LUNDAEKONOMERNAS KÅRTIDNINGNR 93 HÖSTEN 2010

- 3 -- 2 -

TIDIGARE REDAKTÖRER

Joey, Caol, JoFo, Mandy, a.non, amhed, lima, MaJo, MaSa, KoOl, EAger, LiAn, MarEng, PetA, AnGus, SoL, JoS, FvH, KARLA, MAL, AC, PWSK, ALX, H–VI, KAASE, FRABO, MRNHN

Adress: Nådiga Lundtan, LundaEkonomerna, Skånelängan, Tunavägen 37, 223 63 Lund.

tel 046-222 00 90.

e-post: lundtan@lundaekonomerna.se

hemsida: www.lundaekonomerna.se/lundtan

RÄTTELSE

Inga fel har rapporterats från föregående nummer.

UTGIVNING

Tidningen ges ut sex gånger per år och distribueras kostnadsfritt till alla LundaEkonomernas medlemmar. Cirka 100 exemplar går dessutom till

näringslivet och till andra studentkårer.

TRYCKERI

Grahns Tryckeri AB, Lund

INFORMATION

I tidningen gjorda uttalande är endast om så anges att anse som LundaEkonomernas ståndpunkt.

REDAKTION

Björn SuomivuoriFotograf

Martin LindbäckSkribent

Victoria NilssonSkribent

Lisa PerssonSkribent

Markus PetersSkribent

Soraja HadzalicSkribent

Johanna HellströmSkribent

Cecilia KahnSkribent

Elin Melin LundströmRedaktionschef

Jonas KlarinChefredaktör

Cecilia PopescuAnnonsansvarig

Patrick Kim-GustafsonLayout

Chefredaktör & ansvarig utgivareRedaktionschefAnnonseringÖvriga medarbetare

Jonas Klarin 073-326 28 36, lundtan@lundaekonomerna.seElin Melin Lundström 070-471 74 06, lundtan@lundaekonomerna.se

Cecilia Popescu, 073-690 99 97, annons.lundtan@lundaekonomerna.se Thomasine Boris-Möller

LUNDAEKONOMERNAS KÅRFÖRETAG

LUNDAEKONOMERNAS SAMARBETSFÖRETAG

- 5 -- 4 -

är jag gick på högstadiet hade jag en engelsklärare som förklarade sitt miljöengagemang på följande vis: ”om luften är så förorenad att vi inte kan andas, spelar inte något annat någon roll heller”. Han menade att vi därför måste prioritera miljön före allt annat.

Det må vara ett drastiskt sätt att se på saken, men det ligger något i det. Det spelar ingen roll om vi har kvarterets vackraste hus om vi inte kan andas luften som finns i det. Overshoot-day kallas den dag på året då vi har förbrukat hela årets förnyelsebara tillgångar. Den dagen kommer tidigare och tidigare för varje år som går. Förra året inföll overshoot-day den 25 september. I år inföll dagen den 21 augusti. Det innebär att vi på nio månader använder så mycket resurser som det tar jorden ett år att producera. Vi lever inte på räntan, vi äter upp kapitalet. Att det är ohållbart på lång sikt vet alla ekonomer.

Som jag ser det har vi tre handlingsalternativ. Det första är att försöka finna nytt kapital, det vill säga att finna nya jordklot. Det andra är att minska våra årliga utgifter, vår konsumtion av förnyelsebara tillgångar, så pass mycket att de understiger de årliga ränteintäkterna. Det tredje alternativet är att förhandla om våra villkor och öka räntesatsen, vilket i min liknelse skulle innebära att öka jordens reproduktionstakt.

Att hitta nytt kapital, det vill säga att hitta nya jordklot, är knappast seriöst att ha som strategi i dagsläget. Det som krävs för det åtagandet ligger långt borta, trots NASA:s och Kinas rymdstyrelses (retoriskt frampressade) storslagna visio-ner om marslandningar och månbaser. Det mer realistiska alternativet är därför att bana väg för tekniska lösningar som gör att vi kan klara av att leva på vår ränta. Genom effektivitetsförbättringar och nya tekniker för återvinning borde vi kunna klara av att hushålla med den årliga avkastning som den här plane-ten ger. Den uppoffring som en investering innebär idag, övertrumfas då vi imorgon får skörda frukterna av vårt satsade kapital. Detta gäller, som alla vet, så länge vi satsat på rätt häst; i annat fall innebär (fel)investeringen en förlust. Jag är dock övertygad om att den gröna hästen är vinnaren. Ofta framhålls de svenska så kallade snilleindustrierna som en bidragande orsak till Sveriges höga tillväxt i början på det förra århundradet. Dessa företag, såsom SKF, Alfa-Laval, Ericsson med flera, var sprungna ur svenska uppfinningar, och jag tror att det är fullt möjligt att återupprepa bedriften med en innovationsledd tillväxt. Sti-mulering av forskning som sysslar med framtagandet av grön teknologi samt ett främjande av nyföretagandet, kan hjälpa oss att både klara av att leva på planetens ränta och öka nationens tillväxt. Det tredje alternativet jag tidigare nämnde var att förhandla om villkoren så att moder jord kan ge oss en högre räntesats. Det är något som numera inte heller är en omöjlighet. Tidigare i år lyckades den amerikanska forskaren Craig Venter tillsammans med sitt forskar-lag att helt på syntetisk väg skapa en levande organism. Att det är en milstolpe i historien är knappast en överdrift. Detta revolutionerande framsteg gör att människan kan skapa organismer som beter sig så som vi önskar att de skall göra; vi kommer att kunna koda gener så som vi kodar datorprogram. Med denna kunskap kan vi säkert förstärka de naturliga mekanismer som ansvarar för jordens avkastningsförmåga. Människan sade: varde liv! Och det blev liv, och människan såg att det var gott.

N

Jonas KlarinChefredaktör

L E D A R E

- 5 -

I N N E H Å L L

KYOTO – KÖPENHAMN – CANCÚNDet, nästan, världsomspännande avtalet om att minska skadliga utsläpp, kyotoprotokollet, löper ut 2012. Läs om vägen till ett nytt avtal.

Läs om lunda-alumnen Rolf Bjerndells tan-kar om hur det var att studera ekonomi på sjuttiotalet, vad han sysslar med idag och vad han tror om framtiden.

Följ med in i huvudet på en lundaekonom på utbyttestermin, långt från ICA Tuna-luncher och pluggsessions på Eden.

Möt den glada kvartett som utgör Lunda-Ekonomernas heltidsarvoderade studenter.

ROLF BJERNDELL

LUNDAEKONOM PÅ OKÄND MARK HELTIDARNA

LEDARE

MILJÖ PÅ MARKNADENKYOTO-KÖPENHAMN-CANCÚNEN GRÖN PROFILVILSE I MILJÖMÄRKESDJUNGELNGRÖNT ÄR SKÖNTTVÅ SPÄNN EXTRA

ROLF BJERNDELLDRÖMMAR OM DET PAPPERSLÖSA KONTORET

LUNDAEKONOM PÅ OKÄND MARKVEM ÄR?

NOLLNINGEN 2010HELTIDARNALUNDAEKONOMERNAS UTSKOTT OCH PROJEKTFÖRETAG OCH MILJÖSATSNINGARLUND EUROPEAN BUSINESS TOURVAD ÄR UU?ORDFÖRANDE OCH VICE ORDFÖRANDE HAR ORDETBAROMETERN

5

101315161718

2124

2627

2830343839404142

Kort namn, lång karriär

www.pwc.com/se/student

Nu är det enklare att berätta för vänner och bekanta var du helst av allt vill jobba – vi har gått från 22 bokstäver till tre, från PricewaterhouseCoopers till PwC.Sveriges största och ledande revisions och konsultföretag står inför en mängd spännande utmaningar.Nu rekryterar vi fl er som vill vara med på resan. Till detta söker vi dig som törs, vill och vågar vara dig själv.

PS. I oktober börjar vi rekrytera till september 2011. Annonsen hittar du på vår hemsida.

Hej student, hos oss finns möjligheterna!

Besök www.konsult.lrf.se

– Ekonomisk rådgivning– Juridisk rådgivning– Skogsekonomisk rådgivning– Lantbruksrådgivning– Fastighetsförmedling

LRF Konsult är Sveriges största rådgivnings- och redovisningsföretag och har den bredaste kompe-tensen i Sverige. Vilket kompetensområde blir ditt i framtiden?

LRF Konsult är Sveriges största rådgivnings- och redovisningsföretag med fler än 1 500 medarbetare. Våra specialister och rådgivare inom ekonomi, juridik, skatter, skog och fastighetsförmedling finns på över 135 orter över hela landet. På www.konsult.lrf.se hittar du uppgifter om närmaste kontor. Vill du hellre ringa är numret 0771-27 27 27.

VILL DU ANNONSERA I NÅDIGA LUNDTAN?

annons.lundtan@lundaekonomerna.se

Grahns Tryckeri, grundat 1886, har en lång erfarenhet och tradition inom tryckeri- verksamhet. Vi har ett gediget kunnande inom vårt hantverk och är idag ett modernt tryckeri med den absolut senaste tekniken.

Vi är det enda fullservicetryckeriet i Lundaregionen. Vi producerar allt själva och där-med har vi full kontroll över kvalitet och miljö på ett unikt sätt. Vi trycker i stort sett allt som går att trycka på papper. Offsettryck, digitaltryck och storformat. Grahns har också eget bokbinderi där vi falsar, häftar, limbinder, linne-trådshäftar, bigar, perforerar, stansar, inplastar, adresserar och distribuerar.

Grahns Tryckeri ABBox 4117, 227 22 LundBesöksadress: Traktorvägen 13 i Lund

Tel 046-31 19 80 vx Fax 046-30 44 00 www.grahnstryck.com

Vi måste lösa problemen med den globala uppvärmningen och vi måste göra det nu. Samtidigt vet vi att energibehoven ökar och om vi inte ser till att skapa en trygg och ekonomiskt hållbar elförsörjning kommer klimatet inte att vara vårt enda problem. Men det är inte hopplöst, mycket går faktiskt att lösa med teknik som redan fi nns. Därför investerar vi 58 miljarder kronor fram till 2013. Bland annat i det här:

Just nu bygger vi en av världens största vindkraftparker till havs. Den kommer att minska utsläppen av växthusgaser med 700 000 ton koldioxid om året.

Alla vill ha vattenkraft, men ingen av oss vill bygga ut våra orörda älvar. Därför har vi investerat sex miljarder i att förnya och effektivisera de kraftverk vi redan har – faktiskt så bra att vi får ut lika mycket energi som om vi byggt två nya.

Efter stormen Gudrun har vi vädersäkrat alla våra elledningar som går genom skogen och därmed är extra utsatta för väder och vind. I praktiken innebär det att vi grävt ner 17 000 km ledning i marken.

I Västra Hamnen i Malmö har vi bevisat att det går att skapa ett i stort sett koldioxidneutralt samhälle, utan att det blir mörkt och kallt.

Fordonstrafi ken står för 40 procent av Sveriges koldioxidutsläpp. Så vi på E.ON producerar biogas, ett bränsle som minskar utsläppen dramatiskt.

Problemen med den globala uppvärm-ningen måste lösas. Vill du hjälpa till?

Your energy shapes the future. Läs mer om vårt traineeprogram på eon.se/jobb

Hos oss får du jobba med spännande entreprenörsföretag från start. Det kräver drivkraft, nyfikenhet och bred kunskap. I gengäld får du ett utmanande, utvecklande och omväxlande arbete. I ett revisions- och konsultföretag i medvind finns många karriärmöjligheter – här kan du få en stark ställning även som ung. Välkommen!

Vill du arbeta med närings-livets eldsjälar?

Revision • Ekonomiservice • Skatt • Rådgivningwww.grantthornton.se/student

- 11 -- 10 -

miljö på marknaden

Marknaden för handel med utsläppsrät-ter har sedan starten år 2005 växt sig allt starkare. Trots att systemet fortfarande är relativt nytt är kommersen redan i gång på både den europeiska markanden och på världsmarknaden. Men hur kommer det sig att vi har valt att handla med just utsläppsrätter? Hur väl fungerar egentli-gen handeln? Och har den några konse-kvenser för oss som konsumenter?

Idén om att nå minskningar av utsläpp genom att sätta ett pris på dem är långt ifrån ny. Olof Ejermo, proffessor i inno-vationsekonomi och ansvarig för under-visningen inom miljöekonomi här vid Lunds Universitet, vet mer om hur det kom sig att valet föll just på systemet med utsläppsrätter:- När Kyotoavtalet förhandlades fram var USA den mest pådrivande kraften för att tillåta utsläppsrättshandel, medan EU istället förespråkade ett skattesystem. Att USA valde att driva just den linjen beror på att man traditionellt står nära öppna marknadslösningar, i kombination med att det politiskt är mycket svårare att vinna opinion på hemmaplan genom införanden av skatter. Ejermo påpekar att USA ironiskt nog aldrig ratificerade avtalet i slutändan, trots att de på denna punkt fick sin vilja igenom. Signaturen uteblev men systemet bestod, och idag är handeln med utsläppsrätter väl etablerad, speciellt inom EU.

Vad var det då man såg för fördelar med denna lösning? En tilltalande faktor är helt klart att man låter marknaden själv

sätta priset för vad en utsläppsrätt ska kosta, vilket i teorin är det mest resurs-effektiva sättet. Peter Lydén, ansvarig för hemsidan utsläppsrätter.se och författare till kommande ”Klimatkompensations-boken”, talar om systemets aspekter i ter-mer av morötter och piskor:- I korthet handlar det om att antalet utsläppsrätter som delas ut är lägre än företagens utsläpp, som därför får incita-ment att minska sina utsläpp för att slippa böter - alternativt minska sina utsläpp så mycket att de får utsläppsrätter över och kan sälja överskottet med god vinst. Lin-dén tillägger att en förutsättning för att denna handel ska få positiva klimatef-fekter är att det i grunden finns tydliga politiska beslut. - Ju större politisk vilja och ju tuffare poli-tiska beslut om utsläppsnivåer, ju mer ef-fekt kan ett handelssystem med utsläpps-rätter ha.

Att istället införa en fast skatt på en viss mängd utsläpp, vilket EU förespråkade, reglerar marknaden på ett annat sätt. Jo-hannes Stripple, statsvetare med inrikt-ning på internationell klimatpolitik här i Lund, förklarar:- Det handlar om att antingen reglera priset eller volymen på utsläpp. Inom handeln med utsläppsrätter sätts först ett utsläppstak, och på så sätt vet man hur mycket volymen av utsläppen blir. Med ett skattesystem gäller det omvända, priset är satt men man vet inte hur stor volymen av växthusgaser blir i slutändan.Ejermo pekar på fördelarna med ett skat-tesystem och menar att företagen då får

Text: Victoria Nilsson

mer kontinuitet och stabilitet i sitt arbete med att minska utsläppen:- Ett sådant system ger väldigt tydliga spelregler för företagen. Om man redan från början vet exakt hur stor skattesat-sen för ens utsläpp kommer att bli, är det även lättare att räkna på hur mycket man kan tjäna på att minska dem. På markna-den för utsläppsrätter kan priset fluktuera väldigt mycket, vilket gör det svårare att förutse de exakta kostnaderna. En viktig poäng är att investeringar i nya innova-tioner och ny teknologi gynnas av stablia spelregler. Johannes Stripple är inne på samma linje:- Det finns många ekonomer som tycker att en koldioxidskatt vore ett bättre och effektivare styrmedel. Både Ejermo och Stripple säger dock oberoende av varandra att det inte spelar så jättestor roll i slutändan om utsläpps-minskningar nås med skatter eller ut-släppsrätter, det viktiga är att alla länder deltar i arbetet. Stripple påpekar även att vad vi ser är teoretiska idéer som sjösätts som politiska projekt, vilket resulterat i ett slags pågående experiment:- Vi har inga tidigare exempel där man skapat den här typen av mellanstatlig marknad, så man får se det som en läro-process där saker hela tiden kan förbätt-ras.

I vimlet av politiska piskor, morötter, teorier och experiment börjar man undra vart allt detta leder oss idag? Fungerar handeln med utsläppsrätter som sig bör? Stripple delger några reflektioner om den nya marknaden:- Visserligen är det ganska bra tryck i EU ETS (EU:s system med utsläppshandel, förf. anm.), men i övrigt är handeln mel-lan länder näst intill obefintlig. Det verkar som om länder hellre missar Kyotoavtalet än köper av Ryssland och Ukraina, som är de enda som har någonting att sälja.Stripple menar att anledningen till att exempelvis Ryssland kan certifiera så mycket utsläppsminskningar handlar om att de i början av nittiotalet, som en kon-sekvens av sin ekonomiska tillbakagång fick lägga ned och minska på produktio-nen inom många av sina tunga industrier. På ytan förefaller det vara en minskning i utsläppsvolym, men i realiteteten är in-dustrin lika smutsig som förr - om än inte lika stor.- Det är omöjligt att motivera andra länder att köpa dessa utsläppsrätter när misstankar finns om att det inte är rena

miljösatsningar som ligger bakom dem.En annan orättvisa på utsläppsmarkna-den som Stripple tar upp handlar om att ett utsläpp räknas där det sker, alltså där produktionen av varan ligger, snarare än där den konsumeras.- Eftersom produktionen av många av de varor som vi konsumerar inte ligger hos oss kommer Sverige alltid att ha låga ut-släpp. Det blir istället de länder som pro-ducerar varor för stora exportmarknader som får bära ansvaret.

