Moment 18 – PsykiatriDel 3 b
Moment 18
Skydd, omsorg & säkerhet – Vårdblock 3, Moment 18Norrköping
Lärare: Andreas Roupé
Psykiatri
Skydd 11 b måndag 5/5 10:00 – 13:25 Del 3 a Rast 15 min + Lunchtisdag 6/5 11:55 – 14:05 Del 3 b Rast 15 minonsdag 7/5 10:05 – 12:05 Del 3 c Rast 15 mintorsdag 8/5 10:05 – 12:05 Del 4 Rast 15 min
Vecka 18 Del 1: Psykiatri vs Psykologi och psykiatrivårdens historia
Del 2: Dagens psykiatriska organisation, lagar och vårdformer
Vecka 19 Del 3: Hur psykisk ohälsa uppstår, diagnoser och behandlingar
Del 4: Vårdandet av patienter utifrån omvårdnad och omsorg
Psykiatri – Del 3 b
Skydd 11 a måndag 5/5 13:30 – 15:00 Del 3 b Rast 15 min onsdag 7/5 13:00 – 16:35 Del 3 c Rast 3 x 15 min
torsdag 8/5 13:00 – 16:35 Del 4 Rast 15 x 3fredag 9/5 13:10 – 15:40 Uppgifter Rast 15 min
Affektiva sjukdomar – ÅngesttillståndNorrköping
Lärare: Andreas Roupé
Skydd, omsorg & säkerhet – Vårdblock 3, Moment 18
Psykiatri – Del 3 b
Omvårdnad vid ångesttillstånd Förståelse• Visa förståelse för patientens upplevelse• Säg ALDRIG ”det handlar bara om ångest” (det är kränkande)• Förklara dock att ångest aldrig är farligt eller skadligt Omhändertagande• Sätt gränser i mötet med patienten eftersom överdrivet omhändertagande
och sympati kan förvärra sjukdomsbilden. Det handlar om att kunna vara lagom omhändertagande, vilket kan vara en svår utmaning. Lyssna lagom och var lagom hjälpsam
• Begränsa patientens symptom genom att inte påminna eller uppmärksamma patienten om dessa.
• Ge stöd och uppmuntra aktivitet och självständighet steg-för-steg.• Visa lugn i mötet med patienten
Affektiva sjukdomar – Utmattningssyndrom (fatigue)
Norrköping
Lärare: Andreas Roupé
Skydd, omsorg & säkerhet – Vårdblock 3, Moment 18
Psykiatri – Del 3 b
”… jag är utbränd …”
”… jag har gått in i väggen … ”
” … Jag har en utmattningsdepression … ”
Affektiva sjukdomar – Utmattningssyndrom (fatigue)
Norrköping
Lärare: Andreas Roupé
Skydd, omsorg & säkerhet – Vårdblock 3, Moment 18
Psykiatri – Del 3 b
OrsakBörjade uppkomma på 90-talet som ett uttryck för ett tillstånd där man får förlust av all motivation och allt engagemang i sitt arbete som en följd av långvarig överbelastning. Forskning visar att alla människor har olika toleransnivåer av stress och ansvar och om belastningen blir för hård kan man råka ut för fatigue.
Symptom• Brist på psykisk ork samt kroppslig svaghet• Sömnstörningar• Koncentrationssvårigheter och minnesstörningar• Nedsatt prestationsförmåga i vardagliga rutiner i arbetet• Svårt att prestera under tidspress• Känslighet för ljus och ljud• Fysiska symptom som värk, hjärtklappning, yrsel och magproblem
Affektiva sjukdomar – Utmattningssyndrom (fatigue)
Norrköping
Lärare: Andreas Roupé
Skydd, omsorg & säkerhet – Vårdblock 3, Moment 18
Psykiatri – Del 3 b
Behandling
Psykofarmaka• SNRI-preparat – Används vid svårare fatigue med depressionsinslag
(serotonin och noradrenalin) och för att öka patientens energi (noradrenalin)• Lugnande eller benso – för sömnsvårigheter
Psykoterapi• KBT, samtalsterapi, stresshantering och avspänningsövningar
Omvårdnad• Hjälpa patienter till vila, lugn och ro• Tillse de grundläggande hälsobehoven såsom kost, vätska och sömn• Hjälp att steg-för-steg få patienten att delta i rehabiliterande aktiviteter
Affektiva sjukdomar – DepressionerNorrköping
Lärare: Andreas Roupé
Skydd, omsorg & säkerhet – Vårdblock 3, Moment 18
Psykiatri – Del 3 b
Vad är egentligen en depression?
