Miljöredovisning 1997 - Holmen · 2 Vidgat perspektiv på miljöfrågorna Sammanfattning 4 MoDo och miljön 1997 Omvärlden 6 Omvärldsanalys 8 MoDos miljöpåverkan Miljöpolicy

Miljöredovisning

1997

Omslaget: Strömmande vatten, fotograferat av den svenske natur-fotografen Jan Töve/N.

Miljöredovisning 1997Innehåll

1 VD Bengt Pettersson

Bakgrund

2 Vidgat perspektiv på miljöfrågorna

Sammanfattning

4 MoDo och miljön 1997

Omvärlden

6 Omvärldsanalys

8 MoDos miljöpåverkan

Miljöpolicy och miljömål

10 Miljöpolicy

11 Miljömål

Affärsområdenas miljöarbete

12 MoDo Paper

16 Holmen Paper

18 Iggesund Paperboard

20 MoDo Merchants

21 Iggesund Timber

22 MoDo Skog

Övrigt miljöarbete

24 Transporter

26 Kemikalier och avfall

26 Energi

Organisation och kontroll

28 Miljöorganisation

29 Krav på leverantörer

30 Kontroll av miljöarbetet

31 Miljörevision

Miljöfakta

32 MoDo-koncernen

33 Bruk för bruk

38 Ordlista

Företaget

40 Detta är MoDo

Ekonomisk sammanfattning

Adresser

MoDo Miljöredovisning omfattar hela koncernen. Den bygger i sinfaktadel på ett urval av den stora mängd uppgifter som rapporterastill miljömyndigheterna. För de svenska enheterna finns denna rap-portering i sin helhet tillgänglig hos såväl myndigheterna som hosMoDo. För enheterna utanför Sverige finns ytterligare miljöfaktatillgängliga hos MoDo.

Så är miljöredovisningen disponeradMiljöarbetet under 1997 presenteras i sammanfattad form under rubri-ken MoDo och miljön samt under respektive affärsområde.

För att ge referensramar till de många uppgifterna i miljöredovis-ningen finns en jämförelse med andra skogsindustriella anläggningar iSverige, Finland, Kanada och USA.

Vi redovisar också uppgifter över de totala utsläppen av vissa ämneni Sverige samt skogsindustrins och MoDos andelar av dessa utsläpp.Utgångspunkten för denna redovisning är den lista över de viktigastemiljöhoten som Naturvårdsverket i Sverige sammanställt.

I slutet av miljöredovisningen finns en faktadel med detaljerad infor-mation för varje bruk om råvaror, produktion, energianvändning,utsläpp och avfall för åren 1996 och 1997.

Faktasammanställningen utgår från den lista som vi utarbetat till-sammans med övriga svenska företag i branschen med syfte att göraredovisningen av miljöfakta mer enhetlig.

I avsnittet Affärsområdenas miljöarbete finns för varje bruk diagramsom visar produktion, miljövillkor och utsläpp till vatten och luft samtavfallsmängder. De uppgifter som redovisas i detta avsnitt är de som istor utsträckning dimensionerar miljöåtgärderna och som oftast tjänarsom underlag för en bedömning av miljösituationen.

Samma färgkoderFör att underlätta läsningen har samma färgkoder genomgåendeanvänts i alla uppställningar:

• Råvaruförbrukning

• Energiförbrukning

• Produktion

• Utsläpp till luft

• Utsläpp till vatten

• Avfall

Ytterligare informationUppgifter om var ytterligare information kan fås finns i slutet avmiljöredovisningen.

1

Vår miljöredovisning har enbred målgrupp. I första handvänder den sig till aktieägareoch anställda men också till enrad andra grupper som harintresse av att veta var MoDostår i miljöhänseende.

Miljöredovisningen kan ses både somen faktabok och som en lärobok. För attuppfylla högt ställda krav på saklighetinnehåller den många fakta. Dessabehövs för att den fackkunnige skallkunna göra riktiga bedömningar av vårtmiljöarbete. Lika viktigt är att till enstörre publik förmedla bilden av hur viarbetar med miljöfrågorna. Därförsträvar vi efter att göra presentationenav de ofta komplicerade miljösambandenså pedagogisk som möjligt.

Ett led i dessa strävanden är ettpågående samarbetsprojekt med andrasvenska skogsindustrier om redovisning

av miljöfakta. Syftet är att göra de olikauppgifterna jämförbara och lättare attförstå.

Endast lönsamma företag kan driva etteffektivt miljöarbete. Av det följer attmiljöinsatser inte kan ses isolerade frånden övriga verksamheten. De måste ocksåleda till effektivare tillverkningsmetoderoch bidra till att produkterna efterfrågasoch betalas bättre på marknaden.

Under senare år har det i ökadgrad efterlysts redovisning av deekonomiska effekterna av miljö-

åtgärder. Vad gäller kostnader för miljö-insatser är dessa relativt lätta att fastställa.Däremot är intäkter av miljöåtgärderfortfarande svåra att definiera, trotsambitiösa försök.

Det är också viktigt att kunna slå fastvilken miljöpåverkan som är acceptabelför naturen. Detta kräver fortsatt arbeteför att utveckla metoder som gör detmöjligt att precisera vad vår påverkanfaktiskt betyder.

Efter 30 års intensivt miljöarbeteär nivån på många av våra utsläpp nusannolikt i närheten av vad som äracceptabelt för naturen. Genom attvärdera miljöeffekter av miljöåtgärderhar vi börjat se att det också finns enoptimal nivå för insatserna. Ytterligareåtgärder kan i helhetsperspektiv göra attmiljöbelastningen ökar istället för attminska.

Det är också viktigt att notera attMoDos utsläpp nu befinner sig på så låganivåer att förväntningarna om ytterligarestora reduceringar måste tonas ned.

Möjligheterna att påtagligt minskaMoDos miljöpåverkan ligger i att vidinvesteringar installera mer effektivmiljöteknik. I övrigt arbetar vi medmiljöfrågorna på mycket bred front ochvärderar miljöaspekter i så gott som allverksamhet.

Idenna vår sjätte miljöredovisninghar vi tagit fasta på önskemålen omtydligare referensramar till de uppgif-

ter vi lämnar. Vi visar därför en samman-ställning över vissa utsläpp från olikaskogsindustrier i fyra länder. Sådanajämförelser är i grunden vanskliga efter-som alla bruk har olika förutsättningaroch egentligen bara kan jämföras med sigsjälva. Dock anser vi att denna samman-ställning har ett värde eftersom den geren bild av var den svenska skogsindustrinstår internationellt.

Vi sätter också in vår miljöpåverkan isamhällsperspektiv genom att presenterasiffror för totala utsläpp i Sverige tillsam-mans med den samlade skogsindustrinsoch MoDos värden.

Senast under 1999 planeras allaenheter i MoDo bli certifierade enligtmiljöledningssystemet ISO 14001 ochsamma år vårt skogsbruk enligt skogs-bruksstandarden FSC. Detta kommer attge ytterligare struktur i vårt miljöarbeteoch bidra till att förbättra och förtydligamiljökommunikationen.

Miljöarbete på bred front

Bengt Pettersson, VD och koncernchef

1969

Miljöpåverkan

Låg rening Hög rening

Miljö-påverkanav renings-åtgärder

Miljöpåverkan


Miljöpåverkan


Total på-verkan

Miljöpåverkan

0 100Reningsgrad i procent

Vad naturen tål

Total på-verkan

2

Bakgrund

Vidgat perspektiv på miljöfrågorna

Arbetet med att minska skogsindustrinsmiljöpåverkan har successivt utvecklats.När miljöarbetet påbörjades för snart30 år sedan handlade det enbart om attminska brukens utsläpp. Idag omfattarmiljöarbetet ett stort antal områden därtillverkningen är en av flera delar.

Skogsindustrins investeringar är kapitalkrävande.Miljardbelopp är inte ovanliga ens för enskilda delar avett massa- eller pappersbruk. Livslängden på utrustning-en är lång, normalt 20 till 30 år eller ännu längre. Dettaminskar möjligheterna att snabbt förändra dess inbygg-da miljöprestanda.

Genom att trimma tillverknings- och reningsutrust-ning kan anläggningarnas miljöpåverkan i viss månminskas. Men det är bara vid investeringar i ny pro-cessutrustning som de stora miljöstegen kan tas. Dettaär en av anledningarna till den stegvisa minskningen avMoDos miljöpåverkan.

Inte heller uppstod miljökunskaper eller den utrust-ning som krävs för att minska utsläppen i ett slag.Utvecklingen har gått successivt. Detta avspeglar sig iatt begreppet miljö under åren vidgats vartefter problemefter problem börjat lösas.

För många framstår marknadskrafterna som denviktigaste faktorn för att skogsindustrins utsläpppressats ned till bara en tiondel av vad de en gång var.Men genom att studera utvecklingen noggrannareframgår att det mesta hände redan innan marknadenblev en faktor att räkna med.

Den största anledningen till de goda resultatenligger i miljöskyddslagen och den tekniska utvecklingsom den initierade.

Steg för steg allt mindre utsläpp

Optimal miljövård är målet

Utsläppen från MoDosmassabruk ligger idagpå cirka tio procent avtidigare nivåer. De ger nubara svag påverkan påmiljön runt anläggningarna.Nya miljöåtgärder måstedärför bedömas på ettannat sätt än tidigare.I helhetsperspektiv kannämligen ytterligareåtgärder ge ökad miljö-påverkan på grund av attde förbrukar resurser somkemikalier, energi, metaller,transporter etc. Miljö-påverkan av åtgärdernakan alltså bli större än denpåverkan de är avseddaatt minska.

Ju mer reningsutrustning- desto mindremiljöpåverkan.

Ju mer miljöåtgärder- desto mer miljöpåverkangenom åtgärderna själva.

Summan av kurvorna harett lägsta värde vid denoptimala punkten. Drivsmiljöåtgärderna för långtökar den totala miljöpåver-kan istället för att minska.

Genom forsknings- ochutvecklingsarbete är detMoDos strävan att flyttaden optimala punkten tillen miljömässigt godtagbarnivå.

Miljöskyddslagen 1969Startpunkten för miljö-arbetet i Sverige.

Extern rening börjar installerasTill en början var det relativt enkelt att välja ochgenomföra miljöåtgärder. Till rimliga kostnadergick det att nå stora förbättringar.

Miljön beaktas vid investeringarInvesteringar i ny processutrustninginnebär lägre miljöpåverkan. Den nya utrustningen har bättremiljöprestanda än den som byts ut.

Ökad återvinningAvloppsvatten och fiberslam tas iökad omfattning om hand, åter-vinns och renas.

Forskning och utveckling MoDo har bidragit till utvecklingen på miljöområdet genomnya metoder som syrgasblekning och mer slutna blekerier.Båda metoderna är viktiga steg mot mindre miljöpåverkan.

1997

3

Miljö– en del av jobbet

Filippa Hellgren,blekerioperatöri Husum

❜❜I mitt arbete ingår attkontrollera skrubbrarnadär rökgaserna tvättas.Om de inte fungerarordentligt, ja då märksdet i hela samhället.Vi som kan påverkamiljön i våra jobb görverkligen vad vi kan föratt det skall bli så brasom möjligt❜❜.

Kjell Magnusson,skördarförarei Hudiksvall

❜❜Miljöfrågorna är alltidväldigt nära. Att lämnadöda träd, göra högstub-bar och ta annan hänsynsitter i ryggmärgen.I maskinen använder vibara biologisk hydraul-olja. Det var en fantastiskupplevelse att en morgonse en havsörn hämtakvistar till sitt bo frånmitt hygge❜❜.

Helhetsperspektiv

Livscykelanalys. Genom att studera alla moment i den långa kedjan skogsbruk-tillverkning-användning-återvinning kan den totala miljöpåverkan värderas. Med livscykelanalysökar möjligheterna att göra prioriteringar som bidrar till att minska våra produkters sammanlagdamiljöpåverkan.

Skogsbruk. Det är idag lika viktigt att bevara artmångfalden i skogarna som att produceramycket virke. MoDos skogsskötselprogram föreskriver miljöhänsyn vid alla de moment somingår i skogsbruket. Skogarna brukas med urskogens strukturer och dynamik som förebild.MoDos skogsbruk skall certifieras enligt ISO 14001 och FSC under 1999.

Transporter. Under senare år har transporterna blivit allt mer uppmärksammade från miljö-synpunkt på grund av att de förbrukar resurser och påverkar miljön negativt genom olika utsläpp.MoDo har genomfört en transportstudie som ger underlag för åtgärder som kan minska miljöpå-verkan från transporter av råvaror och produkter.

Resursanvändning. För att tillverka papper, kartong och trävaror behövs resurser i formav ved, energi och kemikalier. MoDo har en stark strävan att minska den specifika resurs-användningen. Därför är en stor del av forskningsinsatserna inriktade på detta område. Tunnarepapper och kartong med bibehållen funktion, energisnålare tillverkningsmetoder och transport-optimeringar är exempel på minskad resursanvändning.

Återvinning. I MoDos fabriker återvinns energi genom att ta vara på spillvärme. Ävenkemikalier återvinns och återanvänds. Papper och kartong kan återvinnas antingen som fibrerför tillverkning av nytt papper eller som bränsle för energiframställning. Vilket alternativ somär bäst ur miljösynpunkt avgörs från fall till fall.

Avfall och restprodukter. MoDo strävar efter att minska mängden avfall. Källsorteringtillämpas allt mer. Strävan är att återvinna allt som kan återvinnas och ta vara på så mycket sommöjligt av energiinnehållet i avfallet. Farligt avfall tas om hand av auktoriserade företag.Mängden avfall till deponi skall minimeras.

Kemikalier. För att tillverka massa och papper krävs kemikalier av olika slag. MoDo arbetarför att ha en så bra bild som möjligt av de kemikalier som används. Innan en kemikalie får

användas måste den godkännas av de kemikalieråd som finns vid alla svenska bruk.Strävan är att använda så lite kemikalier som möjligt för en viss funktion.

Kurvan varierar med produktionenVid dagens låga utsläppsnivåervarierar utsläppen med produk-tionens storlek.

De stora stegens tid är förbiJu mindre mängd föroreningardet finns i avlopp och rökgaserdesto svårare är det att kommaåt dem. Dessutom stiger kost-naden per mängd avskiljdförorening. I praktiken är detbara vid större investeringar ochmoderniseringar som utsläppenkan minskas påtagligt.

4

Sammanfattning

MoDo och miljön 1997

På detta uppslag sammanfattasmiljöåret 1997 i MoDo.

Större miljöinvesteringarI Husum uppfördes en ny anläggning förlutindunstning som andra etappen i denpågåendemodernise-ringen avbruket. Denmiljöhänsynsom byggtsin i den nyaprocessut-rustningenmedför blandannat att ut-släppen av svavel till atmosfären och avorganiska ämnen till vatten minskas.Även energiförbrukningen minskar kraf-tigt eftersom den nya anläggningen ärmycket energieffektiv. Därutöver inne-bär moderniseringen en lång rad andrapositiva miljöeffekter. Totalt kostarinvesteringen 700 Mkr varav miljödelenuppgår till 140 Mkr. Se också sid 15.

I Hallsta byggdes reningsanläggning-en för avloppsvatten om och gavs störrekapacitet. Det gör att utsläppsvillkorennu klaras med god marginal. Invest-eringen kostar cirka 30 Mkr.

I Pont Sainte Maxence projekteradesen anläggning för biologisk rening avavloppsvatten. Anslag för att byggaanläggningen beviljades. Kostnadenberäknas till cirka 15 Mkr. Den nyareningen innebär att bruket kommer attklara utsläppsvillkoren.

MiljöärendenHusum lämnade under 1997 in en ansö-kan till Koncessionsnämnden för miljö-skydd om utökad verksamhet. I ansökanredovisas tekniska lösningar, utsläpp tillluft och vatten samt övrig miljöpåverkan.Vid utprovningen av den föreslagnametoden för biologisk rening framkomoväntade resultat. Försöken visade attbiologisk rening kan medföra negativamiljöeffekter. Detta principiellt viktigaresultat påverkar inte bara MoDos miljö-ärenden utan är av allmänt intresse förhela branschen och kräver ytterligareutredning.

Wargön sökte tillstånd om ökad pro-duktion av papper och slipmassa.Samtliga miljövillkor kommer att prövas.

ÖverskridandenVid Pont Sainte Maxence var utsläppenav syreförbrukande ämnen tidvis för höga.

Vid Hallsta överskreds villkoren försuspenderade ämnen.

Åtgärder vidtogs för att rätta till pro-blemen. Se också sid. 13 och 16.

Ansvar för avslutadeverksamheterVid Ströms Bruk har avfall från ennedlagd sulfitfabrik och en nedlagdklorfabrik deponerats. I resterna finnskvicksilver och arsenik. En dialog medlänsstyrelsen pågår. Under 1998 kommeren utredning att genomföras där blandannat grundvattnet skall analyseras.

Den nedlagda impregneringsplatsenför trä i Robertsfors undersöktes under1997 i avsikt att fastställa utbredningenav ett arsenikförorenat område. Resul-taten skall presenteras för länsstyrelsenunder 1998.

Kvicksilverhaltigt slam från den ned-lagda klorfabriken i Domsjö lagras inomfabriksområdet. MoDos strävan är attfinna en lösning som innebär att slammetslutligen kan tas om hand och avlägsnasfrån fabriksområdet.

Försäkringar MoDo samordnar försäkringsskyddet förde producerande enheterna. Det gällersåväl skydd för egendom och avbrottsris-ker som för skadeståndskrav som kanframställas mot MoDo avseende allmäntansvar och produktansvar.

Skydd för plötslig och oförutseddmiljöskada finns inbyggd i den globalaansvarsförsäkringen. Skydd mot långsik-tig påverkan på miljön har tecknats i enmiljöansvarsförsäkring för de svenskabruken samt för Alizay. Utvärdering avförsäkringsvillkor för Pont SainteMaxence och Workington pågår.

Forskning och utvecklingI alla utvecklingsprojekt ingår miljö somen naturlig del. Viktigt är att kunna min-

ska resursförbrukning och olika typer avutsläpp samt att bedöma användningenav kemikalier.

MoDo deltar aktivt i branschensgemensamma miljöprojekt. Under 1997genomfördes projekt inom områdenaavfall, kemikalier, närsalter samt miljö-effekter av utsläpp till vatten. I ett ge-mensamt projekt fastställer Naturvårds-

verket ochskogsindustrinatt dagens mil-jösituation ärbetydligt bättreän tidigare.Riktlinjer föratt bedömamiljörisker vidlåga påverkans-

nivåer har lagts fast vilket är av storbetydelse för det fortsatta miljöarbetet.

Den totala kostnaden för forskningoch utveckling i MoDo uppgår till cirka200 Mkr per år av vilka cirka 60 Mkrbedöms vara miljörelaterade.

AvfallI branschen och inom MoDo pågår arbeteför att minska mängden avfall till deponi.Idag begränsas detta arbete av att reglersaknas för hur askor kan användas somfyllmaterial i vägbankar eller som göd-ningsmedel på skogs- och jordbruks-mark.

MoDosuppfattning äratt metoderför att minskamängden av-fall till deponi och ta tillvara restproduk-ter bör utvecklas. Metoder för att spridaaska finns, men om kostnaderna står irimlig proportion till miljönyttan är ännuinte tillräckligt utvärderat.

