FOTO

: KR

ISTI

AN

PO

HL

#106

- 2 -

LUNDAEKONOMERNAS KÅRFÖRETAG

LUNDAEKONOMERNAS SAMARBETSFÖRETAG

- 3 -

Tidigare redaktörerKahn, jpk, elinmelin, Klarin, Joey, Caol, JoFo, Mandy, a.non, amhed, lima, MaJo, MaSa, KoOl, EAger, LiAn, MarEng, PetA, AnGus, SoL, JoS, FvH, KARLA, MAL, AC, PWSK, ALX, H–VI, KAASE, FRABO, MRNHN

AdressNådiga Lundtan, LundaEkonomerna, Skånelängan, Tunavägen 37, 223 63 Lund. Tel: 046-222 00 90

RättelseKontakta oss gärna om du observerar något fel i tidningen.

Tryckeri Exaktaprinting AB, Lund

FramsidaKristian Pohl

I tidningen gjorda uttalanden är endast om så anges att anse som LundaEkonomernas ståndpunkt.

Felix TörnblomSkribent

Love Löfvin RosénRedaktör

Alexandra SerenhovSkribent

Sarah BengtssonSkribent

Jennifer AnnvikFotograf

Fanny Bystedtillustratör

Cecilia KahnSkribent

Leyla LarssonChefredaktör

Chefredaktör & ansvarig utgivare Leyla Larsson 0701 - 71 51 09Redaktör Love Löfvin Rosén 0730 - 93 64 69Annonsering Alexander Roussos 0721 - 72 18 35

Carl Anderberg AlmhornSkribent

Alexander RoussosAnnonsansvarig

Hemsida www.lundaekonomerna.se/lundtan

Nådiga Lundtan är en tidning av och för ekonomistudenter. Allt arbete sker ideellt. Vi eftersträvar kvalitet och relevans i allt vi gör samt arbetar för att vara Sveriges bästa kårtidning för ekonomer.

Nå redaktionen på lundtan@lundaekonomerna.se samt annons.lundtan@lundaekonomerna.se

Sophia NilssonAnnonsansvarig

Daniel AplerAnnonsansvarig

Sara BergenheimSkribent

Stina SchmiedelSkribent

Övriga Medarbetare i numret: Andreas Forsman SkribentJulia Tullenbåge Fotograf

FÅR DU INTE NÅDIGA LUNDTAN HEMSKICKAD?Det beror förmodligen på att du angivit fel adress till din nation. Ändra på www.medlemsavgift.com

Julia LydingLayout

Emil ErikssonSkribent

Innehåll5

6

8

10

14

17

18

21

22

25

26

29

Ledare

Cecilia Pettersson

Oskar Bill

Nya Arktis

Social Media Valley

Kreativitetens paradox

En blödande musikindustri

Framgångsekonomen

De vill strukturera dina studier

Annie Lööf om innovationsstrategin

Lars Bruzelius

Sökord: “Man jumping from space Red Bull”

30

31

32

35

36

38

39

40

42

44

45

47

Kalendarium

Innovation ur ett makroperspektiv

Doktorandsidan

Från Lund till Leeds

Vinterbalen kommer bli lika bra som Nobelfesten

NLU

Startup Camp

Det intelektuella kapitalet

Utbildningsutskottet i samarbete med studievägledningen

Kollegie vaddå?

Nyheter på Ekonomihögskolan

Ordförande och Vice Ordförande har ordet

CREATIVE COMMONS-LICENSERSid 18: Music to my ears - Obituary - RIP Shure av: Dennis Tang

Attribution-ShareAlike 2.0 Generic (CC BY-SA 2.0)Sid 29: Skydiving! av: Ryan Harvey

Attribution-ShareAlike 2.0 Generic (CC BY-SA 2.0)

WWW..SXC.HUSid 30: Calendar series 4 av: Maxime Perron Caissy

UTGIVNING Tidningen ges ut sex gånger per år i drygt 3300 exemplar och distribueras kostnadsfritt

till alla LundaEkonomernas medlemmar. Cirka 150 exemplar går dessutom till närings-livet och till andra studentkårer.

18

8

42

266

25

- 5 -

Det här med aha-upplevelser förbryllar mig. Eller det handlar egentligen inte så mycket om aha utan snarare om situationen då aha infinner sig. Jag vet inte hur det är för er men mina absolut bästa idéer kläcker jag i de absolut sämsta tänkbara situa-tioner. I duschen och precis innan jag ska somna. Det är då det händer. Snilleblixten. Och varje gång tänker jag för mig själv att jag kommer att komma ihåg idén. Den var ju trots allt genialisk. Men när jag har fönat håret så står jag där med torrt hår och utan idé. Och när jag vaknar på morgonen så kan jag för allt i världen inte komma ihåg vad det var för idé som skulle göra mig rik, igen.

Var tar alla idéer vägen? Temat för detta nummer är just innovation. Schweiz, Sve-rige och Singapore har en sak gemensamt (förutom det faktum att alla länder börjar på S) och det är att de toppar listan över världens mest innovativa länder enligt ”The Global Innovation Index 2012”. Så medan vissa idéer stannar i duschen blir andra till verklighet.

På sidan 25 kan du läsa om Annie Lööf och den nyligen lanserade innovations-strategin för Sverige. Emil Eriksson fick fyra korta frågor med vår näringsminister och passade på att fråga hur Sverige kan bli ett mer innovativt land och hur du som student kan bli mer innovativ. Love Löfvin Rosén har intervjuat Lars Bruzelius som kan titulera sig som managementkonsult, doktor inom företagsekonomi och förfat-tare. På sidan 26 kan du läsa mer om hans tankar om organisatoriska innovationer. Från innovationer på doktorsnivå till studentinnovationer. Carl Anderberg Almhorn har intervjuat Wilhelm Josander, som tillsammans med ett gäng lundastudenter hål-ler på att utveckla en projektledningsplattform kallad Studemia. Läs mer om detta på sidan 22.

Det är en tidning fylld med inspirerande idéer som du håller i din hand. Och bakom alla idéer och förverkligade innovationer står drivna studenter, doktorander eller kanske till och med du. Lund är en liten stad, men med stor potential. Jag är över-tygad om att de människor jag har lärt känna här kommer att tillhöra vår tids stora innovatörer, visionärer, entreprenörer eller kanske ledare. Det sägs att varje män-niska har minst en idé som kan göra henne rik. Och det är nog sant. Men Lund har fler än så. Det är dags att ta den där idén från duschen och ut i verkligheten.

LEYLA LARSSON, CHEFREDAKTÖR

Ni vet den där känslan när allt plötsligt faller på plats. Tre bokstäver och ett ord. Aha! Det är då man vet att man är på rätt väg.

Ledare

- 6 -

Som en av fem heltidare i LundaEkonomernas styrelse ansvarar Cecilia för ekonomin.

Hur känns det?– Det känns bra, men det är väldigt mycket att göra.

Vad jobbar du med rent konkret?– Jag sköter det ekonomiska i organisationen. Det handlar om redovisning, halvårsbokslut, bokslut och fakturering för LundaEkonomerna. Trots att Cecilia har finansiering som huvudämne är det redovisning hon är bäst på. Hon säger sig vara den som kan ekonomin bäst av alla i styrel-sen.

Har du några bra tips till de som pluggar redovisning?– Ja, det ser inte riktigt ut som i böckerna. Du håller inte på med t-konton. Det är mycket enklare i verk-ligheten än vad de säger på föreläsningarna. Sam-tidigt måste du vara saklig. Det får inte bli fel. Ekonomin ser bra ut i LundaEkonomerna. Och det är också uppgiften.

Vad skiljer din roll från en ekonomichef på ett företag?– Det skiljer sig nog lite. Vår prioritet är inte att tjäna pengar, utan att våra medlemmar ska ha det så bra som möjligt. Därför lägger vi fokus på andra saker men annars är det nog rätt likt. Men hon har tvådelade uppdrag. Å ena sidan ska hon sköta ekonomin och å andra sidan det strate-giska styrelsearbetet som hon delar med övriga i styrelsen. – Vi pratar om hur kåren ska utvecklas på sikt. Det handlar om långsiktiga visioner och medlemsnytta. Vi motsvarar en ledningsgrupp eller en styrelse i ett företag.

Cecilia argumenterar starkt för att man ska engagera sig i kåren. Men vad får man ut av att engagera sig?

– Jag hade höga förväntningar om vad jag skulle få ut av kårengagemanget. Jag har lärt mig mycket om mig själv, hur jag fungerar under press och att pla-nera min tid. Ibland är det väldigt stressigt. Hon kan starkt rekommendera andra studenter att bli engagerade. Hellre C i alla ämnen och kåraktiv, än A i allt och utan erfarenhet. – Jag tycker att man ska engagera sig när man blir student. Man får kött på benen direkt. Jag började i novischverksamheten och har jobbat mig upp. Inget i Lund har varit så avgörande som när jag engage-rade mig i kåren. Även om Cecilia har pluggat finansiering så är redovisning ett stort intresse. Hon har bara en termin kvar innan examen. Vad händer sen?– Det blir en termin till innan jag kan ta ut min kan-didatexamen. Antingen vill jag börja jobba på ett re-visionsbolag eller i banksektorn. Detta är motsvarig-heten till min master, förhoppningsvis, säger hon och skrattar.

Vilket är ditt drömjobb? – Jag har ingen speciell befattning utan vill jobba på ett företag där jag trivs. Man ska vilja gå dit varje dag. Det viktigaste är att jag mår bra. Men det lutar åt revisor.

Vad ska en Skattmästare göra resten av dagen?– Jag ska skicka femtio fakturor.

Namn: Cecilia PetterssonÅlder: 22 Position: SkattmästarePluggar: Ekonomie kandidat med inriktning finansiering Intressen: Träna med min hund och spendera tid med min sambo

Vem är Cecilia?

TEXT: EMIL ERIKSSONFOTO: JULIA TULLENBÅGE

Cecilia PetterssonFrån novischverksamhet till styrelseledamot och Skattmästare.

Nådiga Lundtan träffade Cecilia Pettersson, LundaEkonomernas Skattmästare, över en fika i cafeterian.

- 7 -

- 8 -

TEXT: EMIL ERIKSSONFOTO: JULIA TULLENBÅGE

Oskar Bill

- 9 -

Oskar Bill sitter i LundaEkonomernas styrelse och är den som håller ihop och ansvarar för näringslivskontakter. Ett arbete som innebär att representera kåren utåt och företagen inåt. Ett heltidsuppdrag.

Uppdraget som näringslivsansvarig har inte funnits så länge om man tittar bakåt i kårens historia, så vad gör du rent konkret?– Jag sköter den dagliga kontakten med våra företag som kommer till universitetet. Målet är att student-erna ska få en enkel övergång från studier till näringslivet.

Hur ser en typisk dag ut? – Jag öppnar upp Skånis, tar en kaffe och svarar på mail från företag. Det handlar mycket om planering och om att boka in aktiviteter för våra företag. Och sedan kommunicera med våra utskott. Mycket mö-ten och planering. Pengarna som partnerföretagen får betala finans-ierar en del av kårens verksamhet, tillsammans med bidraget från universitetet. Det är främst HR-chefer som Oskar är i kontakt med. Det ligger i deras intresse att marknadsföra sina företag gentemot studenter, en del av det som kallas ”employer branding”. Men kårens närings-livskontakter har ett dubbelt syfte. – Vi har en viktig roll att spela för studenterna genom att visa vilka företag som finns. Men också mot företagen som vill hitta framtidens medarbetare. Han berättar att företagens engagemang har växt på sistone och att case-event har ökat i popularitet.

Men vad kostar det för företagen att få komma till universitetet?– Det beror på vad företagen vill ha. Vi skräddarsyr lösningar för de bolag som är intresserade.

Ni jobbar mest med banker och revisions-bolag. Är ni för smala?– Nej, vi jobbar brett. Men just deras omsättning på personal är stor så därför är deras aktivitet hög. Däremot har vi även andra branscher närvarande på skolan, exempelvis under Corporate Challenge, eee-dagarna och vid företagspresentationer på skolan.

Företagens satsningar gentemot studen-ter är en relativt ny företeelse. Vilka andra branscher tror du kommer att höra av sig på sikt? – Consulting är hett. Jag tror att allt fler management-konsultföretag kommer att öka sin aktivitet här. Vi märker också ett behov från skolan och studenterna. LundaEkonomerna jobbar för samtliga institut-ioner på Ekonomihögskolan och arbetet för att till-godose alla medlemmarnas behov är prioriterat. Bland annat har det tillsatts fokusgrupper för att bredda basen av företag. – Vi får inte bli för inriktade på studenter som läser företagsekonomi. Vi ska också representera statistiker, systemvetare, nationalekonomer samt de som läser ekonomisk historia och handelsrätt. Det är ett långsiktigt arbete vi jobbar med.

Du jobbar heltid för att minska gapet mellan studenter och näringsliv. Hur ser du på din egen karriär? Vad vill du göra?– Jag är lite kluven om vad jag ska jobba med. Men jag kommer inte jobba inom någon statlig organisa-tion och inte heller starta eget. Jag vill jobba i ett stort företag i en flexibel miljö med möjlighet att utveck-las.

Skulle du rekommendera ett engagemang i kåren?– Ja. Man behöver inte ett bra CV för att vara med. Man kan få prova på ansvarsområden, man får leda och man får erfarenhet. Kåren ger även möjligheter till kontakter med företag, skolan och andra studenter. Det är ett tillfälle att utvecklas och påverka inom de tre ben kåren står på: Career, Social och Education.

Namn: Oskar BillÅlder: 24Position: NäringslivsansvarigPluggar: Civilekonomprogrammet, inriktning redovisningIntressen: Musik och sport

Vem är Oskar?

både mindre och tunnare än vad vi trodde och det kan betyda att vi nått en ”tipping point” för upp-värmningen, säger han.

