Verksamhetsberättelse 2010–2011 - Naturskyddsföreningen · 2015. 6. 9. · 24 Riksstämma 2012: veRksamhetsbeRättelse 2010-2011 Skogsarbetet har haft fokusprojekt Hotade skogar,

21

Riksstämma 2012: veRksamhetsbeRättelse 2010-2011

Verksamhetsberättelse 2010–2011

22


Innehållsförteckning

1. Inledning 232. Prioriterade områden 26 Jordbruk och livsmedelsförsörjning 26 Klimat 30 Marina ekosystem och fiske 36 Miljögifter 41 Skog i Nord och Syd 453. Övriga fokusprojekt 50 Utbildning och Seminarier 50 Skolan 50 Konsumentmakt 51 Val 2010 554. Tidningen Sveriges Natur 575. Kommunikation 606. Föreningsutveckling 667. Miljörätt 728. Globala programmet 759. Biologisk mångfald och naturvård 7810. Medlemmar och organisation 8311. Ekonomisk förvaltning 89

Bilaga 1. Kommunikation och marknadsföring 93Bilaga 2. Extern representation 97Bilaga 3. Projektbidrag 100Bilaga 4. uppföljning riksstämmans beslut 2010 101

23


Naturskyddsföreningen har under perioden 2010-2011 genomfört omfattan-de aktiviteter lokalt, nationellt och internationellt. Glädjande nog blev biolo-gisk mångfald en av de miljöfrågor som uppmärksammades mycket under 2010-2011. Föreningen lyckades uppnå en delseger genom att få stopp på li-censjakten på varg. Föreningen tog också fram rapporter om hur olika partier har agerat i olika naturvårdsfrågor under den tidigare mandatperioden inför valet 2010.

Biodiversitetsåret 2010 kröntes av en stor framgång under mötet med FN:s konvention om biologisk mångfald i Nagoya, Japan, där det bland annat slogs fast att 17 procent av landekosystemens areal skall skyddas. Föreningen an-ordnade en höstkonferens under temat ” Vem skall bort”? som byggde på te-mat för årets bok 2010 om just biologisk mångfald.

1. Inledning

Riktlinjer för verksamheten 2011-2014

Föreningen ska verka för:• att samhällets utveckling håller sig inom naturens ramar.• mobilisering av medlemmar, andra aktörer och allmänheten i

arbetet för det hållbara samhället och därmed skapa opinion för progressiva styrmedel.

• att kraftfull lagstiftning och ambitiösa ekonomiska styrmedel implementeras inom alla föreningens prioriterade områden, i sverige och globalt.

• att sverige utvecklar och implementerar välfärdsmått som även beskriver kvalitativa förändringar av välfärden.

• att klimatfrågan integreras med andra viktiga frågor för att nå en helhetssyn i arbetet för det hållbara samhället.

• ett grönt skattesystem som minskar miljöbelastningen.• att föreningens ställningstaganden och förslag för hållbara

lösningar för att nå ambitiösa miljömål så långt möjligt tillfreds-ställer även andra samhällsmål.

• att föreningens strategier samverkar i arbetet inom de priorite-rade områdena.

24


Skogsarbetet har haft fokusprojekt Hotade skogar, som handlat om att synlig-göra exploatering och hot mot biologisk mångfald, bl.a. med kartläggning av hotade skogar i Sverige samt information om och påverkan på skogspolitiken. I det globala skogsarbetet har samarbeten med en rad organisationer i Syd och Öst pågått. Under 2011 har t.ex. en studie om palmoljeexpansionen initierats.

Föreningens internationella jordbruksarbete har i samarbete med organi-sationer i Syd syftat till att stödja ett hållbart jordbruk som baseras på lokala resurser, bl.a. har den storskaliga sojaproduktionen uppmärksammats. På EU-nivå har föreningens arbete handlat om att påverka och förändra EU:s jordbrukspolitik (CAP) i grunden. En nationell fråga under 2011 har varit att försöka stoppa spridning av avloppsslam på åkermark.

Klimatarbetet har under perioden fokuserat på styrmedel för mer hållbara trafik- och energisystem genom bl a samarbeten, utspel och utveckling av kri-terierna för Bra Miljöval. Östersund utsågs till Sveriges bästa klimatkommun av föreningen 2010. Under 2011 genomfördes fokusprojektet Mobilisering för ett energismart Sverige, där en rankning av elbolagen ingick och under hösten genomfördes en klimatkonferens tillsammans med andra organisationer un-der temat ”Sverige kan”. Inom ett europeiskt samarbete har Top Ten Sverige lanserats med listor över de energieffektivaste produkterna. Påverkansarbetet på globala klimatförhandlingar fortsatte, bl.a. i samband med COP 17 i Dur-ban.

Det marina arbetet har med fokusprojektet Mat med god eftersmak upp-märksammat våra hotade ålar och problemen med jätteräkor. Inför Miljö-vänliga veckan lanserades kortfilmen Anti Scampi om jätteräkor. Filmen ska-pade ett stort engagemang via sociala medier och många ville vara med och påverka restauranger, säga till i butiker och diskutera. Vid årets slut hade över 70 000 personer sett den svenska versionen av filmen. Inför kampanjveckan gjordes granskningar av jätteräksodlingar i Bangladesh och Ecuador, dessa undersökningar fick stor spridning.

Reformeringen av EU:s gemensamma fiskepolitik har bevakats och bl.a. via Coalition Clean Baltic (CCB) har arbetet för att minska övergödningen av Östersjön fortsatt. Inom det globala arbetet fortsatte stödet för hållbart fiske i Syd, t.ex. med arbete för skydd av mangroveskogar.

Arbetet med miljögifter fokuserade på begreppet kemikaliecocktail – ris-kerna med den blandning av kemikalier som finns i naturen och i våra krop-par. Årets bok 2012 är ”Den flamsäkra katten” och höstkonferensen 2011 med rubriken ”Rädda mannen” blev en stor framgång. Det internationella kemi-kaliearbetet handlade om att ge stöd till och samverka med organisationer i Syd och Öst för att göra konsumenter mer kemikaliemedvetna och skapa bättre arbetsförhållanden.

25


Bra Miljöval för olika produkter och tjänster är föreningens mest kända verk-tyg för att skapa grön konsumentmakt. Kriterierna revideras och blir tuffare, nya kommer till. Vid årets slut var 741 produkter och tjänster märkta med Bra Miljöval, t.ex. butiker, textilier, fjärrvärme, kemiska produkter, person- och godstransporter. Miljövänliga dagen – Sveriges största klädbytardag – blev en succé redan från start och genomfördes 2010 på 36 och 2011 på 46 platser. Båda åren med stor medial synlighet.

För att stödja det utåtriktade arbetet genomförde föreningen flera utbild-ningssatsningar. Utbildning och kompetensutveckling har bedrivits genom bl.a. traineeprogram, föreningsinterna ledarskapskurser, stöd till produktion av lokala hemsidor och utveckling av Natursnoksverksamheten. I samverkan med Studiefrämjandet har föreningen fortsatt att utbilda närnaturguider, som under perioden genomfört sammanlagt 755 registrerade guidningar. Den föreningsinterna informationen och kommunikationen har under perioden utvecklats genom nya Naturkontakt och andra kanaler som interntidningar, nyhetsbrev och webben.

Under 2011 har utvecklingen av föreningens webbplats fortsatt. Skogskar-tan förändrades, Globala Kartan och toptensverige.se lanserades. Webbplat-sen är en viktig kanal för opinionsbildning, medlemsvärvning och insamling. Sociala medier blir allt viktigare och under året startades en separat facebook-sida till Anti Scampi-filmen som snabbt fick 10 000 medlemmar.

Föreningens miljörättsliga arbete handlar om att påverka miljörätten så att den gynnar föreningens mål. Detta har skett genom remissarbete, samråd, expertisdeltagande, rapporter mm. Föreningen har t.ex arbetat med leksaks-lagstiftning, motsatt sig att förbudet mot ny kärnkraft i kärntekniklagen rivs upp, verkat för klarare regler om kemikalieinformation och fortsatt att bevaka förändringar i strandskyddet. Föreningen har använt sin talerätt och har dri-vit ärenden som rör viktiga miljö- och naturvärden, exempelvis rörande vat-tenkraft och Arlanda.

Vargjakten har fortsatt dominera rovdjursarbetet med stundtals mycket stor uppmärksamhet. Föreningens klagomål tillsammans med WWF, Svens-ka Rovdjursföreningen och Djurskyddet Sverige ledde till att regeringen änd-rade sin vargpolitik och tog bort taket på 210 vargar samt beslöt att inte ha licensjakt under 2012.

Arbetet med Naturskyddsföreningens tre artprojekt: havsörn, pilgrimsfalk och vitryggig hackspett, har fortsatt. Havsörnen har, liksom pilgrimsfalken, återhämtat sig mycket väl efter många år av stark tillbakagång. Bevakningen och forskningen fortsätter. För den vitryggiga hackspetten, som är beroende av omfattande områden med stor mängd gammal och döende lövskog, är lä-get tyvärr fortfarande kritiskt.

26


JORDBRUK OCH LIVSMEDELSFÖRSÖRJNING

2. Prioriterade områden


Föreningen ska verka för:• att kulturlandskapets biologiska mångfald bevaras och utvecklas

inom ramen för ett jordbruk i hela sverige, som gynnar ett rikt odlingslandskap, bevarar åkermarkens kvalitet och stärker dess kapacitet som kolsänka.

• en miljöanpassad produktion av livsmedel och andra varor och tjänster med hög kvalitet i sverige och eU, genom en stark integration av växtodling och djurhållning, samtidigt som an-vändningen av kemiska bekämpningsmedel och andra ohållbara metoder stegvis helt avvecklas.

• att allmänheten får goda möjligheter att möta odlingslandska-pets växter och djur, samtidigt som förståelsen i samhället för ekotjänsternas värden, och deras koppling till livsmedelskonsum-tionen, ökar.

• att jordbrukspolitiken i eU förändras i grunden så att jord-bruksföretags inkomststöd används för att ersätta produktion av ekosystemtjänster och andra samhällsvärden samtidigt som miljökostnader prissätts med dels höjd skatt på bekämpnings-medel och klimatgaser, dels en hög avgift på handelsgödsel som återförs som miljöbidrag.

• • attalltflermänniskorätermergrönt,merlokalproducerat,minskar sin köttkonsumtion och väljer ekologiska och rättvise-märkta produkter.

• • globallivsmedelstrygghet,genomdelsreformeravEU:sochinternationell jordbruks- och handelspolitik så att fattigas intres-sen sätts främst, dels utveckling av lokala marknader och system i syd som stimulerar främst ekologisk och rättvisemärkt produk-tion, och som rättvist fördelar vinster av genetiska resurser.

27


Bakgrund Jordbruket har en nyckelroll för framtiden genom sin förmåga att skapa na-tur-, sociala och ekonomiska värden, samt för att vända fattigdomsutveck-lingen. En stark nationell landsbygds- och jordbruksutveckling är central både nationellt och i utvecklingspolitiken. Utvecklingen av jordbruket styrs till stor del av internationella handelsavtal, rådande jordbrukspolitik, råvaru-priser på en global marknad, samt pågående förändringar till följd av ett mer oförutsägbart klimat. Samtidigt ökar betydelsen av att ha ett hållbart jord-bruk, som kan upprätthålla ekosystemtjänster, öka inlagringen av kol från atmosfären och öka den biologiska mångfalden för att skapa ekosystem som är tåligare för störningar. Kunskapen bland många konsumenter om samban-den mellan mat, miljö och produktion är bristfällig, samtidigt som efterfrå-gan på ekologiska livsmedel fortsätter att öka. Intresset för lokala marknader med närproducerade livsmedel ökar också i såväl Nord som Syd. I debatten i Nord höjs röster för intensifiering och ökad användning av konstgödsel och bekämpningsmedel med argument att det behövs för att försörja världen.

I de flesta länder i Syd är det de många småbönderna – särskilt kvinnor-na – som tryggar tillgången på mat för stora befolkningsgrupper. Samtidigt expanderar monokulturer för export, vilket kan vara ett hot mot den lokala livsmedelsförsörjningen. Subventionerad export från Nord kan påverka lokal produktion i Syd. Rätten till skyddsmekanismer för Syd är en av huvudfrå-gorna i internationella handelsförhandlingar.

Fokusprojekt 2010 och 2011Temat för fokusprojektet 2010 var den miljösmarta maten. Kampanjen Gröna Gaffeln lanserades och var en central del i Miljövänliga Veckan. Syftet med såväl Gröna Gaffeln på krogen som Gröna Gaffeln Hemma var att få männis-kor att äta vegetariskt lite oftare, eftersom att avstå kött är det enklaste sättet att äta miljövänligt. Sambanden mellan sojaproduktion i Syd till djurfoder i Nord lyftes fram.

Ett kampanjmaterial för restauranger togs fram och i slutet av året hade drygt 250 restauranger (varav 33 skolor och landsting) gått med i kampanjen.

En restaurangundersökning visade att miljösmarta gröna alternativ var svåra att hitta och helt saknades på fyra av tio granskade restauranger. En opinionsundersökning visade att tre gånger så många lunchgäster väljer en vegetarisk rätt om den lyfts fram på menyn.

Rekordmånga kretsar (179 st.) genomförde aktiviteter under Miljövänliga Veckan, t.ex. Eksjö-kretsen besökte alla restauranger och fick med flertalet i Gröna Gaffeln. Andra exempel var miljöverkstad i Hjo och butiksguidning på Ica i Örebro.

28


Frågan om soja som djurfoder fick bra skjuts i media under Miljövänliga Veckan och trycket ökade med hjälp av två gäster från samarbetspartners i Sydamerika som var på en miniturné i landet. En ny film om soja togs fram.

Temat för fokusprojektet 2011 var Mat med god eftersmak och var gemen-samt för VRL-områdena jordbruk och marint och beskrivs under ”Marina ekosystem och fiske”.

Övrig verksamhet

Globalt - hållbart jordbruk Naturskyddsföreningen samverkar genom sitt globala program med tio or-ganisationer i Syd vilka arbetar för ett hållbart jordbruk baserat på lokala re-surser och ekosystemtjänster. Under åren 2010-2011 har totalt åtta rapporter publicerats i Sverige och i Syd, se även under rapporter och skrifter. Totalt sju konferenser och seminarier har arrangerats i Sverige och Syd under perioden. Fokus har legat på odlad biologisk mångfald, livsmedelstrygghet/matsuverä-nitet, potentialen för det småskaliga ekologiska lantbruket i Syd samt på ut-vecklingen av ett ekologiskt lantbruk.

Samarbetspartners har t.ex. varit Svenska kyrkan, svenska FAO-kommit-tén, LRF, Right Livelihood Award, Ekobanken, GRAIN, ANPE, Latinameri-kagrupperna.

SojaNaturskyddsföreningen har arbetat med att synliggöra sojaproblematiken på olika sätt. I Sverige har dialogmöten med aktörer i sojakedjan (handeln och importörer) genomförts. Hur den storskaliga sojaproduktionen i Sydamerika påverkar miljö och människors hälsa negativt har tydliggjorts i en rapport samt i tidningsartiklar i den svenska dagspressen. Dessutom har stöd förmed-lats till Sydamerika för utbildning och information till det civila samhället om riskerna med sojaodling i monokultur med höga insatser av bl.a. kemikalier.

100 % ekologiskt i Nord och Syd - Framtidens jordbrukI samband med föreningens miljöpolicyprogram (2007-2009) som finansie-rades av Sida startade ett arbete med projektet 100 % ekologiskt i Nord och Syd. Arbetet har under verksamhetsperioden vidareutvecklats genom att en vetenskaplig artikel som sammanfattar arbetet har skrivits och arbetet med en syntesrapport påbörjats. Rapporten färdigställs 2012 och kommer även att innehålla frågeställningar kopplade till situationen i Sverige och EU. Med in-spiration från jordbruksnätverket initierades också en rapport om jordbruket som kolsänka. Denna kommer att presenteras under 2012.

29


EU:s framtida jordbrukspolitikNaturskyddsföreningen har arbetat med EU:s gemensamma jordbrukspo-litik, CAP, under de senaste sjutton åren. 2009 togs ett förslag till framtida CAP fram tillsammans med en rad europeiska miljö- och lantbruksrörelser. Detta förvaltades under 2010 genom utbildningar såväl inom föreningen som genom utåtriktade presentationer och seminarier. Under 2010 påbörjades en ny reformomgång när EU-kommissionen presenterade sina idéer till framtida CAP i november 2010, vilket konkretiserades i ett lagförslag i oktober 2011.

Föreningen har löpande analyserat och kommenterat förslagen och verkat för att miljörörelsens idéer skall få genomslag. Löpande har föreningen med-verkat i EEB:s jordbruksarbetsgrupp i syfte att samordna miljörörelsens på-verkansarbete riktat till CAP-reformförslaget. Föreningen har också deltagit i Landsbygdsnätverkets nätverksträff och dialog om nästa landsbygdsprogram, samt lämnat skriftliga synpunkter till Jordbruksverket som inom projektet TULPAN arbetar för ett enkelt och effektivt landsbygdsprogram.

För att gynna hävden av betesmarker genomfördes ett projekt i samver-kan med EFNCP1 om hur betesmarksdefinitionen i CAP påverkar biologisk mångfald i sex olika EU-länder. Rapporten presenterades bl.a. på ett semi-narium i Bryssel och på ett flertal lobbymöten med både EU-kommissionen, EU-parlamentariker och svenska riksdagsmän.

Kadmium och slam Den 1 januari 2010 togs miljöskatten på kväve och kadmium bort genom att handelsgödselskatten försvann. Den hälsoskadliga tungmetallen kadmium som finns i handelsgödsel, uppmärksammades i media efter att Naturskydds-föreningen fått en debattartikel publicerad i Dagens Nyheter. Kadmium ingår också i mycket höga halter i avloppsslam. Under 2011 har tre remissvar från föreningen påpekat orimligheten att fortsätta sprida slam när kraftfulla åtgär-der måste till för att minska spridningen av miljögifter inklusive kadmium. Under 2011 har föreningen arbetat med en rapport om kemikalier i slam och en arbetsgrupp för slamfrågor har bildats.

Miljömärkningen Bra Miljöval Bra Miljöval Livsmedelsbutik ställer krav på att sortimentet innehåller ekolo-giska produkter, se vidare Bra Miljöval under Konsumentmakt.

1 european Forum for Nature Conservation and Pastorlaism, www.efncp.org

30


KLIMAT


Föreningen ska verka för:• en årlig procentuell minskning av utsläppen av växthusgaser i

europa och sverige, med sikte på att de svenska att utsläppen är nära noll senast år 2030.

• en snabb omställning till hållbara system för energi, transporter och livsmedel, där kärnkraft och fossil energi, inklusive torv, av-vecklas och planer på ny vattenkraft i sverige och uranbrytning stoppas.

• en ökad folkbildning och mobilisering inom klimatområdet, och särskilt visa den dubbelriktade kopplingen mellan klimatfrågan och den biologiska mångfalden.

• att styrmedel införs som gör att svensk energianvändning minst halveras till 2030, samtidigt som vindkraft, bioenergi, sol och andra förnybara energislag växer i sverige och eU utan att öka skadorna på naturen eller hälsan.

• att priset på utsläpp av växthusgaser höjs så att utsläppen mins-kar till nära noll 2030, samtidigt som atomansvarigheten kraftigt ökar och förbud införs mot ny kärnkraft.

• att samhällets planering och offentliga investeringar inriktas på omställning till hållbara energi- och transportsystem under-ställda miljömålen.