AvfallsskattEtt förslag till skatt på avfall i Sverigelades fram under 1996. Skatten föreslåsbörja gälla 1999. Enligt förslaget skallavfallet beskattas med 250 kr per ton våttavfall till deponi.

För MoDos del påverkar förslagetfrämst slam från brukens reningsanlägg-ningar samt askor från biobränslen.

5

Skattens konstruktion innebär att ävendet vatten som ingår i avfallet beskattas.I många avfallstyper utgör vatten cirkahälften av vikten. För att minska skat-teutgifter kommer det att bli lönsamt att,där det är möjligt, elda avfallet i befint-liga pannor med olja som stödbränsle.Kostnaden för att driva av ett ton vattenberäknas till cirka 100 kr. Det finns där-med en risk att den föreslagna avfalls-skatten kommer att medföra ökad olje-förbrukning och åtföljande större miljö-belastning.

För MoDos del kommer den före-slagna skatten beräknad på 1997 årsavfallsmängder att uppgå till cirka 60Mkr per år.

MiljöledningI MoDo finns sedan länge ett eget och

väl fungerande miljöledningssystem.Officiella miljöledningssystem har nubörjat införas. Vid början av 1997 certifi-erades Husum enligt ISO 14001. Senareunder året certifierades också MoDoMerchants dotterbolag Svenskt Papper.

Alla produktionsenheter samt skogs-bruket beräknas vara certifierade enligtISO 14001 senast under 1999.

SkogsbruksstandardMoDo Skog skall certifieras enligt deninternationella skogsbruksstandardenFSC senast under 1999.

Debatt Debatten om blekning av pappersmassaväcktes åter till liv. Naturskyddsföre-ningen i Sverige framförde krav om attall massa skall vara TCF (totally chlorinefree). Den vanligaste massan idag är ECF(elementary chlorine free) och är blektmed klordioxid istället för klor.

MoDo tillverkar såväl TCF- somECF-massa och anser att dessa massormed dagens teknik är likvärdiga ur miljö-synvinkel. Denna uppfattning delas ävenav ledande forskare inom området skogs-industriell miljöforskning (Naturvårds-verkets rapport 4785).

Naturskyddsföreningen presenteradeen rapport som beskriver svenska skogs-företags verksamhet i Ryssland. I rappor-

ten konstateras bland annat följande: • Miljöstandarden på avverkningar

utförda av svenska företag i Rysslandär hög jämfört med ryska avverkningarmen lägre än samma företags avverk-ningar i Sverige

• De svenska företagen har liten kunskapom vilka naturvärden som är skydds-värda i de ryska skogarna.

Trots dessa brister konstaterar rapportenatt det är positivt med de svenska företa-gens närvaro i Ryssland. Speciellt gällerdet de företag som inte bara köper virkeutan också har egen verksamhet. Debidrar till sysselsättning, betalar anstän-diga löner och ger personalen utrustningav svensk standard. På så sätt blir de ettsynligt och i flera avseenden positivtinslag i det ryska samhället.

Kostnader för miljövårdSedan flera år anger MoDo investeringaroch kostnader för miljövård. En del avuppgifterna avser sådana investeringaroch kostnader som helt kan definierassom miljöbetingade; reningsanläggning-ar, miljöärenden samt miljöskatter ochmiljöavgifter.

För de miljöåtgärder som är integrera-de i produktionsprocessen måste bedöm-ningar göras om miljöandelens storlek.

I sammanställningen nedan anges mil-jöinvesteringar i två delar: Dels den tota-la investeringssumman och dels denbedömda delen av denna summa.

Miljöinvesteringar utgjorde cirka 10procent av MoDos totala investeringarunder 1997

MoDoInvesteringar och kostnader för miljövård Mkr 1997 1996

MiljöinvesteringarTotalt 238 205

varav bedömda 160 133

MiljökostnaderDriftkostnader 198 229Kapitalkostnader 215 171Miljöskatter, -avgifter 77 50Miljöskuld 10* 6Övrigt 53 110Totalt 553 566

* Pont Sainte Maxence. Reservering av kostna-der för bortforsling av läderavfall från tippför tidigare verksamhet på platsen.


ANDERS BERGLUND,laboratoriechefDomsjö fabriker

❜❜Det är stimulerande attalla våra ansträngningarför miljön ger resultat.Närmiljön utanför bruketförbättras stadigt. Fiskentrivs i Örnsköldsviksfjär-den igen. Det roligaste ärnog ändå det miljöengage-mang som alla i vår fabrikvisar. Det miljöpris somDomsjö fick sporrar tillännu större miljöan-strängningar❜❜.

På bilden sätter Anders utlaxyngel i ett vattendraguppströms Domsjö.

Åsa Möller,miljökommunikatörMoDo Paper Örn-sköldsvik

❜❜För mig är det viktigtatt se på helheten när detgäller miljöpåverkan.Resurserna måste sättasin där de gör mest nytta.Personligen har jag arbe-tat mycket med slutningenav blekerierna. Där harMoDo gjort stora fram-steg och det tycker jagkänns väldigt bra❜❜.

6

Omvärlden

Omvärldsanalys

Vi sammanfattar här några av de förändringar i omvärlden som påverkar eller kommer att påverkaMoDos verksamhet. Här finns också uppgifter om utsläpp från skogsindustrier i olika länder som ger ettperspektiv på miljöprestanda vid MoDos bruk.

AOX Sulfatmassabruk. kg/ton

0

0,5

1,0

1,5

2,0

2,5

HusumIggesundAlizay

USA Kanada Finland Sverige USA Kanada Finland Sverige

Svavel Sulfatmassabruk. kg/ton

0

1

2

3

4

5

6

7

Iggesund

Alizay

Uppgiftersaknas

Husum

COD Sulfatmassabruk. kg/ton

0

10

20

30

6050

708090

IggesundAlizay

USA Kanada Finland Sverige

Husum40

De siffror som beskriver miljöpåverkan från skogsindustriellaanläggningar är inte lättolkade. Sedan länge har det därför efter-lysts nyckeltal som skulle göra det lättare att jämföra olika bruksmiljöstatus med varandra. Sådana jämförelser är dock vanskliga att göra eftersom varjeanläggning är unik och i strikt mening bara kan jämföras medsig själv och över tiden.

Bedömningar utifrån varje bruks speciella förutsättningar kom-mer därför även i framtiden att vara den metod som ger denmest rättvisande bilden av ett bruks miljöstatus. För att i någon mån tillfredsställa behovet av ett perspektiv påmiljöprestanda vid MoDos anläggningar presenterar vi här till-gängliga data för ett antal massabruk i USA, Kanada, Finlandoch Sverige.

Jämförelse mellan skogsindustrier i olika länder

§§ Ny lagstiftning i Sverige

Miljöbalk förberedsI Sverige pågår arbetet med att samla all miljölagstiftning ien lag – miljöbalken. Vissa ändringar jämfört med nuvarandemiljölagar har aviserats: Regionala miljödomstolar etablerasistället för som hittills, en nationell koncessionsnämnd. Rättenstärks för miljöorganisationer att påverka miljöärenden.Kretsloppsprincipen liksom energi- och resursförbrukningbetonas. Miljökvalitetsnormer införs. Avfallsfrågorna kommeratt drivas hårdare än hittills.

EU-krav

Krav om tekniknivå för miljöutrustningEtt nytt direktiv anger regler för miljöprövning. I anslutning tilldirektivet utvecklas normer för tekniska miljökrav. En försiktigbedömning är att de svenska kraven på skogsindustrin redanidag är hårdare än kommande EU-krav.

Reglerna för biobränslen kan skärpasBark och trärester betraktas inom EU som avfall istället för somett värdefullt bränsle. Att bränna bark likställs därmed med attbränna avfall. EUs regler för avfallsbränning är extremt hårda.Detta kan komma att påverka den svenska satsningen på bio-bränslen på ett ogynnsamt sätt.

Skärpta regler för deponierKraven för deponier kommer att skärpas avsevärt jämfört mednuvarande praxis.

Återvinningskrav på förpackningarEUs förpackningsdirektiv fokuserar på förpackningsavfall ochgynnar ensidigt materialåtervinning framför energiåtervinning.Det medför att förpackningars resurs- och miljöbesparandeegenskaper hittills inte beaktats. MoDo anser att miljöeffekternamåste bedömas ur helhetsperspektiv och att frågan om material-eller energiåtervinning skall avgöras från fall till fall.

Marknadskrav

I ökande omfattning ställer kunderna miljökrav på MoDo.Tidigare handlade det om enstaka miljöaspekter. Idag kräverman redovisning av företagets hela miljöstatus. Följande frågordominerar:

• Skogsskötsel • Resursförbrukning• Miljöcertifiering av skogsbruket • Livscykelanalyser• Utsläpp från tillverkningen • Miljömärkning

MoDo strävar efter att ge en så allsidig information som möjligtom företagets miljöarbete. MoDo Miljöredovisning är ett exempel på denna strävan.

7

Svavel Mekaniska massabruk. kg/ton

0

0,2

Uppgifter saknas0,4

0,6

0,8

1,0

1,2

Hallsta

WorkingtonBraviken

USA Kanada Finland Sverige USA Kanada Finland Sverige

NOX Mekaniska massabruk. kg/ton

0

0,5

1,0

1,5

2,0

2,5

Workington

Braviken

Hallsta

I tabellerna redovisas utsläppsnivåer för olika bruk samt medianvärden för deolika länderna. MoDos bruk är markerade medan övriga redovisas anonymt.För MoDos bruk redovisas värden för 1997. Övriga värden gäller 1995.För Sverige och Finland ingår så gott som alla bruk medan däremot underla-get från USA och Kanada är ofullständigt.Källa: Ekono/Duoplan, ”Environmental Performance, Regulations andTechnologies in the Pulp and Paper Industry”.

Riktlinjer för högsta tillåtna utsläpp

Blekt sulfatmassa, kg/tonCOD AOX S NOx

Nordiska ministerrådet 30 0,4 1,0 1,5PARCOM 50 - 2,0 2,0HELCOM 30 0,4 - -CEPIs förslag till EU 50-70 1,0-1,5 1,0-2,5 4-6

Miljömärkning ochmiljöledning

Syftet med de nya miljömärkningssystemsom utvecklas är att beakta fler kriterier änvad dagens system gör. Av stor betydelse äratt ta hänsyn även till den faktiska miljöpå-verkan som sker i naturen.

För skogsindustrin kan miljömärkninginnebära problem på grund av att kriteriernaförändras med korta intervall. Den utrustningsom utnyttjas har däremot en livstid på oftastflera decennier. Kostnaderna riskerar därmedatt öka genom att processutrustning i värstafall måste skrivas av i förtid och ersättas medny för att kunna leva upp till skärpta krav.

I juni träffades överenskommelse mellanbland andra svenska skogsföretag, miljöorga-nisationer, kunder, samer och fackföreningarom en svensk standard enligt den internatio-nella skogsbruksstandarden FSC – ForestStewardship Council. MoDo Skog kommeratt certifieras enligt FSC senast under 1999.

Miljöledningssystemet ISO 14001 ställerkrav på att miljöarbetet organiseras ochbedrivs enligt fastställda program med mål attuppnå ständiga förbättringar. MoDo Skog ochsamtliga produktionsenheter skall certifierassenast under 1999.

Krav frånmiljöorganisationer

Miljöorganisationerna följer ständigt MoDosverksamhet. Under de senaste åren har frå-gorna huvudsakligen handlat om skogsbrukoch bevarad artmångfald.

Internationellariktlinjer

Följande organ arbetar med att harmoniseramiljökraven för skogsindustrin i Europa:• Nordiska ministerrådet• Pariskonventionen (PARCOM)• Helsingforskonventionen (HELCOM)• Confederation of European Paper Industry

(CEPI)

I tabellen nedan redovisas ett exempel på vaddessa organisationer föreslår ska gälla fr o mår 2000 i befintliga anläggningar.

MoDos bruk

Andra bruk

Medianvärde för landet


Lena Elserth,kontrollant vidmiljölaboratoriet,Iggesunds Bruk

❜❜Bland mina arbetsupp-gifter ingår att ta regel-bundna prover på vattneti den biologiska renings-dammen. Hit förs avlopps-vattnet från bruket. Detrenas med hjälp av mikro-organismer som bryterned bland annat vedäm-nen som följer med avlop-pen. Idag ligger våra ut-släpp klart under detillåtna värdena❜❜.

Harri Nissinen,smörjare vid Bra-vikens Pappersbruk

❜❜Halva min arbetstidletar jag efter oljeläckage.En trasig slang eller tät-ning bidrar till att oljahamnar direkt i det vanli-ga avloppet. Ibland inträf-far stora läckor. Då med-delar jag folket på vatten-reningen så att de är be-redda när oljan kommer.Nu skall vi börja käll-sortera här i Braviken.Det tycker jag är bra❜❜.

8

Omvärlden

MoDos miljöpåverkan

På detta uppslag sammanfattar vi vilka olika typerav miljöpåverkan som MoDos svenska enheter gerupphov till. Vi försöker också ge en dimension pådenna påverkan genom att sätta in den i bransch-och samhällsperspektiv.

MoDo använder både förnybara och ändliga råvaror. Ved frånskogen är basen men fossila bränslen och kemikalier användsvid tillverkningen och vid de transporter som krävs. Både deförnybara och de ändliga resurserna påverkar miljön när deanvänds.

De olika typer av miljöpåverkan som redovisas i samman-ställningen härinvid utgår från Sveriges Naturvårdsverksaktionsprogram ”Ett miljöanpassat samhälle” från 1993.

Dessa typer av miljöpåverkan är relevanta även för övrigadelar av Europa.

Data är huvudsakligen hämtade från en branschrapportpublicerad 1996 och visar värden från 1994. För MoDoredovisas 1997 års värden för de svenska enheterna inklusivetransporter i Sverige. Vår bedömning är att det inte skett så storaförändringar mellan dessa år att det förändrar proportionerna idiagrammen. Metallutsläppen är uppskattade värden för 1995.

Luftpåverkan Samhällets och MoDos utsläpp MoDos åtgärder

Marknära ozonMarknära ozon skadar bland annat växter. Det bildas genom reaktioner mellan flyktiga organiska ämnen, kväveoxider och solljus. Flyktiga organiska ämnen uppstår vid dålig förbränning i pannor och motorer. De avges också naturligt i skogarna.

Så effektiv förbränning som möjligt i pannor och motorer. Det går inte att förhindra att flyktiga organiska ämnen läcker från skogsmarken eller från ved som hanteras.

Flyktiga organiska ämnen

Uttunnat ozonskiktFreoner och liknande ämnen som kommit fria bidrar till att tunna ut det skyddande ozonskiktet runt jorden. Freoner (CFC) finns fortfarande kvar som köldmedium i vissa anläggningar.

Avvecklingen av ämnen som bryter ned ozon har gått snabbt i Sverige och regleras av internationella åtaganden och av svenska lagar.

Ingen ny utrustning med freoner installeras. Avveckling pågår enligt uppgjorda planer. Haloner har redan avvecklats.

KlimatDen ökande mängden koldioxid och andra växthusgaser i atmosfären är ett hot mot jor-dens klimat. Koldioxid bildas vid förbränning och nedbrytning av organiskt material.Fossila bränslen tillför atmosfären nya mäng-der koldioxid. Biobränslen frigör koldioxid som redan ingår i kolatomens kretslopp.

MoDo strävar efter att effektivisera energianvändningen och utnyttja biobränslen i så stor utsträckning som möjligt.

Fossil koldioxid

Skogs-industrin 3,5

MoDo 0,64

*Beräknat värde

Den koldioxid som årligen tas upp av den växande skogen är större än den totala mängd koldioxid som släpps ut av den svenska skogsindustrin inklusive transporter.

Naturligt läckage från svenska skogar upp-går till cirka 380 000 ton per år och ingår ej i diagrammet.

1 000-ton

Miljoner ton

Luftpåverkan

Vattenpåverkan

Markpåverkan

Läs sammanställningen så här:

Kort beskrivning av vad som orsakar miljöpåverkan och vad den innebär.

Den svenska skogs-industrins utsläpp.

De totala utsläppen i Sverige av det aktuella ämnet.

Utsläppen från MoDos svenska enheter inklusive transporter i Sverige.

Det totala belastningen i haven utanför Sverigeredovisas i de fall uppgifter finns tillgängliga.I dessa siffror inkluderas utsläpp från andraländer som sprids med vindar och havsströmmar.

Skogsindustrin

MoDo

Sverige

Sverige 64

MoDo Uppgift saknas

Sverige 495

Belastning

Skogs-industrin 56*

9

Markpåverkan Samhällets och MoDos utsläpp MoDos åtgärder

Vattenpåverkan Samhällets och MoDos utsläpp MoDos åtgärder

Försurning av mark och vattenVid förbränning i pannor och motorer bildas kväveoxider och svaveldioxid. Dessa ämnen försurar mark och vatten vilket bidrar till bland annat artutarmning och urlakning av metaller.

MoDo strävar efter att använda så stor andel biobränslen som möjligt. Endast fossila bränslen med låg svavelhalt används i processen. Rökgasreningen har effektivi-serats.Transporterna optimeras för att minska det totala transportarbetet.

ÖvergödningSjöar och vattendrag blir allt mer närings-rika vilket skapar obalans i naturen. De viktigaste orsakerna är läckage från jordbruks- och skogsmark samt närings-haltiga avlopp från samhällen och industrier. Också kväveoxider från förbränning bidrar.

MoDos skogsbruk anpassas för att orsaka så litet näringsläckage som möjligt genom snabb återbeskogning, skonsam markberedning och skyddszoner mot vattendrag. Industriernas reningsanläggningar görs effektivare. Transporter optimeras för att minska utsläppen av kväveoxider.

Metallutsläpp Skogsindustrin bidrar till metallutsläppgenom de metaller som naturligt finns iveden och som frigörs i processen. Tungmetaller riskerar att anrikas i närings-kedjorna med negativa effekter som följd.

Omfattande studier visar att utsläppen av metaller till vattenområdena utanför bruken inte förväntas ge några negativa effekter på miljön.Kemikalieslam deponeras på godkänt sätt eller behandlas av SAKAB.

Avfall och miljöfarliga restprodukterAvfall som inte kan återanvändas eller ut-nyttjas för energiframställning måste depo-neras. Från skogsindustrin handlar det om till exempel aska och kemikalieslam. Farligt avfall består huvudsakligen av spilloljor.

Källsortering och återvinning tillämpas i stor utsträckning vid alla MoDos anläggningar. Försök med att återföra aska till skogsmark pågår. I alla skogsmaskiner som används av MoDo och i viss fabriksutrustning används biologiskt nedbrytbara hydrauloljor.

Användning av mark och vattenDet moderna samhället påverkar mark och vatten genom städer, vägar, järnvägar, in-dustrier samt jord- och skogsbruk. Naturen omvandlas för att passa samhällets behov.

MoDos skogsskötselprogram uppfyller FSCs krav och har som mål att skapa förutsättningar för alla arter att fortleva långsiktigt i skogs-landskapet. Cirka tio procent av den produk-tiva skogsmarksarealen undantas skogsbruk.

Jämförande statistik finns inte tillgänglig.

