Moment 18 Del 3 b

Moment 18 – PsykiatriDel 3 b

Moment 18

Skydd, omsorg & säkerhet – Vårdblock 3, Moment 18Norrköping

Lärare: Andreas Roupé

Psykiatri

Skydd 11 b måndag 5/5 10:00 – 13:25 Del 3 a Rast 15 min + Lunchtisdag 6/5 11:55 – 14:05 Del 3 b Rast 15 minonsdag 7/5 10:05 – 12:05 Del 3 c Rast 15 mintorsdag 8/5 10:05 – 12:05 Del 4 Rast 15 min

Vecka 18 Del 1: Psykiatri vs Psykologi och psykiatrivårdens historia

Del 2: Dagens psykiatriska organisation, lagar och vårdformer

Vecka 19 Del 3: Hur psykisk ohälsa uppstår, diagnoser och behandlingar

Del 4: Vårdandet av patienter utifrån omvårdnad och omsorg

Psykiatri – Del 3 b

Skydd 11 a måndag 5/5 13:30 – 15:00 Del 3 b Rast 15 min onsdag 7/5 13:00 – 16:35 Del 3 c Rast 3 x 15 min

torsdag 8/5 13:00 – 16:35 Del 4 Rast 15 x 3fredag 9/5 13:10 – 15:40 Uppgifter Rast 15 min

Affektiva sjukdomar – ÅngesttillståndNorrköping


Skydd, omsorg & säkerhet – Vårdblock 3, Moment 18


Omvårdnad vid ångesttillstånd Förståelse• Visa förståelse för patientens upplevelse• Säg ALDRIG ”det handlar bara om ångest” (det är kränkande)• Förklara dock att ångest aldrig är farligt eller skadligt Omhändertagande• Sätt gränser i mötet med patienten eftersom överdrivet omhändertagande

och sympati kan förvärra sjukdomsbilden. Det handlar om att kunna vara lagom omhändertagande, vilket kan vara en svår utmaning. Lyssna lagom och var lagom hjälpsam

• Begränsa patientens symptom genom att inte påminna eller uppmärksamma patienten om dessa.

• Ge stöd och uppmuntra aktivitet och självständighet steg-för-steg.• Visa lugn i mötet med patienten

Affektiva sjukdomar – Utmattningssyndrom (fatigue)

Norrköping




”… jag är utbränd …”

”… jag har gått in i väggen … ”

” … Jag har en utmattningsdepression … ”


Norrköping




OrsakBörjade uppkomma på 90-talet som ett uttryck för ett tillstånd där man får förlust av all motivation och allt engagemang i sitt arbete som en följd av långvarig överbelastning. Forskning visar att alla människor har olika toleransnivåer av stress och ansvar och om belastningen blir för hård kan man råka ut för fatigue.

Symptom• Brist på psykisk ork samt kroppslig svaghet• Sömnstörningar• Koncentrationssvårigheter och minnesstörningar• Nedsatt prestationsförmåga i vardagliga rutiner i arbetet• Svårt att prestera under tidspress• Känslighet för ljus och ljud• Fysiska symptom som värk, hjärtklappning, yrsel och magproblem


Norrköping




Behandling

Psykofarmaka• SNRI-preparat – Används vid svårare fatigue med depressionsinslag

(serotonin och noradrenalin) och för att öka patientens energi (noradrenalin)• Lugnande eller benso – för sömnsvårigheter

Psykoterapi• KBT, samtalsterapi, stresshantering och avspänningsövningar

Omvårdnad• Hjälpa patienter till vila, lugn och ro• Tillse de grundläggande hälsobehoven såsom kost, vätska och sömn• Hjälp att steg-för-steg få patienten att delta i rehabiliterande aktiviteter

Affektiva sjukdomar – DepressionerNorrköping




Vad är egentligen en depression?