• att klimatarbetet utöver maximalt ambitiösa utsläppsminskningar i sverige och eU omfattar kraftiga stöd till utsläppsminskningar och anpassningsåtgärder i syd.

• att det skall vara ”lätt att göra rätt”, genom att föreningens arbete med konsumentfrågor undanröjer hinder för att agera klimatsmart.

• att all svensk eller svenskägd kolkraft avvecklas före år 2020.• ett lika stort utsläppsutrymme för alla jordens invånare.• att föreningen oavsett slutmål för utsläpp av växthusgaser inom

sverige år för år utåt kommunicerar ett årligt procentuellt mål.

31


BakgrundEfter de internationella förhandlingarna i Köpenhamn minskade intresset för klimatfrågor hos allmänhet och medier. Intresset har fortsatt varit lågt un-der hela 2010 och 2011. I valrörelsen 2010 minskade uppmärksamheten för klimatfrågan som väntat, till förmån för plånboksfrågor och kortsiktiga väl-färdsfrågor.

För att driva på klimatarbetet har det varit viktigt att skapa allianser för att visa att det finns fördelar med tuffare klimatstyrmedel eftersom det leder till ökad konkurrenskraft.

Fokusprojekt 2010: Allianser för en ambitiös klimatpolitik!222 av Sveriges 290 kommuner svarade på Naturskyddsföreningen tredje en-kät om klimatarbetet. Rapporten Klimatindex 2010 gav ett stort mediegenom-slag. Rapporten visar att kommunerna i Sverige sjuder av klimataktivitet och poängsättning av svaren gav flest poäng till Östersund, med Stockholm som tvåa och Växjö och Malmö som treor.

• Inom ramen för projektet publicerades också en lista över de värmeverk och kraftvärmeverk som använde fossila bränslen – kolvärstalistan – i Sverige.

• En enkät där svenskarna redovisade att de önskar starkare kli-matstyrmedel, t.ex. flygskatt, redovisades i Almedalen.

• Ett välbesökt seminarium om ekonomiska klimatstyrmedel med IPCC-medlemmen professor Thomas Sterner arrangerades i Stockholm.

Fokusprojekt 2011: Mobilisering för ett klimatsmart Sverige• En ranking av elbolag – Energismartindex – gjordes 2011 för att

visa skillnader mellan olika elbolags tjänster. • Inom projektet publicerades rapporten Utsläppsbanor för ett

1,5ºC-mål skriven av forskare på vid institutionen för fysisk resursteori på Chalmers. Författarna beräknar hur stora antropo-gena utsläpp av växthusgaser på global och nationell nivå som är förenliga med att nå ett mål för den globala medeltemperaturen på max 1,5 grader C över den förindustriella nivån.

• Den 26 oktober 2011 kraftsamlade Naturskyddsföreningen för klimatet tillsammans med facket, näringslivet och Svenska kyrkan genom ett seminarium om läget inför FN:s klimatmöte i Durban, Sydafrika. Det var en fullspäckad dag på Rival med se-naste klimatnytt och där frågan om Sveriges position och vilja till handling lyftes. Sverige tappar farten i ”klimatracet” medan flera andra länder ökar farten och ambitionerna. Bristen på och beho-

32


vet av tydligt politiskt ledarskap och tydliga visioner syntes under dagens diskussioner. Ett lyckat seminarium där olika samhällsak-törer kände ett gemensamt ansvar för klimatfrågan.

• Skolarbetet, som är den största satsningen som föreningen gör i mobilisera för en energi- och klimatomställning, har gått in i en andra fas där ett tiotal skolor kommer att engagera skolpersonal, föräldrar och elever.

• Föreningen har engagerat byggföretag och bostadsbolag att bidra till en snabbare omställning av bostadssektorn utifrån ett klimat-perspektiv.

• Föreningen har engagerat byggföretag och bostadsbolag att bidra till en snabbare omställning av bostadssektorn utifrån ett klimat-perspektiv.

KlimatnätverketFöreningens nationella nätverk för klimatfrågor är mycket stort och aktivt. Nyhetsbrev och möten når flera hundra personer och engagemanget är starkt.

Övrig verksamhet

Transporter och infrastrukturNaturskyddsföreningen har under 2010 och 2011 främst drivit följande krav; högre anslag till tågunderhållet, höjd koldioxidskatt, kilometerskatt för tunga fordon, en koldioxiddifferentierad registreringsskatt, en förändrad beskatt-ning av förmånsbilar samt införandet av lokala trängselavgifter.

• På EU-nivå har föreningen, i samarbete med föreningen Transport & Environment i Bryssel, spelat en stor roll i beslutet kring nya reg-ler för lätta lastbilar och bussars utsläpp av koldioxid samt deltagit i arbetet med att revidera EU:s energiskattedirektiv.

• Naturskyddsföreningen har under 2010 och 2011 kritiserat de stora underhållsproblemen inom tågtrafiken och regeringen tvingades minska neddragningarna genom att ge 800 miljoner till järnvägen i vårbudgeten 2011.

• Samarbetet med Nationalföreningen för Trafiksäkerhetens Främ-jande angående granskning av vilka effekter förändringarna i has-tighetsgränserna haft för miljö och säkerhet slutrapporterades un-der 2011. Tillsammans med föreningen Bilfria Leder anordnades under 2011 en kurs i kommunal cykelplanering för medlemmar.

• Föreningen har under perioden haft täta departementskontakter angående supermiljöbilspremien, ny miljöbilsdefinition och in-förandet av en utsläppsbaserad registreringskatt i form av ett s.k. bonus-malus system.

33


EnergiI arbetet för hållbara energisystem är det viktigt att föreningen visar hur hela energisystemet fungerar, med behov av bas- och reglerkraft etc., och hur ”en-ergipusslet” går ihop för att skapa trovärdighet i debatten. Föreningen har fortsatt att peka på kärnkraftens brister, t.ex. olönsamhet ur ett samhällsperspektiv, effekter på miljö och hälsa av uranbrytning, risker vid haverier och problem med slutförvaring.

• Tillsammans med Tällberg Foundation och LRF har föreningen skrivit debattartiklar och bedrivit lobbyingarbete för en ökning av förnybara energislag. En rapport om kostnader för olika energislag har publicerats.

• Ett solcellsprojekt initierades under 2010 och lanserade en möjlig-het att köpa andelar i en solcellsanläggning.

• Tillsammans med Miljöorganisationernas Kärnavfallsgranskning har föreningen arbetat med den olösta kärnavfallsfrågan och med den rättsliga processen om slutförvar. Föreningen har arbetat för att förhindra uranbrytning i Sverige och gett ut en bok om detta tillsammans med Nätverket mot Uranbrytning. Föreningen har även arrangerat ett seminarium om kärnkraftens risker och brist på lönsamhet samt ett seminarium om möjligheterna att ersätta kärnkraften i ljuset av olyckan i Fukushima våren 2011.

• Föreningen gav under våren 2011 ut ett nytt program i åtta punkter för ett energieffektivare Sverige. Flera debattartiklar har skrivits i ämnet tillsammans med olika aktörer.

• En rapport och ett arbete med ”Energipusslet”, som syftar till att visa hur Sverige kan klara sig utan kärnkraft, påbörjades under 2011.

• Föreningen har fortsatt påverka EU-processer på energiområdet, t.ex. utvärderingen av hållbarhetskriterier för fasta biobränslen och implementering av energieffektiviseringsdirektivet genom uppvaktningar, remissvar och lobbyingarbete.

VindkraftFöreningens kretsar har varit engagerade i flera tillståndsärenden och fram-fört synpunkter. I bl.a. Dalsland har kretsarna tagit fram en egen plan över lämpliga lägen för vindkraft. Flera av länsförbunden i södra Sverige har agerat gemensamt och arrangerade bl.a. ett seminarium under våren för att disku-tera strategi.

Under 2010 startade föreningen ett projekt för att peka ut olämpliga lägen för vindkraft. Syftet är att kunna vara med och påverka planeringen i ett tidigt ske-de för att minska konflikterna mellan vindkraftsföretagen och naturvården.

34


Förhandlingarna under FN:s klimatkonventionEfter besvikelsen över misslyckandet i Köpenhamn i december 2009 minskade intensiteten i de internationella klimatförhandlingarna avsevärt. Naturskydds-föreningen gjorde ändå insatser för att den svenska regeringen skulle driva på för ett ambitiösare avtal vid UNFCCC2 -mötena i Cancun, COP 16 och i Dur-ban, COP 17. Framförallt har ansträngningarna inriktats på att få Sverige att ställa sig bakom ett förslag från föreningen om att initiera en global fond under UNFCCC.

• Föreningen var representerad under förhandlingarna i Cancun och del-tog i två av de förberedande sessionerna i Bonn.

• Föreningens delegation i Durban prioriterade sitt arbete där med att via olika lobbyinsatser få in feed in-tarifferna som en erkänd mekanism inom Klimatkonventionen.

• Naturskyddsföreningen var tillsammans med TCO, Svenska Kyrkan och Hagainitiativet arrangör till seminariet Sverige kan där Sverige tillsam-mans kraftsamlade inför Durban.

• Naturskyddsföreningen följde upp seminariet genom ett öppet brev till miljöminister Lena Ek, med signaturer från fyra av våra partners i Syd, med krav på svenskt ledarskap i Durban.

Minskade utsläpp och stärkt lokal anpassningsförmåga i Syd och ÖstTotalt 12 miljöorganisationer i Afrika, Asien och Latinamerika mottog inom ramen för föreningens Nord/Syd-program kampanjstöd under perioden för ar-bete kring hållbar energiproduktion och klimatanpassning. Även AirClims pro-jekt i Ukraina, Vitryssland och södra Balkan mottog stöd. Flera av våra partners skickar delegater till förhandlingarna under FN:s klimatkonvention.

Världsbankens energipolitikNaturskyddsföreningen gav under 2011 ut rapporten Med ny energi – Om beho-vet av att ställa om Världsbankens energipolitik för en framgångsrik fattigdoms-bekämpning. Syftet var att granska vilket genomslag utvecklingen av Världsban-kens energipolicies och riktlinjer har haft på investeringarna under det senaste årtiondet. Den övergripande slutsatsen är att den finansiering som går till fossila energislag, och som fortfarande dominerar Världsbankens energiinvesteringar, i stort sett inte alls bidrar till förverkligandet av bankens uppdrag att bekämpa fattigdomen. Top tenNaturskyddsföreningen inledde ett samarbete med det Europeiska nätverket Top Ten och lanserade Top Ten Sverige 2011. Top Ten Sverige listar de energief-fektivaste produkterna på den svenska marknaden. Hemsidan startade med pro-2 UNFCCC – United Nations Framework Covention on Climate Change

35


duktkategorierna TV-apparater, cirkulationspumpar, kylar och belysning. Under 2011 tillkom ytterligare tre produktkategorier; frysar, fönster och torktumlare.

MatforskningFöreningen medverkar i ett forskningsprojekt vid SLU som undersöker möjlighe-terna att underlätta för konsumenter att handla klimatsmart i livsmedelsbutiken, och i ett som syftar till att minska matsvinn i samma butiker.

Reviderad klimat- och energipolicyStyrelsen tillsatte 2010 en arbetsgrupp, där styrelse, kansli och bland andra en re-presentant för klimatnätverket ingick, för revidering av föreningens klimatpolicy. Efter remissomgång och rådslag med föreningen antogs den nya klimatpolicyn av styrelsen.

Miljömärkningen Bra Miljöval Utöver den löpande verksamheten har de nya Bra Miljövalkriterierna för el under 2010 marknadsförts genom direkta informationsmöten för licenstagare. 2011 pro-ducerades en rapport om Bra Miljövals miljöfonder för att sprida kunskap om de positiva effekterna som kraven i kriterierna ger för biologisk mångfald. Kriterier för att möjliggöra märkning av vindandelar inom ramen för Bra Miljöval El fär-digställdes 2011. Arbetet inför nya skärpta kriterier för Bra Miljöval Värme inled-des 2011 och nya licenstagare har knutits till märkningen för såväl värme som el.

2011 färdigställdes nya reviderade kriterier för Bra Miljöval Persontransporter. Alla licenser enligt de gamla kriterierna sades upp och företagen fick ansöka om ny licens enligt de nya kraven. Se vidare Bra Miljöval under Konsumentmakt.

Inför Durban: Sverige kan! Den 26 oktober 2011 kraftsamlade Naturskyddsföreningen för klimatet tillsam-mans med facket, näringslivet och Svenska kyrkan genom ett seminarium om läget inför FN:s klimatmöte i Durban, Sydafrika.

Det var en fullspäckad dag på Rival med senaste klimatnytt och där frågan om Sveriges position och vilja till handling lyftes. Sverige tappar farten i ”kli-matracet” medan flera andra länder ökar farten och ambitionerna. Bristen på och behovet av tydligt politiskt ledarskap och tydliga visioner syntes under dagens diskussioner. Ett lyckat seminarium där olika samhällsaktörer tog ett gemensamt ansvar för klimatfrågan och visade på att samarbeten över gränser är möjliga och nödvändiga.

36


MARINA EKOSYSTEM OCH FISKE

BakgrundI Sverige är överfiske, miljögifter och övergödning de största hoten mot en god havsmiljö och har varit i fokus för föreningens arbete under 2010 och 2011. Inom detta arbete ryms revideringen av EU:s gemensamma fiskepolitik, implementeringen av det marina direktivet samt utökad konsumentmakt för att minska det globala överfisket och de negativa konsekvenserna från vat-tenbruk.

I Syd fokuserar föreningen på ett hållbart småskaligt fiske, bevarandet av våtmarksområden samt effekterna av EU:s fjärrfiske och av tjuvfiske.


Föreningen ska verka för:• att bestånden av marina organismer i världens hav och deras

ekosystem blir livskraftiga.• att allt fiske bedrivs uthålligt och att marina ekosystem nyttjas

på ett hållbart sätt utifrån ekosystemansatsen.• att människans tillförsel av näringsämnen och farliga ämnen till

Östersjön och västerhavet begränsas så att marina ekosystem inte tar skada och utbredningen av syrefria bottnar och algblom-ningar minskar.

• ökade kunskaper och ett stärkt engagemang i marina frågor bland allmänheten.

• att sveriges och eU:s fiskepolitik reformeras i grunden och att betydligtflerochstörremarinaområdenskyddasibådekustnäraområden och öppna havet, både i eU och syd.

• att konsumtion av hotade fiskar och skaldjur, liksom produktio-nen av jätteräkor, minskar, genom utvecklad konsumentinforma-tion och Grön guide.

• en global livsmedelstrygghet, genom att subventioner mins-kar och eU:s fiskepolitik reformeras i grunden och underställs svenska, eU:s och globala utvecklingsmål, samtidigt som lokalbe-folkningen i syd tillåts delta i beslutsprocesser och ges möjlighet att skydda och hållbart nyttja de marina resurserna.

37


Fokusprojekt: Mat med god eftersmak – att välja rätt fisk och skaldjur2010 påbörjades det fleråriga arbetet med att stärka konsumentmakten med avseende på fisk och skaldjur. Projektet startade i januari 2010 med lanse-ringen av en mobilapplikation med en ”Undvik-” och en ”Ät gärna-lista” för fiskar och skaldjur. Under 2010 utfördes också ett antal enkätundersökningar bland grossister, kommuner och konsumenter. Under 2010 utvärderade en av Naturskyddsföreningens samarbetsorganisationer effekterna av Östafrikas första räkodlingar. I Asien har Naturskyddsföreningens samarbetsorganisa-tioner samverkat och bedrivit påverkansarbete mot miljöcertifiering av jät-teräksodlingar inom ramen för Aquaculture Stewardship Council.

2011 startade fokusprojektet Mat med god eftersmak med fisk och skaldjur-stema, jätteräkor, ål och tonfisk prioriterades inom projektet. Budskapet var att fisken i våra hav håller på att ta slut. Inom projektet rymdes Miljövän-liga veckan (MVV). Inför MVV togs ett informationspaket fram och en kort webbfilm ”Fisk växer inte på träd” lanserades.

Miljövänliga veckan i siffror: • 169 kretsar gjorde aktiviteter under Miljövänliga Veckan.• Kretsarna uppskattar att de nådde ca. 68 000 personer med muntlig info

eller kampanjmaterial.• 177 bibliotek, föreningar, företag m.fl. beställde materialet. • 210 inslag i media, varav minst 20 olika radio- och teveinslag.•

Stor uppmärksamhet för jätteräkorJätteräksproblematiken fick stor uppmärksamhet under 2011, mycket tack vare informationsfilmen AntiScampi som lanserades via en kampanjsida på Facebook. Under 2011 fick AntiScampi ca 10 000 anhängare. I samband med MVV lanserades en rapport samt två filmer om räkodlingar i Bangladesh och Ecuador, som fick stor uppmärksamhet. Därtill fick Naturskyddsföreningen under MVV besök av representanter från en partner i Ecuador och en f.d. partner i Bangladesh. Dessa träffade medlemmar i Stockholm, Göteborg och Örebro, och reste sedan vidare för att inspirera miljörörelsen i andra europe-iska länder att dra igång liknande kampanjer.

Under 2011 utfördes en riktad insats mot sushirestaurangernas utbud av fisk från ohållbara bestånd eller odlingar. Resultat från en inventering av de arter som serveras i sushi runt om i Sverige sammanställdes i en rapport som lanserades i september 2011. Föreningens medlemmar utförde också en mail-bombning mot sushigrossister där de uppmanades att sluta sälja ohållbart fis-kade eller odlade fiskar och skaldjur.

Några konkreta resultat från jätteräk- och sushi-initiativen är att 70 000

38


personer sett Anti Scampi-filmen på You Tube, att den visats på TV och bio, att filmen enligt Dagens Media är Sveriges näst mest delade reklamfilm efter Ica. Konsum Värmland har slutat sälja jätteräkor, liksom många sushirestau-ranger. Och grossisten Lindströms Trading har slutat sälja såväl jätteräkor som Pangasius (en odlad fiskart).

Den hotade ålenUnder 2010 och 2011 har föreningen gjort flera utspel kring den utrotnings-hotade ålen. Avsikten har varit att helt stoppa det svenska ålfisket, kräva att vattenkraftbolag tar sitt ansvar för den höga åldödligheten i turbiner samt att få Sverige att ta en mer progressiv roll för att skydda ålen på EU-nivå. Våren 2011 drog föreningen igång en insamling för att rädda ålen. Insamlade pengar har gått till att betala ålfiskare för att sluta fiska ål samt till det marina arbetet. Hittills har föreningen på detta sätt räddat minst 7000 vandringsålar.

HavsnätverketI augusti 2011 gjorde föreningens Havsnätverk en båtturné med segelfartyget Shamrock och besökte tio hamnar på ostkusten. I havsquizen som visades på kajen lyftes frågor om fiskkonsumtion, övergödning, miljögifter och båtar. Ombord fanns 16 ”havsambassadörer”, ungdomar som gick en folkhögskole-kurs. De lärde sig att segla och navigera samt hjälpte till med aktiviteterna i hamnarna.

Övrig verksamhet

Reformen av EU:s gemensamma fiskepolitikUnder sommaren 2011 släppte EU-kommissionen sitt lagförslag för en ny fiskepolitik. Naturskyddsföreningen har påverkat utformningen av politiken dels genom nationellt policyarbete (debattartiklar och möten) och dels på EU-nivå genom våra paraplyorganisationer OCEAN 2012, Seas at Risk och Fiske-sekretariatet.