MoDo äger cirka fyra procent av den produktiva skogsmarksarealen i Sverige.För att täcka MoDos behov av virke påverkas cirka tio procent av Sveriges produktiva skogsmarksareal.

SyretäringOrganiska ämnen som läcker från mark eller som släpps ut från samhälle och industrier förbrukar syre vid nedbrytning. Låg syrehalt i vattnet påverkar djur och växter negativt.

Interna åtgärder i processerna och effektiva reningsmetoder.

Organiska miljögifterDe miljögifter som kopplats samman med skogsindustrin har varit högklorerat organiskt material. Kan orsaka svåra skador på djur och människor.

Högklorerat organiskt material bildas inte i dagens moderna massaprocesser.

MoDo upphörde med klorgasblekning 1993. Ny blekteknik som medger ökad slutning av avloppsvattnet har införts. Avlutar bränns vid hög temperatur.

*Inkl. läckage från skogsbruk **Exkl läckage från skogsbruk

Kväve1 000-ton

MoDo 0,6**

Sverige 132

Belastning på Östersjön 1 410 Belastning på Östersjön 52,3

Fosfor1 000-ton

MoDo 0,07**

Sverige 4,3

Kväveoxider1 000-ton

MoDo 4,1

Sverige 393Svaveldioxid1 000-ton

MoDo 3,0

Sverige 97

*Bedömt värde

BlyTon

MoDoUppgift saknas

Sverige 44,6

Belastning på hav runtomSverige 2 900

Belastning på hav runtomSverige 135

KadmiumTon

MoDoUppgift saknas

Sverige 2,6

COD1 000-ton

MoDo 51,6

Sverige 4 100

Skogs-industrin 15,2*


Skogs-industrin 28,6

Skogs-industrin 15,7



Skogs-industrin 350

10

Miljöfrågorna griper över hela koncernen. FörMoDos fortsatta utveckling är det nödvändigt att tastor hänsyn till de krav som miljön ställer.Miljövårdsarbete

MoDos verksamhet skall bedrivas så att miljön skyd-das, råvaror och energi används på ett effektivt sättoch så att en hållbar utveckling främjas. Våra insat-ser skall styras av en sammanvägning av vad som ärtekniskt möjligt, ekonomiskt rimligt och ekologisktmotiverat. Detta innebär att vårt miljöarbete skallpräglas av helhetssyn och bedrivas med mål attuppnå ständiga förbättringar. För att säkerställa engod miljöstandard görs miljörevision av MoDosverksamheter. För att skapa handlingsfrihet skall det vara vårsträvan att klara de av myndigheterna fastställda kra-ven med god marginal. Miljöåtgärder medför kostnader. För god miljö-vård krävs god lönsamhet. Detta förutsätter tillverk-ning av produkter som kan konkurrera på världs-marknaden.

AnsvarKoncernledningen och affärsområdescheferna harjämte koncernstyrelsen ett övergripande ansvar förmiljöfrågorna. Huvudansvaret för det löpande miljö-vårdsarbetet ligger hos platscheferna för industri-enheterna och hos motsvarande chefer för övrigaverksamheter.

Inför större beslut i miljöfrågor som berör MoDosverksamhet skall platschef eller motsvarande chefsamråda med koncernens miljöchef. Ansvarsfördelningen för MoDos olika verksamhe-ter skall vara klart definierad och skriftligt fastställd.Vår personal skall visa ett personligt ansvar för mil-jön i det dagliga arbetet och följa givna instruktioneroch rutiner. Risker för störningar och haverier som kan påver-ka miljön skall rapporteras så att förebyggande åtgär-der kan vidtagas. Vid allvarliga störningar eller have-rier som kan skada miljön skall miljön prioriterasföre produktionen.

SkogsbrukMoDos skogar och skogsbruk skall skötas med siktepå hög och uthållig virkesproduktion under iakt-tagande av största möjliga miljöhänsyn. Skogsbruketskall bedrivas så att viktiga ekologiska processer vid-

makthålls. De metoder som används skall säkerställabiologisk mångfald.

ProdukterVåra produkter skall vara ofarliga för människor ochmiljö. Krav på funktion och miljö skall beaktas i etthelhetsperspektiv.

MoDo skall låta marknadens behov styra utveck-lingen av nya produkter.

MarknadsföringMarknadsföring med miljöargument skall grundas påfakta och helhetssyn.

UtvecklingMoDo skall ha en långsiktig miljöplanering och följautvecklingen av miljöfrågorna inom sina verksam-hetsområden. Vid investeringar i samband mednyanläggning, modernisering och ombyggnad skallmöjligheterna att kombinera effektiv produktion medeffektiv miljövård tas tillvara.

Metoder, processer och produkter, som innebär enmindre belastning på miljön, skall prioriteras framföri övrigt likvärdiga alternativ.Nya rön från forskning och utveckling skall beak-tas så att miljöskyddande åtgärder vidtas med störstamöjliga effektivitet.MoDo skall äga goda kunskaper om effekterna imiljön av koncernens verksamhet och om åtgärderför att minska icke önskad miljöpåverkan. MoDoskall fortsätta att genom eget arbete och medverkan isamarbetsprojekt bidra till utvecklingen på miljö-området.

Inköp och krav på leverantörerMiljöaspekterna skall beaktas vid inköp av varor ochtjänster. MoDos miljökrav skall uppfyllas.

InformationVår attityd skall kännetecknas av öppenhet och sak-lighet. Vår personal, kunder och övriga intressenterskall allsidigt informeras om miljöfrågor.

Bengt Pettersson VD och koncernchef

Miljöpolicy

Miljöpolicy

Begreppet ’’hållbar utveckling’’ har använts flitigt i internationella samman-

hang sedan slutet av 80-talet. ’’Hållbar utveckling’’ är en vision. Liksom alla vi-

sioner har den sitt stora värde genom att ange kursen för miljöarbetet

och samhällsutvecklingen.

FN-konferensen i Rio uttalade att de behov som dagens människor har skall tillgodoses utan att riskera kommande generationers förmåga att klara sina behov.

Den svenska regeringen uttalade 1991 i en proposition:’’Skogsindustrins utsläpp skall till början av 2000-talet minskas till en sådan nivå att miljön inte märkbart påverkas’’.

Hållbar utveckling

Miljöpolicy

Övergripande miljömål

Miljöledningssystem

11

Miljömål

❏ Naturligt förekommande växter och djur skallges förutsättningar att fortleva långsiktigt iskogslandskapet.

❏ Tillverkningens miljöpåverkan skall vara så lågsom möjligt. Vid investeringar och ombyggna-der skall strävan vara att installera teknik sominnebär lägre total miljöpåverkan.

❏ Den specifika resursanvändningen skall min-skas genom att tillvarata nya forskningsrön ochgenom att vara så effektiv som möjligt.

❏ Mängden avfall skall minskas genom käll-sortering samt återvinning och återanvändning.

❏ Transporternas miljöpåverkan skall minskasgenom samarbete som minskar det totalatransportarbetet och genom att ställa miljö-krav vid inköp av transporttjänster.

❏ Miljöledningssystemet ISO 14001 skall införaspå samtliga MoDos enheter senast under 1999.

❏ MoDo Skog skall certifieras enligt skogsbruks-standarden FSC senast under 1999.

Övergripande miljömål i MoDo

Miljöarbete med tydlig färdriktning

Miljöpolicyn är basen för miljöarbetet iMoDo. Med hjälp av övergripande miljömåloch miljöledningssystem drivs miljöarbetet i riktning mot hållbar utveckling.

Flera av de miljömål vi anger är medvetet allmäntformulerade. De uttrycker koncernens viljeinriktningkring vilken miljöarbetet praktiskt skall bedrivas.

Att göra dem mer konkreta är svårt. Miljömyn-digheternas specifika miljövillkor som gäller för

alla våra industrienheter anger mycket lågautsläppsnivåer. Marginalerna mellan vad miljövill-koren kräver och vad tekniken kan prestera är där-för oftast så snäva att det inte finns utrymme förutfästelser om ännu lägre nivåer.

12

Alla fabriker inom MoDo Paperskall certifieras enligt ISO14001 före halvårsskiftet 1999.

HusumModerniseringen av bruket fortsatte. Enny indunstningsanläggning togs i driftoch den nya vedhanteringen trimmades.En utförligare beskrivning av miljö-åtgärder i samband med ombyggnadenav bruket finns på sidan 15.

Ansökan om tillstånd för att höjaHusums kapacitet till 800 000 ton massaper år inlämnades till Koncessionsnämn-den för miljöskydd. Beslut i frågan vän-tas under senare delen av 1998.

För att kunna beskriva miljökonse-kvenserna av den planerade utbyggnadengenomfördes omfattande miljöunder-sökningar. Bland annat kontrolleradesvattenkvaliteten i havet utanför fabriken.Av undersökningen framgår att hälsanhos abborre, mätt som leverstatus ochkönsmognad inte avviker mellan fisksom fångats utanför bruket och i referens-områden på andra platser längs kusten.

Även bottensediment och vegetationstuderades. En svag påverkan av bruketsutsläpp konstaterades. I områden somtidigare påverkats under lång tid hållerförhållandena på att återgå till ett natur-ligt tillstånd.

Mängden farligt avfall ökade pgaborttransport av spillolja som uppsamlatsi flera år.

DomsjöUnder 1996 kompletterades den bio-logiska avloppsreningen med ett aktiv-slamsteg och en slutsedimentering.Erfarenheterna av ett års drift är mycketpositiva. Nedbrytningen av biologisktmaterial mätt som BOD7 är nu 99,7 pro-cent. Utsläppen av suspenderade ämnenhar minskat med ca 90 procent.

Ombyggnader i kokeriet bidrog till attde totala utsläppen av syreförbrukandeämnen från fabriken, mätt som BOD7,minskade med cirka 20 procent jämförtmed året innan.

Vid utgången av 1997 inlämnades ut-redningar till Koncessionsnämnden förmiljöskydd. De goda resultaten av de mil-

jöåtgärder som genomförts gör att bolagetkan föreslå en skärpning av utsläppsvill-koren jämfört med tidigare.

En metod utvecklades som gör detmöjligt att upparbeta bioslam och bark-aska till jordförbättringsmedel.

Minskade mängder fast avfall och för-bättrad källsortering är prioriterade områ-den i det fortsatta miljöarbetet vid bruket.

Domsjö sulfitfabrik tilldelades Örn-sköldsviks miljöpris 1997 för de miljöin-satser som gjorts under senare år.

SilverdalenFörbättrad utrustning för rening av smet-haltigt avloppsvatten medförde att deredan tidigare låga utsläppen av suspen-derat material minskade ytterligare. Övri-ga utsläpp till vatten ligger långt underde nivåer som anges i miljötillstånden.

Tillsammans med ett externt företaginleddes arbetet med att optimera driftenav fastbränslepannan och därmed minskautsläppen till luft.

Brukets kylanläggningar började byg-gas om för att göra det möjligt att använ-

da miljöanpassat köldmedium. Mängdenfarligt avfall ökade pga rengöring avoljecistern som inte längre används.

AlizayStora ansträngningar görs för att minskautsläppen av luktande ämnen. Sedanlänge finns en anläggning för att ta handom koncentrerade luktande gaser.Systemet förbättras kontinuerligt blandannat genom att allt fler diffusa lukt-källor ansluts. Under de senaste treåren har antalet uppsamlingspunkterfördubblats. Nya lösningar testas ocksåför de delar av bruket som inte är möjligaatt ansluta till luktdestruktionssystemet.

Gunnar Modig, Husum, gör underhåll på den mätutrustning som kontrollerar rökgaserna från enav brukets pannor.


MoDo Paper

Alizays utsläpp till vatten är låga tack vare eneffektiv reningsanläggning.

13

Svavel ton/dygn

Vått, deponerat, ton/dygn

Råvara: Barr- och lövvedProcess: Sulfatmassa- och papperstillverkningProdukter: Finpapper för kontor och trycksaker.Förpackningspapper. Massa för avsaluVarumärken: DataCopy, MoDo Liner, MoDo Laser,MoDo Birch, MoDo Kraft

Husum

Utsläpp till luft

Produktion,

Avfall

1990 1996 1997

327

216

Kväveoxider ton/dygn

Farligt, ton/dygn

1990 1996 1997

0,63

0,0050,10

Anläggningen är belägen på en halvö i Bottenhavet. Vattenomsättningen i recipienten är god. Utförda undersökningar visar på en fortgående förbättring av tillståndet för djurlivet på bottnarna runt fabriken. Fiskeundersökningar visar att fiskbeståndens sammansättning numera liknar den naturliga.

COD ton/dygn AOX kg/tonUtsläpp till vatten

1990 1996 1997

68

1990 1996 1997

1990 1996 1997 1990 1996 1997

3,0

2,2

1990 1996 1997

401485

Miljöinvesteringar och -kostnader, Mkr:

Investeringar

Drift, kapital, övrigt

143 (94)(74)

245 (305)

Miljörevision:GenomfördPlaneras

1996–972000

varav bedömda 118

1 000-tal ton

3 ton 3 ton

125 ton

400 ton 1 ton

Mättes ej

0,3

2,2

0,2

3 kg

1,5

Tillstånd 105

Tillstånd 1,56

Husum

Bottenhavet

Gideälven

Örnsköldsvik

100

215 217

Papper Avsalumassa

456

202

1,8

2,8

68

169

Örnsköldsviksfjärden har låg vattenomsättning. Utsläppen av suspenderade och syreförbrukande ämnen har minskat med 90 procent sedan 1972. Syremättnaden är idag cirka 90 procent. Vid ogynnsamma förhållanden kan den gå ner till 60–70 procent i delar av fjärden. Bottnar som tidigare saknade bottenfauna har delvis återkolo-niserats. Havsöring och lax vandrar åter upp i Moälven.


Investeringar


0,4 (3)

21 (30)


19972000

varav bedömda 0 (8)

Domsjö

Vått, deponerat, ton/dygnAvfall

1990 1996 1997

68

Farligt, ton/dygn

1990 1996 1997

0,0005 0,0005 0,0005

400 ton 1 ton

99

BOD7 ton/dygn AOX kg/tonUtsläpp till vatten

1990 1996 1997

12,5

1990 1996 1997

125 ton

Produktion,

1990 1996 1997

261194

Svavel ton/dygnUtsläpp till luft


1990 1996 1997 1990 1996 1997

2,0

1,31,1

0,90,6

3 ton 3 ton

3,5

2,4

3 kg

0 0

Bottenhavet

Domsjö

Örnsköldsvik

Råvara: BarrvedProcess: SulfitmassatillverkningProdukter: Sulfitmassa för avsalu som pappersmassa och dissolvingmassaVarumärken: MoDo Crown

Moälven

1 000-tal ton

Avsalumassa (inkl. dissolving)

77

Tillstånd 9,5

0,8

166

4,6

Bland annat provas olika typer av kemi-kalier för att redan vid källan kunnaminska mängden luktande ämnen.

Brukets utsläpp till vatten är mycketlåga jämfört med liknande anläggningar.Detta beror på den effektiva processensom naturligt ger låga utsläpp och på högverkningsgrad i reningsanläggningen.

I ett brett upplagt projekt som omfat-tar alla anställda ingår att minska energi-och vattenförbrukningen samt mängdenavfall. Projektet har gett positiva resultatinom flera områden. Bland annat harmängden fibrer i avloppen från massa-tvätt och blekeri minskat.Vattensystemen har slutits ytterligare.Bark har i ökad omfattning tagits tillvarasom bränsle och ersatt naturgas.Därutöver har även elproduktionen bliviteffektivare.

Pont Sainte MaxenceEtt projekt påbörjades för att minskabrukets utsläpp av syreförbrukandeämnen. Den nuvarande vattenreningenkompletteras med biologisk rening. Dettakommer att minska utsläppen av syre-förbrukande ämnen med 90 procent,mätt som BOD, och med 65 procent,mätt som COD. Den nya avloppsrening-en beräknas kunna tas i drift i början av1999.

Två alternativ studeras för att ersättaden högsvavliga oljan med naturgas ibrukets ångpannor.

Arbetet fortsatte med att avlägsna detläderavfall som deponerats av ett tidigareföretag i anslutning till fabriksområdet.Avfallet innebär ingen akut miljörisk.Olika alternativ, bland annat bränning,studeras i samråd med lokala miljömyn-digheter.

Slam från avloppsvattenreningen harsedan länge använts som gödningsmedelav jordbrukare i området. Eftersom denombyggda reningsanläggningen kommeratt förändra slammets sammansättningförbereds ansökan till myndigheterna omtillstånd att använda det ”nya” slammet.

ÖverskridandenPont Sainte Maxence: Utsläppen avsyreförbrukande ämnen, mätt som BODöversteg miljövillkoren.

14


Silverån har sommartid ett mycket lågt flöde och är därmed känslig för vattenföroreningar. Jämfört med liknande anläggningar är Silverdalens miljösituation mycket bra. Vattenkvaliteten i Silverån utvecklas positivt.


Investeringar


3 (0,1)

3 (2,5)


19972000



1990 1996 1997

16 12,6

Farligt, ton/dygn

1990 1996 1997

0,02 0,03

0,61

60 ton 1 ton

11,6

Svavel ton/dygn

Silverdalen

Utsläpp till luftKväveoxider ton/dygn

BOD7 ton/dygn AOX kg/tonUtsläpp till vatten

1990 1996 1997

0,28 0,03

1990 1996 1997

1990 1996 1997 1990 1996 1997

Mättes ej

0,07 0,003

1990 1996 1997

12685

3 ton 3 ton

25 ton

Ingen blekning

0,002 0,007

Silverdalen

OskarshamnSilverån

Hultsfred

Valdemarsvik

Råvara: Sulfatmassa, finpapperProcess: Papperstillverkning, bestrykning av papperProdukter: Bestruket finpapperVarumärken: Silverblade

Produktion, 1 000-tal ton

Papper

109

0,10

0,04

Tillstånd 0,3

Avloppsvattnet leds till floden Seine, som passerar ett antal stora städer och industriområden vilka påverkar den. Under senare år har vattenkvaliteten förbättrats väsentligt på grund av minskade utsläpp från samhällen och industrier, bland annat från Alizay.

Alizay


1990 1996 1997

10

Farligt, ton/dygn

1990 1996 1997

0 0 0,03

60 ton 55


1990 1996 1997

14,1

25 ton

Tillstånd 20



1990 1996 1997 1990 1996 1997

2,4

1,41,8 2,0

1,0

3 ton 3 ton

13,7 15,5

1990 1996 1997

0,53

0,7 kg

0,11 0,11

Seine

Alizay

EvreuxTill Paris

FRANKRIKE

Alizay

Råvara: Lövved, sulfatmassaProcess: Sulfatmassa- och finpapperstillverkningProdukter: Finpapper för kontor och trycksaker.Massa för avsaluVarumärken: DataCopy, MoDo Laser, MoDo Form


Investeringar


5,1 (7)

44 (34)


19951999

varav bedömda 4,2 (2,5)

Produktion,

1990 1996 1997

233

1 000-tal ton

201142

Pappertillverkadesej år 1990

Papper Avsalumassa

216

107

0,8

23

Avloppsvattnet från pappersbruket leds till floden Oise. Floden påverkas av utsläpp från samhällen, jordbruk och industrier i de områden den flyter igenom. Vattnets innehåll av gödningsämnen är förhållandevis högt. Brukets avloppsvatten motsvarar 0,1 procent av flodens normala flöde.

