Miljörapport LKAB Kiruna

Division Norra KMA

2019

Miljörapport LKAB Kiruna

Foto: Fredric Alm

Vår beteckning: 20–726

UTREDNING Bilagor:

2 Datum:

2020-04-01

Vår beteckning:

20-726

1 (1)

Säkerhetsklassificering:

Öppen

Handläggare │ Avd/Sektion

Katarina Oja | Division Norra KMA

D 0980-716 04

E [email protected]

Luossavaara- Kiirunavaara AB (publ) 981 86 Kiruna

T 0771 760 000 F 0771 760 001

Säte: Luleå Org.nr: 556001-5835

Plusgiro: 257853-2 Bankgiro: 560-2917

www.lkab.com

Författare: Katarina Oja

Linnea Sjölund

Uppdragsgivare: LKAB

Får publiceras: Ja

Granskad av: Johanna Nordin

Godkännande av: Michael Palo

Utredning till: Länsstyrelsen, Miljöskyddsenheten

Kiruna kommun, Miljökontoret

Alrutz' Advokatbyrå

Arkivet Malmberget

Kristina Benson

Johan Bergström

Linda Bjurholt

Jan Björk

David Björnström

Tony Bogdanoff

Per Brännman

Jan Carlsten

Oli Hallsson

Stefan Hämäläinen

Joel Kangas

Frida Keskitalo

Bo Krogvig

Tomas Kohkoinen

Stefan Lahti

Lotta Lauritz

Anna Lidbom

Jan Lundgren

Jan Moström

Johan Mäkitaavola

Klas Nehrman

Mats Nilimaa

Johanna Nordin

Helena Ojanlatva

Michael Palo

Ola Paganus

Markus Petäjäniemi

Peter Popper

Tage Sennland

Grete Solvang Stoltz

Nils Stenberg

Lennart Stålnacke

Stefan Tano

Dan Tannerdal

Jonas Wasara

Miljörapport LKAB Kiruna - 2019

Den som utövar miljöfarlig verksamhet som omfattas av tillståndsplikt ska

varje år lämna en miljörapport till den tillsynsmyndighet som utövar tillsynen

över verksamheten enligt 26 kap 20 § Miljöbalken (SFS 1998:808).

Föreliggande miljörapport har utformats i enlighet med Naturvårdsverkets

Handbok med föreskrifter och allmänna råd (NFS 2016:8) om miljörapport

för tillståndspliktiga miljöfarliga verksamheter.

Miljörapporten innehåller en sammanställning av utförda mätningar enligt

gällande kontrollprogram, samt ytterligare mätningar, undersökningar och

uppskattningar gjorda i avsikt att ge en samlad bild av verksamhetens

utsläpp och påverkan på omgivningen. Dessutom ingår en förteckning över

gällande beslut och villkor.

MILJÖRAPPORT

Grunddel För LKAB - Kirunagruvan(2584-101) år: 2019 version: 1

UPPGIFTER OM VERKSAMHETSUTÖVARENVerksamhetsutövare:Luossavaara-Kiirunavaara ABOrganisationsnummer:556001-5835

UPPGIFTER OM VERKSAMHETENAnlaggningsnummer:2584-101Anlaggningsnamn:LKAB - KirunagruvanPostnummer:981 86Ort:KIRUNABesöksadress för anl.:Kirunavaaravägen 1Fastighetsbeteckningar:Jukkasjärvi kronoöverloppsmark 1:1 (Kiruna 1:1, Ön 1:1)Kommun:KirunaHuvudverksamhet och verksamhetskod:13.10 (Malm och mineral)Sidoverksamheter och verksamhetskoder:13.20-i (Malm och mineral)13.40 (Malm och mineral)90.290-i (Deponering)90.361 (Uppgrävda massor)90.40 (Lagring som en del av att samla in avfall)90.80 (Mekanisk bearbetning och sortering)Huvudsaklig industriutsläppsverksamhet och huvudsaklig BREF:13.20-i (Malm och mineral)Järn och ståltillverkning 2012/135/EUSidoindustriutsläppsverksamhet och Övriga BREF:90.290-i (Deponering)BAT-slutsats enligt IED saknasJag är överens/ej överens med min tillsynsmyndighet om de angivna verksamhetskoderna eller BREF:ÖverensKommentar:Ingen kommentarEPRTR huvudverksamhet:2.(a) (Anläggningar för rostning och sintring av metallhaltig malm, inbegripet svavelhaltig malm.)EPRTR biverksamheter:

Kod för farliga ämnen:P1a (- Instabilt explosivt ämne, blandning eller föremål,- Explosiva ämnen, blandningar och föremål, riskgrupp 1.1, 1.2, 1.3, 1.5 eller 1.6, eller

- Ämnen eller blandningar som har explosiva egenskaper enligt metod A.14 i förordning (EG) nr440/2008 och inte tillhör faroklasserna Organiska peroxider eller Självreaktiva ämnenoch blandningar. >50 ton)P8 (- Oxiderande vätskor, kategori 1, 2 eller 3, eller- Oxiderande fasta ämnen, kategori 1, 2 eller 3. 200 ton.)Anläggningen omfattas av Förordning 2013:252:Nej

Inlämnad:2020-03-30 13:09:35Version:1 1 / 3

MILJÖRAPPORT


UPPGIFTER OM VERKSAMHETSUTÖVARENAnläggningen omfattas av Förordning 2013:253:NejProduktionsenhet:

Produktionsenheter som inte omfattas av Förordning 2013:252 eller 2013:253:

Tillsynsmyndighet:LänsstyrelseMiljöledningssystem:ISO 14001Koordinater:7535236 x 718201Länk till anläggningens hemsida:www.lkab.com


MILJÖRAPPORT


KONTAKTPERSON FÖR ANLÄGGNINGENFörnamn:KatarinaEfternamn:OjaTelefonnummer:0980-716 04Mobiltelefonnummer:

E-postadress:[email protected]

ANSVARIG FÖR GODKÄNNANDE AV MILJÖRAPPORTFörnamn:MichaelEfternamn:PaloTelefonnummer:0980-715 50Mobiltelefonnummer:

E-postadress:[email protected]


1

Textdel – 2019 års miljörapport Innehåll

1 Verksamhetsbeskrivning ................................................................................................ 3

2 Tillstånd .......................................................................................................................... 5

3 Anmälningsärenden beslutade under året ...................................................................... 6

4 Andra gällande beslut ..................................................................................................... 7

5 Tillsynsmyndighet ........................................................................................................... 9

6 Tillståndsgiven och faktisk produktion ...........................................................................10

7 Gällande villkor i tillstånd ...............................................................................................11

8 Kommenterad sammanfattning av mätningar, beräkningar m.m. ...................................15

8.1 Utsläpp till luft .........................................................................................................15

8.2 Nedfallande stoft ....................................................................................................20

8.3 PM10 och PM2,5 .......................................................................................................25

8.4 Vattenprovtagning ..................................................................................................28

8.5 Biologiska undersökningar .....................................................................................37

8.6 Buller ......................................................................................................................39

8.7 Vibrationer ..............................................................................................................40

8.8 Markpåverkan ........................................................................................................41

8.9 Brytningsvinklar ......................................................................................................42

8.10 Förbrukning av tillsatsmedel samt övrig förbrukning ...............................................43

8.11 Deponering av restprodukter ..................................................................................44

9 Åtgärder som vidtagits under året för att säkra drift och kontrollfunktioner .....................44

10 Åtgärder som genomförts med anledning av eventuella driftstörningar, avbrott, olyckor

m.m. 45

10.1 Utsläpp av svaveldioxid ..........................................................................................45

10.2 Punktutsläpp, stoft ..................................................................................................46

10.3 Förhöjt utsläpp av suspenderat material från klarningsmagasinet ..........................46

10.4 Övriga miljöhändelser .............................................................................................46

10.5 Externa klagomål ...................................................................................................46

10.6 Åtalsanmälningar ...................................................................................................46

11 Åtgärder som genomförts under året med syfte att minska verksamhetens förbrukning

av råvaror och energi............................................................................................................47

12 Ersättning av kemiska produkter m.m. .......................................................................48

13 Avfall från verksamheten och avfallets miljöfarlighet ..................................................48

2

14 Åtgärder för att minska sådana risker som kan ge upphov till olägenheter för miljön

eller människors hälsa ..........................................................................................................50

14.1 LKAB:s hållbarhetsmål ...........................................................................................50

14.2 Reduktion av damning från LKAB:s verksamhet .....................................................51

14.3 Vassklippning Rakkurisystemet ..............................................................................51

14.4 Uppföljning av markpåverkan .................................................................................52

14.5 Utsläpp till vatten ....................................................................................................52

14.6 Ala Lombolo ...........................................................................................................52

14.7 HYBRIT ..................................................................................................................52

15 Miljöpåverkan vid användning och omhändertagande av de varor som verksamheten

tillverkar ................................................................................................................................53

16 Industriutsläppsverksamhet .......................................................................................53

3

1 Verksamhetsbeskrivning

NFS 2016:8 5 § 1: Kortfattad beskrivning av verksamheten samt en översiktlig beskrivning av

verksamhetens huvudsakliga påverkan på miljön och människors hälsa. De förändringar som skett

under året ska anges.

Luossavaara-Kiirunavaara AB (LKAB) är en internationell högteknologisk mineralkoncern,

världsledande producent av förädlade järnmalmsprodukter för ståltillverkning och en växande

leverantör av mineralprodukter till andra industribranscher. Huvuddelen av

järnmalmsprodukterna säljs till europeiska stålverk. Andra viktiga marknader är Nordafrika,

Mellanöstern och Sydostasien. Försäljningen av industrimineraler sker främst i Europa, och

ökar i Asien och USA.

Gruvbrytningen i Kiruna sker under jord i malmkroppen Kiirunavaara som utgör en apatit-

järnoxidmalmfyndighet som är skivformig och stupar 65 grader i östlig riktning. Malmkroppen

är ca 4 km lång, minst 1 500 m djup och 80 m i medeltjocklek vilket motsvarar ca 2 200

miljoner ton malm.

Den brytningsmetod som används i Kiruna kallas för skivrasbrytning. Metoden bygger på att

genom ortdrivning skapa tillträde till malmkroppen på ett antal brytningsnivåer, vilket delar in

malmkroppen i motsvarande antal malmskivor. När väl tillträde till malmskivorna finns,

fragmenteras malmen genom borrning och sprängning. Därefter lastas råmalmen och

transporteras upp ur gruvan via malmhissar.

Malmförädlingen i Kiruna utgörs av ett sovrings- och finkrossverk, tre anrikningsverk och tre

pelletsverk. I sovringen sker siktning, krossning och separering av sidoberg. Den sovrade

malmen anrikas i anrikningsverken med vattentillsats. Anrikningsprocessen innehåller flera

steg bestående av malning och magnetseparering. Innan koncentratet överförs till

pelletsverken tillsätts olika tillsatsmedel beroende på vilken pelletsprodukt som ska tillverkas.

I pelletsverken tillsätts bindemedel och koncentratet rullas sedan till råkulor. Dessa siktas,

torkas, förvärms, sintras och kyls till färdig pellets, innan utfrakt till järnvägsficka och

järnvägstransport till hamn. En översiktsbild över de huvudsakliga processerna i

verksamheten finns i figur 1.

4

Figur 1 Översiktsbild över huvudprocesserna vid LKAB Kiruna.

Verksamheten ger upphov till störningar i form av buller och diffus damning från

materialhantering, upplag och transporter. Landskapet påverkas genom att mark tas i

anspråk och gruvbrytningen ger upphov till vibrationer och markdeformationer. Produktionen

leder till utsläpp till luft av främst koldioxid, kväveoxid, svaveldioxid, fluorid, klorid, och stoft.

LKAB är dessutom en av Sveriges största elkonsumenter. Stora mängder vatten förbrukas

och efter förädlingsprocessen har vattnet ett högt pH, hög koncentration av lösliga

oorganiska joner, låga halter tungmetaller samt relativt höga halter av kväve, som har sitt

ursprung i sprängmedelsrester. Processvatten som inte återanvänds i verksamheten,

bräddas efter sedimentering och klarning, till sjön Mettä Rakkurijärvi och går sedan via

Rakkurisystemet vidare ned till Kalix älv.

Under verksamhetsåret 2018 har LKAB lämnat in en ansökan om ett nytt tillstånd för hela

verksamheten i Kiruna, för närvarande pågår arbete med kompletteringar till mark- och

miljödomstolen.

5

2 Tillstånd

NFS 2016:8 5 § 2: Datum och tillståndsgivande myndighet för gällande tillståndsbeslut enligt 9 kap. 6

§ miljöbalken eller motsvarande i miljöskyddslagen samt en kort beskrivning av vad beslutet eller

besluten avser.

Tabell 1. Tillstånd.

Datum Beslutsmyndighet Beslutet avser 1976-02-18 Koncessionsnämnden

för miljöskydd (KN nr 14/76)

Tillstånd att producera 32 Mton råmalm, varav ca 30 Mton i Kiirunavaara.

1998-04-02 Koncessionsnämnden för miljöskydd (KN nr 44/98)

Omprövning av villkoren för tillstånd till verksamheten inom Kiirunavaara industriområde.

2002-12-16 Miljödomstolen (M 67–01)

Utbyggnad av dammsystemet för Kiirunavaaragruvan.

2005-11-30 Miljödomstolen

(M 8–05)

Tillstånd till nytt anriknings- och pelletsverk inom

Kiirunavaara industriområde samt att årligen tillverka 14,8

miljoner ton malmkoncentrat och samma mängd prima

pellets.

2007-02-13, Miljööverdomstolen (M 9927–05):

Miljööverdomstolen skjuter upp avgörandet av frågorna om

villkor för utsläpp av kväveoxider från pelletsverken och

villkor för energieffektivisering. Prövotidsutredning, med

förslag till slutliga villkor, skulle till miljödomstolen redovisas

senast 2010-12-30 men frågorna sköts upp.

2008-07-01, Miljödomstolen (M 1700–07):

Villkorsändring avseende gruvrelaterad verksamhet inom

Kiirunavaara gruvindustriområde. Påverkan på markytan

samt mätning av markpåverkan. Domen överklagades till

Miljööverdomstolen som endast ändrade Miljödomstolens

dom med avseende på en villkorsformulering (M 6542–08).

2009-05-07, Miljödomstolen (M 501–99):

Omprövning av villkoren för tillstånd till verksamheten inom

Kiirunavaara industriområde. Uppskjuten fråga om villkor

för utsläpp av kväve från klarningsmagasinet. 2015-03-13, Mark- och Miljödomstolen (M 8–05): Villkor för energieffektivisering och förlängning av prövotiden för frågan om villkor för utsläpp av kväveoxider från pelletsverken.


Utbyggnad av sandmagasin för Kiirunavaaragruvan.


Tillstånd enligt 11 kap miljöbalken att dels anlägga en första etapp av damm C-B och dels att anlägga ett nytt KS-magasin samt tillstånd enligt 9 kap miljöbalken att anlägga och nyttja diken och pumpstationer med mera.

2010-06-23 Länsstyrelsen (551-11801-08)

Tillstånd enligt miljöbalken för anläggning av ny deponi för

icke-farligt avfall (avfallskalk) på fastigheten Kiruna 1:1,

Kiruna kommun. 2014-12-17 Länsstyrelsen (551-7666-14): Tillstånd till ändring avseende deponering av icke-farligt avfall på fastigheten Kiruna 1:1, Kiruna kommun (utökad deponering av 75 000 ton avfallskalk per år till och med den 31 december 2020).

6


Tillstånd att anlägga nytt utlopp, ny damm och torrlägga del

av Norra Luossajärvi i Kiruna kommun. Domen omfattar en

prövotidsutredning om fyra år avseende vattenförhållanden

i Ala Lombolo och flödesförhållanden i Luossajoki. Domen

vann laga kraft 2011-06-30 då Högsta domstolen (Ö 2430–

11) fastställde domen. 2015-06-25, Mark- och Miljödomstolen (M 2594–10): Deldom ang. ansökan om nytt utlopp, ny damm och torrläggning av del av Norra Luossajärvi, förlängd prövotid till 2019.

2013-05-02 Umeå Tingsrätt Mark- och miljödomstolen (M629-12)

Tillstånd till kapacitetshöjande åtgärder i

Kiirunavaaragruvans sandmagasin.

2018-02-19 Länsstyrelsen (551-15258-17)

Tillstånd till ändring avseende deponering av icke-farligt

avfall. Ändringen avser ökning av deponering av icke-farligt

avfall till högst 100 000 ton per år t.o.m. 31/12–20

3 Anmälningsärenden beslutade under året NFS 2016:8 5 § 3: Datum och beslutande myndighet för eventuella andra beslut under året med anledning av anmälningspliktiga ändringar enligt 1 kap. 10–11 §§ miljöprövningsförordningen (2013:251) samt en kort redovisning av vad beslutet eller besluten avser.

Tabell 2. Anmälningsärenden beslutade under året.

Datum Beslutsmyndighet Beslutet avser 2019-01-09 Länsstyrelsen

(623-15628-2018) Tillstånd till avstängning av fiskådra i Ala Lombolos utlopp t.o.m. 31 december 2021.

2019-01-31 Länsstyrelsen (555-13933-18)

Anmälan om tillfällig transport av rågods från LKAB:s verksamhet i Kiruna till Vitåfors/Malmberget i en omfattning av ca 1Mton t.o.m. 30 november 2019.

2019-02-28 Länsstyrelsen (535-1813-2019)

Anmälan om vattenverksamhet avseende temporärt vattenuttag från sjön Luossajärvi t.o.m. 31 maj 2019.

2019-02-28 Länsstyrelsen (535-1814-2019)

Anmälan om vattenverksamhet avseende temporärt vattenuttag från sjön Mettä-Rakkurijärvi t.o.m. 31 maj 2019.

2019-05-07 Länsstyrelsen (575-4416-2019)

Anmälan om efterbehandling av gamla gruvstollen vid tidigare TGA-gruvområdet i Kiruna kommun.

2019-06-17 Länsstyrelsen (555-1263-2019)

Anmälan om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd (1998:808) vid lokverkstadsområdet, lagring av avfall och avvattning av muddermassor.

2019-06-27 Miljökontoret, Kiruna kommun (M-2019-186)

Anmälan om påträffande av cistern vid raggarklubben samt avlägsnande av denna.


Anmälan om efterbehandling enligt 28§ förordningen (1998:808) om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd vid delområde 2C, Ön.


Anmälan om två upphittade oljecisterner vid kulturbyggnader B25 och B29 med inskickad redovisning med analysresultat.

2019-12-18 Länsstyrelsen (555-14881-19)

Anmälan om anläggande av sedimenteringsbassäng för återvinning av järnhaltigt material.

7

4 Andra gällande beslut

NFS 2016:8 5 § 4. Datum och beslutande myndighet för eventuella andra gällande beslut enligt

miljöbalken samt en kort redovisning av vad beslutet eller besluten avser. I fråga om verksamheter

som enligt 1 kap. 2 § andra stycket industriutsläppsförordningen (2013:250) är industriutsläpps-

verksamheter redovisas beslut om alternativvärde, dispens och statusrapport enligt 5 b §.

Tabell 3. Andra gällande beslut.

Datum Beslutsmyndighet Beslutet avser 2018-11-20 Länsstyrelsen

(525-12526-2018) Anmälan för samråd för installation av Thompson överfall, dragning av byggväg och omdragning av vattenpump på fastigheten Bolaget 11:2 och Ön 1:1.

