0

1

1

Motioner och motionssvar på principprogrammet 1 2 3 PP1 - Men hippiesen då? (s.1) 4 Ja, jag vet, det nämns längre ner. Men jag tycker vi redan i portalmeningen ska nämna att vi också gillar miljömuppar och 5 hippies. 6 7 Jag yrkar: 8 Att första meningen i förslaget till principprogram på s.1 rad 5 stryks och ersätts med ”Ung Vänster är ett revolutionärt 9 ungdomsförbund med rötter i den kommunistiska delen av arbetarrörelsen, förankring i kvinnorörelsen och influenser av 10 miljö- och fredsrörelsen.” 11 12 August Flensburg (Ung Vänster Bromma-Ekerö) 13 14 Programkommitténs svar på motion PP1 15 Som motionären konstaterar, så skriver vi i det andra stycket i förordet om vilka rörelser och frågor som präglar oss som 16 förbund. I det nuvarande principprogrammet, radas arbetar-, kvinno-, freds- och miljörörelsen upp, som exempel på vilka 17 rörelser vi har förankring i, respektive influeras av. Vi tyckte att indelningen kändes lite missvisande och valde att ändra den. 18 Vi tycker att det finns en skillnad i hur vi förhåller oss till arbetarrörelsen jämfört med miljörörelsen och därför gjorde vi 19 denna förändring. Med motionärens förslag blir skillnaden i och för sig inte så stor, men man kommer åt samma poäng som 20 vi ville göra i förslaget – att tydliggöra att vi härrör ur arbetarrörelsen, är förankrade i kvinnorörelsen, men att vi också 21 influeras av andra rörelser. 22 23 Programkommittén yrkar: 24 Att bifalla motion PP1 25 26 PP2 - Motion angående principprogrammet (s.1) 27 Det är viktigt att inte glömma vår historia. 28 29 Jag yrkar: 30 Att första meningen i första stycket på s.1 rad 5 på första sidan ersätts med ”Ung Vänster är ett revolutionärt 31 ungdomsförbund med förankring i arbetarrörelsen och med influenser från 32 miljö-, freds- och kvinnorörelsen.” 33 34 Sara Bendib (Ung Vänster Kristianstad) 35 36 Programkommitténs svar på motion PP2 37 Programkommitténs tanke med att ändra den mening motionären vill föra in från det nuvarande programmet, var att 38 beskriva vår relation till och position i de olika rörelserna på ett sätt som bättre överensstämmer med vart förbundet faktiskt 39 står. Vi menar att vi är mer än influerade av kvinnorörelsen – vi är förankrade i den. Med vårt förslag på bifall till motion 40 PP1, tror vi också att motionärens intention tillgodoses. 41 42 Programkommittén yrkar: 43 Att avslå motion PP2 44 45 PP3 - Motion angående principprogrammet (s.1) 46 Tja, det kan ju vara värt att nämna. 47 48 Jag yrkar: 49 Att på s.1 rad 6 efter meningen som börjar med ”Ung Vänster är ett revolutionärt...” 50 föra in meningen ”Ung Vänster analyserar verkligheten och utformar sin politik med 51 hjälp av marxistiska och feministiska teorier.” 52 53 Sara Bendib (Ung Vänster Kristianstad) 54 55 Programkommitténs svar på motion PP3 56 Den mening motionären vill lägga till finns redan i programförslaget några rader längre ner, i det andra stycket i förordet. 57 Det vore onödigt att upprepa sig. 58 59 Programkommittén yrkar: 60 Att avslå motion PP3 61 62

2

PP4 - Ung Vänster är ingen syjunta (s.1) 1 Att skriva om att vår organisation har vuxit fram bland unga ”som i en social gemenskap vill verka för förändring” tycker jag 2 låter lite konstigt. Ung Vänster är inte något man går med i för att det är en social aktivitet, för att träffa nya människor och 3 fika. Att organisera sig i ett revolutionärt ungdomsförbund är, precis som PK skriver om, något man gör för att förändra sin 4 egen vardag, för att det tjänar ens intressen. Därför tycker jag att det låter bättre att helt enkelt skriva om unga som 5 tillsammans med andra kämpar för förändring 6 7 Jag yrkar: 8 Att på s.1 rad 7 ändra ”i en social gemenskap” till ”tillsammans med andra” 9 10 Thisbe Stadler (Ung Vänster Malmö) 11 12 Programkommitténs svar på motion PP4 13 Programkommittén vill gärna behålla formuleringen, som vi återanvänt från det nuvarande programmet. Det är sant att Ung 14 Vänsters funktion inte är att vara en plats för socialt umgänge, men att tolka meningen på det sättet som motionären gör, att 15 det skulle innebära att Ung Vänster är en syjunta eller fikaklubb, är samtidigt att dra stora växlar på formuleringen. Den 16 sociala gemenskap som Ung Vänster-medlemskapet innebär är inte oviktig och vi tycker att formuleringen är fin. 17 18 Programkommittén yrkar: 19 Att avslå motion PP4 20 21 PP5 - SPRÅK (s.1-23) 22 Det är fruktansvärt viktigt att vårt principprogram är välskrivet. I det nu liggande förslaget så är språket bitvis kackigt. Här 23 är lite ändringar som fixar biffen utan att ändra på innehållet. Och all ära åt redaktionskommittéer och sekreterare men 24 erfarenheten visar att det är lika bra att yrka in rättningar på rena stavfel också så att man är säker på att de inte mystiskt nog 25 fortfarande finns kvar i den tryckta versionen. 26 27 Jag yrkar 28 Att ”men vi har” på s.1 rad 11 stryks och ersätts med ”Samtidigt har vi” 29 Att ”en” på s.1 rad 21 stryks 30 Att ”organisering” på s.1 rad 29 stryks och ersätts med ”organiserad kamp” 31 Att ”och” på s.2 rad 17 ersätts med ”,” 32 Att på s.11 rad 8 efter ”och inom” stryks och ersätts med ”och” 33 Att ”således” på s.11 rad 38 stryks 34 Att ”könsmaktsordningen” s.13 rad 17 stryks och ersätts med ”de landvinningar som vunnits av kvinnor” 35 Att kommatecknet på s.15 rad 8 stryks 36 Att det på s.23 sätts en punkt sist på rad 24 37 38 August Flensburg (Ung Vänster Bromma-Ekerö) 39 40 Programkommitténs svar på motion PP5 41 Programkommittén tackar och tar emot språkliga förbättringar. Vad gäller den sjunde att-satsen passar vi på att ytterligare 42 skärpa till formuleringen. Fascister uttrycker ju inte bara intresse för att vrida tillbaka klockan för landvinningar som kvinnor 43 – eller kvinnorörelsen kanske man snarare ska säga – har uppnått, utan de driver också en sådan politik. 44 45 Programkommittén yrkar: 46 Att bifalla motion PP5:s första att-sats 47 Att bifalla motion PP5:s andra att-sats 48 Att bifalla motion PP5:s tredje att-sats 49 Att bifalla motion PP5:s fjärde att-sats 50 Att bifalla motion PP5:s femte att-sats 51 Att bifalla motion PP5:s sjätte att-sats 52 Att bifalla motion PP5:s åttonde att-sats 53 Att bifalla motion PP5:s nionde att-sats 54 Att på s.13 rad 17 ersätta ”och konsekvent uttryckt männens intresse av att vrida tillbaka klockan för könsmaktsordningen” 55 med ”och konsekvent drivit en politik för att pressa tillbaka kvinnors rättigheter och de landvinningar som kvinnorörelsen 56 har uppnått” 57 Att därmed anse motion PP5 besvarad 58 59 PP6 - Motion angående principprogrammet (s.1) 60 Miljöpolitik kommer alltid att vara en viktig del av Ung Vänsters politik, och är inte någonting vi bara pratar om just nu 61 därför att det är på tapeten. Vi tycker att meningen: ”Insikten om de allvarliga miljöproblemen präglar också vår politik.” 62 säger att miljön är viktig just nu när vi har stora miljöproblem, men förklarar inte att miljöfrågor är någonting man alltid 63 måste jobba med. Därför tycker vi att vår skrivning är lämpligare, även om den säkert går att formulera annorlunda om man 64 vill. 65

3

1 Vi yrkar: 2 Att på s.1 rad 14 ändra meningen som lyder: ”Insikten om de allvarliga miljöproblemen präglar också vår politik.” till: 3 ”Miljöhänsyn är också någonting som alltid präglar vår politik.” 4 5 Paulina Henrichsén och John Edström (Ung Vänster Linköping) 6 7 Programkommitténs svar på motion PP6 8 Programkommittén menar inte med sin skrivning om insikten om de allvarliga miljöproblemen, att det är något vi arbetar 9 med nu för att det ”är på tapeten”, som motionärerna formulerar det. Tvärtom – så länge vi har miljöproblem, är det 10 någonting Ung Vänster tar på allvar – oavsett om det är på tapeten eller inte. Det är snarare det som är tanken med 11 meningen, och vi tycker att det är en skarpare formulering än att säga att vi tar miljöhänsyn. 12 13 Programkommittén yrkar: 14 Att avslå motion PP6 15 16 PP7 - Marxism, feminism... och miljö? (s.1) 17 Jag tycker att det är märkligt att i samma andetag som man pratar om att vi förstår verkligheten genom att använda oss av 18 marxistiska och feministiska teorier skriva att insikten om miljöproblemen också präglar vår politik. Att jobba för en hållbar 19 utveckling är viktigt för vår organisation, men är knappast att jämställa med de teorier vi använder för att förstå, och 20 förändra, hela samhället. Marxismen och feminismen är våra grundläggande analysverktyg och kan appliceras på alla 21 politiska frågor, exempelvis kan vi använda marxismen för att förstå miljöproblemen – men jag har svårt att se hur man ska 22 analysera marxismen ur ett miljöperspektiv. 23 24 Jag yrkar: 25 Att på s.1 rad 14 flytta meningen som lyder ”Insikten om de allvarliga miljöproblemen präglar också vår politik” till rad 12 26 (s.1) efter ”…internationalism” 27 28 Thisbe Stadler (Ung Vänster Malmö) 29 30 Programkommitténs svar på motion PP7 31 Programkommittén instämmer – konstaterandet att insikten om allvarliga miljöproblem också präglar vår politik passar 32 bättre att stå i anknytning till den mening där vi beskriver andra frågor och områden, som vår organisation präglas av. 33 34 Programkommittén yrkar: 35 Att bifalla motion PP7 36 37 PP8 - Vi är kommunister, och vi är stolta (s.1) 38 I programkommitténs förslag till förord skriver man inte längre att vi, när vi pratar om det klasslösa samhället som vårt mål, 39 syftar på det kommunistiska samhället. Jag har svårt att förstå varför man har valt att inte skriva ut det. Kampen för 40 kommunismen är vår rörelses mål, överordnat alla delmål och krav. Bakom vår politiska praktik och de frågor vi driver måste 41 det ligga en stor medvetenhet om varför vi gör det – annars förlorar rörelsen sitt syfte. Principprogrammet ska vara ett 42 verktyg som vi kan använda oss av för att kunna analysera samhället, och omsätta våra teorier till praktik. Det ska också vara 43 ett forum där vi slår fast vår långsiktiga strategi och våra mål. Därför anser jag att det är av yttersta vikt att vi i förordet slår 44 fast att det är just det kommunistiska samhället vi strävar efter, precis som att vi skriver in att vi är marxister och feminister. 45 46 Jag yrkar: 47 Att på s.1 rad 14 lägga till följande mening ”Vårt mål är ett klasslöst samhälle, fritt från förtryck – ett kommunistiskt 48 samhälle.” 49 Att på s.1 rad 18 stryka sista meningen 50 51 Thisbe Stadler (Ung Vänster Malmö) 52 53 Programkommitténs svar på motion PP8 54 Motionen besvaras efter PP24 55 56 PP9 - Ett klasslöst samhälle utan förtryck är kommunistiskt (s.1) 57 I förordet till principprogrammet skriver programkommittén i sitt förslag att vårt mål är ett klasslöst samhälle, fritt från 58 förtryck. Detta är det säkerligen ingen inom organisationen som finner missvisande, däremot menar jag att det är underligt 59 att förslaget utesluter att kalla ett sådant samhälle för vad det just är, nämligen kommunistiskt. Detta har helt sonika tagits 60 bort från det tidigare förordet, som klart och tydligt förklarar att en självständig analys och en socialistisk ideologi är mycket 61 viktiga delar i kampen mot kapitalismen, för ett klasslöst samhälle i ekologisk balans och fritt från alla former av förtryck, ett 62 kommunistiskt samhälle. Jag tror att det skulle vara olyckligt att utesluta detta begrepp eftersom det konkretiserar vad vårt 63 mål faktiskt är, vad för samhälle vi vill uppnå. Samtidigt innebär ett uteslutande av detta begrepp att vi faktiskt förhåller oss 64 till våra motståndares smutskastning och förakt för vår rörelse samt deras agenda, för vilken annan anledning till att utesluta 65

4

begreppet kan jag inte se. 1 2 Jag yrkar: 3 Att på s.1 rad 16 ändra stycket till ”Ung Vänster, Vänsterpartiet och Vänsterns Studentförbund är tre självständiga delar av 4 samma rörelse. Tillsammans arbetar vi i vår vardag för socialism och kvinnofrigörelse. I det här programmet försöker vi 5 bygga vidare på tidigare erfarenheter, förnya vår analys och skapa en helhetsbild av våra värderingar och metoder, vår 6 samhällssyn och vårt mål. Programarbetet är inte något som avslutas i och med en kongress utan är en del i en ständigt 7 pågående process för att utveckla vår analys och vår ideologi. En självständig analys och en socialistisk ideologi är mycket 8 viktiga delar i kampen mot kapitalismen, för ett klasslöst samhälle i ekologisk balans och fritt från alla former av förtryck, ett 9 kommunistiskt samhälle.” 10 11 Sebastian Rapp (Ung Vänster Sundbyberg) 12 13 Programkommitténs svar på motion PP9 14 Motionen besvaras efter PP24 15 16 PP10 - Motion angående principprogrammet (s.1) 17 Det är inte vår sak att avgöra vad Vänsterpartiet och Vänsterns studentförbund är för något och vad de tycker. Självklart kan 18 vi slå fast att Ung Vänster kämpar för socialism och kvinnofrigörelse och att vi är självständiga gentemot nämnda 19 organisationer. Men det blir fel att i ena meningen slå fast deras självständighet gentemot varandra och i nästa mening 20 tillskriva dem strategi och ideologi. De har sina egna kongresser och principprogram för det. VSF har t ex tre ”ben” medan 21 vi står på två, feminismen och socialismen. Skulle vi acceptera att VSF eller VP tillskrev oss olika politiska ståndpunkter eller 22 arbetssätt? 23 24 Jag yrkar: 25 Att ersätta stycket på s.1 rad 16-18 med följande text: ”Ung Vänster är självständigt gentemot Vänsterpartiet och Vänsterns 26 Studentförbund men en del av samma samhällsomdanande rörelse. I denna rörelse fyller Ung Vänster flera viktiga 27 funktioner och vi vet att en enad kamp för politiska idéer och krav är viktig för vår framgång.” 28 29 Jesper Hillbom (Ung Vänster Malmö) 30 31 Programkommitténs svar på motion PP10 32 Programkommitténs avsikt med att nämna relationen till våra ”familjemedlemmar” Vänsterpartiet och VSF i inledningen av 33 principprogrammet, är inte att tillskriva dem ståndpunkter och strategier. Vi har också svårt att tänka oss att vare sig partiet 34 eller studentförbundet skulle ta illa upp av att vi konstaterar att vi arbetar tillsammans med dem för socialism och 35 kvinnofrigörelse – även om de har fler ben och prioriteringar. Men för all del, vi vill inte riskera att missförstås, utan föreslår 36 att vi formulerar om meningarna. Vi vill dock inte styrka den sista meningen om vårt mål, utan föreslår att motionärens text 37 endast ersätter de två första meningarna och att den sista meningen flyttas till stycket ovan. 38 39 Programkommittén yrkar: 40 Att bifalla motion PP10 med ändringen att texten ersätter s.1 rad 16-17, meningarna ”Ung Vänster (…) kvinnofrigörelse” 41 Att meningen på s.1 rad 18: ”Vårt mål (…) förtryck” flyttas till rad 14, sist i stycket 42 Att därmed anse motion PP10 besvarad 43 44 PP11 - Motion angående principprogrammet (s.1) 45 Att definiera de begrepp som används både av och mot oss är en viktig del i strävan efter ett enat förbund. Ofta uppstår 46 diskussionen om vilka som är kommunister och vad som är kommunism. Debatten är i sig ointressant att gång på gång ta 47 och därför är en gemensam definition av begreppet viktig för förbundet. 48 49 Jag yrkar: 50 Att från s.1 rad 17 stryka meningen som börjar med ”Vårt mål...” och där lägga till följande mening ”En självständig analys 51 och en socialistisk ideologi är mycket viktiga delar i kampen för ett klasslöst samhälle i ekologisk balans och fritt från alla 52 former av förtryck, ett kommunistiskt samhälle.” 53 54 Jesper Hillbom (Ung Vänster Malmö) 55 56 Programkommitténs svar på motion PP11 57 Motionen besvaras efter PP24 58 59 PP12 - Det kommunistiska samhället (s.1) 60 Då det är det kommunistiska samhället vi vill uppnå bör detta också finnas med tidigt i principprogrammet för att undvika 61 att tvivel uppstår kring detta. Det klasslösa samhället, fritt från förtryck är det marxistiska och kommunistiska samhället. 62 63 Vi yrkar: 64 Att det efter meningen som avslutas med ”… fritt från förtryck.” i förordet på s.1 rad 18 läggs till följande mening (ny 65

5

mening): ”Det är det kommunistiska samhället.” 1 2 Sebastian Brandt, Henrik Jonsson och Erik Lundberg (Ung Vänster Lund) 3 4 Programkommitténs svar på motion PP12 5 Motionen besvaras efter PP24 6 7 PP13 - Produktivkrafternas utveckling då? (s.1) 8 Klart det lönar sig med kamp, vi får inte vara deterministiska. Men det är lika illa om vi blir för idealistiska och nuvarande 9 skrivning låter nästan individualistisk. 10 11 Jag yrkar: 12 Att ”Mänsklig handling” på s.1 rad 30 stryks och ersätts med ”Social kamp” 13 14 August Flensburg (Ung Vänster Bromma-Ekerö) 15 16 Programkommitténs svar på motion PP13 17 Stycket som avslutas med att konstatera att mänsklig handling driver historien framåt, handlar om just det som motionären 18 vill föra in. Det går att läsa meningen på det sätt som motionären gjort, men i sammanhanget av ett stycke som just handlar 19 om att det är organiserad, social kamp som krävs för att åstadkomma förändring, så ser vi inte risken som särskilt stor att 20 man ska missuppfatta Ung Vänster som idealister eller individualister. Snarare framgår det att det är mänsklig handling i 21 form av just social kamp som avses. 22 23 Programkommittén yrkar: 24 Att avslå motion PP13 25 26 PP14 - Och VSF? (s.1) 27 Det är bra att vara konsekvent. Antingen pratar vi om oss eller om hela familjen. 28 29 Jag yrkar: 30 Att ”och vänsterpartiet” på s.1 rad 35 stryks 31 32 August Flensburg, Ung Vänster Bromma-Ekerö 33 34 Programkommitténs svar på motion PP14 35 Som motionären konstaterar: det är bra att vara konsekvent. 36 37 Programkommittén yrkar: 38 Att bifalla motion PP14 39 40 PP15 - Motion angående principprogrammet (s.1) 41 42 Jag yrkar: 43 Att på s.1 rad 39 ersätta ordet ”reformkrav” med ordet ”krav” 44 Att stryka meningen på s.1 rad 42 som börjar ”Undantag finns inom till exempel...” 45 46 Sara Bendib (Ung Vänster Kristianstad) 47 48 Programkommitténs svar på motion PP15 49 Vi förstår inte riktigt poängen med de förändringar som motionären föreslår. Reformkrav och krav är ju i stort sett 50 synonyma begrepp och vi menar att det finns en viktig poäng i den mening som motionären vill stryka. 51 52 Programkommittén yrkar: 53 Att avslå motion PP15 54 55 PP16 - Vårt ena ben (s.1-7) 56 Vi tycker det är bra att programkommittén har försökt integrera feminismen mer i sitt förslag till principprogram. Tyvärr 57 tycker vi inte att man har nått hela vägen fram och därför har vi har försökt förbättra förslaget i det hänseendet. Vi ser också 58 en tydlig tendens – i Ung Vänsters program, dokument och studiehäften – att feminismen alltid placeras sist. Vi menar inte 59 att feminismen alltid måste vara först, men som vårt ena ben ska feminismen dels genomsyra alla andra ämnen men bör 60 också rimligtvis vara bland de första sakerna vi nämner nästan oavsett ämne – inte något som vi slänger in på slutet som nån 61 brasklapp. Vårt förslag gör inte principprogrammet perfekt, men vi har på olika sätt försökt bättra på skrivningarna och 62 flytta upp det feministiska perspektivet högre upp på agendan. Det ska framgå när vi analyserar vår omvärld att feminismen 63 är vårt ena ben och inte det tredje hjulet. 64 65

6

Vi yrkar: 1 Att på s.1, rad 39, ”protest-, miljö och kvinnorörelser” stryks och ersätts med ”kvinno-, miljö och proteströrelser” 2 Att på s.5, rad 28-29, flytta upp det stycket så att det tillsammans med stycket som slutar på rad 26, blir ett enda stycke 3 Att på s.5, rad 41, meningen som börjar med ”Precis som...” stryks och ersätts med ”Alla hittillsvarande samhällen har 4 präglats av könsmaktsordningen, vilket innebär att den varit avgörande för hur samhället har organiserats.” 5 Att på s.5, rad 48, efter ”... motstånd mot könsmaktsordningen.” stycket delas och görs till två stycken 6 Att på s.5, rad 53, meningen som börjar med ”På precis samma sätt...” stryks och ersätts av ett helt nytt stycke med följande 7 text: ”Könsmaktsordningen och klassamhället är båda sociala strukturer, som skapats och upprätthålls av oss människor, det 8 innebär att det är möjligt för oss att riva upp och avskaffa dem.” 9 Att texten på s.7 rad 28-41 flyttas upp så att den hamnar mellan stycket som slutar på rad 5 och stycket som börjar på rad 7 10 på samma sida 11 Att de tre första meningarna på s.8 rad 1-3 stryks och ersätts med följande text: ”Staten medverkar till att organisera 12 borgarklassens makt men eftersom könsmaktsordningen även genomsyrar borgarklassen så blir det framförallt mäns makt 13 som organiseras. Samtidigt organiserar staten hela samhället och har därmed både en förtryckande och social funktion. 14 Dubbelheten gör det svårare att upptäcka statens roll som upprätthållare av både klassamhället och könsmaktsordningen. ” 15 Att den första meningen på s.8, rad 28, stryks och ersätts med följande text: ”Vårt socialistiska och feministiska alternativ 16 kräver upprivandet av könsmaktsordningen, brytandet av borgarklassens makt och byggandet av en samhällsordning där 17 folkmajoriteten blir den bestämmande och avgörande kraften på samhällslivets alla nivåer.” 18 Att meningen på s.10, rad 25, som börjar med ”Ung Vänster menar…” stryks och ersätts med följande text: ”Kvinnors 19 högre ohälsa är en direkt konsekvens av könsmaktsordningen och därför är det framförallt kvinnor som drabbas när 20 välfärden nedmonteras och ohälsotalen stiger” 21 Att stycket på s.14, rad 5-10, stryks och ersätts med följande stycke: ”Den globala ekonomin är tydligt präglad av 22 könsmaktsordningen. Kvinnor utgör idag majoriteten av alla fattiga och äger mindre en procent av världens egendomar. 23 Fastän kvinnor utför den största delen av allt arbete tjänar de endast en tiondel av inkomsterna. Till stor del beror det på att 24 kapitalet profiterar på kvinnors underordning i länder med dålig arbetslagstiftning, låga löner och usla arbetsvillkor. Kvinnor 25 är därtill starkt underrepresenterade i de fora där beslut kring den internationella ekonomin fattas, det gäller såväl i 26 transnationella bolagsledningar, som i institutioner som IMF, WTO, Världsbanken och EU.” 27 Att följande text läggs till i början av stycket på s.14 rad 12: ”Det har också funnits en utveckling mot en global 28 arbetsdelning och en starkare ideologisk dominans för kapitalets politiska företrädare. Den globala arbetsdelningen har till 29 exempel inneburit att antalet industriarbetare i världen som helhet har ökat kraftig medan det minskat i nord. ” 30 Att stycket på s.14, rad 26-31 stryks 31 Att på s.18, rad 19, efter ”Idag är det höginkomsttagarna” följande text läggs till: ”och då framför allt män” 32 33 Amanda Möllenhoff (Ung Vänster Tensta-Rinkeby-Spånga), August Flensburg (Ung Vänster Bromma-Ekerö), Christel Westerberg (Ung 34 Vänster Norrmalm), David Gaharia (Ung Vänster Hammarby-Skarpnäck), Dina Viksten och Yrsa Rasmussen (Ung Vänster Hägersten-35 Skärholmen) och Johanna Granbom (Ung Vänster Södermalm) 36 37 Programkommitténs svar på motion PP16 38 Programkommittén välkomnar motionärernas ambition att ytterligare integrera vår feministiska analys i programmet. 39 Samtidigt är många av motionärernas yrkanden rent språkliga och flyttar stycken, utan att förändra innehållet på annat sätt 40 än att feminismen nämns längre upp i programmet, jämfört med programförslaget. Programkommittén menar att det i 41 många fall spelar ganska liten roll om den feministiska analysen står skriven på det ena eller andra stället, men några av 42 motionärernas ykanden om att flytta texter gör programmet mer lättläst och därför föreslår vi bifall av dessa yrkanden. 43 Andra texter tycker vi ska ligga kvar. Det gäller till exempel att-sats 4, där den föreslagna styckesindelningen gör att två 44 meningar som innehållsligt hänger ihop, delas upp. Att-sats 7 handlar om att staten upprätthåller könsmaktsordningen. Den 45 analysen återfinns redan några rader längre ner i programförslaget, och vi föreslår därför att att-satsen avslås. I att-sats 10 46 slår motionärerna ihop två av programförslagets stycken, till att bli ett stycke som handlar om kvinnor i den globala 47 ekonomin. Genom den förändringen, så tar man ut stycket om hur kapitalet profiterar på kvinnors underordning ur 48 sammanhanget som beskriver s.k. exportzoner i tredje världen. Det tycker vi vore synd. 49 50 Programkommittén yrkar: 51 Att bifalla motion PP116:s första att-sats 52 Att bifalla motion PP116:s andra att-sats 53 Att bifalla motion PP116:s tredje att-sats 54 Att avslå motion PP116:s fjärde att-sats 55 Att avslå motion PP116:s femte att-sats 56 Att bifalla motion PP116:s sjätte att-sats 57 Att avslå motion PP116:s sjunde att-sats 58 Att bifalla motion PP116:s åttonde att-sats 59 Att bifalla motion PP116:s nionde att-sats 60 Att avslå motion PP116:s tionde att-sats 61 Att avslå motion PP116:s elfte att-sats 62 Att avslå motion PP116:s tolfte att-sats 63 Att bifalla motion PP116:s trettonde att-sats 64 65

7

PP17 - Antirasism med Folkpartiet? (s.1) 1 Vi tycker att det är konstigt att efter ett stycke om problematiken med att samarbeta blocköverskridande följs av ett stycke 2 som säger motsatsen. Vad den meningen säger är att ett samarbete med t.ex. Folkpartiet, vars integrationspolitik på många 3 plan är densamma som Sverigedemokraterna alltid är önskvärt. Det tycker inte vi. 4 5 Vi yrkar: 6 Att på s.1, rad 42 stryka meningen som börjar med ”Undantag finns” och slutar med ”alltid är önskvärd” 7 8 Daniel Månsson (Ung Vänster Helsingborg), Linn Fristedt (Ung Vänster Landskrona) och Alexandra Kronqvist (Ung Vänster Kristianstad) 9 10 Programkommitténs svar på motion PP17 11 Motionen besvaras efter PP21 12 13 PP18 - Blocköverskridande samarbete vid antifascism (s.1) 14 Tror för det första att ni syftar på ”folkfront” med blocköverskridande samarbete och inte enhetsfront. 15 16 Vi ska inte använda blocköverskridande samarbeten alltför ofta. Vi har inte samma syn på rasismen, dess ursprung, hur den 17 ska bemötas, varför den finns som de borgerliga. De beskyller oftast individerna som är fascister och inte samhället och 18 högerpolitiken. Istället ska vi ta tillfället i akt att vid fascistiska sammankomster komma med riktiga lösningar och beskylla 19 kapitalismen för rasism. De borgerliga har inget emot ett lite smårasistiskt samhälle där man kan betala vissa lite mindre och 20 där vissa i samhället får ta vissa yrken beroende på etniskt ursprung. Sen har vi Folkpartiet som inte heller är speciellt 21 mysiga, som kräver svensktest och hårdare tag. 22 23 Vi riskerar att urvattna antirasismen till att vi står och håller varandra i händerna och sjunger ”We shall overcome” och det är 24 inte önskvärt för ett socialistiskt och revolutionärt förbund, vi ska istället stå och peka med hela handen mot den riktiga 25 boven, kapitalismen, nedskärningspolitiken och den rådande ideologin i Europa. Vi kan inte beskylla symptomet 26 (fascisterna, rasisterna) för rasismen utan måste skylla på sjukdomen som är kapitalismen och klassamhället. 27 28 Vi riskerar även att framstå som oseriösa och typiska politiker som säger det folk vill höra när vi ena dagen står med 29 moderater och annat blått och demonstrerar mot rasism för dagen därpå argumentera mot dem för att de för en politik som 30 gynnar rasism. Givetvis kan blocköverskridande samarbete fungera ibland, men då gäller det de tyngsta 31 nazistorganisationerna i Sverige, inte partier som försöker vara seriösa och ta debatten. Jag syftar då på de riktiga 32 våldsnazisterna. 33 34 Jag yrkar: 35 Att vi stryker meningen ”Undantag finns inom till exempel det antifascistiska arbetet, där en enhetsfront tillsammans med 36 alla försvarare av redan vunna demokratiska fri- och rättigheter alltid önskvärd.” på s.1 rad 42 37 38 Mohammed Mahmoud (Ung Vänster Karlskrona) 39 40 Programkommitténs svar på motion PP18: 41 Motionen besvaras efter PP21 42 43 PP19 - Håll koll på begreppen PK! (s.1) 44 En enhetsfront är ett samarbete inom arbetarrörelsen. I en folkfront är även progressiva borgerliga krafter välkomna. 45 46 Jag yrkar: 47 Att på s.1 rad 43 i förslaget till nytt principprogram byta ut "enhetsfront" mot "folkfront" 48 49 Bobbo Malmström (Ung Vänster Frölunda) 50 51 Programkommitténs svar på motion PP19: 52 Motionen besvaras efter PP21 53 54 PP20 - Blanda inte ihop äpplen och päron (s.1) 55 Enhetsfront är en front, ett samarbete, mellan kommunister och andra progressiva rörelser, det vet till och med wikipedia 56 och antagligen även PP – men ibland blir det hjärnstopp och knas. Om vi vill samarbeta med miljöpartiet, kyrkan och 57 folkpartiet ”liberalerna” så ska vi inte ge dem onödig cred. På tal om hjärnstopp så kom jag inte på det ultimata ordet som 58 jag egentligen tänkte skriva in, så kan det gå kl 23:46 den 23 mars. 'Front' är iallafall tio gånger bättre än ”enhetsfront” för då 59 använder vi åtminstone ett korrekt ord. 60 61 Jag yrkar: 62 Att ordet ”enhetsfront” stryks på s.1 rad 43 i förslaget till principprogram och byts ut mot ”front” 63 64 Göran Söderberg (Ung Vänster Malmö) 65

8

1 Programkommitténs svar på motion PP20: 2 Motionen besvaras efter PP21 3 4 PP21 - Fuck Fascismen 4-ever! (s.1) 5 Det är inte ALLTID bäst med enhetsfront med borgare. Men ofta är det så. Vi bedöma från fall till fall snarare än att binda 6 upp oss att fira nationaldagen med CUF & CO varje år från och med nu om de skulle vilja det. 7 8 Jag yrkar: 9 Att ”alltid” på s.1 rad 44 byts ut mot ”ofta” 10 11 August Flensburg (Ung Vänster Bromma-Ekerö) 12 13 Programkommitténs svar på motionerna PP17-PP21: 14 Motionerna PP17-PP21 berör samma stycke, och vill stryka eller ändra i meningen om en enhetsfront i det antifascistiska 15 arbetet. För det första menar vi att det är mindre viktigt vad strategin kallas, än vad meningen innebär. Motionen PP19 vill 16 ersätta ”enhetsfront” med ”folkfront”, PP20 vill skriva kort och gott ”front”, medan motionären bakom PP21 i sitt förslag 17 behåller begreppet ”enhetsfront”. Vi föreslår att begreppet byts ut mot ”gemensam front”, även om det som sagt inte är 18 särskilt avgörande vad vi kallar strategin – vi tror att såväl motionärerna, som andra som läser programmet förstår vad som 19 menas oavsett. 20 21 Så till innebörden av stycket. Poängen med skrivningen, är att konstatera att det finns tillfällen och frågor där det är viktigt 22 att vi samarbetar utanför arbetarrörelsens ramar, utan lierar oss med andra som ställer sig bakom viktiga krav eller principer. 23 Det kan handla om att samarbeta med kyrkan i asylfrågor, med borgerliga partier i protester mot krig – som i fallet med 24 Irak-kriget, där centerpartiet deltog i de stora demonstrationerna, för att nämna ett par exempel. Programkommittén menar 25 inte att vår antirasistiska strategi ska vara att ställa alla politiska partier på rad i gemensam aktion mot Sverigedemokraterna – 26 det skulle mycket väl kunna ha motsatt verkan. I många fall är det bättre om breda, folkligt förankrade rörelser som facket är 27 de som organiserar och står bakom sådana aktiviteter, eftersom risken annars bl.a. är att bilden av ett etablissemang mot ett 28 litet ”utsatt” parti stärks. Det innebär dock inte att en riktig strategi är den som motionären bakom PP18 föreslår – att som 29 antirasistisk strategi ”peka med hela handen mot den riktiga boven, kapitalismen”. Att göra antirasism till en renodlad 30 vänsterfråga, är att göra antirasismen en björntjänst. Att även människor som röstat på ett borgerligt parti kan delta i 31 antirasistiska arrangemang, är viktigt. Likaså att det finns liberaler som kämpar mot rasism. Vår roll måste vara att få fler att 32 ta ställning mot rasism, inte att göra antirasismen till ett snävt ställningstagande endast för trogna socialister. 33 34 PP17 säger att det är konstigt att ”ett stycke om problematiken med att samarbeta blocköverskridande följs av ett stycke som 35 säger motsatsen”. Programkommittén håller inte med. Poängen är ju att det finns tillfällen, då det är rätt att bredda kraven 36 eller parollerna, så att alla som försvarar demokratiska fri- och rättigheter kan ställa upp bakom dem. Ett exempel är 37 debatten om integritetsfrågor. I de stora protesterna mot FRA-lagen, fanns såväl socialister, som liberaler med, enade i 38 motståndet mot statlig övervakning och i försvar av den personliga integriteten. Skulle vi då ha ställt oss vid sidan av 39 protesterna, i protest mot att de liberaler som deltog, inte gjorde det utifrån samma ideologiska grundsyn som vi? 40 41 Till sist tror programkommittén inte att det finns någon överhängande risk att vi skulle tolka vårt eget program så som 42 motionären bakom PP21 lite ironiskt gör; att vi skulle binda upp oss att fira nationaldagen med CUF varje år. Men för 43 tydlighetens skull, instämmer vi i förslaget att ändra ”alltid” till ”ofta” 44 45 Programkommittén yrkar: 46 Att på s.1 rad 44 ersätta ”enhetsfront” med ”gemensam front” 47 Att bifalla motion PP21 48 Att därmed anse motionerna PP17, PP18, PP19 och PP20 besvarade 49 50 Förbundsstyrelsens kommentar motionerna PP17-21 51 Motionärerna kritiserar skrivningarna i förslaget till principprogram som handlar om blocköverskridande samarbeten i 52 samband med antifascistiskt arbete. Förbundsstyrelsen menar att principen om att vi ibland kan samarbeta med 53 borgerligheten – vilket, trots att begreppet ”utanför arbetarrörelsen” också innefattar ex kyrkan, tycks vara det motionärerna 54 vänder sig emot – är viktig för våra möjligheter att bekämpa rasism och främlingsfientlighet. Att samla många under breda 55 paroller mot rasism och fascism har visat sig fungera bra och bland annat hjälpt oss att, tillsammans med organisationer och 56 partier utanför arbetarrörelsen, stoppa avvisningar. Förbundsstyrelsen menar att vi måste bygga samarbeten utifrån vad som 57 är strategiskt riktigt och i relation till våra syften, därför vill vi inte utesluta möjligheten till breda allianser. 58 Förbundsstyrelsen föreslår kongressen: 59 Att bifalla programkommitténs svar på motionerna PP17-21 60 61 PP22 - Vår organisationsmodell: den demokratiska centralismen (s.1) 62 I förordet till det nya förslaget till principprogram beskrivs hur vår organisation är uppbyggd, 63 hur den skapats, samt vilka mål vi har med denna organisationsmodell. Vi håller med om att ”Målet är en effektiv och 64 demokratisk organisation”, och vill därför beskriva den mer utförligt. Vår organisationsmodell är den demokratiska 65

9

centralismen vilken innebär: frihet i diskussion, enighet i handling, samt att högre instans bestämmer över lägre instans. Frihet, för att 1 varje medlem ska få möjlighet att tillsammans och i diskussion med andra forma vår verksamhet och teori. Enighet, för att 2 försäkra oss om att demokratiskt fattade beslut också genomförs men också för att vi inte är en diskussionsklubb utan ett 3 förbund som vill – genom praktisk handling - förändra verkligheten i grunden och då krävs ett enhetligt uppträdande. Högre 4 instans bestämmer över lägre instans då det representerar fler medlemmar, och därmed är mer förankrat i förbundet. Ett 5 enhetligt agerande förutsätter förankring i förbundet. 6 7 Vårt förbund är inte enbart uppbyggt på de lärdomar och principer som de senaste 100 årens 8 klasskamp har fört med sig, utan även kvinnokampen. Kvoteringen av styrelserna, och vårt 9 internfeministiska arbete är exempel på detta. 10 11 Vi yrkar: 12 Att på s.1 rad 46 i förslaget till principprogram efter ”principer” lägga till ”, och 13 lärdomar” samt efter ”klasskamp” lägga till ”, och kvinnokamp” 14 Att på s.1 rad 49 i förslaget till principprogram efter ” verkställer dem.” lägga 15 till en mening som lyder: ”Vår organisationsmodell, den demokratiska centralismen, kan sammanfattas i att högre instans 16 beslutar över lägre instans, och att frihet i diskussion men enighet i handling råder.” 17 18 Mazdak Farrokhzad (Ung Vänster Frölunda), Annika Fägerlind (Ung Vänster Kortedala-Gamlestan-Bergsjön) och Gustav Landström (Ung 19 Vänster Centrum-Östra) 20 21 Programkommitténs svar på motion PP22: 22 Programkommittén ser inget värde av att föra in begreppet ”demokratisk centralism” i principprogrammet. I våra stadgar 23 finns det tydligt beskrivet hur Ung Vänster är organiserat: 24 ”Den inre demokratin innebär att minoriteten följer majoritetens beslut och att lägre instans följer beslut fattade av högre instans. Den innebär 25 också att majoriteten respekterar minoriteten och att högre instans inte fattar beslut i frågor som enbart rör lägre instans. Lägre instans har rätt 26 att överklaga beslut som fattas av högre instans.” (§1) Att sammanfatta de här organisatoriska principerna i principprogrammet, 27 känns överflödigt och programkommittén är heller inte enig med motionärerna om att vår organisationsmodell kan 28 sammanfattas på det sätt som motionärerna gör: ”att högre instans beslutar över lägre instans, och att frihet i diskussion 29 men enighet i handling råder”. Stadgans formulering av vår organisationsmodell är både bättre till innehåll och hör bättre 30 hemma just där. Vidare ser vi inte vad användandet av ett leninistiskt begrepp som för många väcker fler frågor än det ger 31 svar skulle tillföra programmet. 32 33 Programkommittén yrkar: 34 Att bifalla motion PP22 första att-sats 35 Att avslå motion PP22 andra att-sats 36 37 Förbundsstyrelsens kommentar på PP22: 38 Förbundsstyrelsen menar att motionärerna i sin brödtext gör det väl enkelt för sig när man vill beskriva hur Ung Vänsters 39 organisationsmodell ser ut. Inom organisationen trycker vi ju exempelvis också hårt på högre instans ansvar för att hjälpa 40 lägre instans genom ”klubben i centrum”. Vi menar också att just de 100 åren av klasskamp och kvinnokamp är det som 41 gett en betydligt mer mångfacetterad organisationsmodell än den som vi menar att motionärerna beskriver. Det vore därför 42 synd att i vårt principprogram slå fast den definition motionen vill göra gällande. Däremot är vi eniga med motionärerna 43 och programkommittén om att även kvinnokampen haft en stor del av utformningen, av vår organisation. 44 45 Förbundsstyrelsen föreslår kongressen: 46 Att bifalla programkommitténs svar på motion PP22 47 48 PP23 - Demokratin är viktigast (s.1) 49 Vi är en demokratisk och effektiv organisation. Båda är viktiga men demokrati är lite mer viktigt och ska därför stå först. 50 51 Jag yrkar: 52 Att orden ”effektiv” och ”demokratisk” på s.1 rad 47 byter plats 53 54 August Flensburg (Ung Vänster Bromma-Ekerö) 55 56 Programkommitténs svar på motion PP23: 57 Programkommittén menar att vilket ord som står först i meningen, inte ska förstås som att det är viktigare än det andra. 58 Ung Vänster ska vara både-och. 59 60 Programkommittén yrkar: 61 Att avslå motion PP23 62 63 64 PP24 - Motion angående principprogrammet (s.1) 65

10

1 Jag yrkar: 2 Att efter sista meningen på s.1 rad 50 lägga till ”Programarbetet är inte något som avslutas i och med en kongress utan är en 3 del i en ständigt pågående process för att utveckla vår analys. En självständig analys och en socialistisk ideologi är mycket 4 viktiga delar i kampen mot kapitalismen, för ett klasslöst samhälle i ekologisk balans och fritt från alla former av förtryck, ett 5 kommunistiskt samhälle.” 6 7 Sara Bendib (Ung Vänster Kristianstad) 8 9 Programkommitténs svar på motion PP24: 10 Ett flertal motionärer vill att vi i programmet ska skriva att vårt mål inte endast är ett klasslöst samhälle, utan att vi också ska 11 definiera detta samhälle som kommunistiskt. I motionen PP9 skriver motionären att den enda anledning han kan se till att 12 inte använda begreppet kommunism, är att vi anpassar oss till våra motståndares smutskastning. Programkommittén menar 13 att det finns flera anledningar till att inte definiera vårt mål som kommunism – men att det inte finns någon anledning att 14 behålla begreppet av skälet att vi inte vill ge våra motståndare den ”segern”. Sådana prestigeskäl är oviktiga i relation till 15 andra – som att många av våra medlemmar känner sig olustiga inför begreppet och att det kan utgöra en barriär för många 16 som sympatiserar med vår politik, men som inte kan ställa sig bakom benämningen. Det måste vara okej att vara Ung 17 Vänster-medlem och inte kalla sig kommunist; att vara socialist eller kort och gott ”vänster”. Motionären bakom PP8 menar 18 att vår rörelse ”förlorar sitt syfte” om vi inte behåller begreppet kommunism. Det är inte sant. När Vänsterpartiet slutade 19 använda begreppet – förlorade de då sitt syfte? Programkommittén menar att vår rörelses syfte är avhängigt av andra och 20 viktigare saker än om vi kallar Ung Vänster socialistiskt eller kommunistiskt. I motion PP11 menar motionären att vi bör 21 skriva att vårt mål är kommunismen, för att debatten om vad begreppet står för är ointressant att ta gång på gång. Istället 22 bör vi ha en gemensam definition, menar han. Programkommittén håller med om att diskussionen är ointressant och anser 23 just därför att vi gott kan avsluta den långa tradition vi haft av att om och om igen behöva diskutera och definiera begreppet 24 internt såväl som utåt. Vad skillnaden mellan socialism och kommunism är – när ett samhälle ska betecknas som det ena 25 eller det andra, eller vad som skiljer en socialistisk organisation från en kommunistisk, är diskussioner som helt enkelt har 26 mycket liten betydelse i praktiken. Låt det stå var och en fritt att vara socialist eller kommunist, och låt oss vara överens om 27 att ett klasslöst samhälle är vårt mål. 28 29 Programkommittén yrkar: 30 Att avslå motionerna PP8, PP9, PP11, PP12 och PP24 31 32 Förbundsstyrelsens kommentar på motionerna PP8, PP9, PP11, PP12 och PP24: 33 Förbundsstyrelsen tycker inte att frågan som behandlas i motionerna är särskilt dramatisk. Ung Vänster vill uppnå ett 34 klasslöst samhälle fritt från könsförtryck och det står vi tydligt fast vid i förslaget till principprogram. Det har funnits en 35 utveckling inom förbundet under en längre tid, där medlemmar valt att kalla sig olika saker. Vi tycker att det vore synd om vi 36 bortsåg från detta. På samma sätt som det ska vara möjligt att använda begreppet kommunism för att beskriva det klasslösa 37 samhället, ska man också kunna välja att inte göra det. Ung Vänster ska vara ett öppet förbund där våra medlemmar känner 38 sig bekväma. Därför tycker förbundsstyrelsen att det vore olyckligt att principprogramsfästa det ena eller det andra. 39 40 Förbundsstyrelsen föreslår kongressen: 41 Att bifalla programkommitténs svar på motionerna PP8, PP9, PP11, PP12 och PP24 42 43 PP25 - Människovärdet vi kräva åt alla och envar (s.2) 44 Om man jämför skrivningarna under 'vår människosyn' i vårt nuvarande principprogram med skrivningarna 45 programkommitténs förslag noterar man att PK föreslår vissa strykningar. Bland annat tar man bort följande delar (utdrag 46 från tredje stycket under 'vår människosyn'): ”Ett samhälle där vi inte bedöms och rangordnas efter till exempel [...] 47 funktionshinder […]. Vi kräver och arbetar [...] för funktionshindrades rättigheter [...]. Ung Vänster slår vakt om de 48 handikappades rättigheter.” 49 50 Det är lite synd att man valt att ta bort dess grundläggande skrivningar som pekar på en tydlig skillnad mellan en kapitalistisk 51 eller fascistisk människosyn – och en socialistisk människosyn. I ett kapitalistiskt samhälle ses människor med 52 funktionsnedsättningar som levande kostnader – att tillgänglighetsanpassa hela samhället är en vulgär och olönsam tanke. I 53 ett socialistiskt samhälle verkar vi för principen 'av var och en efter förmåga – åt var och en efter behov'. Där blir varje 54 människa sedd och får fullgöra hela sin mänskliga potential ut efter förmåga och tillgänglighetsanpassning för att alla ska 55 kunna vara delaktiga i samhället en självklarhet. 56 57 Jag yrkar: 58 Att på s.2 sist på rad 20 lägga till: ”Varje individ får möjlighet att växa utifrån sin egen potential och kan verka i samhället 59 utifrån sin egen förmåga - oavsett funktionsnedsättning eller fysiska förutsättningar.” 60 61 Håkan Eriksson och Patrik Helgeson (Ung Vänster Biskopsgården-Torslanda) 62 63 Programkommitténs svar på motion PP25: 64 Programkommittén tackar och tar emot tillägget, men vill formulera om det litegrann. 65

11

1 Programkommittén yrkar: 2 Att på s.2 rad 18, efter ”frigöras”, lägga till: ”I det jämlika samhälle vi vill se, får var och en möjlighet att växa utifrån sin 3 egen potential och kan delta i samhällslivet utifrån sin egen förmåga – oavsett funktionsförmåga eller fysiska 4 förutsättningar” 5 Att därmed anse motion PP25 besvarad 6 7 PP26 - Argumentation (s.2) 8 Vi pratar mycket om vad vi skall göra som organisation vi vill vara den progressiva kraften i samhället. Vi vill organisera den 9 unga arbetarklassen. Vi kämpar för strukturella förändringar och konkreta mål. För att förändra våra liv. För att förändra 10 samhället i botten ska vi leva socialism. Vi har inga tankesmedjor men vi har varandra och oss själva. Det är vår plikt som 11 revolutionärer att alltid se oss som förebilder och företrädare för Ung Vänster och det nya samhälle vi vill bygga. Det är som 12 att vara med i Harlösa If. Man kan inte bara gå på träningen och skita i matcherna. 13 14 Vi yrkar: 15 Att på s.2 rad 29 lägga till: "Som jobbarkompis, granne o klasskamrat ska vi alltid se oss som förebilder för Ung Vänster 16 som organisation och det nya samhälle vi vill bygga.” 17 18 Erik Lundberg, Henrik Jonson, Sebastian Brant och Ida Hein (Ung Vänster Lund) 19 20 Programkommitténs svar på motion PP26: 21 Programkommittén anser att principprogrammet syftar till att beskriva Ung Vänster som organisation, inte hur vi som 22 medlemmar ska förhålla oss till förbundet och hur vi ska agera i vår vardag. Vi tycker också att det är problematiskt att tala 23 om att våra medlemmar har en plikt att uppträda på ett visst sätt gentemot sina vänner och bekanta. 24 25 Programkommittén yrkar: 26 Att avslå motion PP26 27 28 PP27 - Vad heter det nu igen... del 1. Teoretiska utgångspunkter. (s.2-5) 29 Jag har i förslaget till principprogrammet försökt titta på vilka begrepp som används och gjort ett försök att strukturera upp 30 lite bland dem (inte för att det är några extrema konstigheter). Det är inte så konstigt att det på vissa håll skiljer sig lite i 31 begreppsapparaten eftersom det är flera olika författare till texterna. Jag förstår också att man ibland vill variera sitt språk 32 och därför använder likadana eller snarlika begrepp, men min uppfattning är att det i ett principprogram är viktigare att det 33 blir korrekt än lättläst. 34 35 Varför så petig då... jo, principprogrammet är vårt viktigaste analysverktyg och som sådant är det bra om begreppsapparaten 36 är konsekvent. En konsekvent begreppsapparat underlättar också studiearbetet på principprogrammet och man undviker 37 onödiga missförstånd om alla använder samma begrepp. 38 39 Jag yrkar: 40 Att på s.2 rad 40 under stycket ”Teoretiska utgångspunkter” i meningen som börjar på rad 39 med orden ”Klassamhället 41 och könsmaktsordningen...” byta ut orden ”sätter ramarna för” till ”går in i och förstärker” 42 Att på s.2 rad 53 under stycket ”Marxism” i meningen som börjar på rad 51 med orden ”Bakom samhällsförändringar...” 43 byta ut ordet ”maktförhållanden” till ”maktrelationer” 44 Att på s.3 rad 8-10 under stycket ”Marxism” byta ut texten ”Könsmaktsordningen skär igenom[...] arbetarklassens män.” 45 mot ”Könsmaktsordningen påverkar och existerar inom klassamhället, arbetarklassens kvinnor har t ex generellt mindre 46 makt, lägre lön och sämre arbetsvillkor än arbetarklassens män.” 47 Att på s.3 rad 15 under stycket ”Marxism” i meningen som börjar på rad 14 med orden ”De som tillhör detta...” byta ut 48 ordet ”motsättningsfylld” till ”motsägelsefull” 49 Att på s.5 rad 22 under stycket ” Kapitalismen, klassamhället och könsmaktsordningen” i meningen som börjar på rad 21 50 med orden ”Dagens kapitalistiska samhälle...” byta ut orden ”de arbetande” till ”arbetarnas” 51 Att på s.5 rad 37 under stycket ” Kapitalismen, klassamhället och könsmaktsordningen” i meningen som börjar på rad 36 52 med orden ”I Sverige fördes under...” byta ut orden ”socialdemokratins högervridning” till ”arbetarrörelsens tillbakagång” 53 54 Jonas Hasselqvist (Ung Vänster Falun) 55 56 Programkommitténs svar på motion PP27: 57 Programkommittén föreslår att vissa av motionärens förslag på förändringar bifalls, andra inte. Vad gäller det första 58 yrkandet, så valde vi medvetet att skriva att kapitalismen och könsmaktsordningen sätter ramarna för varandra, eftersom det 59 inte alltid är så att de båda strukturerna just förstärker varandra. Att könsmaktsordningen skär igenom klassystemet, tycker vi 60 är en något tydligare beskrivning än att säga att den ”påverkar och existerar inom” detsamma. ”Arbetarrörelsens 61 tillbakagång” och ”socialdemokratins högervridning” betyder inte samma sak, även om de båda händelserna förstås hänger 62 ihop. Vi tycker att vår analys förklarar lite mer än motionärens förslag. 63 64 Programkommittén yrkar: 65

12

Att avslå motion PP27:s första att-sats 1 Att bifalla motion PP27:s andra att-sats 2 Att avslå motion PP27:s tredje att-sats 3 Att bifalla motion PP27:s fjärde att-sats 4 Att bifalla motion PP27:s femte att-sats 5 Att avslå motion PP27:s sjätte att-sats 6 7 PP28 - Marxism (s.2-3) 8 Vi har skrivit en helt ny text till stycket Marxism. Detta för att vi tycker att det nuvarande stycket är alldeles för otillräckligt. 9 Det handlar till nästan 100 procent om klass. Marxismen är inte bara klassanalys. Att göra en Marxistisk analys, är inte bara 10 att göra en klassanalys. Marxismen är en metod utarbetad av Marx och Engels och vidareutvecklad av andra, som Lenin. Det 11 är en metod som kan analysera det mesta. Mänsklighetens historia, uppkomsten av klassamhälle och förtryck men också 12 naturens rörelselagar. Marxismen har främst tre beståndsdelar, med den dialektiska materialismen som grund, 13 historiematerialismen och analysen av den kapitalistiska ekonomins rörelselagar. Även om det står en del om den 14 kapitalistiska ekonomin, en del om historiematerialism så tycker vi att det är otillräckligt. Dessutom står det inget om 15 dialektik, vilket är basen i den marxistiska metoden. 16 17 Dessutom står det på slutet av stycket ”Att skapa ett klassmedvetande och en förståelse för dagens klasstrukturer, är en 18 förutsättning för att också kunna skapa den breda solidaritet inom arbetarklassen som krävs för att bedriva en framgångsrik 19 socialistisk kamp.” Förutom att det är helt felaktigt, klassmedvetande skapas inte av arbetarrörelsen, det är inte vår uppgift 20 att ge klassmedvetande till arbetarklassen, så känns det också ganska förolämpande. Klassmedvetande är något som alltid 21 finns hos de flesta arbetare i embryoform. En känsla av att det finns rika i samhället som har det lättare, att det finns en 22 uppdelning i samhället, att man inte har lika mycket inflytande som sin chef osv. Men fullt utvecklat klassmedvetande 23 uppstår i kamp, framförallt i revolution. Då blir arbetarklassen medveten om sin roll i produktionen och sin potential att 24 förändra och leda kamp. Då uppstår också ”den breda solidariteten inom arbetarklassen”. När arbetarklassen blir medveten 25 om sin roll, blir den också medveten om styrkan som ligger i enighet, därför är klasskamp det bästa botemedlet mot rasism 26 och sexism inom arbetarklassen. En stolthet och respekt för sina medkämpande kamrater inom arbetarklassen uppstår. Vi 27 tycker därför att detta ska strykas. 28 29 Vi yrkar: 30 Att ersätta styckena på s.2 rad 44 till s.3 rad 35 med följande text: 31 ”Arbetarrörelsen bildades med syftet att förändra samhället, att bryta med kapitalismen och skapa ett samhälle utan 32 klassförtryck. Socialismen är ett övergångssamhälle mot det slutgiltiga målet – kommunismen. Det har historiskt funnits 33 många olika strömningar inom arbetarrörelsen med olika idéer och förklaringar för hur arbetarklassen ska kunna nå dit. Ung 34 Vänster grundar sig på marxismens idéer som utvecklades av Marx och Engels. De betonade att arbetarklassen och dess 35 organisationer behöver en vetenskap som kan förklara samhällsutvecklingen både historiskt och den nuvarande. De 36 utvecklade teorier på olika områden där analysen av den kapitalistiska ekonomin, den materialistiska historieuppfattningen 37 och den dialektiska materialismen bildar grunden för den vetenskapliga socialismen, eller marxismen som den ofta kallas för. 38 Den har använts, vidareutvecklats och formats av arbetarklassens genom de gemensamma erfarenheter av kamp som den 39 samlat på sig genom historien. 40 41 Dialektisk materialism 42 Dialektisk materialism är grunden i den marxistiska teorin. Den var Marx första upptäckt och blev den vetenskapliga 43 socialismens metod. Den fick en stor betydelse för utvecklingen av den materialistiska historieuppfattningen och sedermera 44 analysen av den kapitalistiska ekonomins rörelselagar. Dialektisk materialism handlar om ett sätt att se på världen och 45 naturen där den materiella verkligheten existerar oberoende av människan. Universum som alltid har funnits är inte en 46 skapelse av gud eller andra metafysiska fenomen. Världen är inte ett komplex av färdiga ting, utan ett komplex av processer, i 47 vilket de skenbart oföränderliga tingen liksom också deras avbilder i vår tänkande hjärna, befinner sig i oavbruten 48 förändring, där det ena blir till och det andra går under. Idéer är endast reflektioner av den materiella verklighet som omger 49 oss. Det yttersta beviset för dialektiken är naturen själv. 50 51 Med hjälp av den dialektiska metoden kan man finna en lagbundenhet inte bara i naturen, utan också i människans egen 52 historia och tänkande. Ingenting existerar slutgiltigt, absolut, heligt. Dialektiken är enligt Marx "vetenskapen om de allmänna 53 rörelselagarna för såväl yttervärlden som det mänskliga tänkandet". Den utgår från att naturen, historien och det mänskliga 54 tänkandet är ett oändligt nät av sammanhang och växelverkningar, där ingenting förblir vad det var, utan allt rör sig, 55 förändras, blir till och går under. 56 57 Den dialektiska materialismen som metod visade sig vara ett oundgängligt verktyg för grundandet av en teori om den 58 historiska utvecklingen av människans hittillsvarande samhällen, dess orsaker och drivande kraft men också för det 59 nuvarande samhällets utvecklingstendenser. Filosofin har i marxismen blivit ett verktyg inte bara för att tolka världen utan 60 också att förstå och förändra den. 61 62 Den kapitalistiska ekonomin 63 Dagens Sverige är trots framväxten av välfärdsstaten och sociala reformer under 1900-talet ett klassamhälle. Marx förklarade 64 att grunden i klassförtryck och exploatering alltid finns i samhällets produktionsförhållanden och de är desamma idag som i 65

