Ht 2019 Examensarbete, 15 hp VAL-projektet institutionen för tillämpad utbildningsvetenskap

Moderna språk i skolan Om elevernas motivation, inställning och erfarenheter i grundskolan och gymnasiet.

Letizia Montagnani

i

Sammanfattning

Moderna språk tillhör inte de populäraste ämnena i skolan och många elever hoppar av. Det här arbetets syfte är att belysa hur grundskole- och gymnasieelever förhåller sig till

moderna språk: hur viktig bevekelsegrunden för språkvalet är för motivationen, varför och när eleverna hoppar av och vad de tycker påverkar deras motivation i moderna språk i skolan, särskilt utöver vad som är obligatoriskt.

Elevernas tankar har samlats in genom två olika enkäter (en för varje skolform) och resultat har analyserats genom kvalitativ analys utifrån redan förbestämda teman samt nya som framkom från respondenternas svar.

Resultat visar att bristande intresse för främmande språk generellt är grunden till att elever redan från början inte känner sig motiverade att läsa moderna språk i skolan, till detta läggs att språkundervisningen eller lärare inte motsvarar elevernas förväntningar och därmed påverkar deras motivation att läsa vidare. Användbarheten visas också vara kritiskt i och för olika stadier inom ämnet moderna språk. Meritpoängen kan motivera elever som velar mellan att läsa vidare eller inte, dock visas att meritpoängsystemet kan få konsekvenser för hela språkgruppen och inte enbart för de elever som väljer det som motivationshöjare. Nyckelord: moderna språk, motivation, undervisning, avhopp, grundskolan, gymnasiet.

Innehållsförteckning

Sammanfattning ...................................................................................................................... i

Inledning ................................................................................................................................ 1

Syfte ................................................................................................................................... 1

Bakgrund ............................................................................................................................... 1

Styrdokument ..................................................................................................................... 3

Tidigare forskning .............................................................................................................. 3

Metod..................................................................................................................................... 4

Urval .................................................................................................................................. 5

Datainsamlingsmetod.......................................................................................................... 5

Dataanalysmetod ................................................................................................................ 6

Etiska överväganden ........................................................................................................... 6

Metoddiskussion ................................................................................................................. 7

Resultat & analys ................................................................................................................... 8

Uppsatta språkplaner inför gymnasiet ................................................................................. 8

Språkläge under läsåret 2019–2020 ..................................................................................... 9

Faktorer kopplade till moderna språk och språkundervisning ............................................ 10

Intresse, kompetens och inre motivation ........................................................................ 10

Användbarhet ................................................................................................................ 11

Omprioritering och tid ................................................................................................... 11

Undervisning: innehåll, tempo och genomförandet ........................................................ 12

Lärare, lärarstöd och egen prestation ............................................................................. 13

Förkunskaper ................................................................................................................ 14

Andra moderna språk .................................................................................................... 14

Faktorer utanför moderna språk och språkundervisning .................................................... 15

Schema och skolans begränsningar ................................................................................ 15

Meritpoäng och betyg .................................................................................................... 15

Engelskans påverkan ..................................................................................................... 16

Språkobligatorium ......................................................................................................... 17

Slutsatser .......................................................................................................................... 18

Diskussion............................................................................................................................ 20

Avslutande tankar ............................................................................................................. 23

Referenser ............................................................................................................................ 24

Bilaga 1. Informationsbrev ..................................................................................................... I

Bilaga 2. Enkätfrågorna till gymnasiet ................................................................................... II

Bilaga 3. Enkätfrågorna till grundskolan................................................................................ X

Bilaga 4. Figurer från Enkät 1 ..........................................................................................XVII

1

Inledning

På senare tid har språklärare på vår skola märkt en minskning av elevantal, intresse och engagemang i kurser i moderna språk, särskilt i de högre stegen, och detta visas också tydligt i de ytterst få sökningar (cirka 3-4 stycken per läsår) till det humanistiska programmet med inriktning språk som vi har hos oss. På vår skola ser vi också att elever i årskurs 1 på gymnasiet fortsätter på steg 3 med det språk de läste på grundskolan, kanske på grund av att de på så sätt kan få meritpoäng inför högskolestudier, eller att de väljer ett helt nytt nybörjarspråk för att de antingen känner att de inte har tillräckligt bra kunskaper i språket de har med sig från grundskolan eller vill ha något ”enklare” på steg 1-nivå.

Det är obligatoriskt för alla elever på gymnasiet att läsa minst 100 poäng inom moderna språk, annars skulle flera elever säkert välja att bli av med språk helt och hållet. När kraven för minimumpoängen är uppnådda, väljer de flesta elever att hoppa av, vilket betyder att elever som fortsätter läsa de språk som erbjuds i skolan (franska, spanska och tyska men även uddare språk som italienska) i årskurs 2 och 3 på gymnasiet blir färre och ibland så få att vissa kurser inte startas på grund av för få sökande. Syfte

Syftet är att öka kunskapen om elevernas tankar kring deras motivation att läsa moderna språk i grund- och gymnasieskolan.

Mina frågeställningar är följande:

• Hur tycker eleverna att bevekelsegrunden till språkvalet påverkar deras motivation att lära sig språket och viljan att läsa språket vidare?

• Vilka anledningar anger eleverna för att förklara avhopp i moderna språk i skolan? Och hur förklaras tidpunkten för avhoppen?

• Vad anser elever är faktorer som motiverar eller inte motiverar dem att fortsätta läsa moderna språk, särskilt utöver vad som är obligatoriskt på gymnasiet?

Bakgrund

Flerspråkighet (multilingualism i EU:s officiella handlingar, plurilingualism i Europarådets handlingar) är en av EU:s grundläggande principer, och ett av EU:s mål är att alla EU-medlemmar ska kunna kommunicera på tre av Unionens officiella språk (modersmålet och ytterligare två språk), samt att språkinlärning ska ske från så tidig ålder som möjligt. Europakommissionens mål med de tre europeiska språken förklaras både utifrån ett kulturellt och interpersonellt perspektiv, där mångfalden ses som en tillgång och där språken hjälper medlemmarna att förstå varandra, men också utifrån ett ekonomiskt perspektiv med ökade möjligheter för handel och anställbarhet, där rörligheten i Europa främjas, vare sig det gäller arbetet eller studier (COM 1995:590) (COM 2005:596) (ST/9015/2019/INIT).

2

Trots detta väljs språkstudier alltmer bort runtom i Sverige, kurser på universitet läggs ner och alltfler elever väljer att hoppa av moderna språk i skolan (Bergling, 2018).

I en rapport av Skolinspektionen (2010), där 40 grundskolor i Sverige kvalitetsgranskades (med syfte att undersöka elevdeltagande och hur skolorna motiverar elever i språkstudierna), understryks att – fastän Sverige anslutit sig till EU-kommissionens mål – att läsa moderna språk i grundskolan inte är obligatoriskt. Det resulterar att många elever som inte når målen i ämnena svenska eller engelska avråds från att börja studera moderna språk och istället välja extra undervisning i svenska eller engelska, vilket innebär att dessa elever inte får testa moderna språk i grundskolan (Skolinspektionen, 2010).

Läsåret 2016/17 var de elever som i slutet av årskurs 9 hade valt bort moderna språk för att läsa extra svenska eller engelska 24% (SCB, 2018). Enligt Skolverkets statistik (Skolverket, 2019) för läsåret 2018/19 – i och med att det blev obligatoriskt att erbjuda moderna språk som språkval i mellanstadiet – ökade antal elever som läste moderna språk (eller ett alternativ till moderna språk) i årskurs 6 till en total av 95%. I följande årskurser såg man dock en successiv avtrappning och i årskurs 9 samma läsår läste 72% av eleverna ett modernt språk, mer specifikt 77% av flickorna och 69% av pojkarna, vilket visar att det är framförallt pojkar som hoppar av moderna språk och klyftan mellan könen växer mest mellan årskurs 8 och årskurs 9 då pojkar hoppar av i större utsträckning än flickor.

Även om siffrorna för antal elever som läser moderna språk i grundskolan visar en ökning jämfört med tidigare år, varnar lärare och forskare för den situation som har uppstått, där allt färre vill utbilda sig till språklärare eftersom det finns få möjligheter att kunna arbeta heltid med det eller inom en och samma skola. Forskare ser emellertid även andra aspekter av detta, nämligen att språkkunskaper (precis som utbildade språklärare) minskar medan behov att ha goda språkkunskaper egentligen ökar (Bergling, 2018). Från flera håll kommer förslaget att göra moderna språk obligatoriska i skolan, och att inte kunna välja bort det till förmån för förstärkt undervisning i svenska eller engelska. Christina Rosén, lektor i tyska vid Linnéuniversitetet, är en av de många inom branschen som betonar vikten av att kunna flera språk, inte minst för att öka arbetsmöjligheter, och hon beskriver den nuvarande situationen som en ”språkkatastrof”:

Det är färre som läser moderna språk i grundskolan, färre som gör det på lite mer avancerad nivå på gymnasiet och färre som gör det på universiteten. Det leder i sin tur till ökad andel obehöriga lärare och sämre undervisning vilket i sin tur gör att fler slutar med språk. Vi är inne i en ond cirkel. (Bergling, 2018)

Flera språkforskare är också kritiska till meritpoängsystemet som går ut på att tilldela extra poäng till elever som fortsätter läsa ett modernt språk på gymnasiet (steg 3-5) men inte för att börja läsa ett nybörjarspråk. Camilla Bardel, professor i moderna språk med didaktisk inriktning på Stockholms universitet, är en av de som tycker systemet borde avvecklas eftersom meritpoäng endast gynnar vissa moderna språk på bekostnad av andra (Bardel, 2018), (Bjärvall, 2018). Bardel menar också att ämnet moderna språk borde göras obligatoriskt och att dess status borde höjas: ”Det är dags att betrakta ämnet moderna språk som ett riktigt skolämne” (Bjärvall, 2018).

3

Styrdokument

Eftersom det här arbetet tog i beaktande grundskoleelever och gymnasieelever samt bestämmelser kring moderna språk i respektive skolform var såväl Grundskoleförordning (SFS 1994:1194) som Gymnasieförordning (SFS 2010:2039) relevanta.

Grundskoleförordningen som Skolinspektionen syftar på i granskningen (Skolinspektionen, 2010) avser mer bestämt de två paragraferna (2 kap. 17–18 §§) som beträffar språkval i grundskoleförordningen från 1994 (SFS 1994:1194). Från och med 1 juli 2011 tillämpas dock en ny skolförordning (SFS 2011:185), det innebär emellertid inga väsentliga skillnader mellan de två förordningarna vad det gäller bestämmelser angående språkval (men egentligen även mer specifikt elevens och skolans val) som skulle kunna kompromettera adekvansen av Skolinspektionens kvalitetsgranskning för det här arbetet, för vilket ovannämnda kvalitetsgranskning kan ses relevant än idag. Bestämmelserna i båda förordningarna innefattar bland annat att eleverna ska erbjudas minst två språk inom språkval bland franska, spanska och tyska, dessa får eventuellt ersättas av andra språk som eleven har rätt till undervisningen i (exempelvis modersmål eller svenska som andraspråk), men även teckenspråk eller extra svenska, alternativt engelska.

De sistnämnda språken räknas dock inte med bland de så kallade moderna språk, vilka innefattar ovannämnda franska, spanska och tyska men även ovanligare språk som vissa skolor erbjuder, exempelvis italienska och arabiska. Det betyder att språken svenska och engelska, trots att de kan läsas inom ramen för språkval i grundskolan, inte räknas som moderna språk. Särskilt viktigt är att ha detta i åtanke när man pratar språk inom gymnasieskolan eftersom svenska, engelska samt klassiska språk som latin och grekiska inte räknas in bland moderna språk och kan därför inte ersätta franska, spanska eller tyska för att erhålla moderna språk-poäng inför gymnasieexamen. Tidigareforskning

I Skolverkets publikation om strategier i engelska och moderna språk (Börjesson, 2012) nämns motivation som en av de tio egenskaperna eller förmågorna som kännetecknar ”en framgångsrik språkinlärare”, tillsammans med medvetenhet samt positiv attityd till språket och dess kultur. Det påstås också att lärare kan hjälpa elever uppnå de flesta av dessa viktiga punkter och Börjesson (2012, ss. 1-2) förklarar att en del kan uppnås genom en god lärandemiljö, där eleverna tror på sin egen förmåga och inte är rädda för att göra misstag, eftersom detta bör leda till högre motivation och positivare attityd.

De studier som har varit till grund för det här arbetet har varit sådana som undersöker inlärning av L2 och L31 och sambandet mellan dessa och motivation och vad som kan förklara det minskande intresset för moderna språk bland eleverna. I en intervju med Camilla Bardel (Bjärvall, 2018) samt i flera andra studier och forskningsprojekt Bardel medverkade i (Bardel, Falk, & Lindqvist, 2016) (Granfeldt, o.a., 2016), tillika i andra studier som har gjorts inom

1 Med L2 och L3 avser man ett språk som, till skillnad från modersmålet (L1), lärs in som andraspråk respektive som ett tredjespråk. I svenskt sammanhang pratar man exempelvis ofta om engelska som L2 och moderna språk (franska, tyska, spanska, italienska) som läses i skolan etiketteras som L3 eftersom de lärs in efter engelskan. Elevernas utländska bakgrund kan ofta komplicera användningen av terminologin (engelska är vanligen inte L2 för dessa elever utan deras tredjespråk och språken franska, spanska och tyska som eleverna läser inom ramen för moderna språk i skolan blir då deras fjärde språk) men terminologin L2 och L3 används även om det egentligen inte speglar alla elever i dessa studier till hundra procent.