Pont Sainte Maxence


1990 1996 1997

18

0

Farligt, ton/dygn

1990 1996 1997

0 0 0

60 ton

0

1990 1996 1997 1990 1996 1997

Mättes ej

0,55

2,6 2,73 ton 3 ton



AOX kg/tonUtsläpp till vatten


1990 1996 1997

122 118

Ingen blekning

COD ton/dygn

1990 1996 1997

1,4

1990 1995 1996

25 ton

Tillstånd 2,32,4 2,5

Seine

OiseBeauvais

Compiegne

FRANKRIKE

Pont Sainte Maxence

Paris


Investeringar


0 (0,2)

15 (7)


19951999

varav bedömda 0 (0,2)

Råvara: SulfatmassaProcess: PapperstillverkningProdukter: Finpapper för kontor. SpecialpapperVarumärken: DataCopy Colour, Senlis, Nordic

Papper

107

2,5

0,53

15

I Husum pågår sedan ett parår en omfattande moderniseringoch upprustning av bruket.Projektet är ett bra exempel påatt investeringar i ny utrustningsamtidigt innebär bättre miljö-prestanda.

Ombyggnaden av Husum inleddes 1995.Året därpå togs en ny vedhantering i driftoch under 1997 startades en ny anlägg-

ning för indunstning. Det finns planer påatt också bygga ett nytt kokeri. Syftetmed ombyggnaderna är att stärka bruketsinternationella konkurrenskraft.

Integrerade miljöåtgärderVid alla de nyinvesteringar och ombygg-nader som görs i MoDos anläggningaringår miljöfrågorna som en naturlig delav projekten. Genom att på detta sättintegrera miljöaspekterna redan dåanläggningarna projekteras lägger manen bra grund för goda miljöprestanda.

Därtill har ny teknisk utrustning bättremiljöprestanda än gammal utrustningtack vare den snabba utvecklingen inomområdet miljöteknik.

Det nya Husum kommer att bli en avmarknadens största och mest effektivaanläggningar. Också ur miljösynpunktkommer bruket att bli avsevärt bättregenom de många miljöförbättrande åtgär-der som ingår. De effekter som redovisasnedan är bara ett urval av alla de positi-va miljökonsekvenser som ombyggnadenav bruket medför.

Ombyggnad minskar Husums miljöpåverkan

Minskade utsläpptill luft Minskad oljeanvändningoch lägre utsläpp frånmesaugnen minskarutsläppen av svavel, stoftoch fossil koldioxid kraftigt.

Minskade svavelutsläppDen ökade torrhalten hosreturlutarna minskarutsläppen av svavel frånsodapannorna till mycketlåga nivåer.

Minskad vatten-förbrukningFörbrukningen av vattenför spolning av ved harhalverats. Huvuddelenav vattnet går i ett slutetsystem.

Ökat bränslevärdeHögre torrhalt hos de retur-lutar som bränns ger demhögre bränslevärde.

Kraftigt minskadoljeförbrukningÖkad energieffektivitet ochmer bark samt returlutar medhögre bränslevärde gör attoljeförbrukningen för ångtill-verkning minskar med 75 pro-cent eller 20 000 m3 per år.

Minskad risk för spillUppsamlingssystem för spillminskar riskerna för tillfälligautsläpp vid driftstörningar.

Mindre utsläpp avorganiskt materialRenare kondensat och min-skade utsläpp från blandannat sileriet minskarutsläppen av organisktmaterial (COD) med 4–6 kgper ton massa.

Mer biobränsleBättre barkning ger merbiobränsle.

Positiva miljöeffekter av ombyggnaden:

Foto

: Per

Åg

ren

16


Holmen Paper

Miljöledningssystemet ISO14001 skall införas vid HolmenPapers bruk senast under 1999.

BravikenAvloppsvattenreningen byggdes om tillny teknik i samband med utbyggnaden avbruket 1996. Utsläppen underskred vill-koren med god marginal och ligger nupå samma nivåer som före utbyggnadentrots att produktionen har ökat med 50procent.

Villkoret för utsläpp av kväveoxidersänktes med 20 procent till jämförelsevismycket låg nivå. Det nya villkoret klara-des med hjälp av olika åtgärder.

Oljeförbrukningen vid bruket ökademen tack vare den effektiva reningsut-rustningen minskade utsläppet av svavel-dioxid avsevärt jämfört med året innan.

Braviken har tillstånd att elda externtanskaffat träbränsle i barkpannan. Därförhar även återvinningsflis från bland annatrivningsvirke eldats. I november medde-lade dock tillsynsmyndigheten att till-ståndet enligt deras tolkning inte omfattar

sådant bränsle. Fortsatt eldning av åter-vinningsflis är möjlig först efter förnyadprövning av Koncessionsnämnden förmiljöskydd.

Studier och försök påbörjades medsyfte att kunna återanvända askan frånbarkpannan för till exempel vägbyggnadoch därmed minska avfallsvolymen.

Några miljömål 1998• Förbrukningen av kemikalier vid

vattenreningen skall minskas med10 procent.

• Alla anställda skall utbildas i miljö-frågor.

HallstaBeslut fattades under våren om att byggaut den biologiska delen av avloppsvatten-reningen till en kostnad av cirka 30 Mkr.Efter mycket kort byggtid togs en ny luft-ningsbassäng i drift i slutet av november.Luftningsbassängernas volym ökade där-med från 15 000 m3 till 40 000 m3, vilketförbättrade reningseffekten betydligt.

Tidigare under året medförde drift-störningar samt höga temperaturer i

avloppsvattnen under sommaren att detvar svårt att hålla utsläppen inom tillåtnaramar. Trots intensivt arbete för att rättatill problemen överskred utsläppet avsuspenderade ämnen villkoret för helåret.

Koncessionsnämnden för miljöskyddmeddelade under året nya villkor för ång-pannornas utsläpp av bland annat kväve-oxider. Några av villkoren i beslutet harav formella och tekniska skäl överklagatstill regeringen.

I april genomfördes intern miljö-revision. Den visade att miljöfrågorna ihuvudsak hanteras på ett bra sätt men attdet finns möjligheter till förbättringar.

Några miljömål 1998• Utsläppen till vatten skall minskas

till minst 10 procent under villkors-värdena.

• Stoftutsläppen från barkpannan skallminskas med minst 50 procent.

WargönUtsläppen till vatten minskade avsevärtfrämst beroende på bättre och stabilarerening.

Pappersmaskinen utrustades med ens k skopress som bland annat minskarångförbrukningen per ton papper.

För att minska utsläppet av svavel-dioxid då reningsslam eldas börjadebikarbonat doseras i pannan. Dettaminskar i viss mån också utsläppenav kväveoxider.

I april inlämnades ansökan tillKoncessionsnämnden för miljöskyddom att öka pappersproduktionen från115 000 till 150 000 ton per år och slip-massaproduktionen från 35 000 till45 000 ton per år. Beslut väntas underförsta halvåret 1998.

Intern miljörevision genomfördes ioktober. Resultatet var i stort positivtäven om en del brister påpekades.

Några miljömål 1998• Den kemiska fällningen skall fungera

utan driftstörningar.• ISO 14001 skall införas.

ÖverskridandenHallsta: Utsläppen av suspenderade äm-nen överskred tillåtet värde med drygt 10procent.

Hallstas nya luftningsbassäng höjer reningseffekten betydligt. Avloppsvattnen syresätts via röri bassängens botten vilket sätter igång nedbrytningen av organiskt material. Kaj Åhsberg varprojektansvarig för bassängbygget.

Foto

: Ger

har

d A

nd

erss

on

17

Brukets avlopp är det huvudsakliga tillflödet till Edeboviken under stora delar av året. Syremättnaden är 88 procent, vilket är nära den naturliga nivån. Halten fosfor i ytvattnet har sedan 1970 minskat från 0,06 till 0,02 mg per liter. Kvävehalten har minskat från 0,7 till 0,4 mg per liter. Bottnarna har en nästan naturlig fauna.


1990 1996 1997

70

Farligt, ton/dygn

1990 1996 1997

1,07

0,29

200 ton 2 ton

79

1990 1996 1997

504602

Ingen blekningmed klorkemikalier

Hallsta




1990 1996 1997

14,1

1990 1996 1997

1990 1996 1997 1990 1996 1997

0,630,56

0,22

0,440,5 ton 1 ton

40 ton

Tillstånd 12

Hallsta Pappersbruk

Väddö

Edeboviken

12,1


Investeringar


41 (10)

65 (61)


19972000

varav bedömda 3,8 (2)

Råvara: Granved, returpapper Process: Tillverkning av TMP-, slip- och DIP-massa samt papper.Produkter: Tidnings-, MF-journal-, SC-journalpapper. Varumärken: Holmen News, Holmen SuperNews, Holmen Ultra Bright, Holmen Lux, SCANMAG, ECO m fl.


Papper

587

0,39

0,48

11,8

85

0,42

Vattenkvaliteten i Göta älv bestäms av främst Vänern. Brukets utsläpp av syreförbrukande ämnen och fosfor utgör bara några procent av belastningen. För kväve ännu mindre. Halten syreförbrukande ämnen i älven har minskat till nivån vid 1900-talets början. Fosfor-halten har minskat till cirka 0,02 mg per liter. Kvävehalten är cirka 0,9 mg per liter, vilket är högt.


1990 1996 1997

Farligt, ton/dygn

1990 1996 1997

0,07 0,19

200ton 2 ton

60

Wargön

1990 1996 1997 1990 1996 1997

0,26 0,23

0,410,39

0,5 ton 1 ton



AOX kg/tonUtsläpp till vatten

Vänern

Göta älv

Wargöns Bruk

Vänersborg

Trollhättan


COD ton/dygn

1990 1996 1997

33

1990 1996 1997

40 ton

Tillstånd 33

16,4


Investeringar


0,8 (4)

38 (23)


19972000


Råvara: Granved, otryckt returpapperProcess: Tillverkning av sulfit-, slip- och returpappersmassa samt papperProdukter: Bestruket journalpapper, sulfitmassaVarumärken: SCANGLOSS, SCANMATT, SCANPLUS

Produktion,

1990 1996 1997

100110

1 000-tal ton

3,59

205

Papper Avsalumassa

104

6

0,46

0,28

20,5

55

0,20


1990 1996 1997

44

135

Farligt, ton/dygn

1990 1996 1997

0,32

0,69

Vattenkvaliteten i inre Bråviken bestäms främst av Motala Ström. Braviken svarar för bara några procent av belastningen av syreförbrukande ämnen samt fosfor och kväve. Syremättnaden har förbättrats avsevärt sedan 1970 och är nu oftast över 90 procent. Fosforhalten är cirka 0,04 mg per liter och kvävehalten cirka 0,7 mg per liter. Bottenfaunan är artfattig.

1990 1996 1997

412

637

200 ton 2 ton

Svavel ton/dygn

Braviken



1990 1996 1997

2,2 2,6

1990 1996 1997

1990 1996 1997 1990 1996 1997

0,44 0,42 0,17

0,5 ton 1 ton

40 ton

Tillstånd 0,11

Tillstånd 6,5


Norrköping

Bråviken

Bravikens Pappersbruk

Råvara: Granved, returpapperProcess: Tillverkning av TMP- och DIP-massa samt papperProdukter: Tidningspapper, telefonkatalogpapperVarumärken: Holmen News, Holmen News Pink, Holmen Directory White, Holmen Directory Yellow


Investeringar


5 (69)

48 (42)


19961999



Papper

0,05

Tillstånd 0,07

531

3,6

0,38

0,10

165

0,44

18


Iggesund Paperboard

Miljöledningssystemet ISO14001 skall införas på samtligabruk inom Iggesund Paperboardsenast under 1999. Övergripande miljömål har fast-ställts och kommer att integrerasi verksamheten när miljöled-ningssystemet införs.

Iggesunds BrukUtsläppen till luft och vatten låg kvar påsamma nivåer som året innan. Samtligavillkor klarades med god marginal.Miljöutbildning genomfördes för arbets-ledare inom produktion och underhåll.

Ett system med färgkodade uppsam-lingsbehållare för sortering av olika sor-ters avfall infördes. Syftet är att genombättre källsortering och ökad material-och energiåtervinning ytterligare minskamängden grovsopor till deponi. Fabrikendelades in i nio områden, vart och ettmed särskilt områdesansvariga. Målet äratt minska mängden grovsopor till deponimed 50 procent fram till 1999.

Under 1997 inlämnades ansökan omförnyat tillstånd för industrideponin tillKoncessionsnämnden för miljöskydd. Iden omfattande ansökan har bland annatlokalisering, avfallsslag och lakvattenbedömts. Koncessionsnämndens beslutväntas under 1998.

WorkingtonEtt projekt pågår med syfte att minskaanvändningen av vatten med 10 procentom året under 1997 och 1998. På grundav ökat behov av kylvatten till delar avbruket nåddes inte det uppsatta måletunder 1997.

Sedimenteringen av suspenderadeämnen påverkades negativt av den för-bättrade återvinningen av fibrer frånavloppsvatten och förändrad bestrykning.En långsiktig lösning förbereds, för attlösa problemet.

Utsläppen av syreförbrukande ämnen(COD) minskade genom effektivarekemikalieanvändning i processen.

Det nya lager som byggts fick positivamiljöeffekter genom längre produktions-serier med färre omställningar vilket

bidrog till minskade utsläpp av bestryk-ningsmedel.

Den specifika vedförbrukningenminskade genom förbättrad flisning ochfiberåtervinning.

Den nya, kombinerade värme- ochelkraftsanläggningen som byggts påområdet togs i drift under våren. Dendrivs med naturgas och medförde att sva-velutsläppen minskade avsevärt. Ävenutsläppen av kväveoxider minskade. För1998, då anläggningens goda miljöpre-

standa får genomslag under hela året för-utses ytterligare minskningar.

Möjligheterna att sälja fiberrester tilljordbruket upphörde. Alternativa lösning-ar studeras. Tills vidare deponeras fiber-resterna.

I anslutning till anläggningen iWorkington ligger sötvattendammenSiddick Pond som har ett rikt fågelliv.Den har status av SSSI, Site of SpecialScientific Interest. Under 1997 gjordestvå grundliga studier av dammen sombåda visade att den ekologiska balansenär intakt. Den största påverkan bestodav gödningsämnen från jordbruket somföljer med det vattendrag som rinnergenom dammen. Brukets påverkanbedöms minimal trots att en del av dag-vattenavloppen från fabriksområdetmynnar i dammen. För att undvika nega-tiv påverkan i händelse av ett haveri vidbruket kompletterades uppsamlings-systemet för dagvatten. Det är nu möj-ligt att vid behov helt stänga av flödetav dagvatten från bruket till SiddickPond.

Vid Iggesunds Bruk är målet att minska mängden grovsopor till deponi med 50 procent fram till1999. Björn Hallén vid några av de färgkodade sopbehållare som används för källsortering avsopor.

Sötvattensdammen Siddick Pond som liggerinvid fabriken har ett mycket rikt fågelliv.

19

Bruket är beläget vid öppen kust. Under tjugo års studier av vattenmiljön utanför bruket har inga negativa effekter av brukets utsläpp i vattenmiljön kunnat påvisas.


1990 1996 1997

44

Farligt, ton/dygn

1990 1996 1997

Uppgiftsaknas

0,16 0,12

100 ton 2 ton

Uppgiftsaknas

1990 1996 1997

140176

Workington




1990 1996 1997

155,7

1990 1996 1997

1990 1996 1997 1990 1996 1997

0,73 0,62

0,002 0,12 0,04

2 ton 2 ton

100 ton

Ingen blekning

Irländska Sjön

WorkingtonRiver Derwent

ENGLAND

Råvara: Granved och inköpt sulfatmassaProcess: RMP-massa- och kartongtillverkningProdukter: Falskartong för förpackningar och grafiskaändamålVarumärken: Graphique-Silkia, Carton-Silkia, Tabac-Silkia, Carton-Cote och Carton-Excel


Investeringar


11,8 (2)

4 (5)


19961999



Kartong

160

0,63

9,1

36

1990 1996 1997

32 31

Ströms Bruk

Bottenhavet

Ströms Bruk

Hudiksvall

Råvara: Kartong från övriga Iggesund Paperboard-enheter och inköpt plastgranulatProcess: PlastbeläggningProdukter: Plastbelagd kartongVarumärken: Invercote, Carton-Cote, Carton-Excel


Investeringar


0 (0)

0 (0)


19931998



Plastbelagd kartong

28

Farligt, ton/dygn

1990 1996 1997

1,0

0,24

Syremättnaden i Iggesundsfjärden är i genomsnitt 90 procent. Halten fosfor har sedan 1970 minskat från 50 till 30 mikrogram per liter. Halten kväve har minskat från 0,7 till 0,45 milligram per liter. Bottnar som tidigare saknade bottenfauna har återkoloniserats. Fisktätheten har ökat.

2 ton

Svavel ton/dygn

Iggesunds Bruk



1990 1996 1997

47,3

20,8

1990 1996 1997

1,6

0,19

1990 1996 1997 1990 1996 1997

1,51,8

2,0

1,4

0,96

2 ton 2 ton

100 ton 2 kg Tillstånd 2,0

Tillstånd 65

95

IggesundsfjärdenIggesunds Bruk

Hudiksvall

Råvara: Barr- och lövvedProcess: Sulfatmassa- och kartongtillverkningProdukter: Helblekt kartong för förpackningar ochgrafiska ändamålVarumärken: Invercote, Invercote Albato, Invercote Creato, Invercote Polyboard m fl


Investeringar


25 (11)

54 (45)


19961999


Produktion,

1990 1996 1997

245 235

1 000-tal ton

6269


1990 1996 1997

80100 ton 85

Kartong Avsalumassa

212

63

0,79

20,10,20

101

0,5

Ströms BrukVid Ströms Bruk beläggs kartong medplast vilket inte orsakar några nämnvärdautsläpp till luft eller vatten. Brännbartavfall tas om hand vid Iggesunds Brukoch utnyttjas som bränsle. Övrigt avfallsäljs för återvinning.

Under 1997 startades ett hygienpro-jekt för att möta de allt högre krav pårenhet som ställs på livsmedelsförpack-ningar. Målet är att ha ett internt hygien-system i drift under våren 1998.

Den industrideponi som använts avden tidigare sulfit- och klorfabriken påplatsen stängdes under 1996.Tillsammans med Länsstyrelsen utarbe-tades ett program för hur deponin skallhanteras i framtiden. Väsentliga delar iprogrammet är att kartlägga vad somdeponerats under åren och att fastställariskerna för läckage. Ett konsultföretagmed kemisk och hydrologisk kompetenskommer att göra denna riskbedömning.

Den del av deponin som användesföre 1960 sanerades under året. Cirka 50kubikmeter oljeskadad jord behandladesav SAKAB efter samråd med kommu-nens miljökontor.

20


MoDo Merchants

Grossisternas miljöarbetetillmäts ökad betydelse. Dentidigare fokuseringen på pro-duktionen ersätts gradvis medett helhetsperspektiv där ocksådistributionens miljökonsekven-ser beaktas.

Vid samtliga grossistföretag inom MoDoMerchants pågår ett aktivt miljöarbete.Svenskt Papper har kommit längst iutvecklingen. Under 1997 blev företagetcertifierat enligt det internationella miljö-ledningssystemet ISO 14001 som en avde första grossisterna i Sverige.