1) Jag mår dåligt för att jag fick F på senaste provet

2) Jag mår dåligt för att mitt lag förlorade den senaste matchen

3) Jag känner mig hängig, likgiltig och känner ingen glädje längre





DefinitionEn depression är en diagnos som innebär att patienten har en oförmåga att känna glädje eller lust. Patienten visar likgiltighet för nuet och framtiden och känner att det inte spelar någon roll för varken positiva eller negativa utgångar.

Oftast rycker patienten på axlarna och uttrycker likgiltighet om man frågar patienten om vad patienten tänker om hen skulle avlida imorgon.

Vanligaste depressionsformerna• Dystymi

• Egentlig depression

• Årstidsbunden depression





DystymiOckså kallad för långvarig depression. Viktigt är att förstå att den inte är särskilt djup men livet känns ändå dystert och trist. Patienterna har sällan sjukdoms-insikt och söker därför sällan vård. Ofta ser de sig själv endast som konstiga och vänjer sig vid att leva utan förmåga att känna glädje.

Symptom• Konstant känsla av dysterhet som håller i sig hela tiden• Initiativlöshet• Brist på energi• Generellt pessimistisk inställning• Negativ självbild• Kognitiva svårigheter• Sömnbesvär• Likgiltighet och obeslutsamhet





Egentlig depressionKallas ofta för djup depression. Kommer som episoder antingen en gång eller vid upprepade tillfällen och skall vara under minst två veckor. Det påverkar hela livssituationen och sådant som vanligen ger energi och glädje känns meningslöst och ibland även kännas plågsamt. Man ser sig ofta som usel och värdelös. Lider patienten av annan psykisk ohälsa är risken stor att man får episoder av djup depression. Varning för självmordsrisk vid denna sjukdom!Symptom• Påtaglig nedstämdhet• Initiativlöshet och brist på energi• Nedvärdering av sig själv och skuldkänslor• Återkommande tankar på döden och självmord• Tänker, reagerar, talar och rör sig långsamt• Total likgiltighet för ALLT• Svårigheter att fatta beslut





Årstidsbunden depressionFörsvenskning av SAD (seasonal affective disorder) som innebär att episoderna av depressionen är bunden till vissa årstider. Sjukdomen är vanligast i länder med kraftiga skillnader i årstider och i Norden är den vanligast i hela världen. Vi brukar kalla det exempelvis för höstdepression när det börjar bli mörkare och man märker att folk blir mer nedstämda.

Symptom• Allmän nedstämdhet (inget känns kul längre)

• Ökat sömnbehov

• Ökad trötthet och små kognitiva svårigheter

• Ökat behov av kolhydrater (patienter äter mer godis och andra sötsaker)

Affektiva sjukdomar – Bipolär sjukdomNorrköping




Att vara bipolärSjukdomen kallades tidigare för manodepressiv sjukdom och innebär att patienten hamnar periodvis i mani och i depressioner. Det finns två typer av bipolär sjukdom och man vet att det finns en ärftlig faktor bakom risken att utveckla sjukdomen. Vid 99 % av alla sjukdomsfall kan man se rubbningar av halterna av signalämnena i hjärnan eller hormonhalterna.

Depressioner har vi pratat om så nu kartlägger vi mani. Mani beskrivs som motsatsen till depression och innebär att man känner sig överlycklig, är överaktiv, sover lite eller inget alls (sömnbehovet upphör), tar omfattande risker och associeras med över en viss form av översexuellt beteende. Ofta pratar patienten mycketfort och får ofta tankeflykter (tankarna far runt alltför snabbt och okontrollerat). Patienten håller också högt tempo och känner sig ofta rastlösa. Ibland kan maniernaresultera i risk för hälsa och kräver psykiatrisk vård.

Om manin inte är särskilt svår kallas det för hypomani och då är symptomen mer subtila.

Affektiva sjukdomar – Bipolär sjukdomNorrköping




Mani

Depression

Mani

Depression

Tid

Tid

Affektiva sjukdomar – Depressioner & Bipolär sjukdomNorrköping




BehandlingCentralt i behandlingen för depressioner är att bearbeta bakomliggande orsaker till depressionerna, såsom trauman eller kriser. I bipolära fall är det stabilitet och grundläggande omvårdnad fokus. I båda fallen måste självmord, själordsförsök och självskadebeteende förebyggas.