4

fältet, bland andra, Henry (2012), Negreiros Persson (2018), Andrésen (2011), Klöv Piauger (2016) och särskilt Cardelús (2015) framgår att det finns återkommande faktorer (och samband mellan dessa) som förklarar varför elever hoppar av eller fortsätter att läsa ett modernt språk: faktorer som har visats höja motivation att lära sig språket är relationen lärare-elev, undervisningen (om den är stimulerande, varierande och framåtsträvande), det egna intresset och motivation (egen drivkraft, inre motivation) exempelvis känslor och anknytning till landet där målspråket talas, landets kultur eller nyfikenhet. Motiverande för elever är också det som inom motivationsteori kallas bemästrandemål, det vill säga att kunna språket eller tala flytande, men också prestationsmål när eleven känner att hen utvecklas och lyckas (Cardelús, 2015).

På samma gång har resultat från tidigare forskning visat hur engelska (som i Sverige räknas som L2) kan ha negativ effekt på motivationen att lära sig andra språk genom en viss “English-is-enough”-attityd (Henry, 2012). Henrys studie visar också att detta gäller speciellt för pojkar som generellt sett har lägre motivation än flickor och som därtill uppvisar mindre anknytning till L3.

Metod

Det här arbetet är huvudsakligen av kvalitativ karaktär, även om flera av svaren hade kunnat bearbetas och analyseras kvantitativt med hjälp av andra metoder och även statistik. Trots att resultat har presenterats med hjälp av siffror genom antal respondenter eller skalor, har dessa använts för att ge en indikation på frekvens och popularitet av ett visst svar, ett fenomen eller ett tema men utan anspråk på generaliserbarhet, och därför har inte mer specifika eller statistiska verktyg varit viktiga, detta får stöd av Hjerm och Lindgren (2010, s. 84) som menar att data som presenteras i sifferform inte nödvändigtvis behöver analyseras kvantitativt, utan man kan analysera sifferbaserad data i en kvalitativ bemärkelse och vice versa.

Det som är av betydelse i det här arbetet är respondenternas egna tankar kring motivation, attityder och faktorer som bidrar till att de väljer att fortsätta eller inte fortsätta läsa moderna språk och som kan hjälpa att besvara frågeställningarna vilket görs bäst genom kvalitativ analys eftersom de kräver förståelse och detaljrikedom – vilket också Hjerm och Lindgren (2010, s. 95) menar är den kvalitativa analysens styrka – snarare än enbart ren mätning i matematisk mening.

I undersökningen har webbenkäter använts i syfte att kunna samla in flera elevsvar, jämfört med om man hade utfört intervjuer, men med en enkätdesign som kunde göra det möjligt för elevernas egna tankar att komma fram genom användning av öppna frågor. Enkäten skapades och besvarades digitalt för att göra upplevelsen smidigast för eleverna, inte minst inför effektivare författande av egna långsvar, samt för att underlätta datahanteringen och analysen med hjälp av formulärverktyget som automatiskt skapar diagram och sorterar rådata.

Att ha eleverna och deras egna tankar som studieobjekt – snarare än att intervjua lärare om detsamma eller använda sig enbart av teorier och tidigare forskning – hjälpte att dra slutsatser om anledningar bakom avhopp och bristande motivation för språkstudier för just de här utfrågade respondenterna (Rienecker & Stray Jørgensen, 2018, ss. 239, 247). Den använda metoden och urvalet för undersökningen, vilka beskrivs mer ingående nedan, gör därför inga anspråk på att kunna uttala sig generellt eller representativt angående resultat och slutsatser i det här arbetet, utan just om de här elevernas egna perspektiv, erfarenheter och tankar. Detta

5

utesluter dock inte att vissa slutsatser, om än med viss reservation och i relation till empirin och teorierna bakom, kan ge en indikation och kan även användas i framtiden för att utföra bredare studier och uppnå större generalisbarhet, något som också får stöd av Rienecker och Stray Jørgensen (2018).

Urval

Enkäten besvarades i två skolor i Mellansverige: en grundfriskola och en gymnasiefriskola med högskoleförberedande program som ingår i samma koncern och ligger i samma kommun. En trea från gymnasiet och en nia från grundskolan valdes för att besvara enkäten. Skälet var dels att nå ut till flera elever i olika skolformer och kunna jämföra deras svar (men ändå behålla ett hanterbart antal respondenter), dels eftersom många elever fortsätter från den här grundskolan till gymnasiet i samma koncern så det ansågs vara relevant att samla in deras tankar och upplevelser där lärare faktiskt skulle kunna implementera förändringar (i motsats exempelvis till andra skolor i samma kommun där lärarna inte har inflytande på varandras undervisning).

Urvalet på gymnasiet gjordes avsiktligt. Valet föll på en naturvetenskapsklass eftersom de endast har 100 obligatoriska poäng att läsa inom moderna språk, dessutom är det ofta samhällsvetarelever som förväntas läsa flest språkkurser och inte naturvetarelever.

Gymnasieklassen består av 26 elever totalt och 24 var närvarande och besvarade enkäten (11 pojkar och 13 flickor). På högstadiet besvarades enkäten av en nia som består av 28 elever, varav 22 närvarande besvarade enkäten (11 pojkar, 9 flickor och 2 elever som inte vill ange). Datainsamlingsmetod

Efter att ha fått kontakt med mentorerna i varje klass tilldelades de webbenkätens respektive länk (en för varje klass) och mentorerna lät sin klass besvara enkäten digitalt via elevernas egna skoldatorer på nästkommande mentorstid.

Insamling av data gjordes vid två olika tillfällen: ett på gymnasiet och ett på grundskolan, respektive i slutet på oktober och början på november. Besvarandet av enkäten ägde rum i lektionssalen där respektive klass skulle ha mentorstid och varje klass hade 20 minuter (mentorstids lektionslängd) för att komplettera enkäten, eleverna hade dock möjlighet att kunna sitta längre vid behov då inga andra lektioner var i tät anslutning till någon av mentorstiderna. Att insamlingen skulle ske på klassens mentorstid planerades medvetet i syfte att kunna samla in så många elevsvar som möjligt från varje klass och för att minimera bortfall av elever som får länken skickad till sig men inte kompletterar enkäten inom satt tid. Enkäten skapades digitalt för att underlätta datahanteringen och för att det skulle vara smidigare för eleverna att fylla i (särskilt för frågor som avser öppna svar), och inte minst för en tydligare navigering i samband med filterfrågor2 vilka kan vara ett störningsmoment i en pappersenkät och som kan leda till mätfel.

För enkätfrågorna till gymnasiet se Bilaga 2 och för enkätfrågorna till grundskolan se Bilaga 3. En utförligare presentation av enkätens design med fokus på teman och faktorer som undersöktes i enkäten ges nedan.

2 Frågor som gör att man kan hoppa över vissa avsnitt eller frågor i enkäten som inte är relevanta för respondenten.

6

Dataanalysmetod

Den undersökning som gjorts i det här arbetet har haft som syfte att belysa hur respondenterna i en nia på grundskolan och i en trea på gymnasiet ställer sig gentemot moderna språk i skolan; det har åstadkommits genom en enkät med stängda frågor och fasta svarsalternativ vilka har presenterats och analyserats med kvalitativ analys enligt Hjerm & Lindgren (2010). Kvalitativ analys innebär att koda respondenternas svar, det vill säga ordna material genom att antingen hitta koder (in vivo) eller tillskriva koder eller nyckelord till viktiga passage i respondenternas svar, och sedan tematisera dessa antingen utifrån den faktiska text som finns i svaren (datadriven kodning) eller utifrån de kända faktorerna som hade föridentifierats genom tidigare studier eller teorier och som har funnits avgörande i samband med det undersökta område (tematisk kodning), för att slutligen använda dessa för vår analys och slutsatser (Hjerm & Lindgren, 2010, s. 86 ff). Den här metoden har varit särskilt relevant vid de öppna frågorna och följdfrågorna till de fasta svarsalternativen i enkäten, där eleverna fick skriva ett längre svar, förklara sina val eller resonera kring olika faktorer, deras samband och deras påverkan på motivationen, det vill säga något som inte kan bearbetas som ren numerisk data för att jämföras direkt utan något som kräver först bearbetning och tematisering och som sedan kan presenteras tillsammans med mer sifferbaserad information, genom att exempelvis räkna upp hur många elever som angav en viss typ av svar eller hur ofta ett visst nyckelord dök upp, men även relationer mellan kategorierna, vilka – som det förklaras av Patel och Davidson – blir tydliga när kategorisering har en bra struktur (Patel & Davidson, 2011, ss. 123-125).

Respondenternas kodade och tematiserade svar har på så sätt bidragit till att kunna se mönster och från dem kunna dra slutsatser för att besvara frågeställningarna.

Huvudteman och dess underkategorier som framkom i tidigare forskning och eller som undersöktes i enkäten är undervisningen (där faktorer som bland annat motivation, undervisningens innehåll, upplägg, tempot och klassrumsklimat prövades); läraren (särskild genom relationen lärare-elev: stöd, hjälp och råd från lärare eller annan skolpersonal) samt sådant som är utanför språkundervisningen i sig men som kan påverka den, exempelvis meritpoäng, obligatorium att läsa moderna språk och engelskans påverkan på motivation att lära sig andra främmande språk.

Det är utifrån dessa teman och kategorier samt deras samspel som slutsatser har dragits genom att väva ihop resultat från ovannämnda teman och vilka val som respondenterna har gjort under skoltiden (på grundskolan och på gymnasiet), med andra ord om och hur de olika faktorer som undersöktes i enkäten har påverkat de moderna språk som elever har läst eller fortfarande läser, och möjligtvis varför. Etiskaöverväganden

I arbetet följdes forskningsetiska principer i enlighet med Vetenskapsrådet (2002). I praktiken innebär det att information till lärare och elever delgavs innan det blev dags att skriva enkäten. Lärare och elever informerades om syftet med min undersökning och att enkäten skulle utgöra en del av mitt examensarbete och att svaren skulle endast användas för forskningsändamål. De informerades också om att deltagandet var frivilligt och kunde avbrytas när som helst, att enkäten var anonym och att varken namn eller mejladresser skulle samlas in. Se Bilaga 1.

7

Alla elever som deltog i undersökningen var antingen myndiga eller över 15 år, och undersökningen var inte av etiskt känslig karaktär, så eleverna kunde själva samtycka till medverkan. Metoddiskussion

Genom valet att låta elever besvara enkäten på mentorstiden kunde svaren säkras, inte enbart inom en tidsram på exempelvis en eller två veckor utan även inom en och samma dag och en och samma lektion, vilket också uteslöt risken att eleverna pratade med varandra för att diskutera kommande svar och påverka reliabiliteten negativt. Dessutom, i och med att enkätbesvarandet blev en del av en lektion i skolan, innebär det att eleverna hade avsatt tid för att kunna göra detta utan distraktioner som kan finnas i hemmiljö, att de kunde därmed ta undersökningen seriöst och utan att stressa fram svaren, vilket också påverkar reliabiliteten positivt för det innebär att eleverna kunde fundera på sina svar och skriva så utförligt de ville. Utöver detta hade jag och mentorerna kontakt samtidigt som eleverna besvarade undersökningen och jag kunde därmed svara på frågor och lösa eventuella problem som hade kunnat uppstå kring enkäten.

Genom enkäter med både stängda och öppna frågor har fenomenet kunnat undersökas både kvantitativt och kvalitativt och det gav en bredare bild av hur elever förhåller sig till moderna språk. Det valda förfaringssättet med en kombination av kvalitativ och kvantitativ metod finner stöd av Hjerm & Lindgren som menar att kvantitativ analys kan användas för att testa den kvalitativa och få en sorts ”second opinion” (2010, s. 95). Att kunna använda koder och kategorier har bidragit till en lättare sortering och att kunna korta ner resultatrapporteringen men samtidigt synliggöra viktiga aspekter av elevernas svar; att ha ”färdiga” kategorier har dessutom underlättat arbetet och gjort det mer tillförlitligt (Hjerm & Lindgren, 2010, s. 93).

Eftersom metodlitteraturen beskriver bra kodning som en avgörande del för en bra analys (Hjerm & Lindgren, 2010, s. 91), kan vi förutse en säkrare kodning och därmed en bättre analys av undersökningens resultat samt högre reliabilitet och validitet i och med att kodning för det här arbetet i stor del är förbestämd tack vare nyckelord och faktorer som framkom i olika studier vilka sammanfattades i tidigare forskning. Det vill säga att resultat och slutsatser vi får av undersökningen skulle vara likvärdiga vid flera mätningar eller om de utfördes av någon annan, men också att vi faktiskt mäter det som avses och kodningen kan underlätta detta. Enkäter är dessutom ett mer reliabelt sätt att undersöka på (till exempel jämfört med observationer) med tanke på att svaren är registrerade, svart på vitt, och är inte avhängiga av forskarens förmåga, något som får stöd av Patel & Davidson (2011) som menar att när vi har något lagrat kan vi ”ta det i repris” tills vi är säkra på att vi har tolkat rätt (ss. 104-105).

