Moment 12 - Urologi

Moment 12 Urologi

Medicin 1 Block II Moment 12

Urologi

Moment 12 Urologi

Dagens lek8on

Del 1) Urinorganens Anatomi & Fysiologi

Rast

Del 2) Patologi och Terapi

Norrkping

Lrare: Andreas Roup

Vecka 9

Skydd 14 onsdag 24/2, 11:35 13:15 (Genomgng) Rast 15 minuter torsdag 24/1, 08:10 09:45 (Frdighetstrning Urinprov) Rast 15 minuter


Urologi

Urologi

Norrkping

Lrare: Andreas Roup

Vad r Nefrologi? Lran om

urinorganen och dess sjukdomar

Vi har tv njurar som arbetar parallellt med varandra. Den ena njuren r mer akTv n den andra i sniU brukar man sga aU 30 % av ena njuren anvnds och 60 % av den andra. Totalt sU anvnds allts drygt 90 % av njurarnas kapacitet hos en frisk normal mnniska och det r drfr vi ven skulle klara oss utmrkt med bara en njure.

Varfr vi har tv njurar r dock eU mysterium, kanske fr aU vara p den skra sidan om den ena skulle sluta funka?

Njurarnas funkTon r aU rena blodet frn slaggprodukter. DeUa sker genom aU njurarna bildar urin som vi dre\er tmmer ut, ngot som p omvrdnadssprk kallas fr aU kasta va'en.

Njurarna tar in det orenade blodet direkt frn Aortan genom Arteria Renalis och det renade blodet ker ut frn njurarna genom Vena Renalis Tll Vena Cava. Slaggprodukterna hamnar i urinen som ker ner Tll urinblsan.


Urologi

Norrkping

Lrare: Andreas Roup 2014-01-21

Njurarnas posiTon i kroppen r lngst bak p kroppen, nrmast ryggen.

P bilden kan du se hur njurarna siUer i frhllande Tll de andra organen.

Den vnstra njuren r precis bakom den nedtgende tjocktarmen som kopplar Tll rektum (ndtarmen). Framfr vnstra njuren kan man ocks se mjlten. Den hgra njuren r belgen bakom den upptgende tjocktarmen och strax bakom nedre delen av leverns hgra spets. Strax ovanfr bda njurarna ser man diafragman som r muskeln som hjlper oss aU andas.

Frn bda njurarna ser man artrerna, venerna och hur de r kopplade samt urinledarna (ureter) som leder Tll urinblsan.

Anatomi

Posterior perspekTv (bakifrn)


Urologi

Norrkping

Lrare: Andreas Roup

Njuren bestr av en bark eU yUre skyddshlje, mrg dr njurpyramiderna nns dr urinprodukTonen sker, eU bcken som leder om urinen ner Tll urinledaren. Varje njure innehller mellan 6 och 7 njurpyramider beroende p generna. I varje pyramid ltreras blodet och slaggprodukterna fljer sm rr (nefroner) ner Tll papillen som fr ut all nyproducerad urin Tll njurbckenet och drmed urinledaren, fr aU sedan hamna i urinblsan och slutligen lmna kroppen. En njure har generellt seU frmgan aU producera drygt 10 liter urin dagligen.

Anatomi & Fysiologi


Urologi

Norrkping

Lrare: Andreas Roup

I varje njurpyramid nns era sekToner med Nefroner. I dessa nefroner sker urinprodukTonen. Det brjar med aU det orenade blodet frn arteria renalis samlas i eU krlnysan i Glomerulus. Hr sker den frsta ltreringen av blodet, dr slaggprodukter och vaUen ltreras frn blodet in i tubulus (gula rren). Denna vtska som bilas kallas primrurin. Dre\er fljer blodkrlet e\er tubulus ner genom Henles slynga. Hr bildas eU kapillrnt dr blodet absorberar strre delen av vtskan som gU frlorad i frsta ltreringen. Det som blir kvar kallas sekundrurin.

Anatomi & Fysiologi

Glomerulus

Tubulus

Henles slynga

Det renade blodet fortsUer ut frn njuren genom vena renalis och sekundrurinet fljer tubulus ut frn nefronet ner Tll Papillen fr aU slutligen hamna i urinblsan.

Ner mot Njur-bcken

Papill


Urologi

Norrkping

Lrare: Andreas Roup

Renat blod

Primrurin

Tubulus

Glomerulus

Sekundr- urin

Papill


Urologi

Norrkping

Lrare: Andreas Roup

Allt nyproducerat urin frs frn njurbckenet Tll urinblsan via urinledarna. Dr samlas urin och upp Tll 1,2 liter fr plats hos en normal och frisk mnniska. Olika sjukdomar och geneTskt ursprung kan variera denna kapacitet.

