Infokontor öppnar i Kiruna vid årsskiftet, sid 2

w w w.lkabframtid.comN r 9O k t o b e r2 01 0

”Tala om känsla, stolthet”

Gäst- krönikör

Annika Berggren

SID 7

Smartaste järnvägenRälsen sms:ar om något går sönder. Sid 5

Allt fler kvinnligachefer inom LKABAldrig tidigare har det arbetat så många kvinn-liga chefer i LKAB, förebilder som banar väg för än fler: – Vi har satt som mål att 30 procent av alla

nyrekryterade till LKAB skall vara kvinnor. Då är det viktigt att visa att vi redan är många kvinnor som är chefer i LKAB, säger personal-direktör Grete Solvang Stoltz. Sid 3

Kvinnorna kliver fram i LKAB. Här är några av chefskvinnorna i LKABs 100-gruppen: fr v Kicki Aspehult, Monica Wingsund, Ingela Hjalmarsson, Katarina Holmgren, Lotta Fogde, Grete Solvang Stoltz, Kaisu Nilsson, Monica Quinteiro, Johanna Nordin, Åsa Sundqvist och Solveig Danskog. Foto: Mauritz Magnusson

Miljövänlig teknik gynnas inte av EU

Chatta med Lotta Fogde om nya

infokontoret

Tisdag 2 november kl 16.00-17.00 kan du chatta med LKABs kommunikationsdirektör, Lotta Fogde, på www.lkabframtid.com

DR-pellets till Saudi Sid 9

Byggbart vid LuossavaaraEfterbehandling gör marken byggbar. Sid 4

Klimatsmart masugn byggsLKABs experter löser klimatproblem. Sid 6-7

Åt du gruvberg till frukost i morse? Sid 10

Förtätning av Gällivare är framtiden Sid 4

LKAB agerar nu för att förändra EUs synsätt in-för de nya reglerna för utsläppsrätter i Europa. Det förslag som ligger på bordet gynnar gam-mal teknik som släpper ut mer koldioxid och

straffar LKABs klimatsmarta pelletsproduktion: – Det är en paradox, systemet borde självklart gynna den miljövänligare tekniken, konstaterar LKABs vd Lars-Eric Aaro. Sid 2-3

2 | LKAB f ramt id Oktober 2010

Svaren från chattenmed Lars-Eric Aaro

LKAB öppnar infokontor i KirunaKIRUNANu kommer LKAB till Kiruna centrum. En informationsplats som berättar om gruvverk-samheten och påverkan på staden kommer att öppna till årsskiftet. – I första hand är kontoret till för Kirunaborna, men det finns många andra grupper som också vänder sig till oss för information, säger Lotta Fogde, kommunikationsdirek-tör på LKAB.

Varför måste LKAB bryta malmen under centrum? Var-för måste LKAB använda en brytningsmetod som gör att marken sjunker? Hur ska det gå till när LKAB börjar ersätta hus? Dessa frågor och många fler ska man få svar på i det nya informationskontoret som LKAB planerar att öppna i centrala Kiruna. – Det finns ett enormt tryck från boende, besökare och journalister från Sverige och hela världen som undrar vad det egentligen är som ska hän-da. Därför behöver vi en plats i Kiruna där vi kan förklara LKABs roll, säger Lotta Fogde.

StOR UppmäRKSAmhEtSedan tidigare finns hemsidan www.lkabframtid.com och tid-ningen LKAB Framtid som ger bakgrund och nyheter gällan-de förändringarna i Kiruna. I Malmberget startade LKAB ett informationskontor i våras, huvudsakligen för att boende skulle få en plats att ställa frå-gor och lämna synpunkter. – I Kiruna får vi också han-tera ett mycket stort intresse utifrån, till exempel turister, forskare och medier. Detta gör att vi behöver eta-blera en informationsplats nu genast. På sikt kommer san-nolikt någon form av gemen-sam informationspunkt att uppstå, där samtliga aktörer i samhällsomvandlingen finns representerade. LKAB siktar på att komma igång strax efter årsskiftet. Upplägget är planerat att bli liknande det i Malmberget, med en stor modell som vi-sar samhället och malmföre-komsterna som är grunden för LKABs verksamhet. Runt denna ska exempelvis gruv-brytningens villkor och kon-sekvenser beskrivas.

FöRStåELSE gER tRygghEt– Den största utmaningen i den förändring vi står inför är inte tekniken, det viktigaste är att människor känner sig trygga med vad som ska ske. Det uppnår vi genom att alla känner att de förstår vad som händer. LKABs beslut ska vara väntade, säger Lotta Fogde.

ANDERS LINDBERG

LULEåLKABs vd Lars-Eric Aaro chattade den 4 oktober på lkabframtid.com och svarade på allmänhetens frågor. här är några av dom:

ten til å benytte seg av LKABs anlegg (utlaster osv) - eller må Northland selv etablere en egen malmhavn? /Espen Eidum

Hej Espen, Tack för din fråga. Vi har inte fått någon fråga från Northland Res. eller Narviks kommun om att nyttja LKABs anlägg i Narvik, så jag vet inte något mer än det jag kan läsa i dagspressen i denna fråga.

Hur tror du brytningen ser ut om kanske 20 år? Är det robo-tar som tar fram malmen då? /LKare

Hej, Nej, jag tror inte att robotar kommer att utföra arbetet, men LKAB kommer fortsatt att driva utvecklingsarbetet hårt för att me-kanisera och automatisera arbetet. Alltså, att ta fram hjälpmedel till våra operatörer som arbetar underjord,

Hei! Undertegnede er journa-list i avisen Fremover i Narvik. Selskapet Northland Resources ønkser å frakte sin malm over Narvik - slik LKAB gjør det. Vil LKAB gi selskapet mulighe-

Klimatsmart teknik straffas av EULULEåLKAB går mot ett rekordresul-tat tack vare rekordleveranser av bolagets klimatsmarta LKAB green pellets. men nu straffas bolaget av ett nytt förslag till klimatavgif-ter inom EU: – Något måste vara fel när vi som är bäst i världen på att eliminera koldioxidutsläpp ska betala när andra som släpper ut mer slipper, säger LKABs vd Lars-Eric Aaro och skakar på huvudet.

LKAB stormar fram mot ett rekordresultat för 2010 när de tre första kvartalen nu sum-meras. Allt tack vare rekordle-veranser till en marknad som trots allt fortsätter efterfråga LKABs produkter.

Lars-Eric Aaro är självklart nöjd med siffrorna (se faktaruta): – Ett fantastiskt resultat. Vårt bästa resultat efter tre kvartal. Vi har ett urstarkt kassaflöde i bolaget. Och allt beror förstås på våra rekord-leveranser. Det är fortsatt oer-hört viktigt för oss att göra bra resultat då vi nu fullföljer våra tunga investeringar, att vi ut-hålligt kan klara att investera i vår framtid och samhällsom-vandlingarna.

