FOTO

: H

AM

PUS

LUN

DG

REN

#108

- 2 -

LUNDAEKONOMERNAS KÅRFÖRETAG

LUNDAEKONOMERNAS SAMARBETSFÖRETAG

- 3 -

Tidigare redaktörerleylis, Kahn, jpk, elinmelin, Klarin, Joey, Caol, JoFo, Mandy, a.non, amhed, lima, MaJo, MaSa, KoOl, EAger, LiAn, MarEng, PetA, AnGus, SoL, JoS, FvH, KARLA, MAL, AC, PWSK, ALX, H–VI, KAASE, FRABO, MRNHN

AdressNådiga Lundtan, LundaEkonomerna, Skånelängan, Tunavägen 37, 223 63 Lund. Tel: 046-222 00 90

RättelseKontakta oss gärna om du observerar något fel i tidningen.

Tryckeri Exaktaprinting AB, Lund

FramsidaHampus Lundgren

I tidningen gjorda uttalanden är endast om så anges att anse som LundaEkonomernas ståndpunkt.

Felix TörnblomSkribent

Love Löfvin RosénChefredaktör

Sarah BengtssonRedaktör

Jennifer AnnvikFotograf

Fanny M Bystedtillustratör

Chefredaktör Love Löfvin Rosén 0730 - 93 64 69Redaktör & Ansvarig utgivare Sarah Bengtsson 0733 - 09 95 99Annonsering Malin Fredman 0733 - 32 89 24

Carl Anderberg AlmhornSkribent

Hemsida www.lundaekonomerna.se/nadiga_lundtan

Nådiga Lundtan är en tidning av och för ekonomistudenter. Allt arbete sker ideellt. Vi eftersträvar kvalitet och relevans i allt vi gör samt arbetar för att vara Sveriges bästa kårtidning för ekonomer.

Nå redaktionen på lundtan@lundaekonomerna.se samt annons.lundtan@lundaekonomerna.se

Sophia NilssonAnnonsansvarig

Sara BergenheimSkribent

Stina SchmiedelSkribent

Övriga medarbetare i numret: Julius Viktorsson SkribentJulia Tullenbåge Fotograf

FÅR DU INTE NÅDIGA LUNDTAN HEMSKICKAD?Det beror förmodligen på att du angivit fel adress till din nation. Ändra på www.medlemsavgift.com

Julia LydingLayout

Emil ErikssonSkribent

Emelie WenthzelAnnonsansvarig

Herman JacobsonSkribent

Malin FredmanAnnonsansvarig

Sofia OlofssonAnnonsansvarig

Linn KarlssonAnnonsansvarig

Andreas Forsman Skribent

Innehåll5

6

10

12

14

16

21

22

26

28

30

32

Ledare

Inte riktigt som på landet

Sara Andersson

Max Nilsson

Två sidor av samma mynt

Geir Lippestad

Fracking

Ekonomiutbildning under förändring

2000-talets nybyggare

Houko

Hyresreglering och bostadsregation i huvudstaden

Doktorandsidan

35

36

38

40

41

43

Paris

Hur vi jobbar för en konkurrenskraftig utbildning

Att vara engagerad i LundaEkonomerna

NLU

What do you know about Marketing?

Ordförande och Vice Ordförande har ordet

CREATIVE COMMONS-LICENSERSid 26: Stockholm - Gamla Stan, Svetlana GrechkinaAttribution-ShareAlike 2.0 Generic (CC BY-SA 2.0)

Sid 27: Gorgeous Night View from Victoria Peak, Yuya SekiguchiAttribution 2.0 Generic (CC BY 2.0)

Sid 31: Stockholm, Ole1981Attribution-ShareAlike 2.0 Generic (CC BY-SA 2.0)

Sid 36: World Button, ilkerhttp://www.sxc.hu/txt/license.html

UTGIVNING Tidningen ges ut sex gånger per år i drygt 3300 exemplar och distribueras kostnadsfritt

till alla LundaEkonomernas medlemmar. Cirka 150 exemplar går dessutom till närings-livet och till andra studentkårer.

12

10

6

16

28

30

- 5 -

Människor har sedan länge lockats av dess möjligheter och mysterier likt eldflugor till ljus. Som uppväxt på landet kan jag själv intyga detta. När jag förra sommaren fick möjlighet att bo och jobba i Stockholm fylldes min agenda av så många storslagna planer att jag knappt hann slutföra en enda. Men det är kanske inte det som är det vik-tiga, som den italienske författaren Italo Calvino skrev en gång: You take delight not in a city’s seven or seventy wonders, but in the answer it gives to a question of yours.

Det fenomen vi kallar urbanisering är inte på långa vägar en modern företeelse men har inte väckt så mycket diskussion som på det senaste decenniet. År 2007 passerades den magiska gräns som innebär att över halva jordens befolkning nu bor i stadsområ-den enligt FN. 1950 kallade drygt 30 procent av världsinvånarna en stad för sitt hem och år 2050 kommer över två tredjedelar att göra det. Kommer vi att kunna hålla jämn takt med denna inflyttningsvåg?

Urbaniseringen bringar både fördelar och nackdelar till världen och vad som kommer att ske i framtiden är osäkert. Vad som är säkert är att du som läsare av detta num-mer av Lundtan kan ta del av massvis med spännande tankar och fakta kring detta fenomen!

På sidan 6 får vi följa med Julius Viktorsson till det lilla samhället Fengersfors i Dals-land, ett samhälle olikt andra tack vare det driftiga konsthantverkskooperativet Not Quite. Carl Anderberg Almhorn ger oss en bild av den svenska hyresregleringen med utgångspunkt i sin hemstad Stockholm på sidan 30. Sarah Bengtsson var på plats när Breiviks advokat Geir Lippestad gästade Studentafton. Det blev en kväll med djupa diskussioner där Lippestad till och med frågade sig varför han valde en karriär som försvarsadvokat. Läs om detta på sidan 17. Vidare så har Stina Schmiedel träffat uni-versitetslektor Martin Blom för att bringa klarhet i det nya ekonomprogrammet som kommer att ersätta de tidigare civilekonom- och ekonomie kandidatprogrammen. Detta hittar du på sidan 22.

Trevlig läsning!

LOVE LÖFVIN ROSÉN, CHEFREDAKTÖR

Det finns något fascinerande med städer. Något av det mest fascinerande är att de är symboler för en av modern tids största samhällsfenomen. Temat för detta nummer av Nådiga Lundtan är urbanisering.

Ledare

- 6 -

TEXT: JULIUS VIKTORSSONFOTO: MALIN ROBERTSON HARÉN

Inte riktigt som på landetI det gamla pappersbrukets lokaler i byn Fengersfors i Dalsland ligger konsthantverkskooperativet Not Quite. Här arbetar konstnärer, musiker, konsthantverkare, modeskapare och fotografer genom kooperativets organisation. Både som egenföretagare och tillsammans. Platsen har blivit ett besöksmål och kulturcentrum som gjort Fengersfors till det enda samhället i Dalsland där inflyttningen är större än utflyttningen.

Det första jag skymtade av Fengersfors när vi kom körande genom åkerlandskapet var en grå skorsten som stack upp ovanför trädtopparna. Inne i byn låg mexitegelvillorna på behörigt avstånd ifrån varandra, tomterna uppbrutna av skogsdungar och gräsplaner. I ett av garagen huserade ”Lennarts däck”. Jag såg en BMX i barnstorlek ligga slängd på uppfarten intill och att någon omsorgsfullt virat en orange vattenslang runt ekrarna och styret.

Varje kvadratmeter av parkeringen framför Icabutiken och fabriksområdet var upptagen. Vi fick ställa bilen längre bort på en avstickarväg, sist i raden av bilar som parkerat längs vägkanten. Klungor av folk rörde sig över grusplanen som låg omgärdad av de röda tegelbyggnaderna. Min vän visade mig in i en av maskinhallarna som byggts om till konsthall. Inne i den mörka salen stod skulpturer i järn och virke sida vid sida med en 30 meter lång pappersmaskin. Maskinen hade en så kraftfull närvaro i rummet att jag instinktivt tänkte att det var den som var konstverket, inte skulpturerna. Konsten och platsen där den visades tycktes smälta ihop till en och samma installation, ett och samma verk.

I år firar Not Quite tioårsjubileum. Från början var de tio examenselever från den närliggande konsthögskolan HDK Steneby. Nu består kooperativet av 44 delägare mellan 29 och 50 år som tillsammans årligen omsätter runt 3 miljoner kronor. Mer än hälften är egna företagare.

Jag ringer upp verksamhetsledaren Sara Vogel-Rödin och ber henne beskriva Not Quite.

- Vi är en papegoja i granskogen, säger hon. En urbanitet i periferin.

Hon berättar att Not Quite startades i syfte att bli en plattform som skapar möjligheter för konstnärerna att försörja sig på sin konst. Grundarna ville i första hand bevara och vidareutveckla det nätverk som de byggt upp under studietiden. Inom gruppen arbetade de med olika materialformer och var vana vid att ge varandra feedback och stöd. Deras gemensamma bredd av kunskap inom olika hantverk och konstformer var också en rik källa till inspiration, och de visste att det var lättare att marknadsföra sig som grupp än som enskilda konstnärer. Tillsammans kunde de dessutom åta sig mycket större och diversifierade projekt. Slutligen behövde flera personer i gruppen också stora maskinparker för att kunna ägna sig åt sitt konstnärskap och hantverk. Sådana resurser var mycket billigare att äga gemensamt.

- På så vis kan man säga att Not Quite både är en grupp och en plats, säger Sara Vogel-Rödin.

Kollektivet har växt gradvis och så även Fengersfors, som trots sin lilla storlek (345 invånare) ändå har kunnat behålla skola, förskola och lanthandel. Sam-manlagt har invånarantalet ökat med 60 personer se-dan 2002, varav 22 barn. Under sommarmånaderna har Not Quite i snitt 25 000 besökare, vilket innebär arbetsmöjligheter i kooperativets restaurang, bageri, butik och utställningshallar. Man är aktiv i byalaget och bygdens utveckling, men samarbetar också med flera regionala aktörer. HDK Stenebys studenter brukar ställa ut sina examensprojekt i Not Quites

- 7 -FOTO: © MALIN ROBERTSON HARÉN

- 8 -

Hos oss gör du skillnad, varje dag.Vill du jobba på ett företag där din kompetens, erfarenhet och förmåga kommer till sin rätt? Där din insats får bolaget att växa och där du utvecklar dina unika talanger? Då är du välkommen till Grant Thornton. Vår framgång bygger på ett engagerat samarbete för våra kunders bästa.

Följ oss på Facebook! Där får du de senaste nyheterna om karriär, events och lediga jobb. Sök på ”Grant Thornton Sverige Karriär”.

–Var någonstans kan jag göra skillnad?

Alvaro RodriguezManager Outsourcing Services

Foto

graf

: Håk

an M

ålbä

ck

grantthornton.se/student

I vår kommer vi att ha en studentkväll i Malmö

– håll utkik på vår Facebooksida för inbjudan!

Facebook: Grant Thornton Sverige Karriärkonsthall och man genomför regelbundet olika sam-projekt och marknadsföringsinsatser med Dalslands konstmuseum och Halmens Hus.

Även internationellt knyter man kontakter: genom nätverket Trans Europe Halles (TEH) samarbetar Not Quite med andra europeiska kulturcentra runt-om i Europa, som Melkweg i Amsterdam och ufaFa-brik i Berlin, men också med mindre organisationer på lite närmare håll, till exempel Mejeriet i Lund. Genom dessa samarbeten utbyter man erfarenheter, arrangerar utbytesprojekt och genomför ledarut-bildningar specialiserade mot kulturorganisationer och företagande inom kultursektorn.

Karl Hallberg är konstnär och konsthantverkare som nyligen organiserat ett utbytesprojekt tillsammans med kollegan Jonatan Malm. I november förra året reste de från Fengersfors till Glasgow för att sam-arbeta med performancekonstnärerna Jack Wrigley och Robbie Thomson. Resultatet blev Technobike: en analog technomaskin på två hjul.

- De flesta konstnärerna inom Not Quite är väldigt materialinriktade och hantverkskunniga, så då tyckte vi att det vore intressant att samarbeta med konstnärer som arbetar inom flera olika discipliner och som inte är lika nischade, säger Karl Hallberg.

Han berättar att väl framme i Glasgow så hade de tvingats resa med både flyg, tåg och bil. För att kompensera ville de bygga ett klimatneutralt fordon. Valet föll på en cykel, dock med vissa modifikationer: bakhjulet kopplades till en bassträng, som kopplades till en grammofon-pickup, som i sin tur spelade upp ljudet genom ett klockstycke från en trombon. På pakethållaren monterade de en bastrumma, handbromsen kopplades till en high-hat och själva cykelkedjan drev två armar försedda med plektrum som spelade på fiolen man byggt in i cykelramen. Framhjulet genererade toner genom en säckpipebas.