Validitet har dessutom kunnat säkras genom begrepp från tidigare forskning, vilka står för variabler i undersökningen, enligt Patel & Davidson (2011, ss. 102-103), genom detta undersöks därmed innehållsvaliditet och eftersom en bra täckning av området har nåtts kan vi uttala oss om att validiteten är god, vilket Patel & Davidson (2011) menar är något som underlättas i samband med en teoretisk inramning.

Tillfälligheter minskar dessutom i och med att undersökningen samlade in svar från en gymnasieklass och en högstadieklass, vilka kunde användas för att visa på mönster eller olikheter, vilket får stöd av Rienecker och Stray Jørgensen (2018, s. 244).

8

Svagheter i arbetet har varit omfattningen av enkäterna med nästan 30 frågor för varje enkät för en total av 46 elever. Frågorna hade kunnat ställas på ett sådant sätt att man hade kunnat undersöka varje variabel i form av våra nyckelord eller koder (motivation, undervisning, lärare osv.) med endast en fråga, istället för att, som nu, låta frågorna gå in i varandra, något som gör det svårare att hantera i resultatrapportering då man behöver kontrollera flera svar samtidigt för att kunna uttala sig om hur det faktiskt förhåller sig mellan dessa. En enklare utformning av enkäter och dess frågor hade varit att föredra.

I och med enkätens omfattning tog det kanske det som eleverna skulle uppskatta som ”lång tid” för att besvara, även om flera elever klarade att svara på mindre än 10 minuter, men detta beror på svarslängden vid öppna frågor. Vidare skulle man kunna befara att eleverna inte orkade fylla i hela enkäten och att de sista frågorna därmed påverkades negativt av detta med antingen blanka svarsfält eller korta och komprimerade svar – men så var inte fallet eftersom respondenterna (särskilt de på gymnasiet) skrev ordrika svar även på de sista frågorna. Självfallet är detta ändå något att tänka på och ange som svaghet i undersökningsdesign, tillsammans med att vissa frågor var krångliga att besvara, men även att analysera, eftersom de innehöll flera frågor, och vid koncisa svar från elever – särskilt vid ja/nej-frågor – var det svårt att avgöra vilken fråga eleverna svarade på. Detta är något som ibland har påverkat analysen (då vissa svar var oklara) eller försvårat möjligheten att kunna ange något kvantitativt eftersom det var inte längre möjligt att få exakt antal på grund av brister i svaren. Sådana oklarheter hade kunnat undvikas genom en tydligare formulering eller genom att ställa delfrågorna separat.

Resultat&analys

För att undersöka elevernas erfarenheter och attityd till moderna språk på gymnasiet användes Enkät 1 (se Bilaga 2), vilket besvarades av 24 elever (11 pojkar och 13 flickor) i en naturvetarklass som i fortsättning kommer att förkortas GY-klass eller GY-respondenter. Alla respondenter utom två har svenska som enda modersmål men inga respondenter har något av de moderna språken som modersmål, vilket hade kunnat påverka motivationen att läsa vidare.

Enkät 2 (se Bilaga 3) användes för att samla in svar från 22 elever (11 pojkar, 9 flickor och 2 som inte vill ange) i årskurs 9 på grundskolan som i fortsättning kommer att förkortas GR-klass eller GR-respondenter. Tre GR-respondenter som läser spanska har spanska som modersmål eller en förälder som talar språket.

Nedan redovisas resultat med fokus framförallt på GY-respondenterna som har mer erfarenhet av att läsa moderna språk. Först redovisas resultat av mer kvantitativ karaktär, när bland annat nuvarande språkläge för läsåret 2019–2020 presenteras, för att sedan gå in kvalitativt i olika faktorer. Figurer finns i Bilaga 4. Uppsattaspråkplanerinförgymnasiet

13 GY-respondenter planerade att läsa enbart ett (1) språk och 12 av dessa hade avsikt att läsa samma språk som hade påbörjats i grundskolan (fortsättningsspråket) (se Figur 1)3. Beträffande

3 Några respondenter måste ha läst svarsalternativen fel då deras svar på frågan om hur långt de hade tänkt läsa inom varje språk inte alltid matchar svaret som gavs angående språk de hade tänkt läsa, något som försvårar tolkning av resultat när man försöker korsa svaren. Formuleringarna i svarsalternativen gjorde det svårt för respondenterna ifall de ville välja kombinationen fortsättningsspråk + årkurs 1 enbart (steg 3) då ett tydligt alternativ inte fanns, de kunde däremot lägga till egna alternativ, vilket några har gjort.

9

hur långt respondenterna tänkte läsa avser alternativen som fick flest röster varandras motsatser det vill säga välja bort moderna språk redan efter första läsåret, och fortsätta under alla tre åren (se Figur 2). Resultaten visar att 11 respondenter hade tänkt läsa ända in i årskurs 3 (även om antal språk och steg varierar) och 9 respondenter hade tänkt läsa i årskurs 1 enbart (minimikrav för naturvetarelever). Endast två respondenter hade tänkt läsa till årskurs 2 (steg 4).

GR-klassens språkplaner inför gymnasiet visar att 12 respondenter av de 20 som läser moderna språk tänker fortsätta med samma språk: 6 vill läsa enbart fortsättningsspråket, 4 respondenter tänker läsa två språk (2 av dessa vill dessutom maximera antal språk och läsår), och resterande vill läsa så få som möjligt. Beträffande hur långt svarar cirka en tredjedel av alla 22 GR-respondenter att de vill läsa tills de har uppnått minsta poängkrav men de som tänker läsa fortsättningsspråket visar en tendens att vilja läsa under hela gymnasietiden4. Endast 2 av 20 tänker inte läsa fortsättningsspråket och kanske-svaren avser två lika stora undergrupper på 3 respondenter vardera: de som är osäkra och de som fortsätter enbart om de måste eller om de behöver mer poäng. Av alla dessa 8 som inte uttryckte viljan att fortsätta är det endast 2 som känner sig motiverade av bevekelsegrunden men de förklarar att kanske vilja eller att inte vilja fortsätta med ren ovisshet respektive med att vilja läsa latin istället – vilket dock inte räknas bland moderna språken så eleven måste ändå välja ett modernt språk på gymnasiet.

Språklägeunderläsåret2019–2020

Tre GY-respondenter valde bort fortsättningsspråket i årskurs 1, anledningen för två av dem är att deras fortsättningsspråk (kinesiska) inte erbjuds i den skola de går på, medan den tredje respondenten angav bristande förkunskaper och omprioritering (avhopp) i grundskolan.

Majoriteten av de 21 GY-respondenterna som valde fortsättningsspråket gjorde det utifrån intresset för språket eller landet och kulturen som språket är kopplat till. Användbarhet – att det valda språket behövs för att man vistas i landet, eller inför framtida studier eller arbete, alternativt att det är det mest talade – är den nästvalda bevekelsegrunden, följt av meritpoäng-belöningen (se Figur 3). Trots att 15 respondenter ansåg sig ha (om än i olika grader) en motiverande bevekelsegrund för att läsa fortsättningsspråket har 6 av dessa hoppat av, för en total av 12 avhoppade respondenter (se Figur 4 och Figur 5). För nästan alla de 9 (5 tjejer och 4 killar) som fortfarande läser fortsättningsspråket är bevekelsegrunden intresset och denna är för de flesta mycket motiverande.

9 respondenter av 21 tänker läsa vidare fortsättningsspråket efter gymnasiet (se Figur 6) och alla är motiverade av bevekelsegrunden till språkvalet. Av dessa har 2 redan hoppat av fortsättningsspråket. Det är intressant att notera att kanske svarades främst av respondenter som hoppat av fortsättningsspråket (som i de flesta fallen har icke-motiverande bevekelsegrunder). Föga överraskande är dock att alla som uttrycker motvilja att fortsätta med språket i framtiden är de som redan har hoppat av. Hälften av de som inte längre läser fortsättningsspråket hade angett att bevekelsegrunden var ganska motiverande och bevekelsegrunderna var meritpoäng och användbarhet. Användbarheten betecknade bland andra GY-Elev 17:s svar som angav vistelse i landet där språket talas som sin motiverande bevekelsegrund, men som nu förklarar sin motvilja att läsa vidare med: ”Har ingen motivation”, vilket visar att något har förändrats.

4 Några svar stämmer inte överens då några respondenter angav att vilja fortsätta med nuvarande språk som läses i grundskolan men valde sedan alternativet som avsåg ett nybörjarspråk.

10

I GY-klassen har totalt 15 valt att inte läsa moderna språk i åk 3 (se Figur 7), 13 av dessa har läst för att uppnå minimikravet och 2 har läst på lite högre nivå (steg 4), vilket betyder 100 poäng extra. Alla 9 som fortfarande läser kommer att ha läst kurser på högsta nivå (steg 5), 3 av dessa kommer dessutom att ha läst flera språk (varav ett steg 3-språk för 2 av dem). De flesta respondenterna har dock begränsade antal språkkurser: endast 2 av dem läser fler än en (1) kurs i moderna språk under nuvarande läsår (se Figur 8 för en översikt över lästa språk och steg).

I grundskolan har endast 2 respondenter (flickor) av 22 hoppat av moderna språk, båda läste i årskurs 6 och 7 men sedan hoppade de av och nu läser de svenska/engelska istället; resterande 20 läser moderna språk under nuvarande läsår; i tre av fallen är språket också ett av respondentens eller föräldrarnas modersmål, vilket påverkar motivationen positivt. 10 respondenter av de som läser moderna språk känner sig motiverade av bevekelsegrunden.

Faktorerkoppladetillmodernaspråkochspråkundervisning

Intresse,kompetensochinremotivation

De flesta respondenterna som fortsätter läsa moderna språk förklarar det utifrån ett genuint intresse, nyfikenhet och lust att lära sig, de tycker om att läsa språk och de använder ord som kul, rolig eller likvärdiga termer när de pratar om hur det är att lära sig språk. Intresset är i själva verket den mest valda bevekelsegrunden bland respondenterna som fortfarande läser fortsättningsspråket i åk 3 och nästan alla bedömer det mycket motiverande.

Även om vissa respondenter är kritiska gentemot hur språkundervisningen bedrivs förklarar de att de fortsatte läsa moderna språk tack vare det egna intresset, att de har inre motivation att lära sig och bli flytande för att de gillar språk (eller det valda språket). Några respondenter svarade också med något som kan sammanfattas med utveckling och utmaning eftersom de förklarar att de motiveras av att se att de utvecklas i språket, att de gör sig förstådda och att de klarar av sina studier i moderna språk samt uppskattar att de utmanas av undervisningen. Respondenterna säger också att språk är bra, inte minst för hjärnans utveckling (vilket också anges som skäl för att vilja återuppta språkstudierna efter gymnasiet), och att kunna andra språk utöver engelska ses som meriterande.

Att respondenterna har lärt sig språket tillräckligt väl är också en (positiv) anledning till att språkplanerna har ändrats under gymnasiets gång och respondenterna har läst längre (och följaktligen på en högre nivå) än vad som hade planerats från början.

Bristande språkintresse är däremot den mest valda anledningen för att förklara avhopp (för hälften av de 13 respondenter som har hoppat av) följt av tappad motivation (se Figur 9).

Även GR-respondenterna nämner inre faktorer som intresse för att förklara vad som har motiverat dem att fortsätta läsa moderna språk ända till årskurs 9, de tycker att det är roligt med språk samt att de vill lära sig språket och bli flytande. Förklaringarna som ges för att vilja fortsätta läsa på gymnasiet är att de vill lära sig språket ordentligt, de vill utmanas samt lära sig flera språk. Förklaringar till varför GR-respondenterna inte vill läsa (så många) språk är att de inte är intresserade, att de inte orkar med språk eller inte vill.

Intressant att notera är att av de som svarade att de känner sig omotiverade av bevekelsegrunden finner vi yttre faktorer men också intresset för språket och kulturen, vilket då inte alltid verkar vara tillräckligt för att motivera respondenterna eller att hålla dem motiverade.

11

Användbarhet

Användbarhet, i vissa fall även i samband med känslor/anknytning som exempelvis att kunna tala med vänner och bekanta som har språket som modersmål, och kunna studera eller arbeta i landet där språket talas nämns också som faktorer som har motiverat elever att fortsätta läsa.

Respondenterna förklarar också ändrade språkplaner under gymnasietiden med att de har användning av språket och har därför valt att läsa vidare. En respondent visar också att hen ångrar sitt val att hoppa av fortsättningsspråket eftersom språket kan behövas i framtiden.

I respondenternas förslag för att motivera elever och minska avhopp i moderna språk läggs det vikt på användning av det man lär sig på språklektioner så att det blir meningsfullt och kan nyttjas även utanför klassrummet, många av respondenternas svar kretsade kring undervisningen och hur denna bör göras roligare men framförallt användbar. Respondenterna trycker på vikten av att språket kan användas i vardagen, utanför skolans väggar, och förklarar att bristen på den här punkten är eller kan vara avgörande för avhopp:

Jag kände inte att jag fick lära mig ett språk som jag kunde tillämpa. Således kändes det värdelöst att fortsätta lägga ner tid på att försöka lära sig ett språk, som jag ändå aldrig kommer kunna tillämpa i vardagen. (GY-Elev 17)

Jag tror att många hoppar av för att de känner att de inte kommer att ha användning av språket. (GY-Elev 13)

Vidare på användbarhet skriver respondenterna att det är viktigt att lärare visar vilka möjligheter som finns för erfarenheter och framtida studier, inte minst i landet där målspråket talas, eller kanske att läraren planerar utbyten med andra skolor från det landet och möjliggör möten med personer som har språket som modersmål.