REKORDhög pROgNOSSydkoreanska Posco pratade nyligen om en vikande kon-junktur, en varningssignal? – Vi vet att vi fått en rän-tehöjning i Kina och det gör man för att kyla av ekonomin. Vi ser också att man inför

”Systemet borde självklart gynna den miljövänligare tekniken, men i nuläget straffas LKAB trots att vi är världsbäst på att eliminera CO2-utsläpp”, konstaterar Lars-Eric Aaro, vd LKAB.

energibegränsningar för stål-industrin för att nå viktiga miljömål för 2010. Men vi ser att tillväxten ändå är fortsatt stark i Asien. I Europa ser vi att i vissa kundsegment tar det emot lite grann nu. Sista kvar-talet kommer därför att bli lite svalare än övriga året. Men stålindustrins organisation

World Steels prognos för 2011 är fortsatt positiv och spotpri-serna utvecklas fortfarande bra i Kina så mycket talar för en fortsatt tillväxt. Ni gick ut kraftfullt på DN Debatt under rubriken ”Framtidens klimatsmarta teknik bestraffas av EU” och protesterade mot hur EUs ut-släppspolitik slår mot LKAB. Är det inte bra att EU begrän-sar industriutsläppen? – Vi är väldigt för EU:s kli-matambitioner, vi sympatise-rar med grundskälen och vi har byggt upp vår affärsidé kring att vara det hållbara al-ternativet på marknaden. Där-för blir vi djupt irriterade när vi trots det straffas av EU. – Vi har å ena sidan en gam-mal tekniks råvara, sinter. Det

Det är fort-satt oerhört viktigt för oss att göra bra resultat

Oktober 2010 LKAB f ramt id | 3

Läs helachatten på www. lkabframtid.com

Kvinnornakliver fram inom LKABDUNDREtAllt fler chefer i LKAB är kvinnor. Antalet ökar och kvinnorna som avancerar till höga chefs-poster blir fler. I LKAB finns den s k 100-grup-pen. Det är de högsta cheferna i koncernen, i verkligheten 75 chefer, som möts varje halvår för att diskutera och forma verktygen för att förverkliga LKABs mål och visioner. Av de 75 högsta cheferna är 18 kvin-nor. Det motsvarar 24 procent. Räknas även sektionscheferna in är 44 kvinnor chefer i LKAB. SKApAR FöREDömEN– Glädjande nog ökar både antalet och andelen kvinnor i LKAB på höga chefsposter. I koncernens ledningsgrupp har vi t ex ökat från noll till tre kvinnor på två år. Inom Mining division har vi nyligen utsett två mycket meriterade kvinnor på tunga chefspos-ter. Det är en sund utveckling som skapar föredömen i hela koncernen. Framförallt tillför mångfald alla grupper något och ger en större rekryterings-bas, säger Grete Solvang Stoltz. – Det är också trevligt att få fler chefskvinnor som kolle-gor, säger hon. Åsa Sundqvist, ny chef för råmalmsproduktionen under jord i Malmberget, har tung erfarenhet: – Inom LKAB är vi först och främst yrkesmänniskor. Jag väljer i första hand medarbe-tare efter kompetens och per-sonliga egenskaper. Men det finns för få kvinnor inom tung industri och ännu färre che-fer. Därför blir vi som jobbar i

44 kvinnor är sektionschefer eller har högre befattningar inom LKAB. Fr v Kicki Aspehult, avdelningschef Totalkvalitet, Monica Wingsund, avdelningschef Finance Koncern, Ingela Hjalmarsson, projektledare, Human Resources, Katarina Holmgren, koncerncontroller, Lotta Fogde, kommunikationsdirektör, Grete Solvang Stoltz, personaldirektör, Kaisu Nilsson, avdelningschef Human Resources Hälsa, Monica Quinteiro, avdelningschef, Teknik Gruva, Åsa Sundqvist, avdelningschef, Mining Brytning Södra, Johanna Nordin, avdelningschef Human Resources Development och Solveig Danskog, avdelningschef Mining Produktion Infrastruktur. Foto: Mauritz Magnusson

branschen förebilder för unga kvinnor som väljer utbildning och framtid. För arbetsgivarna är det en stor fördel ju fler kvinnor som väljer industri. De får ju tillgång till ett större urval och får dessutom fler egenskaper och kompetenser att välja bland. En bra bland-

Vi har satt som mål att 30 procent av alla nyrek-ryterade till LKAB skall vara kvinnor

för man skall vara underjord för att förstå berget.

Varför måste man ta upp så mycket malm som möjligt? Varför kan man inte bryta lagom mycket så att det räcker längre? Priserna är ju så höga så LKAB kan gå med vinst ändå?/Natur

Hej, Just nu är priserna på järnmalm höga. Under hela 80- och 90-talet var de väldiga låga. De pengar vi tjänar just nu skall räcka till att bygga den huvudnivå vi behöver i både Ki-runa och Malmberget för att ge oss malm för 20-25 år till. Om vi bryter på 50 %-takt, så ger det inte tillräck-ligt med vinster för att kunna göra denna utbyggnad. Vi skall också kunna finansiera samhällsomvand-lingen i bägge städerna.

Klimatsmart teknik straffas av EU

Läs Lars-EricAaros debattartikel

på lkab.com

DN debatt den 14 oktober.

FAKTA:

LKABs tREDjE KvARtAL (juli-sept):

NEttOOmSättNINg: 7,7 miljarder (+164%)

RöRELSERESULtAt: 4,7 miljarder.

pRODUKtION: 6,5 miljoner ton järnmalmsprodukter.

pERIODENS INvEStERINgAR: 945 miljoner.

åREtS INvEStERINgAR (jan-sept): 2,7 miljarder.

Foto: Anders Alm.

bästa sinterverket släpper ut 191 kilo CO2 per ton sinter, dom får 100 procent fria ut-släppsrätter. Vi har å andra sidan LKABs MK3 som bara släpper ut 25 kilo CO2 per ton

ning av personligheter och kompetenser bidrar till både trivsel och lönsamhet i nä-ringslivet, sade hon i en tidi-gare intervju i LKAB Framtid. jOBBAR AKtIvtGrete Solvang Stoltz, direktör för Human Resources, jobbar aktivt för att få fler kvinnor till LKAB: – Vi har satt som mål att 30 procent av alla nyrekryterade till LKAB skall vara kvinnor. Då är det viktigt att visa att vi redan är många kvinnor som är chefer i LKAB. Hos oss är kvinnorna inte ensamma, sä-ger hon.

MAURITz MAGNUSSON

pellets, och vi ska få betala för våra utsläpp. Någonting måste vara grundläggande fel. Sys-temet borde självklart gynna den miljövänligare tekniken. – Vår slutsats är att vi måste finnas i Bryssel för att försva-ra vår position och driva våra frågor. För sinterverken har helt tydligt varit där från start. Och det handlar om ett hårt lobbyarbete. Därför har vi nu anställt en person i Bryssel för att arbeta fokuserat med just den här frågan. Men vi måste också få hjälp av de svenska politikerna nationellt och de svenska EU-parlamentari-kerna. Och de inom kommis-sionen som driver närings-livsutvecklingen mot ny grön teknik, slutar Aaro.

RONNY OLOVSSON

4 | LKAB f ramt id Oktober 2010

gäLLIvARENu kallas hela gällivare inför att skapa Framtiden. – vi har hyrt fyra skolor i kommunen och kör 4 work-shops 13-14 november med alla medborgare som vill komma. vi skall annonsera och man måste föranmäla sig säger Liza yngström, sam-hällsplanerare.

Kommunens utvecklingsavdel-ning har lagt fram tre rapporter för kommunstyrelsen; en om försörjningsplaner för framtida bostäder, en om utveckling för Gällivare centrum och en sam-manställning av medborgarnas vision för framtiden. – Först och främst är rap-porterna en sammanställning av både inventeringar och av allt det samråd med invå-narna i Gällivare som vi haft i form av olika workshops. Vi har tagit in förslag och syn-punkter från inte mindre än 2 500 människor. Av dem är nära hälften skolungdomar, som jobbat med framtidsidéer i skolprojekt. Nu vet vi gan-ska väl vad medborgarna, inte minst de unga vill ha av Gäl-livare i framtiden, säger Liza Yngström. Alla förslag och idéer har sammanställts i en Vision

Ett levande centrum Gällivares framtid

– Ett levande centrum är en viktig del av Framtid Gällivare. Här behövs både fler bostäder, fler aktiviteter, starkare handel och mer kultur, säger Liza Yngström, samhällsplanerare. Foto: Mauritz Magnusson

Gällivare, som är en visualise-ring av önskemålen. Där finns några viktiga punkter: Attrak-tivt boende. Levande centrum. Aktiviteter. Kultur. Shopping. Jobb. Mötesplatser.