Men för oss som efter olika led konsu-merar de utsläppsköpande- och säljande företagens varor, hur påverkas vi av denna nya marknad? Ejermo menar på att det är för tidigt att kunna se några större för-ändringar för konsumenterna ännu, men att de kan komma att göra sig påminda inom kort.- Inför nästa handelsperiod med start 2012 kommer reglerna att ses över. Bland annat talas det om att börja auktionera ut en större del av de initiala utsläppsrät-terna, samt även att inkludera flygföretag i handeln. Går det vägen är exempelvis höjda flygpriser något som skulle kunna komma att påverka oss konsumenter.

På många sätt fyller dock systemet med utsläppsrätter sin funktion, nämligen att det konkretiserar miljöfrågan. EU har på flera sätt varit pionjärer på området, och det finns ingen anledning att tro att man med ökade insatser inte kan få fler län-der i världen att följa efter. En slutsats går i alla fall att dra; när utsläpp får direkta ekonomiska effekter, vare sig den är i kro-nor, euro eller dollar, får miljösatsning-arna en skjuts framåt. Eller som Ejermo väljer att uttrycka det:- Ekonomerna har redan tagit fram lös-ningen, nu är det upp till politikerna att använda den.

Handel med utsläppsrätter syftar till att på sikt begränsa utsläp-pen av växthusgaser från EU:s industrier och företag för att möta målen från Kyotoavtalet.

Varje medlemsland måste hålla sig under sitt ”utsläppstak”, och fördelar utifrån det utsläppsrät-ter till landets olika företag.

En utsläppsrätt motsvarar 1 ton CO2.

Företag kan sedan både köpa och sälja utsläppsrätter mellan sig beroende på hur mycket el-ler lite koldioxid de släpper ut.

Tanken är att företag kommer att minska sina utsläpp när kost-naden för inköp av utsläppsrät-ter överstiger kostnaden för att minska sina utsläpp genom ut-veckling av miljövänligare pro-duktion.

En förutsättning för att handeln ska leda till utsläppsminskningar är att det konstant finns en brist av utsläppsrätter på markna-den.

”MAN LÅTER MARKNADEN SJÄLV SÄTTA

PRISET”

”TEORETISKA IDÉER SJÖSÄTTS SOM POLITISKA

PROJEKT”

N Å D I G A L U N D T A N

FAKTA: UTSLÄPPSRÄTTER I EU

- 13 -- 12 -

kyoto – köpenhamn – cancúnText:

Cecilia KahnIllustration:

Thomasine Boris-Möller

på något sätt utan positiva inslag. Svenskt Näringslivs analys av förra årets klimatkonferens belyste vilka positiva faktorer det finns att förhålla sig till inför den sextonde klimatkon-ferensen, som går av stapeln om några månader. Sunér Fleming framhäver att det för första gången finns nedskrivet vilka åtaganden länder är beredda att ta på sig.

KYOTO1992 formulerade Förenta Nationerna en övergripande klimatkonvention vilken över 150 länder ratificerade. I konventionen ingår inga bindande mål, men syftet är att koldioxidhal-terna i atmosfären måste minskas och stabiliseras så att mänsklig verksamhet inte påverkar klimatsystemen på ett skadligt sätt. Flertalet möten och kon-ferenser senare träffades Förenta Na-tionerna 1997 i Kyoto vilket ledde till att 135 industrialiserade länder skrev under ett avtal som den här gången hade juridiskt bindande mål. Alla län-der som undertecknade tilldelades mål för minskning av koldioxidutsläpp, vilka anpassades efter var och ens för-måga. Globalt landade genomsnittet för sänkningarna på en femprocentig reduktion av koldioxidutsläppen till 2012 jämfört med 1990 års nivåer.

Kyotoavtalet var snudd på revolutio-nerande i sin sort då det innebar ett erkännande av vilken stor utmaning jordens länder står inför om växt-huseffekten skall kunna motverkas. Protokollet införde nya parametrar i klimatkampen. Bland annat ledde det till att den så kallade koldioxidhandeln startade.

Utgångspunkten för Kyotoprotokollet är marknadsekonomi. Marknaden är inte en miljövänlig maskin och kom-mer inte att börja producera önskvärda lösningar av sig själv. Den spottar ut sig det mest lönsamma alternativen och drivs av rationalitet. Marknadens hårda effektivitet utnyttjas i avtalet genom att ett pris är satt på utsläppen och de kallas för utsläppsrätter. Tanken är att kostnaden för att köpa utsläpps-rätter ska överstiga kostnaden för att utveckla ny teknik. Med ett underskott av utsläppsrätter på marknaden drivs utvecklingen åt rätt håll. I första hand ska utsläppsminskningarna ske inom landets egen industri, men det finns utrymme för att arbeta internationellt med utsläppsrätter tack vare tre olika mekanismer; koldioxidhandel, Clean Development Mechanism och Joint Implementation. CDM och JI öpp-nar för utvecklade länder att tillgodo-räkna sig utsläppsminskningar genom att hjälpa länder under utveckling att minska sina utsläpp. DDM och JI har båda starkt stöd från Svenskt Näringsliv. Maria Sunér Fle-ming berättar: - Näringslivet är generellt sett positivt till olika typer av flexibla mekanismer eftersom det gör det enklare att nå klimatmålen på det billigaste eller mest kostnadseffektiva sättet. Sunér Flemming uttrycker en oro för att CDM kommer att försvinna då ett nytt avtal skrivs och framhåller att det finns fler fördelar med det än att i-länder enklare når sina utsläppsmål. - CDM är ett effektivt sätt att skapa investeringar och kunskapsöverföring till utvecklingsländer, utöver det van-

Det börjar dra ihop sig igen. Det är visserligen för tidigt för media att börja rapportera och det är för tidigt för upprörda protester, men i det tysta fortgår arbetet som pågått i nästan två decennier. Det är inte för att vara me-lodramatisk som jag väljer att kalla det världens viktigaste arbete, utan det är faktiskt precis vad det är. Det är svårt att inte tala i domedagstermer när det handlar om de här frågorna och för många kommer känslorna lite i svall-ning. Jag talar om det globala klima-tarbetet och FN:s klimatkonferens i Cancún i Mexico den 29 november till 10 december i år, där hundratals na-tioner framförallt ska komma överens om minskade utsläpp, men också nå konsensus i andra frågor om klimatet. Många organisationer, inte bara de klart klimatprofilerade, förbereder sig nu inför mötet.

I och med att Kyotoavtalet löper ut 2012 måste ett nytt och lagligt bin-dande avtal för utsläppsminskningar av koldioxid formuleras. Förväntning-arna inför Köpenhamnskonferensen var inte att ett komplett avtal skulle framförhandlas, utan att stommen för vidare förhandlingar skulle läggas. Så blev det inte. I medier framställdes det som ett misslyckande då det fanns mer att läsa om oenigheterna än om de faktiska framsteg som gjordes. Resulta-tet av konferensen var ett dokument, Copenhagen Accord, vilket nationerna kom överens om att de skulle ta hänsyn till. Dock är det inte juridiskt bindan-de, vilket enligt Maria Sunér Fleming, energi- och klimatansvarig på Svenskt Näringsliv är dess största svaghet. Co-penhagen Accord är emmellertid inte

N Å D I G A L U N D T A N

- 15 -- 14 -

en grön profil

N Å D I G A L U N D T A N

Text: Soraja HadzalicFoto: Björn Suomivuori

liga biståndet. Då vi i EU kan använda CDM-krediter i viss utsträckning i ut-släppshandelssystemet finns ett starkt incitament för att genomföra dessa projekt.

Koldioxidmarknaden, vilken som sagt uppkom efter Kyotoprotokollets till-blivelse, är mycket intressant. Vissa länder som inte använder hela sin kvot av utsläppsrätter kan sälja dem på globala auktioner till länder som ligger över sin kvot. Det är också möj-ligt att köpa en utsläppsrätt och sedan inte ens använda den. Det förekom-mer att privatpersoner väljer att köpa utsläppsrätter för att kompensera för aktiviteter som genererar höga utsläpp, flygresor eller uppvärmning av en villa exempelvis. Kyotoprotokellet har också fått en del kritik. Kina och Indien, två enorma nationer med stora utsläppsproblem omfattas inte av avtalet och USA har inte ratificerat det. Utan de tre tung-viktarna står sig avtalet slätt, och en lärdom som de bör ta hänsyn till i Mexico är att om inte USA är med i leken så är det svårt att få andra aktörer att ta avtalet på lika stort allvar. Men det blåser andra vindar nu; USA har uttryckt en tydlig vilja att nå en över-enskommelse.

KÖPENHAMNFN:s femtonde konferens om klimat-förändringarna hölls i Köpenhamn förra året. Ur det mötet sprang Copen-hagen Accord, ett dokument med lösa åtaganden för världens länder. I stort framgår i deklarationen att utvecklade länder från och med första februari i år ska rapportera sina utsläppsmål i absoluta siffror och att utvecklingslän-derna samma datum skall rapportera in de utsläppsminskande åtgärder de gjort. 2015 genomförs utvärdering och översyn. Dock finns det inga specifice-rade krav på vad målen ska vara eller vad åtgärderna ska uppnå. Det finns heller inga uppsatta mål för utsläpps-reducering på global nivå. Däremot erkänner dokumentet det så kallade tvågradersmålet, samma mål som om-nämns i Kyotoavtalet och som innebär att världens genomsnittliga temperatur inte får höjas mer än två grader Cel-sius jämfört med förindustriella nivåer. Det är ett nederlag att inget juridiskt

bindande dokument undertecknades i Köpenhamn, men deklarationen som skrevs innehöll ändå mycket positivt. Framförallt identifierades en ny, stark vilja att i framtiden formulera ett bin-dande avtal. De högt uppskruvade förväntningarna inför mötet gjorde dock att fallet blev desto högre och landningen desto hårdare. Inför mö-tet hade USA gått ut och sagt att de är villiga att sänka sina utsläpp med 80 procent fram till 2050 och EU lovade att långsiktigt minska utsläppen med mellan 60 och 80 procent för de indu-strialiserade länderna inom unionen. Tyvärr nämns inte några precisa siffror i deklarationen från Köpenhamn, men själva viljan finns dokumenterad.

CANCÚNSvenskt Näringsliv poängterar den ut-bredda högt uppsatta ambitionsnivån i sin utvärdering av klimatmötet i Kö-penhamn. Inför Cancún framhåller de gärna konkurrensneutralitetens vikt i ett framtida avtal. Alla nationer måste kunna konkurrera på lika villkor och som exempel beskriver hon hur EU:s system fungerar. Sunér Flemming:- Vi har här i EU infört handelssys-temet för utsläppsrätter (EU ETS) som blir en ökad kostnad för många industrier inom EU, men inte för konkurrenter som finns utanför EU. Det är kanske inte så mycket de di-rekta utsläppsrätterna som påverkat, eftersom de hittills till största delen fåtts gratis, men däremot genom att elpriset har höjts på grund av utsläpps-rätterna. I Norden räknar man på att ett utsläppsrättspris på 10 Euro höjer elpriset ca 7 öre/kWh, vilket har en negativ inverkan på många industriers konkurrenskraft gentemot konkurren-ter i exempelvis Kina, USA och andra delar av världen. Förutom att det be-hövs för klimatets skull, måste en jämn spelplan för alla företag skapas för att vi ska få fram ett globalt klimatavtal.

Barack Obamas administration är be-tydligt vänligare inställd till klimatpo-litik än tidigare presidenters. När Kyo-toavtalet först skrevs var Bill Clinton president och då stoppades förslaget att ratificera i kongressen. Näste presi-dent, George W. Bush, vägrade skriva under och konsekvensen blev att avta-let förlorade sin tyngd. Men Obama var snabb att efter sitt tillträde 2009

öppna upp för diskussioner med såväl FN som Kina. Nu lovar USA att mins-ka sina utsläpp enligt ovan, och deras positiva attiyd har påverkat resten av världen.

Enligt en artikel i Businessweek i vå-ras uttryckte Todd Stern, Obama-administrationens klimatförhandlare, att förväntningarna inför klimatmötet i Cancún tonas ner i de nationer som släpper ut mest växthusgas. I artikeln påpekas att det är viktigt att förhopp-ningarna inte överskrider det rimligas gränser. Det mesta talar för en generellt miljövänligare inställning i världen. I Köpenhamn lovade till exempel både Ryssland och Brasilien att de kommer göra utsläppsreduceringar oavsett glo-bala och bindande avtal.

Svenskt Näringsliv har stort intresse för hur klimatförhandlingarna fortgår. Men Maria Sunér Fleming förklarar att miljöfrågorna den senaste tiden fått minskat utrymme i media. I den svenska valrörelsen var det exempelvis en av de mindre frågorna. Svenskt Nä-ringsliv överväger nu om de ska åka till Cancún och delta i konferensen eller inte. Troligen kommer det inte vara lika mycket folk på plats i Mexico som det var i Köpenhamn, men det är inte nödvändigtvis något negativt. Kanske minskar det lite på pressen.

Det mest positiva som klimatförhand-larna kan ta med sig från Köpenhamn till Cancún är hur engagemanget på världsnivå ökat sedan Kyotoavtalet ra-tificerades. Möjligen är det tystare på löpsedlarna, men det rör på sig i rätt riktning. Kyotoavtalet är underteck-nat av de flesta i-länder, dock inte alla, och de som undertecknat avtalet står bara för 30 procent av världens totala utsläpp. Copenhagen Accord är un-dertecknat av länder som tillsammans släpper ut 80 procent av de globala utsläppen. Det talar sitt tydliga språk.

Företag har olika strategier gällande hur de ska visa upp sina konkurrensfördelar och hur de ska positionera sig mot andra. Dock har man kunnat se en röd tråd under de senaste åren och det är miljö. Oavsett produkt och tjänst så är det viktigt att det finns en tydlig miljöprofil. Tetra Pak är ett företag som har skapat ett helt varumärke kring miljösmarta förpackning-ar och som har störst marknadsandelar i världen inom detta område.

Erik Lindroth är miljöchef för Tetra Pak Norden. Han har jobbat inom företaget i femton år och har tidigare arbetat med marknadsföring och försäljning. Tetra Pak har en stark miljö-profil och det är hållbarhet som är nyckelordet. Deras slogan är ”Protects what’s good” och jag ville ha svar på vad de menar med detta. Erik börjar med att berätta att Tetra Pak alltid har haft miljö i fokus och att strategin är att ligga ett steg före konkurrenterna och vara innovativa för att hitta nya lösningar. Det hela började på 70-talet då det fördes en debatt gällande engångsförpackningar och retursystem.På den tiden var det så att mjölk fanns i glasflaskor som man återanvände genom att hälla i mjölk i samma flaskor. På 80-talet blev det debatt gällande surt regn och föroreningar där man hade fokus på utsläpp. Under 90-talet hade debatten vänt mot återvinning-en och fokus låg på hur man skulle återvinna alla kartonger. Detta var Tetra Pak först med att göra, att skapa produkter som på ett enkelt sätt kunde återvinnas och produkter som var gjorda av återvunnet material. Under 2000-talet började man med klimatmål som man skulle uppnå och debatten blev ännu mer global.Vi började tänka utanför våra egna gränser. Nu är vi på 2010-talet och det som verkar vara viktigt nu enligt Erik är rå-material, märkning och certifiering. Råma-terialet ska gärna vara förnybart och hur mycket vatten som används i olika processer är en väldigt viktig fråga. Råmaterial som olja är till exempel inte förnybart, medan skog är det; det odlas hela tiden. Tetra Pak håller också på att utforska fler sätt att använda förnybara råvaror. I alla dessa debatter som har nämnts ovan har Tetra Pak varit delaktiga och kommit med lösningar.

Certifiering är också är viktigt. Det finns flera olika certi-fieringar, en som Tetra Pak har är FSC - Forest Stewardship Council, vars syfte är att värna skogen och skogsmaterial. Som man kan se från de senaste fyrtio åren så verkar det som om en stark miljöprofil är Tetra Paks strategi. De var först med kartongförpackningar för lång hållbarhet. Dessutom var de först med att skapa förutsättningar för nya produkter av återvunna kartongförpackningar. Erik påpekar att mottot ”Protects what´s good” också är ett löfte som de lever efter.

Tetra Pak har reducerat sina utsläpp och jobbar kontinuerligt med att minska dem trots att de ökar sin tillverkning. De har

Vill du köpa en utsläppsrätt? Gå in på: www.miljoborsen.se

väldigt länge haft miljöfokus som strategi, vilket lett till att fö-retaget ofta associeras med detta. Idag jobbar de även med att minska mängden plast i förpackningarna. Det har förekom-mit en del diskussioner om varför det tillkommit plastkorkar på mjölkpaketen men Erik svarar att om man vill ta med sig en förpackning med dryck någonstans så kan man lätt lägga den i väskan utan att behöva oroa sig för att det rinner ut, som det hade gjort om det inte funnits en skruvkork. Han tillägger även att det såklart hade varit bättre med bara kartong men att man måste tänka på att göra det användbart också. Tetra Pak har reducerat mängden plast i förpackningarna och arbetar med att plasten också skall kunna komma från en förnybar råvara.

