42
Moment 18 – Psykiatri Del 3 a

Moment 18 Del 3 a

Embed Size (px)

Citation preview

Page 1: Moment 18 Del 3 a

Moment 18 – Psykiatri Del 3 a

Page 2: Moment 18 Del 3 a

Moment  18  

Skydd,  omsorg  &  säkerhet  –  Vårdblock  3,  Moment  18  Norrköping  

Lärare:  Andreas  Roupé  

Psykiatri  

Skydd  11  b  måndag  28/4      10:00  –  13:25      Del  1      Rast  15  min  +  Lunch    

     >sdag  29/4      11:55  –  14:05      Del  2      Rast  15  min    

     onsdag  30/4      10:05  –  12:05      Del  2      Rast  15  min    

     torsdag  1/5        1  MAJ      Lediga  

Skydd  11  a  måndag  28/4      13:30  –  15:00      Del  1      Rast  15  min    

       onsdag  30/4    13:00  –  16:35      Del  2      Rast  2  x  15  min    

     torsdag  1/5        1  MAJ      Lediga    

     fredag  2/5      13:10  –  15:40      Del  3  a    Rast  15  min  

Vecka  18      Del  1:  Psykiatri  vs  Psykologi  och  psykiatrivårdens  historia              Del  2:  Dagens  psykiatriska  organisa>on,  lagar  och  vårdformer  

 Vecka  19      Del  3:  Hur  psykisk  ohälsa  uppstår,  diagnoser  och  behandlingar  

     Del  4:  Vårdandet  av  pa>enter  u>från  omvårdnad  och  omsorg  

Psykiatri  –  Del  3  a  

Page 3: Moment 18 Del 3 a

Hur  Psykisk  ohälsa  uppstår  

Norrköping  

Lärare:  Andreas  Roupé  

Skydd,  omsorg  &  säkerhet  –  Vårdblock  3,  Moment  18  

Psykiatri  –  Del  3  a  

Vem definierar psykisk ohälsa…?

Vad är friskt – Vad är sjukt…? Ledsenhet Depression Religiösa upplevelser Vanföreställningar Obehag Ångest Pedantisk, kontrollerande Tvångssyndrom

Page 4: Moment 18 Del 3 a

Vad  är  det  som  avgör  vad  som  är  friskt  eller  sjukt?  

Norrköping  

Lärare:  Andreas  Roupé  

Skydd,  omsorg  &  säkerhet  –  Vårdblock  3,  Moment  18  

Psykiatri  –  Del  3  a  

•  Intensitet

•  Påverkan på funktionsnivå

•  Personligt lidande och skada

Page 5: Moment 18 Del 3 a

Jag  är  eller  jag  har?  

Norrköping  

Lärare:  Andreas  Roupé  

Skydd,  omsorg  &  säkerhet  –  Vårdblock  3,  Moment  18  

Psykiatri  –  Del  3  a  

•  Jag är manodepressiv

•  Jag är schizofren

•  Jag är cancer?

•  Jag är högt blodtryck? Heberlin,  Ann  (2010)  EU  goU  liv    

I  dessa  exempel  :  ”Jag  är”  innefaUar  hela  personen,    ”Jag  har”  en  del  av  personen  ,  som  är  så  mycket  annat  

Page 6: Moment 18 Del 3 a

Skammen  av  den  andres  blick  

Norrköping  

Lärare:  Andreas  Roupé  

Skydd,  omsorg  &  säkerhet  –  Vårdblock  3,  Moment  18  

Psykiatri  –  Del  3  a  

Hur  andra  ser  på  pa>enten  påverkar  pa>entens  självuppfaUning  och  leder  läU  >ll  aU  den  psykiska  ohälsan  s>gma>seras  (förstärks).    

Page 7: Moment 18 Del 3 a

Hur  uppstår  då  psykisk  sjukdom?  