OFFENtLIgt RUm– Handeln är viktig för ett le-vande centrum, men det är ab-solut inte allt. Det måste finnas aktiviteter, kultur, nöjen och mötesplatser. Centrum skall vara det offentliga rummet där alla kan mötas informellt. Då blir det intressant att bo här. –För att det skall bli verk-lighet krävs fler invånare som ger ett större underlag i cen-trum. Därför är förtätning av bostäder en viktig fråga och en förutsättning för det övriga. Vi inventerar förslag om hur fler kan få bo i centrum, säger Liza Yngström. Bostadsförsörjningsplanen

– Samar-betet med LKAB är grundläg-gande för ut-vecklingsar-betet, säger Ulf Hansson, utvecklings-chef.

är en hörnpelare i utveck-lingsarbetet. Idag finns – trots rådande bostadsbrist – inga färdiga detaljplaner för nya bostäder i Gällivare med ett eller två undantag. Men om-råden som pekas ut är längs Vassaraälven på Repisvaara och förtätningar av nuvarande bostadsområden, t ex centrum och Andra Sidan. Dessutom har Dundret Sydväst och Sar-visvaara diskuterats.

BEFOLKNINgSANtAL AvgöR– Först måste vi veta hur många som skall bo i Gälli-vare. Vi tror att ett par tusen människor måste flytta från Malmberget i stadsflytten. Vi har gjort tre olika antagan-den om framtidens Gällivare. I minialternativet är vi bara 15 800 människor, om utflytt-ningen fortsätter som idag. I maxalternativet är Gällivare en växande kommun med 6 500 fler invånare än idag, 25 000. Det gör att behovet av nya bostäder beror på vilken framtidsvision vi väljer, från 300 nya bostäder till 3 000 nya bostäder. Jag hoppas att vi kan växa igen, men det måste i så fall få ske i etapper så att kom-munen inte står med tomma bostäder en gång till, säger Liza Yngström.

– Jag hoppas vi kan skapa en positiv framtidsdebatt i Gällivare. Det är fantastiskt så många fina och idérika förslag vi fått in. I november skall vi presentera rapporterna för allmänheten, och bjuda in till nya workshops så att vi får veta vilken väg medborgarna väljer. Politikerna fattar sedan besluten, säger Liza Yngström. Utvecklingschef Ulf Hans-son påpekar att samarbetet med LKAB är grundläggande: – Vi har i sommar fått veta hur Malmberget berörs av gruvdriften de närmaste två åren. Innan nästa halvårsskif-te skall vi ha fått besked om hur stor del av västra Malm-berget som berörs av gruvex-pansionen till 2022. Först då vet vi hur många som måste flytta från Malmberget, en vik-tig fråga för Framtid Gällivare, säger han.

MAURITz MAGNUSSON

Det måste finnas akti-viteter, kultur, nöjen och mötesplatser

KIRUNANär efterbehandlingen av LKABs gamla industriområde vid Luossavaara är utförd är området fullt lämpligt för byggnation. – Alla utredningar vi gjort är entydiga, det finns inga tekniska eller miljömässiga hinder när efterbehandlingen är klar, säger göran Olovsson, LKABs ansvarige för samhälls-omvandlingen i Kiruna.

LKAB började 2007 på Kiruna kommuns begäran utreda om det gamla gruvindustriområ-det nedanför Luossavara skul-le vara möjligt att utnyttja för framtida bebyggelse. Kiruna kommun hade ställt frågan om byggbarhet i samband med planeringen av en ny centrum- etablering. I utredningarna har expertis bland annat stu-derat före detta brytningsom-råden, underjordiska tunnlar och schakt, befintliga byggna-der, malmförekomst samt mil-jöaspekter som nedfallande stoft och marksaneringsbehov. – Vårt budskap efter dessa undersökningar var och är att väster om Luossavaara dag-brott är marken fullt byggbar sedan den efterbehandlats, och det är klart nästa år, säger Göran Olovsson. Nedan följer några av de resul-tat som utredningarna gett: Gruvschakt och tunnlar är stabila. – De schakt och tunnlar som finns är inga problem. Det finns mer hållfast berg ovanför dem än ovanför tun-nelbanan i Stockholm. Schak-ten rakt under den gamla gruvlaven ska fyllas igen. Gråbergspallarna håller att bygga på. – De undersökningar som gjorts visar att det går att schakta bort massor som mot-svarar tyngden av nya bygg-nader ovanpå pallarna. Delar av pallarna skulle också gå att schaktas ut och användas i landskapsuppbyggnad. Tidigare brytning inget hinder för bebyggelse. – Den enda plats där man bör undvika större byggnader är den gamla dagbrottsgropen. Även där går att bygga, men åtgärderna skulle bli kost-samma. Däremot kan platsen användas som park eller för parkeringar och för framtida E10-korridor. Inga allvarligare mark- föroreningar. – Marken har undersökts grundligt och mindre oljeres-ter har hittats. När dessa sa-nerats till nästa år är marken fullt byggbar och beboelig. Kiirunavaaramalmen går inte mot nordväst. – Huvudmalmen som bryts i Kiirunavaaragruvan idag sträcker sig norrut men lutar mot öster. Framtida deforma-tioner kommer inte att gå väs-ter om Luossavaaras dagbrott.

ANDERS LINDBERG

Rivning och sanering i Luossavaara

Oktober 2010 LKAB f ramt id | 5

KIRUNAtala om järnvägssäkerhet – det här är Sveriges bäst bevakade järnvägssträcka. Kirunaspåret övervakas dygnet runt med avancerad ny teknik. Alla mätvärden regist-reras online i databaser. En avvikelse avslöjas direkt via ett sms-larm i mobiltelefonen.

Järnvägssträckan med denna intensiva kontroll är 300 me-ter lång och ligger söder om Kiruna C; mellan Gruvvägs-bron och Nikkaluoktabron. Nu fördubblas övervaknings-sträckan med ytterligare 300 meter fram till Gruvvägsbron.

KOLL på SpåREt– Vi har full koll. Systemet känner av minsta rörelse i spåret. Allt registreras och dokumenteras, säger Thomas Nordmark, LKAB, och Lars Sundholm, Trafikverket, som har i uppgift att vidmakthålla bandelen och säkerheten till 2013.

Skälet till den intensiva övervakningen är förstås att järnvägen går genom en de-formationszon och att man vill ha kontroll över minsta rörelse i marken.

SAmARBEtE– Därför mäter vi alla föränd-ringar. Vi kan omedelbart se om järnvägen rört sig i längs-led, i sidled, på höjd och djup eller genom skevningar. De-tektorer mäter spänningen i rälsen som avslöjar eventuella risker för rälsbrott. Vi kom-pletterar fjärrövervakningen med regelbunden manuell besiktning av hela sträckan, säger Ulf Lundqvist, Trafikver-ket, som tidigare var ansvarig för sträckan. LKAB mäter dessutom alla rörelser i marken under banan med ett antal så kallade exten-siometrar. De är placerade i 150 meter djupa borrhål och försedda med sensorer som re-gistrerar markrörelser. Dess-utom görs GPS-mätningar

Ulf Lundqvist, Trafikverket, och Thomas Nordmark, LKAB, på spåret vid Sveriges bäst bevakade järnväg i somras. Om spåret rör sig går larmet via sms till mobiltelefonen. Foto: Fredric Alm

via satellit på 300 punkter som registrerar markdeformationer. Övervakningssystemet är resultatet av ett samarbete mellan LKAB och Trafikverket. Samarbetet betyder mycket. Ett gemensamt avancerat tek-niskt system har skapats ge-mensamt som båda parter har full insyn i. Dessutom hålls regelbundna samordnings-möten med Kiruna kommun, räddningstjänsten och poli-sen. Därför har alla aktörer en mycket bra information om läget.

