Miljörapport 2011 Värtaverket - Fortum · PDF fileMiljörapport för Värtaverket 2011 2012-06-15 AB Fortum Värme samägt med Stockholms stad Ropsten Värmeverket i Ropsten är

Miljörapport 2011Värtaverket

INNEHÅLLSFÖRTECKNING

1 VERKSAMHETSBESKRIVNING .................................................................................................3

1.1 VERKSAMHETENS INRIKTNING OCH LOKALISERING ........................................................................3 1.1.1 Lokalisering ..........................................................................................................................3 1.1.2 Teknisk beskrivning av produktionsanläggningar ................................................................4

Värtaverket, Nimrod .................................................................................................................................... 4 Ropsten......................................................................................................................................................... 6

1.1.3 Reningsutrustning.................................................................................................................7 Utsläpp till luft............................................................................................................................................... 7 Utsläpp till vatten ......................................................................................................................................... 8 Restprodukter från förbränning.................................................................................................................. 9

1.1.4 Energihamnen.......................................................................................................................9 1.2 FÖRÄNDRINGAR AV VERKSAMHETEN UNDER ÅRET .......................................................................10

2 VERKSAMHETENS MILJÖPÅVERKAN .................................................................................10

2.1 UTSLÄPP TILL LUFT.......................................................................................................................10 2.1.1 Utsläpp av köldmedia .........................................................................................................14 2.1.2 Utsläpp av metaller i rökgas och aska från KVV6..............................................................14 2.1.3 Utsläpp till luft från transporter .........................................................................................15

2.2 UTSLÄPP TILL VATTEN ..................................................................................................................15

3 GÄLLANDE TILLSTÅND............................................................................................................16

3.1 ANMÄLDA ÄNDRINGAR UNDER ÅRET ............................................................................................16 3.2 FÖRELÄGGANDE OCH FÖRBUD ......................................................................................................17 3.3 TILLSYNSMYNDIGHET...................................................................................................................17

4 VILLKORSEFTERLEVNAD .......................................................................................................17

4.1 TILLSTÅNDSGIVEN OCH FAKTISK PRODUKTION.............................................................................17 4.1.1 Produktionen under året.....................................................................................................17 4.1.2 Bränslehantering (hamnen) ................................................................................................20

4.2 VILLKOR I MILJÖTILLSTÅND..........................................................................................................21 4.3 EFTERLEVNAD AV NFS 2002:26 ...................................................................................................31

5 UTFÖRDA MÄTNINGAR OCH BESIKTNINGAR UNDER ÅRET .......................................32

5.1 EXTERNA MÄTNINGAR AV UTSLÄPP TILL LUFT UNDER 2011-2012 ................................................32 5.2 LJUDMÄTNINGAR..........................................................................................................................32 5.3 UNDERSÖKNINGAR AV UTSLÄPP TILL VATTEN ..............................................................................33

6 BETYDANDE ÅTGÄRDER GÄLLANDE DRIFT OCH UNDERHÅLL.................................33

7 TILLBUD OCH STÖRNINGAR, SAMT VIDTAGNA ÅTGÄRDER.......................................33

8 ÅTGÄRDER MED BETYDELSE FÖR VERKSAMHETENS MILJÖPÅVERKAN .............34

8.1 ÅTGÄRDER SOM VIDTAGITS FÖR ATT MINSKA MILJÖPÅVERKAN FRÅN VERKSAMHETEN................34 8.2 ÅTGÄRDER SOM VIDTAGITS FÖR ATT MINSKA ENERGIFÖRBRUKNINGEN .......................................35 8.3 ÅTGÄRDER FÖR ATT MINSKA RÅVARUFÖRBRUKNINGEN ...............................................................37

9 KEMISKA PRODUKTER.............................................................................................................37

9.1 FORTUM VÄRME ...........................................................................................................................37 9.2 VÄRTAVERKET..............................................................................................................................38

10 AVFALLSMÄNGDER...................................................................................................................38

11 RISKHANTERING ........................................................................................................................41

11.1 FORTUM VÄRME ......................................................................................................................41 11.2 VÄRTAVERKET.........................................................................................................................42

Miljörapport för Värtaverket 2011 2012-06-15

AB Fortum Värme samägt med Stockholms stad

12 MILJÖPÅVERKAN FRÅN VERKSAMHETENS PRODUKTER ...........................................42

13 ÖVRIG INFORMATION ..............................................................................................................42

14 UNDERSKRIFT .............................................................................................................................42

Bilaga 1: Vattenanalyser avloppsnätet 2009-2010-2011 ............................................................................... 1 Bilaga 2: Vattenanalyser renat kondensat rökgaskondensering KVV6, 2011 ................................................ 2 Bilaga 3: Intern energianvändning 2010-2011 ............................................................................................... 3

2(46)



1 Verksamhetsbeskrivning Vid Värtaverket produceras Värme, Kyla och Elkraft. I anslutning till anläggningen, vid Norra Kajen, finns bränsledepån där bränsle lossas, lastas och förvaras.

1.1 Verksamhetens inriktning och lokalisering

1.1.1 Lokalisering

Ropsten 3

NorraKajen

VärtaverketNimrod 7

LidingöbronRopsten 1&2

Hjorthagen

Figur 1: Lokalisering av Värtaverket och anläggningarna i Ropsten

Värtaverkets bränslebaserade produktionsenheter är lokaliserade i fastigheten Nimrod 7 i stadsdel Hjorthagen, medan värmepumpsanläggningar i huvudsak är lokaliserade i värmeverken vid Ropsten 1, 2 och 3. Bränsledepån är lokaliserad i Fortum Värmes Energihamn vid Norra Kajen i Värtahamnen. Vid Energihamnen hanteras även fasta bränslen. Anläggningens närmaste

3(46)



bostadsområde utgörs därför av stadsdelarna Hjorthagen och Östermalm samt grannkommunen Lidingö. Värtaverket gränsar också till annan industriverksamhet i Värtahamnen.

1.1.2 Teknisk beskrivning av produktionsanläggningar

På Värtaverket finns en total tillförd bränsle- och eleffekt på cirka 2395 MW.

Av den totala effekten är cirka 2060 MW tillförd bränsleeffekt. Därtill tillkommer elpannor för värmeproduktion på Nimrod och Ropsten med en installerad tillförd effekt på cirka 230 MW.

Värmepumparna i Ropsten och Nimrod har en tillförd eleffekt på cirka 105 MW och en producerad värmeeffekt på cirka 340 MW.

Den i anläggning installerade eleffekten för elproduktion är cirka 430 MW.

Den installerade kyleffekten i fjärrkylaanläggningen på Nimrod är cirka 50 MW. Totalt, inkluderande Ropsten, finns en installerad kyleffekt om maximalt ca 125 MW.

Värtaverket, Nimrod Fastigheten Nimrod 7 hyser värmeverk 1-4 (VV1-4), kraftvärmeverk 1 och 6 (KVV1 och 6), gasturbin för elproduktion (G3) samt en fjärrkylaanläggning.

Ky

Ackumulator

KVV6

KVV1

VV1VV2

Gasturbin

Hjorthagen

Fjärrkyla

VV3

Figur 2: Översikt av fastighet Nimrod 7

Fjärrkylaanläggningen på Nimrod består av fyra kylmaskiner med värmepumpskapacitet under vintertid. Maskinerna producerar alltid fjärrkyla när de är i drift. På vintern tar värmepumparna hand om värmen från nedkylningen av fjärrkylavattnet och sommartid tappas värmen ner i sjön. Vid sommardrift är kylkapaciteten större pga. den lägre temperaturen i kondensorn.

4(46)



Beskrivning av produktionsenheter inom Värtaverket, Kv Nimrod 7 ANLÄGGNING ENHET TYP TILLFÖRD EFFEKT BRÄNSLE

P11 128 MW VV1

P12

Hetvattenpannor 128 MW

Olja (Eo5)

P13 178 MW Olja (Eo5) VV2

P14

Ångpannor

178 MW (Eo5) 133 MW (bioolja)

Olja (Eo5), bioolja

P15 Hetvattenpanna 178 MW Olja (Eo1/Eo5) VV3

P17 Hjälpångpanna 26 MW Olja, stadsgas, bioolja

VV4 3 elångpannor 3 x 51 MW El KVV1 P1 Ångpanna med

ångturbin, G1 607 MW (330 MWvärme+

210 MWel*)

Olja (Eo1/Eo5), bioolja

P4

KVV6

P5

Trycksatta virvelbädds-pannor (ånga) med ångturbin G2 och gasturbiner, G4 och G5

454 MW (250 MWvärme+ 145 MWel)

Kol (olivkärnekross)

Gasturbin G3 Gasturbin, G3, för el-produktion

180 MW (54 MWel)

Olja (Eo1)

Fjärrkyla-anläggning

KA101 KA201 KA301 KA401

Värmepump/fjärrkyla (4 aggregat)

Sommartid 4 aggregat i kylmaskinsdrift. 3MW el ger 12 MW kyla och 15 MW värme (som kyls bort). Totalt 48 MW kyla. Vintertid 4 aggregat i värmepumpsdrift. 3 MW el ger 6 MW kyla och 9 MW värme (fjv). Totalt 24 MW kyla och 36 MW värme

El + Värme från fjärrkylavatten (retur), eller kyla från Lilla Värtan

RGK - KVV6

VP61 VP62

Värmepumpar Köldmedia R134a (HFC) (12 187 kg)

6 MW tillförd el ger 50 MW värme

El + Värme från KVV6 rökgaser

* vid kondensdrift (d.v.s. utan samtidig värmeproduktion) uppgår eleffekten till maximalt 250 MW

För att jämna ut variationer i fjärrvärmenätets värmebehov finns en trycklös hetvattenackumulator om 40 000 m3 (motsvarande cirka 2 000 MWh värme).

5(46)



Ropsten Värmeverket i Ropsten är beläget på Norra kajen vid Lilla Värtan (Figur 3). Det är uppdelat på Ropsten 1,2 och 3 (VVRn 1, 2, 3). De köldmedia som används i Ropstens värmepumpar och kylmaskiner är R22 (HCFC) och R134a (HFC). Den ozonuttunnande potentialen (ODP) för köldmedium R22 bedöms vara 0,055 och för R134a är den 0. Båda ämnena har dock en påverkan på växthuseffekten med GWP (global warming potential) 1700 för R22 och 1300 för R134a. (Koldioxid, CO2, har GWP 1). Vid värmepumpanläggningarna Ropsten 1&2 finns det installerat köldmediedetektionsutrustning som kontinuerligt mäter eventuellt läckage till luft och vatten. Vid övriga anläggningar finns larm som indikerar läckage av köldmedia till luft. I Ropsten 1 och 2 finns också två elpannor som värmer fjärrvärmevatten. I Ropsten 3 finns utöver värmepumpar en anläggning för produktion av fjärrkyla. Denna utnyttjar i huvudsak kylan i sjövattnet för att kyla ner det vatten som cirkulerar i fjärrkylanätet. Beskrivning av produktionsenheter inom Ropsten

Enhet Typ Effekt tillförd/ producerad

Bränsle Köldmedium Kontinuerlig mätning

VVRn1, 2 6 värme-pumpar

VP22, 23, 25, 26: 8,4 MW el/pump ger 27 MW /pump VP21, 24: 8,4 MW el/pump ger 24 MW/pump

Värme från sjövatten, el

R22 (HCFC) (70 219 kg) R134a (HFC) (32 530 kg)

Mätning luft och vatten Vägning

EP 21-22 2 hetvatten-pannor

40 + 40 MW El - -

VVRn3 4 värme-pumpar

9,3 MW el/pump ger 25 MW / pump

Värme från sjövatten, el

R134a (HFC) (85 950kg)

Mätning luft Vägning

Fjärrkyla Ropsten

1 anläggning Ca 74 MW kyleffekt

Kyla från sjövatten

- -

6(46)



Ropsten 1-2

Ropsten 3

Hjorthagen

Nimrod

Lidingöbron

Alex 1Port Said

Alex 4

Alex 5

Shanghai

Alex 3

Singapore

Figur 3: Ropsten och Bränsledepån på Norra Kajen

1.1.3 Reningsutrustning

Utsläpp till luft Alla pannor utom elpannorna och gasturbinen G3, har någon form av rökgasrening. Rökgaserna leds ut genom två skorstenar på 100 meter (+118 m) respektive 140,4 meter (+160 m). Rökgaser från KVV1, KVV6 samt VV3 leds till den högre skorstenen, medan rökgaser från VV1 och VV2 leds till den lägre skorstenen. Rökgasrenings och förbränningsmetod för respektive panna

Enhet / Beteckning

Stoftavskiljning NOx SOx

P11 VV1

P12

Multicyklonaggregat samt våt sotbehandling

P13 Multicyklonaggregat samt våt sotbehandling

VV2

P14 Textilfilter Roterande överluft (ROFA)

Svavellavskiljning genom insprutning av bikarbonat

P15 VV3

P17

Multicyklonaggregat, torr sotutmatning till säck eller container

VV4 Elpannor, inga rökgaser KVV1 P1 Rökgasrening med

elektrofilter, torr sotutmatning till säck.

Återföring av rökgaser till förbränningsluft och över luftportar (OFA)

7(46)



Enhet / Beteckning

Stoftavskiljning NOx SOx

P4

KVV6

P5

Textilfilter, torr sotutmatning till silo i hamnen

Ammoniak- insprutning (SNCR) Rökgas- kondensering (RGK)

Svavelavskiljning medelst absorbent (dolomit). Reducering av klorider, svaveldioxid, stoft och kvicksilver.

G3 Gasturbin, ingen reningsutrustning, eldningsolja EO1 som bränsle.