Användbarheten är bland de mest motiverande bevekelsegrunderna enligt respondenterna och ser också ut att vara avgörande för att förklara varför respondenterna som har hoppat av moderna språk (och som inte läser under nuvarande läsår) kanske tänker fortsätta läsa efter gymnasiet: de motiverar uttryckligen att språket kan behövas i framtiden, och att man kanske vill arbeta i landet där språket talas.

Användbarheten framstår som en av de mest avgörande faktorerna för respondenternas motivation, både faktiskt (när respondenterna berättar om vad som har motiverat dem) och hypotetiskt (när de förklarar vad som hade kunnat motivera dem).

För en av de GR-respondenter som hoppade av moderna språk i årskurs 8 är moderna språks oanvändbarhet en av anledningar till avhoppet, hon tillägger också ointresse och att moderna språk inte behövs då hon inte har nytta av andra främmande språk än engelska i framtiden. Andra förklarar valet att fortsätta läsa med användbarheten i samband med ett flytt till landet i framtiden.

Även GR-respondenterna tycker att lärare borde visa för eleverna hur stor nytta ett språk har och berätta för dem hur språket kan komma till användning i framtiden och dess fördelar och möjligheter, inte minst om man kan flera språk utöver svenska och engelska.

Omprioriteringochtid

Omprioritering förklarar varför språk väljs bort (i vissa fall även om respondenten tycker att språket är roligt) och behovet att fokusera på andra ämnen är ett av de mest valda alternativen bland de respondenter som har hoppat av (se Figur 9).

12

Jag tyckte inte att det var värt att fortsätta läsa det då jag hade mycket annat istället så jag prioriterade inte språk. (GY-Elev 1)

Omprioriteringar går hand i hand med tiden, vilken också framkommer ofta i respondenternas svar för att motivera varför de har hoppat av. De förklarar att språk kräver mycket tid, tiden som kanske skulle behövas till andra skolämnen (därav omprioritering):

Språk är för det mesta utantill kunskap och kräver mycket tid för repetition. […] Om jag inte har tid att plugga […] väljer jag bort det som intresserar mig mindre. (GY-Elev 11)

Tog för mycket av min pluggtid för att vara något jag inte är intresserad av. (GY-Elev 6)

respondenterna tycker heller inte att de får ut mycket i gengäld för den tid som har investerats:

Jag känner […] inte att min språkundervisning har gett mig en rimlig mängd av […] fördelar i relation till hur mycket tid jag har lagt på språkundervisning. (GY-Elev 21)

Tiden anges också som något som hade kunnat göra skillnaden i valet att fortsätta moderna språk: respondenterna uttrycker att de hade kunnat fortsätta om de hade haft mer tid att lägga ner på ämnet. Att moderna språk är tidskrävande påstås även av de respondenter som värdesätter språk och som inte har hoppat av. På samma gång ger den investerade tiden skäl för respondenterna att fortsätta läsa efter gymnasiet eftersom de inte vill kasta bort all tid som har lagts ned på moderna språk under skolåren.

Undervisning:innehåll,tempoochgenomförandet

Låg motivation förekommer i samband med bristande undervisning och bristande lektioner både för GY-respondenterna som för GR-respondenterna, de sistnämnda tillägger att svårighetsgraden och högt tempo också är skäl till avhopp. Lektionerna beskrivs av GY-respondenterna som repetitiva, monotona och de kännetecknas av ett språk som inte har hög användbarhet eller nytta utan som lämpar sig endast för skolan. Flera respondenter talar kritiskt om undervisningen och en av dessa skriver att de riktiga språkkunskaperna inte speglas i kurserna:

[…] man läser inte språket i dess levande form utan dess akademiska uppfattning och lärarna vill helst inte att man gör de saker som de själva inte undervisar (ibland kommer senare i kursen). Det kan vara att det är svårt att betygsätta. (GY-Elev 23)

Att språkundervisningen inte är rolig och att man tappade motivationen är också några anledningar till att respondenterna ändrade sina (språk)planer på gymnasiet. Ett elevsvar får illustrera detta:

Jag hade tappat motivationen eftersom lektionerna inte var roliga och läraren och undervisningen inte var stimulerande. Jag valde därför att lägga energi på annat som är mer givande. (GY-Elev 19)

Undervisningen har dock även bidragit positivt eftersom några respondenter ändrade sina språkplaner och fortsatte läsa längre än vad de hade tänkt från början, just för att de tyckte att det var roligt. Andra fortsätter för att språket är enkelt.

Angående undervisningen skriver respondenterna i sina förbättringsförslag att denna bör vila på kommunikation med andra människor och inte så mycket på glosor, att man borde satsa mer på att uttrycka åsikter och exempelvis kunna be om ursäkt på en djupare plan, som en GY-respondent förklarar; en annan GY-respondent ger ett intressant exempel om hur hen fick skriva

13

om klimathotet på spanska, något som hen tyckte var intressant. Andra synpunkter från respondenterna är att språklärare bör se över undervisningen och komma bort från utantillkunskap och glosförhör och satsa istället mer på att lära eleverna ett språk som fungerar för dem och som kan användas utanför skolmiljö. Andra förslag är att samarbeta över ämnesgränser och låta elever bedriva undervisning.

Även GR-respondenterna tycker, som GY-respondenterna, att läraren bör inkludera elever mer och forma undervisningen utifrån deras behov samt att undervisningen ska varieras (med filmer, presentationer och grupparbeten) och att lektionerna ska vara roligare.

Lärare,lärarstödochegenprestation

Bland anledningar till motivation nämner vissa respondenter bra lärare (peppande lärare som hjälper i lärande): språkläraren beskrivs av dessa som underhållande och någon som gör lektionerna roliga, även när det inte finns höga ambitioner för att fortsätta med moderna språk. Läraren har alltså i vissa fall påverkat motivationen positivt och bidragit till att elever fortsatt läsa språket:

Jag var inte jätteintresserad eller hade speciellt höga ambitioner för framtiden. Min språklärare […] var däremot väldigt underhållande och gjorde språklektionerna mycket roligare. (GY-Elev 9)

[Mina språkplaner] har inte ändrats. Jag tror att det beror på att min lärare är så bra och för att jag känner att jag har användning av språket. (GY-Elev 15)

Min bristande motivation hade inte kunnat påverkas av skolan. Men faktumet att våra lärare alltid visar väldigt stor passion för all kunskap är en starkt motiverade faktor. (GY-Elev 12)

Läraren förekommer dock också bland orsaker till att respondenterna valde att inte fortsätta med moderna språk då denne inte stimulerade undervisningen eller inte var bra; respondenterna syftar också på grundskoleläraren i moderna språk och hur denne bidrog till deras bristande förkunskaper från grundskolan, något som försvårade lärandet på gymnasiet.

En viss korrelation kan ses mellan svaren som avser hur respondenterna värderade sin prestation i kursen i fortsättningsspråk och stöd från språkläraren (se Figur 10 och Figur 11): majoriteten av respondenterna (6 av 10) som instämmer helt med att de fick eller får lärarstöd upplever att det går mycket bra i fortsättningsspråket. Av de resterande 4 svaren tycker hälften att studierna i fortsättningsspråket går bra och de andra tycker att det går okej eller att det går dåligt. Om motsatt ände examineras finner vi att de (3 respondenter) som angav ett lägre värde än 3/5 angående lärarstöd också har hållit sig på värden lägre än 3 angående egenprestation i kursen (i 2 fall av 3) – intressant är dock en av dessa som gett lärarstöd ett lågt värde (1) men samtidigt angett att det går mycket bra i fortsättningsspråket (5).

Det kan dessutom observeras en viss korrelation mellan viljan att fortsätta studera språket i framtiden och hur bra elever upplever att det går för dem i kursen samt hur de upplever lärarstöd: av de 9 som tänker fortsätta läsa i framtiden yttrade sig alla respondenter med positiva värden (3 eller högre). Ett samband mellan svaren på andra änden är dock inte lika tydligt eftersom de 5 eleverna som svarade nekande på frågan om att fortsätta läsa språket i framtiden inte nödvändigtvis angav låga eller negativa värden (1-2) på någon av skalorna utan deras värden ligger för det mesta mellan 3-5 när det gäller kursen och någorlunda lägre i frågan om lärarstöd. Detta skulle kunna tyda på att lärarstöd är något mer avgörande i frågan om att vilja

14

fortsätta med språket än hur bra man upplever att det går i kursen, men ett exakt utlåtande kan inte göras.

Om vi jämför hur GR-respondenterna har svarat finner vi att i de flesta fall går resultat hand i hand i frågan om egen prestation och lärarstöd, i andra fall skiljer det sig endast ett värde mellan svaren. I nästan alla fall av de som inte svarade exakt lika värderar respondenterna lärarstöd högre än sin egen prestation.

Inget samband kan vi se mellan att respondenterna inte vill fortsätta läsa språket och respondenternas svar i frågan om egen prestation och stöd från läraren, då respondenterna höll sig för det mesta i de positiva ändarna av skalorna och endast två elever svarade att de inte tänker fortsätta. Det är intressant dock att påpeka att dessa två respondenter hade båda höga värden i såväl egen prestation som lärarstöd, vilket innebär att deras val att inte fortsätta inte kan tänkas bero på att de tycker att det går dåligt i ämnet eller på att de inte anser läraren som hjälpsam.

När GR-respondenterna resonerade kring vad de tycker skulle få flera elever att vilja fortsätta med moderna språk svarade ett flertal att det är viktigt att ha en bra lärare som inte enbart talar språket utan som även kan lära ut (och att rektorn helst ska kontrollera att läraren verkligen är bra). En respondent föreslog också att lärare bör inkludera eleverna mer genom att fråga dem vilka glosor de vill lära sig och utgå från dem för att få elever mer intresserade.

Förkunskaper

Bristande förkunskaper från grundskolan nämns som en anledning till att GY-respondenterna valde bort fortsättningsspråket på gymnasiet och började istället ett nybörjarspråk. Bristande förkunskaper var också till grund för att vissa av de respondenterna som ändå valde fortsättningsspråket bestämde sig för att inte fortsätta vidare då det var för svårt att hänga med på lektionerna. För att förbättra förkunskaperna ger respondenterna förslag om att göra ändringar i grundskolan: ha bra (eller bättre) lärare och göra moderna språk obligatoriska för alla; de understryker att det är viktigt att man lägger en bra grund att stå på inför vad som ska komma på gymnasiet och detta görs på grundskolan så därför är det avgörande med kvalitetsundervisning redan från start. Intressant att nämna är att även på grundskolan har respondenterna svarat förkunskaper som en av anledningar till avhopp.

Andramodernaspråk

GY-respondenterna hade kunnat tänka sig fortsätta läsa moderna språk om de hade fått välja andra språk än de som erbjuds på deras skola (specifikt kinesiska eller japanska), då dessa hade spelat på elevernas riktiga intressen även utanför skolsammanhang. Angående språkstudier efter gymnasiet säger några respondenter att de kan tänka sig fortsätta läsa språk men inte nödvändigtvis samma språk som lästes i skolan. Ett fåtal respondenter läser redan andra språk (ryska och japanska) i privata studier utanför skolan och detta enbart utifrån eget intresse.

Även bland GR-respondenterna framkommer att de är intresserade av andra ovanligare språk som japanska eller latin (det sistnämnda kan läsas på gymnasiet men räknas inte bland moderna språk). En respondent anger i själva verket denna motivering för att förklara viljan att (kanske) inte fortsätta med nuvarande språk på gymnasiet, men respondenten är troligtvis inte medveten om att latinet inte kan ersätta fortsättningsspråket eller ett nybörjarspråk.

15

Faktorerutanförmodernaspråkochspråkundervisning

Schemaochskolansbegränsningar

Schemakrockar men också mer generellt hur schemat är upplagt visar sig när GY-eleverna förklarar vad som varit avgörande för ändrade planer och varför, exempelvis att vissa lektioner (eller hela kurser) inte kan följas eftersom andra obligatoriska eller prioriterade kurser ges samtidigt, men också att det finns ytterligare begränsningar som är utanför elevernas kontroll, som till exempel att endast två moderna språk (men inte flera) kan läsas under hela gymnasietiden.

GR-respondenterna som har hoppat av tycker inte att de fick tillräckligt med information och hjälp av skolpersonalen inför språkvalet och detta kan ha påverkat negativt inför deras beslut, det kan också förklara varför ingen av dem ångrar att ha hoppat av moderna språk.

Meritpoängochbetyg

Några respondenter skriver att meritpoäng redan står för en stor del av vad som kan motivera elever att läsa moderna språk och att inget mer kan göras för att minska avhopp i moderna språk, eller så anser de att betygskraven bör vara lägre. Både meritpoängen och betygen kan bidra till att höja motivationen enligt respondenterna och meritpoäng nämns också som (positiv) anledning till ändrade språkplaner under gymnasiets gång.