- Bara att cykla omkring i staden blev ett performance. Men det var ju vänstertrafik, så vi fick vara lite försiktiga.

Karl Hallberg är ursprungligen från Västerås och flyttade till Fengersfors för nio år sedan, efter att

ha studerat konsthantverk med inriktning järn och stål vid HDK Steneby. Han menar att Not Quites resurser, struktur och administration ger honom ett enormt stöd i hans konstnärskap. Kooperativet har en ekonom anställd på halvtid som assisterar vid ex-empelvis stipendieansökningar och finansiering för olika sorters projekt och det finns flera deltidstjäns-ter för projektledning. Men att han får tillgång till en komplett maskinpark och kan arbeta i en kreativ gemenskap var den främsta anledningen till att han blev delägare.

- Här har jag tillgång till de verktyg jag behöver och när man är del av ett kollektiv så utsätts man ständigt för nya idéer. Det finns dessutom dagis och skola i byn och det underlättar ju eftersom vi har småbarn, säger han.

Vilka är då nackdelarna med att flytta ut på landet och bli konstnär på heltid? Karl Hallberg förklarar att utmaningen är att hålla skaparglädjen vid liv. Vill man att Not Quite ska vara en kreativ plats så måste man arbeta för det, både inom kooperativet och genom externa samarbeten. Att driva ett kooperativ innebär också att det finns många viljor som vill göra sin röst hörd. Dessutom kan den dalsländska skogen ibland bli lite väl ödslig.

- Man får se till att resa iväg ofta. Nu på söndag flyger jag till Lecce i södra Italien för att besöka en av våra samarbetspartners inom TEH-nätverket. De har tydligen öppna cykelverkstäder där, så jag tänkte introducera dem för Technobike-konceptet, säger han och skrattar.

Jag frågar Sara Vogel-Rödin vilka visioner hon har för Not Quites framtid. Hon vill att Not Quite ska fortsätta att vara en plats där det bubblar:

- Jag vill att kooperativets delägare och medlemmar ska kunna leva på det de vill, vara hett eftertraktade och samtidigt utvecklas mycket inom sina konstnär-skap. Jag vill också att Not Quite ska vara en plats så fylld av kreativitet, kvalitet, nyfikenhet och lust att besökaren aldrig vill åka härifrån.

FOTO: © MALIN ROBERTSON HARÉN

Hos oss gör du skillnad, varje dag.Vill du jobba på ett företag där din kompetens, erfarenhet och förmåga kommer till sin rätt? Där din insats får bolaget att växa och där du utvecklar dina unika talanger? Då är du välkommen till Grant Thornton. Vår framgång bygger på ett engagerat samarbete för våra kunders bästa.

Följ oss på Facebook! Där får du de senaste nyheterna om karriär, events och lediga jobb. Sök på ”Grant Thornton Sverige Karriär”.

–Var någonstans kan jag göra skillnad?

Alvaro RodriguezManager Outsourcing Services

Foto

graf

: Håk

an M

ålbä

ck

grantthornton.se/student

I vår kommer vi att ha en studentkväll i Malmö

– håll utkik på vår Facebooksida för inbjudan!

Facebook: Grant Thornton Sverige Karriär

Hej Sara, vad innebär din position?Den består dels av styrelsearbete, alltså strategiskt utvecklingsarbete för hela kåren. Konkret gör vi detta genom att utgå ifrån vår vision samt vårt mål-dokument som består av tre huvudmål, öppenhet, kvalitetssäkring och internationalisering.

Min del fokuserar på alla aktiva inom kåren, men främst kollegiet. Det handlar om att sammanföra våra utskott så att de inte arbetar som separata en-heter utan gemensamt bidrar till vår vision och våra mål men också om att skapa engagemang och att utveckla personerna i kollegiet för att på så sätt utveckla vår verksamhet. Sen handlar det även om att se till att verksamheten erbjuder våra aktiva de verktyg som krävs för att de ska kunna genomföra sitt arbete på bästa sätt.

Vad är kollegiet?- Kollegiet är alla utskottsordföranden, talman i fullmäktige och styrelsen. Det är ett forum för diskussion snarare än ett beslutstagande organ.

Har du varit engagerad i kåren tidigare?- Jag har varit intresserad av kåren ända sedan jag nollades så jag gick med i Internationella Utskottet under min andra termin. Anna Block, som var dåvarande ordförande för INTU, uppmuntrade mig att söka hennes post vilket jag gjorde och blev vald. Jag har även varit ledamot i FUM och i Valberedningen. Efter det var jag som projektledare med och startade SÖS, Samarbete över Sundet, det som idag heter Öresund Linking Minds. Sedan blev jag invald i styrelsen och här är jag nu.

Varför sökte du posten som ansvarig för in-terna relationer?- För att jag kände att det fanns mycket potential till att bidra till och utveckla kåren här. LundaEkonomernas mest värdefulla resurs är våra medlemmar, att få vara med och bidra till att utveckla denna ”resurs” tycker jag är jättespännande.

Händer det något spännande inom kåren i vår som du vill tipsa om?- I vår kommer vi att återinföra aktiva-dagen där alla som har jobbat inom kåren får delta i. Under dagen kommer vi alla att delas in i lag och tävla mot varandra och sedan avslutas allt med en stor sittning på kvällen. Syftet är att man ska bredda sitt nätverk inom kåren, lära känna andra utskott och få uppleva ’’LundaEkonom-andan’’.

Du har snart en dubbel kandidatexamen i statsvetenskap och ekonomi, vad vill du göra sen?- Efter att jag tagit examen här i Lund så ska jag läsa en två-årig master i International Business and Politics på Copenhagen Business School, förhoppningsvis. Efter det kommer jag att arbeta med strategi- och hållbarhetsfrågor, gärna med ett fokus på nya marknader. Jag kommer antingen att arbeta inom privat sektor på ett internationellt företag eller inom någon institution där jag får driva frågorna på ett överstatligt, globalt plan.

Vilket är ditt drömjobb?- Generalsekreterare för FN eller hållbarhetschef på något branschledande MNF. Kan också tänka mig att bli president i USA, Kina eller Ryssland.

Sara Andersson är en av styrelsens halvtidare inom LundaEkonomerna. Hon är ansvarig för interna relationer, en position som kräver planering, kreativitet

och framförallt omtanke.TEXT: LOVE LÖFVIN ROSÉNFOTO: JULIA TULLENBÅGE

Sara Andersson

Ålder: 24Position: Ansvarig för interna relationerPluggar: Kandidatkurs i statsvetenskapIntressen: Resa, läsa, utomhusaktiviteter

Sara Andersson

- 10 -

- 12 -

- 13 -

Hej Max, vad innebär din position?Min position är, som alla andras i styrelsen, upp-delad i två roller. En del är styrelserollen där du är på strategimöten, jobbar med problemlösning på kort och lång basis och representerar kåren utåt på evenemang på och utanför skolan.

Min del som socialt ansvarig innebär ett mer socialt fokus och jag får då ansvarsområden som att till exempel kolla upp möjligheter till en skidresa för kårmedlemmar.

Man har som styrelsemedlem ansvar för och nära kontakt med olika utskott, jag har endast Sociala Utskottet under mig. Ens utskott är den verk-ställande parten, som styrelsemedlem är tanken att man ska fungera som stöd, hjälpa utskotten på plats och agera bollplank.

Har du varit engagerad i kåren tidigare?Ja, men inte så mycket. Mitt första år här i Lund så engagerade jag mig inte alls. Jag bodde kvar hemma i Löddeköping och hade mycket kontakt med mina vänner där.

Under mitt andra år så staffade jag på eee-dagarna vilket var grymt kul. Det var då jag verkligen kände att kåren var något för mig, jag tänkte att: här finns ju ganska sköna människor.

Förra läsåret så staffade jag på eee-dagarna en andra gång och kom då i kontakt med Johanna Leonard som då var näringslivsansvarig i styrelsen. Hon föreslog att jag skulle söka socialt ansvarig, och jag gjorde det. Att söka en styrelsepost var inget jag hade planerat men ju mer jag tänkte på det, desto mer intressant verkade det.

Vilket är det bästa ögonblicket under din tid i kåren hittills?Det är svårt att säga just ett ögonblick då allt man upplevt inom kåren flyter ihop till en enda rolig

massa, men nollningen är ju något speciellt. Noll-ningen är ett socialt fenomen som jag nu upplevt från båda sidor. Människor man inte kände för 4 dagar sedan står man nu och kramar som om man känt dem i hela sitt liv.

Du går nu din sista termin, vad ska du göra efter examen?Jag vill börja jobba, gärna ta en trainee-tjänst på nå-got större företag. Just nu håller jag på finslipa CV:t inför sökandet.

Vilket är ditt drömjobb?Jag vill ha en ledande position på ett internationellt företag men gärna med svensk anknytning. Det är väldigt viktigt att jag passar in i företaget där jag job-bar för jag har alltid levt på min personlighet och kommer antagligen fortsätta göra det.

Vilket är kårens mest populära evenemang?Nollningen är definitivt det största och mest popu-lära evenemanget.

Vad är ditt nästa stora projekt inom kåren?Vi ska återinföra LundaEkonomernas skidresa till Åre den 23e till 28e mars. Det kommer bli sjukt trev-ligt och intensivt. Perfekt att åka på efter en tenta!

Max Nilsson är socialt ansvarig inom LundaEkonomerna och sitter i styrelsen. Efter en kort men framgångsrik karriär har han nu den kanske mest utåtriktade positionen i kåren.

Max Nilsson

Ålder: 23Position: Socialt ansvarigPluggar: Masterkurs inom företagsekonomiIntressen: Idrott, film, liveframträdanden

Max Nilsson

TEXT: LOVE LÖFVIN ROSÉNFOTO: JULIA TULLENBÅGE

Två sidor av samma myntUrbanisering. Ett fenomen med två sidor. Att flytta till en stad. Ett jobb. En möjlighet. Framgång.Att flytta till en stad. Ett hot. En flykt. Fruktan.

Det första jag tänker på när jag hör urbanisering är städer, moderna lösningar och jobbmöjligheter. Ordet har för mig många positiva associationer och jag förknippar det med hur människor förr flyttade från landsbygden in till städerna för att jobba och faktiskt gjorde våra städer till vad de är i dag. De gjorde att i dagens storstäder nu finns liv, rörelse, puls, människor och oändligt med möjligheter. Du kan göra allt du någonsin drömt om – om du får en lägenhet såklart. Urbanisering för dig och mig kommer av möjligheter. Kanske får vi inget jobb där vi bor så då flyttar vi till en större stad. Det är en önskan om att uppnå stora mål och skulle vi misslyckas har vi ett samhälle som lindrar fallet. Kanske är det så enkelt som att vi tycker om arkitekturen i en viss stad eller kanske flyttar vi för att vara nära någon vi tycker om. Så är det inte för alla.

Dagens urbanisering har två sidor och den andra sidan av myntet beror på att folk har en över-levnadsinstinkt. I u-länder, katastrofområden och krigszoner flyr människor. Kanske har de drabbats av översvämningar, stormar och sjukdomar. De allra fattigaste i samhället flyr till städerna för att med de lilla de har, skapa sig ett värdigt liv. Vi ser kåkstäder, misär, svält, fattigdom, kriminalitet och våld. Det finns ingen som fångar, ingen som lindrar fallet. Ensam i en storstad utan familj eller pengar är pulsen kanske inte lockande utan snarare hotfull.

Att flytta till en stad för att det finns jobbmöjligheter handlar såklart också om överlevnad genom att få mat på bordet. Men när folk tvingas fly till städer sker urbaniseringen på andra villkor. Insikten gör mig tacksam för de möjligheter som jag faktiskt har. Jag har en utbildning och en framtidstro. Jag har ett nätverk av vänner och familj som lindrar fallet. Insikten motiverar mig också att ta tillvara på de möjligheter jag har och dessutom försöka hjälpa till för att underlätta för de som tvingas flytta till städer på grund av dystrare anledningar.

Vi skall dock inte glömma att urbanisering till följd av att människor tvingas fly även leder till positiv utveckling. När människor flyttar till städer hamnar de närmre de politiska institutionerna och har större möjlighet att delta vilket leder till ökad demokrati. Det bidrar också till ökade möjligheter till ut-bildning eftersom att utbildning ofta är koncentrerat till städerna. Det leder således till en ljusare framtid för många.

Det budskap jag vill föra vidare genom denna krönika är att urbanisering inte varken är rakt igenom negativt eller positivt. Jag vill berätta för dig att urbanisering kan för många skapa möjligheter men också en oviss och skrämmande framtid. För dig och mig är det ett privilegium att kunna flytta till en större stad och bidra till urbaniseringen under trygga omständigheter. Urbanisering är ett mynt med två sidor och jag är tacksam över att ha hamnat på den trygga sidan av den singlade slanten.