2018-06-19 Miljökontoret, Kiruna kommun (2018.0261)

Anmälan om efterbehandlingsåtgärder inom kvarter 4, nya Kiruna centrum.


Anmälan om efterbehandling av föroreningar på fastigheten Jägarskolan 8:5.

2017-11-28 Länsstyrelsen (555-12934-17)

Anmälan avseende fortsatt hantering av externt rågods från Svappavaara inom LKAB:s gruvindustriområde i Kiruna.


Anmälan om avhjälpande åtgärd för fastigheten Orten 1.

2017-05-17 Länsstyrelsen (555-3462-17)

Åtgärder i sandmagasinet inom Kiirunavaara gruvindustriområde.

2017-03-10 Miljökontoret, Kiruna kommun (2017.0140):

Anmälan om sanering av oljecistern vid bolagshotellet. 2017-04-24 Miljökontoret Underrättelse om förorenad mark vid bolagshotellet. 2017-06-28 Miljökontoret: Slutförd sanering.

2017-12-01 Länsstyrelsen (535-10172-17)

Beslut om dammsäkerhetsklass för Tuolluvaara klarningsmagasin.

2016-12-21 Länsstyrelsen (555-9354-16)

Förbud att deponera sidoberg på södra sidan av Kiirunavaara (område B).

2016-12-13 Länsstyrelsen (535-1020-16)

Beslut om dammsäkerhetsklass för dammarna

2016-09-20 Länsstyrelsen (555-10488-16)

Föreläggande om att inkomma med en redogörelse över avvecklingen av del av huvudtransportnivå 1045 tre månader efter det att aktuell avveckling är genomförd.

2016-06-14 Länsstyrelsen (555-7814-16)

Anmälan om ändring, avseende försök med intag av rågods från Svappavaara till förädlingsverken i Kiruna.

2016-06-10 Länsstyrelsen (551-10470-15)

Beslut om dispens från BAT-slutsatser för utsläpp av HCl vid pelletsverk i Kiruna.

2016-05-16 Länsstyrelsen (535-14413-14)

Anmälan om ändring avseende utbyggnad av befintlig lokverkstad i Kiruna, samt vattenverksamhet.

2016-05-20 Länsstyrelsen (575-3558-2016)

Anmälan om efterbehandling av förorenat område enligt 28§ förordning (1998:899) om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd, Ön 1:1.

2014-11-28 Länsstyrelsen (555-11514-14)

Anmälan om ändring avseende befintlig loktvätt i LKAB Malmtrafiks lokverkstad, Kiruna

2014-11-20 Länsstyrelsen (531-12394-14)

Tillstånd för markavvattning inom fastighet Jukkasjärvi kronoöverloppsmark 1:1 i Kiruna kommun. Beslutet avser nydikning samt rensning eller fördjupning av befintligt dike för avledande av smältvatten från dammkropp O-O2.

2014-09-30 Miljökontoret, Kiruna

kommun (2014.0429)

Marksanering TGA betongstation

8


kommun (2014.0032)

Marksanering nytt stadshus, komplettering angående markområdet.


kommun (2014.0032)

Anmälan enligt § 28 förordning om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd, efterbehandling av Linbanan 1.

2014-06-19 Länsstyrelsen (555-4168-14)

Anmälan angående planerad deponering i och återställning av dagbrottet i Kiruna.

2014-06-09 Miljökontoret, Kiruna kommun (2014.0294 akt 2)

Anmälan om ny anläggning för blästring och lackering.

2014-02-17 Länsstyrelsen (555-899-14)

Åtgärder i processvattensystemet.

2014-01-28 Länsstyrelsen (555-4901-11)

Anmälan om ändring av verksamheten gällande utvinning av magnetit, Kiirunavaara Östra samt flytt av mätplint.


kommun (2013.0572 akt 4)

Beslut om att godkänna sanering på fastigheten Kiruna 1:1, Varggropen.

2013-12-10 Länsstyrelsen (555-7280-12)

Anmälan om ändrad hantering av spillvatten från lastnings- och lossningsstationen.

2013-12-02 Länsstyrelsen (555-111-12)

Plan för gråbergshantering.

2013-11-14 Länsstyrelsen (555-7549-12)

Anmälan avseende omlokalisering av PF-anläggningen från UNIO- till SAK-området,

2013-11-08 Länsstyrelsen (555-4488-13)

Godkännande av plan för gestaltning av den torrlagda delen av Norra Luossajärvi.


kommun (2013.0572 akt 2)

Beslut om att godkänna anmälan om sanering på tre platser inom fastigheten Kiruna 1:1, Varggropen

2013-07-05 Länsstyrelsen (555-7072-12)

Anmälan om mindre ändring av verksamhet avseende återupptagande av apatitutvinning.


kommun (2012.0070)

Anmälan om ny deponeringsplats inom LKAB:s industri-

område för deponering av betongrester. Deponin är belägen på Kiirunavaaras sydvästra sluttning, på område med gamla gråbergsdeponier.

2011-02-07 Länsstyrelsen (555-20179-07)

Efterbehandlingsplan för Kiirunavaara gruvindustriområde redovisad 2007-12-27

2010-10-13 Länsstyrelsen (555-6356-10)

Beslut angående rivning av industribyggnader och saneringsåtgärder vid Luossavaara industriområde.

2010-09-01 Länsstyrelsen (535-1799-10)

Anmälan enligt 19 § (1998:1388) om vattenverksamhet gällande anläggande av en rörbro i bäcken Leväjoki på fastigheten Kiruna 1:1.

2010-05-03 Länsstyrelsen (555-1296-10)

Anmälan om mindre ändring avseende anläggande av industrispår inom Norra Sjöbangården, LKAB:s gruvindustriområde i Kiruna.

2009-11-09 Länsstyrelsen (613-1515-08)

Markupplåtelse för ett markområde på statens mark ovan odlingsgränsen kring berget Kiirunavaara och ett mark-område norr om Kiruna stad omfattande del av fastig-heten Kiruna 1:1 inom Laevas sameby, Kiruna kommun.

2009-10-29 Länsstyrelsen (555-14319-08)

Anmälan om mindre ändring av befintlig verksamhet inom UNIO, LKAB:s industriområde. Förlängning av upplagsspår.

2008-12-18 Länsstyrelsen (551-14101-08)

Anmälan om ny betongstation inom LKAB:s gruv-industriområde.

9

2008-12-15 Länsstyrelsen (535-13180-08)

Anmälan om mindre ändring av vattenverksamhet enligt 11 kapitlet miljöbalken och anmälan om mindre ändring av den miljöfarliga verksamheten angående åtgärder vid gråbergsupplag och sandmagasin inom Kiirunavaara gruvindustriområde på fastigheterna Kiruna 1:1 och Jukkasjärvi Kronoloppsmark 1:1 i Kiruna kommun.

2006-08-04 Länsstyrelsen (555-12148-06)

Anmälan om mindre ändring av lossningsstation för tillsatsmedel inom LKAB:s gruvindustriområde i Kiruna.

2006-05-22 Länsstyrelsen (555-5168-06)

Anmälan om mindre ändring av utfrakt och terminal för godshantering i Kiruna.

2005-01-24 Länsstyrelsen (555-16479-04)

Anmälan om planerad processförändring i sovringsverket i Kiruna.

2004-07-01 Länsstyrelsen (555-272-04)

Anmälan om planerad framtida deponering av torrt

gråberg vid LKAB:s verksamhet i Kiruna. Länsstyrelsen godtar LKAB:s plan.

2004-03-05 Länsstyrelsen (551-9614-03)

Anmälan om användning av organiskt bindemedel vid pelletsproduktionen i Kiruna.

2000-04-14 Länsstyrelsen (241-3822-00)

Anmälan om uppförande av ny siktanläggning på UNIO-området vid LKAB i Kiruna.

1992-05-08 Länsstyrelsen (2327-24108-91)

Tillstånd enligt 18 c § naturvårdslagen till tömning av södra Luossajärvi.

5 Tillsynsmyndighet

NFS 2016:8 5 § 5: Tillsynsmyndighet enligt miljöbalken.

Tillsynsmyndighet är Länsstyrelsen i Norrbottens län. Under året har tre ordinarie

tillsynsmöten hållits där bolaget informerar om villkorsuppfyllelse, avvikelser eller planerade

förändringar. Utöver det har det hållits särskilda tillsynsmöten i vissa ärenden samt

samrådsmöten inom pågående tillståndsärenden.

10

6 Tillståndsgiven och faktisk produktion NFS 2016:8 5 § 6: Tillståndsgiven och faktisk produktion eller annat mått på verksamhetens omfattning. LKAB i Kiruna tillverkar och säljer för närvarande två huvudtyper av pellets, masugnspellets (KPBO och KPBA) samt direktreduktionspellets (KPRS). Viss produktion av KMR för tillverkning av tungbetong samt produktion av fines sker också. Faktisk produktion under 2019 ligger inom tillståndsgivna mängder, se tabell nedan.

Tabell 4. Tillståndsgiven och faktisk produktion.

Tillståndsgiven mängd Faktisk produktion

Tillstånd att producera 32 Mton råmalm, varav ca 30 Mton i Kiirunavaara.

28,5 Mton

Tillstånd att årligen tillverka 14,8 Mton malmkoncentrat och samma mängd prima pellets.

14 Mton pellets 0,7 Mton specialprodukter

Nedanstående figur visar hur den faktiska produktionen avseende pellets har varierat under

de senaste åren.

Figur 2 Produktion av pellets i Kiruna under perioden 2008–2019.

3,72,3 3,1 3,2 3,8 3,3 3,5 3,7 3,8 3,9 3,7 3,6

4,7

1,7

4,4 4,84,8

4,6 4,5 4,3 4,5 4,9 4,8 4,6

1,9

4,1

4,74,8

4,94,8 5,2

4,35,2

5,2 5,7 5,7

0

2

4

6

8

10

12

14

16

Mto

n

Produktion 2008-2019

KK4

KK3

KK2

11

7 Gällande villkor i tillstånd

NFS 2016:8 5 § 7: Redovisning av de villkor som gäller för verksamheten samt hur vart och ett av dessa villkor har uppfyllts.

I detta kapitel ges en redovisning av gällande villkor följt av en bedömning om uppfyllelse.

Tabell 5. Gällande villkor i tillstånd.

Villkor Villkorsformulering Bedömning

Stoft, punktutsläpp

Villkor 3 44/98: Stoftutsläpp från punktkällor i gruvan, finkrossverket och sovringsverket får inte överstiga 20 mg/Nm3 som riktvärde vid mätning. Villkor 5 M 8–05: Utsläppshalten av stoft från reningsutrustning i de nya anriknings- och pelletverken och från utbytt eller tillkommande sådan utrustning i de befintliga verken får som riktvärde inte överstiga 10 mg/m3 norm torr gas. Motsvarande utsläppshalt från nuvarande reningsutrustning i de befintliga verken får som riktvärde inte överstiga 20 mg/m3 ntg.

Villkoret innehålls. 10 av totalt 65 stoftreningsanläggningar hade ett förhöjt punktutsläpp gentemot riktvärdet vid ordinarie mätning, se kapitel 10.

Stoft, specifikt

Villkor 4 M 8–05: Utsläppsmängden av stoft från det nya pelletsverket får under det första driftåret inte överstiga 0,05 kg per ton prima pellets som riktvärde och årsmedelvärde. Utsläppsmängden av stoft från de befintliga pelletsverken får under denna tid inte överstiga 0,1 kg per ton prima pellets som ett gemensamt gräns- och årsmedelvärde. Efter det första driftåret för det nya verket skall begränsningsvärdet 0,05 kg per ton prima pellets gälla som ett gemensamt gräns- och årsmedelvärde för samtliga verk. Det skall beräknas som medelvärde för kalenderår eller del av kalenderår. I värdena inräknas utsläpp från avsugningspunkter före, i och efter pelletsmaskinen i respektive verk.

Villkoret innehålls. Utfallet blev 0,04 kg stoft/ton pellets.

Stoft, panncentraler

Villkor 7 44/98: Utsläppet av stoft från panncentralerna får som riktvärde vid mätning ej överstiga 1,0 g/kg olja.

Villkoret innehålls. På grund av låga utsläpp utförs stoftmätning vart tredje år. Två panncentraler har mätts under 2019 med ett resultat inom riktvärdet.

12

Utsläpp till luft, svaveldioxid

Villkor 2 M 8–05: Utsläppsmängden av svaveldioxid från det nya pelletsverket får under det första driftåret inte överstiga 15 gram per ton prima pellets som riktvärde och årsmedelvärde. Utsläppsmängden av svaveldioxid från de befintliga pelletsverken får under denna tid inte överstiga 15 gram per ton prima pellets som ett gemensamt gräns- och årsmedelvärde. Efter det första driftåret för det nya verket skall begränsningsvärdet 15 gram per ton prima pellets gälla som gemensamt gräns- och årsmedelvärde för samtliga verk. Det skall beräknas som medelvärde för kalenderår eller del av kalenderår.

Villkoret innehålls inte. Utfallet för svaveldioxid blev 22 g/ton pellets, se kapitel 10.

Utsläpp till luft, fluorföreningar och klorväte

Villkor 3 M 8–05: Utsläppsmängderna av vardera fluorföreningar, räknat som fluor, och klorväte från det nya pelletsverket får under det första driftåret inte överstiga 6 gram per ton prima pellets som riktvärde* och årsmedelvärde, Utsläppsmängderna av vardera fluorföreningar, räknat som fluor, och klorväte från de befintliga pelletsverken får under denna tid inte överstiga 6 gram per ton prima pellets som ett gemensamt gräns- och årsmedelvärde. Efter det första driftåret för det nya verket skall begränsningsvärdet 6 gram per ton prima pellets gälla som ett gemensamt gräns- och årsmedelvärde för samtliga verk. Det skall beräknas som medelvärde för kalenderår eller del av kalenderår.

Villkoret innehålls. Utfallet för fluor och klorväte blev 1,5 g /ton pellets respektive 3,8 g/ton pellets.

Utsläpp till vatten, ammoniak

Villkor 14 M 501–99: Halten ammoniak (icke joniserat ammonium, NH3) får inte överstiga 0,005 mg/l vid utloppet från klarningsmagasinet. Begränsningsvärdet ska kontrolleras genom att halten fri ammoniak beräknas, med utgångspunkt i halten ammoniumkväve, pH-värde och temperatur. Vattenprov ska tas minst en gång per månad.

Villkoret innehålls.

Utsläpp till vatten, suspenderat material

Villkor 8 M 8–05: Halten suspenderade ämnen i bräddvattnet från klarningsmagasinet får som riktvärde* inte överstiga 10 mg/l.

Villkoret innehålls. Vid två tillfällen under året var utsläpp av suspenderat material högre än gällande riktvärde, LKAB har vidtagit, se kapitel 10.

Utsläpp till vatten, recipientundersökning

Villkor 5 44/98: Bolaget skall genomföra regelbundna kontroller av vattenutsläppens påverkan på recipienterna i Rakkurisystemet ner till Kalixfors i Kalixälven. Bolaget skall senast 6 månader efter Koncessionsnämndens beslut redovisa förslag till tillsynsmyndigheten på hur kontrollerna skall utföras inom ramen för kontrollprogrammet.

Villkoret uppfylls. LKAB genomför vart fjärde år en utökad undersökning i recipientsystemet Rakkuri. Resultatet från den senaste undersökning (2019) finns beskrivet i kapitel 8.

13

Utsläpp till vatten, oljeförorenat vatten

Villkor 8 44/98: Sanitärt avloppsvatten från toaletter, avloppsvatten från kök och liknande inrättningar samt spolvatten från garage, verkstäder, lokstallar m.m. som kan vara oljeförorenat, skall vara anslutet till kommunens spillvattennät eller transporteras till kommunens reningsverk. Vatten som kan vara oljeförorenat skall dessförinnan behandlas i oljeavskiljare. Vatten som avleds till kommunens reningsverk skall regelbundet kontrolleras med avseende på dess innehåll av olja och kväve.

Villkoret uppfylls. BDT-vatten samt vatten från garage och verkstäder och liknande från LKAB:s områden hanterats enligt villkoret. Kontrollen av vattenkvaliteten sker enligt kontrollprogram.

Utsläpp till vatten, dagvatten

Villkor 9 M 8–05: Bolaget skall vidta åtgärder för att förhindra att förorenat dagvatten från industriområdet med tillhörande upplag och deponier avrinner till Luossajärvi-/Luossajokisystemet.

Villkoret uppfylls.

Sand- och klarningsmagasinet

Villkor 3 M 629–12: Det vertikala avståndet från B-R-O dammens krön till vattenytan (fribordet) i sandmagasinet ska vid normal drift vara minst 2,0 m. Den högsta vattennivån vid normal drift utan höga flöden (driftsnivån) får dock vara högst +528 fram till och med etapp 2 samt högst +530 från och med etapp 3.


Luossajärvi Villkor 4 M 2594–10: De vattennivåer som bestämts för Luossajärvi genom vattendom den 30 juni 1967 ska tillämpas på Norra Luossajärvi norr om den nya dammen. I domen anges att vattenståndet icke ska överstiga +499,45 m och icke understiga +499,25 m.


Luossajärvi Villkor 7 M 2594–10: LKAB skall sedan anläggningsarbetena för det nya utloppet norrut slutförts pumpa vatten söderut från Norra Luossajärvi mot Lombolosjöarna med 50 l/s under perioden augusti t o m november och med 25 l/s under resterande del av året t o m juli.


Oljeutsläpp Villkor 10 M 8–05: Bolaget skall vidta åtgärder och upprätta rutiner för att begränsa utsläpp och spill av olja.

Villkoret bedöms innehållas. LKAB har rutiner för rapportering av miljöhändelser. LKAB arbetar med att förbättra arbetet kring rapportering och uppföljning av incidenter.

Buller Villkor 9 M 8–05: Den ekvivalenta ljudnivån från bolagets verksamhet får som riktvärde utomhus vid bostadsbebyggelse inte överstiga 50 dB(A) under dagtid (kl. 07-18), 45 dB(A) under kvällstid (kl. 18-22) och 40 dB(A) nattetid (kl. 22-07). Ej heller far den momentana ljudnivån som riktvärde nattetid vid bostäder överstiga 60 dB(A).

Villkoret innehålls. Under 2019 har två mätningar utförts som visat på olika resultat i förhållande till riktvärdet, se kapitel 8. Senast genomförd mätning visade på buller under riktvärdet.

14

Vibrationer Villkor 2 44/98: Sprängningarna i gruvan skall genomföras på ett sådant sätt att vibrationerna i mätpunkterna utanför gruvindustriområdet minimeras. Högsta svängningshastigheten i mätpunkterna far inte överstiga 5,0 minis och som riktvärde inte överstiga 2,0 minis i mer än 10 % av fallen, räknat per år och mätt enligt SS 460 4866.

Villkoret innehålls. För samtliga mätplatser har relativt små vertikala svängningsrörelser uppmätts, inga registreringar ovan riktvärdet, och således inte heller något överskridande av gränsvärdet.