Nr urinblsan r fylld Tll ungefr 80 % brjar den tjas ut. Urinblsan r som en ballong, en gummibehllare som tjs ut ju mer urin som samlas. Varje del av tjningen registrerar knselkroppar som har receptorer i urinblsvggarna och signalerar Tll hjrnan aU personen ska brja knna sig kissndig.

Anatomi & Fysiologi


Urologi

Norrkping

Lrare: Andreas Roup

Urinet samlas allts i urinblsan och den tjs ut. Som ni ser p bilderna r urinblsan likadan fr bda knen men mannens siUer lite hgre upp och har eU lngre urinrr n kvinnan. Det r i muskelhljet Muskulus Detrusor som knselreceptorerna nns som knner av urinblsans uUjning.

Den viljestyrda muskeln som styr tmningen av urinblsan r lokaliserad dr den Interna snktern r lokaliserad. Denna muskel r en av de f ringmusklerna som r viljestyrda.

Anatomi & Fysiologi


Urologi

Norrkping

Lrare: Andreas Roup

InfekToner i urinvgarna kallas urinvgsinfekToner. Obehandlade urinvgs-infekToner gr aU bakterierna vandrar upp frn urinblsan lngs urinledarna Tll dess aU de nr njurarna. Nr de nU njurarna kallas infekTonen fr njurbcken-inammaTon. InammaTonen delas upp i 5 grader. Fr aU veta hur lngt inammaTonen gU gr man en njurrntgen eller ultraljuds-underskning. Obehandlad infekTon i urinvgarna kan leda Tll aU njuren slutar fungera helt och hllet!

Patologi - Infek8oner i urinvgarna

Symptom: Knsla av kissndighet som terkommer o\a trots normala urinmngder. Illado\ande urin r ocks vanligt. Vid svrare infekToner kan smrta i och omkring urinvgarna frekomma. Fr vissa kan smrtan vara mycket svr trots behandling av paracetamol + NSAID. Diagnos: Urinprov dr man frvntar sig frhjda vrden av leukocyter (vita blodkroppar, betecknas som LEU +). Urinodling fr aU ta reda p orsak. Blod i urin kan frekomma (bet. Som ERY +) Behandling: AnTbioTka


Urologi

Norrkping

Lrare: Andreas Roup

Njursvikt innebr aU njurarnas funkTon r nedsaU. DeUa kan bero p en mngd olika anledningar, ssom infekToner, tumrer, toxiska produkter eller strningar i blodcirkulaTonen. Om det gr aU behandla orsaken Tll njursvikten genomfrs deUa, vid kronisk njursvikt r o\a transplantaTon det enda alternaTvet. Fram Tll transplantaTonen fr paTenten o\a genomg dialysbehandling.

Patologi - Njursvikt

Symptom: TrUhet och illamende, allts diusa symptom. Det r sllan njursvikt misstnks p grund av symptombilden. Diagnos: Blodprov KreaTnin (dr krea indikerar njurarnas funkTon). Urinprov Leukocyter (fr aU utesluta inammaTon). Njurrntgen fr aU utesluta tumrbildning. Behandling: AnTbioTka

InfekTs njursvikt Cirkulatorisk njursvikt Tumrorsakad

njursvikt


Urologi

Norrkping

Lrare: Andreas Roup

En del i processen med aU bilda urin tar njuren natrium, kalium, klorid och andra mnen. Dessa r helt ofarliga nr man r frisk, ter och dricker som man ska. Nr man dremot inte hller en god kost eller vid andra problem med njurarna kan ltraTonen av vtska bli fr lg eller ltraTonen av salterna bli fr stor. Nr koncentraTonen av salterna blir fr stora och inte spds ut jmnt med vtskan bildas kristaller, som kar i storlek och bildar Tllslut stenar. Vanligaste orsaken r aU det r fr lite vtska i blodet, som kan orsakas av andra sjukdomar eller helt enkelt fr aU paTenten dricker fr lite vtska. Fr hg kost av salt r ocks en vanlig orsak. Symptomen uppstr nr stenarna Tllslut fastnar i urinledarna och d uppstr en enormt stark smrta.