INgEN FöRäNDRINgMålet med övervakningen är att kunna larma trafik-ledningen, stoppa trafik och starta avsyning av spåren - el-ler korrigeringar. Därför finns också en beredskapsplan utar-betad. Hur mår järnvägen i Kiruna då? – Jo, tack. Hittills har ingen förändring i spåren kunnat mätas upp. Därför får vi för-

hoppningsvis inget sms-larm. Däremot har vissa markrö-relser registrerats. Men de är så små att järnvägen hittills inte påverkats, säger Thomas Nordmark. – Vår prognos är att järnvä-gen söder om Kiruna C är helt intakt tills den nya järnvägs-sträckningen tas i drift i ok-tober 2012. Men skulle något ändå hända har vi full koll på läget och kan sätta in åtgärder snabbt, säger Lars Sundholm.

MAURITz MAGNUSSON

Mätinstrumentet som registrerar varje rörelse i alla dimensioner på banvallen. Signalen överförs till en databas och larm skickas via sms.

Järnkoll på spåret via sms och satellit

Rening av NOx ska förbättrasmALmBERgEt på mK3 pågår försök med en ny typ av förbränningskam-mare för att minska utsläppen av försurande kväveoxider i malmberget. två av de 16 brännarna har en ny typ av förbränningskam-mare som tillsätter mer luft i processen. – Resultatet hittills visar att vi redan nu har fått en bra reducering, säger Christian Fredriksson, forskningsin-genjör.

För en tid sedan installera-des testanläggningen i den löpande pelletstillverkningen. Före årsskiftet måste LKAB redovisa resultatet till miljö-domstolen som ska fastställa villkoren för utsläpp av kväve-oxider (NOx). – Testresultatet blir ett bra underlag för att föreslå tek-nik för fortsättningen av vill-kor för miljödomstolen, enligt Christian Fredriksson.

två ALtERNAtIvIdag finns två alternativ för att minska kväveoxider (NOx) i produktionen. Den ena är att bygga in en reduktion i pro-cessen, det som nu testas i MK3. Det andra är att bygga en anläggning för rening av rökgaserna i slutet av kedjan, något som beräknas vara un-gefär tio gånger dyrare i in-vesteringskostnad. MK3 invigdes för fyra år sedan och de konstruktions-ändringar som vidtogs för att minska bildandet av NOx har inte fungerat helt tillfredstäl-lande. – Åtgärderna har inte räckt till, konstaterar Christian Fre-driksson. Fortfarande finns fråge-tecken kring hur de nya brän-narna påverkar produktionen på sikt. – Vi vet inte hur det kom-mer att påverka processen och energiförbrukningen, säger Håkan Emlén t f chef för pel-letsverket MK3.

MARITHA MOSSBERG

Ny förbränningskammare minskar försurningen. Foto: Maritha Mossberg

6 | LKAB f ramt id Oktober 2010

LULEåLKABs experimentmasugn i Luleå kör nu en sista intrim-ning av den nya klimatsmarta tekniken som ska mer än halvera koldioxidutsläppen vid stålproduktion. Nästa steg: konvertera en fullstor masugn i Frankrike. – Alla ståltillverkare är in-tresserade av projektet, de vet att alla kan tvingas konvertera till miljövänligare teknik i en framtid, konstaterar mats hal-lin, metallurgichef LKAB.

Siffror som ger svindlande perspektiv om de sätts i ett globalt sammanhang. Faktum är att om världens alla masug-nar kunde konverteras skulle minskningen av koldioxidut-släpp i världen motsvara att all flygtrafik på jorden upphörde. Det är med andra ord något märkligt stort som pågår i det relativt tysta ute i Svartöstan i Luleå. Och nu ska så nästa steg tas.

LAgRINg UNDER jORD Mats Hallin: – Vi har nu tagit fram ett koncept för att konvertera en fullstor ugn i Frankrike där man avskiljer koldioxiden från toppgasen och återför resten. Det är redan planerat, men man går också ett steg längre och skickar ner avskiljd koldi-oxid i en pipeline åtta mil bort och lagrar den under jord. – NER 300 heter EU-kom-missionens program som är tänkt som huvudfinansiär, det baseras på en försäljning av 300 miljoner utsläppsrätter som ska ge pengar att finan-siera forskningsprojekt som minskar utsläpp. Sedan ska även franska regeringen via ett klimatpaket satsa cirka 50 miljoner euro, Ulcos-konsorti-et går in med 60-70 miljoner euro, till sist satsar regionen där anläggningen byggs 30 miljoner euro. Bruttopost 490 miljoner euro, nästan fem mil-jarder svenska kronor. Bara konverteringen av själva mas-ugnen beräknas kosta runt två miljarder kronor. Det är med andra ord ett gigantiskt projekt. Och det vill till att de forskningsresultat som nåtts i Luleå kan realise-ras i Frankrike: – Från NER 300 får man pengarna först när man vi-sar att man lyckats få bort en miljon ton koldioxid. Finansie-ringen fram till dess görs av europeiska investeringsban-ken. Så risken man löper är att man ska betala tillbaka dom lånen om inte målet nås.

LKAB hjäLpER tILLProjektet rymmer olika de-lar, själva ombyggnationen av masugnen är bara en del i det hela, att bygga lagrings-anläggningen och den enorma pipelinen en annan. Sedan ska hela processen optimeras under körning i fem år för att energieffektivisera. Men i när-tid är det ett par tydliga steg som ska tas: i december ska ansökan gå in om pengar, i

april ska det vara klart och i september 2011 ska projektets nya fas kunna starta. – Och efter att man visat att det fungerar förbinder man sig att driva anläggningen i tio år till. Så det måste nu utfor-mas avtal för att lösa det rent praktiska. Arcelor Mittal är de som nu tar över, det är deras masugn som ska byggas om. Men LKAB och de som arbetat vid experi-mentmasugnen kommer även fortsatt att involveras. – Vi kommer att hjälpa till med allt vi kan, förklara hur vi kör en sån här ugn och hjälpa till i designen av de nya lös-ningarna, säger Hallin.

FAKTA:

1997 LKAB:s experimentmasugn togs i bruk i Luleå.

2002 startade skissandet på projektet.

2006 valdes dagens fyra projekt, varav två: direktreduktionen och toppgasre-ningen förläggs till Luleå.

2007 visade tester i LKAB:s experi-mentmasugn att 25% av gaserna kunde återföras i processen och nära 90% av koldioxiden kunde avskiljas.

2009 optimerades processerna och projektet anses ha bevisat att en koldi-oxidreduktion med 60–70% är möjlig.

2011 ska enligt plan den första fullstora masugnen konverteras.

2020 ska enligt plan den nya tekniken implementeras.

2050 ska stålindustrins koldioxidut-släpp vara halverade.

