Motioner - Naturskyddsföreningen...RIKSSTÄMMA 2016: MOTIONER OCH PROPOSITIONER UTSKOTT 1 4 Proposition 2 Förslag till medlemsavgift 2017 och 2018 Medlemstalet i Naturskyddsföreningen

Motioner

Riksstämma 2016

Propositioner

RIKSSTÄMMA 2016: MOTIONER OCH PROPOSITIONER UTSKOTT 1

1

Riksstämma 2016

Proposition 1 2

Utskott 1 3

Utskott 2 51

Utskott 3 107

Utskott 4 140

Utskott 5 190


2

Proposition om hedersmedlemmar

Bakgrund

Ur stadgarna, § 5 Medlemmar: ”Riksstämman kan, efter förslag från riksföreningens styrelse, till hedersmedlem utse person som på synnerligen verksamt sätt främjat föreningens syften.” Enligt Naturskyddsföreningens stadgar kan riksföreningens styrelse föreslå hedersmedlemmar i föreningen. Riksstyrelsen föreslår stämman 2016 två nya hedersmedlemmar som båda gjort fantastiska insatser och på ett synnerligen verksamt sätt främjat föreningens syften. Världen över hårdnar konkurrensen om naturresurserna och i klimatförändringens spår förvärras situationen ytterligare. Vetskapen om att friska ekosystem är grunden till allt mänskligt välstånd lyser ofta med sin frånvaro.

En person som förmedlar det vackra och nödvändiga med den orörda, storslagna natur som även vi i Naturskyddsföreningen håller så högt, är Sofia Jannok. I hennes musik blandas jojk, visa, pop, jazz, spoken word och electro. På samiska, svenska och engelska sjunger hon med politisk skärpa om urfolkens rättigheter och vårt beroende av naturen. Sofia har vid upprepade tillfällen tagit tydlig ställning mot gruvnäringens etablering i Sapmi och i december i Paris var hon en tydlig röst på klimattoppmötet.

Kunskapen om de kemikalier som finns i våra konsumentprodukter är bristfällig och vi kan idag inte tydligt säga om de är säkra för hälsan och miljön. Vi utsätts inte för en farlig kemikalie i taget, utan många varje dag, och då spelar det mindre roll om halten av varje enskild kemikalie ligger under gränsvärdet. Det är den samlade effekten som spelar roll.

Koidu Norén är en av pionjärerna när det gäller att mäta nivåer av miljögifter hos människor. Tillsammans med sina medarbetare på dåvarande Statens institut för folkhälsa var hon redan på 60-talet förutseende och tog initiativ till mätningar av miljögifter i modersmjölk. Mätserierna på miljögifter i modersmjölk finns från 1970 och framåt och är unika i världen. De har haft stor betydelse både i faktisk miljöövervakning såväl som för att pedagogiskt skapa förståelse för kemikaliesamhällets risker. Förslag till beslut Styrelsen föreslår riksstämman besluta: att utse Koidu Norén och Sofia Jannok till hedersmedlemmar i Naturskyddsföreningen, för att de var och en på ett synnerligen verksamt sätt främjat föreningens syften.


3

Utskott 1. Föreningen 1 – regionala kanslier, återbäring kretsar/länsförbund, ledarutbildning, nätverken, VRL Motion nr Diarienummer Rubrik Sid

Proposition 2 Medlemsavgift 2017-2018 4

1

2

3

2016/0058

2016/0069

2016/0082

Förstärkning regionala kanslier

Arbetsgivaransvar regionala kanslier

Resurser till regionala kanslier

6

9

10

4

5

6

7

10

2016/0007

2016/0036

2016/0062

2016/0079

2016/0012

Återbäringen

Höjd återbäring till kretsarna

Högre återbäring till kretsar

Större andel av medlemsavgifterna till lokalföreningarna

Ge ideella krafter i föreningens nätverk samma stöd som ideella i

kretsar och länsförbund

15

16

18

19

20

8

9

2016/0054

2016/0061

Fortsatt satsning på hållbart ledarskap

Ledarskap för en fri folkrörelse

25

27

10

11

12

13

14

15

2016/0012

2016/0035

2016/0045

2016/0051

2016/0060

2016/0075

Ge ideella krafter i föreningens nätverk samma stöd som ideella i

kretsar och länsförbund

Samordnare av skogsnätverket på 50 % arbetstid

Odling, trädgård, mat

Vitalisera klimatnätverket

Uppföljning av 2010 års stämmobeslut att stärka resurserna lokalt

och regionalt

Kemikalienätverket behöver mer stöd

30

32

33

34

35

36

3

16

17

18

2016/0082

2016/0029

2016/0092

2016/0093

Resurser till regionala kanslier

Tidpunkt för presentation av nya verksamhetsriktlinjer (VRL)

Fo ̈rslag nya VRL 2019-2022

Utnyttja kraften i miljo ̈va ̈nliga veckan

41

42

43

46


4

Proposition 2

Förslag till medlemsavgift 2017 och 2018 Medlemstalet i Naturskyddsföreningen ökar och det är ett viktigt tecken på att föreningens arbete engagerar. Erfarenheten visar att ett ökat medlemstal även kan leda till ett ökat antal aktiva medlemmar. Det ger miljön och framtiden en starkare röst i påverkansarbetet lokalt, nationellt och globalt. Enligt de av riksstämman beslutade verksamhetsriktlinjerna ska Naturskyddsföreningen bli ännu större och vara en folkrörelse för alla människor som vill engagera sig. Riksstyrelsen bedömer att en höjd medlemsavgift skulle kunna motverka denna strävan. Riksstyrelsen föreslår därför att befintliga medlemsavgifter behålls även under 2017 och 2018. Medlemskategori Avgift Innehåll i medlemskapet

Medlemskap 295 kr • Medlem i Naturskyddsföreningen

• Prenumeration av Sveriges Natur

• Ansluten till valfri krets

àÅrsavgiften kan betalas via plusgiro eller månadsvis via autogiro. Om betalning sker

via autogiro är avgiften 24 kronor per månad (totalt 288 kr).

Familje-

medlemskap

365 kr • Medlem i Naturskyddsföreningen



I beloppen ingår ett fritt antal namn på familjemedlemmar boende på samma adress

som också blir medlemmar i Naturskyddsföreningen. Sveriges Natur skickas dock

endast till huvudmedlemmen.


via autogiro är avgiften 30 kronor per månad (totalt 360 kr).

Medlem för livet 9000 kr • Medlem i Naturskyddsföreningen för resten av livet



• Diplom som visar att man är medlem för livet

àAvgiften betalas på en gång via plusgiro.

Ungdoms-

medlemskap

(för medlemmar

under 25 år)

195 kr • Medlem i Naturskyddsföreningen




via autogiro är avgiften 16 kronor per månad (totalt 192 kr). Ungdomsmedlem kan

också bli medlem i Fältbiologerna inom ramen för samma belopp.


5

Medlemsavgiftens utveckling 1985 – 2016, samt förslag till avgift för 2017 och 2018.

År Avgift Kr Familj Huvud- medlemmar

Familje- Medlemmar

Tot. antal medlemmar Årets bok

1989 150 20 / familjemedlem 170 000 24 000 194 000 Inkl. årsbok



1992 200 25 / familjemedlem 164 000 36 000 200 000 Exkl. årsbok









2001 250 300 för hela familjen 103 000 40 000 143 000 Exkl. årsbok









2010 295 365 för hela familjen 113 000 77 000 190 000 Exkl. årets bok






2016 295 365 för hela familjen Exkl. årets bok

2017 295 (F) 365 (F) Exkl. årets bok

2018 295 (F) 365 (F) Exkl. årets bok

(F) = förslag

Styrelsen föreslår riksstämman besluta 1. att fastställa ordinarie medlemsavgift under 2017 och 2018 till 295 kronor per 12 månader samt autogiroavgiften till 24 kr/månad. 2. att fastställa familjeavgiften under 2017 och 2018 till 365 kronor per 12 månader samt autogiroavgiften till 30 kr/månad. 3. att fastställa avgiften för att bli medlem för livet under 2017 och 2018 till 9 000 kronor. 4. att fastställa ungdomsavgiften för medlemmar under 25 år under 2017 och 2018 till 195 kronor per 12 månader samt autogiroavgiften till 16 kr/månad.


6

Motion 1

Dnr 2016/0058

Förstärkning regionkanslier Den 1 januari 2015 genomfördes en större organisationsförändring inom Naturskyddsföreningen. I syfte att stärka länsförbunden och kunna ge kretsar ett mer aktivt stöd inrättades 10 regioner, med en tjänst finansierad till 70 % via riks/medlemsavgifter. Detta är otillräckligt ur en rad synvinklar, som redovisas nedan. Det finns en tendens att riksorganisationen ser de ideella krafterna i landet som utförare av beslut som fattas på rikskansliet. Naturskyddsföreningen har profilerat sig som en folkrörelse. Kretsaktiviteterna, det ideella, PRAKTISKA, engagemanget har byggt en unik rörelse. Det som sker nu, utarmningen av ideella resurser, i synnerhet på landsbygden, hotar rörelsen. Organisationstanken att införa regioner är i grunden bra, men ska vi värna om kretsarna, vara en fortsatt stark (folk)rörelse också utanför storstadsregionerna krävs ytterligare satsning på regionerna. Den centralisering som skett är olycklig. Mycket av arbetet med föreningsutveckling kan decentraliseras och därmed stärka den regionala/lokala närvaron. Det finns många skäl att förstärka de regionala kanslierna. Det handlar om: Arbetsmiljö. En rad psykosociala undersökningar visar på bristerna med enmansbemanning. Avsaknad av arbetskolleger, stimulans, jobbdiskussioner. Arbetstid: 70 % tjänst ger inte mycket utrymme för mer än administration. Att stimulera kretsar och arbeta för föreningsutveckling lokalt, skapa nätverk, agera i opinions-/remissfrågor mm – det finns ingen möjlighet att klara detta. Jämställdhet: Hur blir rekryteringsunderlaget för en tjänst som är 70 %? Hur ser andra branscher på ”deltidsanställning”? Arbetsledning: Att ideellt arbetande styrelsemedlemmar (ordförande) ska ha arbetsgivaransvar borde falla på sin orimlighet. Den väg som Naturskyddsföreningen byggt regionstrukturen driver på mot utbrändhet av ideellt arbetande ledare som hamnar i svåra situationer just på grund av att ha rollen som arbetsgivare. Vad kan man kräva av frivilliga? Lojalitetens pris blir högt. Det finns flera exempel redan. Arbetsgivaransvar: En anställd blir sjuk. Kortare eller längre tid. Arbetsmiljöfrågor. Utvecklingssamtal. Vem bär ansvaret? Ordförande, oftast. Driva natur- och miljöfrågor! Miljörörelsen har ett tungt ansvar och bör organisera sig därefter. Om målet med inrättande av regioner/kansli är att vi ska driva natur- och miljöfrågor skarpare lokalt behöver vi också organisera verksamheten därefter och förstärka med garanti om två fulltidstjänster.


7

Två tjänster innebär: En av medarbetarna kan få ett tydligt chefs- och arbetsgivaransvar och ha en tyngre roll i frågor som berör det offentliga och regionalt/lokalt förstärka det övergripande arbete som riksorganisationen idag gör. Det som är bra på riksnivå kan bli ännu starkare regionalt/lokalt. Vi kan genom resursförstärkning bli bättre på opinions och remisshantering. Mycket av det som sker inom natur- och miljöområdet ur besluts- påverkarsynvinkel sker på dagtid. Naturskyddsföreningen bör vara mer närvarande i besluts-, lobby- och påverkarsammanhang. Så är det inte idag. Kretsarbetet och lokal närvaro i direkta natur- och miljöfrågor kan få ett värdefullt stöd genom dubbel bemanning. Vi kan öka samverkan med andra organisationer. Styrelsemedlemmarna blir – en styrelse där de flesta valt ett engagemang för att de vill kämpa för natur och miljö, inte bli administratörer. En landsbygdsprioritering som ger Naturskyddsföreningen starkare varumärke regionalt/lokalt = värdefull goodwill, fler medlemmar. . . (Novus 2014-15). Nätverksarbetet kan utvecklas regionalt och lokalt med ett starkt kansli. Men framför allt kan Naturskyddsföreningen visa att vi är en organisation som inte bara värna om natur, djur och miljö utan också tar ansvar för den arbetsmiljö vi har. Ensamarbete/Prevent: ”Men många saknar kontakten med andra människor. De mänskliga kontakterna ger ofta stimulans och impulser till personlig utveckling. De betyder också trygghet och stöd. Uppskattning i arbetet behövs för ökad självkänsla och arbetsglädje.” Prevent 2 § Vid planering och anordnande av ensamarbete skall arbetstagarens möjligheter till kontakt med andra människor beaktas. Arbetsmiljöverket. Arbetarskyddslag 29 § Ensamarbete I fråga om arbete som en arbetstagare utför ensam och som av den orsaken är förknippat med uppenbara olägenheter eller risker för hans eller hennes säkerhet eller hälsa skall arbetsgivaren se till att olägenheter eller risker undviks eller att de är så små som möjligt när arbetstagaren arbetar ensam. Arbetsgivaren skall också med beaktande av arbetets art ordna möjlighet till nödvändig kontakt mellan arbetstagaren och arbetsgivaren, en företrädare som arbetsgivaren anvisat eller andra arbetstagare. Arbetsgivaren skall också säkerställa möjlighet att larma hjälp. För att klara det regionala åtagandet, skapa en tillfredsställande arbetsmiljö och tydligt markera att natur- och miljöfrågor har hög prioritet också på landsbygden Föreslår vi att stämman beslutar att regionkanslierna ska förstärkas och ha minst två heltidsanställda att generalsekreteraren får i uppdrag att skapa förutsättningar inom fastställd budgetram och genomföra förändringen senast 2017-01-01.


8

Länsförbundet Skåne, gm Rikard Lehmann, ordförande Naturskyddsföreningen länsförbundet Skåne Med stöd av: Naturskyddsföreningen i Kalmar, gm Catharina Lihnell Järnhester Naturskyddsföreningen i Örebro Län, gm Ingela Wallin Naturskyddsföreningen i Blekinge län, gm Annika Qvarfordt Länsförbundet Kronoberg, gm Cecilia Waxegård Länsförbundet Västernorrland, gm Susanne Rantakokko Länsförbundet i Värmland, gm Mikael Rosén Länsförbundet i Jönköpings län, gm Henrik von Zweigbergk Hallands Naturskyddsföreningen, gm Tommie Fagerberg Bilaga. Undersökning om kretsarna i Skåne genomförd 2015.


9

Motion 2

Dnr 2016/0069

Arbetsgivaransvar – Regionala kanslier De regionala kanslierna är ett bland annat ett resultat av arbetet ”Starkare Länsförbund”. Vi ställer oss frågan hur vi kan bibehålla samt även öka verksamheterna i de regionala kanslierna samtidigt som vi ser att många länsförbund med arbetsgivaransvar ”börjar gå på knäna”? Hur får vi en hållbar verksamhet om inte den kanslianställde får det stöd som behövs? Vi ställer oss också frågan om det kan vara svårt att rekrytera nya ordföranden i våra länsförbund på ideell basis när det samtidigt innebär ett arbetsgivaransvar? Vi ser att detta kommer blir ett problem. Det är ett stort ansvar att vara arbetsgivare med lagar och krav att hålla sig till, löner att utbetala. Som det är nu anser vi att vi i många fall inte har rätt person på rätt plats. Varför skall en ideellt engagerad person behöva sätta sig in i vad det innebär att vara arbetsgivare när kompetensen redan finns på Rikskansliet? Det är slöseri med våra ideella krafter! Vi anser att ledning av verksamhet genom styrgrupp samt coachning av den anställde bör skötas av länsförbunden. Detta kan även gälla, i de fall kompetens finns i länsförbunden, medarbetar- och lönesamtal. Administrativa sysslor samt försäkringar, löneutbetalningar med mer skall ligga på rikskansliet för att underlätta det ideella arbetet. Om vi skall få hållbarhet och drivkraft i våra regionala kanslier så krävs arbetsgivare med kompetens, tid och engagemang gällande stöttandet av den kanslianställde. Det har under lång tid efterfrågats att arbetsgivaransvaret skall ligga på rikskansliet. Det är dags nu! Vi föreslår riksstämman besluta att ledning och styrning av regionala kanslier ligger på de involverade länsförbunden att arbetsgivaransvaret ligger på rikskansliet och att rikskansliet skötet försäkringar, löneutbetalningar, administrativa sysslor mm för de anställda på regionala kanslierna. Detta för att för att underlätta för det länsförbundet som huvudansvar för kansliet. att de länsförbund som själva har kompetens och vill ta ansvarar för medarbetar- och lönesamtal skall kunna göra detta. De som behöver hjälp skall kunna överlåta detta till rikskansliet. Östersund 30 januari 2016 Länsförbunden Jämtland-Härjedalen och Västernorrland


10

Motion 3

Dnr 2016/0082

Resurser till regionala kanslier Naturskyddsföreningen arbetar med flera prioriterade områden. Ibland agerar vi vitt och brett och ibland inte alls. När vi tittar på det regionala arbetet ute i länsförbunden finns det också väldigt mycket arbete som ibland har en väldigt tydlig struktur och ibland ingen alls. Det leder till funderingar om vi använder föreningens pengar på det bästa sättet. Prioriterar vi rätt och gör vi rätt saker? Jag föreslår riksstämman besluta att riksföreningen avsätter medel så att de regionala kanslier med hög arbetsbelastning kan anställa ytterligare en resurs att se över föreningens prioriterade områden Luleå 2016-01-31 Isabella Katsimenis


11

Yttrande över motion 1, 2 och 3

Dnr 2016/0058, 2016/0069 och 2016/0082

Förstärkning regionkanslier Arbetsgivaransvar – Regionala kanslier Resurser till regionala kanslier (första att-satsen) Motionärernas yrkande att regionkanslierna ska förstärkas och ha minst två heltidsanställda (motion 1) att generalsekreteraren får i uppdrag att skapa förutsättningar inom fastställd budgetram och genomföra förändringen senast 2017-01-01 (motion 1) att ledning och styrning av regionala kanslier ligger på de involverade länsförbunden (motion 2) att arbetsgivaransvaret ligger på rikskansliet och att rikskansliet skötet försäkringar, löneutbetalningar, administrativa sysslor mm för de anställda på regionala kanslierna. Detta för att för att underlätta för det länsförbundet som huvudansvar för kansliet (motion 2) att de länsförbund som själva har kompetens och vill ta ansvarar för medarbetar- och lönesamtal skall kunna göra detta. De som behöver hjälp skall kunna överlåta detta till rikskansliet (motion 2) att riksföreningen avsätter medel så att de regionala kanslier med hög arbetsbelastning kan anställa ytterligare en resurs (motion 3, första att-satsen) Riksstyrelsens yttrande Vid årsskiftet 2014/2015 sjösattes tio regionala kanslier runt om i Sverige – en milstolpe i Naturskyddsföreningens 107-åriga historia. Bakgrunden till riksstyrelsens beslut om att bilda kanslierna var dels strategin att stärka länsförbunden, som rikskonferensen i Helsingborg 2003 enades om, dels en fast övertygelse om att de regionala kanslierna är ett helt centralt verktyg för att stärka föreningen i hela landet. En stark förening med närvaro i hela landet är en förutsättning för att skapa det förändringstryck som krävs för en omställning av hela samhället.


12

De tio kanslierna är fördelade mellan föreningens 24 länsförbund. Tre länsförbund har ett eget kansli: Stockholm, på grund av det stora antalet medlemmar samt Västerbotten och Norrbotten på grund av långa avstånd mellan kretsarna. Övriga länsförbund delar kansli med ett eller flera andra länsförbund. Varje regionalt kansli får en fast årlig ersättning som motsvarar en 0,7 % -tjänst finansierad av riksföreningen och utöver det tillkommer medel baserat på det antal medlemmar som finns inom respektive kanslis upptagningsområde. På flera av kanslierna arbetar idag fler än en person tack vare extern finansiering och arbetsmarknadsåtgärder. Arbetsgivaransvaret, inklusive löneutbetalningar, utvecklingssamtal och all annan administration som krävs sköts av en person som ingående länsförbund utser till arbetsgivare, oftast en av ordförandena. Arbetsgivaren arbetar oftast ideellt med sitt uppdrag. Motionärerna i motion 1 yrkar på att varje regionalt kansli ska få medel för att anställa två personer redan inför 2017. Motion 3 yrkar på ett riktat stöd till de kanslier som har behov av ytterligare resurser till en anställd. I motion 2 yrkas på att länsförbunden ska behålla ledning och styrning över kanslierna men att arbetsgivaransvaret ska ligga på rikskansliet för att underlätta för länsförbundens arbetsgivaransvariga. Vidare yrkas i motion 2 att de länsförbund som har kompetens själva kan genomföra medarbetar- och lönesamtal men att rikskansliet ska kunna hjälpa till även med detta. Riksstyrelsen har i sin verksamhetsplanering lagt stor vikt vid stöd till och utveckling av de regionala kanslierna. Idag finns det därför drygt två heltidstjänster vid rikskansliet avsatta för detta arbete. I dessa tjänster ingår bland annat att stödja arbetsgivarna, hjälpa till med att hitta extern finansiering och stöd till kommunal politisk påverkan. Det ingår också att stödja och coacha de anställda vid de regionala kanslierna i arbete, aktiviteter och verksamhets-uppföljning. Flera av riksstyrelsens medlemmar deltar också aktivt i de regionala kansliernas utveckling genom att planera och delta i träffar och utbildningar samt ha kontakt med enskilda länsförbund för att göra sig insatta i de lokala utmaningar som finns. Motionärerna bakom motion 1 understryker vikten av starka regionala kanslier och yrkar att respektive kansli förstärks till att ha minst två heltidsanställda personer. Motionärerna framhåller bland annat att dagens 0,7 % -tjänst inte ger mycket utrymme för mer än administration, att det finns en rad problem som arbetsmiljö och jämställdhet kopplade till enmansbemanningar och att ett framgångsrikt lokalt opinionsarbete för natur och miljö kräver fler anställda. Riksstyrelsen delar motionärernas åsikt om att de regionala kanslierna behöver förstärkas. Visionen är att kanslierna om några år inte bara ska ha två utan ännu fler heltidsanställda personer. Fler anställda bidrar till att arbetsmiljön blir bättre, en ökad mångfald och att det finns tid för arbete med allt ifrån att stärka kretsar i regionen till opinionsarbete. Att stärka den ideella kraften lokalt är en nyckel till framgång i omställningsarbetet. Men att öka bemanningen till två tjänster per regionalt kansli genom att medel tas från rikskansliet är emellertid omöjligt om riksstyrelsen ska kunna fullfölja de verksamhetsriktlinjer (VRL) som riksstämman klubbade 2014. Det skulle krävas en ökning med 1,3 tjänster per kansli, totalt 13 tjänster utöver dem som finns idag. Det kan vid första anblicken tyckas konstigt att det ska vara svårt att frigöra 13 tjänster av de cirka 100 som idag finns på rikskansliet i Stockholm och Bra Miljövalkansliet i Göteborg. Men det beror på att det är ett stort antal av de befintliga tjänsterna på rikskansliet som är externfinansierade och därför låsta till en särskild verksamhet. Bra Miljövals licensintäkter finansierar kansliet i Göteborg, Sida-medel finansierar arbetet med samarbetsorganisationer i fattiga länder och flera sakkunniga finansieras av öronmärkta


13

projektmedel från stiftelser eller organisationer. För att föreningen ska fungera krävs ekonomiadministration, medlemsregister, kommunikation och mycket mer. Kvar blir ett mindre antal tjänster som idag utför det VRL-arbete som inte är externfinansierat, det vill säga det som riksstämman har prioriterat att riksföreningen ska fokusera på. Inom ramen för detta ryms i snitt en heltidsanställd sakkunnig per VRL-område (skog/naturvård, miljögifter, jordbruk, hav och klimat) samt tjänster på föreningsavdelningen med fokus på stöd till kretsar, länsförbund och regionala kanslier. Riksstyrelsen är emellertid övertygad om att det går att hitta extern finansiering för att stärka de regionala kanslierna. Rikskansliet har under många år finansierat stora delar av verksamheten med externa medel och vissa regionala kanslier har också lyckats med det. En handledning för hur det går till att söka medel är framtagen av riks och kommer att spridas. Riksstyrelsen föreslår därför riksstämman att besluta att ge riksstyrelsen i uppdrag att stärka erfarenhetsutbytet de regionala kanslierna emellan samt att garantera ett aktivt stöd för att utveckla ansökningar för stärkt finansiering av de regionala kansliernas verksamhet. För att parallellt med detta stärka de regionala kanslierna föreslår riksstyrelsen riksstämman besluta att ge riksstyrelsen i uppdrag att stötta kanslierna i att ta fram en vision för deras arbetssätt, ge stöd för utveckling av konkret påverkansarbete vid de regionala kanslierna, och arrangera utbildningsdagar om riksföreningens kommunikationsstrategi och riksföreningens kampanjer, i I motion 2 yrkar motionären att styrning och ledning av de regionala kanslierna ska ligga på länsförbunden. Riksstyrelsen delar helt motionärens åsikt eftersom länsförbunden själva vet bäst vilket behov av verksamhet de har regionalt. Det är önskvärt att vi även i framtiden har starka och aktiva länsförbund och därför vill riksstyrelsen att även arbetsgivaransvaret och därmed medarbetar- och lönesamtal genomförs av ansvarigt länsförbunds utsedda arbetsgivare. Länsförbunden skulle delvis förlora sitt självbestämmande om rikskansliet skulle ta över den rollen. Riksstyrelsen vill istället upprätta stödfunktioner till arbetsgivarna, utifrån de behov som finns. Under våren 2016 har en enkätundersökning genomförts bland de personer som fungerar som arbetsgivare till de regionala kansliernas anställda. Enkätsvaren vittnar om att arbetsgivarrollen är ny för många länsförbund, därför upplever länsförbunden att de behöver bättre kunskap om det juridiska ansvaret. Många tycker att löneutbetalningar och andra praktiska frågor fungerar medan kunskapen om att hålla utvecklings- och lönesamtal är varierande. Bland de anställda har det uttryckts behov om att känna samhörighet med rikskansliet, en tydlig struktur för löneutbetalningar, sjukfrånvaro och semester samt att lagar och regler följs av arbetsgivaren. Både arbetsgivare och arbetstagare har uttryckt behov av: • En tydlig ansvarsfördelning och organisation • Rikskansliets stöd • Tydliga målsättningar på lång och kort sikt såväl regionalt som från riks. • Kännedom om Naturskyddsföreningens värderingar. • Bra kommunikation på alla nivåer. Utifrån detta föreslår riksstyrelsen riksstämman att besluta att ge riksstyrelsen i uppdrag att upprätta ytterligare, både praktiskt och teoretiskt stöd i form av utbildning, hjälp med administrativa sysslor som löneutbetalningar samt utbildning för arbetsgivare som är väl anpassade till behov och verksamhet på de regionala kanslierna. Riksstyrelsen ska vidare se till att det finns en akutservice dit de regionala kanslierna kan vända sig när problem uppstår.


14

Förslag till beslut Riksstyrelsen föreslår riksstämman besluta att stärka erfarenhetsutbytet de regionala kanslierna emellan och aktivt hjälpa till att utveckla ansökningar för stärkt extern finansiering av de regionala kansliernas verksamhet att stödja de regionala kanslierna i att ta fram en vision för deras arbetssätt att stödja de regionala kanslierna i att utveckla ett konkret politiskt påverkansarbete att erbjuda två utbildningsdagar per år om riksföreningens kampanjer och kommunikationsstrategi, i syfte att stärka samarbetet kring detta att aktivt och löpande utvärdera och anpassa stödet kring arbetsgivaransvar och utveckling av de regionala kanslierna att ytterligare förstärka den service dit de regionala kansliernas arbetsgivare och medarbetare kan vända sig när akuta problem uppstår att erbjuda olika former av stöd i arbetsgivarrollen som exempelvis att avlasta alternativt ta över löneutbetalningar och ekonomisk rapportering


15

Motion 4

Dnr 2016/0007

Återbäringen För att föreningen skall få kraft till att förändra samhället i positiv riktning vad gäller natur och miljö, måste aktiviteten i hela landet öka. Kretsarna spelar här en mycket viktig roll. Återbäringen är den viktigaste ekonomiska faktorn för kretsarnas verksamhet. Det är inte rimligt att återbäringens storlek har legat stilla under flera år. En normalstor krets på ca 150 medlemmar får idag 2 250 kr plus den fasta delen på 3 500 kr i återbäring. Som jämförelse kan nämnas att en mindre annons i lokaltidningen kostar ca 1 500 kr. När kretsen har betalat sina annonskostnader finns det inte mycket kvar att bedriva verksamhet för. Återbäringen till kretsen på landsbygden blir i kronor liten jämfört med kretsen i stadsmiljö på grund av skillnaden i medlemsantal. En utjämning borde kunna ske genom att införa differentierad återbäring. Förslag till beslut Vi föreslår riksstämman besluta att Naturskyddsföreningen kraftigt höjer återbäringens storlek att Naturskyddsföreningen utreder möjligheten att differentiera återbäringen mellan kretsar på landsbygden och i stadsmiljön. Sandviken den 23 okt 2015 Styrelsen för Naturskyddsföreningen i Gävleborgs län


16

Motion 5

Dnr 2016/0036

Höjd återbäring till kretsarna Falsterbo Naturvårdsförening (FNF) anser att kretsarna får för liten återbäring av medlemsavgiften i Naturskyddsföreningen. Det slits hårt och läggs många timmar på ideellt arbete i kretsarna - ett arbete som oftast har lokal förankring. Därför måste mer pengar komma detta lokala arbete tillhanda.

Som exempel på lokalt arbete har FNF under de senaste åren: • Agerat som remissinstans i Vellinge kommun. Detta innebär ca 20 yttrande per år, samt att vissa ärenden överklagas i ett antal instanser • Startat och i samarbete med andra föreningar och näringsidkare anordnat Havets Dag, Rosor på Falsterbonäset, Ekologisk Höstmarknad samt Ljungens Dag (med huvudsyfte att minska slyproblemen på Skanörs Ljung). Dessa arrangemang drar årligen ett antal tusen besökare • Startat och anordnat Hållbarhetsdagar i samarbete med lokala näringsidkare • Startat och i samarbete med ornitologerna anordnat Bivråkens Dag och deltar nu aktivt i Falsterbo Bird Show • Deltagit i kommunens arbete med en Naturvårdsplan inkl åtgärdsprogram (ca 400 timmar). • Anordnat årligen ca 50 föredrag, bildvisningar och exkursioner för att sprida kunskap om Vellinges natur- och kulturmiljö • Anordnat Natursnoksprogram i ovanstående anda för barnfamiljer • Gett ut en jubileumsbok på 200 sidor samt årligen två nummer av vår tidskrift Natur i Sydväst • Anordnar årligen kurser i samarbete med bl a Lunds Universitet. Hittills har de bl a handlat om mjölksyrning, fjärilsinventering, moln och träd. • Deltar i kommunens arbete med skydd mot förhöjda havsnivåer. • Deltagit i det årliga skötselarbetet kring Falsterbo Stadspark, samt skapat en naturslinga i Falsterbo park i samarbete med Vellinge kommun Vi är övertygande om att det föregår samma slags lokala arbete och engagemang i de flesta kretsar runt om i Sverige.


17

Vi föreslår därför riksstämman besluta att besluta att återbäringen av medlemsavgiften till kretsarna från och med 2017 höjs från dagens ca 7 % till 15 % per fullbetalande medlem i Naturskyddsföreningen. Det skulle i dagsläget innebära ca 44 kronor till kretsarna av den totala medlemsavgiften 295 kronor (jämfört med 20 kronor för 2015). Den fasta återbäringen till kretsarna kan tills vidare kvarstå på dagens nivå (3500 kronor för 2015). Skanör den 29 januari 2016 David Carlson/ordförande, Falsterbonäsets Naturvårdsförening, Box 32, 239 21 Skanör


18

Motion 6

Dnr 2016/0062

Högre återbäring till kretsar En avgörande styrka med Naturskyddsföreningen är att vi är en landsomfattande medlemsbaserad och medlemsdriven ideell förening med kretsar över hela landet. Det ger oss styrka och legitimitet att nå ut både nationellt och internationellt. För att driva ett effektivt kretsarbete krävs givetvis också ekonomiska resurser. De 35 % av medlemsintäkterna som kretsarna och länsförbunden får tillbaka för att finansiera sin verksamhet med återbäring har i stort sett utgjort lika mycket de senaste decennierna. Som jag förstått beror det delvis på att antalet avgiftsbetalande medlemmar var fler för 25 år sedan än i dag. De årliga intäkterna för att bedriva kretsverksamhet med har stått still = ingen större utveckling av verksamheten på kretsnivå sker. Samtidigt har riksföreningens intäkter från medlemmarna ökat dramatiskt = stor utveckling på rikskansliet. Orsaken måste vara att riksföreningen blivit allt skickligare på att samla in pengar från befintliga medlemmar, så kallad gåva via medlemskapet. Det gäller framför allt medlemmar som betalar sin avgift vi autogiro som ombeds höja sitt månadsbelopp. Som jag förstått är föreningens insamlingsintäkter nu större än medlemsintäkterna och den största delen av de insamlade medlen kommer, efter vad jag hört, från medlemmar. Alla dessa insamlade pengar stannar dock hos riksföreningen och rikskansliet. Det är ju inte medlemsintäkter utan insamlade pengar och delas därför inte med kretsarna inom ramen för beslutet om att 35 % ska gå i återbäring. Jag föreslår att en större andel av de verkliga medlemsintäkterna skall gå till kretsarna. Det kan baseras antingen på en ökning av återbäringen i kronor alternativt att de 35 procenten baseras både på medlemsavgiften och de bidrag som medlemmarna ger vid sidan av medlemsavgiften. Jag föreslår riksstämman besluta att återbäringen till kretsarna från och med 2017 ska höjas genom att beräkningen av de 35 % av medlemsintäkterna ska återbäras till kretsar och länsförbund baseras på summan av den faktiska medlemsavgiften och summan av medlemmens frivilliga bidrag till föreningen som denne betalar in i samband med betalning av medlemsavgiften. Stockholm 31 januari 2016 Gudrun Hubendick


19

Motion 7

Dnr 2016/0079

Större andel av medlemsavgifterna till lokalföreningarna Motiv Lokalavdelningarna utför ett betydande arbete av stor betydelse inte bara lokalt utan som ett lokalt genomförande av föreningens nationella verksamhet. Som exempel kan nämnas bevakning av kommunens översikts- och detaljplanering samt informationskampanjer i betydande naturvårdsfrågor så som inrättande av naturreservat. Andra organisationer t ex hembygdsrörelsen, arbetar med betydligt större del av de ekonomiska resurserna genom lokalföreningarna. Vi respekterar att vår förening av många goda skäl bör ha en kraftfull organisation på riksnivå och även verksamhet på länsnivå. Av detta följer att medlemsavgifterna till stor del måste gå till dessa områden. Likväl anser vi att lokalföreningarnas ekonomiska villkor är alltför spartanska och föreslår att lokalföreningarna tillförs mer ekonomiska resurser, antingen genom en smärre omfördelning inom dagens nivå på medlemsavgiften eller genom en relativt sett begränsad höjning av medlemsavgiften riktad till lokalavdelningarna. För närvarande räcker tilldelningen i princip endast till utskick av programblad. Vi föreslår Riksstämman besluta att lokalföreningarna tillförs mer pengar av medlemmarnas avgifter (ytterligare 15 kr per fullbetalande medlem). Danderyd 2016-01-31 Naturskyddsföreningen i Danderyd Ingrid Håstad Sven-Olov Ericson Eivor Niklasson, ordförande


20

Motion 10

Dnr 2016/0012

Ge ideella krafter i föreningens nätverk samma stöd som ideella i kretsar och länsförbund! Sedan 2002 har Havsnätverket varit ett nationellt nätverk och har arbetat helt inom de ramar som ges av Verksamhetsriktlinjer (VRL) antagna av Riksstämmorna. I början stöddes verksamheten med projektbidrag som från början låg på c:a 320,000 kr/år varav c:a hälften gick till en samordnares lön med omkostnader. Verksamheten låg under länsförbund, först Stockholms, därefter Skånes. Detta innebar att nätverket kunde driva tre informations- och utbildningskampanjer med segelfartyg längs Sveriges kuster (med direktkontakt med över 20,000 människor), ta fram informationsmaterial, ordna kunskapshöjande nätverksträffar mm. Fokus har varit på fiske, övergödning, gifter och främmande arter. I och med den reform som bl.a. innebär att samordnaren ska vara anställd på Rikskansliet har förutsättningarna radikalt förändrats. De aktiva i nätverket har i mycket ringa grad kunnat påverka samordnarens arbete och har framför allt inte kunnat söka projektbidrag. Inför 2016 har vi förstått att samordnaren helt ska koncentrera sitt arbete på det som Rikskansliet har i sin ettåriga verksamhetsplan. Om man jämför med kretsar och länsförbund kan aktiva där få stöd till projekt inom den fyraåriga VRLens ram och ibland även till annat. De aktiva i nätverket kan inte genom någon samordningsgrupp göra det. Enda möjligheten är att få länsförbund eller krets att söka medel för Havsnätverkets räkning. Det är ingen självklarhet att någon krets eller länsförbund är beredd att göra det eftersom det kan bli konkurrens med egna projekt. Projektbidragen är en del av de 35% av medlemsavgifterna föregående år som ska fördelas till den ideella verksamheten. Egentligen är detta också medlemsavgifter för de två andra föreningar, länsförbund och krets som medlemskapet innebär. %-satsen är bestämd av en riksstämma för många år sedan. Det som hänt på senare år är framför allt en omfördelning till regionkanslier medan nätverkens stöd kraftigt skurits ned. Det senare anser vi vara i strid med stämmans beslut 2014. Inte heller har samråd och information mellan riks och nätverket stärkts. Vi anser detta vara i strid med VRL:

och

På åtskilliga stämmor har frågan om den s.k. återbäringen till kretsar diskuterats. Vi känner att denna fråga hänger samman med nätverkens problem. Ett första steg att lösa problemen kan vara att kontrollera att verkligen 35 % går till den ideella verksamheten. Ett andra steg kan vara att höja procentsatsen.


21

Mot denna bakgrund föreslår vi riksstämman besluta att en andel av medlemsavgifterna, ska gå till nätverken i form av

• lön och omkostnader för en samordnare • nationella nätverksträffar som beslutas och organiseras av nätverkets

samordnings-/styrgrupp i samråd med samordnaren och handläggare inom sakområdet • projektbidrag, som kan sökas av nätverkets samordnings-/styrgrupp

att samordnaren ska stödja den ideella verksamhet inom området som ingår i VRL att projektbidrag endast ska beviljas projekt som är i linje med VRL att det i föreningens bokslut ska framgå hur mycket som faktiskt har gått till den ideella verksamheten att styrelsen ges i uppdrag att utreda konsekvenserna att höja de 35 % med några procentenheter. Sverige 2016-01-25 (Vi har angivit organisationer och roller för att visa var i är aktiva. Men vi skriver inte under för dessa organisationer.) Charlie Wijnbladh Kristin Johansson Havsnätverket och Havsnätverket, Ängelholm, Naturskyddsföreningen i Naturskyddsföreningarna i Nacka Skåne och f.d. nätverssamordnare och Gotland Boel Lanne Göran Borgström Havsnätverket och Havsnätverket och Naturskyddsföreningen i Bohuslän Naturskyddsföreningen i Höganäs Bengt Jürs Stephan Gyllenhammar Havsnätverket och Havsnätverket och Naturskyddsföreningen i Lund Lilla Edets Naturskyddsförening Katarina Kindwall Pär Gångfeldt Naturskyddsföreningen i Nacka Naturskyddsföreningen i Nacka Anky Enskog Stockholms Kemikaliegrupp


22

Yttrande över motion 4, 5, 6, 7 och 10

Dnr 2016/0007, 2016/0036, 2016/0062, 2016/0079 och 2016/0012

Återbäringen (motion 4) Höjd återbäring till kretsarna (motion 5) Högre återbäring till kretsar (motion 6) Större andel av medlemsavgifterna till lokalföreningarna (motion 7) Ge ideella krafter i föreningens nätverk samma stöd som ideella krafter i kretsar och länsförbund (motion 10, femte att-satsen) Motionärernas yrkande att Naturskyddsföreningen kraftigt höjer återbäringens storlek (motion 4) att Naturskyddsföreningen utreder möjligheten att differentiera återbäringen mellan kretsar på landsbygden och i stadsmiljön (motion 4) att styrelsen ges i uppdrag att utreda konsekvenserna att höja de 35 % med några procentenheter (motion 10) att besluta att återbäringen av medlemsavgiften till kretsarna från och med 2017 höjs från dagens ca 7 % till 15 % per fullbetalande medlem i Naturskyddsföreningen. Det skulle i dagsläget innebära ca 44 kronor till kretsarna av den totala medlemsavgiften 295 kronor (jämfört med 20 kronor för 2015). Den fasta återbäringen till kretsarna kan tills vidare kvarstå på dagens nivå (3500 kronor för 2015) (motion 5) att återbäringen till kretsarna från och med 2017 ska höjas genom att beräkningen av de 35 % av medlemsintäkterna ska återbäras till kretsar och länsförbund baseras på summan av den faktiska medlemsavgiften och summan av medlemmens frivilliga bidrag till föreningen som denne betalar in i samband med betalning av medlems-avgiften (motion 6) att lokalföreningarna tillförs mer pengar av medlemmarnas avgifter (ytterligare 15 kr per fullbetalande medlem) (motion 7)


23

Riksstyrelsens yttrande Det lokala och regionala arbetet är kärnan i Naturskyddsföreningens folkrörelse. Det ideella engagemanget är både omfattande och imponerande och föreningens viktigaste tillgång. För många kretsar utgör återbäringen den enda ekonomiska resursen. Motionärerna vill att återbäringen höjs, bland annat mot bakgrund av att återbäringen är kretsarnas viktigaste ekonomiska tillskott (motion 4) och att dagens nivå i princip bara räcker till att skicka ut programblad (motion 7). I motionerna återfinns förslag om höjning med ett visst belopp per fullbetalande medlem och förslag om att även medlemmarnas frivilliga bidrag ska ligga till grund för beräkning av återbäringen. I en motion uttrycks önskemål om en utredning om differentiering mellan stad och landsbygd (motion 4) och i en annan motion finns önskemål om en utredning av konsekvenser av en höjning av återbäringen med några procent (motion 10). Naturskyddsföreningens återbäringssystem bygger på att 35 procent av föregående års medlemsintäkter går tillbaka till lokal och regional verksamhet i form av stöd till kretsar och länsförbund. Det betalas ut som stöd till de tio regionala kanslierna, grundbidrag samt återbäring per medlem till kretsar och länsförbund, resestöd till Norrlandslänen samt projektbidrag. En del medel används för att stödja nätverken samt kretsar och länsförbund från rikskansliet. Kretsarnas andel av återbäringen är 3 500 kr i grundbidrag och 20 kr per fullbetalande medlem och år. Länsförbunden får 15 000 kr i grundbidrag och 10 kr per fullbetalande medlem och år. Tidigare riksstämmor har behandlat förslag om ökad återbäring till kretsar. På stämman 2012 beslutades det om att tillsätta en utredning om olika former för behovsbaserad tilläggsåterbäring. Utredningen landade i att en generell ökning av återbäringen inte är det mest effektiva sättet att stärka de ideella. Att istället se till att pengar används där det finns störst behov gör mest nytta. Resultatet av utredningen blev att kretsar som föregående år haft mindre än 50 000 kr på kontot och mindre än 50 000 kr i omsättning kan ansöka om ett utökat grundbidrag på 3500 kr per år. Därutöver finns Blixtfonden, som kan ge stöd till kretsar som akut behöver medel för att kunna genomföra sin verksamhet. Hittills har det utökade grundbidraget främst finansierats av att vissa kretsar inte får ut sin återbäring på grund av att årsredovisningen inte lämnats in. Det beror i regel på att kretsen inte har haft någon aktivitet under året. Glädjande är att det är fler och fler kretsar som tar ut sin återbäring, vilket innebär att nya medel behöver skjutas till potten för det utökade grundbidraget. Riksstyrelsen anser att utredningens slutsats fortfarande bör gälla. Kretsarnas ekonomi ser mycket olika ut. Det finns kretsar som verkligen behöver medel för att kunna genomföra den verksamhet de önskar, medan andra inte behöver ytterligare tillskott. En generell höjning av återbäringen till alla kretsar på 24 kr per medlem som yrkas på i motion 5, motsvarar en kostnad på drygt 3 miljoner kr, medel som med nuvarande system skulle behöva tas från nätverken, regionala kanslierna och projektbidragen. Riksstyrelsen bedömer att det utökade grundbidraget har fallit väl ut och föreslår därför stämman att besluta att hålla fast vid såväl Blixtfonden som det utökade grundbidraget. För att garantera att alla kretsar som så önskar ska kunna få tilläggsåterbäring behöver emellertid fonden stärkas, varför riksstyrelsen föreslår en förstärkning med upp till 150 000 kr om behov kvarstår.


24

Naturskyddsföreningen är en av medlemsorganisationerna i Studiefrämjandet och organisationerna har ett samarbetsavtal på nationell nivå. En representant från riksstyrelsen sitter också med i Studiefrämjandets förbundsstyrelse. Samarbetsavtalet reglerar i stora drag vad Studiefrämjandet kan hjälpa till med som Naturskyddsföreningens studieförbund. Just nu utreds hos Studiefrämjandet hur samarbetet med samtliga 19 medlemsorganisationer kan utvecklas. Det är därför extra aktuellt för Naturskyddsföreningen att se över sina behov av hjälp från studieförbundet. Utöver det nationella samarbetsavtalet finns det även önskemål från Studiefrämjandet att skriva avtal med Naturskyddsföreningens kretsar och länsförbund för att skapa ett utökat samarbete och förståelse för den lokala verksamheten och därmed kunna tillgodose de behov som finns. Exempel på vad Studiefrämjandet kan hjälpa till med är utskick av program, annonsering och planering av olika arrangemang, lån av lokaler och fortbildning av ledare. Riksstyrelsen vill uppmuntra till en utökad dialog regionalt och lokalt med Studiefrämjandet. Ett gott samarbete finns redan på många platser, men riksstyrelsen ser att många fler kretsar och länsförbund kan dra nytta av ett utökat samarbete och kommer att fortsätta arbetet på nationell nivå, i båda organisationerna, för att det ska bli verklighet. Som motionären bakom motion 6 påpekar har de frivilliga bidragen från föreningens medlemmar ökat de senaste åren. Det har bland annat möjliggjort att rikskansliet idag har en föreningsavdelning, vars primära uppdrag är att på olika sätt stötta det ideella engagemanget. Riksstyrelsen anser emellertid att det finns anledningar att se över det rådande återbäringssystemet. Mycket har hänt i föreningen sedan systemet inrättades och riksstyrelsen är angelägen om att föreningens fria medel, de medel som inte är öronmärkta för någon särskild verksamhet och som i stor utsträckning kommer från medlemsavgifter och frivilliga bidrag, används på ett klokt och bra sätt för hela föreningen. Detta kräver emellertid en mer omfattande analys än det som varit möjligt i samband med motionssvaren. Riksstyrelsen föreslår därför stämman besluta att detta arbete ska ske i samband med att nya verksamhetsriktlinjer utvecklas inför stämman 2018 (se vidare riksstyrelsens yttrande över motionerna 3, 16, 17 och 18). I detta sammanhang tas också yrkandena om utredning om differentiering av återbäringen till stadsmiljö/landsbygd (motion 4) samt konsekvenser av en höjning av återbäringen med några procent (motion 10) om hand. Förslag till beslut Riksstyrelsen föreslår riksstämman besluta att riksstyrelsen förstärker fonden för det utökade grundbidraget med upp till 150 000 kr att frågan om hur återbäringen ska beräknas behandlas i arbetet med VRL 2019-2022


25

Motion 8

Dnr 2016/0054

Fortsatt satsning på hållbart ledarskap Naturskyddsföreningen är Sveriges största miljöorganisation och arbetar för att påverka samhället i en mer hållbar riktning. Det som gör Naturskyddsföreningen unik som miljöorganisation är att den grundas i folkrörelsen genom kretsar, länsförbund och nätverk runt om i hela landet. Grunden inom föreningen ligger därmed i enskilda personers drivkraft och engagemang vilket omfattar mycket kunskap med lokal förankring och stora ambitioner. Som ett steg i att utveckla föreningen beslutade styrelsen att, inom ramen för det större föreningsutvecklingsprogrammet Starkare länsförbund, genomföra en ledarskapssatsning under 2012 till 2015. Detta gjordes för att stärka ledarskapet inom föreningen och att genom länsförbund och kretsar nå enskilda medlemmar runtom i landet som kände ett behov av kunskapsutveckling inom ledarskap för att i sin tur i sitt sammanhang kunna stärka ytterligare inom föreningsutvecklingsprogrammet övriga områden; verksamhetsplanering, föreningsutveckling, kommunikation, media, samverkan, ekonomi/finansiering och sakfrågor (se även Naturskyddsföreningens verksamhetsriktlinjer) Målsättningen med ledarskapssatsningen var att stärka de ideella krafterna genom att ge personer inom föreningen möjligheten att utveckla sitt ledarskap och engagemang. Förhoppningen med denna satsning var att de personer som gått programmet skulle känna sig stärka i sina roller i kretsar, länsförbund och nätverk och på så vis bidra till en mer levande förening. Inom ramen för denna satsning låg en diplomutbildning som innehöll 4 träffar per år och genomfördes med tre grupper under 3 år. Varje år antogs ca 14- ‐20 personer inom föreningen som fick gå utbildningen. Satsningen innehöll utöver detta bl.a. även ett antal regionala träffar runtom i landet. En viktig styrka i satsningen har legat i att skapa ett tryggt forum för utveckling och diskussion av dels frågor som rör både det personliga engagemanget inom föreningen, samt hur vi som medlemmar kan påverka och förbättra föreningen. Ett viktigt resultat av utbildningen är att det har skapats ett landsomfattande nätverk som bidrar till att bibehålla engagemanget och energin, även efter det att utbildningen är avslutad. Förståelsen för hur föreningen fungerar som riksorganisation stärks också genom utbildningen vilket stärker hela föreningen. En genomgripande trend inom föreningslivet är minskande medlemsantal, detta är inte fallet inom Naturskyddsföreningen då vi växer mer än någonsin. Men det finns ett glapp mellan ökande medlemsantal och en sjunkande andel aktiva medlemmar. Bland våra 270 lokalföreningar är verkligheten tyvärr inte en växande folkrörelse, utan många har problem med att den ideella aktiviteten minskar. I många kretsar gör ett litet antal eldsjälar ett enormt arbete för att hålla kretsen vid liv. I många kretsar är det svårt bara att få ihop en styrelse. Detta leder till att vi får en förening där många människor är trötta och där glädjen för att visa upp Sveriges vackra och värdefulla natur lokalt riskerar att försvinna. Energin går många gånger åt till att hitta nya styrelsemedlemmar, lägga upp event på Facebook, uppdatera hemsidan, hantera interna konflikter etc.


26

Naturskyddsföreningens ledarskapssatsning leder inte direkt till ett höjt antal medlemmar, men det stärker drivande individer och detta stärker på sikt föreningen inifrån och leder till ett bättre lokalt ledarskap och engagemang. Detta i sin tur leder till att arbetet i det sammanhang där de är aktiva, t ex en krets eller ett länsförbund stärks och därmed ökar aktiviteterna lokalt, föreningen syns mer utåt på lokal/regional nivå. Med bättre ledarkompetens blir också förmågan att hantera mellan-mänskliga relationer och medla i konflikter bättre. Ledarskapssatsningen bidrar till att stärka individer, kretsar, länsförbund och nätverk inom vår förening och göra våra ideella sinnen klarare. Genom ledarskapssatsningen kan vi lära oss om konflikthantering men även lära känna oss själva i ledarrollen. ”Vill du påverka så vill du utöva ledarskap”. Vi måste hjälpa medlemmar inom föreningen att orka vara engagerade och att hitta en balans och skapa plattformar för möten med nya aktiva inom föreningen. Inom Naturskyddsföreningen sitter vi på en enorm kompetens och tillsammans har vi kraft att förändra! Denna motion är ett resultat och en vision om framtiden framtagen av personer runtom i Sverige som varit delaktiga i ledarskapssatsningen. Vi föreslår riksstämman besluta att fortsätta satsningen på hållbart ledarskap inom föreningen under 2017-2020 och därefter arbeta in den som en del i den ordinarie verksamheten att bilda ett nationellt nätverk för hållbart ledarskap att möjliggöra för regionala och nationella nätverksträffar Malmö, den 31 januari 2016 Namn, aktiv i Namn, aktiv i Jennifer Cronborn, Malmö Henrik Svensson, Jönköping Lena Nilsson, Göteborg Cecile Everett, Solna Helena Björklund, Halmstad Annelie Bjurkull, Trosa Anki Lundgren, Tyresö Mattias Dahlstedt, Dalarna Patric Engfelt, Falun Niklas Johansson, Piteå Linnea Klarqvist, Örebro Susanne Rantakokko, Sollefteå Maria Byström, Östersund Eva-Marie Åkerlundh, Ockelbo Marie Persson, Kronobergs län Olov Källgarn, Malmö Göran Toss, Linköping Frauke Molander, Östersund Rickard Lehman Katharina Radloff, Östersund Helena Stenbäck, Örebro Outi Kilkki, Värmdö Tim Lux, Urshult Birk Andersson, Malmö Amanda Hellberg, Grästorp Anders Tranberg, Stockholm Tobias Johansson, Östersund


27

Motion 9

Dnr 2016/0061

Ledarskap för en fri folkrörelse Vi behöver många medlemmar för att förverkliga föreningens ändamål. Naturskyddsföreningen har i medlemsantal blivit större än vad samtliga riksdagspartier har tillsammans. Flertalet folkrörelser i Sverige har krympt under 2000-talet, men vi blir fler. Med ett gott ledarskap kan vi ta hand om de som blir medlemmar. Tyvärr lämnar ett för stort antal medlemmar vår förening varje månad. Inte minst därför behöver ledarskapet utvecklas i kretsarna, länsförbunden och nätverken. Två exempel på hinder som bör undanröjas: kommersiell exploatering och Partipolitisk egoism. Kommersiell exploatering av föreningens namn och image förekommer då och då. Det kan vara alltifrån s.k. miljömärkning av produkter som inte efterlevs till att föreningens symboler, flaggor etc för att legitimera miljöfarliga produkter och tjänster. Partimedlemmar måste respektera föreningens portalparagraf, där det framgår att föreningen är partipolitiskt obunden Det innebär att dubbla dagordningar eller dolda agendor inte ska användas, protokoll ska inte förvanskas utan stämmornas beslut ska återges korrekt Alla medlemmar skall kallas till stämman. Partimedlemmar får inte utesluta föreningsmedlemmar som de vet tillhör ett annat parti. Jag föreslår riksstämman besluta att fortsätta med en ledarskapsutbildning från och med 2017 att ledarskapsutbildningen beaktar ovan nämnda hinder och konfliktområden. att beakta SNF som en folkrörelse i ledarskapsutbildningen och att de som utbildar i ledarskap också har en folkrörelsebakgrund. att även erbjuda viktiga samarbetsorganisationer medverkan i ledarskapsutbildningen att tydligare markera innebörden av stadgarnas "§ 1 Ändamål och organisation Svenska Naturskyddsföreningen ... är en partipolitiskt ... obunden ideell förening" i ledarskapsutbildningen 2016-01-31 Eric Båve


28

Yttrande över motion 8 och 9

Dnr 2016/0054 och 2016/0061

Fortsatt satsning på hållbart ledarskap Ledarskap för en fri folkrörelse Motionärernas yrkande att fortsätta satsningen på hållbart ledarskap inom föreningen under 2017-2020 och därefter arbeta in den som en del i den ordinarie verksamheten (motion 8) att bilda ett nationellt nätverk för hållbart ledarskap (motion 8) att möjliggöra för regionala och nationella nätverksträffar (motion 8) att fortsätta med en ledarskapsutbildning från och med 2017 (motion 9) att ledarskapsutbildningen beaktar ovan nämnda hinder och konfliktområden (motion 9) att beakta SNF som en folkrörelse i ledarskapsutbildningen och att de som utbildar i ledarskap också har en folkrörelsebakgrund (motion 9) att även erbjuda viktiga samarbetsorganisationer medverkan i ledarskapsutbildningen (motion 9) att tydligare markera innebörden av stadgarnas "§ 1 Ändamål och organisation Svenska Naturskyddsföreningen ... är en partipolitiskt ... obunden ideell förening" i ledarskapsutbildningen (motion 9) Riksstyrelsens yttrande Riksstyrelsen beslutade 2011 om att under fyra år framåt ta av sparade pengar för att göra en satsning på bland annat ledarskapet i Naturskyddsföreningen. En diplomledarutbildning utvecklades och genomfördes. Riksstyrelsen delar motionärernas positiva bild av satsningen och behovet av starka ideella ledare i hela landet. Att stärka ledarskapet i folkrörelsen är ett steg på vägen mot en starkare förening med stabila kretsar och länsförbund. Starka ledare ger oss också större möjlighet öka trycket i omställningsarbetet för ett hållbart samhälle. Motionärerna yrkar på att ledarskapsutbildningen, som kallades Diplomerat ledarskap, ska fortsätta och bli del av ordinarie verksamhet samt att ett nätverk som kontinuerligt träffas ska bildas (motion 8). En motionär (motion 9) yrkar på att ledarskapsutbildningen ska ledas av personer med folkbildningsbakgrund, att ledarskapsutbildningen ska samarbeta med andra


29

organisationer och tydliggöra vad det innebär att Naturskyddsföreningen är en partipolitiskt obunden och ideell förening med en demokratisk uppbyggnad. Riksstyrelsen vill att arbetet med ledarskap i Naturskyddsföreningen ska fortsätta. Men eftersom den ledarskapssatsning som genomförts finansierades av sparade pengar och den extra ekonomiska resurs som fanns nu är förbrukad, kan programmet av ekonomiska skäl inte utformas på exakt samma sätt som tidigare. Riksstyrelsen föreslår riksstämman att besluta om en särskild ledarutbildningssatsning för föreningens förtroendevalda där ordföranden i kretsar och länsförbund ges prioritet. Det är ett stort ansvar att leda och driva en ideell verksamhet framåt på ett demokratiskt och inkluderande sätt. Riksstyrelsen vill därför bidra aktivt till folkbildning i demokrati och ledarskap genom att stärka föreningens ideella ledare i sin roll som ordförande och samtidigt göra ordförandeposten mer attraktiv. Riksstyrelsen vill ta vara på den kompetens som byggts upp genom ledarskapssatsningen, både inom riksföreningen och i kretsar och länsförbund. Eftersom ledarskapssatsningen bara nådde en liten del av föreningens aktiva vill riksstyrelsen att fler i föreningen ska få tillgång till kunskapen. Därför föreslår riksstyrelsen att det skapas en ledarakademi som bland annat innehåller fyra ledarskapsträffar per år, där de som hittills gått ledarutbildningen får tillfälle att mötas men dit även andra som är intresserade av ledarskap bjuds in att delta för att utveckla sina kunskaper. Riksstyrelsen vill också inom ramen för akademin utforska möjligheten att införa mentorskap, där en erfaren ideell ledare med lust att dela med sig av sina erfarenheter kan träffa och coacha en ledare med mindre erfarenhet. Flera av Naturskyddsföreningens anställda, förtroendevalda och ideellt engagerade ledare har deltagit som ledare under ledarskapsutbildningen. Riksstyrelsen ser det som en styrka att personer med olika bakgrund och erfarenhet har deltagit och delat med sig av sin kunskap. Grunden i ledarskapssatsningen har dock alltid varit att Naturskyddsföreningen är en demokratisk, ideell och politiskt obunden förening där metoderna att förändra omvärlden bygger på politisk påverkan, grön konsumentmakt och naturkänsla, vilka alla har funnits representerade i ledarskapssatsningen. Riksstyrelsen vill att ledarskapsträffarna även framöver ska präglas av samma upplägg. Det finns ett samarbete med andra organisationers ledarutvecklingsprogram, inte minst med Studiefrämjandet som just nu ser över sin ledarskapsutbildning. Att riksstämman ska detaljstyra vilka organisationer som ska fungera som samarbetspartners inom Naturskyddsföreningens ledarutveckling anser riksstyrelsen olämpligt. Förslag till beslut Riksstyrelsen föreslår riksstämman besluta att etablera en ledarakademi, inklusive fyra ledarskapsträffar per år att riksföreningen genomför en riktad ledarskapsutbildning för förtroendevalda i kretsar och länsförbund


30

Motion 10

Dnr 2016/0012

Ge ideella krafter i föreningens nätverk samma stöd som ideella i kretsar och länsförbund! Sedan 2002 har Havsnätverket varit ett nationellt nätverk och har arbetat helt inom de ramar som ges av Verksamhetsriktlinjer (VRL) antagna av Riksstämmorna. I början stöddes verksamheten med projektbidrag som från början låg på c:a 320,000 kr/år varav c:a hälften gick till en samordnares lön med omkostnader. Verksamheten låg under länsförbund, först Stockholms, därefter Skånes. Detta innebar att nätverket kunde driva tre informations- och utbildningskampanjer med segelfartyg längs Sveriges kuster (med direktkontakt med över 20,000 människor), ta fram informationsmaterial, ordna kunskapshöjande nätverksträffar mm. Fokus har varit på fiske, övergödning, gifter och främmande arter. I och med den reform som bl.a. innebär att samordnaren ska vara anställd på Rikskansliet har förutsättningarna radikalt förändrats. De aktiva i nätverket har i mycket ringa grad kunnat påverka samordnarens arbete och har framför allt inte kunnat söka projektbidrag. Inför 2016 har vi förstått att samordnaren helt ska koncentrera sitt arbete på det som Rikskansliet har i sin ettåriga verksamhetsplan. Om man jämför med kretsar och länsförbund kan aktiva där få stöd till projekt inom den fyraåriga VRLens ram och ibland även till annat. De aktiva i nätverket kan inte genom någon samordningsgrupp göra det. Enda möjligheten är att få länsförbund eller krets att söka medel för Havsnätverkets räkning. Det är ingen självklarhet att någon krets eller länsförbund är beredd att göra det eftersom det kan bli konkurrens med egna projekt. Projektbidragen är en del av de 35 % av medlemsavgifterna föregående år som ska fördelas till den ideella verksamheten. Egentligen är detta också medlemsavgifter för de två andra föreningar, länsförbund och krets som medlemskapet innebär. %-satsen är bestämd av en riksstämma för många år sedan. Det som hänt på senare år är framför allt en omfördelning till regionkanslier medan nätverkens stöd kraftigt skurits ned. Det senare anser vi vara i strid med stämmans beslut 2014. Inte heller har samråd och information mellan riks och nätverket stärkts. Vi anser detta vara i strid med VRL:

och

På åtskilliga stämmor har frågan om den s.k. återbäringen till kretsar diskuterats. Vi känner att denna fråga hänger samman med nätverkens problem. Ett första steg att lösa problemen kan vara att kontrollera att verkligen 35 % går till den ideella verksamheten. Ett andra steg kan vara att höja procentsatsen.