Markpåverkan Villkor 1 M 1700–07: Markytan utanför Kiirunavaaras industriområde, definierat enligt gällande detaljplan, får ej påverkas med mer än 2 ‰ i vertikalled eller 3 ‰ i horisontalled till följd av LKAB:s brytning. Mätning ska genomföras minst fyra gånger per år i enlighet med ett redovisat och av tillsynsmyndigheten godkänt program. Efter varje mätning ska resultaten redovisas till tillsynsmyndigheten inom en månad. LKAB ska anmäla till tillsynsmyndigheten när tillkommande mätpunkter i enlighet med redovisat program anses ha stabiliserats. Tillkommande mätpunkter i respektive mätlinje ska utplaceras med målsättningen att avståndet mellan dem ska uppgå till högst 50 meter. Gruvbrytningen får inte medföra att brytningsvinkeln överstiger 1/150 (6,7 ‰) som begränsningsvärde i sådana byggnader utanför gruvindustriområdet som människor regelbundet vistas och verkar i.

Villkoret innehålls. Gränsen för påverkat område faller inom gränsen för gällande markanvisning och detaljplan för gruvindustriområde.

Energi Villkor 13 M 8–05: LKAB ska fortlöpande och systematiskt arbeta med energieffektivisering av verksamheten. Som grund för arbetet ska bolaget senast den 31 december 2015 till tillsynsmyndigheten redovisa en handlingsplan för det fortsatta arbetet med energieffektivisering inklusive ökat nyttjande av spillvärme. Av planen ska framgå vilka åtgärder som är tekniskt möjliga att genomföra och kostnaderna och energibesparingen för dessa i form av kostnads-nyttoanalyser samt vilka åtgärder som bolaget är berett att vidta. Motivering ska lämnas till varför övriga redovisade åtgärder enligt 2 kap. 7 § miljöbalken bedöms orimliga att vidta. Även de åtgärder för energieffektivisering av förädlings-verksamheten som redan är planerade eller beslutade ska redovisas. Beslutade åtgärder ska så långt som möjligt vara tidsatta. Planen ska uppdateras minst vart tredje år och då på nytt inges till tillsynsmyndigheten. I den årliga miljörapporten ska arbetet med energieffektivisering, till exempel genomförda och planerade åtgärder, redovisas jämte uppgifter om energianvändningen per ton färdig produkt. Energianvändningen ska anges uppdelad per energislag dels för bolagets samlade verksamhet i Kiruna, dels separat för malmförädlingsverksamheten.

Villkoret bedöms innehållas. Handlingsplanen för energieffektivisering lämnades in till tillsynsmyndigheten 2015 och en uppdaterad version lämnades in 2019. Arbetet med energieffektivisering tillsammans med en redovisning av energianvändningen per ton färdig produkt redovisas i kapitel 11. Även om den uppdaterade handlingsplanen var något försenad bedöms villkoret innehållas.

15

8 Kommenterad sammanfattning av mätningar, beräkningar

m.m.

NFS 2016:8 5 § 8: En kommenterad sammanfattning av resultaten av mätningar, beräkningar eller

andra undersökningar som utförts under året för att bedöma verksamhetens påverkan på miljön och

människors hälsa.

Detta kapitel redovisar resultatet från bolagets egenkontroll. Parametrar som överstiger

tröskelvärden för utsläpp enligt NFS 2016:8 redovisas i emissionsdeklarationen i SMP samt i

bilaga 1 till miljörapporten.

8.1 Utsläpp till luft

I nedanstående tabell sammanfattas utsläppen till luft från LKAB de senaste tio åren.

Enskilda utsläpp kommenteras inte specifikt i denna rapport men generellt kan sägas att

utsläppen har varierat över tiden främst relaterat till produktionsförhållanden och i vissa fall

särskilda störningar.

Tabell 6. Utsläpp till luft från LKAB:s verksamhet i Kiruna de senaste tio åren.

Parameter Enhet 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018 2019

Pelletsprod. Mton 12,2 12,8 13,6 12,7 13,2 12,2 13,5 14,1 14,2 14,0

CO2 kton 426 434 444 432 439 423 445 479 436 445

Stoft ton 683 503 476 507 598 369 568 1231 1282 680

NOx ton 1960 1646 1651 1625 1809 1805 1883 1981 1852 1925

SO2 ton 196 195 195 194 173 175 191 230 298 317

HCl ton 36 31 64 72 70 62 75 61 72 53

F ton 33 33 26 28 18 19 19 27 39 21

NH3 ton 13 12 13 49 19 18 17 7 23 19

As kg 20 16 8 6 6 8 9 7 8 8

Cd kg 0,14 0,6 0,9 10 0,4 0,6 0,7 5 0,5 0,5

Cr kg 71 53 76 57 53 24 26 47 39 39

Cu kg 20 40 910 59 141 74 83 100 103 102

Hg kg 4,9 21 18 20 15 11 35 12 18 17

Ni kg 144 83 99 123 92 33 37 76 264 265

Pb kg 196 72 154 67 62 96 104 84 68 67

Zn kg 44 262 1446 459 288 261 293 374 319 315

PAH kg 11 17 33 32 29 17 28 29 29 28

Dioxiner g 0,07 0,28 0,12 0,20 0,21 0,17 0,16 0,20 0,17 0,13

8.1.1 Stoft

Beräkningar av stoft från pelletsverken grundar sig på mätningar i samtliga utsläppspunkter

där resultatet fås i enheten mg/m3 ntg. Med hjälp av luftflöde och produktionstakt kan detta

värde omvandlas till en utsläppssiffra per reningsanläggning och ton producerad pellets

alternativt en utsläppssiffra per reningsanläggning beräknat på drifttid. Vid

produktionsstörningar kan stoftutsläppen tillfälligt öka något jämfört med normal drift. För att

även inkludera produktionsstörningar i beräkningarna för totalt utsläpp av stoft adderas

summan av antal produktionsstopp under året multiplicerat med en bedömd stoftmängd per

stopp beroende på stoppets längd. En summering görs sedan av alla enskilda anläggningars

utsläpp, vilket relateras till pelletsproduktionen.

16

Stoftutsläppet från pelletsverken och övriga anläggningar under 2019 redovisas i tabellen

nedan.

Tabell 7. Stoftutsläpp från LKAB:s verksamhet i Kiruna under 2019.

Anläggning Totalt utsläpp under

året (ton)

Specifikt utsläpp

som årsmedelvärde

(kg/ton pellets)

Villkor (kg/ton)

KK2 242 0,07 -

KK3 153 0,03 -

KK4 212 0,04 -

Totalt pelletsverk 607 0,04 0,05

Gruva 26 - -

Sovring 45 - -

Anrikning 1,5 - -

Terminal 0,6 - -

Panncentraler 0,07 - -

Totalt LKAB 680 - -

I nedanstående figur redovisas den specifika mängden stoft angivet i kg/ton pellets fördelat

på bidrag från pelletsverken samt övrig verksamhet och hur detta har varierat under de fem

senaste åren.

Figur 3 Utsläpp av stoft i kg per ton producerad pellets i Kiruna år 2015–2019. Det specifika villkoret för

stoft innehölls inte under 2017–2018 vilket har beskrivits i tidigare miljörapporter.

8.1.2 Svaveldioxid, fluor och klorväte

Utsläppet av svaveldioxid beräknas genom massbalanser samt online-instrument.

Massbalansberäkningarna utgår från mängden svavel (S) i ingående material (råkula) till

pelletsprocessen tillsammans med ingående svavelmängder från bränslet (kol och olja). En

summering av de ingående svavelkällorna görs enligt följande:

0

0,01

0,02

0,03

0,04

0,05

0,06

0,07

0,08

0,09

0,1

2015 2016 2017 2018 2019

kg/t

on

Stoft kg/ton pellets 2015-2019

Stoft kg/ton pelletsverk Stoft kg/ton övrig verksamhet

17

total mängd S (mineral) + total mängd S (kol) + total mängd S (olja) = total mängd S (ton)

Reningsgraden hos rökgasreningsreaktorerna beräknas utifrån resultat från den

kontinuerliga online-mätningen. Utifrån ovanstående mängd ingående svavel görs sedan

beräkningar av total mängd svavel som har eliminerats i reningsanläggningarna samt hur

stor andel som har passerat anläggningen orenat:

total mängd ingående S (ton) * (1 - reningsgrad (%)) = total mängd utsläppt S (ton)

Via molförhållanden omvandlas mängd svavel (S) till mängd svaveldioxid (SO2), vilket sedan

omräknas till total utsläppt massa SO2 (ton). Beräkningarna av mängden utsläppt väteklorid

och fluor görs i enlighet med beräkningarna för svaveldioxid där den enda ingående källan är

mineralet. Reningsgraden i reningsanläggningarna uppskattas till två procentenheter högre

än densamma för svaveldioxid och fås därigenom direkt utifrån beräkningar av

reningsgraden vid svaveldioxidrening. Fördelningen av utsläpp av svaveldioxid, fluor och

klorväte från LKAB:s verksamhet i Kiruna under 2019 redovisas i tabellerna nedan. En

redogörelse för det förhöjda utsläppet av svaveldioxid återfinns i kapitel 10.

Tabell 8. Fördelning av svaveldioxidutsläpp från LKAB:s verksamhet i Kiruna under 2019.

Anläggning Totalt utsläpp

under året (ton)

Specifikt utsläpp som

årsmedelvärde (g/ton

pellets)

Villkor (g/ton)

KK2 63,2 17,5 -

KK3 195,5 42,2 -

KK4 55,6 9,7 -

Totalt pelletsverk 314 22 15


Totalt LKAB 317 - -

Tabell 9. Fördelning av fluorutsläpp från LKAB:s verksamhet i Kiruna under 2019.


under året (ton)



pellets)

Villkor (g/ton)

KK2 6,1 1,7 -

KK3 8,8 1,9 -

KK4 6,3 1,1 -

Totalt 21 1,5 6

Tabell 10. Fördelning av vätekloridutsläpp från LKAB:s verksamhet i Kiruna under 2019.


under året (ton)



pellets)

Villkor (g/ton)

KK2 29,3 8,1 -

KK3 10,2 2,2 -

KK4 13,7 2,4 -

Totalt 53 3,8 6

18

Nedanstående figur visar hur den specifika halten svaveldioxid, fluor och klorväte från

pelletsverken, angivet som g/ton pellets, har varierat under de senaste fem åren.

Figur 4 Utsläpp av svaveldioxid, fluor och klorväte från pelletsverken i Kiruna i gram per ton producerad pellets under åren 2015–2019.

8.1.3 Kväveoxid

Utsläppet av kväveoxider från pelletsverken baseras på kontinuerlig mätning och

kontrollmätningar. Fördelningen av kväveoxidutsläpp från LKAB:s verksamhet i Kiruna

redovisas i tabellen nedan. Fram till 2017 har beräknade utsläpp från pelletsverk och ett

uppskattat utsläpp från gruva (100 ton) utgjort det totala utsläppet av NOx från LKAB:s

verksamhet i Kiruna. Från 2017 utgörs det totala utsläppet av bidraget från pelletsverken

samt ett beräknat värde från panncentraler och transporter utifrån Naturvårdsverkets

emissionsfaktorer.

0

5

10

15

20

25

2015 2016 2017 2018 2019

g/to

n

SO2, F, HCl g/ton pellets 2015-2019

F HCl SO2

19

Tabell 11. Fördelning av kväveoxidutsläpp från LKAB:s verksamhet i Kiruna under 2019.


under året

(ton)


årsmedelvärde (kg/ton

pellets)

Villkor

KK2 414 0,11 -

KK3 865 0,19 -

KK4 447 0,08 -

Totalt pelletsverk 1726 0,124 -


Transporter 196 - -

Totalt 1925 - -

Nedanstående figur visar hur den specifika halten kväveoxider (NOx) från pelletsverken

angivet i kg/ton pellets har varierat under de senaste fem åren.

Figur 5. Utsläpp av kväveoxider från pelletsverken i kg per ton producerad pellets under åren 2015–2019.

8.1.4 Koldioxid

Förbränningen av kol och eldningsolja i LKAB:s tre pelletsverk utgör anläggningens största

utsläppskällor. Koldioxidemissionen från verksamheten i Kiruna har under 2019 beräknats till

totalt 444 739 ton och specifikt 29 kg CO2 per ton pellets. I huvudsak sker övervakningen och

beräkningar inom ramen för EU-ETS med tillkommande utsläpp från främst dieseltransporter.

8.1.5 Ammoniak

Årligen sker kontrollmätning av ammoniak i rökgaserna från pelletsverken. Det totala

utsläppet beräknas utifrån de uppmätta halterna per ton pellets. Bedömningen av mängden

utgående ammoniak från pelletsverken för de senaste åren har redovisats i tabell 5.

0,105

0,110

0,115

0,120

0,125

0,130

0,135

0,140

0,145

2015 2016 2017 2018 2019

kg/t

on

NOx kg/ton pellets 2015-2019

20

8.1.6 Organiska föreningar - dioxiner och PAH

Årligen sker kontrollmätning av dioxiner i rökgaserna från pelletsverken. Då utsläppet av

PAH i Kiruna inte har varit i närheten av tröskelvärdet vid de senaste årens mätningar

används erfarenhetsvärden från de tre senaste mätningarna (2013–2015) som underlag för

beräkning av det totala utsläppet för 2019. Det totala utsläppet beräknas utifrån uppmätta

halterna per ton pellets. Bedömningen av mängden utgående dioxin och PAH från

pelletsverken för de senaste åren har redovisats i tabell 5.

8.1.7 Metaller

Vid en översyn av LKAB:s mätprogram för utsläpp till luft från pelletsverken har det

konstaterats att metaller kan mätas vart tredje år med undantag för kvicksilver som mäts

årligen. Resultaten från de tre senaste mätningar (2014, 2015 och 2018) har använts för

beräkningar av de totala utsläppen från pelletsverken för året. De totala emissionerna av

metaller till luft framgår av tabell 5 och emissionsdeklarationen.

8.2 Nedfallande stoft

LKAB följer upp den diffusa damningen i samhället genom mätningar av nedfallande stoft.

Mätningarna sker genom uppsamling i så kallade NILU-burkar i ett antal mätpunkter.

Mätburkarna samlas in månadsvis och innehållet i burkarna analyseras i syfte att bedöma

mängden stoft (oorganiskt material). Mätningarna kompletteras med fyra snöprover under

vårvintern. Under 2019 har mätning skett på 14 platser i Kiruna samt i tre referenspunkter.

LKAB redovisar data från mätningen på bolagets externa hemsida löpande under året.

I Sverige finns inga nationella normer, vedertagna bedömningsgrunder eller motsvarande

gällande nedfallande stoft. De jämförelsevärden som finns att tillgå kommer från Norsk

institutt for luftforskning som har föreslagit värden för bedömning av stoftnedfall vilka

redovisas i tabellen nedan.

Tabell 12. Jämförelsevärden för nedfallande stoft.

Bedömning (utifrån NILU-rapport 43/91) Stoftnedfall (g/100m2, 30 dygn)

Lågt ≤ 300

Moderat 300–800

Högt 800–1300

Mycket högt ≤ 1300

I figuren nedan framgår mätpunkternas placeringar.

21

Figur 6. Mätpunkter nedfallande stoft.

I figurer nedan redovisas mätresultat avseende nedfallande stoft i samtliga mätpunkter under

2019. Mätpunkterna har delats upp i två figurer, en som representerar den nordvästra delen

av Kiruna och en som representerar den sydöstra delen.

0

100

200

300

400

500

600

700

800

900

1000

g/1

00

m2

och

30

dag

ar

Nedfallande stoft 2019

KNE 08 KNE 13 KNE 18 KNE 19 KNE 20 KNE23 KNE25

Figur 7. Nedfallande stoft uppmätt i den nordvästra delen av Kiruna under 2019. Mätning uteblev i augusti.

22

Figur 8. Nedfallande stoft uppmätt i den sydöstra delen av Kiruna under 2019. Mätning uteblev i augusti. KNE21 pausades mellan maj-augusti med anledning av att mätvärdena bedömdes ge missvisande resultat vid rivning av gamla stadshuset.

LKAB har två mätpunkter för nedfallande stoft som utgör referenser, en för opåverkad miljö

och en för tätort. LKAB mäter även sedan 2015 nedfallet i en punkt intill malmbanan.

Resultatet från mätningarna i referenspunkterna samt malmbanan redovisas i figur nedan.

Figur 9. Nedfallande stoft i referenspunkter under 2019. Mätning uteblev i augusti.

0

100

200

300

400

500

600

700

800

g/1

00

m2

och

30

dag

ar

Nedfallande stoft 2019

KNE 07 KNE 11 KNE 14 KNE 17 KNE 21 KNE22 KNE24

0

50

100

150

200

250

300

350

400

450

500

g/1

00

m o

ch 3

0 d

agar

Nedfallande stoft i referenspunkter

KNE 09, referens opåverkad miljö MNE45, referens tätort KNE26, Malmbanan

23

I nedanstående två figurer redovisas medelvärden av nedfallande stoft per mätpunkt

respektive per månad under de senaste fem åren.

Figur 10. Medelvärden av nedfallande stoft per mätpunkt under de senaste fem åren.

Figur 11. Medelvärden av nedfallande stoft per månad under de senaste fem åren. Mätning uteblev i augusti 2019.

Nedanstående figur redovisar hur mängden nedfallande stoft har förändrats sedan 1999 och

framåt. Medtaget i redovisningen är endast de mätpunkter som varit med under mer eller

mindre hela denna period. Endast mätresultat från barmarksperioden (juni-september)

0

50

100

150

200

250

300

350

400

450

500

g/1

00

m²

och

30

dag

ar

Medelvärden per mätpunkt 2015-2019

2015 2016 2017 2018 2019

0

50

100

150

200

250

300

350

400

450

g/1

00

m2

och

30

dag

ar

Medelvärde per månad 2015-2019

24

redovisas för utvalda punkter eftersom det var så LKAB mätte stoftnedfallet fram till

2009/2010.

Figur 13. Stoftmängd i snöprover uppmätt i g/100m2, 30 dygn i mätpunkterna KSN07, -08, -09 och 11 under åren 2000–2019. KSN09 utgör referens för opåverkad miljö.

Sammanfattningsvis kan sägas att utifrån mätresultaten framgår att höga toppar under årens

lopp har detekterats vid enstaka tillfällen, både vad gäller mätningar i NILU-burkar och vid

0

100

200

300

400

500

600

700

800

900

1000

g/1

00

m2

och

30

dag

ar

Nedfallande stoft under barmarksperioden 1999-2019 i utvalda punkter

KNE 07 KNE 08 KNE 09 KNE 11

Figur 12. Nedfallande stoft uppmätt i mätpunkterna KNE07, -08, -09, och 11 under barmarksperioden 1999–2019.

0

100

200

300

400

500

600

700

800

g 1

00

m2

och

30

dag

ar

Snöprovtagning 2000-2019

KSN07 KSN08 KSN09 KSN11

25

snöprovtagning. Under de senaste åren kan skönjas något förhöjda värden för utvalda

punkter när det gäller resultaten från barmarksperioden samt för medelvärdet per månad. I

relation till de jämförelsevärden för NILU är dock stoftnedfallet fortfarande lågt till moderat.

Den senaste tiden kan även ses en ökning av nedfallet i referenspunkten för opåverkad miljö

under barmarksperioden då den ligger i närheten av en grusväg som har börjats användas i

högre utsträckning än tidigare.