Masugnarna vässasför framtidens miljö

Koldioxidprojektet blir storskaligt

Vi kan klara att reducera upp mot 70 procent

De senaste 40 åren har stålin-dustrin halverat sina koldiox-idutsläpp via effektiviseringar i processerna och nu nått den punkt där nuvarande teknik inte går att trimma längre. Ändå ställer nu EU kravet att stålindustrin ska minska från nuvarande nivåer. Krav som bara kan mötas genom ny radikalt förändrad teknik. Därför arbetar 48 industriella partners från 15 olika länder tillsammans för att hitta den-na teknik inom ramen för UL-COS, Ultra-Low CO2 Steelma-king. 760 miljoner kronor har investerats och inte mindre än 200 forskare har brottats med utmaningen. LKAB var med bland grundarna 2004.

KLARAR 70 pROCENtIdag har en del av projektet blivit verklighet i en indu-strilokal i Luleå. Här i LKABs experimentmasugn är man nu framme vid de sista kör-ningarna där tekniken nu ska finslipas. Tekniken kallas toppgasrening och kan grovt förenklat beskrivas som att de delar av avgasen som innehål-ler energi leds in i masugnen igen och den del som innehål-ler koldioxid avskiljs för lag-ring. Och testerna visar väl-digt positiva resultat. Redan 2007 kunde tester visa att det fungerade. – Vi kan klara att reducera upp mot 70 procent av kol-dioxiden i ståltillverkningen i denna skala, konstaterar Mats Hallin, metallurgichef på LKAB.

Det kostar två miljarder att bygga om bara en masugn, kan det verkligen bli lönsamt att konvertera till den här tekniken för stålindustrin? – Det hela beror helt och hållet på priserna på utsläpps-rätter. Skulle priset fördubblas mot dagens och kanske lite drygt det så blir det så. Nu kommer det ett nytt system från och med 2013 i EU där alla ska få vara med att betala, gör man inte det får man inte köra sin anläggning. Det inne-bär att man kan bli tvungen att konvertera för att kunna fortsätta verksamheten.

RONNY OLOVSSON

LKABs experimentmasugn i Luleå har spelat en nyckelroll i det europe-iska Ulcos-projektet. Foto: Fredric Alm

Oktober 2010 LKAB f ramt id | 7

GÄSTKRÖNIKAN

Annika BerggrenFrilansande friluftsskribent, boende i harads

Allhelgonahelgen närmar sig och med den längtan till skid-spåren. Det är samma visa varje år. När doften av snö ligger i luften och jag glatt fångar snöflingor med utsträckt tunga fastän jag enligt normal tideräkning bör vara 40 år river läng-tan till Ripan, Varggropen och Matojärvi i själen. Förr var det i Kiruna snön kom först, för alla skidåkare. Där fanns dessa perfekta ”rälsar” som kilometer efter kilometer blev till mil i en kylig vinter. Men kylan kändes förstås inte där på spåret, den känns bara nu i ”frystiden” när jag väntar på snön och längtar efter ungdomens träningsläger i Kiruna. Var snön kommer först nuförtiden kan man ju undra. För mig kommer Ki-runa, denna vindpinade stad på berget, alltid att vara förknippad med skidåkning och ibland dyker frågan upp: Vad gör de med skidspåren nu när man tar och flyttar både det ena och det andra? Förhoppningsvis tar man chansen och gör Kiruna till den vinterstad den av naturen är. Ser till så att lika självklart som det finns bibliotek och skola finns det även idrottsarenor, inte bara dessa med tak och väggar utan även de som finns där i friheten. I skogen och på berget. Förr, när jag tävlade i ungdomsklasserna var Kirunaspe-len så stort att de var uppdelat på Lilla- och Stora Kirunaspe-len. Lilla Kirunaspelen tävlade jag i och på de stora var jag och drömde; eller planerade. Planerade för hur min framtida skidkarriär skulle vara, samlade autografer av de stora OS-stjärnorna som alla var där. De var där och gjorde bilden av mig som skidåkare mer verklig, vi tävlade ju på samma täv-ling – nästan. Att det sedan inte blev något landslag gör inte så mycket, känslan för snö och skidåkning finns för evigt kvar. Tala om känsla, stolthet och en hel del nervositet när trum-peten spelade en fanfar och jag skulle gå fram och hämta mitt pris i stadshuset. Mäktigare känsla är svårt att hitta och får mig att fundera, vilken högtidlig lokal kommer man att kunna nyttja för prisutdelningar i den nya staden? Tänker man på framtidens skidåkare och gör ett fantastiskt snölandskap med utslagsgivande spår och arenor? Idag närmar sig det 100:de Kirunaspelen och jag hoppas man gör spelet STORT. Gör täv-lingen som Kirunaspelen kan vara och får lika många senio-rer som man har ungdomar idag. Idag kom snön, snö för klibbvalla och längtan till skidspå-ren i Kiruna förstärktes. Blå Super var standard då, kanske att man hade Blå Extra i drickabältet ifall det blev lite kallare neråt Varggropen. Stannar inte Kung Bore här åker jag nog upp till Kiruna och undersöker vad det nya Kiruna gör med skidspåren. I och med det nya Kiruna borde nya vindar komma auto-matiskt. Nya spår, både längdspår och tankespår, som gör Ki-runa till den vinterskidort man har möjlighet att vara. Långa härliga längdspår, puckliga pister, höga halfpipes och en sla-lombacke med snö. Som grädde på moset, en ansökan om ett vinter-OS, eller lite mer anspråkslöst när vi ändå bara flyttar en stad – ett skid-OS!

Vinterdrömmar och längtan till skidspår

Läs mer på www.ulcos.org

8 | LKAB f ramt id Oktober 2010

Jakten på gamla gruvlavens historiaKIRUNA– Det är ett riktigt detektiv-jobb, och jag gillar att snoka! Det säger kulturvetaren Irene gustafson som just nu arbetar med att dokumentera Luossavaaragruvans indu-striområde innan det efterbe-handlas.

Irene Gustafson och bygg-nadsantikvarien Annika Lind-berg går omkring i den gamla verkstaden som ligger intill de två tornen vid Luossavaara. I den igenbommade byggna-dens mörker söker ficklam-pornas käglor sig fram längs välnötta betonggolv, rostiga balkar och flagad färg. Stora väggklockor hänger i hallar och verkstadsrum, och alla har stannat på halv åtta. – Här inne har man visst målat om någon gång. Vi tar färgprover på både den gamla och den nya kulören, säger Annika Lindberg och pillar lös en bit stickigt grön färg från väggen. Hon och Irene Gustafson arbetar i firman Historiska hus och har inte bara nagel-farit byggnadernas utsida och insida, utan även dammsugit arkiv hos både LKAB och in-stitutioner i jakt på fakta om hur området har sett ut och använts. Som experter på kul-turhistorisk analys och värde-ring har de anlitats av LKAB för att bevara platsens historia för eftervärlden.

KLARt NäStA höSt– Byggnaderna är inte i skick att sparas och renoveras, de schakt som finns under gruvlaven ska fyllas igen och marken ska saneras. Nästa höst ska allting vara klart så att området kan användas till andra ändamål, säger LKABs projektledare Niklas Nordin. Som en del i arbetet genom-för man även en attitydunder-sökning bland Kirunaborna. På olika platser i staden, bland annat under Kirunafes-tivalen, har man kunnat fylla i en enkät om vad man själv tycker om byggnaderna och området. – Enkätens resultat ska sam-manställas till slutrapporten. Vi ser redan nu att det till exempel bara är drygt hälften av de som svarat som vet vad byggnaderna har använts till, men att de allra flesta tycker att det är intressanta minnes-märken, säger Annika Lind-berg.