13

kapitalismen barndom. Den kapitalistiska ekonomins olika aspekter – löner, priser, hyror, vinster, räntor och aktiebörsen 1 styrs av många och komplicerade lagar. Han såg ett behov att beväpna arbetarklassen med en vetenskap som kan förklara 2 hur kapitalismen fungerar. Marx visade att alla dessa aspekter har sin grund i en enda lag, som han upptäckte och noggrant 3 undersökte: arbetsvärdelagen som är den kapitalistiska ekonomins kugghjul. Innebörden i denna lag är enkel. Mänskligt 4 arbete är grunden för framställningen av de produkter som är nödvändiga för att tillfredsställa mänsklighetens behov. 5 Genom arbetsdelningen byts produkterna mot varandra och dessa får formen av varor. Den grundläggande egenskapen hos 6 varorna är det mänskliga arbete som finns nedlagt i dem, d.v.s. den socialt nödvändiga arbetstid som gått åt för deras 7 framställning, vilket utgör grunden för och måttstocken på värde. 8 9 Produktionsmedlens ägare, kapitalisten, köper arbetskraft. I likhet med alla andra varor värdesätts den efter mängden arbete 10 som finns nedlagt i den, dvs. det arbete som är nödvändigt för arbetarens egen försörjning och reproduktion. Men 11 konsumtionen av denna vara – arbetskraften – är en del i arbetsprocessen, dvs. skapandet av nya värden. De nya värden som 12 skapas i produktionen är större än dem som arbetaren själv får genom sin lön. Teorin om mervärdet innebär att källan till 13 kapitalisternas rikedomar är det obetalda arbete som arbetarklassen utför under en del av arbetsdagen. Detta merarbete 14 förvandlas först till profit och sedan till kapital. Det är denna exploatering som är källan till ojämlikheten i det kapitalistiska 15 samhället. 16 17 Den marxistiska analysen av den kapitalistiska ekonomin, är en av marxismens tre beståndsdelar. Den är lika giltig idag som 18 tiden när Marx formulerade sin teori, dock mer avancerad nu än då. Den har utvecklats och förändrat sig under de senaste 19 150 åren men är i grunden samma system. Borgarklassen har skolats av historien i förståelsen av sitt ekonomiska system, 20 särskilt har tider av kapitalistisk kris givit borgerligheten perspektiv på relationen mellan ekonomi och samhällsutveckling. 21 De har till viss del lärt sig att anpassa kapitalismen och stundom kunnat hitta strategier för att kortsiktigt stabilisera 22 ekonomin. Detta har dock inte förändrat den marxistiska teorins giltighet och användbarhet i att förstå den kapitalistiska 23 ekonomins rörelselagar. Den är fullt användbar för att förstå och analysera läget i ekonomin idag. 24 25 Klassanalys 26 Ur kapitalismens egendomsförhållanden som har sin materiella grund i produktionsförhållandena, reser sig klassamhället, 27 med arbetarklassen och borgarklassen som mot varandra stående klasser. Kampen mellan dessa klassers intressen är 28 ingenting annat än kampen om mervärdet. Den som förfogar över mervärdet behärskar också samhället. Han äger kapital, 29 bär upp staten, har nyckeln till media, rättsväsende och till vetenskaperna och konsten. 30 31 Mellan arbetar- och borgarklassen finns därtill ett mellanskikt bestående av högre tjänstemän, arbetsledare och personer 32 inom högre akademiska yrken. Denna grupp är liksom arbetarklassen löntagare, men deras inflytande över sitt eget och 33 andras arbete är större. De som tillhör detta mellanskikt har en motsättningsfylld position inom klassamhället, då de kan ha 34 gemensamma politiska intressen såväl med arbetarklassen, som med överklassen. Även småföretagare har en speciell 35 ställning i produktionen, eftersom de både äger produktionsmedlen och själva arbetar i sina företag. Mellanskiktet har inte 36 ett eget klassintresse och tenderar att balansera mellan borgarklassen och arbetarklassen och i perioder av skärpta 37 klassmotsättningar och revolutionära situationer kommer de att ställa sig antingen på revolutionen eller kontrarevolutionens 38 sida. 39 40 Det finns också stora skillnader inom arbetarklassen idag vad gäller utbildningsnivå, inkomst, arbetsvillkor, vilken makt man 41 har över sin arbetssituation och så vidare. Könsmaktsordningen skär igenom klassystemet och arbetarklassens kvinnor har 42 generellt mindre makt, lägre inkomster och sämre arbetsvillkor än arbetarklassens män. Det finns starka intressen som 43 verkar för att klassmotsättningarna ska döljas eller att människor ska uppfatta klasskampen, eller själva klassystemet hör till 44 en svunnen tid. Genom en omfattande ideologiproduktion för borgarklassen och dess politiska företrädare fram en bild av 45 samhället som fritt från klassförtryck. 46 47 Historiematerialism 48 Den materialistiska historieteorin, som utgör ytterligare en del av marxismens tre beståndsdelar, kan sammanfattas med en 49 mening från inledningen till kapitlet Borgare och proletärer i Kommunistiska manifestet; ”Historien om alla hittillsvarande 50 samhällen är historien om klasskamp”. Under historiens gång har olika samhällssystem, produktionssätt, avlöst varandra. Bakom 51 sådana samhällsförändringar finns en förändring i produktionsförhållandena och det egendomsförhållande som 52 produktivkrafterna rört sig inom, vilket skapat förutsättningar för nya samhällsformer att uppstå med förändrade 53 maktförhållanden. Denna utveckling har drivits på av intressemotsättningarna i samhället mellan de olika klasserna. Den 54 materialistiska historieuppfattningen utgår från den satsen, att produktionen - och efter produktionen utbytet av dess 55 produkter - utgör grundvalen för alla samhällsordningar, att i varje historiskt uppträdande samhälle produktfördelningen, 56 och med den sociala uppdelningen i klasser eller stånd, rättar sig efter frågan, vad och hur man producerar och hur det 57 producerade utbytes. I enlighet härmed måste man söka de yttersta orsakerna till alla samhälleliga förändringar och politiska 58 omvälvningar inte i människornas hjärnor, inte i deras ökade insikt i den eviga sanningen och rättvisan, utan i förändringar i 59 produktions- och utbytessättet. De måste sökas inte i ifrågavarande epoks filosofi utan i dess ekonomi. 60 61 De borgerliga produktionsförhållandena utgör den historiska utvecklingens sista konfliktfyllda stadie, konfliktfylld med 62 betydelsen samhälleliga motsättningar som uppkommer ur individernas samhälleliga livsvillkor. De produktivkrafter, som 63 utvecklats i det borgerliga samhället, har samtidigt skapat materiella förutsättningar för en övergång till socialismen och 64 lösandet av kapitalismens motsättningar. Kapitalismen utmärks av tre huvudmotsättningar: Klasskonflikten mellan 65

14

bourgeoisien och proletariatet. Motsättningen mellan samhällelig produktion och privat tillägnande av produktionens 1 resultat. Kontrasten mellan överflödet av produktionsmedel och varor och det samtidiga överflödet av arbetare som saknar 2 sysselsättning och därmed förmåga att kunna köpa alla de varor som tillverkas. Till slut revolterar produktionssättet mot 3 utbytesformerna. Detta skapar förutsättningar för en proletär revolution. Genom denna övertar arbetarklassen makten och 4 förvandlar produktionsmedlen till samhällelig egendom. Då kan samhället tillägna sig resultatet av produktionen. Därmed 5 upplöses motsättningarna i ekonomin. En plan för produktionens utveckling utformas. På denna grundval kommer staten 6 och klassamhället att börja vittra sönder. Människorna blir herrar över sin egen samhällsordning och över sig själva. 7 8 Marx skriver i förordet till kritiken av den politiska ekonomin hur den process går till som leder mänskligheten från en 9 samhällsform till en annan: 10 ’På ett visst stadium av sin utveckling råkar samhällets materiella produktivkrafter i motsättning till de rådande 11 produktionsförhållandena... Från att ha varit utvecklingsformer för produktivkrafterna förvandlas dessa förhållanden till 12 fjättrar för desamma. Då inträder en period av social revolution. Med förändrandet av den ekonomiska grundvalen 13 genomgår hela den oerhörda överbyggnaden en mer eller mindre snabb omvälvning... En samhällsformation går aldrig 14 under, innan alla produktivkrafter utvecklats för vilka den har tillräckligt spelrum, och nya, högre produktionsförhållanden 15 uppträder aldrig, förrän deras materiella existensbetingelser mognat i det gamla samhällets eget sköte. Därför ställer sig 16 mänskligheten alltid blott sådana uppgifter, som den kan lösa, ty närmare betraktat skall det ständigt visa sig, att själva 17 uppgiften endast uppkommer, där de materiella betingelserna för dess lösande redan är förhanden eller åtminstone befinner 18 sig i processen av sitt vardande’” 19 20 Ylva Vinberg och Petra Edlund (Ung Vänster Backa-Lundby), Albin Bergström (Ung Vänster Majorna), John Lyshag (Ung Vänster 21 Centrum-Östra) och Alexander Regander (Ung Vänster Kortedala-Gamlestan-Bergsjön) 22 23 Programkommitténs svar på motion PP28: 24 Motionärerna vill ersätta avsnittet om marxism med en längre text, som är skrivet på ett sätt som avviker från det övriga 25 programmet. I stora delar menar programkommittén att det föreslagna avsnittet snarare utgör någon form av studietext, än 26 en principprogramstext. Vi menar exempelvis att det inte hör hemma att skriva om hur Karl Marx och Friedrich Engels 27 formulerade teorier, hur Marx tänkte när han utvecklade dem, eller göra en historisk beskrivning kring vad dessa teorier 28 inneburit. Istället bör avsnittet om marxism innebära en redogörelse för vår teoretiska förståelse av samhället. Vi tycker 29 också att texten, exempelvis i de delar som är kopierade från Engels skrifter, språkligt passar dåligt in i resten av 30 programmet. 31 32 Programkommittén yrkar: 33 Att avslå motion PP28 34 35 PP29 - Marxistiska ord är överlägsna (s.3-4) 36 Ordet ”klassintresse” är mycket mer marxistiskt än orden ”politiskt intresse”. Det är även ett mer passande ordval när det 37 kommer till mellanskitets kluvna position i klassamhället. 38 39 Vidare är även ordet ”produktionsmedlen” att föredra över ”företagen” när man pratar om att kapitalismens främsta 40 drivkraft är vinster. 41 42 Marx och Engels hade hållit med på samtliga punkter. 43 44 Jag yrkar: 45 Att på s.3 rad 16 ersätta ”politiska intressen” med ”klassintressen” 46 Att på s.4 rad 55 ersätta ”företagen” med ”produktionsmedlen” 47 48 David Gaharia (Ung Vänster Hammarby-Skarpnäck) 49 50 Programkommitténs svar på motion PP29: 51 Okej då. 52 53 Programkommittén yrkar: 54 Att bifalla motion PP29 55 56 PP30 - My marxist feminist dialectic brings all the boys to the yard (s.3) 57 Marxismen är ett av våra verktyg för att förstå, och förändra, hela samhället. Utifrån ett materialistiskt perspektiv har vi en 58 viss syn på förhållandet mellan bas och överbyggnad, där basen utgör grunden för hela samhället och överbyggnaden är en 59 produkt av basen. Hur samhället organiseras, alltså samhällets bas, påverkar och lägger grunden för överbyggnaden. Den 60 politiska och juridiska överbyggnaden kan i sin tur i viss mån återverka på basen. 61 62 Vi kan inte någonsin göra avkall på vår marxistiska förståelse. I vårt principprogram behöver vi skrivningar som tydligt ger 63 oss verktyg för att förstå samhället. Vi tycker att det är märkligt att vi när det gäller feminism inte har en lika tydlig analys. 64 Man pratar om hur könsmaktsordningen ser ut och vilka konsekvenser den ger, men vi ser brister när det gäller varför och 65

15

hur den verkar. För att kunna utforma en så bra feministisk strategi som möjligt är det av yttersta vikt att vi har en förståelse 1 för grunden till brytandet av könsmaktsordningen. 2 3 Vi yrkar: 4 Att på s.3 rad 43 efter ”… har organiserats” föra in följande meningar ”Grunden för kvinnoförtrycket skapas i den 5 materiella basen, som i sin tur skapar förutsättningarna för överbyggnadens tankemässiga strukturer. Könsmaktordningen 6 reproducerar sig själv genom en växelverkan mellan bas och överbyggnad.” 7 8 Thisbe Stadler (Ung Vänster Malmö ) och Felicia Bromée (Ung Vänster Lund) 9 10 Programkommitténs svar på motion PP30: 11 Programkommittén menar att det inte går att rakt av använda en marxistisk teoretisk modell för att förklara och förstå 12 könsförtrycket. Vi tycker heller inte att motionen lyckas göra vad den i brödtexten föresätter sig. De föreslagna meningarna 13 förklarar vare sig vad den materiella basen för könsmaktsordningen i så fall utgörs av, vad dess överbyggnad består i eller på 14 vilket sätt dessa växelverkar. Motionärerna menar att den feministiska strategin är avhängig av att vi förstår ”grunden till 15 brytandet av könsmaktsordningen”. Programkommittén menar att den feministiska strategi som återfinns under avsnittet 16 med samma namn är både tydlig och riktig. Det handlar bl.a. om att bryta könsarbetsdelningen, om ett samhälleligt ansvar 17 för omsorgsarbete och om kvinnors rätt till sin kropp och sexualitet. Avgörande för en framgångsrik feministisk kamp är 18 kvinnors organisering för sina egna intressen. 19 20 Programkommittén yrkar: 21 Att avslå motion PP30 22 23 PP31 - Rätt i den stora bilden, och i sak (s.3) 24 På raderna 44-45 på sidan 3 hittade jag ett stycke som löd ”Så långt tillbaka i historien som vi känner till, har genus – 25 konstruktionen av könsskillnader – varit grundläggande för hur samhället organiserats. Formerna för uttrycken för detta har 26 varierat, såväl mellan som inom olika samhällen. Samtidigt har det funnits en avgörande likhet: att samhällsstrukturen bygger 27 på en maktordning där gruppen män överordnas gruppen kvinnor.” Även om jag håller med om att den stora bilden sett ut 28 så, så är det inte helt rätt, vissa menar att man i forntida Japan hade ett matriarkat med en gudinna som högsta gud, i centrala 29 Afrika ska det finnas en stam som tror att det betyder otur om den förstfödda är en pojke och bara i min egen klubb finns 30 det en person med rötter i en kultur där hövdingatiteln i flera hundra år gått i arv till den förstfödda oavsett kön. 31 32 Vi yrkar: 33 Att meningen som börjar på s.3 rad 44 ändras till ”Samtidigt har i stort sett alla samhällsstrukturer byggt på en maktordning 34 där gruppen män överordnas gruppen kvinnor.” 35 36 Maria Berglund, Anjelica Olovsson och Sandor Andersson (Ung Vänster Östersund) 37 38 Programkommitténs svar på motion PP31: 39 Att det kan ha funnits matriarkala samhällen någon gång, någonstans, är en diskussion som ibland dyker upp. 40 Programkommittén har inte för avsikt att försöka avgöra den dispyten och tycker inte att det gör någon större skillnad. 41 42 Programkommittén yrkar: 43 Att bifalla motion PP31 44 45 PP32 - Statens patriarkala karaktär (s.3, 7 och 8) 46 I vår teoretiska analys strävar vi efter att beskriva verkligheten, vår position i den, för att hitta verktyg för att förändra den. 47 Vi menar att det i förslaget till principprogram har funnits en intention till att föra in mer feministiska resonemang men att 48 på flera punkter stannat just vid en intention. Dels så håller vi inte riktigt med om vad könsmaktsordningen faktiskt ÄR, vi 49 tycker att det är en ekonomisk såväl som en social och historisk struktur. Vi anser också att det är på grund av detta som det 50 manliga värderas högre, inte tvärt om att det är för att det manliga värderas högre som det hela tiden återskapas en 51 ekonomisk och social könsmaktsstruktur. Dels så tycker vi inte att det problematiseras nog mycket kring statens patriarkala 52 karaktär. Vi tycker tillexempel att det är självklart att vilka tjänster som produceras påverkas såväl av styrkeförhållandena 53 mellan arbete och kapital som mellan män och kvinnor. 54 55 Vi anser också att man på många sätt har missat att problematisera den enskilt största arbetsgivaren åt kvinnor – den 56 offentliga sektorn. Vi menar på intet sätt att den offentliga sektorn är dålig, eller att privata lösningar skulle förbättra 57 kvinnors arbetsvillkor men vi ställer oss undrande till hur man kan skriva om Arbete, Staten och Välfärdsstaten utan att 58 problematisera staten som arbetsköpare. Vi menar att arbetsdelningen på arbetsmarknaden befäster arbetsdelningen i 59 hemmet och det gäller inte bara de lönevillkor och de arbetsförhållanden som kvinnor har utan också att kvinnor arbetar 60 inom den reproduktiva och ombesörjande sfären. I förslaget saknas dessutom problematiseringar kring statens ideologi- och 61 normproducerande roll genom media, skola och könsarbetsdelning inom den offentliga sektorn. 62 63 Vi yrkar: 64 Att på s.3 rad 47 före ”social” lägga till ”ekonomisk” 65

16

Att på s.3 rad 53 byta ut ”bygger på” med ”resulterar i” 1 Att på s.4 rad 52 lägga till "och kontroll av människors arbete" efter produktionsmedlen 2 Att på s.4 rad 55 efter förödande lägga till "I och med att det kapitalistiska produktionssättet även färgas av, och återskapas i 3 relation till, könsmaktsordningen leder det i de mest extrema uttrycksformerna till människohandel" 4 Att på s.7 rad 23 efter "mellan" lägga till ”kön,” 5 Att efter stycket Arbete på sidan lägga till ett nytt stycke med följande text: 6 ”Offentlig sektor 7 Statens roll som arbetsköpare, genom den offentligt finansierade välfärden i Sverige, är problematisk. Arbetsköparen är i 8 detta fall de svenska skattebetalarna som kollektiv och arbetarna är en stor del av statens egna medborgare. Offentlig sektor 9 är den i särklass största arbetsköparen av kvinnors arbetskraft. Det är den offentliga sektorn som är orsaken till att såpass 10 många kvinnor i Sverige förvärvsarbetar, dels genom att direkt erbjuda arbete men också indirekt genom att ta hand om det 11 ombesörjande arbetet och defacto möjliggöra kvinnors närvaro på arbetsmarknaden. Samtidigt så är den offentliga sektorn 12 en av de viktigaste orsakerna till att Sverige idag har en av världens mest könssegregerade arbetsmarknader. 13 14 När det gäller kampen för bättre arbetsvillkor så stöter arbetare inom den offentliga sektorn på problem som arbetare inom 15 privat sektor inte gör. Det är till exempel svårare för många grupper inom den offentliga sektorn att strejka då deras arbete 16 är av så pass viktig karaktär att hela samhället skulle stanna upp om de gjorde det och i många fall skulle även människors 17 hälsa riskeras. Med dessa argument får kvinnor ofta stå tillbaka och kan inte nyttja strejkvapnet på samma sätt som arbetare 18 inom traditionellt manliga yrken. Då den offentliga sektorn inte är vinstdrivande förlorar inte heller staten direkt ekonomiskt 19 på en strejk såsom kapitalisten gör, något som gör det svårare att uppnå resultat. 20 21 Argument om att privata alternativ till den offentliga sektorn skulle förbättra kvinnors arbetsvillkor stämmer inte. Det som 22 behövs för att öka jämställdheten är mer resurser till den offentliga sektorn och att män tar större ansvar när det gäller det 23 ombesörjande arbetet i såväl hemmet som på arbetsmarknaden.” 24 Att på s.7 rad 44 lägga till efter att "garantera könsmaktsordningen och" 25 Att på s.7 rad 53 byta ut påverkas till genomsyras 26 Att på s.7 rad 53stryka meningarna som börjar med Huvuddelen och slutar med samhället. och ersätta den med "Staten har 27 också en ideologiproducerande funktion genom skola, media och som största kvinnliga arbetsgivare. Arbetsplatserna som 28 ägs av det offentliga är både genuskodade och fyller en funktion för att upprätthålla den härskande klassens ordning, tydliga 29 exempel är skolan, sjukvården och omsorgen samt militären, polisen och media." 30 Att på s.8 rad 26 lägga till "för att synliggöra köns- och klasskonflikter i samhället" 31 Att på s.8 byta ut sista stycket i stycket Staten till "Vårt socialistiska och feministiska alternativ kräver brytandet av 32 könsmaktsordningen och av borgarklassens makt. Vårt alternativ är byggandet av ett samhälle som inte bygger på varken 33 klass eller kön. Vägen dit går genom att försvara redan vunna strider i form av till exempel kvinnors ekonomiska 34 självständighet och en utbyggd välfärd i syfte att förstärka arbetarklassens och kvinnornas positioner men också genom att 35 vinna nya segrar." 36 37 Sofi Laestander och Emelie Christianzen (Ung Vänster Malmö) 38 Programkommitténs svar på motion PP32: 39 Motionärerna har ett antal tillägg och omskrivningar, som utvecklar och förstärker vår feministiska förståelse av staten. Men 40 några av förändringarna vill vi föreslå avslag på. Det tillägg motionärerna vill göra på sidan 4, om att kapitalismen – 41 eftersom den återskapas i relation till könsmaktsordningen – i de mest extrema uttrycksformerna leder till människohandel, 42 tycker programkommittén är något svårt att förstå. Vi gissar att det är trafficking av kvinnor för sexuella ändamål som avses, 43 och menar i sådana fall att skrivningen passar dåligt in i den text där motionärerna vill lägga in meningen. Det stycket 44 konstaterar att jakten på vinster leder till förödande konsekvenser. I programförslaget ges krig, imperialism och 45 miljöförstöring som exempel på konsekvenser av kapitalisternas jakt på vinst. Att lägga till människohandel som ytterligare 46 ett exempel, blir lite märkligt. Det skulle framstå som om vi uppfattar människohandel, som en del av den gängse 47 kapitalistiska ekonomin och de som profiterar på detta, som kapitalister lika andra kapitalister. Vi menar att prostitution och 48 trafficking bör förklaras på andra sätt och med andra teoretiska verktyg – det är inte så enkelt som att det handlar om jakt på 49 vinst. Motionärerna yrkar vidare på att lägga till skrivningar under stycket ”arbete”, om den offentliga sektorn. Det håller 50 programkommittén med om att vi bör göra, men vi vill omformulera stycket och lägga det på en annan plats i texten. 51 52 Vad gäller motionärernas yrkanden som faller under stycket ”staten”, vill programkommittén yrka avslag. Vi menar att det är 53 teoretiskt långsökt, om ens riktigt, att hävda att en av statens grundläggande funktioner är att garantera 54 könsmaktsordningen. I motionärernas text framgår heller inte varför det skulle vara på det sättet. Vi menar istället att det är 55 som vi skriver i programförslaget, att ”den politiska makten inom statens ramar kan antingen användas för att befästa eller 56 undergräva könsmaktsordningen”. Motionärerna föreslår att det ska ersättas med att säga att staten producerar ideologi – en 57 könsmaktsordnings-garanterande sådan – genom ”skola, media och som största kvinnliga arbetsgivare”. Som vi konstaterar i 58 det utbildningspolitiska programmet, vill vi se en skola som fungerar kompensatoriskt, som arbetar med genuspedagogik 59 som grund för att bryta könsmönster. Vi tror att det är fullt möjligt och det finns flera konkreta exempel på det. Det är ett 60 av de sätt som vi kan använda statliga institutioner för att bryta könsmaktsordningen. Vad gäller motionärernas andra 61 exempel, media, så förstår vi inte hur motionärerna menar. På vilket sätt använder staten media för att producera ideologi? 62 Att media producerar ideologi är självklart, men programkommittén menar att det är en tankekullerbytta att hävda att det är 63 staten som gör detta via media. I det sista exemplet, staten som arbetsgivare, tycker vi att motionärerna blandar saker som 64 inte hör ihop, vilket gör exemplet svårbegripligt. Liksom alla andra delar av arbetsmarknaden är förstås de offentliga 65

17

arbetsplatserna genuskodade – där är vi eniga – men hur det hänger ihop med att den offentliga sektorn ”upprätthåller den 1 härskande klassens ordning” genom ”skolan, sjukvården och omsorgen samt militären, polisen och media", tycker vi är 2 oklart. 3 4 Motionärernas tionde att-sats handlar om att lägga till "för att synliggöra köns- och klasskonflikter i samhället" i stycket som 5 handlar om att vi vill utöka det gemensamma ägandet och använda detta ägande för att åstadkomma andra resultat än sådant 6 som ligger i linje med principen om vinstmaximering. Programkommittén menar att skälet till att vi vill äga gemensamt 7 handlar om helt andra saker än att på det sättet synliggöra klass- och könskonflikter och föreslår därför att att-satsen avslås. 8 Motionärernas sista att-sats väver ihop klass och kön, men gör detta genom att ta bort viktiga skrivningar om t ex 9 deltagande demokrati och vikten av att politiskt förtroendevalda inte ska kunna berika sig på sina uppdrag. Texten radar 10 istället upp visioner om ett framtida samhälle som redan förekommer på andra ställen i programmet och känns därför 11 överflödig. 12 13 Programkommittén yrkar: 14 Att avslå motion PP32:s första att-sats 15 Att bifalla motion PP32:s andra att-sats 16 Att avslå motion PP32:s tredje att-sats 17 Att avslå motion PP32:s fjärde att-sats 18 Att bifalla motion PP32:s femte att-sats 19 Att på s.7 rad 34 lägga till: 20 ”Den offentliga sektorn är den största arbetsgivaren för kvinnor, och det är genom att vi byggt upp en offentlig sektor som 21 tar hand om de arbetsuppgifter som kvinnor annars skulle gjort obetalt i hemmet, som vi möjliggjort för kvinnor i Sverige 22 att förvärvsarbeta i nästan lika hög utsträckning som män. Samtidigt är det faktum att det fortfarande är en överväldigande 23 majoritet kvinnor som arbetar i offentlig sektor en av de viktigaste orsakerna till att vi idag har en av världens mest 24 könsuppdelade arbetsmarknader. 25 26 Arbetsvillkoren i den offentliga sektorn, särskilt inom LO-yrkena i vården, skolan och omsorgen, är alltför dåliga och 27 lönerna för låga. En av orsakerna till det är att den fackliga kampen är begränsad av att hänsyn till tredje part måste tas – 28 vårdpersonal får exempelvis inte vidta stridsåtgärder som hotar patienters hälsa och liv. Då den offentliga sektorn inte är 29 vinstdrivande förlorar inte heller staten direkt ekonomiskt på en strejk såsom kapitalisten gör, något som försvårar den 30 fackliga kampen. Kampen för bättre löner och villkor inom den offentliga sektorn förutsätter därför en sammanhållen 31 strategi inom de fackliga centralorganisationerna.” 32 Att därmed anse motion PP32:s sjätte att-sats besvarad 33 Att avslå motion PP32:s sjunde att-sats 34 Att avslå motion PP32:s åttonde att-sats 35 Att avslå motion PP32:s nionde att-sats 36 Att avslå motion PP32:s tionde att-sats 37 Att avslå motion PP32:s elfte att-sats 38 39 PP33 - Hur vi definierar könsmaktsordningen (s.3) 40 I förslaget till principprogram ändrar man den definition av könsmaktsordningen som vi har nu. Konsekvensen av 41 ändringen gör att vår strategi skulle bygga på att försöka ändra människors värderingar i första hand och inte de faktiska 42 förutsättningarna för hur det ser ut. Vi tror inte att det är en realistisk strategi för att bryta könsmaktsordningen i grunden. I 43 den andra att-satsen vill vi föra in ett resonemang om mäns våldsmonopol som en av de viktigaste orsakerna och också 44 verktygen för att upprätthålla könsmaktsordningen. 45 46 Vi yrkar: 47 Att byta ut meningen ” Könsmaktsordningen bygger på att kvinnor och allt vad som förknippas med kvinnlighet strukturellt 48 värderas lägre än män och maskulinitet.” på s.3 rad 53-54 i förslaget till principprogram byts ut mot ”Vi definierar 49 könsmaktsordningen som en uppsättning sociala relationer med en materiell grund i mäns kontroll över kvinnors kroppar 50 och arbete.” 51 Att efter stycket på s.3 rad 54 föra in: 52 ”Det vi kallar för sexualiserat våld är inte bara ett symtom på könsmaktsordningen, utan männens våldsmonopol är en av 53 grundbultarna i den. Det kommer också till uttryck genom att främst män innehar de yrken i samhället där våld är en del av 54 yrkesrollen, som t ex militär och polis. Det faktum att våld anses vara något som ska hållas borta från samhället ger en 55 anledning till att förvägra kvinnor rätten att lära sig försvara sig själva och därmed få verktyg att bryta männens 56 våldsmonopol.” 57 58 Amanda Kappelmark (Ung Vänster Backa – Lundby) och Bobbo Malmström (Ung Vänster Frölunda) 59 60 Programkommitténs svar på motion PP33: 61 Genom att föreslå bifall till PP32, att-sats 2, är meningen som motionärerna vill ersätta ändrad till att lyda 62 ”Könsmaktsordningen resulterar i att kvinnor och allt vad som förknippas med kvinnlighet strukturellt värderas lägre än 63 män och maskulinitet”. Dessförinnan definierar vi könsmaktsordningen som en maktstruktur som överordnar gruppen män 64 över gruppen kvinnor, och beskriver i avsnittet ingående hur det går till. Vi tycker att vår text tydligt beskriver vad 65

18

könsmaktsordningen är och hur den verkar, och att motionärernas föreslagna text inte förtydligar eller tillför något till 1 avsnittet. 2 3 Den andra att-satsen handlar om kön och våld. Programkommittén förstår motionärernas intention, men menar att texten är 4 problematisk av flera skäl. Den skapar samband som inte finns, särskilt när det gäller resonemanget om att våld anses som 5 något som ska hållas borta från samhället och mäns våldsmonopol. Vi tror inte att det är detta som gör att kvinnor 6 förvägras rätten till självförsvar. Vi undrar också om motionärerna menar att det är ett problem att våld anses som något 7 som ska hållas borta? Så kan det lätt framstå när man läser deras text och det finner programkommittén märkligt. Att det är 8 tydligt avgränsat vilka som har rätt att använda våld i sin tjänsteutövning är inte ett problem – tvärtom. Programkommittén 9 kan inte se hur en förändring av det skulle vara till gagn för samhället eller gruppen kvinnor. Det är ju istället den skeva 10 könsfördelningen inom dessa yrkeskategorier som utgör det feministiska problemet, tillsammans med en ideologi som 11 definierar våldsanvändning som något maskulint. 12 13 Programkommittén yrkar: 14 Att avslå motion PP33 15 16 PP34 - Transpolitik är inte sexualpolitik (s.4 och 10) 17 Ung Vänster saknar idag en genomtänkt transpolitisk analys, både i nuvarande principprogram och i programkommitténs 18 förslag på nytt principprogram. Utöver ett slentrianmässigt och felaktigt användande av förkortningen ”HBT” i samband 19 med vår sexualpolitiska analys har vi inga skrivningar. 20 21 I förslaget tycks det också finnas en bristande förståelse för förkortningen HBT. HBT står för homosexuella, bisexuella och 22 transpersoner. PK skriver bland annat under ”kamp för sexuellt likaberättigande” på sida 10, rad 34-35 att ”HBT-personer 23 har i genomsnitt en sämre hälsa än heterosexuella”. Detta är en direkt motsägelsefull skrivning då en majoritet av alla som är 24 transpersoner är heterosexuella. PK skriver också på sida 10 rad 47 om ”mäns och kvinnors homo-, bi-, eller transexualitet”. 25 Att här ta in begreppet transexualitet är mycket märkligt. En transexuell person är en som upplever sig vara av motsatt kön 26 jämfört med sitt biologiska kön, och ofta används begreppet som medicinsk diagnos för personer som vill korrigera detta 27 med en könsbytesoperation. Begreppet transperson är bättre att använda då det är ett samlingsbegrepp som vanligtvis avser 28 individer vars könsidentitet och/eller könsuttryck tidvis eller alltid skiljer sig från normen för det kön som registrerades för 29 dem vid födseln. 30 31 Det frekventa användandet av HBT i ett stycke om sexuellt likaberättigande blir lite fel. Förkortningen bör endast användas 32 när man verkligen pratar om både homo-/bisexuella och transpersoner. Jag tycker det är begreppsmässigt viktigt att särskilja 33 på kamp för sexuellt likaberättigande och kamp för transpersoners rättigheter. Transfrågor har ofta ganska lite att göra med 34 sexuell läggning eller sexuella uttryck. Däremot finns det såklart tydliga kopplingar då även förtryck av transpersoner har sin 35 grund i könsmaktsordningens normer kring kön. 36 37 I denna motion föreslår jag att vi stryker alla hänvisningar till transpersoner under stycket ”kamp för sexuellt 38 likaberättigande”. Jag föreslår istället att vi formulerar en egen förståelse för grundläggande transpolitisk analys i ett eget 39 stycke. Jag anser att det är pedagogiskt rätt att lyfta in vedertagna transpolitiska begrepp som könsuttryck och könsidentitet 40 och förklara hur vi analyserar dessa utifrån vår förståelse för könsmaktsordningen. Jag anser också att Ung Vänster bör 41 principiellt ta ställning för alla människor rätt till kroppslig autonomi. 42 43 Vi yrkar: 44 Att följande läggs till sist på s.4, rad 18: 45 ”Ingen borde förnekas kroppslig autonomi – rätten att forma och bestämma över sin egen kropp. Att genomgå 46 könskorrigerande operationer, det vill säga ”byta kön”, är en viktig del. Att nekas kroppslig autonomi kan leda till svåra 47 konsekvenser för individen såväl psykiskt, socialt som fysiologiskt.” 48 Att följande läggs till som nytt stycke på s.4, rad 19: 49 ”Tillskrivna skillnader i form av könsuttryck, det vill säga olika sätt att visa och utrycka sitt kön så som kläder, kroppsspråk 50 etcetera, förhindrar människor att fritt uttrycka sin personlighet. Detta påverkar alla människor, och att bryta mot dessa kan 51 även leda till trakasserier, diskriminering och dödligt våld. Att bryta mot förväntade könsuttryck stör den rådande 52 könsmaktsordningen och hotar i förlängningen mäns kontroll. Isärhållandet mellan könen och uppfattningen att det finns 53 och alltid måste finnas två kön, får ofta långtgående konsekvenser för transpersoner. Transpersoner är tydligaste avvikarna 54 från normerna för könsuttryck då de ofta anammar uttryck som går tvärt emot det av samhället förväntade. Att som man ha 55 traditionellt feminina kläder och kroppsspråk ger ofta större negativa reaktioner från omgivningen än tvärt om – då 56 femininitet värderas lägre än maskulinitet ses det ofta som ett hot av andra män. Personer som har en könsidentitet, det vill 57 säga uppfattning om vilket kön man har, som inte stämmer överens med det av samhället uppfattade biologiska könet, 58 utsätts också ofta av sociala och psykiska påfrestningar på grund av samhällets normer.” 59 Att på s.10 rad 29 ersätta "HBT-personer" med "sexualitet" 60 Att på s.10 rad 33 ersätta "HBT-person" med "homo- eller bisexuell person" 61 Att på s.10 rad 34 ersätta "HBT-personer" med "Homo- och bisexuella personer" 62 Att på s.10 rad 36-37 ersätta "inte heller i HBT-rörelsen ges kvinnor lika stort utrymme som män" med ”inte heller i rörelser 63 som kämpar för homo- och bisexuellas rättigheter ges kvinnor lika stort utrymme som män.” 64 Att på s.10 rad 42-43 ersätta "mot utvidgande av HBT-personers rättigheter" med "mot alla former av framsteg i form av 65

19

synliggörande och utvidgande av rättigheter" 1 Att på s.10 rad 47 ersätta ”mäns och kvinnors homo-, bi-, eller transexualitet” med ”mäns och kvinnors sexualitet som 2 avviker från heteronormen” 3 4 Håkan Eriksson och Malin Persson (Ung Vänster Biskopsgården-Torslanda), Ylva Vinberg och Erika Engberg (Ung Vänster Backa-5 Lundby), Emil Persson (Ung Vänster Mark), John Edström (Ung Vänster Linköping), Helge Olin-Vingren (Ung Vänster Vänersborg) och 6 Gustav Landström (Ung Vänster Centrum-Östra) 7 8 Programkommitténs svar på motion PP34: 9 Programkommittén håller med motionärerna om vikten av en korrekt användning av termer för att det ska vara tydligt vad 10 vi talar om i programmet. Men vi menar att det också blir missvisande att stryka transpersonerna ur stycket om sexuellt 11 likaberättigande. Vi menar, som vi skriver, att synen på HBT-personer hänger ihop med könsmaktsordningen och ett 12 samhälles juridiska och ekonomiska förhållanden. Det kan handla om juridik kring könskorrigerande ingrepp eller normer 13 kring hur en ”riktig” man eller kvinna bör vara. Samma sak gäller när vi beskriver det tryck HBT-personer upplever från 14 omgivningen och HBT-personers sämre hälsa – det gäller i allra högsta grad även transpersoner. Vad gäller att beteckna 15 HBT-rörelsen som HBT-rörelse eller rörelse för homo- och bisexuellas rättigheter, så tycker vi att det vore märkligt om vi 16 betecknade rörelsen på ett annat sätt än den gör själv. Vidare förstår vi inte syftet med att utesluta transpersoner ur 17 sammanhanget när vi konstaterar att konservativa krafter gör motstånd mot utvidgade rättigheter. Det finns i lika hög 18 utsträckning motstånd mot ett utvidgande av transpersoners rättigheter, som till homo- och bisexuellas? När det gäller 19 motionärernas andra yrkande, föreslår vi att vi lägger till en skrivning om transfrågor i stycket om sexuellt likaberättigande. 20 Vi förstår motionärernas synpunkter om att transfrågor inte behöver handla om sexualitet, men samtidigt ser vi tydliga 21 kopplingar mellan frågorna och tycker inte att det är problematiskt att inkludera transfrågor inom ramen för ett stycke som 22 handlar om HBT. 23 24 Programkommittén yrkar: 25 Att på s.10 rad 29 efter ”sexualitet” lägga till ”och könsnormer” 26 Att avslå motion PP34:s första att-sats 27 Att på s.10 rad 47 efter ”självklarheter”, lägga till: 28

”Det kan handla om att bryta mot de förväntade uttrycken för könstillhörighet – att som man bära 29 traditionellt feminina kläder och ha ett feminint kroppsspråk till exempel – eller att ha en könsidentitet som 30 inte stämmer överens med det biologiska könet.” 31

Att därmed anse motion PP34:s andra att-sats besvarad 32 Att bifalla motion PP34:s tredje att-sats 33 Att avslå motion PP34:s fjärde att-sats 34 Att avslå motion PP34:s femte att-sats 35 Att avslå motion PP34:s sjätte att-sats 36 Att avslå motion PP34:s sjunde att-sats 37 Att bifalla motion PP34:s åttonde att-sats 38 39 Förbundsstyrelsens kommentar på motion PP34: 40 Förbundsstyrelsen håller med motionärerna om att det är viktigt med korrekta beskrivningar och flera förbättringar förs i 41 och med några av motionärernas skrivningar. Precis som programkommittén menar vore det dock olyckligt att lyfta ur 42 transpersoner ur texten om ”Kamp för sexuellt likaberättigande”. Dels då kampen för homo- och bisexuellas rättigheter 43 många gånger har varit densamma som kampen för transpersoners rättigheter, men också då transpersoner i högsta grad 44 drabbas av rådande syn på kön och sexualitet och dess konsekvenser. Vi förstår också intentionerna i motionärernas första 45 att-sats gällande kroppslig autonomi, men tycker att de tillgodoses i och med de skrivningar som redan finns. Motionärerna 46 menar att det blir märkligt att skriva att HBT-personer har sämre hälsa än heterosexuella när många transpersoner är just 47 heterosexuella. Det håller vi med om, däremot mår även transpersoner sämre än genomsnittet och vi föreslår därför en 48 annan skrivning. 49 50 Förbundsstyrelsen föreslår kongressen: 51 Att på sida 10 rad 34-35 ersätta ”HBT-personer har i genomsnitt en sämre hälsa än heterosexuella” med ”HBT-personer har 52 generellt sämre hälsa än genomsnittet” 53 Att därmed anse motion PP34:s femte att-sats besvarad 54 Att i övrigt bifalla programkommitténs svar på PP34 55 56 PP35 - Vad avses med att avskaffa klassamhället på sikt? (s.4) 57 I principprogrammets stycke om marxismen står det att vi vill ”[…] kunna formulera politiska 58 målsättningar och strategier för att stärka arbetarklassens positioner och på sikt avskaffa 59 klassamhället”. Vad innebär då, och vad avser det att vi vill ”på sikt” avskaffa klassamhället? 60 Skall det avskaffas genom stegvisa reformer – i så fall passar det inte ett revolutionärt 61 förbund – eller är det faktumet att klassamhället inte upphör direkt i arbetarstaten? Vilket än 62 det avser är det otydligt och bör därför strykas. 63 64 Vi yrkar: 65

20

Att på s.3 rad 22 i förslaget till principprogram stryka ”på sikt” 1 2 Mazdak Farrokhzad (Ung Vänster Frölunda), Annika Fägerlind (Ung Vänster Kortedala-Gamlestan-Bergsjön), Gustav Landström (Ung 3 Vänster Centrum-Östra), Malin Persson och 4 Håkan Eriksson (Ung Vänster Biskopsgården-Torslanda) 5 6 Programkommitténs svar på motion PP35: 7 Med ”på sikt” avser programkommittén cirka 37 år. 8 9 Skämt åsido – ”på sikt” innebär att vi menar att klassamhällets avskaffande är målsättningen, men att vi inser att det inte 10 kommer ske omedelbart – och att det inte är detsamma som att inom ramen för kapitalismen stärka arbetarklassens 11 ställning. Självklart ska vi genomföra reformer, men eftersom vi dessutom är ett revolutionärt förbund nöjer vi oss inte med 12 det, utan vill också avskaffa klassamhället. 13 14 Programkommittén yrkar: 15 Att avslå motion PP35 16 17 PP36 - Det är roligt om rubrikerna hör ihop med innehållet (s.4-5) 18 Under rubriken ”Kapitalismen, klassamhället och könsmaktsordningen” (hädanefter i den här 19 brödtexten kallat "KKK") på sidan 4 i förslaget till principprogram återfinns ett långt stycke om kapitalismens natur, ett 20 mycket kort stycke om klassamhället, ett kort stycke om könsmaktsordningen i förhållande till kapitalismen och 21 klassamhället och därefter underrubrikerna ”Arbete”, ”Staten” och ”Välfärdsstaten”. Därefter är nästa huvudrubrik ”Makt 22 och kön”, med underrubrikerna ”Sexualiserat våld och kvinnors ohälsa” och ”Kamp för sexuellt likaberättigande”. 23 24 För det första anser vi att en så liten del av texten under ”KKK” handlar om könsmaktsordningen och klassamhället att det 25 över huvud taget inte känns relevant att de ska finnas med i rubriken så som förslaget ser ut nu. 26 27 För det andra anser vi att det är mystiskt att vi ger två olika definitioner av könsmaktsordningen, ett under kapitlet 28 "Feminism" och ett under ”KKK”. Jag anser att den definition vi ger i kapitlet "Feminism"; att "samhällsstrukturen bygger 29 på en maktordning där gruppen män överordnas gruppen kvinnor" är bättre och mer korrekt än den som ges under 30 ”KKK”; att "att män konsekvent har mer makt än kvinnor på samhällets alla områden". 31 32 För det tredje anser vi helt enkelt att resten av texten om könsmaktsordningen under ”KKK” ger en förenklad bild av dess 33 historiska relation till klassamhället och kapitalismen som inte direkt tillför något till principprogrammet, utan framställer 34 könsmaktsordningen som underordnad kapitalismen. Däremot menar vi att det sista stycket under "Feminism" tar upp 35 könsmaktsordningens förhållande till kapitalismen på ett relevant och bra sätt. 36 37 Våra förändringar innebär alltså att vi gör om "KKK" till att bara handla om kapitalismen, tar bort det nuvarande stycket 38 om könsmaktsordningen och istället för in det stycke ur "Feminism" som ger en feministisk analys av kapitalismen. 39 40 Vi yrkar: 41 Att byta ut rubriken ”Kapitalismen, klassamhället och könsmaktsordningen” mot "Kapitalismen" på s.4 rad 42-43 42 Att göra de rubriker som nu är underrubriker till ”Kapitalismen, klassamhället och 43 könsmaktsordningen” till huvudrubriker 44 Att ersätta s.5 rad 41-54 mot det som idag står på s.4 rad 31-40 45 46 Annika Fägerlind (Ung Vänster Kortedala-Gamlestaden-Bergsjön), Gustav Landström (Ung Vänster Centrum-Östra) och Mazdak 47 Farrokhzad (Ung Vänster Frölunda) 48 49 Programkommitténs svar på motion PP36: 50 Programkommittén håller med om att delarna om könsmaktsordningen gott skulle kunna utvecklas, men att då helt stryka 51 ett stycke om just detta tycker vi är en dålig lösning. Motionärerna menar att stycket på s.5 rad 41-54 framställer som 52 könsmaktsordningen som underordnad kapitalismen. Det tycker vi är svårt att förstå. Tvärtom beskriver stycket bl.a. vikten 53 av en självständig kvinnokamp för att kunna flytta fram kvinnors positioner. Vi ser ingen poäng med att ta bort de 54 skrivningarna. 55 56 Programkommittén yrkar: 57 Att avslå motion PP36 58 59 Förbundsstyrelsens kommentar på motion PP33 och PP36: 60 Förbundsstyrelsen håller med motionärerna om att analysen av könsmaktsordningen får lite plats i förhållande till analysen 61 av klassamhället under rubriken ”Klassamhället, kapitalismen och könsmaktsordningen”. Vi tror däremot precis som 62 Programkommittén inte att det är problemet löses av att skrivningar om könsmaktsordningen tas bort – istället bör dessa 63 göras bättre och längre. Därför föreslår vi ett nytt stycke på sida 5 rad 41-54 och att texten på sida 3 rad 31-40 står kvar. 64 65

21

Angående PP33 håller förbundsstyrelsen med programkommittén om att det är problematiskt att beskriva våld och mäns 1 våldsmonopol på det sätt som görs i motionen. Vi ser heller inte vad denna skrivning tillför, eller vad den innebär i 2 praktiken. Kvinnors rätt till självförsvar handlar om makt och motarbetas av dem som i nuläget har makten – män. Vägen 3 till ett samhälle där kvinnor har rätt att försvara sig tror vi inte är att problematisera att våld hålls borta från samhället, eller 4 att män dominerar yrken som tillåts använda våld. Vi menar också att ”mäns våldsmonopol” i grunden är ett felaktigt 5 uttryck. Våldsmonopol är något som staten har, och trots att män definitivt har ett övertag och utövar mer våld, finns det 6 stora skillnader i att beskriva det ena eller det andra som våldsmonopol. 7 8 Förbundsstyrelsen föreslår kongressen: 9 Att ersätta texten i förslaget till principprogram på sida 5 rad 41-54 till följande: 10 ”Könsmaktsordningen har historiskt sett, precis som den gör idag, i grunden styrt hur samhället organiserats. Den vilar på 11 konstruktionen av kön, genus, som begränsar så väl kvinnors som mäns frihet att utveckla sin egen person. Att män som 12 grupp överordnas kvinnor som grupp socialt, ekonomiskt och maktmässigt är incitamenten för ett fortsatt upprätthållande 13 av könsmaktsordningen. Män tjänar alltså på den orättvisa som den förtryckande strukturen för med sig. Men män är inte 14 ensamma om att upprätthålla strukturen – alla människor återskapar dagligen könsmaktsordningen och det vi lärt oss bör 15 vara manligt respektive kvinnligt. 16 17 Könslönegapet mellan män och kvinnor är fortsatt stort och har sedan 1980-talet ökat snarare än minskat. En könsuppdelad 18 arbetsmarknad där kvinnodominerade yrken värderas lägre, samt en homosocialitet män emellan som tar sig uttryck i att 19 män tillåts gå vidare i arbetslivet och väljs till befordringar är de två största orsakerna till det ökande lönegapet. 20 21 Inom den politiska så väl som den ekonomiska maktsfären är kvinnor starkt underrepresenterade män. Även i den 22 akademiska världen är det tydligt att kvinnor hålls tillbaka från de mest framträdande positionerna. De få kvinnor som 23 släpps fram håller själva ofta tillbaka andra kvinnor för att säkra att de ytterst begränsade ’kvinnoplatserna’ tillfaller dem. 24 Mäns makt är ett uttryck för könsmaktsordningen, och även en förutsättning för att upprätthålla densamma. 25 26 Utnyttjandet av kvinnors kroppar är ett tydligt uttryck för könsmaktsordningen. Det sexualiserade våldet är en del av den 27 struktur som förtrycker kvinnor, och består bland annat i våldtäkt, misshandel, pornografi, trafficking, prostitution och för 28 många kvinnor vardagliga kränkningar. Oro för att utsättas för övergrepp – vardagsrädsla – är den andra sidan av det 29 sexualiserade våldet, som begränsar kvinnors livsutrymme. 30 31 Förtrycket mot kvinnor har genom alla tider möts av motstånd. Sällan finns det dokumenterat, då historien ofta skrivits av 32 män om män. När kvinnorörelsen organiserade sig i mitten på 1800-talet vann man genom kamp politiska segrar som 33 rösträtt, rätt till utbildning och delvis lika rättigheter som män i lagstiftningen. Under större delen av 1900-talet stärktes 34 kvinnors ställning i samhället. Kvinnors intågande på arbetsmarknaden är grundläggande för hur pass långt fram kvinnors 35 positioner är idag, och berodde delvis på kapitalets ökade efterfrågan på kvinnors arbete men även i stor utsträckning på 36 byggandet av en stark offentlig sektor. Genom feministisk kamp har många segrar vunnits, till exempel inom områden som 37 rör kvinnors makt och rätt att bestämma över sina egna kroppar. Dessa segrar måste försvaras. Vårt mål är att genom 38 organisering för feminism och jämställdhet avskaffa könsmaktsordningen.” 39 40 Att avslå motion PP33 och PP36 41 42 PP37 - Feminism- Könsmaktsordningen kontra kapitalismen (s.4) 43 Liksom klassamhället har könsmaktsordningen haft olika former under historien. Kapitalismen är den specifika form av 44 klassamhälle och könsmaktsordning som vi lever under idag. Om könsmaktordningen är något som är skiljt från 45 kapitalismen så kan det faktiskt inte existera alls. Antingen har man en materialistisk syn på förtryck och ser att de existerar 46 för att det har en materiell grund i det rådande ekonomiska systemet, att det rådande systemet upprätthåller dem och att 47 man måste avskaffa det rådande systemet för att kunna avskaffa de förtryck vi lever under idag. Eller så ser man det som en 48 lämning från tidigare system, som vi ännu inte lyckats bli av med eller så är man hänvisad till biologiska eller idealistiska 49 förklaringar. Om det beror på mäns och kvinnors biologi att könsmaktsordningen existerar, då blir den enda lösningen 50 någon slags operation eller genmanipulering av hela den mänskliga rasen. En idealistisk förklaring skulle vara att 51 kvinnoförtrycket existerar endast på grund av att våra åsikter gör att vi reproducerar dem, att våra handlingar återskapar 52 dem och då blir den enda lösningen en spridning av internfeminismen till hela samhället och propaganda för att människor 53 ska ändra sina beteenden. Visserligen kan propaganda spela en viss roll och visst kan utbildning ändra hur människor tänker. 54 Men om vi ska vara materialistiska så måste vi se att dagens utbildning (inklusive media) ser ut som den gör för att de som 55 styr samhället tjänar på det. Och om vi ska kunna fullt ut ändra utbildningen och hela samhället måste vi också ta makten 56 från de som styr. Vi menar att just på grund av att könsmaktsordningen upprätthålls av kapitalismen och har en materiell 57 grund i kapitalismen så måste man avskaffa densamma. Och därmed är klasskamp och kvinnokamp sammankopplat. 58 59 Vi yrkar: 60 Att på s.4 stryka rad 31-40 och ersätta med följande text: 61 ”Könsmaktsordningen och klassamhället är inte en och samma struktur och har båda haft olika former under historiens 62 gång. Båda har dock sin specifika form idag i kapitalismen som upprätthåller dem båda. Därmed är könsmaktsordningen 63 och klassamhället sammankopplade. Samtidigt som det leder till att gruppen kvinnor underordnas gruppen män, där män 64 får kortsiktiga ekonomiska, arbetsmässiga och sociala fördelar så tjänar kapitalisterna på att det finns en del av arbetarklassen 65

22

med sämre villkor och lägre löner. Detta är en metod för kapitalet att splittra arbetarklassen, något som i slutändan bara 1 kapitalet tjänar på. Även om upphävandet av det kapitalistiska systemet är lösningen även för upphävandet av 2 könsmaktordningen så är det möjligt att nå vissa feministiska framgångar under ett kapitalistiskt system. Att stärka 3 arbetarkvinnors position i samhället leder i sin tur till en stärkt arbetarklass. Något som är nödvändigt för störtandet av 4 kapitalismen. Klasskamp och kvinnokamp är alltid sammankopplat.” 5 6 Ylva Vinberg och Petra Edlund (Ung Vänster Backa-Lundby), Erika Nilsson (Ung Vänster Biskopsgården-Torslanda), Albin Bergström 7 (Ung Vänster Majorna), John Lyshag (Ung Vänster Centrum-Östra) och Alexander Regander (Ung Vänster Kortedala-Gamlestan-Bergsjön) 8 9 Programkommitténs svar på motion PP37: 10 Motionärerna vill göra en grundläggande förändring kring Ung Vänsters syn på kvinnoförtrycket och återgå till den analys 11 vår rörelse hade en gång i tiden, där vi såg könsmaktsordningen som en produkt av kapitalismen. Man skriver i sitt yrkande 12 att ”upphävandet av det kapitalistiska systemet är lösningen även för upphävandet av könsmaktordningen” och menar i 13 brödtexten att könsmaktsordningen inte skulle kunna existera skiljd från kapitalismen. Programkommittén vill inte gå 14 tillbaka till en sådan analys, eftersom vi menar att den är felaktig. Könsmaktsordningen är – tyvärr, kanske man skulle kunna 15 säga – en struktur som präglat de mest skilda samhällssystem och överlevt revolutioner. Könsmaktsordningen är en egen 16 struktur, baserad på mäns överordning över kvinnor, inte på kapitalets överordning över kvinnor. Vi tycker att det stycke 17 som motionärerna vill stryka, väl beskriver hur denna struktur samverkar med kapitalismen. 18

19 Programkommittén yrkar: 20 Att avslå motion PP37 21 22 PP38 - Marxism + feminism = sant (s.4-10) 23 Precis som när vi ser att förändringar i produktionen är avgörande för att stärka arbetarklassens positioner, ser vi att 24 detsamma gäller kvinnors positioner i samhället. Att förändra kvinnors ställning i produktionen är avgörande för att även 25 kunna bryta de tankemässiga strukturer som finns, och avskaffa exempelvis det sexualiserade våldet. Att inte skriva ut det i 26 vårt principprogram ser vi som en stor brist. 27 28 Vi kommer aldrig att kunna bryta könsmaktsordningen inom det kapitalistiska systemets ramar, eftersom att jakten på profit 29 och behovet av en arbetskraftsreserv alltid kommer att komma före jämställdhet. Självklart är det viktigt att kämpa för att 30 kortsiktigt flytta fram unga tjejers positioner, men vi får aldrig glömma att vi kan byta tapeter men huset är i grunden ruttet. 31 För en revolutionär organisation som vill förändra samhället i grunden är det viktigt att ha en klar insikt i att en djupgående 32 förändring aldrig kommer att ske under det rådande ekonomiska systemet. 33 34 Vi yrkar: 35 Att på s.4, rad 41föra in följande meningar ”Grunden för att flytta fram kvinnors position, och i förlängningen avskaffa 36 kvinnoförtrycket, ligger i att stärka kvinnors ställning i produktionen. Först när arbetet organiseras på ett demokratiskt sätt, 37 och det inte längre finns några materiella förutsättningar för kvinnors underordnig, kan vi bryta könsmaktsordningen. 38 Därför är förutsättningen för ett samhälle fritt från kvinnoförtryck det klasslösa samhället.” 39 Att på s.10, rad 16 ändra ”en viktig del i bekämpandet av” till ”avgörande för att kunna bekämpa det sexualiserade våldet” 40 41 Thisbe Stadler (Ung Vänster Malmö ) och Felicia Bromée (Ung Vänster Lund) 42 43 Programkommitténs svar på motion PP38: 44 Programkommittén menar liksom motionärerna att stärkandet av kvinnors ställning i produktionen är en av nycklarna för 45 att avskaffa könsmaktsordningen. Om det skriver vi både i stycket ”Arbete” och under ”Brytandet av könsmaktsordningen”. 46 Vi håller dock inte med om att ett stärkande av kvinnors ställning i produktionen skulle vara den enda grunden för 47 avskaffandet av könsmaktsordningen. Vi menar att produktionen är oerhört viktig för könsmaktsordningen men vi ser att 48 den bara som en av grunderna för avskaffandet av könsmaktsordningen. Kvinnoförtrycket är en konsekvens av gruppen 49 mäns överordning över gruppen kvinnor och är mer komplext, än att det går att reducera till en fråga enbart om 50 ekonomiska intressen och klass. 51 52 Programkommittén yrkar: 53 Att avslå motion PP38:s första att-sats 54 Att bifalla motion PP38:s andra att-sats 55 56 Förbundsstyrelsens kommentar till motion PP37 och PP38: 57 Motionerna vill på olika sätt koppla samman könsmaktsordningen och kapitalismen, och menar att ett socialistiskt samhälle 58 också skulle innebära att könsmaktsordningen skulle upplösas. Därmed vill man också förändra den syn Ung Vänster länge 59 haft, kring att könsmaktsordningen existerar oberoende av kapitalismen. I inledningen i brödtexten i motion PP37 skriver 60 motionärerna att ”Om könsmaktsordningen är någonting skiljt från kapitalismen kan den faktiskt inte existera alls.” 61 Förbundsstyrelsen håller inte med om en sådan uppfattning. Könsmaktsordningen har ju uppenbarligen, vilket även 62 klassamhället har, existerat utanför kapitalismen. Dessutom måste man ställa sig frågan vad en sådan analys får för praktiska 63 konsekvenser. Det är orimligt att motivera renodlad feministisk kamp som vänder sig mot alla kvinnor om man menar att t 64 ex sexualiserat våld är ett resultat av att vi lever i ett kapitalistiskt system. I den text man vill föra in tar även motionärerna 65

23

som exempel på feministiska framgångar ett stärkande av arbetarklassens kvinnor, vilket visst kan vara sant men även är 1 problematiskt om man som vi menar att feministisk kamp när det är möjligt bör bedrivas genom att organisera så många 2 kvinnor som möjligt. Motionärernas text ger snarare intrycket av att feministisk kamp endast är önskvärd när den 3 sammanfaller med klasskampen. 4 5 Motionärerna skriver vidare att om man är materialist är det oundvikligt att komma fram till en annan slutsats än att 6 könsmaktsordningen upplöses om kapitalismen störtas, och att en annan uppfattning vore biologisk eller idealistisk. 7 Incitamenten för män att upprätthålla könsmaktsordningen är dels ekonomiska, men även att upprätthålla social makt och 8 makt över kvinnors kroppar. Det är irrelevant huruvida det är idealistiskt eller inte att hävda att vi reproducerar 9 könsmaktsordningen genom våra gemensamma handlingar och uppfattningar om manligt och kvinnligt – faktum är att det 10 görs dagligen av både män och kvinnor och är en grundläggande del i upprätthållandet av könsmaktsordningen. Det innebär 11 inte att vår feministiska kamp reduceras till ändrande av ”attityder”, men en del av vår mest konkreta och lyckade 12 feministiska kamp – feministiskt självförsvar – handlar de facto delvis om tjejers möjligheter att stärkas och själva förändra 13 sociala maktförhållanden i sin vardag. 14 15 Med vår analys är det naivt att tro att könsmaktsordningen skulle upplösas om kapitalismen störtades. Förbundsstyrelsen 16 anser att den förtryckande gruppen inom könsmaktsordningen är män, inte överklassen. Mäns anledningar för att 17 upprätthålla könsmaktsordningen kommer inte att försvinna i och med att klassamhället skulle försvinna, alltså finns inget 18 likhetstecken mellan klasskamp och kvinnokamp. De syftar till två olika saker, som det står i förslaget till principprogram 19 kan strukturerna sammanfalla och således kan också kampen mot dessa i vissa avseenden vara de samma. Men det är också 20 möjligt och viktigt att bedriva en renodlat feministisk kamp i ett kapitalistiskt system, och det är vår övertygelse att 21 feministisk kamp även skulle behövas i ett socialistiskt samhälle. 22 23 Förbundsstyrelsen föreslår kongressen: 24 Att bifalla programkommitténs svar på motionerna PP37 och PP38 25 26 PP39 - Varför kapitalismen inte kan tillgodose alla människors grundläggande behov (s.5) 27 I stycket om kapitalismen, klassamhället och könsmaktsordningen står det att kapitalismen har möjliggjort stora framsteg för 28 mänskligheten i form av teknisk utveckling, ökad arbetsproduktivitet och skapandet av förutsättningarna för utvidgade 29 rättigheter. Efter det står det att kapitalismen trots detta inte kan tillgodose alla människors grundläggande behov. Varför 30 kapitalismen inte kan tillgodose dessa behov förklaras inte, vilket vi tycker att det borde göras. 31 32 Vi yrkar: 33 Att på s.5, rad 2, ändra meningen som börjar med "Men kapitalismen är..." till "Men kapitalismen är som system ändå 34 oförmöget att fördela världens resurser på ett sätt som tillgodoser alla människors grundläggande behov av exempelvis mat, 35 en bostad och ett arbete." 36 37 Jan Novotny, Tobias Lundgren, Paulina Henrichsén, Nils Höjer, John Edström, Anna Jaksic, Matilda Roth, Tove Kättström, Fredrik 38 Andersson, Pernilla Karlsson och Petter Ölfvingsson 39 (Ung Vänster Linköping) 40 41 Programkommitténs svar på motion PP39: 42 Även om vi håller med om att kapitalismen leder till att produktionens resultat fördelas ojämlikt menar vi att det är viktigt att 43 förstå att ojämlikheten mellan människor inte reproduceras i cirkulationssfären, dvs. i fördelningen av resurser, utan i själva 44 produktionen. Detta är en viktig insikt för ett revolutionärt förbund då den visar att en jämlik kapitalism inte är möjlig ens 45 med verkligt starka regleringar eller en otroligt progressiv skattesats. Ojämlikheten reproduceras i produktionen genom 46 utsugningen av mervärdet. Det är alltså inte en fråga om fördelning utan om produktionens organisering. 47 48 Programkommittén yrkar: 49 Att avslå motion PP39 50 51 PP40 - Motion angående flyttning av stycke (s.5) 52 När man skriver om överproduktionskriser är det relevant att samtidigt nämna en annan numera väldigt vanlig orsak till 53 kapitalismens kriser, den hejdlösa spekulationen. Utan detta känns stycket aningen omodernt och teoretiskt. Eftersom det 54 redan finns ett stycke om oreglerad finanskapitalism och spekulation är det bättre att flytta den dit där man diskuterar 55 kapitalismens brister som system. På rad 28 och 29 står det om spekulation, detta stycke skulle vi vilja flytta till rad 12 på 56 samma sida efter ”arbete åt alla”. 57 58 Vi yrkar: 59 Att skrivningen på s.5 rad 28-29: ”De senaste decenniernas starka framväxt av en oreglerad finanskapitalism har lett till 60 spekulationsvågor vars enorma omfattning är någonting nytt i kapitalismens historia. ”flyttas till rad 12 på samma sida efter 61 ”arbete åt alla”. 62 63 Nils Höjer, Anna Jakšić, Matilda Roth, Tobias Lundgren, Pernilla Karlsson och John Edström (Ung Vänster Linköping) 64 65