I sammanhanget är det viktigt att poängtera att mätningar enligt NILU-metoden inte ger

något absolut värde på den mängd som deponerats till en yta, men sannolikt ett värde som

är någorlunda korrelerat till den verkliga depositionen samt en medelbelastning över en

längre tid. Mätmetoden har även andra osäkerheter då den lätt påverkas av meteorologiska

förhållanden och andra parametrar. Det nedfallande stoft som fångas upp i burkarna kommer

heller inte enbart från LKAB:s verksamhet utan även från till exempel vägtrafik,

anläggningsarbeten och eldning. En ökning av nedfallande stoft noterades i KNE21 under

årets början vilket kan kopplas till påbörjad rivning av gamla stadshuset, denna mätpunkt

pausades sedan under rivningen maj-augusti eftersom det bedömdes kunna ge ett

missvisande resultat. Övrigt förhöjda mätvärden som observerats under året kan kopplas till

de markarbeten som sker i närheten i samband med byggnationen av ny väg E10 samt

pågående stadsomvandling. Uppmätta mätvärden i maj-juni är sannolikt påverkade av

uppsopning av sand från vintersäsongen.

Diffus damning är dock en viktig miljöaspekt för LKAB och bolaget arbetar därför aktivt med

frågan. I kapitel 14 redovisas de åtgärder som bolaget har vidtagit under 2019 för att

motverka och reducera damning.

8.3 PM10 och PM2,5

Som ett komplement till mätningen av nedfallande stoft utför LKAB luftkvalitetsmätning. I

Kiruna sker en kontinuerlig mätning av PM10 sedan sommaren 2011 samt mätning av PM2,5

sedan 2017.

Mätstationen är placerad på området Luossavaara, vilket är ett av de områden som ligger i

den förhärskande vindriktningen i förhållande till den del av LKAB:s verksamhet som i

dagsläget innefattar den största delen av LKAB:s krossnings- och upplagsverksamhet,

UNIO. Mätstationen ligger i anslutning till en av mätpunkterna avseende nedfallande stoft,

KNE08 vars placering kan ses i figur 6. I nedanstående figur redovisas resultatet från

mätningarna av PM10 som dygnsmedelvärde under 2011–2019.

Den röda heldragna linjen i figuren representerar miljökvalitetsnormen (MKN) för PM10 som

dygnsmedelvärde, vilket är 50 µg/m3. För att innehålla miljökvalitetsnormen på årsbasis får

dygnsmedelvärdet inte överskridas mer än 35 av årets 365 dygn. Av figuren framgår att

dygnsmedelvärdet inte har överskridits något dygn vid mätstationen under 2011–2019, med

undantag av två efterföljande dygn (25–26 april 2019) som visade på nivåer högre än

dygnsmedelvärdet. Detta sammanföll med den sandstorm från Sahara som skapade ett dis

över Kiruna och dess omgivning vilket bedöms vara en trolig orsak till de förhöjda värdena.

26

Figur 14. Resultatet från mätningarna av PM10 som dygnsmedelvärde under 2011–2019 vid mätstationen placerad på området Luossavaara i Kiruna.

Dygnsmedelvärden för PM10 i förhållande till MKN, utvärderingströsklar samt

miljökvalitetsmålets precisering redovisas närmare i tabellen nedan, samtliga innehålls med

god marginal.

Tabell 13. Dygnsmedelvärden av PM10 vid Luossavaaraskolan i förhållande till MKN, utvärderingströsklar samt miljökvalitetsmålets precisering.

Dygnsmedelvärden av PM10

Period 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018 2019

MKN, antal dygn >50 µg/m3* 0 0 0 0 0 0 0 0 2

ÖUT, antal dygn >35 µg/m3* 1 2 0 1 2 0 4 0 3

NUT, antal dygn >25 µg/m3* 6 6 6 3 4 1 9 1 9

Miljökvalitetsmålens precisering

antal dygn >30 µg/m3*

3 4 1 2 2 0 8 0 7

*får överskridas 35 gånger på ett kalenderår

Årsmedelvärden vid mätstationen för 2011–2019 i förhållande till MKN, utvärderingströsklar

samt miljökvalitetsmålets precisering redovisas i figuren nedan, samtliga innehålls med god

marginal.

0

10

20

30

40

50

60

70

80

µg/

m3

Dygnsmedelvärden PM10 2011 - 2019

MKN, dygnsmedelvärde 2011 2012

2013 2014 2015

2016 2017 2018

2019

27

Figur 15. Årsmedelvärden av PM10 vid mätstationen för 2011–2019 i förhållande till MKN, övre och nedre utvärderingströsklar samt miljökvalitetsmålets precisering.

Resultatet, i form av dygnsmedelvärden, från mätningen av PM2.5 som pågått under 2017–

2019 redovisas i efterföljande figur. Den röda heldragna linjen i figuren representerar

miljökvalitetsnormen (MKN) för PM2,5 som årsmedelvärde, vilket är 25 µg/m3. Av figuren

framgår att dygnsmedelvärdet inte har överskridits något dygn vid mätstationen under 2017–

2019, frånsett från en gång 26 april 2019. Orsaken kan likt resultatet över PM10 kopplas till

sandstormen från Sahara.

Figur 16. Resultatet från mätningarna av PM2,5 som dygnsmedelvärde under 2017–2019 vid mätstationen som är placerad på området Luossavaara i Kiruna.

0

5

10

15

20

25

30

35

40

45

2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018 2019

µg/

m3

Årsmedelhalter PM10 2011-2019

MKN årsmedelhalt (µg/m3)

ÖUT årsmedelhalt (µg/m3)

NUT årsmedelhalt (µg/m3)

Miljökvalitetsmålens preciseringårsmedelhalt (µg/m3)

Årsmedelvärde Luossavaaraskolan(µg/m3)

0

5

10

15

20

25

30

Dygnsmedelvärden PM2,5 2017 - 2019

MKN, dygnsmedelvärde 2017 2018 2019

28

8.4 Vattenprovtagning

8.4.1 Rakkurisystemet

Processvatten som inte återanvänds i verksamheten, bräddas efter sedimentering och

klarning, till sjön Mettä Rakkurijärvi och går sedan via Rakkurisystemet vidare ned till Kalix

älv. Bräddade mängder vatten under 2019 uppgick till ca 6,2 Mm3.

Utgående vatten från klarningsmagasinet provtas månadsvis förutom under

högflödesperioden då provtagning sker två gånger per månad. Provtagning i recipienten

utförs vid nio tillfällen i Rakkurisystemet samt nedströms och uppströms Rakkurijokis inflöde i

Kalix älv. Provtagningspunkternas placering framgår av figur nedan.

Figur 17. Provpunkter för vattenkvalitetsmätningar i Rakkurisystemet.

Totala utsläpp till vatten under åren 2015–2019 av utvalda parametrar redovisas i tabellen

nedan. Utsläppen är beräknade utifrån uppmätta halter vid provtagning av provpunkt

KVA01a och bräddade mängder vatten. På grund av vattenbrist bräddade LKAB ingenting

under februari och mars.

29

Tabell 14. Totala utsläpp till vatten från LKAB Kiruna 2015–2019.

Parameter Enhet 2015 2016 2017 2018 2019

Bräddad volym Mm3 9,0 9,0 10,3 7,1 6,2

Ntot ton 345 282 301 213 154

NO3-N ton 258 203 225 179 136

Sulfat ton 10 438 10 744 12 216 9 267 7 907

Klorid ton 2 090 1 832 2 016 1 584 1 604

Fluorid ton 14,1 13,9 13,7 10,2 8,8

Susp ton 52,2 23,9 42,3 34 39,2

Ptot kg 364 152 192 126 141

NO2-N kg 3 687 2 131 2 157 1 227 1 831

NH4-N kg 2 292 688 543 799 829

As kg 2,7 5,2 5,9 4,4 3,8

Cr kg 0,4 0,4 0,6 0,6 0,3

Cd kg 0,4 0,4 0,4 0,5 0,4

Cu kg 12,2 21,4 14,6 7 7,8

Hg kg 0,009 0,009 0,010 0,007 0,006

Ni kg 16,4 12,7 11,3 7,3 10,9

Pb kg 0,05 0,10 0,06 0,07 0,06

Zn kg 24,3 17,5 23,3 18,1 10,3

U kg 120 137 102 73 66

Rakkurisystemets vattenkvalitet är tydligt påverkad av gruvverksamheten men till följd av

utspädning och fastläggning sjunker påverkansgraden längre nedströms. I Kalixälven ligger

halterna för flera ämnen nära bakgrundsnivåer för området, framför allt med avseende på

metaller. Flera ämnen uppvisar en tydlig förhöjning i bräddvattnet från klarningsmagasinet

och en viss förhöjning syns även nere i Kalixälven, framför allt huvudelementen sulfat,

kalcium, klorid, natrium, kalium och magnesium som frigörs under malmbrytning och

förädling. På grund av de förhöjda halterna av lösta element är alkaliniteten och pH-värdet

förhöjt och konduktiviteten tydligt förhöjd i hela Rakkurisystemet.

Även halten kväve, som härrör från odetonerat sprängämne från gruvan, är förhöjda i

bräddvattnet vid utsläppspunkten från klarningsmagasinet. I bräddvattnet förekommer även

förhöjda halter av fosfor som härrör från mineralet apatit. I regel är vittringsprodukter från

apatit inte direkt tillgängliga för växter och djur. I utloppet från sjön Mettä Rakkurijärvi är

totalfosforhalterna låga och motsvarar god status. Även i övriga delar av Rakkurisystemet

och i Kalixälven är halterna låga och statusen är hög eller god.

Av spårelementen är det framför allt strontium, molybden, vanadin, mangan och barium som

är förhöjda. Halter av övriga spårämnen, t.ex. de metaller som är utpekade som SFÄ

(arsenik, krom, koppar och zink) och prioriterade ämnen (bly, kadmium, nickel och

kvicksilver), är generellt något förhöjda jämfört med bakgrund, men ändå tämligen låga i hela

Rakkurisystemet. Halterna underskrider bedömningsgrunderna för SFÄ och gränsvärdena

för prioriterade ämnen, även i bräddvattnet från klarningsmagasinet och motsvarar därför

god status. Undantaget är uranhalten (SFÄ) som överskrider bedömningsgrunden i hela

Rakkurisystemet, men inte i Kalixälven.

Årsmedelhalterna av kväve och fosfor samt utvalda metaller i utsläppspunkten samt i

nedströms liggande punkter redovisas i efterföljande figurer.

30

Figur 18. Årsmedelhalter av kväve och fosfor 2019. Observera att fosfor redovisas på sekundäraxeln.

Figur 19. Årsmedelhalter av utvalda metaller 2019. Observera att Uran (U) redovisas på sekundäraxeln.

Årsmedelvärden samt min- och maxvärden för utvalda parametrar från provtagning i

Rakkurisystemet under 2019 redovisas i nedanstående tabell. För analysresultat

rapporterade som mindre än-värden har halva värdet använts i beräkningarna.

0,0000

0,0050

0,0100

0,0150

0,0200

0,0250

0

5

10

15

20

25

30

Utsläppsvatten Utlopp MettäRakkurijärvi

Rakkurijoki Kalixforsbron Ref Kalixälven

mg/

l

mg/

l

Halter av kväve och fosfor från utsläppspunkt till Kalixälven

N-tot P-tot

0,00

2,00

4,00

6,00

8,00

10,00

12,00

0,00

1,00

2,00

3,00

4,00

5,00

6,00

7,00

8,00

Utsläppsvatten Utlopp MettäRakkurijärvi

Rakkurijoki Kalixforsbron Ref Kalixälven

µg/

l

µg/

l

Årsmedelhalter av utvalda metaller från utsläppspunkt till Kalixälven 2019

As Pb Cd Cr Cu Hg Ni Zn U

31

Tabell 15. Årsmedelvärden från vattenprovtagning i LKAB:s utsläppspunkt till Rakkurisystemet samt i nedströms liggande punkter i recipienten och referenspunkten under 2019. Min- och maxvärden inom parentes.

*Outlier enligt beräkning med 95 % konfidensgrad.

**Samtliga mätvärden under rapporteringsgräns.

Sedan april 2015 har LKAB ett villkor för ammoniak som innebär att halten inte får överstiga

0,005 mg/l i bräddat vatten från klarningsmagasinet. För att uppfylla detta anlades det under

2014 en pH-justerande anläggning vilken genom syratillsats sänker pH på utgående vatten

från klarningsmagasinet i syfte att minska halten fri ammoniak i utgående vatten till recipient.

Villkoret kontrolleras genom att halten fri ammoniak beräknas, med utgångspunkt i halten

ammoniumkväve, pH-värde och temperatur. Beräknade halter för året redovisas i figuren

nedan. Av diagrammet framgår att det är en god marginal mellan beräknade halter och

villkorsgränsen.

Parameter Enhet KVA01a

(utsläppspunkt)

KVA02

(Rakkurijoki)

KVA04

(Kalixälven)

KVA03

(ref Kalixälven)

pH 7,7 (7,0–8,9) 7,47 (7,10–8) 7,28 (6,9–8*) 7,19 (6,7–8,2*)

Alk mmol/l 45,5 (30–76) 35,7 (18–60) 10,94 (8,8–16) 10,19 (7,7–15)

Kond. mS/m 330,6 (255–380) 92,69 (71,3–122) 7,12 (4,99–9,47) 3,13 (2,46–4,65)

Färg mg/l 32,1 (2,5–140*) 17,7 (10–45*) 12,29 (7,5–20) 12,3 (5–35*)

DOC mg/l 1,87 (1,2–2,8) 4,02 (2,6–5,9) 2,19 (1,5–3,4) 1,9 (0,86–3,7*)

N-tot mg/l 26,6 (7–50,3) 4,67 (2,4–9,4*) 0,36 (0,05–0,88) 0,1 (0,05–0,18)

NO3-N mg/l 22,4 (7–33,5) 4,17 (2,2–7,8) 0,18 (0,03–0,36) 0,03/0,05**

NH4-N mg/l 0,18 (0,01–0,4) 0,02 (0,01–0,05) 0,03 (0,01–0,09) 0,0075/0,02**

P-tot mg/l 0,02 (0,01–0,04) 0,01 (0,003–0,03) 0,01 (0,003–0,03) 0,01 (0,003–0,03)

Susp mg/l 5,5 (2–17,7*) 2,47 (1,0–8,6*) 15,1 (1,0–121*) 1,0/2,0**

Sulfat mg/l 1432 (1000–1690) 326 (240–453) 14,98 (9,2–21) 3,94 (2,5–7,09)

Klorid mg/l 271 (210–320) 58,5 (42–75) 2,93 (1,48–4,3) 0,78 (0,5–0,96)

Fluorid mg/l 1,46 (0,58–2) 0,41 (0,21–0,51) 0,11 (0,1–0,15*) 0,1 (0,05*-0,11*)

Ca mg/l 537 (405–615) 128 (92–185) 7,74 (5,48–10,7) 3,51 (2,75–5,27)

K mg/l 83,6 (37,1–105) 0,89 (0,47–2) 1,26 (0,73–1,87) 0,89 (0,47–2)

Mg mg/l 30 (22,3–37,1) 8,31 (6,06–11,3) 0,86 (0,67–1,17) 0,6 (0,49–0,85)

Na mg/l 208 (147–245) 43,8 (31,6–61,1) 2,66 (1,83–3,74) 1,06 (0,87–1,47)

As µg/l 0,61 (0,09–0,97) 0,12 (0,07–0,18) 0,04 (0,03–0,07) 0,03 (0,03–0,07)

Cd µg/l 0,06 (0,02–0,15) 0,01 (0,005–0,03) 0,003 (0,001–0,008) 0,001 (0,001–0,002*)

Cr µg/l 0,05 (0,01–0,11) 0,05 (0,01–0,07) 0,05 (0,0,2–0,08) 0,05 (0,03–0,07)

Cu µg/l 1,25 (0,77–1,87) 0,59 (0,16–0,86) 0,97 (0,55–2,04*) 0,64 (0,28–0,86)

Ni µg/l 1,87 (1,01–5,28*) 0,37 (0,26–0,61*) 0,57 (0,38–0,84) 0,51 (0,28–0,83)

Pb µg/l 0,01 (0,005–0,05*) 0,006 (0,005–0,014*) 0,011 (0,005–0,027) 0,007 (0,005–0,016)

Zn µg/l 3,19 (0,83–5,86) 2,65 (0,61–7,19*) 7,40 (0,91–26,2*) 3,1 (0,8–4,61)

Hg µg/l 0,001** 0,001** 0,001** 0,001**

U µg/l 11,24 (4–16,2) 2,27 (1,47–3,35) 0,11 (0,07–0,2) 0,05 (0,04–0,09)

32

Figur 20. Beräknade halter av ammoniak i bräddvattnet under 2019. Det skedde ingen bräddning februari och mars på grund av vattenbrist. Provtagningen av vattenkvalité återupptogs enligt provtagningsplan efter påbörjad bräddning.

8.4.2 Luossajärvisystemet

I juli 2011 stängdes Norra Luossajärvis gamla utlopp och ersattes av ett nytt utlopp som

avbördar sjöns vatten norrut mot Pahtajoki och vidare till Rautasälven. Vatten pumpas nu

från den kvarvarande delen av sjön till Luossajoki och mängden vatten är 50 l/s.

I och med att Luossajoki även utgör recipient för värmeverket och avloppsreningsverket har

LKAB tillsammans med Tekniska verken AB och Swedavia ett gemensamt kontrollprogram

för övervakning av vattenkvalitet i Luossajoki. LKAB:s provpunkter för Luossajoki, Pahtajoki

och Rautasälven framgår av figur nedan. Tidigare provpunkt belägen vid Yli Lombolos inlopp

är borttagen eftersom sträckan ovan sjön har ersatts av en pumpledning.

0

0,001

0,002

0,003

0,004

0,005

0,006

ml/

l

Beräknade halter av ammoniak 2019

Beräknad ammoniak (NH3) Villkor (gränsvärde)

33

Figur 21 Provpunkter för vattenkvalitetsmätningar i Luossajärvi, Pahtajoki, Rautasälven och Luossajoki.

Norra Luossajärvi påverkas av läckagevatten från sandmagasinet samt diffust läckage från

gruvområdet och upplag. Läckagevatten kommer även från området för den nedlagda och

efterbehandlade Viscariagruvan. Dagvattendiken samlar upp delar av läckagevattnet, både

från sandmagasinet och från Viscaria, som via bäcken Leväjoki når Luossajärvi.

Vattenkvalitén i sjön är påverkad av läckagevattnet och påverkansbildens karaktär liknar den

för Rakkurisystemet, men på en lägre nivå, åtminstone vad gäller huvudelementen. Halterna

av sulfat, kalcium, klorid, natrium, kalium och magnesium är förhöjda liksom konduktiviteten,

alkaliniteten och pH. Halterna av kväve, som härrör från odetonerat sprängämne som läcker

från sidobergsupplagen, är också förhöjda. Av de olika kvävefraktionerna är det nitratkväve

som är mest betydande, men halterna av ammonium är också något förhöjda. Halten

ammoniakkväve ligger under bedömningsgrunden och har därför god status. Halten av

totalfosfor är generellt låg i Luossajärvi och motsvarar hög status. Tidvis under

snösmältningen i maj uppmäts dock relativt höga totalfosforhalter i det nya utloppet till

Pahtajoki i samband förhöjda halter av suspenderade ämnen, vilket sänker statusen till

måttlig.

Av spårelementen är det som i Rakkurisystemet framför allt strontium, molybden och vanadin

som är förhöjda. Halter av metaller som utgör SFÄ (arsenik, krom, koppar och zink) och

prioriterade ämnen (bly, kadmium, nickel och kvicksilver), är något förhöjda jämfört med

bakgrundshalter, men ändå tämligen låga. Halterna underskrider bedömningsgrunderna för

SFÄ och gränsvärdena för prioriterade ämnen och motsvarar därför god status. Undantaget

34

är uranhalten som är tydligt förhöjd och överskrider bedömningsgrunden (SFÄ) för god

status.