De nya havsrutter som kommer att öppnas upp är så mycket som fyrtio procent kortare än de rutter som används idag. Tre alternativa rutter finns. Nordost-passagen som går via ryska kusten, nordvästpassa-gen som löper norr om Kanada och rutten rakt över Nordpolen.

- Alla som sysslar med shipping spetsar öronen när ”sealines of communication” kommer på tal och gör beräkningar på hur mycket de kan spara. Vid Nord-polen finns inte några pirater att oroa sig för heller, säger Niklas Granholm.

SOC, Sealines Of Communication, är såklart intres-sant för sjöfartsindustrin som omsätter åtskilliga

miljarder. Av naturen är det en internationell verk-samhet och industrin är som Niklas Granholm säger, fullständigt internationaliserad. Om det

finns vinster att göra kommer de multinationella bolagen att börja använda de nya resevägarna. Tidigare har sjöfarten i Arktis mest bestått

av några få skepp om året av upptäcktsre-sande och forskare. På senare tid har kom-

mersiell trafik ökat under sommaren och tidsperioden då isen är forcerbar

blir längre och längre. Men det är inte en enkel uppgift att starta

fullskalig sjötrafik vid Nord-

Att havsisen i Arktis smälter är numera ett odiskutabeltfakta. I somras var isen som minst sedan mätningarna

började på 1970-talet.

Nya Arktis

Även om 30-40 år egentligen är för lite för att kunna säga något säkert om isens förändrade storlek finns mätningar från exempelvis borrning i iskärnan som visar på att isen inte har varit såhär liten och tunn på flera tusen år. Miljöaspekterna av ett döende Arktis är tillräckligt för att orsaka ont i magen och oro för djur, natur och de runt fyra miljoner människor som bor i Arktis. Hur gruvliga miljö- och klimatkonsekvenserna av smältande Arktis kan vara lämnar jag åt miljöforskare och klimatologer. Realpolitik och ekonomiska aspekter av det nya Arktis pockar på uppmärksamheten. Nya havsrutter och nya källor av naturgas och olja hör framtiden till, men framtiden är inte alltför avlägsen. Om mindre än tjugo år beräknas det nya Arktis vara här.

Nya havsrutterTotalförsvarets forskningsinstitut, FOI, sysselsätter cirka åttahundra forskare varav några arbetar med Arktis och de politiska och ekonomiska scenarion som kan uppstå. Niklas Granholm arbetar på FOI som säkerhetspolitisk analytiker.

- Isen smälter snabbare än gängse beräkningar kommit fram till. Istäcket är

TEXT: CECILIA KAHNILLUSTRATION: FANNY M BYSTEDT

FOTO: PRESSBILD FOI

- 10 -

- 11 -

polen. Miljön i Arktis är svår att tampas med och vädret är både oförutsägbart och obarmhärtigt. Små isberg flyter fortfarande omkring och kan skada far-tyg eller rent av sänka dem. Dessutom är området becksvart sex månader om året.

Med de här svårigheterna i beaktandet finns det en hel del som måste till för att öppna rutterna i norr. Stationer att bunkra på, öppna kanaler för stora far-tyg, fyrar och ”search and rescue” är bara några. Vad blir försäkringskostnaderna? Vilken teknologi ska användas? Bör man färdas i konvojer? Eller på något sätt som vi ännu inte listat ut? Det finns fortfarande många frågetecken men utvecklingen går framåt.

- Om tio år tror jag att vi har en öppen nordlig sjör-utt. Nordvästpassagen tar 15-20 år på grund av lång-sammare issmältning. Så visst är det på lång sikt. Om du frågar ett sjöfartsbolag om detta idag kom-mer du få svaret att de tittar på det på mycket lång sikt. Men bakom stängda dörrar kan man vara säker på att beräkningar pågår, säger Niklas Granholm.

När tiden är inne kommer någon att ta första ste-get och resten kommer att följa efter. Enligt Niklas Granholm kommer sjöfarten i Arktis inte att öka stegvis utan förändringen kommer att bli plötslig och vi kommer att bli förvånade.

NaturresurserSamma svårigheter som sjöfarten kommer ha i Ark-tis möter också verksamheten med utvinning av naturresurser. Mörker, kyla och is som fortfarande ligger kvar. Dessutom är endast sex procent av havs-botten kartlagd. Det är förhållanden som gör det extremt utmanande att borra i havsbotten. Men det kan vara värt det. Uppskattningar från United Sta-tes Geological Survey visar att runt trettio procent naturgas och tretton procent olja av planetens oupp-täckta resurser finns i Arktis.

- Det är ”guesstimates”, men det finns ett löfte om naturresurser i Arktis även om det är spekulativt än så länge. Tillgången handlar om vem som har tek-nologin men också om vem som är villig att sälja teknologin till andra som vill borra, säger Niklas Granholm.

Nya Arktis har redan orsakat globala förändringar. Tidigare kända men irrelevanta (på grund av is-täcket) källor av naturgas har öppnats och så kall-lad ”shale gas” har utvunnits. Följden blev att USA slutade importera naturgas och priserna på världs-marknaden sjönk. Därför är det inte lönsamt att borra just nu. Det allmänna världsekonomiska läget sinkar också ned investeringarna och utvecklings-takten.

Marknaden för naturgas begränsas i stort sett till pipelines idag, med 30-åriga kontrakt. För inte länge sedan ledde det systemet till att Ukraina blev utan gas mitt i vintern och även andra delar av Östeuropa drabbades. Men teknologin finns för att öppna en spotmarknad för naturgas, såsom det finns för olja. Det möjliggör direkta köp av fartygslaster av naturgas vilket kan försvaga Rysslands strategiska energipolitik. Än så länge är det dock osäkert vad som är möjligt att utvinna och vem som kommer att göra det.

Politik och militärCirka sju konflikter pågår om olika överlappande krav på territorium. UNCLOS som är FN’s Law Of the Sea sköter det mesta, men det finns risk att kon-flikter uppstår. Även Commission on the Limits of the Continental Shelf, CLCS, arbetar med klagomål som de får in i mängder dagligen. CLCS räknar med att det tar dem tio till femton år att hantera samtliga klagomål. Frågan är om nationerna kring Arktis kan vänta så länge. Än så länge har UNCLOS ett starkt inflytande men om processerna drar ut på tiden kan deras ställning försvagas.

För att ytterligare förvärra saken har Island ett kom-plicerat militärt förflutet som ockuperat av brit-terna under andra världskriget för att sedan hamna i amerikanernas händer. Sedan 2006 finns ingen amerikansk militär närvaro kvar och ryssarna har börjat med flygningar precis i utkanten av isländskt luftrum. Det är ett svårförståeligt säkerhetspolitiskt spel.

Så en helt ny stat och en potentiellt instabil stat samt starka resurser från Norge och Ryssland som kivas om olika naturresurser. Det är så Arktisområdet ser ut idag. Och då har vi ännu inte tagit upp potentiella problem som tjuvfiske, smuggling och trafficking el-ler en kvarleva från kalla kriget: nukleärt laddade u-båtar som gömmer sig under havsisen. U-båtarna är där som en så kallad ”second strike capability”, det vill säga om USA exempelvis blir utsatt för en atom-bomb kan de alltid svara med samma mynt från sina u-båtar. När isen försvinner kan inte u-båtarna längre gömma sig undan. Behovet av att diskutera frågor som tjuvfiske såväl som militär närvaro är uppenbart, men vilken plattform kan användas? FN har inte diskuterat frågan, NATO har svårigheter att göra det för att vissa medlemsstater motsätter sig det och EU är inte en trolig arena. Kanske Arktiska Rådet.

Det är en helt ny region som håller på att uppstå med konflikter, svårigheter och möjligheter varav jag bara ytligt har berört några här. Det ligger några år fram i tiden men behovet av att leta efter långsikti-ga och hållbara lösningar är stort. Niklas Granholm sammanfattar den nya situationen väl:

- Vi har nu ett nytt och geopolitiskt mycket mer in-tressant Arktis som inte längre kan ses som isolerat från resten av världen.

Det är egentligen Arktiska Rådet som sköter Arktis idag. Rådet består av åtta medlemsstater, länder med arktisk kust där Grönland räknas som en egen stat samt Danmark, Sverige och Finland. Hittills har rådet varit litet och av liten betydelse men när Arktis börjar erkännas som en viktig framväxande region växer rådets anslag och ansvar. Arktiska Rådet har genomfört en lagligt bindande överenskommelse om nödräddningsarbete i Arktis och de har goda förutsättningar att fortsätta sitt arbete. Rådets framtida roll är dock inte helt tydlig och den politiska situationen i Arktis är potentiellt osäker.

Som jag nämnde sitter Grönland med i rådet på en egen stol. De söker självständighet från Danmark, något Danmark inte motsätter sig, men kravet är att Grönland ska kunna försörja sig självt. Det finns gott om naturresurser i form av gas och mineraler där. Men det är oklart hur Grönland kommer att ta till-vara på sina resurser. Niklas Granholm ser två olika extremfall för Grönland.

- Det blir antingen som ett rikt Qatar eller som ett fattigt Mikronesien.

Oavsett blir den väg Grönland väljer att gå avgöran-de för landets och Arktis framtid. Island är också av strategiskt viktig betydelse och skakas fortfarande av den ekonomiska krisen samtidigt som andra pro-blem tornar upp sig.

- Island har en massiv nationell skuld och är ett delat samhälle på många sätt. Från att ha varit ett litet tajt samhälle finns nu en klyfta mellan stad och lands-bygd, höger och vänster och gamla och nya pengar. Jag kallar det moderniseringsstress, säger Niklas Granholm.

NIKLAS GRANHOLM, SÄKERHETSPOLITISK ANALYTIKER, FOI.

- 12 -

- 13 -

KPMG INTERNATIONAL CASE COMPETITION

170 lag ansökte. 72 blev uttagna.8 ska nu bli ett.

28–30 november vill vi att du är med och hejar fram det lag som ska få representera Sverige i

den internationella fi nalen av KPMG International Case Competition i Madrid, Spanien.

Missa inte chansen att se hur några av Sverigesduktigaste studenter löser case och du är även

med och tävlar om att vinna fi na priser.

Datum: 28–30 novemberPlats: Ekonomihögskolan

Mer information hittar du påfacebook.com/kpmgcase

© 2012 K

PM

G A

B, a S

wed

ish lim

ited liab

ility com

pany an

d a m

emb

er fi rm o

f the K

PM

G n

etwo

rk of in

dep

end

ent m

em-

ber fi rm

s affi liated w

ith K

PM

G In

ternatio

nal C

oo

perative (“K

PM

G In

ternatio

nal”), a S

wiss en

tity. All rig

hts reserved

.

In association with Lundaekonomerna.

45681_Case_Comp_Annons_210x280.indd 1 2012-11-06 15.39

Världens största bokhandel finns idag på nätet och heter Amazon.com. Det snabbast väx-ande telekomföretaget heter Skype och ägs av Mi-crosoft. Från dessa och oräkneliga andra exempel kan vi konstatera att fler och fler större företag och industrier idag används genom eller med hjälp av onlinetjänster. Men varför sker denna utveckling nu? Med fem decennier sedan uppkomsten av IC-kretsar, fyra decennier sedan skapandet av mikro-processorer och två decennier sedan framtagandet av det moderna internet har tekniken som krävs för denna genomgrip-ande förändring kommit utveck-lingen ikapp. Idag uppskattas över två miljarder människor använda bredbandsinternet och tittar vi tio år framåt beräknas åtminstone fem miljarder ha en egen smartphone. Med IT-revolutionen har infor-mationsflödet ökat i rekordhastighet samtidigt som tillgängligheten har förbättrats beaktansvärt.

Sociala medier har aldrig förr varit störreFacebook har på inget annat tidigare skådat sätt kapitaliserat på marknadskrafter i global skala. För första gången kan företag få tillgång till en marknad med en miljard aktiva användare uppkopplade ge-nom smartphones, datorer, tablets etcetera. Ett nytt mönster vi kan följa är att den värdefulla marknads-föring som tidigare skedde mellan familj och vänner från mun till mun istället till stor del äger rum ge-nom sociala medier. Uppkopplade tjugofyra timmar

om dygnet. Det känns nästan onödigt att understry-ka de potentiella intäkterna, och detta förklarar risk-kapitalbolagen i Silicon Valleys förändrade intressen för nya investeringsprojekt. Tidigare i Silicon Valley var du en framgångsrik riskkapitalist om du kunde generera hundra miljoner dollar på en investering på fem till sju år. Idag, med sociala medier i bilden, kan bolagen tjäna miljarddollarbelopp inom tre år. Med de ofta väldigt låga initiala investeringarna i sociala medieprojekt ökar dessa i attraktivitet gen-temot fysiska innovationer som ofta innebär högre kostnader och risk. Och vem kan ifrågasätta deras strategi? Om en investerare står inför valet att satsa pengar på ett cancerhämmande läkemedel som ger noll avkastning de kommande femton åren eller en social medieapp som kan bli stor inom ett par år, vilket alternativ verkar då mest lockande? ”Klassisk forskning” fasas ut av kapitalhungriga investerare bakom sociala medieprojekt. I Silicon Valley skild-ras denna verklighet genom den utfasning som sker bland investerare som placerar i ren energi. Konkur-rerande kinesiska energiföretag med lågavlönade anställda och den fördelaktiga växelkursen försätter snabbt amerikanska firmor på konkurskanten. Stor-skaliga energiprojekt gör sällan någon skillnad och de sociala mediernas profitabla överlägsenhet gen-temot många forskningsområden blir alltmer påtag-liga. Marknadens storlek är i närheten till obegrän-sad och avkastningen på den här typen av kapital är ytterst snabb, men likväl omfattande.