Utsläpp till vatten Olika vattenvårdssystem finns på Värtaverket i form av sedimenteringsbassänger, processvattenbassänger och gravimetriska avskiljare för rening av kolpartiklar, olja, dränagevatten samt oljeflygaska. Behandlat oljeförorenat spillvatten från anläggningen leds huvudsakligen till spillvattennätet och vidare till Henriksdals reningsverk. Visst behandlat processavloppsvatten (pH-justering, olje- eller slamavskiljning) samt inträngande grundvatten avleds till kraftvärmeverkets kylvattenkanal och vidare ut i Värtahamnens hamnbassäng. Kraftvärmeverk KVV1 Till spädmatning av processen används vatten som först renats i en totalavsaltningsanläggning. Detta sker med tekniken omvänd osmos följt av elektrodionesering (EDI). Innan vattnet behandlas genom omvänd osmos-anläggningen avhärdas vattnet genom att koksalt tillsätts. Avloppen från avsaltningsanläggningen avleds till en avloppsbassäng. Avloppsbassängen är ansluten till kylvattenkanalens utloppstunnel. Rökgaskondensering KVV6 Vid kondensering av rökgaser från KVV6 uppstår ett avloppsvatten som kallas för kondensat. Behandlingsanläggningen för kondensatet består av flera membransteg samt anläggningsdelar för metallrening och kväveavskiljning. Det första steget utgörs av grovavskiljning avseende fasta partiklar i en skaksil (mikrofilter, MF) därefter pumpas kondensatet till ett ultrafilter (UF) samt ett RO-filter (omvänd osmos). Koncentrat från UF-filtret koncentreras i ett ytterligare UF-filter före avledning till en slamtank för vidare hantering som avfall på extern anläggning (tankbilstransport). Efter RO-steget är kondensatet avsaltat och håller en renhet tillräcklig för att ledas till kylvattenkanalen och vidare till recipient (Värtan). RO-koncentratet renas i ett ammoniak-avgasningsmembran efter pH-justering med lut samt därefter behandling med svavelsyra. RO-koncentratet behandlas även avseende metallinnehåll i ett jonbytessystem (före ammoniakavskiljningen) varefter en renhet erhålls som tillåter avledning till kylvattenkanalen och vidare till recipient (Värtan).

8(46)



Figur 4: Behandling av kondensat från KVV6

Norra Kajen Samtliga områden inom Norra Kajen där risk för oljespill finns, såsom vid cisternventiler och pumpar, lastplatta och kajen, är förbundna till ett OFA-system (oljeförorenat avlopp). I anslutning till systemet finns en ny anläggning för hantering och behandling av vattnet. Systemet omfattar oljeavskiljare, kolfilter och oljeanalysator med larmfunktion. Det renade vattnet pumpas sedan till spillvattennätet. Dagvattenbrunnar utanför området är inte förbundna med OFA-systemet utan med det kommunala avloppssystemet.

Restprodukter från förbränning Aska från KVV6 är uppdelad i bäddaska respektive flygaska. Flygaska (cyklon och filteraska) och bäddaska från pannorna matas ut torrt och transporteras i var sitt slutet system till en silo för bäddaska och en silo för flygaska i Energihamnen. Volymen för

respektive asksilo är 1300 m3. Bäddaskan används som utfyllnad i täckskikt på deponi. Flygaskan från KVV6 används för stabilisering av andra askor på deponi och för att gjuta deponibotten samt täckskikt. Oljepannorna P11, P12 och P13 har en våt hantering av askan. Från P15, P17 och KVV1 matas askan ut torr till säck eller container. Flygaskan från P14 matas ut torrt till container. Askorna transporteras sedan till godkänd deponi.

1.1.4 Energihamnen Bränslen lossas, lastas, behandlas och lagras i Energihamnen, som utgörs av områdena Shanghai 1, Singapore 3, Alexandria 1, Alexandria 3 och Port Said, se figur 3. Bränsletransporter till depån sker huvudsakligen med fartyg och i mindre omfattning med tankbilar och järnväg. Flytande bränslen som lossas, distribueras till cisterner. I bränsledepåerna finns totalt 19 stycken cisterner, i storlekar mellan 2000 m3 och 30 000

9(46)



m3, för lagring av eldningsolja 1, eldningsolja 5 samt flytande biobränslen. Distribution av flytande bränslen inom området sker i rörsystem. Från oljedepån sker utlastning av flytande bränslen till tankbil, fartyg och pråm för transport till i huvudsak Fortum Värmes övriga anläggningar i Stockholmsregionen. Distribution av flytande bränslen sker även från depån via rörledningar till dagtankar på Värtaverket. Då tallbecksolja är starkt luktande är de cisterner där tallbeck lagras anslutna till ett ventilationssystem med avluftning i ett utlopp på kraftvärmeverkets högsta skorsten, +160 m. Ventilationsluften förbränns i VV3 (P17) vid fartygslossning av tallbeck. Kol lossas av självlossande fartyg till ett slutet system med bandtransportörer. Detta system transporterar kolet till lagret i ett bergrum under Hjorthagen. De slutna bandtransportörerna för även kol från bergrummet till silos för korttidslagring och bränslepreparering. Under året har huvuddelen av olivkärnekrossen lossats med pråm. Lossning av pråmen sker med kran med sluten skopa till en ficka. Skopan sänks ner helt i fickan innan den öppnas. Från fickan går oliverna med transportör till hus för tåglossningen. I området finns också silos för lagring av dolomit samt för korttidslagring av kolaska från KVV6. Dolomiten lossas från lastbil till det slutna transportsystemet. Askan lastas till lastbil.

1.2 Förändringar av verksamheten under året Under våren 2011 har prov genomförts med högre inblandningar av olivkärnekross i KVV6. För övrigt har inga förändringar av betydelse skett under året.

2 Verksamhetens miljöpåverkan

2.1 Utsläpp till luft Utsläpp till luft från Värtaverket

Utsläppspunkt Metod

Totalt Luft

Parameter Enhet

Delflöde

2009 2010 2011

Svavel mg/MJ VV1 59,7 59,7 59,7 C

mg/MJ VV2, P13 59,7 59,7 59,7 C

mg/MJ VV2, P14 17,6 18,6 21,9 M

mg/MJ VV3 59,5 53,5 55,9 C

mg/MJ KVV1 21,4 16,8 17,3 C

mg/MJ KVV6 2,0 1,9 1,9 M

mg/MJ G3 4,7 4,7 4,7 C

Svavel ton VV1 3,2 9,1 2,7 C

ton VV2, P13 1,1 4,7 1,9 C

ton VV2, P14 14,8 21,2 15,5 M

ton VV3 5,1 13,5 3,5 C

10(46)




Totalt Luft

Parameter Enhet

Delflöde

2009 2010 2011

ton KVV1 62 83 14,8 C

ton KVV6 14,5 12,8 12,1 M

ton G3 0,0 0,012

0,01 C

Värta-verket

100,7 144,3 50,5

Kväveoxider (NOx)

mg/MJ VV1 107,4 110,1 103,3 C

mg/MJ VV2, P13 139 106,5 112,2 C

mg/MJ VV2, P14 43,4 46,7 51,4 M

mg/MJ VV3 104,3 101,5 117,8 C

mg/MJ KVV1 57,5 53,1 55,7 M

mg/MJ KVV6 27,6 27,3 29,4 M

mg/MJ G3 250,0 250 14,8 C

Kväveoxider (NOx)

ton VV1 4,3 16,8 4,6 C

ton VV2, P13 2,6 8,5 3,5 C

ton VV2, P14 36,5 46,9 36,0 M

ton VV3 9,0 25,6 7,4 C

ton KVV1 167 179,7 42,7 M

ton KVV6 203,8 195,6 204,3 M

ton G3 1,9 0,6 0,4 C

Värta-verket

425,3 473,7 298,9

Koldioxid (CO2) g/MJ VV1 76,2 76,2 76,2 C

Fossila bränslen

g/MJ VV2, P13 76,2 76,2 76,2 C

g/MJ VV2, P14 76,2 - 76,2 C

g/MJ VV3 76,2 76,2 76,2 C

g/MJ KVV1 76,2 75,0 74,7 C

g/MJ KVV6 93,8 93,9 92,5 C

g/MJ G3 74,3 74,3 74,3 C

Koldioxid (CO2) g/MJ VV2, P14 75,0 75 77,4 C

Biobränslen g/MJ KVV1 75,0 75 77,4 C

g/MJ KVV6 95,0 95 109,6 C

Koldioxid (CO2) kton VV1 4,1 11,1 3,4 C

Fossila bränslen

kton VV2, P13 1,5 6,3 2,4 C

kton VV2, P14 0,1 0,1 0,10 C

kton VV3 6,7 16,7 5,0 C

kton KVV1 75,0 223,3 58,2 C

11(46)




Totalt Luft

Parameter Enhet

Delflöde

2009 2010 2011

kton KVV6 652,4 626,0 579,3 C

kton G3 0,6 0,2 0,1 C

Värta-verket

740,4 883,6 648,5

Koldioxid (CO2) kton VV2, P14 66,0 83,8 59,3 C

Biobränslen kton KVV1 164,0 34,8 0,2 C

kton KVV6 32,0 37,0 54,8 C

kton VV3 - 2,5 0,0

Värta-verket

262,0 158,1 114,3

Koldioxid (CO2) kton VV1 4,1 11,1 3,4 C

Totalt: Fossilt + Bio

kton VV2, P13 1,5 6,3 2,4 C

kton VV2, P14 66,1 83,9 59,3 C

kton VV3 6,7 19,2 5,0 C

kton KVV1 240,0 258,1 58,4 C

kton KVV6 677,3 663 634,1 C

kton G3 0,6 0,2 0,1 C

Värta-verket

1002,3 1041,8 762,7

Stoft mg/MJ VV1 5,1 5,0 4,7 C

mg/MJ VV2, P13 4,4 1,9 8,0 C

mg/MJ VV2, P14 0,1 0,9 0,1 M

mg/MJ VV3 5,6 6,4 4,4 C

mg/MJ KVV1 1,3 1,3 1,6 M

mg/MJ KVV6 1,9 0,1 0,3 M

mg/MJ G3 4,6 4,6 4,6 C

Stoft ton VV1 0,3 0,8 0,2 C

ton VV2, P13 0,0 0,2 0,3 C

ton VV2, P14 0,1 1 0,04 M

ton VV3 0,5 1,6 0,3 C

ton KVV1 3,9 6,6 1,4 C

ton KVV6 14,2 1 3,0 M

ton G3 0,0 0,0 0,0 C

Värta-verket

19,0 11,2 5,2

Ammoniak (NH3)

mg/MJ KVV6 1,0 0,6 0,6 M

Ammoniak (NH3)

ton KVV6 7,7 4,6 4,4 M

Saltsyra (HCl) mg/MJ KVV6 1,8 0,6 0,8 M

12(46)




Totalt Luft

Parameter Enhet

Delflöde

2009 2010 2011

Saltsyra (HCl) ton KVV6 13,2 4,2 5,5 M

Lustgas (N2O) mg/MJ KVV6 36,0 32,9 28,8 M

Lustgas (N2O) ton KVV6 265,9 240 195,1 M

*M, C eller E för metod om hur värdet tagits fram, där M = kontinuerlig mätning (av föroreningshalter och flöden) C = beräkning (kombination av schablonvärden eller periodiskt uppmätta värden med

förbrukning eller produktion, massbalanser) och E = uppskattning (expertbedömning eller gissning). Kommentarer till förändringar av utsläpp 2011 var till skillnad från de två tidigare mer jämn temperaturmässigt under vintermånaderna. November och december var snarare oväntat varma. Detta ger att utsläppen generellt och framförallt fossil koldioxid minskar jämfört med åren innan. Även svavel och NOx går ner och det beror av minskad drift och då framförallt av de pannor som släpper ut något mer. Rökgaskondenseringen fortsätter och drar ner HCL och NH3 för KVV6 till mycket låga nivåer. Under året har vi haft mer problem än vanligt med svavel från P14, detta beror främst på att Tallbecksbränslet förändrats något mot tidigare och Pannan beter sig annorlunda mot tidigare.

13(46)



2.1.1 Utsläpp av köldmedia Såväl värmepumpar som komfortaggregaten för byggnaderna inom kv Nimrod genomgår kontroll av ackrediterade kontrollorgan. Kontrollrapporter avseende den årliga kontrollen av stationära kyl- eller värmepumpsanläggningar skickas separat till tillsynsmyndigheten. Utsläpp av köldmedia 2011

Anläggning Utsläppt i kg

Installerat ton

Utsläppt totalt % av installerat

Ropsten 1-2 4 st VP R22 (HCFC)

470 70,2 0,6 %

Ropsten 1-2 VP 21, VP 24 R134a (HFC)

0 32,5 0 %

Ropsten 3 R134a (HFC)

940 85,9 1%

KC Nimrod R134a (HFC)

736 18,7 3,9%

RGK-VP R134a (HFC)

6200 (*) 12,2 50,8%

I april 2011 skedde ett omfattande utsläpp av R134 a från en av de två värmepumparna tillhörande rökgaskondenseringsanläggningen, KVV6 (*). Orsaken till utsläppet redogörs i avsnitt 4.2, villkor P4.

2.1.2 Utsläpp av metaller i rökgas och aska från KVV6 Fortum Värme har upprättat materialbalanser över anläggningen för att beräkna hur stora utsläppen av nedanstående metaller med rökgaser blir. Beräkningen tar inte hänsyn till ytterligare rening som sker sedan några år tillbaka i rökgaskondenseringen. Med rökgaskondenseringen i drift reduceras utsläppet ytterligare. Resultat från metallbalansberäkningar för KVV6

Metall Mängd i rökgas, kg Mängd i aska, kg

As - 794 Cd 0 12 Cr 0,2 2090 Cu 0,2 1812 Hg 5,6 10 Ni 0,2 2173 Pb 0,1 1002 Sb - - Zn 406,3 7720

14(46)



2.1.3 Utsläpp till luft från transporter Utsläpp från transporter har beräknats utifrån förbrukad mängd bränsle och kemikalier samt den mängd aska som uppkommit i produktionen. Färdsträckan och transportslag har uppskattats och värden har avrundats. Utsläppsvärden per tonkm har hämtats från Nätverket för Transporter och Miljön. Utsläpp från transporter vid Värtaverket och Energihamnen 2011 Bränsle-

transporter Ask-transporter

Transporter med kemikalier

Transporter med Dolomit

Transporter totalt

CO2 (ton) 6639 155

145 409 7248

NOx (kg) 162247 1277

145 3373 167274

S (kg) 90137 0 145,00 0 90137 PM (kg) 9014 21 145 55,29585 9096 Drivmedel (m3)

2555

57 17

150 2779

Drivmedel (MWh)

25038

558 165

1474 27236

2.2 Utsläpp till vatten I tabellen nedan redovisas utsläpp till vatten av metaller och olja, beräknade utifrån flöde och resultat från veckosamlingsprover på kontrollpunkter vid avloppssystemet samt resultat från månadsprover efter rökgaskondensatet. Ökade mängderna beror inte på någon betydande ökning av halterna men på bättre kännedom om aktuella flöden. Underlag för beräknade utsläpp återfinns i Bilaga 1.