Provtagningar av vattenkvaliteten i Pahtajoki visar att vattenkvaliteten är påverkad av

tillflödet från Luossajärvi. Halterna av huvudelementen sulfat, kalcium, klorid, natrium, kalium

och magnesium liksom konduktiviteten är förhöjda, men halterna är betydligt lägre än i

Luossajärvi pga. utspädning i bäckens naturliga flöde. pH-värdet är något förhöjt jämfört med

referensstationen.

Halten av totalkväve är ungefär dubbelt så hög nedströms utloppskanalens inflöde i

Pahtajoki jämfört med i referensen, och liksom i Luossajärvi orsakas förhöjningen till största

del av nitratkväve. Trots att ammoniumkvävehalten också är något förhöjd är

ammoniakkvävehalten låg och underskrider bedömningsgrunden. Statusen med avseende

på ammoniakkväve är därför god. Halten av totalfosfor är låg och motsvarar hög status.

Av spårelementen är det framför allt strontium, molybden, och vanadin som är förhöjda.

Halter av metaller som utgör SFÄ (arsenik, krom, koppar och zink) och prioriterade ämnen

(bly, kadmium, nickel och kvicksilver), är något förhöjda jämfört med referensen i Pahtajoki,

men ändå tämligen låga och understiger kvalitetsnormerna och bedömningsgrunderna.

Uranhalten är däremot tydligt förhöjd.

I nedanstående tabell redovisas årsmedelhalter av utvalda parametrar utifrån genomförd

vattenprovtagning i Luossajärvi, Pahtajoki och Rautasälven under 2019. För analysresultat

rapporterade som mindre än-värden har halva värdet använts i beräkningarna.

35

Tabell 16. Årsmedelhalter från vattenkvalitetsmätningar i Luossajärvi, Pahtajoki och Rautasälven under 2019.

Parameter Enhet KVA145

(utskov

Luossajärvi)

VVA08

(Pahtajoki)

KVA125

(Rautasälven)

KVA143

(ref Pahtajoki)

KVA144

(ref

Rautasälven)

pH 7,7 7,4 7,3 7,2 7,2

Alk. (mmol/l) 69 37 15 29 22

Kond. (mS/m) 122 26 4,4 6 31

Färg (mg/l) 8,2 25 16 40 13

DOC (mg/l) 3,3 3,7 2,5 4,6 2,1

N-tot (mg/l) 5,9 1,03 0,13 0,21 0,28

NO3-N (mg/l) 5 0,69 0,06 0,05 0,07

NH4-N (mg/l) 0,06 0,02 0,01* 0,02 0,02

P-tot (mg/l) 0,01 0,04 0,01* 0,01 5,6

Susp (mg/l) 2,3 13 2,0* 8,35 2,7

Sulfat (mg/l) 485 73 5,6 2,5 5

Klorid (mg/l) 63 10 1,14 0,62 1,3

Fluorid (mg/l) 0,48 0,13 0,11 0,08 0,11

Ca (mg/l) 187 34 5 7,1 5,2

K (mg/l) 21 3,8 0,71 0,82 0,7

Mg (mg/l) 19 4,3 0,98 1,6 1,01

Na (mg/l) 49 8,4 1,4 1,6 1,5

As (µg/l) 0,13 0,07 0,04 0,04 0,04

Cd (µg/l) 0,02 0,01 0,002 0,001 0,01

Cr (µg/l) 0,1 0,12 0,05 0,12 0,08

Cu (µg/l) 2,5 1,21 0,54 0,8 0,84

Ni (µg/l) 0,98 0,37 0,36 0,22 0,44

Pb (µg/l) 0,03 0,04 0,01 0,01 0,01

Zn (µg/l) 26 17 3 2,6 17

Hg (µg/l) 0,001* 0,001* 0,001* 0,001 0,001

U (µg/l) 14 1,33 0,22 0,14 0,27

*Samtliga mätvärden under rapporteringsgräns.

I nedanstående tabell redovisas årsmedelhalter av utvalda parametrar utifrån genomförd

vattenprovtagning i Luossajokisystemet under 2019. För analysresultat rapporterade som

mindre än-värden har halva värdet använts i beräkningarna.

36

Tabell 17. Årsmedelhalter från vattenkvalitetsmätningar på pumpvatten, i Luossajoki och Tuollujoki under 2019.

Parameter Enhet KVA147

(pumpvatten)

KVA28

(ovan Ala

Lombolo)

KVA134

(utlopp Ala

Lombolo)

KVA163

(Tuollujoki)

KVA136

(nedan

Oinakka)

pH 8 7,8 8,2 7,7 7,6

Alk. (mmol/l) 76 73 69 36 29

Kond. (mS/m) 149 136 88 10 16

Färg (mg/l) 5,4 7,1 14 25 34

DOC (mg/l) 3 3,5 4,5 4,7 4,8

N-tot (mg/l) 7,9 6 1,3 0,4 2

NO3-N (mg/l) 7,7 5,4 0,8 0,1 1,1

NH4-N (mg/l) 0,04 0,02 0,06 0,02 0,39

P-tot (mg/l) 0,01 0,01 0,02 0,01 0,02

Susp (mg/l) 3,3 2* 2* 8,9 2*

Sulfat (mg/l) 602 604 304 8,8 24

Klorid (mg/l) 77 79 40 3,4 11

Fluorid (mg/l) 0,5 0,5 0,3 0,1 0,1

Ca (mg/l) 214 206 112 12 16

K (mg/l) 23 23 13 1,5 2,3

Mg (mg/l) 22 21 12 1,6 2,1

Na (mg/l) 56 55 30 3,3 8,7

As (µg/l) 0,15 0,14 0,15 0,03 0,05

Cd (µg/l) 0,02 0,02 0,01 0,002 0,002

Cr (µg/l) 0,05 0,06 0,06 0,08 0,1

Cu (µg/l) 5,6 4,4 1,5 4 1,1

Ni (µg/l) 1,6 1,4 0,51 0,9 0,5

Pb (µg/l) 0,01 0,02 0,03 0,03 0,03

Zn (µg/l) 5,2 5,9 3,5 5,9 4,7

Hg (µg/l) 0,001* 0,001* 0,003 0,001* 0,001*

U (µg/l) 17 16 7,3 0,74 0,41

*Samtliga mätvärden under rapporteringsgräns.

Vattenkvaliteten i Luossajärvi och därmed Luossajoki är påverkad av vittringsprodukter från

gruvverksamheten vilket gör att vattnet är jonstarkt, dvs. innehållet av lösta salter är högt.

Alkaliniteten och pH är också förhöjda i Luossajoki på samma sätt som i Norra Luossajärvi.

Även uran överskrider bedömningsgrunden.

Även kvävehalten i Luossajoki är förhöjd. I den övre delen av bäcken beror detta främst på

LKAB:s verksamhet (sprängämnesrester läcker från sidobergsdeponierna). Längre ner i

systemet är det kommunens avloppsreningsverket som utgör den största kvävekällan.

Effekter av kvävet kan ses i den frodiga kvävegynnade vegetationen, till exempel

brännässlor, längs med bäcken. Fosforhalten, som är avgörande för den biologiska

produktionen i bäcken, är måttligt förhöjd. Metallhalterna är generellt något förhöjda i

förhållande till andra opåverkade vatten i området. Halterna av de enskilda metallerna är

dock inte så höga att de överskrider miljökvalitetsnormer och bedöms därför inte påverka

ekosystemet negativt.

37

Prövotidsutredningen för vattenförhållandena i Ala Lombolo och Luossajoki förlängdes fyra

år och redovisades till Mark- och miljödomstolen under 2019. Mark- och miljödomstolen

(MMD) föreslår att prövotiden ska avslutas och att samma villkor om pumpning av vatten från

Luossajärvi till Luossajoki som i domen från 2011 ska fortsätta gälla. LKAB har fått möjlighet

att yttra sig i ärendet och nu väntas beslut.

8.4.3 Övrigt

Utöver ovan beskriven provtagning har provtagning ägt rum för att övervaka dagvatten från

industriområdet, lakningseffekter från deponiområden samt vatten som LKAB tillför det

kommunala avloppssystemet.

LKAB har under 2019 låtit genomföra en screening av PFAS av vatten i Kiruna, Malmberget

och Svappavaara. Provtagningen i Kiruna omfattade två avrinningsområden:

Luossajokisystemet och Rakkurisystemet. För Kirunas del visade resultaten att samtliga

provtagna källor i Luossajokisystemet och två av tre i Rakkurisystemet på halter över

årsmedelvärde MKN gällande PFOS, medan inget av proverna låg över bedömningsgrund

för SFÄ vad gäller PFAS11. Arbete pågår under 2020 att kartlägga källorna.

8.5 Biologiska undersökningar

8.5.1 Rakkuri

LKAB genomför regelbundet utökade biologiska och vattenkemiska undersökningar i

recipientsystemet Rakkuri. Intervallet för undersökningarna har varit vart fjärde år men från

och med 2018 genomförs en kampanj med undersökningar tre år i rad för framtagande av ett

bättre underlag för statusklassning enligt HVMFS 2013:19 samt utredning av recipientvatten.

Alla vattenförekomster i Rakkurisystemet som berörs av gruvverksamheten har god kemisk

status. Statusen för de fysikalisk-kemiska kvalitetsfaktorerna bedöms vara hög eller god,

med undantag för de förhöjda uranhalterna som ger måttlig status i samtliga förekomster i

Rakkurisystemet om den totala upplösta halten jämförs mot nu gällande bedömningsgrund.

Genom geokemisk modellering har dock den biotillgängliga halten beräknats vara långt

under bedömningsgrunden i hela systemet. Biologiska undersökningar visar att statusen för

de biologiska kvalitetsfaktorerna är sämre än god för sjöarna Mettä-Rakkurijärvi (fisk och

växtplankton) och Rakkurijärvi (växtplankton). I vattendragen, både för Mettä-Rakkurijoki och

Rakkurijoki är statusen för de undersökta biologiska kvalitetsfaktorerna hög eller god.

Vid undersökningen 2018 påträffades abborrar med missbildningar i recipientsjöarna Mettä-

Rakkurijärvi och Rakkurijärvi. LKAB upprättade en handlingsplan för vidare utredningsarbete.

I prövningsprocessen för ett nytt tillstånd för verksamheten i Kiruna inkom ett antal yttranden

gällande fiskhälsa och den eventuella ekotoxikologiska karaktär som utsläppsvatten till

naturliga recipienter uppbådar. Tidigare ställningstagande av LKAB har varit att det

utsläppsvatten som släpps ut till naturliga recipienter inte har någon negativ miljöeffekt. Efter

2018 års utredningar kan det inte uteslutas att LKAB har en påverkan på den fiskpopulation

som finns i recipienterna Mettä-Rakkurijärvi och Rakkurijärvi. Hittills bekräftade uppgifter vad

gäller fiskhälsan i dessa sjöar är att abborren har en större konditionsfaktor och högre

leversomatiskt index jämfört med referenssjön Jutsajaure. Det kan även slås fast att det finns

en förhöjd andel missbildningar i LKAB:s recipientsystem jämfört med referenssjöar. I

38

nuläget går det dock inte att uttala sig angående vilken enskild faktor som leder till

missbildningar och det ses inte heller som produktivt eller effektivt att söka efter enskilda

orsakssamband.

Uppkomsten av missbildningar i naturliga system kan bero på många olika faktorer. Utifrån

bekräftande uppgifter kommer vidare utredningsarbete fortlöpa med en tydligare

målinriktning under 2020.

8.5.2 Luossajärvi

Den senaste undersökningen i Luossajärvi genomfördes 2018, och precis som för Rakkuri så

kommer uppföljande undersökningar att utföras 2019 och 2020 för att vara ett underlag för

statusklassning enligt HVMFS 2013:19 samt utredning av recipientvatten.

Bedömningar av ekologisk status visar på god ekologisk status för bottenfaunan i sjöns

djupområden samt på hög ekologisk status för bottenfaunan i sjöns strandzon.

Resultaten visar på måttlig ekologisk status för fiskfaunan. Orsaken till den måttliga statusen

är större fångster av fisk och något större fiskar än vad som kan förväntas av en liknande sjö

i regionen. Detta kan indikera en större fiskpopulation till följd av näringsbelastning. En

alternativ förklaring kan emellertid vara den inplantering av icke ursprungliga arter som skett

under en lång tid och som påtagligt har ändrat fisksamhällets sammansättning och balans.

Den nu anlagda dammen påverkar fiskfaunan i sjön negativt genom att sjöytan minskat. Att

ett naturligt sjöutlopp och att kopplingen till Luossajoki saknas har även stora konsekvenser

för arter som är beroende av rinnande vatten. Påverkan från anläggningen av dammen är att

betrakta som påtaglig med sannolikt stora konsekvenser för faunan i sjön.

Uppföljande undersökningar kommer att genomförs i enlighet med gällande kontrollprogram.

LKAB kommer även att se över den årliga utsättning av öring i Luossajärvi som bolaget är

ålagda att utföra.

8.5.3 Luossajoki med biflöden

Biologiska undersökningar har genomförts 2010–2018 inom den pågående

prövotidsutredningen för Luossajoki som uppföljning av genomförda åtgärder i Norra

Luossajärvi med förändrade flödesförhållanden som följd. Studierna har bland annat

innefattat undersökningar av metallhalter i vattnet, kiselalger, bottenfauna och fisk.

Generellt sett konstateras att inga tydliga sammanhängande förändringar i data från

provtagningslokaler i vare sig Luossajoki, eller jämförda referenser, kan skönjas.

Metallanalyser med passiva provtagare för åren 2013–2018 visar på varierande halter både

inom vattendragen och mellan år.

Vid bedömning av den ekologiska statusen, baserat på sammansättningen av kiselalgerna,

hamnar hela Luossajokisystemet för perioden 2010–2018 på mellan Hög och God status.

Samtidigt noteras att kiselalgssamhällena i de tre vattendragen Luossajoki, Pahtajoki och

Tuollujoki skiljer sig mera åt mellan vattendrag än mellan år vilket visar att varje vattendrag

har sitt typiska samhälle. Även inom Luossajoki skiljer sig de flesta lokaler mer åt mellan

stationer än mellan år, men den temporala variationen skiljer sig mellan stationerna. Det

39

finns dock ingen trend i mellanårsvariation, vilket indikerar att kiselalgssamhället inte

utvecklas i någon tydlig riktning.

Undersökningen av bottenfauna indikerar inte några större förändringar under tidsperioden

2010–2018. Uppströms Yli Lombolo har värdet på indexen för ASPT- och DJ-index ökat,

vilket medfört att statusklassningen höjts från Måttlig status till God. Förändringen i status i

denna lokal kan möjligen förklaras av ändrade (förbättrade) flödesförhållanden. Nedströms

Ala Lombolo och värmeverket har värdet på indexen för ASPT- och DJ-index sjunkit, vilket

innebär att statusklassningen sänkts från Hög status till Måttlig status på denna lokal.

Statusen har även sänkts nedströms avloppsreningsverket, från God status till Måttlig status.

Sänkningen av statusklasser kan eventuellt vara relaterat till förändringar i vattenkemin och

inte beroende på ändrat vattenflöde. På övriga lokaler noteras inga förändringar som gett

upphov till reviderade statusklasser.

Merparten av elfiskelokalerna har uppvisat låga tätheter av fisk och inga eller endast otydliga

mönster i förändringar kan ses under studieperioden. Vissa tendenser tyder dock på att den

statusen baserat på skattningar av fiskfaunan kan ha ökat nedströms avloppsreningsverket

från Dålig till Måttlig-God. För referenslokal i Pahtajoki har statusen sjunkit från God till

Måttlig-Otillfredsställande senare år. Dessa eventuella förändringar kan bero på ett antal

faktorer och vara svåra att relatera till några specifika variabler.

8.6 Buller

För att följa upp bullerbidraget i samhället från LKAB:s verksamhet genomförs

bullermätningar eller bullerberäkningar i tre mätpunkter vars lokalisering kan ses i figur

nedan.

Figur 22. Kontrollpunkter för buller.

40

Enligt genomförd bullerkartläggning 2018 innehölls inte bullervillkoret i en av

kontrollpunkterna (KBU02) vid en driftsituation med lossning nattetid. Detta föranledde

åtgärder med förändrad lossning och för närvarande pågår utredning av bullerdämpande

åtgärd i form av bullerplank. Under 2019 har två olika bullermätningar genomförts vilka har

visat på olika resultat i förhållande till villkoret, se tabell nedan.

Tabell 18. Uppmätt ekvivalent ljudnivå i kontrollpunkter.

Uppmätt ekvivalent ljudnivå i dB(A) vid normal drift hos respektive kontrollpunkt

Mättillfälle KBU02 KBU05 KBU06

1 40 41 40

2 34 34 34

Villkor nattetid 40dB(A)

Mätningarna har genomförts av två olika parter, LKAB har låtit jämföra de olika resultaten

och bett parterna bemöta olikheterna gällande uppmätta ljudnivåer. Uppföljande mätningar

kommer att göras under 2020.

8.7 Vibrationer

För att följa upp de vibrationer som uppstår vid sprängning under jord utförs kontinuerliga

mätningar av vibrationer i sex fastigheter i Kiruna samhälle enligt figur nedan.

Figur 23. Mätpunkter för vibrationer.

41

De mätinstrument som används loggar kontinuerligt vibrationsdata och överför till

onlinesystem. Mätningarna utförs med instrument som uppfyller och är installerade enligt

Svensk Standard 4604866:2011. Utöver de fasta mätpunkterna kan vibrationsmätning även

utföras i flyttbara punkter efter önskemål från fastighetsägare eller vid förekommen

anledning.

Resultaten från mätningarna utvärderas månadsvis. För samtliga mätplatser har relativt små

vertikala svängningsrörelser uppmätts under 2019, samtliga under både rikt och gränsvärde.

Den maximala vibrationen härrörande från sprängning uppgick till 1,48 mm/s i mätpunkt

Konduktörsgatan 11 B. Figuren nedan visar högsta veckovärde för vibrationer från

sprängning under 2019.

Figur 24. Resultat från vibrationsmätning i Kiruna under 2019.

8.8 Markpåverkan

Mätsystemet för markpåverkan bygger sedan 2003 på mätningar med GPS-teknik. GPS-

tekniken möjliggör registrering av såväl vertikala som horisontella koordinater för en fast

mätplint (relativt en stabil fixpunkt). Upprepade mätningar på samma mätpunkt med ett visst

tidsintervall medger att både horisontella och vertikala rörelser kan registreras. Resultaten

från mätningarna följs upp fyra gånger per år och prognoser upprättas för hur markpåverkan

med tiden omfattar större områden kring gruvan.

Villkoret för markpåverkan innebär att LKAB inte får påverka markytan utanför

gruvindustriområdet med mer än maximalt 3 ‰ horisontellt och 2 ‰ vertikalt mellan två

mätpunkter. Gräns för miljövillkoret för markdeformationer avser den gräns när

markpåverkan tydligt kan anses förorsakad av gruvbrytningen och utanför den gränsen

uppstår inga skadliga konsekvenser av markdeformationer kopplade till gruvbrytningen.

Resultaten redovisas till tillsynsmyndigheten fyra gånger per år. Mätpunkter samt resultaten

från mätningar i december 2019 redovisas i figur nedan.