Angående huruvida meritpoängsystemet har påverkat respondenternas motivation att läsa moderna språk delades de 24 respondenterna i tre exakt lika stora grupper på 8 elever vardera (se Figur 12) och 4 hade tidigare angett det som bevekelsegrund till fortsättningsspråket. Respondenternas egenförfattade svar har kunnat hjälpa att dela in respondenternas inställningar i positiva, negativa eller kritiska till meritpoäng (som framför både fördelar och nackdelar i sina svar):

Positiva Meritpoängsystemet framställs som något som fungerar, alltifrån att systemet anses ha viss inverkan till att det är väldigt motiverande och flera respondenter ser inga som helst nackdelar med systemet. Bland fördelarna nämns också att systemet inte straffar de som inte vill läsa språk eftersom det finns andra kurser för att få meritpoäng, det tilläggs dock att det behövs ett litet intresse från elevernas sida för att vilja läsa vidare.

Negativa Samma anledningar som ovan orsakar hos vissa respondenter en motsatt uppfattning eftersom de ser möjligheten till att kunna få lika många meritpoäng från andra kurser som något som inte är motiverande för att läsa moderna språk på högre nivå, dessutom nämns det också att systemet bestraffar de som skulle vilja börja ett nybörjarspråk och som inte kan få meritpoäng förrän i årkurs 3 på gymnasiet, något som inte heller är garanterat att de får på grund av problem med schemakrockar.

Kritiska Många respondenter tog upp samma punkter som de i svaren ovan men har presenterat både fördelar och nackdelar med meritpoängsystemet som motivationshöjare inom moderna språk: respondenterna tror att färre elever skulle läsa språk om inte meritpoängsystemet fanns men att

16

meritpoäng samtidigt kan fås genom andra kurser; andra förklarar att de ser meritpoäng som ett plus för de som gillar språk men som något som ger en taskig fördel till de som inte gillar språk.

I flera svar ifrågasätts meritpoängsystemet och respondenterna förklarar att det har till och med motsatt effekt än den förväntade eftersom systemet påverkar språkundervisningen och hela språkgruppen, och inte enbart den enskilda eleven som väljer moderna språks högre kurser endast tack vare meritpoäng: ett flertal respondenter argumenterar att, trots att det finns vissa fördelar med meritpoängsystemet och att meritpoäng kan motivera elever som velar, kan systemet emellertid anses ansvarigt för att påverka hela gruppens studiemotivation, undervisningstempo och undervisningskvalitet negativt; det resulterar enligt respondenterna i att meritpoängsystemet – tvärtom – kan ses som något som bestraffar, plus att det bestraffar just de elever som är intresserade av moderna språk, vilka hade läst språkkurserna även utan någon bonus, och som nu kanske finner sig i stökigare lektioner eller får sämre undervisning istället, på grund av att läraren behöver lägga mer tid på att försöka motivera och hjälpa ointresserade elever som läser endast för att klara ett E (och därmed kunna erhålla meritpoäng) men utan att egentligen vara intresserade av att få lära sig språket och att utvecklas. Meritpoäng ses därför som något som kan motivera inledningsvis men inte i längden:

Det är ett bra sätt att få elever att välja kurserna, men håller de inte motiverade nog att prestera bra och lära sig. (GY-Elev 21)

När GR-respondenterna förklarar vad som har motiverat dem att fortsätta läsa moderna språk framkommer för det mesta yttre faktorer som betyg och extra poäng till gymnasiet samt att respondenterna känner sig tvungna att läsa vidare. Meritpoäng och tryck från familjemedlemmar finns också bland bevekelsegrunderna men som enligt respondenterna själva inte motiverar dem. Generellt sett har GR-respondenterna motiverat valet att fortsätta läsa språket ända in i årskurs nio, samt viljan att fortsätta efter det, med både meritpoäng och betyg i högre utsträckning än GY-respondenter.

Engelskanspåverkan

Angående attityden gentemot engelska som enda främmande språk, vilket enligt forskning kan influera på motivationen att lära sig moderna språk, visar respondenternas svar att majoriteten i GY-klassen inte tycker att engelska räcker som enda främmande språk. Endast 3 respondenter instämmer helt med att det räcker att kunna engelska och att man inte behöver kunna andra främmande språk. Intressant att notera att mittenposition av skalan är den som fick minst antal röster (se Figur 13). Alla respondenter (utom 1) som instämmer med att det räcker med enbart engelska läser inga moderna språk i år, men det intressanta är att mer än hälften av de som inte längre läser moderna språk har ändå uttryckt motsättning mot påståendet, vilket betyder att engelskan inte är att skyllas för deras val att välja bort moderna språk.

I respondenternas förslag för att minska avhopp i moderna språk förklaras också att språklärare borde vara tydliga med att påpeka vissa kulturskillnader när det kommer till användning av engelskan i andra länder än Sverige och att trycka på möjligheterna och vikten av att kunna tala andra språk:

Kanske genom att väldigt tydligt visa de möjligheter som öppnas för en om man lär sig flera språk. I Sverige är det självklart att man ska kunna engelska, men bland annat i andra europeiska länder, t.ex. Frankrike och Tyskland, är det inte lika självklart. Att då kunna deras modersmål gör det både lättare för dig och höjer din status i deras ögon. (GY-Elev 22)

17

Angående GR-respondenternas attityd till engelska som enda främmande språk visas att respondenterna på högstadiet i större utsträckning (om än i olika grader) är mer benägna att instämma med att ”English-is-enough” än respondenterna på gymnasiet, eller i alla fall att de är mindre benägna en stark motsättning av påståendet, något som visades tydligt i GY-klassen. Båda avhopparna i GR-klassen visar en ”English-is-enough”-attityd. En av dessa tillägger som motivering till avhopp att moderna språk inte behövs då hon inte har nytta av andra främmande språk än engelska i framtiden.

Språkobligatorium

Respondenternas synpunkter om språkobligatorium, och huruvida det kan påverka motivationen och bidra till att flera läser moderna språk både på gymnasiet och grundskolan, kan summeras enligt följande: flera GY-respondenter ser positivt att moderna språk är obligatoriska på grundskolan, däremot tycker de inte att de bör vara obligatoriska på gymnasiet, de understryker att det inte är ett lika viktigt ämne för elever som läser på naturvetenskapsprogram och att man ska välja själv om man vill läsa.

Andra respondenter säger att det är positivt att moderna språk är obligatoriska och motiverar detta med att det underlättar att kunna mer än ett språk (för att förstå eller lära sig andra språk). Språk är grunden för att kunna kommunicera och förstå andra människor (förståelse) och med språk vidgar man dessutom sina vyer mot omvärlden, skriver respondenterna, och detta ses berikande. Det finns även två respondenter som framför att moderna språk borde vara obligatoriska men kanske under en viss tid (som det är idag), en respondent motiverar detta med att det är för att inte påverka studiemotivation och studiero i språkgruppen negativt.

Vissa är däremot mer kritiska mot språkobligatorium och tycker att det är helt onödigt att behöva läsa en grundkurs då man ändå inte kan klara sig med enbart den i landet där språket talas. Dessutom kan språkobligatorium ge negativa effekter för de som inte vill läsa. En respondent angav att faktum att fortsättningsspråket var obligatoriskt har inte motiverat, det är dock inte obligatoriskt att läsa fortsättningsspråket (elever kan börja med ett nybörjarspråk istället) så respondenten har missuppfattat detta eller uttryckt sig dåligt i sin förklaring.

Förslag för att specifikt minska antal avhopp i grundskolan är inte många men flera uttrycker sig som en respondent skriver: ”Bättre lärare i grundskolan skulle minska avhopp” (GY-Elev 8).

I GR-klassen är de flesta respondenter positiva till att moderna språk är obligatoriska på gymnasiet, många tycker inte att det inte borde vara obligatoriskt att läsa språk i grundskolan. Några GR-respondenter svarar med en sorts kompromiss: det är bra att det är obligatoriskt men att man får hoppa av om man har bra skäl till det eller om man känner att man inte har användning av språket och att det blir ett ångestmoment. Anledningar som nämns som positiva för språkobligatorium är för språks gynnsamma egenskaper, till exempel att de bidrar till att man får kontakt med omvärlden, att man lär sig om andra kulturer och språk bidrar på så sätt till ens allmänbildning, dessutom kan man börja samla på sig erfarenhet inför kommande språkkurser om man börjar tidigt, och man öppnar också för möjligheten till meritpoäng på gymnasiet.

18

Slutsatser

Syftet med arbetet har varit att öka kunskapen om elevernas tankar och motivation att läsa moderna språk i skolan. Nedanstående slutsatser dras vilka därmed hjälper att besvara frågeställningarna som följer:

Hurtyckerelevernaattbevekelsegrundentillspråkvaletpåverkarderasmotivationattlärasigspråketochviljanattläsaspråketvidare?

De bevekelsegrunder som respondenterna anger som motiverande för att fortsätta läsa moderna språk är främst inre faktorer, vilket även stämmer överens med tidigare forskning om moderna språk och motivation: ett genuint intresse för främmande språk, som även förklaras med nyfikenhet, att man vill kunna språket (bli flytande eller bli flerspråkig) och att man utvecklas och utmanas. Språk väljs utifrån intresse, för att de är meriterande och fördelaktiga, inte enbart utifrån en praktisk nyttoaspekt, utan även för hjärnans utveckling under lärande, för allmänbildningen samt för att komma närmare och förstå andra människor och kulturer. Även yttre faktorer kan motivera dock inte i samma grad: i skolan, och främst för GR-respondenterna, är betyg och meritpoäng som står för motivationshöjande yttre faktorer och som motiverar GR-respondenterna att vilja fortsätta med samma språk på gymnasiet. Att kunna använda språket (för studier, arbete, eller vistelse i landet) är – utöver eget intresse – både en motiverande bevekelsegrund men också en kritisk faktor: användbarheten verkar nämligen avgörande för språkvalet (på grund av antal talare som använder språket, vistelse i landet och liknande) och för att motivera att fortsätta läsa på gymnasiet men också – ännu mer påfallande – att det är den faktor som mest påverkar sannolikheten till att elever som har hoppat av på gymnasiet eventuellt återupptar språkstudier i framtiden. En motiverande bevekelsegrund verkar påverka motivationen att fortsätta positivt, men är samtidigt inte en garanti för att elever ska fortsätta läsa utöver vad som är obligatoriskt: flera väljer i själva verket att hoppa av även om de ansåg bevekelsegrunden motiverande.

Vilkaanledningarangerelevernaförattförklaraavhoppimodernaspråkiskolan?Ochhurförklarastidpunktenföravhoppen?

Bland de mest förekommande anledningarna för avhopp skriver både GR- och GY-respondenterna uttryckligen att de inte är språkintresserade och detta påverkar motivationen negativt, men de tillägger också att språk kräver ofta mycket (mer) tid jämfört med andra ämnen – vilka dessutom belönar dem minst lika mycket (om inte mer) poängmässigt – de tvingas därför omprioritera genom att välja det som är intressantast eller viktigast. Andra förklarar att det är språken som erbjuds i skolan som är problemet. Utöver dessa finns det faktorer utanför undervisningen som tvingar elever att avvisa moderna språk helt då dessa krockar med andra viktiga kurser (men en begränsning är också att det inte går att ha flera språk än två på schemat), dessa faktorer influerar dock snarare elevernas fysiska möjlighet att läsa än deras motivation. Den egna prestationens och lärarstöd tolkades inte lika avgörande för respondenternas motivation och för att ge skäl för avhopp som till exempel eget intresse eller användbarhet har visats. Engelskan värderades högst bland de respondenter som har hoppat av moderna språk men majoriteten av GY-klassen har ändå uttryckt vikten av att kunna andra språk utöver engelskan (faktiskt även majoriteten av de som inte längre läser moderna språk); slutsatsen är att engelskan inte kan ses som avgörande för att förklara avhopp i GY-klassen. GR-klassen

19

visar sig däremot generellt mer benägen till en ”English-is-enough”-attityd och en respondent motiverar sitt avhopp med detta också. GY-respondenterna visar att orsaken till tappad motivation under gymnasietiden och anledning till avhopp hänger – förutom på bristande intresse – framförallt på språkundervisningen och, indirekt, även läraren: illa tillämpad språkundervisning, tråkiga lektioner och oanvändbart språk nämns som orsak för tappad motivation. Dåliga lärare eller bristande förkunskaper från grundskolan nämns också som skäl till att inte vilja läsa fortsättningsspråket på gymnasiet och enligt respondenterna skulle ett språkobligatorium på grundskolan hjälpa för att börja kommande språkkurser med en bättre grund som sedan ska byggas vidare på; obligatorium på grundskolan hjälper också att samla på erfarenheter och möjliggör meritpoäng redan från första gymnasieåret, men några tycker att språk är något som kan läsas senare, om man verkligen vill, eftersom tiden på gymnasiet ändå inte räcker till för att fördjupa sig. Alla ovanstående faktorer bidrar till att de flesta som inte motiveras av intresse väljer att hoppa av moderna språk så fort chansen ges, vilket för GY-respondenterna betyder i slutet av årskurs 1 – oftast efter att ha läst fortsättningsspråket steg 3 – vilket inte är så överraskande då det räcker för naturvetenskapselever att läsa en enda kurs i moderna språk, men det intressanta är att bland de som valt att fortsätta efter årskurs 1 kommer de flesta att läsa moderna språk under hela gymnasietiden. GR-respondenterna hoppade av i slutet av årskurs 7 då det blev för mycket och de fick prioritera svenska/engelska.

Vadansereleverärfaktorersommotiverarellerintemotiverardemattfortsättaläsamodernaspråk,särskiltutövervadsomärobligatorisktpågymnasiet?