Utsläppspunkter Parameter Enhet Delflöde Totalt till

Utsläpps- mängd till vatten 2010

Utsläpps- mängd till vatten 2011

Metod*

Pb kg Recipient 0,4 1,5 C Pb kg Spillvatten 0,0 0,6 C Cd kg Recipient 0,0 0,0 C Cd kg Spillvatten 0,0 0,0 C Cr kg Recipient 0,4 3,5 C Cr kg Spillvatten 0,0 1,2 C Ni kg Recipient 3,0 9,0 C Ni kg Spillvatten 0,3 1,7 C Cu kg Recipient 1,7 2,9 C Cu kg Spillvatten 0,4 5,0 C Zn kg Recipient 5,6 25,3 C Zn kg Spillvatten 3,0 19,6 C Oljeindex kg Recipient 29 10,9 C Oljeindex kg Spillvatten 3 4,0 C

15(46)



*M, C eller E för metod om hur värdet tagits fram, där M = kontinuerlig mätning (av föroreningshalter och flöden) C = beräkning (kombination av schablonvärden eller periodiskt uppmätta värden med förbrukning eller produktion, massbalanser) och E = uppskattning (expertbedömning eller gissning). Resultaten från tidigare år visar att redovisning av utsläpp till vatten inte krävs i emissionsdeklarationen. Resultatet av årets mätningar visar att detta förhållande alltjämt gäller.

3 Gällande tillstånd 2007-11-07 beslutade Miljödomstolen om tillstånd till fortsatt och utökad verksamhet vid Värtaverket och Energihamnen och om tillstånd enligt 11 kap. miljöbalken till bortledande av grundvatten från bergrum m.m. Tillståndet togs i anspråk 2008-06-01 i samband med start av projekt för rökgaskondensering för KVV6. Domen har överklagats. Domen om fortsatt och utökad verksamhet vid Värtaverket och Energihamnen vann laga kraft juli 2010, domen om bortledande av grundvatten vann laga kraft december 2011. Separat tillstånd gäller för Ropsten samt äldre vattendom för vilka beslut och villkor fortsättningsvis gäller. Datum

Tillståndsgivande myndighet

Tillstånd enligt Beslut avser

2007-11-07 Miljödomstolen 9 kap. miljöbalken

Tillstånd till fortsatt och utökad verksamhet vid Värtaverket och Energihamnen

2007-11-07 Miljödomstolen 11 kap miljöbalken

Tillstånd till bortledande av grundvatten från bergrum m.m

2001-05-21 Miljödomstolen 9 kap. miljöbalken

Tillstånd för vattenbortledning ur Lilla Värtan för produktion av fjärrkyla

1999-05-31 Miljödomstolen Vattenlagen Tillstånd att komplettera värmepump och kylanläggning Ropsten 3 med nya intagsledningar

1984-08-28 Vattendomstolen Vattenlagen Vattenbortledning från Lilla Värtan för värmepumpanläggning (Ropsten)

1982-04-15 Vattendomstolen Vattenlagen Tillstånd att bortleda vatten från Lilla Värtan för värmepumpanläggning och kylvatten (Nimrod)

3.1 Anmälda ändringar under året Datum

Tillståndsgivande myndighet

Anmälan enligt 21 § förordningen

Beslut avser

2010-12-22 Miljöförvaltningen Miljöbalken Förändring av teknik i tillståndsgiven kraftvärmepanna. Beslut 2011-04-12 Beslutet har överklagats och har inte vunnit laga kraft.

2010-12-22 Miljöförvaltningen Miljöbalken Anpassning av bränslemottagning och bränslelagring i Hamnen. Beslut 2011-04-12 Beslutet har överklagats och har inte vunnit laga kraft.

16(46)



3.2 Föreläggande och förbud Inga förelägganden eller förbud har registrerats under 2011.

3.3 Tillsynsmyndighet Tillsynsmyndighet är Miljöförvaltningen i Stockholm.

4 Villkorsefterlevnad

4.1 Tillståndsgiven och faktisk produktion

4.1.1 Produktionen under året Drifttid pannor och gasturbin Värtaverket åren 2010 och 2011

Enhet KVV1 P4 P5 P11 P12 P13 P14 P15 P17 G3

Drifttid 2011 (h) 583 4055 4655 86 142 125 1821 220 1818 7

Drifttid 2010 (h) 2490 4665 4437 287 324 348 2618 584 3191

Produktion v 141 1068 5 7 10 166 8 8

2011(GWh) e 69 598 0,02

Produktion v 577 1122 16 17 22 242 46 14

2010 (GWh) e 300 623 0,4

För KVV1, P4 och P5 står (v) för värme och (e) för el. P4 och P5 delar turbin och därför står den totala energin för båda pannorna. I KVV1:s värmesiffror ingår även energi från kylkrets och spädmatning. P17 producerar endast hjälpånga.

Figur 5: Fördelning av värmeproduktionen över året 2011

Fjärrvärmeproduktion Värtaverket 2011

400 000,0

500 000,0

600 000,0

0,0

100 000,0

200 000,0

300 000,0

jan feb mar apr maj jun jul aug sep okt nov dec

EP

Nimrod

VV1-3

P14

KVV1

Rn 3

Rn 1-2

KVV6

17(46)



Produktion av värme och kyla i värmepumpar och kylmaskiner i Ropsten och Kv Nimrod 7 år 2011 Rn1-2 Rn3 Nimrod

Tillfört GWh, totalt 611 438 133

El 182 150 49

Termisk energi från sjövatten och kylnätet*

429 288 87

Producerat GWh, totalt 611 660 238

Värme 611 438 133

Kyla - 222 105

*Både värmeenergi och kylaenergi återvinns. Tillförd energi Värtaverket och Ropsten 2011 Tillförd energi mebränslen, ur Lilla

Värtan samt el

d GWh Mängd

Kol 1751 238 kton

Eldningsolja Eo1 171 17,2 kNm3

Eldningsolja Eo5 90 8,2 kNm3

Tallbecksolja 202 kNm319,7

Bioolja 0,64 0,0 kNm3 69

Olivkärnekross 128 29,6 kton

Lignin 0 0 kton

Stadsgas 0,25 53 kNm3 ,2

Elförbrukning 635

Termisk energi ur 497 Lilla Värtan Termisk energi från ylanät

207 kkNm3 = kilonormalkubikmeter

En detaljerad redovisning av den internuppdelat på energislag och anläggningsdelar redovisas i Bilaga 3.

lat i produkter GWhIndeEl 667Fjärrvärme 2586Fjärrkyla 327Hjälpånga 77,5

a energianvändningen kopplad till produktionen

18(46)



Kol

Eo5Tallbecksolja

Finbio

El

T sk energi

Eo1

Olivkärnekross

Figur 6: Fördelning av tillförd energi i Värtaverket år 2011

Via hopkopplingen med fjärrvärmenätet på Lidingös del av fjärrvärmenätet, samt Norrenergis fjärrvärmenät sker ett mindre utbyte av fjärrvärme.

Utbyte med andra fjärrvärmenät 2011

ermi

Fjärrvärme GWh

Produktion Värtaverket och Ropsten 2453

Leverans från Värtaverket till Södra nätet 72,7

Leverans från Värtaverket till Lidingö 108

Leverans från Värtaverket till Norrenergi 38

Leverans från Käppala 3,3

Produktion Lidingö Värmeverk 15,6

Import från Södra Nätet 333,5

19(46)



4.1.2 Bränslehantering (hamnen) Mängd bränsle som har transporterats via fartyg till resp. från Energihamnen, år 2011 Fartyg Hanterade mängder Antal fartyg

Bränsle Lossning Lastning Enhet Lossande Lastande

Eo1 29015 Nm3 2

Eo5 0 23981 Nm3 0 5

Tallbeck 40432 11183 Nm3 12 33

MFA 41947 18009 Nm3 18 46

Bioolja 42184 0 Nm3 10 0

Kol 270 650 0 ton 32 0

Olivkärnekross 25 333 0 ton 12 0

Summa flytande

153 578 53 173 Nm3 42 84

Summa fastbränsle

295 983 0 ton 44 0

Mängd bränsle och absorbent som har transporterats via lastbil till och från Energihamnen, år 2011 Lastbil Hanterade mängder Antal bilar

Bränsle Lossning Lastning Lossande Lastande

Eo1 38 6163 Nm3 1 128 Eo5 380 5561 Nm3 9 146 Tallbeck 0 11405 Nm3 0 272 MFA 0 13184 Nm3 0 322 Bioolja 0 7447 Nm3 0 173 Olivkross 0 0 ton 0 0

Lignin 0 0 ton 0 0

Dolomit 25 513 ton 745 0

Summa flytande

418 43 760 Nm3 10 1041

Summa fastmaterial

25 513 0 ton 745 0

Mängd bränsle som har transporterats till Energihamnen med tåg, år 2011 Järnväg Hanterade mängder Antal vagnar

Bränsle Lossning Lastning Lossande Lastande

Olivkross 1326,4 0 Ton 30 0

20(46)



Vattenförbrukning vid Värtaverket, kv. Nimrod, i m3 2011 jämfört med föregående år Avloppstyp Mängd i m3, 2010 Mängd i m3, 2011

Total vattenförbrukning 578 178 520 692 - I pannprocessen 0 550 78 496 018- Fjärrvärmenät 3 227 98 4 674

4.2 Villkor i miljötillstånd

Tillstånd till fortsatt och utö d id taverket och Energihamnen ka verksamhet v Vär

(2007-11-07)

Miljödomutö

stolen läm tånd enligt 9 kap. miljöbalken till fortsatt och kad verksam rta å eten rod 7 och i Energihamnen på fa a Shanghai 1, Singapore 3, Alexandria 1 och 3,

aid samt L gärde 1: c 0 i Stockholm ommun sa hamnverksamhet. det omfattar dels produktion av fjärrvärme och el i de befintliga anläggningarna de två

kraftvärmeverken, KVV1 och KVV6, samt värmeverken VV1 - VV4 och gasturbinen G3 med ch

n delvis för energiproduktion i andra anläggningar än Värtaverket, dels produktion fjärrkyla med maximal

fekt av 48 MW ål ansökta kom a/ förändringarna av dessa ksam

nar AB Fortumhet vid Vä

(bolaverket p

get) tills fastigh

Nim stig9 o

heternh 1:4Port S

Tillstånadugårds s k mt

tillsammans 2 060 MW tillförd bränsleeffekt, dels ändrad mottagning och hantering av fasta oflytande bränslen vid befintliga anläggningar i Energihamnen inklusive flytande bränsle

ef och dels de i detta m pletteringarnver heter.

Drift av ett biobränsleel e VV t uppförande och drift av erford a ingar för m agning o ntering av bränslen för detta kraftvärme

dat kraftvärm verk Knläggn

8 med högst 400 MW tillförd bränsleeffekt samerliga ott ch ha

verk

Projekterin ågår om att bygga ett nytt biokraftvärmeverk ärtaverket. g p vid V

Tillståndet till hamn rksamheten om e mottagning och hantering av fasta bränslen till en gd av cirka 1 2 000 ton per f rtaverkets behov samt mo gning och hantering av

0 000 ton flytande bränsle p varav cirka 150 000 ton per år går ut per båt, bil eller ts andra anläggningar

ve fattandmän 00 år ör Vä ttacirka 25 n er år,tåg till bolage

Mängd h at fast : 2 9 ton

Mängd mottaget och hanterat flytande bränsle: 250 929 Nm3, motsvarande 233 207 ton.

Mängd utlastat flytande bränsle: 96 933 Nm3, motsvarande 91 717 ton.

anter bränsle 97 30

Miljödomstolen lämnar bolaget tillstånd enligt 11 kap. miljöbalken att uppföra en cirka 200 m 1, att muddra till nivån -11 i t 500 m3 berg, samt att

ägg m höva gårdsgärdet 0 i ol s kommun

lång och cirka 21 m bred pir med det läge som anges i domsbilaga00 de, om ttande ca amRH

anli bilagan markerat områa det erosionsskydd so

fa 5 000 m3 jord s piren, allt inom kan be

ms vid.

kvarteret Ladu1:4 Energihamnen i Stockh

P ng pågår om att bygga ett nytt biokraftvärmeverk h pir vid Värtaverket. rojekteri oc

Uppskjutna frågor Miljödomstolen uppskjuter i denna dom i avvaktan på ytterligare utredning fastställandet av slutliga villkor beträffande: - Utsläppet av lustgas N2O från KVV6

21(46)



Tillstånd till fortsatt o het vi Energihamnen ch utökad verksam d Värtaverket och

(2007-11-07)

- Utsläppet aet t

v kvicksilver till luft från KVV6 och KVV8 ill vatten från rökgaskondenseringsanläggninga 6 och KVV8

t av köldmedia från vär arna Miljödomstolen ålägger bolaget att under prövotiden genomföra följande utredningar:

- Utsläpp- Utsläppe

r vid KVVmepump

U1 Bolaget skall i samråd medutsläppet av lustgas från K

tillsynsmyndigheten utreda och prova olika åtgärder för att begränsa VV6 och samtidigt klarlägga hur olika åtgärder påverkar utsläppet av

kväveoxider.

