler har minskat till högst 20 procent

2010

Andelen villor med en förbrukning över 20 000 kWh el har minskat med 20 procent från 2005Statistik saknas

2015

Hållbartresande» Andelenresandemedkollektivtrafikiförhållandetillresandemedbilharökat

Trenden är positiv. År 2010 har antalet registrerade resor på busslinjerna 1 till och med 16 ökat med sex procent till 6 757 788 jämfört med år 2009.År 2008 var antalet mil som vi åkte med bil i genom-snitt 725. För år 2009 är den siffran 686 mil. Någon statistik för år 2010 avseende bilresandet finns inte. Även om åren inte synkar med varandra så är trenden ändå positiv, med ett ökat antal resande i kollektivtra-fiken först och främst.

» TågtrafikenmellanBoråsochGöteborgärtätareochsnabbareän2006

Det är sammanlagt 30 avgångar per vecka, vinter-tidtabell, från Göteborg till Borås med tåg under år 2010. Detsamma gäller för år 2006. Ingen förändring således och restiden mellan städerna är i stort sett densamma år 2010 jämfört med år 2006. I övrigt kan det nämnas att busslinje 100, som kör mellan Borås och Göteborg, uppgraderats och att det numera finns 14 dubbeldäckare som trafikerar linjen. Ett nödvändigt lyft då antalet kollektivresenärer mel-lan Borås och Göteborg har fyrdubblats på tio år.

»Ska du bygga nytt? Bygg energieffektivt – det lönar sig på sikt

»Stäng av teknisk utrustning när den inte används! Utrustning i standbyläge förbrukar mycket energi

»Välj datorer och skrivare med energisparläge när du handlar nytt

»Inga lampor tända i tomma rum

»Rätt temperatur i kyl och frys – tina fryst mat i kylen

25God bebyggd miljö

CamillaLandénMiljö- och kvalitétssamordnareLokalförsörjningsförvaltningen

Camillasrådomhurduspararenergi

»Byt till energieffektiva fönster när det är dags att byta

»Se över otätheter i fasaden – täta vid rörge-nomföringar

»En frånluftsvärmepump tar tillvara på energi som annars skulle gått rakt ut

»Ta tillvara på de tips som erhålls i energideklarationen

»Byt ut den gamla oljepannan. Det lönar sig redan första året

»Tilläggsisolering i huset kan spara en hel del energi

»Fönster och dörrar kan också spara en del energi om glasen

byts till energisparglas

Energisnåltboende» MinstettbostadsområdeiBoråsärbyggtmedhusmedlågtenergibehov

Målet är uppfyllt sedan tidigare år då Viskaforshem har byggt passivhus i Pumpkällehagen. Nya projekt är på gång, bland annat ska det byggas ett passivhus på Hestra (max 40 kWh/m2 inkl el) och det blir ett lågenenergihus till på Trollgatan (max 50 kWh/m2 inkl el). Hestra är en förskola och Trollgatan blir ett LSS-boende. Hestra ska börja byggas under år 2011 och vara klart under år 2012. Trollgatan har kommit längre och ska vara klart under år 2011.

» Viförbrukarhögst100kWh/m2ochårinyaenbostadshusochhögst90kWh/m2ochårinyalokaler

Det saknas statistik gällande energiförbrukningen i alla nya enbostadshus och lokaler i Borås. Enligt Lokalförsörjningsförvaltningen så nås inte målet inom Borås Stads egna fastigheter.

» Elförbrukningperinvånareharminskatmedtioprocentfrånår2000

Det är viss eftersläpning i statistiken. 8,7 Mwh/invå-nare år 2000, 8,4 Mwh/invånare år 2008. Trenden går åt rätt håll, tre procent mindre år 2008 än år 2000.

Men det är en bit kvar till tio procents minskning till och med år 2010. På nationell nivå har konsumtio-nen av el hållit sig på tämligen stabil nivå de senaste åren, kanske rent av minskat lite under senare delen av 2000-talet. Energieffektiviseringar, speciellt inom industrin, börjar slå igenom och det kopplat till ökade elpriser som eventuellt leder till beteendeförändringar kan vara bakgrunden till denna trend.

