1

Motiverande samtal vid

autism och adhd

Anna Sjölund

www.autismpedagogik.se

Varför vi har skrivit boken

• Behov av att samanvända MI och tydliggörande

pedagogik för personer med autism och adhd

• Tydliggörande pedagogik= Visuellt

kommunikationsstöd som kompenserar för nedsatta

funktionsförmågor i syfte att göra det som sker

begripligt och hanterbart

• Motiverande samtal (MI) = Samtalsmetod vid

förändringsarbete. I samarbete med brukaren hjälpa

brukaren att hitta egen motivation – känna mening.

Varför-vad-hur

• Varför behöver man anpassa sin kommunikation och

använda kommunikationsverktyg?

• Vad kan man göra för att anpassa sin egen

kommunikation och vad kan man använda för olika

former av kommunikationsverktyg?

• Hur kan man använda kommunikationstekniker och

kommunikationsverktyg i möten med brukaren?

2

Känsla av sammanhang - KASAM

Enligt Antonovsky behöver tillvaron upplevas

begriplig, hanterbar och meningsfull för att vi ska

uppleva en känsla av sammanhang.

Begriplighet

I vilken utsträckning man upplever:

• inre och yttre stimuli som förnuftsmässigt gripbara

•information som sammanhängande, strukturerad,

ordnad och tydlig (snarare än som brus- dvs. kaotisk,

oordnad, slumpmässig, oväntad, oförklarlig).

Hanterbarhet

• Den grad till vilken man upplever att det står resurser

till ens förfogande, med hjälp av vilka man kan möta

de krav som ställs av de stimuli man bombarderas av.

• ”Står till ens förfogande” kan syfta på resurser som är

under ens egen kontroll eller som kontrolleras av

andra man känner att man kan räkna med och som

man litar på.

3

Meningsfullhet

I vilken utsträckning man känner att livet har en

känslomässig innebörd

Att åtminstone en del av de problem och krav som livet

ställer en inför är VÄRDA att:

1. Investera energi i

2. Engagemang

3. Utmaningar att ”välkomna”

En känsla av sammanhang

Antonovsky menar att hög hanterbarhet är starkt

beroende av hög begriplighet.

När man ställs inför olika krav så krävs det en klar

bild av vad dessa krav består av för att man ska

kunna uppleva sig ha resurser för att klara av dem.

Det blir svårt att tro att man kan klara sig bra om

man lever i en värld som upplevs kaotisk och

oförutsägbar.

Hur förstår vi hur brukaren

förstår?

Om jag vill lyckas hjälpa en människa mot ett bestämt mål måste jag först finna henne där hon är och börja just där.

Den som inte kan det lurar sig själv när hon tror att hon kan hjälpa andra.

För att hjälpa någon måste jag visserligen förstå mer än vad hon gör men först och främst förstå det hon förstår. Om jag inte kan det så hjälper det inte att jag kan mer och vet mer

/ Sören Kirkegaard

4

Att förstå den annorlunda

informationsbearbetningen

Hon är inte motiverad att…

• Handlar det om att hon inte VILL eller

handlar det om att hon inte KAN?

Självbestämmande

• Självbestämmande innebär enligt svenska akademins

ordbok en handling eller en förmåga att bestämma

över sig själv och fatta beslut (SAOB, 2013).

• Alla kan inte uppnå självbestämmande inom livets

alla områden men genom att utgå från hur miljön,

personal och hjälpmedel används skapas

förutsättningar som gör att deltagaren kan komma

närmare detta (Wong & Wong, 2008; Winlund &

Rosenström Bennhagen, 2004).

5

Självständighet

• Vad menar vi med självständighet?

• Kan tanken om självständighet bli fel?

• Hur länge ska man träna på något?

Funktionsskillnader

• Kompensera för funktionsnedsättning.

• Ta vara på styrkor

Identifiera och förankra styrkor! 1. Kartlägg styrkor

och ojämna förmågor.

6

Identifiera ojämna funktionsförmågor

1. Kartlägg styrkor och ojämna

förmågor.

1.Förmåga att organisera uppgifter 1. Kravanpassa genom att ….