31

Mot denna bakgrund föreslår vi riksstämman besluta att en andel av medlemsavgifterna, ska gå till nätverken i form av

• lön och omkostnader för en samordnare • nationella nätverksträffar som beslutas och organiseras av nätverkets

samordnings-/styrgrupp i samråd med samordnaren och handläggare inom sakområdet

• projektbidrag, som kan sökas av nätverkets samordnings-/styrgrupp att samordnaren ska stödja den ideella verksamhet inom området som ingår i VRL att projektbidrag endast ska beviljas projekt som är i linje med VRL att det i föreningens bokslut ska framgå hur mycket som faktiskt har gått till den ideella verksamheten att styrelsen ges i uppdrag att utreda konsekvenserna att höja de 35 % med några procentenheter. Sverige 2016-01-25 (Vi har angivit organisationer och roller för att visa var i är aktiva. Men vi skriver inte under för dessa organisationer.) Charlie Wijnbladh Kristin Johansson Havsnätverket och Havsnätverket, Ängelholm, Naturskyddsföreningen i Naturskyddsföreningarna i Nacka Skåne och f.d. nätverssamordnare och Gotland Boel Lanne Göran Borgström Havsnätverket och Havsnätverket och Naturskyddsföreningen i Bohuslän Naturskyddsföreningen i Höganäs Bengt Jürs Stephan Gyllenhammar Havsnätverket och Havsnätverket och Naturskyddsföreningen i Lund Lilla Edets Naturskyddsförening Katarina Kindwall Pär Gångfeldt Naturskyddsföreningen i Nacka Naturskyddsföreningen i Nacka Anky Enskog Stockholms Kemikaliegrupp


32

Motion 11

Dnr 2016/0035

Samordnare av skogsnätverket på 50 % arbetstid Skogsbruket i hela Sverige är alltför aggressivt och omfattande och drabbar såväl den biologiska mångfalden som skogens sociala värden och andra ekosystemtjänster.

Ett växande antal skogsgrupper har bildats och fler behövs för att rädda skogens värden. Flera olika metoder behöver användas, och det kräver utbildning och utbyte av erfarenheter mellan grupperna. Exempelvis har skogsgruppen i Växjö utvecklat ett effektivt system att utifrån registret för avverkningsanmälningar och granskning i olika GIS-program sålla ut de viktigaste objekten för fältundersökning. Avverkningsanmälan för skog med höga naturvärden överklagas till Skogsstyrelsen vilket för kännedom även meddelas Länsstyrelsen, markägaren och Skogsbruksföretaget. Ett stort antal värdefulla skogar har härigenom skyddats som nyckelbiotoper.

I Östgötagruppen har en programmerare utvecklat ett program som i smart-phone kan användas i fält vid inventering av avverkningsanmäld skog. Detta program har nu gjorts tillgängligt för alla skogsgrupper och för allmänheten.

EU-s fågel- och habitatdirektiv har äntligen implementerats i Svensk lagstiftning. Västra götalandsgruppen har börjat tillämpa denna på olika sätt och sprider erfarenheter av detta.

Västerbotten-gruppen utvecklar pedagogik och strategi för utbildning av skogsägare om skogens ekologi. En aktiv skogsgrupp behövs i varje län, i kombination med skogsaktiva enskilda i kretsarna, för lokal bevakning av skogsbruket, för kommunikation med skogsägare och för utbildning om skog.

Skogsnätverket behöver stärkas. Nationell nätverksträff behövs minst en gång per år för utbyte av kunskaper och erfarenheter. Ett kommunikationssystem mellan grupperna per E-post eller annat digitalt medium är likaså nödvändigt för fortlöpande samverkan inklusive vid politisk påverkan. Vidare kan ett regelbundet nyhetsbrev påskynda verksamheten. Brevet bör peka på nyheter inom lagstiftning, politiska strömningar, skogsbrukets verksamhet, skogsgruppernas verksamhet och erfarenheter och mycket mer.

De senaste årens erfarenhet har visat att en nätverkskoordinator på Rikskansliet har varit synnerligen värdefullt, medan frånvaro av koordinator har drabbat verksamheten kraftigt. Vi föreslår riksstämman besluta att anslaget för skogsnätverk förstärks till att bekosta 50 % nätverkssamordnare samt en årlig nationell nätverksträff. Linköping 2016-01-26 Naturskyddsföreningen i Östergötland, Östergötlands skogsgrupp Rebecka LeMoine Göran Toss


33

Motion 12

Dnr 2016/0045

Odling, trädgård och mat En global omstrukturering pågår när det gäller vår matförsörjning. Från stora industriella monokulturer styrda med konstgödsel och kemikalier går vi mot småskaligare odling på ekologisk grund. Statsodling, odlingskollektiv och hemträdgårdar kommer att ta över en ökad del av matproduktionen. Ökad självförsörjning, mindre transporter – bra för klimatet! För jordbruk finns redan en grupp. Men föreningen har säkert många medlemmar som arbetar med egna odlingar och är intresserade av samarbete och vidare utveckling. Jag föreslår riksstämman besluta att Odling, trädgård och mat tas upp i någon ny eller gammal intressegrupp. Norrköping 29-01-16 Bengt Flärdh


34

Motion 13

Dnr 2016/0051

Vitalisera klimatnätverket I dag anslår Naturskyddsföreningen en mycket liten del av en tjänst till att stödja det nationella klimatnätverket. Även om det också pågår ett antal klimataktiviteter hos kretsarna, så är detta på tok för lite.

Samtidigt anslås medel till flera tjänster för att påverka uppåt, mot regering och riksdag. Det arbetet är förvisso också viktigt, men det måste gå hand i hand med ett påverkansarbete riktat mot medborgarna/gräsrötterna/vanliga människor.

Det borde finnas åtminstone en heltidstjänst för att hantera det nationella klimatnätverket och för att stödja och inspirera kretsar och länsförbund. Jag föreslår Riksstämman besluta att Naturskyddsföreningen ska omfördela sina resurser så att mer satsas på att stödja klimatnätverket och det lokala klimatarbetet. Lund 31 januari 2016 Tomas Björnsson, Lund Tfn 046-13 8158, epost [email protected]


35

Motion 14

Dnr 2016/0060

Uppföljning av 2010 års stämmobeslut att stärka resurserna lokalt och regionalt På riksstämman 2010 beslutades att verka för en förstärkning av resurserna lokalt och regionalt i syfte att stärka förutsättningarna för det ideella engagemanget i föreningen. Jag anser att det behöver göras en utvärdering av i vilken mån en resursförstärkning har skett. Formuleringen finns visserligen inte med i 2014-års stämmobeslutet om verksamhetriktlinjer för Naturskyddsföreningen utan ersattes då med formuleringen ” verka för att genomföra etablering och utveckling av regionala kanslier och att stärka de nationella nätverken inom prioriterade områden”. Stämmans avsikt torde dock har varit densamma; att stärka den regionala och lokala nivån. En av anledningarna till min undran över hur den regionala förstärkningen genomförts är att samma ekonomiska anslag nu fördelas på 10 regionala kanslier som ska serva 24 länsförbund istället för att som tidigare ha fördelats på 9 länsförbund. Visserligen är det fler länsförbund som nu får service genom anslagen, men på vilket sätt har resurserna stärkts när samma pengar fördelas på 24 länsförbund istället för 9? I redovisningsuppdraget bör också ingå att belysa vad det fått för effekt att nätverken nu styrs från Rikskansliet. Riksstyrelsen bör få i uppdrag att i konkreta termer redovisa hur detta stärkt de nationella nätverken. Jag föreslår riksstämman besluta att ge riksstyrelsen i uppdrag att konkret redovisa hur de regionala resurserna stärkts från 2010 fram till 2016 både vad gäller ekonomi och övriga resurser. att ge riksstyrelsen i uppdrag utvärdera vad det har fått för effekt på det ideella engagemanget inom de nationella nätverken efter att dessas budget och styrning flyttades över till rikskansliet. Utvärderingen ska ske i nära samverkan med de som under längre tid varit ideellt aktiva i nätverk och i regioner/län. att redovisningen av hur de regionala resurserna har stärkts och utvärderingen av nätverken skall ske snarast och distribueras via kretsbrevet under 2016. Stockholm 31 januari 2016 Gudrun Hubendick


36

Motion 15

Dnr 2016/0075

Kemikalienätverket behöver mer stöd

Nätverken generellt har stor betydelse i föreningen: Stöd för det interna arbetet både i projekt och i den löpande verksamheten samt för spridning och genomslag internt. En viktig funktion externt via direkt dialog med allmänheten och som kunskapsresurs. Nätverken fungerar även som reklam och ingång för nya medlemmar samt som plattform för alla som vill aktivera sig (då det utförs en hel del praktiskt arbete i nätverken). Dessutom togs på 2014 års stämma beslut (§26) att stärka nätverken, vilket även förespråkas i VRL 2015-2018, kap 3: ”att genomföraetablering och utveckling av regionala kanslier och att stärka de nationella nätverken inomprioriterade områden.” Men nätverkens generella utveckling går åt andra hållet, med kraftigabesparingar samt begränsad samordning, vilket är både ohållbart och i strid med VRL. Om vitittar på prioriterade området Miljögifter och Kemikalienätverket (KemNet) så är det ännuvärre. Jämfört med föreningens andra områden har Miljögifter mindre resurser, och får detännu sämre nu: Samordningstjänsten för KemNet har begränsats kraftigt och lagts över på en avde redan överbelastade personerna på Miljögiftsavdelningen (tjänsten var tidigare fristående ochutfördes av en person med mångårig erfarenhet av KemNet och samordning). Dessutom harMiljögiftsavdelningen varit utan chef sedan 30:e september 2015 och en ny väntas vara på platsförst i maj 2016. Om vi ser till utvecklingen historiskt och nuläget för Miljögifter kan man tro attområdet är mindre viktigt än de övriga. I verkligheten är det snarare tvärtom (och om man tittarvetenskapligt så är ju kemiska ämnen övergripande allt). När det gäller KemNets betydelse såhar vi ju ett färskt exempel med Operation giftfri förskola där en betydande del av framgångenberor på nätverket och de aktiva. Men det blir svårt att fortsätta arbetet framöver på grund avminskade resurser via

• finansiella och personella nedskärningar• försämrad samordningstjänst samt• begränsade möjligheter för samtliga nätverk att söka projektpengar

Detta leder till hinder och begränsade möjligheter för utveckling av verksamheten kvantitativt och kvalitativt (inklusive administrativt).

Jag föreslår riksstämman besluta att stärka Kemikalienätverket och säkra dess utveckling med hjälp av ökade resurser till

• lön och omkostnader för en samordnare• nationella nätverksträffar som beslutas och organiseras av nätverkets

samordningsgrupp i• samråd med samordnaren och handläggare inom sakområdet• projektbidrag som kan sökas av nätverkets samordningsgrupp

att samordningsuppgiften för KemNet inte bör belasta den av resursbrist redan hårt ansträngda Miljögiftsavdelningen.

Lund 2016-01-31 Dimitra Alikioti Med stöd av Kemikalienätverket Skåne


37

Yttrande över motion nr 10, 11, 12, 13, 14 och 15

Dnr 2016/0012, 2016/0035, 2016/0045, 2016/0051, 2016/0060 och 2016/0075

Ge ideella krafter i föreningens nätverk samma stöd som ideella krafter i kretsar och länsförbund! (motion 10) Nätverkssamordnare skog (motion 11) Odling, trädgård, mat (motion 12) Vitalisera klimatnätverket (motion 13) Uppföljning av 2010 års stämmobeslut att stärka resurserna lokalt och regionalt (motion 14) Kemikalienätverket behöver mer stöd (motion 15) Motionärernas yrkande att en andel av medlemsavgifterna, ska gå till nätverken i form av - lön och omkostnader för en samordnare - nationella nätverksträffar som beslutas och organiseras av nätverkets - projektbidrag, som kan sökas av nätverkets samordnings-/styrgrupp (motion 10) att samordnaren ska stödja den ideella verksamhet inom området som ingår i VRL (motion 10) att projektbidrag endast ska beviljas projekt som är i linje med VRL (motion 10) att det i föreningens bokslut ska framgå hur mycket som faktiskt har gått till den ideella verksamheten (motion 10) att anslaget för skogsnätverk förstärks till att bekosta 50 % nätverkssamordnare samt en årlig nationell nätverksträff (motion 11)


38

att Odling, trädgård och mat tas upp i någon ny eller gammal intressegrupp (motion 12) att Naturskyddsföreningen ska omfördela sina resurser så att mer satsas på att stödja klimatnätverket och det lokala klimatarbetet (motion 13) att ge riksstyrelsen i uppdrag att konkret redovisa hur de regionala resurserna stärkts från 2010 fram till 2016 både vad gäller ekonomi och övriga resurser (motion 14) att ge riksstyrelsen i uppdrag utvärdera vad det har fått för effekt på det ideella engagemanget inom de nationella nätverken efter att dessas budget och styrning flyttades över till rikskansliet. Utvärderingen ska ske i nära samverkan med de som under längre tid varit ideellt aktiva i nätverk och i regioner/län (motion 14) att redovisningen av hur de regionala resurserna har stärkts och utvärderingen av nätverken skall ske snarast och distribueras via kretsbrevet under 2016 (motion 14) att stärka Kemikalienätverket och säkra dess utveckling med hjälp av ökade resurser till

§ lön och omkostnader för en samordnare § nationella nätverksträffar som beslutas och organiseras av nätverkets samordningsgrupp

i samråd med samordnaren och handläggare inom sakområdet § projektbidrag som kan sökas av nätverkets samordningsgrupp

(motion 15) att samordningsuppgiften för KemNet inte bör belasta den av resursbrist redan hårt ansträngda Miljögiftsavdelningen (motion 15) Riksstyrelsens yttrande Naturskyddsföreningens nätverk samlar medlemmar som är intresserade av och vill engagera sig i en specifik sakfråga. Varje sakområde i verksamhetsriktlinjerna (VRL) har ett nätverk, och utöver det finns Handla Miljövänligt-nätverket. Varje nätverk har en samordnare på respektive sakavdelning på rikskansliet i Stockholm eller Göteborg (Handla Miljövänligt). Riksstyrelsen anser att nätverken har en mycket viktig funktion att fylla och det arbete som sker i nätverken i många fall helt avgörande för att föreningen i stort ska få genomslag. Flera av motionerna (motion 10, 11, 13 och 15) tar upp behovet av utökade medel till nätverken, bland annat för att stärka samordnartjänsterna. Nätverkssamordningen finansieras av delar av återbäringen, alltså delar av de 35 % av medlemsavgifterna som återförs till kretsar, länsförbund, regionala kanslier och nätverk. Nätverkssamordningen sköttes tidigare av några få länsförbund men flyttades för några år sedan till rikskansliet. Anledningen till det var bland annat att flera länsförbund upplevde att samordningen var betungande samt en önskan om mer samarbete mellan nätverken och respektive sakavdelning. Över tid läggs lika mycket resurser på nätverken men det kan skifta från år till år beroende på behov. De nätverk som arbetar med ett VRL-område som har ett så kallat fokusprojekt får som


39

regel lite mer resurser. Innevarande år har exempelvis klimat- och miljögiftsområdet stärkts tack vare fokusprojektet Klimatmaxa och det nya fokusprojektet kring hygienprodukter och kosmetika. Utifrån goda erfarenheter av det arbetssätt som Handla Miljövänligt-nätverket har tillämpat i många år, så träffas alla nätverken varje vår var för sig för att föra en dialog om vilka aktiviteter de vill genomföra för att uppnå de övergripande målen inom respektive VRL-område. Efter ett aktivt lyssnade och utifrån vad som får starkt stöd inom respektive nätverk lägger sedan rikskansliet fram aktivitetsförslag till verksamhetsplanen för kommande år. Riksstyrelsen beslutar om kommande års verksamhetsplan på hösten. Utöver dessa träffar, träffas nätverken olika antal gånger årligen, beroende på tema och omfattning I motion 12 önskar motionären att odling, mat och trädgård ska tas upp av en intressegrupp. I dagsläget ser riksstyrelsen inte behov av att starta ett nytt nätverk inom de områden som motionären nämner. Inom Naturskyddsföreningen finns redan ett Jordbruksnätverk och inom det ryms även odlingsfrågor. Inom Handla miljövänligt-nätverket är mat en central fråga. Om det ändå finns behov av en ny grupp för att arbeta med en fråga så finns det möjlighet att starta intressegrupper inom länsförbund eller krets inom de frågor som medlemmarna önskar.

Motionärerna bakom motion 11, 13 och 15 vill att riksstämman ska besluta om en specifik förstärkning av skogsnätverkets, klimatnätverkets respektive kemikalienätverkets samordnartjänster. Riksstyrelsen finner det olämpligt att riksstämman ska ta beslut om tjänstegrad för enskilda samordnare eftersom behovet kan variera från år till år. Externa medel används också för arbete med nätverken, exempelvis inom ramen för arbetet med kosmetika och hygienprodukter.

Riksstyrelsen delar uppfattningen med motionärerna i motion 10 om att nätverkssamordnarnas uppgift är att stödja verksamhet som går i linje med Naturskyddsföreningens verksamhetsriktlinjer (VRL). Det samma gäller för projektbidragen och stödet till den ideella verksamheten. Riksstyrelsen tror att omställningen till ett hållbart samhälle blir snabbare och effektivare när hela föreningen arbetar åt samma håll och vill därför ytterligare uppmuntra att verksamheten utgår från de av riksstämman beslutade VRL.

Motionärerna i motion 10 vill att nätverken ska kunna söka projektbidrag. Projektbidragens syfte är att stötta det ideella arbetet i Naturskyddsföreningen. Bidragen ges till kretsar och länsförbund. Projektbidragen ska medverka till att utveckla föreningen som en demokratisk, levande och vital folkrörelse, inkluderande och möjlig för alla medlemmar att engagera sig i. Riksstyrelsen värnar om föreningens demokratiska värden, varför projektbidragen ska sökas genom länsförbund eller krets. Riksstyrelsen anser emellertid som yttrandet över motionerna 4, 5, 6, 7 och 10 anger, att det finns anledningar att se över det rådande återbäringssystemet i samband med att nya VRL tas fram till riksstämman 2018. I det arbetet kommer även finansieringen av nätverken att ingå. Motionärernas yrkanden ovan väcker flera frågor om nätverken. Riksstyrelsen anser att dessa frågor sammantaget medför att det finns ett behov av att utvärdera nätverken i syfte att stärka dem. Riksstyrelsen delar därför den åsikt som presenteras i motion 14, om att det finns behov av analys av hur nätverken, dess samordning och verksamhet fungerar, och vill därför genomföra en sådan utvärdering. Om utvärderingen ska göras seriöst och långsiktigt hållbara åtgärdsförslag ska tas fram bedömer emellertid riksstyrelsen att det kan krävas mer tid än det förslag som motionären framför. Riksstyrelsen föreslår därför att stämman beslutar att utvärderingen ska


40

initieras under hösten 2016 och att konsekvenserna av utvärderingens resultat ska tas om hand i första möjliga verksamhetsplan. Resultatet av utredningen ska spridas i lämpliga kanaler, bland annat i kretsbrevet och fungera som ett av flera viktiga underlag för utarbetandet av en ny VRL.

Riksstyrelsen delar motionärernas uppfattning (motion 10 och 14) om att det är viktigt att redovisa hur de ekonomiska medlen används och fördelas inom Naturskyddsföreningen. Motionärerna bakom motion 10 vill att det i föreningens bokslut ska framgå hur mycket som faktiskt har gått till den ideella verksamheten. Eftersom det i föreningens bokslut sedan många år tillbaka finns en redovisning av hur återbäringen används, föreslår riksstyrelsen stämman att besluta att anse detta yrkande besvarat. Det som redovisas i bokslutet är emellertid enbart det som ryms inom de 35 procenten. Utöver detta har de resurser på rikskansliet vars syfte är att stärka den regionala verksamheten (motion 14) stärkts väsentligt de senaste åren. För drygt tio år sedan fanns det inte någon föreningsavdelning. Den har sedan den startades arbetat för att stärka föreningens lokala och regionala utveckling genom olika projekt, som ledarutbildning och natursnoksverksamhet. Resurserna för att stärka upp de regionala kanslierna har successivt ökat och i budgeten 2016 är det drygt två personer som jobbar med stöd och utbildning för de regionala kanslierna. Förslag till beslut Riksstyrelsen föreslår riksstämman att besluta att ge riksstyrelsen i uppdrag att under hösten 2016 initiera en utvärdering om föreningens nätverk och dess olika förutsättningar och behov och efter utvärderingen är klar införa nödvändiga åtgärder i riksföreningens verksamhetsplan. att ge riksstyrelsen i uppdrag att i samband med utvecklingen av VRL 2019-2022 beakta de frågor som motionärerna ger uttryck för. att anse motion 10, fjärde att-satsen besvarad att anse motion 14, första att-satsen besvarad


41

Motion 3

Dnr 2016/0082

Resurser till regionala kanslier Naturskyddsföreningen arbetar med flera prioriterade områden. Ibland agerar vi vitt och brett och ibland inte alls. När vi tittar på det regionala arbetet ute i länsförbunden finns det också väldigt mycket arbete som ibland har en väldigt tydlig struktur och ibland ingen alls. Det leder till funderingar om vi använder föreningens pengar på det bästa sättet. Prioriterar vi rätt och gör vi rätt saker? Jag föreslår riksstämman besluta att riksföreningen avsätter medel så att de regionala kanslier med hög arbetsbelastning kan anställa ytterligare en resurs. att se över föreningens prioriterade områden. Luleå 2016-01-31 Isabella Katsimenis


42

Motion 16

Dnr 2016/0029

Tidpunkt för presentation av nya verksamhetsriktlinjer (VRL) Vart fjärde år tas i Naturskyddsföreningen beslut om förnyade verksamhetsriktlinjer (VRL). Beslut om nya VRL tas på riksstämman året innan de ska börja gälla och riksstyrelsens förslag till nya VRL presenteras i stämmohandlingarna under våren samma år som riksstämman. Detta innebär att förslag till nya VRL presenteras först när motionstiden till riksstämman löpt ut. Jag föreslår därför att riksstyrelsens förslag till nya VRL presenteras senast den 15 december året innan riksstämman. Detta för att det ska kunna finnas möjlighet för Naturskyddsföreningens medlemmar att lämna in motioner som rör riksstyrelsens förslag till nya VRL. De förslag till nya VRL som riksstyrelsen arbetat fram kan presenteras på Naturskyddsföreningens hemsida, på Naturkontakt, i veckobreven etc. Vi föreslår riksstämman besluta att ålägga riks styrelse att presentera förslag till nya VRL senast 15 december året innan den riksstämma där de ska antas. Detta för att det ska finnas en rimlig tid för Naturskyddsföreningens medlemmar att kunna lämna in motioner som rör riks-styrelsens förslag till nya VRL. Halmstad 2016-01-15 Halmstads Naturskyddsförening genom Bo Hansson


43

Motion 17

Dnr 2016/0092

Förslag för nya verksamhetsriktlinjer 2019-2022 Inför riksstämman 2014 gav riksstyrelsen en referensgrupp i uppdrag att göra föreningens verksamhetsriktlinjer (VRL) mer användbara. Referensgruppen bestod av deltagarna i föreningens första ledarskapsutbildning. Det här förslaget baserar överlag på referensgruppens diskussion och analys av dagens VRL och hur den används idag. Vi anser att föreningens VRL 2019-2022 bör ges en ny grundstruktur med tre övergripande områden. Det är angeläget att åstadkomma ett dokument som hela föreningen kan känna ägarskap för och som verkligen blir ett redskap som används operativt av kretsar och länsförbund. På följande sidor presenteras ett förslag till struktur för VRL som vi skulle vilja se i tillämpning i VRL 2019-2022 som ska antas vid riksstämman 2018. Som grund för rekommendationerna om en ny VRL-struktur ligger diskussioner och analys som referensgruppen har genomfört kring vilka värden som VRL bör skapa och vilka åtgärder som behövs för att uppnå dessa värden. I bilaga 1 finns anteckningar från denna diskussion. Punkterna under de tre områdena är förslag och inte uttömmande. Ny grundstruktur med tre övergripande områden i VRL 2019-2022: Stimulera naturkänslan. Skydda och samarbeta med NATUREN - Skog - Vatten - Landskap - Biologisk mångfald - Vilda djur - Natursnokar - Exkursioner mm Produktion och system för ett ekologiskt HÅLLBART SAMHÄLLE - Politik/Demokrati - Juridik - Ekonomi - Infrastruktur – energi, kommunikationer, vatten/avlopp - Industri - Gruvor - Jordbruk - Kemikalier - Klimat


44

Stärka ekologisk hållbarhet i MÄNSKLIG KUNSKAP OCH BETEENDEN - Miljöpsykologi/beteenden - Kommunikation - Konsumentmakt - Utbildning, skola - Ledarskap - Motiven för en ny grundstruktur i VRL Syftet med denna nya uppdelning i VRL är att alla föreningens medlemmar och nivåer ska känna ett ägarskap och igenkänning i vår verksamhet. Det skapar en mer flexibel organisation i en rörlig omvärld och det blir lättare att förstå och kommunicera internt och externt. De tre områdena beskriver - Varför Naturskyddsföreningen finns - Vad vi vill - Vilka områden vi verkar inom - Hur vi uppnår det vi vill Hur underpunkterna ska se ut bör avgöras utifrån den input som tas in via exempelvis rådslag, länsordförandekonferens och riksstyrelsen, samt från den struktur som finns idag. Den nya strukturen ger bättre förutsättningar att lyssna in föreningen än vad som är möjligt via de fem prioriterade områden som är utgångspunkten i dagens VRL. Skillnaden från VRL 2015-2018 är att vi skapar mer flexibla riktlinjer som ger kraft i de processer som behövs för att vi ska uppnå våra mål. I dessa riktlinjer visar föreningen att vi verkar för att förändra produktionsmönster, samhällssystem, samt öka kunskap och verka för beteendeförändringar hos individer. Att vi inte bara ger problembilden, utan agerar för lösningar. Våra tre strategier är inkluderade i de tre nya punkterna som på förslag kallas områden. Vi understryker också vikten av att föreningens värderingar framgår tydligt i VRL samt att den demokratiska processen i föreningen beskrivs tydligare. Vilken roll som riksnivå, länsförbund, krets, nätverk etc. har. Hur frågor av olika slag kan drivas. Vilka skyldigheter och möjligheter som finns på föreningens olika nivåer. Hur nya/akuta frågor som uppkommer kan hanteras i föreningen. Vilket stöd som en krets eller länsförbund kan påräkna från rikskansliet. Vi anser även att föreningen ska uttala att samverkan är en viktig strategi för föreningen, något som bör framgå och utvecklas i VRL. Det är en styrka att kunna delta i sina intresseområden och att ha specialister. Prioriteringar Nya VRL-strukturen gör det enkelt och logiskt att koppla in lokalt och regionalt viktiga prioriteringar till riksföreningens perspektiv på verksamheten. Prioriteringar kommer hela tiden behöva göras och vi kan inte jobba kortsiktigt. De fem nuvarande VRL-områdena möjliggör inte en långsiktig prioritering i en föränderlig värld. Vissa miljöproblem kan bli mer inaktuella och andra komma till, det måste föreningen kunna ta hänsyn till och justera verksamheten utifrån. Det behövs bättre kriterier för att göra rätt prioritering, inte statiska områden dit resurser destineras. Verksamheten kan avgränsas i t.ex. projekt eller program som går över längre


45

perioder. Framgångsfaktorn för att skapa förståelse är en tydlig kommunikation och transparens till hela föreningen om vad vi satsar på och varför vi inte satsar på annat. Vi föreslår riksstämman besluta att föreningen arbetar fram nya VRL för perioden 2019-2022 med vårt förslag som underlag. Solna 2016-01-31, Cécile Everett och Florian Reitmann


46

Motion 18

Dnr 2016/0093

Utnyttja kraften i Miljövänliga veckan! Ett av Naturskyddsföreningens allra bästa verktyg för att beskriva miljöproblem för allmänheten och peppa konsumenter att handla annorlunda är Miljövänliga veckan. Varje höst arrangeras veckan som har lyckats påverka konsumtion på en rad områden. Efter tre år med temat ekomat har försäljningen av ekologiskt odlat mat fördubblats i Sverige. Tidigare har strålkastarna exempelvis fått försäljningen av jätteräkor att minska och försäljningen av ekologiskt odlade bananer och kaffe att öka. Skulle inte det arbetssätt Miljövänliga veckan använder sig av även kunna användas för att skydda skog och för att stabilisera det globala klimatet? Skog och klimat är två av föreningens prioriterade sakfrågor. I arbetet med att peka ut planetära gränser har forskare under ledning av professor Johan Rockström pekat ut biologisk mångfald och klimatförändringar som två områden där planetens säkra gränser redan har överskridits. Det var däremot mer än 15 år sedan Miljövänliga veckan lyfte hotet mot den biologiska mångfalden i den svenska skogen. Det är inte heller ofta veckan för fram förslag på lösningar på utsläppen av växthusgaser och klimatförändringar. Miljövänliga veckan har en bra modell för samarbete mellan miljöexperter på rikskansliet och gräsrötter, ideella medlemmar. Rikskansliet gör varje år research, tar fram underlag, man arrangerar utbildningar för aktiva medlemmar runt om i landet. Kansliet tar fram informationsmaterial, kampanjmaterial, förbereder mediautspel och man bestämmer datum när hela kampanjen ska braka loss. Då är både personal på rikskansliet och lokala gräsrötter runt om i landet redo att sprida samma budskap i butiker, på gator och torg, i insändare och i Aktuellt-studion eller TV4-nyheterna. Denna arbetsmetod skapar en känsla av gemenskap, av att man arbetar tillsammans mot samma mål. Jag tror känslan av samarbete, att samtidigt som man ser föreningens talespersoner prata i Aktuellt på tv, står man själv och delar ut broschyrer i matbutiken, eller bjuder förbipasserade på något på torget med samma budskap. Nyckelorden är: - Samtidigt - Samma budskap - Högt och lågt i föreningen Skulle inte föreningen kunna jobba på ett liknande sätt även med skog och biologisk mångfald samt med klimat? Föreningens resurser är däremot begränsade. Det är inte möjligt att genomföra alla idéer. Riksarbetsgrupper utsedda av riksstyrelsen kan användas för att samla riksstyrelseledamöter, experter från rikskansliet och medlemmar med stora kunskaper och stort engagemang som vill jobba ideellt inom föreningen på nationell nivå med en av föreningens prioriterade sakfrågor. Sådana riksarbetsgrupper kan erbjuda ett mycket nära samarbete mellan föreningsledningen och engagerade ideella medlemmar som vill jobba på nationell nivå. Det finns goda möjligheter


47

att jobba ideellt med lokala och regionala frågor inom föreningens kretsar och länsförbund. Många miljöproblem är däremot svåra att lösa enbart med lokalt arbete. Det kan upplevas som svårt att jobba ideellt med nationella frågor inom Naturskyddsföreningen. Medlemmar inom ett nationellt nätverk har inte någon rätt att uttala sig i föreningens namn. Möjligheten att påverka omgivningen för medlemmar finns framför allt i lokala kretsar och regionala länsförbund. För att påverka på nationell nivå, t ex påverka stora företag eller nationell politik, behövs oftast att rikskansliet antingen har resurser att lägga pengar och tid på påverkan, eller att ideella medlemmar, riksstyrelse och rikskansli har ett nära samarbete. Riksarbetsgrupper är en modell som erbjuder ett sådant nära samarbete mellan hög och låg nivå inom föreningen. Yrkande: att riksstämman ger riksstyrelsen mandat att utse riksarbetsgrupper inom föreningens prioriterade sakfrågor. Varje grupp kan bestå av 1-3 riksstyrelseledamöter, 1-5 personer från rikskansliet och 5-10 medlemmar inom föreningen med engagemang att jobba ideellt på nationell nivå med sakfrågan. Sammankallande för gruppen utses av riksstyrelsen. att riksstyrelsen under hösten 2016 utser 1 riksarbetsgrupp för skog och 1 för klimat. att riksstyrelsen delegerar till grupperna rätten att göra uttalanden i föreningens namn inom sitt sakområde. att varje riksarbetsgrupp inför antagandet av föreningens verksamhetsplan varje år har i uppdrag att göra en bedömning av om det finns tillräckligt många ideella krafter i landet för att genomföra utåtriktade aktiviteter inom sakområdet, samt att lämna förslag på aktiviteter till verksamhetsplanen. Jonas Hansson Göteborg


48

Motionssvar 3, 16, 17 och 18

Dnr 2016/0082, 2016/0029, 2016/0092 och 2016/0093

Resurser till regionala kanslier (motion 3, andra att-satsen) Tidpunkt för presentation av nya verksamhetsriktlinjer (motion 16) Förslag nya VRL 2019-2022 (motion 17) Utnyttja kraften i miljövänliga veckan (motion 18) Motionärernas yrkande att se över föreningens prioriterade områden (motion 3, andra att-satsen) att ålägga riks styrelse att presentera förslag till nya VRL senast 15 december året innan den riksstämma där de ska antas. Detta för att det ska finnas en rimlig tid för Naturskydds- föreningens medlemmar att kunna lämna in motioner som rör riks-styrelsens förslag till nya VRL (motion 16) att föreningen arbetar fram nya VRL för perioden 2019-2022 med vårt förslag som underlag (motion 17) att riksstämman ger riksstyrelsen mandat att utse riksarbetsgrupper inom föreningens prioriterade sakfrågor. Varje grupp kan bestå av 1-3 riksstyrelseledamöter, 1-5 personer från rikskansliet och 5-10 medlemmar inom föreningen med engagemang att jobba ideellt på nationell nivå med sakfrågan. Sammankallande för gruppen utses av riksstyrelsen (motion 18) att riksstyrelsen under hösten 2016 utser 1 riksarbetsgrupp för skog och 1 för klimat (motion 18) att riksstyrelsen delegerar till grupperna rätten att göra uttalanden i föreningens namn inom sitt sakområde (motion 18) att varje riksarbetsgrupp inför antagandet av föreningens verksamhetsplan varje år har i uppdrag att göra en bedömning av om det finns tillräckligt många ideella krafter i landet för att genomföra utåtriktade aktiviteter inom sakområdet, samt att lämna förslag på aktiviteter till verksamhetsplanen (motion 18)


49

Riksstyrelsens yttrande Nätverken, de regionala kanslierna, ledarutbildningen och satsningen på starkare länsförbund är några av resultaten av Naturskyddsföreningens framåtriktade och visionära rikskonferens i Helsingborg år 2003. Nu har det gått över ett decennium sedan vi i Helsingborg tillsammans målade upp en ny framtid och riksstyrelsen har inlett ett arbete för att flytta föreningen ytterligare framåt. Motionärerna vill att föreningens prioriterade områden ses över (motion 3), att nya verksamhetsriktlinjer (VRL) arbetas fram utifrån ett förslag som motionärerna bifogat (motion 17) och att förslaget till ny VRL presenteras tidigare (motion 16). Vidare yrkas på nationella riksarbetsgrupper för skog och klimat som ska ha möjlighet att uttala sig i föreningens namn. I arbetsgrupperna ska riksstyrelsen, rikskansliet och ideella finnas representerade och bedöma verksamhetsplanens rimlighet ur den ideella kraftens perspektiv. Riksarbetsgrupperna ska även ha möjlighet att komma med förslag till rikskansliets verksamhetsplan (motion18). Riksstyrelsen vill ta ett nytt helhetsgrepp över hela verksamheten. Under 2016 och 2017 ska hela verksamheten på olika sätt utvärderas och tillsammans med aktiva i hela föreningen utvecklas för att inför riksstämman 2018 presentera förslag till nya verksamhetsriktlinjer (VRL). I många av motionerna till riksstämman 2016 märks det engagemang som finns hos medlemmarna. Riksstyrelsen ser oerhört positivt på att det finns ett sådant stort engagemang i hur och vad Naturskyddsföreningen ska jobba med. Redan nu finns många positiva komponenter i föreningsarbetet som regionala kanslier, nätverk och stor aktivitet och kunskap i kretsar och länsförbund men det behövs en ny gemensam vision om föreningens utveckling. Möjliga synergieffekter mellan föreningens olika verksamheter behöver kartläggas och därefter stärkas så att Naturskyddsföreningen får ännu större kraft att skydda naturen och ställa om hela samhället. Processen för att ta fram en ny VRL har redan startat. Riksstyrelsen, länsförbundens ordförande och traineerna har fått visionera om framtidens Naturskyddsförening utifrån sina perspektiv. Under 2016 och 2017 kommer riksstyrelsen att fortsätta den för hela föreningen gemensamma processen med möten i olika former och sammanhang dit föreningens medlemmar inbjuds. Det kan exempelvis handla om rådslag, rikskonferens eller i de fall det ömsesidigt är önskvärt, på kretskonferenser. Det har, som motionärerna påpekar i motion 17, redan tagits fram förslag till förändring av VRL. Det underlag som bifogas motion 17 kommer att vara ett av många underlag i utformningen av det nya VRL-dokumentet. Den gemensamma processen kräver tid och reflektion. Delar av processen kommer att behöva ske under hösten 2017 och därför anser riksstyrelsen att det vore olämpligt att tidigarelägga presentationen av VRL-förslaget till 15 december 2017 (motion 16). En tidigareläggning medför också en olycklig låsning – att det inte blir möjligt för riksstyrelsen att efter motionstidens slut (31 januari) inkludera förslag från motionärer i VRL-dokumentet. Genom den gemensamma processen bedömer riksstyrelsen emellertid att inriktningen på nya VRL kommer att vara förhållandevis känd redan 15 december 2017 och att det därmed kommer att finnas nog med underlag för kretsar, länsförbund och medlemmar att utgå från i motionsskrivandet. Att tillvarata det ideella engagemanget i arbetet med olika sakfrågor anser riksstyrelsen är viktigt och mycket positivt. Arbetssättet har med gott resultat tillämpats vid framtagandet av


50

mineralpolicyn. Det finns mycket kompetens om och engagemang för många olika sakfrågor hos medlemmarna och det vill riksstyrelsen ta tillvara. Riksstyrelsen anser dock att det är olämpligt att riksstämman beslutar om vilka sakområden grupper ska arbeta och hur de ska sättas samman, som föreslås i motion 18. Aktuella behov måste styra eventuella riksarbetsgruppers bildande och arbete. För att Naturskyddsföreningen, på nationell nivå, ska vara stark i sin kommunikation och ha en förankring i alla uttalanden så används ett fåtal talespersoner för att föra fram föreningens mening. Att dela upp riksföreningens uttalanden mellan många olika personer eller arbetsgrupper som föreslås i motion 18, är ett mindre effektivt sätt att få synlighet och trovärdighet i media. 2014 -2016 har Naturskyddsföreningens talespersoner varit ordförande Johanna Sandahl (för Naturskyddsföreningen i stort samt frågor som rör jordbruk, skog och miljögifter), vice ordförande Mårten Wallberg (frågor som rör marina ekosystem, fiske och vattenbruk), samt generalsekreterare Svante Axelsson (energi, transport och klimat). Vilka åsikter som ska föras fram finns reglerat i de policydokument som tas fram genom remiss i hela föreningen. Förslag till beslut Riksstyrelsen föreslår riksstämman besluta att ge riksstyrelsen i uppdrag att genom en gemensam process i samband med bland annat rådslag och rikskonferens arbeta fram VRL 2019-2022 och i det arbetet beakta de frågor som motionärerna ger uttryck för.

RIKSSTÄMMA 2016: MOTIONER UTSKOTT 2

51

Utskott 2. Föreningen 2 – kommunikation, stadgar, ekonomi, övrigt Motion nr Diarienummer Rubrik Sid

19 2016/0027 Förenklad administration av arvoden 52

20 2016/0059 Upphör med negativ särbehandling av ”miljögifter” 54

21 2016/0065 Utbyte mellan samarbetsorganisationer i Syd och

Naturskyddsföreningen

56

22 2016/0071 Starkare samarbete mellan aktiva och Naturskyddsföreningens

rikskansli samt ta tillvara på de aktivas kunskaper

59

23 2016/0098 Låt människor vara människor 62

24 2016/0070 Möjlighet för aktiva att söka pengar till konferenser och utbildningar 65

25 2016/0072 Kräva samförstånd och dialog mellan riksstyrelsen/rikskansliet i allt

påverkansarbete som berör kretsar och/eller länsförbund

67

26 2016/0085 Mångkulturella klimatteam 69

27 2016/0087 Mer samarbete i Norden 71

28 2016/0088 Programmerarteam 74

29 2016/0099 E-postadress åt arbetsgrupper 76

30 2016/0100 Närnaturguiderna 78

31

32

2016/0008

2016/0086

Kalender-applikation för mobilen

App till Naturkontakt

81

82

33 2016/0010 Tryckår på samtliga publikationer 84

34 2016/0018 Skapa korta tv-inslag som diskussionsinledning 86

35 2016/0031 Nämn Naturskyddsföreningens kretsar i värvningsannonserna 88

36 2016/0032 Bättre kommunikation mellan riks värvningskampanjer och de lokala

kretsarna

90

37 2016/0067 Tydliggörande av lokalt engagemang i riksföreningens mediala

kanaler

92

38 2016/0073 Synliggörande av lokala miljösegrar och engagemang

i riksföreningens mediala kanaler

95

39 2016/0094 Demokrati där alla kan komma till tals och påverka 97

40 2016/0017 Tidigareläggande av riksstämman 101

41 2016/0019 Begränsa antalet mandatperioder för riksordförande 103

42 2016/0020 Stadgeändring 105


52

Motion 19

Dnr 2016/0027

Förenklad administration av arvoden I kretsens verksamhet behöver vi anlita privatpersoner som föreläsare eller för att utföra olika tjänster åt kretsen. Då uppstår ofta problem med hur arvoden ska kunna betalas ut till utföraren utan att denne eller föreningen drabbas av krånglig skatteadministration. Är utföraren inte godkänd för F-skatt kan vi inte betala ut ersättning utan ett omfattande pappersarbete. Kontrolluppgifter och arbetsgivardeklarationer ska fyllas i och vi ska betala arbetsgivaravgift och göra skatteavdrag. Allt ska ske före vissa datum och om man missar något datum riskerar kretsen också att drabbas av skatteverkets straffavgifter. Av den orsaken är kassören i varje krets restriktiv med att betala ut arvoden till privatpersoner. Detta: - hindrar utvecklingen av ideell verksamhet i Sverige och - försvårar för engagerade medlemmar att få ersättning för sitt arbete.

Idrottsrörelsen har ett undantag som innebär att ersättningar till idrottsmän och funktionärer under ett halvt basbelopp (max 22 149 kr år 2016) bara behöver anmälas på en kontrolluppgift. Varken arbetsgivaravgift eller skatteavdrag behöver göras. För oss och alla övriga ideella föreningar gäller max 999 kr per person och år! Se: https://www.skatteverket.se/foretagorganisationer/foreningar/idrottsforeningar/idrottsforeningarkontrolluppgifter. Detta är en olikhet inför lagen som inte är acceptabel. Vi föreslår riksstämman besluta att Naturskyddsföreningen skall verka politiskt för att samma regler ska gälla för hela Naturskyddsföreningen som för idrottsrörelsen. Sollentuna torsdag den 28 januari 2016 Johan Deander Sara Lundkvist Torbjörn Schmidt Kristina Feldhusen Iréne Stafverfeldt Sofie Wagenius Agneta Grimme Rune Larsson


53

Yttrande över motion 19

Dnr 2016/0027

Förenklad administration av arvoden Motionärernas yrkanden att Naturskyddsföreningen skall verka politiskt för att samma regler ska gälla för hela Naturskyddsföreningen som för idrottsrörelsen. Riksstyrelsens yttrande Riksstyrelsen har full förståelse för motionärens förslag. Idrottsrörelsens undantag från den generella skatten på egen personal och funktionärer sägs vara motiverad av att denna sektor är en stor mottagare av statliga medel. Motivet för detta undantag är alltså att staten inte vill ha rundgång av de egna stöden till idrottsrörelsen. Mot denna bakgrund anser riksstyrelsen är det inte finns stor möjlighet för andra organisationer att få liknande skatterabatt för anställd personal och funktionärer. Därför väljer riksstyrelsen att prioritera andra lobbyinsatser. Förslag till beslut Riksstyrelsen föreslår riksstämman besluta att avslå motionärernas yrkande


54

Motion 20

Dnr 2016/0059

Upphör med negativ särbehandling av ”Miljögifter” ”Miljögifter i samhälle och natur” (hädanefter ”Miljögifter”) är ett av föreningens fem prioriterade arbetsområden, vilket motiveras i VRL. Och bland föreningens aktiva såväl som hos allmänheten finns en önskan om att verksamheten för detta område ska utvecklas (verksamheten = nätverk + kansliavdelning). Men i verkligheten ser det annorlunda ut. Jämfört med föreningens övriga prioriterade områden har Miljögifter haft mindre resurser, och får det ännu sämre nu*: Samordningstjänsten för Kemikalienätverket är näst intill obefintlig (var 70 % år 2013) och har lagts över på en av de redan överbelastade personerna på Miljögiftsavdelningen. Stöttepelaren Ylva Grudd har tvingats sluta pga besparingar. Dessutom har avdelningen varit utan chef sedan 30/9 och en ny väntas vara på plats först i maj. Hela verksamheten Miljögifter vilar nu* i praktiken på två anställda – den överlägset minsta avdelningen på kansliet. [Ex: I skrivande stund har avdelningarna för ”Kommunikation” och ”Marknad” tillsammans 37 anställda medan Miljögifter har två. Jag finner det osannolikt att en majoritet inom föreningen skulle tycka att denna fördelning är rimlig. ] Om vi ser till utvecklingen historiskt och nuläget för Miljögifter kan man tro att området är mindre viktigt än de övriga. I verkligheten är det snarare tvärtom (och om man tittar holistiskt vetenskapligt så är ju kemikalier övergripande allt). När det gäller nätverkets betydelse så har vi ett färskt exempel med ”Operation giftfri förskola” där en betydande del av framgången beror på nätverket och de aktiva. Och med tanke på det bristande stödet till miljögiftsavdelningen lär nätverket få ökad betydelse – särskilt om vi ska nå framgång med de kemi-relaterade projekt som startat 2016. Men det blir svårt att nå framgång i arbetet framöver pga: Finansiella och personella nedskärningar; kraftigt försämrad samordningstjänst samt begränsade möjligheter för nätverket att söka projektpengar. Jag föreslår riksstämman besluta att fördela föreningens resurser någorlunda jämnt mellan de fem prioriterade områdena (områdets verksamhet täcker in både kansliavdelning och nätverk). Skillnaden bör aldrig vara större än 30 % i finansiella eller personella värden. att fördela kansliets resurser till förmån för prioriterade områden – en avdelning för ett prio-område bör ha minst lika stora resurser som övriga avdelningar. Malmö 31 jan 2016 Jimmy Lindsjö


55


Dnr 2016/0059

Upphör med negativ särbehandling av ”Miljögifter” Motionärens yrkanden att fördela föreningens resurser någorlunda jämnt mellan de fem prioriterade områdena (områdets verksamhet täcker in både kansliavdelning och nätverk). Skillnaden bör aldrig vara större än 30 % i finansiella eller personella värden. att fördela kansliets resurser till förmån för prioriterade områden – en avdelning för ett prio- område bör ha minst lika stora resurser som övriga avdelningar. Riksstyrelsens yttrande Naturskyddsföreningen har fem prioriterade sakområden; jordbruk och livsmedelstrygghet, skog, maria ekosystem och fiske, klimatförändringar och miljögifter i samhälle och natur. På rikskansliet finns sakkompetens inom varje sakområde. För att få bästa möjliga genomslag väljer riksstyrelsen varje år att lägga extra fokus vid ett par av områdena. Under 2016 är miljögifter och klimat i fokus. Inom VRL-området miljögifter läggs särskild vikt vid kosmetika och hygien-produkter, vilket utöver rapporter och Miljövänlig veckan också inkluderar utveckling av kriterier för Bra Miljöval Kosmetika. Förutom de vanliga målgrupperna kommer det även satsas på ungdomar i deras egna kanaler. Detta medför att området miljögifter inte är det sakområde som har minst resurser 2016. Eftersom en stor del av intäkterna är öronmärkta för specifika projekt och dessutom tids-begränsade, är det inte lämpligt att låsa fast en särskild resursfördelning mellan sakområdena. Beroende på tillgång till externa medel samt vilka sakområden som är i fokus fördelar riks-styrelsen år för år resurserna på bästa möjliga sätt, med målsättning att behålla kompetens och slagkraftighet inom alla sakområdena. Riksstyrelsen föreslår därför stämman att besluta att avslå motionärens första yrkande. Utöver de resurser som är budgeterade för de fem prioriterade sakområdena stöttar övriga avdelningar detta arbete. De budskap som kommuniceras via riksföreningens kommunikations-avdelning är exempelvis alltid kopplade till en sakfråga. Riksstyrelsen föreslår mot denna bakgrund att stämman ska anse motionärens andra yrkande besvarat. Förslag till beslut Riksstyrelsen föreslår riksstämman besluta att avslå motionärens första yrkande att anse motionärens andra yrkande besvarat


56

Motion 21

Dnr 2016/0065

Utbyte mellan samarbetsorganisationer i Syd och Naturskyddsföreningen Naturskyddsföreningens rikskansli har under ett tjugofemtal år överfört resurser och samarbetat med miljöorganisationer i syd med Sida finansiering. Naturskyddsföreningens medlemmar har kunnat läsa om det i artiklar i Sveriges Natur samt ibland fått tillfälle att lyssna på föredrag som representanter från organisationerna hållit. Däremot finns inga givna kanaler för de medlemmar och kretsar som önskar ett kort- eller långsiktigt utbyte och samarbete med organisationerna. Vidare kan det finnas medlemmar som också har en gedigen bistånderfarenhet, inklusive att ha arbetat inom Naturskyddsföreningens prioriterade tematiska områden i Syd liksom med enskilda organisationer. Kanske skulle dom kunna stärka kansliets arbete t.ex. i en rådgivande grupp eller genom att medverka i planering, uppföljning eller på annat sätt. Initiativ kunde tas för att utröna intresse och möjligheter. Som att inbjuda kretsar till ett utbyte med samarbetsorganisationer i syd liksom att inbjuda samarbetsorganisationer till ett sådant utbyte. Det skulle kunna ske i en strukturerad process på seminarium där man identifierar behov och önskemål av utbyte liksom möjliga vägar (exempelvis med det av Sida rekommenderade Logical Framework Approach). Till detta kunde inbjudas representanter från samarbetsorganisationer liksom intresserade medlemmar, kretsar och nätverk. Själv tillhör jag sedan 10 år Anti-scampi gruppen inom Stockholms naturskyddsförening. Vi har under alla år haft ett nära samarbete med organisationer i syd. De arbetar många gånger under svåra förhållanden med att bevara mangroveskogarna, mot räkodlingar och certifiering av jätteräkor. Dom har gång på gång framfört hur viktigt det har varit för deras engagemang, inte minst när det känts tungt, att veta att vi finns och ideellt kampanjar i Sverige. Samma sak gäller för oss att när det känns motigt så tänker vi på dom och får nya krafter. Samarbetet har också gett oss mycket kunskaper som vi har använt i vårt kampanjande. Det har alltså varit ömsesidigt berikande förutom stärkande av vårt engagemang. Att döma av det som går att hitta på nätet har Sida låtit göra en systemrevision där Naturskyddsföreningen rekommenderas att intensifiera mobiliseringen av medlemmar i det internationella samarbetet. Man menar bl.a. att ett samarbete på kretsnivå skulle minska beroendet av en liten grupp anställda på rikskansliet. Därmed skulle sårbarheten minska och engagemanget för den internationella verksamheten öka. Jag föreslår riksstämman besluta att ge riksstyrelsen i uppdrag att omgående skapa förutsättningar som gör det lätt för föreningens medlemmar att kunna engagera sig i och vara delaktiga i Globala programmet.


57

att ge riksstyrelsen i uppdrag att inventera intresset från samarbetsorganisationerna att ha ett kort- eller långsiktigt samarbete eller utbyte med en krets. Det kan både gälla inom tematiska områden som organisations- och kampanjfrågor. Stockholm 31 januari 2016 Gudrun Hubendick


58


Dnr 2016/0065

Utbyte mellan samarbetsorganisationer i Syd och Naturskyddsföreningen Motionärens yrkanden att ge riksstyrelsen i uppdrag att omgående skapa förutsättningar som gör det lätt för föreningens medlemmar att kunna engagera sig i och vara delaktiga i Globala programmet. att ge riksstyrelsen i uppdrag att inventera intresset från samarbetsorganisationerna att ha ett kort- eller långsiktigt samarbete eller utbyte med en krets. Det kan både gälla inom tematiska områden som organisations- och kampanjfrågor. Riksstyrelsens yttrande Riksstyrelsen ser positivt på ett ökat engagemang hos medlemmar i globala frågor och delar motionärens bild av att det ömsesidigt kan stärka Naturskyddsföreningens och samarbetsorganisationernas respektive verksamhet. Inom det Sida-finansierade Globala programmet bör det finnas goda möjligheter att kanalisera medlemmars intresse för miljö-, natur- och klimatengagemang kombinerat med internationell solidaritet. Flera av föreningens globala samarbetsorganisationer är precis som Naturskyddsföreningen medlemsbaserade organisationer. Riksstyrelsen föreslår därför stämman besluta att möjlighet till ömsesidigt lärande och utbyte av erfarenheter bör undersökas. Förslag till beslut Riksstyrelsen föreslår riksstämman besluta att ge riksstyrelsen i uppdrag att utreda intresset hos kretsar och länsförbund för ett större engagemang i föreningens globala program, samt möjligheterna till samarbeten mellan kretsar/länsförbund och föreningens samarbetsorganisationer.


