Nationell handlingsplan för äldre p o l i t i k e n · 2013. 1. 29. · Nationell handlingsplan för äldre p o l i t i k e n Mål, inriktning och förslag till åtgärd e r E n

Nationell handlingsplan för äldre p o l i t i k e n

M å l , i n r i k t n i n g o c h f ö r s l a g t i l l å t g ä r d e rE n k o r t v e r s i o n a v r e g e r i n g e n s p r o p o s i t i o n 1 9 9 7 / 9 8 : 1 1 3

Socialdepartementet

Äldreproppen svensk, ej 1-3 98-10-20 14.06 Sidan 1

Trygghet, kvalitet, delaktighet! 2

Nationella mål för äldrepolitiken 4

Inriktningen för äldrepolitiken 8

Regeringens förslag 12

20 frågor och svar om äldre och äldreomsorg 25

Innehåll

Tryck Norstedts Tryckeri Stockholm 1998Foto omslaget Jan Kwarnmark, Anne-Li Engström/Mira, Micke Berg/MiraLars Pehrson/Pica s 3, Mikael Andersson/Mira s 5, Lars Säfström/Mira s 6, Ulf Holmstedt/Megapix s 7, JanRabben/Mira s 9, Nino Monastra/Mira s 14, Willi Hansen/Mira s 16, Roger Stenberg/Mira s 20, Ann Eriksson/Mira s 23, 28, Tommy Nilsson/Mira s 24, Lars Bahl/Mira s 26

Regeringen lade fram propositionen Nationell handlingsplan för äldrepolitiken i riksdagen den 14 april 1998. Den 8 juni 1998 antog riksdagen regeringens förslag till nationella mål för äldrepolitiken och i allt väsentligt förslagen till åtgär-der. Denna broschyr är en kort version av den nationella handlingsplanen för äldrepolitiken. I de fall där riksdagens beslutskiljer sig från regeringens förslag är detta markerat.


annat ett stabilt pensionssystem samt en tillräckligt

utbyggd och väl fungerande äldreomsorg. Kvalitet

handlar om möjligheter att leva ett aktivt och obe-

roende liv, men också om att de som arbetar i vård

och omsorg har goda kunskaper och är tillräckligt

många. Delaktighet kräver att äldre tas på allvar i

samhällslivet, att den som nyttjar äldreomsorgen

kan påverka sin vardag, men också att de anställda

har inflytande i arbetet.

Regeringens förslag innebär nu att äldreomsor-

gen kan få mer personal genom ökade statsbidrag

till kommuner och landsting. Dessa beskrivs när-

mare i den ekonomiska vårpropositionen.

Vidare blir det fler platser och bättre standard iä l d r e b o e n d e n. 400 miljoner kronor avsätts till att

bygga om, rusta upp och bygga nya platser i särskil-

da boenden för äldre.

En rad andra insatser ger högre kvalitet i äldreom-sorgen. Läkarmedverkan i äldreomsorgen skall ökas,

den medicinska kompetensen skall höjas. Utbild-

ningsbehoven kommer att inventeras och utbild-

ningarnas innehåll ses över. Resurserna till forsk-

ning inom äldreområdet ökas. Stödet till anhöriga

förbättras. Tillsynen förstärks och personal får skyl-

dighet att anmäla missförhållanden. Avgifterna i

äldreomsorgen skall vara rimliga. En rad utveck-

lingsprojekt får statligt stöd.

Detta är regeringens förslag i all korthet. Jag väl-

komnar alla att delta i diskussionen om hur vi skall

åstadkomma en framsynt äldrepolitik och ett gott

samhälle för alla åldrar.

Nu krävs en bred äldrepolitik, en politik som

omfattar alla samhällsområden och syftar till ett

gott samhälle för alla åldrar. Många förändringar tar

lång tid att genomföra och det är därför viktigt att

arbetet påbörjas nu. Ett grundläggande inslag i

äldrepolitiken är att förändra attityderna och öka

respekten för äldre människor.