Social Media ValleyIT-meckat som blev ett socialt fenomen

TEXT & FOTO: ANDREAS FORSMAN

På avstånd med utblick över ”Kiseldalen” ser det höghusbebyggda området runt södra San Franciscobukten ut som vilket annat

företagskluster som helst. Vid en närmare titt upptäcker du dock snabbt att kontorsingångarna skyltas av företag som Microsoft,

Adobe Systems, Hewlett Packard, Ebay, Amazon.com, Facebook, LinkedIn, Yahoo, Google, Apple och många fler. Listan av välkända teknikbolag kan med andra ord göras många gånger längre än vårt

svenska försök till motsvarighet, Kista i norra Stockholm. Silicon Valley är ett världsledande elektronik- och IT-mecka som står bakom revolutionerande produkter i vardagen såsom datorer, internet och

sociala medier.

- 14 -

Finns anledning att oroa sig?Med overkligt snabbt växande strömningar kom-mer ofta spekulationer kring trendbubblor. Den gemensamma uppfattningen är dock att Silicon Valley alltid har gått genom innovationsvågor och varje gång sviktar tillbaka av att man återuppfinner sig själv. Efter millennieskiftets IT-bubbla tog det riskkapitalister nästan ett decennium att återhämta sig och när det väl hände fanns det nya innovatio-ner som gav nya investeringsmo-tiv. Den här gången finns dock möjligheten att drivkrafterna bakom sociala medier kan komma att ändra det be-vittnade (våg)mönstret permanent.

Med tillgång till kunskap i världsklass från univer-sitetet Stanford inom gångavstånd är möjligheterna stora att den sociala medievågen fortsätter ett tag till. Stanford, som grundades i slutet av 1800-talet är ett av USA:s främsta lärosäten och dessutom en bakom-liggande och avgörande förklaring till uppkomsten av Silicon Valley. Genom att markområden uppläts till lokala företag kunde en nära relation tidigt kny-tas till näringslivet. Forbes Magazine hävdar att ”det nästan är omöjligt att nämna ett marknadsledande företag i Silicon Valley som inte är nära relaterat till Stanford”. Hjälp med att förverkliga sina idéer kan studenter få genom Business Association of Stanford Entrepreneurial Students (BASES) som är en av de största professionella organisationerna i Silicon Val-ley med över femtusen aktiva medlemmar. Några anmärkningsvärda studenter från Stanford som har haft en nyckelroll under IT-utvecklingen i Silicon Valley är till exempel grundarna av Google, Hewlett & Packard och Yahoo!

Vad händer härnäst? Mycket talar för att de sociala medierna är här för att stanna och det är för många svårt att föreställa sig någonting annat. För vissa andra är det tillfreds-ställande att framgångsrika nykomlingar inom Si-licon Valleys näringsliv inte bara går under denna sociala trend, utan även visar nytt hopp om fortsatta investeringar på andra högteknologiska projekt. Ett exempel är elbilsföretaget Tesla Motors vars stöd erhålls från bland annat Google. Framöver återstår det att se om vågen av sociala medier följs av nya innovationer och om fler investerare vågar gå mot strömmen.

1920 1930 1940 1950 1960 1970 1980 1990 2000 2010

ELEKTRONRÖR

TESTUTRUSTNING

MIKROVÅGOR

INTEGRERADE KRETSAR (CHIP)

PERSONDATORER

INTERNET

SOCIALA MEDIER

Kreativitetens paradox

TEXT: SARA BERGENHEIMILLUSTRATION: FANNY M BYSTEDT

kanske lagar vi strumpbyxor med hårspray och cykeln med silvertejp och ståltråd

”Jag har alltid fått höra att jag är kreativ. Om det har att göra med att min omgivning är lika krea-tiv som designen av en hösäck eller om det ligger någon form av sanning i det kan jag inte uttala mig om. Men den estetiska kreativitet som jag påstås be-sitta har lett till att jag alltid har fått ansvara för fa-miljens paketinslagningar och julkortsskapande, för det var det som räknades som kreativt i min familj. Detta förtroende jag fick gav mig någon slags trygg-het om att jag var kreativ. Så när jag skulle skriva mitt första personliga brev var det, en självklarhet att jag skulle beskriva mig själv som kreativ, jag me-nar, ingen kan slå in paket som jag och det är väl det kreativitet handlar om? Och det passade bra, för att sticka ut genom att vara kreativ är vad som efter-frågas på arbetsmarknaden. Men när kreativ under 2011 är det mest använda ordet för att beskriva sig själv på LinkedIn, enligt deras egen blogg, hur krea-tivt är det då att beskriva sig så?

Kanske är majoriteten av de som kallar sig för krea-tiva, precis som jag, bara invaggade i en falsk trygg-het. Tryggheten kanske inte kommer av exceptionell paketinslagning, men av andra liknande, eventuellt meningslösa, talanger. Frågan är vad det är som får mig och alla andra att applicera denna kreativitet i professionella sammanhang. Min framtida arbetsgi-vare kommer antagligen aldrig få veta att jag är en jävel på att skapa mina egna födelsedagskort. Ändå är det denna anledning jag använder för att arbets-givare skall överväga mig. Kanske ligger problemet i att vi använder ordet kreativ utan att tänka på vad vi egentligen menar.Jag vill på något sätt inte nedvärdera

min, eller någon annans, kreativitet. Men kanske är det viktigt att vi tar oss en funderare på vad vi menar när vi säger att vi är kreativa. Problemet kanske ligger i att det är svårt att definiera kreativitet. Enligt mig är definitionen av kreativitet beroende av sammanhanget. Många av oss är nog kreativa i vardagen och vi löser våra triviala problem med kreativa idéer, kanske lagar vi strumpbyxor med hårspray och cykeln med silvertejp och ståltråd. Men arbetsmarknaden som efterfrågar kreativitet är ju en annan kontext där kreativitet betyder något som är unikt och ovanligt. Det som efterfrågas är den typ av kreativitet som kan leda till nästa stora idé eller uppfinning, kreativitet som leder till nyskapande för företaget och samhället. Arbetsmarknaden efterfrågar inte den typ av kreativitet som varenda användare på LinkedIn besitter. Paradoxalt nog är det kanske så att den som undviker att beskriva sig själv som kreativ är den som faktiskt är kreativ genom att våga tänka annorlunda. Jag vet i alla fall att ordet kreativ har försvunnit ifrån mitt personliga brev, och ersatts av mina mer unika sidor, för att

jag skall sticka ut från den gråa massan av kreativitet.

- 18 -

En blödande musikindustri

Överallt läser man beskrivningar av musik-branschen som blödande och döende. Fler och fler laddar ner, mer eller mindre olagligt, och det blir omöjligt för musikerna att livnära sig på sina mu-sikskatter. Exempelvis finns det över en miljard människor som har hört en av Lady Gagas låtar och säkerligen ett par hundra miljoner som kan nynna någon av hennes låtar. Hur kommer det sig då att hennes två senaste skivor ”endast” har sålt 20 mil-joner exemplar? Madonna, Coldplay och Jay-Z & Kanye West. Det är få som har missat deras livespelningar i sommar. Faktum är att konserter och festivaler, till skillnad från några år tillbaka då skivförsäljningen var den ekonomiska grunden, är det som nu är mest lönsamt inom musikindustrin. Människor vill fortfarande betala för att se sina favoritband och artister spela live. Problemet är istället den inspelade musiken. Hur kan man egentligen konkurrera med gratis?

Musikbranschen på fötterEn musiktjänst som har tagit sig högt på succéhimlen är Spotify. I år fick dess grundare Daniel Ek, KTH:s stora pris för att ha ”skakat om musikbranschen i hela världen”. Detta gör honom till den yngste pristagaren någonsin. En del påstår att det är just Daniel (och Mattias Lorentzon) som har fått musikvärlden på fötter igen och det var inte många

TEXT: SARAH BENGTSSONFOTO: DENNIS TANG

som höjde på ögonbrynen när affärsmagasinet Forbes kallade honom för ”den viktigaste mannen inom musikbranschen” för inte så länge sedan. Vad var det som gjorde Spotify så otroligt framgångsrikt? Det fanns ju massor av tjänster för att streama musik via nätet. Men Spotifys unika säljargument handlar inte alls om funktionalitet, utan snarare om en differentiering i affärsmodell, design och varumärke.

Ljudets YoutubeTänk dig en person som vinner på lotto och blir överlycklig, han spelar in sin reaktion och laddar sedan upp den på Soundcloud och sprider det vidare. Detta ljud säger mer än man kan göra på 140 tecken. Soundcloud har blivit för ljud vad Youtube är för video och Flickr för bilder. Soundcloud är nu världens ledande sociala ljudplattform där vem som helst kan skapa ljud och dela överallt. Det lanserades med syftet att låta musiker dela sina inspelningar med varandra på ett enkelt sätt. Samtidigt är det också ett socialt nätverk där man till exempel kan kommentera specifika delar av ett stycke och hjälpa varandra att utvecklas. Nu kan man hitta allt ifrån skivbolagsprodukter till osignade amatörer som använder tjänsten för att sprida sina skapelser. Men hur gjorde de för att skapa sitt nätverk? De festade. Det är nog inte många av er som har

Det är tidigt på morgonen när klockan ringer. En kall höstmorgon i slutet av oktober. Innan jag ens har hunnit vakna

ordentligt så är jag på väg ut genom dörren mot en föreläsning och i mina öron dunkar all peppande musik som finns.

Mumford & Sons, Madonna och Timbuktu överlappar varandra. Inte ens Glees överdrivet optimistiska soundtrack

får hjärnan att börja fungera. Men jag vet ärligt talat inte vad jag skulle göra utan morgonmusiken.

- 19 -

- 20 -

missat att deras huvudkontor ligger i Berlin och den största anledningen till det, menade Alexander Ljung (medgrundare av Soundcloud, Reds.anm.) var att de ville skapa en internationell plattform redan från början, annars var risken att det skulle fastna i Sverige. De gick ut på klubbar nästan varje helg för att värva DJ’s, producenter och artister och använde dansgolven för att nätverka. Värvat med disciplin och hårt arbete så lyckades de skapa en framgångsrik musiktjänst.

En tjänst för elektronisktEn tredje svensk musiktjänst som lanserades i våras är Revibe. Det är en musiktjänst som inriktar sig uteslutande på elektronisk musik. Inte är det konstigt då Sverige faktiskt är världens tredje största producent av housemusik. Den stora musikkatalogen innehåller genrer som house, techno, lounge, trance och såklart dubstep. De menar att de vill hjälpa sina kunder att utveckla sin musikprofil och erbjuder då olika funktioner som ska inspirera till att hitta musik man kanske aldrig hört förut. En särskild funktion som gör att de särskiljer sig från andra är att de har en så kallad Automixer som automatiskt mixar och taktsynkar låtarna. Just nu är det fortfarande en betaversion och i framtiden är tanken att tjänsten ska kunna erbjuda fler funktioner såsom exempelvis olika DJ-funktioner så att de som vänder elektroniska plattor ska kunna göra detta direkt i Revibe.

Missade någon av er det meddelande som gick runt på Facebook för någon månad sedan? Trots att Revibes medlemsantal ökade stadigt så var de i behov av att på kort tid snabbt öka antalet medlemmar för att fortsätta sin verksamhet. Anledningen var att man behövde vinna skivbolagens förtroende för att kunna utvidga tjänsten. En representant från det brittiska skivbolaget EMI, Electric and Musical Industries Ltd hade bett dem komma tillbaka när de hade en tillräckligt hög användarvolym.

En femma till artisternaI mitten av oktober släppte den amerikanska analysfirman PrivCo en negativ analys av Spotify. “Spotify’s financials show that the bigger the company gets, the bigger its losses. (…) In fact, virtually every new dollar of revenue went directly to music companies as royalty payments, evidencing the fact that the more members Spotify adds, the more money the company loses.” Avtalen med skivbolagen som äger de kommer-siella rättigheterna till musiken är en bärande del i affärsmodellen. Enligt Dagens Industri innebär avta-len att Spotify betalar en viss klumpsumma när avta-len skrivs och får sedan fri tillgång till skivbolagens musikutbud upp till en viss gräns. Därefter betalar de för varje spelad låt. Låt oss titta på lite siffror. Av de 99 kronor som du

betalar varje månad går 60 kronor till skivbolagen, och av de 60 kronorna är det bara en femma som de-las mellan artisterna du lyssnar på. Detta leder till att artister och ibland hela skivbolag bojkottar Spotify.

Soundcloud vs SpotifySoundclouds affärsmodell skiljer sig betydligt ifrån Spotifys. Den är inte beroende av stora, dyra licen-sieringsrättigheter, det vill säga att oproportionerligt stora summor av dess finansiering inte blir iväg-skickat till skivbolag eller andra med äganderättig-heter. Istället stannar cirka 75 procent av dess finan-siering inom företaget och Soundcloud kan fokusera på att bygga en plattform, värva talangfulla medar-betare och lyfta fram det proportionerliga värdet för betalande användare. Exempelvis, i augusti i år så samlade de över 80 av sina anställda för ett tvådagarsevent kallat Weekend Hack (#WeHack). Det gick ut på att hacka Sound-clouds API (Application Programming Interface). Alexander Ljung ville uppmuntra utvecklare, desig-ners och många andra delar av företaget att skapa icke-företagsrelaterade projekt för teambuilding och för att föda innovativt tänkande. Bland annat utvecklades ett program som spelar upp skräddar-sydda Soundcloud-ljud som reaktion på den fysiska omgivningen.

Samtidigt kan man inte riktigt säga att de båda tjäns-terna kannibaliserar på varandra eftersom de riktar sig mot olika målgrupper. Spotifys största problem är inget som Soundcloud kan lösa med sin affärsmo-dell just eftersom det krävs rättigheter och kontrakt för att få sprida musik som inte är sin egen.

