LUNDAEKONOMERNAS KÅRTIDNINGNR 101 HÖSTEN 2011

TEMA: ENTREPENÖRSKAP

101.indd 1 2011-12-16 17:00:08

- 2 -

L U N D A E K O N O M E R N A S K Å R F Ö R E T A G

LUNDAEKONOMERNAS SAMARBETSFÖRETAG

101.indd 2 2011-12-16 17:00:08

- 3 -

TIDIGARE REDAKTÖRERelinmelin, Klarin, Joey, Caol, JoFo, Mandy, a.non, amhed, lima, MaJo, MaSa, KoOl, EAger, LiAn, MarEng, PetA, AnGus, SoL, JoS, FvH, KARLA, MAL,

AC, PWSK, ALX, H–VI, KAASE, FRABO, MRNHN

FÅR DU INTE NÅDIGA LUNDTAN HEMSKICKAD?Det beror förmodligen på att du angivit fel adress till din nation. Ändra på

www.medlemsavgift.com

Adress: Nådiga Lundtan, LundaEkonomerna, Skånelängan, Tunavägen 37, 223 63 Lund. Tel: 046-222 00 90 E-post: lundtan@lundaekonomerna.se Hemsida: www.lundaekonomerna.se/lundtan

RÄTTELSEInga fel har rapporterats från föregående nummer.

UTGIVNING Tidningen ges ut sex gånger per år i drygt 4 000 exemplar och distribueras

kostnadsfritt till alla LundaEkonomernas medlemmar. Cirka 100 exemplar går dessutom till näringslivet och till andra studentkårer.

TRYCKERI Grahns Tryckeri AB, Lund

FRAMSIDAKatja Sandström

INFORMATIONI tidningen gjorda uttalanden är endast om så anges att anse

som LundaEkonomernas ståndpunkt.

R E D A K T I O N

Martin BjörgellSkribent

Felix TörnblomSkribent

Gisela ÅhrbergSkribent

Johannes WedinSkribent

Malin NilstoftSkribent

John SanderFotograf

Martin LindbäckSkribent

Alexandra SerenhovSkribent

Mikaela ForslundSkribent

Leyla LarssonSkribent

Andrea NorellFotograf

Fredrika IsakssonSkribent

Axel WalinAnnonsansvarig

Joe-Philipp KassemChefredaktör

Cecilia KahnRedaktör

Katja SandströmLayout

Chefredaktör & ansvarig utgivareRedaktörAnnonsering

Joe-Philipp Kassem 070-266 72 52, lundtan@lundaekonomerna.seCecilia Kahn 073-057 75 81, lundtan@lundaekonomerna.se

Axel Walin 070-883 06 62, annons.lundtan@lundaekonomerna.se

Ullrika CelsingSkribent

Carl Almhorn AnderbergSkribent

Thomasine Boris-MöllerIllustratör

101.indd 3 2011-12-16 17:00:24

I N N E H Å L L

CREATIVE COMMONS LICENSERs. 27 University of Lund av: Håkan Dalhström (CC BY 2.0)

LEDARE

FÖRHANDLINGENS A OCH O MED JAN ELIASSON MR & MR T

OM ENTREPENÖRER OCH KEBABER

FRAMTIDEN ÄR HÄR, MEN INTE VAR DEN SKALL TILLBRINGAS

ENTREPENÖRSKAP SOM BEKÄMPAR FATTIGDOM

TED VALENTIN

SVERIGES FRÄMSTA INKUBATOR

HÖGERPOPULISTISKA PARTIER VÄXER I EUUROPA

LUNDAEKONOM PÅ OKÄND MARK

VINTERBALEN 2011

UU: SPEAK UP DAY

NLU: FUNDERSAM ELLER FÖRDOMSFULL?

ORDFÖRANDE OCH VICE ORDFÖRANDE HAR ORDET

5

6

10

13

14

18

22

26

28

30

32

34

36

39

- 4 -

18

14

6

22

101.indd 4 2011-12-16 17:00:28

tt skapa en tidning är inte lätt. Likt de flesta föreha-vanden krävs det här en lycklig kombination av motiva-tion, koordination och inspiration för att lyckas. Jag är

således mycket medveten om den lyckliga situation som denna tidning befinner sig i. Trots att vintermånaderna må vara en av de mindre inspirerande tiderna på året, har vi lyckats att binda ihop skribenter, fotografer, illustratörer och layoutare som till-sammans skapat nummer 101 av Nådiga Lundtan.

Temat för detta nummer är entreprenörskap. Naturligtvis är detta ett oroligt brett område, och efter ett stort antal diskus-sioner med såväl redaktionsmedlemmar som andra inom stu-dentlivet aktiva personer, har jag fått intrycket att entrepre-nörskap finns i stort sett överallt. Naturligtvis finns det olika nyanser, men att det handlar om att se möjligheter och att ta vara på dessa verkar de flesta vara överens om. Det är just dessa möjligheter som vi inom ramarna för detta nummer vill betona. Läsaren kommer träffa på Jan Eliasson som berättar om förhandlingar samt ges en bild av framtidens Ekonomicen-trum, EC4. Ett annat intressant inslag är intervjun med Ted Valentin, mannen som ofta benämns som internetkartornas okrönte konung.

Avslutningsvis vill jag tacka tidningen och LundaEkonomerna för den otroligt roliga och lärorika tid som jag har haft som chefredaktör. Jag önskar min efterträdare all lycka i det fort-satta arbetet med tidningen, men vill framför allt rikta ett stort tack till alla er som lagt ner tid på att göra denna tidning så otroligt bra som den är. Utan er hade det inte funnits någon tidning!

A

L E D A R E

- 5 -

Joe-Philipp KassemChefredaktör

101.indd 5 2011-12-16 17:00:29

- 6 -

Förhandlingens A och O med Jan Eliasson

Lund stod värd för celebert besök när den enda svensken vi med rätta kan kalla super-diplomat gästade Utrikespolitiska Föreningen. Temat var “Hur lyckas och misslyckas

man i förhandling och medling?”.

N Å D I G A L U N D T A N

101.indd 6 2011-12-16 17:00:31

- 7 -

Text: Carl Almhorn AnderbergFoto: Andrea Norell

De flesta läsare vet nog vem Jan Eliasson är, men för att skänka denna artikel lite extra tyngd är det på sin plats med en översikt. Jan Eliasson är i grunden civil-ekonom och har verkat i olika typer av diplomatiska sammanhang sedan 1965 då han började på Utrikes-departementet. Medlingskarriären började på riktigt när han tillsammans med Olof Palme medlade i den första konflikten mellan Iran och Irak 1980-1986. Därefter har han innehaft uppdrag som resulterat i ett av de mest imponerande CV:n man kan ha. Svensk FN-ambassadör, Sveriges ambassadör i USA, ordfö-rande för FN:s generalförsamling, utrikesminister och därefter FN-sändebud i Darfur, är endast några av de erfarenheter han har samlat på sig. Den 28:e november var Jan Eliasson på plats i Lund för att inför storpublik dela med sig av erfarenheter och lärdomar inom medling.

Det första åhörarna får höra är att livet är en enda lång förhandling. Det gäller inte bara på jobbet utan också med familj och vänner. Vart skall man åka på semester, vilken middag skall det bli och vad skall barnen ha i veckopeng? Just barn, menar Jan Eliasson leende, är genier när det kommer till förhandling. De kommer aldrig fråga efter höjd veckopeng en stressig måndagsmorgon, men tar tillfället i akt en fredags-kväll, när föräldrarna sitter framför tv:n med ett glas vin i handen och tycker att allt nog är rätt trevligt ändå.

Jan Eliasson gillar ord och har alltid samlat på dem. De sjutton böcker som fanns i familjens etta i Gö-teborg hade han läst redan vid tio års ålder, och han fortsatte läsa allt han kom över. Det inkluderade det lexikon som hans pappa en dag tog med sig hem och som han, tio år gammal, började läsa pärm till pärm får att lära sig alla ord. Finns det någon poäng med den anekdoten, undrar man? Ja, Jan Eliasson pre-senterar en lista över fyra saker som han funnit vara nycklar till att lyckas eller misslyckas i förhandlingar.

SPRÅK OCH ORDI förhandling är ord verktyg, och man måste ha rätt verktyg för ett givet problem. Det innebär bland an-nat att man måste ha många synonymer till handa så att man direkt kan justera något som en motpart inte går med på, eftersom ett enda felaktigt valt ord kan utgöra skillnaden mellan framgång och misslyckande. Han förstärker vikten av detta genom att poängtera att ord är handling i förhandlingssituationer, och de kan rädda liv. Han illustrerar med sin insats som FN-medlare i Sudan under inbördeskriget 1993: regering-en gick inte med på ett eldupphör för att rädda civila, men när Jan Eliasson föreslog begreppet “humanitär korridor”, med samma innebörd, nåddes en överens-kommelse.

Flera gånger framhåller Jan Eliasson att han betrak-tar ordvalen som den enskilt viktigaste komponenten för framgångsrik förhandling. Han citerar också Dag Hammarskjöld: “Att missbruka ordet är att visa förakt för människorna”.

TIMING Att timingen är viktig gäller både för själva argumenten som i vilken ordning dessa skall presenteras. Det inne-bär bland annat att man noggrant skall tänka igenom sina argument innan det är dags att sätta sig vid för-handlingsbordet och att man bör strukturera dem på ett sådant sätt att de får en logisk ordning.

Jan Eliasson delar med sig av ett privat trick som han föreslår att alla provar: spara ett argument och använd det inte förrän sanningens ögonblick är där. Alltså, när din motpart skall ta sitt beslut och balanserar mellan ja och nej: lägg fram ett nytt argument. Det kan vara den avgörande faktorn eftersom den förutom att tillföra vad Eliasson kallar en “fresh-factor” också ger din mot-part en möjlighet att säga ja utan att tappa ansiktet, vilket kan vara nog så viktigt.

KULTURELL FINGERTOPPSKÄNSLADet första Jan Eliasson säger är att man inte skall “ha en övertro på argumentens rationalitet”, eftersom det är så mycket mer inblandat. Detta låter möjligen lite

101.indd 7 2011-12-16 17:00:33

- 8 -

N Å D I G A L U N D T A N

TÄNK OM DU KAN GÖRA KARRIÄR I EN BANK SOM TÄNKER LITE ANNORLUNDA

förvirrande för en svensk som vuxit upp i rationa-litetens förlovade land, men förklaring följer. Det viktigaste är nämligen att man skapar en miljö där båda sidor kan lita på och respektera varan-dra. Argumentens innehåll är sekundärt i förhål-lande till atmosfären de framförs i. Det krävs att man är insatt i hur den andra sidan tänker och vad som är kulturellt viktigt, vilket betyder att man bör vara så inläst som det bara går kring motpartens kulturella och personliga bakgrund. För att en förhandling skall fungera måste man mötas som jämlikar, vilket kräver förståelse för motparten.

Men allt är ju inte en dans på rosor bara för att man möts som jämlikar. Man måste ha bak-grundskunskap med sig och alltid vara väl förbe-redd för att kunna uppfatta när motparten gillrar en fälla.

