Upload
nedegenki
View
238
Download
9
Embed Size (px)
Citation preview
Moment 18 – Psykiatri Del 3 a
Moment 18
Skydd, omsorg & säkerhet – Vårdblock 3, Moment 18 Norrköping
Lärare: Andreas Roupé
Psykiatri
Skydd 11 b måndag 28/4 10:00 – 13:25 Del 1 Rast 15 min + Lunch
>sdag 29/4 11:55 – 14:05 Del 2 Rast 15 min
onsdag 30/4 10:05 – 12:05 Del 2 Rast 15 min
torsdag 1/5 1 MAJ Lediga
Skydd 11 a måndag 28/4 13:30 – 15:00 Del 1 Rast 15 min
onsdag 30/4 13:00 – 16:35 Del 2 Rast 2 x 15 min
torsdag 1/5 1 MAJ Lediga
fredag 2/5 13:10 – 15:40 Del 3 a Rast 15 min
Vecka 18 Del 1: Psykiatri vs Psykologi och psykiatrivårdens historia Del 2: Dagens psykiatriska organisa>on, lagar och vårdformer
Vecka 19 Del 3: Hur psykisk ohälsa uppstår, diagnoser och behandlingar
Del 4: Vårdandet av pa>enter u>från omvårdnad och omsorg
Psykiatri – Del 3 a
Hur Psykisk ohälsa uppstår
Norrköping
Lärare: Andreas Roupé
Skydd, omsorg & säkerhet – Vårdblock 3, Moment 18
Psykiatri – Del 3 a
Vem definierar psykisk ohälsa…?
Vad är friskt – Vad är sjukt…? Ledsenhet Depression Religiösa upplevelser Vanföreställningar Obehag Ångest Pedantisk, kontrollerande Tvångssyndrom
Vad är det som avgör vad som är friskt eller sjukt?
Norrköping
Lärare: Andreas Roupé
Skydd, omsorg & säkerhet – Vårdblock 3, Moment 18
Psykiatri – Del 3 a
• Intensitet
• Påverkan på funktionsnivå
• Personligt lidande och skada
Jag är eller jag har?
Norrköping
Lärare: Andreas Roupé
Skydd, omsorg & säkerhet – Vårdblock 3, Moment 18
Psykiatri – Del 3 a
• Jag är manodepressiv
• Jag är schizofren
• Jag är cancer?
• Jag är högt blodtryck? Heberlin, Ann (2010) EU goU liv
I dessa exempel : ”Jag är” innefaUar hela personen, ”Jag har” en del av personen , som är så mycket annat
Skammen av den andres blick
Norrköping
Lärare: Andreas Roupé
Skydd, omsorg & säkerhet – Vårdblock 3, Moment 18
Psykiatri – Del 3 a
Hur andra ser på pa>enten påverkar pa>entens självuppfaUning och leder läU >ll aU den psykiska ohälsan s>gma>seras (förstärks).
Hur uppstår då psykisk sjukdom?
Norrköping
Lärare: Andreas Roupé
Skydd, omsorg & säkerhet – Vårdblock 3, Moment 18
Psykiatri – Del 3 a
• Genetiskt arv – kemisk / biologisk dysfunktion
• Påfrestningar - trauma under uppväxten
• Psykiska påfrestningar i vuxenlivet
Stress – SårbarhetsperspekTv
Norrköping
Lärare: Andreas Roupé
Skydd, omsorg & säkerhet – Vårdblock 3, Moment 18
Psykiatri – Del 3 a
Psykisk ohälsa Sårbarhet
För höga krav, stress, svår kris
Hur vanligt är psykisk sjukdom i Sverige?
Norrköping
Lärare: Andreas Roupé
Skydd, omsorg & säkerhet – Vårdblock 3, Moment 18
Psykiatri – Del 3 a
• 50 % av kvinnor och 25 % av män har någon gång under livet en behandlingskrävande depression (retrospektiv studie)
• 7% av alla kvinnor och 3% av alla män har en depression (tvärsnittsstudie)
• 5% ångestsjukdomar
• 5% alkoholberoende
• 1% kroniska psykoser
Är folk som har psykisk sjukdom sjuka hela Tden?
