SEPTEMBER 2012

Arbetsmarknads- och socialförvaltningens

KARLSTAD.SE

MÅNADSUPPFÖLJNING

Med fokus på Familjeavdelningen

Kommunfakta Invånare Mars 2012• Totalt: 86 409

Augusti -10 Augusti -11 Juli-12 Augusti-12Arbetslösa 2415 2156 2135 2146Program 1694 1700 1791 1767med aktivitetsstöd

på kvällen är luften kylig och rutorna på växthuset har immat igen när jag tar kvällsturen för att skörda tomaterna. Ingen frost ännu, men det dröjer nog inte. Det är nu jag tar fram min vassaste spade. Alla växter som inte tål frost skall grävas upp, sen skall de träd och perenner jag förvärvade i slutet av sommaren ner i jorden. Skulle någon glömmas kvar i sin kruka ovan jord har den inte en chans att klara vintern. Så om jag vill ha alla växter kvar så är det bara att att gräva på. Humlorna är allt trötta och verkar mest sitta i blommorna och vila sig. Snart är det bara deras drott-ning kvar, som inkurad i något gammalt sorkbo, sover sig igenom vintern för att starta ny koloni nästa som-mar. September är vacker, men lite vemodig tycker jag.

September på förvaltningen har präglats av fart och fläkt. Det är mycket som skall genomföras av både stort och smått.

Förvaltningsuppdragen börjar anta allt ”fastare former” och kommer att presenteras för nämnden i september. Arbetsgrupperna har gjort ett mycket bra arbete och vi kommer att ha ett bra underlag för beslut. Det bästa med uppdragen är att samtliga har tillkommit genom samtal och diskussioner ute på enheterna. Då vet jag att det är frågor som många tycker är angelägna att utveckla. Jag ser fram emot att kunna sjösätta de flesta förslagen redan nu i höst.

Cannabiskonferensen som vi arrangerade blev en stor framgång. Den var fullbokad redan vid midsommar. Salen på KCCC var fullsatt till sista stolen. Åhörarna fick lära sig mycket och det är bra. Mycket kunskap och goda argument är bra att ha med sig i arbetet med att minska och förebygga bruket av droger.

Uppstartskonferensen för Bostad Först var lika väl-besökt. Den här gången fyllde vi hörsalen på museét. Marcus Knutagård från Lund, som var vår huvudta-lare, gjorde ett starkt intryck. Med stor värme och stort eftertryck befäste han vår övertygelse om att ha någon-stans att bo, det är det allra viktigaste för att kunna vända en utsatt livssituation till det vi brukar kalla för ett vanligt liv. Publiken var en bra blandning för den

CHEFEN HAR ORDETsamverkan som måste till för att lyckas; fastighetsägare, frivilligorganisationer, kyrkan, sjukvården, socialtjäns-ten och brukare med egen erfarenhet av att leva i en utsatt och osäker tillvaro. För vår del på förvaltningen så har nämnden på sitt augustisammanträde godkänt det förslag till verksamhet som projektledarna tagit fram, så nu är det bara att dra igång.

På återhörande i oktober.Monica Persson, socialdirektör.

1

EKONOMI

Enligt beslut i KS får nämnden föra över och använda 8 600 tkr av årets extra anslag för jobbpaket för insatser under 2013.

2

FOKUS PÅ FAMILJEAVDELNINGEN

Avdelningen informerar om vissa utbildningar inom KLURA som Familjeavdelningen tagit del av och några medarbetares erfarenheter av dessa utbild-ningar.

Syftet med KLURA är bland annat att öka personalens kompetens för att kunna utveckla socialtjänsternas verksamheter, att förebygga ohälsa bland personalen samt att stärka personalens resurser och konkurrens-kraft. Projektet pågår under tiden 2011-03-01 till 2012-10-31. Målgruppen för KLURA är personal på Arbetsmarknads- och socialförvaltningen i Karlstads kommun och delar av IFO/Omvårdnadsförvaltningen i Kristinehamns kommun.

Familjeavdelningen har valt att redovisa erfarenheter av utbildningarna i: att bedöma föräldraförmåga, moti-verande samtal, interkultur samt att handleda familje-hem.

ATT BEDÖMA FÖRÄLDRAFÖRMÅGAUtbildningen riktar sig till socialtjänstens socialsekre-terare som utreder barn och unga och som bland annat har till uppgift att bedöma och ta ställning till om barns behov blir tillräckligt tillgodosedda i familjen. Målet är att öka förmågan att bedöma föräldraförmå-gan.

Utbildare är Kari Killén, som är forskare vid NOVA, Norsk Institutt for forskning om oppvekst, velferd og aldring. Hon är välkänd som föreläsare och författare till ett flertal banbrytande böcker i ämnet familjeom-sorg.