Norrköping  

Lärare:  Andreas  Roupé  

Skydd,  omsorg  &  säkerhet  –  Vårdblock  3,  Moment  18  

Psykiatri  –  Del  3  a  

•  Genetiskt arv – kemisk / biologisk dysfunktion

•  Påfrestningar - trauma under uppväxten

•  Psykiska påfrestningar i vuxenlivet

Page 8: Moment 18 Del 3 a

Stress  –  SårbarhetsperspekTv    

Norrköping  

Lärare:  Andreas  Roupé  

Skydd,  omsorg  &  säkerhet  –  Vårdblock  3,  Moment  18  

Psykiatri  –  Del  3  a  

Psykisk  ohälsa  Sårbarhet  

För  höga  krav,  stress,  svår  kris  

Page 9: Moment 18 Del 3 a

Hur  vanligt  är  psykisk  sjukdom  i  Sverige?  

Norrköping  

Lärare:  Andreas  Roupé  

Skydd,  omsorg  &  säkerhet  –  Vårdblock  3,  Moment  18  

Psykiatri  –  Del  3  a  

•  50 % av kvinnor och 25 % av män har någon gång under livet en behandlingskrävande depression (retrospektiv studie)

•  7% av alla kvinnor och 3% av alla män har en depression (tvärsnittsstudie)

•  5% ångestsjukdomar

•  5% alkoholberoende

•  1% kroniska psykoser

Page 10: Moment 18 Del 3 a

Är  folk  som  har  psykisk  sjukdom  sjuka  hela  Tden?  

Norrköping  

Lärare:  Andreas  Roupé  

Skydd,  omsorg  &  säkerhet  –  Vårdblock  3,  Moment  18  

Psykiatri  –  Del  3  a  

Psykisk sjukdom kommer vanligtvis i vad som kallas episoder •  Bara vid ett tillfälle i livet

•  Flera episoder, men perioder däremellan då sjukdomen inte påverkar livet i alltför stor utsträckning.

Page 11: Moment 18 Del 3 a

Vanliga  behandlingsformer  

Norrköping  

Lärare:  Andreas  Roupé  

Skydd,  omsorg  &  säkerhet  –  Vårdblock  3,  Moment  18  

Psykiatri  –  Del  3  a  

•  Ofta farmakologisk (mer specifika läkemedel än tidigare)

•  ECT på strikta indikationer

•  Ofta olika former av psykoterapi

–  Psykodynamisk –  Kognitiv beteendeterapi –  Dialektisk beteendeterapi

Page 12: Moment 18 Del 3 a

Farmakologisk  behandling  

Norrköping  

Lärare:  Andreas  Roupé  

Skydd,  omsorg  &  säkerhet  –  Vårdblock  3,  Moment  18  

Psykiatri  –  Del  3  a  

Den farmakologiska behandlingen är ofta ett första steg i behandling vid psykisk ohälsa. Den skall aldrig ersätta andra behandlingsformer utan är ett komplement till den övriga behandlingen och underlättar för patienterna att med pyskologisk behandling kunna bearbeta det som behöver bearbetas.

•  SSRI-preparat ökar nivåerna av serotonin i hjärnans synapser. Det minskar ångestsymptom och har en antidepressiv effekt. Biverkningar man associerar till SSRI är huvudvärk, yrsel, utmattning, förändrad smakupplevelse, viktuppgång, minskad libido, erektil dysfunktion med mera, Exempel: Citalopram, Sertralin & Fluoxetin

•  SNRI-preparat funkar som SSRI med skillnaden att den även ökar nivåerna av noradrenalin i hjärnan. Har en kraftig antidepressiv effekt och gör patienterna oftast piggare och ökad libido. Ges oftast till patienter som får för omfattande biverkningar av SSRI eller där SSRI inte är tillräcklig. Exempel: Venlaflaxin, Duloxetin

Page 13: Moment 18 Del 3 a

Farmakologisk  behandling  

Norrköping  

Lärare:  Andreas  Roupé  

Skydd,  omsorg  &  säkerhet  –  Vårdblock  3,  Moment  18  

Psykiatri  –  Del  3  a  

•  Lugnande medel har en ångestdämpande effekt och består oftast av gamla läkemedel för allergier. Förr när man behandlade allergiker med dessa såg man även en gynnsam effekt för patienter med ångest och stress. Dessa läkemedel vid rätt doser gör en sömnig och används därför även vid svårighet att somna. Biverkningarna är trötthet, utmattning och kognitiva besvär. Exempel: Atarax, Tavegyl & Lergigan