24

Programkommitténs svar på motion PP40: 1 Att meningarna om finanskapitalism hamnade på två rader som ett eget litet stycke, var nog ett olycksfall i arbetet med att 2 renskriva programförslaget. I och med att vi föreslagit bifall på andra att-satsen i PP16, är olyckan åtgärdad. 3 4 Programkommittén yrkar: 5 Att anse motion PP40 besvarad 6 7 PP41 - Motion angående tillägg i stycke (s.5) 8 När man skriver om oreglerad finanskapitalism och spekulation är det viktigt att förklara dess konsekvenser. Utan en 9 förklaring blir det svårt att förstå innebörden av meningen om man inte har någon kunskap om ämnet. I att-satsen har vi 10 skrivit ett förslag på en förklaring, att just denna bifogas är inte det viktigaste. Det viktiga är att man förklarar spekulationens 11 konsekvenser. Annars blir stycket mer som ett konstaterande och inte en kritik mot kapitalismen. 12 13 Vi yrkar: 14 Att lägga till följande mening på s.5 rad 29 efter ”kapitalismens historia.” ”Dessa spekulationsvågor har lett till skakningar av 15 den globala kapitalismen som tagit sig i uttryck i ekonomiska kriser som exempelvis it-bubblan och subprim krisen.” 16 17 Nils Höjer, Anna Jakšić, Matilda Roth, Tobias Lundgren och Pernilla Karlsson (Ung Vänster Linköping) 18 19 Programkommitténs svar på motion PP41: 20 Frågan är svår och inte så enkel som att spekulation orsakar kriser. Vi tror att det är bättre att betona synen på att kriser 21 beror på grundläggande motsättningar inom kapitalismen. Vi tycker också att det räcker så just i principprogrammet. 22 23 Programkommittén yrkar: 24 Att avslå motion PP41 25 26 PP42 - Alltifrån – till (s.5) 27 I programkommitténs förslag till principprogram, sidan 5, rad 34-35, står en mening som lyder ”Klassamhället genomsyrar 28 hela våra liv, och påverkar alltifrån vår tillgång till utbildning, vår hälsa och hur mycket pengar vi har att röra oss med”, vilket 29 Boråsklubben tycker låter konstigt. Använder man uttrycket ”alltifrån” brukar man också använda ”till” – alltifrån det ena till 30 det andra. 31 32 Vi yrkar: 33 Att ett ”och” läggs till mellan utbildning och vår hälsa på s.5 rad 35 istället för ett kommatecken. 34 Att ”och” mellan vår hälsa och hur mycket pengar byts ut mot ”till”, på s.5 rad 35 35 36 Ung Vänster Borås 37 38 Programkommitténs svar på motion PP42: 39 Programmet kommer att genomgå en språklig kontroll innan tryckning. 40 41 Programkommittén yrkar: 42 Att anse motion PP42 besvarad. 43 44 PP43 - För en materialistisk förklaring av könsmaktsordningen! (s.5) 45 Denna motion har vi skrivit för att vi tycker att det saknas en ordentlig förklaring av hur kvinnoförtrycket uppkommit och 46 varför det existerar. Vi tycker att för att man ska kunna säga hur man ska avskaffa könsmaktsordningen så måste man kunna 47 ge ett svar på varför det existerar. Alltså hur det uppkommit och varför det existerar idag. Vi anser att man måste använda 48 marxismen för att förklara kvinnoförtrycket. Då menar vi inte att följa allt som Marx och Engels skrev, eller inte skrev, till 49 punkt och pricka, utan att använda sig av den marxistiska metoden – den dialektiska materialismen och 50 historiematerialismen. Annars måste man ta till idealistiska eller biologiska förklaringar. Då säger man antingen att 51 könsmaktsordningen existerar för att det ligger i mäns natur att förtrycka kvinnor eller att könsmaktsordningen existerar för 52 att våra idéer gör att vi upprätthåller kvinnoförtrycket med våra handlingar. Det kan tyckas att det inte spelar så stor roll hur 53 man förklarar det, att det huvudsakliga är att det existerar och att man måste göra nått åt det. Men hur vi förklarar 54 könsmaktsordningen avgör hur vi ska bekämpa det och avskaffa det. Antingen ligger det i människans natur och då finns 55 det inte så mycket att göra, förutom möjligen genmanipulering. Eller så är det våra idéer det är fel på, då måste vi sprida 56 feminismens idéer i samhället och på så sätt kommer vi avskaffa könsmaktsordningen. (Eller så är det fel på det kapitalistiska 57 systemet och då måste vi avskaffa det). Detta synsätt är samma synsätt som många miljöaktivister har som gör att de säger 58 att miljöförstöringen kommer försvinna, om vi bara ändrar vårt beteende och börjar köpa från rätt företag. Vi menar ju att 59 det är det kapitalistiska systemet och dess anarkistiska produktion som leder till miljöförstörningen och att man måste ha en 60 planerad ekonomi för att lösa miljöförstöringen. Vi förklarar delvis redan könsmaktsordningen på ett materialistiskt sätt, att 61 det handlar om reella saker som kvinnors låga löner och dubbelarbete (arbetet på arbetsmarknaden och det obetalda 62 hemarbetet) som lägger en grund till kvinnoförtrycket idag. Men vi tycker att det borde klargöras mer i principprogrammet. 63 Vi menar att man måste se vårt beteende, könsroller, sexualiserat våld som en konsekvens av kvinnors lägre ställning inom 64 produktionen. Vi menar att dubbelarbetet aldrig kan lösas inom kapitalismens ramar. Så länge som vi har ett system där 65

25

vinstintresset styr kommer arbetare att sugas ut så mycket som möjligt och tvingas arbeta så mycket som möjligt och den 1 offentliga sektorn kommer aldrig under kapitalismen kunna eliminera hemarbetet. Den offentliga sektorn har förbättrat 2 kvinnors ställning i Sverige, men då vinstintresset styr kommer den offentliga sektorn alltid att nedvärderas då den inte ger 3 något mervärde. Vi menar att grundbulten i kvinnoförtrycket är hur reproduktion och produktion organiseras under 4 kapitalismen och under tidigare system, där kvinnan hänvisas till att ta det största ansvaret för reproduktionen och män ges 5 därmed en starkare ekonomisk ställning gentemot kvinnor som leder till mäns makt över kvinnor, med sexualiserat våld 6 m.m. Visst skulle man kunna säga att om bara män och kvinnor delade lika på hemarbetet så skulle det inte finnas någon 7 anledning till att kvinnoförtrycket fortsätter att existera. Men då glömmer man att kapitalisterna inte kommer att börja betala 8 kvinnor mer och ge kvinnor bättre villkor bara för att arbetarklassens män skulle vilja det. Så länge vi har kapitalism så 9 kommer hemarbetet att vara ett stort problem för arbetarklassen. Det mesta kommer att falla på kvinnor, då det är de som 10 jobbar mest deltid, tjänar mindre och kan gå ner i tid billigare än de flesta män och då de flesta som är arbetslösa är kvinnor. 11 Kapitalismen behöver familjen för att reproducera arbetarklassen. I familjen är det kvinnans uppgift att reproducera 12 arbetarklassen. Med reproduktion menar vi allt som krävs för att upprätthålla arbetarklassen vid liv och se till att det föds 13 nya barn som kan bli arbetarklass. Vad som krävs för att reproducera arbetarklassen skiljer sig från land till land och tid till 14 tid. Det har som Marx säger en ”moralisk och historisk faktor” (sida 148, Kapitalet band 1) och beror till stor del vad 15 arbetarklassen i landet lyckats kämpa sig till som ska ingå i livsuppehället. Idag ingår mer i det i Sverige än vad det gjorde för 16 hundra år sedan och det ingår mer i det i Sverige än i t ex Thailand. Den offentliga sektorn byggdes upp i ett läge då 17 ekonomin, inte bara i Sverige, utan i hela världen, expanderade enormt mycket. Efter andra världskriget utvecklades 18 produktivkrafterna enormt mycket och Sverige som inte hade förstörts av andra världskriget kunde dra nytta av detta läge, 19 där man kunde exportera varor till hela världen från en oförstörd industri. I detta läge kunde kapitalisterna få enorma vinster 20 samtidigt som arbetarklassen kunde få igenom reformer, det hotade inte kapitalisternas ställning och deras vinster. I detta 21 läge byggdes den offentliga sektorn upp. Kapitalisterna drog nytta av det då det fanns ett enormt behov av arbetskraft och 22 den offentliga sektorn bidrog till att fler kvinnor kunde gå ut i arbete, arbetarklassen drog nytta av en förbättrad 23 privatekonomi då både kvinnan och mannen arbetade istället för bara mannen. Under de senaste decennierna har vi sett den 24 offentliga sektorn varit utsatt för mycket nedskärningar. Detta är kopplat till ekonomins utveckling. Även om krisen under 25 70-talet inte direkt ledde till en attack mot den offentliga sektorn, tvärtom fortsatte den att byggas ut i flera år, så markerade 26 det en viktig vändpunkt. Den signalerade att guldåren var förbi. Den enorma tillväxt man hade sett innan kunde inte 27 fortsätta i all oändlighet. Även om ekonomin återhämtade sig, så började vi efter några år se ökade klyftor, privatiseringar 28 och ett stopp för stora reformer. Krisen på 90-talet började processen med nedskärningar inom den offentliga sektorn. Med 29 tanke på att krisen inte är över så kommer, oavsett hur ekonomin utvecklas, vi med största likhet inte se en utveckling som 30 efter det andra världskriget igen, attackerna på välfärden kommer inte sluta. Under kapitalismen kan kvinnors ställning aldrig 31 lösas. För att upplösa könsmaktsordningen och den borgerliga familjen så måste reproduktionen socialiseras, tas över av 32 samhället och vinstintresset måste sluta vara den styrande faktorn i ekonomin. Klassförtrycket måste avskaffas och alla 33 ojämlikheter inom befolkningen utplånas, detta kan inte göras under kapitalismen, som systematiskt använder alla förtryck 34 för att splittra arbetarklassen och kunna sänka löner och arbetsvillkor för hela klassen genom detta. 35 36 Vi har skrivit ett längre stycke som vi tycker passar in under kapitalismen, klassamhället och könsmaktsordningen eftersom 37 det ger en historisk bild av kvinnoförtrycket, mer än vad det nuvarande väldigt korta stycket om könsmaktsordningen gör. 38 Vi tycker också att man ska ta bort de skrivningar som handlar om kvinnorörelsens organisering i mitten av 1800-talet och 39 att de skulle gett rösträtt. Om kampen för rösträtt och kvinnokamp föreslår vi istället ska stå under brytandet av 40 könsmaktsordningen. Vi tycker att de nuvarande skrivningarna ger en lite felaktig bild av vad som faktiskt hände. Rösträtt 41 fick de flesta länder inte som en konsekvens av suffragetternas kamp, hur ihärdig och beundransvärd den än var, utan främst 42 som en konsekvens av arbetarrörelsens klasskamp. Motsättningarna mellan arbetarrörelsen och kvinnorörelsen var väldigt 43 stora och även om det fanns många tendenser inom arbetarrörelsen att ignorera kvinnornas kamp, många ville helt utesluta 44 kvinnor från arbetarrörelsen och förbjuda kvinnligt arbete utanför hemmen helt och hållet, så var arbetarrörelsen den mest 45 ihärdiga kraften i kampen för rösträtt. Tack vare revolutionärer som Clara Zetkin, Alexandra Kollontay, Rosa Luxemburg, 46 August Bebel och Lenins hårda agitation inom socialdemokratin och klasskamp så insåg många män behovet av att 47 organisera kvinnor och kämpa för bättre villkor, högre löner och politiska rättigheter som rösträtt. Även om kvinnorörelsen 48 gett inspiration till arbetarrörelsen och bitvis fungerat som en påtryckare för feminismen så är det framförallt arbetarrörelsen 49 och klasskamp som gett oss de framgångar vi vilar på idag. Feministiska framgångar har inte nåtts genom att kvinnor gått 50 ihop från alla klasser och kämpat, utan genom att arbetarklassen kämpat, framförallt arbetarklassens kvinnor. 51 52 Vi yrkar: 53 Att stryka meningarna på s.5 under stycket ”Kapitalismen, Klassamhället och Könsmaktsordningen” rad 41-54 och ersätta 54 det med följande text: 55 ”Könsmaktsordningen uppkom när det reproduktiva arbetet skiljdes från det produktiva, när omhändertagandet av barnen 56 gick från att vara stammens gemensamma ansvar till att bli kvinnornas ansvar att sköta i hemmen. Detta gjorde att de 57 skiljdes från det produktiva arbetet som blev männens ansvar. Grunden för könsmaktsordningen ligger just i det, att det 58 produktiva arbetet är skiljt från det reproduktiva och att det är kvinnors ansvar att ta hand om det reproduktiva. I och med 59 att männen dominerade det produktiva arbetet, lades grunden till männens ekonomiska dominans gentemot kvinnorna. Det 60 lade grunden för instiftandet av familjen och därmed kvinnans fångenskap i det monogama äktenskapet. Mannens egendom 61 skulle kunna föras vidare till dess avkomma, det vill säga ärvas, och då var man tvungen att med säkerhet veta vem som var 62 far till vem och detta lade grunden till det rådande patriarkatet. Kvinnan tvingades in monogami och blev begränsad till 63 reproduktivt arbete i hemmet som blev mindre värt. Under mänsklighetens historia har könsmaktsordningens form varierat, 64 men grundläggande är att kvinnor skiljts från det samhälleliga arbetet. Detta har lett till uppfattningen om att kvinnors rätta 65

26

plats är i hemmen, att arbete och kunskap är något som framförallt tillhör männen, att allt kvinnor gör, gör de och ska göra 1 för att behaga män. Sexualiserat våld och könsrollerna är en konsekvens av att kvinnor varit och är ekonomiskt beroende av 2 män eller har en sämre ekonomisk ställning än dem. Kvinnors ställning i samhället har avgjorts av deras ställning i 3 produktionen, i tider då många kvinnor arbetat utanför hemmen så har deras möjlighet att kräva samhälleliga rättigheter 4 ökat. Med kapitalismens framväxt kom många kvinnor att gå ut i arbete, detta möjliggjorde också kampen för samhälleliga 5 rättigheter som rösträtt och liknande. Samtidigt som kapitalismen upprätthåller könsmaktsordningen så har den också lagt 6 grunden för dess upplösande i och med att den eskalerande utsugningen av arbetarklassen har tvingat ut kvinnorna i det 7 produktiva arbetet och därmed gjort dem till en del av klasskampen.” 8 9 Ylva Vinberg och Petra Edlund (Ung Vänster Backa-Lundby), Albin Bergström (Ung Vänster Majorna), John Lyshag (Ung Vänster 10 Centrum-Östra) och Alexander Regander (Ung Vänster Kortedala-Gamlestan-Bergsjön) 11 12 Programkommitténs svar på motion PP43: 13 Motionen besvaras under PP118 14 15 Programkommittén yrkar: 16 Att avslå motion PP43 17 18 Förbundsstyrelsens kommentar på motion PP43: 19 Förbundsstyrelsen håller inte med motionärerna i sak kring den beskrivningen som man ger av hur könsmaktsordningen 20 uppstod. Vi tycker att det är märkligt och irrelevant att skriva detaljerat kring vad som hände för tusentals år sedan. Däremot 21 håller vi med om att könsmaktsordningen ges för lite utrymme i stycket i förslaget till principprogram. Detta tillgodoser vi 22 genom att föreslå en längre text i vår kommentar till motion PP36. 23 24 Förbundsstyrelsen föreslår kongressen: 25 Att bifalla programkommitténs svar på motion PP43 26 27 PP44 - Bemanningsföretagen växer (s.6) 28 I Sverige har det poppat upp många nya bemanningsföretag, som tagit över de gamla tillsvidare anställningarna. Vi har fått 29 en ny arbetsmarknad där det inte längre än norm att jobba heltid och vara tillsvidare anställd. De borgerliga har inte haft stor 30 press på sig att avskaffa LAS och inte behövt luckra upp så mycket gällande anställningstryggheten, det gjorde 31 socialdemokratin åt dem när man på 90-talet tillät bemanningsföretag. 32 33 Igenom bemanningsföretag behöver inte företag vara rädda för facket, man spelar ut facket helt. Man behöver inte ta hänsyn 34 till några kontrakt eller strejker, passar det inte blir man hemskickad. Inte nog med det, man förväntas även oftast jobba 30-35 40% hårdare än de vanliga anställda ”Eftersom du är dyrare än en vanlig anställd”. Man kan bli ringd till jobbet, hemskickad 36 när man vill och man får ett sms efter jobbet med hur man presterat och är ofta pressad till att jobba snabbare, snabbare och 37 snabbare. 38 39 Att vi som revolutionär rörelse inte nämner bemanningsföretagen som är en växande företeelse som hotar allt 40 arbetarrörelsen jobbat för de senaste 100 åren är ytterst märkligt. 41 42 Jag yrkar: 43 Att det på lämpligt ställe under rubriken ”arbete” skrivs in ”Bemanningsföretag är ett växande fenomen på den svenska 44 arbetsmarknaden. Detta är ett sätt för arbetsköparna att få människor att jobba under dåliga förhållanden, utan att man har 45 någon rätt alls. Arbetsköparna kan igenom bemanningsföretag kringgå facket och slå ut anställningstryggheten. Vi ser det 46 som ett allvarligt hot och ska eftersträva att förbjuda bemanningsföretagen, då vi ser de som tydliga motståndare och en 47 murbräcka mot tryggheten.” 48 49 Mohammed Mahmoud (Ung Vänster Karlskrona) 50 51 Programkommitténs svar på motion PP44: 52 Programkommittén håller förstås med motionären om att bemanningsföretagen är ett problem. Vi föreslår dock en lite 53 annorlunda skrivning och vill också passa på att göra en liten sakupplysning: i början av 90-talet hade Sverige en borgerlig 54 regering, och det var således högern och inte socialdemokraterna som legaliserade bemanningsföretagen. 55 56 Programkommittén yrkar: 57 Att på s. 7, rad. 5 efter ”försämrad anställningstrygghet” lägga till: ”Idag är visstidsanställningar snarare regel än undantag 58 för vissa grupper på arbetsmarknaden. Det gäller bl.a. unga inom LO-yrken. Genom att ge arbetsgivarna utökade 59 möjligheter att anställa på otrygga villkor och genom att tillåta bemanningsföretag att förmedla jobb och dessutom kringgå 60 lagen om anställningsskydd, har otryggheten på arbetsmarknaden ökat kraftigt.” 61 Att därmed anse motion PP44 besvarad 62 63 PP45 - Arbete (s.6-7) 64 Jag tycker att Catherine Holts reservation angående stycket arbete är ett bättre förslag till text en PK:s majoritet, särskilt när 65

27

det gäller vår inställning till LO. Vi måste våga ha en dubbel inställning till LO där vi både konstaterar att LO i och med sin 1 storlek och progressiv potential är en given allierad i kampen för rättvisa och frigörelse. Samtidigt som det finns stora 2 problem inom LO inte minst att dess ledning inte bara accepterat utan också följt med i Socialdemokratins högervridning. 3 Det är också viktigt att konstatera att även om välfärdsstaten varit bra är inte vårt mål en klasskompromiss utan socialism. 4 Däremot finns det en del skrivningar i majoritetens förslag som jag tycker utvecklar och stärker vår syn på arbete därför har 5 jag motionerat på att föra in stora delar av Catherine Holts reservations text men också behålla en del av ursprungstexten. 6 Jag har också gjort några små ändringar i Catherine Holts reservationstext. 7 8 Jag yrkar: 9 Att på s.6 under stycket ”Arbete” stryka texten på rad 36-56 som lyder ”Eftersom arbetet alltid har […] en utbyggd välfärd” 10 Att på s.7 under stycket ”Arbete” stryka texten på rad 1- 5 som lyder ”Viktiga förutsättningar för att […] försämrad 11 anställningstrygghet” 12 Att på s.7 rad 17 under stycket ”Arbete” i meningen som börjar med orden ”arbetslösheten har försvagat...” byta ut ordet 13 ”löntagarna” till ”arbetarklassens position” 14 Att på s.7 rad 20-21 under stycket ”Arbete” byta ut texten ”Den höjda arbetsproduktiviteten […] har ökat i omfattning” mot 15 ”Mekaniseringen av arbetet skiljer mellan manuellt och intellektuellt arbete. På så sätt går helheten förlorad för den enskilde 16 arbetaren. Detta gäller inte längre i första hand industrin utan främst den växande gruppen av lågavlönade servicearbeten. ” 17 Att på s.7 rad 28-33 under stycket ”Arbete” byta ut texten ”Könsmaktsordningen märks tydligt […] leder till stress och 18 ohälsa” mot ”Kvinnornas omfattande inträde på arbetsmarknaden har möjliggjort deras ekonomiska oberoende. Samtidigt 19 är den svenska arbetsmarknaden starkt könssegregerad. Kvinnors arbete värderas generellt sett lägre än mäns och ger lägre 20 lön och mindre inflytande. Kvinnor har oftare än män deltidsarbeten och osäkra anställningar. Parallellt gör kvinnor 21 fortfarande merparten av det obetalda arbetet, i eller i anslutning till hemmet. Detta innebär att väldigt många kvinnor 22 dubbelarbetar idag, vilket leder till stress och ohälsa. En rättvis fördelning och en större grad av socialisering av det obetalda 23 arbetet skulle ge kvinnor större möjlighet till ekonomiskt oberoende och luckra upp den strikta könsarbetsdelningen i 24 samhället.” 25 Att på s.7 rad 42 under stycket ”Arbete” föra in texten ”Kompromisserna som utvecklades mellan arbetarrörelsen och 26 arbetsköparföreningen i början av 1900-talet innebar att fackföreningsrörelsen erkände arbetsköparens ”rätt att leda och 27 fördela arbetet”. Fackföreningsrörelsen tog också på sig att upprätthålla arbetsfreden, samt en stärkt centraliserad kontroll 28 över och tillbakahållande av lönekampen. Kapitalägarna å sin sida fick erkänna fackföreningsrörelsen som arbetarnas 29 representanter och acceptera en starkare reglering av marknaden och att en stor andel av den ekonomiska tillväxten gick till 30 att bygga upp välfärdsstaten. 31 32 Eftersom en stark och välorganiserad motoffensiv saknats har arbetarnas positioner kraftigt flyttats tillbaka under de senaste 33 decennierna. Denna utveckling har vi kunnat se i hela västvärlden. Individuella avtal ersätter kollektiva, 34 arbetsrättslagstiftningen försämras och tillfälliga arbeten och projektanställningar blir allt vanligare. Daglönarsystemet har, i 35 form av bemanningsföretag och timvikariat, återvänt till den svenska arbetsmarknaden. Det innebär en ökad otrygghet och 36 ett minskat inflytande över arbetssituationen för de som tvingas byta arbetsplats och ger arbetsköparna en större möjlighet 37 att ställa arbetare mot varandra. Ungdomar, invandrare, kvinnor och lågutbildade drabbas hårdast. I takt med att 38 arbetslösheten ökat har högerkrafter börjat ifrågasätta kvinnors rätt till arbete. 39 40 Fackföreningsrörelsen uppfattas av allt färre idag som en kamporganisation för att stärka arbetarnas ställning gentemot 41 arbetsköparna. Istället lockas många till medlemskap av billiga hemförsäkringar och andra medlemsförmåner. Detta är ett 42 problem. Om facket skall kunna bli en kamporganisation igen krävs det att LO blir partipolitiskt obundet och i större 43 utsträckning börjar slåss för nya krav, inte bara försvara gamla. LO måste även demokratiseras. Stridsåtgärder skall kunna 44 vidtas utan tillåtelse från förbundsstyrelserna. Det krävs idag en kamp för full sysselsättning och ett stärkande av de 45 anställdas rättigheter. Den fackliga kampen måste utvidgas till att handla om mer än löneökningar: utvecklande 46 arbetsuppgifter, jämställdhet mellan könen, lägre arbetstid och demokratisering av arbetsplatserna är nödvändiga fackliga 47 krav. 48 49 Striden om arbetstiden är central i kampen mellan arbete och kapital. 40-timmarsveckan som norm, samt det stora 50 övertidsuttaget måste ifrågasättas och förändras. Ung Vänster kämpar för en arbetstidsförkortning med bibehållen lön.” 51 52 Jonas Hasselqvist (Ung Vänster Falun) 53 54 Programkommitténs svar på motion PP45: 55 Motionären menar att vi måste ”våga” ha en dubbel inställning till LO. Programkommittén menar att Ung Vänsters 56 inställning till facket borde vara självklar: facket är arbetarklassens verktyg för organisering och vår roll som ett socialistiskt 57 förbund måste vara att föra en politik som stärker facket, ökar dess handlingsutrymme och därmed stärker arbetarklassens 58 position gentemot arbetsgivarna. Vi delar inte motionärens uppfattning om att många idag lockas till facket genom billiga 59 hemförsäkringar. Det är en märklig skrivning att föra in i programmet, i en tid då vi ser det största medlemsraset för facket i 60 modern tid. En hemförsäkring är dessutom idag mycket billig att teckna i jämförelse med vad det kostar att vara medlem i 61 fack och a-kassa och lockar därför knappast många att bli fackligt anslutna. Vidare vill motionären föra in en skrivning om 62 att facket borde bli partipolitiskt obundet. Programkommittén menar att det dels måste vara upp till fackets medlemmar att 63 avgöra vilka de vill samarbeta med och dels att det är förståeligt att facket inte valt att klippa banden till socialdemokratin i 64 de tider som råder. Risken är överhängande att det skulle leda till ytterligare högervridning av det socialdemokratiska partiet, 65

28

precis som det blev i England och Danmark när så skedde där. Programkommittén menar att det på samma sätt måste vara 1 upp till facket själva att avgöra vilka strider som är de viktigaste och hur de ska ta sig an dem. Det är inte vår roll att komma 2 med pekpinnar och insinuationer om att facket inte bryr sig om frågan om full sysselsättning och stärkta rättigheter för 3 arbetarna – det är ju fackets själva funktion att arbeta för detta. Huruvida ett förbund i en avtalsrörelse prioriterar lönefrågan 4 eller exempelvis arbetstidsfrågor, måste vara upp till det enskilda förbundets medlemmar, inte oss. Genomgående menar 5 programkommittén alltså att vår inställning till facket, måste bygga på respekt för de fackliga organisationernas medlemmar 6 att själva utforma sina krav, sin organisation och sina strategier. Vår roll är att skapa politiskt handlingsutrymme för dem att 7 kunna segra. 8 9 Motionären skriver att vi ska konstatera att vårt mål inte är en klasskompromiss utan socialism. Det är en självklarhet och 10 det är svårt att förstå hur man kan läsa in något annat i programförslaget. Redan inledningsvis i programmet skriver vi att 11 ”vårt mål är ett klasslöst samhälle, fritt från förtryck”. Frågan är inte vad vår målsättning är, utan hur vi tar oss dit och vad vi 12 vill göra av och i samhället vi verkar i idag. Motionären vill ersätta ett stycke i programförslaget, som beskriver den konkreta 13 klasskonflikten och hur den tar sig uttryck i kampen mellan fackföreningsrörelsen och arbetsgivarorganisationer. Han vill 14 stryka analysen om att det är på grund av att vi haft en av världens starkaste fackföreningsrörelser, som arbetarklassens 15 positioner varit möjliga att flytta fram och att den sammanhållna lönebildningen och generösa arbetslöshetsförsäkringen 16 innebar att lågkvalificerade och lågavlönade arbeten kunde fasas ut från svensk arbetsmarknad. Att den starka 17 fackföreningsrörelsen lyckades ta ut ett stort löneutrymme, vilket möjliggjort både en relativt andra länder hög 18 levnadsstandard för arbetarklassen och en utbyggnad av en skattefinansierad välfärd, stryks också med motionärens förslag. 19 Istället förs ett stycke in som kritiserar centraliseringen av den fackliga kampen och kritiserar den solidariska lönepolitiken. 20 Programkommittén menar att vi med motionärens förslag skulle förlora en viktig del av vår analys kring hur kampen för att 21 flytta fram arbetarklassens positioner går till. Idag, när högern genomfört ett systemskifte som slagit rakt mot 22 arbetarklassens möjligheter att ta strid mot kapitalet, vore det ett kardinalfel av oss att välja en linje som snarare går ut på att 23 kritisera fackföreningsrörelsen, än att se vad som krävs för att arbetarklassens positioner ska kunna stärkas. 24 25 Programkommittén yrkar: 26 Att avslå motion PP45 27 28 PP46 - Roligare analys av arbete (s.6-8) 29 Vår första att-sats handlar om att stryka ett större stycke i Programkommitténs förslag. Texten som vi vill stryka finns inte i 30 vårt nuvarande principprogram och vi tycker inte att den tillför något. 31 32 I vår andra att-sats för vi in ett resonemang kring hur alienation får olika konsekvenser för anställda i manligt dominerade 33 branscher och kvinnligt dominerade. Alieneringen från det egna arbetet drabbar en bilmontör och en undersköterska på 34 olika sätt eftersom undersköterskan arbetar med människor och inte med bilar. Bilmontören och undersköterskan har också 35 olika förutsättningar för sin lönekamp i och med att strejker på sjukhus och ålderdomshem får helt andra konsekvenser än 36 strejker på byggen eller fabriker. 37 38 Med vår tredje att-sats stryker vi de förändringar som Programkommitténs förslag innebär för vår syn på den svenska 39 modellen och fackföreningsrörelsen. 40 41 I vår fjärde att-sats skriver vi om den förändring av produktionen som skett de senaste två decennierna. Vi menar att det är 42 förenklat att se ökningen av de osäkra anställningarna enbart som ett resultat av att lagvägen gjort det lättare att anställa på 43 visstid, det är snarare så att förändringen av den kapitalistiska produktionen tillsammans det faktum att arbetarrörelsen inte 44 lyckats stå emot utvecklingen som lett till att det blivit lättare att anställa på visstid. 45 46 I vår femte och sista att-sats försöker vi utveckla resonemangen kring könsarbetsdelning, ofrivillig deltid och obetalt 47 hemarbete. Vårt mål är att vi inte bara ska konstatera att kvinnor har det värre än män på den svenska arbetsmarknaden utan 48 försöka göra en lite mer grundlig analys. 49 50 Vi yrkar: 51 Att stryka texten från s.6 rad 36 till och med s.7 rad 5. 52 Att mellan stycke 3 och 4 under rubriken Arbete, s.6 rad 24föra in följande stycke: 53 “Mekaniseringen av arbetet skiljer mellan manuellt och intellektuellt arbete. På så sätt går helheten förlorad för den enskilde 54 arbetaren. Detta gäller inte längre bara industrin utan 55 främst den växande gruppen av lågavlönade servicearbeten. Samtidigt tvingas man i kvinnligt dominerade branscher, främst 56 inom den offentliga sektorn, ofta ta med sig delar av sitt känsloliv in i arbetet. Detta eftersom man förhåller sig till en 57 brukare i första hand istället för till arbetsgivaren. Det är i grunden positivt att sociala band mellan människor står över 58 ekonomiska intressen men i det kapitalistiska samhället försvårar det kampen för bättre arbetsvillkor. Därför blir 59 solidariteten från brukare, anhöriga och arbetarrörelsen ännu viktigare än i mansdominerade branscher. Att känslolivet blir 60 en del av yrkesrollen är en bidragande faktor till kvinnors högre ohälsotal.” 61 Att byta ut stycket på s.7 rad 7-18 till följande: 62 ”Kompromisserna som utvecklades mellan arbetarrörelsen och arbetsköparföreningen i början av 1900-talet innebar att 63 fackföreningsrörelsen erkände arbetsköparens ”rätt att leda och 64 fördela arbetet”. Fackföreningsrörelsen tog också på sig att upprätthålla arbetsfreden, samt en stärkt centraliserad kontroll 65

29

över den fackliga kampen. Kapitalägarna å sin sida fick erkänna 1 fackföreningsrörelsen som arbetarnas representanter och acceptera en starkare reglering av marknaden och att en stor andel 2 av den ekonomiska tillväxten gick till att bygga upp välfärdsstaten. Den successiva begränsningen av konflikträtten har 3 passiviserat medlemmarna i fackföreningsrörelsen eftersom maktmedlen flyttats allt längre bort från den egna arbetsplatsen. 4 Men den svenska modellen, som innebär att stora delar av villkoren på arbetsmarknaden avgörs genom förhandlingar mellan 5 facket och arbetsgivarna, har historiskt sett gett bättre resultat än att reglera villkoren genom lagstiftning. Sverige är 6 fortfarande ett av de länder som har högst facklig anslutningsgrad, men högerns och arbetsgivarnas attacker har kraftigt 7 försvagat fackföreningsrörelsen. 8 9 Facket uppfattas av allt färre idag som en kamporganisation för att stärka arbetarnas ställning gentemot arbetsköparna. 10 Detta är ett problem. För att fackföreningsrörelsen ska kunna bygga upp sin styrka igen så krävs att utvecklingen med 11 minskande medlemsantal vänds och att basen för det fackliga arbetet återgår till arbetsplatserna. Stridsåtgärder skall kunna 12 vidtas utan tillåtelse från förbundsstyrelserna. Den fackliga kampen måste utvidgas till att handla om mer än löneökningar: 13 Utvecklande arbetsuppgifter, jämställdhet mellan könen, lägre arbetstid och demokratisering av arbetsplatserna är 14 nödvändiga fackliga krav. 15 16 I Sverige har under en stor del av 1900-talet en stat som gjort stora samhälleliga investeringar tillsammans med en 17 expanderande kapitalism möjliggjort en hög sysselsättning. Den låga arbetslösheten ledde till att arbetarna hade en relativt 18 stark ställning på arbetsmarknaden. Under slutet av 1900-talet förändrades denna situation. Kapitalismens kris i början av 19 1970-talet och den sedan dess lägre tillväxttakt i ekonomin fick till följd att profitnivåerna för kapitalet inte kunde 20 upprätthållas om arbetarnas reallöner skulle fortsätta öka och välfärden byggas ut. Detta har lett till att borgarklassen och 21 den politiska högern drivit en hård ekonomisk och politisk kamp för att försvaga arbetarklassen. Eftersom en stark och 22 välorganiserad motoffensiv saknats har arbetarnas positioner kraftigt flyttats tillbaka under de senaste decennierna. 23 Resultatet är en permanent hög arbetslöshet och försämrade villkor på arbetsmarknaden.” 24 Att mellan stycke 8 och 9 under rubriken Arbete, s.7 rad 27 föra in följande stycke: 25 “Sedan slutet av 1900-talet ser vi hur produktionen allt mer kommit att ställas om till det som bland annat kallas mager 26 produktion, det började i bilindustrin och har nu spridits till allt från snabbmatsrestauranger till sjukhus. Förutsättningen för 27 denna förändring har varit den höga arbetslösheten och den försvagade fackföreningsrörelsen. Målet är att minimera 28 användandet av resurser. Istället för att som förut maximera produktionen ska man endast producera exakt så mycket som 29 behövs med exakt den kapacitet som behövs. Lagerhållningen ska rationaliseras bort och allt ska levereras exakt när det 30 behövs. Mager produktion innebär att endast minimalt med kapital behöver bindas i produktionen men är också ett 31 instrument för effektiv kontroll och styrning av arbetskraften. Frånvaron av marginaler i produktionen skapar ett tryck på 32 alla arbetare att arbeta felfritt och i samma takt som resten av produktionen. Detta tillsammans med en planerad 33 underbemanning tvingar varje anställd att hela tiden prestera mer. Underbemanningen gör att produktionen kräver en 34 flexibel arbetskraft, med andra ord arbetare med osäkra anställningar, för att täcka arbetstoppar och sjukskrivningar. Detta är 35 en förklaring på den explosion av bemanningsfirmor och visstidsanställningar som vi sett på den svenska arbetsmarknaden. 36 Den försämrade anställningstryggheten försvårar facklig organisering och kamp, samtidigt gör frånvaron av buffertar och 37 marginaler i produktionen att den blir extremt känslig för störningar och strejker. Kampen mot visstidsanställningar, 38 bemanningsföretag och det ökade övertidsuttaget är centrala delar i arbetet mot den ökade utsugning som mager produktion 39 innebär.” 40 Att byta ut på s.7 rad 28-41 till: 41 “Kvinnornas omfattande inträde på arbetsmarknaden har möjliggjort deras ekonomiska oberoende. Samtidigt är den 42 svenska arbetsmarknaden starkt könssegregerad. Denna könsarbetsdelning spelar en central roll i upprätthållandet och 43 återskapandet av könsrollerna och gör det lättare för kapitalet att ställa manliga och kvinnliga arbetare mot varandra. 44 Kvinnors arbete värderas generellt sett lägre än mäns och ger lägre lön och mindre inflytande. Kvinnor har oftare än män 45 deltidsarbeten och osäkra anställningar. Att då leva i en heterosexuell kärnfamilj ger bättre ekonomisk stabilitet för kvinnor 46 än att leva på andra sätt. Rätten till heltidsarbete är därför ett viktigt krav för att öka kvinnors handlingsutrymme. 47 48 Kapitalägarna försöker så långt det är möjligt undvika att betala för reproduktionen av arbetskraften, trots att den är 49 nödvändig för att upprätthålla produktionen. Det manliga kollektivets intresse gör att ansvaret för det obetalda arbetet läggs 50 på kvinnorna. Detta dubbelarbete, det vill säga att man utöver lönearbete också fortsätter arbetsdagen genom obetalt arbete 51 i eller i anslutning till hemmet, leder till stress och ohälsa samt bevarandet av könsrollerna. Utbyggnaden av den offentliga 52 sektorn har gjort delar av det tidigare obetalda arbetet till betalt lönearbete. Att göra obetalt arbete till betalt har varit ett 53 effektivt sätt att flytta fram kvinnors positioner men det är viktigt att det sker genom kollektiva lösningar och inte 54 individuella som snarare splittrar det kvinnliga kollektivet. 55 56 En individualiserad föräldraförsäkring, en jämn fördelning och en större grad av socialisering av det obetalda arbetet skulle 57 ge kvinnor större möjlighet till ökat ekonomiskt oberoende och luckra upp den strikta könsarbetsdelningen i samhället.” 58 59 Amanda Kappelmark (Ung Vänster Backa-Lundby) och Bobo Malmström (Ung Vänster Frölunda) 60 61 Programkommitténs svar på motion PP46: 62 Motionärerna vill föra in ett stycke som i stora delar liknar det som föreslås i PP45. Svaret till PP45 är därför i stora delar 63 relevant även för denna motion. 64 65

30

Man vill också föra in ett stycke om hur kvinnor i offentlig sektor tar med sig delar av sitt känsloliv in i arbetet. Det är 1 förvisso helt riktigt, men programkommittén delar inte analysen att detta är en förklaring till varför kampen för bättre 2 arbetsvillkor är svårare i dessa yrken än i andra. Snarare handlar det om att rätten till stridsåtgärder är begränsad i yrken där 3 patienters eller brukares liv och hälsa skulle hotas av en strejk. De högre ohälsotalen i kvinnodominerade yrken, såväl inom 4 offentlig sektor som i privat sektor, har mer än en förklaring: bristen på inflytande över sin arbetssituation och hög 5 arbetsbelastning är två nyckelfaktorer. Inom just den offentliga sektorn, spelar också åldersfördelningen bland de anställda 6 in. Programkommittén menar därför att det blir missvisande att peka ut känslomässigt engagemang i arbetet som en enskild 7 förklaring till kvinnors ohälsa. 8 9 Vidare vill motionärerna föra in ett ganska långt stycke om s.k. mager produktion. Programkommittén tycker att det är en 10 intressant text, men att den är för lång och detaljerad och hade passat bättre in i ett arbetsmarknadspolitiskt dokument av 11 något slag. 12 13 Till sist vill motionärerna föra in ett längre stycke om kvinnor, produktion och reproduktion. Med undantag för att 14 programkommittén inte valt att använda det sistnämnda begreppet, utan istället t.ex. i stycket om feminism talar om 15 ”ombesörjande arbete”, menar vi att det mesta av motionärernas tillägg redan återfinns i andra delar av programmet. Se 16 exempelvis styckena om feminism och brytandet av könsmaktsordningen. Vi tycker att det vore dumt att upprepa sig i 17 programmet. 18 19 Programkommittén yrkar: 20 Att avslå motion PP46 21 22 PP47 - Ett revolutionärt ungdomsförbund bör inte använda sig av kontrarevolutionärt språkbruk (s.6-8) 23 24 Ordet ”arbetsgivare” är ett otroligt bisarrt ord som även är väldigt missvisande. Precis som vi konstaterade i 25 principprogrammet som antogs i Arboga köper kapitalägarna lönearbetarnas arbetskraft i utbyte mot en lön. Arbetet som 26 lönearbetarna utför genererar betydligt mer pengar än vad de får i lön och delar av överskottet går till kapitalägaren i form av 27 mervärde. Att på något sätt säga att kapitalägaren ”ger” lönearbetaren arbete är otroligt vilseledande och fel. 28 29 Att använda sig av ordet ”arbetsgivare” är att använda sig av högerns språkbruk, vilket är något som ett revolutionärt 30 ungdomsförbund absolut inte får göra i sitt egna principprogram. Precis som att vi inte ska spela på rasisternas planhalva 31 och använda oss av uttrycket ”multikulturellt samhällsexperiment” ska vi inte heller spela på borgarnas planhalva och 32 använda oss av deras ord. Fast nu när vi väl gör det, är det då inte lika bra att byta ut ordet ”högervindar” mot 33 ”förnyelsevindar”? 34 35 Om man ser på vårt arbetsmarknadspolitiska program använder vi oss av ordet ”arbetsköpare” och dess böjningar 65 36 gånger, gentemot en gång då vi använder ordet ”arbetsgivareavgift”. Detta om man räknar bort ordlistan i slutet, annars blir 37 ration 67:2. Även i principprogrammet som antogs i Arboga 2008 använder vi oss av ordet ”arbetsköpare” i större 38 utsträckning, då tre resp. två gånger. 39 40 Jag yrkar: 41 Att på s.6 rad 40 ersätta ordet ”arbetsgivarorganisationer” med ”arbetsköparorganisationer”. 42 Att på s.6 rad 46 ersätta ordet ”arbetsgivarna” med ”arbetsköparna”. 43 Att på s.7 rad 2 ersätta ordet ”arbetsgivarnas” med ”arbetsköparnas”. 44 Att på s.8 rad 57 ersätta ordet ”arbetsgivarna” med ”arbetsköparna”. 45 46 David Gaharia (Ung Vänster Hammarby-Skarpnäck) 47 48 Programkommitténs svar på motion PP47: 49 Okej då. 50

51 Programkommittén yrkar 52 Att bifalla PP47 53 Att anse PP139 besvarad 54 55 PP48 - Varför slänger vi bort från vår syn på arbete? (s.6-7) 56 57 Ung Vänster har genom sin historia alltid varit ett förbund som varit starkt kritiska till det klassamarbete som den svenska 58 arbetsmarknadsmodellen bygger på och som befästes i Saltsjöbadsavtalet. Även om kollektivavtal och den relativa tryggheten 59 på den svenska arbetsmarknaden är saker som vi måste försvara när de attackeras högerifrån, så anser jag det är fel att skriva 60 in en så okritisk syn på den svenska modellen i vårt principprogram. Att dessutom peka ut högerregeringens politik som 61 ensamt ansvarig (absolut inte oviktig men...) för fackföreningsrörelsens tillbakapressade aktivitet är en alltför okritisk syn på 62 fackledningarnas egen roll i sammanhanget. Detta gäller i synnerhet den kraftiga centraliseringen av fackföreningsrörelsen 63 och det tillbakahållande av lönekampen som den svenska s.k. ”solidariska lönepolitiken” har inneburit. En tillbakagång till 64 den svenska arbetsmarknadsmodellen är varken möjlig eller något vi ska sträva efter. 65

31

1 Jag yrkar: 2 Att stryka texten från s.6 rad 1 till s.7 rad 41 och istället föra in följande text: 3 ”Arbete 4 Mänskligheten har i alla tider varit upptagen med att producera det som krävs för att säkra sin egen överlevnad. I takt med 5 att arbetet har kunnat utföras mer effektivt, har det krävts allt mindre arbete för att garantera omedelbar överlevnad. Man 6 har kunnat producera ett överskott, som dock alltid har kontrollerats av den härskande klassen i samhället. Det är kring 7 kampen om detta överskott som grunden till klassmotsättningarna finns. 8 9 Under mänsklighetens historia har den härskande klassen tillskansat sig överskottet av människans arbete på olika sätt. Den 10 kapitalistiska formen av exploatering är lönearbete. Lönearbetaren säljer sin värdeskapande arbetskraft till kapitalägaren mot 11 lön i form av pengar. Arbetaren får inte betalt för hela arbetsinsatsen. Delar av hennes arbete går till kapitalägaren i form av 12 mervärde. Detta mervärde kan sedan kapitalägaren förvalta efter eget tycke: som investering, spekulation eller som profit. 13 Arbetskraft blir under kapitalismen en vara som kan köpas och säljas och där tillgång och efterfrågan påverkar priset, det vill 14 säga lönen. Arbetslöshet innebär att kapitalägaren kan pressa ner lönen och därigenom öka vinsten. Kapitalismens ensidiga 15 syn på arbetet som medel för vinstmaximering gör att arbetet som skapare av gemenskap mellan människor försvinner och 16 ersätts med konkurrens och anonyma penningrelationer. Människan har därmed tappat kontrollen över väsentliga delar av 17 sitt liv. Hennes arbete har förvandlats från att vara ett medel för självförverkligande, social gemenskap och identitetskapande 18 till att bli ett medel för utsugning och mänsklig utarmning. Hon blir därmed alienerad, det vill säga främmande, från sig själv, 19 sina medmänniskor, sitt arbete och sitt väsen som människa. 20 21 Arbetet kännetecknas i det kapitalistiska samhället av en allt högre grad av specialisering. Arbetsdelningen rymmer 22 inneboende motsättningar. Specialiseringen har effektiviserat arbetet, ökat produktiviteten och skapat överskott men 23 minskat överblicken över det egna arbetet för många lönearbetare. Inom industriproduktionen drev den kapitalistiska synen 24 på arbetet och arbetaren länge på en utveckling där arbetsinnehållet utarmats och de monotona arbetsuppgifterna blivit fler. 25 Samtidigt har det på senare tid stått klart att en minskning av monotonin och en större överblick för den enskilde arbetaren 26 många gånger leder till högre produktivitet. Men med ökad kontroll över det egna arbetet följer också ökade krav på mer 27 genomgripande förändringar av arbetsprocessen. Denna motsättning kan inte lösas inom ramen för det kapitalistiska 28 produktionssättet. 29 30 Mekaniseringen av arbetet skiljer mellan manuellt och intellektuellt arbete. På så sätt går helheten förlorad för den enskilde 31 arbetaren. Detta gäller inte längre i första hand industrin utan främst den växande gruppen av lågavlönade servicearbeten. 32 33 Kvinnornas omfattande inträde på arbetsmarknaden har möjliggjort deras ekonomiska oberoende. Samtidigt är den svenska 34 arbetsmarknaden starkt könssegregerad. Kvinnors arbete värderas generellt sett lägre än mäns och ger lägre lön och mindre 35 inflytande. Kvinnor har oftare än män deltidsarbeten och osäkra anställningar. Parallellt gör kvinnor fortfarande merparten 36 av det obetalda arbetet, i eller i anslutning till hemmet. Detta innebär att väldigt många kvinnor dubbelarbetar idag. En 37 rättvis fördelning och en större grad av socialisering av det obetalda arbetet skulle ge kvinnor större möjlighet till 38 ekonomiskt oberoende och luckra upp den strikta könsarbetsdelningen i samhället. 39 40 Kompromisserna som utvecklades mellan arbetarrörelsen och arbetsköparföreningen i början av 1900- talet innebar att 41 fackföreningsrörelsen erkände arbetsköparens ”rätt att leda och fördela arbetet”. Fackföreningsrörelsen tog också på sig att 42 upprätthålla arbetsfreden, samt en stärkt centraliserad kontroll över och tillbakahållande av lönekampen. Kapitalägarna å sin 43 sida fick erkänna fackföreningsrörelsen som arbetarnas representanter och acceptera en starkare reglering av marknaden och 44 att en stor andel av den ekonomiska tillväxten gick till att bygga upp välfärdsstaten. 45 46 I Sverige har under en stor del av 1900-talet en stark stat tillsammans med en expanderande kapitalism möjliggjort en hög 47 sysselsättning. Den låga arbetslösheten ledde till att arbetarna har haft en relativt stark ställning på arbetsmarknaden. 48 Kapitalismens kris i början av 1970-talet och den sedan dess lägre tillväxttakt i ekonomin fick till följd att profitnivåerna för 49 kapitalet inte kunde hållas uppe om arbetarnas reallöner samtidigt skulle öka och välfärden byggas ut. Detta har lett till att 50 borgarklassen och den politiska högern drivit en hård ekonomisk och politisk kamp för att försvaga arbetarklassen. 51 52 Eftersom en stark och välorganiserad motoffensiv saknats har arbetarnas positioner kraftigt flyttats tillbaka under de senaste 53 decennierna. Denna utveckling har vi kunnat se i hela västvärlden. Individuella avtal ersätter kollektiva, 54 arbetsrättslagstiftningen försämras och tillfälliga arbeten och projektanställningar blir allt vanligare. Daglönarsystemet har, i 55 form av så kallade uthyrningsfirmor och timvikariat, återvänt till den svenska arbetsmarknaden. Det innebär en ökad 56 otrygghet och ett minskat inflytande över arbetssituationen för de som tvingas byta arbetsplats och ger arbetsköparna en 57 större möjlighet att ställa arbetare mot varandra. Ungdomar, invandrare, kvinnor och lågutbildade drabbas hårdast. I takt 58 med att arbetslösheten ökat har högerkrafter börjat ifrågasätta kvinnors rätt till arbete. 59 60 Facket uppfattas av allt färre idag som en kamporganisation för att stärka arbetarnas ställning gentemot arbetsköparna. 61 Istället lockas många till medlemskap av billiga hemförsäkringar och andra medlemsförmåner. Detta är ett problem. Om 62 facket skall kunna bli en kamporganisation igen krävs det att LO blir partipolitiskt obundet och börjar slåss för nya krav, inte 63 bara försvara gamla. LO måste även demokratiseras. Stridsåtgärder skall kunna vidtas utan tillåtelse från förbundsstyrelserna. 64 Det krävs idag en kamp för arbete åt alla och ett stärkande av de anställdas fackliga rättigheter. Den fackliga kampen måste 65

32

utvidgas till att handla om mer än löneökningar: utvecklande arbetsuppgifter, jämställdhet mellan könen, lägre arbetstid och 1 demokratisering av arbetsplatserna är nödvändiga fackliga krav. 2 3 Striden om arbetstiden är central i kampen mellan arbete och kapital. 40-timmarsveckan som norm, samt det stora 4 övertidsuttaget måste ifrågasättas och förändras. Ung Vänster kämpar för en arbetstidsförkortning med bibehållen lön.” 5 6 Petter Engvall (Ung Vänster Helsingborg) 7 8 Programkommitténs svar på motion PP48: 9 Gällande de texter motionären vill föra in om den svenska modellen och fackföreningsrörelsen, vill vi först och främst 10 hänvisa till vårt svar på PP45. Motionären skriver i sin brödtext att vi snarare bör leta efter orsakerna till 11 fackföreningsrörelsens försvagning i ”centraliseringen av fackföreningsrörelsen och det tillbakahållande av lönekampen som 12 den svenska s.k. ’solidariska lönepolitiken’ har inneburit.”. Motionären menar att ”en tillbakagång till den svenska 13 arbetsmarknadsmodellen är varken möjlig eller något vi ska sträva efter.”. Det kan vara på sin plats att reda ut begreppen så 14 att alla hänger med i diskussionen. 15 16 Med ”centraliseringen av fackföreningsrörelsen”, antar vi att motionären syftar på processen kring undertecknandet av 17 Saltsjöbadsavtalet 1938, vilket innebar att en kompromiss slöts mellan arbetsgivarföreningen och LO, som gav LO rätt att 18 teckna kollektivavtal i utbyte mot att man lovade att inte strejka så länge ett avtal gällde. LO gav också arbetsgivarna rätt att 19 leda och fördela arbetet och fick som konsekvens av avtalet (även om vad detta berodde på, är lite omtvistat i 20 historieforskningen idag) ändra i sin stadga, så att beslutanderätt på vissa områden centraliserades. Programkommittén 21 menar att det är ganska oväsentligt att se den här processen som en förklaring till varför facket de senaste decennierna och 22 särskilt de senaste åren, förlorat så många medlemmar och tappat så mycket i styrka. Fackföreningsrörelsen var centraliserad 23 även när den var som starkast – uppenbarligen är det inte där vi hittar förklaringen. Detsamma gäller den solidariska 24 lönepolitiken. Modellen med solidarisk lönepolitik innebar att man höll samman lönekraven i avtalsförhandlingar; LO satte 25 ett golv och ett tak. De företag som inte kunde betala löner över den lägsta nivån, fick helt enkelt slås ut. Alternativet, som 26 arbetsgivarna förespråkade, var att låta lågproduktiva företag betala lägre löner för att ”rädda jobben”. Genom den 27 solidariska lönepolitiken, fick vi både upp lönenivåerna för de lägst avlönade (i huvudsak kvinnor) och en mer effektiv 28 produktion, eftersom företag som inte lyckades bli lönsamma, fick gå i konkurs. Genom en aktiv arbetsmarknadspolitik, såg 29 man till att de som blev av med jobben när lågproduktiva företag slogs ut, kunde omskolas och förmedlas arbete i andra 30 företag eller branscher. I den andra änden hölls lönekraven nere för de mest högavlönade inom LO-kollektivet. Som lösning 31 på detta, för att få ut en större del av mervärdet, kämpade fackföreningsrörelsen under 1970-talet för så kallade 32 löntagarfonder, där övervinsterna skulle återtas av arbetarna, i form av aktier. I förlängningen skulle de fackföreningsägda 33 löntagarfonderna vara majoritetsägare av de största svenska företagen. För att avsluta denna bakgrundshistoria, kan man 34 konstatera att den solidariska lönepolitiken i sin ursprungliga utformning, började överges redan i slutet av 1980-talet. 35 Löntagarfonderna bestreds av näringslivet och högern och socialdemokraterna kom på 80-talet att införa en urvattnad 36 version av systemet. Av den solidariska lönepolitiken återstår idag i stort sett bara de centrala avtalen och en tanke om att 37 exportindustrin ska ”sätta märket”, dvs. få sitt avtal klart först, eftersom Sveriges ekonomi är så start beroende av 38 exportindustrin. Det går knappast därför heller att säga att den solidariska lönepolitiken är en orsak till att 39 fackföreningsrörelsen försvagats så mycket de senaste åren. Snarare handlar det om en lång rad politiska beslut, som 40 inneburit sämre förutsättningar för facket att agera, i kombination med den arbetslöshetskris som uppstod i början av 90-41 talet och som ännu finns kvar. Att den nyliberala politiken sedan dess varit rådande och att socialdemokraterna givit upp 42 målet om full sysselsättning, är också viktiga förklaringar. 43 44 Programkommittén yrkar: 45 Att avslå motion PP48 46 47 PP49 - Folkrörelselinje och Trondheimsmodell (s.6-7) 48 Min motion utgår från Catherine Holts reservation och alternativa text till stycket ”Arbete” i principprogrammet. Jag har 49 föreslagit ändringar av Holts text på två ställen: en smärre förändring, men också en större omformning av textens näst sista 50 stycke. I andra styckets sista mening har jag ändrat ”pressa ner lönen” till ”sätta press på arbetsvillkoren”. Detta eftersom ren 51 lönesänkning inte är den vanligaste metoden från arbetsköpares sida. Oftare handlar det om att driva upp arbetstakten, 52 stycka upp scheman, pressa fram övertid osv – alltså att försämra arbetsvillkoren. Dock hämmar arbetslösheten 53 löneutvecklingen, men vanligtvis innebär det inte att reallönen sjunker. På de fackligt välorganiserade delarna av 54 arbetsmarknaden är ännu fackföreningsrörelsen tillräckligt stark för att bromsa rena lönesänkningar. Vi ska dock vara helt på 55 det klara med att det är ditåt det barkar om fackföreningsrörelsens sätt att fungera inte förändras. 56 57 Den stora skillnaden mellan Holts reservation och min motion finns dock som sagt i det näst sista stycket. Holt lägger en 58 tonvikt på att LO bör bli partipolitiskt obundet för att kunna bli en verklig kamporganisation. Vi förefaller vara eniga om de 59 stora problem som finns i fackföreningsrörelsen, men jag ser inte LO:s samarbete med socialdemokratin som en avgörande 60 fråga när det gäller att förändra LO:s sätt att fungera. 61 62 Jag är starkt kritisk till den traditionella formen för facklig-politisk samverkan, dvs en sammansmältning av två byråkratier, 63 kombinerad med ett systematiskt motarbetande av kommunister och radikala gräsrötter. Men om fackföreningsrörelsen inte 64 försöker sätta sin prägel på arbetarpartierna skulle det lämna fältet ännu mer fritt för rent borgerliga krafter i arbetarrörelsen 65

33

(se Primesossarna). 1 2 Istället förespråkar jag en annan form av facklig-politisk samverkan, med inspiration från Trondheimsmodellen och 3 Folkrörelselinjen. Trondheimsmodellen lanserades av LO i den norska staden Trondheim, som hade styrts av högern i 4 många år. Man beslutade sig för att gå ut i en enkät och fråga medlemmarna vilka man tyckte var de viktigaste frågorna att 5 driva i kommunen. Därefter frågade man partierna hur många av LO-medlemmarnas krav man ville gå med på – vilket 6 avslöjade högerpartierna. Valet vanns med bred marginal och en relativt radikal politik. Vad gäller Folkrörelselinjen är det en 7 metod som sätter fokus på att fackföreningarna först och främst måste baseras på bandet mellan arbetskamraterna. Genom 8 kollektiv organisering och kamp skapas förutsättningarna att stå emot arbetsköparna. 9 10 Vi får inte glömma att det var fackföreningarna som en gång i tiden startade Första Internationalen. När arbetarrörelsen 11 grundades fanns ingen åtskillnad mellan ”fackligt” och ”politiskt”, utan enbart en arbetarrörelse som kämpade för drägliga 12 livsvillkor och en socialistisk samhällsomvandling. Det är en helt annorlunda form av ”facklig-politisk samverkan”, en som 13 ytterst handlar om att arbetarklassens breda lager gör sina intressen gällande i fackföreningarna, partierna och samhället. 14 15 De flesta arbetare förstår instinktivt att ”politiken” påverkar villkoren på arbetsplatserna, även om ekonomin är den mest 16 grundläggande stommen i samhället. Därför spelade fackföreningarna en central roll i byggandet av arbetarpartier runtom i 17 världen. Idag upplever allt för många arbetarpartierna som en främmande miljö som inte lockar. Samhällsutvecklingen måste 18 vändas, och den avgörande kraften måste vara arbetarklassen. 19 20 Det börjar på arbetsplatserna och i bostadsområdena, men måste också nå expeditionerna, repskapen och parlamenten. På 21 arbetsplatserna handlar det om att återvända till de klassiska folkrörelsemetoder som arbetarrörelsen byggdes upp med från 22 första början. Det behövs fackklubbar som medvetet aktiverar medlemmarna i utformandet och utförandet av den fackliga 23 verksamheten. Det kan börja med att gemensamt diskutera någon enkel fråga att ta strid om som förenar arbetarkollektivet. 24 När någon angrips av arbetsköparen, gör det till en kollektiv fråga. Till sin hjälp kan man ha exempelvis regelbundna 25 enkäter, arbetsplatstidningar och liknande. 26 27 Jag yrkar: 28 Att stycket ”Arbete” i programkommitténs förslag till principprogram (s.6 rad 1 till s.7 rad 41) ersätts med nedanstående 29 stycke: 30 31 ”Arbete 32 Mänskligheten har i alla tider varit upptagen med att producera det som krävs för att säkra sin egen överlevnad. I takt med 33 att arbetet har kunnat utföras mer effektivt, har det krävts allt mindre arbete för att garantera omedelbar överlevnad. Man 34 har kunnat producera ett överskott, som dock alltid har kontrollerats av den härskande klassen i samhället. Det är kring 35 kampen om detta överskott som grunden till klassmotsättningarna finns. 36 37 Under mänsklighetens historia har den härskande klassen tillskansat sig överskottet av människans arbete på olika sätt. Den 38 kapitalistiska formen av exploatering är lönearbete. Lönearbetaren säljer sin värdeskapande arbetskraft till kapitalägaren mot 39 lön i form av pengar. Arbetaren får inte betalt för hela arbetsinsatsen. Delar av hennes arbete går till kapitalägaren i form av 40 mervärde. Detta mervärde kan sedan kapitalägaren förvalta efter eget tycke: som investering, spekulation eller som profit. 41 Arbetskraft blir under kapitalismen en vara som kan köpas och säljas och där tillgång och efterfrågan påverkar priset, det vill 42 säga lönen. Arbetslöshet innebär att kapitalägaren kan sätta press på arbetsvillkoren och därigenom öka vinsten. 43 44 Kapitalismens ensidiga syn på arbetet som medel för vinstmaximering gör att arbetet som skapare av gemenskap mellan 45 människor försvinner och ersätts med konkurrens och anonyma penningrelationer. Människan har därmed tappat kontrollen 46 över väsentliga delar av sitt liv. Hennes arbete har förvandlats från att vara ett medel för självförverkligande, social 47 gemenskap och identitetsskapande till att bli ett medel för utsugning och mänsklig utarmning. Hon blir därmed alienerad, 48 det vill säga främmande, från sig själv, sina medmänniskor, sitt arbete och sitt väsen som människa. 49 50 Arbetet kännetecknas i det kapitalistiska samhället av en allt högre grad av specialisering. Arbetsdelningen rymmer 51 inneboende motsättningar. Specialiseringen har effektiviserat arbetet, ökat produktiviteten och skapat överskott men 52 minskat överblicken över det egna arbetet för många lönearbetare. Inom industriproduktionen drev den kapitalistiska synen 53 på arbetet och arbetaren länge på en utveckling där arbetsinnehållet utarmats och de monotona arbetsuppgifterna blivit fler. 54 Samtidigt har det på senare tid stått klart att en minskning av monotonin och en större överblick för den enskilde arbetaren 55 många gånger leder till högre produktivitet. Men med ökad kontroll över det egna arbetet följer också ökade krav på mer 56 genomgripande förändringar av arbetsprocessen. Denna motsättning kan inte lösas inom ramen för det kapitalistiska 57 produktionssättet. 58 59 Mekaniseringen av arbetet skiljer mellan manuellt och intellektuellt arbete. På så sätt går helheten förlorad för den enskilde 60 arbetaren. Detta gäller inte längre i första hand industrin utan främst den växande gruppen av lågavlönade servicearbeten. 61 62 Kvinnornas omfattande inträde på arbetsmarknaden har möjliggjort deras ekonomiska oberoende. Samtidigt är den svenska 63 arbetsmarknaden starkt könssegregerad. Kvinnors arbete värderas generellt sett lägre än mäns och ger lägre lön och mindre 64 inflytande. Kvinnor har oftare än män deltidsarbeten och osäkra anställningar. Parallellt gör kvinnor fortfarande merparten 65