Sandra Braunerhielm, Anna Aronsson, Pernilla Olin och Magnus Albinsson representerar utredningsenhe-ten, där i stort sett alla har deltagit i de två utbildnings-dagarna. De reflekterar över innehållet i utbildningen.

De ser tillbaka på dagarna som mycket inspirerande. Upplägget har varit bra och bara att få lyssna till Kari Killén, som för många är en legend i sammanhanget, är en upplevelse. De imponeras av att hon fortfarande, vid 78 års ålder, är så dynamisk och att hon brinner för sin forskning. I föreläsningarna har Kari Killén berättat om sin forskning i samspelsprocesser och anknytnings-mönster. Hon använder sig i sitt arbete bland annat av manualer och skattningsverktyg.

PERSONALI förvaltningen pågår för närvarande flera olika proces-ser som berör alla medarbetare. De olika processerna ska vara klara innan årsskiftet.

LÖNEÖVERSYNHar pågått sedan tidig vår 2012 beroende på att avtal ej varit färdiga samtidigt. Akademikeralliansen och Vårdförbundet var klara med löneöversynen innan sommaren och för SSR, Vision, Ledarna och Kom-munal pågår löneöversynen som bäst för närvarande. Ny lön ska utbetalas med oktoberlönen retroaktivt från april.

SMARTA KORTTjänstelegitimation, e-legitimation, inloggning i da-torn m.m är på gång under hösten och ska vara klart innan årsskiftet. Införandet av Smarta kort gäller hela kommunen.

TITULATURFörvaltningen har påbörjat en översyn av titulaturen i förvaltningen. Syftet med det är att ensa benämning-arna på de arbetsuppgifter som utförs. Att samma benämningar används för samma typ av arbetsuppgif-ter, t ex att verksamhetsutvecklare heter verksamhets-utvecklare när man arbetar med verksamhetsutveckling och inte benämns med någon annan titel. Samverkan med de fackliga organisationerna kommer att ske när arbetsgivaren har ett förslag att samverka kring.

ARBETSVÄRDERINGCentralt i kommunen pågår en värdering av ett antal yrkesgrupper, ca 40, där förvaltningen ska bidra med arbetsbeskrivningar på fem yrkesgrupper som sedan ska värderas utifrån en metod som kallas Lönelots, (Diskri-mineringsombudsmannens metod). De fem yrkesgrup-perna som ska värderas från förvaltningen är enhets-chef, socialsekreterare, boendestödjare, arbetskonsulent och behandlingsassistent. Arbetsvärderingen ingår som en del i att skapa en ny lönepolicy i Karlstads kom-mun. Syftet är att kunna jämföra olika yrkesgrupper med varandra. Lika lön för lika arbete. Maths Bergendahl, personalchef.

3

Barn och föräldrar observeras ingående och alla situa-tioner filmas och tolkas. Hon hävdar att det är viktigt i barnavårdsutredningar att bilda sig en uppfattning om hur föräldrars anknytning ser ut och menar att det är möjligt genom att använda ett flertal vetenskapligt förankrade instrument i det praktiska arbetet.

Utbildningsdagarna har följts upp med ett speciellt handledningstillfälle. Sandra, Anna, Pernilla och Magnus konstaterar att handledningen inte följde upp utbildningen på det sätt de förväntat sig. Ett antal frågeställningar lyftes upp runt metoderna och runt Killéns forskning. Deras reaktioner av handledningen är blandade; från att inspirationen falnade till att det i det stora hela kanske är bra att ifrågasätta, att inta en kritisk hållning. De är dock överens om att både utbildningen och handledningen väckt nya tankar och nya frågeställningar. Den har också gjort att man är lite mer försiktig i hur man använder och tolkar olika begrepp, utifrån en medvetenhet om områdets komplexitet. I utredningsarbetet kompliceras proces-sen ytterligare då utredningen ska utgöra ett underlag för beslut i Förvaltningsrätten och skrivningen måste anpassas därefter.

För att försöka omsätta en del av grundtankarna i utbildningen till det praktiska arbetet, har ett team inom utredningsenheten valt en handledare i höst som förhoppningsvis kan leda dem vidare i den processen.

MI, MOTIVERANDE SAMTAL (MOTIVATIONAL INTER-VIEWING)Ett viktigt förhållningssätt i socialtjänsten är att ar-beta för att klienten själv ska ta ansvar för sitt liv och sina beslut. Syftet med MI är att hjälpa människor till förändring på hennes egna villkor genom att utveckla sättet att samtala.