TEXT: SARA BERGENHEIMILLUSTRATION: FANNY M BYSTEDT

- 14 -

Vad är 36 seats för tävling?36 seats är en tredagars upplevelse med inslag av allt från caselösningar till teambuildingaktiviteter, middagar, coachning och mycket mer. Täv-lingen handlar inte om att bygga en lösning utifrån kurslitteratur utan om att presentera en realistisk genomförbar lösning på ett verkligt problem. Till sin hjälp har man coacher, medarbetare från PwC, som är specialister inom det område caset berör.

Vad gav det dig att vara med i denna? Jag fick träffa väldigt intressanta människor från hela Norden och fick genom detta en inblick i hur det är att jobba ”på riktigt” där ens team inte bara består av ens klasskompisar med samma utbildning. Spridning-en på utbildningar och kulturer lyfte caselösningen till en ny dimension.

Varför vill du rekommendera andra studenter att vara med? Förutom att detta är bland det roligaste och mest lärorika jag varit med om är det även en väldigt bra chans att komma i kontakt med PwC. Ifjol fick jag träffa HR-specialister från Sverige och Mogens Mogensen som är VD för PwC Danmark.

Några tips inför ansökningsprocessen? PwC letar efter talangfulla studenter, Det innebär inte att man har bäst betyg, utan det handlar om att visa vad man har att komma med. Så tryck på varför just du är speciell i din ansökan och hur du passar in i PwCs värderingar: Leadership, teamwork and excellence.

WE ARE LOOKING FOR THE 36 TOP CANDIDATS IN THE NORDIC COUNTRIES TO JOIN US IN A 3-DAY EVENT. APPLY BEFORE MARCH 11.

CLAIM YOUR SEAT AT PWC36SEATS.COM

ARE YOUREADY FOR A ONCE IN A LIFETIME EXPERIENCE

WITH PwC?

DET FANNS 36 PLATSER. JONAS HADE EN AV DEM...

- 16 -

- 17 -

TEXT: SARAH BENGTSSON

Geir LippestadDet förväntansfulla sorlet som fyller lokalen tystnar snabbt varje gång mikrofonen av misstag sprakar till – det känns som att vi redan fått vänta en evighet. Trycket på denna afton har varit stort, så stort att StudentTV valt att livesända med lokalen Palaeastra öppen för de som inte lyckats få tag på biljetter. När Lippestad besökte Trondheim för ett liknande föredrag fanns det plats för 700 personer, då var drygt 2000 personer tvungna att avvisas från lokalen. Det var alltså inte bara i Lund som trycket var högt. Klockan 19.00 prick intar Geir Lippestad scenen.

FOTO: HAMPUS LUNDGREN

- 18 -

När jag ställde min första fråga på presskonfe-rensen någon timme senare så låste han sin blick i min. Blicken genomborrade mig och det kändes som att från de få ord jag uttalat kände han mig utan och innan. Jag antar att det bara är en av de egenskaper som gör honom till en skicklig jurist. Så pass skicklig att Anders Behring Breivik efterfrågade just honom som försvarare. Faktum är att Lippestad represente-rade nynazisten Ole Nicolai Kvisler för drygt tio år sedan. Efter det hade Breivik burit runt hans visit-kort i fickan. I tio år.

- Eftermiddagen då jag hörde explosionen från Oslos innerstad så tog det en dryg minut innan min mo-bil ringde. Det var en nära vän. Han var förtvivlad och rädd. Hela staden hade skakat. Strax efter 18 på kvällen kom nästa larm: skottlossning på norska Ar-betarpartiets ungdomsförbunds läger utanför Oslo. Jag har länge varit verksam inom Arbetarpartiet och många av mina vänners barn befann sig på Utöya just den dagen. Jag spenderade resten av kvällen med att ringa runt till alla jag kände för att höra så att de mådde bra. När jag gick och lade mig senare så var det med en oroskänsla i magen.

Natten blev till morgon den 23 juli. Telefonen ringde hemma hos Lippestad redan vid sju-tiden. Personen på andra sidan luren berättade att Breivik specifikt bett om honom som försvarare. Rösten bad honom även att skynda sig eftersom Breivik absolut inte ville säga någonting mer förrän han var närvarande. Lippestad lyssnade och lade på. Han berättar för den stumma publiken att det enda som snurrade i hans hjärna just då var frågan Hur ska jag kunna ta mig ur det här?

- Min fru var vid den tidpunkten nygravid och jag hoppades på att hon skulle sätta sig på tvären, så jag väckte henne för att fråga vad hon tyckte. Hon frå-gade mig istället vad som var problemet och förkla-rade att ett sjukhus inte hade nekat honom vård på grund av att personalen inte gillade honom. Det var inte det svaret jag ville ha.

Lippestad berättar om hur han tog en promenad för att sortera sina tankar, hela tiden med samma fråga i bakhuvudet: Vad kan hjälpa mig att säga nej? Tankarna vandrade till nynazisten Kvisler, nya avtal och det som vägde mest; barnet som snart skulle komma till världen. Efter ett par minuter stannade han med en helt ny insikt: Varför blev jag advokat från första början?

- Då försvann mina tvivel. Sen blev det snabba ryck. Jag hann sätta på mig kängor, en mörk tröja och ja, ni ser ju att jag har rakat huvud. Det var inte riktigt den bästa outfiten att springa upp mot polishuset i…

Publiken skrattar lite nervöst, ett ljud som skär ge-nom den tystnad som lagt sig i salen. Geir Lippestad är respektingivande med sin stolta hållning och be-stämda röst.

- Jag tog inte Breiviks hand, jag visste att han i så fall skulle hälsa högerextremistiskt. Jag började med att förklara för honom att jag inte delar hans uppfatt-ning, trots att jag försvarade nynazisten Kvisler för många år sedan. Jag berättade att jag själv var, och fortfarande är, aktiv inom Arbetarpartiet i Norge. Vi enades till slut om att jag enbart skulle handla i hans juridiska intresse och inte involveras i hans politik.

Resten av denna dag skulle Lippestad senare beskriva som det svåraste i hans liv. Timme efter timme fick han lyssna på tankarna hos en massmördare. Lippestad har tidigare beskrivit det som att han hade givit bort sin själ och att han bara kunde hoppas på att någon gång få tillbaka den i samma skick som förut.

- Breivik beskrev alla sina mord i detalj; vad han hade tänkt och vad han hade sagt. Han berättade om partners som hade hållit armarna om varandra och hur andra hade tiggt för sina liv. Han målade upp bilder så otroligt detaljrika att det endast kan beskri-vas som det mest påfrestande jag varit med om som advokat, till och med som människa.

När Lippestad lämnade rummet för första gången på flera timmar fick han sin första riktiga omvärlds-analys. På sin mobiltelefon blinkade drygt 3600 sms/mail/samtal. Det var inte direkt några lyckönskning-ar, snarare uppmaningar på att ta lagen i egna hän-der och förslagsvis skära huvudet av Breivik. Resten av dagen gick till att beskriva morden.

- Hur skulle jag kunna möta pressen eller folk överhuvudtaget? Geir, varför i hela världen är du här? Det var, och är fortfarande, omöjligt att förmedla det jag hade hört under den dagen. För den sakens skull hade jag länge en gul lapp i fickan där jag skrivit upp hur jag skulle hantera press; ärligt, vördnads-fullt, underhållande och värnande om rättssäkerhet. En sak hade jag dock bestämt mig för sedan länge: att oavsett vad en person har gjort så ska denne få en rättvis rättegång.

Under de närmaste dagarna var situationen ohåll-bar. Var Lippestad självplågare? Högerextremist? Spekulationerna var många. Likaså var de tomater som kastades på huset, hakkorsen som målades på fasaden och de arga människorna i trädgården. Familjen var livrädd. Han berättar hur hans fru alltid slog av TV:n på kvällarna, som ett ställningstagande om vad hon tyckte. Trots detta säger han sig aldrig ha ångrat sitt val. Nervositeten om att misslyckas med att göra ett bra jobb har funnits där men aldrig ånger.

- På onsdagen efter allt detta hänt så kom Mia, min dotter, in till mig och sade Nu har jag hittat något positivt om dig, pappa! Det var en Facebook-grupp som hette Stöd åt Lippestad! Just då var det bara 500 medlemmar, men under natten steg antalet till 50 000.

- 18 -

- 19 -

Norges statsminister gick tidigt ut med orden Vi ska möta ondskan med demokrati och rättsprinciper, något som Lippestad belyser. Ju längre tiden gick, desto mer eniga blev folket: han skulle in i ett humant rättssystem. Lippestad understryker också att trots att han blivit kallad Djävulens advokat så tror han inte att någon människa kan vara något utomjordiskt. Vikten av människovärde är en sak som skiljer Norge och Sverige ifrån många andra länder, särskilt de länder där dödsstraff fortfarande existerar.

- Under tiden som Breivik satt häktad fick han mycket beundrarpost från världens alla hörn. Det var också dessa brev som var avgörande för hur han ville lägga upp sitt försvar. De innehöll uppma-ningar ifrån andra extremister om att den politiska handlingen skulle få större tyngd om han dömdes

tillräknelig. På lilljulafton ringde han och ville bryta vårt avtal och därmed stod det klart att det skulle bli en väldigt öppen rättssak.

Breivik påstod aldrig att han var oskyldig, däremot påstod han att han hade handlat i nödvärn. Han menade att han hade ”räddat” Norge från ett stun-dande krig. Som att han, genom att ha mördat 77 personer, räddat tusentals.

- Alla människor är födda oskyldiga, det är våra handlingar som gör oss till dem vi är. Det är alltid lättare att förhålla sig till en person som har gjort något hemskt och beter sig dåligt, men Breivik var artig och trevlig. I just Breiviks fall så borde samhäl-let ha agerat tidigare, trots att det inte finns specifika fall i barndomen som han kan skylla på.

FOTO: JENNIFER ANNVIK

- 20 -

Geir Lippestad är far till åtta barn, några var hans från början, några hans frus och några hade de fått tillsammans. Under tiden för rättsprocessens förbe-redelser så var den minsta på väg. Ett av barnen är även multihandikappat och Lippestad har jobbat mycket för barn och ungdomar som lider av handi-kapp. Det är inte många som vet att samtidigt som han stod inför sitt livs viktigaste uppdrag låg hans då sextonåriga dotter Rebekka på sjukhus och käm-pade för sitt liv.

- Jag i princip bodde på sjukhuset och lämnade bara för att ta mig till jobbet. Rebekka tillfrisknade och att vårda henne fungerade som ett slags lugn för mig, ett sätt att fly från vardagen. Samtidigt var vår yngs-ta dotter på väg. Jag hade lovat min fru att vi skulle köpa ett hus i Sverige innan barnet kom. När hon

låg på sjukhuset stod jag med telefonen vid örat och sade till henne Nu får du inte krysta, jag ska köpa hu-set först! Under en lång tid kunde jag dock skämmas över att jag skaffade ett barn till medan så många föräldrar hade förlorat sina.

Idag fortsätter Anders Behring Breivik sin poli-tiska kamp ifrån fängelset genom att skriva brev utomlands. Det finns många som delar hans åsikter – i Ryssland har han över 1 000 anhängare. Något som Lippestad påpekar att samhället måste vara observanta för. Det mest radikala finns inom internetvärlden.

- De som tror att Breivik är ensam därute har fel. Den framtidsvision som han talar om är dessvärre inte så utopisk som en del vill få det till. Breivik hade levt över fem år utan någon annan kontakt med omvärl-den än internet, man kan säga att han blev radikali-serad genom nätet. Tonåringar som går in och läser förstår ofta inte att det är nynazisters ideologi utan accepterar påståenden utan riktig eftertanke.

Breivik hämtade stora delar av sitt manifest från en norsk bloggare som kallade sig Fjordman. När det kom ut att dennes åsikter faktiskt var nynazistiska blev hans potential som påverkare noll.

Moraliska frågor är något som Lippestad har haft mycket tid att tänka på i detta fall.

- Mångfald är extremt viktigt. Det är inte viktigt hur du klär dig, äter eller vilken kyrka du går i. Huvud-saken är att vi alla delar samma grundläggande vär-deringar. Jag fick ofta frågor som Varför har du valt att förmedla dessa värderingar så tydligt? Eller Varför har du inte sökt hjälp? Sanningen är den att jag kom-mer ifrån en familj med mycket mångfald och just det har lärt mig hur mycket vi faktiskt kan lära av varandra.

Lippestad tackar för sig och kliver av scenen. Den tidigare så ljudlösa publiken exploderar nu i diskus-sioner sinsemellan och jag rusar iväg mot presskon-ferensen. Magin har släppt.

I augusti förra året dömdes Anders Behring Breivik till 21 års fängelse med möjlighet till förlängning. Domen överklagades inte.