Norrköping
Lärare: Andreas Roupé
Skydd, omsorg & säkerhet – Vårdblock 3, Moment 18
Psykiatri – Del 3 a
Psykisk sjukdom kommer vanligtvis i vad som kallas episoder • Bara vid ett tillfälle i livet
• Flera episoder, men perioder däremellan då sjukdomen inte påverkar livet i alltför stor utsträckning.
Vanliga behandlingsformer
Norrköping
Lärare: Andreas Roupé
Skydd, omsorg & säkerhet – Vårdblock 3, Moment 18
Psykiatri – Del 3 a
• Ofta farmakologisk (mer specifika läkemedel än tidigare)
• ECT på strikta indikationer
• Ofta olika former av psykoterapi
– Psykodynamisk – Kognitiv beteendeterapi – Dialektisk beteendeterapi
Farmakologisk behandling
Norrköping
Lärare: Andreas Roupé
Skydd, omsorg & säkerhet – Vårdblock 3, Moment 18
Psykiatri – Del 3 a
Den farmakologiska behandlingen är ofta ett första steg i behandling vid psykisk ohälsa. Den skall aldrig ersätta andra behandlingsformer utan är ett komplement till den övriga behandlingen och underlättar för patienterna att med pyskologisk behandling kunna bearbeta det som behöver bearbetas.
• SSRI-preparat ökar nivåerna av serotonin i hjärnans synapser. Det minskar ångestsymptom och har en antidepressiv effekt. Biverkningar man associerar till SSRI är huvudvärk, yrsel, utmattning, förändrad smakupplevelse, viktuppgång, minskad libido, erektil dysfunktion med mera, Exempel: Citalopram, Sertralin & Fluoxetin
• SNRI-preparat funkar som SSRI med skillnaden att den även ökar nivåerna av noradrenalin i hjärnan. Har en kraftig antidepressiv effekt och gör patienterna oftast piggare och ökad libido. Ges oftast till patienter som får för omfattande biverkningar av SSRI eller där SSRI inte är tillräcklig. Exempel: Venlaflaxin, Duloxetin
Farmakologisk behandling
Norrköping
Lärare: Andreas Roupé
Skydd, omsorg & säkerhet – Vårdblock 3, Moment 18
Psykiatri – Del 3 a
• Lugnande medel har en ångestdämpande effekt och består oftast av gamla läkemedel för allergier. Förr när man behandlade allergiker med dessa såg man även en gynnsam effekt för patienter med ångest och stress. Dessa läkemedel vid rätt doser gör en sömnig och används därför även vid svårighet att somna. Biverkningarna är trötthet, utmattning och kognitiva besvär. Exempel: Atarax, Tavegyl & Lergigan
• Benzodiazepiner är beroendeframkallande läkemedel med olika grad av narkotikaklassning. De finns som kraftigt lugnande läkemedel och som insomningstabletter. Dessa påverkar hjärnan genom att stänga av olika delar vilket leder till lugn eller att man somnar. I samband med bruk av dessa kan patienter få olika former av hallucinationer eller känsla av eufori. Exempel: Zolpidem (sömn) och Oxascand (ångest)
Farmakologisk behandling
Norrköping
Lärare: Andreas Roupé
Skydd, omsorg & säkerhet – Vårdblock 3, Moment 18
Psykiatri – Del 3 a
• Neuroleptika är läkemedel som fokuserar på stabilitet i hjärnans olika elektriska system. De är komplexa att beskriva men används mot psykoser (hallucinationer), agressioner och epilepsi. Kort och gott stabiliserar dessa läkemedel signalöverföringen och hämmar hjärnan att få överdriven elektisk aktivitet i hjärnan. Därför funkar de både mot epilepsi, psykoser och överaktivitet (såsom ADHD). Ofta är dessa läkemedel narkotikaklassade eftersom de delvis är beroendeframkallande och skadliga när man brukar dessa när man inte har en sjukdom som kräver denna behandling. Biverkningarna är omfattande och inkluderar allt från nedsatt aptit, trötthet, ångest, depressioner till sömnbesvär och personlighetsförändringar. Exempel: Olanzapine, Risperdal, Theralen & Litium
Norrköping
Lärare: Andreas Roupé
Skydd, omsorg & säkerhet – Vårdblock 3, Moment 18
Psykiatri – Del 3 a
� Kognitiv terapi med fokus på automatiska-negativa tankar och dysfunktionella scheman
¡ Ingen tycker om mig ¡ Det går inte att lita på andra ¡ Misstag är katastrofala ¡ Jag måste ha kontroll över allt
� Psykodynamisk terapi där patienten ska få hjälp att förstå och bearbeta de inre konflikter som ligger till grund för symtomen.