Föreningen har fortsatt att engagera sig i utformningen av den externa di-mensionen av EU:s fiskeripolitik. Rapporten Ett skepp kommer lastat som be-lyser EU-avtalens påverkan på lokalbefolkningen i Afrika, översattes till fyra språk och distribuerades under 2010-2011 till beslutsfattare, organisationer, industri och journalister. Kommissionens kommunikation med avseende på bl.a. fiskeavtalen, speglar till stor del de krav Naturskyddsföreningen ställt. Under 2011 har EU:s avtal med Marocko varit föremål för omförhandlingar. Tack vare ett aktivt lobbyarbete från miljörörelsen sade Europaparlamentet i dec 2011 nej till ett fortsatt avtal.

39


ÖvergödningTack vara flera års arbete från både Naturskyddsföreningen och samarbetsor-ganisationer såsom Coalition Clean Baltic (CCB) lanserade EU-kommissionens under hösten 2010 ett förslag på ett EU-gemensamt förbud mot fosfater i tvätt-medel. Föreningen har under 2011 drivit på för att förbudet ska utökas till disk-medel såsom redan är fallet i Sverige. I december 2011 klubbades lagen igenom som innebär begränsade fosfathalter både i tvätt- och diskmedel från 2014.

Föreningen har arbetat med övergödningsproblemet som en del av jord-bruksarbetet också, t.ex. genom att påverka den pågående reformen av EU:s gemensamma jordbrukspolitik. Under valdebatterna 2010 samt under våren 2011 har föreningen lyft frågan om återinförandet av handelsgödselavgift na-tionellt, hittills utan resultat.

Dioxin i fiskUnder våren 2011 bedrev föreningen ett intensivt lobbyarbete gentemot reger-ingen för att försöka stoppa den från att acceptera ett förlängt undantag från EU:s dioxingränsvärde för fisk. Debatten kom att handla om surströmming och trots att föreningen hade Livsmedelsverket på sin sida lyckades den inte stoppa undantaget. Genom gott samarbete med svenska EU-parlamentariker, ålades dock Sverige krav på mer information till konsumenter .

Det marina direktivetUnder 2010 och 2011 har EU:s medlemsländer genom Helcom och Ospar ar-betet med att bestämma vad som är god miljöstatus i den marina miljön. För-eningen har bidragit till detta arbete genom att närvara på möten och ställa krav på den nationella förvaltningen, och genom att stödja nätverken i CCB och Seas at risk.

Hållbart nyttjande av marina ekosystemtjänster i Syd Ökad resiliensUnder 2010- 2011 har Naturskyddsföreningen gett stöd till organisationer i Asien, Afrika och Latinamerika som arbetar med att öka den sociala och eko-logiska motståndskraften och återhämtningsförmågan i fiskesamhällen. Ar-betet har inkluderat att bevaka fiskearbetares rättigheter, utbilda dem i håll-bart fiske, samförvaltning och fiskelagstiftning, samt att skapa förutsättningar för alternativa inkomstkällor till fisket. Samarbetsorganisationen CFFA har t.ex. prioriterat transparensfrågan och lyckats se till att utvärderingar av fis-keriavtal mellan EU och tredje land gjorts offentliga. CFFA har även stärkt ett afrikanskt nätverk av miljöjournalister med fiske som specialområde – det numera miljöprisbelönta REJOPRAO. I Sydafrika har samarbetsorganisatio-nen deltagit i utformningen av landets nya fiskeripolitik.

40


MangroveGenom fortsatt stöd till två organisationer och ett nätverk i Latinamerika har föreningen under 2010-2011 bidragit till såväl restaurering av förstörda livs-miljöer genom återplantering av mangrove, som till reducering av fattigdom genom ekoturism och småskaliga handelsprojekt. Genom ekonomiskt stöd till enskilda organisationer som arbetar med återplantering och brukande av mangroveskog, har föreningens samarbetsorganisationer ökat medvetenhe-ten om lokalsamhällens roll i bildande och förvaltning av marina skyddade områden och arbetet med att föra fram småskaliga fiskares synpunkter i in-ternationella processer.

Miljömärkningen Bra MiljövalBra Miljöval Livsmedelsbutik ställer krav på att butiken inte säljer jätteräkor och hotade fiskarter, se vidare Bra Miljöval under Konsumentmakt.

41


MILJÖGIFTER

BakgrundNaturskyddsföreningens långsiktiga prioriteringar på miljögiftsområdet ska uppfyllas genom konsumentmaktsarbete, miljöövervakning, lobbyarbete nationellt och internationellt, samt stöd till internationella partners i deras motsvarande arbete. Föreningens miljömärkning av kemiska produkter och textiler underlättar för konsumenten. Kartläggningen av persistenta miljöför-oreningar och deras effekter i miljön, väcker allmänhetens engagemang för miljöfrågor och för en bättre kemikaliepolitik.

Fokusprojekt 2010 - 2011: Kemikaliecocktail Ett flerårigt fokusprojekt, Rädda Mannen, om hormonstörande kemikalier och kombinationseffekter startades under 2010. En bakgrundsrapport, kall-


Föreningen ska verka för:• en giftfri miljö i såväl sverige och eU som i syd och Öst; produk-

ter och tjänster ska inte hota vare sig hälsa eller natur.• att all slamspridning i sverige snarast upphör och att utveckling

och införande av system och tekniker för att återföra växtnäring i enlighet med föreningens policys påskyndas.

• en ökad förståelse bland allmänheten och beslutsfattare om kopplingen mellan miljögifter, hälsa och natur skärpningar av dels eU:s kemikalieförordning ReaCh och tillämpningen av den-samma, dels eU:s regler inom specifika områden såsom elektro-nik och textilier.

• att sverige ska vara ett föregångsland både internationellt och inom eU när det gäller att fasa ut farliga kemikalier och skärpa lagstiftningen och dess tillämpning.

• förbättrad konsumentinformation om farliga kemikalier, såväl om och på produkter, som i lättillgängliga kanaler till exempel som föreningens webbplats och Grön guide.

• att kraven på bra miljöval för på kemiska produkter tekniska varor och textil skärps.

• ett stärkt samarbete med organisationer i syd och Öst i frågor om miljögifter bland annat i nya och uttjänta produkter samt stärka och nationella och internationella regelverk.

42


lad Rädda mannen, initierades under 2010 och släpptes under senvåren 2011. Folkbildningsarbetet fortsatte med ytterligare två rapporter och presskonfe-renser - den ena om kemikaliecocktailen i hushållsdamm och den andra om miljögifter i matfisk. Rapporterna hade global täckning och producerades i samverkan med våra partners i Syd. Höstkonferensen 2011 handlade om ke-mikaliesamhället och då lanserades även årets bok, Den flamsäkra katten, med samma tema.

Under 2010 och 2011 visades Stefan Jarls film Underkastelsen, som just be-lyser kemikaliers samverkanseffekter och den ”cocktail” av kemikalier i mil-jön som avspeglas i våra kroppars kemikalieinnehåll, av många kretsar. Över hundra kretsar har visat intresse för att visa filmen.

KemikalienätverketNaturskyddsföreningens kemikalienätverk (KemNet) har idag ca 650 med-lemmar, samt en anställd att sköta nätverket på 30 procent. Arbetet grundas på kartläggningar och undersökningar, seminarier, omvärldsbevakning, de-battartiklar, kontakter med myndigheter och företag, samt olika aktiviteter riktade mot allmänheten. Under 2011 har en konsumentundersökning genom-förts, vilken kommer släppas under 2012.

Övrig verksamhet

Kemikalier i Syd och Öst Fram till och med 2011 växte verksamheten i Syd och under 2011 fick 16 part-nerorganisationer stöd för arbete med miljögifter medan åtta fick stöd för arbete med hållbar konsumtion. Av dessa var fyra organisationer nya inom Nord/Syd-programmet under 2011. 2011 var sista året under innevarande ramavtal med SIDA för Nord/Syd-programmet, medan avtalet med Kemi-kalieinspektionen för SONGO-programmet pågår under 2012 ut. Under 2011 gav SIDA Naturskyddsföreningen möjlighet att söka extra medel och ansökan för mellanåret 2012 gjordes. Därigenom har budgetarna för våra samarbets-organisationer ökat 2011.

Under 2010 utarbetades en kemikaliestrategi för det internationella arbetet. Vidare togs en rapport fram tillsammans med partners i Syd, med delegater vid en FN-konferens om reglering av kvicksilver som målgrupp.

Genom samverkan med, och ekonomiskt stöd till, organisationer och nät-verk strävar Naturskyddsföreningen efter en hållbar kemikaliehantering för miljö och människors hälsa globalt, samt global hållbar konsumtion.

• Stödgavsåtverksamhetförminskadeutsläppochförbättradear•Stöd gavs åt verksamhet för minskade utsläpp och förbättrade ar-

43


betsförhållanden i textilindustrin, ökad medvetenhet hos allmän-het och beslutsfattare om kemikalier i produkter i ett flertal länder i Syd, utfasning av kvicksilver, arbete för att en giftfri skadedjurs-bekämpning, stärkt kemikalielagstiftning nationellt i Syd och glo-balt, samt för att utveckla samarbetet med gröna konsumentorga-nisationer.

• Naturskyddsföreningen förmedlade under 2010-2011 extramedel till det globala kemikalienätverket IPEN. Genom detta fick part-ners i Syd möjlighet att delta i ett policymöte om en global kon-vention för minskad kvicksilveranvändning. Nätverket gavs även möjlighet att köpa ett portabelt analysinstrument för vissa kemi-kalier och stöd gavs för kartläggning av kemikalier i konsument-produkter globalt.

• Inom området hållbar konsumtion har stöd förmedlats för att stär-ka partners folkbildande arbete om kopplingen mellan konsum-tion, miljöpåverkan och hälsa, att öka dialogen mellan producenter och konsumenter, samt arbetet för att få in frågorna på policynivå. Stöd har getts till verksamhet så som Supermarkets & sustainability in South Africa, energieffektivisering, klimatförändringar kopplat till konsumtion och kemikalier i mat. Naturskyddsföreningen har tillsammans med partners arrangerat ett möte för dialog- och er-farenhetsutbyte. Summering av seminariet dokumenterades och kommer spridas för inspiration. Arbete har påbörjats tillsammans med partners för att verka för en global miljövänlig vecka genom etablerandet av en Green Action Fund. Tio av Consumers Interna-tionals medlemsorganisationer i Syd fick stöd ur fonden under 2011.

Kemikalier i övrigt i Sverige och EuropaFöreningen har under halva perioden varit styrelseordförande i ChemSec och övrig tid ingått i styrelsen. ChemSec har varit drivande för reformeringen av kemikaliepolitiken inom EU. Naturskyddsföreningen har även i möten med miljödepartementet, inom ramen för miljömålsarbetet i Sverige och i samver-kan med European Environmental Bureau (EEB) vid upprepade tillfällen lyft fram behovet av snabbare implementering och reformering av REACH-för-ordningen och övriga kemikalieregler inom EU. Föreningen är representerad i KemIs insynsråd, i dess REACH-råd och har i dessa sammanhang, liksom i utredningen om miljömålssystemet och Miljömålsberedningen, fört fram en rad förslag för en giftfri miljö. I samverkan med föreningens Kemikalienät-verk och EEB presenterades rapporten Fight to know, som handlar om rätten för konsumenter att få information om särskilt farliga ämnen i konsumentva-

44


ror. Föreningen har även uppmärksammat problemen med miljöfarligt silver med antibakteriellt syfte i konsumentprodukter.

ButiksundersökningEn butiksundersökning genomfördes hösten 2011 om utbudet av miljömärk-ta kemiska och hygieniska produkter i livsmedelsbutik. Resultatet redovisas 2012.

Miljövänliga dagen – miljögifter och kläderSe text under Konsumentmakt.

Reviderad kemikalie- och avfallspolicyNaturskyddsföreningens policy för miljögifter reviderades och antogs av sty-relsen under 2011.

Miljömärkningen Bra MiljövalUnder 2010 genomfördes en förstudie om kosmetikbranschens intresse för märkning med Bra Miljöval. Då branschintresset bedömdes vara alltför lågt beslöts att inte göra en mer omfattande anpassning till kosmetika.

Under 2010 och 2011 reviderades textilkriterierna som lanseras våren 2012. Under 2010 och 2011 har Naturskyddsföreningen fortsatt att delta i arbeten

som rör skor och läder. Detta har skett genom deltagande i SIS standardise-ringskommitté samt genom företagsdiskussioner. Under 2011 påbörjades en mindre förstudie om kriterier för skor. Denna beräknas vara klar sista mars 2012.

Bra Miljöval Livsmedelsbutik ställer krav på att alla tvätt-, allrengörings-, toalettrengörings-, handdisk- och maskindiskmedel som säljs eller används i butiken skall vara miljömärkta. Även miljömärkt tvål och schampo skall fin-nas till försäljning.

Se också Bra Miljöval under Konsumentmakt.

45


SKOG I NORD OCH SYD

BakgrundFöreningens skogsarbete är brett och innefattar såväl biologisk mångfald som sociala frågor. Det bedrivs både globalt, nationellt och lokalt. Samverkan med föreningens skogsnätverk med skogsengagerade medlemmar runt om i landet är omfattande. Föreningen samarbetar med en rad olika organisationer och nätverk över världen både för boreala och tropiska skogar. Det löpande arbetet med skogsfrågorna innefattar bl.a. politisk påverkan och opinionsbildning via media, nätverksarbete och direkta kontakter med politiker och tjänstemän.


Föreningen ska verka för:• att den biologiska mångfalden och naturens egen förmåga till

återhämtning och möjlighet att buffra mot miljöförändringar (resiliensen) i världens skogsekosystem bevaras och utvecklas, vilket kräver att många och stora områden långsiktigt skyddas i världen, i sverige minst 20 % av skogen nedanför gränsen för fjällnära skog och fullt skydd av skog därovan.

• att användningen av världens skogar är miljömässigt hållbar och ger varor och tjänster med samhällsnytta, och samtidigt främjar kulturell mångfald och mänskliga rättigheter.

• en ökad förståelse för skogens många värden och vikten av att värna den biologiska mångfalden, genom att stimulera och underlätta för barn och vuxna att vistas i skogen.

• kraftigt ökade naturvårdsanslag och en ny ambitiös miljölag-stiftning för skogen med skärpta krav och sanktioner, och som öppnar för hyggesfria eller andra metoder som är anpassade till naturen och sociala behov och som stegvis ersätter trakthygges-bruket där biologiska förutsättningar finns för detta.

• att totalkonsumtionen minskar så att även konsumtionen av energi, trä och papper minskar genom införande av ekonomiska styrmedel där delar av intäkterna används för att värna skogar-na, samtidigt som standard och sanktioner för skogscertifiering genomgående skärps.

46


Fokusprojekt 2010 - 2011: Hotade skogarFokusprojektet har under 2010-2011 haft globalt och nationellt hotade skogar som tema och det övergripande syftet för de båda åren kan uttryckas som ”att uppmärksamma omgivningen på hoten mot, och utarmningen av, skogens värden samt att arbeta för förbättrade förutsättningar för skogens värden och ökade kunskaper om tillståndet i skogen.”

• Under 2010 upprättades skogskartan på föreningens webbsidor där skogar i Sverige, som föreningen har besökt och arbetat med, pre-senteras. Under 2011 utvecklades skogskartan utseende samtidigt som möjligheten för aktiva medlemmar att bli skogsväktare ska-pades. Idag har föreningen ca 250 skogsväktare runt om i landet.

• Under 2010 uppdaterades webben med information om tropisk skog i form av text, bildspel och filmer. En uppdatering om träd-gårdsmöbler i olika träslag lanserades på webben.

• Under fältsäsongen 2010 och 2011 utfördes fältinventeringar av akut hotade skogar i Sverige. Inventeringsresultaten har presente-rats på skogskartan och använts i mediala utspel. Två reservat har bildats med föreningens inventeringar som grund. Ett tredje är på gång. En rapport producerades 2010 på engelska för att fortsätta informationsspridningen till konsumentländerna om situationen i skogen i Sverige.

• En kraftig kommunikationssatsning har under 2011 resulterat i bättre täckning för skogs frågor i svensk media. Föreningen och svenskt skogsbruk har även fått uppmärksamhet i utländska me-dier som tyska tv-kanalen NDR, den amerikanska webbpublika-tionen Yale Environment 360 samt National Geographic.

• En aktion tillsammans med den tyska miljöorganisationen Robin Wood genomfördes 2011 vilket väckte stor uppmärksamhet lokalt och regionalt.

• 2010 publicerades en rapport om behovet av lövskog för att visa på hur mycket lövskog som behövs för bevarandet av vitryggig hack-spett.

• Under 2011 togs en rapport om företags inköpsverksamhet gäl-lande lövskog fram.

• Genom en enkät till alla kommuner angående skydd och skötsel av tätortsnära skogar gjordes 2010 en rankning av Sveriges kom-muner som presenterades i en rapport.

• I november 2010 arrangerade föreningen Taiga Rescue Networks (TRN) tionde internationella konferens i Stockholm.

• I september 2011 arrangerade föreningen ett seminarium Inter-national Day against Tree Monoculture för att visa på avigsidorna

47


med monokulturer. Seminariet hade inriktning på problematiken i både Nord och Syd.

• Tillsammans med föreningen Skydda Skogen togs 2011 en rapport fram med tolkningen av Nagoyaåtagandets mål 11 beträffande skydd av skog.

SkogsnätverketSkogsnätverket genomförde i maj 2011 en inventeringskurs och tillsammans med medlemmar i skogsnätverket har biologiskt värdefulla skogar i Krono-berg, Östergötland, Södermanland och Stockholms län karlagts. Invente-ringsrapporter har skickats till markägare och myndigheter och skogarna har lagts upp på skogskartan på riksföreningens hemsida. Under hösten 2011 hölls ett nationellt skogsnätverksmöte där riksföreningen deltog. Skogsnät-verkets medlemmar har också varit behjälpliga i att förse riksföreningen med information och dokumentation av brott mot certifiering varav ett 20-tal har anmälts.

Övrig verksamhet

Skog i Sverige – politiska styrmedel och marknadspåverkanFöreningen har arbetat med politisk påverkan och opinionsbildning i skogs-frågan.

• Skogspolitik och skydd av värdefulla skogar fanns med i den valde-batt som föreningen arrangerade 2010 med deltagare från samtliga riksdagspartier.

• Rapporten och det välbesökta seminariet Skogsbruk utan hyggen fick stort genomslag

• Ett seminarium om skogsvårdslagstiftningen anordnades.• Föreningens utspel om bristerna i efterlevnad av skogsvårdslagen,

grundat på myndigheternas statistik, fick stort genomslag.• På Naturskyddsföreningens stämma 2010 beslöts att föreningen

skulle lämna Svenska FSC. Därefter har arbetet med FSC i huvud-sak begränsats till kontakter på det internationella planet, samt uppföljningar av avverkning av certifierade bolag.

• Föreningen har deltagit i ett antal referensgrupper, och från 2011 även i Dialog för miljöhänsyn, hos Skogsstyrelsen i syfte att på-verka skogspolitikens tillämpning.

• Nyhetsbrev har skickats ut till riksdagsledamöter och andra, utval-da beslutsfattare i syfte att påverka skogs- och naturvårdspolitiken.

• Föreningen har besvarat tolv remisser från myndigheter och de-partement.

48


• Föreningen har deltagit i ett antal seminarier, workshops mm både inom och utom landet i syfte att nätverka samt påverka skogspoli-tik och marknadsförutsättningar.