0

0,5

1

1,5

2

2,5Ve,mm/s Markvibrationer i Kiruna 2019

Ljungpl. 2G Kond.g 11B Värmeverk Riktvärde Biblioteksg. Skolgatan Brandstation

42

Figur 25 Resultat från mätning av markdeformationer t.o.m. december 2019, blå linje.

8.9 Brytningsvinklar

LKAB har sedan 2010 följt upp brytningsvinklar i Kiruna på bolagshotellets annex samt hus

A1 på Ullspiran, under 2014 tillkom även August Malmsgatan 4. Under åren som gått har två

olika mätmetoder använts parallellt. En manuell mätmetod där ett antal mätdubbar placerade

på sockeln runt byggnaden mäts in vid några tillfällen per år och en automatisk metod där

lutningsgivare, som är placerade invändigt i källarplan, regelbundet via GSM-nät skickar

information om lutningsförändringar till ett onlinesystem. Varje byggnad har instrumenterats

med minst fyra lutningsgivare, vilket exemplifieras i figur nedan, och brytningsvinkeln

beräknas fram i en punkt mitt emellan mätpunkterna. När det gäller mätdubbar monteras

relativt många för att få en redundans ifall någon faller ifrån på grund av yttre påverkan.

43

Figur 26 Exempel på instrumentering av byggnad (A1 Ullspiran) för mätning av brytningsvinklar. Bokstäver representerar lutningsgivare och siffror representerar mätdubbar.

LKAB skickade under 2017 in ett förslag på slutgiltigt kontrollprogram gällande

brytningsvinklar till länsstyrelsen. I detta föreslås att fortsättningsvis mäta enbart med

mätdubbar, men att mätning med de existerande och redan inköpta lutningsgivarna får

fortsätta parallellt för att försöka fastställa skillnaden mellan de olika mätsystemen. Både

annexet och hus A1 på ullspiran har rivits utan att för den delen brytningsvinkeln varit

begränsande, denna avveckling har styrts av markpåverkan mätt enligt GPS-system och

gruvstadsparkplaner.

Brytningsvinklarna är väldigt små enligt dubbsystemet och resultaten ligger väl inom gällande

villkorsgräns på 6,7 ‰ (1/150).

8.10 Förbrukning av tillsatsmedel samt övrig förbrukning

I nedanstående tabeller redovisas förbrukade mängder tillsatsmedel för de senaste fem åren

samt övrig förbrukning under 2019.

Tabell 19. Förbrukade mängder tillsatsmedel för LKAB Kiruna de senaste fem åren.

Tillsatsmedel (kton) 2015 2016 2017 2018 2019

Olivin 157 148 138 136 90

Dolomit 164 198 210 155 182

Kvartsit 48 54 54 83 68

Kalksten 36 38 35 45 35

Bentonit 75 88 69 98 107

Organiskt bindemedel 0,4 0,7 0,7 0,5 0,5

44

Tabell 20. Övrig förbrukning inom LKAB Kiruna 2017–2019.

Enhet 2019

Kol ton 98 081

Bränslesolja ton 24 014

Diesel m3 2 133 Reningskalk ton 20 834

Vattenglas ton 3 974

Atrac 1563 ton 193

NaOH ton 30,5

MIBC ton 53

Flopam ton 48

Magnafloc ton 10

8.11 Deponering av restprodukter

Sidoberg från gruvan går huvudsakligen ut via produktionskedjan och sorteras ut i

sovringsverket varifrån det leds till uppsamlingssilos. Därifrån transporteras sidoberget med

truckar till upplag eller annan användning. Under 2019 har ca 9 miljoner ton sidoberg

deponerats och ca 2,2 miljoner ton anrikningssand avskilts från anrikningsverken KA1, KA2

och KA3. Svavelreningsanläggningarna i KK2, KK3 och KK4 har under 2019 genererat 51,8

kton kalkavfall. Detta har deponerats på kalkdeponin i Kiruna tillsammans med kalkavfall från

Malmberget och Svappavaara. Totala mängder deponerade restprodukter under de senaste

fem åren redovisas i tabellen nedan.

Tabell 21. Deponering av restprodukter 2015–2019.

2015 2016 2017 2018 2019

Sidoberg (Mton) 9,3 9,4 8,9 8,3 9

Anrikningssand (Mton) 2,3 2,7 2,5 2,5 2,2

Avfallskalk (kton) 52,4 71,6 68,4 73,7 81,2

Under 2019 har 770 ton avfallskalk återanvänts inom betongtillverkningen på UNIO.

9 Åtgärder som vidtagits under året för att säkra drift och

kontrollfunktioner

NFS 2016:8 5 §: Redovisning av de betydande åtgärder som vidtagits under året för att säkra drift och kontrollfunktioner samt för att förbättra skötsel och underhåll av tekniska installationer.

Förbättringar avseende drift av sand- och klarningsmagasinet hanteras och beskrivs i

årsrapporten för dammsäkerhet vilken upprättas i enlighet med dammsäkerhetsförordningen

(2014:214) vilken lämnas in till tillsynsmyndigheten senast den 31 mars varje år.

Med anledning av de förhöjda utsläppen av svaveldioxid i förhållandet till gällande

gränsvärde har ett antal åtgärder vidtags för reningsanläggningen med avseende på drift och

kontrollfunktioner men detta beskrivs i kapitel 10.

45

10 Åtgärder som genomförts med anledning av eventuella

driftstörningar, avbrott, olyckor m.m.

NFS 2016:8 5 § 10: Redovisning av de betydande åtgärder som genomförts med anledning av

eventuella driftstörningar, avbrott, olyckor eller liknande händelser som har inträffat under året och

som medfört eller hade kunnat medföra olägenhet för miljön eller människors hälsa.

10.1 Utsläpp av svaveldioxid

Villkoret för svaveldioxid innehölls inte för året. Utöver den förändrade utsläppsbilden från

KK3 genom förbättrad mätning anses orsakerna till de förhöjda utsläppen under 2019 vara

ökat svavelinnehåll i råkulan i början av året, processtekniska besvär och

produktionsstörningar samt stora problem med att få till funktion i reningsanläggningen efter

underhållsstoppet i oktober vilket genererade högre utsläpp under en längre tidsperiod.

Under underhållsstoppet i oktober genomfördes nedanstående åtgärder med syfte att få en

mer stabil reningsanläggning:

- Kalkpumpskonvertering (byte från slangpumpar till skruvpumpar för högre

tillgänglighet och ett flöde med betydligt mindre pulsationer).

- Cyklonförlängning (öka stoftmängd till cirkulationsboxarna).

- Optimerad reglering (förbättringar styr/automation).

Förändringarna i styrsystemet innefattade i sin tur en bättre styrning av kalk- och

vattendoseringen där en reaktiv styrning byttes mot en proaktiv styrning för att uppnå dels

mindre svängningar i temperatur, dels snabbare uppstarter. Styrning har även lagts in för

utmatningen av stoft från boxarna för att minska risken för tomkörning av boxarna (och

därmed utebliven reningseffekt) samt underlätta för operatörerna.

Vid driftsättningen av pelletsverket uppstod problem med uppstart av reningsanläggningen

som höll i sig under ett antal dagar vilket innebar högre utsläpp från KK3 under oktober

månad. Även om utsläppen stabiliserades under november kvarstod behov av viss intrimning

av den nya styrningen samt en del justeringar.

Effekterna av genomförda åtgärder i KK3 är nu under utvärdering och under januari-februari

2020 syns en tydlig förbättring av utsläppen. KK2 har haft relativt stabila utsläpp under året,

en åtgärd som genomförts är justering av kalksläckarna men fokus har legat på förbättring av

uppstarterna av verket genom förkortade uppstartstider.

Genom det projektet för reningsanläggningen som drivits under året togs ett helhetsgrepp

kring reningens kapacitet och möjliga åtgärder identifierades och genomfördes. Åtgärderna

har haft en positiv effekt på utsläppsbilden men ett överskridande av villkoret 2019 var

förväntat med hänsyn till att de åtgärder som identifierats kunde genomföras först vid

underhållsstoppet i oktober. Risken för överskridande av villkoret för 2019 flaggade LKAB för

redan i slutet av 2018.

LKAB har löpande informerat länsstyrelsen om den ackumulerande utsläppsbilden och de

driftsstörningar som skett under året. LKAB kommer fortsättningsvis att hålla länsstyrelsen

uppdaterade i ärendet vad gäller utsläppen och utvärderingen av åtgärdernas effekt och

46

därmed utsikterna för uppfyllelse av villkoret för 2020. Vidare har LKAB numer en bättre

organisation med utökade resurser för reningsanläggningarna i KK2 och KK3 vilket i sig

bedöms positivt för det fortsatta arbetet.

Relevant i sammanhanget, och som nämnts i tidigare rapporter, yrkar LKAB på en förändring

av villkoret för svaveldioxid i inlämnad ansökan om ökad produktion (M 1888–18) då

gällande villkor innebär att LKAB behöver köra reningsanläggningar över deras kapacitet.

Detta som kompensation för högre utsläpp vid driftsstörningar vilket innebär en

överanvändning av kalk samt risk för produktionsstörningar som i sig påverkar utsläppsbilden

negativt och detta kan inte anses vara ett hållbart nyttjande av reningsanläggningarna.

10.2 Punktutsläpp, stoft

10 av totalt 65 stoftreningsanläggningar hade ett förhöjt punktutsläpp gentemot riktvärdet vid

ordinarie mätning under 2019 (två anläggningar i gruvan, tre anläggningar i sovringen, en

anläggning i KA3, tre anläggningar i KK2 och en anläggning i KK3). Åtgärder har vidtagits

och godkända ommätningar har därefter genomförts för alla anläggningar utom en i KK2 och

en i KK3. För dessa anläggningar krävs att åtgärder genomförs under de längre

underhållsstoppen som kommer under 2020. För de anläggningar där det inte kvarstår

åtgärder bedöms villkoren gällande punktutsläpp ha innehållits och för de övriga två finns

åtgärder inplanerade. Tillsynsmyndigheten har informerats om avvikelserna samt vidtagna

och planerade åtgärder.

10.3 Förhöjt utsläpp av suspenderat material från klarningsmagasinet

LKAB har ett riktvärde på 10 mg/l för suspenderat material i vattnet från klarningsmagasinet.

Vid två tillfällen 2019 var utsläpp av suspenderat material högre än gällande riktvärde. Det

första tillfället orsakades av en liten vattenvolym i sandmagasinet. Det andra tillfället berodde

på en påverkan nedströms klarningsmagasinet då det skedde en sammanblandning av

bräddvattnet och ett pumpat läckagevattnet från klarningsmagasinets dräneringsdike. Detta

åtgärdades genom att läckagevattnet leddes om via en myr innan sammanblandning med

det bräddade vattnet. Riktvärdet innehålls återigen efter vidtagna åtgärder samt vid övriga

prov uttagna resterande delen av året. Länsstyrelsen har informerats i ärendet.

10.4 Övriga miljöhändelser

Vid miljöhändelser vidtas lämpliga åtgärder och en rapport upprättas i LKAB:s system för

avvikelser. Beroende på avvikelsens omfattning kommuniceras det inträffade till

tillsynsmyndigheten. Under 2019 inträffade ett antal händelser med glykol- och

drivmedelsläckage/-spill där sanering i huvudsak har kunnat utföras med gott resultat varför

miljöpåverkan bedöms som begränsad eller obefintlig.

10.5 Externa klagomål

Totalt nio klagomål har inkommit under året till LKAB. Fyra är relaterade till seismisk aktivitet,

en har gällt damning i samhället och fyra har omfattat LKAB:s påverkan på Rakkurisystemet.

10.6 Åtalsanmälningar

LKAB anmäler händelser som har eller kan ha orsakat olägenhet för människa eller miljö

(villkorsöverträdelser) till tillsynsmyndigheten som sedan bedömer om de måste gå vidare

med ärendet enligt 26 kap. 2 § miljöbalken. Om så är fallet lämnar de in en åtalsanmälan

47

rörande misstanke om otillåten miljöverksamhet enligt 29 kap. 4 § 2p. miljöbalken till

miljöbrottsenheten hos polismyndigheten i Norrbotten.

Under 2018 lämnade länsstyrelsen in två sådana ärenden kopplat till LKAB:s verksamhet i

Kiruna till åklagarmyndigheten gällande otillåten miljöverksamhet. Ärendena gällde

överskridande av villkor 4 (stoftutsläpp) och villkor 2 (utsläpp av svaveldioxid) under 2017

och 2018. LKAB ålades 2019 att betala en företagsbot för dessa överskridna utsläppsvillkor.

11 Åtgärder som genomförts under året med syfte att minska

verksamhetens förbrukning av råvaror och energi

NFS 2016:8 5 § 11: Redovisning av de betydande åtgärder som genomförts under året med syfte att

minska verksamhetens förbrukning av råvaror och energi.

LKAB är en av landets största energikonsumenter och arbetar aktivt med energifrågor. LKAB

har ett energiledningssystem som är certifierat enligt den internationella standarden ISO

50001 som följer PDCA-hjulet, Plan-Do-Check-Act. LKAB:s förädlingsprocess har stor

påverkan på LKAB:s energiprestanda där också huvuddelen av effektiviseringsarbetet finns.

Energiledningssystemet revideras årligen av en extern ackrediterad revisor.

Ökad tillgänglighet med ökad produktion till följd, har bidragit till en minskad energiintensitet

och förbättrad koldioxidprestanda. Exempel på genomförda energieffektiviseringsåtgärder

under 2019 är:

- Fortsatt arbete med DR-pellets med mindre storlek i KK4 och KK3.

Besparingspotentialen för verksbränsle är uppskattad till 5–10% per producerat ton

DR-pellets i KK4 och KK3 vilket motsvarar 28–57 GWh/år.

- Tryckluftsläckage i verkstäder samt tryckluftsutredning.

- LED belysning

- ECO- Driving för transporten. - Frekvensomriktare till kvarnarna i KA2, etapp två av två är genomförd 2019.

Uppskattad potential för båda etapperna ca: 6,2 GWh/år.

- Nya krav på tillåtna avgasklasser i gruvan med början med Euro-5 1/1 2020. Programmet med fortsatta förbättringar kring avgasklasser sträcker sig till 2023.

- Flera mätprojekt med syfte att minimera utsläpp till luft i gruvan. - Arbete för en förbättrad ventilationsstyrning i gruvan. - Översyn och förbättringar kring primärventilationen i gruvan. - Utbyte mot nya IE4 motorer som är mer effektiva för lastmaskiner.

Fördelningen av den totala energianvändningen för verksamheten i Kiruna under 2015–2019

redovisas i tabellen nedan.

48

Tabell 22. Energianvändning LKAB Kiruna 2015–2019. Enhet 2015 2016 2017 2018 2019

Kol GWh 894 945 1 030 847 782

Dieselolja GWh 24 28 18 19 21

Bränsleolja GWh 149 189 170 286 281

Elektricitet GWh 1 155 1 207 1 221 1 251 1 224

Fjärrvärme GWh 5 3 5 0 0

Spillvärme, såld GWh -36 -45 -43 -34 -28

Totalt GWh 2 191 2 328 2 401 2 369,5 2 280

Energianvändning per

ton pellets

KWh 179 169 170 157 156

12 Ersättning av kemiska produkter m.m.

2016:8 5 § 12: De kemiska produkter och biotekniska organismer som kan befaras medföra risker för

miljön eller människors hälsa och som under året ersatts med sådana som kan antas vara mindre

farliga. Här bör redovisas de åtgärder som genomförts som en följd av verksamhetsutövarens

egenkontrollansvar.

LKAB ställer krav såväl på anställda hos entreprenörer som på egen personal vad gäller

ordning, säkerhet, arbetsmiljö, miljö, brandskydd och källsortering. Arbete med att förbättra

hanteringen med kemiska produkter pågår kontinuerligt.

För att i största möjliga mån förhindra att individer drabbas av ohälsa eller olycksfall till följd

av användning av kemiska produkter ska alla kemiska produkter som tas in och används

inom LKAB först bedömas ur hälso- och miljösynpunkt och godkännas av LKAB:s kemiska

nämnd. Ett led i bedömningen är att se om produkten kan ersättas med någon som är

mindre farlig. Under 2019 har tre produkter kunnat ersättas och några produkter är inne på

prov för eventuellt utbyte.

Alla anställda inom LKAB-koncernen har läsrättigheter till kemikalieregistret ECO Archive

samt har tillgängligt som applikation i tjänstetelefoner. I registret kan man se vilka kemiska

produkter, med tillhörande säkerhetsdatablad, varje specifik arbetsplats innehar och

använder. I riskbedömningsmodulen till kemikalieregistret ingår det att man ska bedöma om

det går att ersätta farliga produkter med sådana som är mindre farliga.

13 Avfall från verksamheten och avfallets miljöfarlighet NFS 2016:8 5 § 13: Redovisning av de betydande åtgärder som genomförts under året i syfte att minska volymen avfall från verksamheten och avfallets miljöfarlighet. Här bör redovisas de åtgärder som genomförts som en följd av verksamhetsutövarens egenkontrollansvar.

Följande mängder avfall har omhändertagits för återvinning/destruktion under 2015–2019:

49

Tabell 23. Mängd avfall som omhändertagits under 2015–2019.

Avfallstyp Enhet 2015 2016 2017 2018 2019

Verksamhetsavfall ton 3 730 2 751 2 793 2 823 3 030

Järn- och metallskrot ton 10 096 6 178 7 441 5 688 6 702

Miljöfarligt avfall ton 1 200 2 768 1 981 944 1 436

Totalt ton 15 026 11 697 12 215 9 455 11 168

Rutiner och anvisningar finns för hur avfallet ska hanteras samt information angående

skyltning och kärl. Även dotterbolag och entreprenörer, verksamma inom industriområdena,

omfattas av dessa anvisningar. Andelen sorterat avfall ut från LKAB:s industriområden ligger

på en fortsatt hög nivå.

För farligt avfall utreds hur LKAB ska kunna särskilja fler avfallsfraktioner på fallplatsen ute i

verksamheten för att skapa en bättre återvinning av avfallet. Samma process pågår i

rivningsprojekt och inom järn- och metallavfallet. I nedanstående tabell redovisas mängder

farligt avfall för 2019.

Tabell 24. Avfallsmängder för farligt avfall, fördelat på mottagare.