PERSONLIGA RELATIONERDetta är den kanske enskilt viktigaste punkten, enligt Eliasson. Förhandlingar handlar om att komma överens och kompromissa, och för det krävs ett visst mått av tillit till varandra. Det går enklare om din motpart tycker om dig. Man måste våga vara personlig, menar han och citerar Romanen om Olof av Eyvind Johnson: “Det var först när han vågade vara personlig som han bör-jade erövra världen”.

Att vara personlig innebär dock inte att man kan säga eller göra vad som faller en in, eller visa vilka känslor som helst. “Ilska är en väldigt sund käns-la, men visa den aldrig!”, får publiken höra. Pas-sion däremot behövs för allt man skall göra och Eliasson lånar ett känt citat för att uttrycka det: “Without passion nothing happens. Without compassion the wrong things happen”.

VILL DU ANNONSERA I LUNDTAN?

Universitetsaulan var fylld till bristningsgränsen när Jan Eliasson kom till Lund.

101.indd 8 2011-12-16 17:00:35

TÄNK OM DU KAN GÖRA KARRIÄR I EN BANK SOM TÄNKER LITE ANNORLUNDA

Läs mer om tjänsten på:

investeringsrådgivare till nordisk finanskoncern.

Finanshuset Acta är ett bolag med fokus på att erbjuda försäkrings- och investeringslösningar. Acta-koncernen förvaltar ca 68 miljarder kronor åt omkring 89.000 nordiska kunder. Acta har ett av mark nadens bredaste utbud av finansiella tjänster och vi arbetar aktivt med att ständigt utveckla vårt utbud av produkter.

välkommen med din ansökan och cv till malmo@acta.se snarast. vi intervjuar löpande. frågor om tjänsten besvaras av kontorschef per Wieselgren, 040-300 720.

Vi söker både junior och senior investeringsrådgivare.

Vill du bli vår nya kollega? Vi söker dig som stimuleras av högt uppsatta mål och som alltid ser till att nå eller överträffa dina målsättningar. Hos oss är kunden alltid i fokus och den vi söker har en naturlig förmåga att bygga förtroenden och skapa långsikt iga kundrelationer.

Vi erbjuder dig utbildning och kompetensutveckling i form av bland annat Swedsec-licensiering.

Du har ekonomisk examen på högskolenivå. Att du är affärs-driven, energisk och har ett stort intresse för finansmark naden förutsätter vi.

Du erbjuds en tjänst med utmaningar och möjligheter till utveckling.

VILL DU ANNONSERA I LUNDTAN?

annons@lundaekonomerna.se

101.indd 9 2011-12-16 17:00:35

- 10 -

Mr & Mr T

Venture Lab är en verksamhet knuten till Lunds Universitet, och stimulerar entreprenör-skap samt syftar till att hjälpa studenter med att starta eget. Lundtan har fått en pratstund

med Henrik Björkqvist och Victor Bengtsson, vars företag huserar i inkubatorns lokaler.

Det är en sömnig söndagsmorgon i december. Hela Lund tycks sova men inne på Venture Lab lyser fli-tens lampa. Inne på sitt kontor i den gula längan sitter Henrik och Victor fullt upptagna med att förbättra och bygga klart deras hemsida. Deras företag Funk-tionste lanserades för knappt en vecka sedan och det börjar bli mycket att göra. Vi slår oss ner tillsammans vid det lilla bordet och då jag får frågan ”kaffe eller te?” blir svaret ganska givet. Jag får vidare önska sort och väljer då det gröna ”fokustéet”, med förhoppning om att göra en extra skarp intervju. Killarna följer mitt exempel och med teet väl i hand början Victor berätta om uppkomsten och utvecklingen av deras företag.

– Vår affärsidé är egentligen väldigt enkel. Vi vill sätta extra krydda på våra kunders livsstil genom att er-bjuda dem goda teer som fyller olika funktioner för kropp och själ. Temarknaden växer kraftigt och vi har valt att försöka nischa oss och hotta till den genom konceptet med just funktionsteer i snygga förpack-ningar. Idén som sådan växte egentligen fram under de sex år i ungdomen då Victor bodde i Asien, en världsdel där det finns en utbredd tekultur och där man ofta dricker te just för att fylla vissa funktioner. Victor och Henrik som går i samma klass här i Lund på civil-ekonomprogrammet har länge pratat om att det vore

roligt att starta något ihop, därför blev det naturligt att tillsammans vidareutveckla och realisera Victors idé om teer när det väl blev dags. Produkten och kon-ceptet som det ser ut idag är dock resultatet av en lång och intensiv process.

– Från början hade vi en tanke om att arbeta mer tra-ditionellt med teer åt det klassiska hållet med kanske organiska förpackningar, men hela tänket och idén har förändrats flera gånger under resans gång och vi har nu valt att istället lansera ett modernt och enkelt koncept med snygga innovativa förpackningar och en tydlig grafisk profil, förklarar Henrik.

EKVATIONEN STUDIER OCH JOBBKillarna har suttit på Venture Lab och jobbat med företaget vid sidan om sina studier sedan i maj i år. Jag slås plötsligt över hur lite vettigt jag själv har åstad-kommit vid sidan om mina egna studier och impone-ras därför desto mer av deras driv och måste fråga hur de egentligen får det hela att gå ihop?

– Det är klart att det kan bli tufft att kombinera stu-dierna med företaget ibland, men för att ingetdera ska behöva bli alltför lidande av det andra så blir det givetvis mycket kvällsarbete. Sedan handlar det ju om prioriteringar också. Att driva företag känner vi kan ge oss mer än vad endast toppbetyg kan, vi får ju en otroligt lärorik erfarenhet, säger Victor.

Text: Ullrika CelsingFoto: John Sander

N Å D I G A L U N D T A N

101.indd 10 2011-12-16 17:00:35

- 11 -

Vilka är Victor och Henrik?

Victor Alexander Bengtsson

Kom till världen: Den 18 september 1987Kommer från: Den skånska byn ÅhusPluggar: Fjärde året på civilekonom-programmet med inriktning Business StrategyCivilstatus: SingelFörebild: Jeremy ClarksonFavoritfunktionste: Kryddar gärna upp lördagskvällen med en kopp Sex & Passion tillsammans med trevligt säll-skap framför en mysig filmDen perfekta söndagen: Tillbring-as i soffan med en pizza samtidigt som jag avnjuter Formel 1 Grand Prix.

Henrik Christoffer Björkqvist

Kom till världen: Den 12 mars 1988Kommer från: Den skånska byn ÅhusPluggar: Fjärde året på civilekonom-programmet med inriktning Business StrategyCivilstatus: SingelFörebild: Richard BransonFavoritfunktionste: Laddar gärna upp med en kopp Energy innan gymmetDen perfekta söndagen: Tillbringas promenerandes med vänner i skogen.

101.indd 11 2011-12-16 17:00:36

– Vi är båda två även engagerade inom Lundaekono-merna och var nu senast projektledare för KPMG Case Competition. Det uppdraget handlade till stor del om ledarskap och om att driva projektet framåt samtidigt som man känner ett stort ansvar för det man gör. Erfa-renheterna av att jobba med KPMG känns därför väldigt värdefulla eftersom det är lite samma sak som vi gör med det här bolaget.

EN KREATIV MILJÖDet var under förra våren, då killarna höll på med att utveckla sin affärsidé, som de kom i kontakt med Venture Lab efter att ha sett reklam om verksamheten på EC. De blev nyfikna på de resurser som erbjöds och efter att de fått presentera sin idé för Venture Lab i två steg så fick de snart erbjudandet om ett kontor i inkubatorn, ett erbju-dande de är mycket glada för.

– Vi är väldigt tacksamma över att ha fått möjligheten att ha ett eget kontor på Venture Lab. Förutom fördelarna med att ha ett kontor där vi kan sitta ostört och arbeta så är nog den mest värdefulla tillgången med Venture Lab att det är en sådan kreativ och inspirerande miljö. Här i inkubatorn så omges vi av andra människor som är i samma situation som oss, unga studenter med egna före-tag. Trots att vi alla har våra olika egna projekt så hjälper vi givetvis varandra så mycket vi kan med olika typer av tips, trix och kontakter, berättar Henrik.

Efter en timmes inspirerande pratstund blir det således dags för mig att bege mig hemåt och för killarna att ar-beta vidare. Jag får med mig tre påsar av det choklad- och chilidoftande teet Sex and Passion. Genast känner jag mig hoppfull även på fler plan än de rent karriärmässiga.

– Sedan får man inte glömma att vi är två kreativa killar som uppskattar ett högt tempo med många bollar i luf-ten. Har man mycket att göra får man också mer gjort. Det som dock kan vara lite tråkigt är däremot att andra fritidsintressen såsom exempelvis träning blir svårare att hinnas med, fyller Henrik i.

Lund som studentstad erbjuder mycket kul som ständigt pockar på uppmärksamheten. Men trots det, samt det faktum att det ibland kan bli stressigt att kombinera fö-retaget med studierna, är killarna ändå rörande överens om att just studentperioden är ett ypperligt tillfälle att starta eget.

– Studenttiden är egentligen den perfekta tidpunkten i livet om du vill testa på att starta företag eftersom oav-sett hur det går så är det förmodligen den tidpunkt då du har minst bekymmer och minst att förlora. Du har ditt boende och pengarna rullar in från CSN. Du har dessutom fantastiska nätverksmöjligheter så mitt tips är helt enkelt att om du har en idé, så är det bara att köra, menar Henrik.

Givetvis har studierna inom ekonomi varit till stor nytta vid starten av Funktionste men även övrigt engagemang inom LundaEkonomerna har varit värdefullt. Victor för-klarar vidare:

– Just inom studierna är det väldigt mycket teori och mindre praktik. Genom att driva ett eget företag så får du verkligen chansen att praktisera den teori som du lärt dig i klassrummet och då inser man att mycket av det man lär sig i skolan faktiskt är väldigt nyttigt! Sambandet mel-lan teorierna och verkligheten framträder allt tydligare då du får tillfälle att applicera dessa teorier på praktiska handlingar.

N Å D I G A L U N D T A N

- 12 -

101.indd 12 2011-12-16 17:00:37

Om entreprenörer och kebaber

Småföretag. Ekonomins ryggrad. Den lilla tobaksaffären runt hörnan. Städfirman du skulle anlita om du hade råd. Det där nystartade företaget som vann Venture Cup som du hört så mycket om och tycker verkar rätt ballt, men som du inte riktigt vet vad de gör. Alla är de entreprenörer. Vissa med en banbrytande idé som kommer att revolutionera världen, eller åtminstone har tillräcklig tillväxtkapacitet för att göra skaparen ofantligt rik. Andra med en mer down-to-earth-ambitiös idé utan så värst mycket originalitet – som att starta den femte pizzerian i centrum och servera exakt samma kebab som alla andra pizzerior. Att en pizzeria i Lund även ska servera kebab har nästan blivit en hygienfaktor för deras överlevnad, med trumfkortet kebabpizza som kan vara det veligaste man någonsin kan beställa på en piz-zeria, hmm kebab eller pizza? Tror jag tar innehållet från kebaben på pizzan, genialt! Extra vitlökssås!