En utredning är påbörjad som skall vara klar juli 2013. En ökning av mängderna biobränsle till KVV6 ger minskade lustgasmängder.

U2 Bolaget skall i samråd med tillsynsmyndigheten utreda storleken på utsläppen av kvicksilver till ft från KVV6 respektive KVV8 och möjligheterna att minska dessa utsläpp. lu

En utredning är påbörjad som skall vara klar juli 2013.

U3 a

å

Bolaget skall i samråd med tillsynsmyndigheten och Stockholm Vatten AB utreda möjligheternatt begränsa utsläppet till vatten från rökgaskondenseringsanläggningar vid KVV6 respektive KVV8. Utredningen skall inklusive förslag till slutliga villkor ges in till miljödomstolen senast tvår efter det att respektive anläggning tagits i drift.

Utredning om möjlighet att begränsa halterna i kondensatet påbörjades under hösten 2011 men starten av rökgaskondenseringsanläggningen och provperioden försenades på grund av mildare väder. En förlängning av prövotidsredovisningen är begärd tom mars 2012.

U4 pumparna.

Bolaget skall i samråd med tillsynsmyndigheten utreda möjligheterna att begränsa utsläppet av köldmedia från värme

Utredningen pågår gällande befintliga värmepumparna. Planeras för värmepumparna anslutna till rökgaskondensering KVV6.

Prövotidsutredningarna U1, U2 och U4 skall inklusive förslag till slutliga villkor ges in till miljödomstolen senast tre år efter lagakraftvunnen dom. Utredning U3 skall inklusive förslag till slutliga villkor ges in till miljödomstolen senast två efter det att respektive anläggning tagits i drift.

P1 om årsmedelvärde och riktvärde* inte överstiga 40 mg/MJ Utsläppet av lustgas från KVV6 får stillfört bränsle.

Årsmedelvärdet för lustgas, KVV6 har uppmätts till 28,8 mg/MJ för 2011.

P2 iga 6 kg/år till Utsläppet till luft av kvicksilver från KVV6 och KVV8 får som riktvärde* inte överstdess KVV8 tas i drift och därefter 8 kg/år.

gen

Kvicksilverutsläppet till luft från KVV6 beräknas med massbalans till 5,2 kg för 2011.Denna beräkning tar inte hänsyn till rökgaskondenseringen. Med rökgaskondenserini drift reduceras utsläppet ytterligare.

P3 Utsläppet till vatten med renat rökgaskondensat från rökgaskondenseringsanläggningarna för KVV6 och KVV8 får som riktvärden* sammantaget inte överstiga följande halter.

22(46)




(2007-11-07)

januari med 51 mg/l och i mars vskiljning av NH3-gasmenbran i

Riktvärdet för ammonium (månadsmedel) överskreds i

med 39 mg/l. Orsaken är i huvudsak dålig fungerande akoncentratet. I samband med den pågående utredningen för prövotidsredovisningen kommer åtgärdsförslag att föreslås.

Se Bilaga 2 för flöde och analysresultat. P4 rligen som riktvärde * uppgå till högst 3% av Utsläppet av köldmedia från Värmepumparna får å

installerad mängd köldmedia (villkoret gäller Nimrod inte Ropsten).

tsläpp från de nyinstallerade värmepumparna vid

erhetsventil inte återstängdes och att utsläppet inte uppmärksammades i tid. Förebyggande åtgärder har vidtagits för att undvika liknande

Det totala utsläppet av R134a från värmepumparna i Nimrod uppgår till 6,9 ton för 2011, dvs. 17 % av installerad mängd. Detta motsvarar ca 9000 ton CO2-ekvivalent. Orsaken är ett större urökgaskondenseringanläggningen där ena värmepump tömdes på 6,2 ton R134a. Anledningen är att en säk

händelser. KVV6 och KVV8

2 Utsläppen av svavel får sammantaget för båda anläggningarna (KVV6 och KVV8) som årsmedelvärde räknat som riktvärde* inte överstiga 7 mg/MJ tillfört bränsle till dess KVV8 tagits i drift och därefter räknat som gränsvärde.

Vid kontinuerlig mätning uppmättes årsmedelvärdet för svavel från KVV6 till 1,9 mg/MJ.

3 xider (kväveoxid och kvävedioxid) räknat som kvävedioxider får J tillfört knat som

Utsläppen av kväveosammantaget för båda anläggningarna som årsmedelvärde inte överstiga 35 mg/Mbränsle, räknat som riktvärde* till dess KVV8 varit i drift under ett år och därefter rägränsvärde.

Vid kontinuerlig mätning uppmättes årsmedelvärdet för NOx-utsläppet för KVV6 till 29,4mg/MJ.

4 Utsläppen av saltsyra får när rökgaskondenseringsanläggningarna tagits i drift sammantaget fbåda anläggningarna som årsmedelvärde och gränsvärde inte överstiga 10 mg/MJ tillfört bränsle.

ör

Vid kontinuerlig mätning uppmättes årsmedelvärdet för saltsyra för KVV6 till 0,8 mg/MJ.

5 ngarna som månadsmedelvärde räknat som riktvärde* inte överstiga 7 ppm till dess KVV8 tagits i drift och därefter räknat som gränsvärde.

Utsläppen av ammoniak får sammantaget för båda anläggni

23(46)




(2007-11-07)

Vid kontinuerlig mätning uppmättes årsmedelvärdet för NH3-utsläppet för KVV6 till 0,6 ppm.

6 Utsläppet av lustgas från KVV8 får som månadsmedelvärde och riktvärde* inte överstiga 25 mg/MJ tillfört bränsle.

Inte aktuellt

7 Stoftutsläppet från respektive panna får inte överstiga 5 mg/MJ tillfört bränsle räknat som månadsmedelvärde och riktvärde* respektive som årsmedelvärde och gränsvärde.

Månadsmedelvärdena för stoft från båda pannor uppgick till 0,3 mg/MJ. Vid kontinuerlig mätning uppmättes månadsmedelvärdena för respektive pannan under

riktvärdet. 8 Utsläppen av kolmonoxid från respektive panna får som dygnsmedelvärde och riktvärde inte

överstiga 90 mg/MJ tillfört bränsle och som timmedelvärde och riktvärde* inte överstiga 180 mg/MJ tillfört bränsle.

essa villkor inte har överskridits vid något tillfälle. Kontinuerlig mätning av CO visar att d

KVV1 och P14 9 h gränsvärde inte överstiga

7 mg/MJ tillfört bränsle. Stoftutsläppet från respektive panna får som månadsmedelvärde oc

Kontinuerlig mätning visar att månadsmedelvärdena inte har överskridits för någon av dessa pannor. Årsmedelvärdet för stoftutsläppet för KVV1 resp. P14 uppmättes till 1,6 resp. 0,1 mg/MJ.

10 de Utsläppen av svavel får sammantaget för båda pannorna som årsmedelvärde och gränsvärinte överstiga 25 mg/MJ tillfört bränsle.

P14 till 17Vid kontinuerlig mätning uppmättes årsmedelvärdet för svavelutsläppet för KVV1 resp.

,3 resp. 21,9 mg/MJ 11 Utsläppen av kväveoxider (kväveoxid och kvävedioxid) räknat som kvävedioxid får

sammantaget för båda pannorna som årsmedelvärde och gränsvärde inte överstiga 60 mg/MJ tillfört bränsle.

Vid kontinuerlig mätning uppmättes årsmedelvärdet för NOx för KVV1 resp. P14 till 55,7 resp. 51,4 mg/MJ.

12 och Utsläppen av ammoniak får sammantaget för båda pannorna som månadsmedelvärderiktvärde* inte överstiga 7 ppm.

ktuellt. Ammoniak används inte i dagsläget för NOx-reducering i KVV1/P14. Inte a

P17 13 som månadsmedelvärde och gränsvärde inte överstiga 13 mg/MJ tillfört Stoftutsläppet får

bränsle.

Beräkningar visar att månadsmedelvärdena inte har överskridits. Det beräknade årsmedelvärdet för P17 uppgår till 2 mg/MJ

14 Utsläppet av svavel får som årsmedelvärde och gränsvärde inte överstiga 75 mg/MJ tillfört bränsle.

eräknade årsmedelutsläpp för svavel från P17 uppgår till 51,4 mg/MJ Det b

24(46)




(2007-11-07)

15 Utsläppet av kväveoxider (kväveoxid och kvävedioxid) räknat som kvävedioxid får som årsmedelvärde och gränsvärde inte överstiga 120 mg/MJ tillfört bränsle.

NOx-utsläppet från P17 uppgår till 103,7 mg/MJ. Det beräknade

P11, P12, P13 och P15

16 Stoftutsläppet från respektive panna får som månadsmedelvärde och gränsvärde inte överstiga 21 mg/MJ tillfört bränsle.

Beräkningar visar att månadsmedelvärdena inte har överskridits för någon av dessa pannor. Det sammantagna årsmedelutsläppet för P11-P12 (VV1) är 4,7 mg/MJ och för VV3 (P15, P17) 4,4 mg/MJ

17 Utsläppen av svavel får sammantaget för samtliga pannor som årsmedelvärde och gränsvärde inte överstiga 75 mg/MJ tillfört bränsle.

Det sammantagna årsmedelutsläppet för dessa pannor är 59,6 mg/MJ

18 Utsläppen av kväveosammantaget fö

xider (kväveoxid och kvävedioxid) räknat som kvävedioxid får r samtliga pannor som årsmedelvärde och gränsvärde inte överstiga 150 mg/MJ

tillfört bränsle. a årsmedelutsläppet för dessa pannor är 114 mg/MJ Det sammantagnG3

19 Utsläppet av svavel får som årsmedelvärde och gränsvärde inte överstiga 50 mg/MJ tillfört bränsle.

Utsläppet av svavel för G3 uppgår till 4,7 mg/MJ som årsmedelvärde.

Totalt, som bubbla över Värtaverket

20 Det totala utsläppet av svavel från Värtaverket får sammantaget som årsmedelvärde räknat som riktvärde* inte överstiga 10 mg/MJ tillfört bränsle från och med den tidpunkt då KVV8 tagits i drift. Från och med två år därefter gäller begränsningsvärdet som gränsvärde.

Inte aktuellt, KVV8 har inte tagits i drift

21 eoxider (kväveoxid och kvävedioxid) räknat som kvävedioxid från e

le. Från och med två år därefter gäller begränsningsvärdet som gränsvärde.

Det totala utsläppet av kvävVärtaverket får sedan KVV8 tagits i drift sammantaget som årsmedelvärde och riktvärde* intöverstiga 40 mg/MJ tillfört bräns

Inte aktuellt, KVV8 har inte tagits i drift

22 Till dess KVV8 tagits i drift skall fördelningen av driften mellan KVV6 och de olika oljeeldade anläggningarna vid Värtaverket ske så att utsläppen till luft blir så små som möjligt.

Fördelningen av driften mellan anläggningarna sker så att utsläppen till luft blir så små som möjligt.

Övrigt 23 luft i samband med materialhantering (råvaror, fasta bränslen och restprodukter) för

det biobränsleeldade kraftvärmeverket och KVV6 skall renas i stoftavskiljare. Kapaciteten på

utsläppen av stoft inte överstiger 10 mg/m3 norm. torr gas, räknat som riktvärde*.

Avsugen

stoftavskiljarna skall vara sådan att

25(46)




(2007-11-07)

Vid emissionsmätningar genomförda av Force Technology 2011 uppmättes utsläpp < 1 mg/Nm3

24 Om det uppstår för omgivningen störande lukt skall bolaget vidta åtgärder för att undanröja störningen.

Klagomål på lukt uppkom vid lossning av bioolja under 2011. Avluftning avtna till skorsten. Vid lossningen i fråga var fläkte

cistern där n i

så vara orsaken att lukten har spritt sig i området. Rutin luktande bränsle lossas är ansluskorsten ur drift. Vädret kan ockför kontroll av att fläktarna är i funktion finns.

äpUtsl p till vatten 25 I avloppsvatten från OFA-systemet, kolpastapreparering

biobränslelagret skall vid avledning till spillvattennätet efen och det underjordiska ter oljeavskiljning den totala halten av

lvärde. mg/l.

suspenderat material understiga 10 mg/l räknat som riktvärde* och månadsmedeUtsläppet av kolväten, uttryckt som oljeindex, får som riktvärde* inte överstiga 50

Vid periodisk besiktning 2011 överskreds riktvärdet för suspenderade ämneefter kolpastaprepareringen (KPV15). Ett projekt pågår om att utreda möjlighet till att återanv

(43 mg/l)

ända spillvattnet. Oljeindexet har inte överskridits.

26 Överskottsvatten (de i ansökningshandlingarna beskrivna utsläppen till vatten exklusive rökgaskondensat, kylvatten samt sanitärt avloppsvatten) som avleds till kommunalt reningsverk eller direkt till recipient får som riktvärden* innehålla högst följande halter:

Vid periodisk besiktning 2011 innehölls samtliga riktvärden utom den för zink i KPV10 och KPV15.

Buller 27 Verksamheten vid Värtaverket och Energihamnen skall bedrivas så att den ekvivalenta ljudnivån

på grund av verksamheten utomhus vid bostäder som riktvärden* inte överstiger 50 dB(A)

nnehåller impulsljud eller hörbara tonkomponenter skall angivna värden sänkas med 5 dB(A)-enheter.

vardagar dagtid (kl. 07-18), 40 dB(A) nattetid (kl. 22-07) och 45 dB(A) övrig tid. Momentana ljudpå grund av verksamheten får nattetid vid bostäder inte överstiga 55 dB(A), räknat som riktvärde. Om bullret i

Under 2005 har ljudmätningar av verksamheten i kvarteret Nimrod utförts inom ramen för egenkontroll. Ett antal ljudkällor har identifierats och åtgärder har genomförts under

2006 och 2007 för att sträva efter en ljudnivå under riktvärdet 40 dBA. Övrigt

26(46)




(2007-11-07)

28 Bolaget skall sträva efter att sluta processerna där det är tekniskt möjligt, miljömässigt motiverat och ekonomiskt rimligt, för att hushålla med råvaror och energi.