Psykofarmaka• SSRI-peraparat – Ges till patienter med depressioner (serotonin)• SNRI-preparat – Används vid depressionner (serotonin och noradrenalin)• Lugnande medel – För sömnsvårigheter och ångestattacker vid både bipolär

och depressioner. Mycket väl fungerande vid hypomani.• Benso – centralt för svåra ångestattacker och svåra sömnproblem• Neuroleptika – Långtidsbehandling av bipolär sjukdom som stabiliserar den

elektriska aktiviteten i hjärnan och flera signalämnen.





Behandling ECT (elektrokonvulsiv terapi)ECT-behandling innebär att man framtvingar en kortslutning i patientens hjärna genom att framkalla ett milt epileptiskt anfall. Hjärnans signalöverföring mellan nervcellerna startar om så som man startar om en dator. Behandlingen ges till patienter med svårbehandlad depression när övrig terapi inte riktigt fungerar eller om självmordsrisken är hög. Den är mildare idag än förr i tiden och är oerhört effektiv. Patienter som kan ha gått på antidepressiva läkemedel i flera år utan att bli hjälpta kan bli symptomfria efter bara några behandlingstillfällen av ECT.

Procedur: Patienten sövs ner och intuberas av en narkossköterska alternativt läkare. Därefter åker patienten in i behandlingsrummet. En narkosläkare sköter andningen via respirator eller med en manuell luftpump. ECT-teknikern (oftast specialistutbildad mentalskötare eller sjuksköterska) genomför behandlingen som tar drygt 20 – 30 sekunder. Därefter skjutsas patienten ut till uppvakningen och allt som allt tar det ungefär 30 minuter från att man sövs till dess att man vaknar. Oftast behandlas man i en serie av 7 behandlingar på två veckor.

Biverkningar är trötthet i någon timme och minnesstörningar för den period om några timmar precis innan behandlingen (1 av 10). I vissa fall kan svårare minnesstörningar uppstå.





BehandlingPsykoterapi• Psykodynamisk terapi med fokus på bakomliggande orsaker till depressionen eller till

utlösande faktorer när patienter hamnar i maniskt/depressivt tillstånd.• KBT (depp) med fokus på att ändra tankemönster för att försöka uppvärdera patientens egna

självbild och se saker ur ljusare perspektiv.• KBT (mani) med fokus på att inse konsekvenser av ens handlande och lära sig hur man aktivt

kan förebygga skada genom olika åtgärder.

Omvårdnad• Hjälpa patienter till stabilitet skapa lugn (vid manisk episod)• Skapa en trygg relation till patienten och tala om att patienten faktiskt har ett värde (depp)• Tillse de grundläggande hälsobehoven såsom kost, vätska, hygien och sömn• Steg-för-steg-hjälp få patienten att delta i rehabiliterande aktiviteter (depp)• Förebygga muntorrhetskomplikationer (oftast biverkning av antidepp)• Uppmuntra deltagande i psykoterapi och följsamheten till farmakoterapin eftersom både

bipolära patienter under deppepisoder och deppatienter ofta finner att behandlingar inte ger någon lönsamhet och visa likgiltighet.

• Övervakning av suicidnära patienter och förhindra självskadebeteende

Suicidvård – Självmord i SverigeNorrköping




• Ca 1500 självmord per år

• 1/3 kvinnor och 2/3 män

• (2/3 ”säkra” och 1/3 ”osäkra”)

• Ca 18 per 100 000 invånare år

• Sjunkit kraftigt de senaste 25 åren









Anledning till minskning

Bättre behandlingsmöjligheter för depression (nya läkemedel och effektiva terapiformer)

Större medvetenhet inom vården









Suicidvård – RiskfaktorerNorrköping




Kön (män 3 gånger högre risk) Ensamboende Depression Missbruk Arbetslöshet Närliggande förlust Familjehistoria med suicid