Det som var revolutionerande för fyrtio år sedan ser vi som en självklarhet idag. Även i skabbiga studentkorridorer i Lund finns det sopsortering och återvinning. Så hur kommer det egentligen att se ut om tjugo år när alla konsumenter kommer vara ännu mer miljömedvetna och när alla företag kommer ha miljö som en marknadsföringspunkt? Tetra Pak tror väldigt mycket på hållbarhet i miljön. De tror på att använda sig av förnybara resurser så att vi inte slösar på våra naturtillgångar då vi idag vet att allt inte varar för evigt. De tror också att deras framgång beror på att de hela tiden legat ett steg före och detta är något de vill fortsätta med. Tetra Pak vill vara innovativa och komma på nya effektiva lösningar samtidigt som de blir mer och mer miljösmarta. Jag undrade också om det kostar mer att vara miljömedveten men Erik påpekar att man sparar miljömässiga såväl som ekonomiska resurser om man till exempel minskar spill i produktionen.

Tetra Pak verkar ha en stark vilja och det ser man även på deras varumärke. De tror att miljöprestanda även i framtiden kommer vara ett bra sätt att marknadsföra sig på och för att behålla sina marknadsandelar så kommer de som innan, vilja ligga ett steg före.

- 17 -- 16 -

Ta en tur ner på Coop eller ICA Malmborgs så kommer du se det överallt: ekologiska varor, svanmärkt, rättvisemärkt, eko. När du förr kunde slänga ner en falukorv och ett paket tomater i korgen har nu matshoppingen utvecklats till en parad i samvetskval. Aldrig förr har det funnits ett så stort utbud av olika ”moraliskt riktiga” matvaror i våra butiker, vilket rimligtvis också borde betyda att vi konsumerar ekologiska och gröna alternativ som aldrig förr. Samtidigt går åsikterna vilt isär om effekterna av ekologisk mat; det påstås att den inte skulle vara mer näringsrik än ”vanlig” mat, samtidigt som hälsonyttan av att inte använda bekämpningsmedel framhävs på annat håll. Några pratar om hur ekologisk produktion leder till ett humanare jordbruk, medan andra menar att inom köttproduktionen är restriktionerna för mediciner och liknande plågsamma för djuren. Än så länge är det ingen som entydigt säger att ekologisk mat är bra på alla sätt. Så varför kan inte konsumenter få nog av kravodlad gurka och ekomärkt kaffe?

Undertecknad bevittnade nyligen en annan mentalitet kring ekologisk mat. På ett barnkalas i hemstaden hade födelsedagsbarnets mamma avstått från mer klassiska barnkalastilltugg som korv med bröd och serverade istället kex… med bondbönor. Hon annonserade stolt för sina väninnor att de var ekologiska, köp-ta på Bondens marknad, ”en riktig delikatess!”. Samtliga närvarande nickade med instämmande förtjusning.

Ekologisk mat, något att skryta om? Kanske förklarar detta vårt plötsliga intresse för allt grönt. Faktum är att ekologiska odlingsmetoder är ingenting vi precis upptäckt – men först nu börjar det slå stort ute i stugorna. Har Sveriges befolk-ning plötsligt blivit miljömedvetna rakt in i själen? (Och hur kommer det sig att miljötänkandet slagit igenom på så få områden? Jag tror att förklaringen ligger i ekomat som statussymbol – ännu en lyxvara för tiotalet. Med den senaste miljö-bilen på uppfarten (Prius, någon?), ett väldesignat hem, säsongens senaste tren-der på kroppen, hur skulle vi då kunna fylla vår designerfrys med genmanipule-rad gurka och falukorv? Ekologisk mat är helt enkelt lite finare (lite dyrare) och passar in i bilden av dig själv som medveten och välbärgad. Och faktum är att vårt miljöintresse oftast har begränsad räckvidd – samma person som insisterar på ekologiska burktomater har förmodligen garderoben full med bomullsplagg vars gemensamma produktion varit långt mer miljöskadlig.

Kanske borde jag inte vara så cynisk. Kanske människors behov av att passa in som miljömedvetna konsumenter är det som i slutändan kommer rädda vår utmärglade jord? Kanske ska vi glädja oss åt att det är fint att köpa ekologiskt – är det först när en skogspromenad blir det nya St Tropez som vi på allvar kan rädda jorden?

Oavsett om du ser miljötrenden som ett tecken på att vårt samvete blir mer rent eller väljer den cyniska inställningen att eko bara är en övergående fluga, kan man konstatera att grönt definitivt är det nya svarta. Så vill du hänga med är det alltså dags att snegla bort mot den där svindyra hyllan i matbutiken och impo-nera på korridorskamraterna med en eko-måltid. En ny ekologisk personlighet passar väl dessutom ganska bra in på den stereotypa ekonomen – ingen kan väl anklaga oss för att inte hänga med? Det handlar ju ändå om att hålla fasaden uppe, eller hur? Ekologisk kyckling? Rättvisemärkt te? Fräscht!

KRAV-märket är en av de allra vanligaste miljömärk-ningarna för livsmedel. Likt Svanen, EU-blom-man och Bra Miljöval står KRAV för en hållbar och ekologisk produktion. De-ras ledord är bra miljö, god djuromsorg, god hälsa och socialt ansvar. Kriterierna består bland annat i att ke-miska bekämpningsmedel, genmodifierade organis-mer eller konstgödsel inte får användas. Dessutom ställs krav på god djurhåll-ning och bra arbetsvillkor för dem som arbetar med produktionen. Detta kan exempelvis innebära att bönder i fattiga länder inte behöver handskas med far-liga bekämpningsmedel i deras arbete. Kravmärket ska alltså fungera som en slags garanti för att pro-duktionen av varan har skett på ett miljövänligt och etiskt vis samt att pro-dukten är hälsosam och fri från onaturliga tillsatser.

De företag som produce-rar KRAV-märkta varor besöks minst en gång per år av kontrollanter som ser till att kriterierna uppfylls. Importerade KRAV-märk-ta varor granskas av utval-da kontrollorganisationer utomlands.

Bra Miljöval är Natur-skyddsföreningens egen miljömärkning. Förening-ens mål är ett samhälle i balans med naturen och deras miljömärkning är ämnad att i enlighet med målet hjälpa konsumen-ter att välja de produkter som är minst skadliga för miljön. Märkningen finns för alla möjliga produkter och tjänster, alltifrån el till transporter och butiker.Naturskyddsföreningen har ställt upp ett antal kriterier för ”Bra Miljö-val” vilka skärps efterhand för att man vill att pro-duktframställningen ska utvecklas i miljövänlig riktning. Kriterierna, vilka skiljer sig åt för olika om-råden, bygger dock alla på samma grundidé att man ska spara på naturresur-serna. Bland annat följer samtliga kriterier förening-ens kemikaliepolicy, vilken innebär att bland annat svårnedbrytbara kemika-lier helt måste undvikas. Krav ställs även på energi-användning och utsläpp. Att produkterna uppnår kraven även efter att de fått licensen kontrolleras genom stickprov.

Svanenmärkningen är bland de främsta miljö-märkningarna i Europa. Likt många andra märk-ningar är målet ett hållbart samhälle och en hållbar konsumtion. Cirka 1000 licenser finns i Sverige för Svanen, för alltifrån hotell och restauranger till rengö-ringsmedel och batterier. Totalt sett är över 6500 produkter märkta.

Produkter märkta med Svanen ska påverka klima-tet ”så lite som möjligt” och bidra till ett hållbart samhälle. Produkterna granskas utifrån ett livscy-kelperspektiv från råvara till avfall. Krav ställs också på produktens kvalitet och funktion. Ungefär vart fjärde år skärps kri-terierna, vilket motiveras med att omställningen på så sätt kan styras mot ett mer hållbart samhälle. Då måste företagen också på nytt ansöka om licens och genomföra testerna en gång till. Svanen gör efter-kontroller för att följa upp om kraven efterföljs med regelbundna mellanrum (dock inte årligen). Innan kontrollen kontaktas före-taget i god tid.

Svenskt sigill är kontroll-märkningen för svenska blommor och svensk mat. Att en vara är märkt inne-bär att den kommer från en svensk kontrollerad gård som uppfyller vissa krav. Märkningen står bland annat för närprodu-cerad mat, svenska råvaror, god djurhållning samt en försiktighet vad gäller påverkan på miljö. Gäl-lande djurhållning ställer Svenskt sigill hårdare krav än svensk djurskyddslag, till exempel är kreatursra-sen Belgisk blå förbjuden och det satsas mer på fö-rebyggande hälsovård för djuren. Dessutom arbetar man för att skydda svenska vattendrag genom att ställa upp regler för skyddszoner för att motverka övergöd-ning samt förbjuda vissa ämnen. Svenskt sigill sä-ger också nej till genmo-difierade grödor och djur (GMO). Inte heller fodret med vilket djuren utfodras tillåts vara genmodifierat. Nästan 4000 bönder i Sve-rige uppfyller idag kraven. Att kriterierna efterföljs kontrolleras regelbundet av revisorer från oberoende kontrollföretag som åker runt på gårdarna. Både planerade kontroller och stickprov genomförs.

Att konsumera hållbart och att värna om miljön är ständigt på kartan idag. För de flesta produkter finns miljövänliga alternativ, vilka oftast ganska enkelt går att hitta genom att titta efter olika miljömärkningar. Då det blir allt populärare med miljömärkta och ekologiska varor har miljövänlighet fått ett högt marknadsföringvärde och därför är det eftersträvansvärt för många företag och orga-nisationer att associeras med. Att många produkter är miljömärkta är givetvis någonting positivt. Dock väcks också frågan om vilka krav miljömärkningarna ställer och hur detta kontrolleras för att de ska kunna fungera som de konsumentvägledande verktyg som de utger sig för att vara. Därför har Nådiga Lundtan sammanställt en guide över fyra av de vanligaste miljömärkningarna som man som konsument stöter på i vardagen. Text: Lisa Persson

grönt är skönt...

K R Ö N I K A

- 17 -

vilse i miljömärkesdjungeln?Text: Elin Melin Lundström

- 19 -- 18 -

två spänn extra

Många tycker inte att det är värt pengarna att köpa ekologiska produkter, och många frågar sig vad det är som är så mycket bättre med ekologisk produktion. Ändå har det uppstått en stor ekologisk trend som säger att ekologisk mat är framtiden och att det är fel att det produceras så mycket billig mat när naturen får lida. Men vem tänker på de fattiga barnen i Afrika?

En av de första frågorna man ställer sig när man ska köpa eko-logiskt är hur mycket nyttigare det är med ekologiskt produ-cerad mat. Gör det någon skillnad för mitt näringsintag om jag äter en tomat som odlats med hjälp av konstgödsel eller vanligt gödsel? Svaret är kanske inte det man förväntat sig eller hoppats på eftersom man tänker att det som är bra för na-turen borde vara bra för mig med. Man hoppas att när man väl spenderat två spänn mer för att köpa ekologiska tomater så ska de även vara näringsrikare. Men så är inte fallet. Det finns enligt Livsmedelsverket inga påvisbara studier som tyder på att det är nyttigare att äta ekologiskt odlad mat än konven-tionellt odlad mat. Det finns däremot studier som pekar på andra hälsorelaterade effekter. Däribland studier som visat att amerikanska flickor kommer i puberteten snabbare än vad de gjorde på 90-talet, vilket kan bero på att många dricker mjölk som kommer från kor som har matats med foder som inne-håller tillväxthormoner. Detta är något som inte skulle tillåtas om mjölken hade varit ekologiskt producerad. Det finns alltså vissa samband mellan hälsoeffekter och ekologiskt/konventio-nellt odlad mat, men dessa är inte ordentligt kartlaggda ännu, och det mesta tyder på att näringsvärdet är likvärdigt i de båda alternativen. När man nu har fått reda på att man inte nöd-vändigtvis mår bättre av att äta ekologiskt, undrar man natur-ligtvis vad som är så bra med ekologisk produktion? Även om varken jag eller du som läser detta mår bättre kan vi få djuren och miljön att må lite bättre. Tjurarna på den typ av gård där man använder tillväxthormoner i fodret får oftast stå otroligt

tätt. De får klampa runt i sin egen avföring som dessutom i sig släpper ut en gas som bidrar till växthuseffekten. Därtill får de vara inomhus under hela sin livstid. Från den dagen djuret föds är bondens enda mål att få tjuren till slaktaren så fort som möjligt för att omsätta så många djur som möjligt. Tjurarna där lever inte ett bra liv helt enkelt. Tjurar som får äta gräs och vara utomhus större delen av året, alltså tjurar som föds upp på ett mer ekologiskt vis, slipper allt det och det finns dessutom studier som visar att gräsdieten leder till en större halt av ome-ga3-fetter i köttet. Tjurarna lever bättre och blir lite nyttigare. Så om vi vill ta vårt ansvar för djuren bör vi välja ekologiskt producerat kött. Fast det kostar också. Framför allt i u-länder är det viktigt att köttet är billigt för annars kan de flesta helt enkelt inte köpa det. Om man själv inte har det så gott ställt är det svårt att bry sig om en dödsdömd kos levnadsöde - den kommer ändå att skickas till slaktaren. Så varför ska det kosta mer bara för att den ska ha det bra?

Det blir allt mer populärt att välja lite dyrare alternativ som är bättre för miljön i vår del av världen. Samtidigt föds det fler munnar att mätta. Enligt de senaste uppskattningarna kom-mer vi att vara 9,3 miljarder människor på jorden 2050, alltså ungefär 50 procent fler än dagens dryga 6,5 miljarder. För att inte alla dessa människor ska behöva gå hungriga krävs det att man använder genmanipulation och bekämpningsmedel för att få skördar som räcker till alla. Således kan inte alla välja att äta ekologiskt producerad mat. I Europeiska länder står eko-logisk produktion för mellan en och sju procent av den totala produktionen och i USA står den för cirka tre procent. Idag produceras det alltså inte tillräckligt med ekologisk mat. Om vi ska kunna föda alla världens människor i framtiden måste matproduktionen öka med mellan 50 till 100 procent, och om vi måste spraya, konstgödsla eller genmanipulera vår väg dit är det kanske något som vi måste acceptera. Det moraliska i att

Text: Martin Lindbäck

N Å D I G A L U N D T A N

”MAN HOPPAS ATT NÄR MAN

VÄL SPENDERAT TVÅ SPÄNN MER FÖR ATT KÖPA EKOLOGISKA TOMATER SÅ SKA DE ÄVEN

VARA NÄRINGS-RIKARE”

”OCH OM VI MÅSTE SPRAYA, KONSTGÖDSLA ELLER GENMA-NIPULERA VÅR

VÄG DIT ÄR DET KANSKE NÅGOT SOM VI MÅSTE ACCEPTERA.”

”DEN KOM-MER ÄNDÅ ATT

SKICKAS TILL SLAKTAREN”

välja ekologiska alternativ som är bra för miljön blir överskuggat av det faktum att massproduktion är nödvändigt för att ge mat åt alla. Om efterfrågan på ekologisk mat skulle gå upp skulle naturligtvis ut-budet också gå upp, vilket skulle leda till att den totala produktionen går ner. Detta skulle i sin tur göra att det efterfrågades mer ekologiska bekämpningsmedel och ekologiska sätt att gödsla jorden så att grö-dorna växer lika snabbt som förut fast allt är ekologiskt.

Ett annat kontroversiellt livsmedel är kyckling. Massproduktion av kyckling och ägg innebär förskräckliga levnadsför-hållanden, mycket är tillåtet men precis på gränsen till djurplågeri. Det finns kyck-lingraser som har genmanipulerats och avlats fram för att få groteskt stora bröst vilket har lett till att deras ben inte klarar av att växa i samma takt som överkroppen, med resultatet att kycklingarna knappt kan röra sig. De får dessutom ofta sämre foder med fler tillsatser än kycklingar, hö-nor och tuppar som får gå ute i det fria eller åtminstone inte behöver sitta alldeles för många i en på tok för liten bur. Att köpa ekologisk kyckling eller ekologiska ägg gör även middagen godare eftersom de tack vare sin mer varierade kost sma-kar mer och är nyttigare. Om man sällan väljer att köpa ekologiskt, men någon gång väljer att göra det, är det en bra idé att lägga de pengarna på ekologiska ägg eller frigående kyckling eftersom höns är den mest utsatta och sämst behandlade djurgruppen. Vi behöver heller inte äta så mycket kött som vi gör idag, utan vi kan istället äta andra proteinrika livsmedel såsom bönor eller nötter. Tyvärr så kan vi inte komma hela vägen fram om alla skul-le byta till vegetariska alternativ eftersom jordens odlingsareal inte kan ge tillräckligt mycket mat för att alla ska gå mätta. En-bart fem procent av jordens odlingsbara yta är oanvänd, en rättså liten siffra.

Idag är inte problemet att världens bönder inte kan producera tillräckligt med mat åt alla, det finns faktiskt ett utbudsöver-skott, utan problemet är att alla inte har råd att köpa mat för dagen. Det är en myt att befolkningstillväxten orsakar hunger även om den har en negativ påverkan för miljön. Människor överallt på vår sköra planet börjar ta upp mer och mer plats vilket leder till att djur och växtliv i allt större utsträckning får ge vika för männis-kans ofta orimliga krav på ekosystemen.

Däremot orsakar befolkningstillväxten större klyftor och fattigdom vilket leder till att det efterfrågas billigare mat i U-länderna. Att det finns en utspridd fat-tigdom i världen som orsakar hunger är ett helt annat och betydligt mer politiskt problem än det om ifall man ska satsa på ekologisk eller konventionellt producerad mat. För befolkningen i världens fattigare delar finns det inga som helst incitament för att köpa ekologskt odlad eller uppfödd mat eftersom den är så mycket dyrare än massproducerade livsmedel.