59

Motion 22

Dnr 2016/0071

Starkare samarbete mellan aktiva och Naturskyddsföreningens rikskansli samt ta tillvara på de aktivas kunskaper Bakgrund Det finns ett flertal aktiva medlemmar i föreningen med ett gediget intresse och o kunskap i olika områden. Det är samtidigt ett problem att få fler att engagera sig aktivt och personalen på kansliet har för mycket att göra. Naturskyddsföreningen är en folkrörelse och dess styrka är att engagerade personer lägger ner tid och sin kunskap att driva ett flertal frågor i arbetsgrupper och kretsar. Fördelen med folkrörelse är dels att den har mer lokal kunskap vilket kan vara avgörande. Folkrörelsen har sammanlagt också en gedigen kunskap som det är viktigt att ta tillvara. Att idag anställa flera personer på kansliet kostar mycket pengar och ger inte samma kraft och utdelning som att få fler i folkrörelsen att engagera sig aktivt. En levande folkrörelse med aktiva ska få inspiration och kraft att jobba vidare med frågor tillsammans med de avlönade på kansliet och då krävs ett samarbete. Ofta krävs det också olika insatser av Naturskyddsföreningen som kräver både faktiskt kunskap och lokal kännedom, exempel är gruvfrågor och vindkraftverk. Arbetsgrupper med samarbete mellan riksstyrelsen, rikskansliet och aktiva medlemmar För att aktiva ska vilja engagera sig i miljöarbetet behöver de känna sig delaktiga i besluten hur miljöarbetet ska bedrivas Att arbeta med arbetsgrupper är en metod där de aktiva medlemmarna känner delaktiga i arbetet och känner ett ägandeskap i budskap och arbetssätt. De aktiva har också kunskapen om hur deras krets eller länsförbund själva vill och bör arbeta. Att tillsätta arbetsgrupper med parter från riksstyrelsen, rikskansliet och aktiva medlemmar skulle bryta den barriär som många aktiva idag känner. Det skulle också öka kännedomen om varandra i föreningen samt öka kunskaps- och erfarenhetskapitalet. Jag föreslår riksstämman besluta att samordna en kompetenslista över aktiva där intresse för specifika ämnen är listade tillsammans med kunskaper och lokalisering. att skapa arbetsgruppen med personer representerade från kansliet, riksstyrelsen och någon/några från kompetenslista. Arbetsgrupperna ska arbeta med alla typer av aktuella frågor så som strategier och frågor som drivs på riksdag eller regeringsnivå, kemikalier eller mer lokala frågor som kräver speciell insats såsom gruvor. Cécile Everett


60


Dnr 2016/0071

Starkare samarbete mellan aktiva och Naturskydds-föreningens rikskansli samt att ta tillvara på de aktivas kunskaper Motionärernas yrkanden att samordna en kompetenslista över aktiva där intresse för specifika ämnen är listade tillsammans med kunskaper och lokalisering. att skapa arbetsgruppen med personer representerade från kansliet, riksstyrelsen och någon/några från kompetenslista. Arbetsgrupperna ska arbeta med alla typer av aktuella frågor så som strategier och frågor som drivs på riksdag eller regeringsnivå, kemikalier eller mer lokala frågor som kräver speciell insats såsom gruvor. Riksstyrelsens yttrande Riksstyrelsen är helt enig med motionären om att Naturskyddsföreningens styrka ligger i det engagemang och den kompetens som finns i hela i folkrörelsen. Den lokala kunskapen är viktig att ta tillvara. Motionären vill att riksföreningen samordnar en lista över aktiva medlemmars kompetens samt att arbetsgrupper inrättas, med parter från riksstyrelse, rikskansli och aktiva medlemmar, i syfte att stärka samarbetet mellan riksförening och aktiva medlemmar. Riksstyrelsen anser att samverkan är helt centralt. När samverkan mellan ideella och rikskansliet fungerar som bäst, når vi också bästa resultat. Det är viktigt att föreningens aktiva i den mån det är möjligt känner sig inkluderade i rikskansliets arbete och de har tillgång till den information som behövs. Rikskansliets arbete ska vara transparent. Ett viktigt syfte med föreningens nätverk är att stärka samverkan och synergier mellan rikskansliet och de aktiva i den ideella föreningen. Sakkunniga inom olika områden deltar även ofta på nätverkens träffar. Nätverken har egna sidor på Naturkontakt där samverkan mellan ideellt aktiva och kansliets personal är möjlig genom utbyte och dialog. Men även andra möjligheter till samverkan bör stödjas. Ett exempel på god samverkan mellan riksförening och aktiva medlemmar är föreningens gruvarbetsgrupp. I den kommande VRL-processen kommer riksstyrelsen enligt riksstyrelsens yttrande över motionerna 3, 16, 17 och 18 att genom en gemensam process utvärdera och utveckla våra samarbetsformer. Riksstyrelsen föreslår därför stämman besluta att motionärens andra yrkande tas om hand i den processen.


61

Att samordna en kompetenslista över aktiva där intresse för specifika ämnen är listade tillsammans med kunskaper och lokalisering är idag inte möjligt på grund av personuppgiftslagen (PUL), varför riksstyrelsen föreslår stämman att avslå motionärens första yrkande. Naturkontakt är emellertid även här en möjlig plattform för utbyte. Förslag till beslut Riksstyrelsen föreslår riksstämman besluta att avslå motionärens första yrkande att nya former för ökad samverkan mellan riksföreningen och aktiva medlemmar i föreningen ska utvecklas i samband med att VRL 2019-2022 tas fram.


62

Motion 23

Dnr 2016/0098

Låt människor vara människor Tack vare Naturskyddsföreningens arbete har många människor förstått att barn är särskilt känsliga för miljögifter och kemikalier från besprutade livsmedel. Vår kommunikation utåt om dessa problem fungerar väldigt bra. Antalet ekologiska varor som passerar över disken ökar stadigt. Däremot möter vi större svårigheter att nå befolkningen när vi pratar om våra andra prioriterade områden. Vi väcker inte samma känslor när vi talar om skogen, vi lyckas inte locka fram samma handlingskraft när vi pratar om klimatet. Barn och maten berör alla. Men hur får vi människor att agera mot de andra hoten? Naturskyddsföreningen för en diskussion kring kunskapen om hur vi kan rädda världen. Till detta ansluter sig dock sällan en diskussion om hur människorna uppfattar vårt budskap. Vi vet litet, i alla fall inom föreningen, om vad som krävs för att människor ska ändra sitt handlande. Vi vet överhuvudtaget väldigt litet om den biologiska varelsen homo sapiens och hur den fungerar inom naturen. Det finns någorlunda mycket forskning på att människan trivs bäst inom det gröna och helst inom områden med hög biologisk mångfald. Till exempel trivs unga stadsbor bäst inom stadsmiljöer där de får höra fågelkvitter inte bara från enstaka utan från många olika arter. Det kommer också fler och fler rapporter som visar hur naturen används för att bota stressrelaterade sjukdomar och att människor som bor nära en skog lever längre i genomsnitt. Trädgårdsarbete har en terapeutisk funktion, barns utveckling stimuleras av att vistas ute. Människor gillar främst att bo och promenera vid vatten. Men vi vet knappt någonting om varför det är så. Och dessvärre kommuniceras dessa viktiga fakta ytterst sällan av eller inom föreningen. Sen vet vi knappast någonting om vad som händer i människors hjärnor när vi pratar om miljöproblem och alla dessa fakta. Hur måste vi prata så att människor förstår att vår existens hotas av dagens samhälle? Av vårt eget handlande? Hur kan vi ge ledning så att folk inte bara köper ekologisk mat utan likaväl räddar gammelskogen, klimatet och havet? Hur kan betydelsen av den biologiska mångfalden göras förståelig? Kunskapen om miljöpsykologi är en väldigt ny och outnyttjad resurs där det finns mycket potential. Vi måste helt enkelt utveckla en kompetens så att människorna kan förstå sammanhanget som vi redan förstår. Och sen måste vi lära oss att kommunicera på ett sätt för att skapa handlingskraft. Naturskyddsföreningen måste diskutera den stora frågan om hur människan fungerar inom naturen. För att skydda både naturen och människorna. Att skapa en folkrörelse betyder att förstå hur folk uppfattar vårt budskap så att vårt arbete leder till handling.


63

Jag förslår riksstämman besluta att Naturskyddsföreningen ska diskutera hur varelsen människan är en del av naturen för att få större framgång med vårt budskap. att Naturskyddsföreningen införskaffa sig kompetens om på vilket sätt vi skapar attityd- och beteendeförändringar för att skapa handlingskraft hos människor. Det ska också ordnas information och utbildning inom föreningen om hur vi kan använda oss av denna kunskap. Solna, den 31 januari 2016 Florian Reitmann


64


Dnr 2016/0098

Låt människor vara människor Motionärens yrkanden att Naturskyddsföreningen ska diskutera hur varelsen människan är en del av naturen för att få större framgång med vårt budskap att Naturskyddsföreningen införskaffa sig kompetens om på vilket sätt vi skapar attityd- och beteendeförändringar för att skapa handlingskraft hos människor. Det ska också ordnas information och utbildning inom föreningen om hur vi kan använda oss av denna kunskap Riksstyrelsens yttrande Riksstyrelsen ser positivt på idéer om att hitta nya vägar för att få fler att lyssna till Naturskyddsföreningens budskap, och få fler att känna sig berörda och delaktiga i det arbete som föreningen driver på olika områden. Riksstyrelsen delar helt motionärens mening om att individens relation till naturen är en fundamental del i föreningens arbete. Naturskyddsföreningen har redan idag ett arbete där trösklarna för engagemang aktivt sänks så att fler kan närma sig och agera i enlighet med föreningens budskap. Riksstyrelsen arbetar för att bryta normer och mönster som hindrar deltagande i föreningen. Idag verkar föreningen även för att locka ut fler individer och nya målgrupper i naturen för att lära känna den. Genom att prioritera utbildningar med bland annat normkritiskt tänkande vill riksstyrelsen öppna upp för att släppa in fler personer i Naturskyddsföreningen, vilket i sin tur leder till attityd- och beteendeförändringar hos såväl nya som befintliga aktiva. Föreningen hittar på så sätt nya vägar att möta för föreningen nya grupper och att få fram vårt budskap och för att skapa handlingskraft hos människor. Stämman fattade år 2014 beslut om att uppdra åt riksstyrelsen att arrangera tre seminarier om natursyn, värderingar, miljöpsykologi mm och dokumentera dessa i en skrift. Seminarierna genomförs under våren 2016. Riksstyrelsen har valt att prioritera det arbete som beskrivs ovan. En del av det som motionären yrkar att Naturskyddsföreningen ska arbete med ryms inom det pågående arbetet, men inte allt, varför riksstyrelsen föreslår stämman att avslå motionärens yrkanden. Förslag till beslut Riksstyrelsen föreslår riksstämman besluta att avslå motionärens yrkanden


65

Motion 24

Dnr 2016/0070

Möjlighet för aktiva att söka pengar till konferenser och utbildningar Det finns ett flertal aktiva medlemmar i föreningen med ett gediget intresse för miljöområden. Dessa personer tillbringar ett timmar på fritiden att driva miljöfrågorna och intressera allmänheten i Naturskyddsföreningens namn. Naturskyddsföreningen har samtidigt svårt att få in fler aktiva medlemmar även om medlemsantalet ökar. Runt om i landet pågår en hel del kongresser, utbildningar och konferenser i stadsplanering och miljöarbete mm. De här eventen är ofta dyra för en enskild person att betala och de kan också vara dyrt för en krets. För att öka och aktualisera kunskapen hos de aktiva bör det finnas en möjlighet att söka pengar från riksföreningen. Det skulle kunna vara en morot för de aktiva samtidigt som det ökar kunskaperna ute i föreningen. Jag föreslår riksstämman besluta att avsätta pengar, förslagsvis 35 000 kr om året, där aktiva kan söka pengar till kongresser, konferenser och utbildningar inom miljöområden som skulle vara till nytta för den aktiva medlemmens fortsatta engagemang i Naturskyddsföreningen. Cécile Everett


66


Dnr 2016/0070

Möjlighet för aktiva att söka pengar till konferenser och utbildningar Motionärens yrkanden att avsätta pengar, förslagsvis 35 000 kr om året, där aktiva kan söka pengar till kongresser, konferenser och utbildningar inom miljöområden som skulle vara till nytta för den aktiva medlemmens fortsatta engagemang i Naturskyddsföreningen. Riksstyrelsens yttrande Naturskyddsföreningens folkbildande uppdrag är av stor vikt för att få till en mer hållbar utveckling i Sverige och i världen. För att underlätta för kretsaktiva att ordna de konferenser och andra utbildande tillfällen som behövs finns projektbidragen. Två gånger om året kan kretsar och länsförbund söka medel till olika verksamheter. För andra halvåret 2015 har bidrag på 521 000 kr beviljats, fördelade på 17 projekt, varav 15 i kretsar och två i länsförbund. Bland dem som fått medel finns olika slags verksamheter som föredrag, anordnande av festivaler och olika konsumentarbeten för att exempelvis klimatbanta hushåll. Vid bedömning av vem som får bidrag är bland annat verksamhetsriktlinjerna och stadgepunkterna om jämlikhet och inkluderingsperspektivet viktiga parametrar. Utöver projektbidragen finns även Blixtfonden, dit kretsar och länsförbund kan vända sig i det fall det akut behövs medel för att finansiera en planerad verksamhet. Motionären yrkar att Naturskyddsföreningen ska avsätta medel som enskilda aktiva ska kunna söka för deltagande i konferenser och utbildningar. Riksstyrelsen tycker att det är positivt att det finns ett sådant intresse men anser samtidigt att medverkan i konferenser och utbildningar som finansieras av riksföreningen bör ske inom ramen för ett större sammanhang, till exempel inom ett projekt som finansieras via projektbidragen. Förslag till beslut Riksstyrelsen föreslår riksstämman besluta att avslå motionärens yrkande


67

Motion 25

Dnr 2016/0072

Kräva samförstånd och dialog mellan riksstyrelsen/rikskansliet i allt påverkansarbete som berör kretsar och/eller länsförbund Vid ett flertal tillfällen har riksstyrelsen/rikskansliet bedrivit påverkansarbete och kontakt har tagits med kommuner och/eller regioner och landsting utan att dialog och samförstånd har skett med den lokala kretsen eller länsförbundet. Dialogen som den lokala kretsen har i sitt eget påverkansarbete med kommunens/landstinget/regionen och dessa personer blir splittrad och ger ett intryck av dåligt samarbete inom Naturskyddsföreningen. Det är genant för de lokala aktiva om de inte vet vilka kontakter, enkäter, förfrågningar, yttringar mm Rikskansliet har gjort eller tänker göra. De lokala aktiva har ofta en djupare kunskap om områdets problematik än vad som går att uppnå från riksnivå. Jag föreslår riksstämman besluta att kräva att riksstyrelsen/rikskansliet alltid tar kontakt och arbetar fram en dialog och samarbete med den lokala kretsen och/eller länsförbundet innan kontakt tas med kommun eller landsting/region. Cécile Everett


68


Dnr 2016/0072

Kräva samförstånd och dialog mellan riksstyrelsen/rikskansliet i allt påverkansarbete som berör kretsar och/eller länsförbund Motionärens yrkanden att kräva att riksstyrelsen/rikskansliet alltid tar kontakt och arbetar fram en dialog och samarbete med den lokala kretsen och/eller länsförbundet innan kontakt tas med kommun eller landsting/region. Riksstyrelsens yttrande Riksstyrelsen delar motionärens uppfattning att Naturskyddsföreningens påverkansarbete behöver samordnas med och genomföras i samförstånd mellan de som arbetar med frågan, på nationell, regional och lokal nivå. Utgångspunkten ska därför vara att riksföreningen tar kontakt med krets eller länsförbund inför att ett påverkansarbete eller ett samarbete ska ske på ett lokalt eller regionalt plan. Det kan dock uppstå tillfällen när det inte är möjligt, t.ex. om riksföreningen med mycket kort varsel behöver ta kontakt med en kommun/landsting/region. Ambitionen bör vara att kontakta krets och länsförbund innan eventuella dialoger eller samarbeten med kommuner/landsting/regioner. Ett strikt krav på att riksföreningen alltid ska ta kontakt med krets och/eller länsförbund riskerar emellertid att leda till att vissa, i grunden positiva, dialoger med kommuner/landsting/regioner inte blir av. Riksstyrelsen föreslår därför stämman besluta om en skrivning som inte riskerar att medföra detta. Förslag till beslut Riksstyrelsen föreslår riksstämman besluta att riksstyrelsen och rikskansliet när det är möjligt ska ta kontakt och samarbeta med den lokala kretsen och/eller länsförbundet innan kontakt tas med kommun eller landsting/region.


69

Motion 26

Dnr 2016/0085

Mångkulturella klimatteam En av de stora styrkorna i Sverige är att landet är multikulturellt och mångspråkigt. Här finns i princip alla världens språk representerade.

Detta är en rikedom av stora mått. Vi som är två- flerspråkiga kan se det enorma värdet av att kunna flera språk. Redan idag använder många av oss flerspråkiga alla sina språk i naturens och miljöns tjänst. Vi har också en global klimatkris som måste åtgärdas. Den är inte enspråkig, inte tvåspråkig utan omfattar alla mänskliga språk! Det finns en möjlig tvåvägskommunikation mellan de som kan ett språk i Sverige och de som talar språket i sitt hemland. Den som kan arabiska kan prata/kommunicera med en som pratar arabiska, en som kan rumänska kan prata/kommunicera med en som kan rumänska osv osv. Idén är enkel. Här i Sverige sätter man ihop team av klimatutbildade personer som på sina egna hemspråk skapar information/kommunicerar inom de språk som de behärskar gentemot de länder där dessa språk används.

Kommunikationen är två-väga; idéer för hållbar utveckling plockas hem till Sverige och sprids vidare här och givetvis sprids bra idéer vidare i andra riktningen.

Metoder för idéspridningen utvecklas, men grunden är internets möjligheter; sociala medier och webbsidor. Fördelen med kommunikation via internet är att man i mottagarländerna kommer att rikta kraften mot den grupp av människor som har det förhållandevis välbeställt, de har tillgång till dator. Jag tänker mig att människorna i teamen är anställda och utför det här som ett arbete. Jag föreslår Riksstämman besluta att Naturskyddsföreningen börjar arbeta med att få ihop mångkulturella klimatteam att Naturskyddsföreningen söker medel för försöksverksamhet med sådana team redan under 2017 Juoksengi 31 januari 2016 Urpo Taskinen medlem i Övertorneå Naturskyddsförening


70


Dnr 2016/0085

Mångkulturella klimatteam Motionärens yrkanden att Naturskyddsföreningen börjar arbeta med att få ihop mångkulturella klimatteam att Naturskyddsföreningen söker medel för försöksverksamhet med sådana team redan under 2017 Riksstyrelsens yttrande Riksstyrelsen välkomnar motionärens vision och ambition. Föreningen bör ta tillvara det mångkulturella Sveriges alla styrkor, och arbeta aktivt för att nå ut till fler människor för engagemang i omställningen till ett hållbart samhälle. Riksstyrelsen har emellertid svårt att se hur motionens förslag skulle realiseras i praktiken, och det skulle kräva mycket stora resurser. Att anställa ett större antal nya kommunikatörer med uppgift att kommunicera till breda målgrupper i andra länder tror riksstyrelsen inte är ett effektivt utnyttjande av Naturskyddsföreningens resurser, även om det rör sig om externt sökta medel. Dessutom når Naturskyddsföreningens arbete redan idag ut till stora målgrupper utanför Sverige genom ett sextiotal partnerorganisationer i föreningens globala program. Riksstyrelsen föreslår därför att avslå motionen. Förslag till beslut Riksstyrelsen föreslår riksstämman besluta att avslå motionärens yrkanden


71

Motion 27

Dnr 2016/0087

Mer samarbete i Norden Naturskyddsföreningarna i de nordiska länderna har mycket gemensamt. I mycket har det nordiska samarbetet fallit bort i och med det fokus som riktats på samarbete inom EU. Med våra grannar i Norden; Danmark, Finland, Island och Norge, finns en lång tradition av samverkan inom Norden-samarbetet i allmänhet. Sådant samarbete har det också varit mellan naturskydds-föreningarna i de olika länderna tidigare. Detta har vi fått veta via medlemmar som varit verksamma längre än vi.

Samverkan mellan länderna runt Östersjön finns via CCB (Coalition Clean Baltic). Detta är något som vi personligen inte har erfarenheter av och inte kan bedöma storleken av. Det är dock inte ett regelrätt samarbete mellan naturskyddsföreningarna; dvs deras demokratiskt valda styrelser och deras kanslier. I vår framställning här talar vi om främst kontakter med finska naturskyddare, men det får vara exempel och tanken är givetvis det större nordiska perspektivet.

Våra personliga kontaktytor är mycket stora i Finland inom Suomen Luonnonsuojeluliitto. Orsaken är givetvis kunskaperna i finska, en klar fördel när man kommunicerar och inte behöver ta omvägen över engelskan. Även några kontaktytor till naturskyddare i Norges Naturvernforbund finns, där utgör ju språket inget hinder.

Genom åren har de kontakter och samverkan med Finland och Norge varit av stort värde i natur- och miljöarbetetet, här några exempel på mindre och större områden:

- Arbetet mot det planerade kärnkraftverket i finska Pyhäjoki kom igång hösten 2011 på initiativ av Naturskyddsföreningen i Norrbottens län och efter flera års arbete har det svenska opinionsarbetet slagit igenom i Finland. Noteras bör att detta arbete har skett i nätverksform och inte regelrätt mellan naturskyddsföreningarna. - Kring skogsfrågorna har ett gränsöverskridande arbete skett under de senaste åren tack mycket det intensiva arbetet som Olli Manninen (Nordiska ministerrådets stora miljöpris 2012) gjort. Även detta har rört sig främst mellan skogsaktivister i de olika länderna och är inget som initierats av naturskyddsföreningarna.

- Ett lokalt samarbete mellan Övertorneå Naturskyddsförening och naturskyddare i finska Lappland, Ylitornion Luonto och Lapin luonnonsuojelupiiri, finns kring den planerade uran/guldgruvan i Rompas, ett område med höga naturvärden ca 5 mil från svensk-finska Torneälven. Detta samarbete åstadkom bl.a. ett veckolångt inventeringsläger sommaren 2015 med ett 20-tal finska och svenska inventerare. Vid ett flera dagar långt besök på rikskansliet för Suomen Luonnonsuojeluliitto i november 2015 efterfrågade jag, Urpo Taskinen, hur stort samarbetet på kanslinivå och riksstyrelsenivå är mellan i detta fallet Sverige och Finland. Intrycket jag fick att den typen av kontakter var rätt


72

marginella. Visst fanns det någon gång någon enstaka träff, men inte på en sådan nivå att någon nämnvärd samverkan uppstod och att man på bägge håll skulle kunna dra nytta av varandras erfarenheter och också stötta varandra i natur- och miljöarbetet. Onödigt att säga, men socialt kapital uppstår när människor regelbundet träffas. För våra systerorganisationer i Norden är det ju av stort värde att få del av Naturskydds-föreningens framgångar t.ex. arbetet med medlemsvärvning. Utbyte är ju inte envägs-kommunikation utan det finns också mycket att lära sig från dessa medlemsmässigt mindre organisationer vars lösningar och idéer mycket väl kan fungera även här i ett svenskt sammanhang.

En samverkan med både Finland och Norge skapar ju också via deras kontaktytor ökad samverkan med natur- och miljökämpar/organisationer i Ryssland. För att kunna samarbeta måste människor åtminstone fysiskt mötas i varandras verkligheter. Vi anser att det nordiska samarbetet bör återuppväckas och intensifieras.

Det väsentligaste är inte att sätta upp arbets- och resurskrävande samarbetsprojekt utan helt enkelt skapa förutsättningar för att mötas, få inblick i varandras arbete, arbetsmetoder och därigenom lära sig av varandra. Vi föreslår Riksstämman besluta att Naturskyddsföreningens arbetar för att de fysiska mötena mellan representanter för naturskyddsföreningar i Norden ökar både i antal och längd. att Naturskyddsföreningen tar initiativ till att gemensamt med naturskyddsföreningarna i Norden bilda en samnordisk arbetsgrupp som får i uppdrag att öppna upp nya vägar för ett mer intensivt arbete mellan de olika föreningarna på alla tänkbara organisationsnivåer. Juoksengi 31 januari 2016 Urpo Taskinen Tarja Leinonen medlemmar i Övertorneå Naturskyddsförening Urpo Taskinen arbetar som koordinator för Naturskyddsföreningen i Norrbottens län Tarja Leinonen arbetar fn med projektet ”Ingen urangruva vid Torneälven” för Övertorneå Naturskyddsförening. Tidigare har hon arbetat som verksamhetsledare för länsförbundet inom Suomen Luonnonsuojeluliitto i Kajani.


73


Dnr 2016/0087

Mer samarbete i Norden Motionärernas yrkanden att Naturskyddsföreningens arbetar för att de fysiska mötena mellan representanter för naturskyddsföreningar i Norden ökar både i antal och längd. Norden bilda en samnordisk arbetsgrupp som får i uppdrag att öppna upp nya vägar för ett mer intensivt arbete mellan de olika föreningarna på alla tänkbara organisationsnivåer Riksstyrelsens yttrande Det är positivt att motionärerna vill lyfta vikten av samarbete över landsgränser vad gäller natur- och miljöarbete. Sedan länge pågår flertalet samarbeten på nordisk nivå. Till exempel bjuds de nordiska miljöorganisationerna in till riksstämman vartannat år. Norska Naturvernforbundet var här i samband med Höstkonferensen 2015, Klimathuset, och deltog i panelsamtal under konferensen, i samtal med årets traineer och diskussioner inför klimattoppmötet i Paris (COP21) med riksstyrelserepresentanter och rikskansliet. Naturskyddsföreningen är också löpande representerad på olika nordiska arrangemang, som nyligen till Norge vid ett möte med Naturvernforbundet. Ett utbyte av information och arbetssätt pågår kontinuerligt mellan organisationernas rikskanslier. Naturskyddsföreningen har inspirerat Naturvernforbundet att komma igång med konsumentmaktsarbete. Danska Naturfredningsforeningen har inspirerats av Natursnokarna och kommer eventuellt att starta upp något likande i Danmark. De har även lånat och översatt en av Naturskyddsföreningens kampanjfilmer. Dessutom träffas de nordiska miljöorganisationerna årligen på ledningsnivå. På EU-nivå sitter Naturskyddsföreningens ordförande Johanna Sandahl i styrelsen för European Environmental Bureau (EEB) där även de flera av våra nordiska systerorganisationer finns är medlemmar. Naturskyddsföreningen är även medlem i andra paraplyorganisationer i Europa där flera nordiska organisationer finns representerade. I dagsläget finns inga resurser till att utöka samarbetet på nordisk nivå. Förslag till beslut Riksstyrelsen föreslår riksstämman besluta att avslå motionärernas yrkanden


74

Motion 28

Dnr 2016/0088

Programmerarteam Numera är mängden möjligheter via internetsidor och små applikationsprogram i det närmaste oändligt. Det var länge sedan som HTML-kodning var den enda vägen att bygga upp webbsidor. När vi i Naturskyddsföreningen i Norrbottens län år 2014 började arbeta med Framtidsveckan för Norrbottens län skulle vi göra hemsidor med stora mängder detaljuppgifter. Sammantaget blev det slutligen 475 arrangemang i 14 kommuner med information om arrangemang, tid, plats, kontaktperson, telefonnummer mm. Allt detta skulle sättas på ett snyggt sätt in på en hemsida!

Mina traditionella webbkunskaper räckte inte. Det här skulle ta timmar och åter timmar att klippa och klistra in uppgifterna – det hela kändes omöjligt.

Problemet presenterades för min son, utbildad programmerare. Efter ca en timme kom ett par till utseendet enkla, men till funktionen avancerade webbapplikationer där de inkomna uppgifterna via två formulär blev till en färdig webbsida att publicera.

Det som skulle ha tagit en halv dag att peta in med traditionella metoder gick på mindre än en minut! Det finns mycket där den redan datorvana som gör trycksaks- eller webbproduktion skulle få enorm hjälp av personer som skulle angripa problemet med sina kunskaper inom avancerad programmering. Troligen har vi rätt många natur- och miljöengagerade programmerare inom våra egna medlemsled. Vi kan också anta att oerhört många av programmerare inte drivs av intresse för pengar utan istället av det kreativa arbetet att lösa ett problem av något slag. Det vore en rätt så enkel sak att skapa ett upprop för att bilda ett team av programmerar. Marknadsföringen av tanken för att få programmerare att nappa kan man fundera på vidare, men det skulle kunna vara typ att beskriva att Naturskyddsföreningen genom sitt arbete gör en viktig uppgift för att bevara biologisk mångfald, kämpa för klimatet, arbeta för Östersjön och miljögifter osv och att vi sällan (=aldrig) har medel att sätta en programmerare i jobb.

Lockbetet för programmerarna skulle vara att förutom den goda saken också själva kunna förkovra sig tillsammans med andra. Någon form av ”Dreamhack för naturen och miljön” med skillnad att professionella programmerare knappast skulle behöva träffas överhuvudtaget. Jag föreslår Riksstämman besluta att Naturskyddsföreningen gör ett upprop för att bilda ett team av programmerarare. att målet är att teamet arbetar ideellt och att syftet med teamet är att framför allt arbeta med att bidra med applikationer och webblösningar för att underlätta det ideella arbetet inom föreningen. Juoksengi 31 januari 2016 Urpo Taskinen, medlem i Övertorneå Naturskyddsförening


75


Dnr 2016/0088

Programmerarteam Motionärens yrkanden att Naturskyddsföreningen gör ett upprop för att bilda ett team av programmerarare. att målet är att teamet arbetar ideellt och att syftet med teamet är att framför allt arbeta med att bidra med applikationer och webblösningar för att underlätta det ideella arbetet inom föreningen. Riksstyrelsens yttrande Motionärens förslag handlar om att uppdra åt rikskansliet att bilda en nationell ideell arbetsgrupp som kan stötta det ideella arbetet med webbutveckling. Genom efterlysningar av frivilliga finns en potential att få in fler aktiva medlemmar. Riksstyrelsen delar motionärens uppfattning att det finns mycket kompetens inom hela Naturskyddsföringen som borde tas tillvara mer. Ett tillfälle att ta tillvara kompetensen är när föreningens nya webbplats ska utvecklas. Det arbetet har redan startat och under hösten 2016 kommer medlemmar på alla nivåer att konsulteras inför den nya webbplatsen. Riksstyrelsen ser mycket positivt på att kretsar och länsförbund som vill utveckla sina egna tekniska system använder sig av volontärer till detta. Utöver att själva efterlysa volontärer till sådana uppdrag kan kretsar och länsförbund också med fördel vända sig till Volontärbyrån för att få hjälp med detta. Riksstyrelsen ser fördelar med att volontärerna rekryteras lokalt för att för att möta de lokala behov som finns. En nationell samordning av lokala volontärer och inventering av lokala behov skulle bli mycket resurskrävande även om volontärerna arbetar ideellt. Förslag till beslut Riksstyrelsen föreslår riksstämman besluta att avslå motionärens yrkanden


76

Motion 29

Dnr 2016/0099

E-postadresser för arbetsgrupper Det vore fördelaktigt om varje aktiv arbetsgrupp inom föreningen hade en officiella e-mailadress med ”naturskyddsföreningen” som domän. Detta för att ge ett mer professionellt intryck eller tydlighet om ursprung vid viktiga skrivelser och yttranden. Det skulle även underlätta mycket om varje aktiv skogsgrupp kunde få en officiell adress, för att snabbt kunna få kontakt med varandra. I dagsläget skickas remissvar, överklaganden, debattartiklar mm ofta från en enskild persons privata E-postadress. Förutom att det väger tyngre om mailet tydligt utgår från föreningen, finns det alltid en risk att en koordinator byts ut, och då måste en ny email-adress kommuniceras. Även i samverkan inom nätverken skulle en standardisering till @naturskyddsföreningen.se säkra kommunikationen. Exempelvis om varje aktiv skogsgrupp kunde ha ett namn så som ”[email protected]” så kan den som är aktiv koordinator alltid ansvara för den adressen. På så sätt behöver skogsnätverkskoordinatorn inte uppdatera mail-listan för att byta ut privata email-adresser vid byte av lokal skogsgruppskoordinator. Vi föreslår riksstämman besluta att uppdra åt styrelsen att ge rikskansliet i uppdrag att vid behov inrätta e-postadresser åt föreningens arbetsgrupper. Linköping 2016-01-16 Rebecka LeMoine och Göran Toss Östergötlands skogsgrupp


77


Dnr 2016/0099

E-postadresser för arbetsgrupper Motionärernas yrkanden att uppdra åt styrelsen att ge rikskansliet i uppdrag att vid behov inrätta e-postadresser åt föreningens arbetsgrupper. Riksstyrelsens yttrande Riksstyrelsen delar motionärernas uppfattning om att det är fördelaktigt att kommunicera från en officiell e-postadress med ”naturskyddsföreningen” som domän. När det gäller kommunikation från kretsarbetsgrupper hänvisar riksstyrelsen till möjligheten att använda respektive krets e-postadress. Adressen är då: [email protected]. Det är positivt att kontakt tas från en officiell Naturskyddsföreningsadress som dessutom skapar igenkänning eftersom respektive krets namn brukar vara väl inarbetat på kommunal nivå. Att ge varje arbetsgrupp inom föreningens kretsar en egen adress bedömer riksstyrelsen emellertid skulle det kräva stora administrativa resurser. Däremot delar rikskansliet ut adresser till länsförbundens arbetsgrupper. Adressen blir då: [email protected]. Länsförbundens arbetsgrupper har ofta mycket kontakt med myndigheter, beslutsfattare och medier. Förslag till beslut Riksstyrelsen föreslår riksstämman besluta att anser motionen besvarad


78

Motion 30

Dnr 2016/0100

Återuppta Närnaturguiderna Närnaturguiderna startade 2004 i ett samarbete mellan Studiefrämjandet, Naturskyddföreningen och Sveriges Ornitologiska Förening. Projektet var inriktat på att öka kunskapen om ledarskap för alla som leder aktiviteter utomhus. Under årens lopp har 620 personer i genomgått någon utbildning inom Närnaturguiderna. Vid slutet av 2012 kunde vi summera 64 utbildningar som hållits inom Närnaturguiderna. Under perioden 2009-2012 har minst 40 000 personer guidats i de regionala guidenätverken regi. Efter något år avstod SOF från projektet men det drevs framgångsrikt vidare med Naturskyddsföreningen som drivande kraft i samarbete med Studiefrämjandet.

Flera regionala nätverk bildades runt om i landet. Dessa nätverk samarbetade på olika sätt och var viktigt för att driva guideprojektet, samla kunskap och skapa guidetillfällen.

Förutom att kunna guida har närnaturguider även en kompetens i att kommunicera och verka för att Naturskyddsföreningen uppfattas som inkluderande.

Att lägga ner detta projekt är enligt min mening ett misstag där viktig kompetens inte tillvaratas. Jag föreslår Riksstämman besluta att Naturskyddsföreningen återupptar projekt Närnaturguiderna att ekonomiska förutsättningar ges för projektet att befintliga guidenätverk ges möjlighet att samarbeta att en tjänst inrättas för dessa arbetsuppgifter Cecilia Wide Styrelseledamot Lunds Naturskyddsförening, Närnaturguide, Ölandsguide, journalist


79


Dnr 2016/0100

Återuppta Närnaturguiderna Motionärens yrkanden att Naturskyddsföreningen återupptar projekt Närnaturguiderna att ekonomiska förutsättningar ges för projektet att befintliga guidenätverk ges möjlighet att samarbeta att en tjänst inrättas för dessa arbetsuppgifter Riksstyrelsens yttrande Som motionären skriver så gjordes det en omfattande satsning på att utbilda närnaturguider och bygga ett nätverk under åren 2004 -2012. Det är glädjande att se det stora engagemanget runt om i landet och att 640 Närnaturguider utbildades. Resultatet från satsningen ses i flera goda exempel i länsförbunden. Riksstyrelsens anser att det behövs en återväxt av närnaturguider och att den i första hand bör ske lokalt - när nu kunskap och metoder är etablerade. Riksstyrelsen bedömer att utbildningssatsningen 2004-2012 har gett kretsar och länsförbund en gedigen grund att stå på i den fortsatta verksamheten. Naturkontakt finns också som ett verktyg för att utbyta erfarenheter och material, och kan utvecklas av de initierade guiderna till att fungera som den plattform som behövs. Under året har rikskansliet haft kontakter med Studiefrämjandet och Centrum för Naturvägledning inklusive Naturvårdsverkets naturum. Syftet har varit att skapa en organisation kring guideutbildningar utomhus som finansierar sig själv och därmed inte blir beroende av externa projektbidrag. Riksstyrelsen har i dagsläget inga möjligheter att tillsätta resurser till att bidra i detta arbete. Andra delar av Naturskyddsföreningen är dock mer än välkomna att ta den rollen för att få igång lokala/regionala utbildningar av naturguider! Riksstyrelsen ser Närnaturguiderna som en del av Naturskyddsföreningens arbete för att främja naturkänslan. Inom området naturkänsla har riksstyrelsen valt att prioritera verksamhet där föreningen fått externa finansiella medel. Exempel är Natursnokarna och utomhuspedagogik i skolan. Naturguiderna är eftertraktade som inspirations- och kunskapskällor i bland annat Natursnokarna. I dagsläget finns inga ekonomiska förutsättningar för att göra en separat satsning på Närnaturguiderna. Riksstyrelsen bedömer det heller inte möjligt att hitta externa bidragskällor


80

till denna verksamhet. Däremot anser riksstyrelsen att det finns möjligheter att inom ramen för exempelvis arbetet med Natursnokarna och ledarakademin även involvera Närnaturguider. Därutöver finns det inget som hindrar att satsningar görs lokalt eller regionalt – tvärtom! Om en region vill satsa på Närnaturguiderna finns möjlighet att via länsförbundet söka medel för en regional satsning. Det finns också möjligheter att inkludera guidningspedagogik inom andra större föreningsevenemang, till exempel Ängens dag. Förslag till beslut Riksstyrelsen föreslår riksstämman besluta att riksstyrelsen får i uppdrag att ge Närnaturguiderna en möjlighet till utveckling genom exempelvis Natursnokarna och den planerade ledarakademin


81

Motion 31

Dnr 2016/0008

Utveckla en kalender-applikation för mobilen Ett stort antal aktiviteter planeras och genomförs i Naturskyddsföreningens regi genom kretsarna och länsförbunden. Det är aktiviteter såsom kampanjer av olika slag, information, protester, naturupplevelser, naturvård m.m. som arrangeras av oss inom Naturskyddsföreningen eller av samarbetspartners. Ett problem är svårigheten och kostnaden att nå ut till medlemmar och allmänheten lokalt via media, annonser etc. Samtidigt har vi ofta behov att vara fler aktiva i olika arrangemang, såsom aktiv naturvård, informationsaktiviteter m.fl. aktiviteter. Omvänt utifrån ett medlemsperspektiv kan det vara svårt att hitta in och bli delaktig i vår verksamhet.

En väl utvecklad, genomtänkt kalender-applikation som laddas ner i mobilen skulle kunna vara en teknik som ökar delaktigheten och ”puffar” in intresserade i våra aktiviteter. Rätt utformad skulle en kalender-app ge PR och öka intresset för Naturskyddsföreningen och samtidigt ge oss ett verktyg som kompletterar hemsidor och sociala media att nå ut med våra kampanjer och övriga aktiviteter. I Naturkontakts forum har det framförts förslag till utveckling av existerande kalender för hemsidorna och detta bör tas till vara vid framtagandet av en kalender-app. Då vi lokalt ofta samarbetar med olika organisationer bör vi kunna ange dem som arrangörer för aktuella samarbetsaktiviteter. Grunden för en kalender-app, gärna märkt med vår logga, bör vara enkelhet och att man ska kunna filtrera informationen geografiskt och inom intresseområden etc. En analys för att utveckla verktyget i detta avseende bör vara en viktig utgångspunkt. Jag föreslår riksstämman besluta att Naturskyddsföreningen ska utveckla en kalender- applikation byggd på en analys av kommunikationsbehovet för att stimulera och väcka intresse att delta i våra kretsars många aktiviteter i landet samt att tillräckliga medel ska avsättas för detta ändamål. Motala 2015-01-31 Rolf Ström, styrelseledamot och webbmaster i Länsförbundet Östergötland


82

Motion 32

Dnr 2016/0086

App till Naturkontakt Naturkontakt måste bli starkare som verktyg för det ideella arbetet. Därför är det viktigt att ta nästa steg i utvecklingen av Naturkontakt – att göra en mobilapp för iOS och Android. Jag föreslår Riksstämman besluta att Naturskyddsföreningen utvecklar en app till de vanliga operativsystemen för att användas med Naturkontakt. Juoksengi 31 januari 2016 Urpo Taskinen medlem i Övertorneå Naturskyddsförening


83


Dnr 2016/0008 och 2016/0086

Utveckla en kalender-applikation för mobilen App till Naturkontakt Motionärernas yrkande att Naturskyddsföreningen ska utveckla en kalender- applikation byggd på en analys av kommunikationsbehovet för att stimulera och väcka intresse att delta i våra kretsars många aktiviteter i landet samt att tillräckliga medel ska avsättas för detta ändamål (motion 31) att Naturskyddsföreningen utvecklar en app till de vanliga operativsystemen för att användas med Naturkontakt. (motion 32) Riksstyrelsens yttrande Riksstyrelsen välkomnar tankarna om att stärka Naturkontakt och stimulera engagemanget runtom i landet. Den strategiska inriktningen på rikskansliet är dock att i möjligaste mån undvika att utveckla mobila applikationer. Det krävs mycket tid och resurser både att för utveckla dem och för att därefter förvalta dem. Om möjligt är det bättre att utveckla webbaserade lösningar med responsiv design (innehållet anpassar sig automatiskt efter användarens skärmstorlek), vilket är den lösning som gäller för Naturkontakt. Rikskansliet har precis inlett ett arbete för att utveckla Naturskyddsföreningens nya webbplats, ett arbete som beräknas vara klart hösten 2017. I det arbetet kommer vi att titta särskilt på hur vi kan lyfta fram föreningens aktiviteter och det lokala engagemanget på bästa sätt. Föreningsaktiva på alla nivåer kommer att involveras för att bidra med idéer och förslag. Vi tror att behovet av en app kommer att minska när den nya webbplatsen har lanserats. Om vi skulle välja att utveckla en app nu så skulle denna utvecklingskostnad investeras på en webbplats som håller på att fasas ut och appen skulle få kort livstid, alternativt skulle det bli en stor extra kostnad när den ska anpassas till den nya webbplatsen. Förslag till beslut Riksstyrelsen föreslår riksstämman besluta att avslå motionärernas yrkanden


84

Motion 33

Dnr 2016/0010

Tryckår på samtliga faktarapporter publicerade av föreningen Naturskyddsföreningen producerar kontinuerligt rapporter inom olika expertområden (exempelvis kemikalier) med saklig information om hur läget ser ut avseende olika miljöproblem. Dessa är ett viktigt fundament för att föreningens verksamhet ska kunna fokusera på relevanta aktiviteter, och för vi ska kunna föra en debatt och skapa opinion. Dock har det visat sig att ett flertal av dessa viktiga rapporter saknar tryckår. Det går därmed inte att säga huruvida informationen i materialet är aktuellt eller inte. Detta kan leda till att vi far med osanning (läget ändras snabbt inom vissa problemområden) och därmed undergräver hela vår trovärdighet. Samtliga skrifter som publiceras för att förse oss med fakta och informera om läget behöver därmed förses med datum för utgivning. Jämför med ett vetenskapligt sammanhang där det genomgående är fullständigt grundläggande att bygga ett resonemang på aktuella referenser. Material som är avsett för marknadsföring (småfoldrar, planscher och liknande) omfattas inte av detta förslag. Jag föreslår riksstämman besluta att samtliga rapporter/skrifter, vars avsikt är att sammanställa fakta, som publiceras av föreningen förses med tryckår Linköping 2016-01-23 Erika Weddfelt, vice ordförande länsförbundet Östergötland


85


Dnr 2016/0010

Tryckår på samtliga faktarapporter publicerade av föreningen Motionärens yrkanden att samtliga rapporter/skrifter, vars avsikt är att sammanställa fakta, som publiceras av föreningen förses med tryckår Riksstyrelsens yttrande Riksstyrelsen delar motionärens uppfattning om att det är viktigt att veta när en rapport är framtagen. Sedan ett antal år tillbaka uppges därför tryckåret på rapportomslagets insida. De skrifter som motionären hänvisar till måste därför antingen vara gamla eller så har något gått fel i tryckprocessen. Motionären får gärna ta kontakt med kansliets marknadskommunikatör för att informera om vilka rapporter det handlar om. Förslag till beslut Riksstyrelsen föreslår riksstämman besluta att anse motionen besvarad


86

Motion 34

Dnr 2016/0018

Skapa korta TV-inslag som diskussionsinledning I dessa tider av akut klimathot är det viktigt att Naturskyddsföreningen föregår med gott exempel.

Ett område där vi kan spara mycket är resandet. Om vi använder oss av de digitala möjligheterna kan vi få ut och använda förstklassiga föredrag och annan information utan att sprida koldioxid. Vi tror att många fler än vi når ut till våra medlemmar och allmänheten genom att arrangera miljöcaféer med olika teman. Ett bra sätt att inleda ett miljöcafé är att spela upp något intressant som t ex kan vara en halv timme till tre kvart långt. Därefter fika och diskussioner. Vi ska nu gå In i diskussioner om kemifrågor. Vi önskar att rikskansliet gör och eller samlar på sig en bank med lämpliga TV-inslag kring detta ämne som vi kan använda för att få bra ingångar för diskussionerna. Vi önskar också liknande aktivitet från rikskansliet i andra viktiga ämnen. Vi föreslår riksstämman besluta att Rikskansliet tar fram korta TV-inslag som kan utgöra inledning för medlemsdiskussioner i olika ämnen, nu främst kemifrågor. Skellefteå 27 jan 2016 Skellefteå Naturskyddsförening


87


Dnr 2016/0018

Skapa korta tv-inslag som diskussionsinledning Motionärernas yrkanden att rikskansliet tar fram korta TV-inslag som kan utgöra inledning för medlemsdiskussioner i olika ämnen, nu främst kemifrågor. Riksstyrelsens yttrande Riksstyrelsen ser mycket positivt på lokal utbildningsverksamhet av det slag som motionärerna beskriver och vet att sådan verksamhet bedrivs på flera håll i landet. Diskussioner för tips och inspiration förs på Naturskyddsföreningens intranät, Naturkontakt, där många engagerade medlemmarna brukar dela med sig och bistå med stöd till dem som vill komma igång lokalt. Rikskansliet producerar årligen några nya filmer och det finns idag ett antal filmer att se på vår hemsida, vår Facebooksida och vår YouTube-kanal. Riksstyrelsen ser därför i nuläget inget behov av just en ny miljögiftsfilm. När det gäller löpande tipslistor på externt producerade filmer tror riksstyrelsen mer på medlemmarnas samlade kompetens, kanaliserade genom Naturkontakt, än på att rikskansliet löpande ska sammanställa sådant material. Riksstyrelsen uppmuntrar därför motionärerna att vända sig till Naturkontakt för inspiration, utöver de filmer som föreningen redan tagit fram. Förslag till beslut Riksstyrelsen föreslår riksstämman besluta att avslå motionärernas yrkande


88

Motion 35

Dnr 2016/0031

Nämn Naturskyddsföreningens kretsar i värvningsannonserna Naturskyddsföreningen har under hela 2015 drivit en omfattande och framgångsrik (av ökande medlemsantal att döma) annonskampanj i dagspressen. Det är alltså värvningsannonsen ”Vi vill ha dig” som här avses. Annonsen lyder enligt följande: ”Vi vill ha dig. Och din syrra. Din mamma. Din granne. Och kanske din kompis. För tillsammans kan vi göra världen bättre. Vi kan se till att det finns fisk kvar i haven. Vi kan minska koldioxidutsläppen. Och vi kan se till att flera hundra år gamla naturskogar inte huggs ned på bara några dagar. Vill du vara med? Sms:a medlem till 72 900 eller gå in på www.naturskyddsforeningen.se. Ett medlemskap kostar 24 kr/mån.”. Det är naturligtvis en mycket bra annons. Jag anser dock att man borde lägga till något om de lokala kretsarna. Detta för att ytterligare engagera människor på lokal nivå. Jag föreslår därför att det läggs till två meningar i slutet av annonstexten, som lyder enligt följande: ”Gå gärna in på hemsidan för din lokala Naturskyddsförenings-krets för att se vad Naturskyddsföreningen gör på din ort. Kanske finns det någon lokal aktivitet eller miljöfråga som just du vill engagera dig i.”, eller en liknande text. Vi föreslår riksstämman besluta att i värvningsannonsen ”Vi vill ha dig” lägga till två meningar i slutet av annonstexten som nämner de lokala kretsarna enligt följande: ”Gå gärna in på hemsidan för din lokala Naturskydds-föreningskrets för att se vad Naturskyddsföreningen gör på din ort. Kanske finns det någon lokal aktivitet eller miljöfråga som just du vill engagera dig i.”, eller en liknande text. Halmstad 2016-01-10 Halmstads Naturskyddsförening genom Bo Hansson


89


Dnr 2016/0031

Nämn Naturskyddsföreningens kretsar i värvningsannonserna Motionärens yrkanden att i värvningsannonsen ”Vi vill ha dig” lägga till två meningar i slutet av annonstexten som nämner de lokala kretsarna enligt följande: ”Gå gärna in på hemsidan för din lokala Naturskyddsföreningskrets för att se vad Naturskyddsföreningen gör på din ort. Kanske finns det någon lokal aktivitet eller miljöfråga som just du vill engagera dig i.”, eller en liknande text Riksstyrelsens yttrande Riksstyrelsen tycker det är viktigt att synliggöra det lokala arbete som sker i landet och vill precis som motionären inspirera fler människor till att engagera sig i Naturskyddsföreningen. Föreningen tar idag fram ett antal annonser per år. Annonserna tas fram i en rad olika format för att fungera både digitalt och i tryck. Textutrymmet är alltid begränsat och det är dessutom svårt att nå ut då konkurrensen är stor. Syftet med dessa värvningsannonser är att i första hand synas och väcka ett första intresse för Naturskyddsföreningen och våra frågor. Ju mer som ska rymmas på denna begränsade yta desto större är risken att föreningen inte får in en ny medlem eller att budskapet inte når ut alls. Vid värvning av medlemmar via olika kanaler lyfts det lokala arbetet och de lokala webbplatserna upp. I vissa fall kan det vara lämpligt att informera om det direkt i en annonstext men för att inte tappa möjligheten att värva en medlem eller riskera att inte nå ut alls kommuniceras denna information ibland i nästa steg, när personen får en bekräftelse via till exempel e-post, ett postalt utskick, ett vykort i handen eller under ett samtal med en värvare på stan. Riksstyrelsen anser att en nybliven medlem ska få information om möjligheten att engagera sig lokalt och att det bör ske vid en tidpunkt då det är lämpligt, men inte att det ska regleras av riksstämman som en specifik formulering i en annons. Förslag till beslut Riksstyrelsen föreslår riksstämman besluta att föreningens annonser när så är möjligt ska informera nya medlemmar om möjligheten att engagera sig lokalt


90

Motion 36

Dnr 2016/0032

Bättre kommunikation mellan riks värvningskampanjer och de lokala kretsarna Värvningskampanjerna som har genomförts i vissa kretsar har varit mycket positiva. Värvarna har dels arbetat med direktkontakter i bl.a. städernas centrum och dels knackat dörr i bostadsområden. Metoden har varit mycket framgångsrik och genererat många nya medlemmar. Kommunikationen har blivit bättre mellan kretsar och värvare men kan bli ännu bättre. En kommunikation i god tid innebär att kretsarna kan förmedla information till värvarna om sin verksamhet och sina aktiviteter. T.ex. kan då kretsens program delas ut i samband värvningsarbetet. Vi föreslår riksstämman besluta att organisationen inom riksföreningen som ansvarar för värvningskampanjerna instruerar alla som arbetar med värvningskampanjer, samordnare och värvare, om att alltid ta kontakt med berörd krets i god tid innan värvningsarbetet påbörjas. Halmstad 2016-01-28 Halmstads Naturskyddsförening genom Stefan Anderson


91


Dnr 2016/0032

Bättre kommunikation mellan riks värvningskampanjer och de lokala kretsarna Motionärernas yrkanden att organisationen inom riksföreningen som ansvarar för värvningskampanjerna instruerar alla som arbetar med värvningskampanjer, samordnare och värvare, om att alltid ta kontakt med berörd krets i god tid innan värvningsarbetet påbörjas Riksstyrelsens yttrande Motionärerna lyfter vikten av en god och tidig kommunikation mellan riksföreningens värvare och kretsar. Det möjliggör att kretsarna kan delge värvarna information som kan delas ut i samband med värvningsarbetet. Värvningskampanjerna som genomförts i vissa kretsar har varit mycket positiva och kommunikationen mellan kretsar och värvare har blivit bättre men det finns goda möjligheter att ytterligare stärka samarbetet. Riksstyrelsen instämmer i att kommunikationen mellan riksföreningens värvare och kretsar kan förbättras. När riksföreningens team åker till en ny ort för att värva genom att prata med människor ute i samhället, så kallad face-to-face-värvning, eller genom att knacka dörr, så kallad door-to-door-värvning, ska teamen i möjligaste mån alltid kontakta berörda kretsar. Kontakten ska tas innan verksamheten sätter igång på ny ort, antingen via mail eller telefon. Intentionen är att förbättra arbetet ytterligare eftersom både värvare och kretsar tjänar på att utveckla ett gott samarbete så tidigt som möjligt. Kretsen kan då vid ett tidigt skede delge material till värvarna och värvarna kan i sin tur inspireras av att kunna prata om Naturskyddsföreningens lokala arbete och hjälpa kretsen att hitta fler aktiva medlemmar. Förslag till beslut Riksstyrelsen föreslår riksstämman besluta att bifalla motionärernas yrkande


92

Motion 37

Dnr 2016/0067

Tydliggörande av lokalt engagemang i riksföreningens mediala kanaler Naturskyddsföreningen är en folkrörelse och grundas i det lokala engagemang som finns runt om i nästan alla kommuner i Sverige. Det är också detta som gör föreningen unik som miljöorganisation. Många av de miljösegrar som Naturskyddsföreningen har vunnit, så som stoppade avverkningar, nya naturreservat, ändrat konsumtionsbeteende, förbättringar för cyklister och så vidare har vunnits genom lokal verksamhet och engagerade medlemmar. Kansliets personal och föreningens riksstyrelse gör ett utomordentligt arbete med att ta fram faktaunderlag, sprida information om olika miljöfrågor och medverka i media. Detta underlag kan sedan användas av de ideellt aktiva i det lokala engagemanget. Många av föreningens medlemmar är nöjda med att vara passiva medlemmar och genom medlemsavgiften, eller ytterligare bidrag, stödja verksamheten finansiellt. Dessa personers medlemskap utgör grunden för vår verksamhet, men vi märker till vår glädje dessutom att många vill engagera sig lokalt, men de kan sakna kunskap om att det finns lokal verksamhet, att de behövs och hur de kan engagera sig. Som exempel kan nämnas Naturskyddsföreningen i Göteborg som driver ett aktivt uppsökande arbete för att hitta nya medlemmar som vill engagera sig i det lokala arbetet. Detta görs på ett antal olika sätt och vi märker att det finns personer som vill engagera sig! Kruxet är att nå dem med budskapet om hur de kan engagera sig. Anledningen till motionen är att vi upplever att vi i detta saknar tillräckligt stöd från riksföreningen. Många som kommer till oss och vill engagera sig är nya medlemmar i föreningen och har googlat fram oss och de är ibland förvånade över att det hittat lokal verksamhet och ifrågasätter inte sällan varför detta inte framgår på riksföreningens hemsida. I dagsläget är det svårt att förstå att det finns lokal verksamhet i den egna kommunen om man läser på riksföreningens hemsida och sökvägen är idag lång. (Sökvägen till kretsarna från riks hemsida till t ex Göteborgskretsen är idag 4 klick: Om oss/På din ort/Västra Götalands län, Scrolla förbi rubrikerna: (Regionkansli Väst, Länsförbund i västra Götalands län, Lokalföreningar (kretsar) - ‐ Bohuslän), till: /Naturskyddsföreningen i Göteborg). Riksföreningens kanaler i sociala medier som Facebook och Instagram har i princip inte heller någon information om det lokala arbetet. (Medlemstidningen Sveriges Natur nämns inte här då det är ansvarig utgivare som ansvarar för innehållet och det därför inte kan påverkas via en motion till stämman). För att hjälpa alla ideellt aktiva som bedriver det lokala arbetet i föreningen att nå de medlemmar som vill engagera sig i miljöfrågor, önskar vi få hjälp via riksföreningens kanaler att löpande sprida kunskapen om att det lokala arbetet finns. Vi medverkar gärna i en process för hur detta kan gå till.