Målet med utbildningen är att berörd personal ska lära sig metoden för Motiverande Samtal samt hur meto-den kan implementeras i det dagliga arbetet. Metoden användes ursprungligen vid samtal kring riskbruk, missbruk och beroende men har visat sig ha effekt även vid andra livsstilsrelaterade problem.

Grundkursen i MI består av tre heldagar, två på var-andra följande dagar, en uppföljningsdag något senare samt möjlighet till en repetitionsdag ytterligare en tid därefter. Utbildare är Ann-Sofie Nordenberg, metodut-vecklare på Vuxenenheten.

Ett fyrtiotal medarbetare på Familjeavdelningen har hittills gått grundutbildningen i MI.

Sabine Kihlstedt och Kristina Ricknell på Familjehuset samt Annelie Larsson på Stödcentrum berättar om vad de tycker att utbildningen gett dem.

Fr v: Pernilla Olin, Anna Aronsson, Magnus Albinsson och Sandra Braunerhielm.

4

Alla tre är överens om att träningsgrupper är en förut-sättning för att upprätthålla kunskapen. För att kunna tillämpa förhållningssättet/metoden måste man hela ti-den öva sig. Öva måste man också göra för att införliva metoden i sitt eget sätt att vara, man måste bli bekväm i frågeställningarna.

INTERKULTUR I SOCIALT ARBETEUtbildningen riktar sig till alla inom socialtjänsten och är en seminarieserie som enligt inbjudan fokuserar på interkulturella aspekter inom socialt arbete. Utbild-ningen beskrivs som att den behandlar möten mel-lan personal inom socialtjänsten och brukare/klient/deltagare med annan kulturell bakgrund. Kursens syfte är att öka kunskapen inom området interkulturella möten i socialt arbete

Utbildningen anordnas av Karlstads Universitet och kan ge 7.5 högskolepoäng. Den leds av olika föreläsare från Karlstads universitet. Gunilla Gröndahl-Ohlsson, Lennart Nyström och Peter Johansson på Familjehuset valde att delta i hela seminarieserien och att examine-ras genom en skriftlig hemtentamen.

De har deltagit i sammanlagt 8 heldagsseminarier. På förmiddagarna har det varit olika föreläsningar och på eftermiddagarna gruppdiskussioner utifrån förmid-dagens tema. Grupperna har varit tvärgrupper med deltagare från hela förvaltningen. Speciellt positivt är att medarbetare med ursprung från andra kulturer har deltagit och bidragit med sina erfarenheter.

Kurslitteraturen tycker de är mycket bra, den har varit kopplad till yrkesrollen och har gett nya insikter i flykting- och invandrarfrågor. Kopplingen till tenta-men tycker de också är bra, den ställer krav på för-djupning i ämnet och frågeställningarna har varit bra och meningsfulla. Litteraturen kan nu användas som uppslagsböcker i kulturella frågor.

Lennart Nyström och Peter Johansson. Gunilla Gröndahl-Ohlsson.

Deras erfarenhet är att utbildningen har haft ett tydligt pedagogiskt upplägg. Inledningsvis har de tagit del av grunderna och tankarna med MI, sett filmsekvenser samt övat praktiskt, indelade i grupper. Mellan dag två och tre har de som hemuppgift fått spela in ett kli-entsamtal. Samtalet har sedan skrivits ut och lämnats till Ann-Sofie Nordenberg, som gett återkoppling på samtalet.

De ser MI som både ett förhållningssätt och en metod som är användbar oavsett var i förändringsprocessen klienten befinner sig i. När klienten har bestämt sig för och är motiverad till en förändring, uppstår ändå ibland tvivel och ambivalens. MI är då fortfarande användbar, som stöd i processen.

Sabine och Kristina ingår i en grupp på sex personer som efter grundutbildningen träffar Magdalena Pers-son, metodstödjare, en gång i månaden. Vid varje till-fälle går man igenom ett inspelat samtal och gruppen lyfter fram och bekräftar det positiva i samtalen. Annelie ingår ännu inte i någon träningsgrupp men hoppas att hon ska få den möjligheten inom kort.

Kristina Ricknell och Sabine Kihlstedt.

5

Utbildningen i övrigt anser de inte motsvarat förvänt-ningarna. Innehållet upplevs som spretigt, från en mycket övergripande global nivå, till en konkret var-daglig detaljnivå som ändå inte varit relevant. Innehål-let upplevs inte vara kopplat till deras yrkesroll eller till kulturella aspekter inom just socialt arbete.