Hållbart nyttjande av tropisk skogUtöver pågående stöd till samarbetsorganisationer gavs också extra stöd till förberedande seminarier och aktiviteter, exempelvis inför COP 10 i Nagoya 2010. Stödet gick till en regional workshop i Malaysia med temat skog och biologisk mångfald, lokalsamhällens rättigheter och ursprungsfolk.

I samarbete med Sawit Watch i Indonesien initierades ett arbete med en studie av palmoljeexpansionen och livsmedelsproduktion inom ramen för In-donesiens klimatpolicy. Rapporten slutförs under 2012 och följs av nationellt och internationellt lobbyarbete.

Föreningens rapport om REDD3 där föreningen ger rekommendationer, speciellt till Sveriges regering, har fortsatt fyllt en viktig funktion i REDD-de-batten på departementsnivå samt i rundabordsdiskussioner under 2011. Inför trädgårdsmöbelsäsongen 2010 genomförde SwedWatch en marknadsunder-sökning kring trädgårdsmöbler av tropiskt trä.

Naturskyddsföreningen har deltagit på Landsbygdsdepartementets möten kring utformandet av EU:s nya timmerförordning som ska börja tillämpas 2013.

Naturskyddsföreningen anordnade i oktober 2011 ett seminarium om livs-medelstrygghet där representanter från partners inom tropisk skog deltog och visade värdet av ett landskapsperspektiv avseende naturresursförvaltning.

Naturskyddsföreningen har möjliggjort erfarenhetsutbyte inom Syd ge-nom en utbytesresa mellan Moçambique och Brasilien som en kompetensut-veckling av moçambikiska bönder avseende plantageproblematiken. Utbytet var det andra mellan de två länderna, denna gång i Brasilien.

I november 2011 genomfördes en fältresa i Sumatra, Indonesien, tillsam-mans med lokala NGO:s och vår samarbetsorganisation Sawit Watch. I områ-det råder konflikter mellan ”conservation”-organisationer, även internationel-la, och bybor där avsikten är att skydda skog men troligen också etablera ett carbon offset projekt, något som inte uttalats tydligt men som enligt rykten är avsikten. Hela skyddsinitiativet innebär att bybornas roll i skogsförvalt-ning har negligerats och dialogen med de boende i det aktuella området har varit mycket dålig. I den andra besökta byn var det konflikten mellan ett dot-terföretag till RSPO-medlemmen Wilmar och byn. Dotterbolaget har använt säkerhetspolis för att demolera och avhysa byborna.

3 ReDD - Reducing emissions from Deforestation and Forest Degradation

49


Bevara barnens skogarArbetet med barnens skogar innefattar fortbildningen Skogen som klassrum som inspirerar lärare att använda skogen i skolundervisningen samt olika ak-tiviteter som uppmärksammar behovet av att bevara skogar för barn. Arbetet genomförs i samarbete med Naturskoleföreningen.

• 197 fortbildningsdagar (Skogen som klassrum) för 2 425 lärare (förskoleklass-åk 6) från 174 skolor i 47 kommuner. Samtidigt har minst 150 tätortsnära skogsområden uppmärksammats både för dess pedagogiska, sociala och biologiska värden.

• ”Lunch i det gröna” i 15 kommuner; politiker, tjänstemän och skol-ledare bjöds in för att diskutera fortsatt arbete med barnens skogar och utveckling av den utomhuspedagogiska verksamheten i kom-munen. Totalt ca 250 deltagare.

• Olika aktiviteter om barnens skogar; tio regionala och ett antal lo-kala möten, brev från kretsen till politikerna i 18 kommuner om behovet av att bevara barnens skogar.

• Kunskapsspridning genom bl.a. en argumentsamling för lärare, en handledning om guidning för politiker om barnens skogar, bro-schyren Bevara barnens skogar samt över 120 inslag i media.

Reviderad skogspolicyEn ny skogspolicy, som är mer utvecklad vad gäller klimat, hyggesfritt skogs-bruk, sociala aspekter och konsumtion samt mer globalt inriktad än tidigare, har tagits fram. Skogspolicyn utarbetades av en grupp där styrelse, förenings-aktiva och kansli ingick, diskuterades vid rådslag med aktiva, och fastställdes av styrelsen i december 2011.

Miljömärkningen Bra Miljöval Bra Miljöval Livsmedelsbutik ställer krav på att alla mjukpapper som säljs eller används skall vara miljömärkta, se vidare Bra Miljöval under Konsu-mentmakt.

50


3. Övriga fokusprojekt

UTBILDNING OCH SEMINARIER

Fokusprojekt 2010: konferenser, utbildningar och seminarier Under 2010 genomfördes fokusprojekt konferenser, utbildningar och semina-rier (KUS). Under året har fokusprojektet kartlagt de KUS som genomfördes under 2010, föreslagit struktur, rutiner och mallar för KUS, samt en utbild-ningsstrategi för hela VRL-perioden. Vidare ledde kartläggningen till en be-skrivning av hur KUS-arbetet sker idag, samt till ett förslag på struktur för att arbeta med företagsutbildningar. Bland fokusprojektets KUS ingick både intern och extern verksamhet:

• Det ideella traineeprogrammet• Natursnokar – barn- och familjeverksamhet• Kabarén Sweet Dreams• Närnaturguiderna• Samarbete med Studiefrämjandet

För närmare beskrivning av dessa verksamheter, se rubriker under Fören-ingsutveckling.

SKOLAN

SkolstrateginUnder 2010 utarbetades ett förslag till Naturskyddsföreningens skolstrategi. Strategin utvecklades under 2011 och blev underlag för den skolsatsning som föreningen beslutade att börja med 2012.

Skogen som klassrum Fortbildning i samarbete med Naturskoleföreningen, se Bevara barnens sko-gar under Skog.

Eco8Under vårt jubileumsår 2009 producerade föreningen, i samarbete med Da-gens Nyheter och Albaeco, ett webbaserat läromedel för årskurs åtta (Eco8) på temat ekosystemtjänster. Eco8 ligger på en egen webbplats, www.eco8.se. Vi har fortsatt att marknadsföra webbsajten och under år 2010 och 2011 har ca 300 respektive 100 lärare laddat ned materialet.

51


Rovdjur på schematProjektet Rovdjur på schemat har fortsatt att genomföras i Naturskyddsför-eningens regi. En informatör besöker klasser och berättar om rovdjurens roll i naturen. Verksamheten syftar främst till att ge en nyanserad bild av vargen. Målgruppen är i första hand mellanstadieelever men även gymnasiet har er-bjudits en variant med mera tid för diskussion. Projektet har genomförts i Dalarna och Gävleborgs län och har nått ut till cirka 2500 elever per år.

KlimatkampenMed start 2007 har Naturskyddsföreningen och IVL samverkat i en årlig, riksomfattande gymnasietävling för att öka kunskap och engagemang kring klimatfrågan bland ungdomar. Tävlingen har också bidragit till samhällsde-batten genom att synliggöra ungdomarnas engagemang i frågan liksom till att få fram nya idéer och lösningar som kan bidra till att minska utsläppen av växthusgaser. Naturskyddsföreningen har medverkat i juryarbetet samt ver-kat för att kretsar och klimatintresserade lokalt ska samverka. Under en efter-middag i Europahuset i Stockholm delades årets priser ut av Naturskyddsför-eningens ordförande. 150 klasser deltog i Klimatkampen under 2010.

EnergifalletUnder hösten 2010 fick föreningen ett bidrag från Energimyndigheten för att göra en förstudie för ett energieffektiviseringsprojekt i skolan – Energifallet. Målgruppen är elever och personal i grundskolan och lärarstudenter. Energi-fallet ska ge en samlad plattform för kunskap och handlingskompetens kring energifrågor och en hållbar utveckling, kopplat till skolans styrdokument. Under 2011 har Naturskyddsföreningen genomfört förstudien och, i sam-arbete med flera samverkansskolor och lärarhögskolor, tagit fram ett färdigt koncept.

KONSUMENTMAKTNaturskyddsföreningen vidareutvecklade fler delar av konsumentmaktsarbe-tet. Miljövänliga Dagen blev 2010 befäst som en dag för mer handfast aktivi-tet på ett tema, butiksundersökningar genomfördes inom fokusprojektet som också band ihop dem med Bra Miljöval. Idéer om hur miljömärkta produk-ter och finansiella placeringar hänger ihop testades i en förstudie för BMV sakförsäkring (bil och villa). De nydanande reviderade kriterierna för BMV el innebar att krav på avsättning i fonder för energieffektivisering och ökad biologisk mångfald infördes och också att alla tidigare licenser för el ombe-dömdes.

52


Kampanjer

Miljövänliga Veckan Beskrivs som Fokusprojekt under Jordbruk och livsmedelsförsörjning (2010) och Marina Ekosystem och fiske (2011).

Miljövänliga Dagen – Sveriges största Klädbytardag 2010 och 2011Naturskyddsföreningen firade Miljövänliga Dagen i april 2010 med att för första gången arrangera Sveriges största Klädbytardag. Även 2011 var kläd-byten i fokus på Miljövänliga Dagen, denna gång på 46 platser i landet. Princi-pen var enkel; lämna in fem plagg och hämta ut fem nygamla. Miljöbudskapet verkade gå hem hos besökarna och flera kretsar värvade medlemmar under klädbytet.

Lokala second hand-butiker var samarbetspart till kretsarna och på flera platser erbjöds besökarna ändringar och re-design.

Flera folkhögskolor hakade på dagen och 2011 kom 800 personer till Gö-teborgs klädbytardag; i Stockholm ledde lokalens begränsning till spontan-byten utomhus. I Örebro gjordes en populär modevisning. I samband med modeveckan 2011 gick föreningen ut i en debattartikel i Aftonbladet och upp-manade tillsammans med upphovsmännen till boken Modemanifestet textil-branschen att ta miljöarbetet på större allvar och människor att byta shopping mot miljösmart byteshandel.

Miljömärkning2010 lämnade föreningen synpunkter till EU-kommissionen på hur produkt-säkerhetsdirektivet kan utvecklas för att också omfatta mer av miljösäkerhet.

Vi deltog i Global Ecolabelling Networks arbete för att stärka miljömärkning globalt, och som styrelseledamot genomförde föreningen en kvalitetskontroll (i enlighet med GENICES4) av miljömärkningsarbetet inom av Svanen, Ka-nadas EcoLogo samt Rysslands Vitality Leaf. (Bra Miljöval granskades 2004.)

Arbetet med att bevaka och påverka standarder både på svensk och på glo-bal nivå fortsatte med en särskild koordinator under januari-juni 2010. För-eningen deltog i styrelsen för Sveriges Standardiseringsråds Konsumentråd och var medlem av ECOS5. I december 2011 deltog vi i ett av CEN arrangerat seminarium i syfte att utröna vilken roll standardisering kan spela i Europas strategi för resurseffektivisering.

Bra MiljövalFöreningen arbetade med att revidera och utveckla nya kriterier. Detaljerna finns redovisade i följande tabell. 4 GeNiCes - Global ecolabelling Networks internationally Coordinated ecolabelling system5 eCOs - environmental Citizens Organisation for standardisation

53


bra miljöval livsmedelsbutik alla Willys stora butiker blev licensierade. arbetet med att

märka de första Willys hemma butikerna påbörjades Års-

specifika kriterier handlade om fisk 2010 och om kemiska/

kosmetiska produkter 2011. butiksundersökningar gjordes

på båda temana.

totalt antal märkta butiker 2010: 122

totalt antal märkta butiker 2011: 128

bra miljöval butik övrig vi presenterade kriterier för miljömärkning av blomsterbu-

tiker i slutet av 2009. en marknadsföringsdrive genomförs

dec 2011-jan 2012. inga märkta butiker december 2011

bra miljöval textil Reviderade kriterier beslutades 2011.

totalt antal märkta produkter 2010: 77


bra miljöval värme och bra miljö-

val kyla

totalt antal märkta produkter 2010: fjärrvärme: 10, fjärr-

kyla: 2

totalt antal märkta produkter 2011: fjärrvärme: 11, fjärr-

kyla: 2

bra miljöval el Ombedömning av alla licenstagare och alla anläggningar

knutna till licenser i enlighet med nya kriterier.



bra miljöval Persontransport Reviderade kriterier trädde i kraft 2011.



bra miljöval Godstransport totalt antal märkta produkter 2010: 4


bra miljöval kemiska produkter totalt antal märkta produkter 2010: 429


Förstudie och kriterier bra miljöval

sakförsäkringar

2010 arbetade vi med förstudie och utveckling av kriterier

för bra miljöval försäkring. kriterierna trädde ikraft 201.


54


Webbplatsen - Grön guideUnder år 2010 tog Grön guide klivet från webben till mobilen. I januari lan-serades Grön guide för Iphone och i november släpptes en app. för Androidte-lefoner. Båda apparna fick mycket bra recensioner och respons. Under våren publicerades nya avsnitt om miljöanpassad odling och tips för en grön arbets-plats via Grön guide på webben. Under hösten fick kampanjsidan för Gröna Gaffeln och Miljövänliga veckan många besök. Andra ämnen som lyftes un-der året var städning och hur man undviker kemikalier i vardagen.

Ett mer användarvänligt registreringsformulär togs fram till Hitta butiken för att göra det enklare för nya klädbutiker med miljömärkt och ekologiskt utbud att komma med i guiden.

ÖvrigtUnder 2011 övertog Naturskyddsföreningen Kemikaliesvepet från Miljöför-valtningen i Göteborgs Stad. Kemikaliesvepet listar miljöanpassade bilvårds-produkter och underlättar därmed för offentliga upphandlare och miljöan-svariga på företag att köpa in bilvårdsprodukter med så liten miljöpåverkan som möjligt. Sedan övertagandet har all information rörande Kemikaliesvepet samlats på hemsidan www.kemikaliesvepet.se. Vid utgången av 2011 omfattade Kemikaliesvepet 300 produkter från 36 företag.

Antal produkter och tjänster märkta med Bra Miljöval

2004 786

2005 802

2006 755

2007 521

2008 497

2009 595

2010 739

2011 741

55


VAL 2010 Sedan valåret 1985 har föreningen inför varje val genomfört en granskning av riksdagspartiernas miljöpolitik under den gångna mandatperioden. I val-projektet 2010 har särskilt fokus varit på den nationella politiken för biologisk mångfald. Valprojektet 2010 hade följande fem övergripande mål:

1. Synliggöra regeringens politik inom naturvården. 2. Göra en revision av riksdagspartiernas arbete i miljöpolitiska ären-

den under den pågående mandatperioden. 3. Synliggöra skillnader mellan partierna i miljöpolitiska frågor inför

den kommande mandatperioden.4. Serva och ge information till medlemmar och allmänhet. 5. Stödja kretsar och länsförbund för att öka deras förmåga att ut-

nyttja landstings-/region- och kommunval till att stärka ställning-en för föreningen och de frågor vi driver, samt förse länsförbund och kretsar med verktyg för det lokala valarbetet.

För att uppfylla det första målet genomfördes en granskning av den förra regeringens naturvårdspolitik, rapporten Naturvårdspolitiken 2006-2010: en vitbok. Slutsatsen blev att politiken med några undantag dessvärre inneburit ett antal mycket allvarliga bakslag för naturvården. Vitboken lanserades på Dagens Nyheters debattsida och diskuterades på ett seminarium under po-litikerveckan i Almedalen. Rapporten användes också som underlag för den valdebatt som föreningen arrangerade under Almedalsveckan.

För att uppfylla valprojektets andra mål genomfördes en granskning av samtliga partiers aktiviteter inom miljöområdet under den gångna mandat-perioden. Rapporten presenterades på ett pressmöte samtidigt som den lades upp för nedladdning på föreningens webbplats. Dessutom utgjorde den un-derlag till en debattartikel som publicerades i DN samma dag som rapporten släpptes.

Valprojektets tredje mål uppfylldes genom att föreningen skickade ut en enkät med 17 krav på rikspolitiken 2010-2014. Svarsfördelningen visade att det fanns blocköverskridande majoriteter i åtta viktiga miljöfrågor. Dessutom visade svaren att det var en stor splittring inom båda blocken och att det tyck-tes finnas en större överensstämmelse inom miljöpolitiken mellan (KD) och (MP) samt (FP) och (V), än totalt inom respektive block. Enkäten utgjorde dessutom underlaget till en valdebatt med miljötalespersonerna från parti-erna på Södra teatern i Stockholm.

Valprojektets fjärde mål var att både till medlemmar och till allmänheten kommunicera granskningsresultaten. Därför fanns en tydlig strategi för att använda flera kanaler för kommunikation.

För att uppfylla projektets femte mål utarbetades en handbok för lokalt

56


valarbete. Med denna ämnade föreningen stötta kretsar och länsförbund för att öka deras förmåga att utnyttja landstings-/region och kommunval till att stärka ställningen för föreningen och de frågor vi driver.

57


4. Tidningen Sveriges Natur

Sveriges Natur intar en särställning bland föreningens informationskanaler då tidskriften är en självständig produkt med en ansvarig utgivare som svarar direkt inför föreningens styrelse.

Utgåvor och upplagaTidningen utkom såväl 2010 som 2011 med fem utgåvor. Internationellt Sida-finansierat material var integrerat i tidningen. Nummer 5/2010 innehöll ett internationellt tema kring biologisk mångfald, i övrigt var det internationella materialet spritt i andra utgåvor.

antal sidor

2008 424

2009 418

2010 372

2011 420

Upplagan minskade något år 2010 för att åter öka under 2011.

Upplaga sveriges Natur, 2005-2011,

svensk tidningsstatistik, ts

2005 108 500

2006 112 300

2007 116 100

2008 115 100

2009 112 700

2010 112 000

2011 113 100

AnnonsförsäljningenAnnonsförsäljningen uppgick båda åren till cirka 1,2 miljoner kr, något under budget.

Mindre förändringar

58


Målet för tidningen är att den ska vara intressant för en bred grupp av med-lemmar. Grundstrukturen är en blandning av miljöpolitiska artiklar, natur-reportage och konsumentjournalistik. Formmässigt är tidningen ett magasin med varierande innehåll, korta och längre texter, fakta i grafisk form, kröni-kor och lättillgängliga texter. Ämnesval och inriktning är föreningens.

Under 2010 infördes några mindre förändringar i avdelningsstrukturen. Dit hör avdelningen Nyfiken, med teckningar och korta texter om fascine-rande natur för barn och deras föräldrar. I avdelningen, Långseglingen, längst bak i tidningen berättade världsomseglaren Milo Dahlman om sin färd. Från och med 2011 ersattes hennes medverkan mot kåserande artiklar om Natur-ligt sex – naturens olika fortplantningsmetoder.

SatsningarUnder 2010 genomfördes två större satsningar. Nummer fyra var en rejäl sats-ning med mycket material inför valet. Där presenterades bland annat fören-ingens valanalyser, både granskningen av den gångna mandatperioden och föreningens enkät inför valet.

Nummer fem var ett tema kring biologisk mångfald med internationellt material. Här fanns bland annat ett eget reportage från FN-konferensen i Na-goya i Japan.

Under 2011 producerades två teman: nr 1 ett kemikalietema kallat Gräns-lösa gifter. Nr 5 hade temat Se skogen!

Kemikalietemat bör ha satt kemikaliefrågorna på agendan inom fören-ingen. Numret har efterfrågats långt efter utgivningen av skolor och lokala arrangemang. Skogstemat fick också ett gott mottagande och kom i en tid skogsfrågorna börjat bevakas i medierna.