Alla entreprenörer måste inte ha en unik idé för att lyckas så länge det finns ett behov av det de erbjuder. Att en affärsidé måste vara unik – som vi lärt oss i skolan – är enbart till hälften sant. Man kan lika gärna kopiera ett annat koncept och spinna det en aning, exempelvis Burger King och Max som i princip är spinnoffs på Mcdonalds. När jag först lärde mig vad en entreprenör var för något tänkte jag att de var uppfinnare som kom på en fantastisk idé, tog patent och tjänade storkovan. Men snart insåg jag att en entreprenör är en person som tar tillvara på möjligheter och förändringar. Entreprenören vågar chansa och tänka positivt. Ibland funkar det, ibland funkar det inte.

Det finns en lokal i kvarteret där jag växte upp som under de 19 år jag bodde där har varit allt från lampbutik till handskaffär till café till ett annat café. Jag tror att de flesta känner till någon liknande lokal i något gatuhörn någonstans där entreprenörerna helt enkelt inte lyckas. Det är som att det vilar en förbannelse över just de gudsförgätna kvadratmetrarna. Jag förstår än idag inte vad det beror på när kafferosteriet på samma gata överlevt i mer än 50 år. Kanske tar det för lång tid att bygga upp ett gott rykte.

Trots den rådande jantelagsmentaliteten i Sverige (som förvisso verkar genomgå ett para-digmskifte i och med de yngre generationernas mer internationella medvetande) verkar Sverige vara ett bra land att utveckla en idé i. Listan på svenska uppfinningar kan göras lång, visste du att en svensk uppfunnit kylskåpet? Datormusen? Polkagrisen? Systemkame-ran? Vissa uppfinnare har även varit framgångsrika entreprenörer men inte alla. Det räcker alltså inte med en genialisk produkt för att skapa ett framgångsrikt företag. Härom dagen upptäckte jag att någon kommit på den otroligt smarta och briljanta idéen att fästa batteri-luckan på fjärrkontrollen med ett litet flexibelt gummiband, nu slipper jag silvertejpa baksi-dan på alla mina rackarns fjärrkontroller… Många uppfinningar är otroligt vardagliga men kan tillsammans öka livskvaliteten något enormt. Många företag är också väldigt vardagliga och inte så banbrytande men kan öka vår livskvalitet lite grand i alla fall. Det är inte bara grundarna bakom Google eller Apple som berikat våra liv utan även pizzerian där du köper dina kebabpizzor på vägen hem från Kålles.

Text: Martin Lindbäck

K R Ö N I K A

- 13 -

101.indd 13 2011-12-16 17:00:37

- 14 -

Framtiden är här, men inte där den skall tillbringas

Text: Cecilia Kahn

N Å D I G A L U N D T A N

Sedan den första skissen 2007 har planerna på en ny byggnad till ekonomistuden-terna långsamt rört sig framåt. Markstrider och höga kostnader har utgjort hinder samtidigt som intern vilja förmått projektet att fortsätta ånga framåt. Framtidens

pedagogik är här, men blir lidande av bristen på lokaler.

– Vi hade en vision om att skapa framtidens unika världsklassiga studiemiljö och forskarmiljö, säger Johannes Igelström, projektledare för utbyggna-den av Ekonomicentrums lokaler, det som oftast kallas för EC4.

Men det menar han att dagens EC1, 2, och 3 är utformade för att passa en pedagogisk modell som inte längre är aktuell, när studenterna gick på sin föreläsning och sedan gick hem. Samban-det mellan pedagogik, arbetsmetoder och fysiska lokaler är tydligt. I Ekonomihögskolans lokaler finns inte utrymme att studera, arbeta med case eller diskutera. Det är därför ekonomerna sprids över universitetets övriga lokaler, från Juridicum till Gamla Kirurgen, eller finner sig inhysta i Al-fas källare. Modern undervisning bygger till stor del på grupparbeten och kreativa utbyten mellan studenter som läser samma saker likväl som mel-lan studenter på olika nivåer och det behövs en byggnad där detta kan ske.

– Idag är det så att Ekonomihögskolan är en arbetsplats för studenterna, säger rektor Allan Malm. Hade man tänkt på det från början hade det funnits utrymme att hänga av sig och tjugo

mikrovågsugnar, men den gamla byggnaden är inte konstruerad så. Nu utvecklar studenterna sin kunskap själva genom gruppuppgifter och case och helt andra utrymmen behövs. Det be-hövs smårum som man kan stänga om sig med tillgänglighet dygnet runt och halvöppna miljöer där man kan arbeta tillsammans och hålla koll på vilka som kommer och går. Mötesplatser är också ett viktigt koncept.

Miljön där själva studierna sker kommer att be-stå av ett flertal olika upplägg. Som Allan Malm påpekar kommer det att finnas många små grupprum, halvöppna grupparbetsplatser, tysta läsesalar, mingelområden och fåtöljer för läsning. Lärosalarna kommer också att utvecklas från att studenterna sitter uppradade bredvid varandra mitt emot förläsaren till en U-form som främjar diskussioner. Lite som seminariesalarna i EC3. Allan Malm framhåller möjligheterna till arbete i grupp under föreläsningens gång och visar ett exempel på föreläsningssal där studenterna sitter i grupper om fem runt halvmåneformade bord. Den sortens utformning ger stora möjligheter till att skifta mellan diskussioner och föreläsning.

101.indd 14 2011-12-16 17:00:37

- 15 -

För rektor Allan Malm, som avgår vid årsskif-tet 2011/2012, är utbyggnaden en hjärtefråga. Även efter sin avgång som rektor kommer han att finnas kvar som Senior vice rektor med särskilt ansvar för internationella frågor, och såklart EC4. Han utsåg Johannes Igelström, ti-digare vice ordförande för LundaEkonomerna tillika arkitekt, som projektledare. Johannes har ända sedan sin tid på Skånis funderat på hur kåren kan få bättre lokaler och nu får han ar-beta med det stora projektet att bygga lokaler åt alla Lunds ekonomistudenter. Till och med några teknologer ska nog få plats när TLTH’s studiecentrum fyllts.

– Vi har jobbat mycket med benchmarking och tittat på hur man tyckt, tänkt och byggt i an-dra delar av världen. Det blir allt tydligare att byggnaden ska symbolisera vad skolan står för, det blir ett ”statement”. Man kan inte bygga en normal byggnad om man ska förespråka hållbar utveckling till exempel. Byggnaden ska stå för det skolan står för, säger Allan Malm.

Bland annat Oslo och Barcelona har bidragit till inspirationen. Snøhetta är den norska arkitekt-

byrån som fått uppdraget att rita nya EC4. Det är en välrenommerad arkitektbyrå som bland sina uppdrag kan stoltsera med National Sep-tember 11 Memorial and Museum på Ground Zero i New York. Utformningen av EC4 är med andra ord i goda händer. Byggnaden ska få en karaktäristisk form med sju våningar på norra sidan och tre på den södra. Från våning sju där det ska finnas läsfåtöljer och tysta stu-dieplatser kommer utsikten sträcka sig till Kö-penhamn. Estetiken är ren och modern. Många olika arkitektbyråer har kommit med förslag på arkitektur, men till slut fastnade Ekonomi-högskolan för Snøhettas förslag. Tillsammans har de sedan reviderat designen för att finna den ultimata lösningen. Som arkitekt har han arbetat mycket med energisnåla hus, men än så länge är inte den ideologin särskilt styrande för arkitekturen.

– I det skede vi är i nu handlar det om att hitta funktioner i rummen, hur människorna ska röra sig och så vidare. Byggnadstekniken till-kommer senare, men vi planerar för en vinkel på taket mot söder som är optimal för att ut-nyttja solenergi, säger han som exempel.

Vy över interiören i EC4. I fönstren till höger skymtar platsen där Skånis står idag.

Illustration: Snøhetta

101.indd 15 2011-12-16 17:00:38

- 16 -

N Å D I G A L U N D T A N

101.indd 16 2011-12-16 17:00:46

- 17 -

MARK OCH FINANSIERINGIdag hyr Ekonomihögskolan lokaler på bland annat Kårhuset och Sparta för över två miljo-ner kronor årligen. Det är en hög kostnad som Ekonomiskolan kommer att slippa i och med nybygget. Det är dock inte gratis. Åtminstone 400 miljoner kronor uppskattar Allan Malm att det kommer att kosta. Ett problem är att Ekonomihögskolan inte äger marken de vill bygga på, utan statliga Akademiska Hus har idag sitt regionkontor där. Ett alternativ är att de bygger åt Ekonomihögskolan och hyr ut, men det skulle bli dyrt och Allan Malm ser hellre att de säljer marken. Förhandlingar pågår mellan universitetet och Akademiska Hus, men det finns inga konkreta förslag på hur markfrågan kan lösas. Unni Sollbe är re-giondirektör i Sydsverige för Akademiska Hus och hon berättar att de ställer sig positiva till att sälja marken.

– Det beror på vad vi får i utbyte av Ekonomi-högskolan. Vi bygger hellre och behåller mar-ken med det är svårt att säga hur det kommer att bli.

Idag finns Akademiska Hus i en gammal handskfabrik bredvid Ekonomicentrum. Den byggnaden kommer att rivas när byggplanerna blir verklighet, men förlusten av kontorsloka-lerna är inte det Akademiska Hus fokuserar på.

– Byggnaden där vi sitter nu har inget egen-värde i sig, den är inte helig. Det handlar om att hitta en vettig lösning för alla parter. Vi skänker inte bort något men vi söker en rim-lig affär. Vi vill inte bromsa utvecklingen för Lunds ekonomer och studenterna ska få den typ av miljöer som de behöver. Vi vill inte vara en bromskloss.

Enligt henne är Akademiska Hus hyror mark-nadsmässiga. Men Allan Malm ser det inte som ett alternativ. Framförallt är det svårt att få donationer till byggnaden om donationen inte kan investeras direkt i själva byggnaden. EC 1, 2 och 3 är alla byggda med hjälp av do-nationer från Craafordska Stiftelsen och EC 4 ska helst byggas efter samma modell. En fjärdedel av den totala kostnaden vill skolan få in via donationer, resten lånas in. Men den lösningen är bara möjlig om Akademiska Hus säljer marken.

– Det är inte så lätt att få donationer till en byggnad som ägs av Akademiska Hus, för ingen vet ju vad staten väljer att göra med det fastighetsbolaget i framtiden. De har en mo-dell för donationer där pengarna sätts i en stif-telse som går till att minska hyreskostnaden för oss. Men när pengarna är slut i den stiftelsen

så äger Akademiska Hus byggnaden och den kommer att stiga i värde, en värdeökning de kommer att kunna tillgodogöra sig.

– Det blir så dyrt att bygga med Akademiska Hus att våra hyreskostnader skulle öka med tjugo miljoner årligen. De pengarna skulle i så fall komma ur vår undervisningsbudget och då skulle vi få minska på undervisningen rätt rejält. Vi är redan under smärtgränsen vad gäller lärarledd tid för studenterna, så vi måste hitta ett billigare sätt att bygga.

Utan en grundplåt av donationer är utbygg-naden omöjlig och just nu är inte bästa tiden att be om pengar. Mycket talar emot EC4, men ändå vågar Allan Malm och Johannes Igelström hoppas på att byggnaden ska stå klar 2016.