Vissa faktorer som redan nämnts ovan skulle också hjälpa att besvara frågan men här väljs de viktigaste: vikten av att ha bra lärare, särskilt på grundskolan, understryks; språkläraren och i synnerhet undervisningen som denne bedriver är avgörande för motivationen att fortsätta och detta yttrar sig framförallt i att elever som kanske redan från början inte är särskilt motiverade eller intresserade av språk (men även vissa som är motiverade, som vårt exempel med GY-Elev 17) tappar motivationen ytterligare om undervisningen inte är stimulerande eller om den inte bidrar till att de lär sig ett användbart språk. Andra förklarar – tvärtom – hur de har fortsatt läsa tack vare läraren, de roliga lektionerna och att respondenterna känner att de lär sig, utvecklas och kan använda språket. Återigen trycks mycket på användbarhet och meningsfullhet av språket som eleverna får lära sig men också av hur undervisningen bedrivs av språklärarna. Flera förbättringsförslag ges: de flesta rör (grundskole)läraren – hur denne måste kunna lära ut och möjligtvis även kvalitetssäkras av rektorn (det räcker inte att kunna språket) – men förslagen rör framförallt undervisningen, som enligt respondenterna (och särskilt på grundskolan) borde bli bättre. Undervisningen borde formas i större utsträckning med hjälp av eleverna så att den blir roligare och mer meningsfull, den borde varieras mer (genom olika arbetsformer), utgå från elevernas intressen och behov samt vila främst på kommunikation snarare än på glosor och utantillkunskap.

Oväntat är att, trots att de flesta i GY-klassen har hoppat av, läser alla andra minst ett modernt språk på högsta nivå (steg 5). De mest intressanta tankarna från respondenterna avser dock meritpoängsystemet vilket i vissa fall framställs inte enbart som ineffektiv utan till och med skadligt, och detta särskilt för de motiverade eleverna som drabbas hårdast av de negativa konsekvenserna som meritpoäng kan få med sig i frågan om sänkt undervisningstempo, sänkt motivation och på det stora hela sänkt undervisningskvalitet.

20

Diskussion

På grund av utrymmesbegränsningar kommer endast de viktigaste eller mest överraskande resultaten att diskuteras.

Läraren och undervisningen är viktiga faktorer för respondenterna och dessa kan avgöra motivationen och lusten att fortsätta läsa ett modernt språk eller hoppa av det. Detta visas väl i vårt exempel med GY-Elev 17 som kände sig motiverad av bevekelsegrunden till språkvalet (att han vistas i landet där språket talas), men som sedan uttrycker brist på motivation som orsak till att han har hoppat av; vilket skulle kunna få oss att spekulera i att han inte längre vistas i landet och därför har källan till motivationen försvunnit, men orsaken till att GY-Elev 17 inte längre är motiverad ligger inte i detta (eller inte enbart i alla fall), utan snarare i att andra faktorer (bland andra bristande undervisning och låg användbarhet i vardagen) har haft så stor och negativ påverkan att han har känt sig ”tvungen” att hoppa av, trots att han kanske fortfarande vistas i landet och att han skulle behöva språket.

Detta antyder att, oavsett hur konkret eller motiverande ens bevekelsegrund ser ut att vara, är varken den eller motivationen nödvändigtvis bestående och livslånga, utan andra faktorer kan påverka dem, det är därför viktigt att vi språklärare hittar ett sätt eller olika faktorer som hjälper att hålla motivationen uppe och att vi inte litar för mycket på att en motiverande bevekelsegrund ska ”göra jobbet” åt oss. Egentligen är detta något vi språklärare bör se positivt på för det betyder exempelvis att även en lågmotiverande bevekelsegrund (till exempel att man tvingas läsa ett språk), inte behöver innebära att eleven inte kan, lite längre fram, finna motivation i att lära sig språket genom till exempel bättre undervisning eller tack vare läraren; detta stödjs av Börjesson, som presenterades tidigare i det här arbetet, som menar att lärare kan hjälpa elever uppnå de flesta av de punkter som kännetecknar framgångsrika språkinlärare (Börjesson, 2012). Om vi däremot skulle förlita oss på att det räcker med en motiverande bevekelsegrund skulle det kanske innebära att eleverna fortsätter läsa – då inga andra (motivationssänkande) faktorer kommer emellan – men å andra sidan skulle det vara ”kört” för elever som inte redan från början känner sig motiverade.

Att läraren och undervisningen är avgörande faktorer för motivation är dock inget överraskande i sig eftersom, som skrevs inledningsvis, flera studier, bland andra Cardelús (2015), visar att de är kritiska för elevernas motivation, men det som är annorlunda här är att det inte handlar specifikt om relationen – eftersom respondenterna inte pekade i den riktningen – utan snarare på läraren som den som bedriver språkundervisningen, vilket enligt respondenterna bedöms inte tillräckligt givande. Vi kan också se bekräftat, som tidigare forskning (Cardelús, 2015) har pekat på, hur olika typer av motivation verkar: respondenter som läser vidare är oftast de som har inre motivation och de anger faktorer som intresse, framgång och ökade kunskaper som motiverande. Vidare visar vår undersökning att respondenterna i vissa fall har tänkt om sina språkplaner och läst flera kurser (och därmed högre steg) än vad de hade avsett från början, och förklaringen ligger i att de tycker att det är roligt, att läraren är bra och underhållande, eller att de känner att de utvecklas och kan använda språket, vilket också stämmer med resultat från tidigare studier som presenterats i det här arbetet.

Det som överraskade utifrån resultaten är just hur det som har kodats användbarhet verkar betyda i och för olika stadier av moderna språk: från anledningen till varför språket väljs, till att språket läses vidare under gymnasiet och även efter det, eftersom användbarheten ses

21

avgörande för att återuppta språkstudier även av elever som har hoppat av moderna språk på gymnasiet, och detta trots att bevekelsegrunden inte hade motiverat dem, vilket är något som ger hopp för moderna språks framtid.

Motivationen kan i sin tur påverkas negativt av en eller flera faktorer tillsammans vilka bidrar till att elever hoppar av. Det nämns till exempel att språk är (tids)krävande, eleven tappar då lust att fortsätta för att den tid som behöver läggas ned för att lära sig språket inte motsvarar det som eleven får ut av kursen, eller för att andra ämnen som upplevs roligare av eleven belönar lika mycket eller mer (poäng- och betygsmässigt också) än moderna språk, vilket betyder att vi också kan ana en viss konkurrens bland kurser på gymnasiet – framförallt de som är meritpoängsgrundande som engelska eller matematik. Naturvetenskapselever behöver dessutom inte läsa mer än 100 poäng inom moderna språk, vilket gör det enkelt att fatta beslutet att hoppa av. För grundskoleeleverna ser vi att resultat följer tidigare undersökningars trender (Skolinspektionen, 2010) (Skolverket, 2019) angående anledningen till varför eleverna inte fortsätter, nämligen för att få extra stöd i svenska/engelska, och att elever hoppar av successivt fram till årskurs 9, men enbart delvis då i vårt fall har de två eleverna läst moderna språk två läsår innan de hoppade av (till skillnad från elever som inte ens får testa) samt att de är en stark minoritet jämfört med de som fortsätter läsa, dessutom är det uteslutande flickor som står för avhoppen i GR-klassen, vilket också är i konstrast med vad tidigare undersökningar har visat.

Bristande information från skolpersonal kan också tolkas som en avgörande faktor till att eleverna kapitulerade lätt eftersom de kanske inte var införstådda med konsekvenser som avhoppen kunde få inför framtida gymnasiestudier och de kanske inte förstod vilka fördelar som skulle finnas med att slutföra moderna språk i grundskolan, inte minst inför möjligheten att kunna läsa vidare på gymnasiet och att kunna få meritpoäng redan från första året.

Värt att påpeka är att, mot vad i min erfarenhet de flesta språklärare skulle förvänta sig av naturvetarelever (mest okritiska gentemot engelska som enda språk) – och trots en eventuell kurskonkurrens i fråga om meritpoäng – visar sig GY-klassen benägen att uttrycka ett starkt behov av att kunna andra språk vid sidan av engelskan; nämnvärt är att alternativet i mitten av skalan röstades endast av 2 respondenter vilket har tolkats positivt då det innebär att de flesta tog ställning angående engelskan, istället för att välja alternativet som kan stå för ”varken eller”. Även om resultatet är positivt och inte pekar på att engelskan generellt sett bär skulden för att GY-eleverna hoppar av moderna språk, kan vi samtidigt inte heller exkludera att det kan vara en bidragande faktor för enskilda elever som visat English-is-enough-attityd och som inte känner sig motiverade, då forskning har visat att engelska kan ha negativ inverkan på motivation att lära sig moderna språk (Henry, 2012). Detta visas tydligare i några GR-respondenter som skrev uttryckligen att de inte behöver kunna andra språk än engelska inför framtiden.

Angående anledningar för avhopp är det också värt att förklara att respondenterna gav lite olika svar när de fick välja utifrån fasta alternativ för olika kategorier och när de fick själva skriva långsvar. Min tolkning är att eleverna valde huvudanledningen genom att välja de färdiga kategorierna och sedan utökade de svaren genom den öppna frågan. Ett exempel är att en elev vars svar kodades med bristande förkunskaper hade på föregående fråga svarat motivation så man kan se långsvaret i relation till föregående svar och som ett kontinuum, men samtidigt är det svårt att avgöra vilken som är orsaken respektive effekten: är det motivationen som från början påverkade grunderna i språket eller är det att motivationen sjunker när en elev själv

22

märker att förkunskaperna inte räcker till för att kunna följa undervisningen i moderna språk? Samma elev angav också flera anledningar utöver avsaknaden av motivation så analysen som presenterats utifrån dessa svar är förenklat eftersom man skulle behöva ställa följdfrågor för att kunna dra precisare slutsatser. Resultaten ska alltså ses som en indikation på vad och hur eleverna själva väljer att kategorisera sina motiveringar när möjligheten att sammanfatta ges, vilket kan på sätt och vis anses positivt då eleven tänker själv och väljer själv vad som är mest relevant att ta upp; till exempel nämns vissa faktorer (oanvändbarhet, ointresse och omprioriteringar) spontant av respondenterna för att förklara orsak till avhopp. Detta ska dock inte tolkas som att de andra anledningarna i flervalsfrågorna inte betyder något, annars hade respondenterna inte valt att kryssa i dem, utan de ska ses som något extra som läggs till utöver huvudanledningen och som också förklarar varför respondenterna inte kände att de kunde fortsätta med moderna språk; det förklarar däremot varför koder och faktorer från respondenternas egenförfattade svar har fått större utrymme än andra i resultatdelen, även om andra anledningar hade kryssats i på flervalsfrågorna.

Bland de mest överraskande och intressanta egenförfattade svaren från respondenterna finner vi de som rör meritpoängsystemet, vilket enligt respondenterna kan ha en dubbelfunktion: att motivera osäkra eller svårmotiverade elever eller att endast vara en bonus för de andra, men också att rentutav bestraffa de motiverade eleverna som vill lära sig men som blir ”bromsade” av att läraren måste dra ner på tempot på grund av elever som väljer språket enbart på grund av meritbonusen. Omotiverade elever som väljer moderna språk enbart tack vare meritpoängen kan dessutom påverka arbetsro på lektionen och även sänka hela gruppers motivation enligt några respondenter. Meritpoängsystemet ses med andra ord som något som motiverar elever till att välja fortsättningsspråket, men som inte nödvändigtvis motiverar att vilja lära sig, eller att hålla motivationen uppe under längre tid.

Det är intressant att notera att alla faktorer som respondenterna tog upp i sina svar är viktiga faktorer som påverkar undervisning i allra högsta grad (motivation, arbetsro, undervisningstakt och undervisningskvalitet), dessutom – som några respondenter påpekar – missar man meningen med meritpoängen när densamma kan fås på andra sätt genom andra kurser, det innebär att en elev som verkligen vill undvika moderna språk kan fortfarande göra det och ändå få poäng, vilket egentligen går emot planen bakom existensen av meritpoäng och Europakommissionens flerspråkighetsmål (COM 1995:590), (COM 2005:596) (ST/9015/2019/INIT) som presenterades inledningsvis.

Det som är intresseväckande och värt att diskutera vidare är att ett flertal av respondenterna ser meritpoäng som bestraffande för just elever som är intresserade av språk och som kanske skulle gynnas av att meritpoängsystemet togs bort. Camilla Bardel (Bardel, 2018), (Bjärvall, 2018) är av samma åsikt och tycker att systemet borde läggas ned då det dessutom bestraffar nybörjarspråken – något som i min erfarenhet som lärare i italienska känns påtagligt då elevantalet i mina kurser minskar – i sådana fall skulle införandet av meritpoäng redan från nybörjarnivå möjligtvis vara en lösning för att inte bestraffa vissa (mer udda) språk, motivera elever att läsa språk och på så sätt också arbeta mot Europakommissionens mål. Även införandet av andra moderna språk, exempelvis japanska, ser ut – utifrån vårt resultat – att kunna vara ett sätt för att motivera elever att läsa moderna språk i högre utsträckning, även om dessa dock egentligen inte inberäknas i EU:s officiella språk och bidrar på så sätt inte till Europakommissionens mål om flerspråkighet.