I västvärlden däremot där vi kan lägga pengar på en extra god öl eller en märkes-tröja är det svårare att motivera att inte köpa ekologisk mat; ändå är det få som gör just det. Att folk inte tar sitt ansvar när man går till mataffären är inget som får stor uppmärksamhet. Det görs förvisso mycket reklam för ekologiska produkter och det diskuteras mycket i media om för-delarna med ekologisk produktion. Fler och fler letar efter någon sorts märkning som bevisar att det man köper inte påver-kar miljön negativt, ändå står den ekolo-giska produktionen för en liten del av den totala produktionen. EU ger stora subven-tioner till bönder inom EU som egentli-gen skulle ha svårt att gå runt med dagens marknadspriser. Att börja odla ekologiskt är en väg att gå för dem eftersom det inne-bär att de kan få fler subventioner men, även att de kan ta ut ett högre pris. På vissa livsmedel kan det skilja så mycket som 700 procent mellan konventionellt odlat och ekologiskt odlat.

Om man verkligen inte har råd att köpa ekologiskt men ändå vill göra en insats, kan man antingen dra ner på kaloriinta-get, starta en potatisodling på bakgården eller framför allt slänga mindre mat. I Eu-ropa slänger vi så mycket mat att en yta lika stor som Belgien odlas helt i onödan. Alla transporter, besprutningar och annat som hör till sker helt utan nytta, vilket tär på miljön utan nytta. Det viktigaste idag är hur djuren behandlas på bondgårdarna och att vi visar att det inte är okej att till exempel levande kycklingar åker på löpan-de band i slakthusen eller att tjurar aldrig får vistas utomhus i sin naturliga miljö. Jag är beredd att lägga ett par kronor extra på att köpa ekologiskt, är du?

- 21 -

Det är tisdag. De tunga, stålgrå molnen ligger som en urvri-den trasa över himlavalvet och från och till faller ett tunt stri-lande regn ner. Nyckfulla vindpustar tar tag i paraplyet som jag fällt framför mig, när jag stegar mot busshållplatsen där Lundtans fotograf Björn väntar på mig. Ur portarna på LTH:s kårhus väller lunchhungriga studenter ut och möts av stres-sade jämnåriga på väg in, som jäktar för att komma i tid till sina föreläsningar. Den höga fuktigheten gör att luften upp-levs som tjock och vätan gör att skjortan på ett obekvämt sätt känns kall mot huden. Min duffel av ull luktar blöt hund. Hösten är oåterkalleligt här och sommarens synder är glömda.

Vi är på väg till Malmö för att träffa Rolf Bjerndell. Rolf var i början på 1970-talet redaktionschef för tidningen Mammon, vilken var studentföreningen EFSIL:s tidning. EFSIL står för Ekonomiska Fakultetens Studenter I Lund och det är ur bland annat EFSIL som LundaEkonomerna bildades 1995. Rolf möter oss på Patisseri David i centrala Malmö. Hans kontor ligger på våningen ovanför och Rolf förklarar att han mer än en gång om dagen kilar ner för trapporna och beställer en latte. Uppe på kontoret slår vi oss ner i en soffgrupp och jag plockar fram och visar mina medhavda Mammon, som jag i slutet på sommaren hittade när städade på redaktionen. Rolf bläddrar i tidningarna och börjar le. Jag frågar honom vad han tänker på när han tittar i dem.- Those were the days, säger han och skrattar till. Det var skit-kul. Det var faktiskt bara roligt och det är det som är den hemska sanningen. Man kunde ägna sig åt väldigt mycket

annat än studier. Alltifrån att jobba extra, till studentkår, till EFSIL, till fester och allt vad det nu var. Jag frågar Rolf om han har kontakt med några av de personer han lärde känna under tiden i EFSIL. Det har han. Rolf håller upp en helsida i Mammon med ett bildkollage med 1971 års EFSIL-styrelse och pekar. - Hans Pihl här till exempel. Han har på senare tid varit VD för Deloitte. Och Åke, en gammal kompis som jag fortfarande har kontakt med säger han och pekar på en fullkomligt fan-tastisk bild på Åke Stenkvist där han sitter bakåtlutad med en finurlig min och håller upp sin cigarr framför kameran. - Han såg ut som Mick Jagger brukade vi säga på den tiden fortsätter Rolf. Jag håller med. Mick Jagger i frack. Han nämner också Inge-mar Hansson som var en god vän under tiden i Lund och som idag är generaldirektör för Skatteverket. Vi dricker våra latte och pratar medan Björn går runt och fotograferar. Jag frågar hur han tyckte att det var att vara engagerad vid sidan av studierna och vad han lärde sig. Rolf anser att han lärde sig mycket, som till exempel hur det var att sitta i en styrelse. Han poängterar också att han lärde känna en massa trevliga män-niskor. Vi pratar också om hur det var att studera ekonomi i början på sjuttiotalet och Rolf fasthåller att det var rätt slappt. Easy-going som han uttrycker det. Det är stor skillnad mot vad det är idag menar han. Det är mycket tuffare idag och det tycker Rolf är rätt vettigt. - Vi var rätt kritiska redan då. Det var väldigt mycket teorier och nästan ingen case-lösning. Man var inte speciellt förbe-

Rolf Bjerndell – retrospektiv och framåtblickar

Text: Jonas KlarinFoto: Björn Suomivuori

N Å D I G A L U N D T A N

Du hittar allt om tävlingen på kpmg.se/student

I samarbete med

Använd allt du lärt dig. Smartast vinner.

© 2010 KPMG AB, a Swedish limited liability company and a member firm of the KPMG network of independent member firms affiliated with KPMG International Cooperative (“KPMG International”), a Swiss entity. All rights reserved.

- 23 -- 22 -

redd när man kom ut i arbetslivet. Så är det visserligen på ett sätt idag också. Skall man ta hand om en civilekonom tar det ett halvår till ett år innan man har någon nytta av honom. Rolf tror trots allt att dagens studenter är bättre förberedda. Däremot tror han att vi är precis lika dåliga på redovisning som de var. Rolf hävdar själv att han lärde sig redovisa när han jobbade i kompendiebutiken. The hard way.

Vi glider in på tidsandan och samhällsklimatet under det mycket politiska sjuttiotalet. - Sjuttiotalet var ett extremt årtionde på många sätt. När man var mitt i det hade man inga referensramar men hade man idag sett några av de sakerna man var med om då hade man trillat av stolen. Rolf berättar om ett tillfälle då han och hans dåvarande flick-vän gick upp till grannkorridorens förfest en fredag. När de kommer in ser de sju eller åtta ungdomar iförda Mao Tse-tung-uniformer som sitter på golvet och reciterar Maos lilla röda. Vid ett annat tillfälle var de på en privatkorridor i pro-fessorstaden och när de öppnar dörren känner de den klas-siska söta lukten och ser ett gäng som sitter i sängen med röda ögon. Synen skulle kunna vara ett omslag till ett Crosby, Stills & Nash-album. - Jaha, tänkte man ungefär - var är vinet? Rolf berättar att det var väldiga kontraster. Det fanns punsch, vin och sprit-gänget som Rolf tillhörde, och de som gick på mer eller mindre tunga droger. Det var också väldigt många som inte ”gick på något” över huvud taget.

Det finns mycket att förundras över vad gäller sjuttiotalet och klart är att det var en tid som mycket markant skiljer sig från den vi lever i idag, även om det inte var speciellt längesen. Det var en tid med stora samhällsförändringar och en tid då många människor var i rörelse, både inom Sverige och till Sverige från andra länder. Visst finns det likheter mellan då och nu, men skillnaderna är trots allt stora. Ekonomicentrum fanns inte till exempel. Hur konstigt är inte det? Dåtidens ekonomistudenter hade sina föreläsningar i och omkring Lundagård. Vi lämnar sjuttiotalet och övergår till att prata om vad Rolf Bjerndell sysslar med idag. På Rolfs LinkedIn-profil kan man beskåda en imponerande lista med nuvarande och tidigare uppdrag och arbetsgivare. Jag ber honom att göra ett koncentrat av vad han tidigare gjort och berätta lite om vad han gör idag. - Fram till att jag var femtiofem arbetade jag operativt. Sedan dess har jag hållit egen låda, något jag kanske borde ha gjort betydligt tidigare. Så efter femton år med VD-jobb började jag med det jag tycker är allra roligast, nämligen att utveckla företag i olika sammanhang. Rolf var från mitten av nittiotalet fram till mitten av 00-ta-let VD för Skånemejerier. När han började på Skånemejerier 1994 drogs proviva-projektet igång, som har varit mycket lönsamt, och det har därför blivit naturligt att Rolf arbetat mycket med livsmedelsbranschen. Han sitter idag med i bland annat Oatly:s styrelse, ett företag som sysslar med produktion av högförädlade livsmedel och finns i många länder runt om i världen. Han är också ordförande för Skånes livsmedelsaka-

demis entreprenörsråd och entreprenörsverksamhet är något som jag märker att Rolf brinner för. Han var med och startade det lyckade Minc, Malmö Incubator, och han håller nu på och starta upp Linc, Landskrona Incubator. Landskrona har ju, så att säga, varit på dekis ett tag sen varvsindustrin lades ner och Landskrona är idag i en liknande sits som Malmö var i för tjugo år sedan. Linc är ett försök att kopiera det framgångsrika Minc, vilket man hoppas skall kunna få igång nyföretagandet i staden. Oatly har också sitt huvudkontor i staden och före-taget kommer ofta i kontakt, eller skapar på egen hand, före-tag med högt forskningsinnehåll som behöver utvecklas och kommersialiseras. Detta, bland annat, skall Linc syssla med. Linc, Landskrona Incubator, skall inte förväxlas med LINC, Lund University Finance Society. Huruvida LINC kommer att byta namn för att undvika förväxling tänker jag inte sia om. Rolf är också med i projektet Rampen vars syfte är att ge stöd till entreprenörsverksamhet i nordöstra Skåne, och har också samarbetat mycket med IDEON i Lund.

Vårt samtal flyter liksom av sig själv in på möjliga framtids-branscher. Bjerndell har många idéer om vad som kan tänkas bli morgondagens näringsgrenar, konstigt vore ju annars. Rolf tror att hälsovårdsbranschen och turist- och upplevelsebran-schen kommer att bli viktiga i framtiden. Rolf nämner också det som kallas Urban agriculture, det vill säga jordbruk i stads-miljö. Städer som Shanghai, Lagos och Mexico city kommer förmodligen att svälla till närmare 40 miljoner invånare och dessutom kommer många städer som idag har invånarantal

på ett par miljoner att växa till kanske tio miljoner. Att ta hand om avfall från dessa städer kommer att kräva helt nya lösningar. I återvinningsbranschen tror Rolf att det kommer att finnas pengar att tjäna i framtiden. Detta kommer att kräva tekniska lösningar och nanoteknik är något Rolf har stora förhoppningar på. Jag avslutar intervjun med att fråga Rolf Bjerndell om han har några tips att ge dagens studenter.- Engagera er i ekonomikåren. Det är jättebra att läsa men det är viktigt att engagera sig vid sidan av, och jag har också ge-nom åren anställt många av just den anledningen. Det är vik-tigt att göra någonting annat än att bara harva igenom kurs-litteraturen och gå på föreläsningar. Man lär sig egentligen väldigt mycket mer av att vara aktiv, och så får man kompisar för livet. Den relationen man har med de man lärde känna i de åren går inte att jämföra med något annat. Starta företag också - det är jätteviktigt.

När vi kommer ut på gatan efter den timme som intervjun har hållit på har molnen spruckit upp och solen tittar fram. Luften är frisk och vattenpölarna blänker. Människorna vi möter på väg till bussen som skall ta oss tillbaka till Lund har lättade och hoppfulla leenden på läpparna. Det ser ut att bli en fin fortsättning på dagen.

- 25 -- 24 -

Orderbehandling och E-fakturering kan båda låta som trista och svårbegripliga företeelser för en student i Lund. Dessa är hur som helst bara två av många vardagliga ärenden vilka dagens och morgondagens företag måste kunna utföra kor-rekt; hur pappershanteringen sköts i framtiden tål alltså att tänkas på. Får vi se kontoren sakta men säkert fyllas med ännu mer papper och samtidigt tömma världens skogar på träd, el-ler kommer drömmen om ”Det papperslösa kontoret” någon gång bli verklighet? Vi har frågat Jan Andersson, VD på fö-retaget ReadSoft, om hur han ser på historien, nutiden och framtiden.

En skånsk höst kommer för ett första kärt återseende i mit-ten av september månad i hamnstaden Helsingborg. Från marknivå finner man att byggnaden på Södra Kyrkogatan 4 reser sig en aning närmre den gråspruckna himlen i jämförelse med de andra husen i stadens innerstad. Och det är här, på byggnadens tre översta plan, som koncernen ReadSoft har sitt huvudkontor. Troligen har läge och typ av byggnad valts med omsorg. Likaså är det ingen slump att vi hittar en av termi-nens första intervjupersoner, ReadSofts VD Jan Andersson, blickandes ut över vattnet från husets översta plan.- Några förmåner får man ibland unna sig som företagsledare, konstaterar han nöjt om sitt glasinramade kontor och tar en första klunk på det nybryggda kaffet. Det är svårt att finna befogade motargument.

Ett karriärmässigt mål hos Jan Andersson var att tidigt kämpa sig till en betydande roll hos sina kommande arbetsgivare. Ef-ter ingenjörsexamen började han arbeta på ett mindre företag som framställde programvaror för bland annat postorderföre-tag. Precis som planerat avancerade han förhållandevis snabbt inom företaget och fick mycket kundkontakt i sin roll som projektledare. Ute hos kunder blev han upplyst om hur stor

Text: Markus PetersFoto: Björn Suomivuori

del av arbetet som gick till pappershantering.- Var jag än kom fanns det våningar fulla med människor som bara satt och knappade in information från dokument, allt ifrån ordersedlar till katalogärenden. Det kunde finnas hund-ratals människor som sysslade med detta, just för att företagen hade så stora volymer dokument. För en Lundastudent från 2000-talet kan lösningen verka självklar, men om man föreställer sig sent 1980-tal, en tid utan varken Internet eller effektiva scanningmaskiner, blev doku-menthanteringen ett svårbemästrat problem. Jan Andersson tog upp problemet med Lars Appelstål, vän från Tekniska Högskolan vid Linköpings Universitet. Då de båda hade läst bildbehandling var det bara att börja framställa en program-vara som skulle kunna läsa av fysiska dokument. Enda pro-blemet var dock att detta skulle utföras under deras ledighet. Jan Andersson beskriver det som en rolig men hektisk tid där mycket satsades - och mycket stod på spel.- Vi lade ner all vaken tid och nästan lite till. Min nuvarande hustru och dåvarande flickvän var jättetrött på mig för att jag hade mina datorer överallt. Jag fick ständigt flytta runt dato-rerna i lägenheten då de störde så mycket. Men jag var oerhört uppslukad. Bästa tiden var när jag hade ledigt och kunde lägga ner all min tid till att bygga vidare på vår idé.

Med ett banklån och två sålda personbilar var startkapitalet fixat, Jan Andersson med vapendragare Lars Appelstål startade ReadSoft år 1991. Allting fanns på plats: produkter, investerat kapital och en timing utan dess like då hela 90-talet resulte-rade i en massiv IT-hype. Tre år senare kunde ReadSoft starta sitt första dotterbolag. Vikten av att finnas till hands nära kun-derna är ovärderlig enligt Jan Andersson. Han poängterar att företag som vill få goda resultat på en utländsk marknad själva måste lägga ner kraft på att lära känna marknaden, och inte förlita sig allt för mycket på eventuella samarbetspartners.

drömmenom det

papperslösa kontoret

N Å D I G A L U N D T A N

- Vår strategi är att finnas till hands genom dotterbolag. Där-för har vi fransmän som säljer i Frankrike och spanjorer som säljer i Spanien. Hittills har den strategin fungerat bra.

Föreställningen av ett kontor där all pappershantering sköts elektroniskt låter naiv och näst intill utopisk. Dock har dröm-men om ett papperslöst kontor funnits länge. Första gången Jan Andersson hörde talas om ”Det papperslösa kontoret” var 1986, då många menade att teknikens under skulle göra värl-den fri från papper en gång för alla. Logiskt nog har mängden papper istället ökat i samma takt som näringslivet i stort. Det förekommer att miljöeffektiviseringar inte praktiseras av eko-nomiska skäl, vilket Jan Andersson också tror är anledningen till att drömmen om ett papperslöst kontor aldrig blivit verk-lighet. Tekniken finns hur som helst att hämta; den kallas EDI, Electronic Data Interchange, och kan för enkelhetens skull förklaras som en total elektronisk hantering av allt mel-lan order och faktura. Som sagt är det oftast inte tekniken det är fel på, utan dess kostnader. EDI är ett komplicerat system som kräver mycket kunskap, tid och pengar, viket självfallet

klingar fel i dagens kapitalistiska värld. Hur som helst är det intressant att leka med tanken, vilket Jan Andersson också verkar ha gjort. Om det papperslösa kontoret hade blivit verk-lighet imorgon skulle ReadSoft påverkas i negativ mening. Han påpekar dock att det finns få branscher vilka varit lika stormiga vad gäller förändring som IT-branschen; flexibilitet och innovation hör till vardagen för ett företag som ReadSoft. Jan Andersson är därför övertygad om att de skulle klara av att hantera en sådan förändring, om den nu mot alla odds skulle inträffa.