RIvNINg gER FLER SvAR– Rent arkitekturhistoriskt har det inte gått att finna så mycket om den här typen av byggnader, det är inte så

många som intresserat sig för gruvlavar, säger Irene Gustaf-son. Själva rivningen av gruvla-ven, det högre ”torn” som varit en malmhiss, och sovringsver-ket, den nedre byggnad där malmen separerats från grå-berg, kommer också att ge vär-

”Typiskt funkis, enkelt och avskalat” säger Annika Lindberg när hon ser trapphuset i den gamla verkstaden. Foto: Anders Lindberg

Irene Gustafson och Annika Lind-berg studerar gamla bilder som kan ge ledtrådar ute i fält.

defulla svar, till exempel hur konstruktionen är utförd och om den stämmer med vad rit-ningarna visar. Man ska även kartlägga byggnader som inte finns kvar idag och där endast delar av fundament finns kvar under marken. – Vår plan är att det färdiga

resultatet ska visas för allmän-heten i en utställning någon gång efter årsskiftet och att vi i samband med det håller en presentation om vad som kommit fram om områdets historia, säger Niklas Nordin.

ANDERS LINDBERG

FAKTA:

NågRA åRtAL FRåN LUOSSAvAARAS hIStORIA:1700-talet Malm forslas med ren-foror till masugnar i Tornedalen1921 Första järnvägslasten från Luossavaara1929 Brytning under jord1967-74 Den kommersiella bryt-ningen avvecklas1981-85 Svensk Gruvteknik bedriver forskningsbrytning.

Nästa höst ska efterbehandlingen av området vara klar. Foto: Fredric Alm

premiär på tingvallskulle för nya grå-bergsdeponinmALmBERgEtNu är det premiär för ting-vallschaktet som ny plats för LKABs gråbergsdeponi. De första lassen rullade den 21 oktober. tingvallsdeponin är en återfyllning av gruvschaktet.

– Vi tror att det här skall bi-dra till minskad damning i Malmbergets samhälle, ef-tersom tippningen sker på LKABs sida av bergskammen, säger Kent Ström, ansvarig för transporterna. – Tingvallsdeponin har stor betydelse för miljön. Efter återfyllningen av det utbrut-na schaktet skall ett morän-skikt på 30 cm byggas ovanpå bergtippen. Till sist skall tall-skog planteras där om några år. Dessutom slipper vi ta ny mark i anspråk för deponin, säger Harry Winbjörk, miljö-konsult. Tingvallskulle är namnet på en av malmkropparna i Malm-berget. En tid fanns också ett eget litet samhälle här, som flyttades med den tidens sam-hällsomvandling. Tingvallsmalmen är nu ut-bruten och avslutades på 750 metersnivån. Tingvallsschak-tet som fylls nu med gråberg från pågående malmproduk-tion de närmaste åren. Våren 2009 avslutades grå-bergstippningen vid Kaptens-gropen av säkerhetsskäl. Cirka 20 000 ton gråberg el-ler cirka 500 lastbilslass per dygn kör i skytteltrafik från 264 metersnivån upp till tipp-kanten. Hela sträckan är på 3,3 km och stigningen cirka 280 meter.

MAURITz MAGNUSSON

Tingvallsmalmen är utbruten. Nu återfylls schaktet med gråberg. Första lasset till den nya deponin gick den 21 oktober. Foto: Mauritz Magnusson

– När återfyllningen är klar täcks ytan av morän. Sedan planterar vi tallskog, säger Kent Ström och Harry Winbjörk.

Oktober 2010 LKAB f ramt id | 9

KIRUNApellets för direktreduktion är en stor och växande marknad för LKAB. DR-pellets svarar för cirka 25 procent av LKABs pelletsleveranser. – Det finns en stark poten-tial för fortsatt tillväxt, säger Stig Nordlund, försäljningsan-svarig för LKAB i Singapore, som ansvarar för marknaden i Asien, mellanöstern och Nordafrika.

Direktreduktion av järnmalm baseras i huvudsak på natur-gas som reduktionsmedel. De största naturgaskällorna finns idag i Mellanöstern och Nord-afrika. I Saudiarabien har en omfattande stålindustri byggts upp kring direktreduktion av järnmalmspellets. Hadeed har vuxit snabbt och är nu en av LKABs största kunder. LKAB är i sin tur en av tre huvudleverantörer till Hadeed, en ståltillverkare som ingår i den Saudiarabiska in-dustrikoncernen Sabic. Sabic (Saudi Basic Industries Corpo-ration) är en av världens stora tillverkare av kemiska pro-dukter, gödningsämnen, plast och metaller. Hadeed hade en nyckelroll inför investeringsbeslutet av pelletsverket KK4 i Kiruna med världens största pellets-

ugn. Ett långsiktigt kontrakt på 2,5 miljoner ton DR-pellets per år lade grunden för båda parters investeringar. Hadeed kunde med LKAB som säker och långsiktig leve-rantör i sin tur besluta att öka sin produktion och bygga yt-terligare en ny anläggning för direktreduktion.

BESöKLedningen för Hadeed besökte LKAB i början av juli. Två da-gar ägnades åt produktion under och ovan jord i Kiruna. Besöket fortsatte till hamnen i Narvik. Hadeeds sjöfrakt går med 16-18 stora malmbåtar per år från Narvik. Hadeed har fem DR-an-läggningar vid Al Jubail vid Arabiska viken och tillverkar drygt 5 miljoner ton järn-svamp per år. Järnsvamp är en

FAKTA:

REDUKtIONSpROCESS: Järnmalmen i LKABs pellets består av molekyler där järn-atomer är bundna med syre. Den kemiska formeln skrivs Fe (Ferrum) för järn och O (Oxygen) för syre. Järnmalmsmolekylen i pellets skrivs Fe2O3 (hematit). I produk-tionsprocessen måste syret tas bort från järnet, reduceras för att få metalliskt järn. Det kallas reduktionsprocess. Det finns flera olika sätt att reducera syret. Ett sätt är med naturgas som reduktionsmedel. I masugnar är kol reduktionsmedel.

gRöN pELLEtS tar hänsyn till energimängden som krävs för att framställa järnet. Hos LKAB är magnetit den huvudsakliga råvaran för pelletstillverkning. Magnetit skrivs Fe3O4. Vid pelletsproduktionen omvandlas (oxideras) magnetit till hematit. Oxidationen avger värme. Det ger en energifördel som motsvarar 30 procent jämfört med om hematit används som pelletsråvara. Dessutom är förstås separationen av magnetit (anrikningen) av råmalmen billigare och enklare samtidigt som en hög järnhalt erhålls.

I DR-pELLEtS tjänar LKABs kunder på att kiselhalten i LKABs malm är naturligt låg och järnhalten hög. LKAB ligger nära kundländerna i jämförelse med konkurrenterna och har levererat DR-pellets i 40 år. Marknaden består i huvudsak av länder med stora tillgångar av naturgas och med stort behov av investeringar i infrastruktur och byggprojekt. Länder som exploaterar naturgas har ofta hög tillväxt och starka kapi-taltillgångar. LKAB levererar mer än 5 miljoner ton DR-pellets per år och volymerna kommer att öka.

mellanprodukt från en direkt-reduktionsprocess som sedan raffineras i stålverket till en mängd olika stålsorter. Hadeed är ett helintegrerat verk med egna stålverk och valsverk vid Al Jubail som till-verkar hela sortimentet av alla olika sorters stålprodukter.