•  Benzodiazepiner är beroendeframkallande läkemedel med olika grad av narkotikaklassning. De finns som kraftigt lugnande läkemedel och som insomningstabletter. Dessa påverkar hjärnan genom att stänga av olika delar vilket leder till lugn eller att man somnar. I samband med bruk av dessa kan patienter få olika former av hallucinationer eller känsla av eufori. Exempel: Zolpidem (sömn) och Oxascand (ångest)

Page 14: Moment 18 Del 3 a

Farmakologisk  behandling  

Norrköping  

Lärare:  Andreas  Roupé  

Skydd,  omsorg  &  säkerhet  –  Vårdblock  3,  Moment  18  

Psykiatri  –  Del  3  a  

•  Neuroleptika är läkemedel som fokuserar på stabilitet i hjärnans olika elektriska system. De är komplexa att beskriva men används mot psykoser (hallucinationer), agressioner och epilepsi. Kort och gott stabiliserar dessa läkemedel signalöverföringen och hämmar hjärnan att få överdriven elektisk aktivitet i hjärnan. Därför funkar de både mot epilepsi, psykoser och överaktivitet (såsom ADHD). Ofta är dessa läkemedel narkotikaklassade eftersom de delvis är beroendeframkallande och skadliga när man brukar dessa när man inte har en sjukdom som kräver denna behandling. Biverkningarna är omfattande och inkluderar allt från nedsatt aptit, trötthet, ångest, depressioner till sömnbesvär och personlighetsförändringar. Exempel: Olanzapine, Risperdal, Theralen & Litium

Page 15: Moment 18 Del 3 a

Norrköping  

Lärare:  Andreas  Roupé  

Skydd,  omsorg  &  säkerhet  –  Vårdblock  3,  Moment  18  

Psykiatri  –  Del  3  a  

�  Kognitiv terapi med fokus på automatiska-negativa tankar och dysfunktionella scheman

¡  Ingen tycker om mig ¡  Det går inte att lita på andra ¡  Misstag är katastrofala ¡  Jag måste ha kontroll över allt

�  Psykodynamisk terapi där patienten ska få hjälp att förstå och bearbeta de inre konflikter som ligger till grund för symtomen. 

PsykoterapeuTska  behandlingar  

Page 16: Moment 18 Del 3 a

Psykiska  sjukdomar  

Norrköping  

Lärare:  Andreas  Roupé  

Skydd,  omsorg  &  säkerhet  –  Vårdblock  3,  Moment  18  

Psykiatri  –  Del  3  a  

Delas  upp  i  3  huvudkategorier      •  Affek>va  

•  Psyko>ska  

 •  Personlighetsstörningar  

Page 17: Moment 18 Del 3 a

AffekTva  sjukdomar  -­‐  Kriser  

Norrköping  

Lärare:  Andreas  Roupé  

Skydd,  omsorg  &  säkerhet  –  Vårdblock  3,  Moment  18  

Psykiatri  –  Del  3  a  

Vad är en kris? •  En livshändelse som utgör ett direkt hot mot en persons

känsla av säkerhet och kontroll

•  Tidigare erfarenheter och inlärda reaktionssätt räcker inte till för att bemästra livssituationen som uppstått.

Page 18: Moment 18 Del 3 a

AffekTva  sjukdomar  -­‐  Kriser  

Norrköping  

Lärare:  Andreas  Roupé  

Skydd,  omsorg  &  säkerhet  –  Vårdblock  3,  Moment  18  

Psykiatri  –  Del  3  a  

Utvecklingskriser §  Trotsåldern §  Skolåldern §  Tonårstiden §  Arbete/studier §  Att finna en partner §  Att bilda familj §  40-års krisen §  Pensionering  

Traumatiska kriser §  Olycka §  Sjukdom, förlust av hälsa §  En närståendes död §  Skilsmässa §  Skamsituationer §  Yttre katastrofer  

Page 19: Moment 18 Del 3 a

AffekTva  sjukdomar  -­‐  Kriser  

Norrköping  

Lärare:  Andreas  Roupé  

Skydd,  omsorg  &  säkerhet  –  Vårdblock  3,  Moment  18  

Psykiatri  –  Del  3  a  

Emotionella kriser §  Sårbarhet §  Hjälplöshet §  Ångest §  Krossad världsbild §  Interpersonellt trauma