PsykoterapeuTska behandlingar
Psykiska sjukdomar
Norrköping
Lärare: Andreas Roupé
Skydd, omsorg & säkerhet – Vårdblock 3, Moment 18
Psykiatri – Del 3 a
Delas upp i 3 huvudkategorier • Affek>va
• Psyko>ska
• Personlighetsstörningar
AffekTva sjukdomar -‐ Kriser
Norrköping
Lärare: Andreas Roupé
Skydd, omsorg & säkerhet – Vårdblock 3, Moment 18
Psykiatri – Del 3 a
Vad är en kris? • En livshändelse som utgör ett direkt hot mot en persons
känsla av säkerhet och kontroll
• Tidigare erfarenheter och inlärda reaktionssätt räcker inte till för att bemästra livssituationen som uppstått.
AffekTva sjukdomar -‐ Kriser
Norrköping
Lärare: Andreas Roupé
Skydd, omsorg & säkerhet – Vårdblock 3, Moment 18
Psykiatri – Del 3 a
Utvecklingskriser § Trotsåldern § Skolåldern § Tonårstiden § Arbete/studier § Att finna en partner § Att bilda familj § 40-års krisen § Pensionering
Traumatiska kriser § Olycka § Sjukdom, förlust av hälsa § En närståendes död § Skilsmässa § Skamsituationer § Yttre katastrofer
AffekTva sjukdomar -‐ Kriser
Norrköping
Lärare: Andreas Roupé
Skydd, omsorg & säkerhet – Vårdblock 3, Moment 18
Psykiatri – Del 3 a
Emotionella kriser § Sårbarhet § Hjälplöshet § Ångest § Krossad världsbild § Interpersonellt trauma
(betrayal of attachment) § Oro för framtiden § Nedstämdhet
AffekTva sjukdomar -‐ Kriser
Norrköping
Lärare: Andreas Roupé
Skydd, omsorg & säkerhet – Vårdblock 3, Moment 18
Psykiatri – Del 3 a
Fysiska krisreaktioner § Högt blodtryck § Oregelbunden hjärtslag § Mag- och tarmproblem § Nedsatt immunförsvar § Sömnsvårigheter § Spänningsvärk i nacke
och rygg § Yrsel § Svettningar § Andningsproblem
AffekTva sjukdomar -‐ Kriser
Norrköping
Lärare: Andreas Roupé
Skydd, omsorg & säkerhet – Vårdblock 3, Moment 18
Psykiatri – Del 3 a
Kognitiva/psykiska krisreaktioner § Påträngande minnesbilder (flashbacks)
§ Upptagenhet i tankarna
§ Minnessvårigheter
§ Koncentrationssvårigheter
AffekTva sjukdomar -‐ Kriser
Norrköping
Lärare: Andreas Roupé
Skydd, omsorg & säkerhet – Vårdblock 3, Moment 18
Psykiatri – Del 3 a
Krisprocessens olika faser
§ Chocken § Reaktionen § Bearbetning § Nyorientering
§ Detta är en modell för att orientera sig i krisens förlopp men faserna kan uppträda som parallella spår eller komma efter varandra. Personen kan också pendla mellan olika delar flera gånger under processens gång.
AffekTva sjukdomar -‐ Kriser
Norrköping
Lärare: Andreas Roupé
Skydd, omsorg & säkerhet – Vårdblock 3, Moment 18
Psykiatri – Del 3 a
Chockfasen
§ Från en kort stund till några dygn
§ Reaktioner kan variera från total tystnad till okontrollerade skrik
§ Medvetandet kan vara grumligt, minnet kan svikta och personen kan vara helt oförmögen att ta in information
§ Personen kan uppleva kaos och omedvetet jobba för fullt att hålla den smärtsamma verkligheten borta.