FOTO: JENNIFER ANNVIK

- 21 -- 21 -

FOTO: J JENNIFER ANNVIK

Fracking- Den amerikanska industrins viagraEfter år av låg tillväxt och försämrad bytesbalans börjar USA sakta komma på fötter igen. I flera delstater har man börjat utvinna olja och gas genom en relativt ny teknik som kallas för fracking. Detta har lett till att arbetslösheten i dessa delstater har sjunkit dramatiskt, att den amerikanska industrin kan producera billigare varor och inte minst ett viktigt framtida vapen i världspolitiken.TEXT: FELIX TÖRNBLOM

Den amerikanska gas- och oljeindustrin upple-ver för tillfället en efterlängtad boom. På flertalet områden i USA har man upptäckt att det genom ny teknik går att utvinna gas och olja ur skiffer i marken. Metoden, vid namn fracking, går ut på att man under högt tryck injicerar stora mängder vatten och kemikalier i borrhål i marken. Trycket skapar sprickor i de gasrika skifferlagren ungefär 4000 me-ter under markytan och frigör olja och naturgas, som sedan leds upp till ytan.

Detta har lett till att tiotusentals arbetstillfällen har skapats i glesbygdsområden bara det senaste året och från Washington räknar man med att tekniken kan skapa ytterligare 600 000 jobb inom de komman-de åren. Men än viktigare för hela den amerikanska industrin är förmodligen teknikens påverkan på de sjunkande energipriserna i jämförelse med världs-marknadspriset. Till exempel kostar naturgasen idag bara en fjärdedel så mycket som 2008. Lagar har hittills stoppat exporten av amerikansk olja och gas. När då världsmarknadspriset är fortsatt högt, upplever inte minst den amerikanska tillverk-ningsindustrin stora konkurrensfördelar. En stu-die från University of Houston uppskattar att den samlade amerikanska industrin har kunnat spara ungefär 100 miljarder dollar i lägre energipriser än världsmarknadspriset.

I USA har man börjat tala om att fracking är ”den amerikanska industrins viagra”, injektionen som ska hjälpa tillbaka USA till att återigen vara världens största industrination och förhoppningsvis också ge USA ökad makt i världspolitiken. Råvarufyndighe-terna är nämligen så stora att det inte är otänkbart att man kan börja exportera olja och gas till Europa,

vilket automatiskt skulle minska betydelsen av leve-ranserna från Iran och Saudiarabien. Amerikanarna ansvarar idag för säkerheten kring Hormussundet, vilket är farvattnet mellan de två länderna och där 35 procent av världens olja transporteras till resten av världen. Säkerhetspådraget kostar väldigt myck-et för den amerikanska statskassan och det är troligt att andra länder kommer att behöva ta över de kost-naderna, om USA blir självförsörjande av olja.

Ett annat land som definitivt drabbas av amerikan-arnas ökade gasproduktion är Ryssland. Idag består Rysslands statskassa nästan till hälften av intäkter från de statliga olje - och gasbolagen, tillväxt är där-för väldigt beroende av höga världsmarknadspriser.

För tillfället behöver president Putin de höga pri-serna för att hålla uppe humöret hos befolkningen efter förra årets turbulenser vid presidentvalet. Men Europa, som till stora delar försörjer sig på rysk gas, kan komma att minska efterfrågan och beroendet från Ryssland. I stora delar av Europa har man upp-täckt liknande fyndigheter som i USA, men här är man mer försiktig och vill undersöka teknikens mil-jöpåverkan först. Visar sig tekniken vara ofarlig är den förhoppningsvis även den gamla kontinentens viagra till bättre tider.

Idag har tolv svenska lärosäten rättigheten till civilekonomexamen, men inför höstterminen 2013 erbjuds examen endast på nio utav dessa lärosäten. Huruvida förändringen som sker vid Ekonomihög-skolan är unikt för Lund eller om det är en trend i hela landet är enligt Blom svårt att spekulera i. När civilekonomprogrammet startades år 2007 var det något exklusivt med denna examensrättighet då det var över 20 lärosäten som ansökte om rättigheten och endast en handfull som fick den. Idag är landet delat då det sedan dess har funnits både lärosäten som likt EHL har stoppat antagningen och lärosäten som har ansökt om examensrättigheten. Att utbildningar läggs ner, transformeras eller ny-skapas är en naturlig process. Här i Lund har en ekonomiutbildning en genomsnittlig livslängd på cirka tio år. Enligt Blom har vi i dagsläget två väldigt bra program med olika typer av styrkor. Problemet är att programmen har blivit mycket lika varandra och därför har EHL valt att göra något åt detta redan efter sex år. Om man ser till de tre senaste åren har programmen blivit så överlappande att det har blivit svårt att förklara skillnaden, både för studenter och för arbetsgivare. Det är även svårt för lärare att veta vilken skillnad de ska göra i undervisningen på kan-didatprogrammet respektive civilekonomprogram-met. Vid detta skede är det logiskt att ta det bästa av de båda och slå ihop dem till ett nytt program.

Ekonomiutbildning under förändring

TEXT: STINA SCHMIEDELFOTO: JULIA TULLENBÅGE

Som många redan är införstådda med kommer civilekonomprogrammet och ekonomie kandidatprogrammet i dess nuvarande form att läggas ner på Ekonomihögskolan i Lund inom en snar framtid. I dess ställe kommer från och med höstterminen 2013 ett nytt ekonomprogram att erbjudas. Jag har personligen haft uppfattningen om att civilekonomprogrammet och ekonomie kandidatprogram på EHL skulle vara absoluta topputbildningar inom ekonomi i Sverige och undrar varför denna förändring egentligen sker. Vilka är anledningarna bakom detta beslut och vad är visionen med det nya programmet? Jag träffar Martin Blom, tidigare programchef för civilekonomprogrammet, och nuvarande programchef för ekonomie kandidatprogram och det kommande programmet.

- 22 -

- Istället för att vänta tills programmen stagnerar eller leder till missnöje är det positivt att ligga ett steg före, försöka göra någonting bättre och sluta med flaggan i topp. Jag skulle vilja ge en eloge till vår ledning då jag tycker det är modigt att lägga ner så mycket resurser på att hela tiden ompröva idéer även ifall det fungerar som det är. De två program vi har idag är i bättre skick än någonsin och inget av dem är problematiskt egentligen, det hade varit en variant att bara fortsätta med dem i nuvarande skick.

Vid framtagandet av civilekonomprogrammet var företag från näringslivet delaktiga i arbetet med att utforma somliga kurser. Detta har varit en viktig grund till programmets profilering och syftet var att göra studenterna mer attraktiva på arbetsmark-naden, men kurserna har trots detta inte alltid varit eftertraktade av studenterna.

- Många civilekonomer har försökt att tillgodoräkna sig kurser för att slippa läsa profilkurserna. Studen-terna har ofta de facto valt att läsa ekonomie kandi-dat, vilket har blivit en signal för att det var kanske inte så intressant att läsa de kurserna som vi har ta-git fram speciellt för civilekonomstudenterna.

Profilkurserna från civilekonomprogrammet kom-mer således inte att finnas kvar som fullständiga

- 23 -

kurser. Däremot kommer man att ta moment av dem och stärka upp andra kurser, vilket är ett led i att ständigt förbättra de befintliga ekonomikurser-na. Ett konkret exempel är kursen Affärsystem som Blom beskriver som extremt efterfrågad av många arbetsgivare. Istället för att ha en hel affärssystems-kurs i det nya programmet stoppas det in som en del av ekonomistyrningen där det faller sig naturligt.

Som ett annat exempel på en profilkurs som inte fungerat som förväntat i civilekonomprogrammet nämner Blom Business Communication. EHL hade höga förväntningar på denna kurs som utvecklad i samarbete med Språk- och litteraturcentrum fick mycket kritik från studenterna. Kursen ansågs vara för generell och nådde inte sitt syfte. Den skulle ha en tydlig affärsprofil på engelska, men just affärs-profilen upplevdes som haltande och det blev mest en kurs i vanlig engelska. Business Communication är därför borttagen och utrymmet har istället fyllts med traditionell ekonomiutbildning, vilket är mer efterfrågat av studenterna.

Det nya programmet blir en utbildning på enbart grundnivå då detta är att det är mer internationellt gångbart och lättare att förklara för exempelvis partneruniversitet. Blom menar att examen ska vara en tydlig hållplats varefter man väljer om man vill börja arbeta eller söka en masterutbildning i Lund, vid annat lärosäte i Sverige eller utomlands. Idéen är också att begränsa de valbara huvudämnena till två: företagsekonomi eller nationalekonomi. Skälet till detta, förklarar Blom, är att programmet översätts till Bachelor of Science in Business and Economics och det avspeglas bättre om man faktiskt har haft detta som huvudområde. Etiketten på vad våra studenter kan efter tre år blir således tydligare. I övrigt är upplägget mycket likt dagens kandidatprogram förutom att det inte kommer att vara lika stora valmöjligheter.

- Den stora skillnaden kommer att ligga på kursnivå. Vi diskuterar också möjligheten att införa ett så kallat honour track för de studenter som absolut vill ha ännu mer tuggmotstånd. Det innebär att man läser kurser utöver själva programmet och som kommer att vara synnerligen meriterande att bli utplockad till.

Man kommer även att ha möjlighet till praktik under den valfria terminen. Blom berättar att detta är mycket efterfrågat av studenterna, men att avsaknaden av praktik i de tidigare programmen inte har varit något problem. Om man tittar på siffrorna för utexaminerade ekonomistudenter i Lund som inte har haft någon praktik får över 90 procent jobb inom sex månader efter examen och över hälften redan innan de slutar. Det är således inget stort arbetsgivarproblem, men eftersom det är ett stort studentönskemål och många andra

Civilekonomprogrammet:240 hp på grund- och avancerad nivå, varav 120 inom valt huvudämne (60 av dem på avan-cerad nivå)Huvudämnen: företagsekonomi eller natio-nalekonomi. Dessutom val av språklig eller analytisk inriktning.Möjlig utlandsterminYrkesexamen

Gamla ekonomie kandidatprogram:180 hp på grundnivå, varav 90 inom valt hu-vudämneHuvudämnen: företagsekonomi, nationaleko-nomi, ekonomisk historia, handelsrätt, infor-matik eller statistik.En eller två valfria terminer med möjlighet till utlandsstudierGenerell examen

Nya ekonomie kandidatprogram: (prelimi-närt)180 hp på grundnivå, varav 90 inom valt hu-vudämneHuvudämnen: företagsekonomi eller national-ekonomiEn valfri termin med möjlighet till utlandsstu-dier alternativt praktik.Generell examen

Faktaruta

- 24 -

lärosäten som erbjuder praktik, samt att det kan vara berikande, menar Blom att det vore dumt att helt och hållet stänga den dörren.

Typen av examen är en annan faktor som har varit i åtanke i framtagandet av det nya programmet. Civil-ekonomexamen är en yrkesexamen med den framti-da yrkesrollen i centrum och det är tydligt vilken typ av kunskaper och färdigheter man förväntas besitta efter examen. Ekonomie kandidatexamen däremot är en generell examen som har ämnet i fokus. Blom vill dock understryka att studenterna på kandidat-programet är minst lika intresserade av sina framtida yrkesmöjligheter som civilekonomerna och att detta därför är ännu ett argument för att i det nya program-met ta efter civilekonomprogrammet och hjälpa stu-denterna att bygga den profil av kunskap och färdig-het som man vill, baserat på de karriärsidéer man har som individ. Här vill han se att de programföretag som är tätt knutna till civilekonomprogrammet fort-sätter att bidra till det nya.

Blom berättar att ambitionen är att detta nya pro-gram ska bli ett av de absolut bästa ekonompro-grammen i landet. Han påpekar dock att det sällan är programnamnet i sig som är det absolut viktigas-te vare sig för studenter eller för arbetsgivaren, utan att det är själva lärosätet.

- Oavsett vad vi har kallat våra ekonomprogram här i Lund under åren så har arbetslivet alltid sett värdet i dem. De litar på skolans förmåga att designa bra program. För oss spelar programnamnet inte lika stor roll som det kanske hade gjort på ett mer okänt lärosäte där man verkligen måste profilera sig. Jag anser att en av de viktigaste kvalitetsaspekterna med programmet är att attrahera rätt studenter. Så länge vi har rätt studenter, får hit rätt lärare och att studen-terna får de jobb som de vill ha så tycker jag att det är den bästa kvalitetsstämpeln.

Fullmäktige är LundaEkonomernas högst beslutande organ. Här sätts agendan för vad kåren ska göra under det kommande året samt hur kåren ska utvecklas. Det kan handla om allt från vem som ska representera kåren i egenskap av nästa styrelse eller projektledare till vilka nya projekt som ska drivas och vad medlemmarnas pengar investeras bäst för att skapa så mycket medlemsnytta som möjligt.