1) Jag mår dåligt för att jag fick F på senaste provet
2) Jag mår dåligt för att mitt lag förlorade den senaste matchen
3) Jag känner mig hängig, likgiltig och känner ingen glädje längre
Affektiva sjukdomar – DepressionerNorrköping
Lärare: Andreas Roupé
Skydd, omsorg & säkerhet – Vårdblock 3, Moment 18
Psykiatri – Del 3 b
DefinitionEn depression är en diagnos som innebär att patienten har en oförmåga att känna glädje eller lust. Patienten visar likgiltighet för nuet och framtiden och känner att det inte spelar någon roll för varken positiva eller negativa utgångar.
Oftast rycker patienten på axlarna och uttrycker likgiltighet om man frågar patienten om vad patienten tänker om hen skulle avlida imorgon.
Vanligaste depressionsformerna• Dystymi
• Egentlig depression
• Årstidsbunden depression
Affektiva sjukdomar – DepressionerNorrköping
Lärare: Andreas Roupé
Skydd, omsorg & säkerhet – Vårdblock 3, Moment 18
Psykiatri – Del 3 b
DystymiOckså kallad för långvarig depression. Viktigt är att förstå att den inte är särskilt djup men livet känns ändå dystert och trist. Patienterna har sällan sjukdoms-insikt och söker därför sällan vård. Ofta ser de sig själv endast som konstiga och vänjer sig vid att leva utan förmåga att känna glädje.
Symptom• Konstant känsla av dysterhet som håller i sig hela tiden• Initiativlöshet• Brist på energi• Generellt pessimistisk inställning• Negativ självbild• Kognitiva svårigheter• Sömnbesvär• Likgiltighet och obeslutsamhet
Affektiva sjukdomar – DepressionerNorrköping
Lärare: Andreas Roupé
Skydd, omsorg & säkerhet – Vårdblock 3, Moment 18
Psykiatri – Del 3 b
Egentlig depressionKallas ofta för djup depression. Kommer som episoder antingen en gång eller vid upprepade tillfällen och skall vara under minst två veckor. Det påverkar hela livssituationen och sådant som vanligen ger energi och glädje känns meningslöst och ibland även kännas plågsamt. Man ser sig ofta som usel och värdelös. Lider patienten av annan psykisk ohälsa är risken stor att man får episoder av djup depression. Varning för självmordsrisk vid denna sjukdom!Symptom• Påtaglig nedstämdhet• Initiativlöshet och brist på energi• Nedvärdering av sig själv och skuldkänslor• Återkommande tankar på döden och självmord• Tänker, reagerar, talar och rör sig långsamt• Total likgiltighet för ALLT• Svårigheter att fatta beslut
Affektiva sjukdomar – DepressionerNorrköping
Lärare: Andreas Roupé
Skydd, omsorg & säkerhet – Vårdblock 3, Moment 18
Psykiatri – Del 3 b
Årstidsbunden depressionFörsvenskning av SAD (seasonal affective disorder) som innebär att episoderna av depressionen är bunden till vissa årstider. Sjukdomen är vanligast i länder med kraftiga skillnader i årstider och i Norden är den vanligast i hela världen. Vi brukar kalla det exempelvis för höstdepression när det börjar bli mörkare och man märker att folk blir mer nedstämda.
Symptom• Allmän nedstämdhet (inget känns kul längre)
• Ökat sömnbehov
• Ökad trötthet och små kognitiva svårigheter
• Ökat behov av kolhydrater (patienter äter mer godis och andra sötsaker)
Affektiva sjukdomar – Bipolär sjukdomNorrköping
Lärare: Andreas Roupé
Skydd, omsorg & säkerhet – Vårdblock 3, Moment 18
Psykiatri – Del 3 b
Att vara bipolärSjukdomen kallades tidigare för manodepressiv sjukdom och innebär att patienten hamnar periodvis i mani och i depressioner. Det finns två typer av bipolär sjukdom och man vet att det finns en ärftlig faktor bakom risken att utveckla sjukdomen. Vid 99 % av alla sjukdomsfall kan man se rubbningar av halterna av signalämnena i hjärnan eller hormonhalterna.