93

Vi föreslår riksstämman besluta att att göra det lättare för medlemmar och andra intresserade att hitta information om lokal verksamhet i riksföreningens mediala kanaler: på riksföreningens hemsida, Facebook och Instagram. Naturskyddsföreningen i Göteborg, genom Lena Nilsson ordförande Motionen stöds av: Länsförbund: Naturskyddsföreningen i Värmland, genom Mikael Söderström ordförande Naturskyddsföreningen Gotland, genom Anders Lekander ordförande Kretsar: Mölndals Naturskyddsförening, genom Marianne Wikström vice ordförande Strömstads Naturskyddsförening, genom Bo Magnusson ordförande Naturskyddsföreningen Piteå, genom Niklas Johansson ordförande Samt: Richard Lehmann, ordförande Naturskyddsföreningen i Skåne Tim Lux Anders Tullander, ordförande Naturskyddsföreningen Hylte Ulla Kjellander, ordförande Skaraborgs Naturskyddsförening Maria Byström, Naturskyddsföreningen Östersund Marie Persson, Naturskyddsföreningen Sunnerbo Göran Toss, ordförande Naturskyddsföreningen Östergötland Stefan Andersson, ordförande Halmstads Naturskyddsförening Helena Björklund, vice ordförande Halmstads Naturskyddsförening Anders Tranberg, vice ordförande Stockholms Naturskyddsförening Cecile Everett Monica Rundin, Stenungsunds Naturskyddsförening Olov Källgarn, ordförande Naturskyddsföreningen Malmö Jennifer Cronborn, vice ordförande Naturskyddsföreningen Malmö Susanne Rantakokko, ordförande Naturskyddsföreningen i Västernorrland Boel Lanne, ordförande Naturskyddsföreningen i Bohuslän Anneli Bjurkull, Naturskyddsföreningen i Trosabyggden Ann- ‐Christine Lundgren Kerstin Seger, ordförande Naturskyddsföreningen i Södra Halland


94


Dnr 2016/0067

Tydliggörande av lokalt engagemang Motionärernas yrkanden att göra det lättare för medlemmar och andra intresserade att hitta information om lokal verksamhet i riksföreningens mediala kanaler: på riksföreningens hemsida, Facebook och Instagram. Riksstyrelsens yttrande Riksstyrelsen delar motionärens bild (se även svaret till motion 38, dnr 2016/0073) av att synligheten för kretsar och länsförbund kunde bli bättre på hemsidan och i andra kanaler. Ett utvecklingsarbete för att uppnå större synlighet för det lokala engagemanget pågår just nu på rikskansliet. Det viktigaste är det arbete för att ta fram en ny webbplats som precis har påbörjats. Under hösten 2016 kommer medlemmar på alla nivåer att konsulteras inför den nya webbplatsen. Motionärerna är då varmt välkomna att bidra med konkreta idéer och önskemål. Den nya webbplatsen förväntas vara klar hösten 2017. Rikskansliet jobbar även med andra förändringar av hur vi kommunicerar lokalt engagemang. En del av de förändringarna kommer att synas redan under 2016. Förslag till beslut Riksstyrelsen föreslår riksstämman besluta att bifalla motionärernas yrkande


95

Motion 38

Dnr 2016/0073

Synliggörande av lokala miljösegrar och engagemang i riksföreningens mediala kanaler Naturskyddsföreningen är en folkrörelse och grundas i det lokala engagemang som finns runt om i nästan alla kommuner i Sverige. Det är också detta som gör föreningen unik som miljöorganisation. Många av de miljösegrar som Naturskyddsföreningen har vunnit, så som stoppade avverkningar, nya naturreservat, ändrat konsumtionsbeteende, förbättringar för cyklister och så vidare har vunnits genom lokal verksamhet och engagerade medlemmar. Kansliets personal och föreningens riksstyrelse gör ett utomordentligt arbete med att ta fram faktaunderlag, sprida information om olika miljöfrågor och medverka i media. Detta underlag kan sedan användas av de ideellt aktiva i det lokala engagemanget. Ett flertal person engagerar sig lokalt på sin fritid och lägger ner mycket tid att sprida Naturskyddsföreningens budskap, driva debatter och påverka politiker för att segra över de beslut som påverkar miljön negativt. För att de ska i fortsättning arbeta med samma engagemang och styrka behöver deras resultat synas utåt. Det visar också utåt styrkan i föreningen och vilka segrar de lokala kretsarna skapar. Många av föreningens medlemmar är nöjda med att vara passiva medlemmar och genom medlemsavgiften, eller ytterligare bidrag, stödja verksamheten finansiellt. Dessa personers medlemskap utgör grunden för vår verksamhet, men vi märker till vår glädje att många vill engagera sig lokalt. Att synliggöra det lokala engagemanget visar också upp Naturskyddsföreningen som den folkrörelse den är och att visa upp lokala segrar inspirerar allmänhet och andra personer att mer arbeta aktivt i föreningen. Jag föreslår riksstämman besluta att på Naturskyddsföreningens första sida visar upp lokala segrar eller aktiviteter från kretsar och länsförbund. Förslagsvis fylls de lokala segrarna och aktiviteterna på varje månad och man ska kunna gå tillbaka historiskt vilka segrar som är gjorda i den lokala kretsen eller på länsnivå. Cécile Everett


96


Dnr 2016/0073

Synliggörande av lokala miljösegrar och engagemang i riksföreningens mediala kanaler Motionärens yrkanden att på Naturskyddsföreningens första sida visar upp lokala segrar eller aktiviteter från kretsar och länsförbund. Förslagsvis fylls de lokala segrarna och aktiviteterna på varje månad och man ska kunna gå tillbaka historiskt vilka segrar som är gjorda i den lokala kretsen eller på länsnivå. Riksstyrelsens yttrande Riksstyrelsen delar visionen om att Naturskyddsföreningens kommunikation ska visa på det lokala engagemanget och föreningens segrar så mycket som möjligt (se även svaret till motion 37, dnr 2016/0067). Detta sker redan idag, genom kommunikation på webbplatsen, i sociala medier och i Sveriges Natur. Ambitionsnivån är hög men riksstyrelsen håller med om att de lokala segrarna kan kommuniceras ännu bättre. Ett utvecklingsarbete för att uppnå ännu större synlighet för det lokala engagemanget pågår redan på rikskansliet. Det viktigaste är det arbete för att ta fram en ny webbplats som precis har påbörjats. Under hösten 2016 kommer medlemmar på alla nivåer att konsulteras inför utvecklingen av den nya webbplatsen. Motionären är varmt välkommen att bidra med idéer och önskemål. Den nya webbplatsen förväntas vara klar hösten 2017. Rikskansliet jobbar även med andra förändringar av hur lokalt engagemang kommuniceras. En del av de förändringarna kommer att synas redan under 2016. Riksstyrelsen anser att kretsarnas och länsförbundens lokala segrar och aktiviteter ska kommuniceras tydligare i Naturskyddsföreningens mediekanaler, men anser samtidigt inte att riksstämman ska besluta om detaljer kring hur webbplatsen ska se ut. Riksstyrelsen föreslår stämman att överlåta den frågan till rikskansliet som känner till vilka möjligheter och begränsningar som finns i den tekniska utformningen av Naturskyddsföreningens webbplats. Förslag till beslut Riksstyrelsen föreslår riksstämman besluta att kretsarnas och länsförbundens lokala segrar och aktiviteter tydligare ska kommuniceras i Naturskyddsföreningens mediekanaler


97

Motion 39

Dnr 2016/0094

”Demokrati där alla kan komma till tals och påverka...?!” Jag har tidigare skrevet till Naturskyddsföreningen : se ”Motion nr 26, Dnr 2014/0031” -”En demokratisk folkrörelse där alla medlemmar kan komma till tals och påverka” För att det i Naturskyddsföreningens information till medlemmarna står följande: ”Motionera nu! Naturskyddsföreningen är en demokratisk folkrörelse där alla medlemmar kan komma till tals och påverka. Att skriva en motion är ett av de viktigaste sätten att påverka föreningens verksamhet och hålla föreningsdemokratin levande.” ”- Det finns massor av kreativa och viktiga idéer och tankar runt om i landet – välkomna att dela dem med föreningen!” ”- Det är varken svårt eller krångligt att skriva en motion. Och för att göra det ännu lättare skickas en mall med. Fyll i och skicka din/er motion ...” Och många kanske inte tycker det är varken svårt eller krångligt att skriva en motion, men om man har dyslexi (läs-, skriv- och språkproblem) och dessutom inte har svenska som modersmål, inte är bra på teknik, är synnedsatt eller har andra funktionshinder som förhindrar en från att läsa, skriva eller på annat sätt ta till sig ”för er vanlig info” – då är det ett jättestort problem. Funktionsnedsättningen är STOR. Jag skrev att om föreningsdemokratin skall hållas levande, och vara opolitisk, då måste Naturskyddsföreningen bli bättre på att hjälpa alla. Alla kretsar och känsliga skall ha en eller flera personer, som kan hjälpa dem som har det svårt och inte kan själv och en ”liten” info. broschyr, cd eller dvd om Naturskyddsföreningen, med viktigaste infon bör erbjudas till alla medlemmar. (- inte mycket har hänt, där är inte mycket hjälp, även om det fortfarande är ett jättestort problem och funktionshindret är STORT.) Jag skrev att Naturskyddsföreningen bör också erbjuda kurser i kommunikation (att hitta och fylla i formulär, t.ex. motion, klagomål m.m.) med kort och konkret struktur, t.ex. om hur man påverkar beslut, retorik (hur man får flera att bli miljövänliga), kontaktlistor, hemsida, m.m. (För dem som är van vid detta är det kanske inget problem, fast för alla är det inte lika enkelt, tvärtom. Det kan vara svårt för såväl nya som gamla medlemmar att hänga med och påverka t.ex. lokal beslut om ÖP, bygglov och överklaga m.m. Det är inte heller alla som vet om och har möjlighet att deltaga i rådslag, kursus m.m.) Jag skrev också att Naturskyddsföreningen skall främst arbeta för naturskydd och bör därför också vara mer opolitisk angående t.ex. information om vindkraft. Vindkraft är bra på rätt plats, men många områden och mycket natur förstörs i onödan. De som drabbas av vindkraftens miljöförstörande, måste ha HJÄLP av att Naturskyddsföreningen skall vara opolitisk. De skall inte se föreningens pengar användas till ensidig reklam för eventuell miljöförstörning av t ex ostörda och tysta områden, skog med intresse för friluftsliv, områden som ger bättre hälsa och


98

möjlighet för kommande generationer att kunna återhämta sig m.m. Utvecklingen går snabbt, buller förorening är starkt stigande och ostörda och tysta områden och skog måsta sparas NU, innan det är för sent!!! (Tyvärr ser jag nu mycket mera förstörda ostörda och tysta områden och skog som inte enbart måsta sparas NU, innan det är för sent!!! – fast som nu måste ”göras om och göras rätt...!”) Vi (jag, min familj, m.fl.) har många kreativa och viktiga idéer och tankar att dela med föreningen! Och vi brinner för att flera skall arbeta för en hållbar framtid, med biologisk mångfald och bra ekosystemtjänster, men hur kan och vill Naturskyddsföreningen på riksnivå/riksföreningen m.m. hjälpa oss som vill arbeta med detta ute i landet? (Finns det rådgivare, mentor, utbildning, bidrag, material m.m. som kan hjälpa t.ex. oss som har en livsdröm, - ett påbörjat projekt, och önskar att vara bra förebilder med Natur och miljöskola, småskaligt alternativ, t ex solenergi, i tyst och ostört naturvärde, mellan snabbt växande städer och byn som Borås, Mark och Svenljunga m.fl. – KAN OCH VILL NI HJÄLPA OSS?! ) När och hur? Jag föreslår riksstämman besluta att arbeta mera för bättre kommunikation, ”en demokratisk folkrörelse där alla medlemmar kan komma till tals och påverka.”- och t.ex. öppna styrelses möten, där de som vill kan komma och lyssna, lära och evt tycka till. att vara mera opolitisk och gi båda positiv och negativt angående t.ex. information om vindkraft, ta fram flera alternativ, och främst arbeta för NATURSKYDD. att Naturskyddsföreningen skall ta fram mera information om småskaligt alternativ, t.ex. solenergi, avlopps anläggning, buller minskning, m.m. (- t.ex. undersökning och märkning med +/- , som hjälper alla både privata och företag, att göra rätt val.) och ta fram rådgivande person stött, mentorer, info. m.m.( evt viden? center, bok, brochur, utbildningar, m.m.) att ostörda och tysta områden och skog måsta sparas NU innan det är för sent! Åtgärder måste göras för att ”göra om och göra rätt, där fel redan har gjort skada!” - och bullerförorening måste tas på allvar och minskas, både i staden, på landsbyggden och särskild tex. i skog där tysta områden och bra ekosystem hotas. att bli bättre med info./fakta och mera synlig på Reklam t.ex. på tv, göra mera och bättre medlemsvärvning, arbeta för mer och bättre utbildning, som t.ex. kommunikation, ”info. Bank/netvärk”, Retorik, Natursnokar, Fältbiologer, grundkurs i allmän naturkunskap, inventering, natur guide/naturvägleder, naturfotografering, särskilda familjeaktiviteter för alla, kontakt på nätet, bidrag m.m. – aktiviteter för båda amatörer och fackmän. Svenljunga 2016-01-22 Pia P. I. Lassen.


99


Dnr 2016/0094

Demokrati där alla kan komma till tals och påverka Motionärens yrkanden att arbeta mera för bättre kommunikation, ”en demokratisk folkrörelse där alla medlemmar kan komma till tals och påverka.”- och t ex öppna styrelses möten, där de som vill kan komma och lyssna, lära och ev tycka till. att vara mera opolitisk och ge båda positiv och negativt angående t.ex. information om vindkraft, ta fram flera alternativ, och främst arbeta för NATURSKYDD. att Naturskyddsföreningen skall ta fram mera information om småskaligt alternativ, t ex solenergi, avlopps anläggning, buller minskning, m.m. (t.ex. undersökning och märkning med +/- som hjälper alla både privata och företag, att göra rätt val) och ta fram rådgivande person stött, mentorer, info. m.m.(ev viden? center, bok, broschyr, utbildningar, m m.) att ostörda och tysta områden och skog måsta sparas NU innan det är för sent!!! åtgårder måste göras för att ”göra om och göra rätt, där fel redan har gjort skada!” - och buller förorening måste tas på allvar och minskas, både i staden, på landsbygden och särskild t ex i skog där tysta områden och bra ekosystem hotas. att bli bättre med info/fakta och mera synlig på reklam t ex på tv, göra mera och bättre medlemsvärvning, arbeta för mer och bättre utbildning, som t.ex. kommunikation, ”info. Bank/nätverk”, Retorik, Natursnokar, Fältbiologer, grundkurs i allmän naturkunskap, inventering, natur guide/naturvägleder, naturfotografering, särskilda familjeaktiviteter för alla, kontakt på nätet, bidrag m m – aktiviteter för både amatörer och fackmän. _____________________________________________________________________________ Riksstyrelsens yttrande Motionären vill att föreningen ska erbjuda kurser i kommunikation och förbättra den föreningsinterna demokratin och tillgängligheten. Riksstyrelsen anser det viktigt att arbeta för att hålla demokratin levande i föreningens alla delar och att både information och aktiviteter görs tillgängliga för alla. Naturskyddsföreningens medlemmar kommer till exempel ges möjlighet att bidra med viktiga och kreativa idéer och tankar i arbetet med utformningen av de nya verksamhetsriktlinjerna som pekar ut riktningen för föreningens arbete 2019-2022. Sedan flera år tillbaka har riksföreningen anordnat olika utbildningar om exempelvis: kommunikation, webb, natursnokar, naturguide, vindkraft, inventering och ledarskap för medlemmar och aktiva. Detta har skett i olika grad och omfattning. Alla utbildningar ges inte varje år. För att främja delaktighet i föreningens utveckling tillhandhålls ett internt diskussionsforum som är tillgängligt för alla medlemmar.


100

Motionären ser en risk att riksföreningen verkar ensidigt för etablering av vindkraft utan tillräcklig hänsyn till natur- och miljöförstöring. Föreningens stämma har dock slagit fast att vindkraft inte får hota höga naturvärden och riksstyrelsen arbetar med den inritningen som ledstjärna. Därför ställer vi en rad konkreta krav på både generell lagstiftning och enskilda etableringar, där vi i flera fall säger nej till förslag. Däremot sprider föreningen fortlöpande information om hållbar förnybar energi som solenergi. I det arbetet ställer vi politiska, men ej partipolitiskt bundna, krav och frågorna rör mer än naturskydd. När det gäller orörda och tysta områden delar riksstyrelsen motionärens uppfattning. Förslag till beslut 2016 Riksstyrelsen föreslår riksstämman besluta att anse motionärens första, tredje och fjärde yrkande besvarade att Naturskyddsföreningen ska fortsätta påverka politiken om vindkraft på rätt plats att bifalla motionärens femte yrkande


101

Motion 40

Dnr 2016/0017

Tidigareläggande av tidpunkt för Riksstämmorna Nuvarande tradition med att förlägga riksstämman till helgen före Midsommar innebär för många att det kolliderar med examen och skolavslutningar. Läsåret har förlängts och många skolor har avslutning just i veckan före stämmohelgen. Detta innebär i sin tur att det för många medlemmar är svårt eller blir en svår konflikt att samtidigt resa till riksstämman och då kanske hellre avstår från att delta. För att få ett större deltagande på stämmorna menar vi att det vore bättre att undvika de första veckorna i juni och att riksstämman i stället förläggs till samma helg i maj som rikskonferenserna, dvs. tredje helgen i maj. Detta innebär att motionstiden antagligen måste tidigareläggas, t.ex. till 15 eller 31 december för att motionerna skall hinna behandlas i alla led. Detsamma gäller då nomineringarna till styrelse och ordförande m.fl. Vi föreslår riksstämman besluta att riksstämmohelgen förläggs till tredje helgen i maj fr.o.m. 2018 att motionstiden till riksstämman ändras till 15 alternativt 31 december året före riksstämmoår att nomineringar till styrelse och ordförande m.fl. ändras till 15 alternativt 31 december året före riksstämmoår Figeholm 2016-01-25 Naturskyddsföreningen i Kalmar län Catharina Lihnell Järnhester, ordförande


102


Dnr 2016/0017

Tidigareläggande av riksstämman Motionärernas yrkanden att riksstämmohelgen förläggs till tredje helgen i maj fr.o.m. 2018 att motionstiden till riksstämman ändras till 15 alternativt 31 december året före riksstämmoår att nomineringar till styrelse och ordförande m.fl. ändras till 15 alternativt 31 december året före riksstämmoår Riksstyrelsens yttrande Riksstyrelsen är medveten om att juni månad är en hektisk tid för många. Processen inför en riksstämma är dock omfattande och det är många steg som är avhängiga varandra och som styrs av föreningens stadgar. Processen är redan idag mycket tidspressad. Om riksstämman tidigareläggs hinner inte riksföreningens årsbokslut och redovisning bli färdigt i tid för att stämmohandlingarna ska kunna skickas ut till kretsar och länsförbund 45 dagar innan riksstämman, vilket ska ske enligt stadgarna. Det innebär att det först måste ske en ändring i stadgarna och att antalet dagar som underlagen ska skickas ut innan riksstämman kraftigt måste reduceras. Riksstyrelsen anser att detta skulle vara en försämring ur demokratisk synvinkel då färre medlemmar samt krets- och länsförbundsstyrelser skulle hinna ta till sig underlagen innan riksstämman. Förslag till beslut Riksstyrelsen föreslår riksstämman besluta att avslå motionärernas yrkanden


103

Motion 41

Dnr 2016/0019

Antalet mandatperioder för riksordförande begränsas till max 4 i sträck, stadgeändring Posten som riksordförande i Naturskyddsföreningen har genom åren visat sig vara en attraktiv, men mycket arbetskrävande post. Föreningar, större företag och många länder byter ledare för att följa med i dagens föränderliga samhälle. Ett skäl är ofta att ledarbyten främjar vitaliseringar av organisationer, något vi vill underlätta även för Naturskyddsföreningen. Vi föreslår att Naturskyddsföreningen skall företrädas av samma person under en begränsad period, max 8 år i sträck. Vi anser att föreningen skulle må bra av den förnyelse ny ledning kan ge och att detta mycket väl kompenserar eventuellt tillfälligt tapp i erfarenhet. Föreningen och samhället hyser så många kunniga miljökämpar och det torde finnas gott om lämpliga kandidater. Att avgå som ordförande för att man innehaft posten en maximal mandatperiod riskerar inte att ses som ett nederlag, vilket avsättning på stämma, när maxtiden är obegränsad, kan göra. Smärt-samma ordförandestrider skulle också lättare kunna undvikas om den maximala mandat-perioden var känd i förväg. Det är synnerligen viktigt för föreningen att ordförande-byten sker i en god anda, vi har tillräckligt med motståndare utanför föreningen. På lokal nivå har vi noterat fall där en ordförande inte förstått när en ny kraft skulle göra föreningen bättre nytta än sittande, trots den senares erfarenheter. Länsförbundet Naturskyddsföreningen i Bohuslän införde 8-årsregeln i sina stadgar för några år sedan, liksom kretsen i Öckerö. Det har framförts att stämman själv kan avgöra när en ordförande bör bytas, men vi som står bakom denna motion har erfarit att inte alls alla på en stämma känner ordförandekandidaterna tillräckligt väl för att göra ett initierat val. Val av ordförande styrs därför i stor utsträckning av de förslag valberedningen lägger. Vi vill poängtera att vårt förslag innebär att en ordförande skulle kunna bli aktuell för omval efter att denne ha skaffat ytterligare erfarenheter via annan sysselsättning en tid. (Likande motioner har tidigare förelagts stämman, bl a 2012. Då behandlades motionen som sista motion, under en starkt försenad stämma, när många ledamöter tagit sista tåget hem. 2014 föreslog ut-skottet att motionen skulle bifallas, men i plenum beslutades att motionen inte skulle behandlas.) Vi föreslår riksstämman besluta att en stadgeändring införs som innebär att riksordförande kan väljas till ordförande i max 8 år i sträck. Bohuslän 28 januari 2016 Boel Lanne, ordförande Öckeröarnas Naturskyddsförening

Bo Magnusson, ordförande Strömstads Naturskyddsförening

Inge Löfgren, ordförande Lysekil-Munkedals Naturskyddsförening


104


Dnr 2016/0019

Antalet mandatperioder för riksordförande begränsas till max 4 i sträck, stadgeändring Motionärernas yrkanden att en stadgeändring införs som innebär att riksordförande kan väljas till ordförande i max 8 år i sträck. Riksstyrelsens yttrande Motioner om en begränsad mandatperiod för riksordförande inkom till stämman 2012 och 2014, men har avslagits. Riksstyrelsen delar motionärernas syn på att en tidsbegränsning av mandatperioden för riksordförande kan vara positivt för att skapa förnyelse och utveckling i föreningen. Nackdelar med en begränsning av mandatperioder kan handla om att riksordförande skulle bli tvungen att sluta i ett för Naturskyddsföreningen kritiskt skede. Riksstyrelsen anser emellertid att frågan är högst relevant och menar att det finns anledning att utreda om en begränsning av mandatperioder skulle vara relevant även gällande andra förtroendeposter i föreningen: övriga riksstyrelseledamöter samt ordförande i länsförbund och kretsar. Riksstyrelsen föreslår därför stämman att tillsätta en utredningsgrupp av personer från krets, län och riksförening för att utreda konsekvenser och möjligheter med att både riksordförandes och riksstyrelseledamöters mandatperiod begränsas. Utredningen ska även omfatta konsekvenser av att normalstadgan ändras för kretsar och länsförbund så att mandatperioden för ordförande begränsas på alla nivåer. Resultatet av utvärderingen ska ligga till grund för beslut om en eventuell stadgeändring på stämman 2018. Förslag till beslut Riksstyrelsen föreslår riksstämman besluta att ge riksstyrelsen i uppdrag att tillsätta en utredningsgrupp med representanter från krets, län och riks för att utreda konsekvenser av stadgeändringar gällande begränsning av riksstyrelseordförandes, riksstyrelseledamöters samt läns- och kretsordförandes mandatperioder. Resultatet av utvärderingen ska redovisas på stämman 2018, eventuellt i form av förslag till stadgeändring.


105

Motion 42

Dnr 2016/0020

Stadgeändring Naturskyddsföreningens organisation består av riksförening, länsförbund och kretsar. I de flesta fall är detta ändamålsenligt. Gotland är ett ”annorlunda” län med endast en kommun, numera kallad Region Gotland. Naturskyddsföreningen Gotland har därför under drygt 60 års tid verkat som såväl krets som länsförbund. Det står också i kretsens stadgar. Det har fungerat bra. Vi har nu blivit uppmärksammade på att detta inte är förenligt med Naturskyddsföreningens nuvarande stadgar. Vi har därför blivit föreslagna av riksföreningens kansli att bilda ett länsförbund, fristående från kretsen. Kretsens styrelse kallade därför medlemmarna på Gotland till ett konstituerande möte den 19 januari 2016 för att bilda ett länsförbund. Detta möte förordade dock att det vore bättre att ändra riksföreningens stadgar, så att ”Gotlandsmodellen” är möjlig att behålla. Förutom minskad byråkrati innebär det en tydlighet mot myndigheter, företag och enskilda medborgare. Om det skulle finnas två naturskyddsföreningar på Gotland, krets och länsförbund, vore det upplagt för förvirring och problem. Det kan nämnas att en särskild Gotlandsmodell sedan länge tillämpas även i andra organisationer. Rädda Barnen, t.ex. har i fastlandslänen såväl distriktsförening som ett antal lokalföreningar. På Gotland finns endast Rädda Barnen Gotland. Någon konstituering av ett länsförbund blev det alltså inte vid mötet. En ändring i riksföreningens stadgar, som skulle kunna tillmötesgå våra önskemål, är att införa ett tillägg i stadgarnas § 31 enligt följande: ”I län där det bara finns en krets, kan kretsen, efter beslut av riksstyrelsen, även funktionsmässigt och organisatoriskt fungera som länsförbund.” Vi föreslår riksstämman besluta att riksföreningens stadgar ändras så att det möjliggör för krets att även vara länsförbund i de fall där så är ändamålsenligt. Visby 2016-01-28 Styrelsen för Naturskyddsföreningen Gotland Anncatrin Hjernquist, ordförande Kontaktperson: Anders Lekander, sekreterare, [email protected]


106


Dnr 2016/0020

Stadgeändring Motionärernas yrkanden att riksföreningens stadgar ändras så att det möjliggör för krets att även vara länsförbund i de fall där så är ändamålsenligt. Riksstyrelsens yttrande Riksstyrelsen har förståelse för motionärernas önskan om att Naturskyddsföreningen Gotland ska få fungera som både krets och länsförbund eftersom det under lång tid fungerat så, trots att det avviker från riksföreningens stadgar. Naturskyddföreningens organisationsstruktur indelas i riks-, läns- och kommunal nivå. De befintliga stadgarna för Naturskyddsföreningen Gotland avviker från denna organisationsstruktur och är därför inte stagenliga enligt de av riksstämman 2012 senast reviderade stadgarna för Naturskyddsföreningen.

Motionärernas yrkande går ut på att riksföreningens stadgar ska anpassas till Gotlands krets och länsförbunds nuvarande stadgar, med innebörden att det skall vara möjligt för en krets att även utgöra länsförbund i de fall det är ändamålsenligt.

Enligt Naturskyddsföreningens stadgar är länsförbundens högsta beslutande organ länsstämman som består av ombud för kretsarna. Enskild medlem har inte rösträtt vid länsstämma. Införandet av en ”lex Gotland” i Naturskyddsföreningens stadgar skulle innebära att det finns två sorters länsförbund i Naturskyddsföreningen. Ett där medlemmar har rösträtt och ett där de inte har rösträtt. Denna situation bör undvikas. De organisatorsiska förutsättningarna för alla Naturskyddsföreningens kretsar och länsförbund ska vara lika. Just nu finns bara en krets på Gotland men det vore olyckligt för föreningens utveckling att bygga in sig i en stadga där det inte är möjligt att starta ytterligare en krets inom Gotlands länsförbund. Riksstyrelsen anser därför att Naturskyddsföreningens organisationsstruktur även på Gotland, där det finns både en kommun och ett län, skall vara indelad i län och krets. Förslag till beslut Riksstyrelsen föreslår riksstämman besluta att avslå motionärernas yrkande


107

Utskott 3. Klimat Motion nr Diarienummer Rubrik Sid

43 2016/0011 Uppdatera Naturskyddsföreningens klimatpolicy 108

44 2016/0024 Komplettering/ändring av Naturskyddsföreningens kriterier för

märkning Bra Miljöval av bränsle till fjärrvärmeverk

110

45 2016/0037 Inte okej att ta flyget till semestermålet 113

46 2016/0046 Divestering 116

47 2016/0047 Inga höghastighetsbanor 118

48 2016/0048 Nollvisioner i trafiken 120

49 2016/0049 Ett nationellt cykelvägnät 122

50 2016/0050 Minska resandet 124

51 2016/0052 Skärpta utsläppsrättskrav 126

52

53

2016/0074

2016/0083

Kärnkraft löser inte klimatproblemen

Ta ställning mot kärnkraft

128

129

54 2016/0084 Hur tala med konsumenter om klimat? 132

55 2016/0090 Ha ̊llbar semester 136

56 2016/0096 Ersättning cykelresor 138


108

Motion 43

Dnr 2016/0011

Komplettering och uppdatering av Naturskyddsföreningens (NFs) klimatpolicy Täby Naturskyddsförening har sedan flera år uppmärksammat frågor om fjärrvärme. Täby NF stöder utbyggnad av fjärrvärme men ser stora problem i valet av bränslen. Vår motion torde ha relevans för flera kretsföreningar i Sverige. Det är mycket angeläget för Täby kretsförening att få stöd av Naturskyddsföreningen att i enlighet med föreningens policys driva ovanstående fråga gentemot Täby kommun och aktuellt kraftbolag. Vi menar att det i nuvarande klimatpolicy inte finns tillräckligt underlag och en uppdatering behövs särskilt i frågor om bränsle, t.ex. förbränning av avfall. Den frågan belyses delvis i ”Klimatmaxa”. Val av bränsle har mycket stora konsekvenser för lokal och regional miljö, det gäller både mark, vatten och luft. Utsläpp till luften sprids även utanför Sveriges gränser. Fjärr-/kraftvärmens miljöpåverkan har en direkt koppling till global uppvärmning och därmed till Naturskyddsföreningens Klimatpolicy. Under senare år har det blivit allt vanligare att avfall/sopor från Sverige och framförallt från andra länder, används som bränsle i fjärrvärmeverk. För kraftbolag står valet ofta mellan biobränsle och att elda sopor. Det handlar om sorterat eller osorterat hushållsavfall, byggrester och osorterat avfall från många olika källor. Många material har ett fossilt ursprung, vissa har nått slutet i återvinningsprocessen där alternativet är deponi. Frågan har även ekonomiska aspekter, för kraftbolag innebär biobränsle en kostnad och sopor en intäkt. En uppdaterad policytext anser vi ska innehålla aktuella definitioner av bioenergi och biobränsle samt förnybar energi. Det är angeläget att klarlägga hur avfall förhåller sig till dessa begrepp. Kan t.ex. energi framställd genom bränning av avfall, som i många fall är importerat osorterat avfall, enligt NF ses som förnybar energi? Det har även uppdagats att importerat avfall varit radioaktivt eftersom kontrollerna av importen är mycket bristfällig. I sammanhanget är det även betydelsefullt att beakta utsläpp till luft, vatten och mark. Täby Naturskyddsförening föreslår riksstämman besluta att uppdatera föreningens klimatpolicy att Naturskyddsföreningens syn på utökad förbränning av importerat avfall klargörs. Täby 2016 – 01 – 24 Täby Naturskyddsförening, för styrelsen Göran Sandberg


109


Dnr 2016/0011

Komplettering och uppdatering av Naturskyddsföreningens (NFs) klimatpolicy Motionärernas yrkanden att uppdatera föreningens klimatpolicy att Naturskyddsföreningens syn på utökad förbränning av importerat avfall klargörs Riksstyrelsens yttrande Motionärerna söker tydliggöranden kring föreningens ståndpunkter avseende avfallsförbränning, och efterfrågar en uppdatering av klimatpolicyn från 2011. Riksstyrelsen delar uppfattningen att klimatpolicyn kan behöva uppdateras, inte enbart mot bakgrund av motionärernas synpunkter. Sedan 2011 har mycket skett på klimatområdet. Inte minst Parisavtalet och Miljömålsberedningens förslag till en ny svensk klimatpolitik föranleder att föreningens policy behöver ses över. Riksstyrelsen anser emellertid att policyn i grunden är bra och att en mindre uppdatering endast är nödvändig. Riksstyrelsen yrkar därför bifall på motionärernas första yttrande, och avser genomföra en översyn av klimatpolicyn. I detta ska också frågan om avfallsförbränning tas upp. Naturskyddsföreningens syn på avfall hanteras annars lite mer utförligt i miljögiftspolicyn från 2011, och tas också upp i rapporten ”Klimatmaxa politiken”. Eftersom avfallshantering inte är en prioriterad fråga i föreningens VRL ser riksstyrelsen inte att det finns skäl att prioritera resurser till att ta fram mer omfattande underlag än så. Riksstyrelsen föreslår därför att motionärernas andra yrkande ska anses besvarat. Förslag till beslut Riksstyrelsen föreslår riksstämman besluta att bifalla motionärernas första yrkande att anse motionärernas andra yrkande besvarat


110

Motion 44

Dnr 2016/0024

Komplettering/ändring av Naturskydds-föreningens (NFs) kriterier för märkning Bra Miljöval av bränsle till fjärrvärmeverk. Täby Naturskyddsförening har sedan flera år uppmärksammat frågor om fjärrvärme och dess bränslen. Våren 2015 ansökte E.ON om att få märka all sin fjärrvärme i Täby med NF Bra Miljöval. Ansökan godkändes, det innebär att alla E.ONs kunder i Täby nu får fjärrvärme märkt Bra Miljöval vilket även informerats om i helsidesannonser i lokaltidningen samt på Täby kommuns hemsida. Enligt mejlkontakt med NF (2015-06-08): ”För att fjärrvärme ska kunna bli märkt med Bra Miljöval krävs att produktionen klarar alla de krav som ställs i våra kriterier. Det innebär t ex att bränslet måste vara förnybart (certifierat), att askan ska återföras till skogsmark (och alltså klara Skogsstyrelsens krav för att få återföras till skogsmark), samt att maximalt 10 % fossilt får tillföras under hela livscykeln (dvs då räknas t ex transporter av bränsle och aska in, processenergi vid anläggningen osv)”. Nu har det visat sig att askan inte återförts till skogen utan – enligt SRMH (Södra Roslagens Miljö och Hälsoskyddskontor) - använts som täckmaterial på Högbytorps avfallsbehandlings-anläggning. Om man läser skriften "Bra Miljöval" (kap 2.4 - 2.6 samt bilaga 1+2) gäller att aktör som inte återför askan till skogsmark ska beläggas med en straffavgift per ton ej återförd aska. Straffavgiften går till en av NF upprättad fond.

Vi är mycket oroliga för att klassningen Bra Miljöval ges till aktörer utan att fullständiga kontroller genomförs, vilket leder till att respekten för begreppet ’Bra Miljöval’ försvagas och utarmas. Aktörer kan förledas tro att de kan köpa sig fria. För att aktörer ska förstå allvaret i reglerna gällande Bra Miljöval föreslår Täby Naturskyddsförening riksstämman beslutar att revidera och tydliggöra kriterierna. att införa ett ’provår’ innan aktören erhåller Bra Miljöval, vilket är en bra test på att aktören verkligen är seriös. att bötesklausulen tas bort. att om bötesklausulen ska finnas kvar föreslås den vara tidsbegränsad. Täby 2016 – 01 – 28 Täby Naturskyddsförening, Klimatgruppen Kathrin Wemgård , [email protected]


111


Dnr 2016/0024

Komplettering/ändring av Naturskydds-föreningens kriterier för märkning Bra Miljöval av bränsle till fjärrvärmeverk Motionärernas yrkanden att revidera och tydliggöra kriterierna att införa ett ’provår’ innan aktören erhåller Bra Miljöval, vilket är en bra test på att aktören verkligen är seriös att bötesklausulen tas bort Riksstyrelsens yttrande Riksstyrelsen håller med motionärerna om att det är mycket viktigt att förtroendet för Bra Miljöval inte urholkas. Motionärerna uttrycker oro för att Bra Miljövallicenser ges till aktörer utan att fullständiga kontroller genomförs och att förtroendet för märkningen därigenom riskerar att äventyras. Bakgrunden till motionärernas oro att E.ON våren 2015 ansökte om att få märka all sin fjärrvärme i Täby med Bra Miljöval. Ett av kraven som ställs är att askan ska återföras till skogen. Detta har enligt motionen inte skett utan askan har istället använts som täckmaterial på Högbytorps avfallsbehandlingsanläggning. En aktör som inte återför askan till skogsmark ska enligt kriterierna beläggas med en straffavgift per ton ej återförd aska. Motionärerna är oroliga för att Bra Miljöval ges till aktörer utan att fullständiga kontroller genomförs, att aktörer riskerar att tro att det finns en möjlighet att köpa sig fri, och att förtroendet för Bra Miljöval urholkas. För att få Bra Miljöval licens för fjärrvärme måste ett företag vid ansökan visa att deras produkt klarar alla kriterier. Om det i efterhand ändå skulle uppstå situationer när avsteg gjorts från ett kriterium så hanteras det enligt den praxis som nyligen tagits fram avseende Bra Miljöval Värme. I denna praxis understryks att licens endast ges om alla kriterier uppfylls, samt att den i motionen nämnda möjligheten att betala sig ur en situation av undermålig askkvalitet endast används som tillfällig lösning om det i efterhand visar sig att ett avsteg gjorts. Det finns alltså ingen möjlighet att få/ge licens baserat på en sådan betalningsrutin istället för korrekt askkvalitet.

Kriterierna har tydliggjorts i och med framtagandet av praxis. Möjligheten att ta ut straffavgift enligt bilaga 2 (det som i motionen kallas bötesklausul) behöver vara kvar eftersom


112

det trots allt kan hända att det av t ex tekniska skäl blir omöjligt för licenstagare att återföra askan för en viss period. Värt att nämna är även att det i Bilaga 2 också finns möjligheten att licenstagare istället för att betala straffavgift ombesörjer att en annan askvolym, som klarar kvalitetskraven, återförs till skogsmark. Vidare kan möjligheten att ta ut straffavgift redan sägas vara tidsbegränsad eftersom Bra Miljöval noga utreder skälen till avsteg och om det skulle visa sig att en värmeprodukt inte längre uppfyller kriterierna så kan licensen sägas upp.

”Prov-år” är inte något som i dagsläget stämmer överens med hur Bra Miljöval är uppbyggt och heller inget som riksstyrelsen tror skulle fungera för denna verksamhet. Produkter kan märkas endast om alla kriterier uppfylls och för en märkt produkt gäller detta från dag ett. Det finns därmed inget behov av en testperiod. En produkt är alltid antingen märkt eller omärkt och det är viktigt att det vid varje tillfälle är tydligt för kunden vilket som gäller för en specifik produkt. Vidare är det produkter och inte bolag som märks. Provårskonceptet riskerar därmed att vara förvirrande för kunden och försvåra för bolag som önskar licensiera sina produkter. Förslag till beslut Riksstyrelsen föreslår riksstämman besluta att avslå motionärens yrkanden


113

Motion 45

Dnr 2016/0037

Det är inte okej att ta flyget till semestermålet I december 2015 har världens ledare vid klimatmötet i Paris med tydlighet fastställt målet att hålla den globala temperaturökningen till under 2°C. Även om Sveriges utsläppssiffror i jämförelse med många andra industrialiserade länders ligger på en hygglig nivå, 54,4 miljoner koldioxidekvivalenter (2014), så missar utsläppsstatistiken en viktig faktor som i hög grad bidrar till utsläppen av växthusgaser till atmosfären. Svenskarnas stora andel flygresor utomlands.

Avgaserna från ett jetflygplan innehåller ca 8 % koldioxid och 0,5 % kvävedioxid samt oförbrända kolväten, kolmonoxid och svaveldioxid.

Svenskarnas semesterresor till exotiska mål såsom Västindien, Thailand och Bali har ökat explosionsartat under 2000-talet, liksom veckoslutsresor till storstäder såsom New York, London och Paris.

Enligt trafikforskaren Jonas Åkerman vid KTH i Stockholm så svarade flygresorna 2006 för ett sammanlagt utsläpp på 8,7 miljoner ton koldioxidekvivalenter, varav utrikesflyget svarade för 7,7 ton, en siffra som endast ligger snäppet under de utsläpp som då hela den svenska bilparken (ca 4,3 miljoner personbilar) tillsammans släppte ut under ett helt år.

Den massiva reklamen för flygresor till olika resmål i TV, tidningar och på Internet i kom-bination med oproportionellt låga biljettpriser har gjort svenska folket fartblinda. Flyg-bolagen har bemött den kritik som trots allt funnits genom att införa ett system med möjlighet för rese-närer att klimatkompensera. En metod som både ifrågasatts och gett ett klent resultat eftersom endast ett fåtal av flygresenärerna valt att klimatkompensera i samband med sin flygresa.

Flygresor till semestermål är ren lyxkonsumtion och ger ingen som helst samhällsnytta men är däremot till stor skada för miljön och klimatet.

Målsättningen borde vara att inom de närmaste 2 – 3 åren helt och hållet eliminera charter-flyget med jetplan och på lite längre sikt eliminera det reguljära flyget och ersätta detta med en transportapparat som bygger på resor med tåg, båt och luftskepp, vilket kommer att resultera i avsevärt lägre utsläpp av växthusgaser. Jag föreslår riksstämman besluta att dra igång en kampanj i rikstäckande media som går ut på att informera svenska folket om hur skadligt det är (för miljön och klimatet) att flyga och uppmana dem att sluta flyga och välja resmål dit det är möjligt att använda andra färdmedel. Kampanjen kan komma att behöva upprepas om resultatet blir klent. att Påverka regering och riksdag att införa kraftiga höjningar att skatter på t.ex. flygbränsle, koldioxidskatter, flygplatsavgifter etc. i syfte att minska intresset bland svenskarna att ta flyget. Bålsta 2016-01-29 Håkan Nihlman, Medlemsnummer: 30749683


114


Dnr 2016/0037

Det är inte okej att ta flyget till semestermålet Motionärens yrkanden att dra igång en kampanj i rikstäckande media som går ut på att informera svenska folket om hur skadligt det är (för miljön och klimatet) att flyga och uppmana dem att sluta flyga och välja resmål dit det är möjligt att använda andra färdmedel. Kampanjen kan komma att behöva upprepas om resultatet blir klent. att påverka regering och riksdag att införa kraftiga höjningar att skatter på t.ex. flygbränsle, koldioxidskatter, flygplatsavgifter etc. i syfte att minska intresset bland svenskarna att ta flyget. Riksstyrelsens yttrande Riksstyrelsen delar motionärens analys om vikten att minska flygets klimatpåverkan. För individen är en flygresa den enskilda aktivitet som påverkar klimatet mest. Växthusgasutsläppen från flygets internationella bunkring i Sverige var under 2014 2,3 miljoner ton koldioxidekvivalenter. Det är 70 procent högre än 1990 och en procent högre jämfört med föregående år. Utsläppen från inrikesflyget var 524 tusen ton koldioxidekvivalenter år 2014. Det är viktigt att Naturskyddsföreningen är en pådrivande aktör för att åtgärder vidtas för att förhindra de allt större utsläppen från svenskarnas flygresor. Eftersom den tekniska potentialen att minska flygets utsläpp är begränsad krävs beteendeförändringar. Två sådana är övergång till tåg samt att se flyget som den lyx det en gång var och därför inte flyga lika mycket som idag. För att åstadkomma detta behövs styrmedel Ett exempel på styrmedel är en flygskatt som jämnar ut konkurrenssituationen mellan flyg och tåg så att fler kan välja det klimatsmarta tåget. Föreningen driver bl.a. frågan om en flygskatt och höjd moms för inrikesflyget i påverkansarbetet mot riksdag och regering i den rikstäckande kampanjen ”Klimatmaxa”. Flygskatten är i kampanjen sammanvävd med den del som kallas ”Tågboom” för att gynna transporter på järnväg genom att göra det billigare att ta tåget än flyget. Regeringen har tillsatt en utredning om att införa skatt på flygresor, det är ett välkommet besked. Riksstyrelsen föreslår därmed att motionärens andra yrkande ska bifallas. Att utöver redan pågående kampanj och påverkansarbete lägga till ytterligare en enskild kampanj i enlighet med motionärens förslag skulle kräva stora resurser. Riksstyrelsen anser inte att det vore ett optimalt utnyttjande av resurser och föreslår därför att riksstämman avslår motionärens första yrkande med hänvisning till redan pågående kampanj och påverkansarbete i frågan.


115

Förslag till beslut Riksstyrelsen föreslår riksstämman besluta att avslå motionärens första yrkande att bifalla motionärens andra yrkande


116

Motion 46

Dnr 2016/0046

Divestering Om världen ska klara de klimatmål som forskare enats om krävs att fyra femtedelar av all kol, olja och gas stannar kvar i marken. Detta betyder att offentliga summor pengar som fossilindustrin räknar som sina framtida tillgångar, är pengar som inte får realiseras - en "fossilbubbla". Investeringar i fossila bränslen är både oetiskt, ohållbart och oekonomiskt. Och framförallt är det att sätta allas framtid på spel! Hur pengar investeras har stor betydelse både som en kommunikationsmarkör – genom vilka värden som kommuniceras ut - och som ett ekonomiskt verktyg för att påverka fossila verksamheter.

Att divestera innebär att flytta all finansiellt innehav (fonder, aktier osv) i olje-, kol- och gasbolag till fossilfria investeringar. Denna fråga har uppmärksammats runt om i Sverige, och är en del av en större internationell kampanj. Vi vill se att Naturskyddsföreningen går före i denna utveckling, uppmuntrar och påtrycker att Sverige skall divestera! Detta kan ske t.ex. genom informationskampanjer, och/eller en kampanj tillsammans med Schyssta pensioner, WWF, Fossil Free m f. mot AP-fonderna. Vi föreslår riksstämman besluta att Naturskyddsföreningen tar aktiv ställning för och uppmuntra att privatpersoner, företag och politiska institutioner skall divestera ur fossilbolag. Stockholm 27 januari 2016 Daniela Guasconi och Julia Videgård


117


Dnr 2016/0046

Divestering Motionärernas yrkanden att Naturskyddsföreningen tar aktiv ställning för och uppmuntra att privatpersoner, företag och politiska institutioner skall divestera ur fossilbolag. _____________________________________________________________________________ Riksstyrelsens yttrande Motionärerna uppmärksammar den på senare år allt starkare divesteringsrörelse som också har nått Sverige. Riksstyrelsen ställer sig mycket positiv till de många initiativ som tas för att förmå olika aktörer att göra sig av med tillgångar i miljöskadliga verksamheter.

Naturskyddsföreningen har också på senare år engagerat sig allt mer i frågor om ägande och investeringar. I Almedalen 2015 arrangerade föreningen ett 30-tal seminarier i samarbete med en lång rad andra aktörer under rubriken ”Klimatmaxa pengarna”, som tog upp frågor om fossilfria placeringar, gröna banker med mera. Genom arbetet med ”Fair Finance Guide” har föreningen lyft miljöeffekterna av privat sparande och genom konsumentupplysning satt press på finanssektorn.

Samtidigt pågår redan ett antal stora kampanjer internationellt och i Sverige för divestering, inte minst 350.org med sin ”Fossil Free”-kampanj. Riksstyrelsen yrkar därför att motionen ska anses besvarad. Förslag till beslut Riksstyrelsen föreslår riksstämman besluta att anse motionärernas yrkande besvarat


118

Motion 47

Dnr 2016/0047

Inga höghastighetsbanor Höghastighetsbanor kräver extremt mycket resurser, vilket innebär stora klimatutsläpp samt att pengar tas från andra satsningar som kan göra mer miljönytta. Vi anser att Naturskyddsföreningen i stället bör uppmuntra alternativ till ökat resande, t.ex. videokonferenser i stället för fysiska möten.

Snabbare transporter sägs ofta vara bra för samhällets utveckling. Detta motsägs dock av forskning som inte visar på några linjära samband mellan resande och utveckling. Det enda som bevisligen händer när nya järnvägar och vägar byggs är att resandet ökar samt att byggena ger upphov till stora utsläpp av växthusgaser (10-20 gram per personkm för tågresor, enligt flera studier).

Lunds Naturskyddsförening har ofta haft anledning att vara kritisk till Trafikverkets rapporter. När det gäller höghastighetsbanor skriver dock verket självt att ”klimatnyttan av banan är begränsad och som klimatåtgärd mycket dyr”.

Trafikverket talar också om ökade barriärer, risk för grundvattenpåverkan, intrång i riksintressen, natur- och kulturmiljö samt negativ påverkan på landskapsbilden. Utbyggnaden bedömdes i en underlagsrapport samhällsekonomiskt vara ”svagt lönsam”. Med tanke på att kostnaderna nu uppskattas till två till tre gånger högre än uppskattningen i denna rapport så är det troligen inte alls lönsamt längre, ens med Trafikverkets förutsättningar. Utsläppen blir då dessutom högre i samma grad.

Med tanke på de ekonomiska, klimatmässiga och miljömässiga argumenten mot höghastighetsbanor anser Lunds Naturskyddsförening att dessa inte bör stödjas. Att Naturskyddsföreningen av klimatskäl vill motarbeta inrikesflyget är bra, men det bör ske med andra medel, bl.a. genom att uppmuntra ett synsätt som inte automatiskt kopplar samman resande och utveckling. Lunds Naturskyddsförening vill att Naturskyddsföreningen ska motsätta sig byggandet av höghastighetsbanor i det svenska järnvägsnätet. Lund 31 januari 2016 Styrelsen i Lunds Naturskyddsförening Tomas Björnsson, vice ordförande Tfn 046-13 8158, epost [email protected]


119


Dnr 2016/0047

Inga höghastighetsbanor Motionärernas yrkande att Naturskyddsföreningen ska motsätta sig byggandet av höghastighetsbanor i det svenska järnvägsnätet. Riksstyrelsens yttrande Riksstyrelsen håller med motionärerna om att höghastighetsbanor i Sverige är en tvivelaktig investering när den jämföras med andra järnvägsinvesteringar. Dels för att högastighetsbanorna är dyra och riskerar att bli samhällsekonomiskt olönsamma och dels för att bygget har stor påverkan på natur- och kulturvärden i tidigare orörda områden när banorna bildar en barriär och bullermatta utmed sträckningen och den fragmentering av landskapet som det leder till. Riksstyrelsen anser dock att motionärernas formulering om att generellt motsätta sig höghastighetsbanor är för kategorisk. Naturskyddsföreningen förespråkar investeringar i järnvägssystemet och att pengar som investeras i järnväg bör satsas där de gör störst miljönytta. Allt resande, inklusive korta pendlingsresor och godstransporter, ska inkluderas. Det innebär att höghastighetsbanor ges en låg prioritet. ”Tågboom” är ett av de prioriterade temana i fokusprojektet Klimatmaxa. Föreningen förespråkar att fyrstegsprincipen ska följas i transportplaneringen, i enlighet med Naturskyddsföreningens klimatpolicy. Fyrstegsprincipen är ett sätt att prioritera åtgärderna för minskade utsläpp från transportsektorn och är en arbetsstrategi som Trafikverket ska följa: 1. Åtgärder som kan påverka transportbehovet och val av transportsätt 2. Åtgärder som ger effektivare utnyttjande av befintlig infrastruktur och fordon 3. Begränsade ombyggnadsåtgärder 4. Nyinvesteringar och större ombyggnadsåtgärder Förslag till beslut Riksstyrelsen föreslår riksstämman besluta att Naturskyddsföreningen arbetar för ökade investeringar i järnvägsnätet. Prioriteten ska vara största miljönytta och allt resande inklusive korta pendlingsresor och gods-transporter ska tas i beaktande. Det innebär att höghastighetsbanor har låg prioritet.


120

Motion 48

Dnr 2016/0048

Tre nollvisioner för trafiken Redan år 2030 ska Sverige ha en fossilbränslefri fordonsflotta. Det är ett tufft mål. Den statliga utredningen ”Fossilfrihet på väg” (SOU 2013:84) talar om konflikten mellan Trafikverkets prognoser för trafikens utveckling och detta klimatmål. Enligt utredningen räcker det inte med teknisk utveckling på fordonen och större andel biobränslen, även trafikarbetet måste minska radikalt.

Det har varit svårt att få acceptans för de stora höjningar av priset på drivmedel som behövs för att få trafiken att minska. Genom att arbeta med tre andra självklara mål kan man nå målen utan så stora prishöjningar.

1. Målet ”inga döda eller allvarligt skadade i kollisioner” innebär bland annat att

hastighetsgränserna måste vara låga, speciellt i tätorterna. Det leder till att cykel och kollektivtrafiken ökar sin tidsmässiga konkurrensfördel gentemot bilen.

2. Målet: ”inga luftföroreningar i tätorterna” innebär att biltrafiken måste begränsas, till exempel via enkelriktningar, och att varutransporter i högre grad måste lastas om till mindre fordon med eldrift, kanske cykelbud. Det kan leda till förbud mot biltrafik de dagar man konstaterar höga halter av skadliga partiklar i luften.

3. Målet: ”inga utsläpp av växthusgaser” innebär en utveckling mot fordon som kan drivas utan fossila bränslen. Det är också målet från utredningen ”Fossilfrihet på väg”. De flesta fordon rullar mer än 15 år på vägarna så omställningen måste starta genast.

Lunds Naturskyddsförening vill att Naturskyddsföreningen ska arbeta för tre nollvisioner för trafiken: Inga döda eller allvarligt skadade i kollisioner, inga luftföroreningar i tätorterna och inga utsläpp av växthusgaser. Lund 31 januari 2016 Styrelsen i Lunds Naturskyddsförening Tomas Björnsson, vice ordförande Tfn 046-13 8158, epost [email protected]


121


Dnr 2016/0048

Tre nollvisioner för trafiken Motionärernas yrkande att Naturskyddsföreningen ska arbeta för tre nollvisioner för trafiken: Inga döda eller allvarligt skadade i kollisioner, inga luftföroreningar i tätorterna och inga utsläpp av växthusgaser. Riksstyrelsens yttrande Riksstyrelsen delar motionärernas åsikt om att fordonsflottan bör vara fossilfri år 2030. Det är ett viktigt steg för att klara klimatmålet och kan lättare nås genom motionärernas tre nollvisioner för trafiken: inga döda eller allvarligt skadade i kollisioner, inga luftföroreningar i tätorterna och inga utsläpp av växthusgaser. Dagens utveckling av transportsektorn är oroväckande. Resandet med bil och MC ökar som aldrig förr. Ökningen av persontransportarbetet är den största enskilda ökningen sedan 1950-talet. 2014 var den totala sträckan som personer färdades i bil och MC 116 miljarder kilometer. Det är en ökning med över 7 miljarder personkilometer på ett år, den största årliga ökningen på 64 år. En orsak är det låga oljepriset som varit det lägsta på 12 år. De små energieffektiviseringar som görs för att minska bränsleförbrukningen äts upp av den ökande trafikmängden. Exempelvis har dieselförbrukningen ökat per person, trots att det går åt mindre diesel per mil och bil. År 2012 användes i genomsnitt 115 liter per person, vilket ökade till 139 liter år 2014.

Med detta i åtanke arbetar Naturskyddsföreningen för att riksdagen ska anta ett mål om fossilfri fordonsflotta till 2030. Nollvisionen med bilden av en framtid där människor inte dödas eller skadas för livet i vägtrafiken är redan beslutad av riksdagen. Detta bör, som motionärerna föreslår, kompletteras med en vision om att luftföroreningar i tätorterna är noll. Målen är också avhängiga varandra då människor tyvärr dör som en följd av trafikens luftföroreningar och det är då både strategiskt och pedagogiskt att i enlighet med motionen hänga på två nya nollvisioner på den redan befintliga så att transportpolitiken på ett logiskt sätt utgår från alla tre. Förslag till beslut Riksstyrelsen föreslår riksstämman besluta att bifalla motionärernas yrkande


122

Motion 49

Dnr 2016/0049

Ett nationellt cykelvägnät Att stödja cykling som ett alternativ till fordonstrafik är viktigt. Då gäller det inte bara arbetspendling utan även fritids- och semesterresor. Längre cykelfärder utanför tätorterna är dock ofta svåra. Det finns kommuner som föredömligt har byggt ut sitt cykelvägnät, men det finns andra där cyklisterna lever farligt på vägarna, vilket gör att barnfamiljer inte gärna väljer en cykelsemester.

En stor andel av resorna görs på fritiden till och från olika aktiviteter och för inköp. En betydelsefull del av resandet görs på semestern.

Bristerna i cykelvägnätet beror bland annat på att Trafikverket kräver en stor medfinansiering av kommunerna, men också på snålt tilltagna anslag.

Trafikverket bör åläggas att satsa minst 2 mdr kr årligen på att bygga ut ett nationellt cykelvägnät längs det statliga vägnätet. Det kommer att bidra till att cyklingen ökar och framför allt göra det möjligt för människor att använda cykeln som transportmedel på sin semester.

Utformningen kan diskuteras och cykelvägarna behöver inte och bör inte nödvändigtvis gå längs trafikerade vägar. Det finns flera utredningar som kan tjäna som underlag, bland annat en som förordar att ett antal nedlagda banvallar används. Även äldre riksvägar som i dag har låg trafikintensitet, till exempel på grund av att det byggts en motorväg i närheten, kan användas. Det räcker med cirka tre meters vägremsa för att åstadkomma en bra cykelväg separerad från övrig trafik. De viktigaste cykelvägarna är förstås de som leder in och ut ur alla tätorter och som skulle göra det möjligt för människor att pendla in till sin centralort. Lunds Naturskyddsförening vill att Naturskyddsföreningen ska arbeta för att Sverige bör satsa minst 2 mdr kr årligen på att bygga ut ett nationellt cykelvägnät. Lund 31 januari 2016 Styrelsen i Lunds Naturskyddsförening Tomas Björnsson, vice ordförande Tfn 046-13 8158, epost [email protected]


123


Dnr 2016/0049

Ett nationellt cykelvägnät Motionärernas yrkande att Naturskyddsföreningen ska arbeta för att Sverige bör satsa minst 2 mdr kr årligen på att bygga ut ett nationellt cykelvägnät. Riksstyrelsens yttrande Riksstyrelsen instämmer i vikten av att främja cykelinfrastrukturen. En övergång från ett fossilberoende transportsystem till mer transporter med cykel, gång och kollektivtrafik innebär mindre utsläpp av klimatgaser och därmed mindre påverkan på klimatet både lokalt och globalt. Mer cykling ger även bättre framkomlighet, folkhälsa, jämställdhet, jämlikhet, privatekonomi och samhällsekonomi. Cykeln representerar också ett positivt lösningsorienterat budskap som Naturskyddsföreningen lyfter fram i kampanjen ”Klimatmaxa” under parollen ”Cykelchock”. För att öka cyklingen krävs bättre infrastruktur i form av cykelbanor, parkeringar, skyltningar etc. Infrastrukturen behöver förbättras både längs det statliga vägnätet, som motionärerna fokuserar på, och lokalt i kommunerna. Staten satsar i dag mindre än 1 % av de nationella infrastrukturanslagen på cykel. Naturskyddsföreningen arbetar därför för att anslagen till cykelinfrastrukturen ska öka. I den kommande nationella infrastrukturplanen behöver pengar satsas på att bygga ut ett nationellt cykelvägnät längs det statliga vägnätet, i enlighet med motionen. Föreningen arbetar också för att betydelsen av att satsa på ett nationellt cykelnät kommer att belysas i en nationell cykelstrategi. Riksstyrelsen föreslår därför riksstämman att bifalla motionen. Förslag till beslut Riksstyrelsen föreslår riksstämman besluta att bifalla motionärernas yrkande


124

Motion 50

Dnr 2016/0050

Minska resandet Att resande ska underlättas och att pendling ska stödjas har kommit att bli ett mantra i dagens samhällsplanering. Kommuner, regioner och transportbolag är nöjda när antalet pendlare ökar, och alla aktörer försöker på alla sätt att underlätta resandet.

Människor verkar vara beredda att förflytta sig en dryg timme om dagen. Det ser man i resvaneundersökningar i många länder och så har det varit i ett antal år. Det hjälper med andra ord inte att bygga ut infrastrukturen, människor lägger i genomsnitt samma tid på det dagliga resandet.

Den föreställning som säger att vi ska resa allt fortare och längre yttrar sig i en ständig utbyggnad av vägar, flygplatser och önskan om höghastighetståg i en fåfäng tro att världen skulle bli bättre av detta. Det tär hårt på jordens resurser och vårt utvecklade samhälle tjänar som en ytterst dålig förebild för de länder där utvecklingen nu går i en rasande takt.

Dessutom visar forskningen att detta resande inte har något samband med hur en stad, en region eller ett land utvecklas. Det finns regioner med ett äldre vägnät som det går bra för och det finns regioner som är fulla av motorvägar, men som ändå inte har en bra utveckling.

Vår förening ska inte bara arbeta för en överflyttning av resande till mer miljövänliga alternativ, vi måste också arbeta för att resandet ska minska om miljömålen ska nås. Jag föreslår Riksstämman besluta att Naturskyddsföreningen ska arbeta för att ändra det rådande mobilitetsparadigmet, att vi ständigt ska resa allt fortare och längre. Lund 31 januari 2016 Tomas Björnsson, Lund Tfn 046-13 8158, epost [email protected]


125


Dnr 2016/50

Minska resandet Motionärens yrkande att Naturskyddsföreningen ska arbeta för att ändra det rådande mobilitetsparadigmet, att vi ständigt ska resa allt fortare och längre. Riksstyrelsens yttrande Riksstyrelsen delar ståndpunkten om att resandet i transportsektorn behöver minska, annars kommer inte fordonsflottan att vara fossilfri år 2030. De små energieffektiviseringar som görs i transportsektorn för att minska bränsleförbrukningen äts i dag upp av den ökande trafikmängden. Naturskyddsföreningen verkar därför för en tät och diversifierad stadsstruktur för att minska behovet av resor. Bebyggelsen i tätorter bör förtätas och lokaliseras nära service och arbetsplatser. I glesbygd bör verksamheter som affär, bibliotek, café, apotek och andra servicefunktioner samlokaliseras för att minska transportbehovet. Det behöver också bli vanligare med resefria möten. Utgångspunkten i olika planeringsprocesser bör vara att prioritera tillgänglighet framför rörlighet. Externa köpcentra och annan transportgenererande verksamhet bör prövas som miljöstörande enligt miljöbalken.

Som motionären skriver är det ett stort problem att aktörer i infrastrukturplaneringen planerar efter trafikökningar. I stället måste aktörerna utgå från att trafiken behöver minska och följa fyrstegsprincipen. Riksstyrelsen föreslår därför att motionen bifalls. Förslag till beslut Riksstyrelsen föreslår riksstämman besluta att bifalla motionärens yrkande


126

Motion 51

Dnr 2016/0052

Skärpta utsläppskrav Vid klimatförhandlingarna i Paris kom världens länder överens om att begränsa den globala temperaturökningen till väl under två grader och att sikta på 1,5 grader. Detta är en seger för miljörörelsen som måste förvaltas väl.

De frivilliga åtaganden som världens länder har gjort siktar däremot snarare mot över tre graders uppvärmning.

Klimatavtalet gör det tydligt att utsläppen i världen måste ned till noll. Under andra halvan av seklet behövs enligt de flesta vetenskapliga modeller dessutom ett storskaligt system för att ta bort koldioxid ut luften. Det är mycket riskabelt att inteckna framtiden och hoppas på att ny teknik ska låta oss slippa minska utsläppen nu.