SjäLvFöRSöRjANDE på StåLMerparten av Hadeeds pro-duktion går till den inhemska marknaden, främst industri, infrastruktur och byggindu-stri. Största exportprodukt är tunnplåt och största export-land är Egypten. Produktionsprocessen vid Hadeed bygger helt på så kallad direktreduktion (se faktarutan). Det betyder att reduktion av syre av LKABs DR-pellets sker i ett enda steg med hjälp av naturgas från de saudiska oljefälten.

gRöN tILLväxtDR-kulan behåller sin form efter reduktionen, men är då porös och lätt. Den kallas DRI (Direct Reduced Iron) eller järnsvamp. Hos Hadeed går DRI direkt till elektrostålverk. Hadeeds stål-produktion har vuxit stegvis i takt med att fler direktreduk-tionsugnar tagits i drift. Ståltillverkning via direkt-reduktion med naturgas är

en mycket miljövänlig och ren process och samtidigt effektivt sätt att utnyttja gasen. Natur-gasen innehåller både vätgas och kolmonoxid. Dessa gaser reagerar med syret i malmen och omvandlar den till metal-liskt järn. Utsläppen av koldi-oxid är hälften jämfört med en kolbaserad masugnsprocess. – När man som Hadeed an-vänder DR-pellets från LKAB tillverkade av magnetit får man ännu större miljöförde-lar. LKABs pellets ger i sig 30 procent lägre utsläpp av kol-

dioxid jämfört med konkur-rerande produkter tillverkade av hematit om man tar hänsyn till förädlingsprocessen, säger Stig Nordlund. Det finns fler fördelar. LKABs DR-pellets har mycket hög järnhalt samtidigt som icke önskvärda komponen-ter, bland annat kisel, ligger på låga nivåer. Detta bidrar i sin tur till att kostnaderna för ståltillverkning hos kunderna blir lägre och produktiviteten högre.

MAURITz MAGNUSSON

– Excellent quality! säger Majed Al-Dubaikel, logistikchef på Hadeed, när kulorna rullar fram. Foto: Fredric Alm

Hassan ali Al-Ghannam Al-Buainain, president Hadeed.

Saudisk marknad växer

10 | LKAB f ramt id Oktober 2010

gå in på www. lkabframtid.com

och tävla

LULEå Kanske åt du lite gruvberg till frukost. Kanske spelade du med mineral i helgen. Följ med in i minelcos magiska mineralvärld...

Magnetit väger mycket och därför används mineralen för att skapa tung betong som kapslar in pipelines som ska ligga still på havsbottnar eller i fundament för broar. Det hade du säkert koll på redan. Men visste du att samma magnetit kanske järnberikade frukostflingorna du åt i morse? Och att glimmer hjälper din brödrost att klara temperaturskiftningarna och yoghurten hålls fräsch av huntit. Minelco säljer en mängd industriella mineraler till olika branscher, här är ett urval av mer eller mindre oväntade pro-dukter där du kan möta lite gruvberg i vardagen.

RONNY OLOVSSON

Magisk? Magnetit anses ha magiska egenskaper och används för att pro-ducera ockulta föremål.

Kör du en BMW eller Mercedes är mattorna i bilen sannolikt magnetit-tyngda för att dämpa vibrationer.

För att stoppa kabelbränder blandas huntit i gummit som omsluter kablar, när värmen stiger utsöndrar nämligen huntit vatten. Resultatet: själv- släckande kablar.

Glimmer hjälper delarna i din brödrost att klara de storatemperatur- skillnaderna.

Allt blir inte till stål i mineralernas värld

Huntit används i tennisbollar för att hjälpa gummit behålla formen och stunsen.

Blandar du lite

magnetit i målarfärgen får den magnetiska

egenskaper och magne-ter fastnar på den.

Glimmer är vad det heter, en glim-rande mineral som inte sällan används för att skapa glittrande effekter. På ögonlock eller metallic-lack på bilar.

Magnetit användsvid vatten-rening av t ex dricksvatten.

FRÅGA LKAB:

LOttA FOgDEKommunikations-

direktör, LKAB

Skicka in din fråga:

info@lkab.com

Varför tar inte LKAB reda på var exakt det finns malm i hela Kirunaområdet? – Vi vet idag att Kiiruna-vaaramalmen fortsätter ner till minst två kilometers djup och att den blir större och rikare ju längre ner man kommer. Men vi har inte kunnat ta reda på var den tar slut. Vi klarar helt enkelt inte att undersöka malmen med att borra två kilometer långa hål, utan får provborra från gruvan och nedåt allteftersom vi bryter oss ned. Kunskapen kommer därför att öka suc-cessivt, och bilden av den framtida malmbasen kom-mer att förändras ju djupa-re gruvbrytningen går och ju djupare provborrning-arna därmed kan göras. Det vi kan säga idag är att det ser mycket lovande ut. Den gigantiska skiva som lutar in under Kiruna ser vi inte slutet på. – Under ganska lång tid behövde LKAB inte mer malm än Kiirunavaaramal-men, eftersom kunderna inte efterfrågade mer än vi kunde producera. Där-för undersöktes i princip inga andra fyndigheter. Idag vill kunderna köpa mer än vi kan producera, och utsikterna för att den efterfrågan ska hålla i sig långsiktigt är god, även om det självklart kommer att bli upp- och nedgångar längs vägen. Dessutom har vi idag ledig kapacitet i pel-letsverken. Vi står alltså redo att förädla mer malm än vi har tillgång till. – Därmed ökar nu både prospekteringen efter nya fyndigheter i närområdet, och undersökningarna av redan kända fyndighe-ter, som t ex Lappmalmen. Allteftersom vi provbor-rar kommer den framtida malmkartan över Kiruna att klarna. Det enda område där vi hittills med säkerhet kan säga att vi inte ser nå-gon potential för brytvärd malm är Luossavaaras syd-sluttning.

(Magnetit används i färg för att göra den ferrimagnetisk, vilket betyder att

magneter fastnar på den).Åt du järnbe-rikade flingor i morse, då kan det varit lite gruvberg i tallriken.

Eller posta dina svar senast 10/11 till:LKAB Framtid LKAB 981 86 Kiruna.

Rätt svar i tävlingen i nr 8/10 var: 2, x, x , 2, 2.

vinnare i förra numrets tävling blev melinda georgio i gällivare. hon vinner en tuff bag, grattis!

I detta nummer berättar vi bland annat att allt fler chefer i LKAB är kvinnor, vi berättar om arbetet med det nya Gällivare och om det spännande ULCOS-projektet.

FRågA 1. hUR måNgA Av DE 75 högStA ChEFERNA INOm LKAB äR KvINNOR?1: 12 X: 18 2: 44

FRågA 2. NäR håLLS DE FyRA vIKtIgA wORKShOpS SOm SKA gE RIKtNINg åt gäLLIvARES FRAmtID?1: 13-14/11 X: 13-14/12 2: 10-11/12

FRågA 3. vAR KOmmER DESSA wORKShOpS Att håLLAS?1: I fyra skolor X: I fyra restauranger 2: I fyra hotell

FRågA 4. vAD BEtyDER ULCOS?1: Ultra Low CO2 Stop X: Ultra Low CO2 Steelmaking 2: Ultra Low CO2 Sale

FRågA 5. SyFtEt mED ULCOS äR Att mINSKA CO2 UtSLäppEN vID StåLFRAmStäLLAN, hUR myCKEt Då?1: 50 procent X: 70 procent 2: 40 procent

VINN

EN TUFF

RYGGSÄCK!

Oktober 2010 LKAB f ramt id | 11

mALmBERgEt Koskullskulle intresseförening kom till LKAB och vitåfors industriområde för att få mer kunskap och information om verksamheten. Industriområdet gränsar till samhället som byggdes upp i samband med att gruvdriften startade i slutet av 1800-talet. De 35 besökarna fick se hur bygget fortskrider av det nya forskningslaboratoriet Agglolab som ska stå klart un-

1974 Säkrare teknik för stigortarUnder lång tid drevs sti-gortar, alltså lodräta eller lutande schakt i gruvorna, uteslutande genom att stigortsdrivare stod på en plattform och borrade uppåt med handhållna borrmaskiner så att ber-get kunde sprängas lös. På 60-talet hade de första försöken gjorts med ful-lortsborrning, det vi idag kallar raiseborrning, där man först borrar ett litet pilothål uppifrån och se-dan drar upp en större

borrkrona nerifrån och får ett perfekt runt schakt. De hårda bergarterna i LKABs gruvor hade dock visat sig problematiska vid de första försöken, men 1974 utprovades en amerikansk Robbinsma-skin och Lasse Hermans-son på regionkontoret var hoppfull: – Dom här försöken får ses som en lärotid som vi hoppas få stor nytta av i framtiden.