2.Förmåga till problemlösning,

konsekvensförståelse och

sammanhangsförståelse

2. Kravanpassa genom att ….

3.Förmåga att komma i gång och

avsluta

3. Kravanpassa genom att ….

4. Förmåga att komma ihåg 4. Kravanpassa genom att ….

/Tina Wiman

Med mindre ansträngning finns mer kraft kvar för utveckling.

7

Intrycksallergi

”Det gälla ljuden och det starka ljuset var mer än nog för att överbelasta

mina sinnen. Huvudet kändes igenkorkat, det vred sig i magen och pulsen slet

på mitt hjärta tills jag nådde en trygg plats.”/Donna Williams

När detaljerna är vad man

uppmärksammar…

Konsekvenser av

funktionsnedsättning

• Förstå ord på ett visst sätt…

• Svårt att avkoda en fråga och dess innebörd

• Behöva förklara något med alla detaljer-om

processen avbryts – börja om från början

8

Mentalisering – att förstå andra inifrån och

sig själv utifrån

Konsekvenser av

funktionsnedsättning

Svårt att föreställa sig situationer och sammanhang

man inte varit med om

Säger ofta nej till nya sammanhang/situationer…

Exekutiva funktioner

9

Konsekvenser…

Hink kontra espressokopp

Processa och minnas talad info – jämför med egen processtid vid annat språk…

Svårt att lyssna på någon och samtidigt tänka ut eget svar (hålla kvar i arbetsminnet).

”God dag - yxskaft” exemplet om bänken…

”Det är så svårt att leva i direktsändning utan pausknapp…”

Uppmärksamhetsförmåga

”Min hjärna registrerar inte vad

mina ögon ser och vd mina öron

hör”

Enkanalig person i flerkanalig

miljö

10

Vanliga svårigheter

• Svårigheter att initiera, prioritera, organisera:

• Svårigheter att skifta fokus och slutföra

• Svårt med tidsuppfattning - orealistiska planer

Att slutföra något kräver…

• Förmåga att överblicka, planera och på ett

självgående sätt genomföra uppgifter…

• Att kunna föreställa sig ett färdigt resultat och ”se”

vinsterna med det färdiga resultatet…

• Förmåga att arbeta självständigt och fokuserat utan

att bli avledd….

Tidsuppfattning

•Känslan för tid- hur lång tid tar något?

• Anpassa sin tid till andras

• Svårt att planera själv

11

Impulskontroll och aktivitetsreglering…

Från Hyper - Hypo till lagom

• Vad kan hjälpa dig att komma ned i varv?

• Vad kan hjälpa dig att komma igång?

Affektreglering

12

Att smitta med eget lugn

Svårigheter i ömsesidig social kommunikation

Att koppla ihop tanke och tal..

”Om jag skulle konversera så krävde det så mycket energi att jag behövde sitta stilla vid ett bord och inte koncentrera mig på något annat samtidigt.

Konversationen innehöll inte bara att koppla ihop sladdarna mellan tanke och tal och hålla i kopplingen, utan också att räkna ut när jag skulle tala och när jag skulle tala igen.

Jag var tvungen att aktivt omtolka det jag hörde så att jag förstod det och inte skulle verka trög” /Gunilla Gerland, ”En riktig människa”

13

Bokstavlig tolkning

• Skriva under papper

• Slänga allt

• Bli mer självständig

Exempel…

• Vad krävs för att kunna besvara frågan:

”Vad behöver du hjälp med?”

- Förmåga att se helhet och sammanhang

- Förmåga att planera och organisera

- Förmåga att prioritera

- Förmåga att snabbt processa information och

respondera

Som man frågar får man

svar…

14

Vad kan personalen tänkas tänka…

Vill ”Stina” egentligen ha vårt stöd?

Varje gång vi frågar vad hon vill ha hjälp

med, svarar hon att hon inte behöver

någon hjälp.

Vad kan ”Stina”tänkas tänka…

När personalen frågar vad jag vill ha hjälp

med, är det så svårt att svara på direkt,

så jag tackar nej- säger att jag inte

behöver någon hjälp, för att det

är lättast!

Att kombinera påståendeformulär

med skalor

15

Konsekvenser i möten och samtal

Det kan vara svårt att…

• intuitivt föreställa sig/förstå mötets syfte

• höra vad någon säger vid bakgrundsljud…

• lyssna och se någon i ögonen samtidigt…

• snabbt kunna svara på frågor (behöva processtid)…

• kunna besvara öppna frågor…

• ”läsa av” kroppsspråk & ansiktsuttryck..