En viktig effekt av grossisternas arbe-te med miljöledningssystem är att enstörre del av tillverknings- och distribu-tionskedjan inlemmas i ett aktivt miljöar-bete. När även grossisternas kunder, somtryckerier och återförsäljare, inför miljö-ledningssystem och därtill även deraskunder blir kedjan komplett.

Svenskt Pappers miljöarbeteSvenskt Papper påbörjade en miljödia-log med sina affärspartners redan i mitten

av 1980-talet. Under 1990-talet växtemiljöintresset bland kunder och andraintressenter. Svenskt Papper har i kraft avsin egen miljökompetens en viktig rollsom kunskapsförmedlare i miljöfrågor.

Miljöarbetet blev efterhand alltmerutvecklat. En viktig faktor var attSvenskt Papper sedan 1993 hade erfar-enhet av planmässigt förbättringsarbetemed kvalitetssystemet ISO 9002. Detinnebar betydande fördelar inför certi-fieringen enligt ISO 14001.

Svenskt PappersmiljöpåverkanSvenskt Pappers påverkan på den yttremiljön består främst av utsläpp till luftgenom transporter och lokaluppvärm-ning, fast avfall samt energiförbrukningi form av fjärrvärme, olja, el och driv-medel.

Den största miljöpåverkan orsakasav företagets transporter. Detta är därfördet område som prioriteras högst i miljö-arbetet. För att minska transporternasmiljöpåverkan har s k ”gröna avgångar”införts. Det innebär att kunden erbjudsen något längre leveranstid vilket gör detmöjligt att planera transporterna effekti-vare. Körsträckorna kan på så sätt min-skas och därmed även miljöbelastningen.

Det är viktigt att i det fortsatta miljö-arbetet sprida kunskap till företagetsaffärspartners genom att anordna utbild-ningar och deltaga i kundarrangemangoch kundträffar. Därigenom kan SvensktPapper och MoDo Merchants även i fort-sättningen spela en aktiv roll och bidratill att utveckla miljöledningssystem somomfattar hela distributionskedjan.

SIS Certifierings VD Harald Rach (till höger) överlämnar certifikat för miljöledningssystemetISO 14001 till Svenskt Pappers VD Rolf Stenquist och miljösamordnaren Christina Nordfeldt.

MoDo Merchantsbedriver grossiströrelse i främst finpapper i ettflertal europeiska länder. Verksamheten skergenom följande dotterbolag:

Sverige: Svenskt PapperNorge: Basberg PapirHolland: MoDoVanGelderBelgien: MoDo Papier BelgiumStorbritannien: MoDo Merchants LtdSpanien: Comercial Papelera Aldi

Drygt hälften av försäljningsvärdet kommer frånprodukter som tillverkas inom MoDo. Resten köpsfrån ett hundratal externa leverantörer. Kunder ärfrämst den grafiska industrin, konverteringsföretag,förlag och kontor.

Svenskt Pappers kunder erbjuds numera”gröna avgångar” med något längre leve-ranstid. Detta gör att transporterna kanplaneras bättre vilket minskar körsträckornaoch miljöbelastningen.

Tillverkningen av trävaror är urmiljösynpunkt en resurssnål ochren process. Kemiska ämnenanvänds inte.

Huvudsakligen handlar sågverkens mil-jöpåverkan om följande:

• Buller

• Utsläpp till luft från panncentraler ochvirkestorkar

• Läckage av lakvatten från bevattningav timmer sommartid

Bullret vid sågverken mäts fortlöpan-de. Nivåerna ligger inom de värden sommiljövillkoren anger. Åtgärder vidtaskontinuerligt för att ytterligare begränsabuller från såväl själva processen somfrån truck- och biltransporter inomindustriområdet.

Utsläppen till luft från panncentralerbestår dels av svaveldioxid, kväveoxideroch fossil koldioxid som kommer frånförbränning av olja, dels av stoft, kväve-oxider och biogen koldioxid från för-bränning av bark och spån.

Oljeeldning förekommer endast föruppvärmning av de kvarvarande virkes-torkarna i Hudiksvall. Denna verksamhetkommer att börja flyttas till Iggesundunder 1998. Uppvärmningen där sker

21

Iggesund Timber

Produktion

1990 1996 1997

165277

1000 m3

Iggesunds Sågverk

Iggesunds Sågverk

Hudiksvall

Råvara: Gran- och talltimmerProcess: SågverkProdukter: TrävarorVarumärken: MONOLIT, DUOLIT, QUATROLIT


Investeringar


3 (2,3)

3 (1,8)


19931999


Farligt, ton/dygn

1990 1996 1997

0,02 0,02 0,02

1 ton


1990 1996 1997

11,4

0

12 ton

0

Kväveoxider, ton/dygn

1990 1996 1997

Ej mätt

Svavel, ton/dygnUtsläpp till luft

1990 1996 1997

0,07 0,07

1 ton

0,08

252

0,07

Produktion

1990 1996 1997

75 85

1000 m3


Investeringar


0,3 (0,6)

0 (0)


19951999


Farligt, ton/dygn

1990 1996 1997

0 0 0


1990 1996 1997

4,1

12 ton

4,0

Kväveoxider, ton/dygn

1990 1996 1997

Svavel, ton/dygnUtsläpp till luft

1990 1996 1997

0,003 0,004

1 ton

0,002

Domsjö Sågverk

Bottenhavet

Domsjö Sågverk

Örnsköldsvik

Råvara: TalltimmerProcess: SågverkProdukter: TrävarorVarumärke: MONOLIT

Moälven

Ej mätt

74

9,4

Sågverkens miljöpåverkan är förhållandevisliten idag. Tommy Blomqvist kontrollerarmåtten på nysågat virke.

med hjälp av ånga från Iggesunds Brukvarför oljeeldningen kommer att upphöradå flytten är helt genomförd.

Villkoren för timmerbevattning klarasmed god marginal. Vid Domsjö har kli-matstyrd bevattning installerats vilketavsevärt minskar såväl vattenbehov somutsläpp. Vid Iggesunds sågverk samlasallt lakvatten upp och återanvänds. Fastapartiklar fångas upp och bränns.

KontrollprogramSamtliga miljövillkor följs i ett kontroll-program och redovisas i en årlig rapport.

MiljöledningssystemISO 14001 beräknas införas vidIggesunds sågverk under 1998 och vidDomsjö sågverk under 1999.

22


MoDo Skog

MoDo Skog antog nya riktlinjerför uthålligt skogsbruk under1997. Riktlinjerna kommer attvara underlag för de certifie-ringar enligt ISO 14001 ochFSC som skall göras senastunder 1999.

I de nya riktlinjerna har avsnittet omskogsbruk i MoDos miljöpolicy konkre-tiserats och utgör en del av MoDo Skogsmiljöpolicy. Riktlinjerna innehållerockså ett antal miljömål med vars hjälppolicyns intentioner omsätts i praktisktskogsbruk.

Fram till år 2000 pågår en inventeringoch nyindelning av MoDos skogar. Deuppgifter som samlas in kommer att varabasen för ett både ekonomiskt och natur-anpassat brukande av skogen.

Miljömål• Minst fem procent av den produktiva

skogsmarksarealen inom var och enav MoDo Skogs regioner skall undan-tas från avverkning. Bland annatundantas gammelskogar, nyckelbio-toper och skyddszoner runt gammel-skogar och nyckelbiotoper.

• År 2002 skall vart och ett av MoDoSkogs distrikt ha utformat en ellerflera hänsynsplaner gällande för allMoDo-mark inom distriktet.

• Under den närmaste femårsperiodenskall varje region inom MoDo Skogvidta alla rimliga åtgärder för att hyg-gesbränna en areal som motsvararminst fem procent av föryngringsarea-len på torr och frisk mark.

• På sikt skall minst fem procent avarealen frisk och fuktig skogsmarkinom varje region utgöras av skogsbe-stånd som domineras av lövträd undermerparten av omloppstiden.

• Minst 20 procent av den produktivaskogsmarksarealen inom varje distriktskall långsiktigt utgöras av beståndsom är äldre än den lägsta slutavverk-ningsålder som anges i skogsvårdsla-gen (1994).

GideåÖrnsköldsvik

Robertsfors

Strängnäs

Norrköping

Lycksele

FriggesundIggesund

Allt mer virke i MoDos skogar

1948-49 1955-56 1965-66 1975-76 1988 1995 1997

104

0

20

40

60

80

100m3sk per hektar Antalet kubikmeter per hektar i MoDos skogar, vid olika tillfällen

Som ett resultat av effektiv skogsskötsel och skogshus-hållning utnyttjas markens naturgivna förmåga att producera virke idag bättre än förr. De virkesvolymer som finns i de växande träden ökar kontinuerligt. Utvecklingen beräknas fortsätta till mitten av2000-talet.

Tallinn

ESTLAND

Smiltene

LETTLANDRiga

LITAUEN

RYSSLAND

S:t Petersburg

Novgorod

MoDo Skog svarar för virkesförsörjningen till MoDos svenska enheter och förvaltar koncernens skogsmark. Verksamheten bedrivs genom egna regioner och virkesavdelning i Sverige samt genom hel- och delägda företag i Estland, Lettland och Ryssland.Markinnehav1,3 miljoner hektar, varav drygt 1 miljon hektar nyttjas för skogsbruk.Trädslag i egen skog

TallGranLövträdContortatall

52%38%

9%1%

VirkesanskaffningMiljoner m3f

Varav från egen skogövriga skogsägareimport

19977,7832%43%25%

19967,3126%55%19%

MiljörevisionSverigeRysslandEstlandLettland

Genomförd1994

1994-9619961996

Planeras1998200120012001

Avverkning i egen skogmiljoner m3fi procent av tillväxten

1,963%

2,583%

Miljöinvesteringar och miljökostnader:Av miljöskäl undantar MoDo cirka 10 procent av den produktiva arealen. Värde på virke sominte avverkas /år ca 50 Mkr

HuvudkontorRegioner och inköpsbolag

Plantskolor Delägda bolag

MoDos egna skogar

SkogsskötselhektarMarkberedningÅterbeskogningvarav

PlanteringFrösådd

Naturlig föryngringunder fröträdunder skärmträd

7 2009 600

65%16%

15%4%

9 6008 900

78%11%

8%3%

MiljökostnaderUtbildning, certifiering mm

ca 1,5 Mkr

23

CertifieringMoDo Skog skall certifieras enligt ISO14001 och FSC senast under 1999.

VirkesinköpNya riktlinjer för virkesinköp infördesvilka innebär restriktioner för inköp avvirke från vissa typer av skogar.Se sid 29.

MoDo Skog klargjorde i september attbolaget inte köper virke från delar av rys-ka Karelen. Skälet är att MoDo vill und-vika att av misstag köpa urskogsvirke.

Skogsmark som inte brukasInklusive vad som lämnas i skyddszoneroch småbiotoper i samband med avverk-ning undantar MoDo Skog av natur-vårdsskäl totalt cirka 10 procent av denproduktiva skogsmarksarealen. Detta är6-7 procent mer än den svenska skogs-vårdslagen kräver.

Bedömning av natur- ochkulturmiljöhänsynPå ett slumpvis utvalt antal avverkningarmotsvarande 15-20 procent av den totalahyggesarealen kontrolleras hur miljöhän-synen utformats. Hittills har kontrollenomfattat MoDos egen skog men skallframöver omfatta även de avverkningarsom MoDo utför i privatägda skogar.

På grund av att MoDo Skog under1997 antog nya riktlinjer för skogssköt-sel genomfördes under året bara vissakompletteringar till 1996 års inventering.Från och med 1999 kommer inventering-en att utföras med de nya riktlinjernasom underlag.

Andelen godkända avverkningar ökar.Samtidigt har kriterierna skärpts.

1990

81 85 87

1995 1996-970

20

40

60

80

100ProcentAndel godkända avverkningar

MoDo Skogs miljöpolicy❏ Skogsmarkens naturgivna produktionsförmåga skall bibehållas.

En hög, varaktig och värdefull virkesavkastning skalleftersträvas.

❏ Naturligt förekommande växter och djur skall gesförutsättningar att fortleva långsiktigt i skogslandskapet.

❏ Negativ påverkan på naturliga vattenmiljöer skall begränsas.

❏ Historiskt värdefulla kulturmiljöer skall behandlas med störstamöjliga hänsyn.

❏ Förorenande utsläpp i samband med avverkning ochtransporter skall begränsas.

Här återges endast den del av policyn som handlar om skogsskötsel.

Senast år 2002 kommer det att finnas lokala hänsynsplaner för all MoDo-mark. Dessa planerinnehåller bland annat riktlinjer för hur området skall behandlas på lång sikt så att naturvärdenbibehålls eller ökas. Lisbeth Rantaniemi, miljösamordnare i MoDo Skog, under inventerings-arbete i en äldre granskog.

MoDo har under de senasteåren genomfört en studie avtransporternas miljöpåverkan.Studien slutfördes under 1997.Delar av resultatet redovisas pådetta uppslag.

Transporterna av råvaror och produkterstår för en stor del av den totala miljö-påverkan som MoDos verksamhet gerupphov till. Uppskattningsvis hälften avutsläppen av kväveoxider och en fjärde-del av utsläppen av fossil koldioxid samten sjättedel av svaveldioxidutsläppenkommer från transporterna. Av den för-brukning av fossila bränslen som MoDoger upphov till går nästan 30 procent tillolika transporter.

Dessa höga andelar kan ses som ettexempel på att miljöpåverkan vid MoDosindustrier nu minskat till så låga nivåeratt miljöeffekter av transporter får dettatydliga genomslag.

SamhällsfrågaMiljöpåverkan från transporter är intelätt att komma tillrätta med. Det väster-ländska samhället är uppbyggt kring välfungerande transportsystem. Ett Europautan gränser och tullmurar gör att varu-flödena i framtiden snarare kommer attöka än minska.

Den miljöpåverkan som transporternaav MoDos produkter ger upphov till lig-ger till övervägande delen utanför före-tagets kontroll. Merparten av transport-arbetet utförs av olika typer av transport-företag.

MoDos främsta möjlighet att påverkadenna miljöpåverkan i positiv riktning äratt i ökad grad ställa miljökrav vid upp-handling av transporttjänster. Den studieav transporternas miljöpåverkan somgenomförts är ett viktigt underlag för attställa sådana krav.

24


Transporter

Användning av fossila bränslen Utsläpp avfossil koldioxid Utsläpp avkväveoxider Utsläpp avsvaveldioxid

28%

100%

100%

100%

100%

55%

16%

24%

Intervallmellanhögsta ochlägsta värde

MoDos transportstudievisar att transporterna idag står fören förhållandevis stor del av den totala miljöpåverkansom uppstår innan produkterna når kunderna. Detta belyserbehovet av att skärpa miljökraven vid upphandling av transporttjänster.I staplarna visas transporternas andel som ett volymvägt medeltal för hela företaget.Det ljusa fältet i staplarna visar intervallet mellan högsta och lägsta värden för olika produkter.

Miljömål

❏ MoDo skall ta vara på alla möjligheter till samarbete inom företa-get och med andra företag för att minska det totala transportarbetet.

❏ MoDo skall successivt öka kraven på miljöanpassad teknik vid upp-handling av transportmedel och externa transporttjänster.

Åtgärder och resultat 1997MoDo arbetade under 1997 med följande frågor för att minska transporternasmiljöpåverkan:

Effektivare sjötransporter genom central upphandling av transporttjänster.Det centrala inköpsförfarandet medförde att cirka 50 procent av virkesimportenfrån Ryssland och de baltiska staterna nu sker med fartyg som befraktas av MoDo.Detta ökar möjligheterna att utnyttja fartygen för returtransporter och att påverkaderas miljöstandard.

Samverkan för virkestransporter i norra Sverige.Virkesbytena med andra skogsföretag i norra Sverige fortsatte under 1997 på högnivå och medförde ett effektivt transportarbete. I storleksordningen 95 procent avMoDos virke i denna del av landet kunde tack vare dessa virkesbyten transporterastill närmast belägna industri.

Öka andelen långtidschartrade fartyg för transporterna från Holmen Papers bruk.Holmen Paper tog i drift ett nytt långtidschartrat fartyg för transporterna frånBraviken och Hallsta till Storbritannien och kontinenten. Den nya båten drivs medlågsvavligt bränsle (mindre än 0,2 procent). Andelen transporter med ”egna” båtaruppgår nu till drygt 40 procent inom Holmen Paper.

ÖvrigtLasthanteringen vid bruken miljöanpassas kontinuerligt. Gamla dieseldrivna for-don ersätts av nya som har bättre miljöprestanda eller byts till eldrivna fordon därså är möjligt. Försök genomförs med olika typer av avgasrening samt alternativabränslen, bland annat sådana som innehåller rapsolja.

Transporternas andel av miljöpåverkanVolymvägt medeltal för hela MoDo

25

Tillverkning och hanteringvid MoDos fabriker

Kunder

Omlastning

Avverkning och transport av virke




Transport till kund

Transport till kunder

Transport till kunder

Insamling och transport av returpapper

Produktion ochtransport av bränsle

Transport av tillsatsmedel

Logistikpris till MoDo PaperMoDo Paper fick i konkurrens med 600andra europeiska företag pris för bästatransportlogistik. Företaget belönas förnytänkande i logistikfrågor och långt-gående samarbete med distributörer ochkonkurrenter. Bland annat innebär MoDoPapers transportsystem att de olika trans-portmedlen utnyttjas mycket effektivtvilket ger fördelar både för ekonominoch miljön genom minskad resursför-brukning och miljöpåverkan.

Fotnot: Tävlingen arrangerades av tidningen Logistic Europe,KPMG och UPS Worldwide Logistics.

Transportbehovet i MoDoUnder 1997 transporterades sammanlagt9,2 miljoner ton virke och 1,5 miljonerton tillsatsämnen, returpapper och bräns-le till MoDos massafabriker. 3,5 miljo-ner ton färdiga produkter transporteradestill kunder i Europa och andra delar avvärlden.

Merparten av transporterna utförs avexterna transportföretag. Endast en min-dre del transporteras med MoDo-ägdatransportmedel.

MoDos inflytande över transporternasmiljöpåverkan varierar beroende på hurde är organiserade. Transporter somombesörjs av externa företag är svårareatt påverka än de som sköts direkt avMoDo.

Transportsektorn är resurskrävande.De transportsystem som utnyttjas repre-senterar mycket stora kapital. Den tek-niska och ekonomiska livslängden förtransportmedlen gör att det idag inte ärmöjligt att i varje enskilt fall tillämpabästa tillgängliga teknik.

Så gick transportstudien tillStudien genomfördes som en så kalladfallstudie av specifika produkter frånvart och ett av MoDos bruk. Så gott somalla moment i produktens livscykelingår; avverkning i skogen, transport avvirke, tillverkning, omlastningar ochtransport av färdiga produkter tillkunder. Även sådana moment sommiljöpåverkan och resursförbrukningför tillverkning och transport av bränslesamt insamling och transport av retur-papper är medräknade.

I kartan har markerats de moment som ingår i MoDos transportstudie. Beräkningarna har gjortsutifrån respresentativa produkter och kunder för vart och ett av MoDos bruk.