Vid projekt och förbättringar beaktas möjligheten att sluta process.

29 Transporter av restprodukter och dammande material såsom sand, dolomit, kalk och kalksten skall ske i slutna kärl eller i täckta transporter.

Transporter av dammande material sker i slutna system

30 Bol avfall, återanvända eller återvinna avfall sam ga, hindra eller motverka skador eller olägenheter till följd av hanteringen av avfall

ffas. Bolaget skall i miljörapporten för verksamheten redovisa genomförda åtgärder odukter som

m ske.

Farligt avfall skall sorteras så att detta kan omhändertas separat.

a et skall genom hushållning undvika uppkomst avgt förebyg

som bortskaoch resultatet av dessa från följande aktiviteter. Bolaget skall sträva efter att restpruppstår vid förbränning (askor, bäddmaterial och liknande) nyttiggörs i den utsträckning som ärtekniskt möjlig och ekonomiskt rimlig. Restprodukter från förbränning av biobränslen skall i första hand återföras till skogsmark, om det kan ske med uppfyllande av de riktlinjer och råd som utfärdas av svensk myndighet. Restprodukter från olika anläggningsdelar skall kunna hållas separerade i den utsträckning sor för att återföring av bioaska skall kunna k ävs

Fast avfall från drift och underhåll, utöver förbränningsprodukter, skall kunna sorteras i fraktioner som underlättar materialåtervinning eller energiutnyttjande, där detta är ändamålsenligt.

Se avsnitt 1.1.3 och 10 31 Bolaget skall sträva efter energieffektiva transportlösningar för bränslen och restprodukter samt

genom effektivisering och hushållning sträva efter att minska den egna energiförbrukningen och bidra till hushållning med energi. Energibehovet för transporter samt behovet av hjälpenergi (el) för produktion av fjärrvärme skall följas och rapporteras med den årliga miljörapporteringen för verksamheten.

Fortum Värme arbetar aktivt med energihushållning. Se avsnitt 8.2. Energibehovet för transporter redovisas i avsnitt 2.1.3 Elförbrukningen för produktionen redovisas i avsnitt 4.1.1 och i Bilaga 3.

32 Byggnadsarbeten inom kvarteret Nimrod och i Energihamnen skall genomföras på ett sådant sätt att störningar för omgivningen minimeras. Under byggtiden gäller Naturvårdsverkets riktlinjer för buller från byggarbetsplatser.

Buller ingår som en miljöaspekt att hantera och bevaka vid projekt.

33 Det skall finnas skriftliga rutiner för hur verksamheten skall kontrolleras och hur rapportering skall ske som möjliggör en bedömning av om villkor och föreskrifter följs. I dessa rutiner skall det anges mätmetoder, mätfrekvens och utvärderingsmetoder.

Fortum Värme är ISO 14001-certifierad.

34 Bolaget skall i god tid innan verksamheten upphör upprätta en plan avseende efterbehandling av de föroreningar som den sökta verksamheten kan ha gett upphov till.

Villkor för tillståndet enligt 11 kap. miljöbalken

27(46)



1. Arbetena skall utföras i huvudsaklig överensstämmelse med ansökan och därtill hörande handlingar samt gjorda åtaganden. Arbetena skall bedrivas med iakttagande av försiktighetsmått så att miljöpåverkan och störningarna För närboende och övrig verksamhet blir så små som möjligt.

det påbörjas. Utformningen skall ske i samråd med tillsynsmyndigheten.

i så stor utsträ n 1 maj – 31

verstigande 100 m från muddringen.

e sediment. Dessa skall ddermassorna skall

2. Förslag till kontrollprogram för vattenverksamheten skall upprättas och inlämnas till tillsynsmyndigheten senast sex veckor innan arbeten i vattenområ

3. Grumlande arbeten skall utföras på sådant sätt att grumlingen begränsasckning som möjligt. Grumlande arbeten får inte utföras under perioden de

augusti. 4. Halten av suspenderat material på grund av den tillståndsgivna vattenverksamheten får somriktvärde* inte överstiga 40 mg/l på ett avstånd ö5. Utfyllnad skall inte ske på, av miljömässig betydelse, förorenadavlägsnas ur vattenområdet innan utfyllnadsarbeten påbörjas. Muomhändertas på sätt som kan godkännas av tillsynsmyndigheten 6. Anmälan skall göras till tillsynsmyndigheten när arbetena (vattenverksamhet) påbörjas respektive avslutas.

Dessa villkor skall beaktas vid projekt omfattande vattenverksamhet

T illstånd enligt 11 kap. miljöbalken till bortledande av grundvatten från bergrum m.m. (2007-11-07)

ed Stockholms stad (bolaget) tillstånd enligt

1 kap miljöbalken till att för bergrum, schakt och tunnlar vid Värtaverket uppföra en ny

om ögst 100 m3/dygn samt att vid behov för att förebygga skador av bortledningen få infiltrera

som krävs för nämnda ensstämmelse med vad som angivits i ansökan och i övrigt i

Miljödomstolen lämnar AB Fortum Värme samägt m1pumpanläggning i det planerade flisbergrummet och genom ovan angivna pumpanläggningar bortleda grundvatten som tränger in i bergrumsanläggningar för Värtaverket till en mängd hvatten till den mängd som behövs och att uppföra de anläggningar infiltration, allt i huvudsaklig övermålet.

visa resultatet

Uppskjuten fråga Miljödomstolen uppskjuter i denna deldom frågan om vilken vattenmängd som slutligt får ledas bort från befintliga undermarksanläggningar och planerade undermarksanläggningar. Under prövotiden skall bolaget utreda storleken av inläckningen i befintliga undermarksanläggningar samt det läckage från nya tunnlar m.m. som avleds till bergrummen och redo

. härav till miljödomstolen senast tre år efter lagakraftvunnen dom

. Inläckage av grundvatten undermarkanläggningarna mäts och registreras

ga undermarksanläggningar (kolbergrummet,

erstiga 2 285

Följande provisoriska föreskrifter skall gälla. P1. Inläckningen av grundvatten till befintlikoltunnel, tillfartstunnel mm samt flisbergrummet) får som riktvärden* inte övm3/månad respektive 21 000 m3/år.

Det uppmätta och beräknade årsflödet för 2011 är cirka 33 400 m3/år och överskrider riktvärdet 21 000 m3/år. Riktvärdet är ett förväntat medelvärde under en längre tidsperiod och under föru t chakter som flistunneln, atsä tning att panngropen och alla andra bergspanntunneln har färdigställts. Under tillståndsansö

sktunneln och kansärendet poängterades att inläckningen

En ny vattenbalans kommer att tas fram i samband med utredning av villkoret. Vattendomen vann laga kraft 2011-12-28. Utredningen skall inges senaste 2014-12-28.

av grundvatten på 21 000 m3/år baseras på osäkra mätningar och av det skälet föreslogs att avgörandet av frågan av villkor skulle skjutas upp under en prövotid.

P2. Inläckningen av grundvatten till inlastningför temporära stödkonstruktionen (högst cirk

sschaktet till flistunneln får under anläggningstiden a ett år) inte ge upphov till en grundvattensänkning

överstigande maximal två meter inom ett avstånd om 100 meter från inlastningsschaktet.

28(46)



T um m.m. illstånd enligt 11 kap. miljöbalken till bortledande av grundvatten från bergr

(2007-11-07)

Kommer att beaktas vid projekt

de

rån

P3. Inläckningen av grundvatten till temporära stödkonstruktioner för pann- och turbinschaktet får under högst cirka 6 månader inte ge upphov till en grundvattensänkning överstiganmaximalt en meter inom ett avstånd av 100 meter från pann- och turbinschaktet samt maximalt två meter inom ett avstånd om 50 meter fnämnda schakt.

Kommer att beaktas vid projekt

t blir

utföra sådana edför att

grundvattennivåerna sjunker till nivåer som kan skada byggnader, anläggningar eller vegetation och i övrigt vidta de åtgärder som erfordras i yfte att undvika eller minska risken för sådana

bolaget utföra ridåinjektering och botteni v pann- och turbinschakt och

och tillställas tillsynsmyndigheten senast åtta veckor innan arbetena

Villkor 1. Arbetena skall utföras i huvudsaklig överensstämmelse med ansökan och därtill hörande handlingar samt gjorda åtaganden. Arbetena skall bedrivas med iakttagande av försiktighetsmått så att miljöpåverkan och störningarna för närboende och övrig verksamheså små som möjligt. 2. B gola et skall låta driva bergrumsanläggningen, nya tunnlar och schakt ochtätningsåtgärder i berganläggningarna så att grundvattenbortledningen inte m

sskador. 3. Bolaget skall utföra förinjektering av tunnlar enligt ritningen i Bilaga 1 till aktbil 45. Vidare skall

njektering ainlastningsschakt till flistunnel, åtta meter under bergbotten, enligt ritningar i Bilaga 2-3 till aktbil 45. 4. Arbetena med inlastningsschaktet i hamnen och schakt för panna och turbin skall utföras såatt det inte uppstår några skador på miljö, byggnader och anläggningar i närheten. Kontrollen ska skall ske på så sätt att eventuella sänkningar av grundvattennivån uppmärksammas och skyddsåtgärder vidtas så att skador på miljö, byggnader och anläggningar förebyggs. 5. Förslag till kontrollprogram för vattenverksamheten skall upprättas i samråd med tillsynsmyndighetenpåbörjas. 6. Bolaget skall underrätta tillsynsmyndigheten när arbetena skall inledas senast två veckor innan arbetena påbörjas.

Dessa villkor skall beaktas vid kommande projekt.

Tidigare utfärdade vattendomar

3 o

-09-26, villkor 6)

KVV1

Utsläpp av kylvatten får uppgå till högst 4,5 m /s med en övertemperatur av maximalt 15,5 C eller till större vattenmängd utan ökning av energiinnehållet. Vatten från regenerering av jonbytarfilter skall före utsläpp neutraliseras till pH 6 - 8. (KN 1972-09-26, villkor 5)

Sanitärt spillvatten samt olje- eller sothaltigt vatten skall anslutas till kommunens spillvattennät. Anslutning av dagvatten och avloppsvatten till det kommunala nätet skall ske på villkor som överenskommes mellan bolaget och Stockholms gatukontor. (KN 1972

ring finns inte längre.

Anslutningar har skett på överenskommet sätt Kontroll av villkoret sker genom kontinuerlig övervakning av kylvattentemperaturen

samt genom beräkning av kylvattenflödet. Totalavsaltning av processvattnet sker med omvänd osmos (RO) följt av

elektrodionesering (EDI). Behov av neutralise

29(46)




Fjärrkyla VP/KM i kv Nimrod

nläggning (kylvattenkanalen) vid Värtaverket bortleda

3 per

en. Mätningarna skall journalhållas och hållas rket, Stockholm

Tillstånd att dels genom befintlig vattena1,73 m3/s sjövatten för produktion av fjärrkyla med den begränsningen att nämnda uttag tillsammans med tidigare lovgivet uttag för fjärrvärmeproduktion inte får överstiga 25 000 mtimme.

Birka Värme AB skall genom flödesmätning registrera vattenuttag samt minst en gång per dygn mäta temperatur på in och utgående vatt

ga för allmänheten i tio år på Värtavetillgängli

(Miljödomstolen tillstånd enligt MB 11 kap, 2001-05-21, mål nr M 378-00)

Villkoret kontrolleras genom att flödet mäts och registreras. Utgående vattentemperatur (dygnsmedelvärde) mäts och registreras.

Värmepumpa RN 1,2r

Anläggningen Ropsten 1 och 2, att från Lilla Värtan bortleda och återleda 8 m3/s och 7 m3/s sjövatten efter värmeutvinning. (VD 1984-08-28 respektive 1985-07-05, ej villkor utan beslutstext s. 2 i besluten).

Den sammanlagda pumpkapaciteten är lägre än de volymer som gällande tillstånd medger Fortum att använda.

epumpar RN3

s

Värm

Anläggning Ropsten 3, att från Lilla Värtan bortleda och återleda 8,5 m3/s och 4 m3/s sjövatten efter värmeutvinning. (VD 1985-12-20, ej villkor utan beslutstext s. 2 i beslutet) (Miljödomstolenbeslut 1999-05-31, Avd 9, Stockholms tingsrätt, mål nr. M 240-99).

stånd Den sammanlagda pumpkapaciteten är lägre än de volymer som gällande tillmedger anläggningen att använda.

ra ur på in- och utgående vatten. Journaluppgifterna skall bevaras i tio

r och hållas tillgängliga för allmänheten på Värtaverket, Jägmästargatan 2, Stockholm. srätt, mål nr. M 240-99)

Anläggning Ropsten 1,2 och 3 skall mäta och minst en gång per dygn avläsa och journalfövattenuttag samt temperatå(Miljödomstolens beslut 1999-05-31, Avd 9, Stockholms ting

Vattenuttagsflödet samt in och utgående temperatur på Ropsten 1, 2, 3 registreras dagligen (via dator eller temperaturskrivare). Flödet beräknas med utgångspunkt från pumpkapaciteter och drifttider

Återkylare Ropsten 1,2

d till bortledning av 0,5 m3/s för återkylning

s och

Tillstån

Birka Värme Stockholm AB skall genom flödesmätning registrera vattenuttag samt minst en gång per dygn mäta temperatur på in- och utgående vatten. Mätningarna skall journalförahållas tillgängliga för allmänheten i tio år på Värtaverket, Stockholm

(Miljödomstolen tillstånd enligt MB 11 kap, 2001-05-21, mål nr M379-00)

p r

Flödet beräknas genom pumpdrift och pumpkapacitet. Temperatur vid inlop(sjövatten) loggas kontinuerligt i driftrum, och resulterande utloppstemperatuerhålles genom beräkning.

utsl 12-20, villkor 7)Anläggning Ropsten 1, 2, och 3 skall vidta åtgärder som förhindrar grumling i anslutning till

äppsanordningarna. (VD 1984-05-20, villkor 4, 1985-

30(46)




Utsläppsanordningarna är utformade så att risken för grumling minimeras. En

undersökning av detta genomfördes 1999.

gen i Stockholm. (VD 1984-05-20, villkor 5, 1985-12-20, villkor 8)

Utsläpp av köldmedium

Mängden förbrukad köldmedium och typ skall journalföras och årligen redovisas till Miljöförvaltnin

Köldmedierapporter skickas till miljöförvaltningen årligen.

all utföras och drivas så att anläggningens er impulsljud

ljudnivån nat -20, villkor 7. 1985-12-

Buller, Värmepumpar Anläggningen Ropsten 1, 2 och 3 skbidraget till den ekvivalenta ljudnivån utomhus på ett avstånd av 200 m fråncentrum nattetid (kl.22.00-06.00) inte överstiger 37 dB(A). Om rena toner ellförekommer skall denna ljudnivå sänkas med 5 dB(A). Bidraget till den momentana

tetid på nyssnämnda avstånd får inte överstiga 55 dB(A). (VD 1984-0520, villkor 9)

Ljudmätningar som har utförts har visat värden som är lägre eller lika med de värden som anges i ovanstående villkor.