» Energiförbrukningenibostäderochlokalerharminskatmed20procentfrånår1998

Trenden på nationell nivå är att energiförbrukningen i bostäder och lokaler minskar eftersom uppvärmning-en blir mer och mer energieffektiv. Men det saknas statistik på kommunal nivå.

» Andelenfossilaenergikälloribostäderochlokalerharminskattillhögst20procent

Trots att heltäckande statistik saknas bedöms målet ha nåtts. Men trenden är tydlig, användningen av eldningsolja inom Borås är liten jämfört med till exempel fjärrvärme. Användningen av eldningsolja 1 motsvarar fem procent tillförd energi jämfört med produktionen av fjärrvärme år 2008.

God bebyggd miljö26


Inomhusmiljöochhälsoskydd

Antalet bullerstörda av trafik har minskat till max 10 000 personerStatistik saknas

2010

Antalet bullerstörda av trafik har minskat till max 5000 personerStatistik saknas

2015

Barnen har en bra inomhusmiljö på sin skola/förskola/fritidshemUppföljning saknas

2010

De bostäder och lokaler där människor vistas ofta eller länge har god ventilationStatistik saknas

2010

Alla flerbostadshus med en radonhalt över 200 Bq/m3 har åtgärdats

2020

Hushållningmednaturresurser

Uttaget av naturgrus har minskat till 30 000 ton/år eller max 8 procent av ballastanvändningen

2010

Andelen rent återvänt material har ökat till minst 10 procent av ballastanvändningenStatistik saknas

2010

Alla täkter efterbehandlas så att landskaps-bild, markanvändning och naturvärden gynnasStatistik saknas

2010

Allt biologiskt behandlingsbart avfall rötas till biogas eller komposterasMiljömålet behöver formuleras om

2010

Inomhusmiljöochhälsoskydd» Antaletbullerstördaavtrafikharminskattillmax10000personer

Enligt uppgifter från Tekniska förvaltningen har 176 personer beviljats bidrag för bullerdämpande åtgär-der år 2010 inom Borås kommun. Antagligen är det många fler som har behov av bullerdämpande åtgär-der, men det finns ingen kartläggning på hur många som har bullerproblem i Borås från trafiken, därför är det ett svårt mål att följa upp.

» Barnenharenbrainomhusmiljöpåsinskola/förskola/fritidshem

Statistik saknas över skolor, förskolor och fritidshem avseende bra inomhusmiljö men Miljöförvaltningen bedriver tillsyn över egenkontrollen på dessa enheter. Miljöförvaltningen lyssnar och observerar och gör en bedömning på plats. Ibland ombeds skolan att göra mätningar. Finns det något som behöver åtgärdas begärs det in åtgärdsplaner på exempelvis fuktskador och mögel. Alla nya hus och ombyggnader inom Borås Stad ska P-märkas. P-märkning är en kvalitetsmärkning på innemiljö, som tagits fram i samarbete mellan Borås

27God bebyggd miljöStad och Sveriges Tekniska Forskningsinstitut, SP. Vad som ska uppfyllas är bland annat bra ventilation, teknisk komfort, bra ljudmiljö, bra ljus. 18 fastigheter är P-märkta inom Borås Stad, vid början av år 2011.

» Allaflerbostadshusmedenradonhaltöver200Bq/m3haråtgärdats(2020)

För närvarande pågår en kartläggning av fastigheter i Borås med inriktning mot radonproblematiken. Det är cirka 1750 flerbostadshus med tre eller fler bostäder som ska lämna uppgifter om radonmätning. Av dessa har cirka 400 lämnat in både fastighetsupp-gifter, som behövs som underlag, och genomfört ra-donmätning. Drygt 90 av dessa fastigheter har minst en lägenhet som överskrider 200 Bq/m3, och måste åtgärdas. Enligt uppgift från Miljöförvaltningen har Borås större problem med radon än många andra kommuner. Det beror dels på att många äldre hus är byggda med blåbetong som ger höga halter radon, och dels på att terrängen, som Borås ligger på, består av mycket krossberg/moränmark som också bidrar till höga halter radon.