26


Kemikalier och avfall

Vid MoDos anläggningar krävsförutom ved, energi och vattenäven kemikalier. Det uppstårockså restprodukter som återan-vänds samt avfall som depone-ras eller tas om hand.

KemikalierKemikalier är nödvändiga för att geprodukterna olika egenskaper. Vissakemikalier används i stora mängder,medan andra förekommer i endastmycket små kvantiteter. Sammanlagtanvänds i MoDo ett par hundra olikakemiska produkter i tillverkningen.MoDo rapporterar i detalj till de miljö-övervakande myndigheterna vilkakemikalier som används.

Endast godkända kemikalierInnan en kemikalie får användas måsteden godkännas av det kemikalieråd somfinns vid de flesta av MoDos massa- ochpappersbruk. Kemikalieråden består avexperter på kemi, arbetsmiljö och yttremiljö. Dessutom sker också samråd medtillsynsmyndigheten som ger tillstånd föranvändningen av kemikalier.

Vilka kemikalier används?Det är inte möjligt att inom ramen fördenna miljöredovisning redogöra förvilka kemikalier som används. MoDo

redovisar varje år den fullständiga kemi-kalieanvändningen till miljömyndigheter-na.

Avfall och restprodukterMiljömyndigheterna ger tillstånd för dedeponier som finns vid bruken. Avfall som läggs på deponi har i de flestafall ingen praktisk användning. Avfallsom idag klassas som värdelöst kan docki framtiden komma till nytta. Det är där-för viktigt att inte blanda olika typer avavfall på deponin.Farligt avfall är en mycket liten del avdet totala avfallet. Det rör sig om tillexempel kemikalierester, spilloljor ochlysrör. Farligt avfall omhändertas avauktoriserade återvinningsföretag.Restprodukter utgörs av sådant som kanåteranvändas, exempelvis bark och spånvilka utnyttjas som biobränslen.

Avfall 1997Mängden avfall till deponi från MoDosanläggningar under 1997 uppgick tilltotalt cirka 257 000 ton. Detta motsvarar107 000 ton torrt avfall.Mängden farligt avfall uppgick till totaltcirka 570 ton.

Energi

Energi i form av värme ochelkraft är en viktig resurs förMoDos verksamhet. Värme-energin tillverkas i egna anlägg-ningar av främst biobränsle.Merparten av elkraften köpsexternt. Vissa kvantiteter elkraftproduceras som intern mottrycks-kraft och ”egen” vattenkraft.

VärmeenergiBiobränsleHuvudsakligen kommer biobränslet frånden del av veden som inte används förmassa- eller trävarutillverkning. I dekemiska massabruken produceras vär-meenergi av returlutar som innehållerstora mängder vedämnen. Vid övrigaanläggningar används bark, vedresteroch i viss mån reningsslam.

Fossila bränslenOlja används som komplement föratt producera ånga vid de flesta bruk.I Alizay och Workington användsnaturgas. I Hallsta, Braviken ochWorkington utnyttjas också överskotts-värme från massatillverkningen vilketminskar behovet av fossila bränslen.I Wargön utnyttjas spillånga från detintilliggande smältverket.

ElenergiMottryckskraftDen mottryckskraft som produceras iMoDo är till större delen baserad påbiobränslen.

VattenkraftMoDos vattenkraft produceras i partner-finansierade bolag med kraftverk i Ume-älven, Faxälven, Gideälven, Ljusnan,Iggesundsån och Motala Ström.

UtvecklingDet finns möjligheter att öka den bio-bränslebaserade produktionen av mot-tryckskraft.

Ökad andel mottryckskraft minskarutsläppen av fossil koldioxid och koncer-nens behov av inköpt elkraft.

1 ton MoDo-produkter 124 kg* 83 kg 2 hekto

Restprodukter till återvinning

Vått avfalltill deponi

Miljöfarligt avfalltill destruktion

Restprodukter och avfall – genomsnitt per 1 ton MoDo-produkter

* 1996 års värde

27

Alla pappers- och kartongprodukter kan återanvändas antingen som råvara eller som energi. Olika typer av

pappersmassa kräver olika mängd råvara och olika mängd energi, vilket framgår av denna principbild.

Råvaran, produkten och energin

Veden löses upp med hjälp av kemikalier. Enbart cellulosafib-rerna som utgör cirka hälften av veden utnyttjas.Övriga vedämnen bildar ett hög-värdigt biobränsle. Detta ger värmeenergi och elkraft som an-vänds vid tillverkningen av massa och papper.

Veden sönderdelas mekaniskt. Alla ämnen i veden utnyttjas.Den mekaniska massatillverk-ningen kräver stora mängder elenergi. Större delen av denna energi omvandlas i processen till värmeenergi som utnyttjas vid tillverkningen av papper.

I staplarna nedan framgår proportionerna mellan de mängder av olika råvaror och externa energislag som behövs för 1 ton produkt.

Allt papper kan återvinnas antingen som fibrer eller som energi. Ur total resurssynpunkt är metoderna likvärdiga.

Massatillverkningen kräver både elenergi och värmeenergi, varav en del framställs genom att bränna fibrer som avskiljts i processen. Eftersom överskotts-energi inte genereras utnyttjas oftast fossila bränslen för att alstra den nödvändiga värme-energin till papperstillverkningen.

Produkter gjorda av kemisk massa

Produkter gjorda av mekanisk massa

Returfiberbaserade produkter

Ved Retur-papper

El-energi

Värme-energi

Ved Retur-papper

El-energi

Värme-energi

Ved Retur-papper

El-energi

Värme-energi

Papper och kartong är biobränslen somtill skillnad från fossila bränslen inte tillför atmosfären nya mängder koldioxid.

MoDoMoDo

Användning av värmeenergi

19971997

Användning av elenergi

Avlutar 54%

Bark, ved 23%

Vattenkraft* 21%

*partnerfinansierade kraftbolag

Bioenergi

Fossil energi

Mottryckskraft 17%

Inköpt elenergi 62%

Naturgas 6%

Olja 17%

MoDoMoDo

Fossila bränslenOljaNaturgasBiobränslenReturlutarBark, vedTotalt

8 6003 200

27 70011 90051 400

8 3202 610

20 22010 59041 740

1997TJ GWh1996

Inköpt elenergiVattenkraftMottryckskraftTotalt

3 3851 182

9105 477

3 637775900

5 343

1997 1996

Produktionav el- och värmeenergi

Återvinningav

returpapper.

Miljöfrågorna berör så gott somalla verksamheter i koncernen.MoDos miljöpolicy är utgångs-punkten för hur miljöansvaretfördelas och miljöarbetetorganiseras.

LinjeansvarÖvergripande miljöansvarKoncernerns styrelse har ett övergripandeansvar för miljöfrågorna i MoDo. Vidinvesteringsbeslut ingår miljön som enav flera delar i beslutsunderlaget.

Operativt miljöansvarKoncernens VD och affärsområdes-cheferna har ett huvudansvar för miljö-frågorna. Ansvaret för det löpande miljö-arbetet ligger hos fabrikschefer ochregionchefer.

KompetenserMiljöchefMoDos miljöchef har ett övergripandeansvar för att bevaka utvecklingen påmiljöområdet, initiera miljöprojekt ochsamordna miljöinsatserna inom koncer-nen.

MiljörevisorMoDos koncernekolog och miljörevisoransvarar för att regelbundna miljörevisio-ner i enlighet med allmänt vedertagenmetodik genomförs i koncernens allaverksamheter.

Forskning och UtvecklingEn stor del av FoU-arbetet är inriktat påmiljöfrågor.

MiljösamordnareEn på varje affärsområde. Samordnarmiljöarbetet inom affärsområdet.

UtsläppskontrollVid varje produktionsenhet finns enorganisation för fortlöpande kontroll avatt verksamheten bedrivs inom ramen förde givna villkoren.

KemikalierådEtt på varje bruk. Godkänner kemikaliersom skall användas. Ansvarar för kemi-kalieregister och utfärdar instruktionerför hantering.

SkogsmiljösamordnareEn inom vart och ett av MoDo Skogsdistrikt.

SamverkanMoDo Miljöråd Består av representanter för affärsområdenoch staber. Dess viktigaste uppgift är att

28


Miljöorganisation

MoDo Miljöråd: Från vänster Mona Kanzler, Christer Engman, Anna-Karin Byström (adjunge-rad), Lars Klingström, Anders Lindström, Erik Normark, Bengt Hultman, Carl-Johan Alfthan,Johan Askaner, Marie Berglund, Åke Eklöf och Mikael Larsson. På bilden saknas Sören Back,Lars Munther och Per Erik Frick.

MiljöorganisationLinjeorganisation Organisation för samverkan

MoDo Miljöråd

Miljöchef

Miljörevisor

Forskning och Utveckling

Miljösamordnare

Miljökontrollanter

Kemikalieråd

Skogsmiljösamordnare

Vattenteknikgruppen

Restproduktgruppen

Kompetenser

Styrelse

Koncern VD

Affärsområdeschef

Fabrikschef/regionchef

Det operativa miljöansvaret i MoDo ligger i linjeorgani-sationen. Vid sidan av dennafinns ett antal samverkans-grupper där miljöfrågornabelyses och utbyte av kun-skaper och erfarenheter ägerrum. Grupperna är samman-satta av personer represen-terande de olika miljökompe-tenser som finns på olikanivåer i företaget.

29

Krav på leverantörer

verka för att MoDos miljöpolicy tillämpasi praktiken, utbyta erfarenheter, följa ut-vecklingen på miljöområdet, bereda poli-cyfrågor och identifiera nya miljöfrågor.

Miljörådet utses av koncernens VDoch respektive affärsområdeschef.

VattenteknikgruppenBestår av representanter för de olikabruken och Koncernstab Teknik. Utbytererfarenheter och kunskaper om vatten-reningsteknik.

RestproduktgruppenBestår av representanter för de olika bru-ken samt MoDo Skog. Utvecklar teknikoch kunskap för att kunna ta tillvara rest-produkter och därmed minska mängdenavfall.

ÖvrigtSäkerhetSäkerhetschef finns på varje bruk ochansvarar för skydd och säkerhet för per-sonalen. På bruken finns också utbildadesamariter för att kunna ge första hjälpenvid olyckor. Industribrandkår finns på deflesta bruk.

Externa kontakterMoDo har ett nära samarbete med ettstort antal externa forsknings- ochutvecklingsenheter; STFI, SSVL, CPM,SkogForsk samt SLU.

I Storbritannien och Frankrike finnsmotsvarande externa organ i vilka MoDoär väl representerat.

MoDo MiljörådBengt Hultman, ordf. Miljöchef i MoDoMarie Berglund, sekr. Miljörevisor och

koncernekologCarl-Johan Alfthan MoDo PaperJohan Askaner MoDo MerchantsSören Back MoDo PaperÅke Eklöf Holmen Paper Christer Engman Iggesund PaperboardPer Erik Frick Iggesund TimberMona Kanzler Iggesund PaperboardLars Klingström MoDo SkogMikael Larsson MoDo ShippingAnders Lindström Holmen PaperLars Munther Holmen PaperErik Normark MoDo Skog

MoDo beaktar miljöaspekter vidinköp av varor och tjänster ienlighet med företagets miljöpo-licy. För inköpen av virke gällersärskilda riktlinjer.

Innan beslut fattas om koncerngemen-samma inköp av råvaror, kemikalier,utrustning eller transporter bedömerMoDo de aktuella leverantörerna ur mil-jöhänseende. Denna bedömning tillämpasockså av de bruk som efterhand införcertifierade miljöledningssystem. Syftetär att skapa en så bra bild som möjligt avhur varje leverantör arbetar med miljö-frågorna. Det handlar således inte om attställa detaljkrav om utsläppsnivåer ochliknande utan om en bedömning somklargör formerna för hur miljöarbetetbedrivs.

För leverantörer som är certifieradeenligt ISO 14001 eller EMAS räcker detmed att visa en kopia av certifikatet.

Övriga fyller i ett formulär vilket ärgemensamt för de svenska skogsindustri-erna och ger besked om leverantörensmiljöstatus. MoDos miljökrav skall upp-fyllas, vilket bland annat innebär att leve-rantörerna följer lagarna, har en miljöpo-licy och ett miljöprogram samt har kun-skap om sin miljöpåverkan. Företag sominte uppfyller kraven kan fortsätta somleverantörer under ett övergångsskede.

För inköpen av virke tillämpas frånoch med 1998 MoDo Skogs nya riktlin-jer för virkesköp. Dessa anger att MoDoSkog inte köper virke som kommer frånurskogar, nyckelbiotoper, gammelskogareller skogar som är skyddade av natur-vårdsskäl.

Riktlinjer för virkesköpGrundkrav• Gällande lagar och föreskrifter i respektive ursprungsland utgör grundnivån

för ställda miljökrav.

• MoDo Skog avverkar inte i eller köper virke som kommer från följande typer av skogar:– Nyckelbiotoper i Sverige enligt skogsvårdsmyndighetens

tillämpning– Skogar som är skyddade av naturvårdsskäl– Urskogar– Gammelskogar, dvs utpräglat olikåldriga och skiktade naturskogar

med riklig förekomst av gamla, grova träd och rikligt med död ved iolika nedbrytningsstadier.

Undantag från dessa restriktioner kan göras för virke som kommer frånbiotopvårdande avverkning i enlighet med skogsvårdsmyndighetensrekommendation.

Ursprungskontroll• Det är MoDo Skogs strävan att ha en så god bild som möjligt av virkets

ursprung. I de fall det finns farhågor om att erbjudet virke härrör från skogarav ovan beskrivna typ söker MoDo Skog klarhet genom kontakter med myn-digheter eller genom att av säljaren/avverkaren kräva uppgift om ursprung.Oriktigt lämnade uppgifter om ursprung ger MoDo Skog rätt att utan ersättningtill säljaren avbryta affären.

30


Kontroll av miljöarbetet

Villkor för massabruket:

Utsläppen får inte överskrida 0,2 ton per dygn.

Vattenområdet utanför bruket skall analyseras regelbundet.

Verksamheten vid alla MoDos industrier är tillståndspliktig. Miljömyndigheternakontrollerar regelbundet att utsläpp och miljöpåverkan hålls inom de tillåtna ramarna.

MiljövillkorAnger ramar för miljöpåverkan.Villkoren fastställs efter individuellprövning i enlighet med gällande lagar.

Mätningar av utsläppUtförs regelbundet av egen personalenligt fastställt kontrollprogram.Omfattar ett stort antal olikamätpunkter vid varje bruk.

BesiktningarUtrustning och rutiner som rörmiljökontrollen besiktigas avutomstående expertis.

Bearbetning av miljödata De egna laboratorierna är ackrediterade av myndigheterna ochsammanställer miljödata om verksamheten. Externa konsultermed specialkompetens utför de omfattande biologiska under-sökningarna.

Under-sökningar avomgivningenVattenmiljön utanförbruken analyserasregelbundet.Syremättnad, kvä-vehalt, siktdjup ochandra parametrarregistreras.Undersökningargörs av växt- ochdjurliv på bottnarnaoch i vattnet.Även bottensedi-menten kontrollerasmed bestämdaintervall.

MILJÖMYNDIGHETEN

Myndighetskontroll Enligt miljölagstiftning harmyndigheterna rätt att närsom helst besöka de an-läggningar de har tillsynöver. Detta gäller även näranläggningen inte är i drift.Tillsynen sker regelbundet.

Miljörapport Alla data om miljöpåverkansammanställs i en miljö-rapport som lämnas tilltillsynsmyndigheten. Därframgår hur man upp-fyllt miljövillkoren.I Sverige är miljörapportenoffentlig.

Störningar Vid alla typer avstörningar sominnebär att vill-koren kan kommaatt överskridas tarföretaget direkt-kontakt med myn-digheten.

Myndigheternas handlingarär offentliga i Sverige ochkan läsas av var och en somär intresserad.

Sedan 1991 kontrolleras MoDosverksamhet genom regelbundnainterna miljörevisioner. Hittillshar 35 revisioner genomförtsoch mer än tusen anställda harintervjuats.

För första gången utförde MoDo internmiljörevision av det skogsbruk som gerråvaran till kartongbruket i Workington.Huvuddelen av revisionen gjordes i syd-västra Skottland. De skogar som studera-des bestod huvudsakligen av planteradSitkagran. Revisionen utfördes utifrånbrittisk skogslagstiftning och de riktlinjersom utfärdats av Forestry Commission.Svenska riktlinjer är inte tillämpliga somrevisionskriterier eftersom brittiska sko-gar skiljer sig i flera avseenden frånsvenska. Bland annat är de till stor delanlagda under 1900-talet på tidigare jord-bruksmark och har därmed helt andrabiologiska grundförutsättningar än desvenska skogarna.

En slutsats av revisionen är att de stu-derade produktionsskogarna sköts i enlig-het med gällande lagar och riktlinjer ilandet.

Miljörevision avfyra svenska brukVid revisionerna av de svenska brukenanvändes följande underlag och kriterier:• Föregående miljörevisionsrapport• Aktuell lagstiftning inom området

yttre miljö• MoDo miljöpolicy• Kraven i miljöledningssystemet

ISO 14001.

Revisionerna fungerade därmed somen uppföljning av tidigare revisioner ochsom en nulägesanalys i förhållande tillISO 14001.

Arbetet i revisionsgruppen leddes avMoDos certifierade miljörevisionsledaremedan övriga revisorer utgjordes av per-sonal från de aktuella bruken. På så sättfick flera personer vid bruken god över-blick över det aktuella ”miljöläget”.Detta kan komma att vara värdefullt i detfortsatta arbetet med att införa miljöled-ningssystem vid MoDos samtliga pro-

duktionsenheter. De lokala revisorernareviderade självfallet inte sådana verk-samheter som de själva har operativtansvar för.

Sammanfattningsvis hade de på-pekanden som gjordes vid föregåenderevisioner med få undantag åtgärdatseller i några fall börjat åtgärdas.

FörbättringskravFör att kunna bli certifierad enligt ISO14001 krävs framförallt följande förbätt-ringar:

• Miljöaspektregister måste upprättas.• Bättre koppling mellan miljöpolicy,

miljömål och handlingsprogram. • Breddad miljöutbildning.• Dokumentation av muntliga instruktio-

ner och vedertagna rutiner.• Bättre uppföljning av avvikelser samt

korrigerande och förebyggandeåtgärder.

Certifierad miljörevisionsledarei MoDoMoDos miljörevisor och koncernekologMarie Berglund, som är huvudansvarigför den interna miljörevisionen i MoDo,certifierades i april i enlighet med dekrav för miljörevisionsledare som ställs istandarden ISO 14012. Certifikatet inne-bär att hon bedömts som kompetent attutföra miljörevision utifrån utbildning,arbetslivserfarenhet och personliga egen-skaper.

31

Miljörevision

Miljörevisioner 1997Iggesund Forestry, StorbritannienHallsta PappersbrukDomsjö sulfitfabrikSilverdalens PappersbrukWargöns Bruk.

Miljörevision i Domsjö. MoDos certifierade miljörevisionsledare Marie Berglund, till höger, kon-trollerar rörmärkning tillsammans med Ann-Christine Andersson och Anders Berglund somockså ingick i revisionsteamet.