ReadSoft vill agera brygga mellan fysiska och elektroniska do-kument och ser inte de två som världsliga motparter. Behand-lingen, inläsningen av information, är densamma och kom-mer fortfarande att behövas för att effektivisera hanteringen. Övergången till elektronisk hantering är därför förhållandevis

onödig att spekulera kring. Han förklarar att ReadSoft lägger fokus på att skapa samband och inte tvärt om.

Studier visar att ett fysiskt papper i genomsnitt kopieras tio till elva gånger. ReadSoft förklarar problemet som ett prakt-exempel av ineffektivitet, och profilerar sig samtidigt som dess motsats. Likväl som de själva vill vara effektiva internt bygger också alla deras produkter främst på tidseffektivisering. Att produkterna i sig klassas som ”gröna” är en bonus. - När vi började tänkte vi på effektivitets- och kostnadsvin-ster. Men det finns många värden bakom våra system. Idag har systemen utvecklats till att kunna omfatta alla typer av dokument. Det är inte bara formulärblanketter som det var i början, utan största delen av vår business handlar idag om fakturor och processen från det att man bestämmer sig för att köpa någonting tills dess att betalningen är utförd.

Med en imponerande lista på över 6 000 kunder uppskattar ReadSoft att deras arbete sparar 1,4 miljarder pappersutskrif-ter per år, vilket motsvarar runt 2 000 ton koldioxid. En hög siffra, för all del, men hur betydande är den egentligen? För att sätta någorlunda perspektiv på saker och ting kan en un-dersökning från Utsläppsrätt.se vara till hjälp. Sidan visar att en tur- och returresa mellan Stockholm och Bangkok motsva-rar runt fyra ton i utsläppta växthusgaser per person.

Avslutningsvis ber vi Jan Andersson om några väl valda råd till en student i Lund som själv är intresserad av att starta företag. Han poängterar att det viktigaste, oavsett om man lyckas eller inte, är att prova på så mycket som möjligt.- Hade jag varit i er ålder idag skulle jag leta reda på den där affärsidén som man verkligen brinner för och tror på, och sedan pröva den från alla håll och kanter för att hitta fel och brister.Han är själv engagerad som mentor för några studenter på Handelshögskolan i Stockholm, och vill poängtera hur viktigt det är att som ung och nybliven företagare aldrig vara rädd för att be om hjälp och råd – speciellt vad gäller alla avtal som skall skrivas under i ett begynnande skede, vilket kan-ske inte alltid är speciellt roligt men ändå något som måste genomföras.

Kaffet är uppdrucket; hösthimlen har blivit gråare och mötes-tiden med Jan Andersson har kommit till sitt slut. Huruvida världen kommer bli papperslös eller ej lämnar vi osagt, men på väg mot hissen finner man att drömmen, som introducerats på mitten av 80-talet, än så länge inte kommit att bli verklig-het. Oavsett hur gärna gemene man vill lyfta fram vikten av en grönare värld, förblir det praktiska åtagandet förhållande-vis orört fram tills dess att de ekonomiska förutsättningarna förändras. Vad som emellertid är någorlunda positivt är hur viljan, bland såväl företag som ReadSoft och privatpersoner, till att bli mer miljövänlig är klart påtaglig. Frågan är bara när, var och hur drömmen blir till verklighet.

- 27 -

Likt spöken ränner de runt mellan korridorer och lektionssa-lar. Alla ser dem, men ingen vet riktigt vilka de är, vad de gör eller var de kommer ifrån. I inslaget ”Vem är…” tar Nådiga Lundtan på sig det ärorika ansvaret att presentera de flitiga själar som får Ekonomihögskolan i Lund att gå ihop. Vi börjar terminen med Lennart Schön, professor i ekonomisk historia.

Berätta lite kort om dig själv och vad du gör på EHL!- Jag är professor i ekonomisk historia och undervisar främst på mastersnivå då jag forskar rätt mycket i tjänsten. Jag håller dels på med ett projekt om regional utveckling i Sverige och Europa, där vi undersöker långsiktiga drivkrafter bakom den regionala utvecklingen från 1800-talet fram till idag. Vi håller samtidigt på med att starta ett större forskningsprogram om ekonomisk tillväxt, cykler och kriser. Just krisproblematiken är en ganska central del av det jag sysslar med - vilken roll kriserna spelar i långsiktig tillväxt. Jag ser dem som en viktig del för att lösa de problem som uppstår i tillväxtprocessen. Kriserna har varit viktiga vattendelare i utvecklingen och är samtidigt något mycket aktuellt idag. Vi befinner oss i en si-tuation där en mängd olika frågor har samlats både nationellt och globalt.

Det sägs att du förutsåg den ekonomiska krisen långt inn-an 2008, stämmer detta?- Det stämmer på så sätt att jag jobbat med en modell för samhällsutvecklingen där kriser av ett visst slag kommer med längre mellanrum. De kallas strukturkriser, där riktigt stora problem anhopar sig globalt vid vissa tidpunkter. Jag förvän-tade mig en kris i början av 2010-talet, så den här kom kanske

Tegelväggar, fyrkanter, grått. Fy fan vilken ful stad. Jag håller den enorma väskan med mitt liv i, medan bussen kränger. Parker, träd, berg i horisonten. Lyfter blicken, som är ovan vid höghus. Övergångställen där folk väntar snällt. Grönt ljus, bussen stannar. Folkmassan tar sig över asfaltsbandet. En hand som börjar blinka, trafiken tar vid igen. Taxi. Duar man eller niar man chauffören? Han bjuder ut mig, jag tackar nej. Lämnad i en gränd framför en port tas jag emot av en man som talar franska. Förutom att det låter som engelska. Okej. 4 månader, från och med nu.

En ny dag. Tittar på lägenheter. Viktorian-ska hus, stenväggar, svängda trappor. Fy fan vilken fin stad. England? Ekorrar på trottoa-rerna istället för duvor. Ny gata, fulla uteserveringar, hus i knalliga färger, tinnar och torn. Europa? Var? Inga kullerstenar någonstans... En gul skolbuss kör förbi. Doften av tjocka pannkakor, om-elett och stekt potatis från ett brunchställe. USA? En kaffe och en bagel skulle sitta fint. Kaffet smakar... vanilj...kola. Uh. ”Dricksen ingår inte mademoiselle”. Hurså? Hon står kvar. Lämnar motvilligt ifrån mig de kon-stiga mynten, som jag ännu inte klarar av att särskilja, på bordet. Känner att det här kom-mer att svida.

Några dagar går, jag svettas konstant. Det är varmt och luften är fuktig. Barer, barer. Kindpussar, handslag, kramar - omöjligt att veta hur du kommer att bemötas när du när-mar dig personen. Jag pratar mycket franska. Plötsligt byter den jag talar med till engelska. Hon är från USA fast egentligen från Mex-iko. Hon byter till franska igen. Alla pratar två språk. Hjärnan blinkar till.

Skola, administrationsköer. Frankrike? Jag köper 10-procentig öl i 1,2 litersflaska. Klub-ben är full och det är tisdag. Försöker gissa mig till var folk kommer ifrån och har stän-digt fel. Jag hittar ingenstans i staden. Mina kulturella referenser förstörs, ingenting går att använda längre.

On the seventh day we rest. Jag ligger på en klippa och kallt vatten sköljer över mig. Ett spa, vid en flod. Jag sitter i en hamam, andas in ånga. Lugn. Annars bor jag på en soffa, i en lägenhet med sju personer från överallt. I skolan känner man igen nästan fler ansikten än på EC. På stan springer jag på folk jag känner... Lund?

FRAGMENT UR ETT VANLIGT LIV PÅ EN OVANLIG PLATS

LUNDAEKONOM PÅ OKÄND MARK

Thomasine Boris-Möller September 2010

Montréal, Kanada

lite för tidigt, men å andra sidan tror jag vi fortfarande befin-ner oss i den här krisen. Den finansiella krisen är mer av en förlöpare. Jag presenterade modellen för 20 år sedan och har sedan dess upprepat i flera olika skrifter att vi på 2010-ta-let kommer påtvingas lösa ett flertal grundläggande problem angående den fortsatta tillväxten. Mycket av det som händer globalt just nu handlar om ett stort antal stora frågor om fort-satt tillväxt, men också hur olika delar av världsekonomin ska förhålla sig till varandra med de obalanser som uppträtt mel-lan framför allt USA och Östasien. Så det är väl inte helt fel att jag förutsåg det, men detaljerna är däremot svåra att sia om.

Du blev invald som ledamot av Ingenjörsvetenskapsaka-demien i år, hur kommer det sig och vad är det ni gör?Detta är ganska nytt för mig, men jag ska vara med vid ett möte i höst och presentera mig själv för att komma närmre inpå verksamheten. Där finns olika avdelningar och den del jag är invald i handlar om företagande och arbetsliv. Det är ett lite bredare perspektiv på ingenjörsvetenskap vinklat på just samhällsfrågor. Så jag förmodar att mitt bidrag blir reso-nemang kring teknikens betydelse i samhällsutvecklingen och att jag för egen del får impulser från människor som aktivt jobbar med teknikfrågor.

Varför valde du att bli forskare?Frågan är om jag någon gång valde. Det som var avgörande var att fortsätta på forskarutbildningen vilket jag gjorde på 70-talet, så det är ju ett tag sedan. Det andra var att fortsätta forska efter jag hade disputerat, vilket jag gjorde då jag fak-tiskt blev tillfrågad om att fortsätta. Man brukar säga att det är andra som väljer åt en. Jag jobbade som journalist en del på somrarna och ville fördjupa mig lite mer i det jag skrev. Mina alternativ var egentligen journalist, lärare eller forskare, och då verkade forskare vara det mest spännande.

Varför just ekonomisk historia?Ämnet kändes omfattande och tilltalade mig både journa-listiskt och forskningsmässigt. Det finns stort utrymme för samhällsfrågor och att se tillbaka på bakgrunden till samhälls-utvecklingen. Det var dock inte det första ämnet jag läste, jag visste faktiskt inte att det fanns när jag kom till Lund. Jag läste både engelska och nationalekonomi tidigare, men jag tyckte att ekonomisk historia var där man fick bäst grepp om sam-hällsfrågor, vilket var något som intresserade mig.

vem är…Lennart Schön?

Text: Markus PetersFoto: Elin Melin Lundströn

N Å D I G A L U N D T A N

I downtown. Går in i en kyrka, som sträcker sina spiror som omedveten skugga över ett höghus av glas. Den medeltida kyrkan är byggd på... 1800-talet. Noterar en stor gay pride-flagga vid dörren på vägen ut. Inte illa. På vägen hem från en klassisk konsert beund-rar jag graffitin på fabriksväggar. Aldrig har jag rest ensam och varit så lite ensam.

Jag bor i ett omgjort garage. Baguette med Nutella, betonggolv. Middagar, doft av vitlök och tomat. Mina roommates är franska. De går in med skorna på, de röker på terrassen som ser ut som Brooklyn. Vår granne är beat-boxare och engelskspråkig. Han har bott på gatan i tjugofyra dagar men nu jobbar han och vill starta ett välgörenhetsprojekt. Jag vill starta ett band. Till garaget och dess neon-lampor.

Vi åker båt och tittar på valar. Andas, psscht, och dyker ner. Sälar simmar förbi, hundra-tals. Det är kallt. Jag måste plugga mycket, jag har fyra kurser parallellt. Med lite smi-dighet kan man modellera sitt schema; så jag har bara två skoldagar. Slutar sju på kvällen och får äta i klassrummet. Lärarna är skämt-samma och det pratas, pratas, pratas. Kultur så klart. Och grupparbeten... På torsdagar smiter vi till skolpub på rasten.

I september går jag ut utan ytterkläder och kvällarna kokar av liv. Hemlösa skramlar med sina myntbössor. Tjejer i svarta fodral och styltiga klackar väntar på vakter som man inte skämtar med. På nattöppna restau-ranger får du brunsås och färskost på dina pommes frites. En normal grej. Uh. Igen. Löven börjar färjas röda och gula - oranget mot grönt. Snart sätter jag mig på en Grey-hound till New York. Stora städer ligger nära, fast här är nära långt. Vidderna sträcker ut sig kring blåsiga sjöar. Kanoter. Majsfält. Camping, doughnuts och febermedicin från mataffären. Jag är ett vuxet barn.Jag vill förstå, jag vill sortera, jag vill jämföra, men det är lönlöst. Mina referenser slås ut; de byggs om varje dag; jag ifrågasätter allt jag vetat till nu, men jag har aldrig känt mig så hemma som här.

Detta är min dagbok från en stad där kon-trasterna är så närvarande att de suddas ut och precis tvärtom. Du skulle känna dig väl-kommen hit, till Montréal.

- 26 -

- 29 -- 28 -

Varje år samlas hundratals nya studenter och faddrar samt ett till tänderna taggat Novischeri för att påbörja lundahösten med en nollning som sent ska glömmas. Årets höstnollning, vilken också var den största genom tiderna (den slog förra årets nollning med en deltagare) gick enligt traditionen av stapeln i slutet av augusti, precis innan terminsstart. Mycket skulle kunna skrivas om allt galet som hände under årets noll-ning, nedan följer dock en kort resumé som sammanfattar de hektiska fyra dagarna.

Det började mitt på dagen en till synes helt vanlig tisdag med att alla nervösa och förväntansfulla nollor samlades i EC:s Ljusgård där de hälsades välkomna av Novischeriet och Ekonomihögskolans rektor Allan Malm. Därefter blev de väl mottagna av sina faddrar som väntade på skolgården. Efter en kort introduktion av Novischeriet och veckans schema fick grupperna möjlighet att lära känna varandra lite bättre under eftermiddagen, fram tills det var dags för brännbolls-turnering. Denna genomfördes i de nyinförskaffade utkläd-ningskläderna, som var valda utifrån gruppens eget tema. Då det övergripande temat var ”Lundaekonomerna söker…” var gruppernas teman alltifrån ”Pirater på pilates” till ”Vampyrer på solsemester”. Efter den spännande brännbollsturneringen stod Västgöta nation för festligheterna på kvällen, och natten avslutades sedan med efterfest på Skånis för de som orkade. På onsdagen stod citynollning på schemat, vilken är den da-gen då Lundaekonomernas utskott får chansen att presentera sig för de nya studenterna och inspirera dem att engagera sig. Bland annat stod Utbildningsutskottet, Sexmästeriet och In-ternationella utskottet värd för olika aktiviteter. Veckan fort-satte sedan med lekdag på S:t Hans backar, då nollorna fick prova på allt ifrån såpafotboll till dragkamp. På kvällarna fick Göteborgs och Östgöta nation också chansen att visa vad de gick för då de stod värd för festerna.

Till sist var det uppdragsdag då varje grupp fick genomföra ett uppdrag inspirerat av sitt tema. Den hejdundrande av-slutningen på veckan ägde rum i Gasquesalen på Kårhuset då också priser för bland annat ”Årets nollegrupp”, ”Årets mas-kot”, ”Årets utklädnad” och såklart ”Årets nolla” delades ut. Det prestigefyllda priset ”Årets nollegrupp” gick till ”Pirater på pilates” och ”Årets nolla” blev Alexander Wegdell. Nytt för i år var den sista, avslutande dagen av nollningen ”Den traditionella hängardagen” då alla nyblivna ettor, faddrar och givetvis Novischeriet samlades på skånis för att grilla korv och skvallra om veckan som gått.

Efter en intensiv vecka då de nya studenterna fått bekanta sig med kåren, en del nationer och mycket annat som tillhör stu-dentlivet i Lund var nollningen slut. Veckan hade varit fylld av intryck och nyfunna vänskaper för de nyblivna Lundaekono-merna, som efter en vecka med sina faddrar och Novischeriet som guider och stöd nu var väl rustade för sin första termin i Lund.

KORT OM ÅRETS NOLLNINGAtt vara med på nollningen var i år populärare än någonsin; trots att antalet deltagare var maxat i och med att nationernas lokaler var mer än fulla varje kväll fanns det en väntelista på cirka tjugo personer som ville vara med på nollningen.I våras ansökte fler grupper än någonsin om att bli faddrar och konkurrensen var stenhård. Novischeriet fick bevittna en hel del fantastiska auditions genomförda av de många grupper som sökte. Skånis stängdes också senare än någonsin, långt efter det att det börjat ljusna på morgonen.

VAD TYCKER DU VAR HÖJDPUNKTEN MED ÅRETS NOLLNING?- Jag tyckte att citynollningen var bäst. Uppdragen var roliga och det var trevligt att få lära känna stan och gruppen lite bättre än vad man gjorde första dagen.

VAR DET NÅGONTING DU SAKNADE PÅ SCHEMAT SOM DU SKULLE VILJA LÄGGA TILL?- Inget saknades, det var bra allting. Jag uppskattade att få prova på lekar man inte lekt förut eller leker så ofta annars, det var galet kul att få prova på så många nya sa-ker.

ALEXANDER ”WEGGEN” WEGDELL, JÄGARE PÅ

PYJAMASPARTY.

nollningen 2010

årets nolla

Text: Elin Melin Lundströn

VAD TYCKER DU OM NOLLNINGEN SOM INTRODUKTION TILL STUDENT-LIVET I LUND?- Framförallt fick jag en bra inblick i fest-sidan av Lund. Dessutom tycker jag att det var ett väldigt bra intro då jag träffade många nya vänner som jag fortfarande hänger med. Gällande utskotten fick man bäst uppfattning om vad Novischeriet gjorde, jag uppfattade inte så mycket av de andra utskotten som finns.