Några övriga intressanta artiklar• Intervjuer med Fredrik Reinfeldt och Mona Sahlin (nr 3/10)• En debatterande artikel om föreningens samarbete med IKEA i

(1/10).• Kris för kärnkraften (1/10)• Konflikten mellan vindkraften och miljövården (2/10).• Konflikten kring det planerade kalkbrottet på Gotland (3/10).• Sveriges Naturs artiklar om Guld (1 och 2/11) gav upphov till flera

inslag i Sveriges Radios program Klotet.• Den idéinriktade artikeln Tillväxt–sammanbrott eller resiliens

(2/11) gav bra gensvar liksom den därpå följande artikeln där generalsekreterare Svante Axelsson gav sin syn på tillväxten.

• I nummer 3/11 presenterade tidningen nyheten att Sveriges ut-släpp av växthusgaser ökade kraftigt igen.

59


• Naturskyddsföreningens stora dammundersökning presenterades i nr 4/11, samtidigt som övriga medier tog upp nyheten.

• Skogstemat (5/12) ledde till flera mediauppföljningar, artiklarna om Stockholms stads hantering av sitt skogsinnehav hör dit.

• Konsumentfrågorna har utvecklats och är i dag självklara inslag i tidningen, främst på avdelningarna Hemma och Grön guide.

Leverantör till hemsidanSveriges Natur har fortsatt att leverera material till föreningens hemsida. Un-der perioder har dock det arbetet gått på sparlåga då tjänsten omdisponerats till annat, exempelvis pressarbete.

Från och med 2011 finns också möjligheterna för medlemmarna att välja bort Sveriges Natur på papper och istället få den digitalt. Vid årsskiftet 2011/12 hade cirka 367 hushåll gjort det valet.

Lokala bilagorSveriges Natur distribuerar också vissa kretsars och länsförbunds lokala bila-gor. I snitt fem per utgåva.

60


5. Kommunikation

Intäktsgenererande verksamhet

MedlemmarSom en följd av att föreningen bytt från kalenderårsmedlemskap till rullande medlemskap krävs ett nytt sätt att räkna medlemmar. Medlemsantalet anger nu alla som varit medlemmar under någon del av året istället för antalet den 31 december innevarande år. Antalet medlemmar år 2010 uppgick till cirka 190 000 varav omkring 114 000 huvudmedlemmar och 76 000 familjemed-lemmar. Antalet medlemmar år 2011 uppgick till cirka 192 000, varav om-kring 114 000 betalande huvudmedlemmar och 78 000 familjemedlemmar.

Medlemsvärvning och lojalitetI varje nummer av Sveriges Natur får medlemmarna särskild information och medlemsförmåner. Medlemsvärvningen bedrivs på flera sätt. Dels den ide-ella värvningen via kretsar och länsförbund, dels riksföreningens värvning via kansliet med hjälp av telefonvärvning/telemarketing, annonsering, webb-plats, medverkan vid event samt olika former av intern värvning. Telemarke-ting är den största enskilda kanalen.

Förnyelse av medlemskapErbjudande om förnyelse av medlemskap fanns i ca 40 000 mottagares för-sändelser (medlemmar som förnyar medlemskapet under perioden oktober-januari varje år). Medlemmar som betalar medlemsavgiften med PlusGiro och förnyar medlemskapet under perioden februari-september får förnyelse-erbjudanden löpande under året. Bland de ca 50 000 medlemmar som betalar medlemskap via autogiro är andelen som stannar kvar från ena året till nästa mycket hög (ca 99 procent). Totalt sett ligger förnyelsegraden på cirka 89 pro-cent, när man räknar in alla typer av medlemskap.

InsamlingarIntäkter från insamlingsverksamheten ökade under 2010-2011

• Under 2010 genomfördes fyra postala insamlingsutskick till olika givargrupper. Teman för utskicken har varit Biologisk mångfald vid två tillfällen, Rädda Östersjön i juni/juli samt ett tack för året som gått i december.

61


• Under 2011 genomfördes tre postala insamlingsutskick till olika givargrupper. Teman för utskicken har varit Rädda ålen, Rädda mannen samt ett tack för året som gått.

• I december 2011 genomfördes en huvudsakligen digital julkam-panj om att köpa sina julklappar via Naturskyddsföreningen. De produkter som främst lyftes fram var Rädda ålen, Rädda mannen och medlemskap.

• Som Miljöfadder stödjer man Naturskyddsföreningens långsik-tiga arbete med minst 75 kr per månad via autogiro. Under 2010 genomfördes Face-to-Face-kampanjer (dvs personlig värvning på stan) på ett flertal orter runt om i landet med syftet att värva nya faddrar.

• Många av autogiromedlemmarna väljer att betala en extra gåva utöver medlemskapet varje månad. 2011 genomfördes en telemar-keting-kampanj för att uppgradera gåvorna och skaffa nya givare.

• Genom fortsatt annonsering har vi haft en positiv utveckling för testamenten, minnesgåvor och naturtelegram.

• Försäljning av solceller påbörjades i november 2010 via vår webb-plats. För 200 kr bidrar man dels till en del i en solcellsanläggning i Sala-Heby (avkastningen från vår del av anläggningen går till ett energieffektiviseringsprojekt i Sala-Heby), dels med en gåva till Na-turskyddsföreningens arbete för klimat och energieffektivisering.

• Sedan hösten 2010 är Naturskyddsföreningen en av 40 förmånsta-gare i Postkodlotteriet. Föreningen har hittills fått drygt 7 miljoner kronor som använts i skogs- och miljögiftsarbetet under 2011. Det skedde ingen utdelning från Postkodlotteriet 2011, vilket förklarar skillnaden i intäkter i tabellen nedan.

Totala intäkter från ”insamlingar”, ex. sponsorer, mkr kr

2010 33,5

2011 27

Sponsorpaket och samarbeten med företagSedan fem år tillbaka arbetar Naturskyddsföreningen med Miljösponsorskap. Genom att erbjuda företag tre olika sponsorpaket – brons, silver och guld – får Naturskyddsföreningen ökade intäkter. Resurserna för att hitta nya spon-sorer har varit reducerade under 2010 och 2011.

62


Sponsring Antal sponsorer Intäkter, tkr

2010 178 2 895

2011 143 2 625

Syftet med samarbetena är att skapa miljönytta och att öka föreningens intäk-ter. Swedbank, Swedbank Robur, GodEl, Resurs Bank samt Telenor är några exempel på samarbeten. Under 2011 har IKEA bidragit med drygt 850 000 kr till Natursnoksverksamheten och samarbetet med Willys under deras miljö-veckor har gett föreningen drygt 500 000 kr.

Företagssamarbeten, intäkter, tkr2010 2 700

2011 2 599

Event 2010 års event- och PR-aktiviteter fokuserade på biologisk mångfald. Några aktiviteter var Bok- och biblioteksmässan, boken Vem ska bort?, höstkonfe-rensen, CSR-dagen om företagens miljö- och sociala ansvar för samarbetsfö-retag och en annonsfinansierad bilaga i dagens Nyheter med redaktionell text om biologisk mångfald. Under 2011 var kemikaliearbetet och projektet Rädda Mannen det genomgående temat för vår satsning under Bok- och biblioteks-mässan, för årets bok Den flamsäkra katten, CSR-dagen och höstkonferensen. Några exempel på övriga event som genomförts är Äntligen Hemma-mässan, Nordiska Trädgårdar och Smaka På Stockholm.

NaturbutikenNaturbutikens verksamhet har under 2010 och 2011 fokuserat på utförsälj-ning och teknikutveckling. Marknadsföring, inköp och försäljning har legat på ett minimum. En ny strategi för Naturbutiken är framtagen. En av hörnste-narna i strategin är att alla produkter ska testas mot kemikalielagstiftningen REACH och ChemSecs så kallade SIN-lista (SIN står för ”Substitute it Now”).

Årets bok

Årets bok 2010, Planeten Havet Årets bok 2010 är ett samarbete med bokförlaget Max Ström. Författaren och biologen Stefan Edman skriver om fantasieggande djurliv, från minsta orga-nism till delfiner och gigantiska blåvalar. Boken presenterades på pressträffar i Stockholm och Göteborg. Boken har sålts i ca 14 800 exemplar.

63


Årets bok 2011, Vem ska bort?Boken innehåller artiklar som på olika sätt belyser den biologiska mångfal-den och kärleken till naturen. Vem ska bort? riktar ljuset mot en bortglömd ödesfråga: utarmningen av artrikedomen i naturen. Trots allvaret är det en upplyftande bok, fylld av arter att älska och insikter att inspireras av. Hittills har boken sålts i cirka 14 000 exemplar.

Årets Bok 2012, Den flamsäkra katten - om kemisamhället, hälsan och miljönBoken skildrar det skenande kemisamhället och vad vi kan göra åt det. Den handlar inte bara om våra val som konsumenter, utan också om en kemika-liepolitik som bygger på tankefel och om förlegade vetenskapliga idéer. Det behövs ett nytt sätt att tänka, både på det politiska planet och när vi utformar morgondagens produkter. Drygt 10 000 böcker hade sålts i slutet av 2011.

Press och mediaBåde 2010 och 2011 inleddes med enormt medietryck i vargfrågan. I januari 2010 startade Sveriges första licensjakt på varg och i mars anmälde Natur-skyddsföreningen tillsammans med flera andra miljöorganisationer Sverige för brott mot art- och habitatdirektivet vilket också uppmärksammades stort. Licensjakten följande år – och Naturskyddsföreningen – dominerade svenska medier även de två första veckorna i januari 2011. I augusti samma år fram-förde EU-kommissionen kritik mot Sveriges rovdjurspolitik vilket också fick mycket stor uppmärksamhet.

En ambition inför 2011 var att behålla närvaron i riksmedia och samti-digt försöka komma ut bredare i mer featurebetonad media för att ännu fler medlemmar skulle kunna känna igen sig i sin förening. Läget i den svenska skogen var ett ämne som började turnerade i fackpress som Filter.

En annan medial succé var Miljövänliga veckan 2011. Tack vare samarbetet med kretsarna fick den ett enormt genomslag både i TV, radio, rikspress och lokalpress. Och om 2010 års sociala händelse inom de sociala medierna var lanseringen av Grön Guide-appen, så var 2011 års motsvarighet Anti Scampi-kampanjen. Fortfarande i början av 2012 är AntiScampi en av tre mest nedlad-dade filmerna i Sverige. 2011 var också året då Naturskyddsföreningen gjorde sitt genombrott i sociala medier och kanske året då det inte längre går att dra en knivskarp linje mellan sociala medier och ”gammelmedia”. Många debatt-artiklar publiceras direkt på nätet – utan att gå via papperstidningen – men får lika stort genomslag ändå. Kommentatorsfälten uppmuntrar till interakti-vitet med läsarna, precis som Facebook och Twitter gör.

En SIFO som presenterades sommaren 2011 visade att Naturskyddsfören-ingen är den organisation som svenskarna har högst förtroende för. Medie-

64


företaget Aalunds årliga undersökning bland svenska samhällsjournalister visar också den att Naturskyddsföreningen behållit sin topposition.

Ett stämmobeslut från 2010 uppdrog åt styrelsen att verka för målet att föreningen företräds av i lika hög grad kvinnliga som manliga talespersoner i media och för att kvalitativt redovisa detta i verksamhetsberättelsen. Na-turskyddsföreningen har numera fyra talespersoner: Mikael Karlsson, Karin Åström, Johanna Sandahl och Svante Axelsson. Föreningen arbetar också för att aktivt föra fram kansliets kvinnliga sakkunniga i medierna. Några som medverkat i medierna från riks är Gun Rudquist, Eva Eiderström, Kajsa Gar-pe, Ellen Bruno, Emma Lindberg, Anna Wolf, Jessica Andréason och Wero-nica Rehnby.

Grafisk profilUnder 2010 och 2011 vidareutvecklades den grafiska profilen och arbetet med att implementera den i kretsarna fortsatte. Vid årsskiftet 11/12 hade 95 pro-cent av kretsarna gått över till att bygga sina webbplatser i Episerver enligt riksföreningens mallar.

Under perioden utvecklades den grafiska produktionen till att även om-fatta reklamtrycksaker och annonser, se bilaga 1 Kommunikation och mark-nadsföring.

Digitala medier, webbplatsen naturskyddsforeningen.se, mobilappar mm.2010 inleddes med fokus på vargjakten vilket resulterade i ett ökat antal medlemmar via webbplatsen och ett stort engagemang i alla digitala kanaler. Några andra nedslag under 2010 innefattar lanseringen av skogskartan med skogsbloggen och med möjligheten att anmäla sig som skogsväktare. Vid års-skiftet 2011/2012 hade nära 250 personer anmält intresse att ideellt vakta en skog. Under Miljövänliga veckan 2010 lyftes vegetarisk mat genom kampan-jen Gröna Gaffeln där det fanns en kampanjsida på Facebook.

FilmFilmproduktion har under tvåårsperioden fått en mer framträdande plats i föreningens digitala kommunikation. Bland annat producerades en reporta-gefilm om hur odlingen av sojabönor påverkar världen samt flera filmer om räkodlingsproblematiken. Den stora filmsatsningen var de två animerade re-klamfilmerna AntiScampi och Fisk växer inte på träd som togs fram till Miljö-vänliga Veckan 2011. Förutom att de tillsammans fått över 100 000 visningar på Youtube har de också sänts i många reklamkanaler utan kostnad för fören-ingen. Dessutom har många seminarier och presskonferenser sänts live över nätet.

65


UtvecklingUnder 2011 skapades och vidareutvecklades flera webbfunktioner i ett nytt och mer flexibelt verktyg. Skogskartan fick ett helt nytt utseende, våra inter-nationella samarbetsorganisationer presenteras i den nya karttjänsten Glo-bala kartan, arbetet med att bygga om Bra Miljöval-registret påbörjades och Toptensverige.se, en webbplats för att uppmärksamma energieffektiva pro-dukter, skapades. I december påbörjades ett större webbprojekt, att bygga om hela webbplatsen i samma verktyg som de nya funktionerna.

Sociala medierÄven bloggen har utvecklats med ett helt nytt utseende och med fler aktiva skribenter. Satsningen är ett led i att sänka tröskeln till föreningens frågor och föra dem närmare människors vardag. Föreningen utvecklar ständigt sin när-varo i de sociala medierna där (förutom bloggen) Facebook, Twitter och Yout-ube i dagsläget är de allra viktigaste. Till AntiScampi-filmen skapades dessut-om en separat kampanjsida på Facebook som snabbt fick 10 000 medlemmar, samtidigt som trafiken till webbplatsen ökade markant vid kampanjstarten.

MobilapplikationI januari 2010 lanserades Grön guide till Iphone. Efter några dagar var app-likationen den mest nedladdade av alla gratisprogram i Sverige och den fick strålande betyg i teknikpressen. I november lanserades en version även för Android och responsen blev mycket bra även där. Under 2011 vidareutveck-lades applikationen som vid årsskiftet 2011/2012 hade laddats ner över 50 000 gånger.

66


6. Föreningsutveckling


Föreningen ska verka för:• attbehållaochvärnanuvarandesamtinspirerarflermedlemmar

att bli aktiva.• att antalet medlemmar i föreningen ökar.• en mångkulturell och inkluderande folkrörelse som speglar

befolkningen i sverige i både verksamhet och rekrytering till förtroendeuppdrag.

• att barn- och familjeverksamhet på sikt bedrivs av minst hälften av kretsarna.

• öppnaarbetsformermedflerrådslagochnätbaseradeforumförökad dialog och större tillvaratagande av idéer, engagemang och kompetens hos aktiva medlemmar.

• ökade resurser och stöd till länsförbunden samt utvecklade nationella nätverk.

• ett utvecklat ledarskap i hela organisationen genom utbildningar och lärande.

• att genus- och mångfaldsperspektiv finns med i hela föreningens verksamhet.

• en närvaro i skolan som gör föreningens röst känd och hörd i den yngre generationen. en förstärkning av natur- och miljöun-dervisningen i grundskolan och gymnasiet.

• att globala perspektiv kontinuerligt integreras i nationellt, regio-nalt och lokalt arbete.

• att kontakten och samarbetet med Fältbiologerna utvecklas och fördjupas.

67


Projektbidrag Projektbidraget är pengar avsatta från medlemsintäkterna för att göra det möjligt för kretsar, länsförbund och nätverk att driva projekt av olika slag (länskanslier, nationella nätverk och allmänna projekt). Medel beviljas av sty-relsen efter förslag från projektrådet. Totalt delades 5,8 mkr ut under 2010 och 5,7 mkr 2011 till kretsar, länsförbund och nätverk. Under 2010 delades därutöver ut 400 000 som särskilda valprojektbidrag. Dessutom delades en mindre del ut som s.k. blixtmedel för akuta behov, 24 507 kr under 2010 och 17 000 under 2011. Se vidare i bilaga 3.

KretshandbokUnder 2011 utvecklades av basinformationen om föreningskunskap och ar-betsmetoder i en ”kretshandbok”. Kretshandboken är tillgänglig för alla medlemmar. Den finns tillgänglig på Naturkontakt och uppdateras löpande.

Kabarén Sweet Dreams Under 2010 och 2011 har kabarén Sweet Dreams fortsatt att turnera och för-medlat budskap om miljö, rättvisa och engagemang. Under 2010 genomfördes 30 föreställningar. Tillsammans med styrelseledamoten och meteorologen Pär Holmgren och musikern och koldioxidbantaren Staffan Lindberg, ge-nomfördes en 350 km lång el-mopedturné, 350 km för klimatet. En ny kabaré Vem beställde kakan? har skrivits under året (premiär i februari 2012). Yt-terligare en föreställning Naturen på jobbcoachning, har skrivits under året. Denna planeras ha premiär under 2012. Under 2011 satsade kabarén på att nå nya målgrupper med nya koncept, främst Naturskyddsföreningens företags-sponsorer. Under 2011 genomfördes 15 föreställningar, varav cirka hälften med krets som arrangör.

Starkare länsförbund 2009 togs beslut om att genomföra en långsiktig plan för att stärka länsför-bunden. Planen är baserad på åtta huvudområden; Föreningsutveckling, Le-darskap, Verksamhetsplan, Samverkan, Ekonomi/Finansiering, Sakfrågor, Media samt Kommunikation. Flera länsförbund har nu gjort en nulägesana-lys och verksamhetsplan och går vidare i de övriga programområdena. Under 2011 påbörjades arbetet med att öka kompetensen och ge stöd till länsförbun-den i deras kommunikationsarbete.

• 2011 genomfördes även fyra regionala ledarträffar för förtroende-valda med ca 100 deltagare.

• Riksföreningen har tillsammans med länsförbund gett stöd till kretsar som vill ny- eller omstarta. Under 2011 kom tre kretsar igång.

68


Det ideella traineeprogrammet Traineeprogrammet löper läsårsvis med start i september och slut i juni. Varje grupp har fyra tvådagarsträffar under året. Träffarna har vanligtvis skett på rikskansliet. Varje grupp har även fått en av träffarna som en studieresa till Bryssel. Alla trainees genomför under året ett projekt, som innebär värdefulla insatser för föreningen. Exempel på projekt är klädbytardagen i Stockholm, Så framtiden-aktion med jordbruksnätverket i Uppsala och rapportskrivande för riksföreningen. Våren 2010 avslutade tolv deltagare programmet. Våren 2011 avslutade 15 deltagare programmet och hösten 2011 rekryterades 16 nya deltagare.

Utveckling av globala frågor inom föreningenPussel för en bättre värld – Inspirationsmaterial för lokalt och globalt miljöar-bete lanserades på ett seminarium under Riksstämman 2010. Målgruppen för materialet är främst kretsar och medlemmar.