34

av det obetalda arbetet, i eller i anslutning till hemmet. Detta innebär att väldigt många kvinnor dubbelarbetar idag. En 1 rättvis fördelning och en större grad av socialisering av det obetalda arbetet skulle ge kvinnor större möjlighet till 2 ekonomiskt oberoende och luckra upp den strikta könsarbetsdelningen i samhället. 3 4 Kompromisserna som utvecklades mellan arbetarrörelsen och arbetsköparföreningen i början av 1900-talet innebar att 5 fackföreningsrörelsen erkände arbetsköparens ”rätt att leda och fördela arbetet”. Fackföreningsrörelsen tog också på sig att 6 upprätthålla arbetsfreden, samt en stärkt centraliserad kontroll över och tillbakahållande av lönekampen. Kapitalägarna å sin 7 sida fick erkänna fackföreningsrörelsen som arbetarnas representanter och acceptera en starkare reglering av marknaden och 8 att en stor andel av den ekonomiska tillväxten gick till att bygga upp välfärdsstaten. 9 10 I Sverige har under en stor del av 1900-talet en stark stat tillsammans med en expanderande kapitalism möjliggjort en hög 11 sysselsättning. Den låga arbetslösheten ledde till att arbetarna har haft en relativt stark ställning på arbetsmarknaden. 12 Kapitalismens kris i början av 1970-talet och den sedan dess lägre tillväxttakt i ekonomin fick till följd att profitnivåerna för 13 kapitalet inte kunde hållas uppe om arbetarnas reallöner samtidigt skulle öka och välfärden byggas ut. Detta har lett till att 14 borgarklassen och den politiska högern drivit en hård ekonomisk och politisk kamp för att försvaga arbetarklassen. 15 16 Eftersom en stark och välorganiserad motoffensiv saknats har arbetarnas positioner kraftigt flyttats tillbaka under de senaste 17 decennierna. Denna utveckling har vi kunnat se i hela västvärlden. Individuella avtal ersätter kollektiva, 18 arbetsrättslagstiftningen försämras och tillfälliga arbeten och projektanställningar blir allt vanligare. Daglönarsystemet har, i 19 form av så kallade uthyrningsfirmor och timvikariat, återvänt till den svenska arbetsmarknaden. Det innebär en ökad 20 otrygghet och ett minskat inflytande över arbetssituationen för de som tvingas byta arbetsplats och ger arbetsköparna en 21 större möjlighet att ställa arbetare mot varandra. Ungdomar, invandrare, kvinnor och lågutbildade drabbas hårdast. I takt 22 med att arbetslösheten ökat har högerkrafter börjat ifrågasätta kvinnors rätt till arbete. 23 Facket uppfattas av allt färre idag som en kamporganisation för att stärka arbetarnas ställning gentemot arbetsköparna. 24 Istället lockas många till medlemskap av billiga hemförsäkringar och andra medlemsförmåner. 25 Detta är ett problem. Man måste bryta med byråkratiska traditioner som passiviserar medlemmarna och gör den fackliga 26 verksamheten till en angelägenhet för ett fåtal på arbetsplatsen. Om facket skall kunna bli en kamporganisation igen krävs 27 det att man inser att klassfreden är ensidigt uppsagd, och släpper loss medlemmarnas initiativkraft. Det måste börja nedifrån 28 med fackklubbar som bygger sammanhållning genom gemensam kamp för gemensamma intressen. Den facklig-politiska 29 samverkan måste breddas till att omfatta även Vänsterpartiet och förvandlas till ett verktyg för arbetarklassen att verka för 30 sina intressen på den politiska arenan. Det är avgörande för att återupprätta en livaktig, socialistisk arbetarrörelse. 31 32 Stridsåtgärder skall kunna vidtas utan tillåtelse från förbundsstyrelserna. Det krävs idag en kamp för arbete åt alla och ett 33 stärkande av de anställdas fackliga rättigheter. Den fackliga kampen måste utvidgas till att handla om mer än löneökningar: 34 utvecklande arbetsuppgifter, jämställdhet mellan könen, lägre arbetstid och demokratisering av arbetsplatserna är 35 nödvändiga fackliga krav. 36 37 Striden om arbetstiden är central i kampen mellan arbete och kapital. 40-timmarsveckan som norm, samt det stora 38 övertidsuttaget måste ifrågasättas och förändras. Ung Vänster kämpar för en arbetstidsförkortning med bibehållen lön.” 39 40 Erik Andersson (Ung Vänster Söder om söder) 41 42 Programkommitténs svar på motion PP49: 43 Motionären vill i stort sett göra samma förändring av avsnittet ”Arbete”, som motionärerna bakom PP45, PP46 och PP48. 44 Programkommittén hänvisar därför till våra svar till dessa motioner. Motionären vill dock ha in en delvis annorlunda 45 skrivning kring fackföreningsrörelsen. Programkommittén anser att den s.k. Trondheimsmodellen är ett inspirerande och 46 spännande exempel på hur facklig-politisk samverkan kan fungera. LO Stockholm gjorde för övrigt inför förra årets 47 valrörelse ett liknande arbete. Ändå vill vi inte bifalla motionen. Vi anser inte att det är Ung Vänsters roll att kräva att LO 48 ska samarbeta med Vänsterpartiet. Det är upp till facket självt och ytterst dess medlemmar att avgöra. Grunderna till varför 49 man samarbetar med den ena eller andra, är också fackets att avgöra. Vår roll är istället att tillsammans med Vänsterpartiet 50 bygga upp våra egna organisationer till en starkare politisk kraft i samhället. Det är genom att bli fler och få större politisk 51 genomslagskraft – och genom att konsekvent föra en politik som ökar fackföreningsrörelsens styrka och handlingsutrymme 52 – som vi kan göra oss själva relevanta för en facklig-politisk samverkan. Det är vägen att gå – inte att i ett principprogram 53 kräva fackets samarbete. 54 55 Programkommittén yrkar: 56 Att avslå motion PP49 57 58 PP50 - Facket, en kamporganisation? (s.7) 59 I stycket om arbete har man i förslaget glömt att problematisera om facket och hur fackföreningsrörelsen idag är uppbyggd. 60 Det är ett problem att arbetare inte längre organiserar sig fackligt för att kräva sina rättigheter, utan ser det som ett bra sätt 61 att få en billig hemförsäkring. Det är ett problem att LO inte är partipolitiskt obundet. Och det är ett problem att facket inte 62 längre är en kamporganisation. Vi behöver ha ett problematiserande stycke om facket och om hur vi vill förändra det till det 63 bättre. 64 65

35

Jag yrkar: 1 Att på s.7 stryka rad 1-5 och ersätta med följande text: 2 ”Facket uppfattas av allt färre idag som en kamporganisation för att stärka arbetarnas ställning gentemot arbetsköparna. 3 Istället lockas många till medlemskap av billiga hemförsäkringar och andra medlemsförmåner. Detta är ett problem. Om 4 facket skall kunna bli en kamporganisation igen krävs det att LO blir partipolitiskt obundet och börjar slåss för nya krav, inte 5 bara försvara gamla. LO måste även demokratiseras. Stridsåtgärder skall kunna vidtas utan tillåtelse från förbundsstyrelserna. 6 Det krävs idag en kamp för arbete åt alla och ett stärkande av de anställdas fackliga rättigheter. Den fackliga kampen måste 7 utvidgas till att handla om mer än löneökningar: utvecklande arbetsuppgifter, jämställdhet mellan könen, lägre arbetstid och 8 demokratisering av arbetsplatserna är nödvändiga fackliga krav. 9 10 Striden om arbetstiden är central i kampen mellan arbete och kapital. 40-timmarsveckan som norm, samt det stora 11 övertidsuttaget måste ifrågasättas och förändras. Ung Vänster kämpar för en arbetstidsförkortning med bibehållen lön.” 12 13 Alexandra Kronqvist (Ung Vänster Kristianstad) 14 15 Programkommitténs svar på motion PP50: 16 Motionären vill föra in samma stycke som motionärerna bakom PP45, PP46 och PP48. Vi hänvisar därför till vårt svar på 17 dessa motioner. 18 19 Programkommittén yrkar: 20 Att avslå motion PP50 21 22 PP51 - Den svenska modellen och fackföreningsrörelsen (s.7) 23 Vi menar att förslaget till principprogram har alltför okritiska skrivningar om den svenska arbetsmarknadsmodellen och 24 fackföreningsrörelsen. Vår viktigaste invändning är att de föreslagna skrivningarna får det att framstå som att den borgerliga 25 offensiven i slutet av nittonhundratalet ägt rum i ett politiskt vakuum. Vi måste se att det faktiskt är dåliga taktiska vägval 26 hos den svenska fackföreningsrörelsen och fundamentala brister i den socialdemokratiska ideologin som har möjliggjort 27 överklassens tillbakaskjutande av de landvinningar som den svenska arbetarklassen gjort. Vi vill inte heller ge en överdrivet 28 positiv bild av den svenska modellen. Visst har den haft sina fördelar och på många sätt fungerat bra för arbetarrörelsens 29 kamp men vi får heller inte glömma att allt inte varit till det bästa. 30 31 Vi måste därför också våga vara kritiska till och ifrågasätta de val som den svenska fackföreningsrörelsen gör och har gjort. 32 Facket måste i mycket högre grad göra sig relevant för de svenska arbetarna och det kan bara ske genom att man vågar ta 33 kampen på arbetsplatserna och på den politiska arenan. 34 35 Vi menar vidare att ett krav om förkortad arbetstid är ett bra och riktigt krav som vi kan skapa uppslutning kring. 36 37 (Upplysningsvis har vi hämtat stora delar av de nya formuleringar vi föreslår från Catherine Holts reservation angående 38 detta stycke, dock med några viktiga ändringar och strykningar.) 39 40 Vi yrkar: 41 Att stycket som börjar på s.7 rad 1-5 42 Att på s.7 rad 8 lägga till ”nära” före ”full sysselsättning” 43 Att texten på s.7 rad 12-18, från och med ”Kapitalismens kris…” ersätts med: 44 45 ”Kapitalismens kris i början av 1970-talet och den sedan dess lägre tillväxttakten i ekonomin fick till följd att profitnivåerna 46 för kapitalet inte kunde hållas uppe om arbetarnas reallöner samtidigt skulle öka och välfärden byggas ut. Detta har lett till 47 att borgarklassen och den politiska högern drivit en hård ekonomisk och politisk kamp för att försvaga arbetarklassen. 48 49 Eftersom en stark och välorganiserad motoffensiv saknats har arbetarnas positioner kraftigt flyttats tillbaka under de senaste 50 decennierna. Denna utveckling har vi kunnat se i hela västvärlden. Individuella avtal ersätter kollektiva, 51 arbetsrättslagstiftningen försämras och tillfälliga arbeten och projektanställningar blir allt vanligare. Daglönarsystemet har, i 52 form av så kallade uthyrningsfirmor och timvikariat, återvänt till den svenska arbetsmarknaden. Det innebär en ökad 53 otrygghet och ett minskat inflytande över arbetssituationen för de som tvingas byta arbetsplats och ger arbetsköparna en 54 större möjlighet att ställa arbetare mot varandra. Ungdomar, invandrare, kvinnor och lågutbildade drabbas hårdast. I takt 55 med att arbetslösheten ökat har högerkrafter börjat ifrågasätta kvinnors rätt till arbete. 56 57 Facket uppfattas av allt färre idag som en kamporganisation för att stärka arbetarnas ställning gentemot arbetsköparna. 58 Istället lockas många till medlemskap enbart av billiga hemförsäkringar och andra medlemsförmåner. Det gör att facket av 59 många överhuvudtaget inte upplevs som relevant. Detta är ett problem. Om facket skall kunna bli en kamporganisation igen 60 krävs det att LO blir partipolitiskt obundet och börjar slåss för nya krav, inte bara försvara gamla. Fackföreningsrörelsen 61 måste också demokratiseras. Stridsåtgärder skall kunna vidtas utan tillåtelse från förbundsstyrelserna. Det krävs idag en 62 kamp för arbete åt alla och ett stärkande av de anställdas fackliga rättigheter. Den fackliga kampen måste utvidgas till att 63 handla om mer än löneökningar: utvecklande arbetsuppgifter, jämställdhet mellan könen, lägre arbetstid och 64 demokratisering av arbetsplatserna är nödvändiga fackliga krav. 65

36

1 Striden om arbetstiden är central i kampen mellan arbete och kapital. 40-timmarsveckan som norm, samt det stora 2 övertidsuttaget måste ifrågasättas och förändras. Ung Vänster är därför för en arbetstidsförkortning med bibehållen lön.” 3 4 Ung Vänster Uppsala län 5 6 Programkommitténs svar på motion PP51: 7 Motionärerna vill föra in samma stycke som motionärerna bakom PP45, PP46 och PP48. Vi hänvisar därför till vårt svar på 8 dessa motioner. 9 10 Programkommittén yrkar: 11 Att avslå motion PP51 12 13 Förbundsstyrelsens kommentarer på motionerna PP32 att-satserna 5-6, PP44-46, PP48-51 och PP56: 14 Förbundsstyrelsen har valt att kommentera flera av de motioner som rör stycket Arbete i programkommitténs förslag. Vår 15 mening är att flera av de motioner som finns är problematiska, och den riktning som de föreslår skulle i praktiken leda till att 16 svensk fackföreningsrörelse försvagades ytterligare. Det är en utveckling som skulle vara olycklig, eftersom 17 fackföreningsrörelsen är den viktigaste kraften för att förändra samhället i en progressiv riktning. Förbundsstyrelsen menar 18 också att programkommitténs svar inte i tillräckligt hög utsträckning är nog djupgående, och vill därför komplettera med 19 våra kommentarer kring en del förslag som väcks i de olika motionerna. 20 21 Flera motionärer beskriver programkommitténs förslag till skrivningar som alldeles för okritiska till den svenska modellen på 22 arbetsmarknaden. Frågan vi ställer oss blir därför hur motionärerna själva vill att lönebildningen ska se ut. Det som 23 kännetecknar den svenska modellen är att löner och rättigheter på jobbet regleras i nationella kollektivavtal mellan 24 arbetsgivarorganisationer och fackförbund. Som vi ser det finns det framförallt två alternativ till en sådan modell. Det första 25 innebär att man genom lagstiftning slår fast minimilön och vilka rättigheter det är som ska gälla på arbetsmarknaden. Detta 26 menar förbundsstyrelsen är en väg som är betydligt sämre än nationella kollektivavtal, vi vill inte ge Fredrik Reinfeldt ett 27 direkt inflytande över vår situation på arbetsplatserna. Avtalsmodellen möjliggör att man omedelbart kan rikta insatser mot 28 en arbetsgivare som missköter sig utan att behöva vänta in nya riksdagsmajoriteter eller driva dyra rättsliga processer. Att på 29 det sättet koppla arbetarnas trygghet på arbetsplatsen till det fackliga medlemskapet har varit avgörande för den höga 30 anslutningsgraden. Vi delar också programkommitténs bild av att den svenska modellen historiskt har varit överlägsen 31 lagstiftning i att förbättra löner och arbetsvillkor på arbetsmarknaden. Alternativ två handlar om att man bara ska ha lokala 32 avtal, mellan den enskilda fackföreningen och den enskilda arbetsgivaren. Även detta är en modell som skulle försvaga 33 arbetarklassens position. Hela vår syn på hur samhället kan förändras baseras på att man måste vara många som kämpar för 34 samma sak, och ju fler man är desto starkare blir man. Vi menar också att ett sådant sätt att organisera lönebildningen skulle 35 ge större skillnader i löner och arbetsvillkor, och därmed också försvaga möjligheten till organisering. 36 37 Det finns självklart möjlighet till att vara kritisk till hur den svenska modellen har sett ut och fungerat under olika perioder. 38 Förbundsstyrelsen menar däremot att det är felaktigt att se den svenska modellen som någonting statiskt. I själva verket är 39 skillnaderna stora mellan hur arbetsmarknaden organiserades när Saltsjöbadsavtalet skrevs 1938, hur den fungerade på 1970-40 talet och hur arbetsmarknaden ser ut idag. När vi skriver att det är viktigt att försvara den svenska modellen på 41 arbetsmarknaden, menar vi helt enkelt att det är viktigt att försvara att våra rättigheter på jobbet ska bestämmas i nationella 42 kollektivavtal. Av det följer att det också är viktigt att se till att fackföreningsrörelsen är så stark som möjligt, eftersom 43 avtalens innehåll bestäms av styrkeförhållandena på arbetsmarknaden. Det är helt avgörande att se att vår tid skiljer sig från 44 hur det tidigare har sett ut i Sverige. På 1970-talet fanns det ett utrymme för att kritisera den svenska modellen från vänster, i 45 och med högerregeringens offensiv och fackföreningsrörelsens försvagning existerar inte det utrymmet idag. Idag är den 46 viktiga striden att försvara fackföreningsrörelsen och dess möjlighet till att agera kraftfullt. 47 48 I bland annat motion PP48 kritiseras ”den kraftiga centraliseringen av fackföreningsrörelsen”. Vi tycker det är felaktigt att 49 måla upp en bild av att det skulle vara en motsättning mellan centrala kollektivavtal och lokalt fackligt arbete. 50 Fackföreningsrörelsens styrka kommer alltid att vara avhängigt att man lyckas organisera så många som möjligt. Det arbetet 51 är helt omöjligt utan ett fungerande lokalt fackligt arbete på arbetsplatsnivå. Samtidigt är det viktigt att vara medveten om att 52 det är på lokal nivå som facket är som svagast. Idag är snarare problemet att alltför mycket har decentraliserats till lokala 53 förhandlingar mellan facket och arbetsgivarna. Tidigare var det exempelvis bara i centrala förhandlingar som man kunde 54 förhandla fram avsteg från turordningsreglerna i samband med uppsägningar på grund av arbetsbrist. Ett annat tydligt 55 exempel handlar om hur det ser ut inom industrin, där idag stora delar av avtalets värden finns i lokala uppgörelser, som 56 arbetsgivaren därför ensidigt kan säga upp, och det var utifrån hotet om detta som IF-Metall såg sig tvungna att ingå avtal 57 om sänkt arbetstid i samband med den ekonomiska krisen. För fackföreningsrörelsen är det strategiskt viktigt att så mycket 58 som möjligt av avtalens värden finns i de centrala avtalen, eftersom man på lokal nivå ständigt riskerar att hamna i 59 situationer där arbetsgivaren kan använda sig av utpressning för att tvinga facket att backa från tidigare överenskommelser. 60 Samtidigt är det en förutsättning för att de centrala avtalen ska upprätthållas att det finns en lokal facklig organisering, som 61 bevakar att arbetsgivaren följer de ingångna avtalen och vid behov vidtar åtgärder om så inte skulle vara fallet. Det finns med 62 andra ord ingen motsättning mellan centralt och lokalt fackligt arbete. Att kritisera centraliseringen av fackföreningsrörelsen 63 är i våra ögon inte radikalt, eftersom vi menar att en decentralisering av fackföreningsrörelsen skulle ge en svagare 64 fackföreningsrörelse. 65

37

1 Flera motionärer vill föra in en mening om att stridsåtgärder ska kunna vidtas utan tillåtelse av fackförbundets 2 förbundsstyrelse. Förbundsstyrelsen menar att det är en felaktig bild av läget att det idag skulle vara en situation där facket på 3 förbundsnivå regelbundet hindrar avdelningar som vill gå ut i konflikt. Det som skulle vara problematiskt med att frånta 4 förbundsstyrelserna kontrollen över strejkvapnet är att det då gäller åt båda håll. Om förbundsstyrelsen inte kan hindra en 5 klubb eller avdelning från att vidta stridsåtgärder, kan man heller inte tvinga den till det. Detta skulle innebära en allvarlig 6 försvagning av fackföreningsrörelsen, och garanterat sätta det förbund som genomför en sådan förändring i en ohållbar 7 situation när man vill gå till konflikt. Lokala fackliga organisationer skulle hamna i utpressningssituationer då arbetsgivare 8 kommer att försöka tvinga dem att inte delta i konflikten. Det är svårt att se hur man på förbundsnivå ska kunna ingå 9 kollektivavtal om man inte äger strejkvapnet. Att frånta förbundsstyrelserna kontrollen över strejkvapnet liknar det som 10 Margaret Thatcher lyckades genomföra i Storbritannien under 1980-talets början och som kraftigt försvagade den brittiska 11 fackföreningsrörelsen. 12 13 Strejkvapnet är fackföreningsrörelsens mest kraftfulla vapen, men måste för att det ska ge resultat också fungera effektivt. 14 Det är viktigt att strejker är samordnade och riktade mot områden där strejken kan tillföra arbetsgivarna störst skada. Inom 15 samma fackförbund finns det så gott som alltid olika yrkeskategorier som om de strejkar drabbar arbetsgivarna olika hårt. 16 Inom tjänstesektorn är exempelvis sopkörarna en yrkesgrupp som om de strejkar har stor effekt på samhället och därmed 17 drabbar arbetsgivarna hårt. Det är också på grund av att strejkerna måste vara samordnade för att få så stor effekt som 18 möjligt, som det är viktigt att det finns en central kontroll över dem. Historien visar att det finns ingenting som försvagar 19 arbetarrörelsen så mycket som att förlora en strejk. 20 21 I flera motioner finns skrivningar om att vi måste kunna förhålla oss kritiskt till LO. Även om det ibland kan finnas 22 anledning till att vara kritisk till beslut som LO fattar, kan det inte vara vår uppgift som organisation att recensera hur andra 23 organisationer fungerar. När man som motionären till PP45 skriver att vi måste ”våga ha en dubbel inställning till LO”, 24 menar förbundsstyrelsen att det centrala är att se var motsättningen egentligen går i samhället. Motsättningen finns inte 25 mellan oss och LO:s ledning, utan den går mellan arbete och kapital. Vi undrar också om motionären menar att vi ska ha en 26 dubbel inställning till andra organisationer som vi vill samarbeta med, exempelvis Hyresgästföreningen? Sitt eventuella 27 missnöje med hur ens fackförbund fungerar måste kanaliseras på andra sätt än genom skrivningar i vårt principprogram, 28 exempelvis genom att själv bli fackligt aktiv och som medlem i det aktuella förbundet försöka förändra det. Vår roll som en 29 del av arbetarrörelsens politiska gren är att kämpa för att det ska finnas så bra politiska förutsättningar som möjligt för att 30 öka den fackliga styrkan. 31 32 Denna syn på vår roll i förhållande till det fackliga arbetet gäller inte minst när det kommer till diskussionen om facklig-33 politisk samverkan. Facklig-politisk samverkan är viktig, eftersom fackföreningsrörelsen är den viktigaste kraften också för 34 att åstadkomma politiska förändringar i samhället. Flera motionärer vill ha in skrivningar, som också fanns i det tidigare 35 principprogrammet, om att LO måste avbryta den facklig-politiska samverkan med Socialdemokraterna. I några motioner 36 föreslås skrivningar om att facket måste bli partipolitiskt obundet. Förbundsstyrelsen menar att det är en felaktig beskrivning 37 att vi har partipolitiskt bundna fackförbund i Sverige. Till skillnad från i många andra länder har vi exempelvis inte en 38 socialdemokratisk fackföreningsrörelse och en kommunistisk. Detta är något som i grunden har varit positivt för svensk 39 arbetarrörelse. Den facklig-politiska samverkan innebär inte att man organisatoriskt tillhör ett parti, utan är ett samarbete 40 som går djupare än att exempelvis enbart ha en dialog kring enskilda reformer. 41 42 Det finns problem med hur dagens facklig-politiska samverkan ser ut och fungerar. Det stora problemet handlar om att det i 43 alldeles för låg utsträckning är facket som är den pådrivande kraften och har initiativet. Förbundsstyrelsen menar att det inte 44 är en fråga för Ung Vänsters kongress att diskutera hur LO och dess medlemsförbund ska samverka med andra 45 organisationer, det är en fråga för LO-kongressen och än så länge har där funnits en majoritet för dagens modell. Hur den 46 facklig-politiska samverkan ska se ut är också något som ofta diskuteras inom de olika LO-förbunden. Vi delar också 47 programkommitténs farhågor om att ett avbrutet samarbete mellan LO och Socialdemokraterna skulle leda till en ytterligare 48 högervridning av det socialdemokratiska partiet. Precis som har skett i bland annat Storbritannien. En sådan utveckling 49 skulle inte innebära steg framåt i kampen för socialism. 50 51 Förbundsstyrelsen tycker däremot att det är ett problem att det i programkommitténs förslag helt saknas skrivningar om 52 fackföreningsrörelsens politiska roll. Vi har därför föreslagit ett tillägg till programkommitténs förslag. I motion PP49 53 beskrivs Trondheimsmodellen, som är en modell för facklig-politisk samverkan från Norge. Förbundsstyrelsen är positiv till 54 Trondheimsmodellen just för att den innebär en stor skillnad gentemot det som vi tycker idag är det huvudsakliga problemet 55 kring hur den facklig-politiska samverkan fungerar. Det som är det viktiga med Trondheimsmodellen är att den ger 56 fackföreningsrörelsen initiativet i den facklig-politiska samverkan. 57 58 Flera motionärer talar om att det är viktigt att radikalisera fackföreningsrörelsen. Förbundsstyrelsen är i sak överens med den 59 uppfattningen, men menar att flera av de förslag som finns i motionerna får en motsatt effekt. En svagare 60 fackföreningsrörelse innebär inte en radikalisering. Vår uppgift är inte att tala om för fackföreningsrörelsen hur den ska 61 agera, eller ställa oss vid sidan om och bedriva någon slags plakatpolitik gentemot facket. Vi tror att det vi som organisation 62 kan göra för att bidra till en utveckling där fackföreningsrörelsen radikaliseras, framförallt handlar om att vi måste ha fler 63 medlemmar i Ung Vänster som är aktiva i ett LO-förbund. 64 65

38

Förbundsstyrelsen tycker att det är problematiskt att programkommitténs ursprungliga textförslag under rubriken ”Arbete”, 1 i alldeles för hög utsträckning är en historiebeskrivning. I ett principprogram är det självklart viktigt att kunna dra lärdomar 2 av historien för att formulera de rätta strategierna för framtiden. Men historiebeskrivningen får inte ske till priset av att man 3 inte formulerar strategier för det framtida arbetet. Förbundsstyrelsen föreslår en förändring i programkommitténs förslag till 4 text, som i högre utsträckning fokuserar på de strategiskt avgörande striderna i klasskampen för att förändra 5 styrkeförhållandena mellan arbete och kapital. Eftersom vi har bakat in ungefär samma text som programkommittén föreslår 6 i sitt svar på PP44 i den nya texten vill vi också avslå deras svar på den motionen. 7 8 Förbundsstyrelsen tycker också att den nya text som programkommittén föreslår i sitt svar på motion PP32 är bra, men vi 9 har några ändringar på den. 10 11 Förbundsstyrelsen föreslår kongressen: 12 Att på s.7 rad 1-18 ersätta texten med följande: ”De senaste decenniernas högervridning av samhället har förändrat 13 styrkeförhållandena mellan arbete och kapital. På områden efter område har arbetarklassens position försvagats, exempelvis 14 har arbetsrätten urholkats, löneuttaget har blivit lägre och anställningsskyddet har försvagats. För den framtida utvecklingen 15 är det helt avgörande att kunna identifiera de strider på arbetsmarknaden som kan förändra maktförhållandena till 16 arbetarklassens fördel. En avgörande strid är att förstärka fackföreningsrörelsens möjlighet till att ingå kollektivavtal som 17 stärker löntagarnas ställning. För att åstadkomma detta måste organisationsgraden höjas och fackförbunden därigenom få 18 fler medlemmar. Institutionella hinder som idag försvagar fackföreningsrörelsen måste avskaffas. Den explosiva ökningen av 19 otrygga anställningar är ett sådant. Arbetsgivarna har fått utökade möjligheter till att anställa på otrygga villkor och genom 20 att bemanningsföretag tillåts att förmedla jobb, och dessutom kringgå Lagen om anställningsskydd, har otryggheten på 21 arbetsmarknaden ökat. Överutnyttjandet av otrygga anställningar försvagar fackföreningsrörelsen, då en sådan anställning 22 försvårar för facklig aktivitet. Att minska möjligheten till otrygga anställningar är en viktig strategisk utmaning för 23 arbetarrörelsen. Ytterligare en avgörande strid handlar om att bekämpa arbetslösheten. Kapitalismen har aldrig kunnat 24 garantera allas rätt till ett arbete. Sedan 1990-talets ekonomiska kris har vi haft en permanent hög arbetslöshet i Sverige. Den 25 höga arbetslösheten försvagar arbetarklassen och leder till sämre villkor på arbetsmarknaden. Det är en avgörande utmaning 26 för vänstern att föra en politik för full sysselsättning. Ett bärande inslag i en sådan är att styra om resurser till att användas 27 för produktiva investeringar. Det behövs ett statligt investeringsprogram för att bygga fler bostäder och infrastrukturen över 28 hela landet behöver moderniseras.” 29 Att följande text läggs till som ett nytt stycke på s.7 rad 19: ”Fackföreningsrörelsen ska gå i bräschen och ställa krav på 30 politiken oavsett regering. Samarbetet med arbetarrörelsens partier är viktigt, men facket ska inte underordna sig något partis 31 politik och önskemål. Ung Vänster behöver organisera fler medlemmar från LO-kollektivet, och LO-kollektivet måste få fler 32 medlemmar som är vänster. Det skulle radikalisera och stärka klasskampen i Sverige.” 33 Att flytta stycket på s.7 rad 20-26 till s.6 rad 35 34 Att bifalla programkommitténs svar på motion PP32 att-sats 5 35 Att bifalla programkommitténs svar på PP32 att-sats sex med ändringen att på s.23 rad 23-25 ersätta ”Samtidigt … 36 arbetsmarknaden” med ”Samtidigt har Sverige en av världens mest könsuppdelade arbetsmarknader.” 37 Att avslå programkommitténs svar på motion PP44 38 Att anse motion PP44 besvarad 39 Att avslå motion PP45, PP46, PP48, PP49, PP50, PP51 och PP56 40 41 PP52 - Deltid (s.7) 42 På sida 7, rad 30-31 står en mening som lyder ”Kvinnor arbetar i betydligt högre utsträckning än män deltid […]”. Detta 43 tycker vi i Boråsklubben låter konstigt och gör att texten tappar flyt. 44 45 Vi yrkar: 46 Att ordföljden i meningen på s.7, rad 30-31 ändras till ”Kvinnor arbetar deltid i betydligt högre utsträckning än män […]”. 47 48 Ung Vänster Borås 49 50 Programkommitténs svar på motion PP52: 51 Programmet kommer att genomgå en språklig kontroll innan tryckning. 52 53 Programkommittén yrkar: 54 Att anse motionen besvarad 55 56 PP53 - Socialisera det obetalda hemarbetet! (s.7) 57 Vi menar att ännu bättre än att det obetalda hemarbetet fördelas rättvist mellan män och kvinnor, även om redan det vore 58 ett stort steg framåt, vore att en större del av det sköts gemensamt. 59 60 Vi yrkar: 61 Att på s.7 rad 36 efter ”…fördelas jämställt…” lägga till ”och i större utsträckning socialiseras” 62 63 Ung Vänster Uppsala län 64 65

39

Programkommitténs svar på motion PP53: 1 Programkommittén tycker att det är lite diffust att tala om att socialisera det obetalda hemarbetet, utan att specifisera vad det 2 skulle kunna innebära. Utbyggnad av barn- och äldreomsorgen skulle vara ett sätt och det är vi naturligtvis för. Men 3 eftersom vi tycker att meningen blir svår att förstå utan specificering, och med tanke på att den offenliga sektorns roll och 4 betydelse för kvinnors frigörelse står beskriven på andra ställen i programmet, föreslår vi ändå att motionen avslås. 5 6 Programkommittén yrkar: 7 Att avslå motion PP53 8 9 PP54 - Vi vill inte ändra oss! (om staten och välfärdsstaten) (s.7-8) 10 Programkommittén vill ändra vår syn på staten och folkhemsbygget. Det vill inte vi. Däremot vill vi ha en feministisk analys 11 av staten, vi är medvetna om att det inte uppnås helt med vårt förslag men vi tycker det blir bättre än förslaget. Läs och 12 jämför. 13 14 Vi yrkar: 15 Att byta ut stycket på s.7 rad 44-56 till: 16 "Statens funktion är att befästa rådande produktions- och reproduktionsförhållanden och den härskande klassens makt. 17 Genom att befästa rådande familjeformer och mäns våldsmonopol upprätthåller den också könsmaktsordningen. Samtidigt 18 påverkas staten av styrkeförhållandena i samhället vilket skapar ett visst mått av självständighet och fritt handlingsutrymme i 19 de statliga institutionerna. Detta kan leda till att staten ibland går emot borgarklassens kortsiktiga intressen, för att tjäna dess 20 långsiktiga. I Sverige har kvinno- och arbetarrörelsen genom aktiv kamp tvingat fram förändringar inom statsapparaten. Den 21 allmänna rösträtten, fackliga rättigheter och den generella välfärden är några konkreta exempel. Dessa rättigheter har varit 22 långt ifrån självklara, utan det har alltid krävts kamp. Särskilt viktigt har framväxandet av politiska demokratiska rättigheter 23 varit för kvinnor. Som ett resultat av kvinnorörelsens arbete har förändringar som kraftig flyttat fram kvinnors positioner 24 genomförts. Trots det ligger huvuddelen av den politiska makten i samhället fortfarande hos män." 25 Att byta ut stycket på s.8 rad 1-13 till: 26 "Eftersom staten organiserar hela samhället har staten både en förtryckande och en social funktion. Dubbelheten gör det 27 svårare att upptäcka statens roll som den härskande klassens redskap. Man kan dela in staten i några olika huvudområden. 28 Den ideologiska-, den repressiva- , den politiska- och den ekonomiska statsapparaten. Dessa olika huvudområden tar sig 29 olika uttryck, men har samma syfte, att ytterst garantera kapitalismens långsiktiga överlevnad. 30 31 Den starkaste grunden för klassamhällets stabilitet är inte öppet våld, utan de förtrycktas accepterande av den härskande 32 klassens makt. Därför är befästandet av den härskande klassens ideologi som samhällelig norm en av de viktigaste 33 funktionerna för statsapparaten. Detta uppnås genom institutioner som utbildningssystemet, massmedia och familjen. 34 35 Staten har också en repressiv sida. Statsapparaten har våldsmonopol i form av polis, militär, domstolar och fängelser. Detta 36 våldsmonopol är en förlängning av mäns våldsmonopol och används som ursäkt för att kvinnor inte ska lära sig försvara sig 37 själva. Det finns inbyggt i den svenska statsapparaten en beredskap för en aktiv och uttalad repression. Staten använder sin 38 repressiva makt mot grupper som anses hota eller störa den rådande samhällsordningen. Detta är syftet när staten börjar 39 övervaka människors privatliv. De senaste årens utveckling i Sverige och västvärlden har fört med sig en massiv övervakning 40 där staten kontrollerar folket på gatan, i skolan, på internet och över telefonnätet. Denna utveckling legitimeras av det så 41 kallade "kriget mot terrorismen" och kampen mot brottsligheten. 42 43 Den ekonomiska statsapparaten utgörs av statliga företag och kommunala affärsdrivande verk. Dessa drivs i stor 44 utsträckning utifrån kapitalistiska principer. Statens roll har under 1900-talet ökat kraftigt i betydelse. Verksamheter och 45 institutioner som är nödvändiga för stabiliteten i systemet, men inte har kunnat tillhandahållas av den privata marknaden har 46 organiserats av staten. Kärnfamiljen har för staten fyllt funktionen som den institution som i första hand reproducerar 47 arbetskraften och könsmaktsordningen. I takt med kvinno- och arbetarrörelsens framsteg har staten tvingats ta över delar av 48 reproduktionen av arbetskraften." 49 Att byta ut stycket på s.8 rad 15-26 till: 50 "Ju mer de demokratiska rättigheterna utökas, desto större blir möjligheterna att flytta fram våra positioner. Idag är de 51 politiska demokratiska rättigheterna många gånger ihåliga. Yttrandefriheten, möjligheten till utbildning och möjligheterna till 52 organisering begränsas i praktiken av borgarklassens ekonomiska makt och av det livsutrymme vårt kön ger oss. 53 Massmedierna ägs och kontrolleras av den härskande klassen, vilket innebär en stor makt över opinionsbildningen. Vi 54 motsätter oss en utveckling där makten flyttas längre från folket och stora delar av beslutanderätten överförs till överstatliga 55 institutioner, som exempelvis EU. Monarkins avskaffande är av principiellt viktig betydelse för Ung Vänster. Monarkin fyller 56 idag en ideologisk funktion för den härskande klassen som symbol för nationens enande och för reaktionära 57 familjevärderingar." 58 Att byta ut stycket på s.8 rad 28-33 till: 59 "Rätten att rösta till olika parlamentariska instanser innebär långt ifrån en fullständig demokrati, och folkets möjligheter att 60 påverka sin vardag är små. Vårt alternativ kräver brytandet av borgarklassens makt och byggandet av en verklig demokrati, 61 där människor har makten att tillsammans bestämma över hur vardagen, och samhället ska utformas. En demokrati som 62 omfattar såväl politiken som ekonomin, en socialistisk deltagande demokrati. 63 64 Politiskt förtroendevalda ska inte kunna berika sig ekonomiskt på sina uppdrag. Erövrade demokratiska fri- och rättigheter 65

40

ska försvaras, utvecklas och fördjupas." 1 Att byta ut stycket på s.8 rad 36-47 till: 2 "Den nordiska välfärdsmodellen har gett oss ett av världens bästa sociala skyddsnät och bidragit till en omfattande 3 fördelning av produktionens resultat. Grundläggande inslag i den svenska välfärden var att den har varit offentligt ägd, varit 4 generell och omfattat alla samt att den syftat till att minska klasskillnaderna. Utbyggnaden av välfärden stärkte kvinnors 5 ställning i samhället, genom att delar av det obetalda arbetet socialiserades och att arbetsmarknaden därigenom öppnades 6 upp för kvinnor. Även om det i huvudsak är kvinnor som fortfarande utför det ombesörjande och vårdande arbetet har den 7 offentliga sektorns professionalisering av detta arbete lett till att detta arbete inte längre på samma sätt som tidigare ses som 8 deras naturliga kall. Den offentliga sektorns roll är i grunden att reproducera arbetskraften, men den har också lindrat de 9 negativa konsekvenser som den kapitalistiska samhällsutvecklingen skapar och gjort det möjligt att genom politiska beslut 10 styra delar av ekonomin. 11 12 Idag är välfärden i Sverige under attack. För att försvara de landvinningar arbetarrörelsen i Sverige har gjort under 1900-talet 13 är det viktigt att förstå hur dessa landvinningar har varit möjliga. Framväxten av välfärdsstaten förutsatte en omfattande 14 förskjutning av maktförhållandena i samhället till förmån för arbetarklassen. Välfärdsstaten växte fram som ett resultat av 15 arbetarrörelsens kamp. Arbetarnas styrka tvingade borgarklassen att ingå kompromisser. Borgarklassen i väst tittade under 16 första hälften av 1900-talet ängsligt mot Sovjetunionen och insåg att alternativet till att inte sätta sig vid förhandlingsbordet 17 skulle kunna vara en expropriering av deras rikedomar. Den starka tillväxten under efterkrigstiden gjorde också 18 klasskompromissen lättare för borgarklassen. Det blev lättare att gå med på att dela vinsterna med arbetarklassen och med 19 den starkt växande offentliga sektorn. Välfärdsstaten har inte bara gynnat arbetarklassen och jämställdheten. Företagens 20 konkurrenskraft i väst har varit beroende av en hög utbildningsnivå och teknisk utveckling. Kapitalismen är också beroende 21 av ett visst mått av infrastruktur och samhällsservice. Under efterkrigstiden har staten i de utvecklade kapitalistiska länderna 22 genom bland annat en aktiv budget- och sysselsättningspolitik haft en konjunkturdämpande funktion. Klassamarbetet var 23 både välfärdsstatens och socialdemokratins förutsättning. Det nära samarbetet mellan statsapparaten, de stora 24 kapitalintressena och arbetarrörelsens organisationer ledde till byråkratisering och centralism. Målet om en grundläggande 25 samhällsförändring övergavs och man blev bara en skicklig förvaltare av det kapitalistiska samhället." 26 Att byta ut stycket på s.8 rad 49 till och med s.9 rad 2 till följande: 27 "Sedan 1970-talet har högern brutit med tanken på klassamarbete och drivit en hård ideologisk kamp för att vrida politiken 28 åt höger i Sverige liksom på andra håll i världen. Nyliberalismen har vunnit mark med krav på omfattande privatiseringar och 29 nedskärningar av offentlig sektor. Under 1980-talet tog utbyggnaden av välfärden slut, och under krisåren på 1990-talet 30 genomfördes stora nedskärningar och försämringar. De borgerliga regeringarna under 2000-talet har attackerat de 31 grundläggande förutsättningarna för den generella välfärden. Fackföreningsrörelsen har försvagats, 32 socialförsäkringssystemets täckning har minskat och stora privatiseringar har genomförts. " 33 34 Amanda Kappelmark (Ung Vänster Backa-Lundby) och Bobbo Malmström (Ung Vänster Frölunda) 35 36 Programkommitténs svar på motion PP54: 37 Motionärerna vill byta ut styckena ”Staten” och ”Välfärdsstaten” mot en helt ny, längre text. Från programkommitténs sida 38 tycker vi att det skulle vara en förlust för programmet. Vi har i programmet föreslagit ett nytt stycke om välfärdsstaten, ett 39 stycke där vi resonerar kring välfärdsstatens betydelse för såväl kvinnor som kollektiv och arbetarklassen. Något oerhört 40 viktigt för en revolutionär rörelse i en tid när välfärdsstaten håller på att möta sin undergång. Vi är glada att motionärerna 41 tagit fasta på styckets betydelse men vi menar att deras text dels har en bitvis väl negativ syn på välfärdsstaten och dels att 42 den är onödigt detaljerad och därmed lång. 43 44 Även i andra delar har motionärernas texter en ansats som passar bättre i en studiecirkel. Dessutom ser vi från 45 programkommitténs sida flera problem i motionärernas skrivningar. Vi håller inte med om analysen av statens funktioner 46 och agerande. Till exempel ställer vi oss frågande till på vilket sätt staten befäster den härskande klassens ideologi genom 47 massmedia och familjen, eller könsmaktsordningen genom mäns våldsmonopol. Skrivningarna om våldsmonopol är 48 överhuvudtaget mycket problematiska. Det är oklart vad man menar med mäns våldsmonopol och kopplingen mellan det 49 och statens dito eller kvinnors självförsvar är diffus. Vidare tycks motionärerna också vilja motverka statens våldsmonopol. 50 Programkommittén håller inte med utan tycker att det är bra att staten har våldsmonopol, alternativen är inte särskilt 51 lyckade. 52 53 Slutligen innebär motionärernas text en decimering av ett stycke som vi menar är oerhört viktigt. Med deras text förlorar vi 54 viktiga skrivningar om statens repressivitet i form av övervakning och hotande av demokratiska fri- och rättigheter, något vi 55 menar är nyckelfrågor. 56

57 Programkommittén yrkar 58 att avslå motion PP54 59 60 PP55 - Statens roll i upprätthållandet av den borgerliga ideologiska hegemonin och de ihåliga medborgerliga 61 rättigheterna. (s.7-8) 62 63 De skrivningar som föreslås under rubriken staten saknar jämfört med tidigare principprogram skrivelser om statens roll i 64 att reproducera den borgerliga ideologin och på så sätt möjliggöra klassamhället. Att låta dessa skrivningar försvinna skulle 65

41

på ett olyckligt sätt förflacka vår analys av hur klassamhället kan upprätthållas trots att arbetarklassen utgör en stor majoritet 1 av befolkningen och har ett obestridligt gemensamt objektivt intresse av att bekämpa det. 2 3 Försvunnit har också skrivelser som tydliggör att den liberala tanken om medborgerliga lika rättigheter på många sätt bara 4 tjänar till att maskera de faktiska orättvisor som finns inbyggda i den borgerliga demokratin. Vi måste vara tydliga med att vi 5 inte kan nöja oss med de smulor som överklassen slänger åt oss i form av formellt lika rättigheter när de verkliga 6 orättvisorna kvarstår. 7 8 (Upplysningsvis har vi hämtat formuleringarna från Catherine Holts reservation angående detta stycke.) 9 10 Vi yrkar: 11 Att först på s.7 rad 52 lägga till ”De politiska demokratiska rättigheterna är många gånger ihåliga. Yttrandefriheten, 12 möjligheten till utbildning och möjligheterna till organisering begränsas i praktiken av borgarklassens ekonomiska makt. 13 Massmedierna ägs och kontrolleras av den härskande klassen, vilket innebär en stor makt över opinionsbildningen.” 14 Att på s.8 rad 3 efter meningen som slutar med ”…härskande klassens redskap.” lägga till ”Den starkaste grunden för 15 klassamhällets stabilitet är inte öppet våld, utan de förtrycktas accepterande av den härskande klassens makt. Därför är 16 befästandet av den härskande klassens ideologi som samhällelig norm en av de viktigaste funktionerna för statsapparaten. 17 Detta uppnås genom institutioner som utbildningssystemet, massmedia och familjen.” 18 Att göra ett nytt stycke från och med den mening på s.8 rad 3 som börjar med ”Staten har en…” 19 20 Ung Vänster Uppsala län 21 22 Programkommitténs svar på motion PP55: 23 Vi är tydliga i vårt stycke med att staten har just en dubbel karaktär och således är en del i upprätthållandet av klassamhället, 24 vi ser inget behov av ytterligare skrivningar kring det. Vad gäller motionärernas, och tidigare, reservantens skrivningar om 25 massmedia och ägandeförhållanden så förstår vi uppriktigt inte vad det har med staten att göra, såvida man inte menar UR 26 eller något liknande och det tror vi inte. Ägarkoncentrationen i media och den borgerliga dominansen är ett stort problem, 27 men det är ju knappast ett statligt sådant. 28 29 Programkommittén yrkar 30 Att avslå motion PP55 31 32 PP56 - Vad hände med LO och svenska modellen? (s.8) 33 Jag tycker att man glömmer att kritisera både den svenska modellen och LO i skrivelsen om arbete. 34 35 Först tycker jag att vi ska ta tillbaka stycket av kritiken mot LO, där vi kritiserat LO för att de inte är partipolitiskt obundna 36 utan varit så hårt knutna till Socialdemokraterna. För att LO ska vara någon kamporganisation att räkna med måste man 37 ändra kursen och inte hela tiden förhålla sig till vad Socialdemokraterna tycker och tänker, och det är speciellt viktigt för oss 38 revolutionära socialister. Vi kommer aldrig kunna vara med och forma ett radikalt fackförbund om facket hela tiden måste 39 förhålla sig till socialdemokratin. 40 41 Men även stridsåtgärderna måste stärkas och kritiken av den svenska modellen måste alltid finnas med i diskussionerna. Vi 42 får inte glömma att den svenska modellen bygger på kompromisser som ofta gynnar företagarna, och den tillåter ej strejker 43 under tiden då man har ett avtal. Detta kan vi aldrig acceptera, vi har alltid rätt att strejka och göra uppror. Arbetsköparna 44 ska aldrig känna sig trygga, de ska alltid känna att vi kan strejka och vägrar behandlas som skit. 45 46 Jag yrkar: 47 Att det gamla stycket läggs till på s.8 rad 6: ”Om facket ska kunna bli en kamporganisation igen krävs det att LO blir 48 partipolitiskt obundet och börjar slåss för nya krav, inte bara försvara gamla. LO måste även demokratiseras. Stridåtgärderna 49 ska kunna vidtas utan tillåtelse från förbundstyrelserna.” 50 51 Mohammed Mahmoud (Ung Vänster Karlskrona) 52 53 Programkommitténs svar på motion PP56: 54 Motionen besvaras under PP45 55 56 Programkommittén yrkar: 57 Att avslå motion PP56 58 59 PP57 - För lite ”S” i politiken (s.16) 60 Med lite mer S i Ung Vänsters politik blir den bättre, åtminstone språkligt. 61 62 Jag yrkar: 63 Att på s.16 rad 8 ändra ordet ”kvinnor” till ”kvinnors” 64 65

42

Maria Berglund, Nisse Sandqvist, Linnéa Berglund, Sandor Andersson och Anjelica Olovsson (Ung Vänster Östersund) 1 2 Programkommitténs svar på motion PP57: 3 Programmet kommer att genomgå en språklig kontroll innan tryckning. 4 5 Programkommittén yrkar: 6 Att anse motion PP57 besvarad. 7 8 PP58 - Kapitalismens logik (s.8) 9 I programkommitténs förslag till principprogram hävdas att gemensamt ägda företag kan förstärka demokratin och få delar 10 av ekonomin att fungera utanför kapitalismens logik. Det första påståendet är säkerligen sant men det andra är mycket 11 förvånande. I en kapitalistisk marknadsekonomi måste företag antingen anpassa sig till kapitalismens logik eller slås ut. Det 12 är inte möjligt att upprätta socialistiska öar eller fristäder inom ramarna för kapitalismen. Däremot kan naturligtvis ett starkt 13 gemensamt ägande vara en del i strategin för att skapa ett socialistiskt samhälle. 14 15 Vi yrkar: 16 Att orden ”och kan undanta delar av ekonomin från att fungera i enlighet med en kapitalistisk logik” på s.8 rad 24-25 stryks. 17 18 Ung Vänster Uppsala län 19 20 Programkommitténs svar på motion PP58: 21 Vi håller inte med motionärerna, och menar inte heller att det handlar om att bygga socialistiska öar. Dock är det ett faktum 22 att ett gemensamt ägande kunnat och kan undanta delar av ekonomin från att fungera i enlighet med kapitalistisk logik, det 23 har man kunnat se inte minst då gemensamt ägda företag sålts ut. Ett aktuellt exempel är Apoteket. 24 25 Programkommittén yrkar 26 Att avslå motion PP58 27 28 PP59 - Förstatligande har inget egenvärde! (s.8) 29 Vi är socialister för att vi anser att ett ekonomiskt system där borgarklassen både äger och har beslutanderätt över 30 produktionsmedlen är odemokratiskt. Istället vill vi att arbetarna själva ska få bestämma över sina arbetsplatser, själva 31 bestämma vad som ska produceras, hur det ska produceras, varför och till vem. 32 33 Vi är för statligt ägande, eftersom vi tror att det är ett bra verktyg för att både införa och försvara ett arbetarstyre av de 34 ekonomiska resurserna. Ett förstatligande av allt större delar av ekonomin innebär förvisso att borgarklassens inflytande 35 kommer att minska mer och mer, men samtidigt skapas det en ny härskande klass av byråkrater. Som socialister vill vi inte 36 skapa ett nytt klassamhälle, utan avskaffa det helt. Därför är det viktigt att man använder staten för att förflytta 37 beslutanderätten över produktionen från aktieägarna och direktörerna, till arbetarna på deras egna arbetsplatser. 38 Förstatligande har inget egenvärde, utan är blott ett medel för att införa och försäkra ett arbetarstyre över 39 produktionsmedlen. 40 41 Vi yrkar: 42 Att på s.8 rad 25 ersätta meningen som börjar med ”Samtidigt är det…” med följande meningar ”Staten är i det fallet ett 43 utmärkt verktyg för att ge arbetarna inflytande över hur deras eget arbete ska utföras och för att ställa om produktionen för 44 att tillfredsställa behov istället för vinstmaximering. Vi vill att makten över de ekonomiska resurserna ska förflyttas från 45 borgarklassen till arbetarklassen.” 46 47 Claes Ek (Ung Vänster Haninge) och David Gaharia (Ung Vänster Hammarby-Skarpnäck) 48 49 Programkommitténs svar på motion PP59: 50 Vi tycker inte att den här frågan är så enkel som motionärerna antyder och vi menar att det i det här stycket passar bättre 51 med en mening om aktivt ägande än att konstatera att vi vill att makten över de ekonomiska resurserna ska tillhöra 52 arbetarklassen, något som torde framgå i programmet ändå. 53 54 Programkommittén yrkar: 55 Att avslå motion PP59 56 57 PP60 - Statens bortdöende (s.8) 58 Staten är en produkt av klassamhället och statsmakten är ytterst den makt varmed en klass förtrycker alla andra. I det 59 klasslösa samhället finns inte längre behovet av någon stat i denna bemärkelse. Detta perspektiv uttrycks i vårt nuvarande 60 principprogram under rubriken ”Vägen till det klasslösa samhället” men har fallit bort i programkommitténs förslag. 61 62 Vi yrkar: 63 Att meningen ”Statens funktion som myndighet över befolkningen ersätts allteftersom socialismen utvecklas av folkets 64 deltagande i och ansvar för förvaltningen av det gemensamma.” införs efter den sista meningen på s.8 rad 33 65

43

1 Ung Vänster Uppsala län 2 3 Programkommitténs svar på motion PP60: 4 Programkommittén tycker att statens funktion är betydligt mer komplex än vad motionärerna vill göra gällande. Dessutom 5 tycker vi inte att principprogrammet är till för att förutspå vad som komma skall. 6 7 Programkommittén yrkar 8 Att avslå motion PP60 9 10 PP61 - Vadå välfärdsstat? (s.8) 11 Det nyinförda stycket om Välfärdsstaten är i sig mycket problematiskt. Varför ha med en skrivning om den svenska 12 klasskompromiss som kallas välfärdsstaten, och kanske ännu märkligare: varför ge den ett eget stycke? Självklart är 13 välfärdsstaten något man måste ta i beaktande när man analyserar det politiska läget i Sverige då det är en modell som är 14 ganska ensam av sitt slag och har flyttat fram arbetarklassens positioner en del under åren den har byggts upp. Och självklart 15 har den raserats under de sista årtiondena med högersossar och en borgerlig regering och är något vi på kort sikt ska sträva 16 efter att få tillbaka och stärka. Men det är inget som Ung Vänster ska glorifiera, det är inget vi ska ha som politiskt mål. Vi 17 ska inte stå och skräna om förstatligandet av banker och upphävandet av privategendomen (än) men vi ska inte heller ta ett 18 steg tillbaka och börja prata om den i mångt och mycket socialdemokratiska välfärden. Vi är för välfärd för alla, inte den 19 välfärd vi hade på 70-talet. Vi är ett revolutionärt ungdomsförbund som vill förändra samhället i grunden, således är ett 20 stycke om välfärdsstaten i principprogrammet överflödigt. 21 22 Vi yrkar: 23 Att på s.8, rad 35, stryka stycket ”Välfärdsstaten” 24 25 Linn Fristedt (Ung Vänster Landskrona), Daniel Månsson (Ung Vänster Helsingborg) och 26 Alexandra Kronqvist (Ung Vänster Kristianstad) 27 28 Programkommitténs svar på motion PP61: 29 Programkommittén håller inte med om att det skulle vara ointressant att analysera den svenska välfärdsstaten, tvärtemot 30 menar vi att det är av stor betydelse att förstå välfärdsstatens funktionssätt för att förstå hur de senaste decenniernas 31 politiska utveckling och de attacker som har skett mot välfärdsstaten. 32 33 Programkommittén yrkar 34 Att avslå motion PP61 35 36 Förbundsstyrelsens kommentar till motionerna PP54-55 och PP58-61 samt PP32 att-satserna 7-11: 37 Flera motionärer vill förändra programkommitténs skrivningar om staten och välfärdsstaten. Förbundsstyrelsen föreslår två 38 helt nya stycken som berör dessa områden, där vi har inspirerats av delar av den text som finns i grundförslaget men också 39 av en del av de skrivningar som finns i motionerna. Vi menar att både den analys av staten som finns i programkommitténs 40 förslag och i motionerna inte är tillräckligt djupgående, och heller inte i tillräckligt hög utsträckning är anpassad till den tid vi 41 verkar i. Ur vårt perspektiv är det en viktig ambition med att göra en helrevidering av principprogrammet att vi ska kunna 42 fånga upp nya tendenser i kapitalismen och könsmaktsordningen. Detta ger oss ett principprogram som blir ett bättre 43 verktyg för vår förståelse av samtiden. 44 45 Vår första att-sats rör den text som står under rubriken staten i grundförslaget. Vi konstaterar att hur staten agerar påverkas 46 av hur klassamhället, könsmaktsordningen och kapitalismen ser ut. Förbundsstyrelsen menar att våra skrivningar om hur 47 staten bidrar till att upprätthålla kapitalismen och könsmaktsordningen både är mer tydliga och mer relevanta jämfört med 48 de skrivningar som finns i både grundförslag och motioner. Vi skriver bland annat om hur statsmakten befäster den 49 härskande klassens ideologi genom lagstiftning. Jämfört med ursprungsförslaget har vi utvecklat formuleringarna om statens 50 repressiva sida. Detsamma gäller beskrivningen av hur staten också påverkas av den politiska kampen. I förbundsstyrelsen 51 förslag väljer vi också att beskriva hur de demokratiska fri- och rättigheter som vi har kämpat oss till, i praktiken begränsas 52 av det omkringliggande samhället. Allt som allt menar förbundsstyrelsen att vårt förslag ger en beskrivning av statens 53 agerande som är mer knuten till vår samtid. 54 55 Den andra att-satsen handlar om vår syn på välfärdsstaten. Även här menar vi att vi tillför perspektiv som saknas såväl i 56 grundförslaget som i motionerna. I vissa avseenden har vi här inspirerats av den text som föreslås i endel motioner. 57 Förbundsstyrelsen tycker att det är viktigt för vår förståelse av kapitalismen att kunna konstatera att den moderna 58 kapitalismen inte skulle fungera utan staters inblandning. Under nyliberalismen har statsmaktens agerande bland annat 59 inneburit att nya marknader har öppnats upp för kapitalet, och i ljuset av den stora ekonomiska krisen har staten bidragit till 60 att socialisera de förluster som finanskapitalet har drabbats av. Vi beskriver välfärdsstaten som en klasskompromiss, men att 61 utbyggnaden av välfärden för den sakens skull inte har varit konfliktlös. Att högern har brutit med tanken på klassamarbete 62 är en viktig förklaring till de senaste decenniernas politiska utvecklingen. I förbundsstyrelsens förslag skriver vi att ett 63 systemskifte har genomförts i Sverige, och detta har inom ramen för kapitalismen förändrat styrkeförhållandena mellan 64 arbete och kapital. Resultatet av systemskiftet är att välfärdsstaten i dess ursprungliga form inte existerar längre i Sverige. 65

44

Förbundsstyrelsen menar att vår analys av staten och välfärdsstaten också bidrar till att förklara varför reformer, som 1 arbetarrörelsen och kvinnorörelsen har tillkämpat sig, snabbt kan rullas tillbaka när styrkeförhållandena ändras. Vi 2 konstaterar att det är en viktig insikt för ett revolutionärt förbund att staten i sig själv aldrig kan ses som en garant för att 3 befästa samhällsutvecklingen, utan att arbetarrörelsen och kvinnorörelsens egen organisering är helt avgörande för att kunna 4 försvara tidigare segrar och för att möjliggöra framtida progressiva reformer. 5 6 Förbundsstyrelsen föreslår kongressen: 7 Att på s.7 rad 44 till s.8 rad 33 ersätta texten med följande: ”Staten har historiskt alltid varit ett uttryck för den rådande 8 ekonomiska ordningen och haft som funktion att ytterst garantera den härskande klassens makt. Dagens kapitalistiska 9 samhällen är inga undantag. I Sverige grundar sig inte klassamhällets stabilitet på öppet våld, utan snarare på de förtrycktas 10 accepterande av den härskande klassens makt. Därför är befästandet av den härskande klassens ideologi som samhällelig 11 norm, en viktig funktion för statsapparaten. En tendens i vår samtid är att med lagstiftning som hjälp låsa fast en viss 12 politisk utveckling. Detta har varit tydligt inte minst inom ramen för EU, där en nyliberal ekonomisk politik har förts in i 13 lagtext. På en rad områden återskapar staten rättigheter, skyldigheter och privilegier, på sätt som inte är frikopplade från 14 klassamhällets och könsmaktsordningens utseende. Det påverkar både lagarnas form och hur de upprätthålls. Lagarna 15 garanterar ägandet av produktionen och har samtidigt till funktion att disciplinera arbetskraften. Klassamhällets hierarkier 16 visar sig även i den maktutövning som exempelvis socialtjänsten och Försäkringskassan står för. 17 18 Staten genomsyras också av könsmaktsordningen. Huvuddelen av den politiska makten i samhället har alltid innehafts av 19 män, men som ett resultat av kvinnorörelsens kamp har förändringar som har stärkt kvinnors ställning kunnat genomföras. 20 Den politiska makten inom statens ramar kan användas för att befästa eller undergräva könsmaktsordningen. Ung Vänster 21 kämpar både för att vinna en feministisk hegemoni inom statsapparaten och för att tvinga fram en jämn könsrepresentation 22 på alla maktpositioner. 23 24 Staten har repressiva funktioner som utövas både öppet och dolt. Polisen, domstolsväsendet och militären har använts och 25 används av de härskande klasserna. Staten använder också på andra sätt sin repressiva makt mot grupper som anses hota 26 eller störa den rådande samhällsordningen. Politisk övervakning och övergrepp mot människors integritet har utförts flera 27 gånger under Sveriges historia. Idag kan vi se hur staten, under förevändning av det så kallade kriget mot terrorismen, ger sig 28 själv kraftigt större möjligheter att övervaka sina medborgare. Ung Vänster avvisar särskilda terrorlagar och menar att 29 våldsbrott ska behandlas och bestraffas under de vanliga lagarna. Vi ser det som avgörandet i ett fritt och öppet samhälle att 30 människor ska ha rätt till att hålla sin kommunikation hemlig för staten. Vi är motståndare till alla former av politiskt 31 organisationsförbund, och accepterar inte politisk åsiktsregistrering. Övervakningssamhället ska konsekvent motverkas och 32 bekämpas. 33 34 Statens konkreta utformning och uppgifter har alltid varit en arena för social och politisk kamp. I Sverige och många andra 35 länder har en stark arbetarrörelse möjliggjort en utbyggnad av människors politiska och sociala rättigheter. Arbetarrörelsen 36 och andra progressiva krafter har spelat en viktig roll för att dels mildra effekterna av statens mest direkta och uppenbara 37 stöd till kapitalet och borgarklassen, men också för att utvidga folkstyret genom statens olika organ. Inga av dessa 38 progressiva förändringar har kommit av sig själv, utan det har alltid krävts kamp. De har aldrig varit självklara utan ständigt 39 mötts av ett hårt motstånd från högern. Insikten om att statens agerande påverkas av styrkeförhållanden förklarar också den 40 politiska utvecklingen under de senaste decennierna, då vunna segrar alltmer har rullats tillbaka. 41 42 Ung Vänster kämpar för att staten ska fortsätta att demokratiseras. När så sker ökar möjligheten till att genomföra 43 progressiva förändringar. Föreningsfriheten, yttrande- och tryckfriheten, offentlighetsprincipen och meddelarfrihet är 44 exempel på avgörande demokratiska framsteg som folket har tillkämpat sig. Ung Vänster arbetar för att försvara, stärka och 45 fördjupa dessa rättigheter, som idag i praktiken begränsas av borgarklassens ekonomiska makt. Ägandet av massmedia ger 46 stor makt över opinionsbildningen. Privatiseringen av det offentliga rummet begränsar mötesfriheten. Föreningsfriheten 47 hotas när arbetsköpare får större inflytande över pressade anställdas valmöjligheter på och utanför arbetet. 48 49 Vi motsätter oss en utveckling där stora delar av beslutanderätten överförs till överstatliga institutioner som exempelvis EU. 50 På överstatlig nivå saknas många utav de viktiga förutsättningarna för att säkerställa ett demokratiskt inflytande. Ung 51 Vänster är principiella motståndare till monarkin, och vill ha ett statsskick som är fullt ut demokratiskt. Statsmakten ska 52 också användas för att demokratisera ekonomin. Redan idag finns det ett omfattande gemensamt ägande, dels genom 53 företag som ägs direkt av staten, landstingen eller kommunerna, men också företag som indirekt och delvis ägs gemensamt 54 genom exempelvis pensionsfonder. Ung Vänster försvarar ett sådant gemensamt ägande, eftersom det förstärker demokratin 55 och kan undanta delar av ekonomin från att fungera i enlighet med en kapitalistisk logik. Det gemensamma ägandet måste 56 öka, och det redan befintliga gemensamma ägandet måste användas mer aktivt för att åstadkomma andra resultat än sådant 57 som ligger i linje med kapitalismens princip om vinstmaximering. Att offentliga verksamheter ägs i bolagsform är ett 58 exempel på hur marknadsanpassningen tvingar gemensamt ägda företag att agera på samma villkor som privata. Vi vill se 59 vinster i offentliga företag omfördelas till samhällsområden där de behövs. 60 61 Vårt alternativ kräver brytandet av överklassens makt och en demokrati som omfattar större delar av samhällslivet än idag. 62 Erövrade demokratiska fri- och rättigheter ska försvaras, utvecklas och fördjupas. Människor ska tillsamman ha möjlighet att 63 bestämma över hur vardagen och samhället ska utformas. Vårt demokratiska alternativ omfattar såväl politiken som 64 ekonomin, och är en socialistisk och feministisk deltagande demokrati.” 65