AffekTva sjukdomar -‐ Kriser
Norrköping
Lärare: Andreas Roupé
Skydd, omsorg & säkerhet – Vårdblock 3, Moment 18
Psykiatri – Del 3 a
Reaktionsfasen § Personen tvingas inse vad som har hänt
§ Personen försöker finna en mening; varför har det här hänt mig?
§ Eventuellt finns skuldkänslor eller magiska strafftankar
§ Illusioner/hallucinationer kan förekomma
AffekTva sjukdomar -‐ Kriser
Norrköping
Lärare: Andreas Roupé
Skydd, omsorg & säkerhet – Vårdblock 3, Moment 18
Psykiatri – Del 3 a
Den akuta krisfasen § Chocken, reaktionen och de första försöken till bearbetning utgör
tillsammans den akuta krisen, som ofta varar i 4-6 veckor
Upplevelser och symptom under den akuta krisfasen § Sorg § Känsla av övergivenhet, tomhet § (Över)känslighet § Aggressivitet § Förvirring § Ångest § Sömnproblem
AffekTva sjukdomar -‐ Kriser
Norrköping
Lärare: Andreas Roupé
Skydd, omsorg & säkerhet – Vårdblock 3, Moment 18
Psykiatri – Del 3 a
Reaktioner i den akuta krisfasen § Regression (tillbakadragande) § Förnekande § Rationalisering (försöka förklara) § Minnen av tidigare trauman väcks till liv § Känsla av övergivenhet, tomhet § (Över)känslighet § Aggressivitet § Förvirring § Ångest § Sömnproblem
AffekTva sjukdomar -‐ Kriser
Norrköping
Lärare: Andreas Roupé
Skydd, omsorg & säkerhet – Vårdblock 3, Moment 18
Psykiatri – Del 3 a
Behov under den akuta krisfasen
§ Värme
§ Vätska
§ Vila
AffekTva sjukdomar -‐ Kriser
Norrköping
Lärare: Andreas Roupé
Skydd, omsorg & säkerhet – Vårdblock 3, Moment 18
Psykiatri – Del 3 a
Bearbetningsfasen • Personen börjar vända sig mer utåt och mot framtiden
• Symtom och psykiska reaktioner klingar av
• Man börjar tänka tanken att det går att leva med det inträffade, eller sjukdomen eller funktionshinder
• Man har fått en mer realistisk syn på det inträffade
• Återgång till normalt liv påbörjas
AffekTva sjukdomar -‐ Kriser
Norrköping
Lärare: Andreas Roupé
Skydd, omsorg & säkerhet – Vårdblock 3, Moment 18
Psykiatri – Del 3 a
Nyorienteringsfasen • Krisen har blivit en del av livet • Nya intressen kan väckas • Nya relationer kan bildas • Den omskakade självkänslan har återupprättats
OBS! • Det vanliga är att under en period pendla mellan bearbetning och
nyorientering
AffekTva sjukdomar -‐ Kriser
Norrköping
Lärare: Andreas Roupé
Skydd, omsorg & säkerhet – Vårdblock 3, Moment 18
Psykiatri – Del 3 a
Människors förutsättningar för att kunna hantera kriser • Livsfas, livshistoria • Personlighet • Ålder • Nätverk, stöd • Ekonomi • Fysisk och Psykisk Hälsa • Kulturella faktorer • Hur förlusten gick till
AffekTva sjukdomar -‐ Kriser
Norrköping
Lärare: Andreas Roupé
Skydd, omsorg & säkerhet – Vårdblock 3, Moment 18
Psykiatri – Del 3 a
Att möta människor i kris • Stödja den drabbades egna läkningsresurser • Varsam konfrontation med verkligheten • Ge möjlighet att uttrycka känslor • Vara ett vikarierande hopp • Lindra lidande • Mobilisera nätverket, familjmedlemmar
AffekTva sjukdomar -‐ Kriser
Norrköping
Lärare: Andreas Roupé
Skydd, omsorg & säkerhet – Vårdblock 3, Moment 18
Psykiatri – Del 3 a
Hinder för ett bra bemötande • Otillräckliga kunskaper • Förutfattade meningar • Distansering • Rädsla att skada • Rädsla att framkalla känslor
AffekTva sjukdomar -‐ Kriser
Norrköping
Lärare: Andreas Roupé
Skydd, omsorg & säkerhet – Vårdblock 3, Moment 18
Psykiatri – Del 3 a
Professionell hållning • Att vägledas av det som gagnar patientens behov • Att vara övertygad om alla människors lika värde
• Kunskap • Självkännedom • Empati
AffekTva sjukdomar – Ånges[llstånd
Norrköping
Lärare: Andreas Roupé
Skydd, omsorg & säkerhet – Vårdblock 3, Moment 18
Psykiatri – Del 3 a
Vad är egentligen ångest? Vilken av dessa skulle du säga är ångest? 1) Att våndas inför skolan, provet eller idrotten? 2) Den obehagliga känslan när man känner att kroppen är ful när man ska
duscha efter idrotten?