4.3 fFöre k t av svaveldioxid, kväveoxider och stoft från förb med tillförd effekt över 50 MW. Utsläppsgränsvärdena enligt föreskpannoFör uppfyllande av uts er den faktiska drifttiden: • Inte något mnedan. • Mi

högst • Min

utslä

Utsläpps KVV6)

E terlevnad av NFS 2002:26 srä

riften reglerar utsläpp till lufnningsanläggningar riften har börjat gälla 2007 för KVV6 och gäller från och med 2008 för de övriga rna.

läppsvillkor gäller att under ett kalenderår och und

edelvärde för en kalendermånad överskrider utsläppsgränsvärdena i tabell

nst 97 % av samtliga 48-timmarsmedelvärden avseende SO2 och stoft uppgår till

utsläppsgränsvärdena i tabell nedan. st 95 % av samtliga 48-timmarsmedelvärden avseende NO

x uppgår till högst

ppsgränsvärdena i tabell nedan.

n enligt NFS 2002:26 (för fastbränsle,gränsvärde

Parameter Tidsperiod Annmärkning

Stoft 3 vid 6% O2

50 mg/Nm3 månadsmedel motsvarar 17 mg/MJ 50 mg/Nm

Stoft J 55 mg/Nm3 48-timmarsmedelvärde 55 mg/Nm3 motsvarar 19 mg/M

Svavel 138 mgSO2/MJ 400

mg/Nm3 månadsmedel 400 mg/Nm3 vid 6% O2 motsvarar 69 mg S/MJ

440 mg/Nm3

48-timmarsmedelvärde

440 mg/Nm3 motsvarar 152 mgSO2/MJ och 75 mgS/MJ Svavel

NOx 500 mg/Nm3 vid 6% O2 500

mg/Nm3 Månadsmedel motsvarar 173 mg/MJ

NOx 550

mg/Nm3 48-timmarsmedelvärde Motsvarar 190 mg/MJ

31(46)



Utsläppsgränsvärden enligt NFS 2002:26 (för flytande bränsle)

Parameter Tidsperiod Annmärkning

Stoft 50 mg/Nm3 månadsmedel 50 mg/Nm3 vid 3% O2 motsvarar 14 mg/MJ

Stoft edelvärde 55 mg/Nm3 vid 3% O2 motsvarar 15,5 mg/MJ 55 mg/Nm3 timmarsm48-

Svavel /MJ 400

mg/Nm3 månadsmedel 400 mg/Nm3 vid 3% O2 motsvarar 113 mgSO2

56,5 mg S/MJ

Svav O2

el m440 48- 440 mg/Nm3 motsvarar 124 mgSO2/MJ vid 3%

g/Nm3 timmarsmedelvärde och 62 mgS/MJ 400

mg/Nm3 Månadsmedel 400 mg/Nm3 vid 3% O2 motsvarar 113 mg/MJ NOx

440 mg/Nm3

48-timmarsmedelvärde Motsvarar 125 mg/MJ NOx

Aktuella utsläpp och villkor i tillstånd har stor marginal till föreskrifternas gränsvärden. Grän

ingar under året

erna mätningar av utsläpp till luft under 2011-2012

ing avseende P14

esultatet har sammanställts i ett antal rapporter.

ätningar från fartyg genomförs på var inte tidigare har

har to a godkä lo agtid o

ännas d 3) öv id 0-1 liga bullervillkor på grund av ljud

från hjälpmaskinerna. Fartyget flyttades natt ett klagom nd nde farholms h g ätt n.

g ända ljudnivåer på 38 dBA, dvs även nattetid. Händelsen har utretts och åtgärder vidtagits

svärdena har därför klarats med god marginal.

5 Utförda mätningar och besiktn

Datum Utförare Uppdrag 2011-05-12 WSP Periodisk besiktning Värtaverket 2012-01-12 Structor Periodisk besiktning Energihamnen 2011-11-22 2012-02-02

Force Technology Emissionsmätningar, AST, QAL2 och jämförande mätningar

2011-12-12 Aquakonsult AB Provtagning och analys av avloppsvatten

5.1 ExtJämförande mätning, AST och kontrollmätning avseende KVV6 (P4, P5) Jämförande mätning, AST och kontrollmätnJämförande mätning, QAL2 och kontrollmätning avseende KVV1 (P1) Mätning av ventilationsluft efter bränslelager 1. R

5.2 Ljudmätningar Ljudm je nytt fartyg som kontrollerats. Jämförelse sker2011

mellan resultatet och anläåtar uppmätts. Elv

ggningens ljudvillkor. Under talt 2 ya b4 n

nnas för av dessa underskred ljudnivåer på 40 dB och

Tio båtar kunde inte godkännas kunde nattetid, två båtar kunde enbart

ssning både d godk

ch nattetid. agtid (ej kvällstid eller nattetid). En båt 1) samt(Angel erskred v ankomst (2011-1etid till annan ort, men även där inkom

antal ål på gru av det bullra tyget. I samråd med myndigheterna och StockSedan kunde även farty

amnar to s beslutet att fortset kopplas till lands

a lossningen för att begränsa tiden i hamtröm vilket resulterade i godk

32(46)



genom att komplettera avrop av fartyg med en "Fortum Tank questionnaire" som befraktnin utgör en utökad kontroll av fartyg utöver de

internationella dokument som beskriver far iljö, säkerhets- esättn e.

ders r till vaUndersökninga ar rts av Aqua Kon

S Sca A te för aktuella parametrar. åna kondensatet efter

skonde .ltat från i v ilaga 2 och ligger till d för ber v snitt 2.2.

ndersökningsresultatet redovisas och kommenteras i avsnitt 4.2.

Heat Scandinavia bedrivs ständigt pågående förbättringsarbeten i syfte att optimera drift för att se över

las för Maintenance Main att ha sett över grundlägganna fokuserar programmet sedan några år på

mpning, Beredning & Planering, Ordningh Sp mt Management oc

me innebär en stabthålliga resultat säkras.

betet med det

Tillbud och störningar, samt vidtagna åtgärder t eventuella klagomål från

llmänheten journalförs rutinmässigt i verksamhetens avvikelserapporteringssystem. Nedan redovisas miljöstörningar och klagomål som har inträffat under året samt vilka

its för att avhjälpa problemet och/eller förebygga att störningen

används vid gar. Enkätentyget och understryker att m

och b ingsansvar är prioriterad

5.3 Un ökninga av utsläpp tten rna h

ndinaviautföB som är ackredi

sult AB och laboratorieanalyser har utförts rat laboratoriumhos AL

Utöver detta tas flödesproportionella mrökga

dsprover på det renadenseringen

Resurun

provtagnäkning a

ngar för 2011 redo mängd metaller till

isas i Bilaga 1 och Brecipient och spillvatten i avg

U

Betydande åtgärder gällande drift och underhåll 6Inomoch underhåll av anläggningarna. År 2007 påbörjades ett program

målet. Programmet kalunderhållsprocessen där hög driftsäkerhet är Excellence (anläggningar

-X). Efter de ”ordning och reda” för sex utvecklingsområden:

StörningsbekOperatörs oc

ä & Reda, Ständiga Förbättringar, h Kompetens. ecialist underhåll sa

Nu arbetar vi d Main-X nivå 4, vilket ilisering av utvecklingsarbetet där u På Värtaverket har antalet genomförda förbättringar för 2011 varit 403 st. På Värtaverket har man arbetat specifikt med att integrera ständiga förbättringsardagliga arbetet i så kallad ”daglig styrning”.

7Driftstörningar och avvikelser från normaldrift sama

åtgärder som har vidtaginträffar igen. Miljöstörningar och/eller klagomål under 2011

Tid för störning

eller tillbud

Störningens omfattning för omgivande natur, samhälle,

boende

Vidtagna åtgärder

2011-04-04 Köldmedieutsläpp av R134a Se kommentar till tillståndsvillkor P4 i avsnitt 4.2.

2011-05-13

Utsläpp av 910 kg 134a från VP 91. Trasig backventil till kompressor orsakade högt tryck i vacumpump som läckte ut olja och köldmedia. Larmet uppmärksammades på en gång men det tog tid innan man

Framtagning av en störningsinstruktion för avgasaren (sektioneringen kan enbart göras på plats för avgasen).Utbildning om rutiner för hantering av köldmedia. Förebyggande underhåll och kontroll sker årligen för avgasoch backventil.

aren

33(46)



kunde sektionera läckan.

2011-07-17

Läckage av 470 kg köldmedia (R22) till fjärrvärmevattnet från VP26. Läckaget var orsakat av ett hål på underkylare. Tuberna var

Projekt under 2012 för byte av mjukvaran för köldmedieanalysatorn, genomgång av analysatorn, samt förbättring av visning i kontrollrummet.

helrenoverade 2006. Läckaget till fjärrvärmevattnet uppmärksammades

inte på en gång, orsaken till detta var osäker mätning och opålitlig visning i kontrollrummet av köldmediehalt i fjärrvärmevattnet.

2011-10-11 Klagomål om buller från fartyg Angel 3.

Se avsnitt 5.2.

2011-11-09 Klagomål om lukt vid lossning av biobränsle

Se kommentar till tillståndsvillkor i avsnitt 4.2. Villkor 24.

2011 Riktvärde för ammonium i renat kondensat överskreds under januari och mars.

Se kommentar till tillståndsvillkor i avsnitt 4.2. Villkor 25.

2011 Riktvärde för suspenderade ämnen överskrids efter

Utredning pågår. Se kommentVillkor 26.

sedimenteringsbassäng i bränsleprepareringen

i avsnitt 4.2. ar till tillståndsvillkor

8 Åtgärder med betydelse för verksamhetens miljöpåverkan Fortum Värme är miljöcertifierat enligt ISO 14001 och miljöledningssystem finns fanläggningen. Företaget revideras årligen med avseende på ISO 14001. För att utvvåra rutiner och förbättringar ytterligare har Fortum Värme under

ör eckla

år 2011 blivit

enätet baseras på Fortums övergripande tydande

. Verksamhetsplanen fastställs en gång per år ch följs upp på månadsbasis i form av övergripande nyckeltal.

å Värtaverket pågår ett långsiktigt arbete att utöka inblandning av biobränsle i

E ro ng av 32 viktpro delvis P5) under perioden 28/3-29/4 2011.

t pr olivkär och

ren rkaför pannorna. Möjligheten till att förbättra föutökad inblandning av biobränsle förutsätter en ombyggnad av bränslem-lagringen i h

certifierade enligt OHSAS 18001, arbetsmiljöledningssystem.

erksamhetsplanen för centrala fjärrvärmVmiljömål och anläggningarnas betydande miljöaspekter. Bland de bemiljöaspekterna återfinns bland annat utsläppen av fossil koldioxid, utsläpp av kväveoxider, miljöstörningar och klagomålo

8.1 Åtgärder som vidtagits för att minska miljöpåverkan från verksamheten

KVV6 Pkolpannorna (KVV6).

tt längre pgenomfördes

v med kontinuerlig inblandnii Värtaverkets Kvv6 (P4 och

cent olivkärnekross

Ett förnya ov med 25 viktprocent nekross genomfördes mellan den 9/1116/11 2011. Proverna visar att inblandning av

mperatu ökade mängder biobränsle påverkar

r förbränningen och verkningsgrad te i bränslebädden vilket på

amnen.

verbränningen utreds vidare. Långsiktig

ottagningen och

34(46)



Värmepump Under 2011 har installerats och driftsatts oljesepartorer. Deras uppgift är att avskilja köldmediet fr n oljan att kunna återanvändas i värmepumpar

on läkt ar tid

nattetid. Under tiden fram till åtgärd har fläkten stoppats vid arbetsdagens slut. En ämpare e es

åtgärd visar att fläktens bullerbidrag ligger väl under ljudvillkoren och att fläkten kan ehov var

.2 Åtgärder som vidtagits för att minska energiförbrukningen nergieffektivisering är ett prioriterat område inom Fortum Värmes verksamhet, dels

rbättring av den

Energieffektivisering (i hela värdekedjan)

Fortum Värmes strategi ingår begreppet ”Energieffektivitet i alla led” som ett rioriterat område för verksamheten. Ett mått på den egna energieffektiviteten kan sägas

ett yttigheter el,

m levereras till sina respektive slutkunder. Från år 2011 följs band med ledningens genomgång av verksamheten.

st rierar således mellan produktionsanläggningarna inom Fortum

ar, kylmaskiner Nimrod

ån oljan. På sikt kommer ävena.

VentilatiEn tilluftf till bergrumsventilation h igare visat sig överskrida bullervillkor

ljudd fter tilluftfläkten installerad färdigt under 2011. Efterkontroll efter

vid b a i drift nattetid.