Så om du har en idé du vill driva inom kåren eller helt enkelt vara med och påverka vart LundaEkonomerna kommer att vara om 5 år, kandidera till fullmäktige.

Skicka namn och kontaktuppgifter till president@lundaekonomerna.se senast den 10 april för att kandidera. Alla LundaEkonomer är välkomna att söka, vi behöver allt från novischer till gamla rävar.

VAD SKA LUNDAEKONOMERNA GÖRA NÄSTA ÅR?

-Du bestämmer-

- 25 -

Audit Academy Nyfi ken på en karriär inom revision? Välj rätt väg.

KPMG Audit Academy är ett praktikprogram där du parallellt med dina studier får en inblick i revisorsyrkets alla delar.

Du får ingå i ett revisionsteam och redan från start delta på våra kunduppdrag hos internationella och stora nationella företag.

Inom programmet får du ta del av seminarier och workshops inom området revision, men även inom andra områden

som ledarskap och presentationsteknik.

Missa inte möjligheten till unik branschkunskap och yrkeserfarenhet, ledarskapsutveckling och ett nätverk som kan påverka hela din karriär.

Välkommen till KPMG och all framtid i världen.

Läs mer och ansök senast 29 april på kpmg.se/auditacademy

© 2013 K

PM

G A

B, a Sw

edish limited liability com

pany and a mem

ber fi rm of the K

PM

G netw

ork of independent mem

ber fi rms

affi liated with K

PM

G International C

ooperative (“KP

MG

International”), a Swiss entity. A

ll rights reserved. Printed in Sweden.

xxxxxx_Audit_Academy_annons_215x280.indd 1 2013-02-13 10.36

2000-talets nybyggare

TEXT: HERMAN JACOBSONFOTO: SVETLANA GRECHKINA, YUYA SEKIGUCHI

En ström av svenskar har de senaste decennierna övergivit landsbygden till förmån för de snabbt växande storstäderna. Varannan kommun i Sverige tappar invånare årligen samtidigt som Stockholm upplever sin häftigaste befolkningsökning någonsin. Är detta en positiv utveckling eller finns anledning till oro?

Under 2010-talet har västvärlden präglats av trög tillväxt och stora strukturella problem, något som går ut över den allmänna välfärden och försvårar människors vardag. I vissa delar har dock utvecklingen gått betydligt bättre. Stockholm växer faktiskt snabbast i Europa just nu och Sverige är därmed ett av de länder med snabbast urbaniseringstakt i västvärlden.

Urbanisering i sig är inget nytt fenomen och drifter-na bakom är, och har alltid varit, de samma; män-niskor i glesbebodda områden söker sig till större städer i jakt på arbete och utbildning. Inom denna enkla ram finns dock olika sorters urbanisering.

Den urbanisering som sker i Sverige idag kan inte riktigt jämföras med den som samtidigt sker i Kina. Vi i Sverige har ett industrialiserat välfärdssamhäl-le som började ta form för drygt ett sekel sedan och vi har massvandringen från jordbruket bakom oss. I Kina och andra delar av den nya världen byggs däremot ett nytt välfärdssamhälle upp från grun-den, människor rör sig från den påvra landsbygden mot de stora städerna för att ta sig ur fattigdom.

- 26 -

- 27 -

Vi svenskar flyttar alltså inte i lika stor utsträckning för att få mat på borden, utan kanske snarare för att göra karriär. Stockholms handelskammare skriver i en ny rapport att cirka 150 000 personer kommer att nå yrkesaktiv ålder fram till 2020, av dessa räk-nar man med att cirka 87 procent kommer att välja just Stockholm som hemadress. Empirin talar för att detta är fortsättningen på en trend som inleddes för flera decennier sedan, av de 20 kommuner som har växt mest under de senaste 30 åren ligger elva kom-muner inom Stockholms län enligt Dagens Nyheter.

Stockholm växer rekordsnabbt, vilket enligt Stock-holms handelskammare är bra för hela Sverige då regionen står för en tredjedel av landets BNP. Även Malmö- och Göteborgsregionen har en hög grad av inflyttning. Medan stora delar av Europa och Nord-amerika kämpar med dålig tillväxt, växer alltså de viktiga storstadsregionerna i Sverige så det knakar och vår huvudstad är en stad i världsklass – vi be-finner oss i ett ganska fördelaktigt utgångsläge.

De senaste årens lågkonjunktur märks inte av sär-skilt mycket i storstadsregionerna. Stora stadsbygg-nadsprojekt, så som Västra Hamnen och Norra Djur-gårdsstaden, avlöser varandra och skapar tusentals nya jobb och arbetstillfällen. Spridningseffekterna av nybyggnationer är dessutom påtagliga, som exem-pel har ett flertal nya köpcentrum byggts i de explo-sivt växande grannkommunerna Nacka/Värmdö för att mätta den hungrande efterfrågan på dagligvaror i östra Stockholm.

Denna kraftiga expansion i storstadsregionerna har självklart sina nackdelar. Kommunerna i glesbygden har det tufft när den unga befolkningen flyttar ut och den äldre befolkningen stannar kvar, allt färre ska försörja allt fler. En kommun som Åsele i Väs-terbotten har till exempel tappat mer än var tredje invånare och ett flertal kommuner är idag starkt be-roende av det kommunala omfördelningssystemet, där pengar omfördelas från de rika kommunerna till de fattigare.

Trots problemen i glesbygden bör vi omfamna denna utveckling som någonting positivt. Problemen med urbaniseringen går att lösa, vad som däremot är svårare att ändra på är ett samhälle som är på väg i fel riktning.

Sveriges utveckling är alltså på rätt spår. Tätbe-byggelse och centralisering är en bra motor för utveckling i och med att avstånden minskar och effektiviteten ökar. Mindre avstånd mellan männi-skor gynnar såväl tillväxt som miljö och kultur. Alla svenskars vardag kommer att förbättras av en ökad urbanisering, vi kommer alla att vara 2000-talets nybyggare i storstäderna.

Hukou- Folkbokförare, debattfråga och drömkrossare

- 28 -

Slå upp vilken affärstidning som helst, bläddra ett par sidor och du stöter ofördröjligen på nyheter om mittens rike i öst. Svenska bilaffärer, blommande

gruvindustrier och topphemliga samarbeten med teknikjättar i Silicon Valley är saftiga nyheter för näringslivets redaktioner. Den kinesiska ekonomin har det

senaste decenniet överträffat sig själv och världens förväntningar otaliga gånger och beräknas snart ta platsen från USA som världens största. Debatter kring en

andra supermakt förekommer titt som tätt, men i diskussionernas hetta hamnar ofta en aspekt i skuggan. Liknande den amerikanska drömmen talas det nu om en

motsvarighet bland många kineser.

Samtliga invånare i Kina har en egen bok, en hukou, som knyter an till platsen där man fötts och indirekt tilldelats rätten att bo, arbeta och leva. Denna är en del ur det statliga folkbokföringssystemet som sedan 50-talet har haft till uppgift att reglera migrationssflöden mellan Kinas städer och byar. Systemet härstammar ur den 2500 år gamla kinesiska idéen om folkräkning och ett enat rike. Yngre generationer på landet söker sig likt många andra människor runt om i världen till städerna där arbetsmöjligheterna anses vara bättre. Dock beviljas dessa människor sällan ett nytt hukou och tvingas till en osäker tillvaro i städerna , utan rätt till vare sig utbildning, sjukvård eller socialt skydd. Officiella siffror talar för att närmare 20 procent av landets befolkning, cirka 230 miljoner människor, tillhör denna grupp migranter utan rättigheter. Arbetarna är en fundamental drivkraft bakom den boom Kinas ekonomi upplever idag och är även avgörande för framtiden. Att nästan halva befolkningen lever i städerna talar för att landet idag befinner sig i en urban tidsperiod. Men lika mycket som människor är beroende av städer är städer beroende av människor. Utan ett stadshukou förhindras folk att skapa ett nytt liv för sig själva och sin familj och betydelsefull köpkraft förflyttas istället ut på landet

TEXT: ANDREAS FORSMANILLUSTRATION: FANNY M BYSTEDT

igen. Efter år av ignorerande av problemen medger nu landets styre att den framtida ekonomiska tillväxten är obalanserad och alldeles för beroende av export till andra länder samt fortsatta offentliga investeringar. Arbetsmigranterna i Kina anses vara världens största befolkning i rörelse och kan enligt många forskare avgöra landets ekonomiska framtid.

Tillströmningen till städerna utav arbetare med drömmen om ett rikare liv vill vissa forskare inte kalla för äkta urbanisering, utan snarare en inkomplett version. En tredjedel av landets 700 miljoner stadsbor saknar ett riktigt hukou och lever inte sällan ett liv på två platser med olika silhuetter. Hukousystemet förhindrar migranterna från att bo i bostäder bland de övriga invånarna vilket har lett till segregerade bostadsområden med försök till att starta egna skolor och sjukhus. Dessa besittningar motarbetas snabbt och får ofta dåliga rykten, trots att undersökningar inte visar på någon större skillnad i kriminalitet än i övriga delar av städerna. Utan ett giltigt hukou har migranterna avsevärt lägre inkomst än den regelrätta befolkningen, men trots detta skickar många upp till en tredjedel av sin lön hem till familj och släkt som bor kvar på landsbygden. Klass- och maktskillnader tydliggörs

- 29 -

ytterligare genom de villkor under vilka migranterna arbetar. Då få arbetsgivare anställer folk utan ett giltigt hukou hamnar arbetarna i en situation utan förhandlingsutrymme vilket ofta resulterar i uteblivna löner och anställningsskydd. Män tar ofta anställning på slitsamma byggarbetsplatser för bostäder och kontor medan kvinnliga migranter ofta arbetar som hembiträden, där premisserna ibland kan vara bättre.

På senare tid har allt fler hukouskandaler uppdagats bland statliga tjänstemän som misskött sig i sina ämbeten. Stadshukoun är högst eftertraktade bland de som saknar ett och säljs illegalt för upp mot 50 000 yuan (motsvarande drygt 54 000 svenska kronor). Ett hukou i Beijing är det mest åtråvärda då regionen är bland de svåraste att flytta lagligt till och även innefattar privilegier som allt från tillstånd till att köpa bil till förtur i antagningen till Beijings universitet. Majoriteten av personer med flera hukoun i Beijing kan idag med få undantag förklaras av den korruption som många tjänstemän är involverade i. Förutom den svarta handeln med hukous förekommer förbrytelser i eget bruk. Penningtvätt, mutor och affärsmonopol är några av de brott som eldat på diskussionen kring baksidorna med hukousystemet. Kinesisk media har flera gånger ifrågasatt hur personer med makt och pengar kan undgå procedurer så komplicerade att de anses ogenomförbara bland vanligt folk.

Utifrån sett framstår Kinas ekonomiska utveckling möjligen som en framgångs-saga, men övergången till världens största ekonomi innebär inte automatiskt att Kina blir värld-ens bästa land att leva i. Fortfarande kämpar folket i Kina för rättigheter som de flesta människor i västvärlden kan ta för givet.

Den gigantiska omförflyttning av människor som landet befinner sig i har gett upphov till en urban dröm hos kineser utanför städerna. För att drömmen ska gå i uppfyllelse menar forskare att hukou, eller åtminstone de diskriminerande delarna i systemet, måste avskaffas. Genom att erbjuda migranterna i städerna uppehälle kan varje individs produktivitet fokuseras och därmed ökas, vilket även ligger i nationens intresse. En avskaffning utav systemet skulle dessutom radera en ansenlig del av den korruption som folkets missnöje bygger på idag. Drömmen om ett Kina där man är fri att bo, arbeta och leva var man vill kommer troligen att leva vidare så länge hukousystemet finns kvar. Likaså gör debatterna om en andra supermakt i öst.

- 30 -

Hyresreglering och bostadssegregation i huvudstadenNäst bombningar är hyresregleringar det mest effektiva sättet att förstöra en stad, sade Assar Lindbeck en gång, och sentimentet tycks leva kvar hos många ekonomer. Men vad är egentligen fel med att hålla tillbaka marknadshyrorna i Sverige och Stockholm?

Hyror på lägenheter sätts inte fritt. De regleras efter något som kallas bruksvärdesprincipen, vilket innebär att hyran ska reflektera värdet av själva bo-endet men ignorera faktorer som exempelvis läge. Det innebär att en trea på Östermalm i princip har samma hyra som en trea med likvärdig standard i Kista, trots att marknadspriserna vore långt ifrån varandra. Motiveringen till denna typ av reglering grundar sig i tanken att man vill undvika bostadsse-gregering efter faktorer som inkomst och härkomst. Alla ska kunna bo i stan helt enkelt. Det må vara en ädel tanke, men som vilken ekonom som helst vet så innebär prisregleringar effektivitetsförluster, och kanske andra effekter också.