Material Mottagare Avfallskod Enhet Vikt

Aerosoler, brandfarliga Ragn-Sells 160 504 kg 2 443

Alkali, oorg, flyt, emb Ragn-Sells 200 115 kg 175

Batterier, blandat Elkretsen 200 133 kg 5 116

Blästersand, FA, emb Ragn-Sells 120 116 kg 3 422

Cancerogena A & B ämnen Ragn-Sells 160 506 kg 15

COD - ampuller, -lösningar Ragn-Sells 160 506 kg 99

Epoxiavfall Ragn-Sells 080 409 kg 6 560

Färg, LM, flyt, emb Ragn-Sells 080 113 kg 2 142

Förpackningar, tömda ej rengjorda Ragn-Sells 150 110 kg 130

Förpackningar, tömda ej rengjorda, FG Ragn-Sells 150 110 kg 17 785

Glykolrester, FA Ragn-Sells 160 114 kg 772

Glykolrester, FA, emballerat Ragn-Sells 160 114 kg 1 246

Hydraulolja, emballerad Ragn-Sells 130 110 kg 241

Hydraulslang med olja Ragn-Sells 130 899 kg 34 720

Kvicksilver metallisk Ragn-Sells 160 108 kg 1

Kvicksilverinstrument, termometrar Ragn-Sells 160 108 kg 10

Ljuskällor Elkretsen 200 121 kg 26

Lysrör Elkretsen 200 121 kg 970

Lågenergilampor Elkretsen 200 121 kg 660

Lågkalori, värmevärde <20 MJ/kg, emb Ragn-Sells 200 113 kg 2 421

Lösningsmedel, flyt, emb Ragn-Sells 080 111 kg 32

Metallsalter, fast, oorganiskt Ragn-Sells 160 303 kg 2 390

Olje-, och bränslefilter, emb Umeå Energi 160 107 kg 6 150

Oljeavfall, fast, emb Umeå Energi 150 202 kg 10 815

Oljeemulsion, emballerat Ragn-Sells 120 109 kg 280

Oljehaltigt slam Ragn-Sells 160 708 kg 75 326

Oljehaltigt vatten, emballerad Ragn-Sells 130 507 kg 4 185

50

Plast, bromerad Piteå Renhållning 160 215 kg 95 100

Slagg, industriavfallsförbränning, FA Ragn-Sells 100 114 kg 31 520

Småkem, klassificerade Ragn-Sells 160 506 kg 195

Smörjfettsrester, industri Ragn-Sells 120 112 kg 172 949

Spillolja, 11 - 20 % vatten Ragn-Sells 130 208 kg 37 350



Spillolja, okänt vatteninnehåll Ragn-Sells 130 208 kg 312

Syra, oorg, dens. > 1,3, flyt, emb Ragn-Sells 200 114 kg 5 156

Syra, org, flyt, emb Ragn-Sells 200 114 kg 120

Tensider, flytande, alkalisk, FA Ragn-Sells 200 129 kg 556

Tjockolja, oklassat Ragn-Sells 130 701 kg 352

Tryckimpregnerat trä, kreosot BEAB Värmeverk 200 137 kg 580 000

Cu/Al - Transformatorer oprocess.

(transformers) PCB Fri

Kuusakoski 160 213 kg 9 140







Blybatterier Boliden Bergsö 160 601 kg 10 850

WEEE Osorterad elektronik Kuusakoski 200 135* kg 12 634

WEEE Osorterad elektronik Kuusakoski 200 135* kg 16 230

WEEE Osorterad elektronik Kuusakoski 200 135* kg 750

Blybatterier Boliden Bergsö

Landskrona

160 601 kg 210

14 Åtgärder för att minska sådana risker som kan ge upphov till

olägenheter för miljön eller människors hälsa NFS 2016:85 § 14. Redovisning av de betydande åtgärder som genomförts under året med syfte att minska sådana risker som kan ge upphov till olägenheter för miljön eller människors hälsa.

14.1 LKAB:s hållbarhetsmål

LKAB strävar efter att bli ett av de mest hållbara gruvföretagen i världen. För att stötta denna

målsättning har bolaget definierat ett antal hållbarhetsmål på koncernnivå fram till år 2021.

De miljömässiga hållbarhetsmålen är:

- Utsläpp av koldioxid ska minska med minst 12 procent per ton färdig produkt till år

2021 jämfört med 2015. Samtidigt ska utsläppen av kväve till luft (NOx) minska.

- Energiintensiteten (kWh per ton färdig produkt) ska minska med minst 17 procent till

år 2021 jämfört med 2015.

- Utsläpp av kväve till vatten ska minska med minst 20 procent per ton färdig produkt

till år 2021 jämfört med 2015.

- Utsläpp av stoft till luft från reningsanläggning ska minska med minst 40 procent till

2021 jämfört med 2015, räknat som snitt för alla anläggningar.

51

LKAB utreder åtgärder för att minska energiintensiteten samt mängden koldioxid, stoft och

kväve till luft från våra processer. Förbättringsåtgärder gällande skötsel av

stoftreningsanläggningar har skett, då problem med ett fåtal anläggningar har påverkat

resultatet kraftigt. Kartläggning av åtgärder för att förbättra mätning och minska mängden

kväve till vatten pågår.

14.2 Reduktion av damning från LKAB:s verksamhet

LKAB arbetar aktivt med att minska damningen från industriområdet och har en arbetsgrupp

som tar fram förslag på nya åtgärder för att minska diffus damning. I arbetsgruppen finns de

delar av verksamheten inom gruvindustriområdet som vars verksamhet ger upphov till

damning representerade.

I det löpande arbetet med dammbekämpning har LKAB under barmarkssäsongen ett fordon i

kontinuerlig drift för bevattning (och saltning på vägar med tung trafik) av majoriteten av

industriområdets vägar både för- och eftermiddag. Vid större behov finns ytterligare två

fordon att tillgå och möjlighet finns att använda dessa även nattetid. De fordon som används

för bevattning har förbättrats i avseende på effektivitet under senare år. En sop- och sugbil,

som samlar upp grus, patrullerar dessutom området åtta timmar dagligen. För att minska

damning från upplag beställs bevattning av upplag från entreprenörer vid behov. I möjligaste

mån tas även hänsyn till vindförhållanden på så sätt att tippning över ramp undviks för att

minska fallhöjden.

Utöver den löpande damningsbekämpningen under barmarkssäsongen har nedanstående

åtgärder genomförts under 2019 vilket bedöms ha en positiv effekt för att minska damningen

från industriområdet:

- Asfaltering har utförts på Kimits industriområde samt längs en ca 400 meter lång

grusväg som passerar verksamheten

- Under hela 2019 har kalkdeponin vattnats tre timmar per dag. Utöver det har

kalkdeponin vattenbegjutits vid lossning då vindstyrka och vindriktning medfört ökad

risk för damning

- Under perioden 15 maj – 15 september har extra vattenbilar bevattnat vägar och

upplag

- Ett vegetationstäcke är utlagt vid koltälten för att minska damningen, ca 150x10

meter

- På UNIO har transportörer dammtätats

14.3 Vassklippning Rakkurisystemet

Delar av Rakkurisystemet har sedan flera år tillbaka haft problem med kraftig tillväxt av

fräken och annan vattenväxtlighet vilket har inneburit delvis igenvuxna partier som är svåra

att passera med båt. För att komma tillrätta med denna problematik påbörjade LKAB under

2011 ett arbete med årlig vassklippning i systemet. Under 2019 har vassklippning

genomförts i två omgångar. Vassklippningen har koncentrerats till följande områden:

- Rakkurijoki som förbinder Rakkurilombolo och Rakkurijärvi

- En vik i Rakkurijärvi

52

- En del av Rakkurijoki (i höjd med passagen under väg E10) mellan Rakkurijärvi och

Kalixälven.

14.4 Uppföljning av markpåverkan

Utökad gruvbrytning på ett större djup leder alltjämt till ett större influensområde och

mätnätet för markpåvekan på Kiirunavaaras hängvägg expanderas därför successivt. Även

om mätnätet utvidgas med fler mätplintar kan antalet GPS-mätplintar tidvis minska i takt med

att mätplintarna närmast rasområdet blir farliga att mäta ur ett arbetsmiljöperspektiv och

därför utgår. Mätsystemet omfattar idag totalt sett 420 mätplintar.

14.5 Utsläpp till vatten

Under året har LKAB lagt stort fokus på hur EU:s vattenramdirektiv och miljökvalitetsnormer

för vatten ska efterlevas. Verksamhetens vattenbalans och geokemiska processvattenmodell

håller på att uppdateras och kontrollprogram för mätning av den naturliga vattenföringen i

både huvudrecipientsystemet Rakkuri och i Luossajokisystemet finns på plats. För

Rakkurisystemet har LKAB byggt en hydrodynamisk modell för att bättre förstå hur

vattenkemin i recipienten, ner till Kalixfors i Kalixälven förändras nedströms LKAB:s

bräddpunkt beroende på bräddvolymer och naturliga flödesfluktuationer.

LKAB undersöker möjligheterna att införa passiv eller semipassiv kväverening som nyttjar

befintliga vattensystem och naturligt förekommande bakterier. Arbetet genomförs inom ett

omfattande forskningsprojekt. Under 2018 har pilotförsök med reaktiva barriärer, så kallade

bioreaktorer, anlagts nedströms det nuvarande deponeringsområdet Triangeln. Försöket

kommer att pågå och utvärderas under en treårsperiod. Därtill pågår ett omfattande arbete

för att utreda möjliga aktiva reningstekniker för processvatten, vilket har pågått sedan 2017.

Under 2019 testades nitratkväverening med MBBR-teknik och biologisk sulfatreduktion i

pilotskala vid förädlingsverken i Kiruna. LKAB avser att gå vidare med i första hand rening för

kväve med både passiv rening i form av biologiska barriärer och flytande våtmarker samt

aktiv rening med MBBR-teknik.

14.6 Ala Lombolo

SGU som är huvudman för saneringen av Ala Lombolo har haft svårigheter att hitta en

lämplig saneringsmetod, beroende på det komplexa läget. Att det finns kvar odetonerat

sprängämne och ammunition från försvarsmakten i sjön försvårar möjligheten att sanera.

LKAB har därför under 2019 arbetat med en krishanteringsplan för att hantera en situation

där vattennivåerna i sjön påverkas av gruvbrytningen innan sanering är genomförd.

14.7 HYBRIT

LKAB har tillsammans med SSAB och Vattenfall ett joint-venturebolag vars syfte är att driva

HYBRIT. Initiativet ska verka för att hitta en tillverkningsprocess för stål som inte släpper ut

koldioxid utan enbart vatten. Detta ska ske genom att använda vätgas i direktreduktionsschakt

istället för kol och koks i masugnar. HYBRIT tar sikte på ett fossilfritt Sverige 2045. Under 2020

utförs en rad pilotförsök; bioolja i Malmberget, plasma och vätgasförsök, ljusbågsugnsförsök

på SWERIM i Luleå samt pilotförsök i det nybyggda pilotschaktet (DR) i Luleå. Pilotförsök med

vätgaslagring planeras vara i gång 2021. Pilotfasen varar 2020–2024.

53

15 Miljöpåverkan vid användning och omhändertagande av de

varor som verksamheten tillverkar

NFS 2016:8 5 § 15. En sammanfattning av resultaten av de undersökningar som genomförts under året för att klarlägga miljöpåverkan vid användning och omhändertagande av de varor som verksamheten tillverkar samt vilka åtgärder detta eventuellt har resulterat i.

LKAB:s järnmalmsfyndigheter består till största delen av magnetit som kräver mindre extern

energitillförsel vid anrikning och pelletstillverkning jämfört med hematit. I sin tur innebär detta

även att magnetit avger mindre utsläpp av koldioxid från förbränning av till exempel fossila

bränslen i pelletsprocessen. Därför kan LKAB erbjuda sina kunder pelletsprodukter som ger

en renare värdekedja vid stålframställning jämfört med konkurrenternas hematit.

Vidare medför den höga koncentrationen av järn i LKAB:s pellets även lägre utsläpp vid

järnframställning hos kunderna. Totalt sett ger stålframställning med 100 procent LKAB-

pellets en minskning av koldioxidutsläpp med 14 procent sett över hela värdekedjan.

Jämförelsen avser stålframställning vid vissa europeiska stålverk som brukar använda en

blandning av pellets och sinter. Genom att LKAB:s kunder använder pellets istället för sinter i

sina råjärnsprocesser sparas ytterligare utsläpp eftersom det då inte krävs sintring vid

stålverken då råvaran redan är färdig för masugn.

Hållbara och effektiva inköp en central del av LKAB:s arbete för att stärka konkurrenskraften.

Som ett led i arbetet för en hållbar utveckling har LKAB tagit fram ett antal baskrav för våra

leverantörer vilka bygger på riktlinjer från FN och OECD. Ett av baskraven avser miljö och

innebär att verksamheten ska bedrivas på ett sådant sätt att allvarliga utsläpp till mark,

vatten eller luft förebyggs på ett systematiskt sätt.

16 Industriutsläppsverksamhet

NFS 2016:8 5 b §. För verksamheter som enligt 1 kap. 2 § andra stycket industriutsläppsförordningen

(2013:250) är industriutsläppsverksamheter gäller särskilda krav på rapportering.

Pelletsverken omfattas av BAT-slutsatser för järn- och ståltillverkning, dessa är försedda

med stoftreningsanläggningar i form av elektrostatfilter, textilfilter och skrubbrar

(våtavskiljare). Under perioden för införandet av slutsatserna gjorde LKAB bedömningen att

specifika BAT-AEL avseende stoft (<10–15 mg/Nm3) uppfylldes för samtliga pelletsverk.

LKAB har därefter behövt omvärdera denna bedömning för KK4 för att ta höjd för planerad

produktionsökning. KK4 kompletteras därför med ett elektrostatfilter för att bolaget med

säkerhet ska kunna se till så att BAT-AEL uppfylls för verket, vilket inte har varit fallet i

samband med stoftproblematiken under 2017–2018. Elektrostatfiltret planeras att vara i drift

från halvårsskiftet 2020. Fram till dess gör LKAB, i enlighet med tidigare dispensansökan

avseende utsläpp för väteklorid, bedömningen att dagliga medelvärden vid normal drift kan

fastställas utifrån kalenderårets samtliga mätningar vid normal drift i respektive verk och

viktas utifrån hur stor andel av årsproduktionen respektive pelletsprodukt har utgjort i

respektive verk. LKAB:s uppfattning är att denna tolkning är rimlig att utgå ifrån även ifråga

54

om stoft och att begränsad produktion av KPRS därmed är möjlig, utan att den BAT-

relaterade utsläppsnivån för KK4 som helhet överstigs.

Rökgaserna från pelletsverken renas genom semitorr (halvtorr) absorption med efterföljande

stoftrening. Specifika BAT-AEL uppfylls för samtliga anläggningar avseende svaveloxider

(<30–50 mg SOx/Nm3) och fluorväte (<1–3 mg HF/Nm3), samt avseende klorväte (<1–3 mg

HCl/Nm3) från pelletsverket KK3. Klorvätemissionerna från KK2 och KK4 överstiger BAT-AEL

och tillsvidare gäller en högre nivå (≤5 mg HCl/Nm3) enligt beslutad dispens från

Miljöprövningsdelegationen vid Länsstyrelsen i Norrbottens län för dessa verk.

BAT avseende kväveoxidemissioner uppfylls genom att processintegrerade åtgärder har

vidtagits och kommer vidtas i befintliga pelletsverk om eller när det bedöms möjligt och

rimligt. Pelletsverket KK4 försågs med katalytisk rening av typen SCR (Selective Catalytic

Reduction), i samband med att verket uppfördes vilket reducerat de specifika utsläppen av

kväveoxider från förädlingsverksamheten som helhet. SCR-tekniken är dock mycket

svårapplicerad på pelletsverk, vilket medför jämförelsevis låg tillgänglighet och hög

reningskostnad för KK4. LKAB:s bedömning är att SCR inte är ett tekniskt eller ekonomiskt

rimligt åtgärdsalternativ för KK3. Närmare uppgifter framgår av redovisad utredning inom

ramen för aktuell prövotid om kväveoxider i mål M 8–05.

Under 2014 lämnades två statusrapporter in. En i samband med ansökan om

ändringstillstånd för kalkdeponin hos Miljöprövningsdelegationen Länsstyrelsen i Norrbottens

län och en i samband med ansökan om ändringstillstånd för produktionsökning till Mark- och

miljödomstolen vid Umeå tingsrätt.

En genomgång av hur LKAB uppfyller BAT för verksamheten, baserat på underlag från 2019

för BAT-AEL, redovisas i bilaga 2.

Emissionsdeklaration för LKAB Kirunagruvan (2584-101) år 2019, version 1

Mottagare Parameter Värde Enhet Metod Metodkod Metodbeskriving Kommentar

Luft As 7,7 kg/år M CEN/ISO SS-EN 14385

Totalt utsläpp är baserat på ett medelvärde av de tre

senaste mätresultaten från stickprov vilket görs vart tredje

år. Detta har sedan beräknats mot

Luft Cd 0,5 kg/år M CEN/ISO SE-EN 14385




Luft Cl2,oorg-HCl 53195 kg/år C MAB

Enligt massbalansberäkning

och mätning enligt SS-

EN1911.

Luft CO2 444739000 kg/år C OTH Beräkning enligt NFS 2017:6

Luft CO2 0 kg/år C OTH Beräkning enligt NFS 2017:6 Mätningar har gjorts och visar det faktiska värdet 0

Luft CO2 444739000 kg/år C OTH Beräkning enligt NFS 2017:6

Luft Cr 38,7 kg/år M CEN/ISO SE-EN 14385




Luft Cu 102,2 kg/år M CEN/ISO SS-EN 14385




Luft DX-ITEQ 0,00013 kg/år C OTH SS-EN 1948

Totalt utsläpp är baserat på mätresultat från ett årligt

stickprov som har beräknats mot produktionsförhållanden.

Uppmätta resultat varierar från år till år.

Luft F2,oorg-HF 21244 kg/år C MAB

Enligt massbalansberäkning

och mätning enligt SS-

ISO15713.

Luft Hg 17,4 kg/år M CEN/ISO SS-EN 13211

Totalt utsläpp är baserat på ett årligt stickprov som har

beräknats mot produktionsförhållanden.

Luft NH3 19434 kg/år M CEN/ISO Energiforsk 5:15

Totalt utsläpp är baserat på ett årligt stickprov som har

beräknats mot produktionsförhållanden.

Luft Ni 264,8 kg/år M CEN/ISO SS-EN 14385




KLKTOJ

Skrivmaskin

Bilaga 1

Luft NOx 1924747 kg/år M OTH

Kontinuerlig mätning samt

kontrollmätning (stickprov)

enligt SS-EN14792

(pelletsverken).

Luft Pb 66,9 kg/år M CEN/ISO SS-EN 14385




Luft PM10 679812 kg/år M CEN/ISO SS-EN13284-1

Luft SOx 317698 kg/år M CEN/ISO SS-ISO7935.

Luft Stoft 679812 kg/år M CEN/ISO SS-EN13284-1

Luft Zn 315,4 kg/år M CEN/ISO SS-EN 14385




Vatten As 3,8 kg/år M OTH Provtagning SNV AR 86:3

Totalt utsläpp är baserat på 12 stickprover vilka har

beräknats mot bräddad vattenvolym.

Vatten F-tot 8825 kg/år M OTH Provtagning SNV AR 86:3



Vatten NO2+NO3-N 137415 kg/år M OTH Provtagning SNV AR 86:3



Vatten N-tot 153771 kg/år M OTH Provtagning SNV AR 86:3



Vatten P-tot 141 kg/år M OTH Provtagning SNV AR 86:3



Bortskaffande-extern FA 1436 t/år M WEIGH FA inklusive spillolja

Bortskaffande-extern Avfall, ej FA 9732 t/år M WEIGH Verksamhetsavfall inklusive skrot

1. BAT nr 2. Text BAT-slutsats 3. BAT-AEL, eller

beviljad dispens/

alternativvärde

4. Uppmätta

mätvärden

5. Ange hur värdet

tagits fram enligt

någon av

kategorierna:

1. mätning (M)

2. beräkning (C)

3. uppskattning (E)

6. Typ av

prov/mätmetod

7. Beskrivning av

hur slutsatsen

uppfylls

8. Övrig

information

9. Uppfylls BAT? 10. Planerade eller genomförda

åtgärder

33 BAT är att minska stoftutsläppen i rökgaser från

råvarors förbehandling, torkning, malning,

vätning, mixning och pelletisering; från

torknings- och förvärmningsbandet; och från

hanteringen och sortering av pelletar genom

att använda en eller en kombination av

följande tekniker:

I. ett elektrofilter,

II. ett textilfilter,

III. en våtavskiljare.

< 10-15 mg/Nm3

fasställt som dagliga

medelvärden.

mg/Nm³:

KK2: 8

KK3: 6

KK4: 13

M Två

kontrollmätningar

(stickprov) har

utförts i samtliga

processgaskanaler

enligt SS-EN13284-

1. Mätresultaten

har sedan viktas för

respektive

pelletsverk. För KK4

baseras värdet på

tre mätningar vilka

har viktats mot

respektive volym för

producerade

pelletsprodukter.