Nu vidtar regeringen en rad åtgärder för en bätt-

re äldreomsorg och en offensiv äldrepolitik. Den

nationella handlingsplanen för äldrepolitiken har

en bred ansats. Den beskriver äldres livsvillkor i

Sverige och snabba förändringar inom vård och

omsorg. Den anger nationella mål för äldrepoliti-

ken, som förutsätts följas av lokala och konkreta

mål formulerade i landsting och kommuner, i

äldreboenden och i sjukvården. Propositionen

beskriver också hur regeringen tar sig an några av

de långsiktiga uppgifterna. En parlamentarisk äldre-

beredning med syftet att bidra till en bred politisk

uppslutning kring den framtida äldrepolitiken före-

slås tillsättas. Där kommer resultatet av statliga

utredningar och erfarenheterna från FN:s äldreår

samt andra idéer att behandlas.

Regeringen har tillsatt ett s.k. Äldreprojekt som

skall samordna och följa upp arbetet med hand-

lingsplanen. Äldreprojektet återkommer med fler

förslag till insatser. Det skall bl.a. ta ansvaret för

planeringen och genomförandet av FN:s äldreår

1999. Äldreåret blir ett utmärkt tillfälle att disku-

tera hela äldrepolitiken.

Ett solidariskt samhälle tar väl hand om sina

äldre. En god äldrepolitik kännetecknas av trygg-

het, kvalitet och delaktighet. Människor skall känna

trygghet inför ålderdomen. För detta krävs bland

• 2 • • 3 •

Trygghet, kvalitet, delaktighet!Äldrepolitiken i Sverige står inför flera utmaningar. På kort sikt handlar det om attkomma till rätta med brister i äldreomsorgen. På längre sikt måste vi ställa om hela sam-hället till en ny befolkningsstruktur. De äldre blir allt fler och om ett par decennier ärvar fjärde invånare pensionär. Denna befolkningsförändring är i högsta grad en globalföreteelse, men Sverige ligger i täten på utvecklingen.


boende skall om han så önskar

komma ut i friska luften minst

två gånger per vecka (aktivt och

meningsfullt liv).

Dessa mål är föredömligt tyd-

liga för äldre, deras anhöriga och

för de anställda som skall för-

verkliga dem.

Äldre skall kunna leva ett aktivt liv och

ha inflytande Detta innebär bland annat att

äldre skall

• ha inflytande. Den enskilde

skall ha inflytande i samhället

som boende, patient, mottagare

av hemtjänst eller i andra sam-

manhang. Äldre bör finnas

representerade bland förtroen-

devalda i kommuner, landsting

och riksdag. Pensionärsorgani-

sationernas möjlighet att med-

verka i processen inför beslut i

kommuner och landsting som

rör äldres förhållanden skall tas

tillvara.

• kunna arbeta om de själva villd e t . Övergången från arbetslivet

till pensionärstillvaron skall

underlättas. Många vill arbeta,

men önskar dra ner på tempot.

Det skall vara möjligt att påverka

sin arbetstid.

• ha möjlighet att förmedla sinaerfarenheter till yngre generationer.Äldres erfarenheter är värdefulla.

I arbetslivet, i familjen, inom

organisationer, i skolan, i den

högre utbildningen och i det

politiska livet behövs kunskaper

om gångna tider, om kulturarvet

och andra länders kulturer och

om livet självt.

• få möjlighet att lära nytt.Äldres lust och förmåga att få

nya kunskaper, färdigheter och

intressen skall tillgodoses.

Föreningslivet, men också utbild-

ningsväsendet, kan bidra. När

framtidens informationssamhälle

växer fram skall de äldre finnas

med.