Till att börja med kan man konstatera att reglering-arna som en metod för att få en mer heterogen bland-ning av hyresgäster inte fungerar. Medelinkomsten bland hyresgäster på Östermalm är 25 procent över snittet för Stockholm, trots att hyrorna inte är högre och principen bostadskö tillämpas. Medelinkomsten i Kista är en bit under snittet. Detta alltså trots sys-tem som bostadskö och förbud att handla med för-stahandskontrakt. Det är dock inte så svårt att hitta orsaken: den övre medelklass som bor i Stockholms innerstad och redan är “insiders” på marknaden, har mycket bättre förutsättningar än en nyinflyttad 25-åring från Skåne att hitta en lägenhet. För det första har de tid, råd och kunskap nog att sätta sina

TEXT: CARL ANDERBERG ALMHORN

barn i bostadskö redan i tidig ålder. För det andra har de förmodligen ett relativt gott kontaktnät den dagen de vill byta bostad. För det tredje är det så att den som har ett förstahandskontrakt innanför tull-larna helt enkelt inte släpper det. Om man vill flytta därifrån har man kvar kontraktet och hyr ut i andra hand, för den som släpper kontraktet kommer ald-rig att få ett nytt. På det här sättet sätts bostadskön delvis ur funktion, för vem ger man andrahands-kontraktet till? Antingen någon man känner, det vill säga sannolikt en annan insider, eller till den som är villig att betala mest för det.

Att handla med förstahandskontrakt är givetvis inte tillåtet eftersom det sätter hela regleringen ur spel. Det finns förstås en svart marknad för hyreskontrakt som är betydande och som för det mesta endast är tillgänglig för dem med pengar. En annan variant för att få ett kontrakt är att få ett förstahandskontrakt till en nedgången lägenhet som fastighetsägaren inte har gjort tillgänglig till bostadsförmedlare. Man re-noverar sedan den lägenheten för egna pengar, och på så sätt får hyresvärden en “gratis” renovering av sina lägenheter utan att behöva sälja kontraktet svart. Det innebär också att färre lägenheter faktiskt görs tillgängliga för de som står i bostadskö, och de som får kontrakten är de som har råd att genomföra en obelånad renovering.

- 31 -

Det finns ytterligare en konsekvens av regleringarna förutom långa köer. Andelen hyresrätter i staden sjunker stadigt i takt med att de ombildas till bo-stadsrätter. Detta beror på att marknadsvärdet för en hyresfastighet där hyrorna är reglerade är lägre än marknadsvärdet för samma fastighet om den ombil-das till bostadsrätter. Vad gör en fastighetsägare då för att öka sin avkasting: renoverar fastigheten så att han får höja hyrorna för att precis täcka kostnaden, eller säljer hela fastigheten för ombildning för 20 procent mer än den är värd som hyresfastighet? Det är ett precis lika enkelt beslut för en fastighetsägare som det låter, och konsekvensen är att innerstaden sakta men säkert håller på att bli hyresrättsfri.

Detta är ett stort problem, eftersom en dynamisk bostadsmarknad förutsätter hyresrätter. Det är långt ifrån alla som vill eller kan betala kontantinsatsen för en bostadsrätt. Framför allt slår det mot den största gruppen som saknar kapital: ungdomar. Detta leder till att det blir allt svårare för unga människor som varken haft tid att göra bostadskarriär eller bygga upp ett kapital att få tag på ett boende, och staden blir inte bara segregerad efter inkomst, utan också efter ålder.

Argumenten mot marknadshyror grundar sig också på det faktum att om man släppte hyrorna fria skulle de öka mycket kraftigt, och det skulle bli för dyrt för den vanliga arbetar- och medelklassen att bo där, framförallt i attraktiva områden. Det är sant att hy-rorna skulle höjas mycket kraftigt i vissa områden, exempelvis innerstaden, men det är inte orimligt att även tänka sig en sänkning i mindre attraktiva förorter. Man skall dock inte spela ut dessa mot var-andra eftersom fallet inte lär vara så. Varför skulle då marknadshyror vara så mycket högre än dagens reglerade? Det beror på en omfattande bostadsbrist, som i sig till stor del har orsakats, och fortsätter att förvärras av, regleringarna.

En vanligt framförd åsikt är att det låga nybyggan-det till stor del beror på hyresregleringarna. Reg-lerna medger visserligen att man får ta ut hyra som kompenserar för byggkostnaden, hyrorna i nybyg-gen är därför betydligt högre än i äldre hus. Detta verkar dock inte räcka. Med utgångspunkt i enkel utbud-efterfrågan-teori kan man enkelt konstatera att med nuvarande bostadsbrist vore det naturliga att som fastighets- eller byggbolag, bygga bostäder. Kanske framförallt att bygga hyresrätter eftersom efterfrågan är så pass stor, men trots detta byggs mycket få hyresrätter. Nog vore det rimligt att anta att det skulle byggas fler om fastighetsägarna fick sätta priset efter efterfrågan?

Att lösa frågan om bostadsbrist och eventuell segre-gation är förstås inte något som låter sig göras i ett svep. Regeringen tog bort en reglering när man 2013 tillät friare prissättning vid andrahandsuthyrning, men en sådan åtgärd ökar snarare rörligheten på bostadsmarknaden än löser problemet med faktisk brist på bostäder. Det kan dock frigöra en del lägen-heter i innerstaden genom att skapa incitament för ensamboende i stora lägenheter att hyra ut. Tanke-experimentet ser ut såhär: ponera att ett par bor cen-tralt med två barn i en fyra. Barnen växer upp och flyttar hemifrån, samtidigt som paret blir gamla och lägenheten börjar bli onödigt stor. När ena partnern dör får vi en situation där en gammal person bor ensam i en lägenhet som skulle kunnat hysa många fler. Men det finns inget direkt incitament att flytta, eftersom hyran är låg och inte särskilt mycket lägre någon annanstans. Samtidigt finns det inte egentliga incitament att hyra ut heller, eftersom man inte får ta mer betalt än för att täcka egna kostnader. Genom att tillåta friare prissättning på andrahandskontrakt kan man faktiskt göra en hel del lägenheter tillgäng-liga, men det kommer självklart inte att räcka. Det enda som faktiskt fungerar för att avhjälpa en stor brist på bostäder är att bygga fler, och det skulle förmodligen skett långt tidigare om man hade låtit marknaden göra det som marknader är bäst på, och möta efterfrågan med utbud.

- 32 -

DoktorandsidanI samband med eurokrisen har det hävdats att stödpaketen till Grekland underminerar euroländernas incitament för budgetdisciplin, genom att skruva upp förväntningar om stöd till länder i knipa. Samma problematik kan uppstå inom en stat, om kommun- eller regionpolitiker förväntar sig att regeringen garanterar kommunernas, eller regionernas, skulder. Det finns flera skäl till att kommuner och regioner kan ha sådana förväntningar om mjuka budgetrestriktioner. Dels kan det vara politiskt dyrt för regeringen att inte uppfylla folkets förväntningar om en nationellt likvärdig nivå på offentliga tjänster, till exempel sjukvård. Dels kan regioner anföra att om staten ålägger dem vissa krav, till exempel minimikrav på service, bör staten även se till att de garanteras tillräckliga intäkter. Det senare argumentet har extra tyngd i länder där regionerna har små möjligheter att påverka sin intäktsnivå, exempelvis för att det nationella skatteutjämningssystemet motverkar försök att från regionalt håll öka intäkterna.TEXT: LINA MARIA ELLEGÅRDFOTO: JENNIFER ANNVIK

De svenska kommunerna har relativt stora möjlig-heter att påverka sina intäkter, men har trots detta historiskt haft skäl att förvänta sig mjuka budget-restriktioner. Under 1970- och 80-talen kunde de till och med ansöka om statsbidrag för att täcka budget-underskott. Under 80-talet beviljades ett hundratal sådana underskottsbidrag årligen. Per Pettersson-Lidbom vid Stockholms universitet har på ett över-tygande sätt visat att dessa bidrag underminerade mottagarnas budgetdisciplin: skuldtillväxten under 80-talet var högre i kommuner som på goda grunder förväntade sig underskottsbidrag.

Möjligheten att söka underskottsbidrag togs bort i samband med att statsbidragssystemet reformera-des i början av 90-talet, vilket torde signalerat att den kommunala budgetrestriktionen var hårdare än tidi-gare. Staten skulle dock bara några år senare komma att göra undantag från sin nya linje: 1999 inrättades Kommundelegationen för att utreda behovet av stöd till vissa kommuner med stora skulder, höga kostna-der och små möjligheter att öka sina intäkter. Speci-fikt riktades stödet till kommuner som till följd av opåverkbara faktorer förutsågs ha svårt att klara det krav på budgetbalans som skulle börja gälla kom-munsektorn från och med år 2000.

59 kommuner ansökte om att få stöd av Kommun-delegationen; 36 beviljades. Till skillnad från underskottsbidragen kom Kommundelegationens stöd dock inte utan krav på motprestation. Utbetalningen av stödet var villkorat på att stödkommunerna först sänkte sina kostnader till

en överenskommen nivå samt att budgetbalans uppnåddes år 2002. Likväl kan förekomsten av stödprogrammet ha signalerat till stödkommunerna att deras budgetrestriktion är mjuk. Så hur på-verkades deras kostnader på längre sikt?

I ett av våra avhandlingskapitel undersöker jag och min doktorandkollega Jens Dietrichson kostnads-utvecklingen för kommunerna som fick stöd av Kommundelegationen. Den ständiga utmaningen i empirisk forskning är att det kontrafaktiska utfallet är okänt – i detta fall hur Kommundelegationskom-munernas kostnader skulle ha utvecklat sig om de inte fått stöd. Om fördelningen av stödet hade skett slumpmässigt skulle kostnadsutvecklingen i övriga kommuner ha givit en fingervisning om det kontra-faktiska utfallet, men som framgått ovan var urvalet av stödkommuner långt ifrån slumpmässigt. För att kunnat uttala oss om det kontrafaktiska utfallet an-vänder vi oss av en matchningsmetod som identifie-rar kommuner som inte fått hjälp av Kommundele-gationen, men som i övrigt har mycket gemensamt med stödkommunerna. Tanken är att endast slum-pen avgjorde att just dessa kommuner ansökte om och beviljades stöd men att de andra kommunerna avstod. Det kontrafaktiska utfallet för stödkommun X beräknas då som ett viktat genomsnitt av kost-nadsutvecklingen för de likartade kommuner som inte deltagit i programmet.

Det visar sig att metoden genererar en kostnadsut-veckling fram till och med 1999 som överensstäm-mer väl med den faktiska utvecklingen för de flesta

- 33 -

av de 36 stödkommunerna. Det förefaller därför rimligt att tolka utvecklingen efter 1999 som en god skattning av det kontrafaktiska utfallet för stöd-kommunerna. Så vad finner vi för långsiktig effekt av Kommundelegationen? Resultatet förvånar mot bakgrund av diskussionen om mjuka budgetrestrik-tioner: under vart och ett av åren 2001-2010 är stöd-kommunernas kostnader cirka 2-3 procent lägre än vad de skulle varit om de inte fått stöd. Analys av de enskilda fallen visar att den genomsnittliga kostnadsminskningen drivs av en dryg tredjedel av stödkommunerna, vars kostnader alltså minskat mer än 2 procent (i snitt omkring 9 procent); medan vi i princip inte hittar någon effekt för de resterande två tredjedelarna. Det är dock värt att understryka att kostnaderna endast ökar i ett fåtal kommuner. Vi finner alltså litet som tyder på att Kommundelega-tionen underminerade stödkommunernas budget-disciplin, tvärtom finns visst stöd för motsatsen.

Resultaten skiljer sig markant mot effekten av 80-ta-lets underskottsbidrag. I artikeln spekulerar vi kring att de villkor som ställdes för att stödet skulle utbe-talas kan förklara skillnaden. Om stödkommunerna lärt sig att statligt krisstöd är förenat med kostsam-ma egna ansträngningar framstår denna utväg som mindre lockande än tidigare. Eftersom alla stöd-kommuner i vårt datamaterial lydde under samma villkor kan vi tyvärr inte testa denna hypotes. Av variationen mellan stödkommunerna kan vi dock dra slutsatsen att villkoren inte var tillräckliga för att garantera kostnadsminskningar. Detta ger oss skäl

att tro att utformningen av statliga stödprogram är en viktig bestämningsfaktor för deras konsekvenser på budgetdisciplinen. Betydelsen av programmens utformning understryks också av att de grekiska paketens åtstramningsvillkor lett till omfattande de-monstrationer och i någon mån tycks ligga bakom uppgången för antidemokratiska partier. Här kan noteras att medan de grekiska åtstramningarna sla-git direkt mot människors inkomster (pensioner, löner för statsanställda etcetera) torde stödkommu-nernas åtstramningar främst ha drabbat nivån på kommunal service, vilket inte har samma tydliga koppling till den individuella kommuninvånaren.För att återknyta till inledningen kan man slutligen ifrågasätta om det verkligen är möjligt att konstru-era ett kontrafaktiskt utfall utifrån information om andra svenska kommuner. Eftersom alla kom-muner kände till Kommundelegationens existens, borde inte allas förväntningar ha påverkats? Denna invändning är omöjlig att motbevisa. Vi argumen-terar dock för att övriga kommuner snarast borde ha tolkat programmet som en signal om att det är svårt att få statligt stöd, eftersom insatsen uttryckli-gen riktades till mycket svaga kommuner, omkring en tredjedel ansökningarna fick avslag, och stödet var villkorat. Det skulle betyda att vi underskattar Kommundelegationens kostnadsminskande effekt. Hursomhelst tyder våra resultat på att statliga stöd-program inte nödvändigtvis är förödande för den kommunala budgetdisciplinen.