Under 2011 fortsatte arbetet för att det globala perspektivet tydligare ska integreras i föreningen. På rikskonferensen i Eskilstuna fanns flera grupp-samtal med globala frågor. En fråga var hur kretsar mer konkret kan ta vara på engagemanget för globala frågor hos personer utanför föreningen och på så sätt få in nya personer.

I augusti genomfördes ett partnermöte med deltagare från våra internatio-nella samarbetsorganisationer inom Hållbara konsumtionsfrågor.

Schysst sommar och vinter med NaturskyddsföreningenSchysst sommar med Naturskyddsföreningen har unga som målgrupp. 2010 var Spånga-Tensta, Rosengård, Gottsunda, Borlänge och Örebro värdar för projek-tet. Projektets popularitet har lett till att också starta Schysst vinter med Natur-skyddsföreningen i Rosengård och Gottsunda under 2011. Sammanlagt genom-fördes 64 aktiviteter 2011 – med tonvikt på friluftsliv, natur och miljö. Dessa lockade totalt 986 deltagare som representerande 20 olika etniska grupper. NärnaturguidernaNärnaturguiderna drivs av Studiefrämjandet och Naturskyddsföreningen i samarbete. De regionala guidenätverken har fortsatt att utvecklats.

• En möjlighet att beställa guidningar på webben lanserades under maj 2010. Samtidigt anordnades Smaka på naturen – ett tillfälle för dem som är intresserade av att köpa guidningar att testa vad det är. Detta gjordes på tre platser i samarbete med Willys.

• Utbildning av guider skedde på Valla folkhögskola i Linköping och på Blidö i Stockholms skärgård.

69


• Närnaturguider samarbetade med Tällberg Foundation och guida-de ca 1 600 deltagare vid den internationella konferensen Rework the world i Leksand i juni 2010.

• En guidehandledning om hur vi kan guida om kemikalier har på-börjats. Denna kompletterar samlingen av befintliga guidehand-ledningar om klimat, odlingslandskap, om vikten av att bevara barnens skogar och de två 100-årshandledningarna.

• En bok producerades i samverkan med bl.a. Uppsalakretsen – Var-dagsnatur- 90 arter på 14 språk.

I slutet av 2011 fanns ca 600 guider i registret varav 170 med namnbricka (som guider kan få som genomgått två utbildningar samt lämnat in en gui-derapport). De regionala guidenätverken har tillsammans guidat vid 439 ar-rangemang och sammanlagt 6626 deltagare under 2010. Under 2011 genom-fördes 316 guidningar för totalt 6045 deltagare.

Natursnokarna - barn- och familjeverksamhetRiksföreningens arbete med att stödja och inspirera föreningens barn- och fa-miljeverksamhet har fortsatt och intensifierades under 2011 med ekonomiskt stöd från Ikea. Kontakten med Natursnoksledare har varit kontinuerlig bl.a. via ett nyhetsbrev under 2011.

Närnaturguiderna och Natursnokarna har en gemensam kursbas med praktiska övningar, erfarenhetsutbyte och teori kring hur man startar och driver Natursnoksverksamhet i kretsen. Hösten 2010 arrangerades en kurs i Sundsvall med tio deltagare. Våren 2011 ordnade Dalarnas länsförbunds en egen kurs för sju Natursnoksledare. Sommaren 2011 gjordes en satsning på gemensam träff med Närnaturguiderna där 16 engagerade personer deltog.

Föreningsintern information Interntidningen Naturkraft gavs ut med tre nummer 2010 och skickades till samtliga föreningsaktiva. Syftet med Naturkraft är att vara en tidning om och för de människor som arbetar ideellt i föreningen. Antalet mottagare var 3 376 i slutet av 2010. Under 2011 utkom två nummer, varav ett dubbelnummer. Distributionen utökades till samtliga aktiva och tidigare aktiva funktionärer – och fick därmed cirka 8 300 mottagare.

Veckobrevet är ett e-nyhetsbrev till föreningens funktionärer och andra föreningsaktiva som vi har e-postadress till. Det innehåller notiser och ett kalendarium om vad som är på gång och notiser om vad som nyligen hänt i riksföreningen. Antalet mottagare var drygt 2 800 under 2010 och 2011.

Kretsbrevet är ett nyhetsbrev som distribuerar viktig intern information. Det skickas postalt till postmottagare och utbildningsledare i kretsar och läns-

70


förbund och till riksföreningens funktionärer. Sedan mitten av 2010 skickas det också med e-post till samtliga styrelsefunktionärer i länsförbunden. Un-der 2011 skickades fyra kretsbrev ut. Antalet adresser per gång var cirka 350.

NaturkontaktUnder 2010 påbörjades en förändring av Naturskyddsföreningens förenings-interna mötesplats Naturkontakt. Till att börja med strukturerades det befint-liga FirstClass-baserade Naturkontakt om så att det blev mer lättöverskådligt, och en dialog med användarna påbörjades.

Det genomfördes också en förstudie kring en helt ny, webbaserad mötes-plats för den ideella föreningsverksamheten med en mer användarvändlig funktionalitet.

Under 2011 förvekligades planerna och ett nytt webbaserat forum kunde byggas och öppnas i slutet av året. Nya Naturkontakt är öppet för alla med-lemmar i Naturskyddsföreningen.

RegisterserviceRiksföreningen bistår kretsar och länsförbund med hjälp och service kring medlemsregistret. Under 2011 gjordes till exempel 324 utskick med adress-etiketter för kretsars medlemsutskick. Kansliet skickade ut medlemslistor till alla kretsar och länsförbund i årets första kretsbrev, samt har bistått när kret-sar önskar ytterligare listor.

Lokala webbplatserLänsförbund och kretsar har fått stöd och rådgivning i för att underhålla och lägga upp nya lokala och regionala hemsidor. Under 2010 genomförde riksför-eningen hemsidesutbildningar på åtta platser med ett hundratal kretsaktiva deltagare. I december 2011 hade 92 procent av föreningens kretsar och läns-förbund en egen aktiv hemsida. Paletten Paletten är en spännande samarbetsform mellan riksföreningen och kretsar-na. Vi satsar på några gemensamma aktiviteter där riksföreningen produce-rar basmaterialet och har ansvar för samordning av aktiviteterna. Miljövän-liga dagen, Naturnatten, Ängens dag samt Miljövänliga veckan är våra fasta samarrangemang under året.

Naturnatten – mellan världsmiljödagen och nationaldagen – är förening-ens ”egen natt”. Drygt 100 kretsar arrangerade t.ex. nattsångarutflykter, flad-dermuspejling och nattfjärilsskådning.

I Paletten ingår utställningar som kretsar kan låna. Under 2010 togs en ny utställning fram, Bioquizen, som ger exempel på hur viktiga ekosystemtjäns-

71


terna är för vår existens. Bioquizen har i snitt haft 50 deltagare per kretsakti-vitet (20 akt.) och 200 deltagare på varje central aktivitet (5 akt.).

Ideell värvning736 nya medlemmar finns registrerade som ideellt värvade. Arbetet under har i stor utsträckning handlat om att diskutera med kretsaktiva hur man på bästa sätt kan lägga upp och genomföra värvningsaktiviteter. I december 2011 genomfördes en värvningskonferens i samarbete med länsförbundet i Norr-botten som resulterade i att det där nu finns en grupp för värvning.

HavsnätverketI mars 2011 flyttades administrationen av havsnätverket från Skånes länsför-bund till riksföreningen. Koordinatorn har bistått nätverket med produktion av nyhetsbrev, genomförande av havskampanjen med skeppet Shamrock, ar-rangerandet av tre nätverksträffar och annat nätverksarbete.

Samarbete med studieförbund Under 2010 och 2011 har samarbetet med Studiefrämjandet stärkts och en ny överenskommelse skrevs under 2011. Diskussioner har förts för att utveckla utbildningsutbudet. Naturskyddsföreningen inrapporterade under 2011 totalt 2 390 genomförda s.k. kulturarrangemang till Studiefrämjandet med 96 092 deltagare – en tydlig ökning. 131 olika studiecirklar genomfördes i samarbete med Studiefrämjandet – med totalt 979 deltagare.

Under 2010 pågick bl. a. en studiecirkel för minska privathushållens ener-gianvändning. Inom ramen för den satsningen genomfördes även en infor-mationskampanj om energieffektivisering på alla IKEA-varuhus i hela landet som nådde ca 8 000 besökare. Studiematerialet till studiecirkeln ligger ute på föreningens webbplats och är tillgängligt för ytterligare cirklar. Samarbete med RiksteaternNaturskyddsföreningen och Riksteatern genomförde ett samarbete kring fa-miljemusikalen Banankontakt där Lasse Åberg och Janne Schaffer stod för manus respektive musik. Totalt 40 föreställningar spelades på 35 orter under perioden december 2009 till mars 2010. Projektet ledde till lokala samarbeten mellan kretsar och teaterföreningar och till kringaktiviteter. Dessutom värva-des 180 nya medlemmar under turnén.

72


7. Miljörätt

Naturskyddsföreningens miljörättsliga arbete under perioden 2010-2011 har inriktats på att driva viktiga rättsfall för att skydda natur och människor, stödja kretsar och länsförbund i deras miljörättsliga arbete, öka medlemmars och allmänhetens kännedom om hur miljörätten fungerar och bevaka och influera ny lagstiftning.

Miljöbalken under luppUnder 2010 utförde föreningen en granskning av hur miljöbalken förändrats sedan den trädde i kraft för ett drygt decennium sedan. Den bild som fram-trädde var oroande, på område efter område hade lagstiftningens skyddsnivå sänkts. Föreningen tog under året även fram en rapport i syfte att uppmärk-samma och analysera för naturvården viktiga beslut under mandatperioden 2006-2010. Genomgången visade ett antal mycket allvarliga bakslag och för-sämringar inom bl.a. strandskydd, rovdjurspolitik och områdesskydd.

I september 2010 fick samtliga Naturskyddsföreningens 273 lokalfören-ingar rätt att driva miljöärenden i domstol genom en ändring i miljöbalken. Naturskyddsföreningens förtroendevalda i nästan varje kommun i landet kan nu använda sin talerätt för att föra fram sakkunskap om lokala förhållanden i viktiga ärenden. På grund av den nya talerätten har ett stort behov av utbild-ning och stöd uppstått. För att möta detta behov har kurser anordnats i bl.a. domstolsprocess, kommunjuridik, strandskydd och art- och områdesskydd.

Ett av de områden som Naturskyddsföreningen fortfarande saknar tale-rätt för och inte kan driva i nationella domstolar är jaktlagstiftningen. I mars 2010 såg sig föreningen därför tvungen att anmäla den svenska licensjakten på varg till EU-kommissionen i syfte att driva denna till EU-domstolen till-sammans med WWF, Rovdjursföreningen och Djurskyddet Sverige. I januari 2011 beslutade EU-kommissionen att gå på föreningens linje och inleda rätts-liga åtgärder mot Sverige för brott mot art- och habitatdirektivet genom att skicka en så kallad formell underrättelse till Sverige. Efter skriftväxling valde kommissionen att avge ett motiverat yttrande, vilket är kommissionens sista steg innan de tar en medlemsstat inför EU-domstolen. Detta ledde till att re-geringen på hösten 2011 beslöt att inte utföra licensjakt på varg under 2012. Föreningen har därefter noga bevakat regeringens agerande och nära följt till-lämpningen av skyddsjaktsbestämmelserna.

73


Miljörättspolitiskt arbete nationellt och i EUNaturskyddsföreningen har under åren 2010-2011 verkat för att rättsutveck-lingen inom miljörätten bättre ska överensstämma med föreningens intressen. Detta har skett genom att föreningen engagerat sig inför större förändringar av miljölagstiftningen genom att svara på remisser, odla informella kontakter, ta fram rapporter, medverka i samråd och delta som expert i utredningar. Föreningen har arbetat med att påverka beslutsprocessen när det gäller be-handlingen av förslag till förändringar av miljöbalken med förordningar, art-skyddsförordningen och jaktlagstiftningen.

Naturskyddsföreningen har motsatt sig att förbudet mot ny kärnkraft i kärntekniklagen rivs upp, skrivit remissvar på strålsäkerhetsutredningen och som expert inom miljöprocessutredningen har föreningen varit mycket kri-tisk mot förslag på ytterligare försvagningar i reglerna om miljökonsekvens-beskrivningar. Föreningen har arbetat för att säkerheten för hälsa och miljö ska stärkas i leksakslagstiftningen, för klarare regler om kemikalieinforma-tion och att tillsyn som på miljöområdet länge varit eftersatt, utformas på ett ändamålsenligt sätt. Vidare har föreningen i remissvar lämnat synpunkter på implementeringen av EU:s marina direktiv, en ny planeringsprocess för infrastruktur, miljözoner för olika typer av fordon och betänkande om effek-tivare planering av vägar och järnvägar. Föreningen har även framfört kritik mot Sveriges rapport om implementering av Århuskonvention och fortsatt att bevaka förändringar i strandskyddet. Föreningen har deltagit i en samver-kansgrupp för fördjupad utvärdering av miljökvalitetsmålen och suttit som expert i industriutsläppsutredningen och i utredning om miljöbestämmelser för jordbruksföretag och djurhållning.

Naturskyddsföreningens EU-arbete sker i första hand integrerat inom res-pektive område. I det horisontella EU-miljörättsliga arbetet har Naturskydds-föreningen följt EU-rättsliga frågor av särskilt intresse samt bevakat och på-verkat inför miljörådsmöten och andra rådskonstellationer. Föreningen har fortsatt samarbeta med andra miljöorganisationer i Europa och samordnat insatser tillsammans med jurister från systerorganisationer inom samarbetet med EEB:s (European Environmental Bureau) arbetsgrupp i miljörätt. Ange-lägna frågor har rört översyn av direktivet om miljökonsekvensbeskrivningar och tillgång till information inom EU:s institutioner. En viktig fråga som dri-vits i samverkan med bl.a. EEB har varit det eventuella sjunde miljöhand-lingsprogrammet inom EU. Inom ramen för EEB har föreningen med samar-betsorganisationer arbetat fram stöd för ett sådant program i ministerrådet.

Det miljörättsliga arbetet i föreningenInom kretsar och länsförbund finns det stor erfarenhet att arbeta med till-ståndsärenden, dispenser och kommunal planering, erfarenheter som kan

74


spridas inom föreningen och komma allmänheten till del. För att stärka arbe-tet har utbildningar erbjudits i grundläggande och aktuella ämnen, bl.a. strand-skydd, art- och områdesskydd och jaktlagstiftning och vägledningar har tagits fram inom viktiga områden som plan- och bygglagstiftning, väglagstiftning och miljöfarlig verksamhet. Föreningen har fortsatt att engagera juriststudenter som kan bistå föreningen med rådgivning till kretsar och länsförbund.

Prioriteringar när föreningen använder sin talerättNaturskyddsföreningen har intensifierat sitt engagemang i miljörättsliga pro-cesser och eftersträvat en balans så att talerätten används inom alla föreningens prioriterade områden. Föreningen har under de två senaste åren drivit viktiga rättsfall när det gäller hälsofarlig luft i städer, vattenkraft i skyddsvärda vatten-drag, licensjakt och skyddsjakt på varg, spridning av bekämpningsmedel, mo-torvägsdragningar och täkter och fortsatt värna naturskyddets integritet bl.a. genom att driva strandskyddsärenden. Exempel på överklagandeärenden som föreningen gått vinnande ur är rättsfallet om Arlanda flygplats utsläppsvillkor, en golfbana i ett värdefullt område på Bjärehalvön, en vattenkraftsutbyggnad i Ejforsen i Malungs kommun i anslutning till ett Natura 2000-område och över-klagandet av Nordanstig kommuns olagliga tilltag att utropa sin kommun till ”vargfri kommun”.

Föreningens kretsar har rönt framgångar i sitt arbete med strandskyddsären-den. Föreningen har drivit vidare ett ärende om överskridna miljökvalitetsnor-mer på Hornsgatan i Stockholm och deltagit i huvudförhandling i miljödomsto-len om uppförande av ny kraftstation i anslutning till Untra kraftverk, nedre Dalälven, med påverkan på Natura 2000-områden.

Under 2011 kom tillståndsansökan om tillstånd för slutförvar in till Mark- och miljödomstolen och Strålsäkerhetsmyndigheten. Föreningen har samarbetat med Miljöorganisationernas kärnavfallsgranskning (MKG) i processen. Föreningarna har beretts tillfälle att ge synpunkter på ansökningsunderlaget och gemensam-ma yttranden från MKG och Naturskyddsföreningen över ansökan lämnas till Mark- och miljödomstolen och Strålsäkerhetsmyndigheten 1 juni 2012.

För att få till en prövning av miljöorganisationers talerätt vid nationella domstolar vad avser artskydd överklagade föreningen under 2011 ett beslut om skyddsjakt på en genetisk värdefull varg. Föreningen blev avvisad från domstolen och ärendet är nu överklagat till högsta instans. Föreningen har under 2011 drivit ett ärende om skogsvårdslagen mot avverkning av skog i ett det skyddsvärda och biologiskt värdefulla Änokdeltat. Även där är frågan om miljöorganisationers ta-lerätt upp till prövning.

MiljörättsnätverketFöreningens nätverk i miljörätt, som under 2011 ökade till fler än 150 medlem-mar, har hittat sin form och välbesökta möten har ordnats.

75


8. Globala programmet

Totalt samarbetade Naturskyddsföreningen under 2010 och 2011 med cirka 60 miljöorganisationer i ett 20-tal länder inom ramen för det globala pro-grammet. För huvuddelen av detta arbete får föreningen bidrag från Sida. En mindre del finansieras med egen insats. För att täcka Naturskyddsföreningens overheadkostnader för det globala programmet tilldelar Sida ett s.k. adminis-trationsbidrag.

Kvalitetssäkrande arbeteUnder 2010 påbörjades ett arbete med att ta fram riktlinjer för den globala verksamheten. En strategi för det globala utvecklingssamarbetet fastställdes av styrelsen hösten 2011 (den s.k. Globalkompassen 2012-2015 ). Andra vik-tiga styrdokument som utarbetades i riksföreningen och fastställdes av styrel-sen under perioden var en antikorruptionspolicy och en genderpolicy.

För att ytterligare kvalitetssäkra arbetet inom den globala verksamheten har arbetet med datoriserad dokumenthantering haft hög prioritet under 2011 och ett system för riskhantering och intern kontroll har börjat utvecklas och implementeras. Hösten 2010 tillsattes en tjänst som metodutvecklare för att i linje med Sidas krav arbeta med bättre verktyg för planering, uppföljning och utvärdering.

I samarbetet med miljöorganisationer i Syd har cirka 90 procent av alla samarbetsorganisationer haft uppföljningsbesök från Naturskyddsföreningen varje år. Ambitionen att utvärdera minst ett samarbetsavtal per VRL per år har i huvudsak uppnåtts. Under 2011 har resurser använts för extra revision av samarbetsorganisationer som behövt stärka sin finansiella genomlysning.

Under perioden har partnermöten genomförts för att främja gemensamt lärande och fördjupa Nord/Syd-samverkan. 2010 genomfördes mötet med samarbetsorganisationerna i Afrika och 2011 skedde motsvarande möte i Asien.

Fyra programDet globala arbetet genomfördes inom ramen för fyra program:

• Nord/Sydprogrammet• Programmet för reformsamarbete i Östeuropa• Programmet för informations- och kommunikationsarbete i Sverige• Programmet för kemikaliearbete med enskilda organisationer

76


Programmet Kemikaliearbete med enskilda organisationer, som löper 2009-2012 finansieras av Kemikalieinspektionens globala kemikalieprogram, också detta med Sida som bidragsgivare.