Teckning: Gösta Ohlsson

> Forskningsingenjör, Avdelningen för Metallurgisk utveckling> Forskningsingenjör, Avdelningen för Processteknisk utveckling> Underhållsingenjör, Svappavaara> Projektingenjör, Svappavaara> Produktionspersonal till gruvan i Malmberget för sommaren 2011> Produktionschefer till Drift- och Tillredning till gruvan i Kiruna> Processingenjör, Kiruna

Mer inforMation hittar du på www.lkab.coM, där gör du äVen din intresseanMälan senast 31/10 2010.

LKAB söker

der nästa år. Rundturen fortsatte till det stora dammområdet där vattnet från produktionen tas om hand. Besöket avslutades med en exklusiv rundvandring i det nyaste pelletsverket, mK3. Där förevisade processingenjören Kristina Andersson hur till-verkningen av pellets går till.

Text och foto: Maritha Mossberg

May Norberg, Sven-Erik ”Eko” Nilsson, ordförande i Koskullskulle intresseförening och Margaretha Åhlin.

Christoffer Grelsson och LKAB:s besöksguide Stefan Aspemo.

Dagny Johansson och Margaretha Åhlin.

May Norberg och Rosmarie Carlsson.

Yvonne Nilsson, projektledare Agglolab.

Besöket i pelletsverket MK3.

Rune Hannu.

Sören Engelmark.

Katarina Schwermer, Bettina von Neuenkirchen och Kristina Andersson, processingenjör MK3.

May Norberg, Sven-Erik ”Eko“ Nilsson och Alf Norberg.

Sven-Erik ”Eko” Nilsson.

MARIAN ZILINSKy, Sales Manager, Slovakien

– Den ekonomiska krisen som utlöstes 2008 har på-verkat företag och män-niskor i Slovakien, som i alla andra europeiska länder. Hela ekonomin i landet avmattades och arbetslösheten ökade snabbt. Kunderna mins-kade produktionen och inte förrän i våras fanns det tecken på att mark-naden nu är i återhämt-ning och väntas gå bättre under 2011.

ERIc BoSLER, Business Development Manager, Magnetite, USA

– Som jag ser det i Nord-amerika har den finan-siella krisen verkligen förändrat det sätt som konsumenten spenderar sina pengar. Typiskt för amerikaner är att de spenderar ganska fritt. Attityderna här har förändrats dramatiskt medan konsumenten kan spara mycket mer pengar eller minska onödiga utgifter. När det gäller affärer finner företagen det mycket svårt att låna pengar vilket gör det svårt att expandera och investera. Just nu är det väldigt lite fokus på inno-vation och utveckling av nya produkter, även om jag har sett en viss föränding eftersom jag tror att förtroendet börjar växa igen.

hUR hAR DIN mARKNAD FöRäNDRAtS EFtER FINANSKRISEN?

5SNABBA

FAKTA:1. OLyCKSFALLEN mED FRåNvARO hAR vARIt FLER hIttILLS UNDER 2010 äN UNDER 2009. vARFöR DEt?– Dels beror det på att vi producerar mycket mer i år. Med en ökad verk-samhet blir det fler risker där olyckor kan inträffa. Det beror också på hän-delser i våra dotterbolag utomlands där vi precis startat arbetet med Sä-kerheten först.

2. vILKEN SORtS OLyCKOR äR vANLIgASt?– Det är olyckor där man snubblat, fallit eller gjort sig illa med verktyg man arbetat med. Det är så kall-lad egen hantering, och det handlar om situationer då vi själva kanske borde ha stannat upp och funderat på riskerna. Säkerheten först handlar mycket om det, att man ska tänka ef-ter hur man själv agerar säkert.

3. hUR SKA tRENDEN väNDAS Så Att OLyCKSFALLEN FORtSättER mINSKA?– Som sagt, arbetet med Säkerhe-ten först fortsätter och införs även i våra utländska bolag. Ett annat vik-

grete Solvang Stoltz, personaldirektör

tigt arbete är Ordning och reda. Man undviker många risker genom att ha välstädat och en god ordning på sin arbetsplats.

4. hUR StåR SIg LKAB jämFöRt mED DEN övRIgA SvENSKA INDUStRIN vAD gäLLER OLyCKOR?– Vi ligger under snittet för hela den svenska industrin, men vi nöjer oss inte med det, speciellt inte när vi som i år ser att olyckorna ökar. Man kan aldrig slå sig till ro, säkerhetsarbetet måste utvecklas hela tiden.

5. vAD göR DU pERSONLIgEN FöR Att AgERA SäKERt I ARBEtEt?– Förutom mitt arbete som personal-direktör så försöker jag tänka på de risker jag utsätter mig själv för. Jag åker mycket bil mellan våra verk-samhetsorter så jag använder alltid bilbälte och försöker tänka på hur jag kör. En annan sak jag gör är att all-tid ta på den skyddsutrustning som krävs på de arbetsplatser jag besöker i vår verksamhet.

12 | LKAB f ramt id Oktober 2010

www.lkabframtid.com

REDAKtION Anders Lindberganders.lindberg@lkab.comMauritz Magnusson mauritz.magnusson@lkab.comMaritha Mossberg maritha.mossberg@lkab.comJohanna Fogman johanna.fogman@lkab.com

pRODUKtION Vinterinfo@vintermail.se tRyCKERI Tryck i Norrbotten ABUpplaga 20 000 exemplartELEFON Växel0980-710 00pOStADRESS LKAB, LKAB Framtid981 86 KirunaKONCERNEN LKABwww.lkab.com

Nästa nummerav LKAB Framtid

kommer 26 november!ANSvARIg UtgIvARE Lotta Fogdelotta.fogde@lkab.com

HUR GÅR DET FÖR LKAB?

ARBEtSmILjöAntal olycksfall med frånvaro

LEvERANSERI miljoner ton

KvALItEtK-värde för 2010 ack sep: 94,6% och 2009 ack sep: 92,6%

www.lkab.com

94,6%

Jan

Antal

1211109876543210

2009 2010

Feb Mar Apr Maj Jun Jul Aug Sep Okt Nov Dec

LEVERANSER Miljoner ton

30

25

20

15

10

5

02009 2010

20,118,7

Totalt 2009 Ackumulerat 2009 Ackumulerat 2010

13,5

LKAB önskar er alla en solig och fin sommar.

7%av hela Sveriges cementför-

brukning stod LKAB för i fjol.

”Man kan aldrig slå sig till ro med säkerhets- arbetet”

NAmN: Grete Solvang Stoltz

åLDER: 40 år

BOR: Luleå

FAmILj: Gift och två barn

AKtUELL: Säkerheten först är ar-betsnamnet på LKABs arbete för att säkerställa säkerheten på arbetsplatserna. Målet är noll olycksfall och friska medarbetare. Oberoende analyser har vi-sat att mer än 9 av 10 olycks-fall i arbetet beror på osäkra handlingar som t ex felaktigt val av verktyg, och att färre än 1 av 10 beror på osäkra förhållanden, t ex felaktiga konstruktioner och trasiga trappor.

Foto: Lennart Jönsson