SKÅNIS FRAMTIDUtan sentimentalitet säger Allan Malm och Johannes Igelström hej då till LundaEko-nomernas gula skånelänga. Det finns inget utrymme för Skånis i ritningarna över nya Ekonomicentrum. Framförallt höjdskillna-den mellan EC1 och EC2 är ett problem för byggnationerna, och mitt i sluttningen står Skånis. Marken kommer att behöva jämnas ut och om byggnaden fick stå kvar (på på-lar i så fall) skulle kårens medlemmar vara tvungna att klättra upp på en stege till in-gången. De nya lokalerna kommer enligt de nuvarande ritningarna att finnas på våning två i den norra delen av byggnaden. Till ytan kommer kåren att få mer än dubbelt så stort utrymme, flera kontor och grupprum, ett konferensrum och stort kök.

Ekonomiutbildningens framtid är redan här, tyvärr finns det inte än någonstans där den kan ske. Studenterna behöver utrymmen att mötas på och som Johannes Igelström ut-trycker det, att spana på. Det handlar inte om skrytiga lokaler med stora fönster, utan det handlar om den bild Ekonomihögskolan i Lund vill ge av sig själva, de krav som nya ekonomistudenter står inför och Lunds eko-nomistudenters konkurrenskraft i världen. Vill vi vara ledande måste vi ha ledande loka-ler. Vill vi ha snilleblixtar i korridorerna kan inte Ekonomihögskolans studenter fortsätta vara utspridda över hela Lund. Med de nu-varande planerna för det nya EC 4 minskar avstånden på fler än ett sätt. Institutionerna hamnar nära vararandra, studenterna nära varandra, informationen nära studenterna, föreläsningssalarna närmare studieplatserna och studenterna får – äntligen – komma upp ur Alfas källare.

101.indd 17 2011-12-16 17:00:46

- 18 -

N Å D I G A L U N D T A N

Entreprenörskap som bekämpar fattigdom

Text: Johannes WedinIllustration: Thomasine Boris-Möller

När vi idag talar om entreprenörskap tar vi antagligen för givet att företagets mål är att skapa vinst för att sedan dela ut vinsten till aktieägarna. Men det finns även andra idéer om vad en-treprenörskap skall vara, exempelvis att företaget återinvesterar avkastningen i samhället. Det

vill säga att den sociala nyttan, inte vinsten, skall komma i första rummet.

Det finns många olika typer av socialt entreprenörskap, men alla delar de målet att förbättra samhället på nå-got vis. Metoderna för att nå målen är dock desamma som i vanliga företag. En affärsidé för sociala företag kan vara att de lånar ut ett litet monetärt belopp med lång löptid till personer som inte är kreditvärdiga, ett så kallat mikrokreditkoncept. Dessa mikrolån är nöd-vändiga för att även de fattigaste ska ha råd att ta lån.

En innovatör och pionjär inom mikrolånverksamhet är mottagaren av Nobels fredspris år 2006 Muhammad Yunus. Nobelkommitténs motivering var att Yunus ar-bete har lett till skapandet av hållbar social och ekono-misk utveckling i fattiga länder. Han är grundaren till den så kallade ”barfotabanken” Grameen Bank i Bang-ladesh som använder sig av just mikrolån. Grameen Bank har som syfte att bygga samhället ”underifrån”. Yunus besökte Stockholm i somras i samband med lan-seringen av hans bok Building Social Business: The New Kind of Capitalism that Serves Humanity’s Most Pressing Needs. Under besöket anordnade Sida ett seminarium tillsammans med SE Forum där Yunus underströk att fattigdom är ett stort hot mot fred.

Grameen Banks mål är att motverka bland annat fat-tigdom, analfabetism och näringsunderskott genom att låna ut pengar till de fattigaste i Bangladesh, med avsikt att de ska bli sina egna entreprenörer och starta upp ett företag. Företaget kan innebära att investera i familjen, sköta jordbruk eller kanske köp och försälj-ning av boskap. När sedan företaget börjar gå runt och göra en liten vinst betalar de tillbaka lånet. Vid det laget är de förhoppningsvis kapabla att fortsätta sin verksamhet utan behov av ytterligare lån.

Det krävs ingen säkerhet för att ta lån från Grameen Bank, utan systemet bygger på tillit. På grund av att kvinnor har visat sig vara duktigare på att verkligen

investera sina pengar i konstruktiv verksamhet lånar banken nästan uteslutande ut pengar till kvinnor – 97 procent av Grameen Banks låntagare är kvinnor.

Hur fungerar då mikrolån i det långa loppet? Behöver inte banken en garanti från låntagaren att de kan betala tillbaka efter en viss tid?

– Jag har förstått det som att Grameen Banks mikrolån fungerar genom att kvinnorna går ihop 5-6 stycken och tar ett lån tillsammans. Då är samtliga återbetalnings-skyldiga och täcker upp varandras del ifall någon inte kan betala vid en viss tidpunkt, säger Sebastian Stjern vid Center för Socialt Entreprenörskap Stockholm (CSES).

– Mikrolånen har visat sig ge en positiv effekt i samhäl-let samt även för familjerna i Bangladesh. Exempelvis kanske en kvinna inte kan betala tillbaka sin del på grund av att hon blivit misshandlad av sin man. Då har de andra kvinnorna i ”låneklubben” stöttat och hjälpt henne. De har sedan samtalat med sina respektive ma-kar att tala förstånd med mannen som misshandlade kvinnan för att det inte ska upprepas fler gånger, fort-sätter han.

NYTT PARADIGM KRÄVSPå sommarens seminarium talade Yunus mycket om att en ny typ av kapitalism måste komma till stånd, inte bara i utsatta länder utan också i rikare. Enligt honom bör företagens mål vara social nytta snarare än enbart vinstmaximering. Han menar på att den nuvarande skuldkrisen i Europa och USA till viss del beror på att stora bolag bara fokuserar på vinstmaximering och är alltför våghalsiga med sitt kapital. Det kan leda till att företaget går omkull om det sköts på ett oansvarigt sätt (exempelvis Lehman Brothers). Sedan försöker reger-ingarna åtgärda problemen, men om landet redan har

101.indd 18 2011-12-16 17:00:46

- 19 -

101.indd 19 2011-12-16 17:00:48

- 20 -

underskott i statsbudgeten kan landet hotas av kon-kurs och då blir det människorna som drabbas hårdast i slutändan.

Muhammad Yunus vill motarbeta synsättet att det vik-tigaste är vinsten. Han menar på att när man öppnar en ekonomitidning skall man, istället för att granska aktiekurserna, hellre titta efter vilka företag som har en plan för att bekämpa problemen i samhället. Han pekar också på att socialt företagande är något annat än exempelvis Corporate Social Responsibility (CSR). Han hävdar att CSR innebär att ett företag tar en liten del av sin vinst och placerar den där det behövs. Då känner företaget sig lite bättre och ses som de goda i samhället, men egentligen handlar det mest om good-will och omvärldens uppfattning av företaget.

VEM SOM HELST KAN KOMMA PÅ AFFÄRSIDÉERMuhammad Yunus säger att vem som helst kan kom-ma på en innovativ affärsidé, till och med ett skolbarn har möjligheten att komma på en idé som löser pro-blem i fattiga områden. Alla människor har samma potential men olika förutsättningar. Han jämför det med att så ett träd: alla har samma säd men jorden är inte lika bra för alla så trädet blir olika högt. Om man gav människor liknande jord (läs: förutsättningar) skulle fattigdomen reduceras. Han ställer också frågan varför inte en ny banklag kan instiftas som garanterar fattiga människor en bank där ingen kreditvärdighet behövs.

Det finns fler exempel på sociala företag Yunus har startat, utöver Grameen Bank, som lyckats att motar-beta fattigdom. Ett av företagen arbetar med att pro-ducera näringsrik yoghurt i återvinningsbar förpack-ning till ett så lågt pris att de allra fattigaste skall ha råd. Yoghurten ges främst till undernärda barn med målet att de ska vara friska efter åtta till nio måna-der. Ett annat företag i Bangladesh producerar skor till ett pris som ligger under en euro. Enligt Yunus har verksamheten med skorna blivit en succé och ska nu massproduceras internationellt.

Sida har tagit efter Muhammad Yunus idéer och star-tat finansieringssatsningen Innovation Against Pover-ty (IAP) för svenska och internationella entreprenörer i syfte att skapa innovativa tjänster och produkter i tredje världen. På så sätt kommer bidragspengarna ge en bättre och mer hållbar effekt. Om en företagsidé får fäste i ett u-land och ett företag startar finns det större chans att pengarna stannar där.

DAGENS KRITIKDet är svårt att förstå hur affärsidén med sociala fö-retag verkligen skulle kunna få fotfäste i västvärlden. Principerna och målen är lätta att sympatisera med, men hur ska företag med sociala mål egentligen kunna vara effektiva konkurrenter till kapitalistiska företag som framgångsrikt har vinstmaximering som huvudmål. Yunus menar att människor är samman-

satta individer och vissa är egoistiska, men alla har även en osjälvisk sida som vill göra gott och som vill hjälpa andra. När den delen får utvecklas tror Yunus att män-niskan kommer känna ett välbefinnande som är mycket större än det man får av att tjäna mycket pengar.

Det har också förekommit anklagelser mot Grameen Bank att de har tagit ut ockerräntor på sina lån, vilket Yunus rakt av förklarar vara osanning. Men detta är onekligen en risk som kommer finnas om sådana bank-system expanderar.

Om vi ser till Sverige finns det redan organisationer med sociala mål. Ett bra exempel på ett sådant är Frys-huset i Stockholm. Det finns även organisationer som stödjer företagsidéer med mål att lösa sociala problem, CSES är ett exempel. Deras vision är att vara en sam-arbetspartner för olika sociala entreprenörer i Stock-holmsområdet.

– De företag vi jobbar och samarbetar med måste alla ha säte i Stockholmsregionen. Men affärsidéerna kan handla om allt ifrån lokala innovationer till företag som arbetar med förnyelsebar energi i Östafrika.

– Traditionellt sett ger inte sociala företag och ideella organisationer ut mikrolån, men de har möjligheten. Det är främst sociala banker som kan ge ut mikrolån. Vad jag känner till är det inget företag inom Center för Socialt Entreprenörskap Stockholm som gör det, säger Sebastian Stjern.

BARNEVIKS HAND IN HANDEtt annat utmärkt exempel på socialt företagande mot fattigdom är Percy Barneviks organisation Hand in Hand. För tio år sedan drev han organisationen som ett deltidsjobb. Idag har Hand in Hand expanderat till en global aktör på biståndsområdet med 4 000 anställda och 50 000 frivilliga. Organisationen är idag verksam i Indien, Afghanistan, Sydafrika, Brasilien, Swaziland och Kenya. På samma sätt som Yunus idé om att fattiga människor inte ska söka arbete utan istället skapa sina egna jobb, har Hand in Hand hjälpt till att starta eller expandera 691 798 företag med hjälp av den speciella modell som Barnevik kallar ”hjälp till självhjälp”.

Liksom Grameen Bank satsar Hand in Hand på utsatta och fattiga människor med fokus på kvinnor. Model-len för självhjälp bygger på utbildning, företagande och jobbskapande som skall uppnås genom att organi-sera självhjälpsgrupper och att erbjuda utbildning och coachning i kombination med mikrolån. Genom bi-stånd som genererar tydliga resultat vill Hand in Hand uppmuntra till fler och större insatser från enskilda före-tag, föreningsliv, skolor, stiftelser och myndigheter. För-utom sin verksamhet på plats arbetar Hand in Hand för att nå sitt mål genom att ingå i ömsesidiga gynnsamma samarbeten med organisationer som ”delar syftet att be-kämpa fattigdom genom hjälp till självhjälp”.