Eftersom ramavtalsperioden 2009-2011 med Sida övergår i ett förläng-ningsår 2012 skickades en ny ansökan till Sida i oktober 2011 med ett sökt bidrag för 2012 på 51,5 mkr.

Nord/SydprogrammetNaturskyddsföreningen genomförde under 2010 och 2011 ett program för samarbete med miljöorganisationer i Syd, för vilket Sida tilldelade ett ordina-rie bidrag på 75 mkr. Därutöver beviljades Naturskyddsföreningen tilläggsbi-drag från Sida på knappt 22 mkr för en ansökan omfattande halva 2011 och hela 2012. Programmet har således under 2011 haft en avsevärt ökad medels-tilldelning från Sida bland annat p.g.a. positivt utfall av den systemrevision av Naturskyddsföreningen som Sida lät genomföra 2010. En annan förklaring är de positiva resultat som uppnåtts inom verksamheten, vilka redovisas under de fem prioriterade områdena.

Programmet för reformsamarbete i ÖsteuropaI slutet av 2010 initierades en omfattande utvärdering av programmet för re-formsamarbete i Östeuropa. Resultatet av utvärderingen presenterades för styrelsen under våren 2011.

År 2010 och 2011 genomfördes verksamhet inom Östprogrammet med bi-drag från Sida omfattande 5,5 mkr. Av dessa medel kanaliserades 4,2 mkr till CCB och AirClim. Dessutom gavs stöd direkt till Naturskyddsföreningens samarbetsorganisation i Ukraina. Från och med 2010 fasades samarbetet i Vitryssland ut bland annat p.g.a. bedömda risker med finansiella hanteringen i kombination med Sidas höga krav på revision och kontroll i en riskutsatt miljö.

Programmet för informations- och kommunikationsarbete i SverigeUnder 2010 erhölls 2,7 mkr i stöd från Sida för informations- och kommuni-kationsarbete i Sverige, varav 1,6 mkr vidareförmedlades till Swedwatch och 1,1 användes mkr för Naturskyddsföreningens eget informationsarbete. För 2011 erhölls knappt 2,4 mkr varav 99 tkr vidareförmedlades till Swedwatch (se mer om Swedwatch nedan).

Under 2010 och 2011 genomförde Naturskyddsföreningen flera olika in-formationsinsatser för att öka kunskapen om de globala miljöproblemen och dess orsaker, med tyngdpunkt på sambanden mellan industriländernas kon-sumtion och konsekvenserna för miljö och hälsa i utvecklingsländer. Stödet till programmet för informationsarbete i Sverige kanaliserades till tidskrif-

77


ten Sveriges Natur, webben och Miljövänliga veckan. Dessutom utvecklades i slutet av 2010 en global webbkarta och samma år gjorde Sveriges Natur en särskild satsning på bevakning och rapportering från förhandlingarna om biologisk mångfald i Nagoya, Japan.

Programmet för kemikaliearbete med enskilda organisationerNaturskyddsföreningen får via Kemikalieinspektionen totalt 10,8 mkr för pe-rioden 2009-2012 för programmet Southern NGO Chemical Safety programme (SONGO). Under perioden 2010-2011 finansierades verksamheten med 4,8 mkr. Fem organisationer i Syd erhåller stöd för sin verksamhet att minska miljögifter i natur och samhälle varav en global nätverksorganisation. Arbetet redovisas under avsnittet Miljögifter i samhälle och natur.

SwedwatchNaturskyddsföreningen kanaliserade under 2010 1,6 mkr till Swedwatch och under 2011 en mindre summa avseende bidrag till Swedwatch:s egeninsats i EU-projektet Make IT fair. Swedwatch granskar svenska företags verksamhet i Syd och sammanställer resultaten i rapporter. Sidas generella finansiella ned-skärning med 60 procent av informationsanslaget inom ramen för anslaget till civila samhället drabbade Swedwatch 2010 och medförde att både personal och verksamhet krympte. För verksamhet 2011 erhöll dock Swedwatch 3,8 mkr i Sidabidrag från anslaget för Business for Development.

Naturskyddsföreningen samverkade under perioden med Swedwatch kring en fallstudie Uranbrytning till kärnkraft och en uppföljning av en tidigare rap-port Etik för dyrt för kaffebolagen. Under 2011 påbörjades arbetet med en ge-mensam rapport om fiskmjöl Vet du vad din middag åt till frukost? – en rap-port om fiskmjöl.

78


9. Biologisk mångfald och naturvård

International Year of Biodiversity 2010 Det av FN proklamerade internationella året för biologisk mångfald upp-märksammades av föreningen på flera sätt. Fokus låg på att påverka den svenska regeringens positioner inför det tionde partsmötet – COP 10 – inom konventionen om biologisk mångfald (CBD) som ägde rum i Nagoya i Japan. En rapport togs fram om sambandet mellan skydd av biologisk mångfald, klimatanpassning och fattigdomsbekämpning – Vårt gröna guld – som pre-senterades på DN debatt och distribuerades till samtliga riksdagsledamöter, miljöjournalister och nyckelpersoner inom regeringskansliet.

Föreningen hade en representant på plats under Nagoya-mötet. I vår kom-mentar till COP 10:s resultat ansåg föreningen att mötet varit en framgång och att regeringen hade drivit rätt frågor men betonade också vikten av att Sverige följer upp överenskommelserna både internationellt och på hemmap-lan.

Fokusprojekt 2011: Grön välfärdPå grund av personalbrist och brist på medel omformades projekt Grön väl-färd från ett fokusprojekt till ett samarbete i Norden. Under 2011 påbörjade Naturskyddsföreningen projekt Naturlig tillväxt tack vare finansiering från Nordiska Ministerrådet. Projektet är ett samarbete med Danska Naturfred-ningsforeningen, Finlands Natur och Miljö och Finska Naturskyddsförening-en och syftar till att utveckla metoder för att värdera biologisk mångfald på kommunal nivå. I en kommun i varje land testas TEEB-rapporternas (TEEB – The Economics of Ecosystems and Biodiversty) förslag till metoder för att bedöma värdet av ekosystemtjänster på kommunal nivå. Projektet startade i november 2011 och avslutas under våren 2012, med ambitionen att försöka hitta finansiering för en fortsättning.

Projekt Pilgrimsfalk Naturskyddsföreningen har fortsatt följa utvecklingen för den svenska popu-lationen av pilgrimsfalk. Glädjande nog har antalet häckande par ökat i södra och mellersta Sverige medan siffrorna från Norrland är något mer osäkra.

• Den totala stammen beräknades till omkring 300 par. I södra de-len av landet ökade antalet häckande par från 81 år 2009 till 94 par år 2011 och liksom tidigare återfanns de flesta paren inom Västra

79


Götalands län. I mellersta Sverige ökade antalet kända par till 26 och antalet flygga ungar till 54, den bästa siffran sedan början av 1960-talet. Antalet par i norra Sverige har beräknats till ca 150 par.

• I det åtgärdsprogram som antogs 2011 av Naturvårdsverket är det långsiktiga målet att återskapa en livskraftig population om ca 500 par.

• Av de häckande paren i södra Sverige misslyckades 34 procent och 62 lyckade häckningar gav totalt 165 ungar. Andelen misslyckade häckningar har ökat från ca 10-12 procent i mitten av 2000-talet till över 30 procent de två senaste åren. Möjliga orsaker är ökad konkurrens om optimala revir, reproduktionsstörningar på grund av miljögifter och ökade störningar från friluftslivet, skogsbruk och vindparksetablering.

• Föreningens avelsprogram, som drivs i samarbete med Nordens Ark í Bohuslän, producerade 2011 tio falkungar vilka sattes ut i Kilsbergen och Västerås. 2011 inleddes en avveckling av avelspro-grammet.

Projekt Havsörn Beståndsövervakningen i inlandet 2011 omfattade 86 revir i Lappland och 172 i Syd- och Mellansverige.

• I 72 bebodda revir i Lappland producerade 41 par totalt 47 ungar (produktivitet 0,65). Det är nästan identiskt med situationen 2010. Fortfarande står flera klassiska havsörnsrevir i Lappland öde. Att nyligen aktiva revir står tomma, och att ensamma fåglar finns kvar i andra revir kan vara en indikation på förhöjd dödlighet. Det finns anledning att misstänka illegal förföljelse när detta upprepas inom samma revir.

• I det sydligare inlandsbeståndet producerades 153 ungar från 96 lyckade häckningar i 125 bebodda revir (produktivitet 1,22). An-talet producerade ungar per bebott revir var alltså även i år nästan dubbelt så högt jämfört med i Lappland.

• Ringmärkningsprogrammet har bl a omfattat förmedling av ringar från oss till alla medverkande nationer i Europa. Ringmärkningen i Sverige 2011 enligt det gamla systemet med årsfärgkoder omfat-tade totalt 308 ungar. Ett nytt världsrekord i ålder, 33 år, hos en vild havsörn noterades i april 2011, då en nydöd havsörn som märktes i Uppland 1978 hittades på Åland.

80


• Medverkan i EURAPMON (det internationella övervakningspro-grammet för rovfåglar) har fortlöpt med medverkan i ett styr-gruppsmöte i Bryssel i februari 2011 och med att utarbeta frågefor-mulär för översikt av pågående övervakningsprogram för rovfåglar och ugglor inom Europa.

Projekt Vitryggig hackspett Vitryggig hackspett är idag en av landets mest hotade arter och dessutom en av de mest arealkrävande, knuten till lövskogar.

• Under 2011 publicerades rapporten Vitryggig hackspett i Sverige � hot och möjligheter, idag och i framtiden. Rapporten beskriver vad som krävs för att arten ska kunna finnas kvar i landet och hur detta ska kunna nås.

• 2011 års inventeringar visar att det finns minst 13 vuxna individer av vitryggig hackspett i landet. Tre till fyra häckningar konstatera-des, varav två i Värmland och en i Norrbotten. Utöver dessa fanns ytterligare ett par i Värmland som troligen häckade.

• Naturskyddsföreningen ingår i styrgruppen för det nationella åt-gärdsprogrammet för vitryggig hackspett. Representanter från för-eningen har ingått i regionala samordningsgrupper för vitryggig hackspett.

• Uppfödning av hackspettar sker i samarbete med Nordens Ark. Vid 2011 års slut fanns 11 par på stationen. Under 2011 har ytterli-gare en stor häckningsbur uppförts med stöd av Sveaskog. På sta-tionen genomfördes hela sju häckningar under 2011 och paren fick sexton ungar, vilka sattes ut i Värmland och vid nedre Dalälven.

• Under 2011 uppvaktades Naturvårdsverkets generaldirektör gäl-lande Naturvårdsverkets motstånd till skötsel i skyddad skog. För-eningen framförde även kritik mot uteblivna besked om att anta nytt åtgärdsprogram för vitryggig hackspett.

• Under 2011 uppvaktade Naturskyddsföreningen tillsammans med Sveaskog Miljödepartementet i anledning av Naturvårdsverkets överklagande av ett tiotal naturreservatsbeslut i Kalmar län. Vi an-ser att överklagandena var direkt felaktiga.

• Under året har värdefulla lövskogar börjat läggas in på föreningens ”skogskarta”.

81


RovdjurRegeringens beslut att licensjakt på varg skulle genomföras med början 2010 ledde till starka protester från naturvårdsorganisationer och många forskare. Trots detta genomfördes jakten i januari. Naturvårdsverket hade beslutat om en jakttilldelning på 27 djur, fördelat över de län som har fasta vargstammar. Totalt sköts 28 vargar. Under våren skickade föreningen tillsammans med Svenska Rovdjursföreningen, WWF och Djurskyddet Sverige in ett klagomål till EU-kommissionen och framhöll att licensjakt på varg inte kan vara fören-ligt med EU-rätten. Tack vare detta klagomål ändrade regeringen sin vargpo-litik i augusti 2011 genom att ta bort taket på max 210 vargar och att inte ha någon licensjakt under 2012. Dock infördes i stället en utvidgad skyddsjakt. Föreningen följer noga vad som blir resultatet av denna skyddsjakt, och kom-mer att hålla EU-kommissionen informerad. Klagomålet är fortfarande öp-pet, d.v.s. kommissionen har inte avgjort av det ska lämnas till EU-domstolen eller inte.

• Föreningen har lämnat en rad yttranden om rovdjur, bl.a. delbe-tänkandet från rovdjursutredningen och Naturvårdsverkets för-slag till utvidgad skyddsjakt. Vi har fullföljt vårt arbete att försöka få talerätt i jakt- och viltförvaltningsbeslut (principärende ligger hos Högsta förvaltningsdomstolen för avgörande). Föreningen är representerad i de flesta av Viltförvaltningsdelegationerna i länen, som ska behandla och även besluta i övergripande frågor om vilt-förvaltningen. Under hösten 2011 ordnade föreningen tillsam-mans med Rovdjursföreningen, WWF och Sveriges Ornitologiska Förening en kurs för naturvårdens ledamöter i delegationerna.

• Kritiken mot licensjakten på lodjur har ökat i samband med att stammen minskat. Föreningens representant i Naturvårdsverkets Rovdjursråd yrkade på nedskärning av jakttilldelningen och att av-skjutningen borde ske som skyddsjakt.

• Informationsinsatser om rovdjur har genomförts enligt plan.

Lilla KarlsöStyrelsen har, som svar på en begäran från kretsen på Gotland, låtit Göran Enander under hösten 2010 utreda framtida förvaltning m.m. av Lilla Karlsö. Utredningen skedde i samverkan med en referensgrupp i vilken bl.a. kretsen på Gotland deltog och presenterades på styrelsemötet i december 2010. Efter remiss till kretsen samt länsstyrelsen på Gotland och fortsatt utredning beslöt styrelsen i mars 2011 att en formell förfrågan skulle ställas till länsstyrelsen på Gotland angående övertagande av ansvaret för naturvårdsförvaltningen på

82


ön. Generalsekreteraren gavs i uppdrag att sluta avtal för bete, båttransporter, skötsel av byggnader samt guideverksamheten. Under 2011 har sammantaget följande genomförts:

Styrelsen har beslutat att ägandet kvarstår hos riksföreningen.• Länsstyrelsen har genom formellt brev åtagit sig att sköta tillsy-

nen av naturreservatet Lilla Karlsö fr o m 1 jan 2012. Följaktligen kommer länsstyrelsen att hädanefter anställa tillsynsman och inte riksföreningen.

• Genom en anbudsförfarande har bete av Lilla Karlsö upphandlats till villkor som är förmånligare än tidigare för Naturskyddsfören-ingen.

• Genom ett öppet anbudsförfarande har båttrafiken till Lilla Karlsö upphandlats för säsongen. Riksföreningen önskar se en varaktig lösning med exempelvis Stora Karlsöbolaget men fortsatt utred-ning krävs. Följaktligen har riksföreningen, i syfte att inte äventyra båttrafik till Lilla Karlsö 2012, slutit avtal med Dalarötrafiken för perioden 2 juli-4 aug 2012.

• Kretsen erbjöds att ta ansvar för besöksverksamheten och ett avtal upprättades mellan kretsen och riksföreningen i mars 2012. Följ-aktligen kommer kretsen att anställa guider för 2012.

• Resterande skötselfrågor för Lilla Karlsö kommer hanteras samlat med målet att finna en lösning som motsvarar hur föreningen han-terar övriga fastigheter.

83


10. Medlemmar och organisation

Naturskyddsföreningens medlemsantal och fördelning på huvudmedlemmar och familjemedlemmar för åren 2005-2011:

År Huvudmedlemmar Familjemedlemmar Totalt medlemmar

2005 102 000 66 000 168 000

2006 105 400 64 100 169 500

2007 109 500 68 500 178 000

2008 111 000 70 200 181 200

2009 108 000 72 000 180 000

2010 113 000 77 000 190 000

2011 114 000 78 000 192 000

Sedan år 2010 beräknas medlemsantalet på ett något annorlunda sätt än tidi-gare. Antalet medlemmar innefattar nu alla som varit med under det gångna året, inte de som var medlemmar vid årets slut (tidigare beräkningssätt).

Kretsar och länsförbundVid utgången av 2011 hade Naturskyddsföreningen 273 kretsar och 24 läns-förbund. Därutöver flera nationella nätverk: Handla Miljövänligt-nätverket, Kemikalienätverket, Havsnätverket, Skogsnätverket, Klimatnätverket samt Mat- och jordbruksnätverket.

Stöd till regionalt och lokalt arbete – återbäring och projektmedel35 procent av föregående års medlemsintäkter går tillbaka till lokal och regio-nal verksamhet i form av stöd till kretsar och länsförbund. Det betalas ut som återbäring per medlem, som projektbidrag och en mindre del används för att stödja kretsar och länsförbund från riksföreningen. För 2011 motsvarar dessa 35 procent 11,9 mkr och för 2011 12,3 mkr.

Kretsarnas fasta andel var 3 500 kr i grundbidrag och 20 kr per fullbeta-lande medlem. Länsförbunden fick 15 000 kr i grundbidrag samt 10 kr per fullbetalande medlem. Utöver detta fördelades 50 000 kr i resestöd mellan Norrlandslänen per år.

Projektbidrag inom ramen för återbäringen har gått till ansökande kretsar och länsförbund för specifik verksamhet, inklusive länskanslier och nätverk.

84


Projekt inom de av riksstämman prioriterade verksamhetsområdena har haft företräde.

Riksföreningens interna miljöarbeteNaturskyddsföreningens rikskansli har en intern miljöpolicy som antogs 2009 och årligen ses över.

Kansliet har en väl fungerande källsortering av avfall samt kompost. Kans-liets kopiatorer och datorer är Svanenmärkta, skärmarna är TCO-märkta. Be-lysning är lågenergi- eller LED där så är möjligt. Vi har också sedan november 2011 en inköpspolicy med långtgående miljökrav. Föreningen har inga tjäns-tebilar. Cykelbud anlitas i möjligaste mån för bud inom Stockholm och Gö-teborg. Tidningen Sveriges Natur trycks på FSC-märkt papper. Naturskydds-föreningen strävar efter att minimera miljöpåverkan från det resande som sker inom föreningens olika verksamhetsområden. Styrelsen, alla anställda samt de som reser till konferenser och kurser som riksföreningen arrangerar omfattas av en resepolicy, vilken för personalen också inbegriper resorna till och från arbetet.

Vid konferenser och möten eftersträvar föreningen att dessa hålls i Svanen-märkta anläggningar och på platser dit det är enkelt att ta sig med kollektiva färdmedel. KRAV-märkta eller lokalproducerade råvaror samt i möjligaste mån rättvisemärkt efterfrågas till förtäringen.

Styrelse, arbetsgrupper och expertrådUnder 2010 höll styrelsen totalt nio sammanträden, varav fem tvådagarsmö-ten, varav ett var internat. Styrelsen representerade föreningen i en lång rad olika sammanhang, bl.a. vid länsstämmor. Fram till riksstämman i juni 2010 bestod styrelsen av: Mikael Karlsson (ordf.), Lena Eriksson (vice ordf. t o m 31 dec 2010) Pia Lindeskog (vice ordf. t.o.m. stämman), Bo Jönson (skattmäs-tare), Bengt Cedrenius, Per Hansson, Charlie Wijnbladh, Annkristin Holm-berg, Lotta Lanne, Michael Teilus, Linda Birkedal, Maria Schultz.

Vid stämman avgick Bengt Cedrenius, Charlie Wijnbladh, Lotta Lanne, Maria Schultz samt Annkristin Holmberg och istället valdes: Karin Åström (vice ordf. fr.o.m. september 2010), Johanna Sandahl (vice ordf. fr.o.m. 1 jan 2011), Hanna Landinez Wetterstrand, Anders Lerner (avgick augusti 2010) och Pär Holmgren. Fältbiologerna utser sin egen representant och Vanna Lindgren satt kvar under 2010; fr.o.m. 2011 har Jenny Luukkonen represente-rat Fältbiologerna.