Ångest definieras som: • En obehaglig känsla som ger mer oro och rädsla än vad som egentligen är
rimligt inför en viss händelse
AffekTva sjukdomar – Ånges[llstånd
Norrköping
Lärare: Andreas Roupé
Skydd, omsorg & säkerhet – Vårdblock 3, Moment 18
Psykiatri – Del 3 a
Olika former av ångest De vanligaste formerna är: • Panikångest (akut stark ångest)
• Generaliserad ångest (ihållande ångest)
• Fobier
• Tvångssyndrom
OBS! Varaktig ångest kan leda till omfattande psykisk ohälsa
AffekTva sjukdomar – Ånges[llstånd
Norrköping
Lärare: Andreas Roupé
Skydd, omsorg & säkerhet – Vårdblock 3, Moment 18
Psykiatri – Del 3 a
Att skilja rädsla från ångest Rädsla är orsaksbetingat obehag vid händelser
Exempel • En mobbad elev som länge varit utanför i klassen kommer in i klassrummet
mitt under lektionen med automatvapen och hotar att skjuta ihjäl alla om klassen inte slutar mobba henom. Du känner hur hjärtat nästan hoppar ut ur bröstkorgen och känner panik. Detta är en form av panikrädsla.
• Du sitter på tåget mellan Katrineholm och Norrköping och känner dig akut kissnödig och behöver gå på toa. Du har svårt för små och trånga utrymmen eftersom du vet att du lätt får panikkänslor av det. Du känner att du ändå måste gå på toan för annars kommer du kissa på dig. Du går på toa och får hjärtklappning och svårt att andas. Detta är en form av fobiångest eftersom panikkänslan är obefogad då toabesöket ej är fara.
AffekTva sjukdomar – Ånges[llstånd
Norrköping
Lärare: Andreas Roupé
Skydd, omsorg & säkerhet – Vårdblock 3, Moment 18
Psykiatri – Del 3 a
Panikångest Panikångest kännetecknas av episoder av mycket svår ångest (panikattacker) som börjar plötsligt och varar mellan några minuter till en halvtimma. Det kan komma dagligen eller mer sällan. Oftast uppstår panikångest när man antingen utsätts för fobier eller i samband med särskilda händelser, aktiviteter eller platser. Ungefär 5 % av befolkningen lider av panikångest och det är mer vanligt hos kvinnor än män.
Symptom: • Skräck och panik • Bröstsmärta och hjärtklappning • Svårigheter att andas och känsla av att bli kvävd • Yrsel och känsla av ostadighet • Stickningar i händer och fötter • Svettningar och frossa
AffekTva sjukdomar – Ånges[llstånd
Norrköping
Lärare: Andreas Roupé
Skydd, omsorg & säkerhet – Vårdblock 3, Moment 18
Psykiatri – Del 3 a
Generaliserad ångest Till skillnad från panikångest ger inte generaliserad ångest lika dramatisk. Oftast går man runt och bekymrar sig för det mesta i livet och har svårt att kontrollera sin ängslan. Man känner ofta ångest för det allra mesta och små förändringar kan ge ångestsymptom. Detta är långvarigt. Drygt 2 % av svenska män och 3 % av svenska kvinnor lider av generaliserad ångest.