N Å D I G A L U N D T A N

Är du starkt motiverad och analytisk? Vill du bli en av de främsta konsulterna i vår bransch? Advisory Trainee är ett av de absolut mest eftertraktade traineeprogrammen och blir du en av de få utvalda kom-mer en helt ny värld att öppna sig!

Som Advisory Trainee inom PwC får du uppleva en helt unik och mycket personlig resa genom Advisorys olika avdelningar och vidare ut i världen. Efter ett intensivt och utmanande år som trainee har du garanterat erfarenheter som ger dig förutsättningar för en fortsatt spännande karriär inom PwC. Programmet börjar hösten 2012 och vi vill ha din ansökan senast den 15 januari 2012.

Läs mer på pwc.com/se/student

pwc.com/se/student

Gillar du att ligga steget före?Sök Advisory Trainee 2013

101.indd 20 2011-12-16 17:00:48

- 21 -

Är du starkt motiverad och analytisk? Vill du bli en av de främsta konsulterna i vår bransch? Advisory Trainee är ett av de absolut mest eftertraktade traineeprogrammen och blir du en av de få utvalda kom-mer en helt ny värld att öppna sig!

Som Advisory Trainee inom PwC får du uppleva en helt unik och mycket personlig resa genom Advisorys olika avdelningar och vidare ut i världen. Efter ett intensivt och utmanande år som trainee har du garanterat erfarenheter som ger dig förutsättningar för en fortsatt spännande karriär inom PwC. Programmet börjar hösten 2012 och vi vill ha din ansökan senast den 15 januari 2012.

Läs mer på pwc.com/se/student

pwc.com/se/student

Gillar du att ligga steget före?Sök Advisory Trainee 2013

101.indd 21 2011-12-16 17:00:48

- 22 -

N Å D I G A L U N D T A N

Text: Leyla LarssonFoto: Tony Dahlgren

Ted Valentin

Med en dator och internetuppkoppling vill han förändra världen. Nådiga Lundtan har intervjuat IT-entreprenören Ted Valentin.

2009 placerade Affärsvärlden honom på listan över Sveriges 100 mäktigaste personer under 40 år. Samma år kammade han hem tredjeplat-sen på Internetworlds lista över Sveriges hetaste webbentreprenörer. Han har startat mer än fyr-tio sajter och idag driver han bland annat res-taurangkartan.se, annonskartan.se och fjorton andra kartsajter. Det är inte för intet som han har kallats för webbkartornas okrönte konung. Hans senaste start-up lanseras nästa år och heter Tripbirds, men låt oss ta historien från början.

FRÅN EKONOM TILL PROGRAMMERARETed Valentin började med att studera marknads-föring på Handelshögskolan i Stockholm. Till skillnad från hans kursare valde han dock den något mer okonventionella affärsbanan och blev programmerare.

– Det började med att jag åkte till Kuala Lum-pur och pluggade en introduktionskurs i pro-grammering. Med tiden insåg jag att allt man behövde för att starta ett företag var en laptop och internetuppkoppling. Jag hade en dröm om att tjäna pengar på internet så jag kunde resa jor-den runt och sitta på en strand, samtidigt som jag tjänade pengar.

Ted Valentin började sin entreprenörskarriär re-dan under sin tid på Handelshögskolan, då han startade sajten studentprenumerationer.se. Idén till att starta sajten fick han när han tecknade en prenumeration på tidningen The Economist. Distributören i Danmark skickade med ett brev i prenumerationen med frågan om han kunde

tänka sig att sätta upp annonser för tidningen på Handelshögskolan och Ted Valentin såg det som ett utmärkt tillfälle att dryga ut CSN-kassan.

– En dag när jag låg och sov ringde ett spedi-tionsbolag till mig och sa att det hade en leve-rans till mig. Senare på eftermiddagen kom en långtradare med 255 kilo affischer och då insåg jag att det måste finnas ett lättare sätt att mark-nadsföra företaget på. Jag kontaktade distributö-ren i Danmark och sa att jag ville bygga en sajt, men min första tanke när jag såg den enorma leveransen var att min mamma hade en öppen spis.

Studentprenumerationer.se utvecklades till ett nätverk av olika tidningssajter och 2007, tre år efter examen, sålde han tidningssajterna för 10-15 miljoner kronor.

– Jag valde att sälja för jag kom till en punkt då jag antingen var tvungen att anställa folk eller sälja och min dröm var aldrig att bli chef. Min dröm var att jobba med min hobby. Min dröm var att ha frihet. Att arbeta när jag vill, var jag vill och med vad jag vill. DEN MODERNA ENTREPRENÖRENTed Valentin är kanske mest känd som kart-mannen, eftersom han driver en mängd olika kartsajter såsom annonskartan.se, badkartan.se, jobbkartan.se och hotellkartan.se. Projektet startade 2007 när han byggde sajten sushikar-tan.se och tanken var då att man enkelt skulle kunna hitta närmaste sushiställe, få informa-

101.indd 22 2011-12-16 17:00:48

- 23 -

Från laptopnomad till internetkartornas okrönte konung.

101.indd 23 2011-12-16 17:00:49

- 24 -

N Å D I G A L U N D T A N

tion om restaurangen samt kunna läsa andras recensioner om stället. Idén kom i samband med att Google under denna tid släppte sitt API som gör att man kan använda exempel-vis data från Google Maps helt gratis. Idag är restaurangkartan.se den mest välbesöka sidan med cirka 25 000 besökare per vecka.

– Det är inte världens bästa affärsmodell. Sajterna bygger helt enkelt på googleannon-ser och jag blir inte direkt rik på dem, men sen skall det tilläggas att jag inte heller jobbar så mycket med kartorna idag. De driver sig själva i stort sett.

Ted Valentin är emellertid mer än bara kar-tornas konung. Han har startat en mängd andra sajter såsom auktionsfynda.se, vilken samlar alla svenska auktionssajter på ett och samma ställe samt lookup.to som är en sajt kopplad till Facebook där du kan visa vilka personer du ser upp till. Dessutom driver han bloggen tedvalentin.com där han blog-gar om just entreprenörskap. Har du skrivit en C- eller D-uppsats så finns den med stor sannolikhet på uppsatser.se som också är ett av Ted Valentins verk. På sajten finns mer än

100 000 examensuppsatser och man kan även söka efter uppsatsguider, exjobbstips och av-handlingar.

– Affärsidén kom när jag skrev min egen exa-mensuppsats. Jag tyckte att det var konstigt att det var så svårt att få tillgång till och läsa andras uppsatser. Jag ville ju se vad andra hade skrivit om så jag inte skrev om samma ämne.

Vid sidan av allt programmerande har Ted Va-lentin även dragit igång projektet 24 Hour Bu-siness Camp. Det är ett webbevent som samlar internetentreprenörer från hela landet med må-let att de skall skapa och lansera en webbtjänst på tjugofyra timmar.

– Det började med att jag tyckte det skulle vara kul att samla ett gäng som var som jag, web-bentreprenörer och laptopnomader. Jag ville visa att det går att bygga sajter på tjugofyra tim-mar, det gäller bara att ha en idé och en laptop.

LAPTOPNOMAD MED EGET KONTORKaféerna som en gång var Ted Valentins ar-betsplats när han var en digital laptopnomad i huvudstaden har idag byts ut mot ett kontor i

101.indd 24 2011-12-16 17:00:49

- 25 -

Gamla Stan med sju anställda. Här arbetar Ted Valentin med senaste projektet Tripbirds. Tan-ken är att det skall bli en sorts resehemsida för Facebookgenerationen där man får reserekom-mendationer från sina vänner. Om man exem-pelvis skall åka till Barcelona kan man se vilka av ens vänner som bor i Barcelona, vem som har varit där, vilka hotell de har bott på och så vidare.

– Min filosofi tidigare har varit att det är skönt att ha frihet. Jag ville göra så mycket som möj-ligt med så liten effort som möjligt. Tripbirds är däremot mer ett traditionellt start-up företag, med kontor och sju anställda. Vi har ett företag och en tjänst som vi försöker göra världsledan-de. Man vill bli störst i världen på något.

Sajten bygger på information som hämtas från Facebook, Foursquare, Gowalla och Instagram, sociala sajter som alla möjliggör att användaren delar med sig av personlig information. Idag finns en privat stängd betaversion av sajten med medlemmar såsom Mark Zuckerbergs närmaste anställda. Den publika lanseringen för oss andra kommer emellertid ske framåt våren 2012.

Tripbirds är senaste projektet men Ted Valen-tin är mannen som startar sajter på löpande band och jag är övertygad om att vi kommer att få se fler spännande projekt från denna da-tornörd. Han tycks ha en drivkraft som aldrig tynar men räcker verkligen det för att bli en framgångsrik entreprenör.

– Det handlar om att jobba hårt och vara orädd. Nu är jag inte alls rädd för att misslyck-as. Man misslyckas hela tiden. Det viktiga är att man så fort som möjligt kommer igång och testar ett antal idéer. Det handlar helt enkelt om att göra saker och våga misslyckas. Allt du behöver för att förändra världen är lite fantasi, programmeringskunskaper och en billig dator.

Trägen vinner som ordspråket lyder. Ted Va-lentin är entreprenören som har lyckats utan investerare och riskkapital. Och han gjorde det med hjälp av en laptop och gratis internetupp-koppling.

101.indd 25 2011-12-16 17:00:49

- 26 -

Sveriges främsta inkubator

Den ensamma entreprenören är död. Myten om den stora idén och de många bollarna att hålla i luften. En ensam galen innovatör som likt en iller rusar fram, för att lika snabbt som den första lysande idén kläcktes skynda vidare till nästa. Men myten är

osann, och den ensamma entreprenören är död. Sanningen är studenter, förenade mot ett gemensamt mål (och en medlemsavgift), som tillsammans bygger något nytt och större.

Text: Martin Björgell

Entreprenörskapet fokuserar ofta kring en idoliserad bild av en stor ledare eller innovatör. En person som lyckas sprida sin idé till andra och bygga ett företag eller stor koncern runt den. Ett fenomen som tar sig olika uttryck, men som sällan reflekteras över i någon större utsträckning. Det byggs center för innovation, utvecklas särskilda utbildningar som skall stödja entre-prenörerna i sin utveckling, och satsningar koncentre-ras i kluster av alla möjliga slag. Samtidigt finns allt det där, och mer därtill, redan organiserat inom kåren. Forskning har länge visat att dess påverkan på samhäl-let på många sätt är större än den påverkan som kom-mer från näringsliv eller kommunala satsningar.

En mörk kväll i december samlas en grupp studenter i ”Skånis”, den gamla Skånelänga som huserar Lun-daEkonomerna. Stora högar med böcker och pärmar lyfts fram, en dator surrar igång, och kaffekokaren i köket går på högvarv. Skrivaren brummar likt en liten kärnreaktor från expeditionen, och i jämna intervaller hörs svordomar då pappret tar slut eller sorteras fel i uppsamlingsfacket. Det är full fart i LundaEkonomer-nas egna entreprenörskapscenter.