Äldre skall känna trygghetoch leva ett oberoende liv

Detta innebär bland annat att

äldre skall

• ha en tryggad ekonomi. Pen-

sionssystemet skall vara pålitligt

och följsamt mot samhälls-

ekonomin. Det skall också ha en

bred politisk förankring så att

det inte ändras av majoritets-

växlingar i riksdagen.

• kunna påverka när de vill pen-sioneras. Det nya pensionssyste-

met öppnar för möjligheten att

gå i pension från 61 års ålder.

Det är rimligt att regler anpassas

så att det blir möjligt att påverka

tidpunkten för pensioneringen.

Välfärdspolitikens mål är att ge

alla förutsättningar att leva ett

gott liv. Ett gemensamt ansvar

för samhällets äldre personer är

en av hörnstenarna i ett solida-

riskt samhälle.

För ett rikt liv på ålderns höst

behövs många saker. Pension-

erna skall ge ekonomisk trygghet.

Kulturen, föreningar, arbetslivet

och andra delar av samhället

skall bidra till en hög livskvalitet

för äldre. Det skall vara möjligt

att bo kvar i sin bostad som

äldre, ha tillgång till ett gott soci-

alt nätverk och fortsätta att delta

i samhällslivet. Äldreomsorgen

skall ge stöd när den egna förmå-

gan sviktar. Hälso- och sjukvår-

den skall finnas tillgänglig när

den behövs.

Det kommunala självstyret

garanterar att många beslut fat-

tas nära människorna och med

hänsyn till lokala förhållanden,

men samlade nationella mål

som går över sektors- och lag-

områden gör att det gemensam-

ma åtagandet blir tydligare. Det

blir klara besked till medborgar-

na. Målen gör det lättare att dra

åt samma håll och att mobilisera

gemensamma resurser.

År 1991 antog Förenta Natio-

nernas 46:e generalförsamling en

deklaration med principer för

äldre personer. Huvudrubrikerna

i deklarationen är I n d e p e n d e n c e ,

Participation, Care, Self-fulfilment

samt D i g n i t y (oberoende, delta-

gande, vård, självförverkligande

samt värdighet). Dessa principer

ligger till grund för de nationella

mål för äldrepolitiken som rege-

ringen nu föreslår.

De nationella målen skall ge

en inriktning för den framtida

äldrepolitiken. Att söka uppnå

målen är en uppgift inte bara för

regering och riksdag utan också

för kommuner, landsting och

myndigheter samt – från sina

egna utgångspunkter – organisa-

tioner, näringsliv och inte minst

för alla enskilda människor. Med

utgångspunkt från målen kan

kommunerna utarbeta lokala

äldrepolitiska handlingsprogram.

Flera kommuner har redan

utarbetat sådana. I en kommun

har man beslutat om ”Inrikt-

ningsmål och kvalitetsmål för

äldreomsorg och handikapp-

omsorg”. Där beskrivs existeran-

de målsättningar i ramlagstift-

ningen, inriktnings- och kvali-

tetsmål på övergripande nivå

och för olika verksamhets-

områden samt slutligen en rad

mycket konkreta målsättningar,

exempelvis: De boende skall,

om de har förmåga till det, ges

möjlighet att fatta beslut om

möbleringen av sitt rum (valfri-

het), den boendes önskemål om

hur han vill bli tilltalad skall

respekteras (integritet), den

Nationella mål för äldrepolitiken

• 4 • • 5 •

Regeringen föreslår att nationella mål för äldrepolitiken skall läggasfast. Målen omfattar en rad olika samhällssektorer. De kan brytasned och konkretiseras inom olika verksamheter och för förhållandensom berör äldre.Målen för den nationella äldrepolitiken är att äldre skall• kunna leva ett aktivt liv och ha inflytande i samhället och över

sin vardag,• kunna åldras i trygghet och med bibehållet oberoende, • bemötas med respekt, samt• ha tillgång till god vård och omsorg.