HUR KOM DET SIG ATT DU BLEV ÅRETS NOLLA? - Det får ni fråga Novischeriet… Nej, men jag tror att det kan bero på att jag bland annat stängde Skånis varje kväll och att jag spelade gitarr och spexade mycket för de andra i nollningsgruppen och i Novische-riet. Jag snaggade mig också under citynoll-ningen.

N Å D I G A L U N D T A N

- 31 -- 30 -

heltidarna

Elevdemokrati. Visst har det en fantastisk klang. Eleverna ska själva få påverka sin utbildning och skola. Det låter ju jät-tefint. Jag har personligen alltid trott att ”elevdemokrati” var en påhittad term för att några framåt elever skulle få sitta och äta bullar i elevrådet en gång i månaden. Gudarna ska veta att det var för bullarnas skull som jag var med i alla fall. På de där elevråden i mellanstadiet diskuterade vi mest hur ofta det var rimligt att vi skulle få pannkakor till lunch. Elevdemokratin omsattes inte i verkligheten och förblev endast en fin term. I gymnasiet däremot skulle man ju kunnat tro att seriösare frågor skulle tas upp och den här ”elevdemokratin” äntligen skulle visa sitt vackra anlete. Men. Önskemål om ett bollhav i skolans lokaler återkom ständigt och jag tror inte vi nådde så stora framgångar med det elevrådet heller. Demokratin som jag letat efter verkade inte finnas någonstans! Så äntligen blev det dags för att börja läsa vid universitetet, när jag för länge sedan gett upp hoppet om elevernas demokrati. Och då dy-ker de upp! Elevpåverkan, elevinflytande och elevdemokrati. Inom LundaEkonomerna finns all den demokrati jag tidigare saknat.

Här, genom det nära och unika samarbetet mellan kårer och universitet, har vi studenter en hel del att säga till om. Vi kan skapa möjligheter för oss själva och våra medstudenter, vi kan planera stora fester och bjuda in rektorn, vi kan bjuda in företag till ljusgården, vi kan påverka utbildningen och vi kan påverka hela universitetet. Det är kårens arbete som är vår demokrati. I och med att det mesta arbete sker på ideell basis blir demokratin så mycket mer fullständig. I styrelsen sit-ter nio ledamöter varav fyra heltidsanställda. Förutom de fyra heltidsanställda ingår även följande i styrelsen: David Gill, marknadsföringsansvarig; Emma Staxäng, internationellt an-svarig; Mathias Grennard, socialt ansvarig; Hanna Bergström, ansvarig för interna relationer och Elin Persson, alumnian-svarig. Alla arbetar hårt för att göra lundaekonomernas liv så bra och innehållsrikt som möjligt. Näringslivsansvarig Anna Block arbetar så hårt att hon inte ens hade tid att vara med under intervjun. Det är inte mycket att göra åt, jag fick hålla tillgodo med de tre andra heltidsanställda styrelseledamöterna för en intervju som mest kom att handla om glädje.

Text: Cecilia Kahn

Foto: Björn Suomivuori

- 33 -- 32 -

MOTIVATIONStyrelsemedlemmar arbetar hårt, som jag fick se exempel på när Anna Blocks mobiltelefon ringde oavbrutet under foto-graferingen. De tillträdde sin post den första juli och var på plats i Lund på sina kontor den första augusti. Men arbetet med överlämningen efter senaste styrelsen började redan i maj. De fick inte mycket till sommarlov, berättar de. Vad är det då som lockar med ett arbete i kårens styrelse? - För att det är så himla roligt! Säger skattmästare Josefine Persson. Hon har som främsta uppgift att hålla i kårens pengar och har ekonomisk överblick över utskottens verksamhet. - Efter två år av engagemang inom kåren känner jag mig hem-ma här. Just skattmästare ville jag arbeta som för att det knyter an till de ämnen jag tycker är roliga att studera och det är vad jag vill göra sen. Jag var redo för ett års studieavbrott, och på vilket bättre sätt kunde jag spenderat det året än inom Lunda-Ekonomerna, fortsätter hon. Det är roligt på båda fronterna! Både kårengagemanget och att få jobba med just det jag vill göra i framtiden.- Jag ville ge tillbaka till LundaEkonomerna, som gett mig så mycket, säger Emma Heikensten. Utbildningsfrågorna och de politiska delarna, exempelvis inom LUS (Lunds Universitets Studentkårer. [Red. Anm.]) är det jag gillar mest. Dessutom överblicken över organisationen och de organ som hör till. Det är jätteintressant!

Emma Heikensten är vice ordförande och har som arbets-område precis de uppgifter hon beskriver som sina favoriter. Ordförande Anders Rüdow Fors pratar om hur det ideella en-gagemanget ser ut i Lund och som ger honom energi att leda LundaEkonomerna.- Det är så exklusivt för Lund, den här starka drivkraften som verkar finnas inom studenterna att arbeta för kårer och natio-ner. För mig är det fantastiskt, det är en förmån att få arbeta för de här studenterna och att vara ordförande för en organi-sation med all den energin i. För mig personligen var det rätt tidpunkt också. Han fortsätter:- Många andra projekt sträcker sig över tre-fyra månader här i Lund, men nu får jag arbeta heltid i ett år. Det ger en helt an-nan överblick, jag får följa projekt från födsel till död, i fram-gångar och motgångar.- Det är skönt att kunna fokusera på en och samma sak – vårt arbete. Nu slipper vi välja mellan skola och kårarbete och det mår i alla fall jag bättre av. Tidigare när det har varit fullt upp och jag varit tvungen att prioritera har jag nedprioriterat mig själv. Just den perioden mår man inte så bra. Men nu får jag i stället satsa hundra procent på det jag verkligen tycker är kul, säger Emma Heikensten. Och vi får träffa så mycket olika människor!

De är alla tre överens om att deras arbete är väldigt utveck-lande, de får nya lärdomar varje dag och att universitetet verkligen lyssnar på dem. Emma Heikensten försöker förklara deras position i förhållande till universitetet. De är inte lärare, administratör eller prorektor tar hon som exempel. Men de är inte studenter heller utan de är utomstående med en stor insyn och överblick. Ordförande förklarar:- Jag vet att universitetet uppskattar oss väldigt mycket. Vi

står lite på sidan av verksamheten, vi kan se på det med andra ögon och vi kan peka ut förbättringspotentialen. Vår uppgift är ju att föra fram studenternas perspektiv och synpunkter.Vice ordförande fortsätter:- Vi har ett bra inflytande och står på en stabil grund. Vi har bra kontakt med fakulteten och genom exempelvis LUS har vi kontakt med universitetets rektor, Per Eriksson. Vi har verk-ligen stor påverkan på vad som händer och hur universitetet utvecklas genom att vi sitter i alla beslutande organ.- Vi sitter i kommunråd också, säger Anders. Där har vi stora möjligheter att påverka, exempelvis bostadsfrågan är viktig för oss.

DRÖMMAR Många, många studenter väljer att arbeta för kår och nation helt ideellt. Ingen får betalt men de flesta gillar det ändå. Och gillar man det inte, kan man sluta. Fastän det är en fin merit på CV:t att engagerat sig inom kåren är det ingen idé att ge sig in i det om man inte tycker det är roligt. Josefine Persson trycker på att det inte går att uppbåda energin, om glädjen inte finns där den ska. Det synsättet verkar dominera i sty-relsen. De är avslappnade, trivs bra tillsammans och pratar med stort engagemang om deras arbetsuppgifter. Deras geist fick mig att undra hur stora drömmar styrelsen hyser för LundaEkonomernas räkning. Vad skulle de göra om de fick obegränsade resurser att genomföra vad som helst. Svaren jag fick visade inte på dagdrömmeri och onåbara visioner. De ville hellre tala om studenternas drömmar. Anders Rüdow-Fors ut-går från LundaEkonomernas verksamhet:- Vi består av tre delar; utbildningen, karriären och den sociala biten. Exempelvis inom den karriärsinriktade verksamheten skulle jag vilja kunna ge alla studenter ett samtal med deras drömarbetsgivare. För det socialas del skulle vi inte bara vilja ge några av de bästa och största festerna i Lund, vi vill ge De Största och Bästa festerna i Lund. Utbildningsmässigt skulle jag gärna se en mer individuell utbildningsplan för studen-terna. En mentor som följer en genom utbildningen. Störst fokus på vad studenterna vill ha alltså. Emma Heikensten fortsätter med att berätta att det är svårt för utbildningsutskotten att få uppskattning för det stora ar-bete de utför. Som vice ordförande har hon ansvar för utbild-ningsfrågorna. Beslutsprocessen går inte alltid så snabbt som man kan önska. Det är mycket som ska klaffa och många som ska med. Så resultaten för en styrelses arbete och hårt drivna projekt kanske inte märks förrän flera år senare. - Skapa en ny incitamentsstruktur för att utbilda fler lärare och forskare hos oss att bli ännu bättre på att lära ut sina kun-skaper, så beskriver hon sin dröm. I nästa mening säger hon att det kan bli svårt. Statliga struk-turer och ekonomiska faktum sätter stopp. - Jag vill uppfylla varje students drömmar. Min vision är att varje student och aktiv ska erbjudas vad de behöver. Alla ut-skott ska få vad de behöver och alla ska känna sig nöjda med vad LundaEkonomerna gjort för just dem, inom alla delar av organisationen, säger skattmästare Josefine Persson. Hon håller i stålarna för kåren och utskotten, och hon om någon vet hur det ekonomiska ser ut och vad som behövs i en dröm. Anders Rüdow Fors håller med och fyller på med drömmen att nå alla studenter. Just nu når LundaEkono-merna de flesta ekonomstudenter från Sverige, men inte alla

utbytesstudenter. - Vi vill kunna erbjuda något för alla oavsett om de läser fö-retagsekonomi, nationalekonomi eller något annat. Vad vill en statistiker ha, liksom? Vem vill hon eller han träffa? Säger Emma Heikensten.- Hundra procent kundnöjdhet! Precis varje individ ska få det den behöver och vill ha, säger Josefine.- Vi arbetar aktivt för just det här. Det är ett mål på lång sikt. Vi håller på att översätta stadgarna till engelska för att locka till oss fler utbytesstudenter, berättar Anders. - Och förbättringar sker hela tiden! Exempelvis kommer snart ex-tentor för FEK att ligga online på lundaekonomerna.se, sä-ger Emma Heikensten nöjt.

LIVET EFTER KÅROBLIGATORIETIngen måste längre vara medlem i kår och nation för att få skriva tenta, i somras avskaffades kårobligatoriet. Nationerna, kårerna och AF bestämde sig för att sluta sig samman; de samlade allt på ett och samma ställe, under ett och samma medlemskap och döpte sig till Studentlund. Vill man stå i kö för AF Bostäder, eller vill man äta lunch på nation, krävs medlemskapet. Jag ser hur Emma, Josefine och Anders suckar inom sig när jag för det på tal. De har haft ändlösa diskus-sioner det senaste halvåret om just kårobligatoriet. Har Lun-daEkonomerna påverkats? Enligt Emma Heikensten vet de inte än om medlemsantalet berörts av förändringarna. Senare under terminen kan de säkerställa hur många nya medlemmar de fått jämfört med tidigare år. Men de är inte oroliga. - Det går riktigt bra för Studentlund; det går riktigt bra för LundaEkonomerna, säger ordföranden. Inskrivningen har inte stängt än, men vi har stora möjligheter att nå våra mål för medlemsantalet. Han skrattar och lägger till att Lunda-Ekonomerna har nästan lika många ”likes” på Facebook som Studentlund. Inom Studentlund erbjuds studenten allt hon kan tänkas vilja ha. Anders Rüdow Fors tror att det är en attraktiv tjänst, och att samarbetets olika sidor gynnar studenten under olika delar av hennes studietid. Kårengagemang, nationsliv och boende. LundaEkonomernas position verkar inte vara hotad. - Fortsätter organisationerna fungera så bra som idag så är det nog ingen fara för att någon ska lida av att det är frivilligt medlemskap, anser Emma. Men vi måste förbättra och ut-veckla det vi har idag också. Jag tror att om fem-tio år ser vi inte samma situation. LundaEkonomerna var positivt inställda till avskaffandet av kårobligatoriet och Anders Rüdow-Fors berättar att han tyck-er att följderna av avskaffandet hittills varit positiva.- Det har drivit fram en vilja och ett behov av att ständigt ut-vecklas och ständigt erbjuda studenterna värde för pengarna. Annars väljer de att inte gå med i kåren och mycket av det fina med livet som student i Lund försvinner. Så känslan av kon-kurrens sätter press på oss och på de andra organisationerna att leverera.

NY PÅ KÅRENFör styrelsemedlemmarna är det en självklarhet att arbeta inom kåren. De har inte tvekat när det gällt engagemang, men för många andra är det inte lika självklart. Det är kanske svårt att veta vart man ska börja och man ställer sig många frågor som ”vad jag kommer att tycka om”, ”hur mycket tid kom-

mer det ta i anspråk”, ”vågar jag?” Men styrelsen är här för att hjälpa dig. De har bra råd för en novisch som inte vet var hon ska börja någonstans. - Det är aldrig för tidigt att börja engagera sig, säger Emma. Josefine fortsätter snabbt: - Tycker du inte att det är roligt, så kommer du inte att upp-skatta det och du kommer inte göra det bra eller orka fortsätta när det är lite tungt. - Staffa (arbeta på evenemang, reds. Anm.), prova på, begränsa dig inte. På så sätt hittar du det du tycker är roligast. Det är inget farligt att prova sig fram, tipsar Anders.

Alla tre har arbetat vitt och brett inom LundaEkonomerna och de trycker på hur kul det är att träffa människor på olika håll. Varje utskott får en speciell sammanhållning och de be-skriver det som en stor familj. Och ifall någon behöver lite rådgivning står de gärna till tjänst. Emma Heikensten säger att fastän dörren kan vara stängd om ljudnivån är för hög utanför, är det okej att knacka på om man vill ha hjälp med ett exem-pelvis bestämma vart man vill engagera sig eller ett bollplank att prova idéer på. De verkar vara gamla rävar inom kår och universitet men de vill poängtera att det inte är länge sedan de själva var novischer. Anders säger:- Vi var i precis samma sits som alla årets novischer är i nu för inte längesen alls. Vi är inte annorlunda än alla andra. Vi uppskattar novischernas fräscha synpunkter och nya perspek-tiv! Skånis står öppet för såväl novischer som styrelse, alla får leverera åsikter och alla får arbeta inom organisationen. Det är en öppen demokratisk värld där alla (utom styrelsen) tjä-nar samma sak; glädje och bredare kontaktnät, och kanske en tackfest. Alla är välkomna. Så var det inte i min gymnasie-demokrati inte. Här drivs verksamheten av att så många vill bidra och har energin. Josefine avslutar:- Jag vill bara säga igen att allt måste vara roligt. Annars funkar det inte! Det är faktiskt viktigt – ha kul!

Källsortering? Rungande ja från alla

Lågenergilampor? Emma och Josefine säger båda ja. Anders funderar ett tag och kommer fram till att han helt enkelt inte har särskilt många lampor.

Bil eller cykel? - Cykel, säger alla utan tvekan. Men vad kan man förvänta sig...

Kött eller kikärter? Anders äter kött. Emma äter kikärter. Josefine äter båda.

Vindkraft eller kärnkraft? - Båda så länge det inte är kolkraft.

Östersjötorsk eller nordhavslax?- Lax, säger Anders bestämt. - Jag gillar all fisk säger Emma och Josefine håller med.

El-bil eller dieseldriven? Enstämmigt svar: El-bil! De låter ju så roligt.

Thailand eller Jylland?- Jag tar flyget till Jylland, säger Josefine. - Då cyklar jag till Thailand, säger Anders. - Åh nej, finns bara de två valen? Jag väljer Indien, säger Emma.

MILJÖKOLLEN

- 35 -- 34 -

Aktivitetsprojektet är Lunda-Ekonomernas senaste nytill-skott. Medlemmarna i projektet kommer att ansvara för event och ordna sociala aktiviteter för kårens medlemmar. Exempel-vis kommer man framöver ha ansvar för att anordna Lunda-Ekonomernas årliga skidresa till Åre, Tandem och sportturne-ringar, men även andra mindre event står på agendan.

Ordförande: Jonas Wendtaktivitet@lundaekonomerna.se

AKTIVITETSPROJEKTET

Alumnigruppens uppgift är att skapa ett nätverk mellan gamla LundaEkonomer – alumner - och dagens studenter. Målet är att korta ner steget mellan stu-dier och arbetsliv, och alumner sitter på massor av erfarenhet av vad du som ekonom kan förvänta dig. En viktig del av alumnigruppens arbete är inter-netforumet AlumniNet, som är ett samarbete med Ekonomi-högskolan, där studenter och alumner kan registrera sig och nätverka.

Ordförande: Elin Perssonalumni@lundaekonomerna.se

ALUMNIGRUPPEN

eee-dagarna är inte Lundaeko-nomernas enda arbetsmark-nadsdagar. Det lite mindre, och mycket annorlunda, Corporate Challenge ger studenter möj-lighet att träffa företag under andra former. Åtta studenter bildar tillsammans med en fö-retagsrepresentant ett lag som tävlar i olika grenar. För stu-denten är det en bra chans att marknadsföra sig själv, och flera studenter har blivit rekryterade efter att ha tävlat ihop med ett företag.