Foto

: Han

s E

dlu

nd

32

Råvaru-förbrukning

Energi-förbrukning

Produktion

Utsläpptill luft

Utsläpptill vatten

Avfall

Ved, m3fub

Inköpt massa, ton resp. kg

Returfiber, ton

Processvatten, miljoner m3 resp. m3

Kemikalier1), ton

Fyllmedel, pigment, ton

Fossila bränslen Olja

Naturgas

Biobränslen Avlutar

Bark, ved

Inköpt el

Mottryckskraft

Avsalumassa

Papper, kartong

Trävaror, m3

Övriga produkter2)

S

NOx

Stoft

CO2 fossilt

CO2 biogent

CO2 totalt

COD

BOD

AOX

SÄ

N

P

Farligt

Deponerat, vått

Deponerat, torrt

Sammanställningen ispalten här invid visarMoDos samlade resurs-användning, produktionoch utsläpp. På nästa sidaoch de två följande upp-slagen finns motsvarandeuppgifter för samtliga 13produktionsenheter.

❏ Uppställningen följer de rekom-mendationer som framkommit idet branschsamarbete som på-börjats i Sverige med syfte attgöra redovisningen av miljöfaktai skogsindustrin mer enhetlig.

❏ För varje bruk redovisasråvaruförbrukning och energi-användning totalt och per tontillverkad produkt.

❏ Analysmetoderna för COD,BOD och SÄ skiljer sig mellan deolika bruken pga gällande villkor.Jämförelser mellan bruken är så-ledes inte rättvisande för dessaparametrar.

❏ Interna leveranser är inte med-räknade under ”MoDo totalt”.Den redovisade bioenergin ochmottryckskraften är till över-vägande delen genererad av barkoch vedrester, vilka ingår i deanskaffade virkesvolymerna.

❏ Miljöpåverkan från skogs-brukets maskiner och från trans-porter av råvaror och distributionav produkter finns inte med iuppställningarna.

❏ Myndigheternas miljövillkorredovisas inte på grund av att demånga gånger är relaterade tillproduktionen och därför inteenkelt kan anges inom ramen fördenna uppställning. Vissa miljö-villkor redovisas i faktarutorna förbruken på sid 12–21.

❏ De överskridanden som skettunder 1997 redovisas på sid 5 ochi affärsområdenas skrivningar.

❏ Ytterligare information kanfås från kontaktpersonerna påsidan 41.

Redovisning av miljöfakta1997 1996

Utsläpp UtsläppTotalt dygn Totalt dygn

9 503 000 8 010 000

142 5003) 134 0003)

366 300 303 000

142 138

472 200 814 540

317 600

TJ TJ

8 600 8 320

3 200 2 610

27 700 20 220

11 900 10 590

GWh GWh

4 500 4 420

910 900

ton ton

389 1003) 553 1003)

2 681 000 2 398 300

361 400 325 600

3 500 3 900

ton ton ton ton

2 800 7,7 2 890 7,9

3 800 10,4 3 590 9,8

1 500 4,1 1 300 3,6

804 100 2203 777 3004) 2130

3 977 600 10 897 3 623 8004) 9 928

4 781 700 13 100 4 401 100 12 058

ton ton ton ton

60 200 165 63 000 173

16 400 45 14 400 39

250 0,68 270 0,74

5 100 14 5 900 16

690 1,9 620 1,7

100 0,27 90 0,25

ton ton ton ton

580 1,6 580 1,6

257 400 705 268 100 735

106 900 293 – –

MoDo totalt

1) 1996 inkluderades fyllmedel och pigment i kemikalie-förbrukningen, och angavs som mängd inköpt vara.1997 separeras fyllmedel och pigment från övrigakemikalier, mängden anges som 100% aktiv substans.

2) Exkluderas i definitionen slutprodukt.

3) Externt inköpt massa. I avsalumassa 1996 är interntförbrukad massa inkluderad.

4) Ändrat jämfört med 1996 pga ändrade beräknings-metoder hos vissa bruk.

33

1997 1996Per ton Utsläpp Per ton UtsläppTotalt slutprod dygn Totalt slutprod dygn

2 540 000 3,6 2 490 000 3,8

32 900 0,05 14 700 0,02

0 0 0 0

43,9 63 48,7 74

166 600 0,24 236 800 0,36

86 400 0,12

TJ GJ TJ GJ

2 700 3,8 2 514 3,8

0 0 0 0

13 5885) 19,4 12 5475)6) 19,4

2 160 3,1 1 738 2,6

GWh MWh GWh MWh

580 0,83 560 0,85

209 0,30 200 0,30

ton ton

216 5127) 202 4007)

484 504 456 400

0 0

4058) 4508)

ton kg ton ton kg ton

549 0,78 1,5 653 1,0 1,8

1 086 1,5 3,0 1 041 1,6 2,8

644 0,92 1,8 567 0,86 1,6

202 000 288 553 193 000 293 529

1 546 000 2 205 4 235 1 360 000 2 064 3 726

1 748 000 2 493 4 789 1 553 000 2 357 4 255


24 800 35,4 68 24 900 37,8 68

10 600 15,1 29 7 600 11,5 21

150 0,21 0,41 185 0,28 0,51

1 200 1,7 3,3 1 150 1,7 3,1

113 0,16 0,31 116 0,18 0,32

34 0,05 0,09 33 0,05 0,09


36 0,05 0,10 2 0,003 0,005

79 000 113 216 62 000 94 169

18 800 27 52 – – –


1 058 000 5,5 858 000 5,2

0 0 0 0

0 0 0 0

7,7 40 6,6 40

48 200 0,25 41 900 0,25

TJ GJ TJ GJ

50 0,26 116 0,70

0 0 0 0

3 102 16,0 2 381 14,3

1 257 6,5 819 4,9

GWh MWh GWh MWh

157 0,81 146 0,88

93 0,48 82 0,49

ton ton

193 567 165 900

0 0

0 0

–9) –9)


214 1,1 0,59 305 1,8 0,84

388 2,0 1,1 488 2,9 1,3

213 1,1 0,58 175 1,1 0,48

3766 20 10 8 829 53 24

429 800 2 220 1 178 444 000 2 676 1 216

433 566 2 240 1 188 452 800 2 729 1 240


7 77510) 40,2 21,3 8 38110) 51 23

1 27810) 6,6 3,5 1 68410) 10,1 4,6

0 0 0 0 0 0

17410) 0,90 0,48 26710) 1,6 0,73

17510) 0,90 0,48 17610) 1,1 0,48

1110) 0,06 0,03 1210) 0,08 0,03


0,2 0,001 0,0005 0,2 0,001 0,0005

24 943 129 68 28 230 170 77

11 616 60 32 – – –


0 0 0 0

64 00011) 0,75 89 00011) 0,82

0 0 0 0

0,60 7 0,65 6

4 500 0,05 46 300 0,42

24 600 0,29

TJ GJ TJ GJ

4912) 0,58 19,812) 0,18

0 0 0 0

0 0 0 0

278 3,3 345 3,2

GWh MWh GWh MWh

43 0,51 46 0,42

2,9 0,03 3,6 0,03

ton ton

0 0

85 000 109 000

0 0

0 0


2,5 0,03 0,007 0,6 0,005 0,002

26 0,31 0,07 37 0,34 0,10

– – – 3,4 0,03 0,01

3 100 36,5 8,5 700 6 2

24 900 293 68 34 300 315 94

28 000 329 77 35 000 321 96


61 0,72 0,17 71 0,66 0,20

12 0,14 0,03 15 0,13 0,04

0 0 0 0 0 0

9 0,11 0,02 17 0,16 0,05

3,8 0,04 0,01 4,1 0,04 0,01

0,07 0,0008 0,0002 0,11 0,001 0,0003


22113) 2,6 0,61 12 0,11 0,03

4 246 50 11,6 4 600 42 12,6

1 590 19 4,4 – – –

Husum Domsjö Silverdalen

5) Inkl. förbränning av ca 80% internt prod. tallolja.6) Ändrat jmfr. med 1996 pga ändrade energidefinitioner.7) Exkl. kvistmassa, 6 200 ton 1997 resp. 10 000 ton 1996.8) Terpentin som sålts.

9) Returlutar används eller förädlas av andra företag.10) Exkl. kemiska industrier (andra företag).

11) Baspapper från Husum och inköpt massa.12) Inkl. gasol 16% 1997 resp. 56% 1996.13) Varav 210 ton från rengöring av oljecistern som ej

används längre.

34


Energi-förbrukning

Produktion

Utsläpptill luft

Utsläpptill vatten

Avfall

Ved, m3fub


Returfiber, ton


Kemikalier1), ton



Naturgas


Bark, ved

Inköpt el

Mottryckskraft

Avsalumassa

Papper, kartong

Trävaror, m3

Övriga produkter2)

S

NOx

Stoft

CO2 fossilt

CO2 biogent

CO2 totalt

COD

BOD

AOX

SÄ

N

P

Farligt

Deponerat, vått

Deponerat, torrt

Alizay Pont Sainte Maxence1997 1996

Per ton Utsläpp Per ton UtsläppTotalt slutprod dygn Totalt slutprod dygn

1 000 700 2,7 822 900 2,5

122 062 0,33 58 700 0,18

0 0 0 0

22,6 60 19,6 60

86 100 0,23 126 700 0,39

45 800 0,12

TJ GJ TJ GJ

0 0 0 0

647 1,7 604 1,9

5 248 14,0 4 093 12,7

2 669 7,1 2 153 6,7

GWh MWh GWh MWh

133 0,36 126 0,39

200 0,53 177 0,55

ton ton

141 843 106 700

232 736 216 200

0 0

0 0


380 1,0 1,0 306 0,95 0,84

668 1,8 1,8 516 1,6 1,4

84,5 0,23 0,23 56 0,17 0,17

35 032 94 96 37 080 115 102

776 167 2 072 2 126 658 100 2 038 1 803

811 200 2 165 2 222 695 200 2 153 1 905


5 649 15,1 15,5 4 992 15,5 13,7

368 0,98 1,0 402 1,2 1,1

40 0,11 0,11 34 0,11 0,09

1 129 3,0 3,1 1 484 4,6 4,1

121 0,32 0,33 62 0,19 0,17

33 0,09 0,09 20 0,06 0,05


11,5 0,03 0,03 0 0 0

3 797 10 10 8 405 26 23

3 607 9,6 10 – – –


0 0 0 0

93 500 0,79 86 000 0,81

0 0 0 0

2,4 20 2,2 21

7 300 0,06 27 300 0,26

22 500 0,19

TJ GJ TJ GJ

1 187 10,0 1 145 10,7

0 0 0 0

0 0 0 0

0 0 0 0

GWh MWh GWh MWh

77 0,65 94 0,88

31 0,26 29 0,27

ton ton

0 0

118 156 106 800

0 0

0 0


970 8,2 2,7 925 8,7 2,5

202 1,7 0,55 193 1,8 0,53

– – – – – –

93 680 793 257 87 900 823 241

0 0 0 0 0 0

93 680 793 257 87 900 823 241


899 7,6 2,5 872 8,2 2,4

452 3,8 1,2 510 4,8 1,4

0 0 0 0 0 0

70 0,59 0,19 90 0,84 0,25

– – – – – –

– – – – – –


0 0 0 0 0 0

0 0 0 0 0 0

0 0 0 – – –



35

Braviken Hallsta Wargön1997 1996


274 000 2,4 278 000 2,5

1 900 0,02 3 100 0,03

100 0,001 600 0,005

9,1 80 8,5 77

34 000 0,30 70 000 0,64

37 000 0,33

TJ GJ TJ GJ

7304) 6,4 7824) 7,1

0 0 0 0

5145) 4,5 6035) 5,5

380 3,3 378 3,4

GWh MWh GWh MWh

165 1,5 145 1,3

11 0,10 25 0,23

ton ton

3 500 6 000

110 000 104 000

0 0

–6) –6)


142 1,3 0,39 170 1,5 0,46

83 0,73 0,23 102 0,93 0,28

64 0,56 0,18 36 0,33 0,10

54 800 483 150 59 600 542 163

46 500 410 127 48 300 439 132

101 300 893 277 107 900 981 296


5 990 53 16,4 7 480 68 20,5

2120 19 5,8 2 520 23 6,9

0 0 0 0 0 0

440 3,9 1,2 990 9,0 2,7

42 0,37 0,12 58 0,53 0,16

1,7 0,015 0,005 2,8 0,025 0,008


68 0,60 0,19 74 0,67 0,20

22 000 194 60 20 000 182 55

10 000 88 27 – – –


1 142 000 1,9 1 051 000 1,8

23 400 0,04 30 300 0,05

106 500 0,18 105 200 0,18

8,1 13 7,7 13

27 700 0,05 75 500 0,13

37 400 0,06

TJ GJ TJ GJ

1 062 1,8 1 226 2,1

0 0 0 0

0 0 0 0

1 472 2,4 1 360 2,3

GWh MWh GWh MWh

1 600 2,7 1 529 2,6

76 0,13 57 0,10

ton ton

0 0

602 100 587 300

0 0

0 0


161 0,27 0,44 141 0,24 0,39

203 0,34 0,56 176 0,30 0,48

230 0,38 0,63 187 0,32 0,51

81 800 136 224 94 400 161 259

167 000 277 457 154 3003) 263 423

248 800 413 682 248 700 424 682


4 430 7,4 12,1 4 334 7,4 11,8

733 1,2 2,0 706 1,2 1,9

0 0 0 0 0 0

615 1,0 1,7 506 0,86 1,4

37 0,06 0,10 37 0,06 0,10

2,6 0,004 0,007 2,4 0,004 0,007


105 0,17 0,29 155 0,26 0,42

25 600 43 70 31 100 53 85

16 400 27 45 – – –


900 500 1,4 804 000 1,5

31 800 0,05 25 800 0,05

259 700 0,41 197 500 0,37

8,9 14 8,2 15

20 300 0,03 25 600 0,05

4 400 0,007

TJ GJ TJ GJ

1 037 1,6 792 1,5

0 0 0 0

0 0 0 0

1 233 1,9 1 146 2,2

GWh MWh GWh MWh

1 467 2,3 1 337 2,5

43 0,07 35 0,07

ton ton

0 0

637 100 530 900

0 0

0 0


18 0,03 0,05 37 0,07 0,10

155 0,24 0,42 140 0,26 0,38

22 0,03 0,06 28 0,05 0,08

79 600 125 218 61 000 115 167

140 500 221 385 131 2003) 247 359

220 100 345 603 192 200 362 526


949 1,5 2,6 1 318 2,5 3,6

37 0,06 0,10 220 0,41 0,60

0 0 0 0 0 0

256 0,40 0,70 329 0,62 0,90

67 0,11 0,18 59 0,11 0,16

2,4 0,004 0,007 3,6 0,007 0,010


253 0,40 0,69 162 0,30 0,44

49 200 77 135 60 500 114 165

20 600 32 56 – – –

3) Ändrat jämfört med 1996 pga ändrade beräknings-metoder.

4) Inkl. gasol. 8% 1997 resp. 10% 1996.5) Spillånga från Wargön Alloys (smältverk).6) Returlutar vidareförädlas av annat företag.

36


Energi-förbrukning

Produktion

Utsläpptill luft

Utsläpptill vatten

Avfall

Ved, m3fub


Returfiber, ton


Kemikalier1), ton



Naturgas


Bark, ved

Inköpt el

Mottryckskraft

Avsalumassa

Papper, kartong

Trävaror, m3

Övriga produkter2)

S

NOx

Stoft

CO2 fossilt

CO2 biogent

CO2 totalt

COD

BOD

AOX

SÄ

N

P

Farligt

Deponerat, vått

Deponerat, torrt

Iggesunds Bruk Workington1997 1996


1 338 200 4,5 1 341 800 4,9

1 460 4,9 0 0

0 0 0 0

30 101 29 105

50 168 0,17 106 000 0,38

35 085 0,12

TJ GJ TJ GJ

1 4493) 4,9 1 435 5,2

0 0 0 0

5 2654) 17,7 5 0934) 18,5

1 794 6,0 2 001 7,3

GWh MWh GWh MWh

201 0,68 184 0,67

217 0,73 229 0,83

ton ton

61 760 63 200

235 500 212 500

0 0

3 0835) 3 4745)


350 1,2 0,96 289 1,1 0,79

723 2,4 2,0 667 2,4 1,8

242 0,81 0,66 246 0,89 0,67

107 832 363 295 107 800 391 295

832 745 2 801 2 281 780 000 2 830 2 137

940 577 3 164 2 577 887 800 3 221 2 432


7 584 25,5 20,8 7 321 26,6 20,1

826 2,8 2,3 733 2,7 2,0

56 0,19 0,15 54 0,20 0,15

10,5 0,04 0,03 18 0,07 0,05

131 0,44 0,36 112 0,41 0,31

15,4 0,05 0,04 14 0,05 0,04


87 0,29 0,24 173 0,60 0,50

31 086 105 85 36 800 134 101

17 600 59 48 – – –


337 300 1,9 366 300 2,3

60 849 0,34 57 000 0,36

0 0 0 0

8,7 49 7,2 45

28 000 0,16 55 200 0,35

24 400 0,14

TJ GJ TJ GJ

1086) 0,61 90 0,57

2 536 14,4 2 002 12,5

0 0 0 0

0 0 0 0

GWh MWh GWh MWh

80 0,45 212 1,3

27 0,15 67 0,42

ton ton

0 0

175 900 159 600

0 0

0 0


13,5 0,77 0,04 41,5 0,26 0,12

226 1,3 0,62 232 1,5 0,63

– – – – – –

126 132 717 345 111 900 701 307

0 0 0 0 0 0

126 132 717 345 111 900 701 307


2 0707) 11,8 5,7 3 335 20,9 9,1

– – – – – –

0 0 0 0 0 0

1 142 6,5 3,1 1 049 6,6 2,9

– – – – – –

– – – – – –


44,6 0,25 0,12 60 0,38 0,16

16 037 91 44 13 000 81 36

6 677 38 18,2 – – –

3) Inkl. gasol 0,2% 1997.4) Inkl. några procent egenproducerad tallolja.5) Tallolja som sålts.

6) Energisiffrorna och utsläppen till luft har påverkats avden nya CHP-anläggningen.

7) Minskning pga processoptimering.



37

Ströms Bruk Iggesund Såg Domsjö Såg1997 1996


0 0 0 0

32 2008) 1,0 28 8008) 1,0

0 0 0 0

– – – –

3 219 0,10 3 200 0,11

TJ GJ TJ GJ

GWh MWh GWh MWh

10,3 0,33 10 0,36

ton ton

31 200 28 200




1997 1996Per m3 Utsläpp Per m3 UtsläppTotalt slutprod dygn Totalt slutprod dygn

717 000 2,6 673 800 2,7

0 0 0 0

0 0 0 0

– – – –

100 0,36 59 0,23

TJ GJ TJ GJ

215 0,78 198 0,79

0 0 0 0

0 0 0 0

576 2,1 543 2,2

GWh MWh GWh MWh

26 0,09 23 0,09

0 0 0 0

ton ton

0 0

0 0

276 500 252 000

0 0


27,5 0,10 0,08 25,7 0,10 0,07

27 0,10 0,07 – – –

– – – – – –

15 600 56 43 14 4009) 57 40

4 300 16 12 4 5009) 18 12

19 900 72 55 18 900 75 52



7,3 0,03 0,02 7,210) 0,3 0,02

0 0 0 0 0 0

– – – – – –

1997 1996Per m3 Utsläpp Per m3 UtsläppTotalt slutprod dygn Totalt slutprod dygn

195 500 2,3 172 000 2,3

0 0 0 0

0 0 0 0

– – – –

15 0,18 61 0,83

TJ GJ TJ GJ

10,7 0,13 9,8 0,13

0 0 0 0

0 0 0 0

114 1,3 107 1,4

GWh MWh GWh MWh

9,1 0,11 9,1 0,12

0 0 0 0

ton ton

0 0

0 0

84 900 73 600

0 0


0,55 0,006 0,002 1,3 0,02 0,004

– – – – – –

– – – – – –

780 9,2 2,1 71011) 9,6 1,9

9 680 114 27 9 02011) 122 25

10 460 123 29 9 730 132 27



0 0 0 0 0 0

1 460 5,3 4,0 3 450 47 9,4

– – – – – –

8) Baskartong från Iggesunds Bruk för plastbeläggning. 9) Ändrade beräkningsrutiner och ändrad fördelning avenergi mellan Iggesunds Bruk och Sågverk jämförtmed 1996.