Om Sveriges och Europas åtaganden ska vara trovärdiga för utvecklingsländerna, så måste vi skärpa våra mål om hur fort utsläppen ska minska och hur snart de ska vara helt borta. I Sverige får vi inte heller använda någon kreativ bokföring och hoppas att vår skog ska kompensera våra utsläpp. Den koldioxid som skogen tar upp kommer att vara nödvändig för att minska på den koldioxid som redan släppts ut. Jag föreslår Riksstämman besluta att Naturskyddsföreningen ska arbeta för de svenska klimatmålen ska skärpas ordentligt. att Naturskyddsföreningen ska arbeta för de europeiska klimatmålen ska skärpas ordentligt. Lund 31 januari 2016 Tomas Björnsson, Lund Tfn 046-13 8158, epost [email protected]


127


Dnr 2016/0052

Skärpta utsläppskrav Motionärens yrkanden att Naturskyddsföreningen ska arbeta för de svenska klimatmålen ska skärpas ordentligt. att Naturskyddsföreningen ska arbeta för de europeiska klimatmålen ska skärpas ordentligt. ____________________________________________________________________________ Riksstyrelsens yttrande Motionären påpekar att de svenska och europeiska klimatmålen behöver skärpas för att leva upp till det nya Parisavtalet som världens länder enades om på COP21 i december.

Styrelsen delar helt motionärens uppfattning. Klimatmål som ligger i linje med vetenskapen, grundprinciperna i klimatkonventionen samt det nya Parisavtalet är högt prioriterade frågor i föreninges klimatarbete, och kommer så att vara fortsatt. Under det senaste året har ordförande Johanna Sandahl bland annat arbetat hårt för skärpta svenska klimatmål genom sin roll som sakkunnig i Miljömålsberedningen.

De mål som idag är beslutade i Sverige och EU är otillräckliga för att begränsa den globala medeltemperaturökningen till väl under två grader, och än mer otillräckliga för att ha chans att hålla ökningen till under 1,5 grader över förindustriell nivå. Framförallt är målen otillräckliga med hänsyn till Sveriges och EU:s ansvar att gå före i omställningen och minska utsläppen snabbare än jordens låg- och medelinkomstländer. Riksstyrelsen yrkar på bifall av motionärens yrkanden. Förslag till beslut Styrelsen föreslår riksstämman besluta att bifalla motionärens två yrkanden


128

Motion 52

Dnr 2016/0074

Kärnkraft löser inte klimatproblemen Klimatförändringar är ett av de prioriterade områdena i Verksamhetsriktlinjerna för Naturskyddsföreningen 2015-2018. Det råder stor enighet om att energiförsörjningen inte kan baseras på kol, olja och fossilgas. Även kärnkraftens koldioxidutsläpp är ur livscykelperspektiv stora. Energianvändningen måste minskas genom effektivisering och begränsat resursutnyttjande i första hand, utnyttjande av förnybara energikällor i andra hand. Trots att kärnkraften globalt sett är en försumbar energikälla med mycket begränsade möjligheter för snabb utbyggnad finns fortfarande förespråkare av kärnkraft. Detta trots att kärnkraft ger radioaktiva utsläpp och avfall som är farligt i hundratusentals år. Dessutom innebär kärnkraft uppenbara risker för haverier och kärnvapenspridning. Kärnkraften i Sverige brottas med stora ekonomiska problem till följd av låga elpriser och höga kostnader för säkerhet, bland annat beträffande förvaring av använt kärnbränsle. Dess bidrag till den svenska elförsörjningen minskar stadigt, och det är mer regel än undantag att reaktorer står stilla när det är som kallast. Tiden är mogen att förpassa den svenska kärnkraften till historien. Kärnkraftsindustrin i Sverige har lämnat in en ansökan om förvaring av kärnkraftsavfall i kapslar i berggrunden. Ansökan kommer att behandlas av Strålsäkerhetsmyndigheten (SSM) och Mark- och miljödomstolen vid Nacka tingsrätt. Slutligen kommer frågan att hamna hos regeringen för avgörande. Ansökan har stora brister, men kommer ändå att användas som ett argument för att kärnavfallsfrågan är löst och att därmed nya kärnkraftverk kan byggas i Sverige. Finland har kopierat den svenska metoden för avfallshantering och Finlands regering beslutade i november 2015 att godkänna metoden. Det finns långt gångna planer att bygga ett nytt kärnkraftverk tillsammans med ryska Rosatom i Pyhäjoki på finska sidan av Bottenviken. I det här läget är det angeläget att Naturskyddsföreningen lyfter fram de beskriva aspekterna på kärnkraftsfrågan och utmanar kärnkraftförespråkarna i den offentliga debatten. Vi föreslår riksstämman besluta att Naturskyddsföreningen på riksplanet diskuterar kärnkraftens roll i klimatfrågan, belyser dess ohållbara funktion i det svenska energisystemet och aktivt deltar i den offentliga debatten. att ett enkelt och konkret arbetsmaterial tas fram och kommuniceras till föreningens regionala och lokala organisationer. Olov Holmstrand, Linda Birkedal, Jan Lindholm, Catharina Lihnell Järnhester, Lena Lagerstam


129

Motion 53

Dnr 2016/0083

Ta ställning mot kärnkraft Just nu utformas en gemensam energistrategi i EU. Med syfte att skapa en -tryggare energiförsörjning, -större konkurrenskraft och -långsiktig hållbarhet. Kommissionen har lagt fram planer på en europeisk energiunion för att sörja för säker och klimatvänlig energi till rimliga priser för EU:s invånare och företag. I EU ska energin flöda fritt över landsgränserna. Ekonomin ska bli hållbar, koldioxidsnål och miljövänlig. EU ska bli ledande inom förnybar energi och gå i spetsen för arbetet mot den globala uppvärmningen. Energiunionen ska också hjälpa EU att visa en enad front i globala energifrågor. Det finns en risk, som måste undvikas, i den fortsatta energidebatten att man förväxlar koldioxidfri el med farlig kärnkraftsel. Det finns ca 440 kärnkraftverk i världen idag. Dessa är energiproducenter av 14 % av all el som produceras. Dessa anläggningar har en drifttid på mellan 40-60 år och när anläggningen har producerat el färdigt kvarstår ett avfall som behöver slutförvaras i ca 100 000 år. Det finns planer på att bygga flertalet nya kärnkraftverk på olika platser i värden. Jag föreslår riksstämman besluta att riksföreningen tydligt tar ställning mot alla utbyggnader av kärnkraft. att riksföreningen tydligt tar ställning mot den planerade kärnkraftsbyggnaden i finska Pyhäjoki att Naturskyddsföreningen aktivt arbetar för att bygga in en uteslutning av kärnkraftsel i riktlinjerna för den nya energiunionen i EU. Luleå 2016-01-31 Isabella Katsimenis


130


Dnr 2016/0074 och 2016/ 0083

Kärnkraft löser inte klimatproblemen Ta ställning mot kärnkraft Motionärernas yrkanden att Naturskyddsföreningen på riksplanet diskuterar kärnkraftens roll i klimatfrågan, belyser dess ohållbara funktion i det svenska energisystemet och aktivt deltar i den offentliga debatten (motion 52) att ett enkelt och konkret arbetsmaterial tas fram och kommuniceras till föreningens regionala och lokala organisationer (motion 52) att riksföreningen tydligt tar ställning mot alla utbyggnader av kärnkraft (motion 53) att riksföreningen tydligt tar ställning mot den planerade kärnkraftsbyggnaden i finska Pyhäjoki (motion 53) att Naturskyddsföreningen aktivt arbetar för att bygga in en uteslutning av kärnkraftsel i riktlinjerna för den nya energiunionen i EU (motion 53) Riksstyrelsens yttrande Riksstyrelsen delar motionärernas uppfattning att kärnkraften är ett ohållbart energislag som inte kommer att kunna lösa klimatkrisen. Det är verkligen en falsk lösning. Naturskyddsföreningen har därför tagit tydlig ställning för kärnkraftens avvecklande i Sverige till 2030 i Klimatpolicyn. Denna fråga har även drivits av riksföreningen i debattartiklar och i kampanjer på sociala media. På webben finns informationsmaterial om kärnkraft tillgängligt, exempelvis rapporten ”Finn fem fel på kärnkraften” och webbmaterialet ”Begrav kärnkraften. För alltid”. Riksföreningen har även tagit ställning mot kärnkraftsbygget i Pyhäjoki både i remissvar och i sociala media. Samtidigt som det är viktigt att lyfta problemen och riskerna med kärnkraft både i den offentliga debatten och i rapporter och informationsmaterial är det minst lika viktigt att lyfta alternativa lösningar för energisystemet. Att verka för ett 100 procent förnybart energisystem är ett alternativt sätt att verka mot kärnkraft. Detta för att slippa hamna i en debatt om ”pest eller kolera” i form av fossilt eller kärnkraft. Riksstyrelsen anser därför att det är bättre att lägga föreningens resurser på att verka för, och sprida information om hur vi kan uppnå, ett 100 procent förnybart energisystem. Naturskyddsföreningen arbetar med detta på riksplanet idag på


131

flera sätt, både genom att driva politiska förslag som främjar energieffektivisering och förnybar energi, genom att i debattartiklar och i sociala medier visa på möjligheterna med förnybart och genom påverkansarbete mot Energikommissionen. Exempelvis gav föreningen nyligen ut skriften ”Vad ska vi göra när det inte blåser?” för att visa att det går att balansera elsystemet utan kärnkraft och det finns även annat material tillgängligt på webben, till exempel rapporterna ”Dags att välja framtidens energisystem” och ”Klimatmaxa politiken”. Riksstyrelsen håller också helt med motionären i motion 53 om att det är viktigt hur riktlinjerna för den nya energiunionen i EU utformas. Föreningens möjligheter att direkt påverka EU-politiken är dock begränsade och vi arbetar därför med energifrågorna i EU som medlemmar i den brysselbaserade organisationen Climate Action Network Europe där föreningen gemensamt med andra organisationer driver kravet på en 100 % förnybar energisektor. Föreningen påverkar också den svenska regeringens ståndpunkter i EU-arbetet. Förslag till beslut Riksstyrelsen föreslår riksstämman besluta att anse det första yrkandet i motion 52 och 53 besvarade att avslå motionärernas andra yrkande i motion 52 att anse motionärens andra och tredje yrkande i motion 53 besvarat


132

Motion 54

Dnr 2016/0084

Hur tala med konsumenter om klimat? Enligt föreningens klimatmål vill Naturskyddsföreningen att utsläppen av växthusgaser i Sverige ska minska till nära noll år 2030. Även Johan Rockström, professor i miljövetenskap, driver att de svenska växthusgasutsläppen behöver minska till noll år 2030. I sitt Sommar-program i radion 2015 beskrev han den omställning av samhället som behövs och utmanade svenska politiker att göra Sverige fossilfritt till 2030. Hans program blev sedan det mest delade det året. Enligt honom räcker det inte att minska utsläppen inom Sveriges gränser. Vi behöver också ta ansvar för de utsläpp svenska konsumenter orsakar i andra länder när vi köper varor som har tillverkats utomlands och importerats hit. Enligt Johan Rockström behöver svenska konsumenter minska sin klimatpåverkan med ca 700 kg växthusgaser per år för att med jämn takt minska våra utsläpp från dagens genomsnitt på drygt 10 ton per person och år till 0 år 2030. (700 kg x 14 år = 9,8 ton.) Vad innebär detta för en svensk genomsnittlig konsument? Vilka val behöver jag göra när jag står inne i en butik? Går jag omkring på stan en lördag strax efter lönedag är det fullt med folk på gatorna med shoppingkassar i händerna. Men inte i någon butik kan jag få information om vilka varor jag kan köpa och vilka vanor jag behöver förändra för att minska mina utsläpp med 700 kg per år. Hur kan vi nå den genomsnittlige konsumenten och hur kan vi förklara hur stora förändringar som behövs? Föreningen skärpte sitt klimatmål vid riksstämman 2010. Sedan dess har det nu gått 6 år, mer än en fjärdedel av tiden till mål-året 2030. Föreningen har tagit fram en rapport med 100 förslag på politiska styrmedel för att minska utsläppen av klimatgaser. Nästan inga av dessa förslag har idag (januari 2016) genomförts. Det är helt nödvändigt att vi får politiska beslut som gör det lätt att göra rätt för konsumenter. Men hur får vi riksdagen att fatta dessa beslut? Det räcker inte att prata med politiker. För att dessa beslut ska kunna fattas i riksdagen behöver vi draghjälp av en bred opinion bland allmänheten. För att väljare (=konsumenter) ska förstå hur viktigt det är med politiska beslut behöver konsumenter förstå att det inte är marginella förändringar som löser klimatutmaningen, utan att stora förändringar av vanor och livsstil behövs. Om man inte vet hur vardagen kan se ut i ett nollutsläpps-samhälle om 14 år, om man inte förstår hur man kan ta sig till jobbet, i vilken bostad man kan bo, vad man kan äta, hur man kan fira semester, vad man kan göra på fritiden eller vilka prylar och heminredning man kan skaffa finns det för mycket osäkerhet för att många ska vilja stötta höjda koldioxidskatter och andra politiska styrmedel. Människor behöver kunna se hur vardagen ska fungera innan man går med på prishöjningar på växthusgasutsläpp. Hur beskriver vi det? Ett första steg kan vara att ange vilka varor och tjänster som orsakar stora utsläpp och vilka som orsakar små utsläpp. För att förstå att det inte handlar om en marginell förändring av livsstilen som kan klaras av med hjälp av frivillighet, behöver väljare (=konsumenter) få ett grepp om storleksordningen på omställningen. Johan Rockströms utmaning om 700 kg årlig minskning av växthusgasutsläppen från konsumtion per individ är en bra pedagogisk utmaning som visar att den här omställningen inte kan lösas med frivillighet, utan att politiska lösningar krävs, och att konsumenter (= väljare) behöver hjälpa till att skapa opinion för politiska beslut.


133

Naturskyddsföreningen har tillsammans med andra organisationer inom Klimatmålsinitiativet krävt att Sverige antar ett nationellt konsumtionsmål för växthusgaser. Har föreningen då något förslag på hur mycket utsläppen från konsumtion bör minska? Det nämns inte något förslag till konsumtionsmål i föreningens klimatpolicy från 2011. På webbsidan ”Högre politiska ambitioner är ett måste” från 2012 under rubriken ”Vi vill:” nämns inte heller något konsumtionsmål för klimatpåverkan. Ifall inte föreningen har något förslag till klimatmål för svensk konsumtion bör föreningen anta ett. Vi löser inga klimatproblem om vi lägger ner tillverkning i Sverige, flyttar den till låglöneländer och sedan importerar tillbaka varorna. Därför är det rimligt att samtidigt som vi minskar utsläppen inom Sveriges gränser även minskar utsläppen från vår konsumtion – vår import och våra utrikesresor. Jag föreslår riksstämman besluta att föreningen antar ett konsumtionsmål för klimatpåverkan likvärdigt med föreningens mål för utsläpp inom Sveriges gränser: nära noll utsläpp av växthusgaser från svensk konsumtion år 2030. att föreningen uppdaterar sina guider till konsumenter med information om vilka val som kan minska utsläppen av växthusgaser från konsumtion tillräckligt mycket för att i jämn takt nå nära noll år 2030. att föreningen genomför en kampanj som samtidigt riktar sig till konsumenter, företag och politiker med information om konsumtionens klimatpåverkan och krav på information om storleken på klimatpåverkan från varor och tjänster. att föreningen föreslår obligatorisk klimatdeklaration av varor och tjänster som ett politiskt styrmedel Jonas Hansson Göteborg Källor: Klimatmålsinitiativet (2015) Sverige måste ta ansvar för hela sin klimatpåverkan, http://www.klimatmal.se Naturskyddsföreningen (2012) Högre politiska ambitioner är ett måste, 2012-09-23,

http://www.naturskyddsforeningen.se/nyheter/hogre-politiska-ambitioner-ar-ett-maste Naturskyddsföreningen (2011) Policy - Klimat, 2011-11-19,

http://www.naturskyddsforeningen.se/sites/default/files/dokument-media/klimatpolicy_ny.pdf Rockström, Johan (2015) Sommar i P1, Sveriges Radio, 2015-07-12, http://sverigesradio.se/sida/avsnitt/571827 Rockström, Johan (2015) Tankar från en #Planetskötare, Stockholm Resilience Centre, 2015-07-17,

http://www.stockholmresilience.org/21/research/research-news/7-17-2015-tankar-fran-en-planetskotare.html


134


Dnr 2016/0084

Hur tala med konsumenter om klimat? Motionärens yrkanden att föreningen antar ett konsumtionsmål för klimatpåverkan likvärdigt med föreningens mål för utsläpp inom Sveriges gränser: nära noll utsläpp av växthusgaser från svensk konsumtion år 2030. att föreningen uppdaterar sina guider till konsumenter med information om vilka val som kan minska utsläppen av växthusgaser från konsumtion tillräckligt mycket för att i jämn takt nå nära noll år 2030. att föreningen genomför en kampanj som samtidigt riktar sig till konsumenter, företag och politiker med information om konsumtionens klimatpåverkan och krav på information om storleken på klimatpåverkan från varor och tjänster. att föreningen föreslår obligatorisk klimatdeklaration av varor och tjänster som ett politiskt styrmedel. ___________________________________________________________________________ Riksstyrelsens yttrande Riksstyrelsen delar helt motionärens frustration över att klimatarbetet går för långsamt. För att leva upp till Parisavtalet behöver Sverige anta tuffare utsläppsmål och kraftigt påskynda arbetet för att nå dem. Samtidigt måste det ske utan att svenska utsläpp flyttas utomlands, eller att utsläppen ”kompenseras” genom att räkna in sänkor eller utsläppshandel. För att Naturskyddsföreningens mål ”nära noll 2030” ska nås är det bråttom. Riksstyrelsen noterar dock med glädje att det mål föreningen antog 2011 nu, precis som motionären beskriver, har anammats av allt fler aktörer. Det samlade trycket ökar. Flera av de styrmedel som Naturskyddsföreningen föreslog i rapporten ”Klimatmaxa politiken” har genomförts, och ytterligare en rad utreds och förhandlas just nu. Men riksstyrelsen håller till fullo med om att det är långt ifrån tillräckligt. I skrivande stund, våren 2016, när motionerna behandlas håller Miljömålsberedningen som bäst på att förhandla fram en ny klimatpolitik, och riksstyrelsen och rikskansliet arbetar hårt med att påverka utfallet. Naturskyddsföreningen har ett skarpt mål för Sveriges utsläpp samt har i verksamhetsriktlinjerna (VRL) för 2014-2018 skrivit att också de konsumtionsrelaterade utsläppen ska minska snabbt. Föreningen har också skrivit under två debattartiklar tillsammans med 20 andra aktörer i det så kallade ”Klimatmålsinitiativet” som arbetar för ett konsumtionsmål. Riksstyrelsen anser att Naturskyddsföreningen även fortsättningsvis ska driva styrmedelskrav och information för att minska den svenska konsumtionens klimatpåverkan i Sverige och globalt.


135

Konsumentinformation om klimatsmarta val och vad den enskilda kan göra för att minska sin klimatpåverkan sprider Naturskyddsföreningen kontinuerligt, för närvarande bland annat genom fokusprojektet Klimatmaxa, och sedan länge bland annat genom Grön Guide. Det är en viktig del av föreningens verksamhet. Men att kvantifiera vad och hur mycket varje individ kan konsumera av olika varor och tjänster är svårt. Förutsättningarna skiljer sig kraftigt åt, och en sådan beräkning beror mycket på antaganden om framtida utveckling av teknik och politik. Riksstyrelsen tror mer på den typ av konsumentinformation föreningen redan bedriver, i kombination med stort fokus på att lobba för politiska beslut. Att lägga hela ansvaret på individen att uppnå hållbara utsläppsnivåer inom ramen för ett ohållbart system tror riksstyrelsen är fel väg att gå och yrkar därför på avslag av motionärens andra och tredje yrkanden. Miljömärkning och rankning av produkter i Top – Ten har föreningen arbetat med länge, och riksstyrelsen är av den åsikten att det är förvirrande för konsumenterna med olika märkningar för olika miljöproblem. Naturskyddsföreningen arbetar istället för att befintliga märkningar också ska inkludera klimathänsyn i sina kriterier. Riksstyrelsen yrkar därför på avslag på motionärens fjärde yrkande. Förslag till beslut Riksstyrelsen föreslår riksstämman besluta att Naturskyddsföreningen fortsätter driva styrmedelskrav och information för att minska den svenska konsumtionens klimatpåverkan i Sverige och globalt. att avslå motionärens andre, tredje och fjärde yrkande


136

Motion 55

Dnr 2016/0090

Hållbar semester En inte obefintlig del av dagens överkonsumtion av planetens resurser och hotet mot klimatet kommer från vårt sätt att semestra. Hittills finns det i Sverige allt för lite diskussion om hur vi kan kombinera denna del av vår fritid med hållbarhet. Till exempel släpper en flygresa tur och retur till Thailand ut motsvarande 6 ton koldioxid. Men även en 14 dagar lång kryssning på medelhavet ger upp till motsvarande 9 ton koldioxid.

I Tyskland har över 140 resebyråer sammanslutit sig i organisationen ”forum anders reisen” som gav sig en kodex för att inkludera hållbarhet och socialt ansvarstagande i sin verksamhet. Bland annat ska det inte erbjudas flygresor under en distans av 800 km. Om resmålet är under 3800 km ska resan pågå i minst en vecka. Vid ännu längre sträckor ska resan pågå i minst två veckor. Det finns även kriterier för att garantera bra arbetsvillkor för arbetstagare vid destinationen.

Naturskyddsföreningen gör redan idag reklam för att åka på semester i Sverige eller för att ta sig till destinationer med tåg eller buss. För att kunna kombinera semester med hållbarhet behövs dock även större tag och nya tankessätt. Resandet med tåg och buss måste både bli billigare jämfört med flyget och bli en del av själva upplevelsen. Om man åker på solsemester i Sydeuropa, varför inte göra en stopp eller två på kontinenten och upptäcka några sevärdheter på vägen? Tyvärr motarbetas denna målsättning för närvarande av att olika tågoperatörer snarare lägger ner nattåg istället för att bygga ut erbjudandet. Ett annat sätt att minska antalet långdistansresor är att konsumenten stannar längre på destinationen vid en enskild resa och exempelvis kombinerar bildningsresa med därpå följande solsemester. Vi föreslår riksstämman besluta att Naturskyddsföreningen ska verka för en attitydförändring inom samhället som gör det mer attraktivt att välja resmål som ligger inom eller nära Norden, att Naturskyddsföreningen ska uttala kritik mot åtgärder som försvårar hållbar semester för konsumenter, och att Naturskyddsföreningen ska verka för att resebyråer i Sverige främjar hållbar semester genom att se över möjligheter att minska resursförbrukning och att erbjuda alternativa transportsätt istället för flyget. Solna, 31 januari 2016 Daniela Guasconi och Florian Reitmann, Solna


137


Dnr 2016/0090

Hållbar semester Motionärernas yrkanden att Naturskyddsföreningen ska verka för en attitydförändring inom samhället som gör det mer attraktivt att välja resmål som ligger inom eller nära Norden, att Naturskyddsföreningen ska uttala kritik mot åtgärder som försvårar hållbar semester för konsumenter att Naturskyddsföreningen ska verka för att resebyråer i Sverige främjar hållbar semester genom att se över möjligheter att minska resursförbrukning och att erbjuda alternativa transportsätt istället för flyget. Riksstyrelsens yttrande Riksstyrelsen delar åsikten om att semesterresor måste bli mer hållbara. Det kan till exempel innebära att semestra på de smultronställen som finns nära eller att ta cykel, tåg och/eller buss till andra länder. Dessvärre väljer många i stället att ta flyget till semesterorten. Precis som motionärerna skriver beror det ofta på att flygbiljetterna är billiga, vilket beror på att de är kraftigt subventionerade. Skulle en flygresenär betala lika mycket skatt för flygfotogen som bilisten gör för bensin till bilen, skulle en Thailandsresa bli ungefär 5000 kronor dyrare. Bensinen är belagd med koldioxidskatt, energiskatt och moms, medan flyget inte är belagd med någon skatt alls. Bland inrikesresor flygresor subventioneras sträckorna Stockholm-Göteborg och Stockholm-Malmö mest då dessa två flyglinjer är Sveriges mest frekvent använda. Naturskyddsföreningen verkar för att flyget inte längre ska subventioneras bland annat för att stärka järnvägens konkurrenskraft i förhållande till flyget. Föreningen driver detta inom den rikstäckande kampanjen Klimatmaxa. Frågan om en flygskatt är i kampanjen sammanvävd med den del som kallas Tågboom. Häri verkar föreningen även för att nattågen ska vara kvar och uppmuntrar till resor med tåg och cykel i stället för bil och flyg. Naturskyddsföreningen har valt att prioritera kampanjen Klimatmaxa och riksstyrelsen anser därmed att föreningen verkar för hållbara resor men lyfter inte specifikt budskapet om hållbar semester som den dominerande innebörden i den samlade kommunikationen. Riksstyrelsen föreslår därför stämman att avslå yrkandena. Förslag till beslut Riksstyrelsen föreslår riksstämman besluta att avslå motionärernas samtliga yrkanden


138

Motion 56

Dnr 2016/0096

Ersättning cykelresor Idag är den skattefria ersättningen som en arbetsgivare betalar ut för bilresor i tjänsten 18,50 kr/mil.

Samma borde gälla för tjänsteresor som görs med cykel. Jag föreslår Riksstämman besluta att Naturskyddsföreningen arbetar för att den skattefria ersättningen för resor med cykel i tjänsten ska vara samma som för bilresor. Juoksengi 31 januari 2016 Urpo Taskinen medlem i Övertorneå Naturskyddsförening


139


Dnr 2016/0096

Ersättning cykelresor Motionärens yrkande att Naturskyddsföreningen arbetar för att den skattefria ersättningen för resor med cykel i tjänsten ska vara samma som för bilresor. Riksstyrelsens yttrande Riksstyrelsen håller med motionären om att den skattefria ersättningen som en arbetsgivare betalar ut för bilresor i tjänsten även bör gälla för tjänsteresor som görs med cykel. Det är ett bra arbetsgivaren men om arbetsgivaren betalar ut en skattefri bilersättning bör den också betala ut en skattefri ersättning för tjänsteresor med cykel. Detta bör ligga i arbetsgivarens intresse då ökad cykling bland annat leder till bättre hälsa för arbetstagaren. Motionärens förslag passar också in i föreningens kampanj Klimatmaxa med deltemat Cykelchock. Riksstyrelsen föreslår därför riksstämman att bifalla motionen. Förslag till beslut Riksstyrelsen föreslår riksstämman besluta att bifalla motionärens yrkande


140

Utskott 4. Skog och naturvård Motion nr Diarienummer Rubrik Sid

57 2016/0039 Strategi för hantering av gruvavfall 141

58 2016/0040 Öka regeringens kännedom om vår nya mineralpolicy 143

59 2016/0038 Gör skyddet av Vättern till överordnat riksintresse 145

60 2016/0041 Skapa geologiskt naturreservat av Norra Kärr Gränna 148

61 2016/0042 Öka kunskapen om vikten av biologisk mångfald 151

62 2016/0053 Vargstammens storlek 155

63 2016/0056 Höj kunskapen kring ekosystemtjänster 158

64 2016/0057 Invasiva arter 161

65 2016/0068 Sprängning som del i samhällsbyggandet bör avsevärt reduceras på

grund av dess samlade, irreversibla miljöpåverkan

165

66 2016/0095 Nästkommande åtgärdsprogram för kungsörn viktigt 169

67 2016/0013 Satsa kraftfullt på skogsfrågorna 172

68 2016/0025 Hotet mot mångfalden i skogen 176

69 2016/0034 Behov av pedagogiskt material om hoten mot skogen och behov av

åtgärder

180

70 2016/0043 Arbeta mer aktivt med naturvård skogen 184

71 2016/0077 Märkning av icke-palmoljeprodukter och divestering från ohållbar

palmolja

187


141

Motion 57

Dnr 2016/0039

Strategi för hantering av gruvavfall I Riksrevisionens rapport ”Gruvavfall- Ekonomiska risker för staten”, RIR 2015:20 från den 15 december, framgår vid granskning av gruvnäringen att det finns flera problem i verksamheten. Det gäller såväl fastställandet av de ekonomiska säkerheterna som i bevakningen av ställda säkerheter och i miljötillsynen över gruvverksamheter. Det innebär att nuvarande system inte i tillräcklig mån minimerar riskerna för staten och därmed skattebetalarna att bekosta nödvändig efterbehandling.

Gruvavfallet står för en mycket stor del av det totala avfallet som uppkommer i Sverige. Trots detta saknas det en långsiktig strategi för hantering av gruvavfall och bedömning av åtgärder för efterbehandling. En betydande del har farliga egenskaper, men endast ca 6000 ton har klassificerats som farligt. Naturvårdverket har föreskriftsrätt om klassificering, men har hittills inte utnyttjat denna ifråga om gruvavfall.

Miljökonsekvenserna är i många fall inte begränsade i tiden. Gruvbolagen föreslår ofta en säkerhet på 30 år efter nedläggning av verksamheten, vilket är otillräckligt under den långa tid som miljökonsekvenserna kvarstår. Dammarna beräknas av sakkunniga behöva hålla ”fram till nästa istid”.

Riksrevisionens rekommendationer bör understödjas av oss i Naturskyddsföreningen, som under många år haft god kunskap om dessa brister inom gruvnäringen, samt nyligen beslutat om en Mineralpolicy i linje med denna rekommendation. Vi föreslår riksstämman besluta att Naturskyddsföreningen verkar för att Naturvårdsverket, enligt Riksrevisionens rekommendationer, tar fram en långsiktig strategi för hantering av gruvavfall. Naturvårdsverket bör uppmanas att utnyttja sin föreskriftsrätt om klassificering av farligt avfall för gruvverksamheter. Tranås 2016-01-28 För Naturskyddsföreningen i Tranås, arbetsgruppen Värna vattnet genom Märta Svärd, ordförande Motionen stöds av Länsförbundet Jönköpings län, Örebro län, Östergötlands län samt Bankerydskretsen.


142


Dnr 2016/0039

Strategi för hantering av gruvavfall Motionärernas yrkanden att (riksstämman beslutar att) Naturskyddsföreningen verkar för att Naturvårdsverket, enligt Riksrevisionens rekommendationer, tar fram en långsiktig strategi för hantering av gruvavfall. Naturvårdsverket bör uppmanas att utnyttja sin föreskriftsrätt om klassificering av farligt avfall för gruvverksamheter. Riksstyrelsens yttrande Riksstyrelsen instämmer helt i motionärernas bedömning av Riksrevisionens rapport vilken utgör en högkvalitativ och viktig genomgång av bristerna i hanteringen av gruvavfall, samt i behovet av att Riksrevisionens tydliga rekommendationer och förslag omsätts i verklighet. Rapportens slutsatser innebär i förlängningen en skarp kritik mot dagens otillfredsställande mineralpolitik och minerallagstiftning. Slutsatserna är också ett huvudspår i Naturskyddsföreningens arbete med dessa frågor och i den nyligen antagna mineralpolicyn. Riksstyrelsen bejakar motionärernas idé om att föreningen ska verka för att Naturvårdsverket tar ansvaret för en långsiktig strategi för hantering av gruvavfall samt att Naturvårdsverket ska använda föreskriftsrätten även för gruvavfall. Detta faller väl inom ramen för Naturskyddsföreningens pågående arbete, vilket också innefattar opinionsbildning och politisk påverkan i syfte att förändra den svenska mineralpolitiken och lagstiftningen på området. Riksstyrelsen föreslår därför riksstämman att bifalla motionen. Förslag till beslut Riksstyrelsen föreslår riksstämman besluta att bifalla motionärernas yrkande


143

Motion 58

Dnr 2016/0040

Öka regeringens kännedom om vår nya Mineralpolicy Naturskyddsföreningens nyligen antagna mineralpolicy är väl genomarbetad och föreslår flera viktiga förändringar på den nu gällande lagstiftning som omfattar gruvnäringen. Policyn tar bl a upp förslag på åtgärder för att förebygga behov av ny brytning av mineralresurser, återbruk av material och produkter, återvinning av redan bruten mineral. I policyn framförs att lagstiftningen bör skärpas och införlivas i miljöbalken, tidigareläggning av miljöprövningen, att samhällsekonomisk avvägningsregel införs och ideella organisationer tillförsäkras talerätt vid undersökningstillstånd. I väntan på utredning och beslut om lagändring förslås flera åtgärder för förtydliganden i redan befintliga lagar och regler. Offentliggörandet av den nya policyn gick ganska obemärkt förbi, trots den pressinformation som hölls den 15 december. Tillfället konkurrerade naturligtvis med den förestående julruschen. Policyn är enligt uppfattning av de som sökt efter den, svår att hitta på ”nyheter” i vår information till allmänheten. Policyn är så välgjord och angelägen att den bör komma upp i ”rampljuset” och göras mer känd av intresserade och beslutsfattare. Vi förslår riksstämman besluta att Naturskyddsföreningen uppvaktar regeringen med åtgärdsförslagen i vår nyligen antagna, väl genomarbetade Mineralpolicy. Tranås 2016-01-28 För Naturskyddsföreningen i Tranås, arbetsgruppen Värna vattnet genom Märta Svärd, ordförande Motionen stöds av Länsförbundet Jönköpings län, Örebro län, Östergötlands län, Skaraborg samt Bankerydskretsen.


144


Dnr 2016/0040

Öka regeringens kännedom om vår nya Mineralpolicy Motionärernas yrkanden att (riksstämman beslutar att) Naturskyddsföreningen uppvaktar regeringen med åtgärdsförslagen i vår nyligen antagna, väl genomarbetade Mineralpolicy Riksstyrelsens yttrande Riksstyrelsen delar motionärernas uppfattning att den nyligen antagna mineralpolicyn bör användas som grund för politisk påverkan, vilket bland annat kan innebära en uppvaktning av berörda departement inom regeringen. Ett viktigt syfte med policyn är att den ska fungera som underlag för opinionsbildning och olika former av politisk påverkan på flera nivåer. Lanseringen av policyn skedde strax innan jul 2015, som motionärerna påpekar, i ett läge då förutsättningarna för mediegenomslaget inte var optimalt. Det var ett medvetet val att ändå lansera vid den valda tidpunkten eftersom en mycket angelägen rapport från Riksrevisionen gällande gruvavfall publicerades samma dag. Det totala genomslaget får ändå anses relativt gott. Mineralpolicyn kommer att ”återlanseras”, i betydelsen aktualiseras, ett flertal gånger framöver tack vare Naturskyddsföreningens pågående arbete med gruv- och mineralfrågorna. Syftet är opinionsbildning och politisk påverkan i frågorna för att uppnå målet i verksamhetsriktlinjerna: att förändra den svenska mineralpolitiken och lagstiftningen på området. Riksstyrelsen föreslår därför riksstämman att bifalla motionen. Förslag till beslut Riksstyrelsen föreslår riksstämman besluta att bifalla motionärernas yrkande


145

Motion 59

Dnr 2016/0038

Gör skyddet av Vättern till överordnat riksintresse Sjön Vättern är skyddad av fyra riksintressen enligt miljöbalken - för friluftsliv, fiske, natur och kulturmiljö. Östra Vätternbranterna ned mot sjön är biosförområde under UNESCO. Vättern är i sin helhet Natura 2000 – område. Vättern är dricksvattentäkt för en kvarts miljon människor och flera kommuner planerar att ansluta sig till Vätternvatten. Stockholm och norra Europa kan pga stigande havsnivå med saltvatteninträngning, klimatförändringar och översvämningar bli beroende av vatten från Vättern. Vättern har en extremt lång omloppstid – 60 till 65 år. Att jämföra med Vänern som har 3 till 7 års omlopp. Detta gör Vättern särskilt känslig för yttre påverkan under lång tid och långt tillbaka i tiden. Flera hot finns mot Vättern: - Försvarets flygövningsverksamhet över Vättern från Karlsborg med kraftigt ökat antal och utvidgade flygrörelser med ökad årsförbrukning av bl.a flygfotogen. - Begäran om ökade skjutövningar från stridsflygplan och helikoptrar, även i internationellt samarbete med Nato, innebär skott mot mål rakt ned i vattnet och sjöns botten. - Planerad dagbrottsgruva i Norra Kär, norr om Gränna, mindre än två kilometer från Vättern. Med stor risk för lakvattenavrinning under hundratals år eller fullskaligt dammbrott med oanade konsekvenser för vatten, natur och och miljö. Sammantaget gör alla dessa hot att skyddet av Vättern borde stå över andra samhällsintressen. Motioner om skyddet har lämnats från flera partier i riksdagen, men avslagits. Vi föreslår riksstämman besluta att Naturskyddsföreningen förslår regeringen att utreda möjligheten att göra skyddet av Vättern till överordnat riksintresse för dricksvatten. Tranås 2016-01-28 Naturskyddsföreningen i Tranås, arbetsgruppen Värna Vattnet genom Märta Svärd, ordförande Motionen stöds av Länsförbundet Jönköpings län, Örebro Län, Skaraborg samt Bankerydskretsen.


146


Dnr 2016/0038

Gör skyddet av Vättern till överordnat riksintresse Motionärernas yrkanden att Naturskyddsföreningen förslår regeringen att utreda möjligheten att göra skyddet av Vättern till överordnat riksintresse för dricksvatten. Riksstyrelsens yttrande Riksstyrelsen noterar att Vättern redan idag har status som område av riksintresse enligt 3 kapitlet miljöbalken för fyra olika aspekter: friluftsliv, yrkesfiske, naturvård och kulturmiljövård. Detta innebär dock inget skydd i egentlig mening, eftersom de aktuella bestämmelserna i 3 kapitlet är kopplade till en avvägningsbestämmelse i 3 kap. 10 §. Dessutom har enligt bestämmelsen i miljöbalken 3:9 totalförsvarets behov ett slags företräde vid avvägningar. Detta är fallet beträffande Vättern genom att delar av sjön används som skjutfält. Vättern är vidare riksintresse i sin helhet i egenskap av utpekat Natura 2000-område (miljöbalken 4:8). Detta innebär ett tämligen starkt skydd för hela sjön, genom de bestämmelser i miljöbalken kap. 6 (om MKB) och i kap. 7 (om tillstånd och tillåtelse) som är kopplade till bestämmelsen i 4:8. Det krävs mycket starka skäl för att tillåta åtgärder i ett Natura 2000-område som kan medföra att området skadas eller påverkas på ett betydande negativt sätt. Denna bedömning sker med utgångspunkt i de naturtyper och arter som utgjort grund för utpekandet till Natura 2000. Vidare är Östra Vätternbranterna ned mot sjön biosförområde enligt UNESCO:s bestämmelser. Ett utpekande till biosfärområde innebär i sig inget skydd, utan istället en skyldighet för landet där området utpekas. Via den nationella lagstiftningen ska området ges ett relevant skydd, i synnerhet biosfärområdets kärnzon. Miljöbalkens bestämmelser om riksintressen innehåller idag inte begreppet ”dricksvatten”. Däremot säger 3 kap. 8§ följande: ”Mark- och vattenområden som är särskilt lämpliga för anläggningar för industriell produktion, energiproduktion, energidistribution, kommunikationer, vattenförsörjning eller avfallshantering skall så långt möjligt skyddas mot åtgärder som kan påtagligt försvåra tillkomsten eller utnyttjandet av sådana anläggningar”. Begreppet ”vattenförsörjning” finns alltså angivet som grund för riksintresseutpekande när det gäller anläggningar för detta ändamål. Motionens innebörd - att göra Vättern till överordnat riksintresse för dricksvatten– kräver mot bakgrund av vad som sagts ovan en ändring av miljöbalken, vilket i sin tur kräver ett riksdagsbeslut. Att åstadkomma lagändringar får eller kan i regel inte ske utan att det föregås av


147

rejäla utredningar. Det är alltså ett tämligen medel- till långsiktigt arbete som krävs för att få till stånd det som motionen avser. Att införa dricksvatten som ett – likt totalförsvaret – överordnat riksintresse är en tämligen genomgripande förändring av miljöbalken. Det måste bedömas vara en mycket stor utmaning för föreningen att driva ett sådant krav. Att framgångsrikt driva lagändringar är ett mycket mödosamt arbete, och Naturskyddsföreningen har goda skäl att prioritera sådana insatser på ett genomtänkt sätt. Riksföreningen har redan på agendan att driva lagförändringar inom en rad områden, till exempel skogsvårdslagen och minerallagen. Riksstyrelsen bedömer att resurser saknas för att driva ytterligare lagstiftningsfrågor vid sidan av dessa. Det finns emellertid andra möjligheter att driva arbetet i riktning mot de mål som motionen tar upp. Riksstyrelsen bedömer att den mest effektiva strategin i detta fall är ett idogt engagemang i arbetet med att genomföra ramdirektivet för vatten, på alla relevanta nivåer. Riksstyrelsen bedömer att detta EU-direktiv har bra målformuleringar och att det är ett starkt regelverk. Det kommer dock bli en mödosam process för Sverige att verkligen nå direktivets mål om god ekologisk status. Ett led i arbetet med ramdirektivet för vatten, lite mer på kort sikt, är engagemang i berörd vattendelegationen inom Södra Östersjöns vattendistrikt. Förslag till beslut Riksstyrelsen föreslår riksstämman besluta att ge stöd till berörd vattendelegation inom Södra Östersjöns vattendistrikt


148

Motion 60

Dnr 2106/0041

Skapa ett geologiskt naturreservat av Norra Kärr, Gränna I en lokalt producerad Tranås-film, för Holavedens Hembygdsförening i samband med ett studiebesök om sällsynta jordartsmetaller i Norra Kärr från den 5 juni 1982, intervjuas geologen Folke Wallman, tidigare anställd av Boliden. Boliden köpte via Folke Wallman Norra Kärr 1972 med syfte att göra kristallglas av mineralen Nefelinsyenit, en fältspatsbergart som innehåller sällsynta jordartsmetaller. Problemet för Boliden var att bergarten innehöll 1 % järnmalm (egerin) som färgade glaset fel. Detta innebar att det inte gick att framställa kristall och man lade ned planerna. Geologer besökte då, år 1982, detta område regelbundet för att titta på de sällsynta bergarterna, främst tyskar som kom ca 2 ggr/år i busslaster, samt skolbarn och turister. Området var då, enligt Folke Wallman, naturskyddat av länsstyrelsen pga de sällsynta jordartsmetallerna. Detta har dock ej gått att få verifierat av länsstyrelsen i Jönköping. Nuvarande prospektör för gruvan i Norra Kärr har uppgivit ekonomisk osäkerhet. Troligen beroende av sjunkande världsmarknadspriser på alla mineraler, speciellt REE- Rare Earth Elements, som man avser att bryta. Inmutningen lägger ”en våt hand” över hela området. Boende vid Norra Kärr och människor som är beroende av natur- och vattenmiljön, känner hotet över sig så länge tillstånden kvarstår. Även om nuvarande prospektör upphör, kan vilken annan aktör som helst köpa in rättigheter och tillstånd. Naturskyddsföreningen i Tranås förslår att en utredning görs för att tillskapa ett geologiskt naturreservat i området och öppna upp det för allmänheten. Det finns flera geologiska naturreservat i Sverige, t ex: - Lindberga naturreservat i Karlsborgs kommun, Västergötland. Här finns hällar med 1,9 miljarder år gamla vulkaniska bergarter, till större delen olika utbrottsprodukter som aska och bomber i fast form. Delvis består berggrunden av lavaflöden som omvandlats till kuddlavor. - Kalkbro naturreservat i Strängnäs kommun, Uppland med intressant geologi och flera ovanliga mineraler. - Stensjöstrands Naturreservat, utanför Halmstad. Berggrunden är unik i jämförelse med andra berggrunder i södra Sverige. Innehåller flera ovanliga bergarter.


149

Vi föreslår riksstämman besluta att Naturskyddsföreningen uppvaktar Naturvårdsverket om möjligheten att utreda om mineralfyndigheten vid Norra Kärr, norr om Gränna kan ombildas till ett geologiskt naturreservat. Tranås 2016-01-28 Naturskyddsföreningen i Tranås, arbetsgruppen Värna vattnet genom Märta Svärd, ordförande Motionen stöds av Länsförbundet i Jönköpings län, Örebro län, Östergötlands län samt Bankerydskretsen.


150


Dnr 2016/0041

Skapa ett geologiskt naturreservat av Norra Kärr, Gränna Motionärernas yrkanden att Naturskyddsföreningen uppvaktar Naturvårdsverket om möjligheten att utreda om mineralfyndigheten vid Norra Kärr, norr om Gränna kan ombildas till ett geologiskt naturreservat. Riksstyrelsens yttrande Motionärerna vill att Naturskyddsföreningen uppvaktar Naturvårdsverket om möjligheten att utreda om ett geologiskt naturreservat kan bildas vid Norra Kärr. Geologiska värden kan mycket väl ligga till grund för bildande av naturreservat, enligt miljöbalkens bestämmelser. Visserligen nämns inte geologi som specifik grund för reservatsbildning, men geologi måste enligt Naturskyddsföreningens uppfattning sägas ingå i begreppet ”vårda och bevara värdefulla naturmiljöer”. Naturreservat kan bildas av länsstyrelsen i respektive län, eller av kommunen. Det är samma regelverk som gäller oavsett vilken beslutsmyndigheten är. Däremot kan inte Naturvårdsverket bilda naturreservat. Den uppvaktning som motionen yrkar på bör därför ske hos Länsstyrelsen i Jönköpings län och möjligen också i Östergötlands län, om det tilltänkta reservatet även berör det länet. Som en följd av detta är det berörda länsförbund som bör genomföra uppvaktningen. Riksstyrelsen ser att rikskansliet kan utgöra ett kunskapsstöd inför en sådan uppvaktning. Förslag till beslut Riksstyrelsen föreslår riksstämman besluta att uppmuntra Naturskyddsföreningens berörda länsförbund Jönköpings och möjligen Östergötlands uppvaktar berörd/-a länsstyrelser om att utreda om det, utifrån områdets speciella geologiska värden, kan bildas ett naturreservat av det område som omfattas av mineralfyndigheten vid Norra Kärr, norr om Gränna, samt att uppdra åt riksstyrelsen att i det sammanhanget bidra med kunskapsstöd till berörda länsförbund.


151

Motion 61

Dnr 2016/0042

Öka kunskapen om vikten av biologisk mångfald Människor idag blir mer och mer medvetna om klimatförändringar och eventuella följder som kommer med dem. Vi anser att Naturskyddsföreningen jobbat mycket aktivt och bra för att bidra till detta, samt att man är oerhört bra på att lyfta fram de saker som varje människa själv kan göra för att bidra till att förhindra uppvärmningen av jorden. Vi vill att Naturskyddsföreningen framöver satsar lika mycket kraft och energi på att belysa hotet mot biologisk mångfald och följderna av detta på kort och lång sikt. Enligt Johan Rockströms berömda modell över jordklotet med dess 9 planetära gränsvärden är värdena redan överskridna vad gäller biologisk mångfald. Ändå diskuteras detta alltför sällan, på vare sig nationell, regional eller lokal nivå. Kunskapen om Sveriges flora och fauna minskar hos befolkningen över lag och detta kanske kan bidra till att diskussionen om vikten av biologisk mångfald uteblir. Vi vill att Naturskyddsföreningen satsar på olika projekt med fokus på biologisk mångfald. Både genom att sprida kunskap om arter men även hur och varför mänskligheten är beroende av dem. Det kan till exempel vara att satsa på att belysa olika ekosystem, eller enstaka arter vars roll är enkel att förmedla. Att fokusera på ekosystemtjänster är bra till viss del men fokus får inte bara bli att arter ska finnas till för människornas skull, utan för sin egen. Därmed får biologisk mångfald ett egenvärde. Naturskyddsföreningen borde förmedla kunskapen om det intrikata system som ett ekosystem är, från systemet Jorden till minsta organism. Som ett led i detta ser vi även att Naturskyddsföreningen lägger mer resurser på att arbeta med naturvård. Tidigare var detta ett av föreningens allra största område, som tyvärr blivit eftersatt idag, trots kanske ett ännu större behov idag. Länsförbunden behöver stöttning i dessa frågor, och utvecklingen av att arbeta med naturvård på regionkanslierna skulle kunna vara ett steg. Ett annat exempel på naturvårdsarbete är att lägga mer resurser på att driva miljörättsmål.


152

Vi föreslår riksstämman besluta att Naturskyddsföreningen lägger fokus på att belysa vikten av biologisk mångfald för mänskligheten samt att arbeta mer aktivt med naturvård att Naturskyddsföreningen lägger mer resurser på olika projekt som syftar till att sprida kunskap om arter, ekosystem och ekosystemtjänster att Naturskyddsföreningen lägger mer resurser på stöttning åt länsförbunden och kretsarna i naturvårdsfrågor och utvecklar naturvårdsarbetet på regionkanslierna att Naturskyddsföreningen lägger mer resurser på att driva miljörättsmål Malung 2016-01-31 Naturskyddsföreningen Dalarna Naturskyddsföreningen Västernorrland Naturskyddsföreningen Västerbotten Naturskyddsföreningen Jämtland-Härjedalen Naturskyddsföreningen Kalmar Naturskyddsföreningen Örebro Naturskyddsföreningen Gävleborg


153

Yttrande över motion 61 Dnr 2016/0042

Öka kunskapen om vikten av biologisk mångfald Motionärernas yrkanden att Naturskyddsföreningen lägger fokus på att belysa vikten av biologisk mångfald för mänskligheten samt att arbeta mer aktivt med naturvård. att Naturskyddsföreningen lägger mer resurser på olika projekt som syftar till att sprida kunskap om arter, ekosystem och ekosystemtjänster. att Naturskyddsföreningen lägger mer resurser på stöttning åt länsförbunden och kretsarna i naturvårdsfrågor och utvecklar naturvårdsarbetet på regionkanslierna. att Naturskyddsföreningen lägger mer resurser på att driva miljörättsmål. Riksstyrelsens yttrande Biologisk mångfald ingår integrerat sedan många år i Naturskyddsföreningens verksamhetsriktlinjer (VRL), framför allt genom VRL-områdena skog, hav och jordbruk. Men även områdena Klimat och Miljögifter har långsiktigt mycket stor betydelse för möjligheten att nå såväl föreningens egna som riksdagens miljömål. Liksom vad som gäller för de flesta områden inom miljöpolitiken måste en del av arbetet bedrivas på nationell nivå av riksföreningen, exempelvis påverka nationell politik, lagstiftning och opinionsbildning på riksnivå. En annan del av arbetet måste bedrivas på regional nivå. Mycket viktigt arbete och många viktiga beslut för biologisk mångfald sker inom länsstyrelserna, landstingen, regionerna samt läns- och regionvisa förvaltningar inom bolag och offentlig samverkan exempelvis mellankommunal samverkan om fysisk planering. En stor del av arbetet måste ske på lokal nivå där varje kommun är en viktig aktör att påverka. Men även lokalt brukande och lokal påverkan på biologisk mångfald måste oftast göras genom kretsarnas arbete. Vad som sagts ovan gäller även i hög grad ekosystemtjänster, som ju ytterst är något som ekosystemen, som en del av den samlade biologiska mångfalden, tillhandahåller åt samhället. Spridning av kunskap om arter, ekosystem och ekosystemtjänster är något som ingår löpande i Naturskyddsföreningens arbete, i många olika sammanhang. Det kan handla om debattartiklar, kommunikation via webben, deltagande i paneldebatter eller remissyttranden. Riksstyrelsen menar att det är på det integrerade sättet, parallellt med kretsar och länsförbund, som föreningen bäst jobbar med denna uppgift. Resurser används redan nu för att stötta länsförbund och kretsar i naturvårdsfrågor, och att utveckla naturvårdsarbetet på de regionala kanslierna. Exempel på detta är fortbildningen


154

Vindkraft på rätt plats som genomförs tillsammans med Studiefrämjandet, handledningar, seminarier för erfarenhetsutbyte, stöd och kunskapsöverföring i olika konkreta ärenden (skog, gruvor, torvtäkter, vattenkraft, strandskydd, rovdjursfrågan och jakt- och viltförvaltning är några exempel). Riksstyrelsen anser att denna process ytterligare behöver utvecklas och stärkas. Dels genom det fortsatta samarbetet mellan riksföreningen och de regionala kanslierna, dels genom olika fortbildningsinsatser utifrån de områden där behoven av fortbildning, erfarenhetsutbyten och workshops är som störst. Att driva miljörättsmål är ett område där Naturskyddsföreningen nått stora framgångar under de senaste åren, inte minst inom biologisk mångfald. Samma principiella uppdelning av ansvar och arbete som skisseras ovan måste gälla även inom detta område. Till exempel måste beslut som tas på länsnivå bevakas och övervägas om de ska överklagas av varje länsförbund vilket medför ett fortsatt behov av fortbildning och erfarenhetsutbyte. Riksstyrelsen avser att, inom ramen för tillgängliga resurser, försöka stärka insatserna inom området och samtidigt nå ut till fler medlemmar än idag. Förslag till beslut Riksstyrelsen föreslår riksstämman besluta: att anse motionärernas första och tredje yrkande besvarade att i linje med motion 63 (dnr 2016/0056) ta fram material som kan användas av kretsar och länsförbund för att sprida kunskap om ekosystemtjänster lokalt och regionalt att avslå motionärernas fjärde yrkande


155

Motion 62

Dnr 2016/0053

Vargstammens storlek Vargstammens storlek skall bestämmas politiskt i utsedd ordning. På samma sätt som vi oss själva beskatta skall vi också bestämma vargplågans storlek. Regeringen och riksdagen har skapat en ordning för detta. De senast årens överklagandestrategi av s.k. miljöorganisationer har ju lett till löjets gräns! Jurister sitter och avgör frågor de inte alls har inblick i! Myndighetsbeslut skall respekteras och inte okynnes överklagas. Jag motionerar om att Svenska Naturskyddsföreningen inte vidare skall överklaga beslut fattade av myndigheter och domstolar rörande vargstammens storlek, skyddsjakt och övrig beskattning lokalt, regionalt och för hela riket. Lennart Torstensson Medlem nr 32273496


156


Dnr 2016/0053

Vargstammens storlek Motionärens yrkanden att Naturskyddsföreningen i Sverige inte vidare skall överklaga beslut fattade av myndigheter och domstolar rörande vargstammens storlek, skyddsjakt och övrig beskattning lokalt, regionalt och för hela riket Riksstyrelsens yttrande Vargen är en del av vår biologiska mångfald. Riksstyrelsen menar att utgångspunkten är att Sveriges vargpolitik och dess tillämpning måste vara laglig. Den skall vara förenlig med bestämmelserna i EU-rätten (art- och habitatdirektivet) samt andra internationella åtaganden. Rovdjurspolitiken ska också bidra till att nå de miljökvalitetsmål som riksdagen har lagt fast. Riksstyrelsens hållning beträffande skador är att dessa givetvis alltid är oönskade. Skador ska i första hand förebyggas, i andra hand ersättas. Ersättningen bör vara generös. Då bl.a. de rättsliga förutsättningarna är uppfyllda kan en begränsad, väl motiverad och varsam skyddsjakt vara aktuell. Skyddsjakten får dock inte hindra utveckling och upprätthållande av en livskraftig vargstam. Naturskyddsföreningen driver på för att de förebyggande insatserna, med syfte att minimera skadorna från varg, ska stärkas. Det gäller inte minst statliga anslag till åtgärder som uppförande och skötsel av stängsel. Förutom att direkta kostnader för skador ersätts lantbrukaren bör även indirekta skador ersättas på ett bättre och enklare sätt än idag. Naturskyddsföreningen överväger alltid noga om talerätten ska utnyttjas. Beträffande denna ärendegrupp fick Naturskyddsföreningen talerätten fastlagd genom dom i Högsta förvaltningsdomstolen i december 2015. Myndighetsutövning måste vara grundad i korrekt tillämpning av regelverk. Därför måste det vara möjligt att få myndighetsbeslut överprövade. Det är ett grundfundament i varje rättsstat. Vargen är fridlyst enligt det strikta skydd den svenska vargpopulationen har i EU:s art- och habitatdirektiv, som är bindande för Sverige. I direktivet är förbud mot dödande av vissa djurarter, såsom vargen, av central betydelse men undantagsbeslut om jakt efter varg kan tillåtas i vissa fall. Rättsprövningen innebär att det blir klarlagt hur detta undantag kan och får användas, vilket gör det lättare att hitta en långsiktig lösning på rovdjursförvaltningen. De hittillsvarande domarna om jakt på varg visar att skyddet är strikt, och att det är varje myndighet, i varje beslut, som måste visa att grund för undantag från detta skydd föreligger.