Är det i teorin bättre att vara osignad och köra sitt eget race över nätet? Vill folk fortfarande betala för musik? Och hur tar sig nya artister in på markna-den? Kommer man kunna arbeta med musik på heltid trots att man inte är världskänd? Det snurrar många frågor i mitt huvud och jag har inga bra svar, bara spekulationer. Resultaten kan man bara se när man står med facit i hand. Men sanningen är den att människor är som mest innovativa under press och det dyker hela tiden upp nya tjänster och lösningar från runt om i världen. Det gäller bara att vara flexi-bel och att hänga med i svängarna. Med min hund-ralapp till Spotify varje månad så resonerar jag att jag ger mitt lilla bidrag till musikindustrin. För så länge folk vill betala för musik, eller det finns inves-terare som tror att folk vill betala för musik, kommer streamingtjänsterna ge utdelning. Så länge som.

- 21 -

Framgångsekonomen

För ekonomer är vägen framåt väl upptrampad och det finns gott om djupa hjulspår att köra fast i. Framgångsekonomen kliver dagligen utanför hjulspåren, där man snabbare kan ta sig framåt och där förändring kan ske. Förändringen är den här framgångsekonomens yrke, med siktet särskilt inställt på orättvisor, sexism, homofobi, rasism och fördomar.

Det som framgångsekonomen gör är uppenbarligen eftertraktat (därav framgångsprefixet). Insikten att negativa samhällsstrukturer måste börja förändras har lett till en efterfrågan på framgångsekonomen och på fler som vill förändra. Samma negativa strukturer som syns i övriga samhället finns även här på Ekonomicentrum. Här kondenseras svenska samhället på en liten yta av några fotbollsplaner och med det också nackdelarna. EC är som ett mikrokosmos och de dåliga sidorna syns tydligt.

I många andra sammanhang används humor för att kritisera rådande samhällsnormer men i studentlivet verkar snarare humorn användas som slagträ för att befästa tråkiga sådana. Det finns många exempel men jag tänker just nu på sexism. En annan studenttidning i Lund fick under hösten be om ursäkt för sin humor men det skrålas fortfarande här och var om horor som ska knullas. Billig humor, det kan ingen argumentera emot. Men framförallt feg humor. Att gå i täten för illaluktande så kallade traditioner av sexism är en kollektiv glömska i stil med att förlägga nycklarna samtidigt som de ligger precis framför en på matbordet.

TEXT: CECILIA KAHN

Kollektiv inskränkthet skadar individerna och gruppen. Det gör sannerligen inget gott för någon. Ovetskapen om hur sexism som denna skapar en homogen grupp som skyr det oliktänkande eller som värjer sig mot kritik, skadar gruppen självt. För just oliktänkande och skillnader är det som för oss framåt och hur vi tillsammans undviker djupa hjulspår.

Det handlar om en humor som inte tillhör majoriteten av oss som vistas på EC, som så ofta är det en liten, högljudd grupp som befinner sig i mitten av den djupaste av hjulsfåror och som tillåts sätta tonen. Nej det gäller såklart inte dig, du skulle aldrig vråla ”knulla hora” inför trehundra andra studenter. Men ändå så hörs dessa ord i vår studentstad. En hälsosam dos av debatt och rannsakan verkar på sin plats. Innan skrattet fastnar i halsen när en sträng genusvetare ställer till svars.

Jag tar gärna emot kritik från de som inte håller med mig, men problem med smygsexism och smygrasism som två av de värsta avarterna finns faktiskt i Lund. Visst, här på EC finns ju inte sexism eller fördomar egentligen, bara på skoj. Precis som att lågstadiemobbarnas vanligaste försvar till fröken alltid var att det ju bara var på skoj. Mina tankar går tillbaka till framgångsekonomen. Framgångsekonomen som står upp mot orättvisor och som nu skrattar hela vägen till banken.

Nyligen frågade en kompis mig varför en nyutexaminerad LundaEkonom var så framgångsrik. Jag hade inget bra svar för stunden och avfärdade hela

frågan med det vanliga: tur, tajming och så vidare. Men sedan började jag fundera på saken.

Den här framgångsekonomen särskiljer sig faktiskt på flera punkter från andra, lika ambitiösa, lika smarta och

lika hängivna studenter.

- 22 -

De vill strukturera

dina studierStudemia är uppstartsföretaget från ett gäng ekonomistudenter som vill få dig att strukturera dina studier på samma

sätt som projekt struktureras och leds i arbetslivet.

TEXT OCH FOTO: CARL ANDERBERG ALMHORN

- 23 -

Vilhelm Josander håller på att skriva sin kan-didatuppsats i Corporate Finance på Ekonomi-högskolan. Samtidigt jobbar han också tillsammans med ett par andra studenter med att utveckla en pro-jektledningsplattform för universitetsstudenter.

- Vi tyckte att det saknades ett verktyg för att struk-turera plugget. Varför ska man träffas tre gånger i veckan för att skriva och försöka fördela arbete hela tiden när det inte är effektivt.

Grundtanken med plattformen är just projekthante-ringen. Inom mjukvaruutveckling använder många en projekthanteringsmetodik som heter SCRUM. Lite förenklat går den ut på att man delar upp ett stort projekt i mindre, tydligt avgränsade delprojekt och delmål som man jobbar mot. På så sätt är det enklare att få ett grepp om helheten, och dessutom ha koll på hur man faktiskt ligger till på vägen mot slutmålet. SCRUM är inte unikt på det här sättet, det finns andra metodiker som delar den här utgångs-punkten. Men Vilhelm och kollegorna tyckte att det var en bra metodik att utgå ifrån vid utvecklandet av Studemia.

- Idén är inte att bygga ett nytt socialt nätverk, för det är Facebook bättre på. Det är inte till för att man ska skriva alla anteckningar eller arbeten i, för det är Google Docs bättre på och det är inte till för lagring för det är Dropbox bättre på. Det är till för att struk-turera och organisera projekt och grupparbeten.

Hur funkar det då med denna struktur, vad gör Stu-demia? Det är en plattform där allt relevant kring den kurs du läser samlas. Tanken är att alla som lä-ser en viss kurs registrerar det på Studemia, och där samlas på så sätt all relevant information om kursen. Det finns en slags ”flödessida” som landningssida för varje enskild kurs, där alla som läser den kan kommunicera med varandra ungefär som i en Face-bookgrupp. Men tanken är också att man på sidan samlar det som Vilhelm kallar för ”resurser”. Det innefattar till exempel gamla tentor, sammanfatt-ningar och föreläsningsanteckningar. Studenterna delar med sig till varandra, och man kan betygssätta innehåll.

- Tänk dig att du har samlat allt det där. Och så finns till exempel de tre bästa kurssammanfattningarna, betygssatta av de som har gått kursen tidigare. Och de bästa extentorna, och föreläsningsanteckning-arna. Allt det här är direkt integrerat med Dropbox också, så att man kan synka det när man vill. Men det bästa är ju projekthanteringen.

Projekthanteringen fungerar på så sätt att en grupp-medlem skapar ett nytt ”projekt” och lägger till gruppmedlemmarna. Sedan skapar man underpro-jekt, specifika delmål, som man tilldelar gruppmed-lemmarna med en bifogad deadline. Då finns en tyd-lig struktur för vem som ska göra precis vad, och när

man är färdig med en del markerar man det och kan fortsätta med nästa. På så sätt har alla samtidigt koll på vad som sker och hur långt man har kommit. Un-der ett specifikt projekt kan man också samla alla ty-per av resurser, såsom anteckningar och filer. Dessa kan sedan automatiskt synkas till Dropbox och du som användare har tillgång till det överallt, oavsett vilken typ av enhet du har.

- Vi har lagt mycket tid på att ta fram ett gränssnitt som är effektivt men ändå snyggt. Man kan ju säga att det på det sättet är motsatsen till Live@Lund, även om Studemia inte alls gör samma saker som just denna plattform.

Wilhelm lägger mycket vikt vid att hela plattformen måste vara effektiv och strukturerad på ett enkelt sätt, så att vem som helst förstår hur allt fungerar re-dan första gången. Det är så man skapar ett verktyg som faktiskt effektiviserar pluggprocessen, och det är först då man levererar någon nytta till de studen-ter som ska använda tjänsten.

Studemia befinner sig fortfarande i utvecklings-stadiet, men Vilhelm säger att de snart kommer att släppa en betaversion som studenter kan börja an-vända. Det finns redan en tidig version klar, men det är som han uttrycker det mer en ”alfaversion” än en beta, eftersom en del av funktionaliteten fort-farande inte är byggd. För att kunna göra klart en fullständig slutversion så fort som möjligt hoppas han på bidrag från Stiftelsen för Internetinfrastruk-tur som varje år finansierar olika projekt som fokus-erar på digital delaktighet.

- Det skulle innebära att vi kan snabba på utveck-lingen markant genom att anställa fler utvecklare och arbeta mer med marknadsföring. Under tiden kan man registrera sig på studemia.com för att bli uppdaterad när allt kommer igång.

Men hur ska de tjäna några pengar på tjänsten, kom-mer det att kosta något för de studenter som använ-der den?

- Nja, vi är inte riktigt på det klara med hur affärs-modellen ska se ut faktiskt. Men det kommer att vara helt gratis för användare i alla fall, det är givet. Det skulle inte funka att ta betalt av studenter.

En idé som de har talat om är att på något sätt få universitetet intresserade av plattformen, så att den erbjuds som ett studieverktyg till studenter direkt via undervisningen. Då skulle man delvis slippa att göra stora egna marknadsföringsansträngningar. Efter vad jag har sett av den hittills låter det inte så dumt faktiskt. Framtiden får utvisa hur det går.

Hos oss gör du skillnad, varje dag.Vill du jobba på ett företag där din kompetens, erfarenhet och förmåga kommer till sin rätt? Där din insats får bolaget att växa och där du utvecklar dina unika talanger? Då är du välkommen till Grant Thornton. Vår framgång bygger på ett engagerat samarbete för våra kunders bästa.

Följ oss på Facebook! Där får du de senaste nyheterna om karriär, events och lediga jobb. Sök på ”Grant Thornton Sverige Karriär”.

–Var någonstans kan jag göra skillnad?

Jenny WallinRedovisningsassistent

Foto

graf

: Håk

an M

ålbä

ck

grantthornton.se/student

Vad sägs om kostnadsfri student-

litteratur? På vår hemsida kan du

ladda ner hundratals läroböcker!

grantthornton.se/studentlitteratur

- 25 -

Nådiga Lundtan fick fyra korta frågor med den före detta lundastudenten Annie Lööf, Sveriges näringsminister, som nyligen lanserat en innovations-strategi för Sverige.

Varför behövs en nationell innovations-strategi?– För att stärka konkurrenskraften och skapa jobb, möta samhällsutmaningar och höja kvalitén och effektiviteten i till exempel vården. Man ska se inn-ovationsstrategin som en kompass för hur vi ska stärka innovationsklimatet långsiktigt i Sverige, med människan i centrum.

Vad är viktigt för att Sverige ska bli ett ännu mer innovativt land?– Vi är rätt duktiga i Sverige på att komma på nya spännande tjänster och produkter, men vi är dåliga på att kommersialisera dem. Därför satsar vi nu cirka två miljarder i budgeten på innovation. Bland annat ökar vi anslagen till test- och demonstrations-anläggningar med 200 miljoner kronor 2013 – 2016 för att förbättra möjligheterna för forskare och före-tag att testa nya lösningar innan de kommer ut på marknaden.

Vad vill du förändra för att högre utbild-ning ska främja innovationer?– Jag vill ha en närmare samverkan mellan närings-liv och lärosäten. Det utvecklar både studenterna och företagen. Det hjälper företagen i utvecklingen av sina produkter. Innovation måste också vara ett naturligt inslag vid universitet och högskolor i hela Sverige. Därför satsar vi 80 miljoner kronor 2013 – 2016 för att inrätta innovationskontor vid ett antal universitet som i dag saknar sådana.

Du har ju pluggat i Lund. Hur kan man som student bli mer innovativ? Jag tror att det i grunden handlar om att våga testa och våga förverkliga sina idéer. Vi är många som genom åren har tyckt att vi har kommit på den ultimata idén men vi är få som trott så mycket på den att vi faktiskt vågat testa ifall den håller. Som student är det också ett fantastiskt tillfälle att få nya intryck genom uppsatsarbetet. Det ger möjligheter till spännande och lärorika kontakter med människor, företag och organisationer.

Namn: Annie LööfÅlder: 29 årBor: Stockholm och MalmöFamilj: ManGör: Partiledare och näringsminister.Koppling till Lund: Pluggade till jur. kand. 2003-2011 vid Lunds universitet.

Faktaruta

Annie Lööf om innovationsstrategin

TEXT: EMIL ERIKSSONFOTO: KRISTIAN POHL

Hos oss gör du skillnad, varje dag.Vill du jobba på ett företag där din kompetens, erfarenhet och förmåga kommer till sin rätt? Där din insats får bolaget att växa och där du utvecklar dina unika talanger? Då är du välkommen till Grant Thornton. Vår framgång bygger på ett engagerat samarbete för våra kunders bästa.

Följ oss på Facebook! Där får du de senaste nyheterna om karriär, events och lediga jobb. Sök på ”Grant Thornton Sverige Karriär”.

–Var någonstans kan jag göra skillnad?

Jenny WallinRedovisningsassistent

Foto

graf

: Håk

an M

ålbä

ck

grantthornton.se/student

Vad sägs om kostnadsfri student-

litteratur? På vår hemsida kan du

ladda ner hundratals läroböcker!

grantthornton.se/studentlitteratur

- 26 -- 26 -

Höstmörkret har precis börjat lägga sig över Lund när vi knackar på hemma hos Lars. Han tar emot oss med öppna armar och visar oss upp till sitt arbetsrum. Här hänger tavlor och diplom om vartannat på väggarna och längs ena väggen står en bokhylla med varsamt utvald litteratur inom ämnena organisation och management. I denna kontext tycker jag det känns passande att inleda med att fråga om Lars akademiska karriär.

- Jag tog en fil. kand. i företagsekonomi 1966 här vid Lunds universitet. Vid den tiden var Sverige i en lågkonjunktur och vi var stora efterkrigskullar som sökte samma jobb. Jag kom ofta långt i arbetsintervjuerna men det räckte aldrig ända fram. Men så en dag gick jag i företagsekonomiska institutionens trappor och stötte på min professor i marknadsföring, Olof Henell, som stannade mig och frågade vad jag skulle göra efter examen. Jag berättade att jag sökte jobb och då erbjöd han mig en amanuenstjänst hos honom.