(betrayal of attachment) §  Oro för framtiden §  Nedstämdhet  

Page 20: Moment 18 Del 3 a

AffekTva  sjukdomar  -­‐  Kriser  

Norrköping  

Lärare:  Andreas  Roupé  

Skydd,  omsorg  &  säkerhet  –  Vårdblock  3,  Moment  18  

Psykiatri  –  Del  3  a  

Fysiska krisreaktioner §  Högt blodtryck §  Oregelbunden hjärtslag §  Mag- och tarmproblem §  Nedsatt immunförsvar §  Sömnsvårigheter §  Spänningsvärk i nacke

och rygg §  Yrsel §  Svettningar §  Andningsproblem  

Page 21: Moment 18 Del 3 a

AffekTva  sjukdomar  -­‐  Kriser  

Norrköping  

Lärare:  Andreas  Roupé  

Skydd,  omsorg  &  säkerhet  –  Vårdblock  3,  Moment  18  

Psykiatri  –  Del  3  a  

Kognitiva/psykiska krisreaktioner §  Påträngande minnesbilder (flashbacks)

§  Upptagenhet i tankarna

§  Minnessvårigheter

§  Koncentrationssvårigheter

Page 22: Moment 18 Del 3 a

AffekTva  sjukdomar  -­‐  Kriser  

Norrköping  

Lärare:  Andreas  Roupé  

Skydd,  omsorg  &  säkerhet  –  Vårdblock  3,  Moment  18  

Psykiatri  –  Del  3  a  

Krisprocessens olika faser

§  Chocken §  Reaktionen §  Bearbetning §  Nyorientering

§  Detta är en modell för att orientera sig i krisens förlopp men faserna kan uppträda som parallella spår eller komma efter varandra. Personen kan också pendla mellan olika delar flera gånger under processens gång.

Page 23: Moment 18 Del 3 a

AffekTva  sjukdomar  -­‐  Kriser  

Norrköping  

Lärare:  Andreas  Roupé  

Skydd,  omsorg  &  säkerhet  –  Vårdblock  3,  Moment  18  

Psykiatri  –  Del  3  a  

Chockfasen

§  Från en kort stund till några dygn

§  Reaktioner kan variera från total tystnad till okontrollerade skrik

§  Medvetandet kan vara grumligt, minnet kan svikta och personen kan vara helt oförmögen att ta in information

§  Personen kan uppleva kaos och omedvetet jobba för fullt att hålla den smärtsamma verkligheten borta.

Page 24: Moment 18 Del 3 a

AffekTva  sjukdomar  -­‐  Kriser  

Norrköping  

Lärare:  Andreas  Roupé  

Skydd,  omsorg  &  säkerhet  –  Vårdblock  3,  Moment  18  

Psykiatri  –  Del  3  a  

Reaktionsfasen §  Personen tvingas inse vad som har hänt

§  Personen försöker finna en mening; varför har det här hänt mig?

§  Eventuellt finns skuldkänslor eller magiska strafftankar

§  Illusioner/hallucinationer kan förekomma

Page 25: Moment 18 Del 3 a

AffekTva  sjukdomar  -­‐  Kriser  

Norrköping  

Lärare:  Andreas  Roupé  

Skydd,  omsorg  &  säkerhet  –  Vårdblock  3,  Moment  18  

Psykiatri  –  Del  3  a  

Den akuta krisfasen §  Chocken, reaktionen och de första försöken till bearbetning utgör

tillsammans den akuta krisen, som ofta varar i 4-6 veckor

Upplevelser och symptom under den akuta krisfasen §  Sorg §  Känsla av övergivenhet, tomhet §  (Över)känslighet §  Aggressivitet §  Förvirring §  Ångest §  Sömnproblem

Page 26: Moment 18 Del 3 a

AffekTva  sjukdomar  -­‐  Kriser  

Norrköping  

Lärare:  Andreas  Roupé  

Skydd,  omsorg  &  säkerhet  –  Vårdblock  3,  Moment  18  

Psykiatri  –  Del  3  a  

Reaktioner i den akuta krisfasen §  Regression (tillbakadragande) §  Förnekande §  Rationalisering (försöka förklara) §  Minnen av tidigare trauman väcks till liv §  Känsla av övergivenhet, tomhet §  (Över)känslighet §  Aggressivitet §  Förvirring §  Ångest §  Sömnproblem