- 34 -

Kårsidor

FOTO: STEFAN JOHANSSON

- 35 -

Kärlekens och ljusets stad bjuder på sig själv och sina människor. På varje gata finns något spännande, intressant eller förfärande. Det är en insyn i Europa att bo här och i Paris förenas det förflutna med framtiden i och med alla internationella huvudkontor som finns här. Bakom varje hörn väntar imponerande monument, historiefylld arkitektur och vittnesmål om vilken kulturell och konstnärlig samlingspunkt Paris alltid varit. Och parisarna är med rätta mycket stolta över det, kanske är det därför de också verkar arroganta.

I Paris doftar det croissanter och baguetter på morgonjoggen (mycket dåligt för motivationen), här är nattmaten uteslutande crêpes och här tar barerna, restauranterna och caféerna aldrig slut. Vinet och champagnen tar aldrig slut, osten och de olika korvarna tar aldrig slut och bakverken tar aldrig slut. Men bara en, bara en éclair, en tartelette aux fruits, ett pain au chocolat, en brioche, en moelleux au chocolat, några macarons, en clafoutis, glace au four, crème brûlée, profiteroles, fondant...

Här kan jag gå på Sartres, Beauvoirs och Apollinaires caféer, för en kulturnörd saknas här inget. Här finns Louvren, Musée d’Orsay, Centre Pompidou, Grand Palais, Versaille och oräkneliga muséer på alla teman. Här finns palats i varje kvarter och kyrkor som ståtar över taken. Notre Dame, Sacre Coeur, Saint Eustache, Sainte Chapelle är bara några av de mest kända.

Här börjar några pojkar på pendeltåget från en banlieue rappa och en av dem börjar spela på en saxofon. Här spelar en 15-mannaorkester i tunnelbanan. Utbudet av allt är oändligt oavsett om man gillar klassisk musik eller vill gå och se Bloc Party, Justice eller Ellie Goulding.

Här fylls metron på kvällen av de hemlösa, de frysande och ensamma. Här är samhällsklimatet hårt och politiken polariserad. Här samlades hundratusentals människor landet över i en manifestation mot äktenskap för alla och en familj blev utslängd från Musée d’Orsay för att de luktade illa.

Här finns mina kvarter, de judiska kvarteren, där alla män bär hatt eller kippa och bageriet runt hörnet delar mitt efternamn. Det finns en kosherpizzeria och hårt konkurrerande falafelställen, självklart är också de kosher. Här ropar en slaktare på min gata ”Bonjour, cherie!” varje gång jag går förbi och på Franprix småpratar jag med de anställda om väder och vind. Här ligger min lägenhet ovanpå en lesbisk nattklubb och min närmaste granne är en vänlig judisk tant. Tre gator från mig bodde Victor Hugo, men nu finns där mest second hand-affärer.

Här blir en nattlig taxiresa under ljusen på Place de la Concorde och Palais Royals upplysta statyer till ren lycka. Här räcker det att promenera längs med Seine för att ha en perfekt romantisk kväll.

Här stannar jag.

Paris TEXT: CECILIA KAHNFOTO: BONNY XU

LundaEkonom på okänd mark

- 36 -

Hur vi jobbar för en konkurrenskraftig

utbildningTEXT: ANTON BLIDHEM, CAROLINE LUNDH OCH DOMINIKA KRYGIER

FOTO: OLE OBERSTE BERGHAUS

Utbildningsutskottet jobbar ständigt för att kvalitetssäkra och utveckla utbildningen på Ekonomihögskolan. Vi

samlar in studenternas åsikter genom Speak Up Days, vi arbetar löpande med studenter som fått sina

studenträttigheter kränkta, vi uppmärksammar professorer och föreläsare som studenter tycker

är duktiga och då och då tar vi oss an projekt som syftar till att Ekonomihögskolan i Lund ska ligga i framkant bland Sveriges ekonomiutbildningar.

Tack vare internet krymper världen, det som för bara några år sedan tog flera dagar, ibland veckor, tar oss idag bara den tiden det tar för oss att klicka på musplattan. Information blir mer lättillgänglig och antalet människor som

har tillgång till den här informationen blir snabbt större.

Harvard, Berkeley samt MIT har, som många kanske redan märkt, varit snabba med en

teknologisk anpassning som innebär att erbjuda en interaktiv plattform för lärande. De lägger nu upp

föreläsningar från flera ledande universitet på plattformen EdX, vilket är ett icke-vinstdrivande system som möjliggör lärande

online för universitetsstuderande samt till vem som helst världen över, helt kostnadsfritt. Det enda du behöver är en fungerande internetanslutning! Det primära målet med plattformen är att förbättra utbildningen och lärandet som sker på campus, genom att erbjuda ett alternativt inlärningssätt. Plattformen fungerar även som en informationsinsamlare

- 37 -

Ansvarig för Digitaliseringsprojektet och ombud för ekonomisk historiaKontakt: digital.uu@lundaekonomerna.se

Julius Kvissberg

gällande studenters sätt att lära och verkar därmed som ett stöd inför framtida forskning och utveckling gällande inlärning. Vad kommer hända med värdet på vår utbildning när föreläsningar från några av världens bästa uni-versitet ligger uppe på nätet utan kostnad?

Lägg gärna till den enorma befolkningsexplosion som sker och törstandet efter kunskap i ekvationen och vi har snart en inflation i akademisk kunskap. Hur kan vi då ligga i framkant och diversifiera oss på den allt mer globaliserade arbetsmarknaden?

Julius Kvissberg, som är en av vårterminens tre nya representanter i Utbildningsutskottet, kände att dagens utbildning inte håller måttet med hänsyn tagen till de teknologiska framstegen. Detta framfördes till utbildningsutskottet genom ett förslag om att starta vad vi idag kommit att kalla för Digitaliseringsprojektet.

Vi har nu en chans att se till att utbildningen på EHL ligger i framkant. Genom att digitalisera stora delar av utbildningen kan vi dra ner på kostnader för föreläsningar som sett likadana ut i tiotals år och därmed avsätta mer resurser till interaktiva moment - högre kvalitet till en lägre kostnad. Detta innebär givetvis inte att vi vill att man skall lägga mindre re-surser på en ekonomistuderande och ta bort tid från klassrummen. Det innebär att man genom en digi-

talisering undviker dubbelarbete från föreläsarnas sida samtidigt som man ökar de interaktiva momen-ten och således kan utveckla vårt analytiska, kritiska och kreativa tänkande till en högre grad.

Det här kan också ge studenten nya sätt att skräddarsy sin utbildning. Helt plötsligt kan man anpassa sin utbildning efter extrajobb, socialt umgänge och dygnsrytm.

Julius har valt att driva ett projekt inom ramen för Utbildningsutskottets verksamhet i syfte att utveckla förbättra och anpassa vår utbildning till dagens allt hårdare krav på en konkurrenskraftig utbildning.

Vi är övertygade om att denna utveckling är nödvändig för att vi ska kunna överleva på morgon-dagens arbetsmarknad och för att EHL skall kunna fortsätta att attrahera och utbilda några av Sveriges bästa ekonomer.

Utbildningsutskottet letar ständigt efter drivna in-divider som kan utveckla utbildningen. Om du har några bra idéer om hur vi kan digitalisera utbild-ningen så tveka inte att kontakta Julius. Naturligtvis kan du också alltid kontakta oss så fort du har en idé eller behöver hjälp i andra frågor.

The Education Committee – On your side!

- 38 -

Nedan kan du läsa om två aktiva och en alumns egna berättelser om varför de valt att vara engagerad och framför allt mer om vad det innebär. Under våren kommer en mängd poster att tillsättas. Ta chansen att få ha extra roligt under din studietid samtidigt som du lär dig en mängd nya saker.

Att vara engagerad i LundaEkonomerna

Oskar BillNäringslivsansvarig och StyrelseledamotVäg till LundaEkonomernaUnder mitt första år i Lund ville jag engagera mig i LundaEkonomerna för att få en inblick i möjlighe-terna. Jag satsade på Internationella Utskottet och var ansvarig för vårt dåvarande Student Buddy-program. Jag sökte mig sedan till Näringslivsutskot-tet där jag satt som externt ansvarig för besökande företag. Under denna tid fick jag upp intresset för att vara Näringslivansvarig.

Hur är det att vara med i styrelsen? Extremt givande Kåren är uppbyggd för lärande och möjligheter till utveckling. Att få vara med i styrel-sen ger mig möjlighet att påverka. Detta är den roli-gaste arbetsplatsen man kan ha som student!

Hur är en vanlig dag på jobbet? Det finns ingen vanlig dag på jobbet. En klyscha men det är sant och det verkar som de som har det så har bland de roligaste jobben. En dag hoppar jag kardborrevägg i St: Hans backar, en annan dag så sitter jag i möten med något utskott eller företag.

Väg till LundaEkonomernaJag ville verkligen vara med och bidra till att nya studenter fick samma fantastiska upplevelse som jag fick under Novischdagarna. Dessutom kände jag att Novischeriet hade så grymt kul tillsammans, och att det på så sätt var ett fantastiskt sätt att blanda nytta med nöje.

Vad är det bästa med att vara med i Kollegiet? LundaEkonomerna är en fantastisk organisation där du får träffa massor av olika och härliga människor, vilket är en anledning till att vara engagerad. Du får dessutom erfarenheter att ta med dig i resten av livet och så har man väldigt kul på vägen.

Vad betyder LundaEkonomerna för dig?Massor! LundaEkonomerna är som en enda stor fa-milj, och alla vet ju hur viktig familjen är.

Varför har du valt att engagera dig i LundaEkonomerna?För att ta vara på och uppleva studentlivet på allra bästa sätt, och då finns det inget bättre sätt än att en-gagera sig i LundaEkonomerna.

Leonard BergströmGeneral för Novischeriet

TEXT: PHILIP LILJEBLADFOTO: CECILIA PETTERSSON, TELE2

- 39 -

Emma Staxäng Executive Trainee Group CCO at Tele2Inom LundaEkonomerna: Internationellt ansvarig i styrelsen

RECRUITSFUM: 20/3General, eeeProject Manager, Case Academy

FUM: 9/4 PresidentVice PresidentTreasurerHead of Corporate RelationsHead of Marketing & Communications

FUM: 11/4Head of Internal RelationsHead of International AffairsHead of Social Affairs

FUM: 16/4 & 23/4President, Näringslivs-utskottetPresident, Internationella utskottet

Editor, Nådiga LundtanPresident, Sociala utskottetPresident, Valberedningen4 Members, ValberedningenVice President, UtbildningsutskottetSpeaker, FullmäktigePresident, Lund International WeekTremästare

For more information go to:www.lundaekonomerna.se

Väg till LundaEkonomernaDet hela började med att jag steg in på Skånis och såg en plansch om LEBT. Jag var sugen på att engagera mig och träffa människor och tyckte det lät spännande att engagera sig i något där jag fick åka utomlands.

Vad har du för nytta av dina erfarenheter från LundaEkonomerna idag?Som Trainee på Tele2 får du stort ansvar från dag ett. Jag har haft mycket stor nytta av min erfarenhet att ”testa på” saker innan det gäller på riktigt, ta ansvar för både människor och budget samt att organisera och planera större events.

Rekommenderar du andra att engagera sig?Genom studierna har jag lärt mig att ta in mycket information. Genom mina engagemang har jag lärt mig andra saker som är svårare att lära sig från skolbänken. Kombinationen av dessa två tror jag är väldigt viktig för att kunna få en spännande start på sin yrkesmässiga karriär. Jag rekommenderar starkt att engagera sig!

Vad är ditt främsta minne från tiden inom LundaEkonomerna? Det är omöjligt att välja ett främsta minne utan jag skulle vilja säga att LundaEkonomerna har bidragit till att mina fem år i Lund var de bästa åren i mitt liv.