Depressioner har vi pratat om så nu kartlägger vi mani. Mani beskrivs som motsatsen till depression och innebär att man känner sig överlycklig, är överaktiv, sover lite eller inget alls (sömnbehovet upphör), tar omfattande risker och associeras med över en viss form av översexuellt beteende. Ofta pratar patienten mycketfort och får ofta tankeflykter (tankarna far runt alltför snabbt och okontrollerat). Patienten håller också högt tempo och känner sig ofta rastlösa. Ibland kan maniernaresultera i risk för hälsa och kräver psykiatrisk vård.
Om manin inte är särskilt svår kallas det för hypomani och då är symptomen mer subtila.
Affektiva sjukdomar – Bipolär sjukdomNorrköping
Lärare: Andreas Roupé
Skydd, omsorg & säkerhet – Vårdblock 3, Moment 18
Psykiatri – Del 3 b
Mani
Depression
Mani
Depression
Tid
Tid
Affektiva sjukdomar – Depressioner & Bipolär sjukdomNorrköping
Lärare: Andreas Roupé
Skydd, omsorg & säkerhet – Vårdblock 3, Moment 18
Psykiatri – Del 3 b
BehandlingCentralt i behandlingen för depressioner är att bearbeta bakomliggande orsaker till depressionerna, såsom trauman eller kriser. I bipolära fall är det stabilitet och grundläggande omvårdnad fokus. I båda fallen måste självmord, själordsförsök och självskadebeteende förebyggas.
Psykofarmaka• SSRI-peraparat – Ges till patienter med depressioner (serotonin)• SNRI-preparat – Används vid depressionner (serotonin och noradrenalin)• Lugnande medel – För sömnsvårigheter och ångestattacker vid både bipolär
och depressioner. Mycket väl fungerande vid hypomani.• Benso – centralt för svåra ångestattacker och svåra sömnproblem• Neuroleptika – Långtidsbehandling av bipolär sjukdom som stabiliserar den
elektriska aktiviteten i hjärnan och flera signalämnen.
Affektiva sjukdomar – Depressioner & Bipolär sjukdomNorrköping
Lärare: Andreas Roupé
Skydd, omsorg & säkerhet – Vårdblock 3, Moment 18
Psykiatri – Del 3 b
Behandling ECT (elektrokonvulsiv terapi)ECT-behandling innebär att man framtvingar en kortslutning i patientens hjärna genom att framkalla ett milt epileptiskt anfall. Hjärnans signalöverföring mellan nervcellerna startar om så som man startar om en dator. Behandlingen ges till patienter med svårbehandlad depression när övrig terapi inte riktigt fungerar eller om självmordsrisken är hög. Den är mildare idag än förr i tiden och är oerhört effektiv. Patienter som kan ha gått på antidepressiva läkemedel i flera år utan att bli hjälpta kan bli symptomfria efter bara några behandlingstillfällen av ECT.
Procedur: Patienten sövs ner och intuberas av en narkossköterska alternativt läkare. Därefter åker patienten in i behandlingsrummet. En narkosläkare sköter andningen via respirator eller med en manuell luftpump. ECT-teknikern (oftast specialistutbildad mentalskötare eller sjuksköterska) genomför behandlingen som tar drygt 20 – 30 sekunder. Därefter skjutsas patienten ut till uppvakningen och allt som allt tar det ungefär 30 minuter från att man sövs till dess att man vaknar. Oftast behandlas man i en serie av 7 behandlingar på två veckor.
Biverkningar är trötthet i någon timme och minnesstörningar för den period om några timmar precis innan behandlingen (1 av 10). I vissa fall kan svårare minnesstörningar uppstå.
Affektiva sjukdomar – Depressioner & Bipolär sjukdomNorrköping
Lärare: Andreas Roupé
Skydd, omsorg & säkerhet – Vårdblock 3, Moment 18
Psykiatri – Del 3 b
BehandlingPsykoterapi• Psykodynamisk terapi med fokus på bakomliggande orsaker till depressionen eller till
utlösande faktorer när patienter hamnar i maniskt/depressivt tillstånd.• KBT (depp) med fokus på att ändra tankemönster för att försöka uppvärdera patientens egna
självbild och se saker ur ljusare perspektiv.• KBT (mani) med fokus på att inse konsekvenser av ens handlande och lära sig hur man aktivt
kan förebygga skada genom olika åtgärder.