157

Förslag till beslut Riksstyrelsen föreslår riksstämman besluta: att avslå motionärens yrkande


158

Motion 63

Dnr 2016/0056

Höj kunskapen kring ekosystemtjänster Enligt naturvårdsverket är ekosystemtjänster “de produkter och tjänster som naturens ekosystem ger oss människor och som bidrar till vårt välbefinnande”. Genom att använda begreppet belyser man hur viktigt ekosystemet är för oss människor något som kan vara provocerande för oss naturälskare som anser att naturen har ett värde i sig själv. Men det finns mycket att vinna på att använda ekosystemtjänstbegreppet om man vill bevara arter och ekosystem och se till att exempelvis grönytor i städer inte försvinner. Det är förmodligen vårt bästa ekonomiska argument för att se till att städer blir gröna, att natur inte exploateras och att våtmarker och andra blåa miljöer restaureras och återskapas. Begreppet ekosystemtjänster används alltmer i stadsplanering och exempelvis klimatanpassnings-program, men det går alldeles för långsamt. Fortfarande finns det stora kunskapsluckor kring vad ekosystemtjänster är och hur begreppet kan användas. År 2013 kom riksdagen med en ny strategi för biologisk mångfald och ekosystemtjänster, men detta beslut måste sippra ner till kommunerna eftersom dessa har ansvar för stadsplaneringen. Regler i Plan och bygglagen sätter till viss del käppar i hjulen för integrering av ekosystemtjänster i exempelvis detaljplaner, men det är också därför kunskapen om dessa tjänster måste höjas på politisk nivå. Riksdagens strategi får inte bli en hyllvärmare utan bör vara vägen framåt för Sverige i hållbar stadsplanering och klimatanpassning. Naturskyddsföreningen har ett stort ansvar att höja kunskapen om ekosystemtjänster såväl hos allmänhet som hos politiker. Därför bör riksorganisationen starta en kampanj med fokus på ekosystemtjänster i stadsplanering och klimatanpassning. Kampanjen ska nå ut brett och ge stöd till lokala kretsar i deras arbete att nå ut till kommunala politiker. Vi föreslår riksstämman besluta att starta en kampanj för att höja kunskapen kring ekosystemtjänster. Målet ska vara att ekosystemtjänstbegreppet integreras i stadsplanering och klimatanpassning att vi inom kampanjen verkar för att Plan och bygglagen ska öppna för att särkrav i form av ekosystemtjänster kan ställas vid stadsplanering att riksstyrelsen tar fram material som de lokala kretsarna kan använda för att påverka sina kommunala politiker och andra viktiga aktörer att riksstyrelsen tar fram en rapport där man belyser värdet, även det ekonomiska, av ekosystemtjänster i Sverige. Malmö den 31 januari 2016 Naturskyddsföreningen i Malmö


159


Dnr 2016/0056

Höj kunskapen kring ekosystemtjänster Motionärernas yrkanden att starta en kampanj för att höja kunskapen kring ekosystemtjänster. Målet ska vara att ekosystemtjänstbegreppet integreras i stadsplanering och klimatanpassning att vi inom kampanjen verkar för att Plan och bygglagen ska öppna för att särkrav i form av ekosystemtjänster kan ställas vid stadsplanering att riksstyrelsen tar fram material som de lokala kretsarna kan använda för att påverka sina kommunala politiker och andra viktiga aktörer att riksstyrelsen tar fram en rapport där man belyser värdet, även det ekonomiska, av ekosystemtjänster i Sverige. Riksstyrelsens yttrande Motionärerna yrkar på att en kampanj för att höja kunskapen kring ekosystemtjänster ska skapas för att ekosystemtjänst-begreppet ska integreras i stadsplanering och klimatanpassning och att Plan- och bygglagen (PBL) ska öppna för att särkrav i form av ekosystemtjänster ska kunna ställas. Vidare yrkar motionärerna på att material och en rapport tas fram för att belysa värdet av ekosystemtjänster i Sverige. Riksstyrelsen instämmer i vikten av ekosystemtjänster, i dagens och framtidens samhällsbygge. Frågan går tvärs politikområden, och handlar ytterst om villkoren för människan här på jorden. Den går också tvärs Naturskyddsföreningens olika områden i verksamhetsriktlinjerna (VRL), och kan sägas beröra alla fem (jordbruk/mat, skog/naturvård, klimat/energi, miljögifter samt marint/fiske). Flera av de åtgärder som motionen yrkar på utförs dock bättre av andra aktörer än Naturskyddsföreningen, enligt riksstyrelsens bedömning. Det pågår mycket arbete och många processer kring ekosystemtjänster just nu. En rapport om värdet av ekosystemtjänster är till exempel Naturvårdsverket, i samarbete med andra myndigheter och vetenskapssamhället, bättre lämpad att ta fram än Naturskyddsföreningen. En kunskapskampanj vore ett vällovligt initiativ men i ljuset av de prioriteringar som måste göras bedömer riksstyrelsen att andra områden har större behov rörande fortbildning. Angående att öka kunskapen om ekosystemtjänster genom att tillgängliggöra informationsmaterial och underlag för påverkan via vår webb och via Naturkontakt så är riksstyrelsen positiv. Sådant material kan och bör utvecklas fortlöpande. Angående yrkandet om ändringar i PBL är det riksstyrelsen erfarenhet att den typ av lagändring som krävs bör hanteras samlat och vid rätt tillfälle. Riksstyrelsen har vidare noterat en rad


160

områden där PBL behöver ses över och förbättras i miljösyfte, vilket inkluderar frågan om ekosystemtjänster. Men det är, enligt riksstyrelsen, inte sannolikt att ett sådant tillfälle kommer att inträffa under de närmaste två åren. Förslag till beslut Riksstyrelsen föreslår riksstämman besluta att riksstyrelsen noterar det andra yrkandet som en viktig uppgift att på sikt adressera men att den måste göras i ett sammanhang där Naturskyddsföreningen tar sig an PBL-frågor samlat att bifalla motionärernas tredje yrkande att avslå motionärernas första och fjärde yrkande


161

Motion 64

Dnr 2016/0057

Kunskapskampanj kring invasiva arter Främmande invasiva arter har blivit ett allt större hot i Sverige. Enligt Naturvårdsverket är en främmande art en “art, underart, population eller proveniens som inte under historisk tid naturligt förekommit i Sverige…” och att den är invasiv innebär att den “hotar biologisk mångfald och ekosystemtjänster”. Dock utgör dessa arter inte bara ett hot mot den biologiska mångfalden utan även ett stort ekonomiskt hot mot jordbruk och skogsbruk. Exempel på invasiva arter i Sverige är växterna blomsterlupin, jättebalsamin och jätteloka, där saften av den senare dessutom orsakar brännskador om man samtidigt utsätts för solljus. Bland de främmande invasiva djurarterna i Sverige kan nämnas spansk skogssnigel och mink. Mårdhunden bekämpas som tur är aktivt i Sverige inte bara sprider den rävens dvärgbandmask utan den kan även decimera fågel och groddjurspopulationer där den etablerar sig. I Malmö kommun har stora resurser gått till att försöka bekämpa den regionalt invasiva växten havtorn, som har spridit sig vid brofästet och på det sättet utarmat den annars rika floran i området. En av de viktigaste riktlinjerna vad gäller bekämpandet av invasiva arter är att upptäcka och sätta in åtgärder mot dem tidigt. Att vänta och se har i många fall visat sig förödande. Förståelsen för konsekvenserna av invasiva arter är i många fall mycket bristande, såväl bland allmänhet som bland politiker och det har också gjort att det finns brist på resurser för detta viktiga arbete. Naturskyddsföreningen bör ha en starkare roll vad gäller spridandet av kunskap kring invasiva arter och har även stora möjligheter att utöva påtryckningar på politiken så att rätt mängd resurser avsätts till bekämpningen av dessa arter. Ett första steg är att ta fram en lista äver de arter som orsakar störst problem, samt en lista över arter som kan tänkas bli ett problem i framtiden om inga åtgärder vidtas. Till listan ska det finnas länkar till information om arternas biologi, vad riskerna är med dem och hur de kan bekämpas på bästa sätt. Därefter bör föreningen ta fram ett informationsmaterial som kan användas av de lokala kretsarna för att sprida kunskap och ha kampanjer. Vi föreslår riksstämman besluta att riksstyrelsen tar fram en lista över främmande invasiva arter i Sverige, samt en lista över arter som kan komma att bli det i framtiden att riksstyrelsen till listan kopplar information om arternas biologi, riskerna som de utgör och hur de kan bekämpas att riksstyrelsen tar fram ett informationsmaterial som kan användas vid lokala kampanjer mot invasiva arter


162

att vi startar en kampanj i syfte att informera allmänhet och politiker om hotet från invasiva arter. Genom kampanjen driver vi aktivt på för att få politiker att förstå vidden av problemet, exempelvis genom att skriva debattartiklar och kontakta ansvariga ministrar. Malmö den 31 januari 2016, Naturskyddsföreningen Malmö


163


Dnr 2016/0057

Kunskapskampanj kring invasiva arter Motionärernas yrkanden att riksstyrelsen tar fram en lista över främmande invasiva arter i Sverige, samt en lista över arter som kan komma att bli det i framtiden att riksstyrelsen till listan kopplar information om arternas biologi, riskerna som de utgör och hur de kan bekämpas att riksstyrelsen tar fram ett informationsmaterial som kan användas vid lokala kampanjer mot invasiva arter att vi startar en kampanj i syfte att informera allmänhet och politiker om hotet från invasiva arter. Genom kampanjen driver vi aktivt på för att få politiker att förstå vidden av problemet, exempelvis genom att skriva debattartiklar och kontakta ansvariga ministrar. Riksstyrelsens yttrande Riksstyrelsen instämmer i att frågan om invasiva arter (invasive alien species, IAS) är viktig, och konstaterar samtidigt att en hel del har gjorts och görs på såväl EU-nivå som i Sverige i syfte att adressera detta problem. Inom EU beslöts för något år sedan en EU-förordning om just invasiva arter, den så kallade IAS-förordningen. Arbete pågår inom medlemsländerna att genomföra och tillämpa denna rättsakt. Till denna hör en EU-gemensam lista över IAS-arter. Tanken är att listan ska kompletteras med nationella listor som medlemsländerna själva tar fram och lägger fast. Enligt den information riksstyrelsen inhämtat pågår arbete på Naturvårdsverket och Havs- och vattenmyndigheten, med hjälp av SLU/Artdatabanken, kring detta. SLU har till exempel tagit fram och även testat kriterier för invasivitet. Arbete pågår även med att validera fynduppgifter i Sverige rörande de arter som är upptagna på EU-listan. En kampanj övervägs också från myndighetshåll rörande akvatiska IAS. Vidare hade Naturvårdsverket, i samråd med en rad myndigheter, under 2014 i uppdrag att revidera den nationella strategin och handlingsplanen för främmande arter och genotyper (Naturvårdsverkets rapport 5910), i ljuset av den antagna EU-förordningen. Som framgår ovan har IAS-frågan adresserats seriöst av myndigheterna och politiken. Självklart återstår ett mödosamt genomförande. Riksstyrelsen bedömer ändå att det finns en rad viktigare områden inom fältet biologisk mångfald som bör ges högre prioritet, till exempel biologisk mångfald i skog och odlingslandskap och föreslår därför stämman att avslå motionen.


164

Förslag till beslut Riksstyrelsen föreslår riksstämman besluta: att avslå motionärernas yrkanden


165

Motion 65

Dnr 2016/0068

Sprängning som del i samhällsbyggandet bör avsevärt reduceras på grund av dess samlade, irreversibla miljöpåverkan Naturskyddsföreningen bör verka för att sprängning av berg som normalmetod vid byggande av bostäder och samhällets infrastruktur i största möjliga mån bör undvikas och att planerade konstruktioner i största möjliga utsträckning förläggs till sådana markområden där sprängning inte behövs och där de destruktiva effekterna av byggnationerna kan minimeras när dessa en gång har tjänat ut. Uppfinning av moderna sprängmedel har inneburit att under de senaste drygt hundra åren har samhället i flera delar av landet genomfört en radikal omformning av lokala och regionala berglandskap och omöjliggjort att det på flera håll karakteristiska ursprungslandskapet kan lämnas vidare i brukat, men oförstört skick till kommande generationer. Trots att de samlade effekterna av det senare seklets byggmetoder drastiskt har förändrat landskapet bedöms nästan genomgående ingreppen ha "ingen betydande miljöpåverkan" av kommuner och andra organ inblandade i planprocesserna. Det idag väldiga behovet av nya bostäder, ökande krav på för-enkling av planprocesser och en bristande oförmåga att se den samlade landskaps-/miljöpå-verkan leder till att ännu fler känsliga områden riskerar att råka ut för en irreversibel land-skapsförstöring om inte detta problem lyfts upp på dagordningen. Sprängningarna leder till att framtida lokala och regionala landskap med berg som viktigt karaktärsinslag kommer att bestå av landskap översållat med onaturliga "bombkratrar" och djupa "diken" av varierande storlek. Ursprungslandskapets utseende, egenskaper och värden kommer på många håll inte att kunna upplevas av framtida generationer och naturliga förut-sättningar för växt- och djurliv samt ekosystemtjänster riskerar att för alltid påverkas. I Stockholms län finns exempel från såväl fastlandet som från skärgården där betydande, och ökande sår i landskapet uppkommit efter väldigt ovarsamma sprängningsarbeten. Stock-holmsområdet med krans- och skärgårdskommuner ligger i ett unikt inlandsisslipat sprick-dalslandskap. Detta är idag utsatt för en mycket påtaglig fysisk förändring där antalet intakta berghällar försvinner i rasande snabb takt. Vi har samtidigt en lagstiftning som förhindrar oss att elda på berghällar och att knacka in nya hällristningar. Det framstår nästan absurt i ljuset av den förstörelse som görs i samband med nybyggnationer. Ska vi bygga ett hållbart samhälle bör även landskapsaspekter in bland miljöfrågorna.


166

Vi föreslår riksstämman besluta att sprängning som normalmetod vid samhällsbyggande minimeras. Större hänsyn måste tas till de ackumulerade irreversibla effekterna på landskapet/miljön än idag vid miljöprövning. att byggande i första hand förläggs till sådana marktyper där ingrepp i mark kan återställas efter användning utan att permanenta skador uppstår. Landskapet ska kunna brukas utan att förbrukas. att det ställs större krav på utformning av byggnader, infrastruktur m.m. så att dessa inte förutsätter sprängning för genomförande. Alternativa och mer långsiktigt hållbara lösningar måste tas fram. Idag ifrågasätts inte sprängningar och deras samlade miljöeffekter på landskapet tillräckligt, inte ens i miljöprövningar. Gunnar Aneer Beatrice Sundberg Stockholms naturskyddsförening Ordförande Stockholms naturskyddsförening

Figur. Exempel på förekomst och utbredning av sprängningar i en "grön" stockholmsförort. Röd färg visar utbredningen av sprängningar i markytan enbart för husgrunder i stadsdelen Bagarmossen under de senaste 70 åren. Sprängningsområden för ledningsarbeten och vägar är därtill inlagda endast i ett litet område uppe i NV. Lila färg visar områ-den som är på förslag att nyexploateras. Som synes är en betydande del av landskapet söndersprängt. Bilden säger inget om sprängningarnas storlek, vilket varierar kraftigt i djupled. Stadsdelen är till största delen byggd på hällmark. Bagarmossens tills för 70 år sedan i stort sett orörda hällandskap kan i en framtid svårligen återställas.


167


Dnr 2016/0068

Sprängning som del i samhällsbyggandet bör avsevärt reduceras på grund av dess samlade, irreversibla miljöpåverkan Motionärernas yrkanden att sprängning som normalmetod vid samhällsbyggande minimeras. Större hänsyn måste tas till de ackumulerade irreversibla effekterna på landskapet/miljön än idag vid miljöprövning. att byggande i första hand förläggs till sådana marktyper där ingrepp i mark kan återställas efter användning utan att permanenta skador uppstår. Landskapet ska kunna brukas utan att förbrukas. att det ställs större krav på utformning av byggnader, infrastruktur m.m. så att dessa inte förutsätter sprängning för genomförande. Alternativa och mer långsiktigt hållbara lösningar måste tas fram. Idag ifrågasätts inte sprängningar och deras samlade miljöeffekter på landskapet tillräckligt, inte ens i miljöprövningar. Riksstyrelsens yttrande Riksstyrelsen instämmer i konstaterandet att sprängning onekligen har irreversibla effekter. Dock måste detta miljöproblem, liksom andra miljöproblem, dimensioneras. Hur stort är detta problem satt i ett vidare miljöpolitiskt sammanhang? Riksstyrelsen menar att sprängning i första hand ska adresseras i den kommunala fysiska planeringen, via arbetet med och påverkan på översiktsplanering och detaljplaner, liksom i samband med planering av ny infrastruktur som väg- och järnvägsplaner. Riksstyrelsen anser inte att det vore meningsfullt att på nationell nivå driva ett generellt förbud mot sprängning i samband med bebyggelseutveckling eller anläggande av infrastruktur. Att däremot minimera miljöpåverkan i samband med varje sådan planering är givetvis viktigt, och bör vägas in i samband med att miljökonsekvensbeskrivningar (MKB) tas fram och värderas som underlag i själva beslutsprocessen. Det är dock så att många infrastruktursatsningar på järnväg och kollektivtrafik, som är helt nödvändiga för att adressera utmaningen i transportsektorns miljöpåverkan, på i första hand klimatet, inte kan ske utan sprängning. Vidare är det rimligt och nödvändigt att det sker en samlad avvägning av ett projekts samlade miljöpåverkan innan ett beslut om genomförande tas och där utgör konsekvenser av sprängning endast en av många miljöaspekter.


168

Förslag till beslut Riksstyrelsen föreslår riksstämman besluta: att avslå motionärernas yrkanden


169

Motion 66

Dnr 2016/0095

Nästkommande åtgärdsprogram för kungsörn viktigt Utvecklingen för kungsörnen sett till hela landet är ostadig och det finns skäl att belysa kungsörnens situation extra mycket kommande år. Enligt Naturvårdsverket ”har det visat sig att den genomsnittliga produktiviteten i kungsörnsstammen blir allt lägre, vilket på sikt kan äventyra artens status i Sverige.” En mycket viktig siffra att ta i beaktande för kungsörn är siffran 0,4. Det är nämligen så att 0,4 ungar per par och år är gränsvärdet för en positiv tillväxt i populationen. Vad siffran låg på 2015 är okänt för undertecknad men enligt Naturvårdsverket är ”trenden negativ och åren 2013 och 2014 har trendlinjen, det vill säga den genomsnittliga produktionen, legat under 0,4 ungar per par. Det bör innebära att stammen på sikt minskar.” Antalet ungar per par signalerar tydligt hur bra det går för kungsörnsstammen, det vill säga om det blir tillräckligt många nya kungsörnar så att populationen växer. Helst bör det komma ut ett kraftigt överskott av ungar per kungsörnspar då kungsörnen möter många faror idag. Kollisioner med tåg eller vägtrafik, kollisioner och elchockar vid elledningar och transformatorer, illegal jakt, blyförgiftning samt kollision med vindkraftverk, telemaster och stängsel utgör en stor del av dödsorsakerna. Därtill så finns risker för störningar vid kungsörn i samband med skogsbruket. Antalet lämpliga boträd, ”örntallar”, är ofta sällsynta i landskapet och det händer att potentiella botallar avverkas. Nu gällande åtgärdsprogram för kungsörn tog slut 2015 då det sträckte sig mellan 2011-2015. Således behöver ett nytt åtgärdsprogram tas fram och det finns skäl för naturvårdsorganisationerna att verkligen följa upp det åtgärdsprogrammet för 2011-2015. Kungsörnen behöver allt stöd den kan få och det är verkligen viktigt att ta reda på hur de insatser som görs kan bli ännu bättre. Här kan Naturskyddsföreningen hjälpa till att trycka på och bör kliva fram ordentligt tillsammans med Kungsörn Sverige och SOF. Jag föreslår Riksstämman besluta att Naturskyddsföreningen spelar en aktiv roll i arbetet med att ta fram det kommande åtgärdsprogrammet för kungsörn att Naturskyddsföreningen utnyttjar sitt kontaktnät och sin tyngd i naturvårdssammanhang för att trycka på där åtgärderna för kungsörn inte gått lika bra som man hoppats i åtgärdsprogrammets som var fram till 2015. Anders Tranberg, medlem


170


Dnr 2016/0095

Nästkommande åtgärdsprogram för kungsörn viktigt Motionärerens yrkanden att Naturskyddsföreningen spelar en aktiv roll i arbetet med att ta fram det kommande åtgärdsprogrammet för kungsörn att Naturskyddsföreningen utnyttjar sitt kontaktnät och sin tyngd i naturvårdssammanhang för att trycka på där åtgärderna för kungsörn inte gått lika bra som man hoppats i åtgärdsprogrammets som var fram till 2015. Riksstyrelsens yttrande Motionären yrkar på att Naturskyddsföreningen ska ta en aktiv roll i framtagandet av det kommande åtgärdsprogrammet för kungsörn. Kungsörnen tillhör de så kallade toppkonsumenterna i näringskedjan och arten har som sådan en mycket viktig funktion i den svenska naturen. Enligt Naturvårdsverket så tycks den genomsnittliga produktiviteten hos den svenska kungsörnsstammen sjunka, vilket på sikt kan äventyra artens status i Sverige. Den genomsnittliga produktionen under senare år har legat under 0,4 ungar per par, vilket är under miniminivån för när stammen på sikt riskerar att minska. Särskilt som kungsörnen möter många faror idag; kollisioner med tåg eller vägtrafik, vindkraftverk, telemaster, stängsel, elledningar och transformatorer samt illegal jakt och blyförgiftning, vilka utgör en stor del av dödsorsakerna. Därtill så finns risker med störningar i samband med skogsbruk. Antalet lämpliga boträd, så kallade ”örntallar”, är ofta sällsynta i landskapet och potentiella botallar avverkas fortfarande. Ett tidigare nationellt åtgärdsprogram för kungsörn, antaget av Naturvårdsverket, slutade gälla år 2015. Därefter har kungsörnen behandlats inom ramen för förvaltningsplaner för de stora rovdjuren (jämte varg, järv, björn och lo). Bakgrunden till det är att kungsörnen omfattas av regeringens och riksdagens rovdjurspolitik (olika propositioner och riksdagsbeslut från år 2000 och framåt). Bedömningen av artens bevarandestatus i landet varierar beroende på vem som gör bedömningen. Populationen i södra Sverige tycks i ökande, medan dito i norra Sverige är sviktande. Enligt Naturvårdsverket planeras inget nytt åtgärdsprogram för kungsörn, utan den antagna förvaltningsplanen (gäller mellan år 2013-2017) har övertagit åtgärdsprogrammets funktion. Mot bakgrund av ovan ser riksstyrelsen det inte som fruktbart att satsa på att få fram ett nytt åtgärdsprogram, i stället för en förvaltningsplan. Viktiga delar i bevarandearbetet med kungsörn handlar om metoder som att begränsa illegal jakt, förföljelse, boplundring och blyförgiftning. Dessa aspekter fanns tydligt beskrivna liksom åtgärder däremot i det avslutade åtgärdsprogrammet. I nu gällande förvaltningsplan hänvisas enbart till åtgärdsprogrammet i flera av dessa punkter, vilket är en brist.


171

Riksstyrelsen anser att det i första hand är innehållet i den nu gällande förvaltningsplanen som behöver justeras. Det gäller i första hand åtgärder mot trafik- och tågolyckor; elolyckor vid kraftledningar och transformatorer; kollisioner med vindkraftverk och telemaster samt blyförgiftning. I åtgärdsprogrammet listas också en lång rad åtgärder som kan vidtas för att motverka skogsbrukets negativa effekter på kungsörnen, vilka också i stort sett saknas i förvaltningsplanen. Dessa skrivningar bör föras in i förvaltningsplanen. Många av åtgärderna som förknippas med artens bevarande behöver genomföras på regional och lokal nivå. Riksstyrelsen anser att det är en fråga särskilt för kretsar och länsförbund att involveras i, snarare än att drivas från rikskansliet. 2010 bildades föreningen Kungsörn Sverige http://www.kungsorn.se /, vilken sedan dess samordnar kungsörnsinventeringarna i landet och aktivt verkar för en livskraftig kungsörnspopulation. Det finns alltså en särskild förening som specifikt driver kungsörnsfrågan, och som dessutom har lokala och regionala noder. Denna förening har av givna skäl en nära koppling till Sveriges ornitologiska förening – BirdLife Sverige. Riksstyrelsen anser att det är viktigt att inom den ideella naturvården undvika att jobba överlappande utan istället eftersträva att komplettera varandra inom ”den ideella familjen”. Självklart är det ändå värdefullt att aktiva i vår Naturskyddsförening bidrar till arbetet lokalt och regionalt inom ramen för Kungsörn Sveriges arbete. Förslag till beslut Riksstyrelsen föreslår riksstämman besluta att uppdra åt riksstyrelsen att verka för att förbättra Naturvårdsverkets nu gällande förvaltningsplan med de punkter ur det tidigare åtgärdsprogrammet som inte behandlas i tillräcklig utsträckning i förvaltningsplanen, samt uppmuntra berörda kretsar, länsförbund och enskilda aktiva medlemmar att bidra till det arbetet som utförs inom ramen för Kungsörn Sverige, lokalt och regionalt. att anse motionärens andra yrkande besvarat.


172

Motion 67

Dnr 2016/0013

Föreningen bör satsa kraftfullt på skogsfrågorna för att bidra till förändring mot ett hållbart skogsbruk och rädda mångfalden i våra skogar. Omvandlingen av ett rikt skogslandskap till ett produktionslandskap har skett på kort tid och med drastiska metoder. Resultatet har också blivit en drastisk minskning av den biologiska mångfalden. Helt enkelt en utarmning av viktiga nationella värden, som vi varit stolta över och gärna visat upp för besökare. Idag är de områden vi kan erbjuda såväl inhemska skogsbesökare som utländska till stora delar fula hyggen och barrplanteringar, oftast med gran som dominerande trädslag. Den stora potential som naturturismen har haft håller på att krympa allt mer. De vinster vi skulle kunna göra på en utökad naturturism skulle sannolikt vara betydligt större än de kortsiktigt minskade inkomster som skulle drabba skogsbruket. Enligt en beräkning som gjorts i Laxå kommun skulle en buffertzon kring Tivedens nationalpark med ett hänsynsfullare skogsbruk kosta Sveaskog 3 miljoner per år, men inbringa 10 miljoner för turismföretag och för kommunen. Naturturism är också en näring som skapar sysselsättning i bygder där det är viktigt med arbetstillfällen som försvunnit i den förvandling som skogsbrukets rationalisering medfört. Situationen för skogens biologiska mångfald är mycket allvarlig med nästan 2000 rödlistade arter och därutöver ett stort antal kraftigt tillbakaträngda. I det boreo-nemorala skogslandskapet numera dominerat av unga granskogar minskar en mängd moss- och lavarter. De mister sina livsmiljöer då lövträden successivt gallras bort och kvarvarande rester betas ned av en tät älgstam. Det är tyst i vårta skogar idag. Det fågelliv man möter idag vid en skogspromenad är mycket sparsamt. En förändring som skett på kort tid. Skogsbruket bedrivs idag efter mottot: Frihet under ansvar. Detta skulle prägla den nya skogspolitik som beslutades 1993. Resultatet blev istället i stor utsträckning Frihet utan ansvar. En svag lagstiftning med små möjligheter att implementera nödvändiga skydds- och hänsynsåtgärder, och en skogsmyndighet utan myndighet som handlar enligt "gammal praxis", har inneburit ett hejdlöst intensivt skogsbruk där ingen hänsynslöshet är möjlig att bestraffa. Dagens kalhyggesbruk, som redan drabbat stora delar av Sveriges skogsareal, riskerar att i framtiden drabba all icke skyddad skog med ytterligare, kanske omfattande och definitiva, förluster av skogslandskapets biologiska mångfald. Scenarier av framtida skogsbruk pekar på möjligheten av ett allt intensivare utnyttjande av virkesråvaran. Detta kan bli förödande då det i dagsläget inte existerar ett områdesskydd som ger tillräcklig konnektivitet och möjligheter för spridning och överlevande i ett landskapsperspektiv. Förlusten av biologisk mångfald kommer att fortsätta om inte en drastisk förändring av skogspolitiken sker.


173

I denna allvarliga situation är Naturskyddsföreningen mycket tyst och osynlig. Visst, det finns några få som arbetar och sliter, men som är alltför ensamma och helt otillräckligt uppbackade. Vi anser att Naturskyddsföreningen måste högprioritera skogsfrågorna medan det fortfarande finns några biologiska värden kvar att bevara. Några av de mest angelägna förändringar som krävs är: - Förändring och skärpning av skogsvårdslagens och dess inlemmande i Miljöbalken - En stor utbildningssatsning mot såväl markägare som skogspersonal. - Klara hänsynsregler som gynnar den biologiska mångfalden. - Stopp för monokulturer i skogen. - Kraftigt ökade anslag till skydd och skötsel av skog med höga naturvärden. - Plan för restaurering av skogsmark som har förutsättningar att på sikt få höga naturvärden. Jag föreslår riksstämman besluta att Naturskyddsföreningen högprioriterar skogsfrågorna i verksamhetsriktlinjerna. att naturavdelningen får en kraftig resursförstärkning. att Naturskyddsföreningen satsar kraftfullt på att utbilda och engagera skogsintresserade medlemmar ute i landet och vitaliserar Skogsnätverket. att Naturskyddsföreningen ska vara en tydlig och kraftfull skogspolitisk aktör som möts med respekt i samhället. att Naturskyddsföreningen samarbetar med övriga naturvårdsorganisationer för att uppnå största möjliga effekt i en nödvändig förändring av landets skogspolitik. Alingsås 2016-01-26 Naturskyddsföreningen Norra Älvsborg B. Ingvar Andersson, ordförande


174


Dnr 2016/0013

Satsa kraftfullt på skogsfrågorna Motionärernas yrkanden att Naturskyddsföreningen högprioriterar skogsfrågorna i verksamhetsriktlinje att naturavdelningen får en kraftig resursförstärkning att Naturskyddsföreningen satsar kraftfullt på att utbilda och engagera skogsintresserade medlemmar ute i landet och vitaliserar Skogsnätverket att Naturskyddsföreningen ska vara en tydlig och kraftfull skogspolitisk aktör som möts med respekt i samhället att Naturskyddsföreningen samarbetar med övriga naturvårdsorganisationer för att uppnå största möjliga effekt i en nödvändig förändring av landets skogspolitik Riksstyrelsens yttrande Riksstyrelsen delar motionärernas beskrivning av tillståndet i skogen och bristerna i dagens skogspolitik och skogsvårdslagstiftning. Det intensiva skogsbruket som bedrivs i Sverige har omvandlat vår natur i grunden och medfört en kris för den biologiska mångfalden samtidigt som skogens sociala och kulturhistoriska värden drabbas negativt. Möjligheterna att bedriva andra näringsgrenar som på ett eller annat sätt är beroende av skog, såsom exempelvis turism och renskötsel, blir allt svårare. Biologisk mångfald fortsätter att minska liksom grönområden inom och i anslutning till tätorter och det finns ett stort behov av att restaurera och nyskapa sociala och ekologiska värden. Sverige kommer med nuvarande politik och regelverk inte kunna nå vare sig de politiskt beslutade miljökvalitetsmålen eller flera internationella åtaganden som rör skog. Sveriges skogsbruk är helt enkelt inte långsiktigt hållbart. Skogsfrågorna är ett av Naturskyddsföreningens fem prioriterade områden i de verksamhetsriktlinjer som antogs under stämman 2014. Samtliga dessa områden är högprioriterade i föreningens arbete. Sedan 2012 har föreningen haft ett stort fokus på att förändra skogspolitiken och skogsvårdslagstiftningen. 2014 presenterades rapporten Ny vår för skogen, ett förslag på en ny skogspolitik och ny lagstiftning. Naturskyddsföreningens mål är att skogsvårdslagstiftningen ska integreras i miljöbalken och föreningen arbetar nu aktivt för att påverka de stora politiska processer som pågår just nu, Nationella skogsprogrammet samt översynen av skogsvårdslagen. Naturskyddsföreningens skogspolitiska förslag innebär, bland annat, en mångfald i skogsbruksmetoder, förbättrade möjligheter att nå miljö- och friluftsmålen, att Sverige ska klara att följa EU-rätten samt att viktiga steg mot ett verkligt hållbart skogsbruk ska tas. I det


175

skogspolitiska påverkansarbetet samverkar föreningen med en rad andra organisationer som till exempel Värdsnaturfonden WWF, BirdLife Sverige, Ekoturismföreningen med flera. Utöver det politiska påverkansarbetet har Naturskyddsföreningen sedan 2014 genomfört flertalet träffar med skogsengagerade medlemmar i kretsar, länsförbund och skogsgrupper runt om i hela landet. Träffarnas syfte har varit utbildningar om föreningens skogspolitiska förslag, att lyssna in vad skogsaktiva medlemmar arbetar/vill arbeta med samt att fånga upp synergier mellan skogsaktivas och riksföreningens arbete i syfte att kunna stötta och hjälpa varandra. Denna satsning kommer att fortsätta under 2016. Skogsnätverket är en viktig nod för föreningens skogsgrupper. Nätverket är tänkt att aktivera och samla medlemmar från hela landet. Nätverkets koordinator är anställd på rikskansliet och har i uppgift att samordna nätverket, anordna nationella nätverksträffar samt informera om viktiga händelser. Rikskansliet gör sitt yttersta för att underlätta för de skogsaktivas arbete. Dels genom nära samverkan mellan koordinatorn och övriga anställda på rikskansliet, dels genom att Naturskyddsföreningen fortsätter utbilda och engagera skogsintresserade medlemmar ute i landet. Förslag till beslut Styrelsen föreslår riksstämman besluta att bifalla motionärernas första, fjärde och femte yrkande att avslå motionärernas andra yrkande att Naturskyddsföreningen fortsätter utbilda och engagera skogsintresserade medlemmar ute i landet och stötta Skogsnätverkets arbete


176

Motion 68

Dnr 2016/0025

Hotet mot mångfalden i skogen Mångfalden i våra svenska skogar är i fara. Helt vanliga, viktiga arter håller på att bli ovanliga på många håll. Rönn, asp, sälg och ek klarar nämligen numera ofta inte av att bli träd utan förblir förkrympta skott eller buskar på en halvmeters höjd. Blåbärsriset blir allt tanigare och mjölkörten allt sällsyntare. Vad har hänt? Svaret är enkelt – dessa begärliga växtslag är nedbetade av världens tätaste älgstam med 12068 älgar per miljon hektar skogsmark, att jämföra med till exempel Finland som har 5227 och Kanada med 2677 på motsvarande areal (källa: Märtha Wallgren, Skogforsk). Älgar är viktiga i faunan, men tyvärr är det stora antalet helt i obalans med de naturliga förutsättningarna och fodertillgången. Det finns inte mat till alla dessa djur, och situationen är alarmerande – både för mångfalden och viltet. Situationen ser olika ut i olika delar av landet. I vårt område i Skaraborg visade älgbetesinventeringen (kallad ÄBIN) 2014 att på 28 procent av ytorna hittades ingen rönn, asp, sälg eller ek (i sammanfattning benämnda RASE) högre än 30 cm, och på 51 procent av ytorna hittades RASE men de var hårt betade. Dessa trädslag är normalt mycket vanliga i skogsmark, och de måste få växa snabbt i ungdomen för att få en god konkurrensstatus och kunna bli trädbildande. Älgen äter också gärna tall, och på grund av det hårda betestrycket går det i dagsläget på många håll inte att få upp tallskog. Därför planteras gran även på tallmark, vilket är ogynnsamt både ur älgens matperspektiv och ur skoglig synpunkt. Det drabbar på sikt en hållbar utveckling och hela samhällsekonomin, där skogsnäringen utgör en mycket viktig del. Enligt ÄBIN hade gran planterats på 67 procent av markerna lämpliga för tall i vårt område. Om inget radikalt görs är snart rönn, asp, sälg, ek och tall rödlistade och ”granifieringen” ett faktum. Mångfalden får betala notan för världsrekord i älg. Jakt är ett mycket stort intresse för många, och det är bra att vi har en engagerad jägarkår. Men jakt är ett känsligt – för att inte säga heligt – ämne, och det är mycket svårt att få gehör för att vi måste minska antalet älgar, kanske i nivå med Finlands tredjeplats i älgligan. Vem ska våga ta upp denna kontroversiella fråga i beslutande församlingar? Vem har intresse av att föra rönnens, tallens och blåbärens talan när jaktintresset överskuggar mångas agerande? På Skogsstyrelsen säger man sig inte ha mandat att göra något, och Naturvårdsverket verkar inte ha insett de katastrofala konsekvenserna av den nu rådande älgförvaltningen. Naturskyddsföreningens är representerad i länens viltförvaltningsdelegationer, men är alltid i minoritet och får kämpa mot jägarnas intressen. Det finns skäl att oroa sig och stå upp för den biologiska mångfalden i skogen. Naturskyddsföreningens röst behöver höjas. Något måste göras för att framgent få god tillgång på skogsbär. Lingon och blåbär trivs i tallskog eller i blandskog av tall och gran. I en ren granskog finns varken lingon eller blåbär. I vårt område är det således ett dokumenterat faktum att bärarealen minskar kraftigt, eftersom gran är planterad på 67 procent av presumtiv bärmark! Också svampplockningen kommer att påverkas. Ur skoglig synpunkt måste problemet åtgärdas


177

eftersom gran växer betydligt sämre än tall på dessa marker och ofta även får röta. De oacceptabla betesskadorna innebär betydande förluster för den enskilde skogsägaren, och drabbar hårt också hela samhällsekonomin, där skogen utgör en viktig del. Den sociala aspekten, med en mindre varierad skog för rekreation och friluftsliv måste också beaktas liksom älgens fodertillgång på sikt - det finns mycket lite foder i en granskog. Tallskogen har generellt också en längre omloppstid vilket gynnar klimatet. Vi föreslår riksstämman besluta att Naturskyddsföreningen med kraft och tydlighet informerar allmänheten om de allvarliga problemen med Sveriges stora älgstam att Naturskyddsföreningen centralt engagerar sig i älgförvaltningsfrågor med syfte att halvera vårt älgbestånd, att Naturskyddsföreningen i landets viltförvaltningsdelegationer arbetar för en halvering av älgstammen. Hjo 2016-01-29 Skaraborgs Naturskyddsförening Ulla Kjellander (ordf)


178


Dnr 2016/0025

Hotet mot mångfalden i skogen Motionärernas yrkanden att Naturskyddsföreningen med kraft och tydlighet informerar allmänheten om de allvarliga problemen med Sveriges stora älgstam, att Naturskyddsföreningen centralt engagerar sig i älgförvaltningsfrågor med syfte att halvera vårt älgbestånd, att Naturskyddsföreningen i landets viltförvaltningsdelegationer arbetar för en halvering av älgstammen. Riksstyrelsens yttrande Riksstyrelsen instämmer i det motionärerna anför om att ett alltför hårt älgbete har negativa effekter sett ur såväl naturvårdssynpunkt som för de sociala och ekonomiska värdena av skogen. Samtidigt är älgen också en naturlig del av skogen, och många arter gynnas av dess närvaro, varför det är av största vikt med en älgstam i balans. Betningseffekterna på den biologiska mångfalden är en typ av viltskada som fått jämförelsevis lite uppmärksamhet. Som motionärerna skriver visar Skogsstyrelsens älgbetesinventeringar att problemet med avsaknad av trädslagen rönn, sälg, asp och ek kopplat till älgbetet är stort. Detta gäller framförallt i Götaland. Forskning från SLU1 har dock visat på ett hårt betestryck även på unga rönnar över hela landet. Naturskyddsföreningen har inte haft någon specifik förhållning till älgskadeproblematiken eftersom den ser så olika ut i olika delar av landet. Därför behövs ett regionalt, ibland lokalt, perspektiv på frågan. Det måste också vägas in i bedömningen hur markanvändningen i övrigt påverkar situationen. Som exempel kan nämnas skogsbrukets långvarigt negativa påverkan på lövskog och lövinslaget generellt. Högt betestryck från klövvilt tillkommer därutöver. Även här kan det se olika ut, framför allt på lokal nivå, beroende på hur markägare väljer att sköta sin skog. Det finns dock all anledning att arbeta för en minskning av älgstammen. Det arbete som utförs i viltförvaltningsdelegationerna2 ”äger” länsförbunden i hög grad själva genom sina delegater. Hur stor minskning av älgstammen som behövs måste diskuteras inom varje län. Här har riksföreningen en viktig uppgift i att stödja det regionala arbetet.

1 http://www.slu.se/PageFiles/33707/2012/FaktaSkog_12_2012.pdf 2 Viltförvaltningsdelegationerna är organ inom respektive länsstyrelse för samverkan i frågor som rör viltförvaltningen inom länet.


179

Förslag till beslut Riksstyrelsen föreslår riksstämman besluta: att Naturskyddsföreningen verkar för att stödja föreningens representanter i landets viltförvaltningsdelegationer, i arbetet för en anpassning av älgstammen till en för länet balanserad nivå.


180

Motion 69

Dnr 2016/0034

Behov av pedagogiskt material om hoten mot skogen och behov av åtgärder Dagens skogsbruk med slutavverkning följt av monokultur, oftast med gran, ger en snabb förlust av skogens biologiska mångfald och även av sociala värden för invånare och besökare för naturturism. Den formellt skyddade arealen är 2 % eller mindre i Götaland, och spridningskorridorer saknas i regel mellan de små skyddade områdena. Nästan 2000 skogsberoende arter är rödlistade, och antalet kan förväntas öka kraftigt inom en snar framtid om skogsbruket fortsätter med nuvarande metoder.

Rönn, asp, sälg och ek elimineras systematiskt vid förröjning, slutavverkning, röjning och gallring. Detta minskar älgens och övriga klövdjurs födobas, med följt att älgen skadar tallplantagerna, varför markägare planterar gran även på marker som bäst lämpar sig för tall eller lövblandskog. Enligt Skogsstatistisk årsbok 2012 lämnades endast 0,1 sälg/ha i Götaland. Enligt riksskogstaxeringen har aspbestånden halverats under de senaste 50 åren. Den senaste älgbetesinventeringen (ÄBIN) visade i många fall avsaknad av trädbildande rönn, asp, sälg eller ek (RASE). Sverige har världens tätaste älgstam med 12068 älgar per miljon hektar skogsmark (Finland har 5227 och Kanada 2677 på motsvarande areal, enl. Märtha Wallgren, Skogforsk). Då den privata jägarkåren och jägar-organisationerna inte tycks villiga att genomföra en reducering av älgstammen, bör andra metoder övervägas, exempelvis att låta varg etablera sig. Den kontrademokratiska jägardominansen i länsstyrelsernas viltförvaltningsdelegationer utgör ett problem i dessa sammanhang. Skogsbruket måste snarast förändras till former som bevarar en betydligt högre andel lövträd och skogens biologiska mångfald än vad dagens skogsbruk gör. Skog med höga naturvärden måste ha ett långvarigt skydd (över 100 år eller evigt), vilket inte garanteras för frivilliga avsättningar som inte är offentligt markerade. Kommittédirektiven 2015-121 (Sveriges Riksdag) för ”Rättslig översyn av skogsvårds-lagstiftningen” kan leda till vissa förbättringar och utredningen måste bevakas.

Samtidigt finns ett stort behov av utbildning av markägare, politiker och allmänhet om hur naturliga skogar fungerar; om skogens sociala betydelse och betydelse för naturturismen; om dagens allvarliga förändringar i svenska skogar; och om nödvändiga åtgärder.


181

Vi föreslår riksstämman besluta att föreningen ska utarbeta pedagogiskt utbildningsmaterial

- om hur naturliga skogar fungerar - om förlusten av biologisk mångfald i Sveriges skogar; - om orsakerna till detta och - om olika alternativa motåtgärder.

Material för olika målgrupper behövs och materialet bör spridas brett inklusive till markägare, allmänheten och beslutsfattare. Naturskyddsföreningen Östergötland 2016-01-23 Göran Toss,ordf och Rebecka LeMoine, ledamot


182


Dnr 2016/0034

Hotet mot mångfalden i skogen Motionärernas yrkanden att föreningen ska utarbeta pedagogiskt utbildningsmaterial - om hur naturliga skogar fungerar - om förlusten av biologisk mångfald i Sveriges skogar; - om orsakerna till detta och - om olika alternativa motåtgärder Material för olika målgrupper behövs och materialet bör spridas brett inklusive till markägare, allmänheten och beslutsfattare Riksstyrelsens yttrande Riksstyrelsen delar motionärernas beskrivning av skogsbrukets negativa effekter på såväl biologisk mångfald som sociala värden och naturturism. Skogsbrukets negativa effekter på skogsekosystemet finns väl beskrivna i såväl forskningsrapporter som i rapporter från myndigheter och ideella organisationer. Ansvariga myndigheter konstaterar år efter år att de miljökvalitetsmål som rör skogen inte kommer att kunna nås. I den senaste fördjupade utvärderingen av miljömålet Levande skogar konstaterar Naturvårdsverket och Skogsstyrelsen bland annat att det råder brist på gammal skog med skogskontinuitet samt flerskiktade skogar. Det konstateras också att hänsynskrävande biotoper skadas i alltför hög omfattning, att den bristande hänsynen i dagens skogsbruk leder till ytterligare fragmentering samt att omkring 2000 hektar värdekärnor och nyckelbiotoper avverkas varje år. Som motionärerna anför så adderar älgbetesproblematiken ytterligare komplikationer för variationen i de framtida skogarna, vilket finns väl beskrivet i Skogsstyrelsens älgbetesinventering. Naturskyddsföreningen har sedan 2012 haft ett stort fokus på att förändra rådande skogspolitik och lagstiftning i syfte att åstadkomma ett verkligt hållbart skogsbruk. Föreningen arbetar aktivt med, och i, de stora politiska processerna Nationellt skogsprogram samt den rättsliga översynen av skogsvårdslagstiftningen, som pågår under 2016. Syftet med föreningens deltagande är att påverka processerna åt ett håll som innebär förbättringar i skogsbruket. Som ett parallellt spår i detta arbete verkar riksföreningen även för ett kraftigt ökat skydd av värdefull skog. Föreningens arbete består framför allt av direkt politiskt påverkansarbete, samt i att ta fram rapporter och andra underlag för att nå föreningens syften. En stor utmaning i arbetet med att få till stånd politiska beslut är att skapa ett starkt opinionstryck. Allmänheten är i regel dåligt insatt i skogsbrukets negativa effekter och många förstår inte skillnaden mellan en planterad skog och en naturskog. Det finns därför ett stort


183

behov av att denna kunskap når såväl opinionen, beslutsfattarna samt de som brukar skogen. Riksföreningen lägger därför mycket tid på att sprida kunskap om situationen i skogen och lägga fram förslag till lösningar på de problem som skogsbruket medför. Det handlar om såväl debatter i media som deltaganden i seminarier i riksdagen, hos myndigheter och skogsnäringen samt föredrag vid olika lärosäten. Inte minst har föreningen de senaste två åren genomfört ett flertal träffar med skogsengagerade medlemmar i kretsar, länsförbund och skogsgrupper runt om i hela landet i utbildningssyfte. Denna satsning kommer att fortsätta. I dag finns det en stor mängd information om tillståndet i skogen, samt förslag på lösningar, presenterat av såväl myndigheter som vetenskapssamhället och ideella organisationer. Dock finns detta inte samlat i det pedagogiska utbildningsmaterial som motionärerna efterfrågar. Frågorna har dock berörts i den utomhuspedagogiska fortbildning av pedagoger som Naturskyddsföreningen drivit tillsammans med Naturskoleföreningen sedan 2009. Fram till 2015 hade 7000 pedagoger fortbildas i över 80 kommuner. Vid varje fortbildningstillfälle har frågor om biologisk mångfald och hållbar utveckling berörts, samtidigt som pedagogerna fortbildats i hur de ska ta med sig undervisningen i matematik och språk ut i skogen. Över 300 skogar i skolornas absoluta närhet har också uppmärksammats för sina biologiska och sociala värden. Ett skriftligt utomhuspedagogiskt material har skickats ut till alla deltagare. Utvärderingarna har varit mycket positiva och pedagogerna uppger att de har lärt sig mer om biologisk mångfald och börjat undervisa ute oftare. Vid många av fortbildningstillfällena har lokala tjänstemän och politiker deltagit delar av dagen. I mer än 25 kommuner har fortbildningen för pedagoger följts upp genom en lunch utomhus för lokalpolitiker och tjänstemän. Medan deltagarna åt fick kretsrepresentanter och naturskolepedagoger möjlighet att lyfta värdet av tätortsnära skogar att bedriva undervisning i. Riksstyrelsen anser att motionärernas förslag i sig är bra och relevant men bedömer att det politiska påverkansarbete som nämns ovan och opinionsbildning i anslutning till detta bör ges högsta prioritet just nu. Riksstyrelsen menar att det är viktigt att föreningen inte tappar fart i de politiska processer där föreningen idag medverkar och föreslår därför riksstämman att avslå motionen. Förslag till beslut Riksstyrelsen föreslår riksstämman besluta: att avslå motionärernas yrkande


184

Motion 70

Dnr 2016/0043

Arbeta mer aktivt med naturvård i skogen Skogen är Sveriges största landekosystem och är en fråga som engagerar många medlemmar i Naturskyddsföreningen. Därför är det rimligt och viktigt att rikskansliet kan ge ett starkt stöd till skogsnätverket och till regionkanslierna i skogsfrågan. Skogsnätverket är ett ypperligt sätt att arbeta med naturvård, men som planerna är nu, att koordinatorn ska göra detta på timbasis fungerar inte. Skogsnätverket skulle kunna vara utgångspunkten för ett samlat naturvårdsarbete för skogen. Vi ser redan många frågor som är akuta att börja arbeta med, bland annat förödande ungskogsröjningar (lövträd röjs bort och barrmonokulturer skapas). Naturskyddsföreningen måste tydliggöra för såväl politiker som allmänheten vilken enorm tillgång en levande natur är. Vi är alldeles för tysta och osynliga i debatten om förödelsen i skogslandskapet och det måste det bli ändring på. Vi föreslår riksstämman besluta att Naturskyddsföreningen återupprättar skogsnätverket och gör detta till en utgångspunkt för arbetet med naturvård i skogen. Det krävs mer än 1 heltidstjänst på rikskansliet för arbetet med skogsfrågorna. att Naturskyddsföreningen satsar på kampanjer med tema skog, både riktade mot allmänheten men även skogsägare (privata markägare och bolag). att Naturskyddsföreningen försöker att föra samman alla ideella naturvårdsorganisationer till gemensam sak i arbetet för det beslutade miljömålet ”Levande skogar”, internationella miljöåtagandet ”Nagoya-avtalet” och skogens mångfald. Malung 2016-01-31 Naturskyddsföreningen Dalarna Naturskyddsföreningen Västerbotten Naturskyddsföreningen Kalmar Naturskyddsföreningen Örebro Naturskyddsföreningen Gävleborg Naturskyddsföreningen Västernorrland Naturskyddsföreningen Jämtland-Härjedalen


185


Dnr 2016/0043

Arbeta mer aktivt med naturvård i skogen Motionärernas yrkanden att Naturskyddsföreningen återupprättar skogsnätverket och gör detta till en utgångspunkt för arbetet med naturvård i skogen. Det krävs mer än 1 heltidstjänst på rikskansliet för arbetet med skogsfrågorna. att Naturskyddsföreningen satsar på kampanjer med tema skog, både riktade mot allmänheten men även skogsägare (privata markägare och bolag). att Naturskyddsföreningen försöker att föra samman alla ideella naturvårdsorganisationer till gemensam sak i arbetet för det beslutade miljömålet ”Levande skogar”, internationella miljöåtagandet ”Nagoya-avtalet” och skogens mångfald. Riksstyrelsens yttrande Riksstyrelsen konstaterar att skog sedan många år är ett av de fem prioriterade områden som riksstämman slagit fast i föreningens verksamhetsriktlinjer. På rikskansliet finns det redan idag mer än en heltidstjänst för arbetet med skogsfrågorna. Naturskyddsföreningens skogsaktiva lokalt, liksom skogsnätverket som helhet, är en helt omistlig del i hela föreningens arbete med skogsfrågan. Vi vill påpeka att nätverket i allra högsta grad existerar och är aktivt; att återupprätta det behövs därför inte. Inventering av naturvårdsvärdefulla skogar, bevakning av slutavverkningar och bevakning av hur det statliga regelverket, liksom FSC-regelverket, följs är exempel på aktiviteter som är nödvändiga för att föreningen ska ha en bild av vad som sker ute i skogen. Nätverket är, i den delen av arbetet, en ”utgångspunkt för arbetet”, så som motionärerna skriver. Det finns andra delar av skogsarbetet som handlar om att påverka den nationella skogspolitiken och det regelverk som styr skogsbruket, och som rör statliga anslag för att skydda skog, där tyngdpunkten inte primärt ligger i nätverket utan till stor del vilar på Naturskyddsföreningens förmåga att lokalt och nationellt bedriva politisk påverkan och opinionsbildning. Beträffande riksdagens miljömål ”Levande skogar” och det så kallade Nagoyaåtagandet inom ramen för konventionen om biologisk mångfald, så pågår sedan länge ett löpande samarbete med andra miljöorganisationer för erfarenhetsutbyte och kunskapsinhämtning i skogsfrågor. Tillsammans med Världsnaturfonden WWF lanserade Naturskyddsföreningen 2012 rapporten ”Sverige och Nagoyamålen”, som innehåller 100 konkreta förslag, primärt riktade till regeringen, med anledning av de 20 Aichimålen som är en central del av Nagoyaåtagandet.


186

Förslag till beslut Riksstyrelsen föreslår riksstämman besluta att anse motionen besvarad


187

Motion 71

Dnr 2016/0077

Märkning av icke-palmoljeprodukter och divestering från ohållbar palmolja Många konsumenter tycker att det är svårt att veta vilka produkter som innehåller palmolja. I december 2015 har därför en mataffär åtagit sig att märka produkter som inte innehåller palmolja om det finns en jämförlig produkt som gör innehåller sådan olja. Palmolja finns oftast i kakor, godis, choklad, chips, popcorn för mikrougnen, tvål, smink, färdiglagade livsmedel, tvättmedel och även i biobränslen. Märkningen har fått ett stort genomslag i sociala medier och många undrade om fler butiker kan tänka sig en sådan skyltning.

Trots all rapportering om de stora miljö- och människorättsproblem med palmolja fortsätter konsumtionen att öka över hela världen. För att skapa de enorma plantagerna skövlas värdefull regnskog som skapar stora förluster av unika och oersättliga naturvärden. Torrmarker utdikas till plantager och det rapporteras omfattande brott mot mänskliga rättigheter. Småbönder har lågt inflytande över odlingsmetoden och levererar till nästan enbart till stora företag. I odlingen används bland annat det kemiska bekämpningsmedlet parakvat som är förbjudet i EU på grund av att det är så farligt. Oljepalmsplantagerna i Indonesien täcker redan en yta av 13,5 miljoner hektar, men landets regering har ändå planer på att fördubbla arealen fram till år 2020. Det motsvarar en yta större än halva Sverige. På grund av den ökade palmoljeproduktionen har Indonesiens livsmedelsproduktion sammanlagt minskat. Palmolja odlas inte enbart i Sydostasien utan runt hela ekvatorn. Odlingen utökas även för vissa delar av Afrika, bland annat i Uganda, Liberia och Kamerun. Sveriges ansvar ligger inte enbart i konsumtion av palmolja. Svenska AP-fonderna har investeringar i bland annat världens största palmoljebolag, Wilmar International, som verkar i exempelvis Indonesien och i Uganda. Fonderna har även fått stark kritik i samband med brott mot mänskliga rättigheter. Eftersom ekologisk palmolja enbart utgör 0,2 % av hela produktionen och även industrins hållbarhetscertifiering inte är en garant för en omställning till hållbar produktion av palmolja är det än så länge bäst att undvika produkter med dess innehåll. Det är därför angeläget att visa konsumenten att det finns produkter som innehåller olja som innebär lägre miljöpåverkan och bättre arbetsvillkor för bönder. Vidare måste man ställa krav på företag och fonder att divestera från ohållbar palmoljeproduktion. Vi föreslår riksstämman besluta att Naturskyddsföreningen ska verka för att det införs en märkning av produkter som inte innehåller palmolja eller enbart ekologisk palmolja om det finns en jämförlig produkt som innehåller palmolja, och att Naturskyddsföreningen ska verka för att företag och fonder divesterar från ohållbar palmoljeproduktion. Solna, 31 januari 2016 Daniela Guasconi, Solna Florian Reitmann, Solna


188

Motionssvar 71

Dnr 2016/0077

Märkning av icke-palmoljeprodukter och divestering från ohållbar palmolja Motionärernas yrkanden att Naturskyddsföreningen ska verka för att det införs en märkning av produkter som inte innehåller palmolja eller enbart ekologisk palmolja om det finns en jämförlig produkt som innehåller palmolja, och att Naturskyddsföreningen ska verka för att företag och fonder divesterar från ohållbar palmoljeproduktion. Riksstyrelsens yttrande Motionärerna yrkar att Naturskyddsföreningen ska verka för att det införs en produktmärkning med avseende på palmoljeinnehåll, samt att företag och fonder divesterar från ohållbar palmoljeproduktion. Mot bakgrund av de miljö- och människorättsproblem som förknippas med palmoljeproduktion menar motionärerna att Naturskyddsföreningen bör agera i frågan både ur ett konsumtions- och ett kapitalplaceringsperspektiv. Riksstyrelsen menar att motionärerna på ett bra sätt beskriver problematiken och behovet av åtgärder. Samtidigt anser riksstyrelsen att palmoljefrågan är så pass komplex att den är svår att översätta till handgripliga konsumtionsråd. Naturskyddsföreningen förespråkar inte en bojkott av produkter baserade på palmolja. En palmoljebojkott kan få negativa konsekvenser för civilsamhällesorganisationer, inklusive föreningens samarbetsorganisationer, som är verksamma i producentländerna. Palmoljeproduktionen är ofta en del av landsbygdsutvecklingen, exempelvis i Indonesien, och omfattar ett stort antal småproducenter. Detta tydliggörs och utvecklas ytterligare i föreningens positionsunderlag för palmolja. I samma dokument betonas även vikten av att substitution av palmolja sker till råvaror vars produktion inte orsakar större miljöproblem än de som är förenade med produktionen av palmolja. Naturskyddsföreningens miljömärkning Bra Miljöval har som ambition att inkludera all relevant och betydande miljöpåverkan som den märkta produkten eller tjänsten har. Detta bland annat för att minimera risken att ett miljöproblem ersätts av ett annat. Riksstyrelsen menar därför att det är bättre att inkludera palmoljefrågan i kriterieutvecklingen inom Bra Miljöval, än att skapa en egen märkning där palmoljan skulle utgöra den enda bedömningsgrunden för produktens grad av miljöanpassning. För kosmetiska produkter är det heller inte tillåtet att marknadsföra produkter på basis av vad de inte innehåller. Påståenden av


189

typen ”fri från…” är inte tillåtna enligt gällande lagstiftning, då de anses nedsättande mot konkurrenter och ingredienser som används lagenligt. Inom Bra Miljöval finns redan nu ett förbud mot palmolja i märkningskriterierna för Biobränslen och Fjärrvärme, medan en översyn av kraven inom andra produktområden sker i samband med att kriterierna revideras. Bra Miljöval är en väletablerad märkning som på ett enkelt vis möjliggör medvetna konsumtionsval. Genom att inkludera krav på palmolja i märkningskriterierna driver Naturskyddsföreningen anslutna licenstagare att i ökande grad frångå ohållbart producerad palmolja, vilket är i linje med motionärernas andra yrkande. Mot denna bakgrund föreslår riksstyrelsen stämman att avslå motionärernas första yrkande. Naturskyddsföreningen planerar även att inom ramen för sitt åtagande i Fair Finance Guide göra en fallstudie inom området ohållbar palmoljeproduktion. Genom att på detta sätt informera om ohållbar palmoljeproduktion vill Naturskyddsföreningen verka för att fler företag och finansiella institut antingen säljer av innehav i verksamhet som inte uppfyller Naturskyddsföreningens krav på miljömässigt och socialt ansvarstagande i branschen, eller kan uppvisa att de driver ett strukturerat och aktivt påverkansarbete för omställning till hållbar produktion. Riksstyrelsen föreslår därför stämman att bifalla motionärernas andra yrkande. Förslag till beslut Riksstyrelsen föreslår riksstämman besluta att avslå motionärernas första yrkande att bifalla motionärernas andra yrkande


190

Utskott 5. Jordbruk, hav, miljö Motion nr Diarienummer Rubrik Sid

72 2016/0026 Nya tag för att bevara naturbetesmarker 191

73 2016/0030 Nämn vår ambition om minskad tillförsel av näringsämnen och

miljögifter även i VRL om jordbruk

195

74 2016/0044 Gräsbetande djur och frisk jord 197

75 2016/0101 Biologisk mångfald vegetarisk kost 200

76 2016/0063 Medlemsinitiativ om att Sverige beskattar och samtidigt

subventionerar livsmedel utifrån varornas miljö samt klimatavtryck

203

77 2016/0064 Gemensamma kampanjer mot animalieproduktionens negativa

konsekvenser

207

78 2016/0078 Säker återföring av fosfor och andra växtnäringsämnen 209

79 2016/0081 Planterära gränser, jordbruk 211

80 2016/0089 Ekologiskt och na ̈rproducerat 214

81 2016/0014 Förbud mot utkast av bifångst 217

82 2016/0015 Inkludera sötvattensmiljö i rubriken för VRL om Marina miljöer och

fiske

220

83 2016/0021 Miljöpröva alla vattenkraftverk 223

84

85

2016/0009

2016/0066

Informera om Europarådets resolution 1815

Hälso- och miljöeffekter av mikrovågsstrålning från trådlös

överföringsteknik

226

227

86

87

2016/0022

2016/0023

Avgiftsbelägg reklam, bekosta konsumentupplysning

Avgiftsbelägg reklam, bekosta konsumentupplysning

232

234

88 2016/0028 En ständigt ökande folkmängd – ökande miljöproblem? 237

89 2016/0055 Riktlinjer kring hållbar stadsutveckling 240

90 2016/0076 Kvantitativa miljöavtryck 242

91 2016/0033 Om TTIP 245

92 2016/0080 Tydligare ställningstagande om TTIP 249

93 2016/0091 Pantsystem som främjar återanvändande 252

94 2016/0097 Jobba mindre, förbruka mindre, leva mer 254

95 2016/0016 Medicinrester i avloppsvatten 256


191

Motion 72

Dnr 2016/0026

Nya tag för att bevara naturbetesmarkerna De hävdade naturbetesmarkerna minskar i snabb takt och därmed också alla värden som är knutna till dem. Vi i Naturskyddsföreningen är väl medvetna om detta. Många av oss är engagerade i skötsel av slåttermarker, men betesmarkerna kan de flesta av oss inte göra så mycket åt. Uppgifter om hur mycket naturbetesmarker vi har och deras utveckling varierar. Enligt jordbruksverkets fördjupade utvärdering av miljömålet ”Ett rikt odlingslandskap” har arealen betesmarker som sköts med miljöersättning minskat kontinuerligt sedan 2005. År 2014 var arealen för första gången sedan 2001 under 400 000 hektar. 18 % av de marker som inventerades i ängs- och betesmarks-inventeringen mellan 2002 och 2004 har numera tappat sina värden. Minskningen har många orsaker. De viktigaste är den teknik- och strukturutveckling som äger rum i jordbruket samt svag lönsamhet i mjölk- och köttproduktion. Men även svåra, osäkra och oförutsägbara stödsystem samt djurskyddsregler har stor betydelse. Lönsamheten i jordbruket styrs i mycket av den globala livsmedelsmarknadens utveckling. Men även EU:s jordbrukspolitik och dess svenska tillämpning är viktiga faktorer. De senare klarar dock inte att hindra nedläggningen av betesmarker även om betydande ekonomiska stöd satsas på dessa. Miljömålen är höga och stora ansträngningar görs för att följa och analysera utvecklingen. Idéer om förbättringar saknas inte heller. Men mycket lite händer. Istället har landsbygdsprogrammets insatser för den biologiska mångfalden minskat i det program som just börjat. En resignation inför utvecklingen förefaller känneteckna aktörerna på området (myndigheter, företag och ideella organisationer). Det duger inte! Naturbetesmarkerna är alldeles för värdefulla för att lämnas åt sitt öde inom nuvarande ekonomiska och politiska ramar. Nya tag behövs inom skötsel och politik. Vi behöver ompröva skötselreglerna så att kostnaderna för skötseln minskar. Det kan ske genom exempelvis minskad djurtäthet, bränning och slåtter samt kemisk punktbekämpning av svårbekämpad igenväxningsvegetation. Djurtillsynskraven behöver lättas upp. Skötselavtal, kontroll och sanktionssystem måste ses över så att jordbrukarna kan känna trygghet i sitt skötselarbete och inte som nu leva i konstant osäkerhet om villkor och konstant risk för sanktioner. Betesmarkerna behöver också ges ett större skydd från samhällets sida. Endast en mycket liten del av de gräsbärande marker som ska skyddas enligt EU:s art-och habitatdirektiv är i dag utpekade som Natura 2000-områden. Orsaken till det är bland annat att Sverige valt att endast peka ut sådana gräsmarker som finns i naturreservat eller nationalparker. För övriga marker har man hänvisat till att miljöersättningar, m m gör att dessa skyddas och hävdas. Så är dock inte fallet. Uppgiften om andelen skyddad mark inom Natura 2000-systemet varierar. Uppskattningsvis är endast 5-15% av art- och habitatdirektivets naturtyper av gräsbärande marker utpekade som Natura 2000-områden. Undantag finns, t ex våra alvarmarker där andelen är hög.