45

1 Att ersätta texten på s.8 rad 36 till s.9 rad 3 med följande: ”Statens roll i den kapitalistiska ekonomin är motsättningsfylld. 2 Det är inte bara genom lagstiftning och kontroll som staten bidrar till att återskapa kapitalistiska produktionsförhållanden, 3 utan staten har också en mer direkt roll som under 1900-talet kraftigt har ökat i betydelse. Verksamhet och institutioner som 4 är nödvändiga för stabiliteten i systemen, men inte har kunna tillhandahållas av den privata marknaden, har organiserats av 5 staten. Under den nyliberala epoken har vi sett en upptrappning av statens roll i att skapa privatkapitalistiska marknader, där 6 sådana inte har funnits, och i att garantera vinster för privata bolag inom områden som tidigare har fredats från 7 marknadsrelationer. Efterspelet till den stora ekonomiska krisen har gjort det ännu tydligare hur staten kan användas för att 8 säkra kapitalets ställning. Efter att finanskapitalet under många år hade dikterat fram skattesänkningar och nedskärningar, 9 och gjort stora vinster på spekulativ verksamhet, socialiserades finansinstitutionernas förluster. Kostnaderna för dessa 10 vältrades över på medborgarna genom nedskärningar i offentlig välfärd och gemensamma pensionsåtaganden. 11 12 Samtidigt har 1900-talet och särskilt efterkrigstiden inneburit en uppbyggnad av välfärdsstaten. I Sverige har utbyggnaden av 13 den offentliga välfärden gått längre, och har varit mer präglad av arbetarrörelsens framsteg, än vad den har varit i många 14 andra länder. Grundläggande inslag i den svenska välfärden var att den var offentligt ägd, generell och omfattade alla samt 15 att den syftade till att minska klasskillnaderna. Utbyggnaden av välfärden stärkte kvinnors ställning i samhället, genom att 16 delar av det obetalda arbetet socialiserades och att arbetsmarknaden därigenom öppnades upp för kvinnor. Även om det i 17 huvudsak är kvinnor som fortfarande utför det ombesörjande och vårdande arbetet, var den offentliga sektorns utbyggnad 18 viktig för att tydliggöra att detta arbete var samhällets ansvar. Den offentliga sektorns roll är i grunden att reproducera 19 arbetskraften, men den har också gjort det möjligt att genom politiska beslut styra delar av ekonomin. 20 21 Välfärdsstatens uppbyggnad var en klasskompromiss i en tid då arbetarklassen flyttade fram sina positioner. Den innebar att 22 många effekter av den kapitalistiska samhällsutvecklingen lindrades, och inom ramen för kapitalismen stärktes 23 arbetarklassens ställning. Flera av de förändringar som genomfördes var också viktiga för kapitalet, som exempelvis är 24 beroende av ett visst mått av infrastruktur och ett utbildningsväsende för att fungera. Detta betyder inte att kraven från 25 arbetarrörelsen tillgodosågs utan strid. En anledning är att det alltid finns politiska motsättningar också inom de ledande 26 skikten i samhället, bland annat när det gäller avvägningen mellan kortsiktiga och långsiktiga intressen. Expansionen av 27 välfärdsstaten hade inte bara ekonomiska effekter, som i vissa lägen kunde vara positiva för kapitalet, utan också mer 28 grundläggande sociala effekter. När delar av produktionen lyftes bort från vinstlogiken förändrades också människors 29 relationer sinsemellan i samhället. 30 31 På 1960- och 1970-talen radikaliserades arbetarrörelsen, samtidigt minskades klassklyftorna allt mer och välfärdsstaten ökade 32 i omfattning. Under 1970-talet bröts den höga tillväxt, som hade rått i stora delar av västvärlden sedan andra världskrigets 33 slut. Kapitalets reaktion på detta var att steg för steg säga upp klasskompromissen. Under 1980-talet slutade välfärdsstaten 34 att byggas ut, och i samband med den ekonomiska krisen på 1990-talet genomfördes stora nedskärningar och försämringar. 35 Under de senaste decennierna har ett omfattande systemskift genomförts i Sverige. Detta systemskifte har inom 36 kapitalismen förändrat relationen mellan arbete och kapital. På område efter område har arbetarklassen pressats tillbaka, och 37 överklassens makt och rikedomar har blivit allt större. Processen är inte unik för Sverige, utan den politiska utvecklingen har 38 sett likadan ut i hela västvärlden. Högern har brutit med tanken på klassamarbete och drivit en hård ideologisk kamp för att 39 vrida politiken åt höger. Nyliberalismen har som politisk idé varit överklassens och högerns reaktion på välfärdsstatens 40 utbyggnad. Arbetarrörelsen har inte i tillräckligt hög utsträckning förmått att bjuda motstånd gentemot nyliberalismen och 41 högerns offensiv. 42 43 Välfärdsstaten i dess ursprungliga form existerar inte längre i Sverige. Fackföreningsrörelsen har försvagats, 44 socialförsäkringssystemets täckning har minskat och stora privatiseringar har genomförts. De framgångsrika angreppen på 45 välfärden visar att reformer inom ramen för det kapitalistiska samhället snabbt kan rullas tillbaka när maktförhållandena 46 mellan arbete och kapital förändras. Idag är det en viktig utmaning för vänstern att vända den politiska utvecklingen och 47 lägga grunden för en politik som möjliggör att minska klasskillnaderna och könsorättvisorna. Detta betyder bland annat 48 kamp mot privatiseringar och för fler anställda inom välfärdssektorn. Det betyder också en kamp för att lyfta ut nya 49 områden från kapitalets logik och in i rättighets- och medborgarlogiken. Det är en viktig insikt för ett revolutionärt förbund 50 att staten i sig själv aldrig kan ses som en garant för att befästa samhällsutvecklingen, utan arbetarrörelsens och 51 kvinnorörelsens egen organisering är avgörande för att kunna försvara tidigare vunna segrar och för att möjliggöra framtida 52 förändringar i en progressiv riktning.” 53 Att avslå motionerna PP54, PP55, PP58, PP59, PP60 och PP61 54 Att anse motion PP32:s åttonde att-sats för besvarad 55 Att i övrigt bifalla programkommitténs svar på motion PP32 att-satserna 7-11 56 57 PP62 - Dubbel-genom (s.8) 58 I stycket under rubriken Välfärdsstaten, närmare bestämt i meningen på rad 42-44 på sida 8, står ”[…] stärkte kvinnors 59 ställning i samhället, genom att arbetsmarknaden därigenom öppnades […]”, detta känns som ett överdrivet bruk av olika 60 former av ”genom”, som inte låter så bra eller tillför meningen något. 61 62 Vi yrkar: 63 Att ordet ”därigenom” tas bort ur meningen på s.8 rad 43 64 65

46

Ung Vänster Borås 1 2 Programkommitténs svar på motion PP62: 3 Programmet kommer att genomgå en språklig kontroll innan tryckning. 4 5 Programkommittén yrkar: 6 Att anse motion PP62 besvarad. 7 8 9

47

PP63 - Glöm inte kvinnorna! (s.8-9) 1 Lika viktigt som det är att lägga grunden för en politik för minskade klasskillnader, är det att lägga grunden för en politik 2 som flyttar fram kvinnans positioner. 3 4 Vi yrkar: 5 Att under rubriken ”Välfärdsstaten” på s.8 rad 57 till s.9 rad 1-2, ersätta meningen ”En viktig utmaning för vänstern idag är 6 att vända denna politiska utveckling, och se till att lägga grunden för en politik som möjliggör för minskade klasskillnader 7 och som stärker arbetarklassens ställning” till: ”En viktig utmaning för vänstern idag är att vända denna politiska utveckling, 8 och i arbetet för jämlikhet och jämställdhet lägga grunden för en politik som möjliggör minskade klasskillnader och en 9 framflyttning av kvinnors positioner” 10 11 Ung Vänster Linköping 12 13 Programkommitténs svar på motion PP63: 14 Absolut! 15

16 Programkommittén yrkar 17 Att bifalla motion PP63 18 19 PP64 - Vad heter det nu igen... del 2 Makt och kön (s.9) 20 Lite fler begrepp och uttryck. 21 22 Jag yrkar: 23 Att på s.9 rad 7 under stycket ”Sexualiserat våld och kvinnors ohälsa” i meningen som börjar med ”Mäns våld mot kvinnor” 24 stryka orden ”ett av” mellan orden ”är” och ”könsmaktsordningen” 25 Att på s.9 rad 10 under stycket ”Sexualiserat våld och kvinnors ohälsa” i meningen som börjar på rad 8 med orden ”Det 26 omfattar misshandel...” lägga till orden ”i skolan,” mellan orden ”hem,” och ”på arbetsplatser” 27 Att på s.9 rad 15 under stycket ”Sexualiserat våld och kvinnors ohälsa” i meningen som börjar med ”Våld handlar om” 28 ersätta orden mäns överordning” med ”könsmaktsordningen” 29 30 Jonas Hasselqvist (Ung Vänster Falun) 31 32 Programkommitténs svar på motion PP64: 33 Det är klart att skolan ska vara med, våldet finns givetvis även där. Och att våld är det brutalaste uttrycket är rimligt. Dock 34 förstår vi inte varför könsmaktsordningen skulle ersätta mäns överordning, det är bara olika sätt att uttrycka samma sak. 35 36 Programkommittén yrkar: 37 Att bifalla motion PP64:s första att-sats 38 Att bifalla motion PP64:s andra att-sats 39 Att avslå motion PP64:s tredje att-sats 40 41 PP65 - Brott och språkstraff (s.9-13) 42 Emellanåt blir det ett ord för mycket, andra gånger saknas (delar av) ett ord. Man kan tycka att det borde jämna ut sig, men 43 så är icke fallet. Rätt ska vara rätt, inte fel. 44 45 Vi yrkar: 46 Att på s.9 rad 13 ersätta ordet ”Våld” med ”Våldet” 47 Att på s.9 rad 56 lägga till ett ”ett” så att det blir ”Även om mäns våld mot kvinnor är ett brott mot lagen…” 48 Att på s.10 rad 12 ta bort ”och” mellan ”brottsoffer” och ”dömas” 49 Att på s.13 rad 34 sätta in ett ”är” så att det blir ”Vår viktigaste antirasistiska strategi är att lyckas…” 50 51 Maria Berglund, Linnéa Berglund, Sandor Andersson och Anjelica Olovsson (Ung Vänster Östersund) 52 53 Programkommitténs svar på motion PP65: 54 Programmet kommer att genomgå en språklig kontroll innan tryckning. 55 56 Programkommittén yrkar: 57 Att anse motion PP65 besvarad 58 59 PP66 - Varför nöja oss med det lilla? (s.9) 60 I stycket välfärdsstaten pratar vi mycket om hur vi vill tillbaka till det samhälle som var innan systemskiftet började. Men var 61 allt perfekt innan dess? Jag anser att vi bör sträva längre än så till att börja med är det väl bra att återuppbygga men när det 62 är gjort tycker jag ej att vi kan känna oss klara. 63 64 Vi yrkar: 65

48

Att på s.9 rad 3 lägga till ”När vi sedan lyckats återuppbygga det välfärdssamhälle vi en gång hade ska vi fortsätta jobba för 1 en ännu starkare stat.” 2 3 Disa Ahlblom, Ung Vänster Täby-Åkersberga-Vallentuna-Danderyd 4 Linus Wahlgren, Ung Vänster Centrala Uppsala 5 6 Programkommitténs svar på motion PP66: 7 Även om vi håller med motionärerna om att det är viktigt att inte bara kämpa för ett försvar av välfärden, menar vi att detta 8 mål uttrycks på ett problematiskt sätt av motionärerna. Vi skall kämpa för en starkare och mer utbyggd välfärd men inte för 9 en starkare stat. Att våra visioner är större än försvaret av välfärdsstaten tror vi dessutom framgår av programmet i övrigt. 10 11 Programkommittén yrkar: 12 Att avslå motion PP66 13 14 PP67 - Våld och hot om våld.. även i Sverige (s.9-10) 15 Att under stycket ”Sexualiserat våld och kvinnors ohälsa” skriva om att våld och hot är närvarande i kvinnors vardag, ”även i 16 Sverige” tycker jag låter jävligt märkligt. Jag tycker att det låter som att vi försöker bevisa något, hävda oss gentemot någon. 17 Ska vi anpassa våra formuleringar efter borgerliga debattörer som (ofta med en rasistisk retorik) pratar om de stackars 18 förtryckta kvinnorna i allt det som inte är västvärlden? 19 20 Att sedan längre ner i stycket prata om hur våldtäkt inom äktenskapet är okej i vissa länder och att våld är ”kulturellt 21 accepterat” är ännu märkligare. Det är inte ett språk vi ska använda oss av, och jag ser inte varför vi ska skriva om det över 22 huvud taget. Vi är mycket väl medvetna om att könsmaktsordningen finns över hela världen och genomsyrar hela samhället. 23 Vi vet att förtrycket är detsamma över allt, men det tar sig olika uttryck inom olika samhällsklasser och på olika platser. Den 24 insikten gör skrivningarna helt onödiga. 25 26 Jag yrkar: 27 Att på s.9, rad 19 stryka ”, även i Sverige” 28 Att på s.10 stryka texten på rad 9-13 29 30 Thisbe Stadler (Ung Vänster Skåne) 31 32 Programkommitténs svar på PP67: 33 Motionen besvaras under PP70 34 35 PP68 - Mindre snack – mer teori (s.9) 36 Hela texten om sexualiserat våld tycker vi är ganska pratig och tar upp en massa detaljer som inte är nödvändiga för att 37 förstå den analys som principprogrammet ska ge oss. Stycket på rad 26-31 är inte nödvändigt eftersom det framgår av resten 38 av texten att vi ser våld som mer än bara grova slag och sparkar, och det finns ingen anledning att dra upp statistik och fakta 39 kring hur människor upplever sin situation på ett sätt som vi inte gör i andra delar av principprogrammet för att beskriva 40 våra teorier. 41 42 Vi yrkar: 43 Att stryka texten på s.9, rad 26-31 i förslaget till principprogram 44 Att sist i stycket som slutar på s.9, rad 41 i förslaget till principprogram lägga till ”Samma mönster återkommer också i 45 samkönade förhållanden.” 46 Att stryka stycket på s.9, rad 43-49 i förslaget till principprogram 47 48 Amanda Kappelmark (Ung Vänster Backa – Lundby) och Bobbo Malmström (Ung Vänster Frölunda) 49 50 Programkommitténs svar på motion PP68: 51 Motionärerna vill stryka ett stycke om hur våld i nära relationer uppfattas av de inblandade parterna. Det tycker vi vore synd 52 och vi förstår inte heller på vilket sätt en beskrivning av dynamiken i en relation som präglas av våld skulle vara oviktiga 53 detaljer. Vi menar tvärtom att det är en avgörande del i att förstå hur de delar av könsmaktsordningen som ofta hänförs till 54 den privata sfären fungerar. Vidare yrkar motionärerna utan att argumentera för varför på att stryka texten om våld i 55 samkönade relationer. Vi menar att det vore tråkigt och att det är en styrka för oss att kunna förstå våldets konsekvenser i 56 olika sammanhang. 57 58 Programkommittén yrkar: 59 Att avslå motion PP68 60 61 62

49

PP69 - Inte är det så jävla fint i Sverige heller (s.10) 1 Vi menar att stycket om sexualiserat våld i världen på sidan 10 i förslaget till principprogram 2 relativiserar kvinnors utsatthet i Sverige. Även om vi i Sverige kanske är mindre dåliga än många andra länder vad gäller 3 lagstiftningen och tillämpningen av lagen mot sexualiserat våld, är vi trots allt fortfarande fruktansvärt dåliga. Få fall av 4 sexualiserat våld polisanmäls, ännu färre går vidare till åtal och ytterst få leder till fällande domar. Många kvinnor upplever 5 ett dåligt bemötande från rättsväsendet då de gör en anmälan. Att då hylla ”framstegen” i Sverige jämfört med andra länder 6 är kontraproduktivt, irrelevant och meningslöst. Dessutom tar vi upp kvinnors utsatthet för våldtäkt och sexualiserat våld 7 internationellt på ett bättre och mer konstruktivt sätt på rad 1-12 sid 16 i förslaget till principprogram. 8 9 Vi yrkar: 10 Att på s.10 i förslaget till principprogram stryka rad 9-13, från "Mångårig kamp för [...] att lämna relationen" 11 12 Annika Fägerlind (Ung Vänster Kortedala-Gamlestaden-Bergsjön), Gustav Landström och Emelie Kinberg (Ung Vänster Centrum-Östra) och 13 Mazdak Farrokhzad (Ung Vänster Frölunda) 14 15 Programkommitténs svar: 16 Motionen besvaras under PP70 17 18 PP70 - Vem är brottsoffer, vem är förövare och vad är egentligen bara en felaktig formulering? (s.10) 19 Under stycket ”Sexualiserat våld och kvinnors ohälsa”, är några formuleringar otydliga eller så pass konstiga att det finns 20 utrymme för misstolkningar. 21 22 Jag yrkar: 23 Att på s.10 rad 10-12 ta bort meningen ”I många länder är våldtäkt inom äktenskapet inget brott (…) dömas till hårdare 24 straff ” och ersätta den med ”I många länder är våldtäkt inom äktenskapet inget brott, eller så kan kvinnor som blivit utsatta 25 för våldtäkt få höga straff istället för att betraktas som brottsoffer.” 26 Att på s.10 rad 12-13 ersätta meningen som börjar med ”Om våld inom relationer är lagligt…” med ”Om våld inom 27 relationer är lagligt eller kulturellt accepterat, blir det svårare för kvinnan att ta steget att lämna relationen.” 28 Att på s.10 rad 24 i meningen som på rad 23 börjar med ”Samtidigt bär kvinnor alltjämt det största ansvaret …” byta ut 29 orden ”befinner sig ofta i stressiga arbeten” mot ”har ofta stressiga arbeten”. 30 31 Agnes Elfving (Ung Vänster Falun) 32 33 Programkommitténs svar på PP67, PP69 och PP70: 34 Motionären bakom PP67 menar att det är märkligt att tala om våld som kulturellt accepterat, vi håller inte med. Vi menar att 35 insikten om att mäns våld mot kvinnor är just kulturellt accepterat, i Sverige såväl som i andra länder, är en bärande del av 36 vår analys. Att det är så i Sverige är för oss en självklarhet, varför ordet ”även” som motionären påpekar är överflödigt. Det 37 stycket på sida 10, rad 9-13 handlar om är att man genom feministisk kamp kan påverka de juridiska och sociala 38 förutsättningarna för kvinnor att lämna relationer där de utsätts för våld. Den insikten är viktig för den rörelse vars arbete 39 syftar till att upphäva könsmaktsordningen. Vi håller inte med motionärerna bakom PP69 om att texten tonar ned kvinnors 40 utsatthet i Sverige. Resten av principprogrammets skrivningar om kvinnors våldsutsatthet i vårt eget land torde visa att vi tar 41 den på största allvar. Däremot tror vi att de framsteg vi gjort här är av betydelse. Det är till exempel skillnad mellan att 42 kunna anmäla att man utsatts för våldtäkt och att själv kunna anmälas för samma händelse. Eller att kunna lämna en våldsam 43 man och ansöka om enskild vårdnad om de gemensamma barnen och att automatiskt fråntas vårdnaden om man skiljer sig. 44 Dock kan vi hålla med motionären bakom PP70 om att stycket är slarvigt skrivet. 45 46 Programkommittén yrkar: 47 Att ”, även” på sida 9, rad 19 stryks 48 Att anse motion PP67:s första att-satsen besvarad 49 Att avslå motion PP67:s andra att-sats 50 Att avslå motion PP69 51 Att bifalla motion PP70:s första att-sats 52 Att bifalla motion PP70:s andra att-sats 53 Att avslå motion PP70:s tredje att-sats 54 55 Förbundsstyrelsens kommentar på motionerna PP67, PP69 och PP70: 56 Förbundsstyrelsen är överens med programkommitténs motionssvar vad gäller motion PP67:s andra att-sats och motion 57 PP69. Syftet med stycket är som programkommittén menar att lyfta fram att feministisk kamp kan påverka de juridiska och 58 sociala förutsättningarna, till exempel för kvinnor att lämna relationer där de utsätts för våld. Vi ser stycket som viktigt, men 59 håller med om att texten är lite klumpigt formulerad och föreslår därför en annan text. 60 61 Förbundsstyrelsen föreslår kongressen: 62 Att på s. 10 rad 9-13 ersätta stycket med: ”Mångårig kamp för kvinnors rättigheter har lett till att vi i Sverige har nått 63 framsteg både i vår lagstiftning mot sexualiserat våld och i dess tillämpning. Så länge våld inom relationer är lagligt eller 64 socialt accepterat, blir det svårare för kvinnan att ta steget att lämna en våldsam eller destruktiv relation. I Sverige dröjde det 65

50

fram till 1965 innan våldtäkt föll under allmänt åtal. Kvinnor som berättar om övergrepp misstänkliggörs och skuldbeläggs 1 fortfarande, men vi ser att kampen för juridiska rättigheter har medfört betydande förändringar i synen på sexualiserat våld 2 och har haft stor betydelse för de kvinnor som utsatts.” 3 Att därmed anse PP67:s andra att-sats samt PP69 besvarade 4 Att i övrigt bifalla programkommitténs svar på motion PP67 5 Att avslå motion PP70 6 7 PP71 - Surrogatmödraskap (s.10) 8 Surrogatmödraskap är ett relativt nytt problem som vi måste ta ett aktivt ställningstagande emot. Tanken med 9 surrogatmödraskap var från början att människor som på naturlig väg inte kunde få barn själva ändå skulle ha en chans att 10 uppfostra sina egna biologiska barn. 11 12 Vänsterpartiet är för altruistiska surrogatmödrar. Vi måste kämpa för att ändra deras åsikt. 13 14 Ytterst få blir surrogatmödrar frivilligt och mår psykiskt bra efteråt, som de som argumenterar för påstår. Bara goda och 15 ”fina” exempel visas upp när man talar för surrogatmödraskap t.ex. ”Lisa som blev surrogatmamma åt sin infertila syster ” 16 osv. I verkligheten är detta ett ovanligt undantag. Man kan jämföra det med ”Myten om den glada horan”. 17 18 Altruistiska surrogatmammor leder till att det bildas en svart marknad med ”pengar under bordet” eller i former som en ny 19 bostad, förmåner, jobb, bilar osv. för surrogatmammorna i landet samtidigt som detta gör det möjligt att man betalar 20 surrogatmammor i fattiga länder som Indien där det är väldigt utbrett och där de fattiga kvinnorna betalas svart en stor 21 summa för att föda upp barn genom provrörsbefruktade ägg. Då provrörsbefruktning gör att barnet får köparnas gener kan 22 inte mammans dna spåras i barnet. Därför kan köparna kalla det för sitt eget och barnet blir en vara. Eftersom barnet inte är 23 en del av surrogatmammans kropp förlorar hon makten. 24 25 Man hyr den reproduktiva funktionen av en kvinna, och har då kontroll över hur kvinnan lever under tiden, likt prostitution 26 så hyr man kroppen. 27 28 Surrogatmammorna finns bland de fattiga och köparna/nyttjarna bland de rika, i princip aldrig tvärtom. 29 30 Barn har enligt FN:s mänskliga rättigheter rätt att få reda på sin biologiska moder, vilket kan inskränkas om 31 köparna/nyttjarna inte vill att de ska få reda på detta. Surrogatmodern vill ofta inte heller alltid träffa barnet. 32 33 Barn är ingen rättighet enligt FN:s mänskliga rättigheter! 34 35 För de som vill ha barn, men inte kan få det av någon anledning, så är det idag möjligt att adoptera. Det råder ingen brist på 36 adoptivbarn, men däremot brist på människor som vill ta hand om dem. 37 38 Man tänker inte på barnet och barnet blir en vara. Barnet kan skadas och genom att göra det till en vara så inskränks 39 människovärdet och man tar ett ytterligare steg mot att göra människan till en vara på en marknad. 40 41 Kontrakt mellan surrogatmamma och köpare kan leda till att man inte får göra abort, då den delen av kvinnan är ”hyrd” till 42 köparen och barnet inte är hennes. Kvinnan får i vissa fall inte göra abort, måste leva enligt köparnas regler om att äta på 43 speciellt sätt, motionera, inte röka, inte dricka eller inte engagera sig i aktiviteter som kan vara för skada för barnet. 44 Surrogatmamman får inte heller ångra sig och behålla barnet själv eftersom barnet blivit en vara som ägs av köparen. 45 46 En graviditet kan ge väldigt svåra komplikationer och kan förändra hur surrogatmamman tänker om barnet. 47 Surrogatmamman vet aldrig hur hon kommer att känna när hon väl fött barnet eller efter att hon gett iväg det, men hon har 48 ingen möjlighet att behålla det barn hon själv fött. Barnet är redan sålt. 49 50 I Storbritannien är altruistiska surrogatmödrar lagligt och det har lett till att man köpt barn på en svart marknad i u-länder. 51 52 Några få personers vilja att ha genetiska barn ska inte gå före kvinnans rätt till sin egen kropp och människovärdet. Flera 53 tusentals blir, och kommer bli, utnyttjade till följd av en legalisering av surrogatmödraskap. 54 55 Vi yrkar: 56 Att följande stycke skrivs in i principprogrammet efter sista stycket efter punkten ”Sexualiserat våld och kvinnans ohälsa” på 57 s.10 rad 27: 58 ”Prostitutionen ökar bland unga, speciellt bland unga kvinnor med psykisk ohälsa. Nu diskuteras även tillåtandet av 59 surrogatmödraskap. Surrogatmödraskap är att hyra ut kvinnans kropp och dessutom ha makten över den under graviditeten. 60 Kvinnans liv begränsas och hon har varken rätt till det barn hon fött eller till abort då det ”inte är hennes barn”. Det skapas 61 en svart marknad av kvinnor och barn där de fattiga utnyttjas till fördel för de rika. Idag är alla svenska riksdagspartier för en 62 legalisering av surrogatmödraskap, inklusive Vänsterpartiet. Ung Vänster måste därför kämpa för kvinnornas rätt till sina 63 egna kroppar och för att barn inte ska bli en vara på marknaden.” 64 65

51

Daniel Frisk, Agnes Andersson, Vanja Johansson, Olle Öst, Petter Karlsson, Linus Karlsson, Monica Li, Samuel Karlsson, Rebecca Aderlind, 1 Evelina Mohei, Ung Vänster Jönköping 2 3 Programkommitténs svar: 4 Motionärerna lyfter en aktuell och principiellt viktig fråga. Programkommittén håller i stort med motionärerna i sak men vi 5 tycker att en text om detta passar bättre in på ett annat ställe i programmet. Vi tycker dock att det är onödigt att lyfta in 6 Vänsterpartiets ställningstaganden i vårt principprogram, dels är det felaktigt beskrivet i motionen och dels har det 7 förändrats sen den skrevs. Vi passar istället på att utveckla de skrivningar vi redan föreslagit om surrogatmödraskap under 8 stycket ”Feministisk strategi”. 9 10 Programkommittén yrkar: 11 Att följande text förs in på sida 21, rad 40 efter ”…och individualitet.”: ”I båda fallen handlar det om att köpa sig rätten att 12 använda en kvinnas kropp för sina egna syften under kortare eller längre tid. I fallet med surrogatmödraskap kan vi i flera 13 andra länder redan se hur fattiga kvinnor tvingas hyra ut sina kroppar i reproduktivt syfte till rika barnlösa par som 14 dessutom köper sig rätten att under graviditeten besluta om hur kvinnan ska leva. Det bygger på en instrumentell syn på 15 kroppen och innebär att man inordnar kvinnors själbestämmande och rätt till sina egna kroppar under någon annans 16 intressen.” 17 Att anse motion PP 71 besvarad 18 19 PP72 - Kamp för sexuellt likaberättigande (s.10) 20 I första två att-satserna föreslår jag två tillägg för att tydliggöra att det är i huvudsak könsmaktsordningen som 21 förklaringsmodellen till varför heteronormativitet uppstår. Att isärhållandet mellan könen och den strikta två-22 könsuppfattningen lägger grunden för normer kring sexualitet och samlevnadsformer (dvs ex heteronormen). I förslaget är 23 en av skrivningarna "I den heterosexuella normen ligger föreställningar om och förutsättningar för hur maktrelationen 24 mellan och inom könen ska se ut", i den meningen verkar det som att de normer som styr kön finns inom heteronormen i 25 sig och inte inom heteronormen som en del av en större könsmaktsordning. Vi är nog alla överens om att Ung Vänster inte 26 ser heteronormen som en egen teori eller maktordning som flyter i en bubbla friställt allt annat. 27 28 I förslaget har även alla sexualpolitiska krav och ställningstaganden tagits bort. Kvar är endast en analys av heteronormen 29 och förtryck. Det är positivt att gå ifrån att ha för mycket detaljförslag och tyckanden om politiska sakfrågor som lätt blir 30 daterade. I sin iver har man dock lyckats städa bort allt som skulle indikera att Ung Vänster har några åsikter eller principiella 31 ställningstaganden. Vi får bara en lägesbeskrivning och en analys. Tredje att-satsen i denna motion är ett försök till ett mer 32 framåtsyftande tillägg. 33 34 Vi yrkar: 35 Att på s.10 rad 31 efter "juridiska förhållanden." lägga till: "Den strikta könsuppdelningen mellan män och kvinnor, både 36 vad det gäller genusmönster och uppfattningen att det finns två tydligt definierade kön, ligger till grund för normer kring 37 sexualitet och samlevnadsformer." 38 Att på s.10 rad 45-47 ersätta ”I den heterosexuella normen ligger föreställningar om och förutsättningar för hur 39 maktrelationen mellan och inom könen ska se ut” med ”Föreställningar och förutsättningar för hur maktrelationen mellan 40 och inom könen ska se ut markeras på ett tydligt sätt av heteronormen.” 41 Att ett nytt stycke läggs till på s.10 rad 51 med följande text: ”Ung Vänster verkar för ett samhälle där det står varje 42 människa fritt att bejaka sin sexualitet och där heteronormen och tvåsamhetsnormen avskaffats. Där den heterosexuella 43 kärnfamiljsnormen har fått ge vika för en mångfald av samlevnadsformer.” 44 45 Håkan Eriksson och Malin Persson (Ung Vänster Biskopsgården-Torslanda), Gustav Landström (Ung Vänster Centrum-Östra) och Helge 46 Olin-Vingren (Ung Vänster Vänersborg) 47 48 Programkommitténs svar: 49 Motionärerna vill förtydliga vår analys av heteronormen som en del av könsmaktsordningen. Vi håller med i sak men tycker 50 inte att skrivningarna nu är otydliga. Vi ser inte heller att motionärens två andra yrkanden om tillägg till texten tillför något 51 ytterligare. Både att normer kring sexualitet hänger ihop med könsmaktsordningen och att Ung Vänster menar att alla ska 52 vara fria att bejaka sin sexualitet menar vi framgår. 53 54 Programkommittén yrkar: 55 Att avslå motion PP72 56 57 PP73 - Vi har rätt att förstå stycket om HBT-personer (s.10) 58 I stycket ”Kamp för sexuellt likaberättigande” beskriver man samhällets syn på HBT-personer och vilka konsekvenser den 59 synen ger. Det är dock svårt att förstå en del av stycket. Eftersom det här är förslaget till Ung Vänsters principprogram, så 60 måste vi ha rätt att förstå exakt vad som står i det. 61 62 Jag yrkar: 63 Att på s.10 rad 33-35 ta bort meningen som börjar med ”Det tryck och osynliggörande man som HBT-person kan uppleva 64 (…) en sämre hälsa än heterosexuella” och ersätta den med: ”Den diskriminering, stigmatisering och det osynliggörande 65

52

som HBT-personer kan få uppleva, både av sin närmsta omgivning och av samhället i stort, kan ge allvarliga konsekvenser. 1 HBT-personer har i genomsnitt en sämre hälsa än heterosexuella.” 2 Att på s.10 rad 36 i meningen som börjar på rad 35 med ”Liksom kvinnors sexualitet i allmänhet osynliggörs” byta ut 3 ”,”mot ”.” efter orden ”kvinnlig samkönad sexualitet”. Som konsekvens av det får man en ny mening efter det, som börjar 4 med orden ”Inte heller i HBT-rörelsen…” 5 6 Agnes Elfving (Ung Vänster Falun) 7 8 Programkommitténs svar: 9 Vi förstår inte riktigt vad motionären menar är oklart i stycket och vi ser inte heller att det blir några större förändringar i 10 och med motionen. 11 12 Programkommittén yrkar: 13 Att avslå motion PP73 14 15 PP74 - Vad heter det nu igen... del 3 Rasism och Fascism (s.11-13) 16 Ännu lite fler begrepp och uttryck, också lite tempusändringar. 17 18 Jag yrkar: 19 Att på s.11 rad 4 under stycket ”Rasism” i meningen som börjar med ”Klassamhället har..” ersätta orden ”sedan lång tid” 20 med ”alltid” 21 Att på s.11 rad 4 under stycket ”Rasism” i meningen som börjar med ”Samtidigt har rasismen..” ersätta orden ”sedan lång 22 tid” med ”alltid” 23 Att på s.11 rad 20 under stycket ”Rasism” ersätta orden ”format samhället sedan lång tid tillbaka” med ”alltid format 24 samhället” 25 Att på s.11 rad 52 under stycket ”Rasism” ersätta orden ”västerländska kulturella värden” med ”hela västvärlden” 26 Att på s.12 rad 39 under stycket ”Rasism” ändra i meningen ”Det framväxande kapital […] bakgrund och hudfärg” så att 27 den lyder ”Det kapitalistiska samhället bygger på en rasistisk arbetsdelning också inom nationerna.” 28 Att på s.12 rad 40 under stycket ”Rasism” ersätta orden ”rasistiskt utdefinierade” med ”Rasifierade” 29 Att på s.12 rad 48 under stycket ”Rasism” ersätta orden ”att man tror” med ”gått på myten om” 30 Att på s.12 rad 49 under stycket ”Rasism” stryka orden ”att man tror” 31 Att på s.12 rad 53-54 under stycket ”Rasism” ersätta orden ”de utdefinierade arbetarna” med ”inom arbetarklassen” 32 Att på s.13 rad 29 under stycket ”Strategier” ersätta ordet ”antirasistisk” med ”radikal” 33 34 Jonas Hasselqvist (Ung Vänster Falun) 35 36 Programkommitténs svar på motion PP74: 37 Vi håller med motionären i att rasismen alltid har varit en del av klassamhället, inte bara sedan en lång tid tillbaka. Vi håller 38 också med om att rasism utmålas som ett hot mot hela västvärlden, inte bara västerländska kulturella värden. Däremot håller 39 vi inte med om att ”antirasistisk vänster” ska bytas ut mot ”radikal vänster”. Självklart bör vi vara en radikal vänster, men i 40 det här stycket vill vi poängtera vikten av att vara just en antirasistisk vänster. 41 42 Programkommittén yrkar: 43 Att bifalla motion PP74:s första att-sats 44 Att bifalla motion PP74:s andra att-sats 45 Att bifalla motion PP74:s tredje att-sats 46 Att bifalla motion PP74:s fjärde att-sats 47 Att bifalla motion PP74:s femte att-sats 48 Att bifalla motion PP74:s sjätte att-sats 49 Att avslå motion PP74:s sjunde att-sats 50 Att bifalla motion PP74:s åttonde att-sats 51 Att bifalla motion PP74:s nionde att-sats 52 Att avslå motion PP74:s tionde att-sats 53 54 PP75 - Barna Hedenhös var inte med i Sverigedemokraterna (s.11) 55 I texten på sidan 11 rad 28-32 i förslaget till principprogram står om hur rasistiska strukturer format vårt samhälle historiskt. 56 Vi menar för det första att mycket av det som står där är upprepningar av saker som beskrivs bättre på andra ställen i 57 kapitlet. För det andra anser vi att det som sägs om de rasistiska strukturernas historia inte heller stämmer. Vi menar att 58 rasismen så som den ser ut idag är knuten till framväxten av kapitalismen och en produkt av denna. Även om det funnits 59 främlingsfientliga strukturer under såväl klansamhället som feodalismen så har de inte haft sin grund i samma typ av 60 rasifieringsprocess och nationalistiska idéer som under kapitalismen. 61 Vi yrkar: 62 Att stryka stycket på s.11 från rad 20-32 "De rasistiska strukturerna [...] de utsatta skapar själva.” 63 64 Annika Fägerlind (Ung Vänster Kortedala-Gamlestaden-Bergsjön) och Gustav Landström (Ung Vänster Centrum-Östra) 65

53

1 Programkommitténs svar på motion PP75: 2 De meningarna som motionärerna vill ta bort fyller ett viktigt syfte i texten, nämligen att beskriva övergången från att 3 legitimera rasismen utifrån hänvisning till skillnader i ras till att legitimera rasism utifrån hänvisning till skillnader i kultur. 4 Därför vill vi behålla texten. 5 6 Programkommittén yrkar: 7 Att avslå motion PP75 8 9 PP76 - Islamofobi under ett rosa täcke (s.12) 10 Rasister och borgare har allt oftare börjat använda förment feministiska argument för att legitimera islamofoba förslag om 11 till exempel slöjförbud. Som feminister kan vi inte låta oss luras, utan måste skala av det tunna skalet av feminism och avslöja 12 den gamla vanliga ruttna kärnan av rasism och antifeminism. 13 14 Vi yrkar: 15 Att på s.12 rad 38 föra in följande stycke: ”Ibland används argument med feministiska 16 förtecken som verktyg för islamofoba förslag. Detta är inte bara negativt i det att det tvingar muslimska kvinnor att välja 17 mellan sin religion och sin plats i det offentliga rummet utan också för att de splittrar kvinnokollektivet, försvårar gemensam 18 organisering och döljer hur könsmaktsordningen är densamma i olika länder och kulturer även om den kan ta sig olika 19 uttryck.” 20 21 Annika Fägerlind (Ung Vänster Kortedala-Gamlestaden-Bergsjön), Gustav Landström (Ung Vänster Centrum-Östra), Mazdak Farrokhzad 22 (Ung Vänster Frölunda), Erika Nilsson och Håkan Eriksson (Ung Vänster Biskopsgården-Torslanda) 23 24 Programkommitténs svar på motion PP76: 25 Motionärerna har rätt i sak. Men vi skriver redan på sida 11, rad 51, att förevändningar om kvinnors rättigheter spär på 26 fördomar och konstituerar en bild av islam som ett hot mot Sverige. Andra delen av motionärernas yrkande tycker vi 27 dessutom mer handlar om feministisk strategi. Även där har vi redan idag skrivningar som fyller syftet. På sida 22 rad 1-5 28 skriver vi om hur debatten om hedersrelaterat våld bidrar till en splittring av det kvinnliga politiska subjektet. 29 30 Programkommittén yrkar: 31 Att avslå motion PP76 32 33 Förbundsstyrelsens kommentar motion PP76: 34 Förbundsstyrelsen håller inte med programkommittén om att motionärernas skrivning innebär onödiga upprepningar eller 35 handlar om strategi i första hand. Att i samband med ett konstaterande om hur könsmaktsordningen och rasismen 36 samverkar, exemplifiera med problematiken kring hur till synes feministisk argumentation används inom islamofobin, tror vi 37 är riktigt. Förbundsstyrelsen tycker inte att de skrivningar programkommittén hänvisar till visar detta tydligt nog. 38 39 Förbundsstyrelsen föreslår kongressen: 40 Att bifalla motion PP76 41 42 PP77 - Att synliggöra det uppenbara (s.12) 43 Under stycket rasism i programkommitténs förslag skriver man att en del i den antirasistiska kampen är ”att synliggöra att 44 rasifierade grupper idag utgör en stor del av arbetarklassen” och helt ärligt förstår jag inte riktigt vad man menar. Hur menar 45 man att det ska gå till, handlar det om att gå ut på stan och berätta för folk att det är såhär det ligger till? Det känns faktiskt 46 som en kvalificerad gissning att det är något de flesta redan känner till. Jag tror att väldigt få har missat att det i 47 arbetarklassområden som Rosengård och Rinkeby bor mycket blattar, medan det i Limhamn och Danderyd finns jävligt få. 48 49 Om så inte, varför är det viktigt för oss att synliggöra? Jag ser inte på vilket sätt det kommer att föra den antirasistiska 50 kampen framåt. Det känns inte som något som kan leda till förändring, eller som kommer att ge något i byggandet av en 51 antirasistisk rörelse. 52 53 Jag yrkar: 54 Att på s.12 stryka meningen på rad 43-45 55 56 Thisbe Stadler (Ung Vänster Malmö) 57 58 Programkommitténs svar på motion PP77: 59 Att vilja synliggöra att rasifierade grupper idag utgör en stor del av arbetarklassen handlar om att i debatten om rasism lyfta 60 fram detta perspektiv. Poängen med detta är att när vi organiserar arbetarklassen måste en medvetenhet finnas om att 61 samtidigt organisera invandrare. Om invandrare inte organiseras då arbetarklassen organiseras, har vi inte den fulla styrka 62 som en samlad arbetarklass skulle utgöra. 63 64 Programkommittén yrkar: 65

54

Att avslå motion PP77 1 2 Förbundsstyrelsens kommentar på motion PP77: 3 Motionären tycker att skrivningen kring vikten av att synliggöra att rasifierade grupper utgör en stor del av arbetarklassen, är 4 onödig och otydlig. Förbundsstyrelsen håller med om att skrivningen kan tyckas luddig och att det vid först anblicken kan 5 vara svårt att se dess syfte. Vi förstår vad programkommittén vill ha sagt, men föreslår en längre skrivning som förklarar 6 vikten av att organisera rasifierade grupper tydligare. 7 8 Förbundsstyrelsen föreslår kongressen 9 Att på s.12 stryka meningen på rad 43-45 10 Att s. 12 rad 49 efter ”… resurserna till välfärden.” lägga till följande meningar : 11 ”Insikten om att rasifierade grupper utgör en stor del av arbetarklassen, och med den en strävan om att motverka splittring 12 längs etniska linjer för att organisera arbetarklassens hela bredd, är central för såväl vårt antirasistiska arbete som för 13 klasskampen.” 14 Att anse motion PP77 besvarad 15 16 PP78 - Antirasism (s.12) 17 Vi tycker att det saknas en skrivning om över- och underordningen som rasismen skapar inom arbetarklassen. Vi måste se 18 att rasismen genomsyrar hela samhället och finns även inom arbetarklassen. Det går inte att blint se rasismen som enbart en 19 del av kapitalismen utan också som en egen struktur som inte försvinner av sig själv när vi får socialism. 20 21 Vi yrkar: 22 Att på s.12 stryka rad 47-54 och ersätta med följande text: 23 ”Samtidigt som vi kan se att överklassen tjänar på en splittrad arbetarklass och att icke-rasifierade från arbetarklassen därmed 24 förlorar på rasismen, kan vi också se att icke-rasifierade arbetare tjänar på rasismen i förhållande till rasifierade arbetare. 25 Rasismen skapar en över- och underordning även inom arbetarklassen, som tar sig både sociala och ekonomiska uttryck. Det 26 innebär exempelvis att en som ses som svensk och därmed tillhör en icke-rasifierad grupp har lättare att få jobb, högre lön, 27 bättre bostad osv än en person som ses som invandrare och sålunda tillhör den rasifierade gruppen. Det innebär i sin tur att 28 om den antirasistiska kampen ska kunna gå framåt så kommer även personer från arbetarklassen att tvingas lämna ifrån sig 29 delar av sin makt, därav uppstår det en intressekonflikt mellan rasifierade och icke-rasifierade grupper. Men detta betyder 30 inte att vi ska börja argumentera för att det finns en motsättning mellan ”svenskar” och ”invandrare”, utan vi ska som alltid 31 gå i första ledet för att vi gemensamt ska organisera oss för våra intressen. Däremot är förståelsen av denna intressekonflikt 32 av vikt för att bli bättre i vår antirasistiska kamp. Det räcker inte med att klumpa ihop de rasistiska strukturerna med 33 kapitalismen och tro att det är samma kamp. Precis som vi ser könsmaktsordningen som en egen struktur, om än i 34 integrerad form med kapitalismen, ser vi också rasismen som en egen struktur.” 35 36 Alexandra Kronqvist (Ung Vänster Kristianstad), Mohammed Mahmoud (Ung Vänster Karlskrona) och Faruk El-Zoubi (Ung Vänster 37 Helsingborg) 38 39 Programkommitténs svar på motion PP77: 40 Programkommittén menar att programmet innehåller tydliga skrivningar om den över- och underordning som rasismen 41 skapar inom arbetarklassen. Till skillnad från motionärernas föreslagna text, innehåller också vårt programförslag strategier 42 för att motarbeta denna över- och underordning. Programkommittén menar inte att rasismen per automatik försvinner i och 43 med avskaffandet av kapitalismen, däremot att de intressen som ligger bakom upprätthållandet av rasism existerar på grund 44 av klassamhället och behovet av att ställa grupper mot varandra för att upprätthålla detta. Naturligtvis är verkligheten inte så 45 fyrkantig och enkel som att rasismen – vilken är en under lång tid inarbetad ideologi och social process – som i ett trollslag 46 skulle upphöra i och med avskaffandet av klassamhället. Så enkelt fungerar vare sig människor eller samhälleliga processer. 47 Däremot skulle behovet av att upprätthålla rasismen upphöra. 48 49 Det är viktigt att teoretiskt kunna skilja mellan reella intressemotsättningar och sociala processer eller strukturer som 50 uppkommer på grund av att det ligger andra intressen bakom. De intressena, menar vi i grunden är ekonomiska och handlar 51 om att splittra upp och skapa motsättningar inom arbetarklassen, eller skapa legitimitet för en imperialistisk världsordning. 52 Därför menar programkommittén att det är viktigt att vår antirasistiska strategi betonar vikten av att hålla ihop. Att vi ser 53 rasismen som en produkt av klassamhället, innebär inte att vi ”klumpar ihop” rasism och kapitalism och tror att det är 54 samma kamp. Vi skriver tvärtom i programförslaget att den antirasistiska kampen är en av vår tids viktigaste utmaningar. Vi 55 har också lagt stor vikt vid att utveckla vår antirasistiska analys och förståelsen av islamofobin som brett ut sig de senaste 56 åren. Vidare skriver vi om hur rasifieringsprocessen och uppdelningen av ”vi” och ”dom” lägger grunden för en 57 vardagsrasism. Programkommittén förstår inte hur man kan komma fram till slutsatsen att det är att se på kampen mot 58 kapitalismen och kampen mot rasismen som samma kamp. 59 60 Av flera skäl anser programkommittén alltså att det vore synd att bifalla motionärernas text. Dels för att analysen i sig är 61 felaktig, och dels för att den leder till frågetecken kring vad vår antirasistiska strategi skulle vara, om vi bestämde oss för att 62 ha uppfattningen om att den etniskt svenska delen av arbetarklassen faktiskt tjänar på rasismen. 63 64 Programkommittén yrkar: 65

55

Att avslå motion PP78 1 2 Förbundsstyrelsens kommentar på motion PP78: 3 Förbundsstyrelsen motsätter sig de skrivningar som motionärerna vill föra in i principprogrammet. Liksom 4 programkommittén håller vi inte med om att det existerar reella intressemotsättningar mellan etniska svenskar och 5 rasifierade grupper, och instämmer i den kritik som programkommittén framför mot motionärernas förslag. Därmed inte 6 sagt att rasifierade grupper inte är de som drabbas hårdast av rasismen, eller att den antirasistiska kampen är mindre viktig. 7 Men att splittra arbetarklassen både i klasskampen och i den antirasistiska kampen, är inte gynnsamt för saken. 8 9 Förbundsstyrelsen föreslår kongressen: 10 Att bifalla programkommitténs svar på motion PP78 11 12 PP79 - Fascismen och Könsmaktsordningen (s.13) 13 I förslaget till principprogram saknas ett tydligt könsmaktsperspektiv under avsnittet som beskriver fascismen. Utan en 14 sådan analys blir texten haltande. Fascismen innebär ett radikalt steg bakåt vad gäller kvinnlig frigörelse och ökade 15 fascistoida tendenser i samhället leder till minskad jämställdhet. Vi ser redan idag att länder som blir mer totalitära tenderar 16 att sätta stor vikt vid kärnfamiljen och kvinnors roll som goda mödrar och nationens bevarare. 17 18 Jag yrkar: 19 Att på s.13 rad 2 efter ”arbetarrörelsen” lägga till: ”och kvinnorörelsen.” 20 Att på s.13 mellan rad 12 och rad 14 lägga till följande stycke: ”Tanken om nationens bevarande är extra stark i ett fascistiskt 21 samhälle. Av tradition har kvinnor tillskrivits rollen som nationens bevarare genom att hålla fast vid gamla traditioner och att 22 uppfostra nationens barn till goda medborgare. Alla former av attacker mot kärnfamiljen ses av fascisterna som ett hot mot 23 nationen i sig, eftersom det hotar traditionella värden och leder till sedernas förfall. Det fascistiska systemet begränsar 24 kvinnor ytterligare och befäster kärnfamiljens roll som en av nationens viktigaste enheter. 25 26 Daniel Gustafsson (Ung Vänster Biskopsgården-Torslanda) 27 28 Programkommitténs svar på motion PP79: 29 Sist i stycket om fascism står det att fascisterna har intresse av att vrida tillbaka klockan för könsmaktsordningen. Men vi 30 tycker ändå att motionärernas text tillför stycket intressanta skrivningar om bland annat kärnfamiljens roll för fascismen. 31 32 Programkommittén yrkar: 33 Att bifalla motion PP79 34 35 PP80 - Ett annat slut för fascismen (s.13) 36 37 I sista stycket under rubriken ”Fascism” tycker jag att programkommittén är alldeles för snälla med fascisterna. Dessutom 38 tycker jag att hela stycket borde förklara mer om hur fascismen ser ut idag och hur högern ser på fascismen. Den sista 39 meningen verkade bara konstig. 40 41 Vi yrkar: 42 Att meningarna på s.13 rad 15-19 som börjar med ”Fascisterna har spelat…” och slutar med ”…förakt riktat nedåt” ändras 43 till ”Fascisterna har spelat på människornas rädsla och lyckats driva igenom sina krav på lag och ordning samtidigt som man 44 vridit debatten bort från klassorättvisorna. De har också konsekvent favoriserat männens intressen framför de feministiska 45 landvinningarna.” 46 47 Maria Berglund, Sandor Andersson och Anjelica Olovsson (Ung Vänster Östersund) 48 49 Programkommitténs svar på motion PP80: 50 Vi håller inte med om att motionärernas förslag på text är mindre snälla mot fascisterna är vårt textförslag. Dessutom 51 försvinner det med motionärernas text en skrivning om att fascisterna förmått arbetarklassen att sparka nedåt, något som vi 52 tycker är viktigt att fortsätta poängtera. 53 54 Programkommittén yrkar: 55 Att avslå motion PP80 56 57 PP81 - Vad heter det nu igen... del 4 Imperialism och internationell solidaritet (s.13-17) 58 Det figurerar en massa olika begrepp när man diskuterar internationella frågor och att inget av dem är riktigt bra. Det finns 59 många begrepp som vid första anblicken framstår som synonymer men som har små men dock ibland väsentliga skillnader. 60 Vad definierar tex ett I-land eller ett U-land? Var hamnar länder som Kina och Indien i ett sådant resonemang. Begreppen 61 Nord och Syd är inte heller helt perfekta efter som det finns både I- och U-länder i båda hemisfärerna. Utöver det finns det 62 en rad olika begrepp för att belysa politiska, geografiska, sociala och ekonomisk relationer mellan stater så som utsugna 63 länder och imperialiststater, ekonomiska motorer och investeringsländer, regionala stormakter, västvärlden, det gamla 64 östblocket osv. Vilket begrepp som fungerar bäst beror oftast på vilken abstraktionsnivå man befinner sig på. I förslaget till 65

56

principprogram används begreppen I- och U-land, Nord och Syd, Västvärlden, Tredje värden, Underutvecklade länder och 1 Utsugna länder. Jag tycker att det är på sin plats att rensa upp lite bland dom. Begrepp som jag däremot saknar i 2 principprogrammet är centrum och periferi. 3 4 Det finns en del andra begrepp som används inkonsekvent i stycket om imperialism och internationell solidaritet. Tex så 5 använder man både begreppet ”transnationella företag” och ”multinationella företag”, jag tycker att i en teoretisk text som 6 principprogrammet bör vi använda det begrepp som står närmast i linje med våran generella syn på imperialism och därför 7 använda begreppet ”transnationella företag”. 8 9 Ett annat begrepp som blir konstigt i sammanhanget är begreppet ”förbundsstat” under stycket EU eftersom det är en 10 beteckning på en tysk delstat. Bättre vore kanske en federal stat. 11 12 En konsekvent begreppsapparat och en tydlig abstraktionsnivå är viktig för att vårt principprogram ska vara ett effektivt 13 analysverktyg. Det underlättar också markant i studiearbetet och som vi alla vet ingen analys utan studier. 14 15 Jag yrkar: 16 Att på s.13 rad 44 under stycket ”Imperialism” byta ut orden ” underutvecklade länder” i meningen som börjar på rad 43 17 med orden ”Dagens utvecklade kapitalism...” till ”länderna i syds” 18 Att på s.14 rad 2 under stycket ”Imperialism” byta ut ordet ”multinationella” till ”transnationella” 19 Att på s.14 rad 8 under stycket ”Imperialism” byta ut orden ”tredje världen” till ”U-länderna” 20 Att på s.14 rad 15 under stycket ”Imperialism” byta ut ordet ”multinationella” till ”transnationella” 21 Att på s.14 rad 18 under stycket ”Imperialism” lägga till ett nytt stycke efter meningen som börjar på rad 15 ”Dessa grupper 22 styr […] protester och resningar” som lyder ”Ett centrum och en periferi skapas, där naturresurser och arbete tas från 23 periferi till centrum. Det sker alltså en utsugning av resurser från länderna i periferin mot centrum. Vilket leder till att 24 kapitalismen har kunnat hitta en lösning på en av sina inneboende paradoxer nämligen att man är beroende av ett visst 25 välstånd för att kunna garantera att det finns en hög konsumtion i hemländerna samtidigt som man hela tiden behöver öka 26 sin profit och därmed utsugning av arbetarna. Man tillåter därmed framväxten av ett högre socialt skikt inom arbetarklassen 27 i I-länderna som i huvudsak arbetar inom tjänstesektorn. Medan man hänsynslöst suger ut så väl arbetare som naturresurser 28 i U-länderna.” 29 Att på s.15 rad 13 under stycket ”Nationellt självbestämmande” i meningen som börjar på rad 12 med orden ”Mot 30 högerns...” lägga till ordet ” solidariteten;” mellan orden ”vi” och ”gemensam” 31 Att på s.15 rad 26 under stycket ”Säkerhets- och försvarspolitik” byta ut orden ”världens idag enda supermakt” till 32 ”supermakten” 33 Att på s.16 rad 27 under stycket ”EU” byta ut ordet ”förbundsstat” till ”federal stat” 34 Att på s.16 rad 41 under stycket ”Internationell handel och skuldbördan” byta ut orden ”länderna i syd” mot ”U-länderna” 35 Att på s.16 rad 48 under stycket ”Internationell handel och skuldbördan” byta ut orden ”skära ner på den offentliga 36 sektorn” till ”minska den offentliga sektorns andel av ekonomin” 37 Att på s.17 rad 1 under stycket ”Internationell handel och skuldbördan” byta ut ordet ”multinationella” till ”transnationella” 38 Att på s.17 rad 36 under stycket ”Internationell solidaritet” byta ut orden ”de utsugna länderna” till ”U-länderna” 39 Att på s.17 rad 54 under stycket ”Internationell solidaritet” stryka ordet ”ner” mellan ordet ”lägga” och ”ökad” 40 41 Jonas Hasselqvist (Ung Vänster Falun) 42 43 Programkommitténs svar på motion PP81: 44 Motionären har rätt i att vi i de berörda texterna har blandat olika begreppsmodeller för att dela in länderna i världen i olika 45 grupper. Skälet till att vi inte valt att använda oss av en uppsättning begrepp är att vi inte tycker att det finns en uppsättning 46 begrepp som är självskriven. I samhällsdebatten hör man ibland begreppen hög- medel- och låginkomstländer vilket är 47 begrepp vi inte vill använda då de onödigt mycket osynliggör skillnader inom länder. Eftersom vi inte tycker att det finns 48 några optimala begrepp har vi blandat lite och utifrån bl a sammanhang och existerande skrivningar i principprogrammet 49 använt oss av olika begrepp. På några ställen håller vi med om att det blivit onödigt många begrepp i samma mening. 50 51 Vad gäller begreppen centrum och periferi så håller vi med om att det finns en plats för dessa begrepp i vårt 52 principprogram. Vi tycker dock att motionärens text är lite för lång i förhållande till vad den tillför stycket som helhet. 53 54 Slutligen så håller vi med motionären om att vi kan vara konsekventa och använda begreppet transnationella företag. 55 56 Programkommittén yrkar: 57 Att avslå motion PP81:s första att-sats 58 Att bifalla motion PP81:s andra att-sats 59 Att avslå motion PP81:s tredje att-sats 60 Att bifalla motion PP81:s fjärde att-sats 61 Att på s. 14 rad 13-14 ersätta texten ”I praktiken styrs många av länderna i syd av en liten nationell elit” med följande text 62 ”Man kan tala om ett centrum och en periferi, där såväl naturresurser som resultatet av det utförda arbetet tas från periferi 63 till centrum. Underutvecklade länder blir fastlåsta i produktion av oförädlade råvaror och vinsterna flyttas istället till länder 64 med tillgång till högteknologisk industri. Utsugningen av länderna i periferin underlättas av att många av dessa länder i 65