Ordförande: Jacob Qvarnströmcc@lundaekonomerna.se

CORPORATE CHALLENGE

Ett av Lundaekonomernas mest välkända event är förstås de år-liga eee-dagarna där studenter har chans att träffa potentiella arbetsgivare på en av Sveriges största arbetsmarknadsmässor. Under två dagar fylls EC med montrar och företagsrepresen-tanter som är sugna på att träffa studenter. På kvällarna ordnas fester med chans till mingel under mer avslappnade former. eee2011 är förstås utskottet som ordnar nästa års eee-dagar under början av vårterminen. Ordförande: Eric Brandtgeneral.eee@lundaekonomerna.se

eee2011

Etikgruppen ser till att frågor om etik, moral och hållbar utveckling hörs på Ekonomi-högskolan. Dessutom driver de LundaEkonomernas arbete med hållbar utveckling. En av gruppens återkommande aktiviteter är Etikafton, där re-presentanter från näringslivet bjuds in att hålla föreläsningar med tema etik. Etikgruppen gör också den internetbaserade tidningen Morale, där de publi-cerar artiklar med fokus på håll-barhet, CRS, etik och liknande frågor.

Ordförande: Ellen Björketik@lundaekonomerna.se

ETIKGRUPPEN

Varje år kommer hundratals utbytesstudenter till Ekonomi-högskolan. Att få kontakt med blyga svenskar kan vara svårt, men Internationella utskot-tet gör det lite lättare. Genom aktiviteter som sittningar och resor ser de till att våra inter-nationella vänner känner sig hemma i Lund och får chansen att träffa svenska studenter. Ett av de stora eventen är den år-liga kryssningsresan Oslo Party Cruise.

Ordförande: Sara Anderssonintu@lundaekonomerna.se

INTERNATIONELLA UTSKOTTET

KPMG Case Competition är en årlig tävling i caselösning som LundaEkonomerna ordnar i samarbete med KPMG. Täv-lingen sker i lag om fyra per-soner. Deltagarna har ett par timmar på sig att lösa ett case som sedan presenteras framför en jury. För den som tar sig ige-nom delfinalen väntar Sverige-final här i Lund. Att bli utvald och delta i KPMG Case Com-petition är en stor merit i CV:t.

Ordförande: Therese Johanssoncase@lundaekonomerna.se

KPMG INTERNATIONALCASE COMPETITION

Case Academy är en utbildning i case – fast utan betyg och med riktig näringslivsförankring. Fyra företag kommer att pre-sentera ett case för 20 utvalda elever, som får en vecka på sig att presentera en lösning. Fö-retaget ger sedan feedback på lösningarna. För studenterna är det ett gyllene tillfälle att träna på case- och presentationstek-nik, någonting som är viktigt både när man söker jobb och i arbetslivet.

Ordförande: Camilla Wengholmcaseacademy@lundaekonomerna.se

CASE ACADEMY

Har du någon gång funderat över hur LundaEkonomerna lyckas anordna allt ifrån utbildningsbevak-ning till fester och arbetsmarknadsdagar? Svaret är förstås alla studenter som jobbar ideellt för att göra LundaEkonomerna till Sverige bästa kår. Kårens arbete bygger på ett antal flitiga utskott och projekt-grupper fyllda med drivna studenter. Är du nyfiken på vilka dessa utskott är och vad de gör? Kanske vill du själv engagera dig och därför få koll på vad som finns? Möt LundaEkonomernas utskott och dess ordföranden - här är din kompletta guide!

Text: Lisa PerssonFoto: Björn Suomivuori

LundaEkonomernas utskott och projekt

- 37 -- 36 -

LIW är utskottet som ordnar Lund International Week. In-bjudna ekonomstudenter från världen över besöker intressanta företag och testar på Lunds stu-dentliv tillsammans med lun-dastudenter. Dessutom skickar utskottet iväg ett antal studen-ter från Ekonomihögskolan till andra International Weeks runt om i världen. Här i Lund behö-ver gästerna någonstans att bo; så vill du ha en internationell vän kan du bli fadder och ställa upp med din soffa!

Ordförande: Max Wallinliw@lundaekonomerna.se

Marskalkeriet arrangerar varje år LundaEkonomernas stora bal, som tidigare brukade hållas i slutet av oktober. I år är balen omgjord till en storslagen Vin-terbal som äger rum på AF-bor-gen den 10 december. Trots det nya konceptet kan man räkna med klassiska inslag som trerät-ters middag, livemusik och lun-daekonomer uppklädda till tän-derna – det är kanske dags att se över din frack eller balklänning redan nu?

Ordförande: Mikael Falkmarskalkeriet@lundaekonomerna.se

Chansen är stor att även den som är helt ny i Lund träffat på Novischeriet. Faktum är att det brukar vara den första kon-takten med LundaEkonomerna för de flesta nya studenter. No-vischeriet ordnar varje termin nollningen där ett hundratal nykomlingar träffas under någ-ra intensiva dagar för att upp-täcka studentlivet tillsammans. Sittningar och Citynollningen, där novischerna utför uppdrag runt om i Lund, är givna inslag under varje nollning.

Ordförande: Camilla Nordberg novischeriet@lundaekonomerna.se

LEBT ordnar varje år en resa i Europa för studenter från Eko-nomihögskolan som är intresse-rade av att göra en internatio-nell karriär. Under veckan görs studiebesök på stora multina-tionella företag. Målet är förstås att knyta kontakter på företag man är intresserad av – tidigare år har flera studenter blivit re-kryterade på plats. Varje år ges 40 elever chansen att åka och ansökan sker i början av höst-terminen.

Ordförande: Joseph Hajjlebt@lundaekonomerna.se

Näringslivsutskottet ansvarar för kårens kontakt med arbets-livet. Syftet är att bygga rela-tioner mellan studenter och arbetsgivare redan innan man är färdigexaminerad. Närings-livsutskottet bjuder regelbundet in gäster från näringslivet att hålla föredrag och träffa studen-ter. Ett annat populärt event är frukostklubben som också den gästas av intressanta personer. Tidigare i höst har bland an-nat Klas Eklund och Tele2s VD Niclas Palmstierna gästat EC. Ordförande: Madelene Bengtssonnlu@lundaekonomerna.se

Nådiga Lundtan är förstås nam-net på utskottet som gör denna tidning. Sex gånger per år går tidningen ut till LundaEkono-mernas medlemmar och dess-utom till ungefär 100 företag och institutioner. En hög med skribenter, fotografer, illustratö-rer och grafiker är gänget som gör det möjligt. Förutom artik-lar om vad som händer på Eko-nomihögskolan och inom Lun-daEkonomerna görs reportage om näringslivet och intervjuer med intressanta personer.

Ordförande: Jonas Klarinlundtan@lundaekonomerna.se

Om du någon gång upplevt en av LundaEkonomernas många fester har du också stött på sex-mästeriet. LundaEkonomernas festligaste utskott är nämligen med och styr och ställer över alla kårens fester. Man ordnar allt från tjänstemannafester till novischfesten. Så om du vill planera en fest för ett par hund-ra gäster eller bara servera öl i baren är detta utskottet som du ska vända dig till.

Ordförande: Måns Hammarbäcksexm@lundaekonomerna.se

Utbildningsutskottets uppgift är utbildningsbevakning – att se till att skolan hör din röst och att vår utbildning är så bra den kan bli. UU är kårens länk till Ekonomihögskolan, och representerar studenterna på programråd och institutionssty-relser. Dessutom driver de olika projekt för att förbättra villko-ren för studenterna – bland an-nat har de under våren jobbat för att få fler mikrovågsugnar till skolan.

Ordförande: Simon Wetterlinguu@lundaekonomerna.se

LUND EUROPEAN BUSINESS TOUR NÄRINGSLIVSUTSKOTTETMARSKALKERIET SEXMÄSTERIET

LUND INTERNATIONAL WEEK NÅDIGA LUNDTANNOVISCHERIET UTBILDNINGSUTSKOTTET

- 39 -- 38 -

Lund European Business Tour, LEBT, syftar till att knyta kontakter mellan Ekonomihögskolans studenter och interna-tionella företag både utomlands och i Sverige. Fyrtio delta-gande studenter på C- och D- nivå får möjligheten att under en veckas bussresa besöka flera stora företag ute i Europa för att skapa kontakter och få en inblick i hur en framtida in-ternationell karriär kan se ut. I år tar LEBT de deltagande studenterna från Lund till Luxemburg, där företagsbesök på IKANO banken och Deloitte väntar. Resan går därefter vidare till Genève, där vi besöker Procter & Gamble, och fortsät-ter sedan till Paris för ett besök hos L’Oréal och ytterligare ett ännu inte spikat företag. Resan avslutas i Amsterdam med besök hos EF och Handelskammaren samt en storslagen av-slutningskväll. Under företagsbesöken får studenterna delta i workshops, caselösningar och andra aktiviteter som företagen anordnar, men främst ges möjligheten att knyta kontakter med företagsrepresentanterna.

För sjunde året i rad arrangeras LEBT, men nytt för i år är att ett företagsevent kommer att hållas i Lund innan avresan. Under eventet kommer Accenture och Oriflame att presentera sig själva och de karriärmöjligheter som finns på företagen. Det bjuds även på mingel och middag, och i samband med eventet håller företagen intervjuer efterföljande dag med de studenter som de finner intressanta. Vi i LEBT-kommittén ser eventet som en ypperlig möjlighet för våra studenter i jakten på ett intressant jobb.

Jämställdhetens och lösgodisets land Sve-rige toppar också listorna när det kom-mer till försäljning av miljömärkta varor. De flesta av oss känner säkerligen inte till skillnaden mellan Svanen och Bra miljö-val men ändå tycks det attrahera. Många företag drivs snarare av ekonomiska för-delar av att besitta dessa certifikat än etiskt tänkande, men spelar det någon roll?

I skrivande stund återstår några dagar innan Reinfeldt kommer att presentera sin nya regering. Under valprocessen kom miljödebatten lite i skymundan för skat-tefrågor och jobbpolitik. Tråkigt, kanske många tycker, men samtidigt bör miljö-satsningar vara långsiktiga och med val var fjärde år kan man ifrågasätta om det politiska miljöarbetet verkligen priorite-ras. Samtidigt har det under de senaste åren uppmärksammats hur många svens-ka företag inom energi- och miljöteknik köps upp från utlandet på grund av brist på svenska investeringar. Om man ska lita till Wallstreet 2 är detta olycksbådande eftersom det just är inom denna bransch nästa boom kommer.

För man istället blickarna mot miljöfar-lig verksamhet stöter man på något som kallas MKB – miljökonsekvensbeskriv-ning. Detta är en metod som kommer från USA och som numera är lagstadgad inom hela EU. Metoden innebär att man utreder alla konsekvenser som tänkt verk-samhet skulle kunna ha på miljön samt ger förslag på andra alternativ. Tunneln i Hallandsåsen är ett bra exempel på ett

Väl mött,Joseph Hajj,

General, Lund European Business Tour

Fr.v. Malin Steendam, Yana Borissenko, Maarja Vaikla, Patrick Westöö, Joseph Hajj, Charlotte Strinnholm och Johanna Malmgren

Lund European Business TourDin väg ut i det internationella arbetslivet.

Tidigare år har många av de kontakter som knutits under LEBT givit studenterna jobb utomlands. Till exempel så re-kryterade bland annat ett företag i Paris fyra av studenterna på plats, år 2007. LEBT-kommitténs målsättning i år är just det-ta, att skapa så goda möjligheter som möjligt för studenterna att finna en framtida arbetsgivare. Förutom nätverkande med företagen så tror vi även att nätverkandet mellan studenterna är viktigt och vi kommer därför att anordna en hel del sociala aktiviteter både innan och under resan.

Vi i LEBT-kommittén har i flera månader jobbat hårt för att erbjuda deltagarna så goda möjligheter som möjligt, och vi ser nu tillsammans med de medföljande studenterna fram emot företagseventet den tredje november och avresan den fjortonde november.

projekt där en MKB gjordes, dock inte särskilt väl så tillvida att målet inte var att slå rekord i både budgetöverskridning och miljöförstöring. Visserligen föränd-rades en del av arbetet med MKB efter tunnelkommissionens utlåtande men det principiella problemet kvarstår för såväl politiker som tunnelbyggare. Allt handlar om pengar och prioritet. Precis som pen-sionärerna var utlovade samma skattesats som löntagare ”ifall ekonomin tillåter” så brukar miljön enbart prioriteras om det finns några pengar kvar efter allt annat. För tillverkande produktionsföretag kan en livscykelanalys (LCA) över deras pro-dukter göras i samma syfte som en MKB. Detta innebär att man ser över alla led i livscykeln, en så kallad ”vagga till grav”. Man arbetar sedan för att förbättra de processer som påfrestar miljön mest. Ex-empel på produkter vars livscykel kritise-rats är Toyotas tidigare hybridbilar, vars totala utsläpp var värre än stora stads-jeepars, och lågenergilamporna, som är både miljöfarliga (innehåller kvicksilver) och misstänks kunna skada synen. Båda produkterna är avsedda för den miljö-medvetne konsumenten, men lyckas is-tället att fylla en kontraproduktiv funk-tion.

Som tur är, är vi svenskar väl medvetna om vad vi köper. Runt om i Sverige är miljön mer på dagordningen nu än nå-gonsin tidigare och som ekonomistudent känner man till att intäkter minus kostna-der ger resultat. När vinsterna för de mil-jötrogna företagen stiger kommer således konkurrenterna efter för att norpa sin del av kakan. För även om ett företags miljö-mål är satta för att uppnå kriterier för ett miljöcertifikat och inte att optimera sin miljöhantering är effekten densamma. Så länge Sveriges konsumenter fortsätter att efterfråga miljövänliga produkter så kom-mer politiker och företag att svansa efter och slåss om en möjlighet att positionera sig som miljöns frälsare,. Och så länge kraven höjs med tiden för att få ackredi-tera sig miljöcertifikat och hela sanningar kommer fram om produkters miljöpå-verkan, kan genuint etiskt tänkande hos företagen få stå tillbaka för ekonomiska fördelar av att framstå som etisk.

Text:Jonas Karlsson, Etikutskottet

Om du vill läsa fler artiklar som behandlar etik och håll-bar utveckling kan du gå in på Etikgruppens webmagasin M.O.R.A.L.E. www.lundaeko-nomerna.se/morale

FÖRETAG OCH MILJÖSATSNINGAR

– KUNDEN HAR ALLTID RÄTT

- 41 -- 40 -

Står på Flöien, i Bergen, 320 meter över havet och blickar ut över öppet hav. Svetten rinner ner för ryg-gen och hjärtat slår i ultra-rapid. Det är då när jag är som allra mest utpumpad av löpningen som de bästa av idéer föds. Då föddes idén om att få leda Sveriges bästa studentorganisation. Allt blod i hjärnan gör mig så yr att jag får sätta mig ner och reflektera över min ide. Men precis som i Inception så har idén planterats i mitt huvud och är nu starkare än ett virus. Det finns inget jag kan göra åt det, jag kommer att göra detta och är med lätta steg jag joggar ner mot staden igen.

Det följer sedan en rad av händelser som gör min övertygelse starkare. Argumenten som talar för blir fler och det som talar för emot vänds till en fördel. Det argument som alltid åter-kommer i mina tankar är att det finns ett engagemang inom denna organisation som är oerhört smittsamt. Engagemanget är precis som min idé ett virus som sprider sig med ljusets hastighet inom organisationens väggar. Det gör LundaEkono-merna till en väldigt inspirerande miljö att arbeta i.

Det är inget snack om att alla här vill göra det största eventet någonsin och bedriva den bästa verksamheten. Det handlar om att uppfylla sig själv och genom gruppen åstadkomma det yttersta. LundaEkonomernas motor är strävan att lyckas som en grupp. Men det är inte bara resultaten som gör att ni aktiva lägger ner all energi och tid. Det är givetvis resan som gör mödan värd.

Så låt er engageras och smittas av detta virus. Det ger ett mer-värde som inget annat och en bekantskapskrets att stoltsera med. En dag vaknar ni med ert drömjobb. Och det bästa av allt är att ni har haft den bästa tiden i livet på vägen dit.

Nu är jag tillbaka i samma tillstånd, med ett klappande hjärta och blodet fyllt av endorfiner. Men denna gång är det inte löpningen som får mitt hjärta att klappa lite extra utan det är upplevelsen av att leda en organisation som presterar stordåd varje dag. Det är nu det händer, Vi är på rätt plats, vid rätt tid!

Att komma tillbaka till Lund redan den första augusti var speciellt. Vi möttes av ett tomt som-marlund som sakta men säkert fylldes med folk. Sen hände det! Huset fylldes med novischeris-ter, faddrar och framför allt novischer. Känslorna flödade som aldrig förr. Jag kände mig nostalgisk, både med tanke på min egen nollning och på min tid i Novischeriet, men framförallt var jag så nöjd över att få vara med om detta i år igen. Vilken stämning, vilka visor, vilken fest!

I tre år har jag varit på plats i Lund – tiden har flugit iväg. Men de sista två månaderna har gått har snabbare än någonsin. Det är hela tiden saker på gång, i Lund, på Ekonomihögskolan och på Skånis. Ju mer insatt jag blir desto mer aktiviteter inser jag att jag vill ta del av.