Page 27: Moment 18 Del 3 a

AffekTva  sjukdomar  -­‐  Kriser  

Norrköping  

Lärare:  Andreas  Roupé  

Skydd,  omsorg  &  säkerhet  –  Vårdblock  3,  Moment  18  

Psykiatri  –  Del  3  a  

Behov under den akuta krisfasen

§  Värme

§  Vätska

§  Vila

Page 28: Moment 18 Del 3 a

AffekTva  sjukdomar  -­‐  Kriser  

Norrköping  

Lärare:  Andreas  Roupé  

Skydd,  omsorg  &  säkerhet  –  Vårdblock  3,  Moment  18  

Psykiatri  –  Del  3  a  

Bearbetningsfasen •  Personen börjar vända sig mer utåt och mot framtiden

•  Symtom och psykiska reaktioner klingar av

•  Man börjar tänka tanken att det går att leva med det inträffade, eller sjukdomen eller funktionshinder

•  Man har fått en mer realistisk syn på det inträffade

•  Återgång till normalt liv påbörjas

Page 29: Moment 18 Del 3 a

AffekTva  sjukdomar  -­‐  Kriser  

Norrköping  

Lärare:  Andreas  Roupé  

Skydd,  omsorg  &  säkerhet  –  Vårdblock  3,  Moment  18  

Psykiatri  –  Del  3  a  

Nyorienteringsfasen •  Krisen har blivit en del av livet •  Nya intressen kan väckas •  Nya relationer kan bildas •  Den omskakade självkänslan har återupprättats

OBS! •  Det vanliga är att under en period pendla mellan bearbetning och

nyorientering

Page 30: Moment 18 Del 3 a

AffekTva  sjukdomar  -­‐  Kriser  

Norrköping  

Lärare:  Andreas  Roupé  

Skydd,  omsorg  &  säkerhet  –  Vårdblock  3,  Moment  18  

Psykiatri  –  Del  3  a  

Människors förutsättningar för att kunna hantera kriser •  Livsfas, livshistoria •  Personlighet •  Ålder •  Nätverk, stöd •  Ekonomi •  Fysisk och Psykisk Hälsa •  Kulturella faktorer •  Hur förlusten gick till

Page 31: Moment 18 Del 3 a

AffekTva  sjukdomar  -­‐  Kriser  

Norrköping  

Lärare:  Andreas  Roupé  

Skydd,  omsorg  &  säkerhet  –  Vårdblock  3,  Moment  18  

Psykiatri  –  Del  3  a  

Att möta människor i kris •  Stödja den drabbades egna läkningsresurser •  Varsam konfrontation med verkligheten •  Ge möjlighet att uttrycka känslor •  Vara ett vikarierande hopp •  Lindra lidande •  Mobilisera nätverket, familjmedlemmar

Page 32: Moment 18 Del 3 a

AffekTva  sjukdomar  -­‐  Kriser  

Norrköping  

Lärare:  Andreas  Roupé  

Skydd,  omsorg  &  säkerhet  –  Vårdblock  3,  Moment  18  

Psykiatri  –  Del  3  a  

Hinder för ett bra bemötande •  Otillräckliga kunskaper •  Förutfattade meningar •  Distansering •  Rädsla att skada •  Rädsla att framkalla känslor

Page 33: Moment 18 Del 3 a

AffekTva  sjukdomar  -­‐  Kriser  

Norrköping  

Lärare:  Andreas  Roupé  

Skydd,  omsorg  &  säkerhet  –  Vårdblock  3,  Moment  18  

Psykiatri  –  Del  3  a  

Professionell hållning •  Att vägledas av det som gagnar patientens behov •  Att vara övertygad om alla människors lika värde

•  Kunskap •  Självkännedom •  Empati

Page 34: Moment 18 Del 3 a

AffekTva  sjukdomar  –  Ånges[llstånd  

Norrköping  

Lärare:  Andreas  Roupé  

Skydd,  omsorg  &  säkerhet  –  Vårdblock  3,  Moment  18  

Psykiatri  –  Del  3  a  

Vad är egentligen ångest? Vilken av dessa skulle du säga är ångest? 1)  Att våndas inför skolan, provet eller idrotten? 2)  Den obehagliga känslan när man känner att kroppen är ful när man ska

duscha efter idrotten?