Symptom: • Oroar sig ständigt • Koncentrationssvårigheter • Lättirriterad • Sömnsvårigheter • Muskelspänningar som lätt ger huvudvärk och annan smärta • Yrsel, svimningskänslor, hjärtklappning och magbesvär
AffekTva sjukdomar – Ånges[llstånd
Norrköping
Lärare: Andreas Roupé
Skydd, omsorg & säkerhet – Vårdblock 3, Moment 18
Psykiatri – Del 3 a
Fobier Fobier kan vara olika grova och associeras oftast med panikångest när det gäller symptom. Att utsätta sig för sina fobier kan i varierande grad kunna leda till att patienten svimmar. För att en rädsla ska räknas som fobi gäller det att man uppvisa symptom på ångest och är oförmögen att kontrollera sin fobi. Mellan 5 och 10 % av befolkningen i Sverige lider av någon sorts fobi.
Specifik fobi Den specifika fobin innebär att man har en orimlig stark rädsla för ett föremål, djur eller en specifik situation. Vid specifik fobi försöker man på alla möjliga sätt att undvika det man känner sin rädsla för.
Social fobi Kännetecknas av rädslan för situationer där man hamnar i rampljuset eller att folk ska se en själv och eventuellt bli bedömd av andra. Man vill undvika andras uppmärksamhet och man har svårt att ta kontakt med okända människor.
AffekTva sjukdomar – Ånges[llstånd
Norrköping
Lärare: Andreas Roupé
Skydd, omsorg & säkerhet – Vårdblock 3, Moment 18
Psykiatri – Del 3 a
Tvångssyndrom (OCD – Obsessive compulsive disorder) Kännetecknas av tvångshandlingar – dvs handlingar som måste utföras för att inte framkalla ångest. De flesta med OCD kan leva ett normalt liv så vida man får tillfredsställa sina behov. Endast när tvångshandlingarna påverkar patientens vardagliga liv påtaglig brukar behandling behövas. Ungefär 3 % av Svenskarna lider av OCD och är vanligare hos män än kvinnor. Viktigt att veta är att barn och ungdomar får perioder av tvångshandlingar som en del av normal social och kognitiv utveckling.
Exempel • Fabian ska till skolan och går ut från lägenheten och låser dörren. När han
låst känner han på handtaget att det verkligen är låst. Men han drar ner handtaget 3-4 gånger innan han är nöjd. På väg ner för trapporna känner han sig osäker igen och går upp och känner 2-3 gånger till. Om han hindras att göra detta får han ångestkänslor och får svårt att koncentrera sig i skolan och blir även lättirriterad.
AffekTva sjukdomar – Ånges[llstånd
Norrköping
Lärare: Andreas Roupé
Skydd, omsorg & säkerhet – Vårdblock 3, Moment 18
Psykiatri – Del 3 a
Varför får man ångest? Biologisk förklaringsmodell • Man har sett att de flesta som lider av olika former av ångest har lägre
nivåer av serotonin i hjärnans nervsynapser • Det finns forskning som visar på att det finns ärftliga faktorer
Psykodynamisk förklaringsmodell • Ångest framkallas av omedvetna eller bortglömda upplevelser • Trauman i barndomen
Kognitiv förklaringsmodell • Ångest framkallas av inlärda beteendemönster där man psykiskt straffar sig
själv för att man inte gör som man lärt sig
AffekTva sjukdomar – Ånges[llstånd
Norrköping
Lärare: Andreas Roupé
Skydd, omsorg & säkerhet – Vårdblock 3, Moment 18
Psykiatri – Del 3 a
Behandling av ångesttillstånd Grunden för behandling är att hjälpa patienten på en psykoterapeutisk nivå. Om inte detta är tillräckligt kombinerar man med farmakologisk behandling.
Farmakologisk behandling • SSRI-preparat minskar generell ångest och vid fobier och tvångssyndrom så
minskas ångesten när man utsätts för fobierna eller försöker sluta med tvångshandlingarna.
• Lugnande medel vid lätt eller måttlig ångest eller sömnproblematik • Bensodiazepiner för behandling vid akut och svår ångest och för kraftiga
sömnproblem
Psykoterapi • Komma till insikt med bakomliggande orsaker till ångesten (psykodynamik) • Förändra sitt beteende- och tankemönster (KBT eller DBT)