Sällan har LundaEkonomerna och Ekonomihögskolan stått inför så många olika stora och betydande händelser som vi gör idag. Snacket går och återkommande diskussionsämnen är kårobligatoriets avskaffande, medlemsantal, live@lund, av-gifter, studentinflytande och utbildningskvalitet.

Medlemsmässigt ser det bra ut. Det mesta flyter på som det ska och hela LundaEkonomernas organisation arbetar sten-hårt för att vi ska kunna tillgodose alla behov som Ekonomi-högskolans studenter kan tänkas ha. Det vi vill att ni ska vara medvetna om är att alla idéer och allt engagemang är välkom-met. Ni är det viktigaste vi har!

Ekonomihögskolan kommer under året 10/11 utvärderas tre gånger om, dels internt, dels nationellt och dels internatio-nellt. Dessutom kan hela Lunds Universitet omorganisera stora delar av sin verksamhet i samband med att universitet blir mer frikopplat från staten. Alla dessa moment skapar möjligheter för oss studenter!

Samarbeten som Studentlund (AF, de flesta kårer och natio-ner) och LUS (alla Lunds Universitets Studentkårer) fungerar som de bör, mycket tack vare mina och Anders företrädare, Camilla och David. Även dessa skapar utrymme för inflytan-de och möjligheter för utveckling.

När jag tänker på alla aktiviteter som finns att tillgå idag blir jag imponerad. När man sedan ser till alla taggade ekonomi-studenter som varje dag besöker Skånis blir jag nöjd. Vi har möjligheternas år framför oss och det är fantastiskt!

Anders Rüdow ForsOrdförande

Emma HeikenstenVice ordförande

Vi i Utbildningsutskottet bedriver utbildningsbevakning på Ekonomihög-skolan vid Lunds Universitet. Det betyder att vi sitter med i alla skolans be-slutande organ och röstar för eller emot de beslut som fattas där, beroende på om vi finner dem bra eller dåliga för studenterna. Exempel på beslutande organ är fakultetsstyrelsen och institutionsstyrelserna. Dessutom sitter ut-skottet med i flera nämnder och kommittéer på skolan, där vi arbetar med frågor som till exempel jämställdhet, arbetsmiljö och säkerhet.

Vid sidan av utbildningsbevakningen bedriver UU flera olika projekt, alla med målet att göra EHL till en ännu bättre skola. Ett projekt kan vara stort eller litet, kort- eller långsiktigt. Det enda som räknas är att ni studenter tjänar på det. I våras försökte vi bland annat övertala skolan om att köpa in nya möbler till studieplatserna i källaren på Alfa 1, samt slänga in några mikrovågsugnar. Undrar du vad resultatet blev? Då föreslår vi att du traskar bort till Alfa och slår dig ner i det nya möblemanget. Och om du sedan skulle bli lite hungrig kan du alltid värma en matlåda i en av de nya mik-rovågsugnarna.

Ett annat, lite större, projekt vi drev förra året var Tyck till-dagen. Under en dag stod Utbildningsutskottet i Ljusgården på EC1 och delade ut gratis kaffe till er studenter, i utbyte mot att ni berättade för oss vad ni tyckte var bra med er utbildning samt vad som kunde bli bättre. Synpunkterna ni gav oss kommer att vara grunden i det arbete vi bedriver under hösten. Dess-utom kommer vi att anordna nya, och större, Tyck till-dagar.

VEM REPRESENTERAS AV UU?Under sommaren 2010 försvann kårobligatoriet. Det innebär att man nu kan studera vid EHL utan att vara medlem i LundaEkonomerna. Utbild-ningsutskottet skiljer dock inte på kårens medlemmar och andra studenter. Om du studerar vid Ekonomihögskolan ska du aldrig vara rädd för att kontakta UU. Vi finns helt enkelt till för att hjälpa dig. Om du däremot vill hjälpa oss gör du det enklast genom att bli medlem i LundaEkonomerna.

VARFÖR SKA JAG FYLLA I MIN KURSUTVÄRDERING?Det enklaste sättet att förbättra din egen utbildning är att fylla i din kurs-utvärdering. Att besvara en massa frågor om en kurs som du aldrig kommer att läsa igen kan låta som ett slöseri med tid, men är i själva verket oerhört värdefullt för den som ska läsa kursen efter dig. Fråga dig själv varför nästa årskull ska behöva utsättas för samma problem som din årskull? Föreställ dig sedan att de som läser din nästa kurs nu tänker likadant. Om vi arbetar tillsammans kan vi höja kvalitén på utbildningen till oanade höjder.

HUR KONTAKTAR JAG UU?Om du har en fråga om Utbildningsutskottet eller din utbildning vid EHL kan du skicka ett mail till utskottet på uu@lundaekonomerna.se. Vi sva-rar så fort vi kan. Alternativt kan du gå in på Skånis, LundaEkonomernas kårhus, och söka upp kårens vice ordförande, Emma Heikensten, som har ansvar för utbildningsfrågor. Om du bara vill veta mer om vad vi gör är du varmt välkommen in på vår hemsida, www.lundaekonomerna.se/uu.

Text: Simon Wetterling, Utbildningsutskottet

vad gör

UU?

O R D F Ö R A N D E / V I C E O R D F Ö R A N D E

- 41 -

STYRELSENORDFÖRANDE: ANDERS RÜDOW-FORS, 046-222 00 91, ORDF@LUNDAEKONOMERNA.SE

VICE ORDFÖRANDE: EMMA HEIKENSTEN, 046-222 00 92, V.ORDF@LUNDAEKONOMERNA.SE

SKATTMÄSTARE:JOSEFINE PERSSON, 046-222 00 93, SKATTM@LUNDAEKONOMERNA.SE

NÄRINGSLIVSANSVARIG: ANNA BLOCK, 046-222 00 94, NARINGSLIV@LUNDAEKONOMERNA.SE

INTERNATIONELLT ANSVARIG: EMMA STAXÄNG, 0737-18 11 33, INTERNATIONELL@LUNDAEKONOMERNA.SE

MARKNADSFÖRINGSANSVARIG: DAVID GILL, 0706-32 52 82, MARKNADSFORING@LUNDAEKONOMERNA.SE

SOCIALT ANSVARIG: MATHIAS GRENNARD, 0708-16 14 75, SOCIAL@LUNDAEKONOMNERNA.SE

INTERNA RELATIONER: HANNA BERGSTRÖM, 0709-63 26 81, INTREL@LUNDAEKONOMERNA.SE

ALUMNIANSVARIG:ELIN PERSSON, 0702-76 86 23 , ALUMNI@LUNDAEKONOMERNA.SE

UTSKOTT OCH PROJEKTAKTIVITETSPROJEKTET: JONAS WENDT, 0733-76 32 92, AKTIVITET@LUNDAEKONOMERNA.SE

CASE ACADEMY:CAMILLA WENGHOLM, 0739-595912, CASEACADEMY@LUNDAEKONOMERNA.SE

KPMG CASE COMPETITION: THERESE JOHANSSON, 0737-05 47 18, CASE@LUNDAEKONOMERNA.SE

CORPORATE CHALLENGE:JACOB QVARNSTRÖM, 0705-85 04 51, CC@LUNDAEKONOMERNA.SE

EEE2011: ERIC BRANDT, 0704-80 43 02, GENERAL.EEE@LUNDAEKONOMERNA.SE

ETIKGRUPPEN:ELLEN BJÖRK, 0708-30 31 00 , ETIK@LUNDAEKONOMERNA.SE

INTERNATIONELLA UTSKOTTET:SARA AMDERSSPM, 0768-93 27 99, INTU@LUNDAEKONOMERNA.SE

LUND EUROPEAN BUSINESS TOUR: JOSEPH HAJJ, 0736-90 17 88, LEBT@LUNDAEKONOMERNA.SE

LUND INTERNATIONAL WEEK: MAX WALLIN, 0722-24 64 10, LIW@LUNDAEKONOMERNA.SE

MARSKALKERIET: MIKAEL FALK, 0706-72 59 58MARSKALKERIET@LUNDAEKONOMERNA.SE

NÅDIGA LUNDTAN: JONAS KLARIN, 0733-26 28 36, LUNDTAN@LUNDAEKONOMERNA.SEELIN MELIN LUNDSTRÖM, 0704-717406

NOVISCHERIET: CAMILLA NORDBERG, 0705-39 29 19NOVISCHERIET@LUNDAEKONOMERNA.SE

NÄRINGSLIVSUTSKOTTET: MADELENE BENGTSSON, 0735 11 78 65, NLU@LUNDAEKONOMERNA.SE

SEXMÄSTERIET: MÅNS HAMMARBÄCK, 0708-26 71 49, SEXM@LUNDAEKONOMERNA.SECARIN TYLÉN,0708 26 71 49

UTBILDNINGSUTSKOTTET: SIMON WETTERLING, 0703-61 96 05, UU@LUNDAEKONOMERNA.SE LINNEA ELFSTRÖM, 0704-93 24 62, VICE.UU@LUNDAEKONOMERNA.SE

VALBEREDNINGEN:SEBASTIAN FRANSSON, 0736-00 58 63, VALBEREDNINGEN@LUNDAEKONOMERNA.SE

IT-ANSVARIG: DANIEL GUNNARSSON, 0702-89 38 05, IT@LUNDAEKONOMERNA.SE

SERVICE MANAGEMENT: CECILIA LARSSON, 0736-28 73 46, ORDF@SM-EKONOMERNA.SE

KONTAKTADRESS: TUNAVÄGEN 37, 223 63 LUND

TEL: 046-222 00 90

E–POST: INFO@LUNDAEKONOMERNA.SE

HEMSIDA: WWW.LUNDAEKONOMERNA.SE

STYRELSENORDFÖRANDE: ANDERS RÜDOW-FORS, 046-222 00 91, ORDF@LUNDAEKONOMERNA.SE

VICE ORDFÖRANDE: EMMA HEIKENSTEN, 046-222 00 92, V.ORDF@LUNDAEKONOMERNA.SE

SKATTMÄSTARE:JOSEFINE PERSSON, 046-222 00 93, SKATTM@LUNDAEKONOMERNA.SE

NÄRINGSLIVSANSVARIG: ANNA BLOCK, 046-222 00 94, NARINGSLIV@LUNDAEKONOMERNA.SE

INTERNATIONELLT ANSVARIG: EMMA STAXÄNG, 0737-18 11 33, INTERNATIONELL@LUNDAEKONOMERNA.SE

MARKNADSFÖRINGSANSVARIG: DAVID GILL, 0706-32 52 82, MARKNADSFORING@LUNDAEKONOMERNA.SE

SOCIALT ANSVARIG: MATHIAS GRENNARD, 0708-16 14 75, SOCIAL@LUNDAEKONOMNERNA.SE

INTERNA RELATIONER: HANNA BERGSTRÖM, 0709-63 26 81, INTREL@LUNDAEKONOMERNA.SE

ALUMNIANSVARIG:ELIN PERSSON, 0702-76 86 23 , ALUMNI@LUNDAEKONOMERNA.SE

UTSKOTT OCH PROJEKTAKTIVITETSPROJEKTET: JONAS WENDT, 0733-76 32 92, AKTIVITET@LUNDAEKONOMERNA.SE

CASE ACADEMY:CAMILLA WENGHOLM, 0739-595912, CASEACADEMY@LUNDAEKONOMERNA.SE

KPMG CASE COMPETITION: THERESE JOHANSSON, 0737-05 47 18, CASE@LUNDAEKONOMERNA.SE

CORPORATE CHALLENGE:JACOB QVARNSTRÖM, 0705-85 04 51, CC@LUNDAEKONOMERNA.SE

EEE2011: ERIC BRANDT, 0704-80 43 02, GENERAL.EEE@LUNDAEKONOMERNA.SE

ETIKGRUPPEN:ELLEN BJÖRK, 0708-30 31 00 , ETIK@LUNDAEKONOMERNA.SE

INTERNATIONELLA UTSKOTTET:SARA ANDERSSON, 0768-93 27 99, INTU@LUNDAEKONOMERNA.SE

LUND EUROPEAN BUSINESS TOUR: JOSEPH HAJJ, 0736-90 17 88, LEBT@LUNDAEKONOMERNA.SE

LUND INTERNATIONAL WEEK: MAX WALLIN, 0722-24 64 10, LIW@LUNDAEKONOMERNA.SE

MARSKALKERIET: MIKAEL FALK, 0706-72 59 58MARSKALKERIET@LUNDAEKONOMERNA.SE

NÅDIGA LUNDTAN: JONAS KLARIN, 0733-26 28 36, LUNDTAN@LUNDAEKONOMERNA.SEELIN MELIN LUNDSTRÖM, 0704-71 74 06

NOVISCHERIET: CAMILLA NORDBERG, 0705-39 29 19NOVISCHERIET@LUNDAEKONOMERNA.SE

NÄRINGSLIVSUTSKOTTET: MADELENE BENGTSSON, 0735-11 78 65, NLU@LUNDAEKONOMERNA.SE

SEXMÄSTERIET: MÅNS HAMMARBÄCK, 0708-26 71 49, SEXM@LUNDAEKONOMERNA.SECARIN TYLÉN, 0708- 26 71 49

UTBILDNINGSUTSKOTTET: SIMON WETTERLING, 0703-61 96 05, UU@LUNDAEKONOMERNA.SE LINNEA ELFSTRÖM, 0704-93 24 62, VICE.UU@LUNDAEKONOMERNA.SE

VALBEREDNINGEN:LINN RANE, 0708-81 22 22, VALBEREDNINGEN@LUNDAEKONOMERNA.SE

IT-ANSVARIG: DANIEL GUNNARSSON, 0702-89 38 05, IT@LUNDAEKONOMERNA.SE

KONTAKTADRESS:

TUNAVÄGEN 37, 223 63 LUND

TEL:

046-222 00 90

E–POST: INFO@LUNDAEKONOMERNA.SE

HEMSIDA: WWW.LUNDAEKONOMERNA.SE

- 42 -

barometern

This is your opportunity to think big. Really big. The International Student Business Forum is a place where the very best students from around the world come with one ambition: to

become the leaders of the future. Great minds don’t see limits. They see opportunities.

It’s your future, how far will you take it?

Take the next step and apply at www.deloitte.com/sbf

Deloitte International Student Business ForumAthens, Greece, 24 – 28 March 2011

Great minds think a lot

- Ska du resa i höst och i så fall var?- Hur förbereder du dig bäst inför höstens tentor?

Lydia Odergren (t.v.)5:e terminen, ekonomprogrammet, 20 år

- Ja, till London och New York.- Genom att plugga helt enkelt. Jag försöker även att ha lite framförhållning.

Cajsa Dunger5:e terminen, pol. kandprogrammet, 21 år

- Jag har ingen resa planerad i höst, men kanske ska jag till London.- Jag vet inte om jag har någon speciell tek-nik. Jag försöker att renskriva anteckningar och nöta in det jag vill lära mig.

Rebin Osman (t.v.)6:e terminen, systemvetenskap, 23 år

- Jag hade planer på att resa till Kanarieö-arna med mina vänner. Det blir nog inte av i höst, men kanske till sommaren.- Det varierar. Att sålla ut det viktigaste i böckerna och att plugga tillsammans med andra tycker jag fungerar bra.

Michaela Eng (t.h.)5:e terminen, ekonomie kandidatprogram-met, 22 år

- Jag planerar att åka till Rom. Det blir en långweekend med min pojkvän.- Jag försöker att vara ute i god tid och strukturerar upp arbetet så att jag vet vad jag behöver göra.

Tomas Kristofferson (t.h.)6:e terminen, systemevetenskap, 22 år

- Det blir en vända upp till Stockholm. För en månad sedan kom jag hem från Transi-biriska järnvägen, så jag har rest tillräckligt i år. Jag skulle däremot vilja åka till Kuba.- Genom att läsa och öva på extentor. Jag tror inte på att börja plugga precis innan en tenta eller att börja alltför tidigt heller. Två veckor innan en skrivning är lagom.

Markus Månsson2:a terminen, ekonomie kandidatprogram-met, 20 år

- Nej, jag trivs alltför bra här i Lund!- Genom att sprida ut studierna under kur-sens gång så att jag slipper göra allt precis innan tentan. Jag övar även på extentor, läser, räknar och pluggar tillsammans med kompisar.

Marielle Valkki1:a terminen, kandidatprogrammet, 19 år

- Jag funderar på att åka till Tyskland eller Schweiz. Det beror på hur min ekonomi ser ut under hösten.- Snart skriver jag min första tenta. Jag för-söker att förbereda mig redan nu genom att läsa böckerna, räkna mycket och gå på alla föreläsningar.

- 42 -

clea

n air

challenge...

we

LOWCOST

responsibility

ACCEPT

IKEA.sE/studEnt

If you’re all business, we’re all ears

It doesn’t take a business degree to see how a career could develop with the world’s largest home furnishings retailer. But since you have one – imagine the diversity of skills and experience you could gain with IKEA in purchasing, sales, marketing, logistics and more… and what it could do for your own career path.

When and how you take the steps is up to you. Whatever stage you are at, we’ll make sure you have access to pro-fessional development and training opportunities. And give you the chance

to sharpen your business skills with talented and experienced co-workers on a wide variety of challenges.

At IKEA you’ll find a casual but focused working environment where things get done. And you’ll be part of a global family of colleagues that shares an uncommon corporate value – to create a better every-day life for the many people.

If you know a good opportunity when you see one, see you soon.

+me

© In

ter IKEA S

ystems B

.V. 2009