23

Avslutandetankar

Sammanfattningsvis, slutsatserna som dras av det här arbetet är att alla språklärare, oavsett undervisade språk eller skolform, bör ha elevernas intresse och behov i åtanke när de formar undervisning och se till att det man lär är meningsfullt för eleverna. Att låta elever bedriva undervisningen och arbeta över ämnesgränser – som har föreslagits – är något som möjligtvis kan göras utan större problem i engelska men inte så mycket i moderna språk, speciellt på de lägre stegen, på grund av begränsande språkkunskaper, men lärare kan ändå inkludera elever mer och diskutera med dem olika lämpliga men samtidigt intressanta och roliga arbets- och redovisningsformer som engagerar elever, också genom att anpassa dem mer utifrån varje elevs behov, preferenser och kanske även programinriktning.

Att förbättra språkundervisningen förefaller särskilt viktigt på grundskolan där eleverna möter moderna språk för första gången och där en bra grund behöver läggas för att skicka vidare motiverade elever till gymnasiet, det är dock också viktigt att det goda arbetet fortsätter gymnasiet ut, så att elevernas motivation och lust att lära kan hållas levande. Vidare behöver språklärare i högre utsträckning berätta eller påminna eleverna om vilka fördelar och möjligheter som finns för de som läser moderna språk, inte minst praktiska sådana som exempelvis studie- och arbetsmöjligheter utomlands.

Nyckelordet som har genomsyrat hela arbetet är användbarhet. Språklärarens uppgift för att vända på den negativa trenden som visas på senare tiden och som Christina Rosén beskriver som en språkkatastrof (Bergling, 2018) – nämligen att språkkunskaper minskar medan efterfrågan ökar – är att visa att moderna språk, tillika engelska, är något som elever kan ha nytta av även utanför skolan, och moderna språk skulle behöva få högre status, som något som elever kan tycka är ”inne” för att sticka ut från mängden eftersom ”alla kan ju engelska”, dessutom bör läraren understryka vikten av språkkunskaper och att kunna flera språk med tanke på det globaliserade samhälle vi lever i. Dessa är språklärarens utmaningar för framtiden.

24

Referenser

Andrésen, S. (2011). Vad motiverar elever att fullfölja sina studier i italienska? En kvalitativ

studie om elevers och lärares uppfattningar kring motivation för språkstudier. (Examensarbete för lärarutbildningen) Göteborg: Göteborgs Universitet.

Börjesson, L. (2012). Om strategier i engelska och moderna språk. Stockholm: Skolverket.

Bardel, C. (den 23 april 2018). Ta debatten om moderna språk. Tidningen Grundskolan.

Bardel, C., Falk, Y., & Lindqvist, C. (Red.). (2016). Tredjespråksinlärning. Lund: Studentlitteratur.

Bergling, M. (den 9 november 2018). Ny statistik: Akut brist på språklärare. Skolvärlden.

Bjärvall, K. (den 25 oktober 2018). Dags att stärka språken i skolan. Pedagog Stockholm.

Cardelús, E. (2015). Motivationer, attityder och moderna språk: En studie om elevers motivationsprocesser och attityder vid studier och lärande av moderna språk. (Doctoral dissertation, Institutionen för språkdidaktik) Stockholm: Stockholms Universitet.

Europeiska kommissionen. (COM 1995:590). White Paper ‘Teaching and Learning’.

Europeiska kommissionen. (COM 2005:596). A new framework strategy for multilingualism.

Europeiska kommissionen. (ST/9015/2019/INIT). Rådets rekommendation av den 22 maj 2019 om en övergripande strategi för språkundervisning och språkinlärning.

Granfeldt, J., Bardel, C., Erickson, G., Sayehli, S., Ågren, M., & Österberg, R. (2016). Muntlig språkfärdighet i främmande språk – en studie av samspelet mellan lärande, undervisning och bedömning i svensk skolkontext: presentation av det nya forskningsprojektet TAL. LMS - Lingua, (2), 1.

Henry, A. (2012). L3 Motivation. (Doctoral dissertation) Göteborg: Göteborgs Universitet.

Hjerm, M., & Lindgren, S. (2010). Introduktion till samhällsvetenskaplig analys. Malmö: Gleerups Utbildning.

Klöv Piauger, M. (2016). Motivation och moderna språk. Hur motiverar lärare i moderna språk elever i årskurs 7-9? (Examensarbete Kompletterande pedagogisk utbildning) Malmö: Malmö Högskola.

Negreiros Persson, J. (2018). Faktorer som påverkar elevers motivation att lära sig ett modernt språk i grundskolan. (Examensarbeteför Kompletering pedagogisk utbildning) Umeå: Umeå Universitet.

Patel, R., & Davidson, B. (2011). Forskningsmetodikens grunder: att planera, genomföra och rapportera en undersökning. Lund: Studentlitteratur.

25

Rienecker, L., & Stray Jørgensen, P. (2018). Att skriva en bra uppsats (Uppl. 4). Stockholm: Liber.

SFS 1994:1194. Grundskoleförordningen.

SFS 2010:2039. Gymnasieförordningen.

SFS 2011:185. Skolförordningen.

Skolinspektionen. (2010). Kvalitetsgranskning moderna språk. Rapport 2010:6, Stockholm: Skolinspektionen.

Skolverket. (2019). Elever och skolenheter i grundskolan läsåret 2018/19. Stockholm: Skolverket.

Statistiska Centralbyrån (SCB). (2018). Drygt hälften läser moderna språk på gymnasiet.

Vetenskapsrådet. (2002). Forskningsetiska principer inom humanistisk-samhällsvetenskaplig forskning. Stockholm: Vetenskapsrådet.

I

Bilaga1.Informationsbrev

Enkätundersökningommodernaspråk

Hej lärare och elever,

Jag heter Letizia Montagnani och jag studerar på Umeå Universitet. Jag arbetar just nu med en undersökning som ingår i mitt examensarbete vars syfte är att undersöka hur eleverna förhåller sig till moderna språk i skolan. Det är frivilligt att delta i undersökningen och du kan när som helst avbryta din medverkan utan några påföljder. Du som besvarar enkäten är anonym, inga namn eller mejladresser samlas in och dina svar kommer endast att användas för forskningsändamål. Jag skulle vara tacksam om du ville svara på en enkät med frågor som rör moderna språk i skolan. Tack för din medverkan!

Med vänlig hälsning

Letizia Montagnani

II

Bilaga2.Enkätfrågornatillgymnasiet

III

5. Varför började du läsa ett nybörjarspråk (steg 1) istället för att fortsätta med samma språk duläste i grundskolan (steg 3)? *Markera alla som gäller.

jag kände att jag inte hade lärt mig tillräckligt mycket i grundskolan för att kunna prestera bra påsteg 3 på gymnasiet

jag ville ha något på en lättare nivå (steg 1)

en kompis/kompisar skulle börja på ett nybörjarspråk (steg 1) så jag hängde med och lämnadefortsättningsspråket

jag föredrog språket (hur det låter, kulturen mm.) som skulle bli mitt nybörjarspråk änfortsättningsspråket från grundskolan

Övrigt:

6. Förklara ditt svar på föregående fråga lite närmare. *

Fortsätt till frågan 15.

Fortsättningsspråk från grundskolan (steg 3)

7. Vilken var/är den huvudsakliga anledningen till att du fortsatte med samma språk du läste igrundskolan (steg 3)? *Markera endast en oval.

jag är intresserad av språket eller kulturen som språket är kopplat till

jag vistas i landet/länder där språket talas

språket behövs eller är meriterande för framtida studier eller arbete

en kompis/kompisar skulle fortsätta med språket

mina föräldrar eller andra familjemedlemmar tyckte att jag skulle fortsätta

studievägledaren eller annan skolpersonal tyckte att jag skulle fortsätta

jag kan språket sedan tidigare så det kändes enklast

jag var inte intresserad av de andra moderna språken som erbjöds

för att få meritpoäng

Övrigt:

8. Hur har anledningen (dvs. ditt föregående svar om varför du fortsatte läsa samma språk)påverkat din motivation att fortsätta lära dig språket? *Markera endast en oval.

jag känner mig mycket motiverad att lära mig [språket] på grund av det

jag känner mig ganska motiverad att lära mig [språket] på grund av det

jag känner mig INTE så motiverad att lära mig [språket] på grund av det

jag känner mig INTE ALLS motiverad att lära mig [språket] på grund av det

IV

9. Läser du fortfarande fortsättningsspråket? *Markera endast en oval.

Ja

Nej

10. Hur tycker du att det går/gick för dig i fortsättningsspråket? *Markera endast en oval.

1 2 3 4 5

inte alls bra mycket bra

11. Läraren (i fortsättningsspråket) har hjälpt mig om/när jag behövde extra hjälp eller hade svårtmed något. *Markera endast en oval.

1 2 3 4 5

instämmer inte alls instämmer helt

12. Reflektera över varför du fortsatte läsa vidare fortsättningsspråket efter åk 1 på gymnasiet (ellervarför du inte gjorde det), din motivation för att lära dig språket, hur du tycker att det går/gick ikursen samt relationen med din språklärare. Finns det ett samband mellan dessa punkter ochvarför du valde att fortsätta eller inte fortsätta efter åk 1? Kan du förklara närmare? *Här kan du även väva in flera av de givna alternativen som stämmer in på varför du valde att fortsätta.

13. Tänker du fortsätta läsa det här språket i framtiden? *Markera endast en oval.

Ja

Nej

Kanske

14. Varför eller varför inte? (Håll svaret kort) *

Moderna språk - åk 3

V

15. Markera endast högsta steg du kommer att ha läst (och fått betyg i) för varje modernt språk närdu går ut gymnasiet (markera "inte läst det" om du inte har läst språket alls). *Om du t.ex. läser franska steg 3 ska du INTE markera steg 1, 2 och 3 utan du markerar endast steg 3 irätt rad (franska).Markera alla som gäller.

steg 1 steg 2 steg 3 steg 4 steg 5 INTE läst det

franskaspanskatyskaitalienska

16. Hur ser dina moderna språk-studier ut (EJ engelska) det här läsåret (åk 3)? *Markera endast en oval.

jag läser inga moderna språk i år

jag läser enbart ett steg 3-språk

jag läser enbart ett steg 5-språk

jag läser både ett steg 3-språk och ett steg 5-språk

jag läser fler än två moderna språk

Övrigt:

Avhopp moderna språk

VI

17. Varför har du hoppat av moderna språk (helt eller minst en språkkurs)? Flera svar kan markeras.*Välj svaren som bäst stämmer in på dig. Du kan även lägga till ett eget svar i Övrigt.Markera alla som gäller.

jag har INTE hoppat av några - jag läser fortfarande alla moderna språk-kurser jag har påbörjat

jag tappade motivationen

jag är inte intresserad av språk

det är inte obligatoriskt (för mitt program) så jag vill slippa det

jag behövde eller ville fokusera på andra ämnen

det är taktiskt: jag kan få poängen (och högre betyg) genom att läsa andra kurser

jag är inte intresserad av språkalternativen som den här skolan erbjuder men hade gärna lärt migett annat språk inom ramen för moderna språk

kursen jag ville läsa startades inte på grund av för få sökande

språklektioner krockar med andra kurser på schemat som jag prioriterar eller är obligatoriska förmitt program

språklektioner ligger på obekväma tider (tidigt på morgonen eller sent in på eftermiddagen)

mitt schema eller studieplan är fullt

jag trivdes inte med undervisande språklärare

jag fick inte den hjälp jag behövde

undervisningen var inte tillräckligt givande eller utmanande

klassrumsklimatet var dåligt (t.ex. ingen studiero, andra elever störde lektionerna, kände mig intetrygg mm.)

tempot var för högt

det blev för svårt

min undervisande lärare eller annan personal på skolan tyckte att jag skulle hoppa av

mina föräldrar tyckte att jag skulle hoppa av

Övrigt:

18. När (efter att ha kompletterat vilket steg) hoppade du av moderna språk? Utveckla också dinamarkerade alternativ på föregående svar (t.ex. varför tappade du motivationen? Kan du förklaravad som blev för svårt? osv.). Om du INTE har hoppat av några kurser i moderna språk skrivendast en punkt. *

VII

19. Har du läst moderna språk utöver vad som var obligatoriskt för just ditt program*? Vad tyckerdu om att moderna språk är obligatoriska? Anser du att de borde vara det även på grundskolanför att minska antal avhopp? Motivera. *På gymnasiet är det obligatoriskt att läsa minst 100 poäng i moderna språk (naturvetenskaps- ochekonomiprogrammet) eller minst 200 poäng (humanistiska och samhällsprogrammet).

Fortsätt till frågan 20.

Avslutande tankar

20. Hur många moderna språk planerade du att läsa när du började gymnasiet? *Markera endast en oval.

Så få moderna språk som möjligt

1 språk: fortsätta med språket från grundskolan (steg 3)

1 språk: börja med ett nytt nybörjarspråk (steg 1)

2 språk: fortsätta med språket från grundskolan (steg 3) och ett nytt nybörjarspråk (steg1)

Så många moderna språk som möjligt

Övrigt:

21. Hur långt (steg 1-5) inom moderna språk tänkte du läsa när du började gymnasiet? *Markera endast en oval.

jag tänkte läsa upp till minsta poängkrav (steg 1 eller steg 2, beroende på mitt program)

jag tänkte läsa ett nybörjarspråk enbart och läsa det t.o.m. årskurs 2 (steg 2) - oavsettpoängkrav

jag tänkte läsa ett nybörjarspråk enbart och läsa det t.o.m. årskurs 3 (steg 3) - utöver poängkrav

jag tänkte läsa mitt fortsättningsspråk enbart och läsa det t.o.m. årskurs 2 (steg 4) - oavsettpoängkrav

jag tänkte läsa mitt fortsättningsspråk och läsa det t.o.m. årskurs 3 (steg 5) - utöver poängkrav

jag tänkte maximera mina möjligheter och läsa två språk t.o.m. årskurs 3 (ett steg 3-språk ochett steg 5-språk)

jag tänkte läsa så många språk som möjligt och så långt som möjligt

Övrigt:

22. Har dina planer angående moderna språk ändrats under gymnasiets gång? Varför i så fall? Vadberodde det på? Förklara. *

VIII

23. Hur ställer du dig till följande påstående: "Det räcker med att kunna engelska, man behöver intekunna andra främmande språk."? *Markera endast en oval.