LKAB uppfyller

kraven både vad

gäller rening och

utsläppsnivåer för

KK2 och KK3. Inga

mätvärden har

räknats bort. För

KK4 uppfylls kraven

gällande

utsläppsnivåer

utifrån angivet

beräkningssätt och

kompletterande

rening införs under

2020.

Villkor i

tillstånd finns

för

punktutsläpp

(10-20

mg/Nm³tg)

samt totalt

utsläpp

relaterat till

produktion

(0,05 kg/ton

pellets).

Ja. Stoftutsläppet är högre vid

produktion av en av

pelletskvaliteteterna i KK4 och BAT-AEL

klaras inte specifikt för denna produkt.

Tillsvidare fastställs dagliga

medelvärden vid normal drift utifrån

kalenderårets samtliga mätningar vid

normal drift i respektive verk som

viktas utifrån hur stor andel av

årsproduktionen respektive

pelletsprodukt har utgjort.

För att för framtiden säkerställa

uppfyllandet av detta inför LKAB

kompletterande stoftrening för UDD-

zonen i KK4 vilken beräknas tas i drift

2020.

34 BAT är att minska utsläppen av svaveloxider

(SOX), väteklorid (HCl) och fluorväte (HF) från

rökgaserna från torknings- och

förvärmningsbandet genom att använda en

eller en kombination av följande tekniker:

I. våtavskiljare,

II. halvtorr absorption med påföljande

stoftavskiljningssystem.

mg/Nm³:

SOX: < 30 – 50

HF < 1 – 3

HCl < 1 – 3 (dispens

för KK2 + KK4: < 5 )

fasställt som dagliga

medelvärden.

mg/Nm³:

SOX:

KK2: 4

KK3: 11

KK4: 4

HCl:

KK2: 5

KK3: 3

KK4: 1

HF:

KK2: 0,9

KK3: 0,03

KK4: 0,1

M Två

kontrollmätningar

(stickprov) har

utförts i samtliga

processgaskanaler

enligt SS-ISO7935,

SS-ISO15713 och SS-

EN1911.

Mätresultaten har

sedan viktas för

respektive

pelletsverk.

LKAB uppfyller

kraven både vad

gäller rening och

utsläppsnivåer. Inga

mätvärden har

räknats bort.

Villkor i

tillstånd finns

för totalt

utsläpp av

SO2, HCl och F

relaterat till

produktion

(15 g/ton

pellets för

SO2 och 6

g/ton pellets

för HCl och F).

Ja. De problem som KK3 har haft med

höga utsläpp av SO2 under 2019

bedöms inte ha påverkat uppfyllelsen

av BAT-AEL då dessa inte förekommit

under normal drift.

39 BAT för pelletiseringsanläggningar är att rena

vattenflöden före utsläpp genom att använda

en kombination av följande tekniker: I.

neutralisering,

II. flockning,

III. sedimentering,

IV. sandfiltrering,

V. tungmetallutfällning.

mg/l:

Susp. ämnen: < 50

Kemisk syre-

förbrukning (COD):

< 169

Kjeldahl-kväve: < 45

Tungmetaller: < 0,55

mg/l:

susp.ämnen: 5,5

DOC: 1,9

Tot-N: 27

Tungmetaller:

0,007

M Årsmedelvärde av

15 stickprover för

bräddat vatten.

Analyser enligt SSEN

872:2005, SS-EN

1484, utg.1, SS-EN

12260:2004 samt

ICP-SFMS.

LKAB uppfyller

kraven både vad

gäller rening och

utsläppsnivåer. Inga

mätvärden har

räknats bort.

Villkor i

tillstånd finns

för

suspenderat

material (10

mg/l) samt

ammoniak

(0,005 mg/l).

Ja

Specifika slutsatser för pelletiseringsanläggningar med AEL-nivå

KLKTOJ

Skrivmaskin

Bilaga 2

BAT-nr Uppfylls BAT Planerade eller genomförda åtgärder

35 Ja

36 Ja

37 Ja

38 Ja

40 Ja

41 Ja

Specifika slutsatser för pelletiseringsanläggningar utan AEL-nivå

Text BAT-slutsats Beskrivning av hur slutsatsen uppfylls

BAT är att minska/minimera värmeenergiförbrukningen i pelletiseringsanläggningar genom att använda en eller

en kombination av följande tekniker

I. processintegrerad återanvändning av relevant värme, såvitt det är möjligt, från olika sektioner av torknings- och

förvärmningsbandet,

II. användning av restvärme för interna eller externa värmenätverk om det finns ett behov från tredje part.

Pelletsverken är utformade så att värme ska cirkuleras.

Processintegrerade åtgärder har utretts och införts där

det varit tekniskt möjligt.

BAT är att minska kväveoxidutsläppen (NOX ) i rökgaserna från torknings- och malningssektionen och torknings-

och förvärmningsbandet genom att tillämpa processintegrerade tekniker.

BAT för befintliga anläggningar är att minska kväveoxidutsläppen (NOX ) i rökgaserna från torknings- och

malningssektionen och torknings- och förvärmningsbandet genom att tillämpa en av de följande teknikerna

I. selektiv katalytisk reducering (SCR) som en end-of-pipe-teknik,

II. eventuella andra tekniker med en reduceringseffektivitet av kväveoxid på minst 80 %.

SCR-anläggning finns i KK4, som är det senast byggda

pelletsverket. Det är svårt att installera NOx-rening på

befintliga anläggningar, då det är svårt att få rätt

driftsförutsättningar och även få plats för

reningsutrustningen. Frågan om utsläpp av NOx från

befintliga pelletsverk KK2 och KK3 är under prövotid.

BAT för nya anläggningar är att minska kväveoxidutsläppen i rökgaserna från torknings- och malningssektionen

samt torknings- och förvärmningsbandet genom att tillämpa selektiv katalytisk reduktion (SCR) som en end-of-

pipe- teknik.

Ej relevant då detta är befintliga anläggningar (SCR finns

på KK4 som byggdes innan BAT-slutsatserna beslutades).

BAT för pelletiseringsanläggningar är att reducera vattenförbrukningen, utsläpp av tvätt-, skölj- och kylvatten till

ett minimum och återanvända det såvitt det är möjligt.

Processvatten recirkuleras i stor omfattning vilket leder

till reducerad vattenförbrukning och minskade utsläpp.

BAT är att förhindra uppkomst av avfall från pelletiseringsanläggningar genom effektiv återvinning eller

återanvändning av restprodukter på plats (d.v.s. ofullständigt avgasade och värmebehandlade pelletar av för liten

storlek). BAT är att på ett kontrollerat sätt behandla restprodukter från pelletteringsanläggningar, t.ex. slam från

rening av avloppsvatten, som varken går att undvika eller återvinna.

Järnhaltigt material återtas i produktionen om det är

teknisk och ekonomiskt möjligt. Pellets som har fel

storlek efter rullkretsarna återtas i produktionen. Detta

minimerar uppkomst av restprodukter och ger ett

effektivt återtagande till processen. Viss mängd

avfallskalk återanvänds inom betongtillverkning.

BAT-nr Uppfylls BAT Planerade eller genomförda åtgärder

1 Ja

IX. tillämpa sektorspecifik benchmarking på regelbunden basis.

2 Ja

5 Ja

6 Ja

Allmänna BAT-slutsatser

BAT är att minska den termiska energiförbrukningen genom användning av en kombination av följande tekniker:

I. förbättrade och optimerade system för att uppnå ett jämnt och stabilt processförlopp, där man arbetar i nära

linje med processparametrarnas börvärden genom att använda

i. optimering av process-styrningen inbegripet datorbaserade automatiska kontrollsystem,

ii. moderna, gravimetriska system för tillförsel av bränsle i fast form,

iii. förvärmning, i största möjliga mån där det är möjligt, med tanke på befintlig processkonfiguration,

II. återvinna restvärme från processerna, särskilt från deras avkylningszoner,

III. en optimerad ång- och värmehantering,

IV. tillämpa processintegrerad återanvändning av relevant värme i den mån det är möjligt.

LKAB är certifierad enligt ISO 50001 och följer de krav

och rekommendationer som standarden ställer. Arbetet

är löpande och omfattar hela verksamheten.

BAT är att minska den elektriska energiförbrukningen genom att använda en eller en kombination av följande

tekniker

I. energistyrningssystem,

II. utrustning för malning, pumpning, ventilation och transport samt annan elektricitetsbaserad utrustning med

hög energiverkningsgrad.

BAT är att införa och följa ett miljöledningssystem (EMS) som omfattar samtliga följande delar

I. engagemang från ledningen, inbegripet den högsta ledningen,

II. fastställande av en miljöpolicy som inbegriper ledningens åtagande om att ständigt förbättra anläggningen,

III. planering och upprättande av nödvändiga rutiner, övergripande och detaljerade mål, i samverkan med

finansiell planering och investering,

IV. iföra rutiner som i synnerhet rör

i. struktur och ansvar,

ii. utbildning, medvetenhet och kompetens,

iii. kommunikation,

iv. anställdas delaktighet,

v. dokumentation,

vi. effektiv processkontroll,

vii. underhållsprogram,

viii. nödlägesberedskap och respons,

ix. säkerställande av efterlevnad av lagkrav på miljöområdet.

V. kontrollera prestanda och vidta korrigerande åtgärder, som i synnerhet rör

i. övervakning och mätning

ii. korrigerande och förebyggande åtgärder,

iii. underhåll av redovisande dokument,

iv. intern och extern revision som syftar till att avgöra om miljöledningssystemet dels överensstämmer med

planerade åtgärder dels införts och underhållits på ett riktigt sätt,

v. oberoende (om möjligt) intern och extern revision för att fastställa huruvida miljöledningssystemet efterlever

de planerade arrangemangen och har implementerats och underhållits ordentligt eller ej,

VI. den högre ledningens översyn för att utvärdera miljöledningssystemet och att det är fortsatt lämpligt,

tillräckligt och verkningsfullt,

VII. följa utvecklingen när det gäller reningsteknik,

Text BAT-slutsats Beskrivning av hur slutsatsen uppfylls

LKAB är certifierad enligt ISO 14001 och följer de krav

och rekommendationer som standarden ställer. Arbetet

sker löpande och omfattar hela LKAB:s verksamhet.

VIII. beakta miljöpåverkan till följd av den slutliga avvecklingen av anläggningen i projekteringsskedet för en ny

BAT är att optimera hantering och kontroll av interna materialflöden för att förhindra förorening, förebygga

försämring, tillhandahålla lämplig kvalitet på det material som kommer in, möjliggöra återanvändning och

återvinning och förbättra processens effektivitet och optimering av metallutbytet.

Energiaspekten beaktas i befintliga och planerade

verksamheter, bl.a. finns rutiner för upphandling av ny

elektrisk utrustning med syfte att minska den elektriska

energiförbrukningen.

Slutsatsen gäller i första hand integrerade stålverk men

är delvis tillämplig på pelletsverk. LKAB uppfyller kraven

genom de åtgärder som är implementerade för att

optimera materialhantering vid de viktigaste punkterna.

9 Ja

10 Ja

11 Ja

12 Ja

13 Ja

14 Ja

15 Ja

BAT är att maximera extern användning eller återvinning för fasta restprodukter som inte kan användas eller

återvinnas enligt BAT 8, varhelst detta är möjligt och i linje med gällande avfallsföreskrifter. BAT är att på ett

kontrollerat sätt behandla restprodukter som varken går att undvika eller återvinna.

BAT är att använda bästa drifts- och underhållspraxis för uppsamling, hantering, lagring och transport av

restprodukterna och för övertäckning av omlastningspunkter för att undvika utsläpp till luft och vattendrag.

BAT är att förhindra eller minska diffusa stoftutsläpp från lagring, -hantering och -transport av material genom att

använda en eller en kombination av olika tekniker.

BAT för avloppsvattenhantering är att förhindra, samla upp och avskilja avloppsvatten, maximera intern

återvinning och använda en lämplig behandling för varje slutflöde. Detta inbegriper tekniker som t.ex. använder

sig av oljeavskiljare, filtrering eller sedimentering. I detta sammanhang, kan följande tekniker användas där

förutsättningarna nedan finns

- undvika användning av dricksvatten för tillverkningslinjer,

- öka antalet och/eller kapaciteten hos vattencirkulationssystem vid konstruktion av nya anläggningar eller

modernisering/ombyggnad av befintliga anläggningar,

- centralisera distributionen av inkommande färskvatten,

- använda vatten i flera steg tills enskilda parametrar når sina lagenliga eller tekniska gränser,

- använda vatten i andra anläggningar om endast enskilda vattenparametrar berörs och fortsatt användning är

möjlig,

- hålla behandlat och obehandlat avfallsvatten separerade. Med hjälp av denna metod är det möjligt att

bortskaffa avfallsvatten på olika sätt till en rimlig kostnad,

- använda regnvatten när så är möjligt.

Nyttjande av fasta restprodukter sker i så stor

utsträckning som möjligt, bland annat genom

återvinning av tidigare deponerat material.

LKAB har genom ledningssystem rutiner för hur

förberedande underhåll och hantering av restprodukter

ska bedrivas i alla delar av processen.

LKAB arbetar löpande och strukturerat med att

minimera den diffusa damningen genom att identifiera

och prioritera damningskällor. Utifrån

problemkartläggningar utför LKAB

damningsbegränsande åtgärder, genom att använda

såväl beprövade som nya tekniker. Metoderna

utvärderas och erfarenhetsutbyte sker mellan de olika

verksamhetsorterna. LKAB mäter nedfallande stoft och

PM10 i samhället.

Det vatten som används i processen är antingen

uppumpat gruvvatten eller nederbörd. Mängden vatten

som tillkommer det yttre systemet varierar beroende på

att både mängd vatten från gruvan och nederbörden

varierar över tid. En viss mängd vatten avleds till

sandmagasinet för transport av avfallsand. Därefter leds

vattnet vidare till klarningsdammen varifrån vattnet

recirkuleras till processen i så hög grad som möjligt.

Endast överskottsvatten bräddas till recipient.

LKAB har moderna datoriserade styrsystem. De ur drift-

och miljösynpunkt relevanta parametrar loggas och följs

upp.

Kontinuerlig mätning finns för relevanta utsläppskällor.

Mätning av relevanta utsläppskällor sker enligt gällande

egenkontrollprogram.

BAT innebär att från kontrollrum, med hjälp av moderna datorsystem, mäta eller bestämma alla relevanta

parametrar som är nödvändiga för att styra i syfte att kontinuerligt justera och optimera processerna online,

säkerställa ett stabilt och jämnt processförlopp, och sålunda öka energieffektiviteten och maximera utbytet samt

förbättra underhållsrutiner.

BAT är att använda kontinuerliga mätningar åtminstone för

- primärutsläpp av stoft, kväveoxider (NOx) och svaveldioxid (SOx) från sintringsanläggningar,

- utsläpp av kväveoxider (NOx) och svaveloxider (SOx) från torknings- och förvärmningsbandet i

pelletiseringsanläggningar,

- stoftutsläpp från masugnars tapphall,

- sekundära stoftutsläpp från syrgasprocessen,

- utsläpp av kväveoxider (NOx) från kraftverk,

- stoftutsläpp från stora ljusbågsugnar.

För övriga utsläpp, är BAT att beakta användning av kontinuerlig övervakning av utsläpp beroende på massflöde

och utsläppsegenskaper.

För relevanta utsläppskällor som inte omnämns i BAT 14, är BAT att genom regelbundna stickprovskontroller

mäta utsläppen av föroreningar från alla processer som ingår i avsnitten 1.2 - 1.7 och från gasdrivna kraftverk i

järn- och stålverk, såväl som alla relevanta gaskomponenter/-föroreningar. Detta omfattar icke-kontinuerlig

övervakning av gaser, skorstensemissioner, polyklorerade dibensodioxiner/-furaner (PCDD/F) och övervakning av

avloppsvatten, men utesluter diffusa utsläpp (se BAT 16).

16 Ja

17 Ja

18 Ja

BAT är att fastställa storleksordningen av diffusa utsläpp från relevanta källor med hjälp av de metoder som anges

nedan. När så är möjligt är metoder för direkt mätning att föredra framför indirekta metoder eller utvärderingar

som grundar sig på beräkningar med utsläppsfaktorer.

- Metoder för direkt mätning där utsläppen uppmäts vid själva källan. I sådant fall kan koncentrationer och

massflöden mätas och fastställas.

- Metoder för indirekt mätning där fastställande av utsläpp sker vid ett visst avstånd från källan. En direkt mätning

av koncentrationer och massflöde är inte möjligt.

- Beräkning av utsläppsfaktorer

BAT är att förhindra förorening vid avveckling genom att använda nödvändiga tekniker som anges nedan.

Överväganden i designskedet avseende avveckling av uttjänta anläggningar.

I. I projekteringsskedet ska miljöpåverkan till följd av slutlig avveckling av anläggningen beaktas, eftersom

förutseende bidrar till en enklare, renare och billigare avveckling, II. avveckling innebär miljörisker såsom

förorening av mark (och grundvatten) och genererar stora mängder fast avfall. Förebyggande tekniker är

processpecifika men allmänna faktorer kan omfatta följande

i. undvika underjordiska konstruktioner,

ii. införliva funktioner som underlättar nedmontering,

iii. välja ytbeläggningar som är enkla att dekontaminera,

iv. använda en anläggningsutformning som reducerar mängden kemikalier som fastnar i konstruktionsdelar till ett

minimum och underlättar avrinning och rengöring,

v. konstruera flexibla, fristående enheter som möjliggör etappvis avveckling,

vi. använda biologiskt nedbrytbara och återvinningsbara material när så är möjligt.

BAT är att minska bulleremissioner från berörda källor i järn- och ståltillverkningsprocesserna genom att använda

en eller flera av följande tekniker beroende på och i enlighet med lokala bestämmelser

- implementera en strategi för bullerreducering,

- avskärma/kapsla in bullrande enheter/operationer,

- isolera bullrande enheter/operationer mot vibrationer,

- inre och yttre infodring bestående av ljuddämpande material

- ljudisolera byggnader till skydd mot bullrande drift och materialbearbetning,

- uppföra bullerskydd såsom bullerplank eller byggnader eller naturliga bullerskydd, såsom träd och buskar mellan

det skyddade området och den bullriga verksamheten,

- placera utloppsljuddämpare på skorstenar,

- isolera rörledningar och slutkompressor som finns i ljudisolerade byggnader,

- stänga dörrar och fönster i berörda områden.

Rutiner för avveckling finns med i tekniska anvisningar

för LKAB:s projektprocess.

LKAB övervakar buller från verksamheten och vidtar

bullerdämpande åtgärder vid behov.

Documents

Miljörapport LKAB Kiruna