• Inleda och avsluta ett samtal

• Klara turtagning under ett samtal

• Byta samtalsämne, hålla sig till samtalsämne

• Prata ”lagom länge” (ta med alla detaljer…)

• Lyssna färdigt, låta andra komma till tals

• Hålla tillbaka impulser

Förmåga att delta i samtal

Att anpassa samtalsmiljö och

sin egen kommunikation

• Undvika bakgrundsljud

• Fånga uppmärksamheten först

• Kortare meningar

• Visualisera på whiteboard och/eller papper

• Om muntlig instruktion- en sak i taget

• Undvika sådant som kan tolkas bokstavligt

• Undvika ”luddiga uttryck” som ”lagom” ”snart”

• Förbereda övergångar ”när vi har… ska vi…

• Vara en sammanhangsförklarare

• Ge svar på de frågor personen inte själv kommer på att ställa…

16

Tydliggörande pedagogik

• Tydliggörande pedagogik syftar till att göra händelser, människors handlingar och miljön begriplig och därmed hanterbar.

• Tydliggörande pedagogik är ett samlingsnamn på visuellt tankestöd som kompenserar för många ojämna funktionsförmågor.

• Tydliggörande pedagogik besvarar de frågor personen inte själv kan ställa.

Verktygslåda med många

kommunikationsverktyg

De sju frågorna

• Vad ska jag göra nu?

• Var ska jag vara?

• Med vem ska jag vara?

• Hur länge ska det hålla på?

• Vad ska hända sedan?

• Vad ska jag ha med mig?

• Varför ska jag göra det?

17

AKK- Alternativ

kompletterande kommunikation

Använda bilder och/eller symboler som kommunikationsstöd.

• AKK för att kunna uttrycka sig - när förutsättningar för ett språk inte finns.

• AKK som komplement – för att komplettera språk.

• AKK som alternativ - behov av AKK både för att förstå och att uttrycka sig

Dataprat

Turas om att skriva /skicka tangentbordet mellan

sig..

• kompenserar svårigheter att samordna sinnesintryck.

• kompenserar svårighet i förmåga till turtagning.

• kompenserar svårigheten att hålla muntliga

frågor/instruktioner i minnet och samtidigt tänka ut

eget svar.

Påståendelistor och skalor

• kompenserar för bristande sammanhangsförståelse.

• kan bland annat användas för att presentera

synpunkter och orsaker.

• kan med fördel kombineras med MI-VAS skalor

18

Sammanhangskartor

• Exempel: sömn

• Helger 03.00-13.00 =10 timmar

• Vardagar 03.00-07.00= 4 timmar

= Varje vardag- 6 timmars minussömn.

Samtalsmatta

• kompenserar för svårigheter i ömsesidig social

kommunikation.

• syfte att förbättra möjligheterna att bli mer delaktiga i

vardagligt socialt liv och olika sorters beslut.

• viktigt att använda de bilder som personen är van att

använda sig av.

19

Samtalsmatta

Seriesamtal/ritprata

• kan hjälpa personen både att få sammanhangsförståelse av

en situation och hjälp att förstå hur andra kan ha tänkt

och känt i situationen.

• kan också vara ett bra sätt för samtalsledaren att

undersöka hur personen upplevt och förstått en situation.

• kan också användas för att förklara skeenden framåt, vad

som ska göras och varför ska det göras.

Sociala berättelser

• kompenserar för bland annat bristande sammanhangsförståelse.

• korta berättelser som beskriver en social situation och påföljande sociala reaktioner.

• består av tre grundläggande meningstyper: beskrivande, direktiva och perspektiva.

• de tre meningstyperna sätts samman till en social berättelse.

20

Sociala manus

• nedskriven form av sociala direktiv kring vad man kan säga i en specifik situation.

• vid t ex svårigheter att veta hur man kan säga nej till en kompis kan man skriva ner förslag på svar på en lapp liknande nedan:

• ”Jag kan inte ikväll/i veckan, men gör gärna något en annan gång” (vänligt sätt att säga nej).

En 5:a kan få mig att tappa

kontrollen

• Praktiskt utformat material med skalor och påståendekort för att stödja personer att identifiera och uttrycka stressfaktorer .