192

I den utvärdering som nyligen gjorts av EU:s fågeldirektiv och art- och habitatdirektiv pekas jordbruket ut som det största hotet mot den biologiska mångfalden i Europa, dels genom negativ påverkan från jordbruksdriften, dels genom att skötseln av värdefulla biotoper minskar på grund av bristande lönsamhet eller nya driftsformer. Goda möjligheter finns att utnyttja den gemensamma jordbrukspolitiken bättre för att nå målen för art- och habitatdirektiven. Stöd kan i ökad utsträckning riktas mot Natura 2000-områden. Den gemensamma jordbrukspolitiken omprövas med några års mellanrum. Det kan mycket väl bli så att betydande ekonomiska resurser styrs till Natura 2000-områden i framtiden. Det är då allvarligt om vi i Sverige inte pekat ut de marker som rätteligen platsar där och därmed missar både stöd och skydd. Ett arbete med att göra detta bör därför påbörjas omgående. Vi föreslår att riksstämman beslutar att Naturskyddsföreningen startar ett arbete för att vända den negativa utvecklingen av naturbetesmarkerna att Naturskyddsföreningen verkar för att Sverige pekar ut och anmäler de naturbetesmarker som ska skyddas enligt EU:s art-och habitatdirektiv. Hjo 2016-01-29 Skaraborgs Naturskyddsförening Ulla Kjellander (ordf)


193


Dnr 2016/0026

Nya tag för att bevara naturbetesmarkerna Motionärernas yrkanden att Naturskyddsföreningen startar ett arbete för att vända den negativa utvecklingen av naturbetesmarkerna att Naturskyddsföreningen verkar för att Sverige pekar ut och anmäler de naturbetesmarker som ska skyddas enligt EU:s art-och habitatdirektiv. Riksstyrelsens yttrande Motionärerna lyfter fram vikten av naturbetesmarkerna och uttrycker djup oro för att de hävdas dåligt och minskar i omfattning i Sverige. Skälen är många och omfattar såväl jordbrukets bristande lönsamhet och strukturomvandling som regelverk, till exempel EU:s gemensamma jordbrukspolitik (Common Agricultural Policy, CAP). Motionärerna yrkar att Naturskyddsföreningen ska intensifiera sitt arbete för att bevara naturbetesmarkerna och verka för att dessa marker skyddas enligt EU:s art- och habitatdirektiv. Riksstyrelsen delar motionärernas oro för och omsorg om naturbetesmarkerna. Naturskyddsföreningen har sedan länge drivit frågan om naturbetesmarkernas bevarande bland annat genom att löpande arbeta med CAP-reformerna både på EU-nivå och i Sverige. Att förändra jordbrukspolitiken kräver ihärdigt arbete under lång tid eftersom EU-processerna är tröga. Att påverka den svenska tillämpningen går lite lättare och föreningen satsar mycket tid och resurser även här genom att bland annat besvara remisser, bevaka politiken, driva debatt och medverka i en rad av regeringens och myndigheternas arbetsgrupper. Även genom Naturskyddsföreningens arbete för ekologisk produktion gynnas betesbaserad produktion. Eko-djur kommer i högre grad ut än oekologiska djur. Detta gynnar öppethållande av landskapet och ofta även naturbetesmarkerna. Även oekologisk produktion kan vara central för naturbetesmarkerna. Därför lyfter föreningen i sin konsumentinformation vikten av att välja kött från djur som betat naturbetsmarker, helst från ekologisk produktion. Riksstyrelsen menar att detta arbete måste fortsätta och anser därmed att motionärernas första yrkande ska anses vara besvarat. Det pågår en diskussion om utpekande av naturbetesmarker till Natura 2000. Hittills har diskussionen främst handlat om huruvida enbart de naturbetesmarker som ingår i Natura 2000 ska få skötselersättning som en del av CAP, eller om alla naturbetesmarker ska ha rätt till sådana ersättningar. Utpekandet av områden till Natura 2000 har varit en långsam och utdragen process som pågått sedan 1995. Länsstyrelserna har till nyligen haft regeringens uppdrag att med utgångspunkt i specifika riktlinjer föreslå ytterligare områden till Natura 2000. Dessa uppdrag redovisades till regeringen under våren 2015. Förslagen bereds nu i regeringskansliet


194

(förutom Gotland där beslut togs under hösten 2015). För närvarande pågår därför inget arbete inom Sverige för att utpeka fler områden. Naturskyddsföreningen anser att det har varit och fortfarande är viktigare att se till att alla naturbetesmarker har möjlighet till ekonomisk ersättning inom ramen för landsbygdsprogrammet, det vill säga är under god hävd, än att få med alla dessa marker i Natura 2000. Naturskyddsföreningen bör ändå driva på för att ytterligare områden utpekas till Natura 2000 och en förutsättning för det är att regeringen öppnar upp för ytterligare en kompletteringsomgång. Riksstyrelsen föreslår mot denna bakgrund att motionärernas andra att-sats bifalls. Förslag till beslut Riksstyrelsen föreslår riksstämman besluta att anse motionärernas första yrkande besvarat att bifalla motionärernas andra yrkande


195

Motion 73

Dnr 2016/0030

Nämn vår ambition om minskad tillförsel av näringsämnen och miljögifter även i VRL om jordbruk I VRL Marina Ekosystem och Fiske står som en huvudpunkt att Naturskydds-föreningen vill verka för ” att tillförseln av näringsämnen, miljögifter och skräp till Östersjön och Västerhavet minskar, genom åtgärder i aktionsplanen för Östersjön och enligt havsmiljödirektivet”. Då detta i allra högsta grad även berör VRL om Jordbruk och Livsmedelstrygghet anser jag att det borde tas upp en liknande punkt om tillförsel av näringsämnen och miljögifter även i denna VRL. Det skulle t ex kunna skrivas som en enskild punkt med lydelsen: ”att tillförseln av näringsämnen och miljögifter från jordbruket till Östersjön och Västerhavet minskar.” Vi föreslår riksstämman besluta att skriva in en punkt under VRL Jordbruk och livsmedelstrygghet om att tillförsel av näringsämnen och miljögifter från jordbruket ska minska. Det skulle t ex kunna stå: ”att tillförseln av näringsämnen och miljögifter från jordbruket till Östersjön och Västerhavet minskar.” Halmstad 2016-01-12 Halmstads Naturskyddsförening genom Bo Hansson


196


Dnr 2016/0030

Nämn vår ambition om minskad tillförsel av näringsämnen och miljögifter även i VRL om jordbruk Motionärernas yrkanden att skriva in en punkt under VRL Jordbruk och livsmedelstrygghet om att tillförsel av näringsämnen och miljögifter från jordbruket ska minska. Det skulle t ex kunna stå: ”att tillförseln av näringsämnen och miljögifter från jordbruket till Östersjön och Västerhavet minskar.” Riksstyrelsens yttrande Motionärerna yrkar på att ändra texten i verksamhetsriktlinjerna (VRL) för Jordbruk och livsmedelsförsörjning för att tydliggöra jordbrukets roll i att minska tillförseln av näringsämnen och miljögifter till Östersjön och Västerhavet. Riksstyrelsen delar motionärernas åsikt om att jordbruket har en central roll för att minska tillförseln av näringsämnen och miljögifter till våra hav. Idag driver Naturskyddsföreningen flera åtgärder inom jordbruksområdet för att minska näringsläckaget och miljögifter till exempel genom att driva på för handelsgödselskatt, ekologisk produktion, miljöåtgärder i jordbrukspolitiken och i de nationella åtgärdsprogrammen för implementering av EU:s vattendirektiv. Föreningen arbetar alltså redan även på jordbruksområdet i linje med skrivningen i VRL för marina ekosystem och fiske. Att en fråga enbart nämns inom ett VRL-område utesluter inte att föreningen jobbar med den inom andra VRL-områden. Följaktligen menar riksstyrelsen att motionen ska anses vara besvarad. Förslag till beslut Riksstyrelsen föreslår riksstämman besluta att anse motionärernas yrkande besvarat


197

Motion 74

Dnr 2016/0044

Gräsbetande djur och frisk jord En frisk jord med ett tjockt humuslager täckt av gräs och träd i öppna landskap binder kol och är det mest naturliga sättet att ta hand om växthusgaserna från våra industriprocesser. Under våra fötter utarmas idag en osedd natur som myllrar av organiskt liv och våra grundläggande livsbetingelser förstörs sakta men säkert. Det är framför allt en bristande kunskap om humuslagrens stora betydelse i det ekologiska samspelet mellan jord och luft som gör att vi idag tillåter det industriella jord- och skogsbruket att allvarligt skada naturen och hota vår framtid. Efter årmiljoner av ekologisk balans mellan stora hjordar av gräsbetande djur och humuslager försvinner dessa lager allt snabbare och snart finns inte många gräsbetande djur kvar. Istället har vi sterila ettåriga monokulturer, ökad användning av pesticider och kemiska gödningsmedel som stör jordens naturliga balans. Pesticiderna dödar inte bara insekterna på grödorna, de dödar även bin och andra pollinerare men inte minst skadas livet under markytan och där grundvattnet till slut blir odrickbart. Vi måste med kraft försvara det som finns kvar av livet under markytan och samtidigt arbeta för att återskapa det som har förlorats och här är Naturskyddsföreningens arbete viktigt.

Faktum är att livskraftiga humuslager kan byggas upp igen på mycket stora arealer om vi bara bestämmer oss för att göra detta. Detta förutsätter att vi erkänner och lär oss förstå den komplexa ekologiska samverkan som råder mellan de gräsbetande djuren, markens växtlighet och det organiska livet i humusskikten. Omfattande praktiska försök på många håll i världen har visat att det går förvånansvärt snabbt att återställa humusskikt med hjälp av sådan kunskap men är detta möjligt i Sverige? Gräsbetande djur i stora hjordar gör detta möjligt men djuren måste beta på ett kontrollerat sätt. Återskapade humuslager tar inte bara dynamiskt hand om växthusgaser, de utgör samtidigt en effektiv vattenreservoar som förhindrar jorderosion samtidigt som grundvatten och vattendrag tillfrisknar. Djur som betar gräs är naturligt friska. Pesticider och farmakologiska preparat behövs inte i ett jordbruk som är baserat på gräs. Med ett sådant jordbruk kommer inte heller skadliga kemiska ämnen in i vår mat. Utan tvekan är matproduktion med gräsbetande djur etiskt försvarbar men framför allt talar miljö- och hälsoskäl för detta. Detta är speciellt slående om man jämför med effekterna av industriell köttproduktion där stora mängder kraftfoder från ettåriga monokulturer används. Att stänga in gräsbetande djur med sådant foder som föda är inte naturligt och den som själv upplevt ett ”kosläpp” då djuren släppts ut på grönbete efter en vinter i ladugården, förstår vad som är ”lycka” för både människor och djur. Det är i det gröna gräset livet börjar.


198

Jag föreslår riksstämman besluta att Naturskyddsföreningen uppvaktar regeringen med krav på omfattande vetenskaplig forskning kring de komplexa ekologiska samband som råder mellan gräsbetande djur och markens biotop så att de humusskikt som är grunden för vår existens kan återskapas. Trollhättan 2016-01-31, Göran Sjöberg


199


Dnr 2016/0044

Gräsbetande djur och frisk jord Motionärens yrkanden att Naturskyddsföreningen uppvaktar regeringen med krav på omfattande vetenskaplig forskning kring de komplexa ekologiska samband som råder mellan gräsbetande djur och markens biotop så att de humusskikt som är grunden för vår existens kan återskapas. Riksstyrelsens yttrande Motionären yrkar att Naturskyddsföreningen ska uppvakta regeringen med krav på omfattande vetenskaplig forskning kring sambanden mellan gräsbetande djur och markkvalitet, särskilt innehåll av organiskt material. Markens mullhalt är essentiell för utvecklingen av hållbar produktion. Motionen lyfter särskilt fram sambanden mellan uppfödning av djur i betesbaserade system och markernas kolinnehåll. Riksstyrelsen delar motionärens åsikter. Redan idag driver föreningen frågan bland annat genom att verka för ekologisk produktion som ger mer organiskt material i marken, samt genom att driva att idisslare ska födas upp på gräs. Detta arbete kan stärkas ytterligare genom att kräva mer forskning kring frågan. Förslag till beslut Riksstyrelsen föreslår riksstämman besluta att bifalla motionärens yrkande


200

Motion 75

Dnr 2016/0101

Biologisk mångfald och vegetarisk kost – föreningen talar med kluven tunga Naturskyddsföreningen är en förening med många ansikten, många olika typer av medlemmar och ett stort antal frågor att engagera sig i. Vi har våra VRL-områden, som föreningen speciellt ska fokusera på och som de begränsade resurserna användas till. I verksamhetsriktlinjerna står det under rubriken ”Jordbruk och livsmedelstrygghet” (ett av VRL-områdena) bl a ”att ett livskraftigt svenskt ekologiskt lantbruk utvecklas i hela landet, genom att påverka nationell och kommunal politik och att allt fler människor äter mer grönt, minskar sin köttkonsumtion och väljer ekologiska livsmedel, genom att sprida information och verka för styrmedel”. I föreningens jordbrukspolicy (antagen 2013) finns ambitionen att den biologiska mångfalden ska bibehållas och t.o.m. öka. Ängens dag, som är en årlig programpunkt i många kretsar, lyfter fram mångfalden i vårt gamla kulturlandskap och bevarar många hotade arter. En del ängar efterbetas, och då fordras det betesdjur! För ett år sedan var temat på Naturskyddsföreningens rikskonferens i Åre ”Det våras för landsbygden”. Då var man på studiebesök hos köttbönder och lovordade betesdrift och närproducerat samtidigt som man åt helvegetariska måltider med importerade grönsaker. På Facebook och i debatten syns föreningen alltmer som en veganrörelse. Detta har ökat väsentligt på senare tid. Miljö- och klimatmedvetna storstadsbor vädrar sina åsikter och livsideal i Naturskyddsföreningens namn. Samtidigt finns i våra medlemsled ett stort antal människor, som bor på landsbygden och i sin vardag kämpar för att gynna och bevara den biologiska mångfalden. Oftast sker detta med hjälp av betande djur. Många av dessa medlemmar och andra verksamma på landsbygden kan inte förstå Naturskyddsföreningens tonläge när det gäller vilka livsmedel vi ska välja att äta. En levande landsbygd är ju beroende av betande djur och ett livskraftigt lantbruk. Man tycker helt enkelt att föreningen framför sitt budskap på fel sätt. Och med kluven tunga. Självklart ska vi äta den mat som produceras på ett hållbart och resurssnålt sätt och som håller den egna bygden levande. Det gäller att köpa kött från djur som fått gå på naturbete och efterfråga mjölkprodukter som producerats på samma sätt. På naturbetesmarkerna kan vi då få behålla en del av den biologiska mångfalden. Naturskyddsföreningens ambitioner att behålla mångfalden och levande landsbygd måste gå hand i hand med goda råd om vad en medveten, klimatsmart konsument bör handla. Vi måste börja våga stå upp för hållbar djurhållning, inte bara propagera för vegetarisk kost. Naturligtvis behöver vi minska på köttkonsumtionen, men vi måste också medvetandegöra människor om vilken sorts kött man bör köpa.


201

Vi föreslår stämman besluta att Naturskyddsföreningen ska bli mycket tydligare i att förklara sambandet mellan vad vi äter och öppna landskap/biologisk mångfald/ekosystemtjänster. att Naturskyddsföreningen styr över förhärligandet av vegetarisk kost till att propagera för att äta klimatsmarta vegetabilier, en sparsam konsumtion av animaliska livsmedel och att välja produkter från djur som fått gå på naturbete. Hjo 2016-01-31 Skaraborgs Naturskyddsförening Ulla Kjellander, ordförande


202


Dnr 2016/0101

Biologisk mångfald och vegetarisk kost – föreningen talar med kluven tunga Motionärernas yrkanden att Naturskyddsföreningen ska bli mycket tydligare i att förklara sambandet mellan vad vi äter och öppna landskap/biologisk mångfald/ekosystemtjänster. att Naturskyddsföreningen styr över förhärligandet av vegetarisk kost till att propagera för att äta klimatsmarta vegetabilier, en sparsam konsumtion av animaliska livsmedel och att välja produkter från djur som fått gå på naturbete Riksstyrelsens yttrande Motionärerna yrkar att Naturskyddsföreningen tydligare ska kommunicera att betande djur behövs för ett livskraftigt lantbruk samt värdet av att välja kött från djur som har betat, särskilt på naturbetesmarker. Motionärerna menar att föreningen idag enbart framhåller vegetarisk kost. Riksstyrelsen delar motionärernas åsikt att betande djur behövs för ett hållbart lantbruk, vilket framgår av föreningens policy för livsmedelsförsörjning och jordbruk. Däremot delar riksstyrelsen inte motionärernas mening om att föreningen i sin kommunikation enbart fokuserar på vegetarisk kost. Det finns många exempel på bl.a. debattartiklar och webbtexter där föreningen tydligt uttrycker det som motionärerna efterlyser: att köttkonsumtionen måste minska men när man väljer att äta animaliska produkter ska det vara från lantbrukssystem som gynnar naturbetsmarkerna och därmed den biologiska mångfalden. Föreningen strävar i sina olika kommunikationskanaler efter att ha detta balanserade budskap, men självklart är det en utmaning. Föreningen kritiseras av veganer för att vara köttförespråkare och av delar av lantbruket för att säga nej till allt kött. Resurser satsas kontinuerligt på att tydliggöra det komplexa budskapet att både minska animaliekonsumtionen och gynna betande djur. Följaktligen anser riksstyrelsen att motionen ska anses vara besvarad. Förslag till beslut Riksstyrelsen föreslår riksstämman besluta att anse motionärernas yrkanden besvarade


203

Motion 76

Dnr 2016/0063

Medlemsinitiativ om att Sverige beskattar och samtidigt subventionerar livsmedel utifrån varornas miljö samt klimatavtryck Vårt klimat befinner sig starkt hotad utav våra koldioxidutsläpp. Världen över hålls internationella konferenser för att komma överens om hållbara klimatavtal för att begränsa våra utsläpp och förhindra ytterligare uppvärmning utav vårt klimat. Tillexempel kan nämnas COP21, FN:s stora miljömöte i Paris för världens alla länder som hölls i slutet av november och början av december 2015.

Vår konsumtion och utsläpp i Sverige är en direkt bidragande orsak till de stora klimatkatastroferna som sker i den tredje världen. Som den största miljöboven räknas fossila bränslen som kol och olja.

Vi utelämnar oftast animalieproduktionen ur diskussionerna. Djurproduktion bidrar till föroreningar och övergödning som direkt påverkar vår miljö och klimat. För att förstå hur stor animalieproduktionens utsläpp faktiskt är kommer här några exempel. En internationellt erkänd studie visar att djuruppfödningen står för 18% av det globala utsläppet av växthusgaser som är orsak till den klimatuppvärmning vi upplever idag. Det är mer utsläpp än all sammanlagd trafik på vägar, tåg, luft och sjöfart som står för 13 %. Samma forskare som står bakom denna rapport menar att djurindustrins utsläpp är betydligt högre och står för över 50 % av de totala utsläppen. Tillgången till rent vatten är en av vår tids stora miljö och överlevnadsfråga.

Den stora mängd djurfoder som odlas innebär en betydande vattenåtgång. För att producera 1 kg kött behövs 1330 liter vatten. 1/3 av allt färskvatten i världen används till den animaliska produktionen. En bondgård med 2500 mjölkkor producerar lika mycket avfall som en stad med 411000 invånare. Under en 20-års period blir den globala uppvärmningen 86 gånger större med metangas än koldioxid. Djurindustrin står för 65% av alla mänskliga utsläpp av nitro oxid. Nitro oxid är en växthusgas som påverkar den globala uppvärmningen 293 gånger mer än koldioxid. Under en 20-års period är metanutsläpp 25-100 gånger mer skadligt för miljön än koldioxidutsläpp. Det sker en stor omvandling av mark till foderodling och betesmark. Vilket leder till en omfattande avskogning och jorderosion.

91% av all skogsavverkning i Amazonas beror på animalieproduktionen. 4-8 kvadratkilometer regnskog avverkas varje sekund. 110 djur och insektsarter utrotas var dag av skogsavverkningen i regnskogen. Animalieproduktionen täcker 45 % av jordens landyta. 1 hektar odlingsbar åkermark kan producera 280 kg kött per år. Samma mark kan producera 99 gånger mer eller 27,6 ton vegetabilisk mat per år. Rent generellt så kan en hektar odlingsbar åkermark producera ungefär 25 gånger så mycket vegetabiliskt protein än om samma mark används för köttproduktion. Vi får ut 16,5-165 gånger så mycket kg vegetabilier per hektar än om samma yta med samma odlingsförutsättningar används för köttproduktion. Vi åt 1996 70 % mer kött än vad vi gjorde 1960. Svenskarna äter idag över en fjärdedel mer kött än vad Livsmedelsverket rekommenderar. År 2014 var den totala förbrukningen av kött i Sverige 87.5


204

kg per person. 70 % Av Sverige och världens åkermarker används för att odla djurfoder. Kött, ägg och mejerinäringen har bedrivit ett mycket effektivt lobbyarbete för att öka animalie-konsumtionen som har blivit den gällande normen i vårt samhälle. Det är dags att vi börjar ifrågasätta den rådande kött och mejerinormen. Är komjölk verkligen till för oss människor?

Animalieproduktion har inga bra argument för sin sak. Det vanligast förekommande argumentet hos animalieproduktionsförespråkarna är att animaliekonsumtionen är det normala för att så har människan alltid gjort. Eller att animaliekonsumtionen är nödvändig för att människan ska få i sig all näring.

Det stämmer inte. Det är varken naturligt för människan att äta döda djur eller att vi drabbas utav näringsbrist för att vi äter vegetabiliskt. Animalieproduktionen har inga bra hållbara argument för att årligen utsätta miljontals djur för detta besinningslösa djurplågeri, miljön och klimat för den massiva negativa åverkan eller belasta vår hälsa med animalier som bevisat inte är bra för oss.

Animalieproduktionens negativa påverkan på vår miljö, klimat, djur och hälsa försvinner inte för att vi gör den ekologisk och närproducerad utav våra svenska bönder. Dessvärre kommer en utökad animalisk produktion i Sverige att öka de skadliga utsläppen av växthusgaser, binda mer land, leda till ett utökat djurförtryck, bidra till en större övergödning och en förhöjd läkemedelsanvändning. Naturskyddsföreningen kan inte blunda och stoppa huvudet i sanden för den absolut största miljöboven av dem alla. Vi måste se det som vår uppgift att begränsa animalieproduktionens skadeverkningar på vår miljö och klimat. Det absolut snabbaste, lättaste och effektivaste sättet vi kan göra det på är att helt utesluta eller minska på vår konsumtion av animalier. Aktivt hjälpa våra bönder att ställa om till ett effektivt, ekologiskt, närproducerat och växtbaserat jordbruk utan djurförtryck. Ett jordbruk som är fritt från kemikalier och gifter i så stor utsträckning som möjligt. Det är framtiden.

Sverige har koldioxidskatt på bränslen som bensin, olja, gasol, naturgas, kol, hushållsavfall och koks som infördes 1995 för att minska de fossila utsläppen. Skatten har fått erkännande för att den styrt samhället till ett miljö och klimatvänligare samhälle Föroreningar blev dyrare och man sökte energieffektivare lösningar. Om vi beskattar livsmedel efter dess miljö och klimatavtryck. Använder medlen från livsmedelsskatten till att subventionera närodlade, ekologiskt odlade frukter, baljväxter, spannmål och grönsaker mm. Så gör vi något som är väldigt bra för vår miljö, hälsa, klimat, djur och kommande generationer. Jag föreslår riksstämman besluta att Naturskyddsföreningen föreslår att Sverige beskattar och samtidigt subventionerar livsmedel efter varornas klimatavtryck. att Naturskyddsföreningen genom olika kampanjer informerar allmänheten om djurproduktionens negativa inverkan på vår miljö och klimat. att Naturskyddsföreningen genom olika kampanjer informerar allmänheten om animaliekonsumtionens skadliga påverkan på vår miljö och klimat. att Naturskyddsföreningen aktivt utarbetar hållbara alternativ för våra bönder och lantbruk att effektivt ställa om till ett framtida ekologiskt, närproducerat växtbaserat jordbruk. Limhamn 16-01-31 Mattias Elensjö


205


Dnr 2016/0063

Medlemsinitiativ om att Sverige beskattar och samtidigt subventionerar livsmedel utifrån varornas miljö samt klimatavtryck Motionärens yrkanden att Naturskyddsföreningen föreslår att Sverige beskattar och samtidigt subventionerar livsmedel efter varornas klimatavtryck. att Naturskyddsföreningen genom olika kampanjer informerar allmänheten om djurproduktionens negativa inverkan på vår miljö och klimat. att Naturskyddsföreningen genom olika kampanjer informerar allmänheten om animaliekonsumtionens skadliga påverkan på vår miljö och klimat. att Naturskyddsföreningen aktivt utarbetar hållbara alternativ för våra bönder och lantbruk att effektivt ställa om till ett framtida ekologiskt, närproducerat växtbaserat jordbruk. Riksstyrelsens yttrande Motionären pekar på en rad allvarliga miljöproblem till följd av livsmedelsproduktion, särskilt klimateffekter av animalieproduktion. Motionären yrkar att Naturskyddsföreningen ska verka för beskattning respektive subventionering av livsmedel utifrån deras klimatbelastning samt bedriva kampanjer om djurproduktionens och animaliekonsumtionens negativa inverkan på miljö och klimat. Dessutom yrkar motionären på att föreningen ska utarbeta hållbara alternativ, till exempel ett ekologiskt, närproducerat, växtbaserat jordbruk. Riksstyrelsen delar motionärens syn på miljöproblem som uppstår till följd av animalieproduktion och arbetar idag aktivt för bland annat minskad konsumtion av animalier och miljöavgift på animaliska livsmedel. Naturskyddsföreningen lyfter ofta behovet av mer forskning för växtbaserade jordbrukssystem och behovet av stöd till lantbrukare som satsar på att odla ekologiska vegetabilier i Sverige. Riksstyrelsen vill dock även peka på att djurproduktion är en viktig del av ett hållbart jordbruk, om djuren utnyttjas för att skapa biologisk mångfald och cirkulera växtnäring. Betande djur behövs för både landskapsperspektivet och för mångfalden. Idisslare som fötts upp på gräs, särskilt genom bete på naturbetesmarker, är värdefulla omvandlare av växter som människan inte kan äta direkt till högvärdigt protein. Därför driver föreningen konsumentkampanjer för att fler ska minska sin konsumtion av animalier men förespråkar även att välja kött från betande djur. Föreningen jobbar också för att EU:s jordbrukspolitiska system ska betala för den miljönytta som betande djur ger.


206

Naturskyddsföreningen anser att förorenaren ska betala för sin miljöpåverkan (Polluter Pays Principle, PPP) samtidigt som kollektiva nyttigheter ska ersättas. Följaktligen anser riksstyrelsen inte att man bör subventionera klimatsmarta livsmedel utan snarare fortsätta att arbeta för att PPP ska gälla samtidigt som föreningens kontinuerliga arbete för att gynna mindre miljöbelastande produktionsformer, till exempel ekologisk produktion, fortgår. Naturskyddsföreningen sitter till exempel med i KRAV:s styrelse. Förslag till beslut Riksstyrelsen föreslår riksstämman besluta att avslå motionärens första yrkande att anse motionärens andra, tredje och fjärde yrkande besvarade


207

Motion 77

Dnr 2016/0064

Medlemsinitiativ om att driva gemensamma kampanjer mot animalieproduktionens negativa konsekvenser tillsammans med seriösa intressenter Exempelvis så skulle Djurens Rätt och Svenska Läkaresällskapet vara passande samarbetspartners. Genomslagskraften blir så pass mycket större om vi tillsammans kan enas om en gemensam front men från olika perspektiv. Vi på Naturskyddsföreningen visar djurproduktionens negativa inverkan på vår miljö och klimat. Djurens Rätt visar på djurens lidande inom animalieproduktionen. Svenska Läkarsällskapet kan påvisa kött och mejerikonsumtionens negativa hälsoeffekter. Oavsett vilken förening som får störst respons i media och bland befolkningen så blir alla vinnare. För att inte tala om vår miljö, klimat, hälsa och alla djuren. Tillsammans är vi starka. Jag föreslår riksstämman besluta att Naturskyddsföreningen aktivt söker seriösa intressenter för att driva gemensamma kampanjer mot animalieproduktionens negativa effekter. Limhamn 16-01-31 Mattias Elensjö


208


Dnr 2016/0064

Gemensamma kampanjer mot animalieproduktionens negativa konsekvenser Motionärens yrkanden att Naturskyddsföreningen aktivt söker seriösa intressenter för att driva gemensamma kampanjer mot animalieproduktionens negativa effekter. Riksstyrelsens yttrande Motionären yrkar på att Naturskyddsföreningen tillsammans med andra intressenter ska driva gemensamma kampanjer mot animalieproduktionens negativa konsekvenser. Riksstyrelsen delar motionärens åsikt om att animalieproduktionens miljö- och klimatpåverkan behöver kommuniceras bland annat via kampanjer. Föreningen driver minskad köttkonsumtion genom att lyfta fram det smarta med att äta mer vegetabilier genom ”vego-pepp” som är en viktig del i fokusprojektet Klimatmaxa. Parallellt med detta driver föreningen ett politiskt arbete för att öka miljönyttan av animalieproduktionen och samtidigt minska dess miljöbelastning. Att samverka med andra aktörer är en viktig framgångsfaktor och är något som föreningen ofta gör. Riksstyrelsen menar dock att motionen bör avslås eftersom riksstämman inte bör ta beslut om att gå in i specifika samarbeten, utan är något som även fortsättningsvis bör avgöras från fall till fall. Förslag till beslut Riksstyrelsen föreslår riksstämman besluta att avslå motionärens yrkande.


209

Motion 78

Dnr 2016/0079

Säker återföring av fosfor och andra växtnäringsämnen i rötslam till åkerjord Motiv: Fosfor i växtodling är en nödvändig resurs. Globalt och geologiskt är fosfortillgångarna samtidigt begränsade och dessutom koncentrerade på ett icke idealiskt geopolitiskt sätt. Rötslam innehåller ämnen som innebär att spridning av slammet – som i och för sig skulle leda till återföring av fosfor i ett kretslopp – på åkermark inte är acceptabelt för oss. Vi tänker främst på organiska ämnen olämpliga att tillföra mark ens i små mängder inklusive läkemedelsrester, resistenta mikroorganismer samt kadmium, bly och kvicksilver i slammet. Med en termisk process såsom förbränning i ett kraftvärmeverk säkerställes att organiska miljögifter liksom antibiotikaresistenta mikroorganismer elimineras. I förbränningsprocessen kan dessutom kadmium, bly och kvicksilver separeras från P med följd att P återstår - tillsammans med andra oorganiska ämnen – som en ofarlig fraktion i form av aska, som kan spridas utan risk och därmed återföras i ett kretslopp. Det innebär något lägre kostnader att sprida slammet som det är, men för oss är merkostnaden väl investerade pengar för etablering av ett säkert och hållbart kretslopp för fosfor. Den mullbildande förmågan av slammets efter rötning återstående innehåll av organisk substans är av sådan underordnad betydelse att vi anser att denna helt skall lämnas därhän. Det enda värdefulla ämnet som förloras är kvävet, som går upp i rök i form av kvävgas men energiutvinningen kompenserar mångfalt för detta. Slammet skall förbehandlas genom bästa möjliga biogasproduktion innan det går vidare till kraftvärmeverket. Därmed ger slammet både biogas och kraftvärme i anläggningar, som bör vara stora för att bli högeffektiva. Att sprida eller deponera slammet är inte hållbart. Med förslaget klarar vi av ett gigantiskt kvittblivningsproblem, som det är bråttom med. VI föreslår Riksstämman besluta att Naturskyddsföreningen skall ta tydlig ställning och kraftfullt verka för en utveckling som med hjälp av slamförbränning möjliggör säker återföring av innehållet av fosfor och andra växtnäringsämnen i rötslam till åkerjord samtidigt som vi blir av med slammet. Danderyd 2016-01-29 Naturskyddsföreningen Danderyd Sven-Olov Ericson Sten Hellqvist Eivor Niklasson, ordförande


210


Dnr 2016/0079

Säker återföring av fosfor och andra växtnäringsämnen Motionärernas yrkanden att Naturskyddsföreningen skall ta tydlig ställning och kraftfullt verka för en utveckling som med hjälp av slamförbränning möjliggör säker återföring av innehållet av fosfor och andra växtnäringsämnen i rötslam till åkerjord samtidigt som vi blir av med slammet. Riksstyrelsens yttrande Motionärerna yrkar på att Naturskyddsföreningen ska ta tydlig ställning till och verka för slamförbränning för att möjliggöra att ren fosfor återförs till åkerjord. Riksstyrelsen delar motionärernas oro över spridning av miljögifter via avloppsslam och att det är bråttom att införa teknik som möjliggör cirkulation av växtnäring. 2010 gav riksstämman riksstyrelsen i uppdrag att verka för att all slamspridning snarast upphör och att påskynda utvecklingen och införandet av system och teknik för att kunna återföra växtnäring i enlighet med föreningens kemikaliepolicy och jordbrukspolicy. Riksstyrelsen anser att föreningen arbetar i linje med motionärernas önskan. Förslag till beslut Riksstyrelsen föreslår riksstämman besluta att anse motionärernas yrkanden besvarat.


211

Motion 79

Dnr 2016/0081

Planetära gränser och jordbruk Just nu finns en oro för flera områden inom planetens gränser, även känt som de planetära gränserna. När forskare tittat närmare på dessa har man hittat att flera områden är i riskzonen och det område som har blivit mest känt är klimatförändring. Men när man tittar närmare, ser man tydligt att de mesta alarmerande områdena där förändringarna är absolut störst är: -Förlust av Biologisk mångfald, -Kvävecykeln och -Fosforcykeln. De här planetära områdena visar med enkla ord uttryckt, hur mycket jorden ”tål” inom ett visst område och det framgår tydligt att i dessa ovan nämnda områden är gränsen tydligt passerad. Vid närmare studier av hur det svenska jordbruket utformats idag hittar vi ofta storskalig produktion, avsaknad av närhet mellan växtodlings- och djurgårdar, avsaknad av växtföljder och mineralgödsling och djurgårdar där ägaren köper in foder. Samtidigt har vi stora läckage av näring från jordbruket till sjöar och hav. Jag föreslår riksstämman besluta att avsätta betydande kansliresurser att arbeta med JORDBRUKSFRÅGAN. att arbeta aktivt för opinionsbildning när det gäller vikten av ett fungerande svensk jordbruk. att arbeta aktivt för opinionsbildning både för bevarande av biologisk mångfald och ett minskande av fosfor och kväveutsläpp. Luleå 2016-01-31 Isabella Katsimenis


212


Dnr 2016/0081

Planetära gränser och jordbruk Motionärens yrkanden att avsätta betydande kansliresurser att arbeta med JORDBRUKS FRÅGAN. att arbeta aktivt för opinionsbildning när det gäller vikten av ett fungerande svensk jordbruk. att arbeta aktivt för opinionsbildning både för bevarande av biologisk mångfald och ett minskande av fosfor och kväveutsläpp Riksstyrelsens yttrande Motionären lyfter fram att dagens jordbrukssystem överskrider många av planetens gränser, varav biologisk mångfald, kväve- och fosforfrågan är särskilt angelägna. Motionären föreslår därför att föreningen bör satsa ytterligare resurser på jordbruksområdet och opinionsbilda om vikten av ett fungerande svenskt jordbruk, bevarande av biologisk mångfald och minskade utsläpp och kväve och fosfor.

Riksstyrelsen delar motionärens åsikt att dagens dominerande jordbruksproduktionssystem är en orsak till att flera av planetens gränser överskrids eller riskerar att snart överskridas, vilket betonas i Naturskyddsföreningens policy för jordbruk och livsmedelsförsörjning. Vilka resurser som ska satsas på denna fråga avgörs dock ytterst av riksstämmans prioriteringar. Hittills har stämman beslutat att alla verksamhetsområden är lika angelägna. Under en verksamhetsperiod kan satsningar givetvis variera i tid givet omvärldshändelser, men sammantaget ska de vara ungefär lika. Därför föreslår riksstyrelsen att motionärens första att-sats om ökade resurser till jordbruksområdet avslås.

Föreningen bedriver redan idag ett aktivt opinionsarbete om vikten av ett svenskt jordbruk som bidrar med mervärden som t ex bevarande av biologisk mångfald och bättre djuromsorg. För närvarande pågår ett omfattande arbete på regeringsnivå för att ta fram en svensk livsmedelsstrategi. Föreningen är mycket aktiv i detta arbete och driver att det svenska jordbrukets mervärden ska värnas, både ur ett ekologiskt och ekonomiskt perspektiv. Möjligheter till ett lönsamt svenskt jordbruk ligger i att saluföra mervärdena, inte i att lätta på regler för miljö- och djuromsorg. I föreningens arbete för att värna det svenska jordbrukets mervärden ingår att främja produktionsmetoder som till exempel gynnar biologisk mångfald och minskar utsläpp av föroreningar som kväve och fosfor. Informationsarbete och påverkansarbete syftar alltid till att driva utvecklingen av alla produktionsformer vidare mot hållbarhet. Följaktligen anser riksstyrelsen att motionärens andra och tredje yrkande ska anses vara besvarade.


213

Förslag till beslut Riksstyrelsen föreslår riksstämman besluta att avslå motionärens första yrkande att anse motionärens andra och tredje yrkande besvarade


214

Motion 80

Dnr 2016/0089

Ekologiskt och närproducerat Ekologisk mat är inte samma som närproducerat mat. Ofta så finns det förvirring i affärerna, då man ska välja om det är bäst att köpa en produkt odlad/producerad i Sverige (men inte ekologisk) eller en ekologisk vara, dock importerad från andra länder. Var går gränsen? Spanska ekologiska tomater kan vara bättre för miljön en svenska icke-ekologiska tomater, men när börjar föroreningen skapad av transporteringen ta över fördelarna av en ekologisk produktion? Vi önskar oss att Naturskyddsföreningen gav tydligare riktlinjer kring vilka produkter man bör välja. Vi föreslår riksstämman besluta att Naturskyddsföreningen ger mera kunskap kring vad man ska föredra mellan ”ekologiskt” och ”närproducerat” och går ute med tydligare riktlinjer, så att det blir lättare att välja vad som är bäst för miljön. Solna 31 januari 2016 Daniela Guasconi och Florian Reitmann, Solna


215


Dnr 2016/0089

Ekologiskt och närproducerat Motionärernas yrkanden att Naturskyddsföreningen ger mera kunskap kring vad man ska föredra mellan ”ekologiskt” och ”närproducerat” och går ute med tydligare riktlinjer, så att det blir lättare att välja vad som är bäst för miljön. Riksstyrelsens yttrande Motionen lyfter frågan om avvägning mellan olika miljöproblem, till exempel inverkan av transporter i förhållande till föroreningar och pekar särskilt på att importerade ekologiska produkter ofta ställs mot närodlade. Det är svårt för konsumenter att veta hur de ska värdera olika miljöfrågor, menar motionärerna och yrkar på att mer information sprids från Naturskyddsföreningen. Riksstyrelsen delar motionärernas syn på att frågan är komplex, också för att det i praktiken handlar om fler frågor än bara miljöpåverkan. Ekologisk odling definieras av en internationell grundläggande standard. Därutöver finns EU-regler och nationella regler som tillägg. Reglerna behandlar främst miljö- och djuromsorgsfrågor. Begreppet ”närodlat” har ingen enhetlig definition och kontrolleras inte av någon oberoende certifiering. Det finns ingen garanti för hur nära det ”närodlade” är odlat. Konsumenten vet inte heller något om huruvida foder eller andra insatsmedel kommer från andra delar av världen eller hur det är transporterat. Spårbarheten är dessutom begränsad. Trots detta kan det finnas situationer när det är angeläget att köpa just en närodlad vara, till exempel för att stödja arbetstillfällen, fortsatt betesdrift eller dylikt. De största ekologiska varugrupperna som handlas i butikerna; mejeriprodukter, kött och ägg, kommer i princip bara från Sverige. Att välja ekologiskt innebär emellertid, oavsett var produktionen har skett, att omställningen mot ett hållbart jordbruk drivs på. Transportens del av miljöpåverkan är en liten del av den totala inverkan på miljön. Naturskyddsföreningen har denna fråga levande i allt jordbruksarbete som utförs och strävar efter att ge råd till konsumenter utifrån relevant kunskap om de miljökonsekvenser som kommer med produktion och transport av olika livsmedel. Riksstyrelsen avser fortsätta att informera och diskutera ekologiskt och närodlat och sprida information i föreningens olika kanaler. Därmed anses motionen besvarad.


216

Förslag till beslut Riksstyrelsen föreslår riksstämman besluta att anse motionärernas yrkande besvarat


217

Motion 81

Dnr 2016/0014

Förbud mot utkast av bifångst från fiskefartyg Under 2013 enades EU:s fiskeriministrar om ett förbud mot utkast av bifångst från fiskefartyg och att detta förbud skulle börja gälla från 2019. Som enda land i unionen röstade Sverige med dåvarande landsbygdsminister Eskil Erlandsson nej till förslaget då man ansåg att det förslag som förhandlats fram var en halvmesyr med alldeles för många undantag. Ett fungerande och verkansfullt förbud mot utkast av bifångst från fiskefartyg är en av flera viktiga vägar till att nå ett mer ekologiskt och hållbart fiske. Ett förbud kan leda till att mer selektiva fiskemetoder och fångstredskap utvecklas samt ett bättre bevarande av olika fiskbestånd. Dessutom är utkast av bifångst ett stort resursslöseri när så mycket son 15 – 20 procent av fångsten har tillåtits att kastas överbord. Med detta som bakgrund anser jag att Naturskyddsföreningen bör verka för en lagstiftning som ger ett fungerande och verkansfullt förbud mot utkast av bifångst från fiskefartyg. Då en sådan lagstiftning är en såpass viktig del för att nå ett mer hållbart fiske bör förbud mot utkast av bifångst nämnas i VRL om Marina ekosystem och fiske, antingen som en egen punkt eller i en redan existerande mening. Vi föreslår riksstämman besluta att verka för ett fungerande och verkansfullt förbud mot utkast av bifångst från fiskefartyg att specifikt nämna i VRL om Marina ekosystem och fiske att Naturskyddsföreningen verkar för och stöder ett förbud mot utkast av bifångst från fiskefartyg. Antingen som en egen punkt eller i en redan existerande mening. Halmstad 2016-01-19 Halmstads Naturskyddsförening genom Bo Hansson


218


Dnr 2016/0014

Förbud mot utkast av bifångst från fiskefartyg Motionärernas yrkanden att verka för ett fungerande och verkansfullt förbud mot utkast av bifångst från fiskefartyg att specifikt nämna i VRL om Marina ekosystem och fiske att Naturskyddsföreningen verkar för och stöder ett förbud mot utkast av bifångst från fiskefartyg. Antingen som en egen punkt eller i en redan existerande mening. Riksstyrelsens yttrande Motionären yrkar att Naturskyddsföreningen ska verka för ett fungerande förbud mot utkast av bifångst vid fiske, samt inkludera detta i verksamhetsriktlinjerna (VRL). Motionären påpekar att det sedan antagandet av den nya gemensamma fiskeripolitiken 2014 redan finns ett utkastförbud inom EU. Detta tillkom mycket tack vare det arbete som Naturskyddsföreningen tillsammans med andra miljöorganisationer utfört under många år. Förbudet är inte ett fullständigt utkastförbud i den meningen att inga djur får kastas överbord, men det är en stor förbättring mot tidigare regler där yrkesfiskare inte fick landa fisk som de inte hade kvot för. Specifika regler för hur implementeringen av utkastförbudet ska införas bestäms i regionala fora ”BaltFish” för Östersjön och ”Schevingengruppen” för Nordsjön. Implementeringen har inte varit problemfri, inte minst på grund av att det finns många tekniska regleringar som skulle ha behövt adresseras parallellt. Naturskyddsföreningen har påverkat detta arbete främst genom samarbete med organisationerna Coalition Clean Baltic och Internationella Fiskesekretariatet där föreningen finns representerad i styrelsen. Frågan är också ständigt återkommande och diskuterad inom det rådgivande organet Baltic Sea Advisory Council där föreningen också finns representerad. Föreningen har även gjort egna inspel i utkastimplementeringsprocessen, till exempel genom krav på ”fullt dokumenterat fiske” med kameror ombord för att både förbättra kontrollen och öka kunskapsunderlaget i nordhavsräkfisket. Vid riksstämman 2014 beslutades att riksföreningens insatser specifikt skulle styras mot att fasa ut bottentrålning. Detta är den fiskemetod som ger störst mängd bifångst. Riksstyrelsen menar därför att föreningen redan arbetar i linje med motionens andemening. Att specifikt nämna utkastförbud i VRL anser riksstyrelsen är överflödigt, dels för att det redan finns ett utkastförbud och dels för att existerande VRL-skrivning ”att fiskepolitiken i EU och globalt implementeras så att hållbart fiske utan destruktiva metoder säkerställs” redan inbegriper frågan. Riksstyrelsen menar således att motionärens yrkanden ska anses vara besvarade.


219

Förslag till beslut Riksstyrelsen föreslår riksstämman besluta att anse motionärernas yrkanden besvarade.


220

Motion 82

Dnr 2016/0015

Inkludera sötvattensmiljö i rubriken för VRL om Marina miljöer och fiske Frågan om att inkludera sötvatten i verksamhetsriktlinjerna (VRL) angående Marina ekosystem och fiske har varit uppe på flera riksstämmor tidigare. Frågan har då alltid fallit och blivit nedröstad med motiveringen att det är en fråga om prioritering och att vi inte har tillräckliga resurser för detta. Vi anser att om man inkluderar sötvatten i själva rubriken för denna VRL så kan detta göras utan att för den skull ändra på prioriteringar eller resursfördelning. Det är ju fortsatt så att det är Naturskydds-föreningens ledning som beslutar om hur prioriteringar ska göras och resurser fördelas. Dessutom ingår ju flera punkter i dagens VRL som direkt kan knytas till sötvattensmiljöer. Vi avser här punkterna om fria vandringsvägar för fiskar samt tillförseln av näringsämnen och miljögifter till Östersjön och Västerhavet som ju till stor del transporteras till havet via sötvattensvägar. Vi anser enligt ovanstående att sötvattensmiljö kan inkluderas i rubriken för VRL Marina ekosystem och fiske enligt någon av nedanstående att-satser. Vi föreslår riksstämman besluta att utan att för den skull ändra prioritering eller resursfördelning inkludera sötvattens-miljö i rubriken till VRL om Marina miljöer och fiske enligt: Limniska och marina ekosystem samt fiske, eller Söt- och saltvattensekosystem samt fiske Halmstad 2016-01-11 Halmstads Naturskyddsförening genom Stefan Anderson och Bo Hansson


221


Dnr 2016/0015

Inkludera sötvattensmiljö i rubriken för VRL om Marina miljöer och fiske Motionärernas yrkande att utan att för den skull ändra prioritering eller resursfördelning inkludera sötvattens-miljö i rubriken till VRL om Marina miljöer och fiske enligt: Limniska och marina ekosystem samt fiske, eller Söt- och saltvattensekosystem samt fiske Riksstyrelsens yttrande Motionärerna yrkar att sötvattensfrågor ska inkluderas i verksamhetsriktlinjerna (VRL) för Marina ekosystem och fiske och pekar på att detta har diskuterats på flera riksstämmor tidigare, men röstats ner. Motionen lyfter fram att det redan finns skrivningar i VRL som berör sötvatten. Riksstyrelsens delar motionärernas syn på att sötvatten i praktiken redan är ett område som föreningen jobbar med. Stämman beslutade senast 2014 att sötvatten inte uttalat ska ingå i ett särskilt VRL-område utan istället tydligt inkluderas i alla prioriterade områden. I VRL för Marina ekosystem och fiske ligger t.ex. en punkt som specifikt adresserar säkerställandet av fria vandringsvägar för fisk. I VRL för Jordbruk finns en punkt som specifikt adresserar miljöavgifter för handelsgödsel vilket tydligt knyter an till övergödningsfrågan i både sött och salt vatten. Sötvatten är idag en integrerad del av arbetet inom både skog, jordbruk, kemikalier och hav. Många av de juridiska mål kansliet på senare år bedrivit berör sötvatten (t.ex. Bungekärret på Gotland och vattenkraftverket Untra i Dalälven). Föreningen har också tagit en aktiv roll i den pågående politiska processen om att förändra lagstiftningen för vattenkraften. Genom föreningens arbete med de hotade bestånden av ål och lax som ju är beroende av fria vandringsvägar, liksom genom informationsprojektet som syftar till att få fler båtägare att välja giftfria metoder att hålla sina båtbottnar rena, adresseras sötvattenmiljöfrågan. Inom skogsbruksområdet och arbetet med att få till ett reformerat och miljöanpassat skogsbruk, är hänsyn till vattenekosystem en viktig pusselbit. En ökad ekologisk jordbruksproduktion kommer dessutom att skydda våra sötvattenmiljöer från bekämpningsmedel. På lokal nivå pågår mycket sötvattenarbete genom medlemmars deltagande i vattenråd och strandskyddsärenden. Riksstyrelsen vill i dagsläget inte helt stänga dörren för att ändra nuvarande rubrik men föreslår att frågan tas med i revideringen av verksamhetsriktlinjerna 2018.


222

Förslag till beslut Riksstyrelsen föreslår riksstämman besluta att ge riksstyrelsen i uppdrag att i kommande VRL-process beakta motionärernas intentioner.


223

Motion 83

Dnr 2016/0021

Miljöpröva samtliga vattenkraftverk i Sverige De flesta vattenkraftverk har ju kommit till stånd i en tid när kraven på miljöhänsyn och fisk- fauna-vägar var helt underordnade behovet av elproduktion. Idag kan vi se resultatet i form av vandringshinder för fisk och andra akvatiska djur, vandringen hindras vid passage i båda riktningarna och mycket fisk förolyckas i turbinerna när de ska passera nedåt i vattensystem. För att Sveriges miljömål ”Levande sjöar och vattendrag” samt EUs Vattendirektiv ska kunna uppfyllas så anser vi att det finns ett stort behov av att snarast se över och i förekommande fall miljöpröva samtliga de befintliga verksamheter av kraftproduktion i Sveriges vattendrag som inte kan anses uppfylla moderna miljökrav. Vi föreslår riksstämman att besluta att Naturskyddsföreningen snarast tar initiativ till att verka för en lagändring som innebär att miljöpröva samtliga vattenkraftverk i Sverige som inte har fungerande faunapassage och/eller uppgraderade tillstånd enligt Miljöbalken. Ronneby / Olofström 2016-01-28 Naturskyddsföreningen Blekinge / Naturskyddsföreningen Olofström


224


Dnr 2016/0021

Miljöpröva samtliga vattenkraftverk i Sverige Motionärernas yrkanden att Naturskyddsföreningen snarast tar initiativ till att verka för en lagändring som innebär att miljöpröva samtliga vattenkraftverk i Sverige som inte har fungerande faunapassage och/eller uppgraderade tillstånd enligt Miljöbalken Riksstyrelsens yttrande Motionärerna lyfter fram problemet med de många gamla, och oftast inte miljöanpassade tillstånd, som reglerar svensk vattenkraftproduktion och en yrkar att Naturskyddsföreningen ska arbeta med att förändra nuvarande lagstiftning. Riksstyrelsen delar helt motionärens beskrivning av problematiken och har sedan många år tillbaka verkat för en förändrad lagstiftning för vattenkraftsverksamheter. Naturskyddsföreningen har varit en av de drivande för att en statlig utredning – Vattenverksamhetsutredningen – tillsattes och har suttit i expertgruppen för denna. Föreningen har också deltagit i Havs- och vattenmyndighetens samt Energimyndighetens referensgrupp för den så kallade ”Nationella strategin för vattenkraft och vattenmiljö”. Föreningen har också genom nationella dialoger med kraftverksindustrin, seminarier, politikeruppvaktningar och debattartiklar verkat för att de goda förslag som framkom i den statliga utredningen ska bli till skarpa lagförslag. För att underlätta för politiska beslut har föreningen också, i samarbete med Sportfiskarna, WWF och Älvräddarna, tagit fram en rapport som belyser de stora ekonomiska värden som kan uppkomma i glesbygd om vattenkraften miljöanpassas. Det handlar både som konkreta arbetstillfällen när det ska byggas omlöp, galler och fiskvägar, och som arbetstillfällen i form av naturturism och sportfisketurism när väl den biologiska mångfalden återskapas. Vidare har Naturskyddsföreningen genom pengar som betalats till föreningens Miljöfond via Bra Miljöval-certifieringar bidragit till att ett antal vattenkraftverk idag har frivilliga miljöanpassningar. Förutom de rent konkreta förbättringar som möjliggjorts i enskilda kraftverk har detta arbete varit en del av den nationella kunskapshöjningen som är viktig för att få till effektiva åtgärder framöver. Riksstyrelsen avser att fortsätta med detta viktiga arbete och anser därmed motionen besvarad.


225

Förslag till beslut Riksstyrelsen föreslår riksstämman besluta att anse motionärernas yrkande besvarat


226

Motion 84

Dnr 2016/0009

Informera om Europarådets resolution 1815 Sverige är med i Europarådet som 2011 antog resolution 1815. Den handlar om de potentiella riskerna med elektromagnetiska fält och deras inverkan på miljön.

I Sverige har medborgarna, skolorna och kommunerna ofta mycket dålig kunskap om resolution 1815 samtidigt som utsläppen av elektromagnetiska fält ökar. Vi föreslår att riksstämman skall besluta att informera om innehållet i Europarådets resolution 1815. Falun 2016-01-15 Elingenjör Magnus Svensson Anja Angelfeldt Dag Angelfeldt 7 år Bror Angelfeldt 5 år


227

Motion 85

Dnr 2016/0066

Hälso- och miljöeffekter av mikrovågsstrålning från trådlös överföringsteknik Problemet) Pulsad mikrovågsstrålning har ökat enormt de senaste åren, både i vår när- och utemiljö. Strålningsnivåer som vi idag konstant kan befinna oss i är flera miljarder gånger högre än den naturliga bakgrundsstrålningen (mätt i enheten Watt). Dessutom handlar det om en helt onaturlig och kraftigt pulserande signal modulerad med data, bild, musik och tal, som sänds ut från basstationer, trådlösa nätverk, mobiltelefoner m.m. Signalerna är också mycket mer aggressiva jämfört med en omodulerad signal från solen.

Oberoende forskning visar tydliga hälso- och miljöeffekter av pulsad mikrovågsstrålning, även om den industriberoende forskningen inte sägs påvisa det. Forskning visar att strålningen orsakar oxidativ stress och stress både bland människor, djur och växter, vilket visar att det är en bred miljöfråga.

Den 11 maj 2015 sände 190 vetenskapsmän en appell till WHO och FN. De skriver att de är allvarligt oroade eftersom beläggen för diverse hälsorisker långt under gällande riktlinjer har stärkts, exempelvis ökad cancerrisk, ökad bildning av skadliga fria radikaler, genetiska skador, försämring av inlärning och minne, neurologiska sjukdomar samt negativa effekter på välbefinnande. De hävdar att riktlinjerna därför behöver skärpas och att allmänheten och sjukvårdspersonal informeras om riskerna.

År 2011 antog Europarådet1 resolution 1815 om riskerna med elektromagnetiska fält. Europarådet rekommenderade medlemsländerna att

– vidta alla rimliga åtgärder för att minska exponering för elektromagnetiska fält, särskilt för radiofrekvenser från mobiltelefoner, och i synnerhet exponering när det gäller barn och ungdomar som förefaller att ha störst risk att utveckla hjärntumörer;

– ALARA-principen (As Low As Reasonable Achievable) ska tillämpas, dvs. att allmänhetens exponering ska hållas så låg som möjligt;

– införa informations- och upplysningskampanjer om riskerna med potentiellt skadliga långsiktiga biologiska effekter på miljö och människors hälsa, särskilt med inriktning på barn, tonåringar och unga människor i fertil ålder.