Med en säker tjänst i sikte och en ny karriärmöjlighet började Lars att forska.

- Jag kom med i en forskningsgrupp som finansierades av de svenska, danska och norska sparbankernas datacentraler. Då hade datorer börjat användas på allvar i bankers verksamhet för datalagring men man ville även utveckla beslutsmodeller med hjälp av datorerna. Detta var ett av den tidens viktiga forskningsområden. Så småningom skrev jag min avhandling som jag döpte till ‘‘Hur många serviceenheter?’’, som behandlar ett köteoretiskt problem och utvecklar en multimålmodell inom ett område där tidigare modeller bara hade fokuserat på ett mål.

InnovationTemat för detta nummer av Nådiga Lundtan, innovation, är ett område som Lars är väl bevandrad inom. Han inleder med ett exempel ur bilindustrin. - De stora amerikanska tillverkningsföretagen blev

successivt frånsprungna under 80-talet av de japan-ska, inte minst inom bilindustrin. Detta trodde man berodde på att man i Japan hade något som kallades för företagskultur. Företagskultur var ett nytt be-grepp som växte fram som forskningsområde under 70-talet och det ansågs viktigt att även förstå och ut-veckla företagskultur för att öka konkurrenskraften. Men hemligheten låg inte enbart i detta, det låg även i en organisatorisk innovation, kallad lean produc-tion eller lean manufacturing. Toyota var en av de främsta företrädarna för denna innovation.

Lean manufacturing innebar ett nytt synsätt på de anställdas roll i produktionen och Toyota kunde frigöra en mängd outnyttjat humankapital.

- Toyota’s grundare, Toyoda, utvecklade ett nytt sätt att driva tillverkning på. Detta byggde på en annan människosyn än den som var förhärskande i väst-världen. Tidigare hade man fokuserat på människans funktion vid det löpande bandet, man intresserade sig i första hand för hennes armar och ben och inte hennes huvud. Toyoda såg emellertid i medarbe-tarna reflekterande individer. Man gav till exempel arbetarna rätt att stanna det löpande bandet, vilket kostar oerhört mycket, ifall de upptäckte defekter. Men man ska veta att det kostar mer att rätta till ett fel senare i produktionen.

HandelsbankenLars framhåller Svenska Handelsbanken som ett bra exempel när det gäller organisatoriska innovationer i Sverige. Allt började med en mans nytänkande.

- Handelsbanken utvecklade under 70-talet en organisatorisk innovation av samma dignitet och slagkraft som den hos Toyota. Banken fick en ny VD, Jan Wallander, och det han gjorde var lite förenklat att vända upp och ner på hela banken. Han pekade på det faktum att affärer gjordes av medarbetarna vid kontoren ute i landet och menade att bankens organisation då borde byggas upp med utgångspunkt i den enskilde medarbetaren och kontoret. Det resulterade i en kundorienterad organisation, i vilken medarbetarna och lokalkontoren blev affärs- och lönsamhetsansvariga. Man lärde medarbetarna

En man med många strängar på sin lyra, managementkonsult, doktor inom företagsekonomi och författare för att nämna några.

Nådiga Lundtan har träffat Lars Bruzelius för att diskutera organisatoriska innovationer och akademiska meriter.

Lars Bruzelius

TEXT: LOVE LÖFVIN ROSÉNFOTO: JENNIFER ANNVIK

- 27 -

- Per-Hugo och jag fick ansvar för undervisningen vid företagsekonomiska institutionen i Lund i vad som då kallades administration. Vi tyckte att det fanns flera bra böcker inom ämnet, men ingen bra lärobok. Så vi tog de mest relevanta teorierna och modellerna ur dåtidens organisationslitteratur, kompletterade det med egna forskningsresultat och erfarenheter, vilket ledde till att vi fick ihop en serie overheadblad som sedan transformerades till den lärobok som he-ter ‘‘Integrerad organisationslära’’. Den kom ut i sin första upplaga 1974. Den senaste upplagen kom ut 2011 och används än idag på universitet och högsko-lor samt i andra utbildningssammanhang i Sverige och Norge. Tyvärr inte längre på Ekonomihögskolan i Lund, där man idag ser på utbildning och forskning i organisation och management på ett annat sätt än vad man gjorde fram till för cirka tio år sedan.

Lars anser att ekonomiutbildningen i Lund idag överlag tenderar att vara för teoretisk och ha för stor distans till praktiska problem. Han har alltid i sin un-dervisning och i sina böcker strävat efter att koppla teori och praktik och arbeta med praktikfall.

- De som idag har ansvar för undervisningen i organi-sation och management vid företagsekonomiska in-stitutionen i Lund ser på ämnet ur ett annat perspek-tiv än det som gällde på 70-talet och fram till slutet på 90-talet. Undervisningen har nu blivit, upplever jag,

och kontoren ”att driva butik”, förenklat sagt, och ta ställning till vilka resurser som skulle finnas vid kontoret, gemensamt inom regionen eller vid huvudkontoret.

En annan nyskapande och till organisationsinnova-tionen kompletterande idé, som Jan Wallander och Handelsbanken initierade, var den så kallade Okto-gonen. Oktogonen är en vinstandelsstiftelse som ägs av personalen vid Handelsbanken.

- Oktogonen innebär att alla medarbetare belönas och erhåller en andel av bankens vinst, givet att banken är lönsammare än genomsnittet för andra jämförbara banken, och delar belöningen lika, oavsett position i banken. Avsättningen till Oktogonen investeras i aktier i banken. Medarbetarnas andel kan lyftas det år de fyller 59 år. Incitamentsystemet har skapat en enorm drivkraft och samhörighet hos de anställda, när det startade, och det anses fortfarande vara en viktig faktor som förklarar bankens uthålliga lönsamhet.

BöckerLars Bruzelius har tillsammans med sin kollega Per-Hugo Skärvad författat ett antal böcker om management och organisation som idag används som kurslitteratur vid många lärosäten i Sverige.

- 28 -

mer renodlat teoretisk. Den fokuserar på fenomen snarare än att utbilda er elever i något som ni kan ha användning för i arbetslivet. Vårt perspektiv var verkligheten, verkliga organisationsfall, ofta i form av praktikfall. Vi ville visa hur problemen i dessa fall framgångsrikt kunde hanteras med de teorier och modeller vi och andra forskat och skrivit om.

FrigöraDagens organisationsformer är inspirerade av inno-vationer under 1990- och 2000-talen som process, projekt, nätverk och partnerskap (interna såväl som externa), ”open space” i många olika former, etce-tera. Dessa innovationer har möjliggjorts av utveck-lingen inom IT och kommit fram som lösningar för att hantera en intensifierad konkurrens och globalis-ering. Man kan hävda att innovationerna bygger vidare på det som Toyota ville åstadkomma, att få människor att tänka innovativt och att ta initiativ.

- Det handlar om att frigöra människor och organise-ra efter deras kompetenser istället för deras funktio-ner. Att lagra erfarenheter och lärdomar i databaser där man senare kan testa idéer och hämta informa-tion är viktigt. Det handlar också om ett ökat tempo i dagens organisationer, inte minst innovationstak-ten. Innovation är sällan en ensam persons verk, åt-minstone inte om det ska bli en innovation som blir en produkt eller tjänst på marknaden. En individ kan få en idé, men skall det bli en ”affär” av idén krävs det ofta fler individer med olika kompetenser tvärs över gränser inom och utanför den organisa-tion individen ingår i.

FramtidenAvslutningsvis säger Lars att organisationers varu-märke redan idag spelar och framöver kommer att spela en allt större roll, inte minst för att rekrytera och behålla medarbetare.

- Kompetens är en knapp resurs. Kompetens lockar du till din organisation genom att vårda och utveck-la ditt varumärke. Det är allt viktigare för en orga-nisation att upplevas som en bra, attraktiv arbets-givare. Vi motiveras och attraheras som individer olika av olika arbetsplatser och det blir allt viktigare för en organisation att tydliggöra och motivera vad för slags individer den önskar attrahera.

Organisation är ett ämne, som har studerats sedan lång tid tillbaka och gett oss nya svar allteftersom organisationer upplevt nya problem. Det kommer ämnet att fortsätta göra även framöver. Men trots alla studier och all forskning och trots all den lär-dom detta gett så finns det aldrig en för alla organi-sationer bästa lösning.

- Varje företag eller organisation måste alltid söka sin egen lösning givet den situation de befinner sig i. Det vi har lärt oss är vikten av att förstå organisa-tionens situation och därvid att ha kraftfulla teorier och modeller för att beskriva och tolka situationen och vilken organisatorisk lösning som är mest än-damålsenlig.

- 29 -

På kvällen den 14 oktober kom person efter person fram och frågade: såg du hoppet? Den för-sta version jag fick var inte mer utförlig än att någon hade hoppat från rymden. Varför tänkte jag, vem väljer egentligen att hoppa från rymden? Två skilda scenarion dök genast upp i mitt huvud. Den ena fö-reställde galenskap och den andra vetenskap. För somliga lät det hela antagligen mest som en häftig grej men jag undrade vad som egentligen låg bakom.

Vill man ha världens alla ögon riktade åt ens håll kan ett hopp från rymden tänkas vara en effektiv idé. Men kan någon ha valt att utföra ett fritt fall från 120 000 feet enbart för en stund i rampljuset eller möjligen i ett försök till nya världsrekord? Detta kan i min värld definieras som galenskap men jag har svårt att se att detta skulle vara hela sanningen.

Samtidigt fick jag tanken att det skulle kunna vara ett slags experiment, att hoppet kanske utfördes i ve-tenskapligt syfte. Jag hörde även Red Bull nämnas i sammanhanget och undrade hur det hela egentligen hängde ihop. Red Bull och vetenskap? Nja. Oavsett gjorde uppståndelsen mig nyfiken och jag gjorde en sökning: ”Man jumping from space Red Bull”. Den officiella hemsidan för Red Bull Stratos (som visade sig vara organisationen bakom uppdraget) berättade genast att vad vi fick se livesänt över nätet var den förste mannen att bryta ljudhastigheten. Hemsidan gav skenet av att uppdraget huvudsakligen syftade till att främja vetenskapen genom att ta fram värde-fulla forskningsdata, bland annat för att kunna ut-veckla rymddräkten och undersöka effekterna på människokroppen av ett sådant fall. Dock blev jag inte övertygad utav detta vetenskapliga syfte utan sökte vidare.

Efter att ha lämnat den officiella hemsidan och tagit del av medias syn på händelsen fick jag en annan uppfattning. Jag var nu införstådd i att det var fall-skärmshopparen Felix Baumgartner som med hjälp av ett forskningsteam utförde hoppet. Varför valde Red Bull att sponsra ett sådant projekt? Eller var idén kanske redan från början Red Bulls? När jag sökte vidare visade det sig att Red Bull och Baumgartner har haft ett samarbete i snart 25 år och att projektet var en gemensam satsning dem emellan. Baumgart-ner fick utöver en ofrånkomlig adrenalinkick även slå tre nya världsrekord och hamna under strålkas-taren för en stund samtidigt som Red Bull vann åtta miljoner tittare. Det gick inte längre att kringgå det tydliga PR-tricket.

Min initiala tankegång om huruvida hoppet från rymden möjligtvis grundades i galenskap eller ve-tenskap övergick slutligen i en tredje aspekt. Jag fin-ner fortfarande inslag av de båda faktorerna, men i mina öron låter detta event huvudsakligen som en livesänd annons. När en man iklädd Red Bull logga hoppar från rymden dras nog trots allt den tydligas-te parallellen till innovativ marknadsföring.

Sökord: ”Man jumping from

space Red Bull”TEXT: STINA SCHMIEDELFOTO: RYAN HARVEY

Vill man ha världens alla ögon riktade åt ens håll kan ett hopp från rymden tänkas vara en effektiv idé

”

- 30 -

1

8

12

13

DecemberINTU goes to christmas market, Tivoli Copenhagen

Vinterbalen

INTU: Lucia baking

Lussemys på Skånis med nybakta saffransbullar, glögg osv. Öppet hus eftermiddag-kväll alla är välkomna!

KalendariumVinterns viktigaste datum för LundaEkonomer

- 31 -

Till att börja med måste man komma ihåg att out-sourcingen även på kort sikt skapar jobb i Sverige. I och med att vi kan köpa konsumentvaror till lägre priser har vi mer pengar kvar i plånboken än om va-rorna hade producerats i Sverige. Det innebär alltså att vi kan lägga större resurser på annan konsum-tion, som vi annars inte hade haft råd med. En nä-ringsgren som till följd av ökad köpkraft vuxit starkt det senaste decenniet är hotell - och restaurangbran-schen, som skapat över 40 000 jobb.

Man brukar annars säga att vår största konkurrens-fördel gentemot låglöneländerna är innovation. Men det är få innovationer som skapar stora företag och tusentals arbetstillfällen. Titta bara på den svenska läkemedelsindustrin, som trots ett ständigt flöde av nya innovationer har tappat tusentals arbetstillfällen de senaste åren.

Det är istället i tillväxtbranscher som jobben finns, som till exempel miljöteknikbranschen som Sverige är ledande på i många avseenden. Dessutom har det i samband med den starka utvecklingen inom bygg-industrin skapats 25 000 nya jobb för arkitekter som tillsammans med miljöteknikbranschen har skapat Sveriges nästa stora exportprodukt: hållbar stads-planering.

Stadsdelarna Hammarby Sjöstad i Stockholm och Västra Hamnen i Malmö har fått stor internationell uppmärksamhet inte minst i Kina, där urbaniser-ingen är i full gång. Man håller exempelvis på att bygga en mönsterstad för hållbar utveckling med

plats för en miljon boende. För denna mönsterstad har det anlitats en mängd svenska miljöteknikföre-tag, arkitektkontor och teknikkonsultföretag som har ett nära samarbete med varandra, eftersom man tillsammans skapar produkten. Liknande projekt är även på gång i Moskva och London.