8Ehjälper vi våra kunder att spara energi och dels finns fokus på ständig föegna verksamheten.

Företagets policy är att ”Alla samhällen där Fortum Värme finns har en uthållig energiförsörjning”.

Det innebär att Fortum Värme arbetar aktivt för och med:

Tillvaratagande av energi som annars går förlorad Minskad miljöbelastning i alla led Att nå CO2 neutralitet Att energibranschen utvecklas inom hela CSR området

I pvara nyckeltalet ”Systemverkningsgrad”. Denna verkningsgrad mäter på övergripande sätt hur väl insatta resurser i form bränslen omvandlas till nvärme och kyla sosystemverkningsgraden i sam

Energieffektiviseringsåtgärder vidtas där de har bäst effekt och där de är som melönsamma, åtgärderna vaVärmes olika fjärrvärmenätet.

Energianvändning och vidtagna åtgärder på Värtaverket: En redovisning av den interna energianvändningen för produktionen under 2010 och2011 redovisas i Bilaga 3. Energibalansen kan vara svårtolkad eftersom mätning saknas för vissa system och visst utbyte sker mellan olika enheter. Förändringar i lokallast för

35(46)



respektive pannor och KVV1 i synnerhet, förklaras med att pannorna har varit i drift ycket kortare tid än förra året. Lokallasten blir också betydligt mindre.

er, betsluft. Kompressorerna installerades 1975. Det gemensamma

emet är mycket viktigt för tillgängligheten på PoD Citys anläggningar.

kyltornen, som är placerade inomhus, tas bort. Istället nvänds nu stadsvatten som primär kylning.

nom denna ombyggnad består av

tgärd Effekt, kW Drifttid ca, h Besparing, MWh

m

- Förbättring av kompressorcentralen

Kompressorcentralen i KVV1 försörjer KVV1, VV2, och VV3 med manövinstrument- och artryckluftsystSommaren 2010 byttes en av kompressorerna ut.

Under 2011 pågick etapp 2 av projektet. Den omfattade avveckling av de två kvarvarande kompressorerna, installation av en ny, med tillhörande tork, samt ombyggnad av kompressorernas kylsystem.

Kylsystemet byggdes om så atta

Energibesparingar ge

Å

Kyltornsfläktar, el 11,25 6500 70

Råvattenvärmning, 150 6500 fjärrvärme

975

VV6, utebliven drift i 720 (eldnings säsong) 23 28

Effektivare luftproduktion 39 600 (sommar) Kavlastat läge, el

Sammanlagt sker en minskning av elanvändningen med ca 120 MWh/år och en minskning av fjärvärmebehovet med 975 MWh/år.

Tack vare värmeåtervinningen fyller installationen kriterierna för svanenmärknin

g.

aren 2011:

Frekvensstyrning /varvtalsreglering av pump för att vid behov kunna styra ned

- Åtgärder i Ropsten 1-2.

Ett antal åtgärder har vidtagits för att stärka driftsäkerheten på sjövattenpumparna i Ropsten 1-2. Följande åtgärder har genomförts under somm

Nya inloppselement som ska hindra luftvirvelbildning

pumpar istället för att helt stänga av dem.

36(46)



Frekvensstyrning /varvtalsreglering av pumparna skapar förutsättningar för att optimesjövattenflödet till värmepumparna vilket innebär minskad lokallast. Resu

ra ltatet kommer

tt utvärderas under 2012.

Värmes anläggningar är främst n

a energikällor är att ersätta fossila oljor

iooljor som levereras till våra enligt lag (2010:598) om hållbarhetskriterier för

iodrivmedel och flyttande biobränslen implementerades. Efter en extern granskning ed revisor och efter tillsynsmyndighetens granskning innehölls ett hållbarhetsbesked. ortum Värme är medlem i RSPO.

tt ständigt pågående förbättringsarbete är att optimera förbränningen, vilket ger en e anläggningsprestanda. nom att använda rätt mängd

. Så långt det är möjli s rån förb m att bland annat användas som täckmaterial för sluttäckning av deponie

el.

rökgasko eringen ersätter stadsvatten vid areringen till KVV6. Vattenbesparingen motsvarar cirka 80 000 m3/år.

anv as som buffert då kondenseringen inte är i drift.

ed miljömässigt bättre alternativ. För inköp och hantering av kemiska produkter så m ingår i Fortum Värmes miljöledningssystem samt t Chemsoft. Instruktionerna syftar till att så långt som

a antalet unika kemikalier na jämföra kemikalier inom

er att fortgå under år 2012. Vi har även köpt en modul till Chemsoft som ska göra det lättare att genomföra riskbedömningar av

a

8.3 Åtgärder för att minska råvaruförbrukningen De stora råvaruförbrukningarna som finns inom Fortumbränslen och driftkemikalier. Fortum Värme arbetar ständigt för att öka andeleförnybara bränslen i produktionen av värme och el. En del i arbetet med att öka andelen förnybarmed förnybara, hållbara biologiska oljor. Under 2011 genomfördes riskbedömning av banläggningar, ett kontroll systembmF Elägre bränsleförbrukning, minskade utsläpp och en högrOptimering sker även vid dosering av driftkemikalier gekemikalie gt, återanvänd också askorna f ränning geno

r och jordförbättringsmed Renat kondensat frånkolpastaprep

ndens

Stadsvatten behöver endast

9 Kemiska produkter

änd

9.1 Fortum Värme

Fortum Värme arbetar kontinuerligt med att söka ersätta skadliga kemiska produkter mtillämpas de instruktioner sokemikaliehanteringssystememöjligt ersätta skadliga kemiska produkter med miljöanpassade sådana. Under året har vi även tagit angreppssättet genom att minskför att minska både antalet skadliga kemikalier samt att kunföretaget för att styra att vi använder mindre skadliga kemikalier. Vi genomför återkommande "städdagar". Arbetet kommin

37(46)



kemikalier på ett tydligare och likartat sätt inom företaget. Riskbedömningar har genomförts och kommer att få större fokus under 2012. Vfr

i följer även utvecklingen av Reach-lagstiftningen för att rensa ut de ämnen som lyfts am som kandidater för att krävas tillstånd för användning enligt EU:s

kandidatförteckning samt bilaga XIV.

.2 Värtaverket

9

Mängd Produkt Enhet 2011 2010

Användningsområde

Ammoniak 25% ton 4000 4 718 Kväveoxidreduktion KVV6 Ammoniak 25% m3 2,5 3,2 Korrosionsskydd/alkalisering

Natriumklorid ton 7 132 Regenerering avhärdningsfilter

Levoxin 15% m3 0 0 Korrosionsskydd/alkalisering

Natriumhydroxid 50% m3 12 10 Vattenrening KVV6

Natriumhydroxid 50% ton 70 40 Rökgaskondensering KVV6, pH justering

Saltsyra 34 % m 16 10 Vattenrening KVV6 3

Svavelsyra 95-98 % ton 8 6 Rökgaskondensering KVAvskiljning av ammoniarökgaskondensat och pHav kondensat

V6 k från

justering

Trinatriumfosfat ton 0,1 0,1 Processvatten Elpannor, VV2, VV3

Järnsulfat ton 2,5 3 KVV1

Filterstavar antal 320 360 Rening av fjärrvärme- och fjärrkylavatten

Pulverjonbytarmaterial ton 6,5 6,1 Vattenrening KVV1 och KVV6

Kornjonbytare m3 1,6 Vattenrening KVV1

Dolomit ton 25 719 26 621 Svavelreduktion, KVV6

Kalk ton 5 7,36 Beläggning av filter KVV6

Natriumbikarbonat ton 148 194 Svavelreduktion, P14 (VV2)

Kvävgas ton 450 400 Släckgas KVV6

10 Avfallsmängder Den största delen av uppkomna restprodukter utgörs av askor från kol, resproduktkol (kasserat kol) och askor från tallbecks- och biooljaförbränning. Kolaskors cementliknande egenskaper möjliggör återvinning av kolaskorna genom a

er från

tt de används r att stabilisera annat avfall på deponi. Därmed ersätts förbrukning av annan råvara. fö

Övrigt avfall och farligt avfall är blandat avfall och skrot samt spilloljor som genereras i huvudsak av underhållsarbeten i anläggningen. Avfall och restprodukterna transporteras av en extern transportentreprenör till godkända mottagare.

38(46)



Under året har arbete fokuserats på att förbättra rutinerna för avfallshantering i syförbättra sorteringen på anläggningarna och därmed begrä

fte att nsa mängden osorterat avfall.

Avfall transporterat från anläggningen. Allt avfall har transporterats av Ragn-Sells AB.

Mottagare

EWC-kod

enl bil 2 AF

Avfallsslag

Bortskaffnings- eller

återvinnings-förfaranden enl

Mängd/år

bil 4 och 5 AF

(ton, kg, Enhetst)

Farligt avfall 150202 Absol/trasor D14

3 423,00 Kg

Högbytorp

Högbytorp r,

239,00Kg 200127 Färgburka LM-bas R13

Högbytorp 200121 L

139,00Kg ysrör R13

Högbytorp 130899 Oljeavfall, fast, osorterat

,00Kg D14

265

Högbytorp

130508 Oljehaltigt slam

,00

Kg D8

3 040

Högbytorp 200126 Smörjfettsrester, blandat 3

578,00 Kg R1

Högbytorp 130208 S emb

Kg pillolja, R13

3 566,00

Högbytorp 130208 S atteninnehåll 3 1 603,00 Kg pillolja, okänt v R1

Högbytorp 200127 Aerosoler, brandfarliga Kg R12 54,00

Högbytorp 170605 Asbest, bunden, emb ,00 Kg D15 86

Högbytorp 170601 Asbest, emb D1 147,00 Kg

Högbytorp

160601 B rier, syra lybatte R12 424,00 Kg

Högbytorp 160508 Cancerogena A & B ämnen 4,00 Kg D10

Högbytorp 200135 Elektronik, blandat R4 Kg

7 309,00

Högbytorp

200135 Elektronik, sortera 00 Kg d R13 653,

Högbytorp

200127 F LM-ba

402,00

Kg ärgburkar, s R13

Högbytorp

150111 Förpackningar, tömda ej rengjorda

71,00

Kg , FG R4

Högbytorp 150111 Förpackningar, tömda ej rengjorda, FG R4 28,00 Kg

Högbytorp 160114 Glykolrester, FA, emballerat R13 19,00 Kg

140602 Halogenerat, flyt, emb D14 14,00 Kg Högbytorp

Högbytorp 160504 Industrigaser, FA R12 Kg

Högbytorp 060404 Kvicksilver metallisk D14 14,00 Kg

Högbytorp 200121 Kvicksilverinstrument, termometrar D14

6,00 Kg

Högbytorp 060404 Kvicksilversalter och lösningar D14 4,00 Kg

Högbytorp 060404 Kvicksilversalter och lösningar D14 4,00 Kg

Högbytorp 200135 Kylmöbler D14 206,00 Kg

Högbytorp 200136 Ljuskällor R13 14,00 Kg

Högbytorp 200121 Lysrör R13 472,00

Kg

Högbytorp 200121 Lågenergilampor R13 47,00 Kg

39(46)



Mottagare

EWC-kod

Avfallsslag


återvinnings-enl bil 2 AF

förfaranden enl bil 4 och 5 AF

Mängd/år (ton, kg, Enhet

st)

Högbytorp 1 Olja Klass EO1 Kg 30701 R13 1,00

Högbytorp 1 Olje-, och br 60107 änslefilter R13234,00

Kg

Högbytorp 1 Oljeavfall, fast, osorterat 3 131,00

Kg 30899 D15

Högbytorp 130502 Oljehalti19 700,00

Kg gt slam D8

Högbytorp >40% oljehalt > 2 % 1

130508 Oljehaltigt TS D2 9 180,00

Kg

Högbytorp 130899 Oljehaltigtvatten, tank 9 870,00

D15 Kg

Högbytorp 160508 Organiska kemikalier D10 518,00

Kg

Högbytorp 160506 Småkem, klassificerade D9 173,00

Kg

Högbytorp blandat R13 203,00

200126 Smörjfettsrester, Kg

Högbytorp 130208 Spillolja, emb R13 Kg 13952

Högbytorp 130208 Spillolja, okänt vatteninnehåll R13 7 670,00 Kg

Högbytorp 160504 Svavelväte R13 10,00 Kg

Högbytorp 060106 Syra, org, flyt, emb D14 29,00 Kg

Högbytorp 200129 Tensider, flytande, alkalisk, FA D14 14,00 Kg

Högbytorp 130205 Spillolja, emb R13 1 114,00

Kg

Högbytorp 130508 Oljehaltigt slam D8 500,00 Kg

Högbytorp 130899 Oljeavfall, fast, osorterat D15 31 254,00

Kg

Högbytorp 200126 Smörjfettsrester, blandat R13 386,00 Kg

Högbytorp 130208 Spillolja, okänt vatteninnehåll R13 929,00 Kg

Högbytorp 68160709 Kolpasta R5 730,00 Kg

Högbytorp 130703 Tallbecksolja D15 4 200,00 Kg

Icke farligt avfall

Högbytorp/ Tippstat Sickla 56 480,00200304 Avloppsslam, hushåll R3 Kg

Högbytorp/ Löt/ Länna/ Eds Återvinning 200199 Blandat avfall R13

82 4Kg

85,00

Länna KC/Högbytorp 6 149,00 200140 Blandskrot R4 Kg

Högbytorp 160505 Brandsläckare R12

19,00 Kg

Länna KC/ Eds Återvinning/Brista sliv

44 240,00200199 Brännbart avfall, näring R1 Kg

Högbytorp/Länna 25 054,00200199 Deponi, utsorterat D1 Kg

Högbytorp/Länna 2 67

200136 Elektronik, blandat R13

4,00

Kg

Högbytorp 100103 Flygaska, tallbecksförbränning D9 14 380,00 Kg

Uppslagsvägen/Länna 71 74200140 Fraggskrot R4 6,00 Kg

Högbytorp 190203 Fyllnadsjord D1 560,00 Kg

Högbytorp

200303 Gatubrunnsslam R2 1 220,00 Kg

Högbytorp ackningar, färgat 150107 Glasförp R5 428,00 Kg

Högbytorp 160505 Industrigaser R12 35,00 Kg

40(46)