Gunilla, Lennart och Peter är överens om att de i alla fall fått en påminnelse om värdet av att reflektera över egna fördomar, att fortsätta vara öppen och nyfiken och att hela tiden ställa frågor för att få veta mer. De inser också att de själva har ett ansvar för att fortsätta söka kunskap. Den insikten har lett till att de efter ut-bildningen sökt forum för bra information. Ett sådant forum är Utrikesdepartementets hemsida, där de t.ex. hämtat information om ett lands bakgrund, utveckling och aktuell situation inför möten med familjer däri-från. Den bakgrundsinformationen har varit värdefull i mötet och har öppnat upp för bra samtal.

Ett annat initiativ är att avdelningens medarbetare, som själva har annan kulturell bakgrund, ska kunna fungera som kulturtolkar. Inför vissa familjesamtal kan de coacha behandlarna för att på så sätt förbättra kunskapen i interkulturell kommunikation.

ATT HANDLEDA FAMILJEHEMSocialtjänsten har i uppdrag att rekrytera, utreda, ut-bilda och handleda familjehem. Målgrupp för semina-rieserien är familjehemssekreterare som arbetar med attstödja familjehem. Målet med seminarieserien är att ge berörda socialsekreterare ökad kunskap om hur stöd och utbildning till familjhem kan ges. Utbildare är terapeuter från Göteborgs Centrum för Kompetensut-veckling AB.

Therése Arvidsson och Karin Thyselius på familje-hemsenheten delar med sig av sina erfarenheter av utbildningen. Hela enheten, resursteamet och handläg-garteamet har deltagit. Utbildningen har varit förlagd till Karlstad och har från november förra året fram tills i maj i år omfattat sammanlagt 10 dagar plus självstu-dier. Under de lärarledda dagarna har teori och prak-tiska övningar mixats i tvärgrupper.

Båda två är mycket nöjda med utbildningen. För-väntningarna har infriats med råge. Enhetens båda team delar på ansvaret att långsiktigt jobba för en bra familjehemsvård. I och med utbildningen har enhetens sammanhållning stärkts då man fått en gemensam grund att utgå från i arbetet med familjehemsvård samt att man fått jobba med sig själv och har fått investera engagemang i varandra.

Praktisk handledning har ingått i övningarna, vilket gett en positiv feedback på yrkesrollen, som stärkts och tydliggjorts. Metoder som kanske redan till viss del används, har nu kopplats till teori och därmed har tryggheten i olika bedömningar ökat. De beskriver också att de fått verktyg som ökat närvaron i det en-skilda samtalet; samtalen har fördjupats och blivit mer professionella.

För att förankra utbildningen planeras en dag tillsam-mans med chef/chefer och utbildare. Under hösten kommer enheten också att ha handledning via en av utbildarna.

Ett stort behov i övrigt för att vidmakthålla den förvär-vade kunskapen är att få till planeringsdagar för kunna sammanställa allt material till användbara metod-pärmar. Medel för detta har ansökts via KLURA och

enheten hoppas på ett positivt gensvar.

Therése Arvidsson och Karin Thyselius.

6

Utbetalt försörjningsstöd är satt i förhållande till antalet invånare i kommunen.Förvaltningens placeringskostnader presenteras gentemot budget för placeringarna

Nyckeltal 2012

Antal familjehemsplacerade barn och ungdomar

115

120

125

130

135

140

Jan feb Mar Apr Maj Jun Jul Aug Sep Okt Nov Dec

anta

l 20112012

Antal institutionsplacerade barn och ungdomar

0

5

10

15

20

25

30

35

Jan feb Mar Apr Maj Jun Jul Aug Sep Okt Nov Dec

anta

l 20112012

Antal externa institutionsplacerade vuxna

0

10

20

30

40

50

60

Jan feb Mar Apr Maj Jun Jul Aug Sep Okt Nov Dec

anta

l

2011

2012

7

Nyckeltal 2012

Placeringskostnader barn och ungdomar i tkr

0

1 000

2 000

3 000

4 000

5 000

6 000

7 000

jan feb mar apr maj jun jul aug sep okt nov dec

belo

pp i

tkr Kostnad

placeringarFAM 2011KostnadplaceringarFAM 2012budgetplaceringarFAM 2012

Externa placeringskostnader vuxna i tkr

0

500

1 000

1 500

2 000

2 500

3 000

jan feb mar apr maj jun jul aug sep okt nov dec

belo

pp i

tkr Kostnad placeringar

VUX 2011Kostnad placeringarVUX 2012budget placeringarVUX 2012

Försörjningsstöd i kronor utbetalt per invånare

0,0

20,0

40,0

60,0

80,0

100,0

120,0

jan feb mar apr maj jun jul aug sep okt nov dec

belo

pp i

kr Utbetalt perinvånare2011Utbetalt perinvånare2012Budget2012 kr /inv

8