1 2 3 4 5

Instämmer inte alls Instämmer helt

24. Har meritpoäng motiverat dig att läsa moderna språk på gymnasiet? *Markera endast en oval.

Ja

Nej

Det blev ett bonus men jag hade ändå tänkt läsa moderna språks högre steg (steg 3-5)

25. Vad tycker du om meritpoängsystemet? Tycker du att det funkar för att motivera och få fleraelever att läsa språk på högre steg (3-5)? Ser du några nackdelar med det? Förklara hur dutänker. *

26. Vad motiverar dig att fortsätta läsa moderna språk ända in i åk 3? Eller vad hade kunnatmotivera dig? Skriv tydligt i ditt svar så att man förstår om du pratar hypotetiskt (vad som hadekunnat motivera dig) eller om du beskriver hur det faktiskt har varit/är. *

27. Har du några tankar på hur man skulle kunna höja moderna språks status och/eller hur manskulle kunna få flera elever att fortsätta läsa moderna språk så långt som möjligt och inte hoppaav? *

IX

Tillhandahålls av

28. Har du ytterligare kommentarer du vill lämna angående moderna språk eller den här enkätenkan du skriva dem här.

X

Bilaga3.Enkätfrågornatillgrundskolan

Frågor om moderna språk i grundskolan*Obligatorisk

1. Är du... *Markera endast en oval.

Tjej

Kille

Vill inte ange

2. Ange ditt/dina modersmål *Markera alla som gäller.

svenska

franska

spanska

tyska

Övrigt:

3. Du tycker att du fick tillräcklig mycket information om, och hjälp av skolpersonalen i sambandmed språkvalet. *Markera endast en oval.

1 2 3 4 5

instämmer inte alls instämmer helt

4. Läser du idag något modernt språk i skolan t.ex. franska, spanska eller tyska? (Engelska räknasINTE hit). *Markera endast en oval.

Ja Fortsätt till frågan 5.

Nej Fortsätt till frågan 13.

Du läser moderna språk...

5. Vilket modernt språk läser du för närvarande i skolan? *Markera endast en oval.

franska

spanska

tyska

Övrigt:

XI

6. Varför läser du [språket du svarade ovan]? Markera det alternativ som stämmer bäst in på dig. *Du kan tänka så här: vilket av dessa alternativ var avgörande i mitt val att läsa det modernt språk jagläser nu?Markera endast en oval.

jag är intresserad av [språket] eller kulturen som språket är kopplat till

jag vistas i landet/länder där [språket] talas

[språket] behövs för mina framtida studier eller arbete

en kompis eller flera kompisar skulle läsa [språket]

mina föräldrar eller andra familjemedlemmar tyckte att jag skulle välja [språket]

studievägledaren eller en av mina lärare tyckte att jag skulle läsa [språket]

jag kan [språket] sedan tidigare

jag har generellt lätt för språk så det påverkar betyg positivt

enbart för att få extrapoäng när jag söker till gymnasiet

Övrigt:

7. Hur påverkar ditt svar på föregående fråga din motivation att lära dig [språket]? *Markera endast en oval.

jag känner mig mycket motiverad till att lära mig [språket] på grund av det

jag känner mig ganska motiverad till att lära mig [språket] på grund av det

jag känner mig varken motiverad eller omotiverad till att lära mig [språket] på grund av det

jag känner mig INTE särskilt motiverad till att lära mig [språket] på grund av det

jag känner mig INTE ALLS motiverad till att lära mig [språket] på grund av det

8. Hur tycker du att det går för dig i [språket du läser]? *Markera endast en oval.

1 2 3 4 5

det går inte alls bra det går mycket bra

9. Läraren hjälper mig om jag behöver extra hjälp eller har svårt med något. *Markera endast en oval.

1 2 3 4 5

instämmer inte alls instämmer helt

10. Vad har motiverat dig att fortsätta läsa moderna språk? Du kan också väva in alternativen frånfrågorna ovan i ditt svar. *Tänk både vad som motiverar dig från dag till dag men också från läsår till läsår för att fortsätta med dittmodernt språk.

XII

11. Tänker du fortsätta läsa samma språk på gymnasiet? *Markera endast en oval.

Ja

Nej

Kanske

12. Varför tänker du fortsätta eller varför inte? *

Fortsätt till frågan 24.

Du läser INTE moderna språk

13. Du tycker att du fick tillräcklig mycket information om, och hjälp av skolpersonalen i sambandmed språkvalet. *Markera endast en oval.

1 2 3 4 5

instämmer inte alls instämmer helt

14. Varför läser du INTE några moderna språk? (Du kan välja flera svarsalternativ och även skrivaegna) *Markera alla som gäller.

jag tycker inte om språk

jag behöver eller vill fokusera på andra ämnen

det är inte obligatoriskt så jag vill slippa det

jag vill vänta med det tills jag börjar gymnasiet

språket jag är intresserad av finns inte som valbart alternativ på min skola

inga språkkunskaper i moderna språk behövs för mina framtida studier eller arbete

Övrigt:

15. Utveckla föregående svar (Varför läser du inte några moderna språk?). *

XIII

16. Vad läser du istället för franska/spanska/tyska inom ramen för språkval? *Markera endast en oval.

modersmål

svenska som andraspråk

teckenspråk

extra svenska

extra engelska

svenska/engelska

Övrigt:

17. Varför läser du det istället för franska/spanska/tyska? *

18. Har du läst moderna språk (franska/spanska/tyska) någon gång i grundskolan? *Markera endast en oval.

Ja men jag hoppade av Fortsätt till frågan 19.

Nej Fortsätt till frågan 24.

Avhopp

19. När slutade du läsa moderna språk? *Markera endast en oval.

Jag läste ett modernt språk i åk 6.

Jag läste ett modernt språk i åk 6 och 7.

Jag läste ett modernt språk i åk 6, 7 och 8.

Jag läste ett modernt språk i åk 6, 7 och 8 men slutade i nian.

XIV

20. Varför läste du moderna språk men bestämde dig sedan för att hoppa av? Vad berodde det på?(Du kan välja flera svarsalternativ) *Markera alla som gäller.

det berodde på mina låga kunskaper i det valda språket

det berodde på mitt låga intresse i ämnet

det berodde på min motivation i ämnet

det berodde på hur språkundervisningen bedrevs

det berodde på att lektionerna inte var tillräckligt givande eller utmanande

det berodde på min språklärare

det berodde på att jag inte fick den hjälp jag behövde

det berodde på klassrumsklimatet (t.ex. ingen studiero, andra elever störde, kände mig inte tryggmm.)

det berodde på att det blev för svårt

det berodde på för högt tempo

det berodde på taktik: jag hoppade av för att istället läsa ett annat ämne där jag kunde få etthögre betyg

min undervisande lärare eller annan personal på skolan tyckte att jag skulle hoppa av

mina föräldrar tyckte att jag skulle hoppa av

Övrigt:

21. Utveckla ditt/dina svar på föregående fråga och skriv vad som istället hade kunnat motivera digatt fortsätta läsa moderna språk. *

22. Ångrar du att du valde bort moderna språk i grundskolan? *Markera endast en oval.

Ja

Nej

23. Motivera ditt svar. *

Fortsätt till frågan 24.

Avslutande tankar

XV

24. På gymnasiet är det obligatoriskt att läsa minst 100 eller 200 språkpoäng (beroende påprogram). Är det bra eller dåligt enligt dig? Och tycker du att det borde vara obligatoriskt ävenpå grundskolan? Motivera dina svar. *

25. Hur ställer du dig till följande påstående: "Det räcker med att kunna engelska, man behöver intekunna andra främmande språk"? *Markera endast en oval.

1 2 3 4 5

Instämmer inte alls Instämmer helt

26. Hur många moderna språk tänker du läsa på gymnasiet? *Markera endast en oval.

Så få moderna språk som möjligt

1 språk - jag tänker börja med ett nytt nybörjarspråk (steg 1)

1 språk - jag tänker fortsätta med språket jag läser nu i grundskolan (steg 3)

2 språk - språket jag läser nu i grundskolan (steg 3) och ett nytt nybörjarspråk (steg1)

Så många moderna språk som möjligt

27. Hur långt inom moderna språk (steg 1-5) tänker du läsa på gymnasiet? *Markera endast en oval.

tills jag uppnått minsta poängkrav (beroende på program), sedan slutar jag med språk

jag tänker läsa ett nybörjarspråk enbart och läsa det t.o.m. årskurs 2 (steg 2) - oavsettpoängkrav

jag tänker läsa ett nybörjarspråk enbart och läsa det t.o.m. årskurs 3 (steg 3) - utöver poängkrav

jag tänker läsa mitt fortsättningsspråk enbart och läsa det t.o.m. årskurs 2 (steg 4) - oavsettpoängkrav

jag tänker läsa mitt fortsättningsspråk och läsa det t.o.m. årskurs 3 (steg 5) - utöver poängkrav

jag tänker maximera mina möjligheter och läsa två språk t.o.m. årskurs 3 (ett steg 3-språk ochett steg 5-språk)

jag tänker läsa flera än två språk (om det går) och så långt som möjligt

Övrigt:

28. Förklara hur du tänkte på föregående fråga. *

XVI

Tillhandahålls av

29. Har du några tankar på hur man skulle kunna höja moderna språks status och hur man kan fåflera elever att fortsätta läsa moderna språk så långt som möjligt och inte hoppa av? *

30. Om du vill tillägga något mer angående moderna språk eller om du har kommentarer om den härenkäten kan du skriva här.Frågan är inte obligatorisk. Här kan du skriva ifall du vill ta upp något som inte täcktes av mina tidigarefrågor eller om du vill förtydliga något.

XVII

Bilaga4.FigurerfrånEnkät1

Figur 1

Figur 2

jag tänkte läsa upp till minsta poängkrav (steg 1 eller steg 2, beroende på mitt program). jag tänkte läsa mitt fortsättningsspråk och läsa det t.o.m. årskurs 3 (steg 5) - utöver poängkrav. jag tänkte maximera mina möjligheter och läsa två språk t.o.m. årskurs 3 (ett steg 3-språk och ett steg 5-språk).

Totalt 9 respondenter hade planer på att välja bort moderna språk redan efter steg 3 i årskurs 1. 7 respondenter hade tänkt välja enbart fortsättningsspråket men maximera läsning av det genom att läsa det alla tre åren, medan 3 respondenter hade tänkt maximera både antal språk (genom att läsa ett nybörjarspråk utöver fortsättningsspråket) och antal år (genom att läsa båda ända till årkurs 3); tillsammans med dessa tre respondenter skulle man även kunna lägga till svaret från 1 respondent som från början avsåg att läsa så många språk som möjligt och så långt som möjligt.

XVIII

Figur 3

Figur 4

XIX

Figur 5

Figur 6

Figur 7

XX

Markera endast högsta steg du kommer att ha läst (och fått betyg i) för varje modernt språk när du går ut gymnasiet (markera "inte läst det" om du inte har läst språket alls).

Figur 8

Varför har du hoppat av moderna språk (helt eller minst en språkkurs)? Flera svar kan markeras. 24 svar

Figur 9

0

2

4

6

8

10

12

jag har

INTE

hoppat av

några

- jag

läse

r…

jag är

inte

intre

sser

ad av

språ

k

jag ta

ppade m

otivat

ionen

jag beh

övde e

ller v

ille fo

kuse

ra på a

ndra äm

nen

det är

inte

obligat

oriskt

(för m

itt pro

gram

) så j

ag…

det är

takt

iskt:

jag ka

n få poän

gen (o

ch högr

e…

språ

klekti

oner kro

ckar

med an

dra ku

rser p

å…

undervisn

ingen va

r inte

tillrä

cklig

t giva

nde eller…

klassr

umsk

limat

et var

dåligt

(t.ex.

ingen st

udiero,…

det blev

för s

vårt

jag är

inte

intre

sser

ad av

språ

kalte

rnat

iven so

m…

jag tr

ivdes i

nte m

ed under

visan

de språ

klära

re

kurse

n jag v

ille lä

sa st

arta

des inte

på gru

nd av fö

r…

språ

klekti

oner ligg

er på o

bekväm

a tider (

tidigt

på…

mitt

schem

a elle

r stu

dieplan

är fu

llt

jag fic

k inte

den hjälp ja

g behövd

e

tem

pot var

för h

ögt

min underv

isande lä

rare

eller a

nnan per

sonal

på…

mina f

öräldra

r tyc

kte at

t jag

skulle

hoppa av

Övrigt

:

XXI

Figur 10

Figur 11

XXII

Figur 12

instämmer inte alls instämmer helt

Figur 13