Mottagare

EWC-kod

enl bil 2 AF

Avfallsslag


återvinnings-förfaranden enl

Mängd/år

bil 4 och 5 AF

(ton, kg, Enhetst)

Högbytorp 160505 Koldioxid R12 15,00 Kg

Högbytorp

160505 Kvävgas R12 15,00 Kg

Tippstat Sickla

200399 Latrin D9

2,00

Kg

Länna KC 150102 LDPE film färgad R3 1 740,00 Kg

Högbytorp 191006 Mixmetall Lågvärd, koncentrat R4 4 230,00 Kg

Länna KC material, tank 130508 Slam med oorganiska D9 3 402 551,00 Kg

Högbytorp

17

161002 Slam, oklassat R2 620,00 Kg

Högbytorp

190199 Släckvatten D9 20 160,00 Kg

Högbytorp 100119 Sotvatten, biobränsleförbränning 32D9 3 360,00 Kg

Högbytorp 100123 Sotvatten, kolförbränning D9 528 9 Kg 22,00

Högbytorp 3 6 160799 Tallbecksolja R13 81,00 Kg

Högbytorp/Länna , omålat 383 8200138 Träavfall obehandlat R1 26,70 Kg

Högbytorp 061399 Vatten med lösta oorganiskaämnen, tank 3 5D13 00,00 Kg

Högbytorp 200136 Vitvaror R13 373,00 Kg

Förbränningsrester

Högbytorp 161002 Oorganiskt slam D1 1,3 TON

Högbytorp 161002 Organiskt slam D1 G 57,5 K

Högbytorp 100101 Bäddaska från kolförbränning R5 N 6 107 TO

Högbytorp 100102 Flygaska kolförbränning R5 N 35 908 TO

Högbytorp 191212 Flygaska fr biobränsleförbr D9 N 116 TOHögbytorp 100103 Flygaska fr tallbecksförbr D9 N 14498 TOHögbytorp För klassning D1 N 175 TO

Högbytorp 100123 Sotva R5 496 TON tten fr kolförbränning

Högbytorp D9 5 N 190199 Sotvatten fr tallbecksförbränning TO

11 Riskhantering

11.1 Fortum Värme Fortum Värme bedömer milj id såväl normal som onormverksamhet genom att värdera transporter, användning av insatsvaror och bränslen,

rk, vatten och luft samt uppkomst av avfall. Till detta hör också störningmala förhållanden r a

het med ko l ständringar samt start och stopp. a förhållanden är de k För bedömning avseende norm

förhållanden görs en bedömn iljöpåverkan samaget. Bedömning av onormala förhållanden görs som riskanalys. verksamheter bedöm d nen, resurser och kter som förekommer inom fiskt område, vanligtvis ett län.

ö- och hälsopåverkan v al

utsläpp till ma av samhälle och natur genom vårt markutnyttjande. Som nor äkn s planerad verksam ntinuer ig drift, laOnormal t som s er oplanerat.

regional och global mala

ing av lokal, t resursuttFortums s mot e totala flöden av ämrestprodu ett geogra

41(46)



Bedömningen uppdateras vid väsentlig förändring av värderingen av miljöförhållanden i omgivningen eller vid väsentlig förändring av Fortum Värmes verksamhet. Underlag för bedömning av miljöpåverkan är en miljöutredning, inkl. en riskutredning, samt uppgifter om storlek på flöden och miljösituation inom betraktat område.

Enligt styrande rutiner för ve evideras riskanalysen varje år genom sVid risksamrådet genomlyses verksamheten med föreliggande

underlag. Genomförda åtgärder samt ändringar av verksamh n föranleda omprövad t av risksamrådet

12 Miljöpåverkan från ve rodukter hetens produkt är värme som transporteras i form av varmt vatten. Normalt mer ett visst läckage r vsaltat eller avhärdricksvatten och utgö För att hålla förlusternaligt sker färgning av nt färgämne (Pyranin) vilket un ätt

inska fjärrvärmeläck av mängden örl nätet och insatser g läckage när misstanke om nya läck

uppstår.

ig information sdeklaration och gru ka

porteringsportalen.

erskrift ande rapport utgör de l ske enligt miljöbalken och r en redogörelse för d Värtaver under år

011.

Stockholm den 15 juni 2012,

AB Fortum Värme samägt med Stockholms stad on City

11.2 Värtaverket rksamheten r k

risksamråd. riskbedömning som etesom kan riskklassning beaktas. Utfalledokumenteras.

rksamhetens pVerksamförekom av fjär värmevatten. Vattnet är a at vanligt d r i sig inte någon miljöfara. så små som möj vattnet med ett grö derl ar läcksökning. För att m aget pågår en kontinuerlig bevakning tillf d vatten til örs för att hitta or

13 ÖvrEmission nddel redovisas separat i Svensmiljörap

14 UndFöreligg n miljörapportering som skalinnehålle en egenkontroll som förevarit vid ket 2

Produktion & Distributi

Olof Nordin Platschef

42(46)



43(46)

Bilaga 1: Vattenanalyser avloppsnätet 2009-2010-2011 KPV2 KPV3 KPV4 KPV5 KPV10 KPV11 KPV15

RO Pumpbassäng askstabilisering VV1 &

VV2 KVV1

Neutraliseringen KVV6 Sedimenteringsbassäng KVV6

Pumpgrop 2 (betjänar KPV14)

Pumpgrop 4 Bränsleprepareringen Norra Kajen

Avleds till Recipient, Värtan Recipient, Värtan Recipient, Värtan Recipient, Värtan Spillvattennätet, Henriksdal

Recipient, Värtan Spillvattennätet, Henriksdal

Flöde m3/år

57 848 100 000 700 14 459 42 331 41 823 19 154

2009 2010 2011 2009 2010 2011 2009 2010 2011 2009 2010 2011 2009 2010 2011 2009 2010 2011 2009 2010 2011

pH 6,9 7,8 8,2 8,1 7,9 7,3 7,5 7,4 8,1 7,7 6,8 6,9 7,8 8,2 8,1 7,9 7,3 7,4 7,4 8,1 7,7

Susp. mg/l

2,5 2,1 <2 2,2 320 <2 _ 2 2,2 5,6 3,1 3,3 2 9 4,8 2,5 3,1 150 39 43

Oljeindex µg/l

<50 113 <50 <50 <50 <50 _ <50 _ 152 184 64 <50 <50 <50 475 393 <50 164 <50 99

Aluminium µg/l

50 50 12,5 62,3 1170 46,6 _ 50 _ 62,2 57,4 125 51,8 50 210 56,2 50 38,1 1240 329 1340

Arsenik µg/l

1 1 0,8 1,7 8 <6 _ 4 _ 1 1 2 1,08 1 2,31 1 1 1 1,39 3 1

Bly µg/l

0,6 0,611 0,61 0,627 9,03 <0,5 _ 0,6 _ 0,6 0,6 <0,5 10,5 0,83 13,7 3,8 5,79 3,14 2,01 5,92 0,933

Järn µg/l

0,0826 0,147 0,157 0,02 2,58 0,03 _ 0,16 _ 0,0358 0,042 0,102 0,9 0,07 0,929 1,36 0,086 0,482 0,922 0,68 0,743

Kadmium µg/l

0,05 0,05 0,05 0,05 0,09 0,05 _ 0,05 _ 0,05 0,05 <0,05 0,102 0,05 0,096 0,05 0,05 <0,05 0,05 0,05 <0,05

Kobolt µg/l

0,2 0,429 0,222 0,2 3 0,6 _ 0,764 _ 0,2 0,2 0,397 1,12 0,2 1,81 0,2 0,2 <0,2 0,817 0,59 0,653

Koppar µg/l

14,4 6,37 4,79 5,39 20,3 5,14 _ 3 _ 3 1 2,89 72,6 7,6 118 25 8,71 9,81 5,39 22,9 2,33

Krom µg/l

0,9 0,9 0,9 0,9 30,5 0,9 _ 31,2 _ 0,9 0,9 2,86 1,41 0,9 28,3 0,9 0,9 <0,9 0,995 0,9 1,74

Nickel µg/l

6,21 12,1 8,35 13,7 57,3 108 _ 42 _ 0,6 0,6 25,7 29,1 4,7 38,7 7,23 3,35 2,93 4,18 3,37 4,36

Zink µg/l

10,8 25,3 14,2 13,1 182 56,1 _ 6,9 _ 42,7 33,2 87,7 824 55,6 352 50,2 49,8 108 102 129 243



Bilaga 2: Vattenanalyser renat kondensat rökgaskondensering KVV6, 2011

Datum Jan Feb Mars April Okt Nov Dec Summa flöde till recipient

Flöde till recipient m3/år 11106 1613 1285

9 14574 9484 7549 15069 8 86779

Element Provisoriska villkor

Ca 0, 80 71 0, 0,66 0,73 0,

mg/l 41 0, 0, 49 81

Fe mg/l 0,02 0,02 0,02 0,02 0,03 0,02 0,02

K 9 2 3 8 6 mg/l 0,5 <0,7 0,5 0,5 0,5 0,88 1,95

Mg 0 94 mg/l 0,31 0,56 0,45 0,34 0,57 0,65 ,Na mg/l 93 35 29 0, 28 76 448 1 579, 468, 7, 29 00 442,01 8, ,2 58Al ug/l 165,24 146,67 148,48 181,55 127,97 103,12 49,68

As ug/l 1,00 <1,00 1, 3 <1,23 50 < < 00 <1,00 1,23 <3,4Ba ug/l 4,05 6 07 7 2 1 6,4 9, 5,8 7,6 9,20 2,55 Cd ug/l 08 5 ,05 5 5 < <0 2 <0, <0,0 <0 <0,0 <0,0 0,05 ,05 Co ug/l <0,36 0,26 0,24 35 0,29 0,27 0,31 0,Cr ug/l 3,38 3,99 0 1, 50 3,35 4,43 4,7 2,34 34 Cu ug/l 2 58 4 1 50 2,2 1,40 1, 1,4 3,92 1,38 ,00 Hg ug/l 1,65 1,54 1,00 0,69 0,50 0,29 0,17 2

Mn ug/l 2,61 3,20 3,42 1,36 4,35 3,48 2,60

Ni ug/l 12,39 19 4 0 11,20 10, 7,5 10,37 6,43 3,10 5

Pb ug/l 28 1 71 79 0 10 4, 5,2 5, 7, 8,05 7,29 ,68 Zn 05 4, 16 100 ug/l 8, 80 5,58 4,78 6,33 4,00 7,

ammoniu 21 ,61 76 7 5 m mg/l 51, 14,53 38 7, 0,98 5,71 ,40 1

klorid mg/l 40 5 16 374 491, 322,1 153,65 324,92 117,11 1,06 ,33 sulfat mg/l 147,84 325,48 150,78 249,60 136,40 393,31 352,44

Susp. su 4 00 9 < 0 b. mg/l <2,4 <2,28 <2, <2,1 <2,00 <2,64 2,86 1

2(46)



Bilaga 3: Intern energianvändning 2010-2011

Enhet KVV1 P4 P5 P11 P12 P13 P14 P15 G3 Rn1-P17 2 Rn 3 Nimrod

Drifttid 2011 (h) 583 4055 86 142 1818 1 19748 20974 4655 125 1821 220 7 2664

Driftt h) 2490 4665 4437 287 324 348 2618 584 3191 id 2010 (

Tillfört bränsle 2011 (GWh) 218 863 6 9 986 7 9 202 10 0,5

Tillfört bränsle 2010 (GWh) 965 996 0 19,5 21,2 ,8 8 56 15 0, 98 22 31 7

Tillförd el mepum GWh)

12,4 182 150 49 Vär par 2011 (

Tillfö epum GWh)

14 222 167 54 rd elpar 2010 (Värm

Tillförd energi från sjön 2011 (GWh) 429 288 84

Tillförd energi från sjön 2010 (GWh) 498 554 207

Lokallast 2 GWh) 41 85 36 14 011 (

Lokallast 2 GWh) 99 74 40 010 (

Produ v 141 1068 5 0 611 438 133 ktion 7 10 166 8

2011 ( ) 69 598 0, GWh e 02

k 222 105

Prod 577 1122 16 46 14 720 509 148 uktion v 17 22 242

2010 ( ) 300 623 GWh e

k 212 114

Hjälpånga* GWh) 30 8 2011 ( 11

Hjälpånga* (GWh) 20 12,7 2010 16

Gem. e P13 & P1 växlar 4 **

Totalverk0, 0,82 0,88 0, 3,01 4,01 3,75

ningsgrad 2011 96 0,92 0,96 78 0,87 X

Totalverk 0,91 0,93 0,82 0, 0, 0, 87 X 2,93 3,93 3,88 ningsgrad 2010 0,8 96 77 77 0,

V= e, e = tricitet, k = k* Siffran för Hjälpångaproduktionen täcker in a produkt Mätnin as på K P13, P1 t del av . Hjälpånga används för att par, ka sy etc. En del av energin återvinns till fjärrvärmenätet via KVV1 r sp. KVV6 kylk .

emensam eväxlar en lla sa. Därf ste man ergibala (inkl. v ningsgraden) för essa som en helhet.

Värm elek yla te hel ionen. g sakn VV1, 4 sam KVV6

driva pum varmhålla oli stem… erets

** P13 och P14 har g värm e och ergiutbyte sker me n des ör må se en nsen erkd

3(46)

Documents

Miljörapport 2011 Värtaverket - Fortum · PDF fileMiljörapport för Värtaverket 2011 2012-06-15 AB Fortum Värme samägt med Stockholms stad Ropsten Värmeverket i Ropsten är