Suicidvård – SkyddsfaktorerNorrköping




Socialt stöd

Behandling av psykisk sjukdom

God problemhanteringsförmåga

Känsla av sammanhang och mening med livet

Suicidvård – Utlösande faktorer, SamhälletNorrköping




Relationen mellansamhälle och individ är störd. Det socialaklimatet i ett samhällebestämmersuicidtalens storlek

Emile Durkheim

Suicidvård – Psykologiska faktorerNorrköping




Självmordet ej riktat mot personen själv utan den inre bilden av en annan människa

Siegmund Freud





Serotoninets nedbrytningsprodukt 5-HIAA har visat sig spela roll för suicid

Marie Åsberg





Familj och andra som blir kvar…...

SMITTA?

Norrköping




http://www.karinboye.se/om/fotoalbum/sista.gif

http://sv.wikipedia.org/wiki/Fil:VirginiaWoolf.jpg

http://www.google.se/imgres?imgurl=http://www.bartcop.com/marilyn-monroe001.jpg&imgrefurl=http://www.bartcop.com/mm01.htm&h=593&w=574&sz=33&tbnid=GAByfH9C_4rrtM::&tbnh=135&tbnw=131&prev=/images?q=Marilyn+monroe&hl=sv&usg=__5Ps5SNAJdjvyIHiqQjfMeRryOMo=&ei=E7cbSpuQG8XN-QbUzrDWAg&sa=X&oi=image_result&resnum=1&ct=image

Suicidvård – DefinitionerNorrköping




Självmord, Suicid;

Dödsfall till följd av en frivillig självtillfogad skada som tillfogats med avsikt att dö

Självmordsförsök, Suicidförsök:

Avsiktligt tillfogad skada med avsikt att dö men utan dödlig utgång

Suicidvård – Intentioner?

Norrköping




Suicidvård – SuicidförsökNorrköping




1/3 män, 2/3 kvinnor

Endast 10 % har sökt vård för psykisk ohälsa

Vanligast bland 15 – 30 års ålder

Görs oftast hemma

Endast 1/12 försök leder till att patienten avlider

Suicidvård – Risk för självmord, DepressionNorrköping




Livstidsrisk för suicid 10-20%

Goovin & Jamison, 1990Gruze & Robins, 1970Blair-West et al, 1997

Suicidvård – Risk för självmord, Bipolär sjukdomNorrköping




Livstidsrisk försuicid 10-30%

Jamison, 1999

Suicidvård – Risk för självmord, SchizofreniNorrköping




Livstidsrisk försuicid 10-12%

Harris & Barraclough, 1997

Suicidvård – OmvårdnadNorrköping




Vård av suicidnära Patienter - en kunskapsöversikt. Socialstyrelsen 2003

Runeson B, Samuelsson M, Åsberg Mwww.sos.se/sos/publ.htm

”Den akuta omvårdnaden av en suicidnära patient skall, oavsett var vården bedrivs, syfta till att skapa en god relation och till att garantera patientens säkerhet”.





Relationen till patienten Intresse och omtanke

utan att vara påträngande

Möjlighet att kommunicera utan att tjata

http://www.matton.se/bilder/jpg/mc_hw10557.html/sok-omtanke





”Kalla en spade för en spade”

Inte låta suicidförsöket vara outtalat

Förklara varför, om skärpt övervakning





ExtravakEn patient som beslutas om extravak skall under perioden vara bevakad av en skötare varje timme, varje minut och varje sekund. Beslutet baseras på att patienten anses ha hög risk för självmordsförsök eller självskada. Patienten skall övervakas även vid toabesök och när patienten sover. Oftast vakar man i skiftom en timma i taget ochroterar därefter med enkollega. När KP vakar över patienten bör manha stödsamtal med pat.





Vid inträffat suicid

Genomgång med berörd personal

Rak information till anhöriga

Retrospektiv genomgång

Förändringar av miljön/rutiner

Documents

Moment 18 Del 3 b