• Materialet innehåller en mängd olika påståendekort kring vanliga faktorer som ofta kan skapa stress.

• Exempel ”när en rutin förändras” och ”äta i skolmatsalen” .

• Påståendekorten kopplas till skala från 1-5.

• (se pedagogisktperspektiv.se)

Plus- och minuslistor

• kompenserar för svårigheter att med hjälp av

föreställningsförmågan kunna ”se sammanhang med

tanken”.

• enkelt sätt att ge överblick över för- och nackdelar

med något.

21

Kat-kittet

• KAT-kittet kompenserar för bristande förmåga att kunna identifiera och sätta ord på tankar och känslor .

• Materialet är samlat i en pärm, och finns nu även i digital version.

• Det innehåller känsloord, mätinstrument med skalor, beteendepalett och tidslinjer.

www.cat-kit.com

22

23

Att komma över egna

tankefällor

• ”Jag är dålig på att rita/kan inte rita/skriva snyggt”

• ”Barnsligt att rita med vuxna”

Motiverande samtal (MI)

• Samtalsmetod-ej terapeutisk metod

• Mål att öka klientens vilja till förändring – utifrån

antagandet att en stark motivation med stor

sannolikhet leder till bestående förändring.

• Utgångspunkt att klientens motivation påverkas av

samtalsledarens bemötande och kontexten.

24

Motiverande samtal (MI)

• Skapa förutsättningar genom ett öppet, lyssnande,

värderingsfritt och empatiskt förhållningssätt.

• Samtalsledarens roll är att stödja klienten att själv

komma på och hitta lösningar.

• Fånga upp, framkalla och möjliggör förändringsprat.

MI-anda

• Respektera klientens autonomi!

• Stärk klientens tilltro till sin förmåga att genomföra

förändringen.

• Hjälpa klienten att hitta egen motivation.

MI-anda

• Visa respekt för klientens värderingar och

erfarenheter.

• Icke-konfrontativt, icke-dömande förhållningssätt.

• Hejdande av rättningsreflexen, det vill säga vilja att

övertala och övertyga klienten.

• Samtalsledaren följer klienten.

25

MI-anda

• Samarbete- samtalsledaren förhåller sig till klienten

som till en likställd, med målet att samtalet förs

mellan två jämlika parter.

• Acceptans- samtalsledaren är empatisk, respekterar

klientens autonomi, lyssnar även aktivt för att

identifiera styrkor.

Övning-Lyssna aktivt efter

styrkor

• Arbeta två och två. En av er intervjuar den andre. T

ex vad gjorde du i helgen? Intervjuaren lyssnar aktivt

efter styrkor och bra saker som sägs.

• Intervjuaren lyfter sedan fram , Jag hör att du ….

Vad bra att du… etc,

• Hur kändes det?

MI-samtalets fyra processer

• Engagera- relationsgrundande. Lyssnande.

• Fokusera-fokus på att ”ringa in” förändring

• Framkalla-framkalla/förstärk förändringsprat

• Planera- hjälp klienten konkretisera planerad

förändring

26

Vardagssamtal

• Att använda naturliga tillfällen i vardagen som start

till förändring.

Be om lov frågan

• ”Är det okej att….”?

U-T-U

(Utforska-tillför information-utforska igen)

• Att utforska hur klienten förstår informationen

• Exemplet om Annika och dammsugningen

• ”Är det okej att ….

• ”Hur lång tid tänker du att det tar att dammsuga din

lägenhet?”

27

Exempel –Mi och

tydliggörande pedagogik

Exempel- Mi och

tydliggörande pedagogik

Exempel- MI och

tydliggörande pedagogik

28

Meny-agenda

Matlagning Städning

Tvätt

Hjälp att se för och nackdelar

Utan stöd i vardagen kan

vardagen bli övermäktig…

29

Inför mötet

• Informera om VAD mötet ska handla om

- skicka gärna frågor på förhand

• Informera om VEM/VILKA som är med

- skicka gärna foto

• Informera om VAR mötet ska hållas

- skicka bild och vägbeskrivning

• Informera om HUR LÄNGE mötet ska pågå

- berätta att det är okej att ta paus vid behov

Under mötet

• Sitt gärna snett emot istället för mittemot

• Använd visualiserad ”dagordning” och

visuella kommunikationstekniker

• Stäm av kontinuerligt . ”Så här uppfattade jag att du menar... Stämmer det?”