Ångest definieras som: •  En obehaglig känsla som ger mer oro och rädsla än vad som egentligen är

rimligt inför en viss händelse

Page 35: Moment 18 Del 3 a

AffekTva  sjukdomar  –  Ånges[llstånd  

Norrköping  

Lärare:  Andreas  Roupé  

Skydd,  omsorg  &  säkerhet  –  Vårdblock  3,  Moment  18  

Psykiatri  –  Del  3  a  

Olika former av ångest De vanligaste formerna är: •  Panikångest (akut stark ångest)

•  Generaliserad ångest (ihållande ångest)

•  Fobier

•  Tvångssyndrom

OBS! Varaktig ångest kan leda till omfattande psykisk ohälsa

Page 36: Moment 18 Del 3 a

AffekTva  sjukdomar  –  Ånges[llstånd  

Norrköping  

Lärare:  Andreas  Roupé  

Skydd,  omsorg  &  säkerhet  –  Vårdblock  3,  Moment  18  

Psykiatri  –  Del  3  a  

Att skilja rädsla från ångest Rädsla är orsaksbetingat obehag vid händelser

Exempel •  En mobbad elev som länge varit utanför i klassen kommer in i klassrummet

mitt under lektionen med automatvapen och hotar att skjuta ihjäl alla om klassen inte slutar mobba henom. Du känner hur hjärtat nästan hoppar ut ur bröstkorgen och känner panik. Detta är en form av panikrädsla.

•  Du sitter på tåget mellan Katrineholm och Norrköping och känner dig akut kissnödig och behöver gå på toa. Du har svårt för små och trånga utrymmen eftersom du vet att du lätt får panikkänslor av det. Du känner att du ändå måste gå på toan för annars kommer du kissa på dig. Du går på toa och får hjärtklappning och svårt att andas. Detta är en form av fobiångest eftersom panikkänslan är obefogad då toabesöket ej är fara.

Page 37: Moment 18 Del 3 a

AffekTva  sjukdomar  –  Ånges[llstånd  

Norrköping  

Lärare:  Andreas  Roupé  

Skydd,  omsorg  &  säkerhet  –  Vårdblock  3,  Moment  18  

Psykiatri  –  Del  3  a  

Panikångest Panikångest kännetecknas av episoder av mycket svår ångest (panikattacker) som börjar plötsligt och varar mellan några minuter till en halvtimma. Det kan komma dagligen eller mer sällan. Oftast uppstår panikångest när man antingen utsätts för fobier eller i samband med särskilda händelser, aktiviteter eller platser. Ungefär 5 % av befolkningen lider av panikångest och det är mer vanligt hos kvinnor än män.

Symptom: •  Skräck och panik •  Bröstsmärta och hjärtklappning •  Svårigheter att andas och känsla av att bli kvävd •  Yrsel och känsla av ostadighet •  Stickningar i händer och fötter •  Svettningar och frossa

Page 38: Moment 18 Del 3 a

AffekTva  sjukdomar  –  Ånges[llstånd  

Norrköping  

Lärare:  Andreas  Roupé  

Skydd,  omsorg  &  säkerhet  –  Vårdblock  3,  Moment  18  

Psykiatri  –  Del  3  a  

Generaliserad ångest Till skillnad från panikångest ger inte generaliserad ångest lika dramatisk. Oftast går man runt och bekymrar sig för det mesta i livet och har svårt att kontrollera sin ängslan. Man känner ofta ångest för det allra mesta och små förändringar kan ge ångestsymptom. Detta är långvarigt. Drygt 2 % av svenska män och 3 % av svenska kvinnor lider av generaliserad ångest.