Dagordningarna dignar av punkter om ekonomi, te-man, nya verksamheter och stora idéer. Från konto-ret på ovanvåningen ropar näringslivsansvarig till ett av utskotten som försökt isolera sig i mötesrummet på andra sidan lokalen. Ropet försvinner i bruset från ytterligare ett utskott som belägrat de datorer som studentkårens aktiva har att tillgå i sitt ideella arbete. I mötesrummet sitter det utskott som arbetar med

Vinterbalen. De lägger helhjärtat de sista detaljerna på plats för den magiska tillställning som avslutar det ak-tiva året för många av studentkårens medlemmar. De har under lång tid arbetat med program, marknads-föring, försäljning och utveckling av det arrangemang som åter förgyller medlemmarnas jul. Det är samtidigt ingen självklarhet, då Vinterbalen var på fallrepet efter att under lång tid dragits med sviktande deltagande och svårigheter att finna sin plats. Det görs helt ideellt, men parallellerna är många till ett företags glansdagar som någon gång riskerar att ersättas av förfall om det inte förvaltas riktigt.

Skaran vars sorl dödade ropet från kontoret tillhör ett annat utskott, som arbetar med KPMG International Case Competition. Det är världens största casetävling och det återstår timmar innan årets nationella final är igång. De vinnande lagen från landets främsta univer-sitet anländer för att göra upp om den åtråvärda plat-sen i finalen i Hongkong. För vinnarna är en framtida karriär närmast garanterad, och för arrangörerna är det snarare regel än undantag att sömn inte är något man ägnar sig åt under dygnen. Inte nog med att studenter-na som arbetar med arrangemanget gör det helt ideellt, de får dessutom i stort sett ansvaret i sin hand att ta tillvara på framgångar från förr men samtidigt utveckla dem för att attrahera ännu fler tävlande lag.

På nedanvåningen håller kommittén för eee till, ytter-ligare ett av studentkårens näringslivsutskott. För Lun-daEkonomernas största projekt räcker inte längre ett utskott, utan det har i sin tur utvecklats ytterligare och

N Å D I G A L U N D T A N

101.indd 26 2011-12-16 17:00:49

- 27 -

har egna utskott, eller block som de kallas, inom sig. Var och en av de fyra blocken leds av två ansvariga, som i sin tur rapporterar till kommittén som fattar beslut om strategiska frågor och ser till att helhets-perspektivet hålls intakt. Då demon för ”Destiny”, den för eee-dagarna specialskrivna låten, spelas dyker också Vinterbalen upp.

– Vi ser över tidsschemat och återkommer om när vi kommer spela den, ropar Övermarskalken innan hon lämnar Skånis för kvällen.

Utskotten har nämligen börjat samarbeta och hjäl-per varandra med olika koncept och delar. På Vin-terbalen ska ”Destiny” lanseras och spelas för första gången innan den blir dansgolvens stora hit under Pytten i februari. Då den elektroniska slingan börjar spela sträcker studenterna upp armarna i luften och dansar med. Ett leende sprider sig över deras läppar, samtidigt som de åter uttalar målet att eee skall bli Nordens största arbetsmarknadsdagar för ekonomer, systemvetare och IT-studenter.

På precis samma sätt som ett start-up coachas i Ven-tureLab eller på IDEON ges studenterna samma stöd från studentkårens heltidsanställda och ideellt engagerade. LundaEkonomerna byggs på det sättet upp av hundratals aktiva som genom 22 olika utskott arbetar för att fylla behov rörande utbildningsbevak-ning, näringslivsanknytning och främja sociala akti-viteter. Mycket pågår i det tysta, i en undanskymd vrå, men i slutet av varje dag står det otvetydigt klart

att det arbete som läggs ned gör stor skillnad för ut-bildningens kvalitet och för studenterna.

På kort tid har jag själv mött fördomar om att en ”professionell” organisation som ett företag utger sig att vara skulle vara bättre på ledarskap, proces-ser och andra aspekter av dagligt företagande än ett icke-kommersiellt dito. Seniora ledare på företag som nedvärderar erfarenheterna från engagemang i projekt och studentliv, som inte ser den personliga utvecklingen och som inte inser styrkan och kraften i att leda andra utan ekonomiska incitament har alla missförstått. Eldsjälarna som arbetar gratis förlitar sig istället helt på engagemang, inspiration och att tillsammans styra mot ett och samma mål. Samtidigt finns det också de som ser detta, som inser hur ideellt engagemang är det som skiljer agnarna från vetet.

Den mörka kvällen på Skånis övergår till morgon. I KPMG International Case Competition står slutli-gen laget från Lund som stolta nationella segrare, och när de sista ljusen slocknar på Vinterbalen dras en lättnandes suck. Måhända att undertecknads mössa försvann framåt småtimmarna, men kvällen var san-nerligen magisk. För tillsammans har de byggt något nytt och större. Den ensamma entreprenören är död. Lever gör studenten som arbetar tillsammans med andra. Och det är Sveriges bästa inkubator. Det är precis det som är LundaEkonomerna.

101.indd 27 2011-12-16 17:00:51

- 28 -

På Eee2012 får du som student en unik möjlighet att under ett karriärsamtal träffa företagsrepresentanter i en kor-tare intervju. Inte nog med det, utan detta är ett ypperligt läga för dig som student att nätverka och träffa nytt folk.

Under eee-dagarna 2012 har vi radat upp massvis med rolika aktiviteter för er!

Stort marknadsföringseventNär? 18 januari, kl 8- -16

Var? Ljusgården, Ekonomicentrum

Book/app- -releaseNär? 9 feb, kl 18

Var? Kolla hemsidan för mer information!

E-summit När? Onsdag, 22 februari, kl 1830Var? Universitetshuset, Lundagård

Klädsel? AfterworkPris? 100 kr

(Pytten, e-Summit & Framtidens ledarskap: 550 kr)OBSERVERA: Begränsat antal biljetter till e-Summit workshop, till minglet finns det plats för alla.

PyttenNär? Torsdag, 23 februari, kl 1830

Var? AF-Borgen, Stora SalenKlädsel? Mörk kostym

Pris? 450 kr (Pytten, e-Summit & Framtidens ledarskap: 550 kr)

Framtidens ledarskap När? 21, februari, 14-18 därefter mingel

Var? Stadshallen, Lund

Välkommen till eee 2012Den 21-23 februari 2012 går Sveriges bästa arbetsmarknadsdagar, eee-dagarna, av stapeln.

101.indd 28 2011-12-16 17:00:53

- 29 -

På Eee2012 får du som student en unik möjlighet att under ett karriärsamtal träffa företagsrepresentanter i en kor-tare intervju. Inte nog med det, utan detta är ett ypperligt läga för dig som student att nätverka och träffa nytt folk.

Under eee-dagarna 2012 har vi radat upp massvis med rolika aktiviteter för er!

Stort marknadsföringseventNär? 18 januari, kl 8- -16

Var? Ljusgården, Ekonomicentrum

Book/app- -releaseNär? 9 feb, kl 18

Var? Kolla hemsidan för mer information!

E-summit När? Onsdag, 22 februari, kl 1830Var? Universitetshuset, Lundagård

Klädsel? AfterworkPris? 100 kr

(Pytten, e-Summit & Framtidens ledarskap: 550 kr)OBSERVERA: Begränsat antal biljetter till e-Summit workshop, till minglet finns det plats för alla.

PyttenNär? Torsdag, 23 februari, kl 1830

Var? AF-Borgen, Stora SalenKlädsel? Mörk kostym

Pris? 450 kr (Pytten, e-Summit & Framtidens ledarskap: 550 kr)

Framtidens ledarskap När? 21, februari, 14-18 därefter mingel

Var? Stadshallen, Lund

Välkommen till eee 2012Den 21-23 februari 2012 går Sveriges bästa arbetsmarknadsdagar, eee-dagarna, av stapeln.

101.indd 29 2011-12-16 17:00:54

- 30 -

N Å D I G A L U N D T A N

Jag kan vara riktigt oförskämd om jag vill. Det vill jag så-klart inte och därför försöker jag att vara trevlig. Men ib-land blir det fel. ”Three beers”, sade jag vänligt. ”And..?”, sade hon. ”That’s it”, sade jag. ”No, AND..?”, fick jag till svar. Tankarna snurrade i huvudet. ”Three beers, PLEASE!” Det funkade. Skammen.

I England är man hövlig till den grad att man tycker det är roligt att stå i kö. ”I England köar vi till allt. Vi tycker det är roligt att stå i kö”, berättade min studievägledare. Oerhört charmigt och föredömligt på alla sätt. Kanske inte alltid så lätt att leva upp till på bussen klockan åtta en måndagsmorgon och, av erfarenhet, inte heller i en stökig bar. Detta står i kontrast till att britter är kända för att vara jobbiga turister. Det är lite som vi bönder brukar säga om stockholmare: ”De gapar, skriker och skitar ner”. Men jag inser att jag inte alltid har rätt. Stockholmare är ju gan-ska hövliga ändå, liksom britter. Eventuellt med undantag från brittiska fotbollssupportrar.

Igår i cafeterian här på University of Exeter hörde jag en konversation mellan två studenter. Den ena var tveklöst internationell student som väldigt gärna ville behärska den brittiska dialekten. Det lät ganska roligt men sam-tidigt väldigt charmigt. Jag har fått intrycket att svenskar uppfattar dem som försöker tala med brittiskt dialekt som lite högfärdiga. Men vi kan väl inte ogilla människor bara för att de gör sitt bästa? Vidare, om man bor i ett land där språket är brittisk engelska vore ju allt annat än brittisk dialekt dessutom ganska märkligt. Jag tror det är vanligt att man är skeptisk till den brittiska dialekten innan man faktiskt upplevt den på allvar. Lite som problemet med att doppa tårna i vattnet innan man faktiskt hoppar i. Om du är en skeptiker tror jag att du behöver tillbringa lite tid här, och Exeter är en utmärkt plats att göra det på.

Föreställ dig en äldre herre i basker, oxfordskjorta, tweed-kavaj och käpp, sittandes på en uteservering med en pint ale framför en katedral från medeltiden. I bakgrunden gröna kullar som avlöser varandra. Och så fåren. Arki-tekturen, naturen och preppy-modet gifter sig så väl till-sammans. England är väldigt vackert. Det fick jag framför allt erfara då jag, tillsammans med nya och gamla vän-ner, vandrade två dagar i Dartmoor nationalpark inte långt utanför Exeter. Naturen var fantastisk. Boendet på bed&breakfast likaså. Och inte att förglömma: den lokala puben, belägen just utanför ingenstans. Maxkapaciteten var cirka 25 personer (uppskattningsvis även antalet bo-ende inom fem kilometers radie). De tittade lustigt på oss när vi gick in genom dörren. De viskade om Alexs sotarmössa. När jag skulle lämna lokalen för att besöka toaletten lyckades jag inte öppna dörren. En massa spa-kar i smide gav mig ingenting. Tre medelålders kvinnor betraktade mig med glädje. ”You don’t spend a lot of time in the countryside, do you dear”? Svaret blev nej i för-hoppning att komma undan med någon slags värdighet. Utfall oklart. Kvällen var trevlig och tiden gick för fort. En sådan där pub borde alla besöka en gång. ”Overkligt och fantastiskt”, sade Alex. Och han hade rätt.