På flera håll i världen förs intensiva debatter om risker med basstationer och trådlösa nätverk i skolor. I bl a Frankrike har man redan infört begränsningar i skolorna.

1 Bildades 1949 av tio likasinnade länder i Västeuropa, däribland Sverige. Andra världskrigets grymheter och erfarenheter av totalitära regimer hade skapat en insikt om behovet av försoning och samarbete för att värna demokrati, respekt för de mänskliga rättigheterna och rättsstatens principer. Idag har Europarådet 47 medlemsländer.


228

Att vi människor påverkas biologiskt av strålningen visas i mängder av publicerad forskning. Det är inget nytt fenomen. Redan under 1960-talet pratade man om ”mikrovågssyndromet”2 inom militären.

Studier visar att bin flyttar ifrån samt undviker att bosätta sig i den bikupa där en sändare placerats. Dessa studier har replikerats. Källa: Dr Devra Davis3. Studier visar även att myror flyttar när mobilmast sätts upp. Källa: Barry Trower4 on The Open Mind Conference 2012. Upprepade studier har också visat att antalet fåglar minskar med ökad uppmätt strålning från mobilmaster5. Studier har visat att kor mår dåligt i närheten av mobilmaster. Det är också många människor som vittnar om att fåglar och andra djur minskat drastiskt i omgivningen efter att mobilmaster satts upp.

Professor Martin Pall6, har genom egen forskning och andras omfattande forskning, tagit fram en förklaringsmodell som visar hur elektromagnetiska fält påverkar kroppens på cellnivå genom att aktivera s k spänningskänsliga kalciumkanaler. År 2013 publicerade han en artikel i ”Global Medical Discovery” om hur elektromagnetiska fält kan påverka kroppens celler. Artikeln utsågs till en av världens viktigaste artiklar i medicin.

Bakgrund till förslaget) Med tanke på de skadliga biologiska effekter som påvisats i omfattande oberoende forskning av mikrovågsstrålning, bör Sveriges största miljöorganisation seriöst börja arbeta med frågan. Naturskyddsföreningen som arbetar för människor och miljö får inte längre negligera denna miljöfaktor.

2 Östeuropeiska forskare noterade symptom av långvarig exponering för mikrovågor, såsom trötthet, sömnlöshet, huvudvärk, hjärt-kärlproblem, påverkar på centrala samt autonoma nervsystemet, depressioner, hyperaktivitet, aggressivitet, psykiska störningar m.m. 3 Visiting Professor of the Hebrew University Medical Center, and Ondokuz Mayis University School of Medicine of Samsun, Turkey, Davis was Founding Director, Center for Environmental Oncology, University of Pittsburgh Cancer Institute, and Professor of Epidemiology at the Graduate School of Public Health (2004-2010) and Founding Director, Board on Environmental Studies and Toxicology of the U.S. National Research Council (1983-1993). She has served as a Distinguished Visiting Professor at the London School of Hygiene and Tropical Medicine and Visiting Professor at Mt.Sinai School of Medicine, Oberlin College and Carnegie Mellon University. 4 British physicist and former microwave weapons expert for the Royal Navy and the British Secret Service. During the

1960’s, he was trained at the “Government Microwave Warfare Establishment”.

5 Boken Mobiltelefonins hälsorisker av Mona Nilsson, miljöjournalist och grundare av Strålskyddsstiftelsen 6 Researcher and Professor Emeritus of Biochemistry and Basic Medical Sciences at Washington State University. Since 1998, he has focused on the mechanisms of chronic inflammatory diseases and how various stressors initiate cases of such diseases. The local mechanism involved in such many such diseases, called the NO/ONOO- cycle, has been recently been confirmed in a recent 57 page paper on heart failure, and to a lesser extent in a recent paper in pulmonary hypertension. It is thought to explain many previously unexplained diseases. The recent EMF study is a huge breakthrough.


229

Vi föreslår riksstämman besluta att det tillsätts en arbetsgrupp som sätter sig in i området samt kontaktar insatta forskare och andra personer för att få mer kunskap och insikt i ämnet. Slutsatserna kan på sikt bilda ett nytt ämnesområde omfattande mikrovågsstrålning inom föreningen. att Föreningen ska arbeta för en ökad forskarinsats på Sveriges universitet och högskolor, för att ytterligare studera strålningens effekter på insekter, däggdjur och växter. Veronica Svensk (medlem SNF Sandviken) Denise Fahlander (ordförande SNF Gävleborg) Ann Horn (ledamot i SNF Gävleborg) Per-Olov Erickson (medlem SNF Gävle) Annika Thornton (medlem SNF Söderhamn) Anna Marie Hansson (medlem SNF Tyresö) Marjo Marthin (medlem SNF Sandviken) samt hela Söderhamnskretsen


230


Dnr 2016/0009 och dnr 2016/0066

Information om Europarådets resolution 1815 Hälso- och miljöeffekter av mikrovågsstrålning från trådlös överföringsteknik Motionärernas yrkanden att Naturskyddsföreningen ska informera om innehållet i Europarådets resolution 1815. att det tillsätts en arbetsgrupp som sätter sig in i området samt kontaktar insatta forskare och andra personer för att få mer kunskap och insikt i ämnet. Slutsatserna kan på sikt bilda ett nytt ämnesområde omfattande mikrovågsstrålning inom föreningen. att föreningen ska arbeta för en ökad forskarinsats på Sveriges universitet och högskolor, för att ytterligare studera strålningens effekter på insekter, däggdjur och växter. Riksstyrelsens yttrande WHO/IRAC7 beslutade 2011 att klassificera radiovågor som möjligen cancerogen klass 2B, med hänvisning till en ökad risk att få glioma, som är en form av malign hjärncancer, vid användandet av trådlösa telefoner8. Med anledning av WHO/IRACs beslut, skrev Europarådet9 2011 en resolution som i korthet lyder: ”Att medlemsstaterna i Europarådet ska vidta alla rimliga åtgarder for att minska exponering for elektromagnetiska fält, särskilt för radiofrekvenser från mobiltelefoner, och i synnerhet exponering när det gäller barn och ungdomar som förefaller att ha störst risk att utveckla hjärntumörer.” Naturvårdsverket bedömer i sin årliga uppföljning av miljömålen 2015 att ”Exponeringen för elektromagnetiska fält i arbetslivet och i övriga miljön är så låg att människors hälsa och den biologiska mångfalden inte påverkas negativt”. Myndigheten konstaterar vidare att: ”När EU-direktivet om elektromagnetiska fält på arbetsplatser överförts till svenska föreskrifter bedöms den totala exponeringen minska på arbetsplatserna. Då direktivet ska gälla i alla medlemstater finns det skäl att tro att de som till exempel tillverkar utrustning utvecklar sin utrustning med så låg emission som möjligt som en konkurrensfördel gentemot andra tillverkare.” 7 WHO: World Health Organisation (Världshälsoorganisationen); IRAC: International Agency for Research on Cancer (Internationella organet för forskning om cancer) 8 http://www.iarc.fr/en/media-centre/pr/2011/pdfs/pr208_E.pdf 9 Europarådet är en organisation med 47 medlemsländer, vars syfte är att skydda och värna de mänskliga rättigheterna i

Europa. Europarådet ska inte förväxlas med Europeiska rådet, som utgörs av EU:s medlemsstater stats- eller

regeringschefer, eller Europeiska unionens råd, som är en av EU:s lagstiftande institutioner.


231

När det gäller försiktighetsprincipens giltighet inom strålskyddsområdet har de hänsynsregler som fastställs i 6 § strålskyddslagen (1988:220) samma syfte som de allmänna hänsynsreglerna i 2 kap. 3 § miljöbalken (1998:808). Enligt bestämmelsen ska den som bedriver verksamhet med strålning iaktta de försiktighetsmått som behövs för att hindra eller motverka skada på människor, djur och miljö. Frågan om elektromagnetiska fält och strålning har behandlats genom motioner på de fyra senaste riksstämmorna (åren 2008, 2010, 2012 och 2014). År 2012 beslutade stämman att föreningen ska följa diskussionen kring elektromagnetisk strålning och verka för mer forskning, särskilt gällande hur biologisk mångfald påverkas. Vid riksstämman år 2014 avslogs en majoritet av dåvarande motionärers yrkanden. Stämmans beslut löd: ”Naturskyddsföreningen anser att det finns miljö- och hälsorisker kopplade till elektromagnetiska fält och strålning och att det är viktigt att försiktighetsprincipen tillämpas vid samhällets beslutsfattande i dessa frågor”. Riksföreningen har bl.a. uppvaktat Strålsäkerhetsmyndigheten för att framföra åsikter om att resurser måste tillföras forskningen gällande elektromagnetisk strålning. De verksamhetsriktlinjer (VRL) som riksstämman antog 2014 omfattar inte elektromagnetisk strålning. Det är därmed en fråga som stämman inte har ansett vara prioriterad för föreningen att arbeta med. Att sätta sig in i, informera om och tillsätta en arbetsgrupp om Europarådets resolution 1815 kräver resurser som inte finns tillgängliga. Mot denna bakgrund föreslår riksstyrelsen att motionen avslås. Förslag till beslut Riksstyrelsen föreslår riksstämman besluta att avslå motionärernas yrkanden


232

Motion 86

Dnr 2016/0022

Reklam avgiftsbeläggs, bekostar konsumentupplysning m.m. Företagens - samhällets - reklamkostnader ökar väldigt starkt. För Sveriges del uppgick dessa till 66 953 Miljoner år 2014. Källa: IRM 2014. Reklamens uppgift - sett från Företagens sida - är i huvudsak att lura människor att köpa ej köpvärda produkter eller tjänster. Följder av detta är: 1. Ej köpvärda Produkter köps för att snart skrotas. 2. Ej köpvärda Tjänster utförs som ångras i efterhand, när resultatet har utvärderats. 3. Vissa falska kroppsideal förhärligas, detta ger mindervärdighetskänslor åt många, speciellt unga flickor som i värsta fall leder till självmord. 4. Hälsofarliga produkter ökar sin försäljning, betänk till exempel vilket Lidande och Död i förtid som rökning åstadkommit. Detta har skett sedan cirka år 1940, utan reklam så hade inte tobaksindustrin lyckats med sin katastrofala försäljningsökning. 5. Samhällets Vårdkostnader ökar. 6. Sopberget ökar. 7. Jordens resurser utarmas. 8. TV-mediet blir en plåga med all reklam om dåliga och meningslösa produkter. 9. Reklamen förblindar – samhällets verkligt stora problem döljs. Sammanfattning: När ekonomiska medel överförs från reklam till Konsumentupplysning m.m. så uppnås: a. Bättre resurs-utnyttjande. Alla produkter skall vara lätt återvinningsbara. b. Det blir lättare att välja en vara – tjänst när denna har testats och jämförts av oberoende Test-institutioner. c. Ett mer jämlikt samhälle, idag äger 1 procent av jordens rikaste befolkning lika mycket som resterande 99 procent.”En-procenten” har till huvudsaklig del blivit rika genom att Reklamen har gjort det möjligt att överföra ekonomiska medel från de fattiga. d. Krig och Flykting-katastrofer kan minska när punkterna a b och c genomförts. e. Förslaget är för samhället kostnadsneutralt, det är ett - vinn vinn – förslag för alla utom ”Enprocentarna”och liknande. Begreppsförklaring. Med begreppet Konsumentupplysning m.m. avses bland annat: Oberoende Testinstitut som med vetenskapliga metoder, tillsammans med beprövad erfarenhet betygsvärderar produkter och tjänster. Alla produkter skall från tillverkning till skrotning vara avsedda att lätt kunna återvinnas. ”Från vagga till vagga”


233

Reklam. På Reklam finns i dag inga avgifter, som i denna motion föreslås. Däremot finns reklamskatt som är 8 % utom i fråga om periodisk publikation där den är 3 %. Källa:Skatteverkets Hemsida, Lag 1972:266. Reklamavgiften tas ut på samma sätt som reklamskatten och överförs sedan till en fond för fördelning till konsumentupplysning. Periodisk publikation och annat kan undantas från reklamavgift när särskilda skäl finns. Sponsring och så kallad ”Dold reklam” skall utvärderas, för att klargöra dess påverkan på samhället. Röstningsinnehavare: Medverka till ett bättre Samhälle och Natur genom att rösta JA. Jag föreslår riksstämman besluta att aktivt arbeta för att ekonomiska medel överförs årligen från Reklam till Konsumentupplysning, med delmål 3 procent = cirka 2009 Miljoner. Karlshamn 2016-01-28 Åke Lindquist


234

Motion 87

Dnr 2016/0023

Reklam avgiftsbeläggs, bekostar konsumentupplysning m.m. Företagens - samhällets - reklamkostnader ökar väldigt starkt. För Sveriges del uppgick dessa till 66 953 Miljoner år 2014. Källa: IRM 2014. Reklamens uppgift - sett från Företagens sida - är i huvudsak att lura människor att köpa ej köpvärda produkter eller tjänster. Följder av detta är: 1. Ej köpvärda Produkter köps för att snart skrotas. 2. Ej köpvärda Tjänster utförs som ångras i efterhand, när resultatet har utvärderats. 3. Vissa falska kroppsideal förhärligas, detta ger mindervärdighetskänslor åt många, speciellt unga flickor som i värsta fall leder till självmord. 4. Hälsofarliga produkter ökar sin försäljning, betänk till exempel vilket Lidande och Död i förtid som Rökning åstadkommit. Detta har skett sedan cirka år 1940, utan reklam så hade inte tobaksindustrin lyckats med sin katastrofala försäljningsökning. 5. Samhällets Vårdkostnader ökar. 6. Sopberget ökar. 7. Jordens resurser utarmas. 8. TV-mediet blir en plåga med all reklam om dåliga och meningslösa produkter. 9. Reklamen förblindar – samhällets verkligt stora problem döljs. Sammanfattning: När ekonomiska medel överförs från reklam till Konsumentupplysning m.m. så uppnås: a. Bättre resurs-utnyttjande. Alla produkter skall vara lätt återvinningsbara. b. Det blir lättare att välja en vara – tjänst när denna har testats och jämförts av oberoende Test-institutioner. c. Ett mer jämlikt samhälle, idag äger 1 procent av jordens rikaste befolkning lika mycket som resterande 99 procent.”En-procenten” har till huvudsaklig del blivit rika genom att Reklamen har gjort det möjligt att överföra ekonomiska medel från de fattiga. d. Krig och Flykting-katastrofer kan minska när punkterna a b och c genomförts. e. Förslaget är för samhället kostnadsneutralt, det är ett - vinn vinn – förslag för alla utom ”Enprocentarna”och liknande. Begreppsförklaring. Med begreppet Konsumentupplysning m.m. avses bland annat: Oberoende Testinstitut som med vetenskapliga metoder, tillsammans med beprövad erfarenhet betygsvärderar produkter och tjänster. Alla produkter skall från tillverkning till skrotning vara avsedda att lätt kunna återvinnas. ”Från vagga till vagga”


235

Reklam. På Reklam finns i dag inga avgifter, som i denna motion föreslås. Däremot finns reklamskatt som är 8 % utom i fråga om periodisk publikation där den är 3 %. Källa:Skatteverkets Hemsida, Lag 1972:266. Reklamavgiften tas ut på samma sätt som reklamskatten och överförs sedan till en fond för fördelning till konsumentupplysning. Periodisk publikation och annat kan undantas från reklamavgift när särskilda skäl finns. Sponsring och så kallad ”Dold reklam” skall utvärderas, för att klargöra dess påverkan på samhället. Röstningsinnehavare: Medverka till ett bättre Samhälle och Natur genom att rösta JA. Vi föreslår riksstämman besluta att aktivt arbeta för att ekonomiska medel överförs årligen från Reklam till Konsumentupplysning, med delmål 3 procent = cirka 2009 Miljoner. Karlshamn 2016-01-27 På uppdrag av Styrelsen för Blekinge Naturskyddsförening. Åke Lindquist


236

Yttrande över motion nr 86 och 87

Dnr 2016/0022 och 2016/0023

Reklam avgiftsbeläggs, bekostar konsumentupplysning mm Motionärernas yrkande att aktivt arbeta för att ekonomiska medel överförs årligen från Reklam till Konsumentupplysning, med delmål 3 procent = cirka 2009 Miljoner. _____________________________________________________________________________ Riksstyrelsens yttrande Riksstyrelsen tycker att motionärernas förslag är intressant och innovativt. Nuvarande reklamskatt ligger mellan 3-8% beroende på var reklamen publiceras. Den föreslagna reklamavgiftens nivå på drygt 2 miljarder skulle utgöra en betydande ökning av medel till konsumentområdet jämfört med nuvarande anslag. Konsumentverket får till exempel ett årligt anslag om cirka 142 miljoner kr varav minst 4 miljoner kr ska gå till upplysningstjänsten Hallå Konsument. Den här typen av enskilda styrmedel, som en reklamavgift, bör dock värderas i ett större sammanhang. Konsumentupplysning är en viktig del i att förändra attityder och beteenden, men det behövs också många andra typer av styrmedel. Riksstyrelsen kan bara spekulera i om kombinationer av styrmedel som till exempel differentierad moms, subventioner till utvecklande av miljömärkningskriterier, stöd till företag som märker sina produkter, direktiv till standardutveckling om att utgå ifrån tydliga miljörestriktioner, förbudslagstiftning samt utbildning av producenter, möjligen skulle innebära att utvecklingen påverkades snabbare och mer kostnadseffektivt än enbart via konsumentupplysning. Kostnadseffektivitet är viktigt eftersom den totala kostnaden i slutändan kommer att bäras av konsumenten. Idag finns inte några verksamhetsriktlinjer för Naturskyddsföreningens generella hållning i konsument- och konsumtionspolitiska frågor varför området ligger utanför Naturskyddsföreningens verksamhets- och kompetensområde. Mot bakgrund av ovanstående föreslår riksstyrelsen att motionen avslås. Förslag till beslut Styrelsen föreslår riksstämman besluta att avslå motionärernas yrkande


237

Motion 88

Dnr 2016/0028

En ständigt ökande folkmängd – ökande miljöproblem? Enligt de senaste prognoserna från FN ökar jordens befolkning snabbare än vad experterna tidigare trott. Den förra prognosen från 2012 spådde en folkmängd på 9,6 miljarder 2050. Nu har siffran uppdaterats till 9,7 miljarder och prognosen fram till nästa sekelskifte har justerats upp från 10,9 till 11,2 miljarder. I dag är befolkningen 7,3 miljarder, vilket innebär en fördubbling under de senaste 40 åren. Den största ökningen sker i ett antal mycket fattiga länder i Afrika. Även i Sverige har folkmängden ökat ganska kraftigt de senaste åren. Det är svårt att inte oroa sig över de siffror som pressenterats med en ständigt ökande befolkning som kan nå över 11 miljarder människor vid nästa sekelskifte. Det är en svår och komplex fråga som också kan var kontroversiell att ta sig an. Detta bör dock inte vara något hinder för att frågan åtminstone tas upp till diskussion. Människans aktiviteter är ju som bekant det som påverkar miljön mer negativt än något annat. Vårt totala ekologiska fotavtryck är idag större än någonsin tidigare och det finns ingen anledning att tro att fotavtrycket kommer att minska med en så stor folkökning. Även om vi i framtiden lyckas leva mer miljövänligt än idag, riskerar ändå vårt totala ekologiska fotavtryck att öka om jordens befolkning växer så mycket som FN:s demografer förutspår. Vi föreslår därför att Naturskyddsföreningen tar upp frågan till diskussion enligt nedanstående förslag. Vi föreslår riksstämman besluta att Naturskyddsföreningen riks redovisar hur man ser på den ständigt ökande folkmängden nationellt i Sverige och globalt i världen. Anses folkmängd-sökningen vara ett miljöproblem i sig och hur ska vi i så fall tackla de miljöproblem som en ständigt ökande folkmängd leder till? att Under VRL Omställning till hållbar utveckling skriva in en egen punkt med lydelsen att Naturskyddsföreningen verkar för ”en hållbar befolknings-utveckling nationellt och globalt”. Halmstad 2016-01-24 Halmstads Naturskyddsförening genom Christer Rosenberg och Bo Hansson


238


Dnr 2016/0028

En ständigt ökande folkmängd – ökande miljöproblem? Motionärernas yrkanden att Naturskyddsföreningen riks redovisar hur man ser på den ständigt ökande folkmängden nationellt i Sverige och globalt i världen. Anses folkmängdsökningen vara ett miljöproblem i sig och hur ska vi i så fall tackla de miljöproblem som en ständigt ökande folkmängd leder till? att Under VRL Omställning till hållbar utveckling skriva in en egen punkt med lydelsen att Naturskyddsföreningen verkar för ”en hållbar befolknings-utveckling nationellt och globalt”. Riksstyrelsens yttrande Motionärerna lyfter de ökande miljöproblem som följer på den globala befolkningstillväxten och riksstyrelsen delar oron över att jordens planetära gränser överskrids. Det finns en klassisk formel för att beskriva sambandet mellan miljöpåverkan och befolkning, I=P*A*T. Den säger att miljöpåverkan (I=Impact) är en produkt av befolkningens storlek (P=Population), konsumtionsnivån per person (A=Affluence) och hur (in)effektiv produktionen är (T=Technology). Sambandet pekar på att även konsumtionen per person är en viktig parameter för den totala miljöpåverkan, och idag belastar världens få rika människor jordens resurser mer än de många fattiga. Den globala resursanvändningen är idag mycket skev. Fattigdomsbekämpning och jämnare resursfördelning är därmed helt centralt för att klara de stora miljöutmaningarna. Att enbart titta på befolkningsökningen är inte relevant. Denna helhetssyn är viktig för Naturskyddsföreningen och märks extra tydligt i föreningens globala program där bland annat rätten till moderna energislag, stärkta lokalsamhällen och jämställdhet är viktiga komponenter. Den stora utmaningen för att klara resursanvändningen inom de planetära gränserna är inte den fattiga majoriteten utan den rika minoriteten. Det vore därför felaktigt att lägga skulden för växande miljöproblem enbart på den växande befolkningen. Riksstyrelsen föreslår därför att motionen avslås.


239

Förslag till beslut Riksstyrelsen föreslår riksstämman besluta att avslå motionärernas yrkanden


240

Motion 89

Dnr 2016/0055

Riktlinjer kring hållbar stadsutveckling Sverige är ett land som växer och där urbanisering är stark. Detta skapar utmaningar både i staden och på landsbygden. Kopplingen mellan att skapa nya bostäder och värna om vår natur är allt för ofta frånvarande. Vi kan idag se att i många städer runtom i Sverige är behovet av bostäder stort, enlig Boverkets prognos 2025 så behövs det byggas 700 000 nya bostäder. Detta kommer kräva enorm exploatering och blå gröna kvalitéer i staden är hotade. Men det är även en fråga om att skapa länkar mellan stad och landsbygd där en väl utvecklad kollektivtrafik är väsentlig. Naturskyddsföreningen behandlar många frågor rörande hållbar stadsutveckling, exempel på detta är remisskrivande, kampanjer mot förbifarter, cykelchock etc. Men det krävs mer. Många av Naturskyddsföreningens medlemmar/kretsar & länsförbund kan behöva riktlinjer för en gemensam syn på hur den ”hållbara staden” ska utvecklas. Inte allt för sällan tillfrågas kretsar kring stadsbyggnadsprojekt eller bjuds in av kommunen som “experter”. Vi anser då att det vore av stor betydelse att Naturskyddsföreningen har tagit fram ett antal riktlinjer kring hållbar stadsutveckling till hjälp för kretsar, länsförbund mm. Hur dessa riktlinjer utformas överlämnar vi till riksstyrelsen att utveckla. Men viktiga ämnen som bör beröras är följande: - Kollektivtrafik/planering för minskad bilism - Ekosystemtjänster i planprocessen - Fossilfria kommuner - Offentlig upphandling - Grönyta kvalité är viktigt men också och kvantitet ibland då storleken på en grönyta kan ha ett stort värde för människor och arter - Biologisk mångfald i urbana miljöer - Tillräckligt med användbart utrymme ute både för barns och vuxnas behov Vi föreslår riksstämman besluta att riksstyrelsen tar fram ett antal riktlinjer gällande Naturskyddsföreningens hållning gentemot en hållbar stadsutveckling. att under 2017 genomföra 2 3 regionala träffar där fokus är hållbar stadsutveckling Malmö, den 31 januari 2016 Naturskyddsföreningen Malmö, gm Jennifer Cronborn, vice ordförande Naturskyddsföreningen Stockholm, gm Beatrice Sundberg, ordförande


241


Dnr 2016/0055

Riktlinjer kring hållbar stadsutveckling Motionärernas yrkanden att riksstyrelsen tar fram ett antal riktlinjer gällande Naturskyddsföreningens hållning gentemot en hållbar stadsutveckling. att under 2017 genomför 2-3 regionala träffar där fokus är hållbar stadsutveckling. Riksstyrelsens yttrande Riksstyrelsen håller med motionärerna om vikten av en hållbar stadsutveckling. Majoriteten av Sveriges befolkning bor i städer, och städerna växer snabbt. Det är av central betydelse att den tillväxten sker på ett sätt som skapar förutsättningar för långsiktig hållbarhet ur alla de perspektiv som motionärerna lyfter. Det gäller också att lyckas sy ihop en hållbar utveckling i hela landet – både i stad och i glesbygd. I de fall riksföreningen utvecklar riktlinjer för ett visst arbete så görs det inom ramen för en policy. I Naturskyddsföreningens klimatpolicy finns det ett avsnitt om hållbar stadsutveckling med riktlinjer för bättre tillgänglighet för fotgängare, cyklister och kollektivtrafik samt för minskat bilåkande. Goda erfarenheter av lokalt arbete med stadsutveckling behöver dock spridas bättre inom föreningen, varför riksstyrelsen anser att motionärernas yrkande om 2-3 regionala träffar för att skapa nya kontakter och höja kunskapsnivån bör bifallas. Förslag till beslut Riksstyrelsen föreslår riksstämman besluta att motionärernas första yrkande anses besvarat att bifalla motionärernas andra yrkanden


242

Motion 90

Dnr 2016/0076

Kvantitativa miljöavtryck För att hålla oss inom de planetära gränserna behöver vi se till att den miljöpåverkan som vår konsumtion resulterar i är tydlig i varje beslutstillfälle i vår vardag. Förslaget är att Naturskyddsföreningen (NSF) verkar för att införa en kvantitativ miljömärkning som gör att konsumenten kan välja de produkter som har den lägsta miljöpåverkan. En kvantitativ miljömärkning har många nyttor och bl.a. så: • Möjliggör den för konsumenten att kunna välja den miljövänligaste produkten på hyllan. • Möjliggör den utveckling av nya hållbara tjänster som bygger på avtrycken, t.ex. möjlighet för konsumenten att ha koll på växthusgasutsläppen från den egna konsumtionen. • Ger den underlag för utformning av styrmedel, t.ex. en skatt som beror av produktens växthusgasutsläpp. • Ger den konsumenten kunskap och kan t.ex. bidra till att förklara höga priser i butiken som beror av klimatskatt. Märkningen blir alltså ett sätt att kommunicera klimatpolitiken på. Alla produkter och tjänster på den europeiska marknaden bör märkas på detta sätt, eftersom avtrycket skall synas även på produkter som är sämst i sin klass, d.v.s. produkter med hög miljöpåverkan. Det skall handla både om att välja såväl som att välja bort en produkt. År 2016 är ett viktigt år eftersom EU:s miljömärkning PEF (Product Environmental Footprint) inom initiativet Single Market for Green Products är planerad att vara klar i december. Alla produkter och varor har delats in i kategorier och för varje kategori så har PCR:er (Product Category Rules), även kallade produktspecifika regler, utvecklats som möjliggör jämförelse av produkter inom varje produktkategori. Även jämförelser av produkter i olika produktkategorier är möjliga. Framöver kommer man inom EU att se över vilka möjligheter som det finns att lagstifta om PEF och Italien har som första EU-land redan gjort det. Genom att ta fram öppen data och anpassade verktyg så hoppas man att kunna nå en maximal kostnad på 1500 € per avtryck. Det är inte upp till enskilda aktörer som t.ex. handelsföretag att ta fram avtryck, utan varje enskild producent bär ansvaret för att beräkningar görs för de enskilda produkterna. PEF kan vara en viktig pusselbit i att nå både nuvarande och framtida miljömål, såväl nationella som internationella. NSF bör därför vara med och påverka utformningen av märkningen, samt även utreda möjligheterna att använda märkningen tillsammans med Bra Miljöval. Kvantitativa märkningar har en fördel mot kvalitativa märkningar som t.ex. Bra Miljöval genom att konsumenten kan välja den miljövänligaste av två produkter även om båda produkterna har märkningen. På det sättet premieras de miljövänligaste producenterna inom sin kategori. Konsumenten kan då dels köpa mer produkter inom miljövänliga kategorier, t.ex. mer bönor än oxfilé, och dels köpa den miljövänligaste oxfilén i de fall när oxfilé ändå köps. SNF bör även utreda huruvida en europeisk lagstiftning gällande obligatorisk miljömärkning är möjlig och om möjligt besluta att arbeta för att införa sådan lagstiftning.


243

Hur en miljömärkning som PEF visuellt skall se ut på en konsumentförpackning är fortfarande inte beslutat, men man kan tänka sig en sammanviktad poäng av flera miljöpåverkanskategorier som klimatpåverkan, försurning, övergödning, toxicitet, partikelbildning etc. Det bör dock finnas möjlighet för konsumenten att enkelt kunna ta del av mer detaljerad information, som t.ex. klimatpåverkan. Jag föreslår riksstämman besluta att verka för att en kvantitativ miljömärkning införs, förslagsvis genom att stödja och påverka PEF-arbetet. att utreda om miljömärkningen kan göras obligatorisk. Göteborg 2016-01-31 Christoffer Krewer [email protected] Mer information om PEF: https://www.naturvardsverket.se/Miljoarbete-i-samhallet/EU-och-internationellt/EUs-miljooarbete/EU-

och-resurseffektivitet-EU-2020/Fardplan-for-ett-resurseffektivt-Europa/Miljoavtryck/ https://www.naturvardsverket.se/Miljoarbete-i-samhallet/EU-och-internationellt/EUs-miljooarbete/EU-

och-resurseffektivitet-EU-2020/Fardplan-for-ett-resurseffektivt-Europa/Miljoavtryck/Naturvardsverket-och-miljoavtryck/


244


Dnr 2016/0076

Kvantitativa miljöavtryck Motionärens yrkanden att verka för att en kvantitativ miljömärkning införs, förslagsvis genom att stödja och påverka PEF-arbetet. att utreda om miljömärkningen kan göras obligatorisk (avser PEF) Riksstyrelsens yttrande Motionären önskar att alla produkter och tjänster bar en deklaration av sin miljöpåverkan utifrån Product Environmental Footprint (PEF). PEF är en variant av livscykelberäkning som har utvecklats av EU-kommissionen och testas på 24 olika produktkategorier. Naturskyddsföreningen har följt arbetet via European Environmental Bureau (EEB). Motionären har en förhoppning om att en kvantitativ deklaration på produkter ska leda till att konsumenter väljer ut den produkt eller tjänst som har de bästa miljöegenskaperna. LCA-baserade miljövarudeklarationer har funnits länge men har inte fått något större genomslag. De har hittills inte fungerat på konsumentmarknaden. En inbyggd svaghet är att deklarationerna inte ger en beskrivning av hur en enskild produkt står sig i jämförelse med andra produkter inom varugruppen. LCA-metodik har dessutom inbyggda svårigheter med att kvantifiera risk, t.ex för miljögifters hälso-, och miljöfarlighet. En LCA beskriver en ögonblicksbild, men inte hur vägen framåt bör se ut. Mot den bakgrunden anser riksstyrelsen att PEF, oavsett om det är frivilligt eller obligatoriskt, istället för att hjälpa konsumenten riskerar att bidra till ökad förvirring, alternativt upplevas som ointressant. Riksstyrelsen anser att fokus bör ligga på de åtgärder som EEB:s analys pekar ut som centrala för att påverka produktutveckling: • Att förstärka ekodesigndirektivet och att utvidga det till andra produktgrupper än dagens energirelaterade. • Att rikta krav på produktutveckling genom avfallsdirektivet och förpackningsdirektivet samt • Att integrera tankar om cirkulär ekonomi i all existerande lagstiftning t.ex. miljömärkningen och den offentliga upphandlingen, ekodesign och energimärkningen. Förslag till beslut Riksstyrelsen föreslår riksstämman besluta att avslå motionärens yrkanden


245

Motion 91

Dnr 2016/0033

Om TTIP Ett nytt handelsavtas förhandlas mellan EU och USA, TTIP (Transatlantic Trade and Investment Partnership). Tullnivåerna mellan USA och EU är redan låga. Därför handlar detta avtal främst om att avskaffa s.k. tekniska handelshinder. Det avtal som diskuteras kan få stora konsekvenser inom många områden som berör miljö och naturvård. Trots detta är den allmänna debatten i Sverige ytterst begränsad och insikten i vad avtalet kan komma att innebära är liten. Exempel på områden som kan påverkas är kemikalielagstiftningen, produktionsmetoder inom livsmedelsindustrin, regler om genmodifierade organismer eller subventioner till förnyelsebar energi. Områden som har stor betydelse för miljövården. En viktig del av TTIP är ISDS (Investor State Disbute Settlement), ett investeringsskydd som ger företag rätt att stämma stater om de inför lagar som hotar företagens vinster. TTIP kan ha en hämmande effekt på nya lagar som rör hälsa och miljö, då det vid en stämning kan handla om enorma summor. Tvisterna ska behandlas i skiljedomstol som står över det nationella rättsväsendet och där insynen är mycket begränsad. På förslag är också ett råd med uppgift att övervaka tillkomsten av nya regler och lagar. På så vis ska företagen ges insyn och inflytande innan politiska beslut tas.

Vi vet inte exakt vad avtalet kommer att innebära förrän det är underskrivet, men då finns ingen möjlighet att påverka längre. Det riskerar att bli en omfattande maktöverföring från folkvalda till storföretag, där miljö och folkhälsa hör till förlorarna. Naturskyddsföreningen Sundsvall-Ånge anser, att frågan om TTIP måste lyftas i den allmänna debatten och att dess möjliga konsekvenser för natur och miljö måste analyseras. Frågan är för omfattande för att enskilda medlemmar eller kretsar ska kunna skaffa sig en välgrundad uppfattning. Det borde därför vara en uppgift för Naturskyddsföreningen nationellt att studera TTIP och att verka för att upplysa svenska folket om avtalet och dess konsekvenser. Lämpligen borde arbetet kunna ske i samverkan med miljöorganisationer i andra länder i EU och USA.


246

Naturskyddsföreningen Sundsvall-Ånge yrkar att Naturskyddsföreningens riksstämma beslutar att uppdra åt Naturskyddsföreningens styrelse att studera TTIP och komma med förslag till hur Naturskyddsföreningen ska förhålla sig till förslaget till handelsavtal att samråda med andra miljöorganisationer i EU och USA för att om möjligt skapa en gemensam plattform för arbetet med TTIP att föreslå lämpliga åtgärder som Naturskyddsföreningen kan arbeta med, lokalt, regionalt och nationellt, för att påverka den svenska opinionen i frågan om TTIP. För Naturskyddsföreningen Sundsvall-Ånge, enligt beslut vid styrelsemöte 2016-01-14 Björn Abelsson Vice ordförande


247


Dnr 2016/0033

Om TTIP Motionärernas yrkanden att uppdra åt Naturskyddsföreningens styrelse att studera TTIP och komma med förslag till hur Naturskyddsföreningen ska förhålla sig till förslaget till handelsavtal. att samråda med andra miljöorganisationer i EU och USA för att om möjligt skapa en gemensam plattform för arbetet med TTIP. att föreslå lämpliga åtgärder som Naturskyddsföreningen kan arbeta med, lokalt, regionalt och nationellt, för att påverka den svenska opinionen i frågan om TTIP. Riksstyrelsens yttrande Motionen handlar om förhandlingarna om ett nytt avtal mellan EU och USA Transatlantic Trade and Investment Partnership, TTIP. Riksstyrelsen delar motionärernas farhågor inför avtalet; av vad som hittills framkommit om förslagen till skrivningar i avtalet står det klart att det finns anledning till oro för att framtida satsningar för en bättre miljö kan försvåras. Det bör förtydligas att Naturskyddsföreningen inte har några synpunkter i sig på avtal som underlättar handel mellan nationer. En friare handel kan ha positiva värden och kan föra nationer närmare varandra. I en del fall innebär handel positiva värden för miljön. Men handel kan också bidra till stora miljöproblem och vissa transportslag medför betydande belastning på klimat och hälsa. TTIP innebär emellertid problem som går utöver dessa. Motionärerna skriver i motionen att det finns förslag i avtalet om att införa mekanismer som ska fungera som skydd för företag som investerar i ett land som omfattas av avtalet. Denna så kallade ISDS-mekanism har kritiserats för att den ska ge bolag rätt att stämma nationer som inför lagar eller skatter som gör att deras investeringar minskar i värde; det kan röra sig om skärpt kemikalielagstiftning, naturskydd och mycket annat. Bolagens stämningar ska prövas i skiljedomstol, det vill säga privata domstolar som är fristående från nationernas rättssystem. Det hör till saken att EU-kommissionen i september 2015 svarat på kritiken genom att föreslå en något modifierad version av den kritiserade ISDS-mekanismen, som nu kallas ICS, Investment Court System.10 Även denna nya modell har emellertid blivit hårt kritiserad, bland annat av juristorganisationen Client Earth, Tyska Domarförbundet (Deutscher Richterbund)11 och EEB, European Environmental Bureau.12 10 http://trade.ec.europa.eu/doclib/docs/2015/september/tradoc_153807.pdf 11 www.drb.de/cms/fileadmin/docs/Stellungnahmen/2016/DRB_160201_Stn_Nr_04_Europaeisches_Investitionsgericht.pdf 12 www.eeb.org/index.cfm/library/better-regulation-ttip-under-the-radar/


248

Det finns emellertid betydligt fler skrivningar i avtalsförslagen som är bekymmersamma, bland annat de samrådsprocedurer som parterna i avtalet förbinder sig till. Dessa kan i sig inverka hämmande på miljöpolitiken. Motionärerna vill att riksstyrelsen studerar avtalet och kommer med förslag till hur Naturskyddsföreningen ska förhålla oss till det. Riksstyrelsen har bildat sig en uppfattning om TTIP, i den mån det är möjligt utifrån den begränsade insyn som tillåtits i förhandlingarna. I en debattartikel publicerad i början av maj har också föreningen aktivt tagit ställning mot bland annat ICS-mekanismen och sättet förhandlingarna sker. Riksstyrelsen är dock av den uppfattningen att föreningen inte bör ta ställning till själva TTIP som sådant förrän det är känt vad avtalet säger – det vill säga när de slutgiltiga avtalstexterna blir klara. Granskningen och kritiken av TTIP har samordnats av Naturskyddsföreningens europiska samarbetsorganisation EEB, där föreningens ordförande Johanna Sandahl sitter med i styrelsen. EEB har givits viss insyn i förhandlingarna av EU-kommissionen, och har därför kunnat leverera vass kritik i form av utspel, rapporter och öppna brev. Via det europeiska samarbetet har alltså en aktiv påverkan kunnat bedrivs. Det har givit resultat särskilt när det gäller EU-parlamentet, som intagit en kritisk hållning till offentliggjorda delar av TTIP och bristen på insyn. Att föreslå lämpliga åtgärder som Naturskyddsföreningen kan arbeta med, lokalt, regionalt och nationellt, för att påverka den svenska opinionen i frågan om TTIP, kräver emellertid resurser som inte finns tillgängliga. Riksstyrelsen gör vidare bedömningen att EEB fortsatt är den bästa plattformen för att påverka utformningen av TTIP, eftersom det är ett avtal som förhandlas på EU-nivå. Även andra Europeiska organisationer föreningen deltar i arbetar aktivt med frågan, bland annat Transport & Environment13 och ECOS14. Förslag till beslut Styrelsen föreslår riksstämman besluta att anse motionärernas första och andra yrkande besvarade att avslå motionärernas tredje yrkande

13 www.transportenvironment.org/press/‘new’-investment-court-system-still-privileges-foreign-investors-under-eu-us-trade-deal 14 http://ecostandard.org/?p=2125


249

Motion 92

Dnr 2016/0080

Tydligare ställningstaganden om TTIP Just nu pågår förhandlingar om TTIP, ett handels- och investeringsavtal mellan EU och USA. Avtalet kan komma att få stora konsekvenser för Sverige och EU:s möjligheter att föra en framsynt politik när det gäller t ex miljö, kemikalier, klimat, konsumentskydd och djurskydd. Den tänkta harmoniseringen av lagstiftningen med USA riskerar att bli en effektiv broms för skärpt lagstiftning. Risken finns också att EU och Sverige kan tvingas acceptera import av produkter och mat som idag är förbjudna. Till exempel vill den amerikanska livsmedelsindustrin exportera kött från djur som fötts upp med hormoner, antibiotika och en stor mängd grödor som odlats med GMO. Naturskyddsföreningens motsvarighet i Tyskland BUND Naturschutz har tagit ställning och bedriver en aktiv opinionsbildning mot TTIP. Naturskyddsföreningen har hittills varit mer avvaktande. Vi föreslår riksstämman besluta att Naturskyddsföreningen mot bakgrund av ovanstående risker säger nej till fortsatta TTIP- förhandlingar. att Naturskyddsföreningen, om förhandlingarna fortsätter, arbetar aktivt för att TTIP inte får innebära några försämringar för miljö, djurskydd, konsumentskydd och klimat. att Naturskyddsföreningens riksstyrelse tar tydlig ställning för eller emot avtalet när dess innehåll blivit känt. Luleå, Österfärnebo, Gävle 2016-01-31 Isabella Katsimenis, Luleå Lars Igeland, Österfärnebo Denise Fahlander, Gävle Per-Olof Erickson, Gävle


250


Dnr 2016/0080

Tydligare ställningstaganden om TTIP Motionärernas yrkanden att Naturskyddsföreningen mot bakgrund av ovanstående risker säger nej till fortsatta TTIP förhandlingar. att Naturskyddsföreningen, om förhandlingarna fortsätter, arbetar aktivt för att TTIP inte får innebära några försämringar för miljö, djurskydd, konsumentskydd och klimat. att Naturskyddsföreningens styrelse tar tydlig ställning för eller emot avtalet när dess innehåll blivit känt. Riksstyrelsens yttrande Förhandlingarna mellan EU och USA om TTIP-avtalet, Transatlantic Trade and Investment Partnership, har fått utstå hård kritik för bristande insyn och förslag till avtalsskrivningar som är ytterst problematiska för miljön – särskilt när det gäller möjligheterna att skärpa miljökrav i framtiden. Avsikten med avtalet är att gynna handeln och skydda näringsidkares investeringar i andra länder. Trots att det redan finns ett väl utbyggt regelverk i Sverige, i EU och i handelsavtalen inom WTO-familjen, vill man nu gå längre för att skydda bolag och andra investerare mot diskriminering. Avtalets tillskyndare menar att det förekommer att utländska bolag behandlas orättvist även inom EU och USA. Föreningen har inte någon principiell ståndpunkt när det gäller handel. Handel kan å ena sidan orsaka ökade utsläpp från transporter och bidra till skövling av viktiga naturresurser. Diskriminering och handelshinder kan å andra sidan drabba miljöinvesteringar och handel som är viktig för miljön – som svenska företags satsningar på miljöteknik utomlands eller handel med metaller som behövs för miljöanpassade produkter, till exempel metaller som behövs för miljöanpassade produkter. Ett exempel skulle kunna vara neodym, som behövs till magneter i havsbaserad vindkraft.15 I viss mån är det dock fråga om perspektiv. En del av de åtgärder som TTIP-förespråkarna framhåller som orättvisa är enligt riksstyrelsens mening fullt legitima – och nödvändiga – miljöförbättringar.16 I ett internationellt uppmärksammat fall krävde svenska Vattenfall skadestånd av Tyskland, när man beslutade att avveckla sin kärnkraft. Grunden för anspråken var regler liknande de som nu föreslås inom TTIP:s ramar. Som motionärerna anger skulle

15 WWF, Critical Materials for the Transition to a 100% Sustainable Energy Future, 2014

16 Christoffer Fjellner (M) är till exempel kritisk mot EU-parlamentets ovilja att kompromissa med USA om koldioxidutsläpp och antibiotikaresistens: www.dagensarena.se/innehall/christofer-fjellner-m-ttip-ar-totalt-urvattnat/


251

sådana skrivningar i avtalet kunna få allvarliga konsekvenser för Sverige och EU:s möjligheter att föra en framsynt miljöpolitik och potentiellt fungera som en broms för skärpt lagstiftning. Riksstyrelsen anser således det finns starka skäl för kritiken mot TTIP-förhandlingarna. Riksstyrelsen anser emellertid att vi inte bör säga nej till förhandlingarna som sådana, det är viktigt att internationella problem kan lösas genom förhandlingar och avtal. Det kan också hända att betryggande garantier för de frågor som motionärerna nämner byggs in avtalstexterna. När vi sett avtalet i dess slutförhandlade form kan vi ta slutlig ställning, men innan dess bör vår kritik inriktas mot de förslag till skrivningar som hittills offentliggjorts. Förslag till beslut Riksstyrelsen föreslår riksstämman besluta att avslå motionärernas första yrkande. att Naturskyddsföreningen ska arbeta för att TTIP inte innebära några försämringar för miljö, naturskydd, konsumentskydd och klimat, i första hand via de europeiska samarbetsorganisationerna. När avtalets innehåll blivit känt ska föreningen tydligt ta ställning till om avtalet bör antas eller inte.


252

Motion 93

Dnr 2016/0091

Ett pantsystem som främjar återanvändande av förpackningar Så sent som 2014 har riksstyrelsen yttrat att föreningen inte sysslar med frågor om pant på glas- och PET-förpackningar för att denna fråga inte skulle inrymmas inom verksamhetsriktlinjerna:

”Inom riksföreningen har frågor om nationell avfallshantering inte prioriterats. De ligger utanför verksamhetsriktlinjerna och utöver medverkan i Avfallsrådet arbetar riksföreningen knappast med frågan. I syfte att få genomslag för föreningens olika förslag menar styrelsen att det är viktigt att kraftsamla och fokusera verksamheten till ett begränsat antal frågor. Dessa framgår av propositionen om verksamhetsriktlinjer. Även om styrelsen delar motionärens uppfattning att det behövs bättre system, gärna pantsystem, för hantering av burkar och flaskor, anser alltså styrelsen att frågan inte ska prioriteras, särskilt inte när förslaget till verksamhetsriktlinjer redan omfattar en utökad verksamhet inom mineralområdet.”

Jag är dock av motsatt uppfattning och anser att diskussionen om pant på glas- och PET-förpackningar framförallt är en fråga om en produkts energiförbrukning, det vill säga är en klimatfråga. Studier visar att PET-förpackningar som kan användas flera gånger är energimässigt överlägsna både engångsförpackningar av plast/glas och även återanvändbara glasförpackningar. Samtidigt finns det mycket utrymme för att reducera vikten av glasflaskor eller att minska deras energiåtgång genom att göra förpackningen större, t.ex. 1,0 l istället för 0,5 l. Vi skapar alltså på flera sätt ett mer hållbart samhälle om vi använder en behållare ett dussintal gånger istället för att återvinna materialet från en engångsförpackning.

En viktig förutsättning är dock att behållaren stannar och återanvänds lokalt/regionalt och inte behöver transporteras på flera hundra kilometers avstånd för att återfyllas. Rent tekniskt sett borde det inte vara en större utmaning att organisera ett sådant fungerande transportsystem för behållare som produceras och konsumeras lokalt eller internationellt. Några exempel: Mjölkflaskor och syltburkar kommer med stor sannolikhet stanna inom regionen. Och redan idag transporteras vin i stora behållare till Sverige för att tappas här i flaskan. Flaskan kan sedan returneras och fyllas på nytt. Internationellt sätt borde det även kunna vara möjligt att en ölflaska från Tjeckien är av samma modell som öl som tillverkas i Sverige, som alltså sedan kommer användas av ett lokalt bryggeri. Jag föreslår riksstämman besluta att Naturskyddsföreningen ska verka för ett omfattande och energisparande pantsystem för alla sorts återanvändbara glas- och PET-behållare. Solna, 31 januari 2016 Florian Reitmann, Solna


253


Dnr 2016/0091

Pantsystem som främjar återanvändande av förpackningar Motionärens yrkanden att Naturskyddsföreningen ska verka för ett omfattande och energisparande pantsystem för alla sorts återanvändbara glas- och PET-behållare. Riksstyrelsens yttrande Motionären pekar på att existerande förpackningssystem och system för återfyllnad av förpackningar kan förbättras på många sätt vilket skulle ge vinster ur ett klimatperspektiv. Frågan behandlades även vid riksstämman 2014. Producentansvaret för förpackningar (förordning 2014:1073) reglerar hur förpackningar skall hanteras efter användning och vem som har ansvaret för att så sker. Förordning (2005:220) om retursystem för plastflaskor och metallburkar reglerar våra pantsystem. Inom riksföreningen har frågor om nationell avfallshantering inte prioriterats. Även om det finns klimatvinster med förbättrade system för förpackningshantering så förändrar det inte riksstyrelsens syn på att det är en avfallsfråga som ligger utanför verksamhetsriktlinjerna. I syfte att få genomslag för föreningens olika förslag menar riksstyrelsen att det är viktigt att kraftsamla och fokusera verksamheten till ett begränsat antal frågor. Även om riksstyrelsen delar motionärens uppfattning att det behövs bättre system, gärna pantsystem, för hantering av burkar och flaskor, anser alltså riksstyrelsen att frågan inte ska prioriteras. Förslag till beslut Riksstyrelsen föreslår riksstämman besluta att avslå motionärens yrkande


254

Motion 94

Dnr 2016/0097

Jobba mindre, förbruka mindre, leva mer För ett tag sedan släppte Naturvårdsverket rapporten "Klimatomställningen och det goda livet". I rapporten beräknas att om Sverige skulle använda hälften av sin produktivitetsökning till arbetstidsförkortning så skulle vi år 2040 ha nått 30 timmars arbetsvecka. Enligt detta scenario skulle vår konsumtion endast öka med 45 procent, jämfört med 78 procent med bibehållen arbetstid. Problemet är dock att vi snarare måste minska än höja vår konsumtion. Rapporten visar att det finns goda möjligheter att minska vår resursförbrukning om vi går ner i arbetstid utan vi går miste om vår välfärd. Vad vi därför behöver är en synvändning, en normförskjutning inom politiken och befolkningen. Kortare arbetstid ger mindre förbrukade materiella resurser samtidigt som den ger bättre hälsa och en högre livskvalitet. Forskare framför att en minskning av 10 procent i arbetstid minskar energianvändning och utsläpp av växthusgaser med 8 procent eller mer. Människor frigörs för att får mer tid för sina nära och kära, att uppskatta det som inte kostar eller förbrukar resurser samt får mer möjlighet att engagera sig inom civilsamhället och för demokratin. Det är dags att byta det som vi har så mycket av till det som vi faktiskt behöver mer: tid. Jag föreslår riksstämman besluta att Naturskyddsföreningen ska samla information kring och verka för en diskussion om hur kortare arbetstid eventuellt kan bidra till ett hållbarare samhälle. Solna, den 31 januari 2016 Florian Reitmann


255


Dnr 2016/0097

Jobba mindre, förbruka mindre, leva mer Motionärens yrkande att Naturskyddsföreningen ska samla information kring och verka för en diskussion om hur kortare arbetstid eventuellt kan bidra till ett hållbarare samhälle. Riksstyrelsens yttrande Riksstyrelsen håller med om att en minskad arbetstid är en intressant åtgärd ur hållbarhetsperspektiv, av just de skäl motionären lyfter fram. Riksstämman 2014 tog också ett beslut i samma riktning. Frågan om arbetstid har också funnits med i den åtgärdsarsenal som diskuteras i Naturskyddsföreningen för att minska resursanvändningen. Till exempel diskuteras den i rapporten ”Grön ekonomi” som föreningen gav ut 2014, liksom kort i rapporten ”Klimatmaxa politiken” från 2014. Inom arbetet med delande ekonomin, bland annat åretsbok Ägodela, finns också arbetstidsförkortning med som en av flera strategier för att minska konsumtionen. Riksstyrelsen yrkar därför på att motionen ska anses besvarad. Förslag till beslut Riksstyrelsen föreslår riksstämman besluta att anse motionärens yrkande besvarat


256

Motion 95

Dnr 2016/0016

Medicinrester i avloppsvatten En stor del av de läkemedel som människan konsumerar passerar rakt igenom kroppen och utsöndras via urinen. På så sätt når läkemedelsresterna de kommunala reningsverken som idag inte har någon utrustning som renar bort dem. Då läkemedelsresterna inte tas omhand spolas de rakt ut i det vatten som är reningsverkens recipienter och kan där tas upp av vattenlevande organismer. De flesta läkemedelsrester är stabila och svårnedbrytbara och kan därför finnas kvar i naturen under lång tid och dessutom ackumuleras uppåt i näringskedjorna. Det är känt att olika hormonpreparat kan ge svåra effekter på vattenlevande organismer om de läcker ut i tillräcklig mängd i. I övrig är kunskapen om läkemedelsresters påverkan av miljön ganska liten. Jag vill därför föreslå att Naturskyddsföreningen ska verka för att det upprättas en lagstiftning som anger tydliga gränsvärden för läkemedelsrester i avloppsvatten som passerat genom kommunala reningsverk. Reningsverken skulle med en sådan lagstiftning bli ålagda att rena bort medicinresterna. Det finns dessutom numera relativt säker och billig teknik som kan rena bort dessa medicinrester ut vatten. Det bästa vore naturligtvis en lagstiftning som kunde implementeras på EU-nivå. Jag föreslår riksstämman besluta att Naturskyddsföreningen ska verka för att det upprättas en lagstiftning (helst på EU-nivå) som anger tydliga gränsvärden för olika medicinrester i det avloppsvatten som passerat genom kommunala reningsverk. Halmstad 2016-01-16 Halmstads Naturskyddsförening genom Bo Hansson


257


Dnr 2016/0016

Medicinrester i avloppsvatten Motionärens yrkanden att Naturskyddsföreningen ska verka för att det upprättas en lagstiftning (helst på EU-nivå) som anger tydliga gränsvärden för olika medicinrester i det avloppsvatten som passerat genom kommunala reningsverk. Riksstyrelsens yttrande Riksstyrelsen delar motionärens oro över att läkemedelsrester inte tas om hand utan spolas de rakt ut i det vatten som är reningsverkens recipienter. De problem som kan uppstå genom att många läkemedelsrester är stabila och svårnedbrytbara är allvarliga. Motionären vill att Naturskyddsföreningen verkar för att det upprättas en lagstiftning som anger tydliga gränsvärden för olika medicinrester i det avloppsvatten som passerat genom kommunala reningsverk. Läkemedel är till för att påverka människor, så att de mår bättre. I och med att de påverkar människor är det inte långt bort att anta att även andra levande organismer påverkas av dem. De flesta läkemedel bryts inte ner helt och hållet i kroppen utan utsöndras via urin och feces. Reningsverken har idag inte teknik för att rena bort alla läkemedelsrester som kommer med avloppet och därför hamnar de i våra vattendrag. Regeringen satsar trettiotvå miljoner under en fyraårsperiod för att få bättre och mer avancerad rening av avloppsvatten. Av dessa pengar delar Hav- och Vattenmyndigheten ut tolv miljoner för att ta reda på vilken teknik som fungerar bäst för att rena avloppsvatten från just läkemedel. Förutom regeringen finns även andra aktörer som arbetar aktivt med frågan, bland annat Svenskt Vatten, Naturvårdsverket, Stockholms läns landsting, Svenska Miljöinstitutet och MistraPharma. Naturskyddsföreningen är aktiva i Miljömålsberedningens arbete med de svenska miljökvalitetsmålen, där ett av etappmålen är ökad miljöhänsyn i EU:s läkemedelslagstiftning och internationellt.

Naturskyddsföreningen kommer under 2016-2018 arbeta med kosmetika och bland annat försöka förmå producenterna att substituera bort persistenta (långlivade) ämnen, då dessa hamnar ute i våra vattendrag eftersom reningsverken inte kan oskadliggöra dem. Det rör inte läkemedel, men kommer belysa svårnedbrytbara ämnen och reningsverkens oförmåga att bryta ner dessa. Då det redan finns många aktörer som aktivt verkar för att reningsverken bättre ska kunna oskadliggöra läkemedel och andra särskilt farliga ämnen, anser riksstyrelsen att frågan inte kan prioriteras då resurserna är begränsade.


258

Förslag till beslut Riksstyrelsen föreslår riksstämman besluta att avslå motionärens yrkande


259

Bilaga till motion 85, dnr 2016/0066

Länkar till motionen (ett axplock av många, många)

Videoklipp

Appell från 190 forskare som inlämnades till WHO i maj 2015, 3 minuter;

https://www.emfscientist.org/

Professor Martin Pall, Washington State University, förklarar kort och kärnfullt om riskerna, 4 minuter;

https://www.youtube.com/watch?t=84&v=Z7SJEH7W7_I

Mr Barrie Trower, former agent in The Royal Navy. Fysiker och expert på mikrovågor och på hur de använts

inom krigsföring. Är en av de stora auktoriteterna på området och mycket uppskattad person som nu arbetar

ideellt med att upplysa världen om de allvarliga riskerna, 14 minuter (Bör ses)

https://www.youtube.com/watch?v=z99_SzoXZdY

Karl Maret, MD, Expert Forum on Cell Phone and Wireless Risks, June 22, 2015, 10 minuter;

https://vimeo.com/132039697

Dr Devra Davis, föredrag om strålningens negativa effekter, 1 timme;

http://www.sott.net/article/308522-Dangers-of-wireless-radiation-Dr-Devra-Davis-

VIDEO?utm_content=buffer51680&utm_medium=social&utm_source=facebook.com&utm_campaign=buffer

The Open Mind Conference, del 1, 1 timme och 30 minuter; https://www.youtube.com/watch?v=5xgJmeQaQmc

The Open Mind Conference, del 2, 1 timme och 49 minuter; https://www.youtube.com/watch?v=UhcuSEHVOSM

Professor Martin Pall, Washington State University. Föredrag från 2014, Oslo universitet, om en klarlagd viktig

mekanism, kalciumläckage in i cellerna, från elektromagnetisk strålning som kan förklara hur strålningen är

skadlig; The NO/ONOO- hypothesis. Han redovisar även de slutsatser han gjort efter att under tre års tid gått

igenom all forskning som finns om strålning, 1 timme och 51 minuter;

https://www.youtube.com/watch?v=dwWGB-eGMTw&feature=share

Hemsidor

Strålskyddsstiftelsen; sammanställer forskning och information

https://www.stralskyddsstiftelsen.se

BioInitiative 2012, en mycket omfattande forskarrapport som påvisar negativa biologiska effekter.

http://www.bioinitiative.org

EMF-Portal of the RWTH Aachen University, som sammanställer forskning.

http://www.emf-portal.de

Australiensk sida, om risker med Wifi i skolor;

http://www.wifiinschools.com/index.html

Engelsk sida om strålning samt engelsk sida om hälsofara med smarta elmätare;

http://www.powerwatch.org.uk/ och http://stopsmartmeters.org.uk/

Documents

Motioner - Naturskyddsföreningen...RIKSSTÄMMA 2016: MOTIONER OCH PROPOSITIONER UTSKOTT 1 4 Proposition 2 Förslag till medlemsavgift 2017 och 2018 Medlemstalet i Naturskyddsföreningen