• Markera byte av samtalsämne i förväg. ”Nu har vi pratat om xxxx , det är dags att gå vidare och prata om xxxx….”

30

Att avrunda mötet

• Ge mötet ett tydligt avrundande genom att säga t ex ” Nu är det 15 minuter kvar av vår mötestid. Det är dags att sammanfatta mötet”

• Berätta vad som kommer att hända nu (vad händer med informationen personen lämnat)

• Om ni ska träffas igen, uppge syftet med det.

Att kompensera för svårigheter

med hörselintryck vid möten

• Undvik miljöer med surrande fläktar etc.

• ER- hörselskydd (www.bellman.se)

Att kompensera för svårigheter

med synintryck vid möten

• Undvik miljöer med starka lampor/mycket stimuli

• förståelse för användande av: solglasögon, tröjor med huvor/kepsar

31

Att kompensera svårigheter med

känselintryck vid möten

• Glesare möblering

• Förståelse om ej ta i hand

Att kunna ta sig till möten…

Laddas ner gratis från App Store och Google Play.

Läs mer på: www.resledaren.se

Dit-i-tid

32

Bemötande

• Arbetar jag i klientens hem eller bor klienten på min arbetsplats?

• Hur skulle jag vilja bli bemött om det var jag som var ”på andra

sidan dörren” – ”ställ dig i klientens skor”

• Lyssnar vi för att svara eller för att förstå?

Hon förstår inte?

Vet hon vad som förväntas?

Hon gör så gott hon kan

Hon försöker förstå

Hon hittar egna strategier

Hon har svårt med ljud

Hon är lat

Hon kan om hon vill

Hon är ointresserad

Hon vill bara ha uppmärksamhet

Hon söker konflikt

Hon provocerar

Ditt synsätt är avgörande…

Det finns många situationer i min vardag som är svåra för mig att hantera. Jag har svårt att komma igång och städa på egen hand - saknar en ”startknapp” !Jag har en annorlunda perception, som gör vissa ljud svåra för mig att uthärda.För mig känns t ex ljudet från dammsugaren som om ”knivar skär genom hjärnan”

När du kommer hem till mig, vill jag inte att du frågar hur jag mår -undvik småprat, för mig är det bara jobbigt att hantera ! Jag vill att vi först sätter igång en maskin tvätt. Sedan vill jag att vi sätter oss i köket.Hjälp mig göra en inköpslista.Jag går till affären och handlar, medan du dammtorkar och dammsugerNär jag kommer tillbaka, hänger vi tillsammans upp tvätten. Hjälp mig att tappa upp ett skumbad och att ta fram mina böcker om svampar innan du går. Glöm inte att tamed dig soporna.

För mig är det viktigt att göra detta på samma sätt och i samma ordning varje tisdag. Jag har svårt att hantera oförutsedda förändringar. Därför är det viktigt för mig att veta i förväg vem som ska komma hem till mig. SMS:a mig därför info om det redan på måndagen!

Vi har tillsammans dokumenterat detta för att du ska kunna ge mig det stöd jag behöver, på det sätt Jag vill ha det. För mig är detta en kvalitetssäkring av mitt boendestöd- för dig en tydlig arbetsbeskrivning.

Kvalitetssäkring av stödinsatser- ” Såhär vill jag ha det!”

33

Tack för att jag fick komma hit

och prata…

anna.sjolund@autismpedagogik.se

Vardagsstöd (2009) Sjölund, A Pedagogiskt perspektiv

Boendestödsboken (2009) Sjölund, A, Bejerot.S RFA

Vardagskompassen (2015) Sjölund, A, W Henrikson, L Gothia förlag

Skolkompassen (2015) Sjölund, A, W Henrikson, L Gothia förlag

Motiverande samtal vid autism och ADHD (2015) ,Ortiz, L ,Sjölund, A (Natur & Kultur)

ResLedaren – Holmberg,J, Sethfors,H & Sjölund, A www.resledaren.se

Boendestödsfilmen – se youtube –Humble,O & Sjölund,A

Kartläggning och Validering Aspergers syndrom, Gladh,L,Norrö, G &Sjölund, A www.autism.se

llustrationer :Ossian Humble och Maria Torstensson