Styrelsens presidium har bestått av ordförande, två vice ordförande samt skattmästaren

Bland styrelsens ärenden och beslut under 2010 och 2011 återfinns bl.a. propositioner till stämman gällande verksamhetsriktlinjer för åren 2011-2014,

85


uppföljning av stämmobeslut, verksamhetsplanering, budget och ekonomiupp-följning, policyuppdateringar (bl.a. samverkanspolicy, klimatpolicy, skogspo-licy och miljögiftspolicy), utredning om Lilla Karlsö, representation och med-lemskapsfrågor i andra organisationer och sammanhang.

ExpertrådetExpertrådet utses av styrelsen, utse för två år och har till uppgift att fungera som vetenskaplig rådgivare åt styrelse och kansliledning. Expertrådet träffades vid ett tillfälle på kansliet i Stockholm under 2010, temat var nanoteknik och slam, och vid ett möte under 2011, då temat var föreningens nya policydokument om klimat, miljögifter och skog. Expertrådet 2010 har bestått av:

• Anna-Lisa Lindén, professor, sociologiska institutionen, Lunds Uni-versitet

• Tomas Kåberger, professor, generaldirektör Energimyndigheten• Johan Rockström, professor, chef Stockholm Environment Institute• Sven Ove Hansson, professor, inst. för filosofi och teknikhistoria,

KTH• Stefan de Vylder, docent, nationalekonom, författare och konsult• Yusra Moshtat, civilekonom, miljöinspektör, Göteborgs stad• Gunnar Lindstedt, journalist och författare• Henrik Österblom, Fil. Dr., Stockholm Resilience Centre• Ethel Forsberg, generaldirektör Kemikalieinspektionen• Per Angelstam, professor, SLU• Lena Jarlöv, arkitekt, docent, tidigare vice ordförande i föreningen

Under hösten 2010 förnyades delar av rådet. Slutade gjorde Anna Lisa Lindén, Yusra Moshtat, och Per Angelstam. Nya medlemmar blev:

• Bengt Gunnar Jonsson (professor växtekologi, Mittuniversitetet)• Karin Bäckstrand (docent i statsvetenskap, Lunds universitet)• Linda Magnusson (civilekonom, VD för O2 vindel, och för O2 energi)• Sverker Sörlin (professor i miljöhistoria, KTH)• Klas Hjelm (naturvårdsexpert)

ValberedningenFram till riksstämman 2010: Bengt Jürs (sammankallande), Susanne Ortmanns, Max Petzold, Lotta Silfver och Urpo Taskinen. Stämman i Gävle utsåg ny valbe-redning bestående av: Mia Torpe (sammankallande), Marianne Steneroth Sillén, Emma Vidmark, Wilhelm Alström, och Karin Bjurberg Lindström.

86


RevisorerRevisorer har varit Lars Erik Engberg, Allegretto Revision AB och supple-ant var Reine Forinder, Allegretto revision AB. Lekmannarevisorer har varit Anna Gabrielson och Kristina Birath med suppleant Kåre Olsson.

HedersmedlemmarHedersmedlemmar i föreningen är sedan tidigare, professor Per Wramner och Meenakshi Raman, jurist på Consumers Association of Penang i Malay-sia, naturvårdaren Mats Karström, miljöchefen Högni Hansson, tidigare ge-neralsekreteraren Anders Wijkman och professor Malin Falkenmark. Stäm-man 2010 valde ytterligare två nya Hedersmedlemmar, Carola Magnusson och Hans Alfredsson. Nobelpristagaren Wangari Maathai som var heders-medlem gick bort under 2010.

Riksstämma och konferenser2010 års riksstämma ägde rum i Gävle. På fredagen anordnades Öppet forum för diskussion om de nya verksamhetsriktlinjerna samt motioner och mo-tionssvar. Riksstämman hade 372 deltagare varav 228 registrerade ombud. 91 motioner och fyra propositioner behandlades i fem utskott. Motioner rörde frågor inom föreningsutveckling, miljögifter och slam, klimat, energi och transporter samt skog, rovdjur och jordbruk. Propositionerna var verksam-hetsriktlinjerna för 2011-2014, medlemsavgiften 2011-2012, stadgeändring samt beslut om nya hedersmedlemmar.

Rikskonferens 20112011 års rikskonferens ägde rum i Eskilstuna 20-22 maj. Temat var Härifrån till framtiden uppdelat på en dag då de ”svåra frågorna” diskuterades och en dag då de ”stor idéerna” som rör vår gemensamma framtid lyftes. Vad ska föreningen arbeta med? Hur kan folkrörelsen bidra till att ställa om samhället till en hållbar utveckling? På rikskonferensen deltog 278 personer och flera externa föredragshållare.

Rådslag 2010Under januari och februari inför riksstämman 2010 genomförde riksstyrelsen medlemsrådslag på fem orter i landet ( Sundsvalli, Piteå, Göteborg 24, Alvesta och Stockholm). Rådslagen diskuterade inriktningen i förslaget till verksam-hetsriktlinjer 2011 – 2014. Rådslagen blev en viktig del i styrelsen underlag till VRL-propositionen vid riksstämman 2010.

Höstkonferens 20102010 var temat för höstkonferensen Vem ska bort? och var ett samarbete med

87


tidningen Miljöaktuellt. Höstkonferensen var mycket välbesökt. Under kon-ferensen diskuterades frågan om den biologiska mångfalden, om växt- och djurarter som idag försvinner upp till 1000 gånger fortare än vad som är na-turligt och frågan om vi kan fortsätta utrota djur och växter som idag inte anses som nyttiga. Exempel på frågor, bland många fler: Hur definieras nyttan och av vem? Vad är egentligen naturens och ekosystemens värde?

Höstkonferens 20112011 gick höstkonferensen under samma rubrik som fokusprojektet för mil-jögifter: Rädda mannen. Det var en välbesökt konferens på Folkets hus (380 anmälda deltagare) där fokus framför allt låg på hormonstörande ämnen och hur dessa påverkar människa, miljö och samhälle. Under dagen diskuterades bl.a. cocktaileffekten, hotad fortplantningsförmåga, folkhälsa, samhällseko-nomiska konsekvenser och företags möjlighet att gå före. En paneldebatt med politiker och forskare avslutade dagen. Hela dagen livsändes och finns att se i efterhand.

Länsförbundsordförandekonferenser mmLänsförbundsordförandekonferensen är ett rådgivande organ till styrelsen i syfte att skapa samstämmighet och förankra ställningstagande i centrala frågor av miljöpolitisk karaktär inom föreningen eller beträffande förenings-utveckling. Under 2010 och 2011 har två konferenser per år hållits. Antalet deltagare var vid samtliga tillfällena ca 40 personer inkl. representanter från riksstyrelse och kansli.

Frågor som diskuterats var bl.a. inför valet 2010 och vad som händer ef-teråt, vargjakt, vindkraftsfrågor, frågor inför riksstämman 2010 och även uppföljning av stämmobesluten (policys, arbetsformer, resursfördelning mm), diskussioner om nätverken och läget i länsförbunden. På länsförbunds-ordförandekonferenserna finns alltid en fast punkt med länsförbundens er-farenhetsutbyte. På konferensen på våren 2011 var Naturskyddsföreningens trainee-grupp med.

I januari och december 2010 samt december 2011 anordnades tvådagars resor till Bryssel för länsförbundens representanter, deltagare ur traineepro-grammet och riksstyrelsens ledamöter. Grupperna besökte såväl parlamentet som kommissionen och träffade andra organisationer som är aktiva i Bryssel (bl.a. CAN, EEB, T&E), samt den svenska representationen.

Kretskonferensen 2010Konferensen genomfördes i Stockholm, med 101 deltagare från kretsar, läns-förbund, nätverk och riksstyrelse. Kretskonferensen 2010 hade två teman; idéutbyte och policypåverkan. Idéutbytet skede i form av gruppdiskussioner

88


där var och en fick berätta om sina bästa erfarenheter eller idéer. Allt doku-menterades och kommer att vara en del av en idébank. En del i arbetet hand-lade om att utveckla Naturskyddsföreningens policyer inom områdena kli-mat, skog, miljögifter och samverkan med företag och andra organisationer. Stämman i juni beslutade att flera av föreningens policyer skulle utvecklas, och deltagarna på Kretskonferensen bidrog med sina synpunkter till policy-arbetsgrupperna.

Kretskonferensen 2011Kretskonferensen hölls i Studiefrämjandets lokal Bryggarsalen i Stockholm, under rubriken ”Krets- och nätverkskonferens, rådslag för mobilisering”. Te-mat var att ta fram verktyg för att locka fram, samverka kring och genomföra idéer och projekt inom föreningen, för att nå ännu större kraft och genom-slag. 110 aktiva deltog från kretsar, länsförbund och nätverk. Sociala medier lyftes med en föreläsning och Naturvänliga veckan och Nya Naturkontakt presenterades. Resultatet från konferensen ligger till grund för rådslagen och stämman 2012.

Inför Durban: Sverige kan! Den 26 oktober 2011 kraftsamlade Naturskyddsföreningen för klimatet till-sammans med facket, näringslivet och Svenska kyrkan genom ett semina-rium om läget inför FN:s klimatmöte i Durban, Sydafrika. Det var en fullspäckad dag på Rival med senaste klimatnytt och där frågan om Sveriges position och vilja till handling lyftes. Sverige tappar farten i ”kli-matracet” medan flera andra länder ökar farten och ambitionerna. Bristen på och behovet av tydligt politiskt ledarskap och tydliga visioner syntes under dagens diskussioner. Ett lyckat seminarium där olika samhällsaktörer tog ett gemensamt ansvar för klimatfrågan och visade på att samarbeten över grän-ser är möjliga och nödvändiga.

89


11. Ekonomisk förvaltning

Intäkter, kostnader och resultat Naturskyddsföreningen har nu 192 000 medlemmar, en ökning från 2010 med 2000 personer. Omsättningen är ca 160 mkr (2010: 150 mkr). Medlemsintäk-ter och insamlingsintäkter står tillsammans för nästan hälften av föreningens intäkter. Föreningens verksamhet är helt beroende av såväl medlemmarnas aktiva arbete som det ekonomiska stödet från medlemmarna och andra gi-vare.

Insamlingsintäkterna uppgår till ca 32 miljoner, en tillfällig minskning från 2010. Den beror på att intäkterna från Postkodlotteriet som skulle erhål-lits 2011, redovisas först 2012. Då budgeterar vi 40 miljoner i sammanlagda insamlingsintäkter. Stora intäktsposter under insamlingar är gåvor från våra medlemmar i samband med medlemsavgiften, våra miljöfaddrar, sponsorer samt gåvor från testamenten.

Den internationella verksamheten, som till största delen är en form av vi-dareförmedlade bidrag från Sida (utbetalningar till samarbetsorganisationer i främst utvecklingsländer) omsätter mer än 53 mkr. Kostnaderna är något större beroende på att föreningen betalar en så kallad egeninsats. Det ekono-miska nettot av den internationella verksamheten ligger tämligen konstant över tiden, eftersom en ökning av intäkterna får som konsekvens att våra åta-ganden (utbetalningarna) ökar.

Miljöfonder är en avsättning som licenstagarna för Bra Miljöval El gör utö-ver licensavgiften för att lindra vattenkraftens negativa inverkan på miljön el-ler till energieffektiviseringsåtgärder. Pengarna går till konkreta miljöprojekt som godkänns av Naturskyddsföreningen. Intäkter från Miljöfonder uppgår 2011 till nästan 11 mkr (2010: 5 mkr). Beloppet ligger i årsredovisningen bland intäkter i raden ”Licensintäkter och övriga intäkter Bra Miljöval” och i not 4.

Verksamhetskostnaderna var totalt 162 mkr för 2011 (145 för 2010). Kost-nadsökningen och omsättningsökningen beror till stor del på att den inter-nationella verksamheten expanderat. Omsättningsökningen beror också på ökade intäkter från Miljöfonder (se ovan).

Verksamhetsresultatet 2011 blev plus 0,3 mkr (2010: 3,8 mkr). Finansnettot, det vill säga avkastningen på föreningens kapital, uppgick till

2 mkr 2011 att jämföras med 1,5 mkr 2010.

90


Eget kapitalFöreningen har inget vinstsyfte. Överskott enskilda år fonderas som eget ka-pital för att kunna användas de år ekonomin av någon anledning blir sämre eller om stora kostnadsåtaganden är motiverade. Underskott tas på samma sätt ur det egna kapitalet. Föreningen har 2011 ökat det egna kapitalet med det positiva nettoresultatet på 0,3 mkr. (2010: 5,3 mkr). Det egna kapitalet uppgår nu till 115,9 mkr (2010: 115,5 mkr).

Kapitalet är uppdelat under de fyra begreppen Donationskapital, Ända-målsbestämda medel, Värdesäkringskapital samt Balanserat kapital, se när-mare i årsredovisningen – balansräkningen och not 19. Donationskapital avser gåvor för vilka i huvudsak endast avkastningen får utnyttjas. Dona-tionskapitalet uppgår till 1,7 mkr (2010: 1,7 mkr). Ändamålsbestämda medel är den största kapitalposten med ett bokfört värde på 96,7 mkr (2010: 97,2 mkr). Beloppet består av ett antal poster som oftast har sitt ursprung i arv eller gåvor. Användningen är begränsad till och måste användas för vissa specifika ändamål.

Värdesäkringskapitalet är den buffert föreningen byggt upp för att möta eventuella framtida underskott. Värdesäkringskapitalet uppgår till 16,9 mkr (2010: 16,9 mkr).

Slutligen ingår Balanserat kapital, som är icke öronmärkta medel, helt fria att utnyttjas inom de ändamål och den verksamhet som föreningens stadgar föreskriver. Detta uppgår vid årets slut till 0,5 mkr (-0,3 mkr).

För en fullständig bild av Naturskyddsföreningens intäkter, kostnader, re-sultat och kapital, hänvisas till den separata Årsredovisningen.

Samarbeten, gåvor och bidrag.Bidrag och gåvor från medlemmar och andra enskilda är mycket viktiga för Naturskyddsföreningens ekonomi. Styrelsen vill på föreningens vägnar tacka för de många gåvorna och bidragen och för det förtroende som på så sätt vi-sats föreningen och dess verksamhet.

Naturskyddsföreningen samarbetar med olika företag och bedriver en om-fattande insamlingsverksamhet. För en närmare beskrivning av detta, se ka-pitlet ”Kommunikation”. En stor del av bidragen och gåvorna till föreningen är avsedda för specifika projekt eller verksamhetsområden/ändamål och hålls därför skilda åt i redovisningen.

Föreningen gör också en separat reviderad redovisning som lämnas till Svensk Insamlingskontroll (som beviljar 90-konton). Av redovisningen fram-går bl.a. hur mycket av föreningens insamlade medel som går till de olika ändamålen. Denna redovisning utsätts för två separata revisioner. För specifi-kation av insamlingsintäkter hänvisas också till not 2 i årsredovisningen och redogörelse i denna verksamhetsberättelse i kapitlet ”Kommunikation”.

91


Naturskyddsföreningen är medlem i branschorganisationen FRII som står för Frivilligorganisationernas Insamlingsråd. FRII:s nyckelord för etisk insam-ling är respekt, öppenhet, trovärdighet och kvalitet. Naturskyddsföreningen har också som medlem i FRII antagit en kvalitetskod som alla medlemmar i FRII redovisar i samband med årsredovisningen. Kvalitetskoden finns som separat dokument.

Föreningen får statsbidrag genom olika myndigheter och statliga verk. För specifikation hänvisas till noterna 5 och 6 i årsredovisningen. I huvudsak är bidragen riktade till specifika projekt. Inga allmänna bidrag erhålls.

Personal och kansliRiksföreningens kansli leds av en chef, tillika generalsekreterare (Svante Ax-elsson), och arbetar på uppdrag av styrelsen med uppgiften att verkställa de beslut som fattas av stämma och styrelse och som kommer till uttryck i verk-samhetsplanerna. För en närmare redogörelse över styrelsen, se avsnitt 10, rubriken ”styrelse, arbetsgrupper och expertråd”. Kansliet ska också ge ser-vice till medlemmar, styrelse och övriga förtroendevalda. En redogörelse för antal anställda, könsfördelning, sjukfrånvaro, löner och sociala kostnader till personal, styrelse och generalsekreterare samt övrig personal återfinns i not 9 i årsredovisningen.

FastigheterVid utgången av 2011 ägde Naturskyddsföreningen arton fastigheter. Några av dem är av stor betydelse för miljö och/ eller natur. Några få innehar vi endast tillfälligt innan avyttring i samband med att föreningen erhållit dem som en del av ett arv.

Här några av de långsiktiga och mest intressanta:• Osaby gård i Småland förvaltas genom ett särskilt avtal av Fören-

ingen Smålands Natur. På den del av fastigheten som inte är na-turreservat bedrivs ett FSC-certifierat skogsbruk med extra stora naturhänsyn. Smålands Natur arbetar för att öka besöksantalet vid gården och på det viset föra ut föreningens budskap. Bland annat ordnas varje år en Naturens Dag med ca 500 besökare. Stormarna Gudrun (2005) och Per (2007) fällde stora delar av skogen på Osa-by, både i reservatet och i den skötta skogen. Merparten av nedfal-len skog kommer att få ligga efter beslut från länsstyrelsen.

• Föreningen erhöll 2010 en skogsfastighet i Norrbotten, Viöny, ge-nom en gåva från en privatperson. Det är en ca 90 ha stor fastighet i Övertorneå kommun, som inte varit föremål för storskaligt skogs-bruk; endast viss husbehovsavverkning har förekommit. Delar av skogen är nyckelbiotop med naturvårdsavtal.

92


• Föreningens fastighet Idön på södra Gräsö i Roslagen skyddades formellt genom naturreservatsbildning under 2007. Den fortsatta förvaltningen av reservatet sker i samråd mellan länsstyrelsen och föreningen.

• För Naturskyddsföreningens fastighet Aktse, vid porten till Sareks nationalpark, har arbetet med att få till stånd ett naturreservat samt en utvidgning av nationalparken med Rapaälvens delta fort-satt. Tyvärr har det än så länge varit svårt att nå en slutlig upp-görelse med övriga markägare. Stugan står öppen för medlemmar året runt.

• Naturskyddsföreningens ö Lilla Karlsö utanför Gotlands västsida är naturreservat och öppen för besökare. På ön finns ett vandrar-hem öppet för såväl medlemmar som andra besökare. Guideverk-samheten på ön är Naturens Bästa-certifierad. Föreningen har fått stöd från länsstyrelsen i Gotlands län för guide- och tillsynsverk-samheten.

• Sandböte i Stockholms skärgård, som är naturreservat, överläts 2001 till Skärgårdsstiftelsen. Naturskyddsföreningen behåller dock genom ett hyresavtal nyttjanderätten till stugorna på Stora Sandböte, som används för uthyrningsverksamhet till medlem-mar, något som är mycket populärt – stugorna bokas snabbt hela säsongen. Föreningen hävdar också ängarna på ön och svarar för löpande underhåll mm.

Documents

Verksamhetsberättelse 2010–2011 - Naturskyddsföreningen · 2015. 6. 9. · 24 Riksstämma 2012: veRksamhetsbeRättelse 2010-2011 Skogsarbetet har haft fokusprojekt Hotade skogar,