En annan resurs som man har börjat utnyttja är ky-lan. Många känner idag till ishotellet i Jukkasjärvi, som lockar tiotusentals besökare varje år. Ett annat exempel är den lilla tätorten Arjeplog, som är Eu-ropas stora vintertestcenter för bilindustrin och dit uppemot 3 000 biltestare kommer varje vinter. Och Facebook bygger sedan oktober månad världens största servicehall utanför Luleå.

Kyla verkar också gå bra att exportera. Ishotellet säl-jer exempelvis nästan en halv miljon engångsglas i is till isbarer och krogar runt om i världen. Ingenjörer från Arjeplog har skapat isbanor i Mongoliet för den växande kinesiska bilindustrin.

Likt Heckscher-Ohlin-modellen bör Sverige fort-sätta satsa på kapitalintensiv produktion, men för att klara konkurrensen kommer det krävas att man kombinerar flera specialistkunskaper och hela tiden lära sig av den senaste tekniken.

Innovation ur ett makroperspektiv

TEXT: FELIX TÖRNBLOM

Bland det första man får lära sig i ekonomi är Heckscher-Ohlin-modellen, som går ut på att ett land bör satsa på den produktionsfaktor där man gentemot

omvärlden har komparativa fördelar. Sverige bör enligt teorin ställa om sig och enbart producera kapitalintensiva varor och istället importera arbetsintensiva

varor från låglöneländer. Denna omställning har i praktiken pågått i flera decennier, men faktum är att låglöneländerna även har

börjat konkurrera om produktionen av kapitalintensiva eller kunskapsintensiva tjänster. För Sveriges del har det inneburit att den stora verkstadsindustrin

har tappat nästan 150 000 arbetstillfällen och att IT-sektorn har stagnerat det senaste decenniet. Frågan är vad vi ska livnära oss på i framtiden när våra traditionella nä-

ringsgrenar flyttar utomlands? Vilka är våra framtida komparativa fördelar?

- 31 -

- 32 -

Doktorandsidan

The Importance of Managing IdeasAll of us produce ideas. Irritated, we might imagine a new way to run the public transport system more efficiently while stuck on a train to work. Pleased but perhaps mildly dissatisfied with our recent purchase of a hip new gadget we think about extra cool features that would make it even better. Inspired, we share our thoughts on blogs, commentaries, Facebook entries or even write a PhD thesis. Most of our ideas however remain thoughts that are neither expressed to others nor put into practice. Our ideas might be impracticable, redundant, stupid, silly, unrealistic

and perhaps even too egotistic. In the context of a profit organization however, the creation and subsequent development of profitable and viable ideas are important for success because every idea that we throw away could have had the potential of being the next blockbuster. Imagine you being a manager having to make your employees come up with ideas and select the most promising one. How would you get your employees to share their ideas? How do you make sure that ideas are profitable for the company? It seems like a difficult position to be in. That is where my own research starts. I am trying to understand managers´ experiences in

The image of the lone genius generating idea after idea in a crammed ill-lit chamber perhaps hitting the one big blockbuster idea

has been dominant for a long time. In recent decades however a structured approach to creativity

has become more and more important for corporations and a need emerged to actively manage it.

Managing creativity however is far from straightforward and leaves many managers confused.

How do managers experience the management of creativity and how do they cope with its many complications?

TEXT: STEPHAN SCHAEFERFOTO: JULIA TULLENBÅGE

- 33 -

Stephan Schaefer

Age: 33Wrote his Master Thesis about: Self-Identity constructions at Volvo Cars Finishes his doctorate: 2013 The best thing about being a doctorate: The diverse experiences and the possibility to read, write, think and experience flashes of insight!Worst thing about being a doctorate: Work never really stops Does when he is done: Maybe doing something completely different for a while and then continue my research.

organizing creativity which has become more and more important in a “creative economy”.

The Creative Economy Many researchers claim that our present age is characterized by a high degree of “knowledge-intensiveness” and creativity. Richard Florida – a widely-known researcher – even argues that our economy is almost entirely driven by our creative abilities. Yet, the concept of creativity remains rather fuzzy and abstract. Creativity means many different things to people and has become a buzzword. Despite the difficulties to know exactly what creativity is we all feel the need to be creative and especially in work organizations the demands on managers organizing creativity are very high. Different ideas and advices are available for managers to choose from: Google provides its employees with 20 percent free time, Volvo has installed an idea box and IBM organizes a virtual brainstorming session. Managing creativity however is not that easy and research shows that it is a highly complex and messy affair. You cannot just choose a tool or concept and execute it. In this complex environment of organizing creativity, managers need to navigate.

Tensions and CopingIn my own empirical work I am interested in precisely these managerial navigation processes. Over a period of nearly two years I have interviewed and observed software managers at a large high-technology firm who engaged in managing creativity and I have found that there are many tensions managers have to cope with. On one hand, managers feel the need to grant autonomy to their employees while on the other hand they strive to control. Managers like to apply certain practices but they see that the processes and conditions are far too complex to just execute simple management advice. Creativity is not a tangible outcome so managers grapple with the meaning of creativity and consequently do not know exactly what they should manage. Moreover, they struggle to understand who is creative and who is not. Managers cope with these tensions in a variety of different ways. They might simplify when making decisions about organizing creativity. These simplifications might even be rather irrational contrary to the popular belief that management is a rational undertaking. Managers use various tangible objects such as patents or roadmaps to make sense of what creativity means to them and also use these objects to make sense to others. They explore creativity management in a dynamic way, trying out many different options. In other words they use particular mechanisms to navigate in the complex environment of managing creativity.

Why is that important?What do I contribute with by researching this? Should I not help managers to manage creativity and increase creative output? This is a question of what intention a researcher is pursuing. First of all , research such as mine which looks in detail at what managers do and what they experience can provide us with insights into the very micro-processes of managerial work which challenges many of our theoretical assumptions concerning what managers actually do - most famously shown by Sune Carlsson and Henry Mintzberg. Management tends to be seen as a rational and planned activity while a closer look reveals that it might not be. Innovation and creativity researchers have a tendency to tell managers what to do by founding their prescriptions on questionnaires and statistical analyses. The results based on these methods however might not reflect very well the complexity and uncertainty managers face. In order to understand managerial work better longitudinal and close-up research is needed. Showing micro-processes of managerial work in organizing creativity is precisely the aim of my doctoral research and connects to the general research that the LUMOS group (Lund University Management and Organization Studies) at the Department of Business Administration (FEK) is conducting. It is a different way of interpreting and understanding phenomena in work organizations. Being close to managers in the field has been a great experience for me as a PhD student and has opened my eyes for the complexity, diversity and richness of organizational life and perhaps life in general – a most valuable undertaking.

- 34 -

Kårsidor

Det finns 18 olika utskott du kan engagera dig i inom LundaEkonomerna. Våra kommittéer och utskott är de

som utför allt det faktiska arbetet som pågår varje dag inom kåren.

FOTO: STEFAN JOHANSSON

- 35 -

Det är måndag förmiddag och jag slår mig ner i Roger Stevens café på Univer-sity of Leeds. Solen skiner för en gångs skull och vattnet i fontänen utanför för-gyller en vacker utsikt över ett campus som delvis kan beskrivas som en sago-värld. Jag har precis avslutat dagens föreläsning i entreprenörskap när det nu är dags att blicka tillbaka på den se-naste tiden som gått.

Leeds är Storbritanniens svar på Lund även om man självklart saknar det svenska kaffet, sina vänner och torsdagarna på Kålles. Annars är mycket sig likt. Det är en relativt stor stad men ändå ser man studenter vart man än tittar. 100.000 studenter har samlats på ett ställe och det märks precis som hemma i Lund, att staden har formats av just studenterna. Här finns ett överflöd av nattklubbar och runt 250 utskott att engagera sig i, när man inte sitter i biblioteket i Parkinson Building.

Efter alla bilder på diverse sociala nätverk frågar sig många därhemma om jag bara festar hela tiden. Sanningen är en annan. Faktum är att jag har pluggat mer sedan jag kom hit än vad jag gjorde i Lund, men tydligen tycker folk inte att det är lika roligt att ta bilder på mig med en bok än med en öl i handen. Det kanske inte är så konstigt heller när pubkulturen här är en helt annan. Att gå och fika i Sverige betyder i Storbritannien att man går och tar en öl för att snacka lite med polarna.

Många av studenterna som har pluggat här i några år bor tillsammans i små hus, medan vi som nyss kom hit istället blir placerade på något av de boen-den som universitetet tillhandahåller. Har man tur så hamnar man i en liten fräsch korridor på campus, har man otur så hamnar man på ett boende strax ut-anför campus och vill det sig riktigt illa så hamnar man på Bodington Hall. Man kan ju gissa vart jag hamnade. Det finns en anledning till att Bodington skall rivas och att vi är de sista studenterna som får “äran” att bo här. I de inte särskilt hypermoderna faciliteterna lyckas man hitta både gasspisar, snören på toaletterna för att tända lamporna och kylskåp som haft ett bäst-före-datum 1985. Trots detta så trivs jag som aldrig förr. Redan första dagen hade

man ett tjugotal nya vänner från hela världen och det finns inte en dag som är tråkig. Det är alltid fullt upp och man får anstränga sig för att bli ensam för en stund. Det gäller att ta vara på tiden som bara springer iväg. Studierna är inte det viktigaste man lär sig när man bor i ett annat land. Det är istället de möjligheter att på alla sätt utveckla sig själv och att växa som människa.

Till sist vill jag bara vända mig till dig som sitter där i valet mellan att stanna i sitt älskade Lund eller att prova sina vingar någon annanstans att välja det senare alternativet. För mig känns det konstigt att säga att den bästa tiden man hade på Lunds universitet var den när man inte var där. Men så är det.

Från Lund till LeedsTEXT: PHILIP HALLEHNFOTO: HANNA LANKER

LUNDAEKONOM PÅ OKÄND MARK

- 36 -

De flesta har hört talas om Vinterbalen men kanske utan att förstå vilken upplevelse det verkli-gen är. Detta vill jag förklara.

Till att börja med vill jag på riktigt förklara elegan-sen i detta koncept. Vinterbalen är en frack- och balklänningssittning och därför en av de absolut finaste tillställningarna du kan gå på i hela Skåne. Dessutom är det så mycket mer än en sittning. Vi i kommittéen pratar hela tiden i mun på varandra av entusiasm över det vi är på väg att skapa.

Kvällen inleds med en klassisk fördrink, varpå gäs-terna stiger in och slår sig ner i Stora salen. En trerät-tersmiddag, där varje rätt noga valts ut och analy-serats av kommittéen, serveras och avnjutes. Under tiden kommer enligt tradition skickliga talare att upplysa alla med deras senaste tankar. Det kommer även stå till buds en storartad underhållning. När middagen är över bryts borden och gästerna leds iväg till vår lounge där mingel till glada skratt och skålande glas bryter ut.

Strax därefter inleds valsen för de som vill. Om man är orolig för att trampa snett är det bara att komma förbi Vinterbalens pre-event den 28 november och öva med experter.

Klockan ett kommer, som ni alla vet, Albin Myers, en av Sveriges hetaste dj:s just nu, att uppträda i två svettiga timmar. Givetvis ingår även sexa i balbiljet-ten, på klassiskt lundavis.

Sammanfattat kan du vänta dig förstklassig un-derhållning, god mat, magisk stämning, drinkar, mingel, vin, sånger, dansgolv, påkostad ljud- och ljusutrustning, framstående dj, live-band och dess-utom tillströmning av enormt taggade eftersläpps-människor klockan tolv. Utan att avslöja för mycket kan jag även berätta att balen verkligen kommer att följa temat Vinter. Det kommer bli en magisk afton, full av överraskningar. En kväll som denna kommer aldrig igen.

Du har en chans. Som ett oskrivet blad stiger du inn-anför AF-borgens murar och förlorar dig i stunden. Dagen efter vaknar du med ett nytt, magiskt kapitel i din livsbok. Detta är inte bara en bal utan en upple-velse från kvällens första minut.

Jag ser fram emot att sätta i det där hårspännet igen. Klänningen är utbytt, skorna också och håret en aning annorlunda. Men det är samma flicka som ska gå på bal, fast denna gång har jag ännu högre för-väntningar. Det får ni också ha.

Vinterbalen kommer bli lika bra som Nobelfesten

Jag borde veta – jag har varit där

TEXT: JOAKIM OHLSONTEXT: CAITLIN BENGTSSON, MARKNADSFÖRINGSANSVARIG

FOTO: MIKAEL FALK

Jag minns fortfarande när jag satte i sista hårspännet och var klar att gå. Vem hade kunnat tro att jag skulle gå på Nobelfesten? Att komma dit var som att gå klarvaken i en dröm. Det var för stort för att ta in. Först prisutdelning och sedan taxi till stads-

huset där middagen skulle äga rum. Alla var så otroligt vackra. Och gamla! Jag var ju yngst. Kvällen övergick i den mest storslagna efterfest du kan tänka dig och jag minns

mig själv komma hem klockan fem på morgonen, lyckligare än någonsin. Nu är det dags för mig att applicera denna upplevelse på Vinterbalen.

- 37 -

Vinterbalen 2012Biljettsläpp: 20 novemberVinterbalen: 8 december

- 38 -

Som en del av er säkert redan vet är Näringslivsutskottet, eller NLU, ett av LundaEkonomernas alla utskott. NLU arrangerar aktiviteter för att du som student ska kunna få möjlighet att möta olika företag och knyta kontakter inför framtiden.