• 6 •

att bo kvar hemma i sin ursprung-liga bostad så länge som de självaö n s k a r. I hemmet skall man

kunna få hjälp och stöd i den

dagliga livsföringen. Man skall

också kunna få hjälp med per-

sonlig omvårdnad eller sjukvård.

De anhöriga skall ges stöd för

sina insatser.

• kunna flytta till en särskildboendeform om vårdbehoven ärstora. Om behoven är stora och

omfattande eller om man inte

känner sig säker och trygg där

man bor skall man kunna flytta

till en särskilt anpassad boende-

form.

• ha tillgång till vård och om-sorg som passar alla. Sveriges allt

mer mångkulturella karaktär

reser nya krav på att utforma

äldreomsorgen med hänsyn till

människor med olika språk och

ursprung.

• ha tillgång till hälso- ochsjukvård på samma villkor somyngre människor. Hälso- och

sjukvården skall vara lika till-

gänglig för äldre som för yngre

medborgare. Vården får inte

begränsas genom åldersgränser.

• kunna lita på att vård ochomsorg har god kvalitet. M ä n-

niskovärde, individuella behov

och önskemål, integritet, själv-

bestämmande och värdighet

skall respekteras. Det betyder

till exempel att själv få välja sina

sovtider, att maten är näringsrik-

tig och serveras på normala tider

samt att få äta det man tycker

om. Det betyder också att hygi-

enen är god och att läkemedel

används korrekt.

• kunna lita på att personalenkan sina saker. De som arbetar i

vård och omsorg har mycket

viktiga och ansvarsfulla uppgif-

ter. Grundutbildningen skall

vara gedigen och anpassad till

dagens situation. Fortbildning

måste ges kontinuerligt. Perso-

nalens erfarenhet och engage-

mang måste tas tillvara. Arbets-

organisation och medinflytande

på arbetsplatsen skall utvecklas.

• få avsluta livet med värdighetoch i frid. Vården i livets slutske-

de skall vara av hög kvalitet.

Lindring av smärta eller andra

obehag, kärleksfull omvårdnad

och en fridfull miljö är viktiga

inslag. Personliga önskemål skall

tillgodoses så långt det är möj-

ligt. Hjälpen skall finnas där

man är, ingen skall behöva flytta

mellan olika boenden och sjuk-

hus i onödan. Ingen skall behöva

dö ensam.

• 7 •

• kunna leva ett så självständigtliv som möjligt. Att åldras inne-

bär att krafterna så småningom

avtar eller att man blir sjuk.

Vård, omsorg, rehabilitering och

annan hjälp skall inriktas på att

stödja den enskildes oberoende.

Även den som blir helt beroen-

de av exempelvis äldreomsor-

gens eller sjukvårdens insatser

skall ges möjlighet att påverka

sitt liv och sin vardag.

• inte behöva flytta på grund avsjukdom eller handikapp. B o-

städerna bör redan från början,

vid nybyggnad eller ombyggnad,

anpassas till människor med

funktionshinder. Den som så

önskar skall kunna bo kvar i sin

ursprungliga bostad och så långt

det är möjligt få sina vårdbehov

tillgodosedda i hemmet.

• kunna röra sig i bostads-områden, i butiker och restaurang-er, på gator och med kollektivtra-f i k . Samhället skall planeras på

ett sådant sätt att äldres behov

av tillgänglighet till allmän ser-

vice tillgodoses.

• känna sig trygga både hemmaoch ute på gator och torg. Brotts-

ligheten skall bekämpas. Rån

och inbrott förändrar för alltid

tillvaron för dem som drabbas

och skrämmer både dem och

andra. Det brottsförebyggande

arbetet har stor betydelse för att

skapa trygghet för äldre.

Äldre skall mötas med respekt


äldre skall

• inte diskrimineras på grund avsin ålder. Alla människor – äldre

som yngre – skall behandlas

rättvist, jämlikt och med aktning

oavsett ålder, kön, ekonomiska

förutsättningar, ras eller etnisk

bakgrund, funktionshinder eller

annan omständighet.