57

praktiken styrs av en liten nationell elit…” 1 Att därmed anse motion PP81:s femte att-sats besvarad 2 Att avslå motion PP81:s sjätte att-sats 3 Att avslå motion PP81:s sjunde att-sats 4 Att bifalla motion PP81:s åttonde att-sats 5 Att bifalla motion PP81:s nionde att-sats 6 Att avslå motion PP81:s tionde att-sats 7 Att bifalla motion PP81:s elfte att-sats 8 Att avslå motion PP81:s tolfte att-sats 9 Att bifalla motion PP81:s trettonde att-sats 10 11 PP82 - Kulturimperialism (s.14) 12 I förslaget till principprogram finns ett stycke om imperialism, detta stycke fokuserar huvudsakligen på den ekonomiska 13 imperialismen och gör en del förtydliganden på vilken påverkan denna imperialism har på facklig verksamhet och hur den 14 profiterar på kvinnors underordning. Det saknas dock ett stycke om ytterligare en aspekt på imperialismen, nämligen den 15 kulturella aspekten. Kulturimperialismen är något som i allra högsta grad påverkar de flesta i allt från vilken dricka man 16 köper och vilka kläder man har på sig, till vilka kulturer som anses vara norm och skapar därmed en grogrund för rasism 17 och ett ”vi och dem”-tänk. 18 19 Jag yrkar: 20 Att på sida 14, efter stycket som slutar på rad 10, lägga till ett stycke som lyder: ”De multinationella företagen har insett att 21 genom att exportera en kultur och göra den till norm oavsett var i världen man bor, är ytterligare ett sätt för dem att 22 expandera och öka på sina vinster. Man skapar ett ideal, både när det gäller värderingar, konsumtion, religion och utseende, 23 och det sker på bekostnad av majoriteten av världens befolkning som befinner sig utanför normen. Detta genomsyrar inte 24 bara ekonomiska marknader och populärkultur, utan påverkar även undervisningen i grundskolan då man i Europa lägger 25 stor vikt vid de grekiska och romerska civilisationerna, men tenderar att glömma t.ex. den arabiska eller kinesiska 26 civilisationen som också haft stort inflytande på hur dagens samhällsutformning ser ut. Kulturimperialismen är således något 27 som vi i allra högsta grad stöter på dagligen, den skapar en bild av vad som är rätt och fel, ett ”vi och dem”-tänk och utgör 28 alltså en grogrund för rasism.” 29 30 Weidan Gong (Ung Vänster Umeå) 31 32 Programkommitténs svar på motion PP82: 33 Visst är kulturimperialismen ett problem, men vi tycker inte att motionärens text passar under stycket imperialism som 34 medvetet har fokuserats på de ekonomiska aspekterna. Vi hoppas att vi i Ung Vänster ändå är medvetna om de viktiga 35 aspekter som motionären tar upp! 36 37 Programkommittén yrkar: 38 Att avslå motion PP82 39 40 PP83 - Prioritera en antirasism som blottlägger klassintressen (s.13) 41 Vi vill byta ut den antirasistiska strategin i förslaget till principprogram till den text som finns i det nu gällande 42 principprogrammet med vissa ändringar. En ändring är att vi på två ställen inte vill peka ut ”de lägsta och sämst ställda 43 skikten” som den grupp där rasistiska och fascistiska parter samlar stöd. Detta beror dels på att stödet finns även i andra 44 grupper och dels på att ”de lägsta och sämst ställda skikten” idag i allt högre utsträckning utgörs av rasifierade grupper, som 45 inte i första hand är de grupper där rasistiska parter samlar stöd. 46 47 Den andra ändringen från den nuvarande texten handlar om stycket ”Rasifierade grupper måste få en större politisk roll inom 48 arbetarrörelsen om vi skall kunna koppla vår antirasistiska kamp till vår socialistiska kamp.”, som vi vill stryka. Vi anser att vår 49 socialistiska kamp i sig är en antirasistisk kamp och att de därför är sammanlänkade i sig själva. Som skrivningen såg ut 50 tidigare kan det tolkas som om den socialistiska och den antirasistiska kampen inte är sammankopplade idag. 51 52 Nu till varför vi vill föra in vårt yrkande istället för det nya förslaget till program: I inledningen till förslaget står det att 53 ”Vänstern behöver ta ett större ansvar för ett antirasistskt arbete [...]” . Vi förstår inte riktigt denna skrivning. Menar 54 programkommittén att vi inte tagit ett tillräckligt ansvar tidigare? 55 56 Skillnaden i förslagen utkristalliseras i att den ena menar att vår primära strategi skall vara att med ”renodlade antirasistiska 57 paroller” organisera ”ett motstånd och tydligt står upp för mänskliga rättigheter och alla människors lika värde” medan det 58 andra menar att ”Försöken att dämpa arbetarklassens frustration genom liberala fraser är dömda att misslyckas”. Vi menar 59 helt enkelt att den andra analysen är bättre. Det är inte genom att tala om alla människors lika värde och förändra folks idéer 60 som vi kan krossa rasismen, utan genom att organisera arbetarklassen över etniska gränser på grundval av våra gemensamma 61 intressen. Vi menar inte att vi ska säga nej till samarbeten och breda allianser, men vi bör inte se dem som vår huvudsakliga 62 strategi mot rasismen. Vi måste också vara medvetna om att breda samarbeten med kyrka, fack med flera inte har något 63 värde i sig, även om de kan vara relevanta och strategiskt rätt. Dessutom anser vi att alltför mycket detaljstyrning kring vilka 64 typer av organisationer vi ska samarbeta med passar bättre i en verksamhetsplan än i ett principprogram. 65

58

1 Vi anser även att det är bra att vårt förslag till text också tar upp strategier för att bemöta fascism, eftersom fascismen 2 analyseras tidigare i kapitlet. 3 4 Vi yrkar: 5 Att på s.13 i förslaget till principprogram byta ut raderna 22-38 mot följande: ”Rasism och fascism måste mötas med flera, 6 sinsemellan olika strategier. Dels behövs det ett samarbete mellan en mängd folkrörelser för att kunna marginalisera de mest 7 utryckligt reaktionära rörelserna. Överklassen måste förvägras möjligheten att utrycka sina mest våldsamma sidor politiskt. 8 För det behövs också en politisk uppmärksamhet på stegvisa förskjutningar av normerna i auktoritär riktning. 9 10 Dels är det vänsterns och arbetarrörelsens särskilda uppgift att organisera hela arbetarklassens frustration över det rådande 11 samhället till medveten, socialistisk rörelse. För trots att det är överklassen som framför allt gynnas av rasism och fascism 12 kan vi idag se hur rasistiska och fascistiska parter samlar bredare stöd inom arbetarklassen. Det är därför centralt för vårt 13 antirasistiska arbete att finnas på plats i arbetarklassens vardag. Kampen mot de rasistiska och fascistiska parterna kan bara 14 vara framgångsrik om vi lyckas mobilisera arbetarklassens hela bredd genom att motverka splittring längs etniska linjer och 15 med frågor som blottlägger kärnan i konflikten mellan arbete och kapital. Därigenom kan arbetarklassens berättigade 16 missnöje organiseras till en progressiv kamp för bättre villkor och utrymmet för rasistiska och fascistiska parter att där 17 mobilisera stöd begränsas. Försöken att dämpa arbetarklassens frustration genom liberala fraser är dömda att misslyckas. 18 19 Då rasismen utgör en central del av klassamhället är det antirasistiska arbetet en strategisk fråga för hela arbetarrörelsen. En 20 fördjupning av rasismen och fascismen innebär en försvagning av arbetarklassens positioner i sin helhet, och måste därför 21 bekämpas inom samhällets alla områden. Rasifierade grupper utgör idag en stor del av arbetarklassen i Sverige. Vänsterns 22 antirasistiska kamp ska därför främst föras inom ramen för arbetarrörelsens traditionella frågor, som rätt till arbete och 23 facklig organisering. 24 25 En antirasistisk kamp handlar delvis om att bekämpa attityder, föreställningar och rasistiska idéer, men den viktigaste delen 26 av vänsterns antirasistiska kamp ligger i att flytta fram hela arbetarklassens positioner. Det antirasistiska arbetet är därför tätt 27 knutet till det socialistiska arbetet.” 28 29 Mazdak Farrokhzad (Ung Vänster Frölunda), Annika Fägerlind (Ung Vänster Kortedala-Gamlestan-Bergsjön), Gustav Landström och 30 Emelie Kinberg (Ung Vänster Centrum-Östra) 31 32 Programkommitténs svar på motion PP83 33 Programkommittén menar att vi inom vänstern absolut har tagit ett stort antirasistiskt ansvar tidigare, men att på grund av 34 den kraftigt ökade rasismen, måste vi ta ett ännu större ansvar framöver och med strategier som utgår ifrån det nya läge vi 35 befinner oss i. Motionärerna skriver i sin brödtext att ”det är inte genom att tala om alla människors lika värde och förändra 36 folks idéer som vi kan krossa rasismen, utan genom att organisera arbetarklassen över etniska gränser på grundval av våra 37 gemensamma intressen”. Programkommittén menar att det precis är det vi skriver i vårt förslag. I strategistycket skriver vi 38 att ”vår viktigaste antirasistiska strategi är att lyckas organisera arbetarklassen i kamp för sina intressen och flytta fram 39 arbetarklassens positioner i samhället, samtidigt som vi betonar vikten av att hålla samman mot överklassen och rasismen.” I 40 Socialistisk strategi skriver vi också om vikten av att arbetarrörelsen är en rörelse som hela arbetarklassen kan identifiera sig 41 med och att vi måste bli bättre på att organisera människor ur rasifierade grupper. Vi tycker att det vore synd att bifalla 42 motionärernas yrkande om att återanvända vår gamla principprogramstext. Vi tycker att det är viktigt att vi har en insikt om 43 vikten av breda antirasistiska allianser och att en av våra strategier måste vara att få till stånd sådana. Det handlar om att ta 44 ansvar för att det politiska klimatet inte ska tillåtas barka iväg åt det islamofoba extremhöger-hållet, som det gjort i 45 exempelvis Danmark. Därför menar vi, till skillnad från motionärerna, att det visst finns ett egenvärde i att under breda 46 paroller organisera ett antirasistiskt motstånd. Det finns flera färska exempel på hur misslyckad motsatsen varit, där 47 exempelvis små vänstergrupper fått sätta sin prägel på antirasistiska demonstrationer och helt enkelt skrämt bort folk som 48 velat protestera mot rasism utan att för den delen ställa upp på antikapitalistiska paroller. Med en sådan strategi kommer vi 49 marginalisera oss själva istället för rasisterna, och därför finns det en poäng med att skriva som vi gör i programmet; att det 50 är ”av största vikt att samla en bredd, genom att kunna enas bakom renodlat antirasistiska paroller och genom att lägga den 51 egna organisationens intresse av att synas och höras åt sidan”. Samtidigt ska vi dra undan mattan för rasisterna, genom att 52 vara de som visar att vi tar människors problem och missnöje på allvar och har politiska lösningar som ökar jämlikheten i 53 samhället. 54 Programkommitten yrkar: 55 Att avslå motion PP83 56 57 PP84 - Nationalismen (s.15) 58 Det är väl inte framförallt rasifierade skikt som ställs mot varandra utan ”svenskar” mot ”invandrare” osv. 59 60 Jag yrkar: 61 Att på s.15 rad 7 stryka ”rasifierade” och ersätta det med ”olika” 62 Att på s.15 rad 13 stryka ”konservatism och” och ersätta det med ”konservativa” 63 64 August Flensburg (Ung Vänster Bromma-Ekerö) 65

59

1 Programkommitténs svar på motion PP84: 2 Vi håller inte med motionärens analys utan menar att det även just är olika rasifierade skikt som ställs mot varandra. T ex i 3 Sverigedemokraternas argumentation så är ju inte problemet att man kommer från ett annat land utan att man inte blir 4 ”svensk” till sin kulturella identitet. Finnar och danskar hamnar då t ex på ett helt annat sätt inom ramen för vad som 5 accepteras än t ex somalier och araber. Vi tycker dock att det blir språkligt bra med skrivningen olika. Även andra attsatsen 6 förbättrar språket. 7 8 Programkommittén yrkar: 9 Att bifalla motion PP84 10 11 PP85 - En röst för både stora och små (s.15) 12 I stycket om säkerhets- och försvarspolitik står det att Sverige ska bli en röst för ”små” och utsatta länder. Eftersom det 13 flesta av världens länder är betydligt större än Sverige (ett land behöver inte vara litet för att vara fattigt) så andas meningen 14 lite översitteri. Vi anser att meningen bör justeras en aning. 15 16 Vi yrkar: 17 Att på s.15, rad 36 stryka orden ”små och” så att meningen lyder: ”Ung Vänster vill att Sverige ska vara ett alliansfritt land 18 för att kunna föra en aktiv neutralitetspolitik och bli en röst för utsatta länder”. 19 20 Fredrik Andersson, Pernilla Karlsson, Paulina Henrichsén, Jan Novotny, Tobias Lundgren, Petter Ölfvingsson, Tove Kättström, Nils Höjer och 21 Anna Jaksic (Ung Vänster Linköping) 22 23 Programkommitténs svar på motion PP85: 24 Vi menade självklart inte att alla utsatta länder var små och går på er linje! 25 26 Programkommittén yrkar: 27 Att bifalla motion PP85 28 29 PP86 - Sedan när tycker vi att det är okej med militära interventioner? 30 Ung Vänster är ett antiimperialistiskt förbund. Antar vi PK's förslag på stycket ”Säkerhets- och försvarspolitik” så ser jag det 31 som att vi bryter mot det. En viktig del i den antiimperialistiska teorin är, precis som vi fastslår i stycket innan, rätten till 32 nationellt självbestämmande. Den principen frångår vi om vi för in skrivningar om att det ibland kan vara befogat att 33 använda svensk militär i FN-ledda insatser. 34 35 Vilka fall är det man syftar på? När kan det vara befogat att gå in i ett annat land med militär, och därmed frånta 36 befolkningen och landet rätten till nationellt självbestämmande. 37 38 Jag yrkar: 39 Att på s.15 stryka meningen som börjar med ”Även om det finns..” på rad 37-39 40 41 Thisbe Stadler (Ung Vänster Malmö) 42 43 44

60

Programkommitténs svar på motion PP86: 1 Programkommittén håller inte med motionären om att vår skrivning om FN-ledda insatser är ett brott mot en tidigare linje. 2 Vi har aldrig principiellt varit emot FN-insatser. Ung Vänster förespråkar exempelvis en FN-insats i Gaza. Vi anser att det 3 under t ex väpnade konflikter, inbördeskrig och folkmord kan finnas tillfällen då det är befogat för världssamfundet att, 4 under ledning av FN, agera samlat. Det är stor skillnad mellan t ex att bomba ett land för att avsätta dess president och att 5 finnas på plats med militära styrkor för att försöka bidra till att skapa stabilitet i ett krigshärjat område. Trots att vi är 6 medvetna om att dessa insatser kan missbrukas (och ibland för med sig mer negativt än positivt) vill vi inte utesluta 7 möjligheten för Sverige att delta i internationella insatser inom folkrättens ramar. Det är samtidigt viktigt att vi inte per 8 automatik anser att Sverige ska delta, bara för att det finns ett FN-mandat. Afghanistankriget är ett sådant exempel, där vi 9 menar att den militära strategin är fel väg att gå och där Sverige istället borde göra en civil insats med bistånd. Som vi skriver 10 i förslaget vill vi primärt se icke-militära lösningar. 11 12 Programkommittén yrkar: 13 Att avslå motion PP86 14 15 Förbundsstyrelsens kommentar på motion PP86: 16 Förbundsstyrelsen håller inte med motionären. Liksom programkommittén tror vi att det vore olyckligt om vi uteslöt 17 möjligheten att ställa oss bakom militära interventioner i enskilda fall. Vi tycker att den skrivning som motionären vill stryka 18 tydligt uttrycker att det extremt sällan är en bra lösning med militärt våld, och att vår intention är att detta ska undvikas till 19 sista stund. 20 21 Förbundsstyrelsen föreslår kongressen 22 Att bifalla programkommitténs svar på motion PP86 23 24 PP87 - Varför slösa resurser? (s.15) 25 Vi tycker inte Sverige är i behov av något starkt försvar. Att lägga resurser på en allmän värnplikt tycker vi därför vore 26 onödigt. Vi tycker dessutom att det är odemokratiskt att tvinga folk till militär utbildning då långt ifrån alla vill. 27 28 Vi yrkar: 29 Att stryka hela stycket som börjar på s.15 rad 41 och slutar på rad 46 30 31 Disa Ahlblom, Ung Vänster Täby-Åkersberga-Vallentuna-Danderyd 32 Linus Wahlgren, Ung Vänster Centrala Uppsala 33 34 Programkommitténs svar på motion PP87: 35 36 Ung Vänster har alltid varit för en allmän värnplikt och nu när den är avskaffad ser vi allt större anledning att värna den. 37 Alternativet är ett elitförsvar som kommer att flyttas längre och längre från demokratisk kontroll. 38 39 Programkommittén yrkar: 40 Att avslå motion PP87 41 42 PP88 - Vapenproduktion och vapenexport (s.15) 43 I förslaget till nytt principprogram fastslås att Ung Vänster vill ha en försvarspolitik baserad på militär alliansfrihet och ett 44 återinfört värnpliktsförsvar. Samtidigt så vill vi bekämpa vapenindustrin, förbjuda vapenexporten och ställa om delar av 45 vapenproduktionen till civil produktion. Dessa krav står i viss mån mot varandra. 46 47 Det var under kalla kriget som grunden lades för den svenska vapenindustrin, de stora investeringar som gjordes på området 48 var intimt sammankopplade med den svenska neutralitetspolitiken. Målet var att landet skulle vara självförsörjande på 49 krigsmateriel för att inte tvingas importera och därmed hamna i en beroendeställning till utländsk makt. 50 51 En inhemsk vapenindustri är nödvändig för att säkra landets nationella oberoende och behöver antagligen till viss del 52 finansieras genom export. Problemet är egentligen inte den nuvarande svenska lagstiftningen som säger att 53 krigsmaterielexport inte får ske om den strider mot internationella överenskommelser, går emot beslut av FN:s säkerhetsråd 54 eller strider mot folkrättsliga regler om export från neutral stat under krig och inte bör ske om mottagarlandet befinner sig i 55 väpnad konflikt med annan stat eller befaras bli det, har inre väpnade oroligheter eller där omfattande och grova kränkningar 56 av mänskliga rättigheter förekommer. 57 58 Problemet är snarare att detta regelverk konsekvent åsidosätts och att Sverige därmed bidrar med vapen till regimer som 59 ägnar sig åt krigföring eller förtryck av den egna befolkningen. När det svenska försvaret ställts om till en yrkesarmé i 60 imperialismens tjänst så har den svenska vapenindustrin allt mer fått en rent ekonomisk roll och mer än 30 procent av den är 61 idag utlandsägd. 62 63 64 Vi yrkar: 65

61

Att stycket på s.15 rad 48 till 52 ersätts med följande text: ”Målet för den svenska vapenproduktionen skall vara att säkra 1 Sveriges nationella självbestämmande och alliansfrihet. Svenskt krigsmateriel skall inte få säljas till diktaturer eller 2 krigsförande länder. Den svenska lagstiftningen för vapenexport och de internationella avtal Sverige undertecknat skall 3 följas.” 4 5 Ung Vänster Uppsala län 6 7 Programkommitténs svar på motion PP88: 8 Vi vill inte ha en vapenproduktion som måste finansieras genom vapenexport. Det regelverk som finns låter fint men 9 åsidosätts, som motionärerna påpekar, konsekvent. Vi är övertygade om att så länge vapen exporteras så kommer de att nå 10 fram till dem som vill använda dem för ändamål som strider mot sagda regleringar. All vapenexport bidrar därför till ökad 11 upprustning. Vapenexport är inget bra sätt att finansiera vårt nationella oberoende utan bidrar till en otryggare situation i 12 världen som helhet och därmed även för oss. 13 14 Vi tycker dock att motionärerna hade en poäng i sitt förtydligande av syftet med eventuell svensk vapenproduktion. 15 16 Programkommittén yrkar: 17 Att avslå motion PP88 18 Att på s. 15 rad 52 föra in meningen ”Målet för den svenska vapenproduktionen skall vara att säkra Sveriges nationella 19 självbestämmande och alliansfrihet.” 20 21 PP89 - Säkerhetspolitiskt perspektiv på klimatförändringar och resursbrist (s.15) 22 Under rubriken ”säkerhets- och försvarspolitik” talas det om hur man måste ha ett brett perspektiv på säkerhetspolitik, med 23 avseende på bland annat fattigdom. Det är ett bra påpekande. Dock saknas några av de viktigaste faktorerna för att skapa 24 just detta breda perspektiv, och som kommer att spela stor roll för säkerhetspolitiken i framtiden. 25 26 Detta rör framförallt klimatförändringar och de konflikter som kommer att skapas av framtida brist på energi och andra 27 viktiga naturresurser. Redan idag ser vi hur de rika länderna försöker säkerställa flödet av resurser genom utsugning av de 28 fattigare delarna av världen. Inte minst krigen i Afghanistan och Irak kan tjäna som exempel på detta. Självklart måste denna 29 aspekt behandlas i ett stycke i principprogrammet som detta. Vi vet också att klimatförändringar kommer att påskynda de 30 här problemen, när förutsättningarna för jordbruk och så vidare kommer att försämras. 31 32 Västvärldens oförmåga att ställa om i ekologisk riktning ska inte behöva gå ut över fattigare länder, genom att de rika 33 länderna använder militära medel och andra påtryckningar. Det här är ett krav som måste få vara en del av vår analys i 34 principprogrammet. 35 36 Som en konsekvens av vårt första yrkande vill vi även ändra i den efterföljande meningen för att skapa bättre flyt i texten. 37 38 Jag yrkar: 39 Att på s.15, rad 55 lägga till följande text efter meningen som slutar med ”... och militära lösningar”: ”Detta gäller inte minst 40 västvärldens oförmåga att komma bort från sitt beroende av energi och andra naturresurser som snart kan ta slut och som 41 sannolikt kommer vara en källa för framtida konflikter. Klimatförändringarnas konsekvenser för det säkerhetspolitiska läget 42 kan heller inte underskattas.” 43 Att på s.15, rad 57 stoppa in ordet ”även” mellan orden ”lösningar” och ”på” så att meningen lyder: ”Fattigdom och 44 avsaknad av mänskliga rättigheter bidrar ofta till ökat våld i ett samhälle och därför måste säkerhetspolitiken innefatta 45 lösningar även på dessa problem”. 46 47 Fredrik Andersson (Ung Vänster Linköping) 48 49 Programkommitténs svar på motion PP89: 50 Vi håller med motionären om att kampen om naturresurser är en viktig orsak till konflikter i världen. Vi vill dock inte skriva 51 för mycket om klimatet i det här stycket eftersom det finns ett eget stycke som heter Klimat. 52 53 Programkommittén yrkar: 54 Att på s.15, rad 55 lägga till följande text efter meningen som slutar med ”… och militära lösningar”: ”Kampen om 55 naturresurser är en växande källa till konflikter. Klimatförändringar och miljöförstöring skapar en helt ny grupp av 56 flyktingar, klimatflyktingar, som tvingas fly när deras brunnar sinat och jorden blivit förorenad och obrukbar.” 57 Att därmed anse motion PP89:s första att-sats besvarad 58 Att avslå motion PP89:s andra att-sats 59 60 Förbundsstyrelsens kommentar på motion PP89: 61 Förbundsstyrelsen menar att motionären har rätt i det han skriver, en modern säkerhetspolitik måste ta in resursbrister till 62 följd av den av västvärlden förorsakade klimatkrisen. Vi menar i motsatts till Programkommittén att det är viktigt att skriva 63 något mer om klimatet även i det stycket som berör säkerhets- och försvarspolitik. Vi menar dessutom att 64 säkerhetsproblemen i samband med klimatförändringarna går utöver klimatflykting-frågan, och berör fler områden. Något 65

62

som framgår bättre i motionärens text. 1 2 Förbundsstyrelsen föreslår kongressen: 3 Att bifalla motion PP89 4 5 PP90 - Motion angående principprogrammet (s.15-19) 6 Vi får inte glömma klimatförändringar och miljöförstöring som konfliktskapande i vår syn på säkerhetspolitiken. Dessa 7 problem är skapade och förstärks av det kapitalistiska systemet. Många av de konflikter som uppkommit de senaste åren är 8 följden av just detta. Försvarsberedningen klassade 2007 klimathotet som det största hotet mot vår säkerhet. 9 Klimatförändringar och miljöförstöring är inte isolerade händelser utan som antiimperialister ser vi att de är skapade av det 10 ansvarslösa skördandet och användandet av syds naturtillgångar och att det i sin tur satt de utsugna länderna i otroligt utsatta 11 situationer. Vår påverkan på miljön är ingen moralfråga utan en politisk fråga och en del i klasskampen där borgarnas makt 12 bara i vårt land frambringat monokulturer i jord- och skogsbruket som man idag tar för naturliga. Samtidigt är det 13 brådskande eftersom höga halter av miljöfarliga utsläpp inte försvinner genom ett maktövertagande eller ett systemskifte. 14 15 Dagens och framtidens klimatflyktingar kommer att påverka hur världens stormakter och militära förbund agerar. FN:s 16 misslyckande i att lösa klimatfrågan har ytterligare polariserat världssamfundet och jakten på jordens återstående tillgångar av 17 fossila bränslen öppnar upp nya konfliktområden. Även om internationellt samarbete är nödvändigt för att lösa problemen 18 har EU snarare spelat en motsatt roll. 19 20 Jag yrkar: 21 Att på s.15 rad 57 lägga till följande text: 22 ”Klimatförändringar och miljöförstöring är allt oftare orsaken till konflikter i världen. Internationella företag tar likt 1800-23 talets imperialiststater för eget bruk över mark som försörjt befolkningen med mat och vatten. Stora flyktingströmmar från 24 områden drabbade av dramatiska klimatförändringar och miljöförstöring och en skoningslös jakt på jordens sinande 25 naturtillgångar är resultatet av en kortsiktig och våldsinriktad säkerhetspolitik samt naturliga följder av kapitalismen. Ung 26 Vänster anser att dessa säkerhetshot bäst avvärjs genom ett effektivt och långsiktigt planerat nyttjande av naturtillgångar 27 snarare än med vapenmakt och vinstintresse.” 28 Att på s.16 rad 33 ändra meningen ”EU är ett projekt som saknar vilja att lösa Europas verkliga problem: massarbetslöshet, 29 växande sociala klyftor och de akuta miljöproblemen” så att den lyder ”EU är ett projekt som inte löser utan förvärrar 30 Europas verkliga problem: massarbetslöshet, växande sociala problem och de akuta miljöproblemen” 31 Att på s.19 rad 18 innan meningen som börjar med ”Vår förmåga” lägga till ”För att hejda den globala uppvärmningen 32 krävs det en samhällsplanering som marknadsekonomin inte kan åstadkomma. Det är endast genom att på demokratisk väg 33 besluta om vår produktion och konsumtion som vi i framtiden kan undvika ett överutnyttjande av enskilda naturresurser på 34 det sätt som framkallat den globala uppvärmningen. 35 36 Jesper Hillbom (Ung Vänster Malmö) 37 38 Programkommitténs svar på motion PP90: 39 Vi håller med motionären om att miljöaspekten på internationella konflikter kan betonas mer och hänvisar till svaret på 40 PP89. Angående den sista meningen i motionärens attsats så tycker vi att det framgår av den övriga texten att vi inte anser 41 vapen och vinstintresse vara en lösning på miljöproblemen. Vi vill också framhålla att det kommer ett stycke om miljö 42 senare som efter motionsbehandlingen fördjupar flera av motionärens poänger. 43 44 Angående EU så delar inte PK motionärens syn på EU:s roll i miljöproblemen. EU må sakna vilja att lösa de verkliga 45 miljöproblemen men i praktiken fyller EU en till vissa delar progressiv roll framförallt vad gäller klimatfrågan. 46 47 Slutligen så har det stora antalet motioner som inkommit på miljöstycket angående att marknadsekonomin inte kan lösa 48 problemen fått oss att inse att vi måste vara tydligare. 49 50 Programkommittén yrkar: 51 Att anse motion PP90:s första att-sats besvarad 52 Att avslå motion PP90:s andra att-sats 53 Att bifalla motion PP90:s tredje att-sats 54

63

PP91 - Gemensam kamp för gemensamma intressen, inte välgörenhet (s.16-17) 1 Internationell solidaritet handlar om gemensam kamp för gemensamma intressen, det är något vi använder oss av för att det 2 stärker oss och andra progressiva rörelser världen över. Vi går ihop eftersom att vi har gemensamma intressen. Vad 3 internationell solidaritet inte handlar om är att tycka synd om de fattiga i tredje världen, eller att ge vatten till ett barn i 4 Afrika. Visst är det såklart bra om ungen får rent vatten att dricka – men då handlar det snarare om välgörenhet än 5 solidaritet. 6 7 Jag tycker att man i PK's förslag till stycke om internationell solidaritet har hamnat lite fel, då ungefär en fjärdedel av texten 8 handlar om bistånd. Man skriver att bra bistånd kan främja exempelvis miljötänkande och en demokratisk utveckling, och 9 visst kan det vara så. Men är det upp till oss att avgöra? Att öronmärka pengar till ”demokratiprojekt” eller projekt för 10 jämställdhet tycker jag är typexempel på dåligt bistånd. Inte för att jämställdhet är dåligt, men för att det är mottagarlandet 11 som ska bestämma över pengarna – inte vi. Det medel vi ska använda oss av är istället utvecklade samarbeten med t.ex. 12 fackföreningsrörelser och kommunistiska partier världen över. 13 14 Jag kan hålla med om att det ska finnas vissa skrivningar om bistånd. Däremot håller jag inte med om att de ska ligga under 15 stycket om internationell solidaritet, jag tycker istället att de borde hamna under stycket ”Internationell handel och 16 skuldbördan” där det redan i PK's förslag på text finns skrivningar om just bistånd. 17 18 Jag yrkar: 19 Att stryka texten på s.17, rad 31-40 20 Att på s.16, rad 50 lägga till följande: ”Bistånd i olika former kan aldrig lösa de grundläggande problemen, men det kan vara 21 ett medel för att i dagsläget direkt kunna bistå fattiga länder. Biståndet fungerar idag ofta som en del av en imperialistisk 22 agenda från givarländerna, exempelvis bistånd som verkar för att öka svensk export.” 23 24 Thisbe Stadler (Ung Vänster Malmö) 25 26 Programkommitténs svar på motion PP91: 27 Motionären har rätt i att bistånd inte är det vi traditionellt pratar om som internationell solidaritet. Texten om bistånd, som 28 den nu är formulerad med en stark koppling till skuldbördan, passar bättre på den plats motionären har föreslagit. Vi vill 29 dock inte korta i texten utan föreslår flytt av det befintliga stycket. 30 31 Programkommittén yrkar: 32 Att texten på s.17, rad 31-40 flyttas till s.16 rad 51 33 Att därmed anse motion PP91 besvarad 34 35 PP92 - FN och andra organ (s.16-17) 36 Skrivningarna om FN i programkommitténs förslag är bitvis mycket bra. Att ”FN en del av det imperialistiska systemet och 37 styrs ytterst av de dominerande intressena inom detta system” är ett helt korrekt påstående. 38 39 Varför är det så då? Kan inte FN vara neutralt, en fristående institution som höjer sig över de olika staternas konflikter? 40 Många människor tror det, och inte minst i Sverige finns det en ganska omfattande propaganda för FN. Hur många har inte 41 firat FN-dagen eller haft besök av FN-soldater i sin skola? Som marxister förstår vi vilken roll FN egentligen spelar. FN 42 fungerar ofta som ett fikonlöv för imperialistiska insatser – listan kan göras lång. Om bara FN är för något så brukar t o m 43 socialdemokrater eller folk på vänsterkanten ge sitt stöd till ”humanitära insatser”, även när de i praktiken innebär att 44 Nato/USA får fria händer. FN:s roll blir att ge sken av att det finns ett neutralt, rationellt ”internationellt samfund” som vill 45 alla väl. Och när stormakterna inte får sin vilja igenom kan de ofta göra som de vill ändå (se på USA) eller ignorera FN:s 46 beslut (Israel). Det här är inget som kan rättas till genom att ändra tekniska detaljer inom FN, röstfördelning eller annat. Vi 47 ska inte bidra till att sprida illusioner om FN utan nyktert förklara vilken roll FN spelar i det imperialistiska världssystemet. 48 De stora problemen i världen, t ex fattigdom, svält, klimatfrågan med mera kan inte lösas av FN och det ”internationella 49 samfundet”, utan bara av arbetarklassens internationella organisering och kampen för en socialistisk värld. 50 51 Vi ser liknande illusioner under stycket Internationell handel och skuldbördan där det står att ”WTO, IMF och 52 Världsbanken domineras idag totalt av I-länderna. En demokratisering av dess organ skulle vara ett steg i rätt riktning, men 53 kampen bör främst vara inriktad på att bygga upp och stödja progressiva motkrafter mot dem och den ekonomiska politik 54 som de påtvingar fattiga länder.” Vi tycker att man överhuvudtaget inte kan lyfta fram att dessa organ ska demokratiseras. 55 Hur skulle det ens se ut? Det är orealistiskt och därmed bör vi inte sprida några illusioner om att det är möjligt. 56 57 Vi yrkar: 58 Att stycket på s.17 raderna 5-9 stryks och ersätts med: ”FN är en del av det imperialistiska systemet och styrs ytterst av de 59 dominerande intressena inom detta system. Även om FN ofta tar en progressiv inställning kring olika frågor så är FN ett 60 inkompetent organ som inte kan lösa konflikter i världen. De få gånger stormakterna kan enas och agera, så är det för att de 61 alla har liknande intressen i konflikten. ” 62 Att meningarna på s.17 rad 13-16 stryks och ersätts med: ”FN kan aldrig bli ett demokratiskt organ som förmår att lösa 63 konflikter och verka för fred. Vi måste verka för en samordning av arbetarrörelsen runtom i världen för att motverka 64 stormakternas imperialistiska intressen. Vi måste också avslöja FN:s verkliga karaktär, då den för många framstår som en 65

64

opartisk medlare och avslöja stormakternas intressen när de tar ställning i en konflikt.” 1 Att ändra meningen på s.16 rad 52-55 så att det lyder: ”WTO, IMF och Världsbanken är organ som styrs av stormakternas 2 intressen. Vi måste delta i kampen om att bygga upp och stödja progressiva motkrafter mot dem och den ekonomiska 3 politik som de påtvingar fattiga länder” 4 5 Ylva Vinberg och Petra Edlund (Ung Vänster Backa-Lundby), Albin Bergström (Ung Vänster Majorna), John Lyshag (Ung Vänster 6 Centrum-Östra) och Alexander Regander (Ung Vänster Kortedala-Gamlestan-Bergsjön) 7 8 Programkommitténs svar på motion PP92: 9 PK har en mer positiv grundsyn till FN än motionärerna, om än med de förbehåll som redan finns inskrivna i texten. Vad 10 gäller samordning av kampen mellan länder så berörs detta under stycket Internationell solidaritet. 11 12 Vad gäller WTO, IMF och Världsbanken, så tycker programkommittén att vår skrivning är bättre än motionärernas. 13 Exempel på hur de här organen skulle kunna demokratiseras, vore att USA:s vetorätt i Världsbanken avskaffades och att 14 varje land hade en röst istället för att rösterna som idag fördelas utifrån hur stor bidragsgivare ett land är. Detsamma gäller 15 inom IMF. En sådan demokratisering skulle vara viktig för fattigare länders möjlighet att hindra Väst från att använda de här 16 organen för sina ekonomiska syften och därför vill vi inte stryka kravet om demokratisering, även om vi samtidigt 17 konstaterar att vår kamp främst bör vara inriktad på att stödja progressiva motkrafter. 18 19 Programkommittén yrkar: 20 Att avslå motion PP92 21 22 Förbundsstyrelsens kommentar på PP92: 23 Motionen problematiserar på olika sätt världssamfundets roll i världen. Att FN på många sätt är en problematisk och 24 motsägelsefull organisation är något som också fastslås i principprogrammet. Att FN är en del av det ”imperialistiska 25 systemet” är en självklarhet i en kapitalistisk värld. Precis som olika parlament är en del av kapitalismen. Ska detta hindra oss 26 från att ha en åsikt i frågor som rör dessa församlingar eller ska vi inte ställa krav på hur dessa församlingar ska kunna 27 förbättras i en mer progressiv riktning? Förbundsstyrelsen menar att man måste kunna hålla flera bollar i luften samtidigt. Vi 28 ska självklart stödja progressiva rörelser och försöka att bygga upp motmakter mot det globala kapitalet. Vi ska också säga 29 att FN många gånger är ett tandlöst verktyg. Men vi måste samtidigt kunna ha åsikter kring hur olika organ och församlingar 30 agerar och konkreta förslag på hur vi skulle vilja att de agerade istället. I annat fall riskerar vi att marginalisera oss själva som 31 politisk kraft. 32 33 Förbundsstyrelsen föreslår kongressen: 34 Att bifalla programkommitténs svar på motion PP92 35

36 PP93 - Bli eller vara? (s.17) 37 På sida 17, 37-38 står en mening som lyder ”Bistånd får aldrig bli ett medel för att öka svensk export, som det i många fall är 38 idag.” Detta är lite motsägelsefullt tycker vi i Boråsklubben, då det i klartext står att det inte får bli något det redan är? 39 40 Vi yrkar: 41 Att ordet ”bli” byts ut mot ordet ”vara” på s.17 rad 37 42 43 Ung Vänster Borås 44 45 Programkommitténs svar på motion PP93: 46 Så ska det vara! 47 48 Programkommittén yrkar: 49 Att bifalla motion PP93 50 51 PP94 - Motion om klimatflyktningar (s.17) 52 Under rubriken ”internationell solidaritet” diskuteras bland annat migration och man tar med rätta upp aspekter om krig 53 och förtryck, och Sveriges skuld genom vår omfattande vapenexport. Man bortser dock från de flyktingströmmar som kan 54 komma att skapas till följd av klimatförändringar, och hur industrialiserade länder även ur denna synvinkel bär stor skuld för 55 det som kan komma att hända. 56 57 Jag yrkar: 58 Att ändra meningen på s.17, rad 42-43 så att den istället lyder: ”I en värld där klyftan mellan fattiga och rika ökar, där krig 59 och förtryck råder och där mänskligt skapade klimatförändringar försämrar människors livsbetingelser, lämnar allt fler 60 människor sina hem för att skapa sig en mer människovärdig tillvaro”. 61 Att på s.17, rad 54 lägga till följande mening efter meningen som slutar med ”… nya flyktingströmmar”: ”Detta innebär 62 bland annat att man genom ekologisk omställning kan söka begränsa antalet klimatflyktingar”. 63 Fredrik Andersson (Ung Vänster Linköping) 64 65

65

Programkommitténs svar på motion PP94: 1 Lite mer text om klimatflyktingar föreslår vi i och med svaret på PP89, men det kan bli ännu bättre! Motionärens andra 2 attsats tycker vi blir lite malplacerad. 3 4 Programkommittén yrkar: 5 Att bifalla motion PP94:s första att-sats 6 Att avslå motion PP94:s andra att-sats 7 8 PP95 - Man kan inte äta en miljödomstol (s.18) 9 Miljöstycket i förslaget till principprogram saknar konfliktperspektiv och tar upp många konstiga saker, t.ex. krav på 10 miljödomstolar och minskad konsumtion. Det är bättre att stryka Miljöstycket och skriva de relevanta delarna på andra 11 ställen. 12 13 Jag yrkar: 14 Att på s.5 rad 29 i förslaget till principprogram lägga till följande: 15 "Kapitalismens rovdrift på miljön har gjort att vi idag står inför ett växande klimathot. Genom tal om allas individuella 16 ansvar och konsumentmakt flyttas skulden för klimatproblemen från överklassen till konsumenterna. Detta drabbar främst 17 kvinnor eftersom det är de som oftast gör hushållens inköp, samtidigt som kvinnors negativa påverkan på miljön är mindre 18 än mäns. En hållbar utveckling kräver kollektiva lösningar och en gemensamt planerad produktion. Ung Vänster motarbetar 19 varje försök att låta arbetarklassen betala notan för kapitalets miljöförstöring." 20 Att stryka s.18 rad 1 till och med s.19 rad 19 21 Bobbo Malmström (Ung Vänster Frölunda) 22 23 Programkommitténs svar på motion PP95: 24 Vi tycker att motionärens förslag om att ta bort hela stycket om miljö är att välja helt fel väg. Miljöfrågan är vår tids 25 ödesfråga. Den förtjänar ett eget stycke och bör inte nedprioriteras. 26 27 Vi håller med motionären om att miljöproblemen kräver kollektiva lösningar. Men miljöproblemen kan inte begränsas till att 28 enbart höra ihop med ett sätt att organisera produktionen. Lösningarna måste finnas även i våra tankar och förhållningssätt. 29 En ständig strävan efter ökad konsumtion är inte hållbar, oavsett om den är offentlig eller privat. Det finns inga garantier för 30 att ett socialistiskt samhälle inte skulle bedriva ”rovdrift på miljön”. 31 32 Programkommittén yrkar: 33 Att avslå motion PP95 34 35 PP96 - Generationers miljöengagemang (s.18) 36 Under både 70- och början av 80-talet har det funnits ett starkt miljöengagemang och en miljörörelse bland vänstern i 37 Sverige. Främst kan man nämna kampen mot kärnkraft. Att skriva att tidigare generationer och inte heller politiska rörelser 38 till vänster har prioriterat miljöfrågan är att helt bortse från denna rörelse. Särskilt beklämmande är detta då vi eller vänstern 39 idag inte heller specifikt prioriterar miljöfrågor. Därför vill jag stryka de meningar som handlar om vad tidigare generationer 40 och vänsterrörelser har gjort eller inte gjort. Jag tycker inte det är relevant i principprogrammet och tycker det blir en felaktig 41 historia. 42 43 Jag yrkar: 44 Att ersätta stycket på s.18 rad 3-8 med följande text: 45 ”Vår uppgift är att ta både klimathotet och andra miljöfrågor på allvar. Tidigare har, för ekonomisk och social utveckling, 46 naturresurser exploaterats med liten eller ingen hänsyn till kommande generationer. I modern tid har kapitalismens 47 expansionssträvan och kortsiktiga vinstintressen medverkat till en mycket snabb utveckling av miljöproblemen. För att nå en 48 hållbar utveckling måste vi ändra både vår produktion och vår konsumtion.” 49 50 Minna Skans (Ung Vänster Malmö) 51 52 Programkommitténs svar på motion PP96: 53 Vi anser inte att klimathotet har tagits på allvar även om det självklart finns enskilda grupper eller individer som på ett 54 mycket aktivt och progressivt sätt kämpat för miljön. Som motionären skriver är detta särskilt beklämmande ”då vi eller 55 vänstern idag inte heller specifikt prioriterar miljöfrågor.” Det är detta vi vill ändra på. Att inse att det vi har gjort hittills inte 56 på långa vägar räcker är en viktig insikt. 57 58 Programkommittén yrkar: 59 Att avslå motion PP96 60 61 PP97 - Plan 9 from outer space (s.18) 62 När vi skriver att vi ska ändra vår produktion och konsumtion kan vi mena lite vad som helst, till exempel att vi ska 63 uppmana folk att konsumera mer ekologisk gurka eller att vi ska förmå företag att sluta producera vatten på flaska. Ung 64 Vänster vill mer än så; vi vill förändra samhället så vi demokratiskt bestämmer över ekonomin och vad som ska produceras. 65

66

Det är en mycket mer långtgående miljöreform och det enda som kan rädda miljön i det långa loppet. 1 2 Vi yrkar: 3 Att på s.18 rad 8 i förslaget till principprogram byta ut ”ändra både vår produktion och vår konsumtion.” till ”ha en 4 ekonomi där vi gemensamt planerar vad vi ska producera.” 5 6 Annika Fägerlind (Ung Vänster Kortedala-Gamlestaden-Bergsjön), Gustav Landström och Emelie Kinberg (Ung Vänster Centrum-Östra), 7 Mazdak Farrokhzad och Mattias Morén (Ung Vänster Frölunda) och Håkan Eriksson (Ung Vänster Biskopsgården-Torslanda) 8 9 Programkommitténs svar på motion PP97: 10 Vi menar att det inte bara är produktionen vi måste ändra på. Även om vi planerar gemensamt så kommer den planen ju 11 (förhoppningsvis) att styras av vad vi vill konsumera. Ständigt ökad konsumtion är inte möjlig oavsett hur planerad den är. 12 Planekonomi löser helt enkelt inte alla miljöproblem. Att det krävs någon sorts gemensam planering håller vi dock såklart 13 med om och hänvisar till svaret på PP90. 14 15 Programkommittén yrkar: 16 Att avslå motion PP97 17 18 PP98 - Kapitalism och ekologi går inte ihop (s.18) 19 Jag tycker att stycket om miljö saknar ett stycke om att det inte kommer gå under kapitalismen att ha en progressiv 20 miljöpolitik. Det behövs ett stycke där vi förklarar att så länge produktionen drivs av att maximera sina vinster så mycket 21 som möjligt kommer alltid vinsterna sättas först, oavsett hur miljön drabbas av det. 22 23 Jag yrkar: 24 Att under stycket miljö på s.18, rad 8 stryka meningen ”För att nå en hållbar utveckling måste vi ändra både vår produktion 25 och konsumtion” stryks och ersätta med: 26 ”Så länge produktionen i samhället drivs av storföretagens profitmaximering är ett ekologiskt hållbart samhälle inte möjligt. 27 Ett sådant samhälle är endast möjligt när produktionen styrs för samhällets bästa – ett socialistiskt samhälle” 28 29 Daniel Månson och Sophia Halvarsson (Ung Vänster Helsingborg) och Linn Fristedt (Ung Vänster Landskrona) 30 31 Programkommitténs svar på motion PP98: 32 Ett ekologiskt hållbart samhälle är inte möjligt under kapitalismen, men en mer eller mindre progressiv miljöpolitik är det 33 sannerligen. Vi kan inte vänta på socialismen med att agera mot miljöproblemen. 34 35 Programkommittén yrkar: 36 Att avslå motion PP98 37 38 PP99 - Inte individen som hotar miljön (s.18) 39 Jag anser att det i förslaget till stycket miljö i principprogrammet finns ett olyckligt fokus på konsumtion. 40 Konsumtionsmönstren måste förändras för en hållbar utveckling, men de förändringar vi vill se är inte samma som högerns. 41 För oss är det viktigt att poängtera att man aldrig kan konsumera bort miljöproblemen eller göra det till en fråga på ett 42 individuellt plan, som högerns lösningar alltid syftar till. Vi vet att det krävs kollektiva lösningar på miljöproblemen, 43 lösningen är inte att jag handlar ekologiskt. Dessutom måste vi peka på att det är produktionen av varor som är fel, där 44 företag tillåts ha miljöfarliga och energikrävande produktionssätt och det nuvarande samhällssystemet som möjliggör detta 45 som är orsaken till miljöproblemen inte individen. 46 47 Jag yrkar: 48 Att ersätta stycket på s.18 rad 10-17 med följande text: 49 ”Även om en miljöomställning skulle innebära en förändring av dagens konsumtionsmönster, behöver det inte 50 nödvändigtvis innebära en lägre levnadsstandard för majoriteten av befolkningen. Vi måste omdefiniera vad en hög 51 levnadsstandard innebär. I vårt land är den materiella standarden för den absoluta majoriteten sedan länge tryggad. För oss 52 innebär en hög levnadsstandard god tillgång till välfärd, mer ledig tid och en möjlighet att förverkliga sina drömmar. Det är 53 inte hållbart att ständigt öka vår konsumtion av varor och energi. Samtidigt som det är viktigt att den överdrivna 54 konsumtionen upphör, är det även viktigt att miljöfrågan inte blir en fråga som bara handlar om att välja rätt ekologiska 55 varor eller köpa en miljöbil. Vi måste vara de som avväpnar myten om att miljöproblemen kan konsumeras bort och att 56 ansvaret ligger på enskilda individer. Det är företag, industrier och det rådande samhällssystemet som möjliggör 57 miljöförstöringen, inte individen. Så länge företagen tillåts göra vinst på ett produktionssätt som förstör miljön, kommer 58 klimatet att vara hotat.” 59 60 Minna Skans (Ung Vänster Malmö) 61 62 Programkommitténs svar på motion PP99: 63 Det framgår tydligt av miljöstycket som helhet att miljöfrågan inte är ”en fråga som bara handlar om att välja rätt ekologiska 64 varor”. Vi har dock valt denna ingången till texten eftersom vi just tycker att det är viktigt att definiera levnadsstandard inte 65

67

bara i materiella ting utan med andra värden, t ex är kravet på sex timmars arbetsdag ett exempel på att vi vill prioritera 1 mertid med familj och sig själv framför mer pengar att konsumera för. Motionärens text lik- eller jämställer på ett olyckligt 2 sätt detta med att köpa ekologiska varor. När vi skriver om att ändra vår konsumtion så menar vi inte att köpa mer ekologisk 3 mjölk utan precis som vi skriver att det inte är ”hållbart att ständigt öka vår konsumtion av varor och energi”. 4 5 Mänskligheten kommer alltid att sträva efter att få det bättre. Men vår planet klarar inte hur mycket konsumtion av energi 6 och förbrukningsartiklar som helst. Vi måste bygga ett ideal där att ha det bättre inte innebär att ha en bil till, eller en 7 plasma-TV i varje rum, eller att flyga när man ska på semester. Det är detta vi menar. Vi vill inte prata ekologiska varor. Vi 8 vill prata välfärd och gemenskap och tid för sig själv och varandra. 9 10 Programkommittén yrkar: 11 Att avslå motion PP99 12 13 Förbundsstyrelsens kommentar på motionerna PP95, PP97, PP98, och PP99: 14 Alla dessa motioner vill på olika sätt tydligare trycka på att omställningen till ett mer ekologiskt hållbart samhälle är en 15 omställning av produktionen. Vi håller dock med programkommittén om att den ingång de valt i frågan är relevant och rätt. 16 Det är viktigt att kunna definiera vad vi menar med omställning och inte bara att vi måste ställa om. Precis som PK skriver 17 är ett konsumtionsmönster inte enbart materiellt utan består av så mycket mer. Något som vi menar PK har fått fram på ett 18 bra sätt. Med det tillägg som görs i och med bifallandet av motion PP90:s tredje att-sats så tillgodoses dessutom det 19 perspektiv motionärerna säger sig sakna. 20 21 Förbundsstyrelsen föreslår kongressen: 22 Att bifalla programkommitténs svar på motionerna PP95, PP97, PP98, och PP99 23 24 PP100 - Vi är inte nöjda (s.18) 25 När man i stycket miljö skriver om att ”i vårt land är den materiella standarden för den absoluta majoriteten sedan länge 26 tryggad” så förstår jag inte riktigt vad som menas. Det är en verklighet som jag inte känner igen mig i, och jag tror att det är 27 en stor del av den svenska arbetarklassen som håller med mig. Jag tänker när jag inte hade råd att betala skolmåltidsavgiften 28 och på alla de gånger mamma inte haft pengar till hyran. Jag tänker på min kompis som gick med trasiga skor hela vintern 29 och grannen som är långtidsarbetslös – och jag undrar återigen vad det egentligen är man menar. 30 31 Vi vet att det inte är vi som är bovarna i dramat, vi vet att det är överklassen och deras storföretag som förbrukar mest och 32 är ansvariga för mest utsläpp. Visst kan man hävda att konsumtionstakten i väst måste minska, även när det gäller 33 arbetarklassen. Men när man skriver om att den materiella standarden är tryggad låter det som att vi är nöjda. 34 35 Men jag är fan inte nöjd. 36 37 Jag yrkar: 38 Att på s.18 stryka texten ”Vi måste..” på rad 12, t.o.m. ”..länge tryggad” på rad 15 39 40 Thisbe Stadler (Ung Vänster Malmö) 41 42 Programkommitténs svar på motion PP100: 43 Visst är det, såsom motionären framhåller, överklassens och medelklassens livsstil och konsumtionsmönster som är det 44 största problemet. Möjligheterna att ta ett billigt flyg till Europa för en weekend, köpa en stadsjeep, eller tågluffa runt i 45 sydostasien är inte förenade med mänsklighetens desperata behov att hejda växthuseffekten och minska förbrukning av 46 energi. Men det gäller inte bara resor och bilar utan gäller alltifrån vad vi äter till vad vi har på oss för kläder. Alltför länge 47 har debattörer från höger till vänster reducerat miljöfrågan till att vara en teknisk eller naturvetenskaplig fråga. Visst är det så 48 att det krävs ny teknik och naturvetenskaplig förståelse för att se vad som måste åtgärdas. Men framförallt är det en politisk 49 fråga som påverkar hela vårt sätt att organisera samhället och därmed våra liv. 50 51 Från vissa vänsterdebattörer påstås det att den svenska arbetarklassen inte kommer att behöva ändra sin konsumtion av 52 varor och energi vilket inte bara är opportunism utan grundar sig i okunskap. Det betyder inte att miljöpolitiken saknar 53 klassperspektiv. Det finns vetenskapligt stöd som tydligt visar att klass och miljöpåverkan hänger ihop och att det är de 54 fattiga som konsumerar minst och de rika mest och att skillnaderna blir större desto mer klassamhället drar isär människor 55 från varandra. Därför är det självklart att en progressiv miljöpolitik måste börja med att angripa medel- och överklassens 56 lyxkonsumtion genom skatter och förbud. Men det är inte bara medel- och överklass som reser och konsumerar eller för 57 den delen bor på ett icke ekologiskt hållbart sätt. I ett globalt perspektiv är den svenska arbetarklassen storförbrukare av 58 energi vilket vi förstås inte kan blunda för eller inte tala om. 59 60 Vi måste ta klimatfrågan på allvar. Polarisarna smälter, haven stiger och vi har en borgerlighet som blundar alternativt skyller 61 på någon annan. Ska vi klara att ställa om samhället i en hållbar riktning måste vi göra det tillsammans genom att hålla 62 samman människor. Samhällen präglade av djupa eller tilltagande klassklyftor kommer inte att kunna möta klimatfrågan med 63 framgång. Det är därför som ekonomisk tillväxt som överideologi måste bytas ut mot jämlikhet och hållbar produktion och 64 konsumtion. Vi ska bygga ett samhälle där människor enskilt och tillsammans med andra på allvar kan förverkliga sig själva 65

68

och nå sina drömmar. Det handlar om utbildning, det handlar om kultur, det handlar om mindre lönearbete och mer fritid. 1 Vi är inte heller nöjda. 2 3 Programkommittén yrkar: 4 Att avslå motion PP100 5 6 Förbundsstyrelsens kommentar på PP100: 7 Förbundsstyrelsen menar att det stycke motionären vill stryka är ett viktigt stycke och vi menar därför att det vore olyckligt 8 att ta bort det. Det sätter nämligen fingret på ett antal viktiga politiska principer. När vi talar om levnadsstandard är det inte 9 främst genom konsumtion vi menar att denna ska uppnås, utan tvärtom att en hög levnadsstandard idag omöjliggörs av det 10 konsumtionssamhälle vi lever i. Det är en viktig insikt för en progressiv miljöpolitik, eftersom det ger oss en möjlighet att 11 erbjuda ett alternativ till dagens politik, vilken till stora delar hävdar att vi ska lösa klimatkrisen genom att konsumera bort 12 den. Något som självklart är en omöjlighet. Vi menar också att det visst är så att det stora flertalet i Sverige har en tryggad 13 materiell levnadsstandard, till skillnad från hur det exempelvis såg ut i den svenska arbetarrörelsens barndom - då ett år av 14 missväxt ledde till svält, eller där sjukdomar spreds i trångboddhet och dåliga sanitära förhållanden. Sedan har inte alla en 15 hög materiell standard, och klassorättvisorna gör sig ständigt påminda. Se även programkommitténs svar på PP102. 16 17 Förbundsstyrelsen föreslår kongressen: 18 Att bifalla programkommitténs svar på motion PP100 19 20 PP101 - Motion angående principprogrammet (s.18) 21 Formuleringen: ”För den tidiga arbetarrörelsen var den viktigaste uppgiften att nå materiella framsteg för att kunna lyfta folk 22 ur fattigdom och misär. I vårt land är den materiella standarden för den absoluta majoriteten sedan länge tryggad” får det att 23 låta som att miljöproblemen inte var viktiga förr. Stycket låter också bättre utan de meningarna. 24 25 Vi yrkar: 26 Att på s.18 rad 12-15 stryka de två meningarna som börjar med ”För den” och slutar med ”sedan länge tryggad”. 27 28 Paulina Henrichsén, John Edström, Pernilla Karlsson, Petter Ölfvingsson och Sara Olsson (Ung Vänster Linköping) 29 30 Programkommitténs svar på motion PP101: 31 Och det är precis det som är vår poäng . Miljöproblemen har tidigare inte fått den prioriterade ställning som de måste ha. Se 32 även svaret till PP96. 33 34 Programkommittén yrkar: 35 Att avslå motion PP101 36 37 Förbundsstyrelsens kommentar på PP101: 38 Förbundsstyrelsen menar att det är viktigt att förstå varför arbetarrörelsen traditionellt faktiskt inte varit speciellt bra på 39 miljöfrågor. Men att vi till skillnad från dåtiden idag i Sverige faktiskt har råd att ta vårt klimatansvar. 40 41 Förbundsstyrelsen föreslår kongressen: 42 Att bifalla programkommitténs svar på motion PP101 43 44 PP102 - Ingen ändrad livsstil för mig (s.18) 45 Att skriva om hur vi måste förändra vår levnadsstandard är irrelevant för oss som revolutionärt förbund. Problemet är inte 46 arbetarklassens och den stora majoriteten av befolkningens konsumtion, utan det är överklassens livsstil vi behöver förändra. 47 48 Vi yrkar: 49 Att på s.18 rad 12-20 i förslaget till principprogram byta ut texten ”Vi måste omdefiniera […] förverkliga sina drömmar.” 50 mot ” Idag är det höginkomsttagarna som förbrukar det största miljöutrymmet, och därför behöver en övergång till ett mer 51 hållbart samhälle inte innebära en sänkning av arbetarklassens levnadsstandard. Kraven på jämlikare villkor innebär också 52 krav på en hållbar utveckling.” 53 54 Annika Fägerlind (Ung Vänster Kortedala-Gamlestaden-Bergsjön), Gustav Landström och Emelie Kinberg (Ung Vänster Centrum-Östra), 55 Mazdak Farrokhzad och Mattias Morén (Ung Vänster Frölunda) och Håkan Eriksson (Ung Vänster Biskopsgåtden-Torslanda) 56 57 Programkommitténs svar på motion PP102: 58 Vi tycker att delar av den poäng som motionärerna gör redan finns i texten på s.18 rad 19-20. Av skäl som vi hänvisat till 59 ovan i svaren på PP 97-101 så vill vi inte ta bort skrivningarna om att omdefiniera vad hög levnadsstandard är. Självklart ska 60 vi bekämpa fattigdom och utjämna klassklyftor, verka för full sysselsättning och ge människor makt över sina egna liv. Men 61 utöver det vill vi fördjupa tanken om vad det är att få det bättre. 62 63 Vi vidhåller att majoriteten av Sveriges befolkning, i ett globalt perspektiv, har sin materiella standard tryggad. I Sverige finns 64 det t ex enligt SCB lika många bilar som det finns hushåll (och mer än 70 % av hushållen har tillgång till bil), d v s det finns 65

69

helt klart en fördelningsaspekt men ingen brist på materiella tillgångar. Om en bil inte var en symbol för hög 1 levnadsstandard utan man hellre använde de pengarna som en bil kostar till att åka kollektivt så skulle detta innebära dels 2 minskad konsumtion av energi, dels (troligen) bättre och utbyggd kollektivtrafik och samtidigt vara en seger för miljön utan att 3 vara ett bakslag för arbetarklassen. 4 5 Programkommittén yrkar: 6 Att avslå motion PP102 7 8 PP103 - Rika + män tar störst miljöutrymme (s.18) 9 Jag tycker att det behövs fler perspektiv i vem som tar det största miljöutrymmet. Uttrycket att det är ”höginkomsttagarna 10 som förbrukar det största miljöutrymmet”, känns som att det enbart syftar på höginkomsttagarna i Sverige. Miljöfrågan är 11 långt större än en nationell fråga, där det är vi i den rika delen av världen som förbrukar ett långt större utrymme än 12 personer i de fattigaste länderna. Samtidigt är det också värt att poängtera att män konsekvent tar ett större miljöutrymme än 13 kvinnor. Därför vill jag förtydliga detta i principprogrammet. 14 15 Jag yrkar: 16 Att ersätta stycket på s.18 rad 19-20 med följande text: 17 ”Idag är det de rikaste i Sverige och världen som förbrukar det största miljöutrymmet och män förbrukar ett större 18 miljöutrymme än kvinnor, därför innebär kraven på en hållbar utveckling också krav på jämlikare villkor.” 19 20 Minna Skans (Ung Vänster Malmö) 21 22 Programkommitténs svar på motion PP103: 23 Lite feminism är väl aldrig fel. 24 25 Programkommittén yrkar: 26 Att ersätta texten på s 18 rad 19-20 med ”Idag är det höginkomsttagarna som förbrukar det största miljöutrymmet och män 27 förbrukar därtill ett större miljöutrymme än kvinnor. Kraven på en hållbar utveckling innebär därför också krav på jämlikare 28 villkor.” 29 Att därmed anse motion PP103 besvarad 30 31 PP104 - Miljö och Klimat (s.18-19) 32 Texterna ”Miljö” och ”Klimat” i programkommitténs förslag har flera vettiga poänger men de åtgärder de föreslår för att 33 tackla problemen håller inte måttet. 34 35 De stora miljöproblemen i världen, inte minst klimatproblemen är en ofrånkomlig följd av kapitalismen. Kapitalismen är 36 som bekant en oplanerad produktion där den enskilde kapitalistens vinstintresse överordnas arbetarnas och samhällets 37 intressen och behov. 38 39 En del framsteg har gjorts inom miljöarbetet. Saker som kan tyckas självklara, att man inte längre får dumpa industriavfall i 40 vattendrag eller att det finns lag på att alla bilar ska ha katalysatorer. Det kan te sig som naturligt att man kan fortsätta 41 miljöarbetet på det här sättet, att gradvis genomföra förbättringar genom lagstiftning. 42 43 Programkommittén föreslår att Sverige ska ta initiativ till en internationell miljödomstol. Det låter som en fin tanke, men hur 44 ska det fungera i praktiken? De senaste åren har vi sett hur de stora klimattoppmötena misslyckats med att åstadkomma 45 några betydande framsteg. Detta eftersom de olika staterna, eller egentligen de USA/EU/Japan inte kunnat komma överens. 46 Och hur skulle de kunna göra det? Varje rejäl minskning av koldioxidutsläppen skulle inskränka på de privata företagens 47 ”rätt” att göra vinster. 48 49 Skulle det inte bli bättre med en domstol då? Nja, man måste fråga sig varifrån en domstol skulle få sin makt. Om världens 50 stater idag inte kan komma överens om mellanstatliga avtal, hur ska de då kunna komma överens om att instifta en 51 överstatlig institution med allt vad det innebär? En sådan skulle förstås behöva ha någon slags auktoritet, nån kraft för att 52 kunna driva igenom sina beslut. Vem skulle ge den det? Varför skulle alla kapitalistiska stater gå med på att instifta en 53 institution som skulle kunna användas mot deras intressen, bara för att det får formen av en ”domstol”? 54 55 Som marxist kan man inte sätta sin tillit till olika överstatliga institutioner och överenskommelser mellan stater som till sin 56 karaktär är borgerliga (kapitalistiska). Ibland kan de nå uppgörelser som har ett delvis progressivt innehåll, men då är det för 57 att det sammanfaller med deras intressen. Att omgående tackla de stora miljöproblemen är inte något som de kommer ställa 58 sig bakom. Sanningen är nämligen den att för att kunna komma åt de här problemen är det nödvändigt att gå till kärnan av 59 problemet; den oplanerade produktionen och den privata äganderätten av produktionsmedlen. 60 61 Alla försök att rädda klimatet genom att förmå individer att minska sina utsläpp är helt otillräckliga. Inte ens genom 62 ”folkbildning” som programkommittén föreslår kommer tillräckliga minskningar av utsläppen kunna genomföras i tid. Too 63 little, too late, för att låna ett amerikanskt uttryck. Vad som behövs är att produktionen ställs om så att behov, inte 64 vinstintresse, blir den styrande principen. Kort sagt, för att lösa de stora miljöproblemen måste vi avskaffa kapitalismen och 65