- 40 -

Svarta och vita får överallt, ett intensivt prasslande med surdegsbaguetter och pärlor av svett på de utvaldas nervöst rynkade pannor. Tele2 är på besök! Under tisdagen den 12 februari hade Närings-livsutskottet äran att tillsammans med Tele2 få arrangera en heldag, där CHALLENGE var ledordet med stort L.

Runt tolvslaget så kryllade Ljusgården av intress-erade studenter, med kurrande magar och sinnen ivrigt väntande på att dörrarna till Craafordsalen skulle öppnas.

Ringa 45 minuter senare kom horden av drivna individer ut ur salen, inspirerade och laddade med energi från presentationen och de fantastiska baguetterna. De hade fått en större inblick i Tele2-koncernen och deras skönt amerikanska ”Let’s change the world”-spirit.

Föredraget hölls främst av Lars Torstensson som är kommunikationsdirektör på Tele2. Han visade flertal filmer och målade även med ord upp vision-erna som Tele2 har, ”allt handlar om att vara en Utmanare, en Challenger!”.

Då Tele2 även besökte Lund för att arrangera en Case Challenge, där vinsten var att bli direktkvalificerad till ”Assessment day” för rekryteringen av nya Global Executive Trainees, tog Lars även med sig fyra nuvarande Trainees. Dessa hade en Q&A-sektion under presentationen och de fullkomligt haglade frågor. Ett tecken på stort intresse från våra Lundastudenter.

Föreläsningen följdes av en eftermiddag med casetävling. Cirka 70 studenter hade sökt till caset och de lyckligt utvalda sex lagen hade en stor utmaning framför sig. Case Challenge gick ut på att under 90 minuter lösa ett case och även förbereda en presentation. ”Vi gjorde upplägget för presentationen springandes till Crafoord”, skrattade ett lag under kvällens mingel.

Fascinationen efter att beskådat skolans stjärnor framföra sina presentationer var stor, både av oss och av vår Tele2-jury där även Gert Paulsson, från Företagsekonomiska Institutionen, medverkade.

Ett stort grattis skickar vi till vinnarna i Case Challenge: Fabian Pålstam, Erik Holmberg, Niclas Blomqvist och Filip Johansson. Vinnarna firades över en rykande varm buffé och fyllda vinglas, fram tills även den mest inbitna studenten slagit ihop skolboken och gått hem som en nybliven Challenger.

Näringslivsutskottet vill tacka Tele2 och alla medverkande Challengers för en underbar dag och återigen gratulera de härliga vinnarna till deras bedrift!

Take on the Challenge!

TEXT: JOAKIM OHLSONCHRISTIAN SJÖLAND, FREDRIK KLINGVALL

Vad har Pippi Långstrump, Apple och LundaEko-nomerna gemensamt? En liten flicka ur Lindgrens litterära verk, ett multinationellt företag och en studentkår i Lund? De är alla varumärken som står för något säreget.

I vår kommersiella värld blir konsumenter mer och mer immuna mot reklam, men i kampen för överlevnad är marknadsföringen ändå vital. Man måste synas för att finnas och man måste öka och förändra sin reklam hela tiden.

Marknadsföringsgruppen är det organ inom Lunda-Ekonomerna som med orubblig vilja kämpar för att skapa en professionell profil för varje enskilt utskott och för kåren som helhet. Marknadsföringsgruppen jobbar främst inom LundaEkonomernas egna väggar där de fungerar som ett bollplank för de olika utskotten. Det är en kommitté fylld med spetskunskap som har visionen att kunna hjälpa till i vilken fråga som än ställs. Genom att kritiskt granska den information som kommuniceras ut från LundaEkonomerna samt ständigt finnas som stöd i både grafiska och idébaserade frågor, vill vi föra LundaEkonomerna framåt.

Marknadsföringsgruppen har även en del event som kommer att äga rum under våren. Två gånger kommer det att arrangeras Photoshopkurser för aktiva i syfte att hjälpa hela kåren ta ett steg i rätt riktning. Marknadsföringsgruppen anordnar även Creative Day där alla studenter är välkomna att delta. Creative Day är en dag fylld av föreläsningar av framstående marknadsförare samt workshops, mingel och mat. Denna dag kommer att äga rum i april. Är du intresserad av marknadsföring, är detta eventet perfekt för dig. Dessutom, alla marknads-föringsgruppens event är helt gratis.

What do you know about Marketing?

- 41 -FOTO: MARIELLE GOMEZ

Faktaruta Vill du lära dig mer om marknadsföring, eller behöver ditt utskott hjälp och inspiration? Sitter du helt enkelt på en grym marknadsföringsidé du vill dela med dig av eller förverkliga? – Tveka inte att kontakta oss på:

mfg@lundaekonomerna.se

TEXT OCH FOTO: CAITLIN BENGTSSON

StyrelsenORDFÖRANDEMax Alterot, 072 322 00 33, president@lundaekonomerna.seVICE ORDFÖRANDEAnna Svärd, 072 322 00 44,v.president@lundaekonomerna.seSKATTMÄSTARECecilia Pettersson, 072 322 00 55, treasurer@lundaekonomerna.seNÄRINGSLIVSANSVARIGOskar Bill, 072 322 00 66, corp.rel@lundaekonomerna.seKOMMUNIKATÖR & MARKNADSFÖRINGSANSVARIGDaniel Fülep, 072 322 00 77, communicator@lundaekonomerna.seINTERNATIONELLT ANSVARIGLinda Sturesson, 070 519 03 01, international@lundaekonomerna.seSOCIALT ANSVARIGMax Nilsson, 070 984 20 51social@lundaekonomerna.seINTERNA RELATIONERSara Andersson, 076 893 27 99int.rel@lundaekonomerna.seALUMNIANSVARIGGustaf Danielsson,alumni@lundaekonomerna.se

Service och personligt engagemang är vårt signum. Vår lokala närvaro och resurserna i det världsomspännande Baker Tilly International ger våra kunder, oavsett storlek, det bästa från två världar - servicekänsla och personligt engagemang hos en lokalt ägd byrå med resurser och specia-listkompetens i en global organisation.

Läs mer på www.bakertillymalmo.se

Vill du jobba i en trivsam atmosfär och tidigt ta stort eget ansvar?

Hos oss får du tidigt ta stort eget ansvar för kund-uppdrag. Du får löpande fortbildning inom ditt arbetsområde och vår målsättning är att du ska utvecklas och utbildas för att bli godkänd eller auktoriserad revisor respektive auktoriserad redovisningskonsult.

Utskott & projektEEE 2013Pelle Högnelid, 076 263 42 43, general.eee@lundaekonomerna.seCASE ACADEMYAdam Carlson, 073 132 82 44, caseacademy@lundaekonomerna.seUTBILDNINGSUTSKOTTETAnton Blidhem, 073 532 07 99, uu@lundaekonomerna.seFelix Blanke, 070-565 59 01 , vice.uu@lundaekonomerna.seNÄRINGSLIVSUTSKOTTETJoanna Scherrer, 070 947 92 83, nlu@lundaekonomerna.seIT-PROJEKTETCecilia Lindberg, itp@lundaekonomerna.seSOCIALA UTSKOTTETEvelina Wennerberg, su@lundaekonomerna.seKPMG INTERNATIONAL CASE COMPETITIONAxel Walin , 070 883 06 62 , case@lundaekonomerna.se

NOVISCHERIETGustav Silvegren, 070 284 74 88novischeriet@lundaekonomerna.seNicole Johansson, 072 361 23 18SEXMÄSTERIETGustav Wingstrand, 073 653 54 52, sexm@lundaekonomerna.seLeo Bovaller, 073 507 71 60 CORPORATE CHALLENGELisa Fjellström, cc@lundaekonomerna.seNÅDIGA LUNDTANLove Löfvin Rosén, 073 093 64 69, lundtan@lundaekonomerna.seSarah Bengtsson, 073 309 95 99INTERNATIONELLA UTSKOTTETLinnea Nyberg, 073 399 41 40, intu@lundaekonomerna.seVINTERBALENLudvig Erlandsson, vinterbalen@lundaekonomerna.seLUND INTERNATIONAL WEEKMax Henrikson, 070 929 93 79, liw@lundaekonomerna.seSAMDAYSanna Tångberg, 073 502 78 86, sannatangberg@samday.nu

MARKNADSFÖRINGSGRUPPENCaitlin Bengtsson, 070 667 32 20,mfg@lundaekonomerna.seLUND EUROPEAN BUSINESS TOURMalin Nilstoft, lebt@lundaekonomerna.seSTARTUP CAMPJoakim Ohlson, 073 904 20 24, startup@lundaekonomerna.seLUND ECONOMICS STOCKHOLM TOUREvelina Nilsson, 073 762 25 70, lest@lundaekonomerna.seÖRESUND LINKING MINDSNiklas Johannesson, 073 368 11 13, olm@lundaekonomerna.se

KONTAKTA VÅRA ANNONSANSVARIGA PÅ

annons.lundtan@lundaekonomerna.se

Vill du annonsera i Nådiga Lundtan?

- 43 -

Some days we succeed in everything we do; we are on top of the world and nothing can stop us. Then the next day, an obstacle arises and turns it into a disappointment and a setback.

In Lund there is a culture that focuses on performance and achievements. We are supposed to go through life with clearly defined goals and then, of course, reach them. We should look at setbacks and disappointments as a positive thing, a personal test or a challenge. What doesn’t kill you makes you stronger, right?

I believe this picture is worrying. One should be allowed to face setbacks without necessarily learning from them. Failure is a natural part of the learning process and it is important to create an environment where not reaching our goals is acceptable.

LundaEkonomerna is a fascinating organization. The people are extraordinary and I never cease to be impressed by our involved members! Nevertheless, one reason why I consider this union to be such a great organization is because it allows mistakes. What makes us exceptional is that we learn from our predecessor’s mistakes, and I hope that we will continue to be an arena for our members to try new things, to develop and to learn to handle setbacks. Because sometimes they will arise in your life.

When setbacks do occur I believe we cannot stress the importance of support enough. A reliable friend can be exactly what is needed to get through a hard time. I hope that LundaEkonomerna can offer this kind of support when obstacles emerge. I also hope that we have an open atmosphere where we confront setbacks together and are tolerant to one another; we should not face setbacks alone. Obstacles will not become the learning opportunities that people so often think of them as until we are comfortable asking each other for help.

Studenter vid Ekonomihögskolan är drivna, högpresterande och har ofta många järn i elden. Det är bilden många har och jag skulle säga att det stämmer ganska bra, på gott och ont. Det finns ingen utmaning i att fylla en arbets- eller pluggdag med saker att göra, utmaningen ligger i att vara effektiv och ta sig tid att göra det man ska ordentligt.

Så vad finns det för knep att ta till för att göra ens arbete eller plugg så effektivt som möjligt och ens vardag så trevlig som möjligt?

Jag har några punkter som jag försöker följa så gott jag kan:

1) Schemalägg din dag om du har mycket att göra. Gör det viktigaste, eller det som du har svårt att släppa, först. Om du har mycket att göra och istället försöker göra allt samtidigt är risken stor att det inte blir något gjort alls. Det kommer i alla fall med stor sannolikhet ta mycket längre tid.

2) Så fort du kommer på något du måste göra eller får en idé, skriv ner den. Finns den väl nedskriven så kan du släppa det tills vidare och fokusera på det du behöver göra för stunden. Att skriva ner det hjälper också ditt undermedvetna att släppa det och du slösar således ingen energi på att anstränga dig för att komma ihåg det.

3) Jobba intensivt och ta pauser. Koppla från Facebook och dylikt i intervaller då du helt fokuserar på din uppgift. Tillexempel 25 min + 5 min paus.

4) Sömn. Detta är en klyscha, men det är klyscha av en anledning. Det är inget påhitt att det är extremt få personer som presterar lika bra om de sovit mindre än 7-8 timmar. Bara för att du sover mindre för att kunna jobba mer betyder det inte att slutresultatet blir bättre.

5) Ta till vara på din fritid, lär dig att koppla av och att släppa jobb och plugg när du är ledig.

Och slutligen: Kom ihåg att det inte finns någon prestige i att hela tiden ha full kalender, att sova få timmar eller att aldrig ha utrymme för spontanitet.Ta hand om er, och varandra!

OrdförandeMax Alterot

Vice ordförandeAnna Svärd

- 44 -

Idon’t

fail.Ifind

waysthat

don’t

work.

challenge...

we

make it simple

Dare to be different

wonderful

future

comes in a flat pack

happiness

mistakes

okayto make

it’s

Share your big ideas where everyone wants to hear them

IKEA.SE/STUDENT

© Inter IK

EA System

s B.V. 2012

Nådiga Lundtan_210x280 jan.indd 1 2013-02-11 13:50:01

LundaekonomernaNådiga LundtanTunavägen 37223 63 Lund