England känns som ett stenkast hemifrån och på många sätt är vi väldigt lika varandra samtidigt som vi på några sätt inte är det. När jag utforskar de där nyanserna som utgör skillnaden mellan oss inser jag att varje möte med människorna här automatiskt blir lite mer intressant än ett möte med främmande svenskar. Jag tror att det kan vara en av anledningarna till att jag trivs här.

Charmen

L U N D A E K O N O M P Å O K Ä N D M A R K

Text: Martin Gunnarsson

- 30 -

101.indd 30 2011-12-16 17:00:58

- 31 -

Vart vill du åka?Visste du att LundaEkonomerna är med i IW-CO - Ett nätverk av Business Schools som skickar sina medlemmar på utbytesveckor runt om i världen?Passa på att uppleva en tradi-tionell japansk tebjudning, vandra på Kinesiska muren, få smak för nattlivet i Tel Aviv eller dansa vals hela natten på en klas-sisk bal i Wien. Det ordnas också företags-besök och intressanta förläsningar från lokala företag. International Weeks passar alla som vill uppleva och känna på andra kulturer samt träffa nya vänner för livet.

Du betalar oftast bara själva resan själv, men LundaEkonomerna hjälper dig med 30% eller max 1500 SEK ifall du skriver en reserapport. Väl på plats bor du hos en lokal student eller värdfamilj och målsättning är att alla aktiviteter ska vara sponsradeav lokala företag för ett göra studenternasupplevelse så spännande och minnesvärdasom möjligt.

Låter det intressant? Tveka inte utan titta in på www.lundinternationalweek.com eller maila oss på liw@lundaekonomerna.se för att få reda på mer!

www.lundinternationalweek.com

Barcelona - Spanien Beijing - Kina Budapest - UngernCologne - Tyskland Köpenhamn - Danmark Helsingfors - FinlandHo Chi Minh City - Vietnam Jakarta - Indonesien Tokyo - JapanLjubljana - Slovenien Lviv - Ukraina Prag - TjeckienRotterdam - Nederländerna St. Gallen - Schweiz Tallin - Estland

Tel-Aviv - Isreal Wien - Österrike

Nederländerna

Indonesien

Kina

Vietnam

Japan

101.indd 31 2011-12-16 17:00:59

- 32 -

N Å D I G A L U N D T A N

Vinterbalen upprepade succéen från förra året och bjöd återigen upp till dans. I den mörkaste tiden på året och då man som bäst behöver en bal lyste stora salen i AF-borgen

upp av tända ljus och glada människor.

Stort tack till alla gäster och arrangörer för en sann balkväll!

101.indd 32 2011-12-16 17:01:03

- 33 -

K Å R

Vinet flödade och maten smakade utsökt. För de som orkade blev det sedan sexa både i lilla salen och efteråt på Skånis.

101.indd 33 2011-12-16 17:01:05

- 34 -

N Å D I G A L U N D T A N

Det här tycker vi om vår utbildning…

Vad händer? frågade sig Utbildningsutskottet under Speak Up Days i höstas. Kaffet flödade, vi sprang i skytteltrafik mellan ICA Tuna och Ljusgården, vi skrev ut hundratals enkäter på Skånis och svaren på enkäterna trillade in i en närmast

berusande takt. Om det var en gratis kopp kaffe som lockade eller möjligheten att göra sin röst hörd är oklar. Men en sak är glasklar – ert engagemang har aldrig varit

så stort och tack vare det fick vi in 841 svar, vilket slog det gamla rekordet med hästlängder, gav oss en ökning med 60 procent från vårterminen 2011 och gjorde

Speak Up Days till LundaEkonomernas andra största event. Således är det med stor stolthet som Utbildningsutskottet presenterar valda delar av resultatet från Speak

Up Days!

101.indd 34 2011-12-16 17:01:06

- 35 -

VISSTE DU ATT...

89,1 procent av Ekonomihögskolans studenter skulle rekommendera sin utbildning till en vän

Studenterna på systemvetenskapliga kandidatpro-grammet precis som civilekonomerna är särskilt nöjda med att ha en bred utbildning

Studenterna på ekonomie kandidatprogrammet uppskattar den höga graden av valfrihet

Masterstudenterna tycker att utbildningen är sti-mulerande och att lärarna har en hög kunskaps-nivå

VI GILLAR ATT...

Lärarkåren håller hög kvalitet ur ett teoretiskt perspektiv

Kurserna är intressanta och roliga

Framtida arbetsgivare vet vad vår utbildning innebär

Det finns en närhet till näringslivet

Utbildningen känns relevant och förbereder oss bra inför framtiden

Det finns en verklighetsanknytning genom gästföreläsningar och case

VI VILL SE FÖRBÄTTRINGAR SÅ SOM...

Bättre pedagogik och ett högre engagemang inom lärarkåren

Fler antal timmar med lärarledd undervisning

Fler studieplatser och bättre teknisk utrustning

Mer praktiska övningar, fler samarbeten med före-tag och möjlighet till praktik

Mer feedback på inlämnade arbeten

Bättre informationsflöde från institutionerna och studievägledningen angående olika valmöjligheter under utbildningens gång

Mer och personligare kontakt mellan lärare och studenter

Bättre struktur och koordinering på kurser

Högre krav på studenterna angående delaktighet och diskussion i klassrummet

VARFÖR ÄR MÅNGA SVAR SÅ VIKTIGT?

Totalt har Ekonomihögskolan 4200 helårsstu-denter. Ju fler som tycker till genom Speak Up Days, desto tyngre väger Utbildningsutskottets röst när vi jobbar för att påverka beslutsfattarna på Ekonomihögskolan. Det ger oss också indika-tioner på vilka frågor vi studenter tycker är vik-tiga och på så sätt vet vi vilka frågor vi ska priori-tera i vårt arbete för att göra utbildningen bättre.

VAD HÄNDER NU?

Resultatet presenteras just nu för alla institu-tioner, programråd och andra beslutsfattande organ på EHL.

TILL ALLA ER SOM DELTOG:

Tack, ni är guld värda! Och till alla er som inte tog chansen, håll utkik efter nästa Speak Up

Days under våren!

K Å R

101.indd 35 2011-12-16 17:01:06

- 36 -

Revision • Ekonomiservice • Skatt • Rådgivning

Hos oss gör du skillnad, varje dag.

Vill du jobba på ett företag där din kompetens, erfarenhet och förmåga kommer till sin rätt? Där din insats får bolaget att växa och där du utvecklar dina unika talanger? Då är du välkommen till Grant Thornton. Vår framgång bygger på ett engagerat samarbete för våra kunders bästa.

Följ oss på Facebook! Där får du de senaste nyheterna om karriär, events, lediga jobb och inside stories. Sök på ”Grant Thornton Sverige Karriär”.

– Var någonstans kan jag göra skillnad?

Alvaro RodriguezRedovisningskonsult

Foto

: Håk

an M

ålbä

ck

www.grantthornton.se/student

Vi i Näringslivsutskottet tycker det är lika upplyftande varje gång vi får höra att studenter gör nya positiva upp-täckter på våra event. Det kan vara lätt att vara tveksam till att gå på ett event då det inte alltid gästas av företag man känner till eller lockas av. I de fall då man trots sin osäkerhet passar på att närvara så kan vi försäkra er att man mer än ofta blir positivt överraskad. Du kommer få en inblick i vad företaget har att erbjuda och om det, mot förmodan, visar sig att företaget fortfarande inte lockar så kan det vara skönt att kunna stryka det från listan över ”potentiella arbetsgivare”. Därefter kan du lägga större fokus på andra företag som lockar.

En vanlig fördom är att de stora revisionsbolagen, som flitigt besöker vår skola, endast erbjuder en framtid som revisor. Så är inte fallet. Genom att närvara på något av deras evenemang får man reda på att de erbjuder så mycket mer. Företagen rymmer allt från konsultverk-samhet och marknadsföring till stora IT-avdelningar.

Ytterligare en fördom är att våra event endast riktar sig till de som studerar något inom ramen av företagseko-nomi. Så är inte heller fallet. Systemvetare och natio-nalekonomer är väldigt åtråvärda för företagen. På ban-kernas specialistbefattningar finner man en majoritet av nationalekonomer och de finns även inom områden som Private Banking samt Trading. Bara SEB’s IT-av-delning sysselsätter omkring 2000 personer, vilket visar på det stora behovet av systemvetare. Och SEB är bara en av alla banker. Revisionsbolagen vill även attrahera systemvetare för att att granska affärssystem och till av-

Fundersam eller fördomsfull?delningar som Risk Management. De vill även locka till sig nationalekonomer till avdelningar som riktar sig mot offentlig verksamhet och biståndorganisationer.

Arrangemangen är till för alla LundaEkonomernas medlemmar. Företagen är medvetna om ditt värde och de minns de studenter som besöker deras arrangemang. Det är alltså aldrig för tidigt eller för sent att besöka ett företagsevent. Att du inte kan allt om företaget är ett tecken på att du bör gå och se vad de har att erbjuda dig!

Låt inte slumpen avgöra på vilket företag du kommer spendera din framtid. Undersök marknaden och ditt eget värde för företagen, så ska du se att du kommer landa drömjobbet!

Vi ses i vår!

Malin EkOrdförande i NLU

N Å D I G A L U N D T A N

101.indd 36 2011-12-16 17:01:07

Revision • Ekonomiservice • Skatt • Rådgivning

Hos oss gör du skillnad, varje dag.

Vill du jobba på ett företag där din kompetens, erfarenhet och förmåga kommer till sin rätt? Där din insats får bolaget att växa och där du utvecklar dina unika talanger? Då är du välkommen till Grant Thornton. Vår framgång bygger på ett engagerat samarbete för våra kunders bästa.

Följ oss på Facebook! Där får du de senaste nyheterna om karriär, events, lediga jobb och inside stories. Sök på ”Grant Thornton Sverige Karriär”.

– Var någonstans kan jag göra skillnad?