Njursten

Symptomen r stark smrta i ryggen som o\a strlar ner mot underlivet och kommer i intervaller. Diagnosen stlls med blodprov (hgt kalcium) och rntgen. Behandlingen r o\ast aU man kissar ut stenen + smrtsTllande, alternaTvt utdragning, sprngning eller operaTon.


Urologi

Norrkping

Lrare: Andreas Roup

Nr njurarna inte fungerar som de ska eller om man blir tvungen aU operera bort dem s mste paTenterna genomg dialysbehandling. Principen r aU man hrmar njurarnas funkTon, genom aU anvnda en maskin fr hemodialys eller bukdialys. Det man gr r aU anvnda dialysvtska och eU dialyslter, dr ltret hrmar glomerulus i njurarna fr produkTon av primrurin. Restprodukterna e\er en dialys kallas dialystat.

Dialysbehandling

De allra esta paTenter som genomgr dialysbehandling vntar ocks p aU f en njure transplanterad Tll sig. Beroende p om paTenten har njursvikt eller saknar njurar helt s kan man behva behandlas en gng i veckan upp Tll en gng om dagen. I svra fall krvs behandling 2-3 gnger dagligen.


Urologi

Norrkping

Lrare: Andreas Roup

PaTenten r kopplad med slangar frn artren Tll maskinen, och i maskinen ltreras blodets slagg-produkter bort och det renade blodet terfrs Tll paTenten genom en slang in Tll en av paTentens vener. Filtret r allts njurens glomerulus och den vtskan och nringen paTenten frlorar sugs upp i blodbanan genom den Tllfrda dialysvtskan fr aU kompensera paTentens frluster av vtska och nringsmnen. AnTkoagulanTa anvnds

Hemodialys

fr aU blodet inte ska koagulera under processen. En dialys tar drygt 40 minuter upp Tll en Tmma beroende p paTentens blodvolym.


Urologi

Norrkping

Lrare: Andreas Roup

Filtret i dialysmaskinen r det som renar. Det bestr av eU membran med porer (hl) dr endast slaggprodukter (metaboliska toxiner) och vaUenmolekyler kan passera. Blodkroppar r fr stora och kan drfr inte ka igenom membranet och stannar drfr kvar i blodet. P hgra sidan ser vi ren dialysvtska och p vnstra sidan ser vi blodet. Slagg-produkter ker ut Tll dialys-vtskan men inte allt! Det r som aU blanda socker i te det jmnar ut sig. Drfr frsvinner aldrig alla

Dialyslter

slaggprodukter frn blodet vid en dialys utan det blir lika mycket p bda sidor, allt blandas ut jmnt mellan dialysvtskan och blodet. Drfr r dialys aldrig lika eekTvt som njurarnas rening.


Urologi

Tyvrr r denna metod lngt ifrn lika eekTv som hemodialys men frdelen r aU paTenten inte behver ka Tll sjukhuset eller ngon dialysmoUagning fr aU genomfra dialysen. O\ast r det hemsjukvrden som hjlper paTenterna med bukdialys och en dialysperiod tar ungefr 1-2 Tmmar. Via eU drnage ker den anvnda dialysvtskan ut frn kroppen.

Norrkping

Lrare: Andreas Roup

PaTenter med behov av dialys men som inte har frlorat njurarna helt och har endast har lU njursvikt kan f bukdialys i hemmet. DeUa innebr aU paTenten har en kateter frn buken in Tll bukhlan (Peritoneum) dr man fr in ren dialysvtska. Lngst bukhinnan lper blodkrl som har porppningar ner Tll bukhlan genom bukhinnan p eU liknande sU som eU dialyslter. P deUa sU ltreras slaggprodukter ut i vtskan p precis samma sU som i en dialysmaskin.

Bukdialys i hemmet

Dialys- vtska

Dialys- kateter

Blodkrl

Peritoneal- membran

Drnage


Urologi

Norrkping

Lrare: Andreas Roup

Njurtransplanta8on

NjurtransplantaTon r den vanligaste formen av transplantaToner. AU transplantera en njure r inte srskilt komplicerat man fster den transplanterade njuren anTngen under ens bentliga njurar (om paTenten har njursvikt och ens egna njurar har viss funkTon kvar) eller p samma plats som ens Tdigare njurar om man varit tvungen aU operera bort sina njurar (exempelvis vid svr inammaTon eller njurcancer. En lmplig donator r ngon inom familjen med samma blodgrupp som en sjlv men ven andra funkar, s vida man har samma blodgrupp.


Urologi

Norrkping

Lrare: Andreas Roup

Documents

Moment 12 - Urologi