Symptom: •  Oroar sig ständigt •  Koncentrationssvårigheter •  Lättirriterad •  Sömnsvårigheter •  Muskelspänningar som lätt ger huvudvärk och annan smärta •  Yrsel, svimningskänslor, hjärtklappning och magbesvär

Page 39: Moment 18 Del 3 a

AffekTva  sjukdomar  –  Ånges[llstånd  

Norrköping  

Lärare:  Andreas  Roupé  

Skydd,  omsorg  &  säkerhet  –  Vårdblock  3,  Moment  18  

Psykiatri  –  Del  3  a  

Fobier Fobier kan vara olika grova och associeras oftast med panikångest när det gäller symptom. Att utsätta sig för sina fobier kan i varierande grad kunna leda till att patienten svimmar. För att en rädsla ska räknas som fobi gäller det att man uppvisa symptom på ångest och är oförmögen att kontrollera sin fobi. Mellan 5 och 10 % av befolkningen i Sverige lider av någon sorts fobi.

Specifik fobi Den specifika fobin innebär att man har en orimlig stark rädsla för ett föremål, djur eller en specifik situation. Vid specifik fobi försöker man på alla möjliga sätt att undvika det man känner sin rädsla för.

Social fobi Kännetecknas av rädslan för situationer där man hamnar i rampljuset eller att folk ska se en själv och eventuellt bli bedömd av andra. Man vill undvika andras uppmärksamhet och man har svårt att ta kontakt med okända människor.

Page 40: Moment 18 Del 3 a

AffekTva  sjukdomar  –  Ånges[llstånd  

Norrköping  

Lärare:  Andreas  Roupé  

Skydd,  omsorg  &  säkerhet  –  Vårdblock  3,  Moment  18  

Psykiatri  –  Del  3  a  

Tvångssyndrom (OCD – Obsessive compulsive disorder) Kännetecknas av tvångshandlingar – dvs handlingar som måste utföras för att inte framkalla ångest. De flesta med OCD kan leva ett normalt liv så vida man får tillfredsställa sina behov. Endast när tvångshandlingarna påverkar patientens vardagliga liv påtaglig brukar behandling behövas. Ungefär 3 % av Svenskarna lider av OCD och är vanligare hos män än kvinnor. Viktigt att veta är att barn och ungdomar får perioder av tvångshandlingar som en del av normal social och kognitiv utveckling.

Exempel •  Fabian ska till skolan och går ut från lägenheten och låser dörren. När han

låst känner han på handtaget att det verkligen är låst. Men han drar ner handtaget 3-4 gånger innan han är nöjd. På väg ner för trapporna känner han sig osäker igen och går upp och känner 2-3 gånger till. Om han hindras att göra detta får han ångestkänslor och får svårt att koncentrera sig i skolan och blir även lättirriterad.

Page 41: Moment 18 Del 3 a

AffekTva  sjukdomar  –  Ånges[llstånd  

Norrköping  

Lärare:  Andreas  Roupé  

Skydd,  omsorg  &  säkerhet  –  Vårdblock  3,  Moment  18  

Psykiatri  –  Del  3  a  

Varför får man ångest? Biologisk förklaringsmodell •  Man har sett att de flesta som lider av olika former av ångest har lägre

nivåer av serotonin i hjärnans nervsynapser •  Det finns forskning som visar på att det finns ärftliga faktorer

Psykodynamisk förklaringsmodell •  Ångest framkallas av omedvetna eller bortglömda upplevelser •  Trauman i barndomen

Kognitiv förklaringsmodell •  Ångest framkallas av inlärda beteendemönster där man psykiskt straffar sig

själv för att man inte gör som man lärt sig

Page 42: Moment 18 Del 3 a

AffekTva  sjukdomar  –  Ånges[llstånd  

Norrköping  

Lärare:  Andreas  Roupé  

Skydd,  omsorg  &  säkerhet  –  Vårdblock  3,  Moment  18  

Psykiatri  –  Del  3  a  

Behandling av ångesttillstånd Grunden för behandling är att hjälpa patienten på en psykoterapeutisk nivå. Om inte detta är tillräckligt kombinerar man med farmakologisk behandling.

Farmakologisk behandling •  SSRI-preparat minskar generell ångest och vid fobier och tvångssyndrom så

minskas ångesten när man utsätts för fobierna eller försöker sluta med tvångshandlingarna.

•  Lugnande medel vid lätt eller måttlig ångest eller sömnproblematik •  Bensodiazepiner för behandling vid akut och svår ångest och för kraftiga

sömnproblem

Psykoterapi •  Komma till insikt med bakomliggande orsaker till ångesten (psykodynamik) •  Förändra sitt beteende- och tankemönster (KBT eller DBT)