Liksom tidigare år arrangerar vi Frukostklubben, som är ett av NLU:s största evenemang, ett antal gånger per år. Vid dessa tillfällen bjuds studenterna på en stor frukostbuffé och inspirerande föredrag där personer från näringslivet kommer och berättar sin historia. Både kända och mindre kända närings-livsprofiler ger en unik inblick i den framtid som du står inför. Föreläsarna inspirerar kring ämnen såsom kreativitet, entreprenörskap och hälsa. NLU har att tacka Livsmedelsakademin för möjligheten att kun-na erbjuda er Frukostklubben.

Den första klubben för terminen gick av stapeln den 9 oktober och det var entreprenörskapsfokus på agendan då Christian Albinsson och Niclas Wik-ström, grundare av medieproduktionsbolaget Oh My AB med kunder som Metro, Telia, Filip och Fred-rik med flera, gästade EC. Med humor och peppan-de anekdoter inspirerade de oss med hur man kan få sitt intresse att bli ens jobb. Det var en lyckad Fru-kostklubb och salen var fullsatt med morgonpigga studenter. Ingen som var där den morgonen kom-mer nog att glömma Niclas Wikströms avslutande citat: ”För att halka på rätt bananskal i livet måste man äta jäkligt många bananer.”

LINA ALBINSSONFRUKOSTKLUBBSANSVARIG, NLU

För er som missade den första Frukostklubben får ni en ny chans den 11 december då Sanna Lilie kom-mer och gästar EC. Sanna kommer att tala om håll-bara studier, då hon nyligen skrev boken ”Brinn tid” som resulterade i slutsatsen att vi behöver omvär-dera vår bild av den stressade människan. Att lära sig brinna, utan att brinna ut är vad Sanna kommer att prata om. Du är varmt välkommen att anmäla dig till denna frukostklubb och det gör du genom att mejla: frukostklubben@lundaekonomerna.se

Jag hoppas att du ser fram emot intressanta frukost-klubbar i höst och i vår. Håll utkik så ses vi en mor-gon inom kort vänner!

För att halka på rätt bananskal i livet måste man äta jäkligt många bananer

”FOTO: MARIE MARKLUND OCH CAMILLA DAHLBORG

- 39 -

Om man ger dem verktyg för att jobba mot ett gemensamt mål? Om man ger dem frihet att skapa något för framtiden? Om man ger dem en chans att påverka och göra skillnad?

Man brukar ju säga att i team är 1+1=3. Frågan jag då ställer mig är: vad blir 1+1+1? Det här är ingen ar-tikel om matematik. Det här är en artikel om vikten av samarbete och vilka fantastiska resultat man kan få fram om man arbetar tillsammans. LundaEkono-merna är en organisation fylld av medlemmar med hög kompetens, men också en differentierad orga-nisation med kompetens som sträcker sig över olika områden, så varför inte utnyttja detta och samarbeta över utbildningsgränserna?

Det här är också en artikel om entreprenörskap. Många av Ekonomihögskolans studenter har en utstakad karriärväg framför sig och LundaEkono-merna erbjuder många möjligheter till näringslivs-kontakt. Jag vill dock belysa att det även finns en al-ternativ karriärväg. Några av oss har kanske drömt om att en dag starta något eget, men många tvekar. Studietiden är egentligen en tid då entreprenörskap lämpar sig väldigt bra – så varför inte ge studenter chansen att testa på detta?

Det här numret av Nådiga Lundtan har tema ”inno-vation” och då känns det väldigt passande att intro-ducera LundaEkonomernas allra senaste projekt. Detta är ett projekt som handlar om att använda differentierade kompetenser och genom samarbete uppnå fantastiska resultat. Detta är ett projekt som

öppnar upp en möjlighet att testa på entreprenör-skap som en alternativ karriärväg. Detta är ett pro-jekt som heter Startup Camp. Startup Camp är en idétävling med fokus på IT- och webblösningar. Det är första gången vi kör detta projekt och det kommer gå av stapeln någon gång under våren.

De anmälda studenterna kommer att delas in i lag om tre personer bestående av en systemvetare, en entreprenörskapsstudent och en ekonomistudent med någon annan inriktning. Dessa lag ska sedan genom en kreativ tävlingsutformning utveckla en idé om framtidens IT-lösning och tävla med den-na mot varandra. Till sin hjälp kommer de att ha coacher med hög expertis inom sina respektive om-råden samt åratal av branscherfarenhet.

Lagen kommer att bedömas på ett antal olika punk-ter av en stenhård jury och slutligen kommer ett lag att stå som vinnare och vara ensamma i hela världen om att kunna titulera sig segrare av LundaEkono-mernas Startup Camp!

I inledningen av den här artikeln frågade jag mig vad som skulle hända om man satte en systemve-tare, en entreprenör och en ekonom i samma rum. I vår vet vi svaret.

FOTO: JENNIFER ANNVIK

Jag undrar vad som händer om man sätter en systemvetare, en entreprenör och en ekonom i samma rum?

Startup Camp

JOAKIM OHLSONPROJEKTLEDARE, STARTUP CAMP

Under nästa års upplaga av LundaEkonomernas arbetsmarknadsdagar, eee2013, kommer innovation uppmärksammas som ett genomgående tema. Under mässan mellan 19-21 februari kommer vi tillsammans med spännande företag, inspirerande talare och lärorika workshops uppmuntra studenter till en innovativ och framåtsträvande framtid. Vi kommer att belysa hur ekonomer påverkas av en föränderlig arbetsmarknad och vilka nya krav som kommer att ställas på oss LundaEkonomer. Med innovation som tema hoppas vi även inspirera dig till en innovativ framtid.

Vad är innovation?Innovation kommer ursprungligen från latinets innovare: att förnya, att förbättra, att innovera. Ämnet är brett och vi ser det framförallt som en möjlighet att betona vikten av utveckling,

nyskapande och förbättring, men vi vill även lägga vikt vid kreativitet och samhällsförståelse. Ett tydligt exempel på framgångsrik innovation är svenska Skype som både såg ett behov och en möjlighet i telefoni över internet. Tätt därefter har Spotify banat vägen genom att möjliggöra ett lagligt alternativ till den annars illegala fildelningen, genom streaming av musik. Utveckling av befintlig kunskap som både förbättrar och förändrar vår vardag.

Varför är innovation så viktigt för Sverige?I den ekonomiska debatten hör vi regelbundet att ett lands framgång och välstånd mäts i dess ekonomiska tillväxt. Faktum är att utbildning och humankapital är bland de viktigaste komponenterna för att uppnå ekonomisk tillväxt. Genom utbildning blir vi mer produktiva i arbetet vilket även bidrar till ökad ekonomisk tillväxt i samhället. Detta kan vara något

Morgondagens arbetsmarknad & det intellektuella

kapitalet- vem behöver innovation?

I takt med att nationella gränser suddas ut, arbetskraft förflyttas och teknologin utvecklas, läggs grunden för ökad spridning och specialisering.

Företag har idag hela världen som marknad vilket skapar oändliga möjligheter. Denna möjlighet till diversifiering och internationalisering

har under åren gjort att vi har fått uppleva svenska framgångssagor såsom IKEA, Tetrapak, Spotify och Bambuser som alla har revolutionerat sina

respektive branscher.TEXT: JOAKIM OHLSON

TEXT: PETER DANIELSSON

- 40 -

PS.Innovationen sker inte enbart mellan 19-21 februari. Följ oss och våra innovativa inslag!

Du hittar oss som “eeedagarna” på Facebook, Twitter och Instagram. Men framförallt på www.eeedagarna.se!

att lägga på minnet en hög akademisk utbildning bidrar inte enbart till ökad livsinkomst för den enskilda individen, utan för samhället i stort.

Ekonomer behövs, men vi måste förfina och utveckla vår kunskap för att kunna konkurrera om jobben. Det går inte längre att vara världsledande genom att lära sig kunskap som redan är allmänt accepterad, vi måste våga tänja på gränserna och hela tiden se oss om efter nya lösningar. Som student måste vi idag tänka framåt för att på bästa sätt förbereda oss för morgondagens arbetsmarknad. Framtiden väntar inte, framtiden skapas idag.

Hur tar eee2013 dig till framtiden?Ta chansen att vara en av dem som mellan 19-21 februari förvandlar Ekonomicentrum till Nordens

största arbetsmarknadsdagar för ekonomistudenter, med cirka 80 utställare och inte mindre än 4000 studenter.

Vi kommer måndagen den 12 november öppna ansökningsperioden för möjligheten att vara staffare under eee2013 - missa inte denna unika chans att påverka din framtid och vara en del av LundaEkonomernas största projekt!

ÖVERST FRÅN VÄNSTER: PETER DANIELSSON, VIKTOR FELLNÄS, JOACIM PETERSSON, SANNA HELLSTRÖM, EDWARD HARTUNG, AXEL WALIN.NEDERST FRÅN VÄNSTER: ANDREAS JANSSON, FREDRIC CARLSSON, EMILIA LÖNNKVIST, DANIELA NIVARO, VALENTINA CHAN.

- 41 -

- 42 -

Utbildningsutskottet är sedan länge varse om att studievägledningen i perioder upplevs som svår att nå och att det råder oklarhet i vart vi studenter ska vända oss. Våren 2011 genomförde Utbildnings-utskottet en enkät om studievägledningen, och re-sultatet var samstämmigt – studenterna var väldigt missnöjda.

Sedan dess har UU haft en pågående dialog med studievägledningen för att reda ut var kontakten med studenterna går fel. Den största problemati-ken vi finner är att förväntningarna som ställs på studievägledningen inte sammanfaller med dennas funktion. EHL:s studievägledares uppgift är att ge råd och information inom ett specifikt ämne. Råd om jobb och karriär sköts av Karriärcentrum och en allvetande studievägledare som kan hjälpa i alla äm-nen finns i nuläget inte vid EHL, något som Utbild-ningsutskottet jobbar för.

Som ett steg i arbetet att avhjälpa detta problem, genomförde Utbildningsutskottet och studievägled-ningen ett projekt tidigare under terminen. När sista ansökningsdagen för vårterminen 2013 nalkades samlades studievägledare från samtliga institutio-ner vid EHL tillsammans med Utbildningsutskot-

Utbildningsutskottet i samarbete med

studievägledningen

tet i Ljusgården för att guida vilsna studenter inför vårens studier. Under tre timmar fanns studieväg-ledare på plats för att besvara alla tänkbara frågor och ge personlig vägledning innan anmälningspe-riodens slut.

UU:s tips inför träff med studievägledningen

Förbered dig genom att kolla hemsidan och Live@Lund innan besöket.

Komplicerade frågor kan lätt missuppfattas via mail, ring eller besök en specifik studievägle-dare istället.

Glöm inte att du även kan kontakta en studie-vägledare vid CSN-relaterade frågor, sjukdom, vid behov av värnpliktsintyg eller om du halkat efter i dina studier.

Våga fråga, studievägledningen finns här för att hjälpa dig.

Alla vet vi hur det känns att stå inför ett val. Studier vid Ekonomihögskolan innebär många val, allt från val av huvudområde till val av kurser.

Oavsett val och fundering vill vi att alla pusselbitar hamnar på rätt plats. I denna förvirring kan goda råd vara dyra. Ska man lyssna på

magkänslan eller ska man kanske lyssna på studievägledaren?

- 43 -

DOMINIKA KRYGIER, CAROLINE LUNDHOCH EMMA SANDINUTBILDNINGSUTSKOTTET

Visste du att… I Genetikhuset sitter en allmän studie- och yrkesväg-ledning för hela Lunds universitet. Har du övergri-pande frågor eller funderar på studier utanför EHL kan det vara bra att besöka dem.

Studievägledningen var otroligt nöjda med dagen och de har meddelat att de ser fram emot samarbete även under våren. Responsen från studenterna har också varit väldigt positiv. Speciellt uppskattades det att studievägledare från alla institutioner var på plats samtidigt, då det annars kan vara problema-tiskt att veta vem man ska vända sig till när frågor överlappar flera institutioner.

Utbildningsskottet syfte med projektet var att nå ut till EHL:s studenter om vårt arbete. Detta genom att samtidigt bjuda på kaffe, brownies och väldigt upp-skattade wienerbröd. Vårt arbete att förbättra just din utbildning skulle inte vara möjlig utan er. Att ni förmedlar era åsikter till oss, gör att vi kan förbättra allt från orättvisa tentor och Live@Lund till studie-

vägledningen. Fortsätt att säga ifrån, så lovar vi att fortsätta göra allt för att er utbildning ska bli ännu bättre.

FOTO: EMMA SANDIN

- 44 -

Som ansvarig för interna relationer i LundaEkonomerna får jag ofta beskri-va min post som tydligen ter sig något abstrakt. När jag nämner att det bland annat innebär att jag är huvudansvarig för allt som rör Kollegiet brukar jag ofta mötas av en tom blick och kommenta-rerna: kollegie vad? Med tanke på det arbete och det engagemang som perso-nerna som ingår i Kollegiet lägger ner på vår kår tycker jag nu att det är dags att alla LundaEkonomer får reda på vad det egentligen är för något.

Kollegiet består i dagsläget av 31 personer. Dessa är alla utskottsordförande, generaler, vice-generaler och projektledare för våra 22 utskott/projekt samt de nio personer som sitter i styrelsen. I kollegiet träf-fas vi regelbundet. Denna termin har vi hittills haft en kickoff på Studentgården i Skanör, två kollegie-möten, en projektledarutbildning och en frukost till-sammans. Innan terminen är slut ska vi även hinna med fler möten och några sociala träffar.

Syftet med kollegiet är främst informationsutbyte. De projekt som kåren bedriver har ofta liknande upplägg oavsett om projektet ligger under Career, Education eller Social. Detta gör att de problem som kan uppstå ofta har skett förut och att det finns en kunskap inom organisationen som är nyttig att ta till vara på. Majoriteten av våra utskott arbetar till exempel med marknadsföring, sponsring och rekry-tering. Det är här kollegiet kommer in och fungerar som ett forum där frågor kan tas upp, gemensamma problem kan diskuteras, och förhoppningsvis även lösas. Genom att skapa en positiv kultur där med-lemmarna kommunicerar och samarbetar med var-andra blir det enklare för samtliga att bedriva sitt arbete.