Omvårdnad• Hjälpa patienter till stabilitet skapa lugn (vid manisk episod)• Skapa en trygg relation till patienten och tala om att patienten faktiskt har ett värde (depp)• Tillse de grundläggande hälsobehoven såsom kost, vätska, hygien och sömn• Steg-för-steg-hjälp få patienten att delta i rehabiliterande aktiviteter (depp)• Förebygga muntorrhetskomplikationer (oftast biverkning av antidepp)• Uppmuntra deltagande i psykoterapi och följsamheten till farmakoterapin eftersom både
bipolära patienter under deppepisoder och deppatienter ofta finner att behandlingar inte ger någon lönsamhet och visa likgiltighet.
• Övervakning av suicidnära patienter och förhindra självskadebeteende
Suicidvård – Självmord i SverigeNorrköping
Lärare: Andreas Roupé
Skydd, omsorg & säkerhet – Vårdblock 3, Moment 18
Psykiatri – Del 3 b
• Ca 1500 självmord per år
• 1/3 kvinnor och 2/3 män
• (2/3 ”säkra” och 1/3 ”osäkra”)
• Ca 18 per 100 000 invånare år
• Sjunkit kraftigt de senaste 25 åren
Suicidvård – Självmord i SverigeNorrköping
Lärare: Andreas Roupé
Skydd, omsorg & säkerhet – Vårdblock 3, Moment 18
Psykiatri – Del 3 b
Suicidvård – Självmord i SverigeNorrköping
Lärare: Andreas Roupé
Skydd, omsorg & säkerhet – Vårdblock 3, Moment 18
Psykiatri – Del 3 b
Anledning till minskning
Bättre behandlingsmöjligheter för depression (nya läkemedel och effektiva terapiformer)
Större medvetenhet inom vården
Suicidvård – Självmord i SverigeNorrköping
Lärare: Andreas Roupé
Skydd, omsorg & säkerhet – Vårdblock 3, Moment 18
Psykiatri – Del 3 b
Suicidvård – Självmord i SverigeNorrköping
Lärare: Andreas Roupé
Skydd, omsorg & säkerhet – Vårdblock 3, Moment 18
Psykiatri – Del 3 b
Suicidvård – RiskfaktorerNorrköping
Lärare: Andreas Roupé
Skydd, omsorg & säkerhet – Vårdblock 3, Moment 18
Psykiatri – Del 3 b
Kön (män 3 gånger högre risk) Ensamboende Depression Missbruk Arbetslöshet Närliggande förlust Familjehistoria med suicid
Suicidvård – SkyddsfaktorerNorrköping
Lärare: Andreas Roupé
Skydd, omsorg & säkerhet – Vårdblock 3, Moment 18
Psykiatri – Del 3 b
Socialt stöd
Behandling av psykisk sjukdom
God problemhanteringsförmåga
Känsla av sammanhang och mening med livet
Suicidvård – Utlösande faktorer, SamhälletNorrköping
Lärare: Andreas Roupé
Skydd, omsorg & säkerhet – Vårdblock 3, Moment 18
Psykiatri – Del 3 b
Relationen mellansamhälle och individ är störd. Det socialaklimatet i ett samhällebestämmersuicidtalens storlek
Emile Durkheim
Suicidvård – Psykologiska faktorerNorrköping
Lärare: Andreas Roupé
Skydd, omsorg & säkerhet – Vårdblock 3, Moment 18
Psykiatri – Del 3 b
Självmordet ej riktat mot personen själv utan den inre bilden av en annan människa
Siegmund Freud
Suicidvård – SkyddsfaktorerNorrköping
Lärare: Andreas Roupé
Skydd, omsorg & säkerhet – Vårdblock 3, Moment 18
Psykiatri – Del 3 b
Serotoninets nedbrytningsprodukt 5-HIAA har visat sig spela roll för suicid
Marie Åsberg
Suicidvård – SkyddsfaktorerNorrköping
Lärare: Andreas Roupé
Skydd, omsorg & säkerhet – Vårdblock 3, Moment 18
Psykiatri – Del 3 b
Familj och andra som blir kvar…...
SMITTA?