70

ersätta marknadens anarki med en demokratisk, socialistisk planerad ekonomi. Ett första steg på vägen dit vore att ta över 1 bankerna och kommunikationerna. 2 3 Det är det här perspektivet vi måste föra fram när vi pratar om miljön; kapitalismens ohållbarhet och socialismens 4 möjligheter. Det kan tyckas svårt, och i nuläget finns det uppenbarligen ingen majoritet för en sådan lösning, men det gör 5 inte att vi kan fortsätta skänka trovärdighet åt naiva och meningslösa påhitt som en internationell miljödomstol, eller att 6 upplysningskampanjer ska kunna lösa problemet. Det är en otacksam uppgift, men vi måste vara tydliga i att förkasta sådana 7 halvmesyrer och istället presentera en riktig lösning, en planerad ekonomi. Annars hjälper vi ingen. 8 9 Vi yrkar: 10 Att stycket på s.18 rad 31-35 stryks. 11 Att meningen på s.18 rad 37-38 som börjar med ”Samtidigt” och slutar med ”underifrån” ändras så att det låter enligt 12 följande: ”För att lösa miljöproblemen krävs en omställning av vår produktion, det kan endast ske genom en kamp 13 underifrån.” 14 Att det sista stycket (rad 14-19) s.19 i avsnittet ”klimat” stryks. 15 Att följande stycke skrivs in i dess ställe: ”Den enda egentliga lösningen på de stora miljö- och klimatproblemen i världen är 16 att produktionen av varor och tjänster ställs under demokratisk kontroll och planeras efter mänsklighetens behov. Ung 17 Vänster ska vara de som står för ett tydligt anti-kapitalistiskt, socialistiskt perspektiv i miljödebatten.” 18 19 Ylva Vinberg och Petra Edlund (Ung Vänster Backa-Lundby), Albin Bergström (Ung Vänster Majorna), John Lyshag (Ung Vänster 20 Centrum-Östra) och Alexander Regander (Ung Vänster Kortedala-Gamlestan-Bergsjön) 21 22 Programkommitténs svar på motion PP104: 23 Vi tycker att det är viktigt att vi presenterar en politik som både föreslår lösningar inom nuvarande samhällssystem och även 24 visioner på längre sikt. Stycket om att ta initiativ till en internationell miljödomstol är inspirerat av t ex den Internationella 25 Domstolen i Haag och är ett förslag på hur vi tycker att Sverige kan verka i progressiv riktning inom rådande 26 samhällsordning. Om man, som motionärerna skriver, kan åstadkomma uppgörelser som har ett delvis progressivt innehåll 27 så tycker vi att det är bra. Om man konkurrerar om att vara miljömedveten så är det bättre än att inte vara det alls. Men 28 självklart är det ingen lösning på miljöproblemen (och gör heller inte i vår text anspråk på att vara det). 29 30 Vad gäller det sista stycket under klimat så tycker vi att det är ett viktigt stycke. I ett globalt perspektiv är även den 31 europeiska arbetarklassen som grupp högkonsumenter av varor och energi. För ett hållbart samhälle krävs en omställning 32 där konsumtionen måste minska. Samtidigt, som vi tidigare poängterat, kommer mänskligheten alltid sträva efter att få det 33 bättre. Det är här "folkbildningen" som ni har lyft ut, eller folkrörelserna som vi också skriver, kommer in i bilden. Vi måste 34 lyckas omdefiniera hög levnadsstandard till tillgång till välfärd och en vettig fritid snarare än konsumtion av 35 förbrukningsvaror. Det låter fint med planering, men en demokratisk planering bygger ju på att majoriteten får det de vill ha 36 – och om det inte är ett hållbart samhälle? Vem ska definiera mänsklighetens behov om inte mänskligheten själv? Hur ska vi 37 arbeta för att mänsklighetens uppfattning om sina behov i nuet ska vara förenliga med mänsklighetens behov på sikt? Det är 38 detta vi vill sätta fingret på. 39 40 Dock kan ett förtydligande vara på sin plats, eftersom ett stort antal motioner vittnar om att vi i texten om Miljö inte 41 tillräckligt uttalat hållit fram det socialistiska perspektivet. 42 43 Programkommittén yrkar: 44 Att avslå motion PP104:s första att-sats 45 Att avslå motion PP104:s andra att-sats 46 Att avslå motion PP104:s tredje att-sats 47 Att som sista stycke under rubriken Klimat införa följande text: "Kapitalismen är ohållbar. Den enda egentliga lösningen på 48 de stora miljö- och klimatproblemen i världen är att produktionen av varor och tjänster ställs under demokratisk kontroll 49 och planeras efter mänsklighetens behov. Ung Vänster ska vara de som står för ett tydligt anti-kapitalistiskt, socialistiskt 50 perspektiv i miljödebatten." 51 Att därmed anse motion PP104:s fjärde att-sats besvarad 52 53 Förbundsstyrelsens kommentar på PP104: 54 Motionärerna kritiserar i sin text olika förslag på åtgärder mot klimatkrisen inom kapitalismen. Vilket man menar aldrig 55 kommer fungera. Vi håller med om att marknaden aldrig kommer kunna lösa klimatfrågan eftersom dess överordande mål 56 alltid kommer att vara vinst och aldrig hållbarhet, varken ekologisk eller social eller på något annat sätt. Problemet är bara 57 det att klimatkrisen är här och nu, vilket tyvärr inte revolutionen är. Vi menar att det är viktigt att vi påvisar att en helt 58 ekologisk hållbar värld bara kan uppnås genom människors aktiva strävan ditåt och att vi har möjlighet att planera långsiktigt 59 till skillnad från idag. Men samtidigt duger det inte med att konstatera att socialismen är lösningen och sen lägga armarna i 60 kors. Vi måste självklart i vårt principprogram föra fram progressiva förslag för en aktiv klimatpolitik även under 61 kapitalismen. 62 63 Förbundsstyrelsen föreslår kongressen: 64 Att bifalla programkommitténs svar på motion PP104 65

71

1 PP105 - För en hållbar utveckling krävs socialism (s.18) 2 Jakten på profit är något inneboende i det kapitalistiska systemet, och något som på intet sätt kommer att förändras på 3 grund av klimathotet. Vi ser det som att det enda möjliga för att nå en hållbar utveckling är ett ekonomiskt system som 4 sätter människan före vinstintressen. Det kanske är det programkommittén menar när man skriver om ett ”brytande med 5 det ekonomiska systemets logik” men i så fall är det ganska oklart, och kan tolkas på många olika sätt. Att bryta med 6 kapitalismens logik är såklart bra, men är det samma sak som en socialistiskt planerad ekonomi? 7 8 Vi yrkar: 9 Att på s.18, rad 38-39 stryka ”och hållbar förändring krävs ett brytande med det ekonomiska systemets logik” och ersätta 10 med följande ”förändring krävs ett socialistiskt samhälle med en långsiktigt planerad ekonomi som inte sätter profiten före 11 en hållbar utveckling.” 12 13 Thisbe Stadler (Ung Vänster Malmö) och Petter Engvall (Ung Vänster Helsingborg) 14 15 Programkommitténs svar på motion PP105: 16 Vi tycker att vi har tillgodosett motionärens önskemål i och med svaret på PP90. 17 18 Programkommittén yrkar: 19 Att avslå motion PP105 20 21 PP106 - Ekosystem (s.18) 22 Jag tycker att ordet ”ekosystem” skulle passa in här. 23 24 Vi yrkar: 25 Att ändra meningen som börjar på s.18 rad 48 så att den lyder ”När arter dör ut och glaciärer smälter hotas inte bara den 26 biologiska mångfalden och ekosystemen.” 27 28 Maria Berglund, Oscar Zettergren, Anjelica Olovsson och Sandor Andersson (Ung Vänster Östersund) 29 30 Programkommitténs svar på motion PP106: 31 Ordet ekosystem finns med i meningen innan och vi har tänkt att meningen motionärerna vill ändra om arter som dör ut etc 32 är en exemplifiering på hotade ekosystem, eller som vi skriver ”obalans i ekosystemen”. 33 34 Programkommittén yrkar: 35 Att anse motion PP106 besvarad 36 37 PP107 - Problematisera mer kring vattenbristen! (s.18) 38 I avsnittet om klimatet saknas det en analys av bristen på vatten som är en av de största konsekvenserna av just ökande 39 temperaturer. Vattenbrist kommer leda till ökande konflikter och flyktingströmmar, vi ser detta idag i tex Darfurkonflikten. 40 Brist på vatten kommer även slå ut många små familjejordbruk i fattiga länder. Det är oftast kvinnor som får sin inkomst 41 från dessa, medan männen har sin inkomst utanför hemmet. Vi vet att minskad ekonomisk frihet leder till minskad 42 jämställdhet och ett större beroende av en manlig försörjare. Jag vill med denna text öka vår förståelse för dessa problem. 43 44 Jag yrkar: 45 Att på s.18 mellan rad 51-53 lägga till följande stycke: 46 ”Vattenbristen till följd av ett varmare klimat kommer föra med sig två stora problem. Brist på vatten kommer att leda till 47 ökade konflikter i redan utsatta områden vilket ökar risken för krig och våldsanvändning. Detta kommer leda till minskad 48 utveckling och ökad sårbarhet för imperialistiska intressen, samt ökade flyktingströmmar. Vattenbristen kommer även slå ut 49 många småjordbruk i fattiga länder, som kvinnor i stor utsträckning har sin inkomst ifrån. Detta kommer leda till mindre 50 ekonomisk frihet och större beroende av en manlig försörjare.” 51 52 Daniel Gustafsson (Ung Vänster Biskopsgården-Torslanda) 53 54 Programkommitténs svar på motion PP107: 55 Bra poänger som vi anser tillgodosetts genom svaren på PP 89 och PP94, där texterna hamnar mer i sitt sammanhang med 56 konflikter i världen respektive klimatflyktingar. I övrigt tycker vi att de meningar som står om vattenbrist är tillräckliga. 57 58 Programkommittén yrkar: 59 Att avslå motion PP107 60 61 PP108 - Motion angående principprogrammet (s.18) 62 För 30 år sedan sa man att man skulle avveckla kärnkraften på ett ansvarsfullt sätt. Denna avveckling har, som ni alla vet, 63 inte skett. Vi känner att uttrycket ”avveckla på ett ansvarsfullt sätt” kopplas ihop med uppskjutning av avvecklingen. Därför 64 tycker vi att man inte bör använda det uttrycket, men självklart fortfarande nämna att avvecklingen ska ske parallellt med 65

72

utbyggnaden av alternativa energikällor. 1 2 Vi vill dessutom flytta meningen om kärnkraft, därför att vi tycker att den passar bättre in på miljöstycket än under 3 klimatstycket. Kärnkraften är visserligen inte särkilt klimatvänlig, men det är inte vårt huvudargument emot den. 4 5 Vi yrkar: 6 Att på s.18 rad 55-56 i meningen som lyder ”I Sverige ska kärnkraften avvecklas på ett ansvarsfullt sätt, parallellt med en 7 utbyggnad av alternativa energikällor.” stryka ”på ett ansvarsfullt sätt.” 8 Att flytta meningen på s.18 rad 55-56 som börjar med ”I Sverige” och slutar med ”alternativa energikällor” till rad 44 efter 9 ”offentliga upphandlingar.” 10 11 Paulina Henrichsén, John Edström, Nils Höjer, Pernilla Karlsson, Petter Ölfvingsson och Sara Olsson (Ung Vänster Linköping) 12 13 Programkommitténs svar på motion PP108: 14 Vi vill vara ansvarsfulla. Att avveckla svensk kärnkraft till förmån för vitrysk kärnkraft eller polsk kolkraft är inget framsteg 15 för miljön. 16 17 Programkommittén yrkar: 18 Att avslå motion PP108 19 20 Förbundsstyrelsens kommentar på PP108: 21 Motionärerna vill med sin skrivning stryka orden ”på ett ansvarsfullt sätt” när det handlar om avvecklingen av kärnkraften, 22 och också flytta meningen om kärnkraft från sitt nuvarande stycke under klimat, till att hamna i miljöstycket. Vi tycker 23 liksom motionärerna att orden ”på ett ansvarsfullt sätt” andas Linje 2 i folkomröstningen om kärnkraft, och tycker också att 24 orden ofta används för att ursäkta att man inte alls för en politik för avveckling (utan i Sverige till och med en politik för 25 utbyggnad av kärnkraften). Som motionärerna också påpekar behåller man skrivningen om att avvecklingen ska ske parallellt 26 med utbyggnad av alternativa energikällor. Vi vänder oss emot programkommitténs något raljanta avfärdande av motionen. 27 Det bör vara självklart att motionärerna inte föreslår att vi ska ersätta kärnkraften med ”vitrysk kärnkraft eller polsk 28 kolkraft” (Vitryssland har för övrigt inga kärnkraftverk). Däremot håller vi inte med motionärerna om att stycket ska flyttas. 29 Energipolitik är i högsta grad en klimatpolitisk fråga – även om Sverige idag inte är beroende av fossil energi så står den 30 ändå för en ungefär sex gånger så hög global energiproduktion som kärnkraften. Utbyggd eller avvecklad kärnkraft är därför 31 inte en fråga som går att frånkoppla klimatfrågan. 32 33 Förbundsstyrelsen föreslår kongressen: 34 Att bifalla motion PP108 första att-satsen 35 Att avslå motion PP108 andra att-satsen 36 37 PP109 - Motion till Ung Vänster principprogram (s.19) 38 I programkommitténs förslag till principprogram, under stycket Klimat, finns det flera passager som känns ålderdomliga. En 39 tydligare politik för kollektivtrafik och mot massbilism skulle vara mer i linje med dagens forskning och vänsterns gröna 40 värderingar. Framgångar som i Kiruna - där avgiftsfri buss nu införs - bör användas för att propagera för nolltaxa i 41 kollektivtrafiken. Även Vänsterpartiet i region Skåne kom med en rapport i början av 2011 där man tog ställning för 42 nolltaxa. 43 44 Forskning visar entydigt att det inte går att bygga bort köer genom att bygga fler och större vägar, utan det skapar bara än 45 mer biltrafik. Det funkar lite efter mottot "If you build it – they will come". Och helt ärligt – är det verkligen fler bilar i 46 städerna vi behöver? 47 48 Men även kollektivtrafiken fungerar enligt samma motto, när man bygger ut och sänker priserna, då ökar tillgängligheten 49 och då ökar antalet resenärer. Och vi vill ju ändå att fler ska välja kollektiva medel framför bilen. Skattefinansierad 50 kollektivtrafik öppnar upp och gör samhället mer tillgängligt, därför bör vi ha nolltaxa som mål. 51 52 Jag yrkar: 53 Att meningen på s.19, rad 3 "Kollektivtrafiken måste prioriteras och byggas ut" skrivs om till: ”Kollektivtrafiken måste 54 prioriteras, byggas ut och bli avgiftsfri.” 55 Att stycket på s.19, rad 5-7 "Privatbilismen är en viktig förutsättning för människors rörlighet och frihet att kunna bo var 56 man vill, men samtidigt innebär de fossila bränslena ett allvarligt miljöproblem. Därför är det viktigt att arbeta fram fler och 57 billigare bilar som går på alternativa bränslen." stryks och byt ut till: 58 ”Dagens trafikmaktordning, där vägar och infrastruktur planeras och byggs för bilar, måste brytas och ge plats för andra 59 trafikslag, som är klimatsmartare och tillgängliga för flertalet. 60 Att fortsätta satsa på bilar är en återvändsgränd och vare sig det handlar om bensin eller till exempel etanol så innebär 61 dagens persontrafik ett stort miljöproblem. Därför är det viktigt att fler av samhällets transporter sker kollektivt och att bilen 62 främst används på landsbygden där kollektiva alternativ inte är tillräckligt utbyggda eller omfattande.” 63 64 Stephanie Gilot (Ung Vänster Solna) 65

73

Programkommitténs svar på motion PP109: 1 Motionen besvaras efter PP111 2 3 PP110 - Prioritera kollektivtrafiken! (s.19) 4 Stycke 1 på sida 19, om trafikfrågor, betonar inte tillräckligt bra att vi alltid prioriterar en utbyggd kollektivtrafik framför 5 alternativa bränslen för bilar. 6 7 En avgiftsfri kollektivtrafik ska alltid strävas efter, då fler resenärer skulle välja kollektivtrafiken framför bilen. 8 9 Vi tycker att det är viktigt att vi avslutar stycket med att poängtera att vi prioriterar att bygga ut kollektivtrafiken framför att 10 utveckla alternativa bränslen för bilar, att en kollektiv omställning är nödvändig trots att alternativa bränslen för privatbilism 11 utvecklas. 12 13 Vi yrkar: 14 Att på s.19, rad 3, efter ”byggas ut” tillägga i meningen ”samt i möjligaste mån göras avgiftsfri” 15 Att på s.19,rad 5, efter ”privatbilismen är” lägga till ordet ”idag”. 16 Att efter sista meningen på s.19 rad 7, lägga till meningen: ”En utbyggd kollektivtrafik som utgör ett alternativ även för de 17 människor som inte bor inne i en stad är en förutsättning för att fler människor ska välja kollektivtrafiken framför bilen, och 18 det måste alltid prioriteras framför att utveckla privatbilismen”. 19 20 Ung Vänster Linköping 21 22 Programkommitténs svar på motion PP110: 23 Motionen besvaras efter PP111 24 25 PP111 - Privatbilism och kollektivtrafik (s.19) 26 Stycket om transporter under rubriken klimat har genom sin utformning fått väl mycket slagsida åt att förespråka nya och 27 mer miljövänliga bilar som en lösning på de klimat- och miljöproblem som dagens trafiksystem för med sig. Vi tycker att 28 detta är olyckligt och vill därför ha en tydligare skrivning, särskilt med tanke på skillnaden mellan tätbefolkade och 29 glesbefolkade områden. 30 31 En majoritet av biltransporterna sker idag på sträckor på fem km eller kortare och det borde stå klart för alla att 32 privatbilismen inte är en hållbar lösning för transporter inom städer, särskilt i jämförelse med alternativ som buss, spårvagn 33 eller cykel. Spårbilar är också ett kollektivtrafikslag som verkar ha framtiden för sig. 34 35 Vi yrkar: 36 Att i meningen som slutar på s.19 rad 7 på lägga till ”och att styra över så mycket trafik som möjligt till kollektivtrafik och 37 cykel i de mer tätbefolkade områden där bilen inte behövs för människors rörlighet.” 38 39 Ung Vänster Uppsala län 40 41 Programkommitténs svar på motionerna PP109-111: 42 Motionärerna i PP 109-111 har samtliga skrivit om ett för starkt fokus på bilism i förslaget tillprincipprogram. Vi håller med 43 om att fokus på ett olyckligt sätt har hamnat på bilism framför kollektivtrafik, i vår strävan att värna även glesbygden. Vi 44 håller med PP109 om att skrivningarna kan kännas ålderdomliga och sakna visioner till viss grad. PP111 gör en viktig poäng 45 i att många av bilresorna görs på korta sträckor. Samtliga motioner berör ungefär samma meningar. Den bästa 46 helhetslösningen tycker vi att PP110 har, som problematiserar bilismens betydelse idag samtidigt som den skapar visioner 47 inför framtiden och får in en skrivning om avgiftsfri kollektivtrafik. 48 49 Programkommittén yrkar: 50 Att avslå motion PP109 51 Att bifalla motion PP110 52 Att avslå motion PP111 53 54 Förbundsstyrelsens kommentar på PP109, PP110 och PP111: 55 Förbundsstyrelsen anser precis som motionärerna att det är viktigt att påvisa att kollektivtrafiken som lösning på många sätt 56 är överlägsen alla andra när det gäller klimatsmart persontrafik. Samtidigt är det viktigt att vi har ett brett perspektiv som 57 innefattar hela landet. Vi tycker liksom programkommittén att PP110 gör detta på ett bra sätt. 58 59 Förbundsstyrelsen föreslår kongressen: 60 Att bifalla programkommitténs svar på motionerna PP109, PP110 och PP111 61 62 63 64

74

PP112 - Reform för revolution (s.19) 1 Jag tycker att programkommitténs förslag till ”Socialistisk strategi” på många sätt är bra. Men anser samtidigt att texten tonar 2 ner att kampen för reformer är ett led i vår kamp för en grundläggande revolutionär samhällsomvandling. Detta är en 3 otroligt viktig insikt för vårt förbund och nämns självklart även i det nya förslaget, men tyvärr mest i förbifarten. 4 5 Vidare har man också tagit bort det stycke som i det tidigare principprogrammet kritiserade och gjorde distinkt skillnad på 6 vår egen revolutionära strategi och den reformistiska strategi som socialdemokratin använt sig av. Något som i en tid då 7 socialdemokraterna backar i makt och inflytande just för att de inte vågat gå i strid med kapitalet är av yttersta vikt för oss 8 att hålla färskt i minnet för att inte gå i samma fälla själv. Progressiva reformer är bra och nödvändiga, men utan att koppla 9 dem till behovet av en grundläggande samhällsomvälvning blir risken stor för att vi aldrig på allvar utmanar kapitalets 10 intressen och därför till slut förlorar förtroendet från arbetarklassen. Socialdemokratin backar på grund av att den 11 reformistiska samförståndsanda som de förlitat sig på under decennier nu inte längre är intressant för kapitalet eftersom att 12 förhållandena i klasskampen har förskjutits till borgarklassens fördel. 13 14 För att vi ska kunna veta vad som gör oss till revolutionärer måste vi helt enkelt veta vad det är som gör socialdemokraterna 15 till reformister – därför är det av oerhörd vikt att detta skrivs med i principprogrammet. 16 17 Jag yrkar: 18 Att på s.19 stryka rad 23-41 och ersätta detta med: 19 ”Ung Vänster kämpar för ett socialistiskt, och i förlängningen klasslöst samhälle. I arbetarrörelsen har synen på hur en 20 socialistisk omvandling ska se ut fungerat som en vattendelare och positionsbestämning. Inte minst gäller det uppdelningen 21 mellan reformister och revolutionärer och den historiska uppdelningen mellan socialdemokrater och kommunister. Den 22 reformistiska strategin går ut på att stegvis begränsa kapitalismen och borgarklassens makt genom reformer inom de ramar 23 som det nuvarande samhället sätter. 24 25 Ung Vänster är ett revolutionärt ungdomsförbund. Det innebär inte att vi förkastar kampen för reformer. Ung Vänster 26 arbetar alltid för att stärka och flytta fram arbetarklassens positioner i dagens samhälle, och för att förbättra 27 arbetarungdomens konkreta levnadsvillkor. 28 29 Samtidigt inser vi att en socialistisk samhällsomvandling aldrig kan ske endast med reformer inom det kapitalistiska 30 systemets ramar. Vi strävar istället efter upprättandet av en socialistisk arbetarstat. Vår politik och all den kamp för reformer 31 som vi bedriver måste syfta till att skapa en rörelse som kan förändra själva samhällssystemet i grunden. Vår rörelse avvisar 32 sedan länge varje tanke på att en socialistisk samhällsomvandling skulle ske utan folkmajoritetens stöd, bekräftat i allmänna 33 och fria val. Vår politiska praktik och teori måste ständigt utvecklas för att kunna skapa de grundläggande 34 samhällsförändringar vi strävar efter. 35 36 Den revolutionära strategin förutsätter alltså en ständig kamp för förbättringar och kan aldrig innebära ett förkastande av 37 kampen för eller vikten av reformer. Dels för att vi genom dessa påverkar dagens samhälle och skapar värderingar som 38 påverkar oss och våra liv idag. Dels för att vi genom att beskära kapitalets makt och demokratisera även ägandet och 39 ekonomin successivt kan flytta fram våra positioner. En särskild strategisk betydelse har reformer som undandrar 40 verksamheter från kapitalets makt, förstatliganden av banker och större industrier, liksom reformer som stärker de 41 arbetandes makt och rättigheter på arbetsplatserna. Även reformer som ökar arbetarnas uttag av mervärdet är av strategisk 42 betydelse, exempel på sådana krav är sex timmars arbetsdag, och förändringar av pensionssystemet.” 43 44 Petter Engvall (Ung Vänster Helsingborg) 45 46 Programkommitténs svar på motion PP112: 47 Motionären vill byta ut en del av texten under Socialistisk strategi, vi ser egentligen inte några större skillnader mellan vår 48 text och motionärens men tycker att vår är bättre. Programkommittén menar också att motionärens brödtext i flera stycken 49 har en analys vi inte håller med om. I ett läge där Moderaterna är största parti, den borgerliga hegemonin i debatten är 50 bedövande och Socialdemokraterna är ett parti på knappt 30% tror vi att det finns viktigare saker att förhålla sig till som 51 revolutionär rörelse än just detta parti. Vi menar att det som är radikalt är att utgå från arbetarklassens villkor idag, inte att 52 diskutera positioneringen i förhållande till en försvagad rörelses strategi. Vi behöver inte socialdemokratin för att veta vilka 53 vi är. 54 55 Programkommittén yrkar: 56 Att avslå motion PP112 57 58 PP113 - Revolutionen är ingen valrörelse (s.19) 59 I både det gamla och nya förslaget finns en skrivning med om att vi inte tänker göra revolution utan folkmajoritets stöd, det 60 tycker vi är självklart. Däremot menar vi att det inte är samma sak som att bekräfta det i fria och allmän val. Socialismen 61 kommer aldrig gå att införa genom ett val till parlament, det krävs en större genomgripande förändring. Däremot kräver 62 socialismen inte bara folkmajoritetens stöd utan också folkets aktiva deltagande. 63 64 65

75

Vi yrkar: 1 Att på s.19 rad 30 stryka ”bekräftat i allmänna och fria val.” samt efter ”stöd” lägga till 2 ”deltagande” 3 4 Annika Fägerlind (Ung Vänster Kortedala-Gamlestaden-Bergsjön) och Gustav Landström (Ung Vänster Centrum-Östra) 5 6 Programkommitténs svar på motion PP113: 7 Vi tycker att det är bra och grundläggande att var och en, oavsett om man deltar på något annat sätt eller inte, ges möjlighet 8 att få sin röst räknad. 9 10 Programkommittén yrkar: 11 Att avslå motion PP113 12 13 Förbundsstyrelsens kommentar till motion PP113: 14 Förbundsstyrelsen menar att det skulle vara mycket problematiskt att stryka en formulering om att en socialistisk 15 samhällsomvandling ska bekräftas i allmänna och fria val. Motionärerna menar att det räcker att en sådan 16 samhällsomvandling har folkmajoritetens stöd och aktiva deltagande. Vi menar att det enda sätt att göra en bedömning om 17 att så skulle vara fallet är genom allmänna och fria val. Skrivningen handlar inte om att samhällsomvandlingen som sådan 18 skulle vara en valrörelse, utan om att samhällsomvandlingen ska bekräftas genom demokratiska val. Vi försvarar redan vunna 19 demokratiska fri- och rättigheter, och vill kämpa vidare för den utvidgning av demokratin som vi menar att socialismen 20 innebär. 21 22 Förbundsstyrelsen föreslår kongressen: 23 Att bifalla programkommitténs svar på motion PP113 24 25 PP114 - Alkoholen då? (s.20) 26 Ung vänster har en alkoholstadga och en drogpolitik vi ska vara stolta över. Förhoppningsvis existerar stadgan inte bara av 27 praktiska skäl, då många av våra medlemmar är under 18 år, utan har också en ideologisk grund. Ur ett historiskt perspektiv 28 har alkohol använts av överklassen för att splittra och förslöa arbetarklassen, det har varit en distraktion som hindrat oss från 29 att organisera oss och kämpa tillsammans för våra krav. Alkoholen spelar dessutom en roll i könsmaktsordningen, då alkohol 30 påverkar omdömet och sänker tröskeln för sexuella övergrepp i olika former. Eftersom vi har denna stadga och den har ett 31 ideologiskt ursprung finner jag att någon slags analys bör stå med i principprogrammet, det dokument som förklarar vår 32 ideologi och utgör grunden som vi bygger våra politiska ställningstaganden på. Det finns många rubriker där en sådan analys 33 passar in, men det är svårt att hitta ett ställe i texten där det känns självklart och som en naturlig del av texten. Kanske ett 34 enskilt stycke vore det bästa alternativet? Enbart textens flyt inte är skäl nog att inte ha med denna analys. 35 36 Jag yrkar: 37 Att på s.20 rad 2, i slutet av första stycket lägga till ”I vår ambition att organisera hela arbetarklassen ser vi också att 38 alkoholen spelar en roll i att förslava arbetarklassen och vilseleda den från dem verkliga motsättningarna. Detsamma gäller 39 andra typer av droger och det är av stor vikt att föra en restriktiv drogpolitik.” 40 41 Weidan Gong (Ung Vänster Umeå) 42 43 Programkommitténs svar på motion PP114: 44 Programkommittén håller med om att en restriktiv alkohol- och drogpolitik är viktigt. Dock tycker vi att det kan uttryckas 45 bättre i andra program eller uttalanden, till exempel det drogpolitiska uttalandet. 46 47 Programkommittén yrkar: 48 Att avslå motion PP114 49 50 PP115 - Panikmotion 23:59 (s.20) 51 Solidarisk lönepolitik – jag är mot. 52 53 Jag yrkar: 54 Att på s.20 rad 13-15 stryka ”För att arbetarklassen … central roll” 55 56 Petter Engvall (Ung Vänster Helsingborg) 57 58 Programkommitténs svar på motion PP115: 59 Det är ju helt oklart vad motionären menar med den här motionen utöver att han är mot ett motarbetande av stora 60 skillnader i villkor inom arbetarklassen. Det är inte vi, tvärtom tror vi att det är avgörande för arbetarklassens möjlighet och 61 benägenhet till solidaritet och sammanhållning. 62 63 Programkommittén yrkar: 64 Att avslå motion PP115 65

76

Förbundsstyrelsens kommentar till motion PP115: 1 Motionären vill stryka några meningar som handlar om att det är viktigt att skillnader i levnadsförhållanden motverkas inom 2 arbetarklassen, och av brödtexten förstår vi att motionären inte gillar den solidariska lönepolitiken. Förbundsstyrelsen menar 3 att en viktig förutsättning för att människor ska organisera sig tillsammans med andra, är att man upplever att man är en del 4 av ett kollektiv. För att det ska vara möjligt tror vi att det är viktigt att människor också delar en gemensam levnadssituation. 5 Exempelvis stora löneskillnader inom arbetarklassen menar vi fungerar splittrande. Vi tycker det är en viktig marxistisk insikt 6 att hur samhället ser ut också påverkar den politiska organiseringen. 7 8 När det gäller den solidariska lönepolitiken tycker vi att programkommittén har beskrivit dess historiska kontext bra i sitt 9 svar till motion PP48. Förbundsstyrelsen menar att den solidariska lönepolitiken har flera viktiga fördelar. För det första 10 innebär den solidariska lönepolitiken lika lön för lika arbete. Ett butiksbiträde ska tjäna lika mycket oavsett om hon bor i 11 Norrland eller i Skåne, och oavsett om hon arbetar på en affär som går bra eller dåligt. Den solidariska lönepolitiken har 12 också förbättrat arbetsvillkoren, eftersom den har tvingat företag att ta bort lågproduktiva, lågkvalificerade och slitsamma 13 jobb. Eftersom det är de anställda själva som genom sin fackliga organisering ställer krav på högre lön, har de också en viss 14 makt över produktivitetsutvecklingen och ökningen av arbetstakten. Modellen innebar också att lönerna mellan de olika 15 förbunden inom LO blev mer lika. En kritik som ibland framförs mot den solidariska lönepolitiken är att den innebär att 16 man inte tar ut hela det löneutrymme man hade kunnat ta ut inom högproduktiva sektorer, och att där därför bildas 17 övervinster. Förbundsstyrelsen menar att det är en problematik som man får lösa på andra sätt än genom att ta ut dessa 18 pengar direkt i lön, exempelvis via skatter. Det finns en begränsning i hur mycket man kan stärka arbetarklassens ställning 19 genom ren lönekamp. Det är möjligt att några hade kunnat få ut mer i lön i vissa enskilda branscher utan en solidarisk 20 lönepolitik, men sannolikt inte tillräckligt för att detta skulle förändra maktförhållandena mellan arbete och kapital. Inte i 21 förhållande till de vinster fackföreningsrörelsen kan göra genom att få bort lågproduktiva och lågbetalda branscher från 22 arbetsmarknaden. 23 24 Den solidariska lönepolitiken fungerar inte på samma sätt idag som när den först började praktiseras på 1950-talet, vilket 25 även det är något som programkommittén har beskrivit i sitt svar till motion PP48. Idag tar den solidariska lönepolitiken 26 främst sitt uttryck i LO-samordningen inför avtalsrörelsen. LO-samordningen innebär i praktiken att svagare fackförbund, 27 som exempelvis Hotell & Restaurang Facket eller Fastighetsanställdas förbund, får en draghjälp av de starkare förbunden i 28 förhandlingarna. 29 30 Förbundsstyrelsen menar att det är en kontraproduktiv socialistisk strategi att vara motståndare till den solidariska 31 lönepolitiken. Ur vår synvinkel är det viktigt att det finns en LO-samordning som stärker de svagare förbundens 32 förhandlingsposition, och som vi beskriver ovan tror vi att det av strategiska skäl är viktigt att arbetarklassen i bred 33 bemärkelse upplever att den delar en gemensam levnadssituation. 34 35 Förbundsstyrelsen föreslår kongressen: 36 Att bifalla programkommitténs svar på motion PP115 37 38 PP116 - Socialistisk strategi (s.20 och 23) 39 Med denna motion vill vi ändra en del skrivningar och ta bort en del skrivningar under stycket socialistisk strategi. Mycket av 40 det som står i det nuvarande förslaget är bra, men vi tycker att det är otillräckligt, inte tillräckligt klart. Vi tycker att det är 41 viktigt med en klar socialistisk strategi. Dessutom vill vi stryka meningen ”att minska spekulationskapitalets inflytande över 42 politiken, genom exempelvis internationellt överenskomna transaktionsskatter och en mer produktiv användning av 43 pensionsfonderna, är viktiga kortsiktiga reformer.” Vi tycker att det är helt orealistiska reformer, som inte kommer 44 genomföras och det är därmed onödigt att lyfta upp dem. Vi vill även ta bort meningen om att en socialistisk 45 samhällsomvandling ska ske med folkmajoritetens stöd ”bekräftat i allmänna och fria val”. Även om det är absolut korrekt 46 att vi aldrig skulle kunna införa en äkta socialism och inte skulle vilja införa socialism utan majoritetens stöd, så måste det 47 inte i alla lägen bekräftas i val till riksdag/parlament. Även om man i texten kanske menar att valen ska ske efter 48 revolutionen, så låter det som att vi måste ha val till riksdagen under revolutionen där partiet ska få majoritet osv. Även om 49 det kan vara bra för att legitimera revolutionen fullt ut i folkets ögon, så behöver det inte alltid vara nödvändigt. Folket kan 50 vilja ta makten mycket snabbare. Vi vill inte att vi ska i principprogrammet säga att revolutionen måste gå till på det sättet. 51 52 Vi vill också ta bort det sista stycket som pratar om väpnad kamp. Vi tycker att det låter missvisande. Visst vill vi ha så lite 53 blodspillan och våld som möjligt och kommer att verka för det i så hög grad som möjligt. Men vi tycker att det är att 54 överdriva att säga att man tar det för en självklarhet att revolutionen ska ske utan våld i Sverige. Dessutom kan detta stycke 55 tolkas som att bara för att vi vill undvika väpnad kamp så kommer vi vänta med att beväpna oss. Det är otroligt viktigt att 56 bryta statens våldsmonopol under en revolution och beväpna folket. Många revolutioner har visat vilken katastrof det kan 57 bli om man låter staten vara, om man låter armén och polisen vara, det tydligaste exemplet är nog Chile 1973, där man 58 drabbades av en militärkupp och blodig kontrarevolution just för att man inte beväpnade folket och lät armén vara intakt. 59 En beväpnad arbetarmilis är en av de bästa metoderna för att få så lite blodspillan som möjligt, då fler vågar gå över på 60 folkets sida utan rädsla för att bli nedskjuten. 61 62 Vi yrkar: 63 Att meningen på s.20 rad 26-28 som börjar med ”Att minska spekulationskapitalets inflytande...” stryks. 64 Att stryka stycket på s.20 rad 33-39. 65

77

Att stryka styckena på s.19 rad 23-. Och ersätta med följande: 1 ”Ung Vänster är ett revolutionärt socialistiskt ungdomsförbund. Det innebär att vi kämpar för socialismen med målet det 2 klasslösa samhället - kommunismen. Vi använder marxismen för att analysera samhällsutvecklingen, den nuvarande 3 situationen och relationen mellan klasserna. Utifrån detta kan vi utforma en politik som knyter ihop de objektiva 4 förutsättningarna för kapitalismens störtande med de omedelbara dagliga behoven för klassen och koppla detta till kampen 5 för socialismen. 6 7 De materiella förutsättningarna för kapitalismens avskaffande har sedan länge varit mogna. Kapitalismens spridning över 8 jordklotet har svept bort alla förkapitalistiska produktionsförhållanden och satt arbetare runt hela jorden i relation med 9 varandra genom den internationella kapitalistiska marknaden och den internationella arbetsdelningen och varuutbytet. Det 10 betyder att vår kamp måste vara internationell till sin natur. Arbetarklassen kan inte inordna sig inom nationalstaternas snäva 11 gränser eftersom finanskapitalet inte känner någon nationalitet, profit har ingen nationstillhörighet. Ung Vänster ställer sig 12 därför på internationalismens grund och kommer villkorslöst försvara alla revolutionära landvinningar för den 13 internationella arbetarklassen. 14 15 I arbetarrörelsen har synen på hur en socialistisk omvandling ska se ut fungerat som en vattendelare och 16 positionsbestämning. Inte minst gäller det uppdelningen mellan reformister och revolutionärer och den historiska 17 uppdelningen mellan socialdemokrater och kommunister. Den reformistiska strategin går ut på att stegvis begränsa 18 kapitalismen och borgarklassens makt genom reformer inom de ramar som det nuvarande samhället sätter. Ung Vänster 19 utgår från marxismen och inser att en socialistisk samhällsomvandling aldrig kan ske endast med reformer inom det 20 kapitalistiska systemets ramar. 21 22 Vår politik syftar till att förändra själva samhällsystemet i grunden. För oss är upphävandet av den borgerliga 23 privategendomen och arbetarklassens gripande av den politiska makten en nödvändig del av det socialistiska programmet 24 och utvecklingen mot kommunismen. Arbetarklassens erövrade av makten förverkligad i arbetarstaten genom den 25 demokratiska socialismen, kommer att lägga grunden för en samhällsutveckling där staten sakta kommer att få en allt mindre 26 roll. Till sist kommer den att dö ut eftersom den inte längre fyller en historisk funktion som klassmakt. 27 28 Arbetarklassens historiska erfarenheter har visat att samhället sedan länge är moget för en övergång till socialismen. Men 29 historien har samtidigt påbjudit många erfarenheter som smärtsamt visat att denna övergång inte går av sig själv och att alla 30 försök till att avskaffa det kapitalistiska borgerliga samhället måste ske under ledning av ett revolutionärt marxistiskt parti 31 med ett socialistiskt program. Oktoberrevolutionen seger i Ryssland 1917 är ett tydligt bevis på detta. Tyvärr finns det 32 många exempel allt sedan Pariskommunen till de revolutionära situationerna i Europa på slutet av sextiotalet och 33 revolutionen i Iran 1979, på hur det går när arbetarklassens organisationer sviker i kampen och dess ledning inte förmår att 34 förverkliga det socialistiska programmet. 35 36 Den här ställer nya krav på vänstern. Det går inte längre att hålla sig inom ramen för kapitalismen, reformismens 37 ekonomiska grundvalar är sedan länge borta. Vi behöver utveckla ett program som sätter socialismens som ett reellt mål. 38 För oss är det inte något som kanske infaller ”som en skänk från ovan” för våra barnbarnsbarn i en avlägsen framtid. 39 Kapitalismens återkommande kriser, reformismens död och borgerlighetens oförmåga att lösa dessa kriser pekar på 40 nödvändigheten av socialismen. De objektiva förhållandena är sedan länge mogna, nu gäller att vi börjar bygga en politik 41 och ett program som utgår från arbetarnas och ungdomens behov, men som leder till konfrontation med borgarna och 42 kapitalet. 43 44 Den revolutionära strategin förutsätter en ständig kamp för förbättringar, även kortsiktiga och tillfälliga. Vi förkastar inte 45 reformer men de kan inte ses som ett mål i sig. En särskild strategisk betydelse har reformer som undandrar verksamheter 46 från kapitalets makt, liksom reformer som stärker de arbetandes makt och rättigheter på arbetsplatserna. Även reformer som 47 ökar arbetarnas uttag av mervärdet är av strategisk betydelse, exempel på sådana krav är sex timmars arbetsdag, 48 förstatliganden av banker och större industrier, liksom reformer som stärker de arbetandes makt och rättigheter på 49 arbetsplatserna. Andra viktiga reformer är sådana som ökar arbetarklassens styrka genom att stärka dess självständighet och 50 sammanhållning. 51 52 Ung Vänster kämpar för ett förstatligande av storföretagen och bankerna under facklig kontroll för att bryta kapitalets makt. 53 Det finns ständigt ett behov av att utveckla serier av krav som utgår från dagsbehoven för arbetare, ungdomar och studenter 54 men som samtidigt skapar en bro mellan dessa dagskrav och vårt programs socialistiska mål. Politiken måste anpassas till 55 programmets mål och inte tvärtom. Samtidigt vet vi att reformer inte kommer kunna genomföras utan kamp. I denna kamp 56 kan stödet för vårt politiska alternativ skapas, samtidigt som arbetarklassens kampvana, självförtroende och sammanhållning 57 stärks. Krav som inte kan åstadkommas inom det rådande systemets ramar, så kallade systembrytande krav, kan öka 58 medvetenheten om kapitalismens begränsningar. Dessa systembrytande krav måste utgå från de nuvarande förhållandena, 59 medvetenheten bland breda skikt av arbetarklassen men samtidigt leda fram till frågan om arbetarklassens maktövertagande. 60 Kampen för reformer är viktig men i slutändan vet vi att det är arbetarklassens kamp och styrka som är avgörande. Vi 61 kommer inte kunna reformera bort kapitalismen. Men kampen för reformer fyller syftet av att stärka klassen, skjuta fram 62 dess positioner för att förbereda brytandet av kapitalismen och gripandet av den politiska och ekonomiska makten. Detta är 63 huvudmålen i vårt program.” 64 Att lägga till följande stycken på s.20 rad 3 (mellan stycket som slutar på rad 2 och stycket som börjar på rad 4): 65

78

”Ung Vänster kommer att utvecklas som organisation genom vårt deltagande i kampen. Vi får inte fastna i att bara utföra 1 agitation och propaganda utan det är av stor vikt att vi aktivt deltar i arbetarklassens kamp genom att stödja såväl 2 revolutioner i andra länder, men också utbrott av lokal kamp. Ung Vänsters roll är att bygga upp vår organisation, knyta till 3 oss arbetare och ungdomar, skola dem i marxismens idéer och bygga en kader som kan visa vägen framåt för kampen mot 4 den borgerliga staten och den kapitalistiska ekonomin.” 5 6 Ylva Vinberg och Petra Edlund (Ung Vänster Backa-Lundby), Albin Bergström (Ung Vänster Majorna), John Lyshag (Ung Vänster 7 Centrum-Östra) och Alexander Regander (Ung Vänster Kortedala-Gamlestan-Bergsjön) 8 9 Programkommitténs svar på motion PP116: 10 Motionärerna vill ersätta delar av texten under stycket Socialistisk strategi, riktigt vilka delar som ska ersättas är oklart, med 11 en längre och betydligt pratigare text. Vi ser flera problem med det. Den föreslagna texten är betydligt mindre relevant för 12 vår organisation idag än vårt förslag. Den tycks ha ambitionen att fungera som något slags historisk översikt men missar 13 målet i sin ensidighet. Med motionärernas förslag tappar vi bort viktiga skrivningar kring de rasifierade gruppernas roll, 14 ideologins betydelse och arbetarklassens sammanhållning. Vi kan inte se att dessa för vår tid viktiga insikter ersätts med 15 något som är användbart för en revolutionär rörelse eller den reellt existerande arbetarklassen idag. Vidare har vi 16 invändningar mot språkbruket i motionärernas text och kan inte ställa oss bakom deterministiska uttalanden om vad som 17 kommer att komma. 18 19 Motionärerna vill också stryka de skrivningar vi har om att bekräfta samhällsomvandling i fria val och om våld som politisk 20 metod. Detta tycker vi är allvarligt. Insikten om att socialism inte kan skapas med våld eller utan stöd av folket har varit och 21 är helt avgörande för vår rörelse. Motionärernas resonemang i frågan uppfattar vi inte bara som verklighetsfrånvända utan 22 också som problematiska i det att de innebär att avgörande skrivningar om våld som något problematiskt som ej bör 23 romantiseras försvinner. 24 25 Programkommittén yrkar: 26 Att avslå motion PP116 27 28 PP117 - Motion angående kapitlet feministisk strategi - Vi storstädar vår feministiska strategi (s.20-22) 29 Till att börja med vill vi förändra strukturen på kapitlet ”Feministisk strategi”. 30 31 Vi menar att texten med våra ändringar blir mer sammanhängande och lättläst. Den börjar med en övergripande bild av vad 32 vi vill göra, för att därefter gå in mer på detaljer. Stycken som är relaterade till varandra förs ihop på ett logiskt sätt. Vi flyttar 33 ut ett stycke som ger ett feministiskt perspektiv på vårt internationella solidaritetsarbete till kapitlet om internationell 34 solidaritet. Vi förändrar också en del formuleringar, och lägger i vissa fall till ny text, i de fall där vi anser att beskrivningen i 35 ursprungsförslaget helt enkelt inte stämmer eller fokuserar på fel sak. Slutligen vill vi också föra in avslutningen från kapitlet 36 om feministisk strategi i det nuvarande principprogrammet, helt enkelt för att det är en bra avslutning som sammanfattar 37 kapitlet på ett lämpligt sätt. 38 39 För att det ska bli så tydligt som möjligt kommer vi att förklara syftet med de att-satser som inte talar för sig själva, en i 40 taget. 41 42 Vi vill till att börja med stryka underrubrikerna då de känns som en konstruerad uppdelning som inte fyller något egentligt 43 syfte, särskilt inte i och med vår omstrukturering av kapitlet, då det med våra förändringar kommer att få ett nog tydligt 44 upplägg ändå. I förslaget som det ser ut nu, ser vi över huvud taget inte att rubrikerna uteslutande behandlar det de borde 45 med tanke på vad de heter. 46 47 Vi vill på sid 20 rad 50-51 stryka några ord om kvinnors deltidsarbete, inte för att vi inte tycker att vi ska ha en åsikt om det, 48 utan för att det redan avhandlats i meningen innan. 49 50 När det gäller slutet av kapitlets första stycke, anser vi att man i förslaget till principprogram kan få uppfattningen att 51 exempelvis en delad föräldraförsäkring är en reform som i sig skulle påverka maktrelationen mellan män och kvinnor mer än 52 en arbetstidsförkortning, vilket helt enkelt inte stämmer. Till exempel har försök visat att med en arbetstidsförkortning tar 53 männen i hushållet generellt ett större ansvar för det obetalda hemarbetet än tidigare medan kvinnorna i större utsträckning 54 ägnar tiden åt sina egna intressen. Vi menar därför att det vore rimligare att helt enkelt nämna alla de krav som tas upp i 55 förslaget som viktiga reformer för att bryta arbetsdelningen mellan könen. Det handlar inte bara, som det antyds i förslaget, 56 om att stärka kvinnors position på arbetsmarknaden, utan om att i stort bryta den arbetsdelning mellan könen som är en del 57 av grunden till könsmaktsordningens fortlevnad. 58 59 Sedan kommer vi till stycket om den offentliga sektorn. I programkommitténs förslag skriver man att kvinnors 60 självständighet hotas när samhället frånsäger sig ansvaret för omsorgsarbetet. Det är helt riktigt, men lite luddigt och vi 61 tycker att man kan tala klarspråk – det är när de privata vinstintressena sätts före folkets intressen, som kvinnorna riskerar 62 att förlora en del av den självständighet man vunnit under välfärdssamhällets uppbyggnad. Vi tycker att det är viktigt att 63 försvara välfärdssystemet, men vi vill inte heller dölja att det också har sina brister. 64 Kapitlets tredje stycke handlar om kvinnans rätt till sin egen kropp. Där vill vi ändra ”Synen…” till ”Samhällets 65

79

objektifierande syn…”, för att tala om att det inte bara är någon syn i allmänhet som svävar runt i tomma intet. 1 2 Vi menar vidare att Ung Vänster inte per automatik är emot alla förslag som splittrar gruppen kvinnor. Vi menar till exempel 3 att socialistiska reformer, som förstatligandet av banker, som ställer grupper av kvinnor emot varandra över klassgränserna 4 kan vara väldigt bra. 5 6 Det är viktigt att vi är tydliga med att vi inte anser att reformer på ett individuellt plan fungerar. För att krossa ett strukturellt 7 förtryck krävs gemensam kamp och generella lösningar. Till exempel anser vi att dagis är något bra, medan bidrag så 8 överklassen kan skaffa privata barnflickor inte är det. 9 10 På sid 21 rad 25 skriver man, i förslaget till principprogram, att vi befinner oss i en tid av systemskifte och feministiska 11 bakslag. Att de företeelser som man senare nämner, exempelvis ökande kvinnomisshandel, kan beskrivas som feministiska 12 bakslag är vi helt med på. Att däremot beskriva det som ett systemskifte är i kontexten lite märkligt. Könsmaktsordningen 13 och därigenom mäns våld mot kvinnor har funnits hemskt länge och att mäns våld mot kvinnor ökar och minskar i 14 omfattning inom dess ramar innebär inte att något system förändrats. Det systemskifte som är värt att tala om i 15 sammanhanget har redan behandlats tidigare i kapitlet, och det handlar om borgerlighetens attacker på de gemensamma 16 välfärdssystemen. 17 18 Vi tycker generellt att det är viktigare att skriva om vad som försiggår i verkligheten än i den politiska debatten, och vill 19 därför byta ut ”det politiska läget” mot just ”verkligheten”. 20 Slutligen får vi i sista meningen i kapitlets femte stycke, intrycket av att frågor om våld mot kvinnor har lika låg politisk 21 tyngd som frågor om fördelning av hemarbetet, vilket inte riktigt stämmer. Dessa frågor förekommer, om än ofta helt utan 22 könsmaktsanalys, i viss utsträckning i den offentliga debatten. 23 24 Vi yrkar: 25 Att på s.20 och s.21 stryka underrubrikerna ”Brytandet av könsmaktsordningen” och ”Kampen om makten” 26 Att på s.20 rad 44 lägga till ”bland annat” mellan ”Det handlar...” och ”om alla” 27 Att på s.20 rad 50-51 stryka ”arbetar oftare deltid, frivillig eller ofrivillig” 28 Att på s.20 rad 51-55 ändra texten som börjar ”Mot bakgrund...” och slutar ”...på arbetsmarknaden” till ”Därför är några av 29 de viktiga reformer som krävs för att bryta arbetsdelningen mellan könen till exempel lagstadgad rätt till heltid, en stark 30 jämställdhetslagstiftning, en delad föräldraförsäkring och en arbetstidsförkortning med bibehållen lön.” 31 Att på s.21 rad 5-7 ändra meningen som börjar ”När samhället...” så att den lyder ”När det offentliga samhället säljer ut sitt 32 ansvar på allt fler områden och omsorgen om barn, gamla och sjuka åter läggs på familjen och den enskilde, hotas kvinnors 33 självständighet. Även om vi ser brister i välfärdssystemen är det viktigt att försvara dem mot de attacker de idag utsätts för.” 34 Att på s.21 rad 9 ersätta ordet ”Synen” med ”Samhällets objektifierande syn...” 35 Att på s.21 rad 45-51 flytta stycket och sätta in det på s.21 rad 11 mellan ”...våldet.” och ”Mot bakgrund...” 36 Att på s.21 rad 19 stryka ”splittrar gruppen kvinnor eller” 37 Att på s.21 rad 23 lägga till texten ”Individuella reformer kan aldrig lösa strukturella problem, utan tjänar istället till att 38 söndra kollektivet och underminera grunden för organisering. Eftersom könsmaktsordningen påverkar alla kvinnor måste 39 den krossas genom kollektiva lösningar.” efter ”det politiska subjektet.” 40 Att på s.21 rad 25 stryka ”nu” och ”systemskifte och” 41 Att på s.21 rad 26-27 stryka ”det politiska läget” och ersätta med ”verkligheten” 42 Att på s.21 rad 29-30 ersätta texten ”Fördelning av hemarbete […] sexualitet och ohälsa.” med ”Fördelning av hemarbete 43 och ansvar för barn saknar idag politisk tyngd, liksom i hög utsträckning även frågor om våld, sexualitet och ohälsa.” 44 Att på s.21 rad 16-30 flytta styckena och sätta in dem på s.20, direkt under rubriken ”Feministisk strategi” 45 Att på s.22 rad 5 ändra första meningen till ”Vårt feministiska arbete är en viktig del av den internationella solidariteten.” 46 Att på s.22 rad 5-9 flytta stycket till s.17, mellan tredje och fjärde stycket under rubriken ”Internationell solidaritet” 47 Att på s.22 lägga till ett nytt stycke sist under rubriken ”Feministisk strategi” som lyder ”En kamp mot könsmaktsordningen 48 kräver en medveten, organiserad feministisk rörelse. En medvetenhet om att kampen måste föras på många olika plan och 49 att ett feministiskt perspektiv behöver genomgripa alla politiska frågor.” 50 51 Mattias Morén (Ung Vänster Frölunda) och Annika Fägerlind (Ung Vänster Kortedala-Gamlestan-Bergsjön) 52 53 Programkommitténs svar på motion PP117: 54 Motionärerna har gjort en ordentlig genomgång av stycket om feministisk strategi, och har flera bra förslag. Vi håller med 55 om att underrubrikerna inte riktigt svarar mot den text som finns under dem och därmed kan tas bort. Det finns också flera 56 förenklingar som kan göras, upprepningar som kan tas bort och omflyttningar som kan göras. Flera av yrkandena tycker vi 57 dock inte tillför så mycket, och en del håller vi inte med om, se exv svar på PP120. 58 59 Programkommittén yrkar: 60 Att bifalla motionen PP117:s första att-sats 61 Att avslå motionen PP117:s andra att-sats 62 Att bifalla motionen PP117:s tredje att-sats 63 Att bifalla motionen PP117:s fjärde att-sats 64 Att avslå motionen PP117:s femte att-sats 65

80

Att avslå motionen PP117:s sjätte att-sats 1 Att avslå motionen PP117:s sjunde att-sats 2 Att avslå motionen PP117:s åttonde att-sats 3 Att avslå motionen PP117:s nionde att-sats 4 Att avslå motionen PP117:s tionde att-sats 5 Att avslå motionen PP117:s elfte att-sats 6 Att avslå motionen PP117:s tolfte att-sats 7 Att bifalla motionen PP117:s trettonde att-sats 8 Att bifalla motionen PP117:s fjortonde att-sats 9 Att bifalla motionen PP117:s femtonde att-sats 10 Att avslå motionen PP117:s sextonde att-sats 11 12 PP118 - Brytandet av könsmaktsordningen (s.20-21) 13 Vi har skrivit en motion för att ersätta hela stycket under ”Brytandet av Könsmaktsordningen” förutom att vi tar med de två 14 första meningarna. Detta för att vi inte tycker att stycket ”Brytandet av Könsmaktsordningen” ger en förklaring till hur vi 15 ska bryta könsmaktsordningen. Den pratar om lite olika viktiga frågor, men ger ingen klar strategi kring hur vi ska avskaffa 16 kvinnoförtrycket, vilket ju väl är meningen med stycket? 17 18 Jag yrkar: 19 Att stryka stycket på s.20, rad 44-55 och s.21 rad 1-13 under ”Brytandet av könsmaktsordningen” och ersätta det med 20 följande text: 21 ”Kvinnoförtrycket finns på alla nivåer i samhället. Det handlar om alla de frågor som rör kvinnors rätt till försörjning, ett 22 självständigt liv och rätten till sin egen kropp och sexualitet. För att bryta könsmaktsordningen krävs en grundläggande 23 förändring av samhället. Den grad av jämställdhet vi har idag är kopplad till kvinnors intågande på arenan för det produktiva 24 arbetet. Mycket av det reproduktiva arbetet har därmed kommit att bli samhälleligt, särskilt i länder som Sverige där 25 arbetarrörelsen lyckats kämpa sig till en stor offentlig sektor. Häri ligger också ett svar till upplösandet av 26 könsmaktsordningen. För att kvinnoförtrycket ska kunna avskaffas så måste det reproduktiva arbetet socialiseras, bli 27 samhälleligt. Trots att mycket uppnåtts så kommer detta aldrig fullt ut hända så länge vi har kapitalism. Kvinnor är 28 fortfarande de som jobbar mest deltid, som har de sämst betalda jobben, som har störst chans att bli arbetslösa och som 29 främst jobbar inom de yrken som inte producerar något mervärde, vilket gör att deras arbete ses som mindre värt. Detta gör 30 att kvinnor fortfarande har en underordnad ställning gentemot män. I tider då ekonomin går dåligt hotas också den 31 offentliga sektorn, genom nedskärningar läggs mer och mer ansvar på kvinnor att utföra det reproduktiva arbetet obetalt i 32 hemmen. För att kunna socialisera det reproduktiva arbetet, så måste vi ha en nationaliserad, planerad ekonomi. En 33 förutsättning för könsmaktsordningens upplösande är därför socialism. Därför kommer det vara arbetarklassens uppgift, 34 främst arbetarklassens kvinnor att krossa könsmaktsordningen och i den kampen kan inte alla kvinnor vara förenade, trots 35 att könsmaktsordningen drabbar alla kvinnor ur alla klasser. Detta är också vad vi sett under det senaste århundradet, att det 36 främst varit arbetarklassens kamp, främst arbetarklassens kvinnors kamp som gett reformer för kvinnor. Rösträtt fick vi till 37 exempelvis i Sverige genom arbetarkamp och hot om revolution åren 1917-1919. Att en förutsättning för kvinnoförtryckets 38 avskaffande är socialism innebär inte att vi ska vänta tills revolutionen kommer med att kämpa för reformer idag. Men det 39 handlar om en insikt om att kampen för reformer idag måste kopplas samman med ett störtande av kapitalismen. Strategiskt 40 viktiga krav att kämpa för är en utbyggd offentlig sektor, nej till alla nedskärningar, arbetstidsförkortning med bibehållen 41 lön, lagstadgad rätt till heltid, delad föräldraförsäkring, stark jämställdhetslagstiftning och höjd lön för de som jobbar inom 42 offentlig sektor.” 43 44 Ylva Vinberg och Petra Edlund (Ung Vänster Backa-Lundby), Albin Bergström (Ung Vänster Majorna), John Lyshag (Ung Vänster 45 Centrum-Östra) och Alexander Regander (Ung Vänster Kortedala-Gamlestan-Bergsjön) 46 47 Programkommitténs svar på motion PP118: 48 Motionärerna vill ersätta stycket brytandet av könsmaktsordningen med en analys av könsmaktsordningen som vår rörelse 49 lämnade bakom sig i samband med att vi blev feminister. Motionärernas analys är förenklad och ensidig. Den hävdar en 50 historiebeskrivning som blir felaktig i det att den lyfter fram kvinnors förhållande till produktionen som det enda avgörande 51 för kvinnors jämlikhet med män. Man utesluter till exempel hela den avgörande del av den feministiska kampen som 60- och 52 70-talets kvinnorörelse bidrog med genom sitt fokus på sexualitet, våld och familjeliv. Vidare bygger motionärernas analys på 53 en uppdelning av produktivt och reproduktivt arbete som är problematiskt om man vill förstå kvinnoförtrycket. Vi kan inte 54 se annat än att en sådan här analys skulle undergräva våra möjligheter att agera som feministiskt förbund. 55 56 Programkommittén yrkar: 57 Att avslå motion PP118 58 59 PP119 - Kommatering mot könsmaktsordningen! (s.21) 60 I första stycket på sidan 21 behöver kommateringen, tycker jag, kompletteras. 61 62 Vi yrkar: 63 Att i meningen s.21 rad 3-5 lägga till ett kommatecken mellan ”nedmonteras” och ”riskerar”, så meningen lyder: ”Det 64 systemskifte vi ser nu, då det generella välfärdssystemet grundat på den enskildes rättigheter och skyldigheter nedmonteras, 65