Alvaro RodriguezRedovisningskonsult

Foto

: Håk

an M

ålbä

ck

www.grantthornton.se/student

101.indd 37 2011-12-16 17:01:07

- 38 -

STYRELSEN

UTSKOTT OCH PROJEKT

ORDFÖRANDE:

VICE ORDFÖRANDE:

SKATTMÄSTARE:

NÄRINGSLIVSANSVARIG:

INTERNATIONELLT ANSVARIG:

MARKNADSFÖRINGSANSVARIG:

SOCIALT ANSVARIG:

INTERNA RELATIONER:

ALUMNIANSVARIG:

AKTIVITETSPROJEKTET:

CASE ACADEMY:

KPMG INTERNATIONAL CASE COMPETITION:

CORPORATE CHALLENGE:

EEE2011:

INTERNATIONELLA UTSKOTTET:

LUND EUROPEAN BUSINESS TOUR:

LUND INTERNATIONAL WEEK:

MARSKALKERIET:

MASTER PROJECT:

MENTORSKAPSPROJEKTET:

NÅDIGA LUNDTAN:

NOVISCHERIET:

NÄRINGSLIVSUTSKOTTET:

SEXMÄSTERIET:

UTBILDNINGSUTSKOTTET:

VALBEREDNINGEN:

IT-ANSVARIG:

ADRESS: TELEFON:E-POST: HEMSIDA:

JONAS WENDT, 046-222 00 91, ORDF@LUNDAEKONOMERNA.SE

LISA PERSSON, 046-222 00 92, V.ORDF@LUNDAEKONOMERNA.SE

CARIN TYLÉN, 046-222 00 93, SKATTM@LUNDAEKONOMERNA.SE

JOHANNA LEONARD, 046-222 00 94, NARINGSLIV@LUNDAEKONO-

LUDVIG FOGHAMMAR, 0737-41 31 51, INTERNATIONELL@LUNDAEKONO-

CAESAR GEZELIUS, 070-75 60 94, MARKNADSFORING@LUNDAEKONO-

PELLE HÖGNELID, 0762-63 42 43, SOCIAL@LUNDAEKONOMERNA.SE

MIKAEL FALK, 0706-72 59 58 ALUMNI@LUNDAEKONOMERNA.SE

SOFIE BOHMAN, 070 341 76 66, AKTIVITET@LUNDAEKONOMERNA.SE

MICHAEL FRIDMAN, 076 894 40 93, CASEACADEMY@LUNDAEKONOMERNA.SE

VICTOR BENGTSSON, 0708 71 77 20, CASE@LUNDAEKONOMERNA.SE

LINN HULTBERG, 0709 13 01 23, CC@LUNDAEKONOMERNA.SE

MARTIN BJÖRGELL, 0708 510 880, GENERAL.EEE@LUNDAEKONOMERNA.SE

LUCIA MORRIS, INTU@LUNDAEKONOMERNA.SE

CAROLINE MANDERSSON, 0704 26 76 00, LEBT@LUNDAEKONOMERNA.SE

ELLEN ERLANDSSON, 070 996 82 32, LIW@LUNDAEKONOMERNA.SE

LINDA PERSSON, 0738 18 86 45 MARSKALKERIET@LUNDAEKONOMERNA.SE

MELISSA PROIETTI, 0762 59 46 53, MASTERPROJECT@LUNDAEKONOMERNA.SE

LISA KJELLQVIST, 0705 27 96 25, MENTORSKAPET@LUNDAEKONOMERNA.SEMATHILDA GRUNDBERG, 0733 32 84 83

JOE-PHILIPP KASSEM, 0702 66 72 52, LUNDTAN@LUNDAEKONOMERNA.SECECILIA KAHN, 073 057 75 81

ANDRÉ STURESSON, 0737 38 22 92, NOVISCHERIET@LUNDAEKONOMERNA.SECECILIA PERSSON, 073 442 62 04

MALIN EK, 073 619 88 01, NLU@LUNDAEKONOMERNA.SE

JOHAN LÖFQUIST, 0731 40 72 34, SEXM@LUNDAEKONOMERNA.SE

JOHANNES JÖNSSON, 070 632 83 92, UU@LUNDAEKONOMERNA.SE

PATRICK MURATH, 073 647 77 17, VALBEREDNINGEN@LUNDAEKONOMERNA.SE

DANIEL GUNNARSSON, 0702 89 38 05, IT@LUNDAEKONOMERNA.SE

NIKLAS MAGNUSSON, 070 533 97 79

MADELEINE GÖRANSSON, 070 2892284, VICE.UU@LUNDAEKONOMERNA.SE

KONTAKT

CAMILLA NORDBERG, 0705-39 29 19, INTREL@LUNDAEKONOMERNA.SE

ALUMNIGRUPPEN:FILIP LUNDH, 070 357 09 55, ALUMNI@LUNDAEKONOMERNA.SE

TUNAVÄGEN 37, 223 63 LUND

046 222 00 90

INFO@LUNDAEKONOMERNA.SE

WWW.LUNDAEKONOMERNA.SE

INFORMATIK:

MIA ÅBJÖRNSSON, 076 2528011, VICE.INFORMATIK@LUNDAEKONOMERNA.SE

SAMDAY:ROBERT LINDGREN, 070 222 68 06, GENERAL@SAMDAY.NU

SELMA AKORAL, 073 8267086, ORDF.INFORMATIK@LUNDAEKONOMERNA.SE

VILL DU ANNONSERA I LUNDTAN?

annons@lundaekonomerna.se

101.indd 38 2011-12-16 17:01:08

- 39 -

VILL DU ANNONSERA I LUNDTAN?

O R D F Ö R A N D E / V I C E O R D F Ö R A N D E

Gott nytt år kära Lundaekonomer.

En klassisk hälsningsfras såhär års men även ett löfte om ett nytt år fullt med goda saker. Dock undrar jag varför man önskar varandra ett gott nytt år, när man samtidigt avger nyårslöften om att man skall bli en bättre människa på något sätt. Många lovar sina nära och kära och sig själva att de skall börja träna, sluta röka eller andra liknan-de saker. Men varför lova detta när man samtidigt önskar ett gott nytt år?

Jag har varje nyår lovat mig själv att börja träna, men likväl har jag aldrig riktigt kommit igång med det. Jag har köpt gymkort lite här och var, men aldrig riktigt fått tillräckligt med rutin på vardagen för att lägga in träningen där. Det brukar börja med ett stabilt ryck i januari när jag springer till gymmet och tränar 2-3 gånger i veckan. Relativt snart blir det en gång i veckan, en gång i månaden och snart bildas ett litet hölje av damm på kortet där det ligger på byrån i hallen. Jag försöker intala mig själv att jag har för mycket annat att göra, att jag helt enkelt inte hinner upp-fylla mitt nyårslöfte, men när man sätter det i perspektiv – att jag inte har en timme över i veckan – blir det snabbt rätt uppenbart. Jag vill helt enkelt inte förändras. Jag avläg-ger nyårslöftet mest för att det skall göras, inte för att jag verkligen vill det. Så samtidigt som jag önskar mig själv och min omgivning ett gott nytt år, lovar jag mig själv att göra min vardag lite jobbigare och dessutom få dåligt samvete för det lite senare.

Varför lovar man inte det man egentligen vill? Om jag rannsakar vad jag egentligen vill och kan tänka mig att åstadkomma är det absolut inte att börja träna. Min lista över löften skulle snarare handla om att jag skall spendera mer tid med min familj och flickvän, lära min hund gå fot och bli bättre på att hålla barréackord på gitarren. Detta är saker som skulle få mig att må bättre, att bli gladare och helt enkelt få ett godare nytt år.

Så detta nyår går jag inte i samma fälla som tidigare. Jag ska inte lova mig själv att börja träna. Jag skall snarare lova att ta hand om mig och ha det roligt, det är trots allt så man får ett gott nytt år.

Ordförande, Jonas Wendt

I tried to have my first teacher fired when I was ten.

I was deeply offended by so-mething and went about it the only way I thought was logical at the time. I called my dad and asked him to make it happen. Yes, I might have been a tad dramatic as a child. And no, I had no no-tion of the Swedish employ-ment laws. I also might have suffered under the illusion that my dad was some kind of mob boss, and not a dentist.

The point is that this was my first experience with bad pedagogy, and that memory sticks. But I also remember wonderful teachers, the ones who really noticed you, liste-ned and made you love a subject you used to hate. And I think that is the thing with good or bad teaching; you will remember both the worst and the best.

Going over the material from last fall’s Speak Up Day´s, I noticed that the most common negative opinion was about teachers not meeting our expectations. The most common positive opinion was on the other hand the wonderful teachers we have at LUSEM. The results are hard to in-terpret – other than the fact that teaching matters. A good teacher can still make the difference between boredom and enthusiasm. The role of the teacher is different in a univer-sity setting. With us students being expected to take more responsibility, the teacher is no longer the friendly elder who will take your hand and make sure you will get all the way through. Now, they are giving you directions for you to figure out yourself. But they can still point you in either the right or the wrong direction.

In my work with LUSEM, I have come across the notion of balanced excellence. It means that as a faculty member, you should be good at both teaching and research. Excel-lency in one area is not enough. Perhaps the concept is a somewhat novel idea in the university world, were research output tend to matter most. But to my extreme delight, I have seen this concept put to use – both in theory and in action. Your skill as a teacher and past course evaluations are always considered both for hiring and promoting staff. It shows an awareness of the importance of teaching, and the difference it can make for students.

Last of all, I would like to congratulate Andreas Bergh, who received the award Teacher of the Year in December. A truly great example of a skillful pedagogue, someone who really brings enthusiasm to his subject. Congratulations!

Vice President, Lisa Persson

101.indd 39 2011-12-16 17:01:11

- 40 -

Träffa Deloitte under eee i februari.Vi började också där.

Johan WahlforsSenior Consultant, ConsultingExamen 2008: finansiering och redovisning

Vad gav eee dig? Mina första år vandrade jag mest runt och försökte samtala lite i montrarna. Mot slutet av studierna var jag på kontaktsamtal, vilket gav mig både intervjuerfarenhet och möjlighet att lära känna de företag som jag fann mest intressanta.

Vad saknar du från din tid i Lund?Friheten. Man ägde sin egen tid helt och hållet. Ett visst ansvar givetvis, och även om mitt arbete som managementkonsult på Deloitte är mycket flexibelt, så är det en frihet som jag troligtvis aldrig kommer uppleva igen. Njut medan ni kan!

Anna OlssonAnalyst, Financial Advisory Examen 2009: finansiering

Varför ska man besöka eee?Ett perfekt tillfälle att skapa kontakt med olika företag och en chans att ställa alla de frågor du har. Jag fick möjlighet att träffa Deloittes HR-representanter under kontaktsamtal, vilket senare förkortade och underlättade intervjuprocessen. Sen skadar det inte att eee avslutas med LundaEkonomernas bästa fest – Pytten!

Vilket är ditt bästa minne från Lund?Det roligaste och definitivt det mest galna minnet är Tandemcyklingen!

Sofie JungmarCoordinator Student Relations, Human ResourcesExamen januari 2011: organisation och marknadsföring

Vad gav eee dig? Som staffare under mitt andra studieår fick jag en fot in i LundaEkonomernas karriäraktiviteter samt lite koll på vilka företag somvar intresserade av ekonomer. Som projektledare för eee2010 lärde jagsen känna min första arbetsgivare och dessutom en härlig kommitté som redan idag är ett viktigt nätverk.

Vad har du för montertips?Visa att du är intresserad och läs gärna på innan, men våga också ställa de frågor du verkligen undrar. Vi ses i februari!

Andreas EklundAudit associate, AuditExamen januari 2011: finansiering och redovisning

Vad gav ditt studentengagemang dig?Jag var engagerad i Göteborgs nation vilket framförallt gav mig ett starkt socialt nätverk samt övning i ledarskap och teamwork genom olika projekt. Och det var väldigt roligt!

Varför ska man besöka eee?Genom att prata med företagsrepresentanter under eee kan du lättare bilda dig en uppfattning om företagskulturen. Att identifiera sig med företagskulturen samt att trivas med sina kollegor är minst lika viktigt som dina arbetsuppgifter.

Therese JohanssonConsultant, Enterprise Risk ServicesExamen i juni 2011: Corporate and Financial Management

Vad gav ditt engagemang i LundaEkonomerna dig?Mitt engagemang har utmanat mig i min personliga utveckling. Jag har blivit mer självständig, snabbtänkt och lärt mig att tackla nya situationer. Det har jag definitivt nytta av i mitt nuvarande jobb på Deloitte.

Vad gav eee dig?Under eee2011 hade jag nyss fått mitt jobb på Deloitte och fick då chansen att träffa mina nyblivna kollegor. Jag kände mig genast välkommen och hemma på Deloitte!

101.indd 40 2011-12-16 17:01:11