10) 97% skickas via Iggesunds Bruk.

11) Ändrat jämfört med 1996 pga ändrade beräknings-rutiner.

38

Ordlista

Aktiv slamanläggning(se biologisk rening)

AOXEtt mått på den mängd klor som är bundentill organisk substans. Bildas bl a vid blek-ning med klorhaltiga kemikalier men bildasockså naturligt.

Biobränsle/bioenergiFörnybara bränslen som kommer från växt-riket, t ex ved (inkl. returlutar och bark).

Biobädd(se biologisk rening)

Biologisk reningRening av avloppsvatten med hjälp avmikroorganismer. Principen är densammasom i naturen men nedbrytningen gårmycket snabbare. I syrerik miljö bryts bl alösta vedämnen ner till huvudsakligen kol-dioxid och vatten. Reningstekniker somanvänds är t ex:Aktiv slamanläggning: det renade vattnetavskiljs från mikroorganismerna och dessaåterförs huvudsakligen till bioreaktorn.Denna reaktor har en hög koncentration avmikroorganismer vilket innebär en litenbehandlingsvolym.Luftade dammar: mikroorganismerna åter-förs ej vilket innebär stor behandlingsvo-lym med relativt låg koncentration avmikroorganismer.Biobäddar: avloppsvattnet får rinna genomett antal bäddar försedda med en s k bio-film av mikroorganismer.

BiotopEtt område som utgör livsmiljö för en visskarakteristisk kombination av växt- ochdjurarter. I nyckelbiotoper finns ofta röd-listade arter.

BlekkemikalierVid blekningen löses alternativt omformaslignin från/i massan. Extraktivämnen av-lägsnas också. Vanliga blekkemikalier ärt ex syrgas, ozon, väteperoxid och klor-dioxid.

BODBiokemiskt syreförbrukande substans. Ettmått på den mängd syre som förbrukas vidbiologisk nedbrytning, oftast 7 dygn.

CertifieringDokument från tredje part som visar att enidentifierad produkt eller arbetsmetod är iöverensstämmelse med en bestämd stan-dard eller annat regelgivande dokument.

CODKemiskt syreförbrukande substans. Ett måttpå den mängd syre som behövs för full-ständig nedbrytning av organiskt material.

DIP-massaMassa tillverkad av avsvärtat returpapper(De-Inked Pulp).

DissolvingmassaEn massa med mycket högt cellulosa-innehåll. Massan används bland annat i viskostyger (rayon).

Extern reningRening av avloppsvatten utanför den egent-liga produktionsprocessen. Det finns trehuvudtyper: mekanisk rening, biologiskrening och kemisk rening.

FBB-kartongFlerskiktskartong (Folding Box Board) avmekanisk och kemisk massa.

Flotation(se kemisk rening)

Fosfor (P)Ett grundämne som ingår i veden. Fosforingår i fosfater som används i bl a gödsel-medel. För mycket fosfor i vattnet kan or-saka övergödning och syretäring (sekväve).

Fröträd(se naturlig föryngring)

FSCForest Stewardship Council. En världsom-spännande organisation med huvudkontor iMexico. FSC har tagit fram tio grundprin-ciper som beaktar miljöaspekter, ekonomis-ka aspekter och sociala aspekter för skogs-bruk i hela världen. Under hösten 1997fastställdes en svensk FSC-standard somanpassats till de speciella förhållandenajust i Sverige. Bakom den svenska FSC-standarden står bland annat skogsbolag,miljöorganisationer, kunder, samer, sven-ska kyrkan och fackföreningar.

FyllmedelFyllmedel används för att fylla ut papperetoch göra det jämnare och ljusare. Olikatyper av pigment används; t ex mald mar-mor och kaolin (lera).

GallringUtglesning i medelålders skog där de av-verkade träden kan användas som t exmassaved.

GammelskogSkog som utvecklat höga naturvärden dockutan att vara en orörd urskog. Definieras:Utpräglat olikåldrig och skiktad naturskogmed riklig förekomst av gamla, grova trädoch rikligt med död ved i olika nedbryt-ningsstadier.

HänsynsplanEn plan med vidhängande karta över ettbestämt skogsområde och som innehålleralla de basfakta som krävs för att skogenskall kunna brukas ekonomiskt och biolo-giskt uthålligt. I hänsynsplanen anges blandannat de biologiskt mest värdefulla områ-dena som skall undantas skogsbruk ellerbrukas med anpassade metoder. I planenfinns också kvantifierade miljömål ochavverkningsberäkningar som beaktar miljö-restriktionerna.

Illaluktande gaserSvavelföreningar som t ex svavelväte,dimetylsulfid och merkaptaner. Dessaföreningar bildas bl a vid sulfatmassa-kokning och de luktar mycket illa äveni extremt låga koncentrationer.

ISO 14001Ett internationellt miljöledningssystem somtillämpas alltmer.

KalciumkarbonatKalksten

Kemisk fällning(se kemisk rening).

Kemisk reningRening av avloppsvatten med hjälp avkemiska tillsatser. Lösta ämnen omvandlastill olösligt material med hjälp av s k fäll-ningskemikalier. Fällningen kan separerasfrån det renade vattnet genom sedimente-ring – materialet sjunker och avskiljs frånbotten – eller flotation – materialet ”lyfter”och avskiljs från ytan.

Klordioxid(se blekkemikalier).

Kväve (N)Ett grundämne som ingår i veden. Kväveingår i de flesta närsalter och har där engödslande effekt. För mycket kväve i vatt-net kan orsaka kraftig algblomning som isin tur ger upphov till syretäring vid ned-brytning.

KväveoxiderEn grupp gaser (NOx) bestående av kväveoch syre som bildas vid förbränning.I fuktig luft omvandlas kväveoxider tillsalpetersyra som faller ned som surt regn.Eftersom gasen innehåller kväve harutsläpp av kväveoxider även en gödslandeeffekt.

LigninEtt ämne i veden (20–30 procent avvedens kemiska sammansättning) somfungerar som ett slags bindemedel mellanfibrerna.

39

Livscykelanalys (LCA)LCA (eng. Life Cycle Assessment) är enmetod att värdera samtliga miljöeffekter,från råvara till avfall.

Luftad damm(se biologisk rening).

MiljöledningssystemEtt sätt att organisera miljöarbetet enligtfastställda rutiner. Miljöledningssystemkräver miljöpolicy, miljömål, handlings-program, miljöorganisation och miljörevi-sion där de uppnådda resultaten kontrolle-ras. Med den egna miljöpolicyn som grundär strävan att uppnå ständiga förbättringar.ISO 14001 och EMAS är de två vanligastemiljöledningssystemen.

MiljömärkningEtt sätt att förse en produkt med ett märkesom anger att produkten är framställd på ettsätt som uppfyller vissa bestämda miljö-krav. Miljömärkning utfärdas av tredje part.

MiljörevisionEtt ledningsinstrument som innebär envärdering av hur miljöskyddsorganisation,ledningsrutiner och utrustning fungerarmed syfte att skydda miljön.

MWC-papperBestruket papper i ytvikter mellan 70 och130 g/m2 (Medium Weight Coated).

NSe kväve

NOxSe kväveoxider

Naturlig föryngringPå tallmarker kan man lämna kvar fröträdi vad som ofta benämns fröträdsställning.Antalet träd uppgår till mellan 75 och 150per hektar. Fröträdens uppgift är att besåmarken. Då plantorna är etablerade avver-kas de flesta fröträden. Vissa granskogarkan föryngras under en skärm av skyddandevuxna träd. Skärmens främsta uppgift är attfungera som frostskydd för de självsåddaplantor som oftast finns i denna typ avskog. En skärm åstadkommes genom att itvå eller tre omgångar glesa ut i skogen tillsdet är ungefär 200–250 träd kvar. Genomatt beskuggning, markfuktighet, luftfuktig-het och klimat bara förändras i begränsadomfattning kan den störningskänsliga floraoch fauna som ofta finns i fuktiga gran-skogar överleva i den successivt föryngradeskogen. De flesta skärmträden avverkas närde nya träden nått manshöjd.

NyckelbiotopBiotop med höga naturvärden och som ärviktig för många krävande och specialise-rade arter. Nyckelbiotopsbegreppet är kom-

plicerat eftersom det omfattar så mångaolika typer och varianter av biotoper. Detfinns därför inte någon hundraprocentigtentydig definition för fältbruk över vadsom är en nyckelbiotop utan är något somenligt Skogsvårdsstyrelsens metodik fast-ställs från fall till fall.

NyfiberFibrer från färsk ved.

NyindelningSkogarna delas in i nya behandlingsenhe-ter. Underlag för nyindelningen är tidigareskogskartor, flygfotografering och grundli-ga studier i fält. Skogen delas in efter denaturgivna förutsättningarna i varje enskilddel. Det blir betydligt fler och mindrebestånd i den nya indelning som nu sker avMoDos skogar.

Organisk substansÄmnen som innehåller kol och i de flestafall väte. Byggstenar i växter och djur.

Oorganisk substansSalter, mineraler och metaller och de flestaämnen som inte innehåller kol.

PSe fosfor.

PigmentSe fyllmedel.

Produktiv skogsmarkSkogsmark där träden inom ett hektar sam-manlagt växer till mer än 1 kubikmeter vedper år.

RöjningUtglesning av ungskog – 10–20 år – där defällda träden är för klena för att upparbetastill gagnvirke.

SBB-kartongEnskiktskartong (Solid Bleached Board) avblekt kemisk massa.

SC-papperSuperkalandrerat, dvs glättat, bestruketpapper i ytvikter mellan ca 50 och 60 g/m2.

SedimenteringsanläggningMekanisk rening av avloppsvatten därfibrer och suspenderat material avskiljs.

Skärmträd(Se naturlig föryngring).

SlipmassaMekanisk högutbytesmassa (96–98 procentvedutbyte) som tillverkas genom att barka-de granstockar – i kortare längder – trycksmot en roterande slipsten.

SO2Se svaveldioxid.

SodapannaEn ångpanna med en kemisk reaktor i botten. I pannan bränns luten vid myckethög temperatur. Det organiska materialet(vedresterna) bränns och genererar ångamedan det oorganiska materialet bildar ensmälta på botten av pannan. Smältan löses isvaglut och bildar s k grönlut som sedanomvandlas till kokkemikalier igen.

StoftPartiklar som bildas vid förbränning av t exbark eller lut.

SulfatmassaKemisk massa. Flisen (olika vedslag)kokas i alkalisk kokvätska.

SulfitmassaKemisk massa. Flisen (oftast gran) kokas ien sur kokvätska.

SumpskogFuktiga och blöta skogar där markskiktetdomineras av fuktighetsälskande mossor.

SvavelEtt grundämne som ingår i t ex svaveldiox-id och svavelväte samt i andra illaluktandegaser. Svavlet i massaindustrins utsläpphärrör huvudsakligen från kok- och blekke-mikalier samt olja.

Svaveldioxid (SO2)En gas bestående av svavel och syre sombildas vid förbränning av svavelhaltigabränslen som svartlut och olja. I kontaktmed fuktig luft omvandlas svaveldioxid tillsvavelsyra och utsläppet bidrar därmed tillförsurning.

SyremättnadsgradEtt mått på den mängd syre som finns löst i vattnet. Syremättnadsgraden kan varierafrån drygt 100 procent i ett rent vatten till 0 procent i ett mycket förorenat vatten.

SyrgasblekningFörblekning med syrgas där cirka 40-50procent av ligninet löses ut. Allt avlopps-vatten från syrgasblekningen återförs tillprocessen för kemikalieåtervinning.

SÄSuspenderade ämnen. Ett mått på denmängd partiklar som kan avskiljas med ettfinmaskigt filter.

TMP-massaTermomekanisk massa. En högutbytesmas-sa (94–96 procent vedutbyte) som erhållsgenom att granflis värms och därefter malsi raffinörer.

TonkilometerEtt mått på utfört transportarbete. Beräknassom antalet transporterade ton gånger anta-let kilometer.

ProduktionsorterMarknadsbolag:

Huvudkontor

MoDo Skog

Iggesund Paperboard

Iggesund Timber

MoDo Paper, Finpapper

MoDo Merchants

MoDo Paper, MassaHolmen Paper

Workington

Pont Sainte MaxenceAlizay

Husum

StrömsbrukIggesund

HallstavikStockholm

Braviken

Silverdalen

Vargön

Domsjö

4040

Detta är MoDo

Företaget

MoDo är ett av Sveriges störstaexportföretag. Drygt 80 procent avförsäljningen sker inom EU.Produktionsenheter finns i Sverige,Storbritannien och Frankrike. Marknadsorganisationer finns i deflesta europeiska länder samt i USA.Dessutom säljs MoDos produktervia agenter och återförsäljare i ettstort antal andra länder.

HuvudkontorStockholm

MoDo PaperFinpapper för kontor och tryck-saker. Förpackningspapper.Pappersmassa och viskosmassa.Anläggningar i Husum, Domsjö,Silverdalen, Alizay och Pont SainteMaxence.

Holmen PaperTrähaltigt tryckpapper för främstdagstidningar och trycksaker.MoDos kraftrörelse ingår iHolmen Paper.Anläggningar i Norrköping,Hallstavik och Vargön.

Iggesund PaperboardHögkvalitativ kartong förförpackningar och trycksaker.Anläggningar i Iggesund,Workington och Strömsbruk.

MoDo MerchantsPappersgrossiströrelse, främstfinpapper.Verksamhet i Sverige, Norge, Stor-britannien, Belgien, Holland ochSpanien.

Iggesund TimberTrävaror. Anläggningar i Iggesund ochDomsjö. Hel- och delägda grossis-ter i Holland och Frankrike.

MoDo SkogVirkesanskaffning och förvaltningav MoDos egna skogar.Regioner: Lycksele, Robertsfors,Örnsköldsvik, Iggesund, Strängnäsoch Norrköping.Hel- och delägda dotterbolag iEstland, Lettland och Ryssland.

MoDo 1997 och 1996Koncernen 1997 1996Nettoomsättning, Mkr 21 878 21 495Rörelseresultat, Mkr 2 230 3 290Årets resultat, Mkr 1 434 1 979Resultat per aktie, kr 16,10 22,30Utdelning, kr 9,00 9,00Skuldsättningsgrad, ggr 0,24 0,26Investeringar, Mkr 1 856 2 415Medeltal årsanställda 9 849 9 899

varav i Sverige 6 967 7 109varav utanför Sverige 2 882 2 790

Affärsområdenas verksamhet 1997Mkr Nettoomsättning Rörelseresultat

MoDo Paper 7 032 313Holmen Paper 6 952 1 202Iggesund Paperboard 4 083 639MoDo Merchants 3 471 56Iggesund Timber 822 37MoDo Skog 4 423 578

Iggesund Paperboard Miljöinformation825 80 IGGESUND Christer EngmanTel 0650-280 00 Tel 0650-284 04Fax 0650-288 00 Fax 0650-288 00

e-post: [email protected]

MoDo Merchants MiljöinformationBox 5407 Christina Nordfeldt114 84 STOCKHOLM Tel 031-742 42 00Tel 08-666 21 00 Fax 031-742 42 20Fax 08-666 21 07 e-post: [email protected]

Iggesund Timber MiljöinformationBox 1203 Per Erik Frick824 15 HUDIKSVALL Tel 0650-280 00Tel 0650-280 00 Fax 0650-178 65Fax 0650-280 57 e-post:

[email protected]

MoDo Skog Miljöinformation891 80 ÖRNSKÖLDSVIK Lars KlingströmTel 0660-750 00 Tel 011-23 61 90Fax 0660-754 23 Fax 011-23 61 70


MoDo

MoDoKoncernstab Information Christer LewellBox 5407 Tel 08-666 21 15114 84 STOCKHOLM Fax 08-666 21 30


MoDo Paper Miljöinformation891 80 ÖRNSKÖLDSVIK Carl-Johan AlfthanTel 0660-750 00 Tel 0663-183 77Fax 0660-754 09 Fax 0663-184 30


Holmen Paper Miljöinformation601 88 NORRKÖPING Anders LindströmTel 011-23 50 00 Tel 011-23 64 04Fax 011-23 63 04 Fax 011-23 60 30


MoDo MiljöinformationKoncernstab Teknik Bengt Hultman,891 80 ÖRNSKÖLDSVIK Tel 0660-755 13 Fax 0660-759 73


Marie Berglund,Tel 0660-755 17 Fax 0660-759 73e-post: [email protected]

MoDo Miljöredovisning 1997 finns också på engelska, tyska och franska.Ytterligare exemplar kan rekvireras frånMoDo, Koncernstab Information, 891 80 ÖRNSKÖLDSVIKTel 0660-751 31Fax 0660-759 70e-post: [email protected]

Miljöredovisningen är tryckt på papper och kartong tillverkade av MoDo.Omslag: Invercote Creato 260 g, liksidigt bestrukenInlaga: Silverblade matt 130 gGrafisk form och tryck: Nova Print ABGrafiska illustrationer: DesignmakarnaFoto: Malcolm Hanes, Anders Engman, Bo Göran Backström m fl

Iggesund Paperboard

MoDo Merchants

Iggesund Timber

MoDo SkogHolmen Paper

MoDo Paper

Mer information om skogsmiljönMoDo Skog– riktlinjer för uthålligt skogsbrukDet fullständigaskogsskötsel-programmet i MoDosom kommer att liggatill grund för certifie-ringarna enligt ISO14001 och FSC.Finns på svenskaoch kommer påengelska, estniska,lettiska, litauiska ochryska under förstahalvåret 1998.

MoDos hemsidapå svenska och engelska innehåller ocksåmiljöinformation och uppdateras fortlöpande.Adress: http://www.modogroup.com

MoDo och skogsmiljönEn poulärversion avde miljörelateradedelarna av MoDosskogsskötselpro-gram. Innehållerockså beskrivning-ar av virkesmark-naden och avskogsbruken i deländer utanförSverige som MoDoanskaffar virke i.Finns på svenska,engelska och tyska.

MoDo på Internet

Beställes från MoDo, Koncernstab Information, adress se nedan

Documents

Miljöredovisning 1997 - Holmen · 2 Vidgat perspektiv på miljöfrågorna Sammanfattning 4 MoDo och miljön 1997 Omvärlden 6 Omvärldsanalys 8 MoDos miljöpåverkan Miljöpolicy