Norrköping
Lärare: Andreas Roupé
Skydd, omsorg & säkerhet – Vårdblock 3, Moment 18
Psykiatri – Del 3 b
Suicidvård – DefinitionerNorrköping
Lärare: Andreas Roupé
Skydd, omsorg & säkerhet – Vårdblock 3, Moment 18
Psykiatri – Del 3 b
Självmord, Suicid;
Dödsfall till följd av en frivillig självtillfogad skada som tillfogats med avsikt att dö
Självmordsförsök, Suicidförsök:
Avsiktligt tillfogad skada med avsikt att dö men utan dödlig utgång
Suicidvård – Intentioner?
Norrköping
Lärare: Andreas Roupé
Skydd, omsorg & säkerhet – Vårdblock 3, Moment 18
Psykiatri – Del 3 b
Suicidvård – SuicidförsökNorrköping
Lärare: Andreas Roupé
Skydd, omsorg & säkerhet – Vårdblock 3, Moment 18
Psykiatri – Del 3 b
1/3 män, 2/3 kvinnor
Endast 10 % har sökt vård för psykisk ohälsa
Vanligast bland 15 – 30 års ålder
Görs oftast hemma
Endast 1/12 försök leder till att patienten avlider
Suicidvård – Risk för självmord, DepressionNorrköping
Lärare: Andreas Roupé
Skydd, omsorg & säkerhet – Vårdblock 3, Moment 18
Psykiatri – Del 3 b
Livstidsrisk för suicid 10-20%
Goovin & Jamison, 1990Gruze & Robins, 1970Blair-West et al, 1997
Suicidvård – Risk för självmord, Bipolär sjukdomNorrköping
Lärare: Andreas Roupé
Skydd, omsorg & säkerhet – Vårdblock 3, Moment 18
Psykiatri – Del 3 b
Livstidsrisk försuicid 10-30%
Jamison, 1999
Suicidvård – Risk för självmord, SchizofreniNorrköping
Lärare: Andreas Roupé
Skydd, omsorg & säkerhet – Vårdblock 3, Moment 18
Psykiatri – Del 3 b
Livstidsrisk försuicid 10-12%
Harris & Barraclough, 1997
Suicidvård – OmvårdnadNorrköping
Lärare: Andreas Roupé
Skydd, omsorg & säkerhet – Vårdblock 3, Moment 18
Psykiatri – Del 3 b
Vård av suicidnära Patienter - en kunskapsöversikt. Socialstyrelsen 2003
Runeson B, Samuelsson M, Åsberg Mwww.sos.se/sos/publ.htm
”Den akuta omvårdnaden av en suicidnära patient skall, oavsett var vården bedrivs, syfta till att skapa en god relation och till att garantera patientens säkerhet”.
Suicidvård – OmvårdnadNorrköping
Lärare: Andreas Roupé
Skydd, omsorg & säkerhet – Vårdblock 3, Moment 18
Psykiatri – Del 3 b
Relationen till patienten Intresse och omtanke
utan att vara påträngande
Möjlighet att kommunicera utan att tjata
Suicidvård – OmvårdnadNorrköping
Lärare: Andreas Roupé
Skydd, omsorg & säkerhet – Vårdblock 3, Moment 18
Psykiatri – Del 3 b
”Kalla en spade för en spade”
Inte låta suicidförsöket vara outtalat
Förklara varför, om skärpt övervakning
Suicidvård – OmvårdnadNorrköping
Lärare: Andreas Roupé
Skydd, omsorg & säkerhet – Vårdblock 3, Moment 18
Psykiatri – Del 3 b
ExtravakEn patient som beslutas om extravak skall under perioden vara bevakad av en skötare varje timme, varje minut och varje sekund. Beslutet baseras på att patienten anses ha hög risk för självmordsförsök eller självskada. Patienten skall övervakas även vid toabesök och när patienten sover. Oftast vakar man i skiftom en timma i taget ochroterar därefter med enkollega. När KP vakar över patienten bör manha stödsamtal med pat.
Suicidvård – OmvårdnadNorrköping
Lärare: Andreas Roupé
Skydd, omsorg & säkerhet – Vårdblock 3, Moment 18
Psykiatri – Del 3 b
Vid inträffat suicid
Genomgång med berörd personal
Rak information till anhöriga
Retrospektiv genomgång
Förändringar av miljön/rutiner