81

riskerar att pressa tillbaka kvinnors positioner” 1 2 Maria Berglund, Sandor Andersson och Anjelica Olovsson (Ung Vänster Östersund) 3 4 Programkommitténs svar på motion PP119: 5 Programmet kommer att genomgå en språklig granskning innan tryckning. 6 7 Programkommittén yrkar: 8 Att anse motion PP119 besvarad 9 10 PP120 - Kampen om makten – Systerskap och mäns fördelar av könsmaktsordningen (s.21-22) 11 Frågan om systerskap är en viktig fråga. I hur stor utsträckning kan vi ena alla kvinnor, från alla klasser, i gemensam kamp? 12 Visst håller vi alla (förhoppningsvis) med varandra om att kvinnoförtrycket är något som drabbar alla kvinnor, även om det 13 inte drabbar alla på exakt samma sätt, så är det ändå något som skär igenom klasserna. Samtidigt håller vi nog alla med 14 varandra om att vi inte alla kan enas kring hur vi ska bekämpa kvinnoförtrycket och slutligen avskaffa det. Vi tror att man 15 måste vara konkret när det gäller denna fråga. Det är bara att kolla på de frågor vi vill driva idag; delad föräldraförsäkring, 16 arbetstidsförkortning, en satsning på den offentliga sektorn, lagstadgad rätt till heltid. Vilka krav kan vi driva ihop med 17 borgerliga kvinnor? Vilka krav stödjer de? Inga. De flesta krav vi vill driva går emot deras klassintresse och är nått de 18 förlorar på, inte vinner på. Deras sätt att lösa problem som de stöter på är helt annorlunda. Även sexualiserat våld är något 19 de förmodligen vill hantera på annat sätt än oss. Det var länge sen borgerliga kvinnor var det minsta progressiva. Det var 20 längesen kvinnor från borgarklassen gick ut på gatan och kämpade för rösträtt. Även om deras dåvarande kamp var 21 progressiv så var det inte den som gav rösträtt. Det finns bara en klass som kan leda kampen mot ett nytt samhälle, som kan 22 kontrollera hela produktionen, strejka och få den att stanna upp helt. Det är arbetarklassen. Inte någon annan klass eller 23 grupp i samhället, bönder, kvinnor, studenter, rasifierade grupper eller homosexuella har den makten. Visst kan 24 studentrörelser, kvinnokamp, rasifierade gruppers kamp, homo-bi och transpersoners kamp, bondeuppror tjäna som 25 inspiration till arbetarklassen. Många revolutioner har börjat med studentrevolter, bondeuppror eller kvinnokamp. Under 26 revolutioner spelar också dessa grupper, särskilt kvinnor ofta en ledande roll. Men det är bara arbetarklassen som kan leda 27 kampen mot socialism, på grund av deras ställning i produktionen. När Marx pratade om socialism och kommunism pratade 28 han inte om att det bara skulle innebära en frigörelse för arbetarklassen, utan för alla förtryckta i samhället. Att 29 arbetarklassen skulle införa ett system som skulle bryta ner alla förtryck. Vi tror att det är viktigt att inte ge några illusioner 30 om att vi ska kunna kämpa för könsmaktsordningens avskaffande tillsammans med de borgerliga kvinnorna. Utan att det är 31 genom arbetarrörelsen som vi ska organisera kvinnor och män för ett avskaffande inte bara av klassförtrycket och 32 könsmaktsordningen utan alla förtryck. Dessutom så tror vi att man inte ska spela för mycket på detta med att män kommer 33 förlora på könsmaktsordningens avskaffande. Visst kommer de förlora socialt utrymme och relativ makt, men med tanke på 34 hur mycket de kommer vinna så tror vi inte att det är en jättesvår uppgift att få män med i kampen mot kvinnoförtryck. 35 Visst har män historiskt sätt ofta satt sig emot kvinnors organisering och varit motvilliga till att ta upp feministiska frågor. 36 Men historien visar också på att det gått att få med dem! Det som mest förändrar inte bara mäns syn på kvinnor, utan även 37 svenskars syn på invandrare osv. till det bättre är gemensam kamp. Klasskamp. Det var ökad klasskamp i början av 1900-38 talet, där män såg kvinnor gå ut och kämpa och ofta vara mer ihärdiga i kampen än männen som fick männen att göra upp 39 med synen att kvinnor inte borde organiseras. Varje revolution kan man se att förhållandet mellan män och kvinnor 40 förändras enormt, inte bara mäns syn på kvinnor utan även kvinnors syn på dem själva. Det kan vi se i Egypten idag. 41 Revolution och klasskamp får arbetarklassen att inse styrkan av att stå enade. Därför tror vi helt enkelt att även om män 42 kommer förlora relativ makt och socialt utrymme så är det ändå ingenting jämfört med det de kommer att vinna på att en 43 enad arbetarklass flyttar fram sina positioner. 44 45 Vi yrkar: 46 Att på s.21 under rubriken ”Kampen om makten” stryka rad 18-20 och ersätta med följande text: 47 ”Vi avvisar strategier och krav, som även om de framförs med feministisk retorik, syftar till ett ökat utrymme för en 48 minoritet kvinnor på majoriteten av kvinnors bekostnad.” 49 Att på s.22 stryka rad 1-3 och ersätta med följande text: ”Kring vissa frågor kan kvinnor från alla klasser vara allierade i 50 kampen mot kvinnoförtrycket, samtidigt kan vi se att kring många frågor kan vi inte ena alla kvinnor. Då förutsättningen för 51 kvinnoförtryckets avskaffande är socialism, kommer vi inte kunna vara allierade med överklassens kvinnor i de flesta fall.” 52 Att på s.22 stryka rad 11-13 och ersätta med följande text: ”Trots att kvinnor inte kan föra en helt självständig kamp, utan 53 behöver män som allierade, så är det viktigt att kvinnor får sätta dagordningen för den feministiska kampen. En utvidgning 54 av kvinnors sociala utrymme kommer att innebära ett inskränkt socialt utrymme för män.” 55 Att på s.22 stryka rad 17-18 56 Att på s.22 ändra meningen på rad 21-22 till: ”Men det är inget jämfört med det de kommer att vinna på att en enad 57 arbetarklass flyttar fram sina positioner.” 58 59 Ylva Vinberg och Petra Edlund (Ung Vänster Backa-Lundby), Albin Bergström (Ung Vänster Majorna), John Lyshag (Ung Vänster 60 Centrum-Östra) och Alexander Regander (Ung Vänster Kortedala-Gamlestan-Bergsjön) 61 62 Programkommitténs svar på motion PP120: 63 Motionärernas yrkanden under stycket feministisk strategi tycker vi sätter mer fokus på klass än kön och står för en syn som 64 programkommittén inte delar. Angående den första attsatsen så tar motionärerna bort vad vi anser vara viktiga skrivningar 65

82

om kvinnor som politiskt subjekt. Programkommittén menar att kvinnoförtrycket inte på något sätt är sekundärt till något 1 annat förtryck, feminismens politiska subjekt är kvinnor, kvinnor är inte en grupp att jämföras med till exempel bönder eller 2 studenter. Detsamma gäller den fjärde att-satsen om att stryka att den feministiska kampen ibland kan medföra 3 förändringar som kan vara både till för- och till nackdel för arbetarklassen som helhet. 4 5 Vi håller inte heller med om en del av exemplifieringarna som görs i brödtexten, t ex tror vi att delad föräldraförsäkring är 6 en fråga som det går att bygga breda allianser kring. I nuläget är stödet för delad föräldraförsäkring inte särskilt stort bland 7 någon grupp kvinnor, särskilt inte bland LO-kvinnor. 8 9 Programkommittén yrkar: 10 Att avslå motion PP120 11 12 PP121 - Strategi, inte moral (s.20) 13 Synen på fysiskt våld och väpnad kamp i förslaget till principprogram är alltför förenklande. 14 Den beskriver våld som en sista utväg, som något som alltid är fel i sig självt även om det ibland kan försvaras. Vi vet att det 15 borgerliga samhällets lag inte är vår lag, och bör istället för att moralisera vara på det klara med att fysiskt våld är en fråga 16 om strategi. Runt om i världen är det de härskande, inte de förtrycka som använder sig av fysiskt våld när folket organiserar 17 sig. Arbetarklassens våldsanvändning är en reaktion på och ett försvar mot överhetens repression. I Sverige, där 18 styrkeförhållandena är annorlunda möts vi inte lika ofta av fysiskt våld, men borgerlighetens möjlighet at använda sig av det 19 ligger dock latent – därför behöver vi heller inte använda oss det. 20 21 Vi yrkar: 22 Att på s.20 i förslaget till principprogram ersätta rad 33-39 med ”I ett samhälle där klassindelningar råder är det alltid den 23 härskande klassens lagar som tillämpas. Den socialistiska kampen möter och kommer att möta motstånd av borgerligheten. 24 Motståndet ser olika ut i olika delar av världen beroende på klassmotsättningarnas art. På vissa håll har borgerligheten valt 25 att slå tillbaka arbetarklassens kamp med fysiskt våld, detta är dock i regel inte fallet i Sverige. Men även vårt samhälle har en 26 beredskap för en omfattande våldsanvändning mot krafter som hotar den rådande ordningen. Vår inställning till fysiskt våld 27 och väpnad kamp är inte en fråga om moral utan en fråga om vilka valmöjligheter styrkeförhållandena i kampen ställer oss 28 inför. Dock kan vi idag i Sverige konstatera att fysiskt våld som kampmetod ofta är kontraproduktivt, medan däremot 29 passivt och ekonomiskt våld som blockader och strejker ofta är strategiskt rät.” 30 31 Mazdak Farrokhzad (Ung Vänster Frölunda), Annika Fägerlind (Ung Vänster Kortedala-Gamlestan-Bergsjön) och Gustav Landström (Ung 32 Vänster Centrum-Östra) 33 34 Programkommitténs svar på motion PP121: 35 Motionärerna vill stryka viktiga skrivningar om hur Ung Vänster ser på våld som politisk metod. Programkommittén anser 36 att det vore olyckligt. Motionärernas analys är oansvarig och ger uttryck för en oerhört grund förståelse av våld och vad det 37 gör med den människa eller rörelse som utövar det. Vi ställer oss frågande till på vilka grunder man vill stryka skrivningar 38 om att väpnad kamp inte är något som bör romantiseras eller att en socialistisk samhällsomvandling i Sverige som det ser ut 39 idag självklart ska ske på fredlig väg. 40 41 Programkommittén yrkar: 42 Att avslå motion PP121 43 44 PP122 - Problematisera systerskapet (s.22) 45 Vi tycker att skrivningen om systerskap i förslaget inte är tillräckligt kritisk. Självklart finns det en poäng med systerskap men 46 problematiseringen av det är viktigt för att inte tappa greppet om vilka vi kämpar för. Vi tjänar inte på samma sak. En 47 kvinna ur arbetarklassen tjänar inte på samma reformer som en överklasskvinna, därför måste vi i samband med skrivningen 48 om systerskap också belysa denna skillnaden mer, och föra in en längre problematiserande text än vad programkommitten 49 föreslår. 50 51 Vi yrkar: 52 Att på s.22 rad 2 ersätta meningen som börjar med ”Samtidigt ser vi…” med följande text: 53 ”Samtidigt kan olika grupper av kvinnor ha olika och ibland motstående intressen. Kring många politiska frågor kan vi, och 54 vill vi, inte ena alla kvinnor. Faktorer som klass, etnicitet och sexualitet spelar stor roll för hur mycket man vinner eller 55 förlorar på vissa förslag och prioriteringar, därför är t ex klassamarbeten för feministiska frågor sällan önskvärt.” 56 57 Minna Skans (Ung Vänster Malmö) och Linn Fristedt (Ung Vänster Landskrona) 58 59 Programkommitténs svar på motion PP122: 60 Motionen besvaras under PP123. 61 62 PP123 - Jag och storföretagarens dotter (s.22) 63 I den feministiska strategidelen, under stycket Kampen om makten, skrivs det en del om synen på systerskap. De 64 problematiserande skrivningar som funnits med tidigare har kraftigt tonats ned, och är i förslaget nästintill obefintliga. 65

83

1 Man skriver att bakom vissa politiska frågor kan vi inte ena alla frågor, jag menar att det är något vi varken kan eller vill göra 2 kring de mesta av de krav vi driver. Vi kan gå ihop när det gäller vissa få frågor, där vi inte har motstridiga intressen – om 3 man kollar på några av de absolut viktigaste feministiska krav vi driver, till exempel 6 h arbetsdag med bibehållen lön och en 4 utbyggd offentlig sektor så kan man se att vi har väldigt olika intressen. Överklassens kvinnor tjänar istället på pigavdrag 5 och vårdnadsbidrag. Att prata om ”vissa frågor” tolkas som att vi ändå kan och vill gå ihop med överklasskvinnor kring rätt 6 mycket, eller rent av det mesta. Det är en syn som jag inte har någon förståelse för alls. Jag känner verkligen inte att jag har 7 något gemensamt med storföretagarens dotter eller hemmafrun som använder RUT-avdrag. Min solidaritet kommer alltid att 8 ligga hos den egna klassen, och i den här frågan i synnerhet hos kvinnorna i arbetarklassen. 9 10 Jag yrkar: 11 Att på s.22, rad 2-3 stryka meningen som börjar ”samtidigt ser vi..” och ersätta med följande: ”Samtidigt så ser vi att bakom 12 de allra flesta frågor kan vi inte, och vill inte, ena alla kvinnor.” 13 14 Thisbe Stadler (Ung Vänster Skåne) 15 16 Programkommitténs svar på PP122 och PP123: 17 Vi håller med motionärerna till PP122 om att det är viktigt att inte tappa greppet om vilka vi kämpar för, just därför vill vi 18 avslå motionen. Som feministiskt förbund kämpar vi för kvinnor. Med vår analys av könsmaktsordningen menar vi att 19 gruppen män är överordnad gruppen kvinnor, inte arbetarklasskvinnor eller rasifierade kvinnor utan kvinnor. Som 20 feministiskt och socialistiskt förbund behöver vi kunna hålla både klass och kön i huvudet samtidigt utan att göra det till ett. 21 Det gör vi i vår text. 22 23 Programkommittén yrkar: 24 Att avslå motion PP122 25 Att avslå motion PP123 26 27 Förbundsstyrelsens kommentar till motion PP120, PP122 och PP123: 28 Motionärerna i PP120 och PP122-123 vill på olika sätt förändra skrivningarna om systerskap i principprogrammet. 29 Motionärerna har det gemensamt att de menar att skrivningarna om systerskap mellan kvinnor från olika klasser bör tonas 30 ned eller tas bort. 31 32 Vår grundläggande förståelse av könsmaktsordningen som innebär att män som grupp förtrycker kvinnor som grupp ger 33 oss också en nyckel till hur könsmaktsordningen ska motverkas och i slutändan upphävas. Det är genom kvinnors 34 organisering för sina egna intressen som en framgångsrik feministisk kamp kan föras. Till skillnad från arbetarklassen, som 35 utgör en majoritet av befolkningen, är kvinnor ungefär hälften av alla människor. Att ytterligare förminska den grupp som 36 bör organiseras för feministisk kamp är ostrategiskt och helt i linje med de postmodernistiska strömningar som tyvärr blivit 37 starkare när feminismen försvagats och attackerats. Speciellt i den här tiden är det viktigt för oss som feminister att hålla 38 kvar vid en förståelse av könsmaktsordningen som innebär att den drabbar alla kvinnor, om än på olika sätt, och att alla 39 kvinnor tjänar på ett upphävande av den samma. 40 41 Motionären i PP123 tar i sin brödtext upp ett antal feministiska frågor där man menar att arbetarklasskvinnors och 42 överklasskvinnors intressen är motstridiga. Det stämmer förvisso att kvinnor ibland har motstridiga intressen – på samma 43 sätt som män och kvinnor inom arbetarklassen kan ha motstridiga intressen, och det menar vi är tydligt i förslaget till 44 principprogram. Det man dock bör förstå i analysen av könsmaktsordningen är att det inte är en struktur som enbart vilar 45 på materiella grunder. Det går inte att förstå könsmaktsordningen på samma sätt som man förstår klassförtrycket, då det är 46 en annan typ av struktur. Könsmaktsordningen handlar även om sociala relationer, möjligheten att känna sig trygg i sin 47 vardag, mäns livsutrymme på bekostnad av kvinnors livsutrymme och inte minst mäns våld mot kvinnor. Det är frågor där 48 alla kvinnor, oavsett klassbakgrund, kan och bör enas. 49 50 Se även förbundsstyrelsens kommentar på PP37. 51 52 Förbundsstyrelsen föreslår kongressen: 53 Att bifalla programkommitténs svar på motionerna PP120, PP122 och PP123 54 55 56

84

PP124 - Kampen om makten - feminism och internationalism (s.22) 1 Vi förstår helt ärligt inte riktigt vad ni vill säga med detta stycke och tycker det låter konstigt. Vi tycker också att det passar 2 bättre under internationell solidaritet. 3 4 Vi yrkar: 5 Att på s.22 stryka rad 5-9 och lägga in följande text under stycket ”Internationell solidaritet” s.17, rad 26 och att det bildar 6 ett eget stycke: ”Även kvinnokampen måste vara internationalistisk till sin karaktär. En vinst för kvinnor i andra länder är en 7 vinst för oss, likaså är en förlust för kvinnor i andra länder en förlust för oss. Kvinnoförtrycket kan aldrig försvinna helt och 8 hållet i ett land isolerat från andra, könsmaktsordingen måste avskaffas på internationell nivå för att det inte ska riskera att 9 återkomma.” 10 11 Ylva Vinberg och Petra Edlund (Ung Vänster Backa-Lundby), Albin Bergström (Ung Vänster Majorna), John Lyshag (Ung Vänster 12 Centrum-Östra) och Alexander Regander (Ung Vänster Kortedala-Gamlestan-Bergsjön) 13 14 Programkommitténs svar på motion PP124: 15 Vi tycker att stycket är bra och ger ett feministiskt perspektiv på vårt internationella arbete, vi förstår inte riktigt vad det är 16 motionärerna tycker är oklart. Däremot håller vi med om att placeringen inte är optimal, det har vi löst genom att yrka bifall 17 på PP117, fjortonde och femtonde att-satsen, på så sätt flyttas stycket till kapitlet Internationell solidaritet. 18 19 Programkommittén yrkar: 20 Att avslå motion PP124 21 22 PP125 - Socialism och kommunism! (s.22) 23 Vi har skrivit en motion för att stryka en del under det jämlika samhället och föra in andra skrivningar. Detta för att vi tycker 24 att de nuvarande skrivningarna är väldigt förvirrade. Det står att löntagarfonder ska användas för att ”stärka” de arbetandes 25 makt. I det gamla principprogrammet var löntagarfonder med som ett medel i kampen för socialism, vilket i sig var dåligt då 26 det visade sig inte fungera när det infördes av socialdemokraterna. Kapitalister kommer inte sitta och lugnt se på medan 27 arbetare långsamt äger mer och mer av deras företag. I det nuvarande förslaget till nytt principprogram står löntagarfonder 28 med i målet!! Det är inte ens ett medel, utan att mål! Vi förstår inte riktigt hur ni tänker er ett socialistiskt samhälle. Ska 29 löntagarfonder användas för att stärka de arbetandes makt? Socialismen är när de arbetande styr! 30 31 När det sedan fortsätter med ”Oavsett ägandeform behöver inflytandet på arbetsplatserna garanteras. Ett gemensamt 32 ägande är ingen garant för arbetsplatsinflytande” och längre ner ”Dagens parlamentariska demokrati måste utvecklas”. Även 33 om det låter väldigt vagt så att det är svårt att förstå vad ni menar, så låter det som att ni tänker er en lite finare variant av en 34 borgerlig demokrati. Socialism är arbetarstyre, det är en kvalitativt annorlunda demokrati från dagens parlamentariska 35 demokrati. Oavsett ägandeform? Är det arbetarstyrda kontra kooperativ ni tänker på då? 36 37 Vi tycker inte att man kan först säga att samhällsfonder och löntagarfonder SKA användas för att stärka de arbetandes makt 38 osv. och sedan säga att man inte har några exakta modeller för hur det svenska jämlika samhället ska utvecklas. 39 40 Dessutom menar vi, att även om man inte i detalj kan säga hur ett socialistiskt samhälle ska se ut, så kan man på basis av att 41 socialismen föds ur kapitalismen och på basis av mer än ett århundrade av kamp, revolutioner och korta perioder av 42 arbetarstyre säga en hel del om hur ett socialistiskt samhälle kan se ut. 43 44 Dessutom, vad hände med kommunismen? Varför är det inte med i principprogrammet som mål? 45 46 Vi tycker dessutom att det jämlika samhället låter urvattnat. 47 48 Vi yrkar: 49 Att ändra rubriken ”Det jämlika samhället” på s.22 till ”Socialismen” 50 Att ändra orden ”det jämlika samhället” på s.22 rad 31 till ”socialismen” 51 Att stryka meningarna som börjar på s.22 rad 53 till s.23 rad 19 och ersätta det med följande text: 52 ”Vårt socialistiska alternativ till kapitalismen är en nationaliserad, planerad ekonomi som ställs under arbetarnas 53 demokratiska kontroll. Bankerna och storföretagen måste tas över av staten, nationaliseras. Detta är en förutsättning för att 54 kunna bryta ner ojämlikheten som existerar under kapitalismen. Istället för kapitalismens anarkistiska produktion, som drivs 55 av vinstintresset, inför vi en planerad ekonomi, där produktionen sker utefter behovet i samhället. Kapitalismens anarkistiska 56 produktion leder till återkommande kriser, miljöförstöring och fattigdom. För ett hållbart samhälle, utan ojämlikhet måste vi 57 en planerad ekonomi där produktionen sker utefter behov. Genom den kan vi börja utplåna könsmaktsordningen, rasismen, 58 fattigdomen och alla andra förtryck och ojämlikheter som existerar under kapitalismen. 59 60 Men för att garantera verklig demokrati måste vi också ha arbetarkontroll. Socialismen innebär inte att en byråkrati ska sitta 61 och styra över samhälle och produktion, socialismen innebär att arbetarklassen styr företagen i samhället. 62 63 Inte bara ekonomin ska ställas under folkets styre. Hela samhället ska styras av folket. Istället för den representativa, 64 borgerliga demokratin, inför vi verklig demokrati där människor väljs direkt och kan avsättas när som helst, till lokala råd, 65

85

som sedan väljer nationella representanter. Under kapitalismen är demokratin, i bästa fall mycket begränsad, i värsta fall 1 innebär det ingen demokrati alls utan diktatur. Under kapitalismen utestängs majoriteten av befolkningen från allt verkligt 2 beslutsfattande, under socialismen deltar hela folket i beslutsfattandet. Genom att sätta alla de som kan i arbete och genom 3 att eliminera alla arbeten som inte är nödvändiga för samhället, kan vi sänka arbetstiden så pass mycket att alla har tid att 4 engagera sig i politik. Istället för en privilegierad byråkrati som styr över folket sätter vi folkstyre, där ingen folkvald får tjäna 5 mer än en kvalificerad arbetare och kan avsättas när som helst. 6 7 Istället för den borgerliga staten sätter vi arbetarstaten, som genast drar in så många i beslutsfattandet att den mycket fort 8 ändrar karaktär. Istället för den borgerliga statens väpnade armé och polis sätter vi det väpnade folkets milis. Arbetarstaten 9 kommer till en början vara nödvändig för att förhindra att de exproprierade kapitalisterna återinför privat ägande och 10 kapitalism. 11 12 Allt eftersom samhället utvecklas, ju fler som deltar i beslutsfattandet och planeringen av samhälle och produktion, allt 13 eftersom minskar behovet av en stat. Som Lenin uttryckte det ”när alla är byråkrater, är ingen byråkrat”. Det kommer ta lång 14 tid för samhället att gå från socialism till det slutgiltiga målet, kommunism. Det kan ta lång tid att ens komma till socialism 15 från kapitalism. Genom revolution kommer vi införa majoritetens bestämmande över minoriteten, men allt eftersom 16 samhället utvecklas kommer kvarlämningar från kapitalismen försvinna och med det staten. När folket bestämmer över 17 samhället kan vi också på allvar bekämpa alla förtryck och ojämlikheter. Nationsgränserna kan brytas ner. Tillslut kommer vi 18 att nå kommunismen, det klasslösa samhället fritt från alla former av förtryck.” 19 20 Ylva Vinberg och Petra Edlund (Ung Vänster Backa-Lundby), Albin Bergström (Ung Vänster Majorna), John Lyshag (Ung Vänster 21 Centrum-Östra) och Alexander Regander (Ung Vänster Kortedala-Gamlestan-Bergsjön) 22 23 Programkommitténs svar på motion PP125: 24 Motionärerna vill ändra rubriken på kapitlet ”Det jämlika samhället” till ”Socialismen”, trots att stycket beskriver både vår 25 feministiska och socialistiska vision. Det vill inte programkommittén. I sin föreslagna text, som ska ersätta merparten av 26 programkommitténs föreslagna kapitel, beskriver man också könsmaktsordningen som ett förtryck ”som existerar under 27 könsmaktsordningen” och menar att det är genom ”en planerad ekonomi där produktionen sker utefter behov” som den 28 ska utplånas. Det är en syn på könsmaktsordningens karaktär som Ung Vänster lämnat sedan länge. Programkommittén ser 29 mycket ogärna att vi återgår till en sådan analys. Vi ser också mycket ogärna att vi ska skriva om en väpnad folkmilis och 30 stoppa in citat av Lenin i programmet. 31 32 Programkommittén yrkar: 33 Att avslå motion PP125 34 35 Förbundsstyrelsens kommentar PP125: 36 Förbundsstyrelsen delar programkommitténs inställning till motionärernas förslag. Det vore mycket problematiskt om 37 förbundet ställde sig bakom en syn på könsmaktsordningen som en produkt av kapitalismen. 38 39 Förbundsstyrelsen föreslår kongressen: 40 Att bifalla programkommitténs svar på motion PP125 41 42 PP126 - Ett förtydligande av vår feministiska teori gällande könsseparatistiskt arbete (s.22) 43 Vi upplever att vårt arbete med feministiskt självförsvar och andra könsseparatistiska sammanhang så som tjej- och 44 killträffar, som kanske är det arbete vi som förbund ska vara allra mest stolta över, ibland utåt tappar i anseende och solkas 45 ner en smula av att vi inte har en klar ideologisk linje för vår syn på transpersoners inkludering i dessa sammanhang. 46 47 Vi ser det som självklart utifrån förbundets feministiska analys att särorganisering ska ske utifrån genus och inte utifrån 48 biologiskt kön, främst utifrån perspektivet att vi ska organisera människor utifrån deras faktiska intressen. Ytterligare något 49 som talar för detta är att varje gång någon som har ett legitimt intresse av att delta i en separatistisk grupp utesluts riskerar vi 50 att skapa en misstro mot vårt separatiska arbete och vår feministiska analys. 51 52 Det är viktigt att ha en klar bild av vilka legitima orsaker det finns att utesluta personer från en separatistisk aktivitet. De 53 främsta skälen är som vi ser det att någon som upplevs som en man av omgivningen i ett kvinnoseparatistiskt sammanhang 54 kommer att verka hämmande på diskussionsklimatet samt att, som konstateras i förslaget till principprogram, kvinnor, i 55 egenskap av att vara de som drabbas av patriarkatet, ska vara de som har problemformuleringsrätten på detta område. 56 57 Det är mot denna bakgrund självklart så att någon som av den övriga gruppen upplevs vara man inte behöver inkluderas i 58 ett kvinnoseparatistiskt sammanhang men lika självklart ska det vara att alla som av omgivningen upplevs som kvinnor ska 59 vara välkomna och att utgångspunkten ska vara att i tveksamma fall, inom rimliga gränser, hellre fria än fälla. 60 61 Vi yrkar: 62 Att på s.22, rad 15 lägga till ”Eftersom vi inte har en essentialistisk syn på kön är det självklart att denna särorganisering sker 63 efter genus.” 64 Ung Vänster Uppsala län 65

86

Programkommitténs svar på motion PP126: 1 Programkommittén delar inte motionärernas problembeskrivning. Vi har en mycket tydlig linje kring separatism – vid de 2 tillfällen då vi ordnar verksamhet enbart för tjejer, får enbart tjejer vara med. Självklart inkluderas då också tjejer som t.ex. 3 föddes med ett manligt biologiskt kön. Det kan också vara värt att konstatera att det i praktiken väldigt sällan uppstår 4 ”tveksamma fall”, så att man inte får en bild av att det är en vanligt förekommande situation. Programkommittén tycker att 5 tillägget är överflödigt. 6 7 Programkommittén yrkar: 8 Att avslå motion PP126 9 10 PP127 - Motion angående förslaget till principprogram (s.22) 11 Programkommitténs förslag till nytt principprogram innehåller helt naturligt förändringar. Dock anser vi att under det som i 12 förslaget heter ”Det jämlika samhället” så har man gjort en förenkling rörande vårt mål och vår väg dit. Det är en skillnad 13 mellan ett socialistiskt samhälle och ett klasslöst kommunistiskt samhälle som är vårt mål. I det socialistiska samhället lever 14 motsättningar kvar, skillnaden från det tidigare kapitalistiska samhället är att de inte är antagonistiska, dock har de 15 fortfarande klasskaraktär. Därför vill vi göra ändringar. Det första är att ändra rubriken till ”Vårt mål” eftersom delkapitlet i 16 stort beskriver detta. Vidare vill vi flytta styckena som beskriver det jämlika klasslösa samhället, alltså det kommunistiska 17 samhället till under rad 19 på sidan 23 istället. Dessutom vill vi göra smärre språkliga förändringar och ändra i till socialistisk 18 och feministiskt på sidan 23 rad 14 då det vilket vi påpekar tidigare i denna text att socialismen kommer uppbära 19 motsättningar av klass och könskaraktär men ett socialistiskt samhälles mål är att avskaffa motsättningarna. 20 21 Vi yrkar: 22 Att på s.22 rad 25 ändra rubriken till ”Vårt mål” 23 Att på s.22 flytta styckena på rad 31-36 och 38-48 till efter stycket som slutar på sidan 24 23 rad 19 i förslaget 25 Att på s.23 på rad 14 stryka ”jämlikt” och ersätta med ”socialistiskt och feministiskt” 26 Att på s.22 rad 34 stryka ”deltar i beslutsfattande” till ”själv fattar besluten” 27 Att på s.22 rad 43 – 44 stryka ”försvunnit försvagas också upprätthållandet av heteronormen.” och ändra till ”försvunnit 28 försvinner också heteronormen.” 29 30 Annika Fägerlind (Ung Vänster Kortedala-Gamlestaden-Bergsjön) och Gustav Landström (Ung Vänster Centrum-Östra) 31 32 Programkommitténs svar på motion PP127: 33 Motionärerna vill göra en rad förändringar i stycket ”Det jämlika samhället”. För det första vill de ändra rubriken, till det 34 något torftigare ”Vårt mål”. Det tycker programkommittén vore synd. ”Det jämlika samhället” är en rubrik som är både 35 tydlig och som fångar in hur vi ser på vårt mål – ett samhälle utan klass- och könsförtryck. Den omflyttning av styckena som 36 motionärerna vill göra, tycker vi gör stycket mer hackigt. Det vill vi inte bifalla. De övriga att-satserna tycker vi innebär bra 37 förtydliganden. 38 39 Programkommittén yrkar: 40 Att avslå motionen PP127:s första att-sats 41 Att avslå motionen PP127:s andra att-sats 42 Att bifalla motionen PP127:s tredje att-sats 43 Att bifalla motionen PP127:s fjärde att-sats 44 Att bifalla motionen PP127:s femte att-sats 45 46 PP128 - Motion angående principprogrammet (s.22) 47 Under rubriken ”Det jämlika samhället” beskrivs det samhälle som Ung Vänster strävar efter. Därför bör den 48 miljöomställning som då skett nämnas. Vi tycker att det är viktigt att nämna att det jämlika samhället är ett miljömedvetet 49 samhälle, då det inte är helt självklart. Det krävs socialism för att kunna göra en miljöomställning, men den sker inte 50 automatiskt då ett socialistiskt samhälle uppstår. Och som det står under rubriken ”Klimat”: ”Vår förmåga att hantera 51 miljöproblemen handlar i förlängningen om vår existens på jorden.". 52 53 Vi yrkar: 54 Att på s.22 efter det tredje stycket som slutar på rad 48 lägga till ett nytt stycke som lyder: ”Det jämlika samhället är ett 55 samhälle som har genomgått en miljöomställning och präglas av miljömedvetenhet. Vi vill se ett samhälle där miljö 56 prioriteras framför tillväxt. Miljön ska inte påverkas negativt av till exempel energiförbrukning och transporter.” 57 58 John Edström, Paulina Henrichsén och Tove Kättström (Ung Vänster Linköping) 59 60 Programkommitténs svar på motion PP128: 61 Motionärerna vill föra in skrivningar om klimat i stycket om det jämlika samhället, detta tycker programkommittén är bra. 62 Däremot vill vi inte lägga till text som ett eget stycke, utan bygga på den befintliga text där alla perspektiven beskrivs. Vi vill 63 inte heller ha med de två sista meningarna ur motionärernas text, eftersom det mer är en beskrivning av problem än en 64 beskrivning av det jämlika samhället. Motionärernas första mening är däremot väldigt bra. 65

87

Programkommittén yrkar: 1 Att i stycket ”Det jämlika samhället”, på sida 23, efter sista meningen första stycket, lägga till texten: ”Slutligen är det jämlika 2 samhället också ett samhälle som har genomgått en miljöomställning och präglas av miljömedvetenhet.” 3 Att därmed anse motion PP128 besvarad 4 5 PP129 - Folkegendomen (s.22-23) 6 I både förslaget till det nya och gamla principprogram skriver vi om att ”Vårt socialistiska alternativ till den kapitalistiska 7 ekonomin är en demokratisering av ekonomin.” och ”Samhällsfonder och löntagarfonder ska användas för att stärka de 8 arbetandes makt och det samhälleliga inflytandet över produktion och kreditförsörjning.”. Vi tycker självklart att ekonomin 9 ska demokratiserats, det är hela idéen med ett socialistiskt samhälle att den politiska demokratin görs gällande i hela 10 samhället. Däremot tycker vi att förslaget haltar, vi tycker man vara konkret och ställa upp en modell för hur man tänker sig 11 att detta ska fungera. Där kommer också den andra delen in, vi tycker inte att löntagarfonder är vårat alternativ till den 12 kapitalistiska ekonomin. Löntagarförslaget är i grunden ett socialdemokratiskt reformistiskt förslag som förutsätter att man 13 med reformer kan förändra samhällets grundläggande klasskaraktär. Vårat alternativ måste vara något annat. För att det 14 socialistiska samhällsbygget ska fungera kräver det det stora folkflertalets aktiva deltagande och inte bara passiva utövande 15 av ”demokratisk kontroll”. Därför är vårat förslag till alternativt det vi i texten nedan kallar folkegendomen. Det innebär att 16 den delen av samhället som idag är organiserad som en egen makt gentemot staten, det privatägande kapitalet, övertas av 17 folket på alla nivåer i samhället. 18 19 Vi förstår att begreppet är nytt och ovant för många. Vi förstår också att det kan verka märkligt att prata om socialistiska 20 samhällsmodeller eftersom det under hela våran tid i Ung Vänster oftast hänvisats till att ”det kan vi inte veta något om”, ”vi 21 kan inte skriva recept för framtidens soppkök” osv. Vi menar att det är dags att göra upp med den hållningen. Menar vi 22 allvar med att vi vill införa socialismen och avskaffa könsmaktsordning under våran livstid måste vi ha idéer om hur detta 23 ska gå till, annars riskerar socialismen enbart bli tomt prat. Därför vill vi vara konsekventa också och stryka den mening som 24 handlar om modeller för att det är nödvändigt att kunna formulera alternativ. Huvuddelen och inspirationen till den här 25 motionen kommer från att vi har läst Jörn Svenssons bok ”Du skall ta ledningen och makten” där han mer utförligt 26 skisserar hur socialismen kan förverkligas i Sverige, vad den kommer ställas inför typer av problem och svårigheter samt 27 förslag till lösningar. 28 29 Vi yrkar: 30 Att på s.22 rad 53 till s.23 rad 2 stryka texten som börjar med ”Vårt socialistiska alternativ […] över produktion och 31 kreditförsörjning.” till följande text istället ”Vårt alternativ till den kapitalistiska ekonomin är två parallella självständiga 32 strukturer; den socialistiska staten och folkegendomen. Folkegendomen innebär i korthet att den produktion som idag 33 kontrolleras, ägs och styrs av några få kapitalister överförs till folket. Folkegendomen övertar funktionen som ägande, 34 ledande och beslutande organ på arbetsplatserna och bostadsområden. Detta sker genom folkets egen organisering på 35 samtliga nivåer i samhället. Genom deltagande demokrati och på den lokala arbetsplatsen och i bostadsområdet samt genom 36 att välja representanter uppåt i folkegendomen, till regional och nationell nivå säkrar folket makten och inflytandet över 37 produktionen. Folkegendomen är inte den socialistiska arbetarstaten. Staten kvarstår och ansvarar för frågor rörande skola, 38 sjukvård och socialtjänst samt försvars- och utrikespolitik. Folkegendomen möter självständigt staten på kommunal, regional 39 och nationell nivå. Den dualistiska samhällsorganiseringen är en garant och försvarare av demokratin och socialismen, staten 40 kontrollerar folkegendomen och folkegendomen kontrollerar staten.” 41 Att på s.23 rad 12-13 stryka meningen som lyder ”Vi har inga exakta modeller eller någon historisk mall för hur det svenska 42 jämlika samhället ska utvecklas.” 43 44 Annika Fägerlind (Ung Vänster Kortedala-Gamlestaden-Bergsjön) och Gustav Landström (Ung Vänster Centrum-Östra) 45 46 Programkommitténs svar på motion PP129: 47 Programkommittén är nog i grunden oense med motionärerna i frågan om huruvida vi ska skriva recept för en framtida 48 socialism. Programkommittén menar att det är både meningslöst och principiellt problematiskt att konstruera en detaljerad 49 modell för ett samhällsbygge utifrån framtida förutsättningar som vi inte känner till. Det fyller ingen funktion för förbundet 50 att i det politiska läge som råder idag, gå ner oss i detaljer kring hur socialismen ska organiseras. Den lyxen kan vi unna oss i 51 ett annat läge. I svaret till PP130 yrkar vi för övrigt att de meningar motionärerna vill stryka, ska flyttas till stycket 52 ”Socialistisk strategi”. 53 54 Programkommittén yrkar: 55 Att avslå motion PP129 56 57 Förbundsstyrelsens kommentar till PP129: 58 Motionärerna vill att förbundet gör upp med hållningen om att vi inte kan veta hur socialismen kan se ut, och att vi behöver 59 formulera detta. Förbundsstyrelsen tycker att det är positivt att vi inom förbundet fördjupar oss i böcker, texter och 60 diskussioner kring våra visioner om ett socialistiskt samhälle. Det är i grunden en förutsättning för att vår kamp ges 61 sammanhang och kontext, att vi konkretiserar våra idéer på lång sikt. Det är däremot en markant skillnad på att utifrån 62 enskilda böcker och personers åsikter föra en diskussion, och att i detalj principprogramsfästa hur ett socialistiskt samhälle 63 ska se ut. Detta just för att ha möjlighet att diskutera och reagera med utgångspunkt i många olika perspektiv, alternativ och 64 framtida scenarier. Vi har hållit oss ifrån att i våra program ha denna typ av skrivningar, just för att behålla en öppenhet. 65

88

Den linjen tror vi är mycket viktigt att vi håller fast vid. 1 2 Dessutom menar vi att en av de mest grundläggande principerna i vår syn på framväxten av det socialistiska samhället, är att 3 det ska bygga på människors delaktighet. Det är ingenting som vi i vårt principprogram varken kan eller vill ta oss utrymme 4 att slå fast på det detaljerade sätt som motionärerna vill. 5 6 Förbundsstyrelsen föreslår kongressen: 7 Att bifalla programkommitténs svar på motion PP129 8 9 PP130 - Vi ska väl inte nöja oss med bankerna? (s.22-23) 10 I det avslutande stycket ”det jämlika samhället” pratar vi om hur ett framtida socialistiskt och feministiskt samhälle kan se ut 11 och organiseras. Som jag förstått det syftar stycket till att måla upp en bild av hur ett framtida samhälle skulle formas om vi i 12 Ung Vänster själva får bestämma efter våra egna huvuden. Därför blir jag förvånad över att programkommittén väljer att 13 endast skriva att ”Banker, storföretag och andra för samhället strategiskt viktiga företag och näringar” ska stå under 14 demokratiskt kontroll. Jag tycker som socialist att det är självklart att HELA produktionen ska på ett eller annat sätt ägas 15 kollektivt och stå under demokratisk kontroll. Självklart är det rimligt att just de områden som PK pekar ut är de som skall 16 förstatligas först, men sådana avväganden om vad som är strategiskt rimligt att börja med borde väl i sådana fall snarare 17 göras under socialistisk strategi. På samma sätt blir stycket om löntagarfonder mycket märkligt eftersom att det i ett 18 socialistiskt samhälle där vi äger företagen gemensamt inte behövs att vi löntagare äger DELAR AV företagen genom 19 löntagarfonder – vi äger ju hela skiten iallafall. Löntagarfonder kan mycket väl ses som ett bra strategiskt hjälpmedel för att 20 stärka arbetarklassens positioner i samhället (även om det finns många problem med en sådan strategi), men i ett socialistiskt 21 samhälle är de överflödiga, och de är därför åtminstone i fel stycke. 22 23 Jag yrkar: 24 Att från s.22 rad 54 stryka från och med meningen som börjar med ”Banker, storföretag och andra ...” till s.23 rad 2 och 25 ersätta detta med texten: ”Både produktionen och reproduktionen skall ställas under demokratisk kontroll och planeras 26 utifrån folkflertalets intressen.” 27 28 Petter Engvall (Ung Vänster Helsingborg) 29 30 Programkommitténs svar på motion PP130: 31 Programkommittén håller med om att delar av stycket passar bättre in under ”Socialistisk strategi” och yrkar på att flytta 32 några meningar dit. Vi vill dock inte ersätta skrivningarna med den text som motionären föreslår, dels för att vi tidigare i 33 kapitlet ”Det jämlika samhället” skriver att ”den ekonomiska och politiska makten ska ligga i händerna på folket” och dels 34 för att begreppet ”reproduktion” inte är något vi använder i övrigt i programmet. 35 36 Programkommittén yrkar: 37 Att flytta meningarna på s.23 rad 7-12 –”Vårt socialistiska (…) kreditförsörjning” – till s.19, rad 50. 38 Att avslå motion PP130 39 40 PP131 - Fördjupa folkstyret! (s.23) 41 Jag tycker att programkommitténs förslag brister lite i sin analys av hur vi ska garantera arbetarklassens makt över sina 42 arbetsplatser och de demokratiska processerna i ett framtida socialistiskt samhälle. Man låter meningar om 43 arbetsplatsinflytande stå på andra ställen än de om de demokratiska politiska processerna. Enligt mig bör egentligen detta 44 hänga ihop. Jag vill därför lägga in ett helt nytt stycke just om deltagande demokrati, arbetarklassens makt (inflytande är väl 45 inte nog?) över sina arbetsplatser samt den nödvändiga kamp för inflytande och mot byråkratisering som måste föras i ett 46 socialistiskt samhälle för att undvika en återupprepning av det scenario som skedde i de realsocialistiska staterna i 47 Östeuropa. 48 49 Vidare anser jag inte att det är ”dagens parlamentariska demokrati” som skall ”utvecklas”. Dagens borgerliga demokrati var 50 en oerhört viktig seger för arbetar- och kvinnorörelsen när den infördes och något vi skall vara stolta över och försvara när 51 den utsätts för attacker, men dess syfte är likväl att bevara kapitalismen och den borgerliga staten och den går inte att i 52 grunden förändra till någonting som kan vara en garant för verklig demokrati för folkflertalet. Vi måste skapa en helt ny 53 demokrati, byggd på deltagande och socialistiska principer där en röst per skalle gäller inte bara var fjärde år utan i hela 54 samhället. 55 56 Jag yrkar: 57 Att på s.23 rad 4-5 stryka ”Oavsett ägandeform behöver (…) garant för arbetsplatsinflytande”. 58 Att på s.23 rad 11-12 stryka ”Dagens parlamentariska demokrati måste utvecklas. Den demokratiska processen måste 59 breddas och bli en naturlig del av människors vardag.” 60 Att på s.23 rad 10 lägga in följande stycke: 61 ”Även om en socialisering och ett gemensamt ägande är en förutsättning för att arbetarklassen ska få verklig makt över 62 arbetsplatserna så är det ingen garanti för att så faktiskt sker. All form av byråkratisering och onödig centralisering måste 63 motverkas genom skapandet av lokala råd både på arbetsplatser och i bostadsområden. Dessa kan vara frön till en ny form 64 av demokrati som bygger på deltagande, och inte endast på att människor får gå och rösta var fjärde år. Den demokratiska 65

89

processen måste helt enkelt breddas och bli en naturlig del av människors vardag. Med tanke på detta är det omöjligt för oss 1 idag att göra upp några exakta modeller eller planer för hur det framtida samhället skall utvecklas. Det jämlika samhället är 2 helt enkelt någonting som arbetarklassen skapar tillsammans genom sitt aktiva deltagande.” 3 4 Petter Engvall (Ung Vänster Helsingborg) 5 6 Programkommitténs svar på motion PP131: 7 Motionären vill föra in ett nytt stycke om makt över arbetsplatserna och hur demokratin ska utvecklas under socialismen. 8 Programkommittén föreslår att stycket och motionärens föreslagna strykningar avslås. Vi tycker att vår text på ett bra sätt 9 beskriver det motionären efterlyser, inte bara i de meningar han vill stryka, utan också tidigare i avsnittet, där vi skriver: ”Vi 10 vill se ett samhälle där människor har möjlighet att vara delaktiga i den politiska beslutsprocessen och utöva reellt inflytande 11 över samhällsutvecklingen. Men också ett samhälle där människor har makten över arbetsplatsen och deltar i beslutsfattande 12 som rör produktion, användandet av vinster och arbetsrättsliga frågor. Den ekonomiska och politiska makten ligger i 13 händerna på folket” (s. 22, rad. 42-47). Motionärens tillägg skulle i stora delar kännas som en upprepning. Vi vill heller inte 14 gå in så mycket i detalj, att vi slår fast att det under socialismen ska skapas lokala råd på arbetsplatser och i bostadsområden. 15 Det måste, som motionären också skriver, vara upp till arbetarklassen i den givna situationen hur man organiserar sig. 16 17 Programkommittén yrkar: 18 Att avslå motion PP131 19 20 PP132 - Det kommunistiska samhället (s.23) 21 Jag undrar varför man i programkommitténs förslag vill ändra på en av de viktigaste sakerna som finns för vår rörelse, det 22 vill säga det ultimata mål Ung Vänster strävar efter. Genom att stryka det kommunistiska (det vill säga klasslösa) samhället 23 som genom historien varit vår rörelses övergripande mål så gör sig programkommittén skyldig till ett stort brott med vårt 24 förbunds nuvarande ideologi. 25 26 Det socialistiska samhället är såklart ett av våra mål. Men klassmotsättningarna försvinner inte automatiskt i och med 27 upprättandet av ett socialistiskt samhälle. Faktum är att det socialistiska samhället i sig själv fortfarande är ett klassamhälle, 28 bara det att arbetarklassen kontrollerar statsapparaten precis som borgarklassen gör i det kapitalistiska samhället idag. Det är 29 först när vi genom det socialistiska samhället fått förutsättningarna för att utrota klassamhället som helhet som vi kan införa 30 det klasslösa, det vill säga kommunistiska samhället. Detta är grundläggande ståndpunkter för en marxist som jag förutsätter 31 att även de ideologiskt slipade medlemmarna i programkommittén delar. Socialismen är ett delmål – på vägen till 32 kommunismen. 33 34 Samtidigt finns det såklart brister i det nuvarande PP om vad våra mål ska vara. Framförallt att könsmaktsordningen 35 utelämnas (i och för sig helt naturligt eftersom stycket då låg under rubriken ”socialism” och därför endast skulle handla om 36 våra socialistiska målsättningar). Dessa problem är dock en helt annan diskussion och kan lösas enligt förslaget nedan. 37 Könsmaktsordningen bryts inte automatiskt i och med införandet av socialismen – men däremot ger socialismen 38 förutsättningar för brytande av könsmaktsordningen och klassamhället så att vi kan skapa det kommunistiska samhället – 39 där båda dessa former av ”systematiskt förtryck” är förpassat till historiens skräphög. 40 41 Jag har därför svårt att förstå varför programkommittén vill ändra på vårt mål, annat än som en anpassning till de 42 antikommunistiska stämningar som råder i samhället. Det kommunistiska samhället är, precis som vi skriver i vårt nuvarande 43 principprogram ett samhälle utan alla former av systematiskt förtryck och detta grundläggande mål i vårt principprogram är 44 knappast någonting vi ska skämmas över eller ändra på bara för att det just nu blåser högervindar i Sverige. Högervindar 45 och stämningar som för övrigt bara är en bråkdel av den antikommunistiska hets som våra kamrater fick utstå under 30- och 46 40-talet utan att för den sakens skull rucka på sin grundläggande tro på det kommunistiska samhället som målet för vår 47 rörelse. 48 49 Jag yrkar: 50 Att stryka texten på s.23, rad 11-24 och ersätta den med följande: 51 ”Socialismens och feminismens mål är kommunismen, det klasslösa samhället. Kommunismen innebär människans befrielse 52 från alla former av systematiskt förtryck, ett samhälle utan uppdelning i härskande och förtryckta klasser och eller i mäns 53 överordning och kvinnors underordning. Detta är förutsättningen för ett verkligt rättvist, fritt och demokratiskt samhälle. 54 Historien är inte avslutad i och med det kommunistiska samhället, men mänskligheten kan äntligen lämna förtryckets långa 55 epok bakom sig och utan klassamhället och könsmaktsordningens begränsningar bygga framtiden efter principen ”av var 56 och en efter förmåga, åt var och en efter behov”.” 57 58 Petter Engvall (Ung Vänster Helsingborg) 59 60 Programkommitténs svar på motion PP132: 61 Se svar efter PP 133 62 63 64

90

PP133 - Socialismens mål (s.23) 1 I programkommitténs förslag till principprogram har begreppet kommunism helt försvunnit. Detta måste betraktas som ett 2 stort ideologiskt ställningstagande och ett brott mot en nittioårig politisk tradition. Uteslutningen av ett ord kan te sig som 3 en rent språklig fråga men innebär i praktiken en teoretisk förflackning. När vi gör oss av med ett betydelsefullt teoretiskt 4 begrepp, hur goda skäl vi än må ha, minskar vi vår egen analysförmåga. 5 6 Vi yrkar: 7 Att meningen ”Socialismens mål är det klasslösa samhället och feminismens mål är ett samhälle fritt från könsförtryck.” på 8 s.23 rad 13-14 ändras till ”Feminismens mål är ett samhälle fritt från könsförtryck och socialismens mål är kommunismen, 9 det klasslösa samhället” 10 11 Ung Vänster Uppsala län 12 13 Programkommitténs svar på motionerna PP132 och PP133: 14 Motionärerna till PP132 och PP133 vill lägga till att vårt mål är kommunismen. Motionären bakom PP133 menar att det 15 socialistiska samhället fortfarande är ett klassamhälle och ett steg på vägen mot kommunism. Programkommittén menar att 16 programmet är glasklart tydligt gällande vårt mål, eftersom vi skriver att vårt mål är ett klasslöst samhälle och att begreppet 17 kommunism därigenom är överflödigt. Motionärerna bakom PP133 menar att vi minskar vår analysförmåga om vi inte 18 skriver att Ung Vänster är kommunister. Programkommittén anser att vår analysförmåga alls inte hänger på om vi benämner 19 vårt mål som ett klasslöst samhälle eller kommunism. Analysverktygen ligger inte i målet, snarare i de teorier vi använder för 20 att förstå samhället. Se också utförligare svar kring samma frågor i svaret till PP24. 21 22 Programkommittén yrkar: 23 Att avslå motion PP132 24 Att avslå motion PP133 25 26 Förbundsstyrelsens kommentar PP132 och PP133: 27 Förbundsstyrelsen håller med programkommittén. Se vårt svar på PP8, 9, 11, 12 och 24. 28 29 Förbundsstyrelsen föreslår kongressen: 30 Att bifalla programkommitténs svar på motionerna PP132 och PP133 31 32 PP134 - Konstig ordföljd (s.23) 33 Vi tycker slutet låter bättre om man kastar om sista meningarna. 34 35 Vi yrkar: 36 Att ändra sista meningarna på s.23 rad 26 till ”Du behöver ung vänster, ung vänster behöver dig. 37 38 Disa Ahlblom, Ung Vänster Täby-Åkersberga-Vallentuna-Danderyd 39 Linus Wahlgren, Ung Vänster Centrala Uppsala 40 41 Programkommitténs svar på motion PP134: 42 Att Ung Vänster behöver sina medlemmar och att medlemmarna behöver Ung Vänster är ett ömsesidigt beroende. I vilken 43 ordning det ska stå är egentligen bara en fråga om smak, vi tycker att ”Ung Vänster behöver dig. Du behöver Ung Vänster” 44 låter bättre. 45 46 Programkommittén yrkar: 47 Att avslå motion PP134 48 49 PP135 - Motion angående programkommitténs förslag till principprogram (s.23) 50 Det är min humbla åsikt att den sista raden i principprogrammet, som lyder ”Ung Vänster behöver dig. Du behöver Ung 51 Vänster.” anser jag vara alldeles för manipulerande och sektliknande. Det kan leda mer än en person att tro att vi är en sorts 52 sluten sekt för inbördes beundran. 53 54 Jag yrkar: 55 Att på s.23 rad 26 ändra meningarna ”Ung Vänster behöver dig. Du behöver Ung Vänster.” till något mer passande, 56 förslagsvis ”Ung Vänster är bäst” eller liknande. 57 58 David Jonsson (Ung Vänster Karlskrona) 59 60 61

91

Programkommitténs svar på motion PP135: 1 Skrivningen ”Ung Vänster behöver dig. Du behöver Ung Vänster.” har funnits med efter många revideringar av 2 principprogrammet. Man skulle nästan kunna säga att det blivit en klassiker. Därför vore det synd att ta bort denna 3 avslutande mening. Dessutom tycker vi inte alls att det låter manipulerande, det är helt enkelt, som vi skrivit ovan, ett 4 ömsesidigt beroende. 5 6 Programkommittén yrkar: 7 Att avslå motion PP135 8 9 PP136 - Avsluta principprogrammet på ett värdigt sätt (s.23) 10 Principprogrammet är vårt ideologiska dokument där vi slår fast hur vi ser på världen. Därför förtjänar det också en värdig 11 avslutning. Att, som man nu gjort, försöka vara lite klämtjeck tycker jag i grunden är helt orimligt. Speciellt med tanke på att 12 man innan den oerhört märkliga avslutningen har en mening som passar betydligt bättre. ”Av var och en efter förmåga åt 13 var och en efter behov” känns helt enkelt betydligt mer seriöst är ”Ung Vänster behöver dig. Du behöver Ung Vänster”. 14 15 Jag yrkar: 16 Att stryka meningen på s.23 rad 26 17 18 Michael Christensen (Ung Vänster Malmö) 19 20 Programkommitténs svar på motion PP136: 21 Principprogrammet är som motionären skriver ett mycket tungt dokument. Just därför tycker vi det är skönt att avsluta med 22 något lättare som dessutom är bra. 23 24 Programkommittén yrkar: 25 Att avslå motion PP136 26 27 PP136 - Säljande? (s.23) 28 En krystad slutkläm som känns helt apart för att använda Ida G-lingo. Nej tack, blir bättre utan! 29 30 Jag yrkar: 31 Att den allra sista meningen i förslaget till principprogram s.23 rad 26 stryks. 32 33 August Flensburg (Ung Vänster Bromma-Ekerö) 34 35 Programkommitténs svar på motion PP136: 36 Som sagt gillar programkommittén avslutningen och vill därför behålla skrivningen. 37 38 Programkommittén yrkar: 39 Att avslå motion PP136 40 41 PP137 - k4RL m4rX’ 834rd (s.23) 42 Vi har för få citat av Karl Marx i principprogrammet. 43 44 Jag yrkar 45 Att på s.23 rad 28 lägga till följande binära text ”01010111 01101111 01110010 01101011 01100101 01110010 01110011 46 00100000 01101111 01100110 00100000 01110100 01101000 01100101 00100000 01110111 01101111 01110010 01101100 47 01100100 00101100 00100000 01110101 01101110 01101001 01110100 01100101 00100001” 48 49 David Gaharia (Ung Vänster Hammarby-Skarpnäck) 50 51 Programkommitténs svar på motion PP137: 52 Binära tal är ute. Det nya är att använda 3:or och 4:or. Förklaringen är att: 3333444 3444 33334444 444333344 333444 53 34443334 333344443334 3334443 34433334 44444333334443 4333444 333444444333 3334 4444 334 333334444 333. 54 55 Programkommittén yrkar: 56 Att avslå motion PP137 57 58 59

92

PP138 - Tona inte ner reggae profilen! 1 Ung Vänster har idag svårt att locka rastafaris till förbundet. Vi ser detta som en mycket progressiv grupp som kommer att 2 spela en viktig roll i revolutionen. 3 4 Vi yrkar: 5 Att i principprogrammet byta ut orden ”kapitalism” och dess böjningsformer samt ”könsmaktsordning” och dess 6 böjningsformer mot Babylon. 7 8 Daniel Gustafsson (Ung Vänster Biskopsgården-Torslanda) och Nana Christensen (Ung Vänster Centrum-Östra) 9 10 Programkommitténs svar på motion PP138: 11 Programkommittén skulle gärna vilja att fler rastafaris lockades till förbundet. Vi lovar att dansa till en och annan låt med 12 gung på kongressfesten. Däremot tycker vi det vore olyckligt att stryka centrala begrepp som kapitalism och 13 könsmaktsordning. 14 15 Programkommittén yrkar: 16 Att avslå motion PP138 17 18 PP139 - Arbetsköpare ska det vara 19 I det nya förslaget till principprogram samt det befintliga, finns ordet "arbetsgivare" (eller 20 böjningar av ordet, och ibland som del av ett annat ord) med. 21 22 Detta ord ger en helt missvisande bild av vad kapitalisterna faktiskt är och gör. De "ger" inget arbete, de köper arbetskraft. 23 Att anamma synen att de "ger" ett arbete öppnar för tolkningen att: utan borgerlighet, inga jobb. Denna syn måste 24 bekämpas, och då är det inte till hjälp om vi sprider den vidare. 25 26 Vi yrkar: 27 Att i förslaget till principprogrammet, samt dess ordlista byta ut samtliga benämningar av ordet "arbetsgivare" (och dess 28 böjningar - antingen självstående eller som del av ett ord) mot "arbetsköpare" i motsvarande böjd form. 29 30 Mazdak Farrokhzad (Ung Vänster Frölunda), Annika Fägerlind (Ung Vänster Kortedala-Gamlestan-Bergsjön), Gustav Landström (Ung 31 Vänster Centrum-Östra Göteborg), Malin Persson och Håkan Eriksson (Ung Vänster Biskopsgården-Torslanda) och Peter Engvall (Ung 32 Vänster Helsingborg) 33 34 Programkommitténs svar på motion PP139: 35 Det stämmer att arbetsköpare är rätt ord att använda i principprogrammet, som är vårt interna dokument. Däremot bör vi i 36 utåtriktade sammanhang kanske inte bekämpa ordet arbetsgivare, eftersom ”arbetsköpare” är ett begrepp få känner till. 37 38 Programkommittén yrkar: 39 Att bifalla motion PP139 40 41 PP140 - Privatbilismen måste avvecklas! (s.40) 42 I det nuvarande principprogrammet i miljöavsnittet står det att förbundet önskar ha kvar bilsamhället då det ger den 43 enskilde individen frihet att transportera sig efter eget önskemål. Man erkänner bilarnas klimatbelastning då dessa oftast körs 44 på fossila bränslen och önskar med detta att alternativa bränsleformer utvecklas. 45 46 Bilen har inneburit en fantastisk förmåga för mänskligheten att fritt kunna åka till en plats med möjlighet att transportera 47 saker, i privat- eller yrkesmässig regi. Dock har privatbilismen också inneburit ett enormt behov av energi (och utrymme) 48 som stillats genom en frenetisk jakt av det svarta blod i jordens innanmäte, oljan. Det är tack vare denna komprimerade 49 form av solenergi som bilsamhället kunnat existera. 50 51 Bilismen är en av de största bovarna bakom den globala uppvärmningen och slukar dagligen stora mängder olja för att 52 kunna fortleva i sin nuvarande form. De alternativa bilar som går på annat drivmedel än oljan ligger än så länge på ritbordet 53 eller har stora problem att praktiskt kunna existera när dessa inte får den energi som krävs för att de ska kunna användas, på 54 bekostnad av miljö eller människor. Det värsta exemplet är etanolen som fått massiv kritik för att ta odlingsbar mark för 55 produktion av bilbränsle istället för matproduktion. Ett annat exempel är motorvägen Förbifart Stockholm som fått kritik 56 för att öka utsläppen med en regering som försöker marknadsföra den som ett miljöprojekt för ekobilar, trots att 57 bilbranschen själv dömer ut planerna som orealistiska. 58 59 I takt med rapporterna kring klimatförändringarna och de alltmer minskade oljeresurserna står det klart att bilens storhetstid 60 är ute och att ett systemskifte måste till för att gradvis bygga bort vårt behov av bilen, dels genom att städerna förtätas och 61 dels genom en massiv utbyggnad av kollektivtrafiken. Med andra ord krävs en radikalt annan stadsplanering som inte bygger 62 på bilen.Säkerligen kommer bilen att bestå i framtiden men knappast i den mängd som vi önskar se. Det är på tiden att 63 förbundet nyktrar till och inser att massbilismens tid är förbi. 64 65

93

Jag yrkar: 1 Att textraden "Ung Vänster är medveten om bilsamhällets enorma utrymmes- och energibehov och samhällets oförmåga att 2 tillfredställa dessa krav i takt med klimatförändringar, befolkningstillväxt och bristande energiresurser. Vi önskar att städerna 3 förtätas så att avstånden till samhällsservice minskar med en kraftig utbyggnad av kollektivtrafiken. Detta för att minska 4 behovet av bilen så mycket som möjligt." införs på sidan 40 under rubriken "miljö" i principprogrammet. 5 6 Robert Zakrisson, Ung Vänster Vänersborg 7 8 Programkommitténs svar på motion PP140: 9 Motionären gör viktiga poänger men eftersom grundförslaget nu är ett annat och vi fördjupat skrivningarna kring de frågor 10 som motionen berör i och med svaren på PP109-111 väljer vi att med hänvisning till detta anse motionen besvarad. 11 12 Programkommittén yrkar: 13 Att anse motion PP140 besvarad 14