Kollegiet har också en viktig funktion när det gäller att samordna all vår verksamhet och se till att vi alla strävar åt samma håll. Oavsett vilket utskott man är ansvarig för är utgångspunkten alltid att bidra till den vision som ligger som grund för LundaEkono-merna: att vi ska ge tillbaka till våra medlemmar. För att maximera det värde som kan erbjudas är det extremt viktigt att vi arbetar tillsammans och mot samma mål.

Det är personerna som ingår i kollegiet som är främst ansvariga för det verkställande arbetet inom LundaEkonomerna. De lägger många timmar varje vecka på sitt utskott och offrar tid som skulle gått till fritid och studier åt att arbeta ideellt. De gör ett grymt bra arbete och genom sin driftighet och moti-vation ser de till att den höga standard som Lunda-Ekonomerna håller, hela tiden höjs.

Nu vet ni förhoppningsvis mer om vad kollegiet innebär. Slutligen, till Adam, Love, Sanna, Philip, Anton, Emma, Gustav S, Linnea, Fanny, Leonard, Cecilia, Leyla, Gustav W, Lisa, Liza, Max, Evelina, Joakim, Vanessa, Tim, Jonas, Joanna, Niklas och Pel-le: Tack för det arbete ni och era utskott lägger ner!

TEXT: JOAKIM OHLSONTEXT: SARA ANDERSSON

FOTO: STINA CEDERGREN

Kollegie vaddå?

- 45 -

Nyheter på EkonomihögskolanBool – Årets Gasellföretag i Skåne 2012Konsultföretaget Bool Nordic i Lund har utsetts till årets Gasellföretag i Skåne 2012. Företaget har haft en tillväxt på 1608 procent mellan 2008-2012, detta gör Bool till Skånes snabbast växande företag. Bool Nordic är ett specialiserat IT-bolag som arbetar med avancerade portallösningar baserade på Microsoft Sharepoint. Bland kunderna finns Skanska, LKAB, KTH med flera.

Allt började på Ekonomihögskolan vid Lunds Universitet där systemvetenskapsstudenterna Anders Jehander och Johan Jernström tillsammans startade ett företag vid sidan av studierna. När de sedan slog sig ihop med sin lärare Erdogan Ucan så startades Bool Nordic i företagsinkubatorn VentureLab i Lund.

– Det är väldigt roligt att bli uppmärksammade för det här säger Anders Jehander, VD på Bool Nordic i ett pressmeddelande från bolaget. Det är en bekräftelse på att vi är bra på det vi gör, och det inspirerar oss till att fortsätta utvecklas och bli ännu bättre.

Nya rön kring fetmaepidemin Det har ofta ansetts att samhällsgrupper med lägre inkomst- och utbildningsnivå står för de största ökningarna i fetma och övervikt. Men enligt en ny avhandling skriven av Åsa Ljungvall, forskare i nationalekonomi på Ekonomihögskolan i Lund, så är ökningen oberoende av socioekonomisk status.

- Mina studier visar att själva ökningen av fetma och övervikt sker på bred front i alla samhällsgrupper. Så även om det finns skillnader mellan olika utbildnings- och inkomstgrupper drabbas människor tämligen lika av ökningarna. Ibland till och med på ett sätt som minskar ojämlikheten mellan grupperna. Fetmaepidemin sker alltså oberoende av socioekonomisk status och är mer jämlik än vi tidigare trott, säger Åsa Ljungvall.

Student från Ekonomihögskolan tog första plats i uppsatstävlingNytt & Nyttigt, en uppsatstävling anordnad av Vinnova och ESBRI med tema innovation, vanns i år av Lina Ahlin, nationalekonom från Ekonomihögskolan vid Lunds universitet. Linas uppsats, ”Mobility and productivity among Swedish inventors – a cause for causality?” behandlar hur skapandet av nya innovationer påverkas av förhållandet mellan uppfinnares rörlighet och produktivitet på arbetsmarknaden.

Ekonomihögskolan värd för detaljhandels-konferensEkonomihögskolan vid Lunds Universitet stod i år värd för NRWC (Nordic Retail and Wholesale Conference), Nordens största konferens för detaljhandelsforskare. Under konferensen besvarades frågor som: ’’Vad händer när kunden lämnar butiken?’’ och ’’Vad händer med stadskärnan när köpcentret flyttar ut eller när IKEA kommer till stan?’’.

Huvudtalarna vid konferensen var Anders Dahlvig, före detta koncernchef för IKEA och styrelsemedlem i bland annat H&M, och Claes Robert Julander, professor i företagsekonomi.

– NRWC är en viktig del i utvecklingen av den nordiska handelsforskningen. Konferensen fyller en viktig funktion då den skapar ett forum för handelsforskare att mötas och utbyta kunskap och erfarenheter, säger Andreas Hedlund, kanslichef på Handelns Utvecklingsråd.

Riksbanken beviljar bidrag till befolknings-databasEtt projekt på Ekonomihögskolan blev nyligen beviljat 2,5 miljoner av Riksbankens Jubileumsfond. Projektet ska kartlägga befolkningsutvecklingen i Landskrona mellan åren 1650-2010. Martin Dribe, professor i ekonomisk historia, kommer att ha ansvaret för studien som kommer att tituleras Skånes ekonomisk-demografiska databas 1650-2010.

Forskare från Ekonomihögskolan kan kom-mentera Nobelpriset Årets Nobelpris i ekonomisk vetenskap gick till de amerikanska forskarna Alvin E. Roth och Lloyd S. Shapley för ’’teorin om stabila allokeringar och för utformning av marknadsinstitutioner i praktiken’’.Två forskare på Ekonomihögskolan vid Lunds Universitet finns tillgängliga för kommentarer kring priset. De är följande:

Tommy Andersson, docent i nationalekonomi med inriktning på forskningsområdet Mechanism Design.Mobil. 0733-582654, Tommy.Andersson@nek.lu.se.

Lars-Gunnar Svensson, professor i nationalekonomi, som betytt mycket för forskningsområdet.Telefon: 046- 222 86 79, Lars-Gunnar.Svensson@nek.lu.se

- 46 -

STYRELSENORDFÖRANDE:Max Alterot, 072 322 00 33, president@lundaekonomerna.seVICE ORDFÖRANDEAnna Svärd, 072 322 00 44, v.president@lundaekonomerna.seKOMMUNIKATÖR & MARKNADSFÖRINGSANSVARIGDaniel Fülep, 072 322 00 77, communicator@lundaekonomerna.seNÄRINGSLIVSANSVARIGOskar Bill, 072 322 00 66, corp.rel@lundaekonomerna.seSKATTMÄSTARECecilia Pettersson, 072 322 00 55, treasurer@lundaekonomerna.seINTERNATIONELLT ANSVARIGLinda Sturesson, 070 519 03 01, international@lundaekonomerna.seSOCIALT ANSVARIGMax Nilsson, social@lundaekonomerna.seINTERNA RELATIONERSara Andersson, int.rel@lundaekonomerna.seALUMNIANSVARIGGustaf Danielsson, alumni@lundaekonomerna.se

UTSKOTT & PROJEKTEEE 2013Pelle Högnelid, 076 263 42 43, general.eee@lundaekonomerna.seCASE ACADEMYAdam Carlson, 073 132 82 44, caseacademy@lundaekonomerna.seUTBILDNINGSUTSKOTTETEmma Sandin, 073 817 61 77, uu@lundaekonomerna.seAnton Blidhem, 073 532 07 99, vice.uu@lundaekonomerna.seNÄRINGSLIVSUTSKOTTETCamilla Dahlborg, 073 350 14 12, nlu@lundaekonomerna.seIT-PROJEKTETCecilia Lindberg, itp@lundaekonomerna.seSOCIALA UTSKOTTETEvelina Wennerberg, su@lundaekonomerna.seKPMG INTERNATIONAL CASE COMPETITIONFanny Nachemson, 073 640 00 99, case@lundaekonomerna.seNOVISCHERIETLeonard Bergström, 072 301 99 18novischeriet@lundaekonomerna.seGustav Silvegren, 070 284 74 88SEXMÄSTERIETLiza Engström, 073 391 71 45, sexm@lundaekonomerna.seGustav Wingstrand, 073 653 54 52CORPORATE CHALLENGEJoakim Ohlson, 073 904 20 24, cc@lundaekonomerna.seNÅDIGA LUNDTANLeyla Larsson, 070 171 51 09, lundtan@lundaekonomerna.seLove Löfvin Rosén, 073 093 64 69INTERNATIONELLA UTSKOTTETLinnea Nyberg, 073 399 41 40, intu@lundaekonomerna.seVINTERBALENLisa Flatt, 076 826 70 80, vinterbalen@lundaekonomerna.seLUND INTERNATIONAL WEEKMax Henriksson, 070 929 93 79, liw@lundaekonomerna.seSAMDAYSanna Tångberg, 073 502 78 86, sannatangberg@samday.nuMARKNADSFÖRINGSGRUPPENTimothy Andersson, marketing@lundaekonomerna.seLUND EUROPEAN BUSINESS TOURVanessa Staberg, 073 052 40 32, lebt@lundaekonomerna.seSTARTUP CAMPJoakim Ohlson, 073 904 20 24, startup@lundaekonomerna.se

Vill du annonsera iNådiga Lundtan?

Alexander RoussosAnnonsansvarig

Sophia NilssonAnnonsansvarig

Maila annonsansvariga:annons.lundtan@lundaekonomerna.se

Daniel AplerAnnonsansvarig

Nådiga Lundtan söker:

Illustratör

Är du den vi söker? Skicka CV och arbetsprover till: lundtan@lundaekonomerna.se

- 47 -

I am often asked by our members to describe my role as vice president a bit further. Except working closely with the board and look into different strategic issues, take care of Skånis and attend awesome parties and valuable corporate events, I spend most of my time trying to improve education quality. I daily attend meetings with representatives from the university and the other unions in Lund. I read reports on education quality and I benchmark how other universities work. I listen to you and to other students and I aim to represent the voice of the students at our school. One condition in this equation though is that you help me and let me know what you think. To work with education quality without student opinions is like making pancakes without a frying-pan or go skiing without snow. Definitely problematic. Regardless of my bad parables the fact remains. My work depends on your thoughts and therefore I want to devote my second chronicle to a very important subject: course evaluations. They might feel unnecessary, they might be forgotten, and you might feel that what you say in your evaluation will not influence the quality of the education. Despite what you might think, they do influence and the professors do read through every single evaluation. The heads of the departments also go through the evaluations and they base the future development of the courses on what you write. Starting this semester, the Education Committee will get the opportunity to comment on the undergraduate course evaluations and hopefully they will also be easier to find so that you can learn what other students have said about a course before you. When this issue of Lundtan reaches your hands the Speak Up Days have just ended and I will have better knowledge of which areas I should focus my work on next year. This is a great opportunity that not all unions offer their students. Nevertheless, in order to go in to detail in course specific issues, the course evaluations are a good complement. Consequently, when you finish a course and your grade is set, take the chance to grade the course itself as well as your professor. It is your legal right and my snow and frying-pan.

En fråga som ofta dyker upp i diskussioner i många olika forum är vad som får folk att engagera sig ideellt i organisationer som LundaEkonomerna. Detta är självklart något som vi alltid bär med oss. Det är trots allt tack vare dessa 300 eldsjälar som hela organisationen fungerar. Det är tack vare dessa vi kan genomföra alla galet värda projekt etcetera som vi vill göra och dessutom kunna göra det bra (bäst)!

Jag tror och hoppas att dessa projekt i sig skapar otroligt mycket mervärde för de personer som är med och arrangerar dem. Det är något visst med att se ett event man planerat i flera månader slutligen falla på plats under en dag. Eller fyllas av positiv feedback från deltagare under ett näringslivsevent. Eller att jobba i utskott under ett helt år och leverera gång på gång. Eller spontanomfamnas av överlyckliga festdeltagare som tackar en för den roligaste sittningen de någonsin varit på.

Att engagera sig är också en möjlighet att utvecklas otroligt mycket. Att lära känna sig själv på ett helt annat sätt och att lära sig hur man fungerar i en grupp på ett helt annat sätt. Vissa situationer kan man inte förbereda sig inför genom endast teori. Det kan vara stressigt ibland, det kan vara jobbigt ibland, men det leder alltid till någonting positivt och vänskapsbanden som knyts i dessa sammanhang varar ofta under hela studenttiden och förhoppningsvis ännu längre.

Att ha varit aktiv i Lunds studentliv ska heller inte underskattas när det kommer till att bli intressant hos potentiella framtida arbetsgivare. I ärlighetens namn kan jag tycka att det skett en liten inflation utav vad som är ”bra att ha på CV:et” men måste också i ärlighetens namn säga att vara aktiv inom LundaEkonomerna faktiskt ofta är just bra att ha på CV:et. Många företag efterfrågar studenter som har haft aktiviteter vid sidan av studierna och att företag inser hur mycket man lär sig genom att engagera sig är något vi alla borde ta till oss och faktiskt vara väldigt stolta över.

Men det finns en anledning kvar. Kanske den mest avgörande och kanske den mest självklara. Så fundamental och okomplicerad: Helt enkelt att det är så galet, vansinnigt monsterkul att engagera sig!

OrdförandeMax Alterot

Vice ordförandeAnna Svärd

- 48 -

The search is on. Are you ready?

Teamwork. Leadership. Cross-cultural skills. Networking. The International Student Business Forum is a place where the very

best students from around the world come with one ambition: to become the innovators and leaders of the future. The ISBF creates

opportunities for leaders to shine and your groundbreaking potential is what we are searching for.

It’s your future, how far will you take it?

Take the next step and apply at www.deloitte.com/sbf

International Student Business ForumBangkok, Thailand, 21 – 25 March, 2013

LundaekonomernaNådiga LundtanTunavägen 37223 63 Lund