Hushållningmednaturresurser» Uttagetavnaturgrusharminskattill30000tonperårellermaxåttaprocentavballastanvändningen

En uppföljning av naturgrus syftar till att skydda vårt dricksvatten, då naturgrus fyller en viktig funk-tion i att rena grundvattnet. Naturgrus används i stor utsträckning inom byggbranschen som fyllnadsma-terial i bland annat betong. Vi klarar målet och att uttaget av naturgrus minskat de senaste åren beror på regleringar och att det i huvudsak används krossat berg istället. Men också den rådande konjunkturen, som minskat byggandet de senaste åren, har inneburit mindre uttag av naturgrus.

» Alltbiologisktbehandlingsbartavfallrötastillbiogasellerkomposteras

Miljömålet att allt biologiskt behandlingsbart avfall ska rötas till metangas eller komposteras är ett svårt mål att nå. Detta beror på förluster i den nödvän-diga förbehandlingen av avfall som ska rötas på So-backen. Inkommande avfall som ska rötas, inklusive förpackningar, som kommer från bland annat hushåll, slakterier och restauranger vägs. Därefter sorteras för-packningar bort och går, beroende på förpacknings-materialet, till förbränning eller materialåtervinning. När förpackningarna sorteras bort följer en del av matavfallet med, vilket innebär att allt matavfall inte kommer till rötning. Därför kan inte allt som vägs in

till rötning per definition omvandlas till metangas. En sak som ytterligare komplicerar är att park- och träd-gårdsavfall, som under tidigare år endast har använts till framställning av kompost, under 2010 till stor del har flisats och använts som bränsle till fjärrvärmepro-duktion. Hur stor mängd park- och trädgårdsavfall som använts till kompost respektive bränsle har inte registrerats. Beroende på hur mycket park- och träd-gårdsavfall som gått till bränsleframställning har 83 till 86 procent av det biologiska avfallet blivit me-tangas eller kompost. År 2009 rötades eller kompos-terades 85 procent av det behanlingsbara biologiska materialet.

Boråsarnas matrester, som läggs i de svarta påsarna, omvandlas tillsammans med annat biologiskt avfall via nedbrytning av bakterier i syrefri miljö till metangas. Metangasen an-vänds främst som fordonsbränsle. Denna gas, som tillverkas ute på Sobacken, tillsammans med den gas som tillverkas av boråsarnas avloppsvatten i Gässlösa avloppsreningsverk, används av bland annat Borås Stads kollektivtrafik. Under år 2010 producerades 1,9 miljoner kubikmeter metangas till fordonsbränsle på Sobacken. Gässlösa avloppsreningsverk tillverkade 977 320 kubikmeter metangas år 2010, vilket innebär att den totala produktionen i Borås blev 2,9 miljoner kubikmeter.

Hushållen i Borås producerar årligen 50 000 ton hushållssopor, vilket motsvarar

cirka 500 kg per person och år. En un-dersökning av innehållet i soppåsar

genomfördes under år 2010 av Borås Energi och Miljö AB. Undersökningen genom-fördes på hushållsavfall från stadsdelarna Hestra, Kristi-

neberg och Norrby. Slutresul-taten visar bland annat på att i

de svarta påsarna, som ska innehålla enbart matavfall, så utgör påsarnas innehåll till 10 till 25 procent av vikten av annat material. Med andra ord är det 10 till 25 procent som är felsorterat. I de vita påsarna, som enbart ska innehålla material som ska till förbränning, utgör matavfallet 14 till 33 procent av totalvikten. Här finns med andra ord en stor förbättringspotential i att sortera rätt.

miljöförvaltningenpostadress miljöförvaltningen, Borås stad, 501 80 Borås

Besöksadress sturegatan 42tfn 033-35 30 00 e-post [email protected]

weBBplats boras.se/miljo

Documents

Miljörapport 2010