• ses som individer. Precis som

bland yngre människor skiljer sig

intressen och förmågor, hälsa,

tillgångar, behov och kulturell

bakgrund. De individuella beho-

ven eller önskemålen skall vara

avgörande.

• inte utnyttjas eller bli illa be-h a n d l a d e . Äldre människor i vård

och omsorg kan befinna sig i en

utsatt situation. Vårdslös behand-

ling, nonchalans och nedlåtande

tilltal är inte acceptabelt. Den

som är helt beroende av vårdens

hjälp drar sig för att anmärka på

brister. Genom personalens yrke-

sansvar, god arbetsledning och

effektiv tillsyn skall brister i vård

och omsorg motverkas.

• behandlas med respekt. Äldre

har värdefull livserfarenhet och

har bidragit med viktiga insatser

i arbetslivet och familjen. De

som är yngre har anledning att

visa äldre särskild respekt.

Äldre skall ha tillgång tillen god vård och omsorg


äldre skall

• så långt möjligt ges möjlighet


• 8 •

Äldre skall ha möjlighet att arbeta

Det är oroande att så många

inte orkar arbeta fram till pen-

sionsåldern. Samtidigt är många

som lämnat arbetsmarknaden

av åldersskäl fullt kapabla att

fortsätta sitt yrkesarbete, men

har av olika skäl – avgångsregler,

brist på lämpligt arbete, förmån-

liga avgångserbjudanden – valt

eller tvingats att avstå. På sikt

kommer den nuvarande tren-

den mot ökad förtida avgång

från arbetslivet att vara ohållbar,

såväl för samhällsekonomin som

för välfärdssystemet. En långsik-

tig förändring av regler, villkor

och attityder är nödvändig.

Resurser för en offensiv

äldrepolitikEn stabil samhällsekonomi är

den grundläggande förutsätt-

ningen för ett gott liv för äldre

människor, både för ekonomisk

trygghet och för att kunna

erbjuda vård och omsorg av hög

kvalitet. Regeringens högst prio-

riterade uppgift är därför att

stärka den ekonomiska tillväx-

ten, bekämpa arbetslösheten

och öka sysselsättningen.

Det krävs större resurser tillvården och omsorgen

Den ekonomiska tillväxten, sys-

selsättningen, förändringarna av

hälsoläget i stort samt den

medicinska utvecklingen har

avgörande betydelse för möjlig-

heterna att finansiera vård och

omsorg i framtiden. Men

ökningen av antalet äldre och

kraven på äldreomsorg, sjuk-

vården och pensionerna måste

också ses i ett historiskt per-

spektiv. Den utmaning som

väntar är inte större än den som

landet klarat av under senare

decennier.

Regeringen har redan aviserat

och delvis beslutat att höja de

generella statsbidragen till kom-

munerna och landstingen med

16 miljarder kronor under åren

1997–2000 för kärnverksamhe-

terna, d.v.s. vård, skola och

omsorg. Regeringen har i den

ekonomiska vårpropositionen

föreslagit ytterligare höjningar av

statsbidragen i kommuner och

landsting. Dessa medel ger möj-

lighet att inom äldreomsorgen

t.ex. öka tillgången på personal,

garantera medicinsk kompetens

och förhindra att människor i

onödan skickas runt mellan olika

vårdgivare.

Avgifterna får inte vara oskäliga

Vård och omsorg skall i grunden

finansieras gemensamt via skat-

ten. Allt för höga avgifter för

vissa äldre undergräver viljan att

delta i den gemensamma finan-

sieringen och hotar på sikt för-

troendet för det solidariska

systemet. Avgifterna har i vissa

fall satts så högt att ma-

• 9 •

Ett solidarisktsamhälle för alla

åldrarEtt gott samhälle för alla åldrar

måste byggas på solidaritetens

grund. Med utgångspunkt i varje

människas lika värde blir det

gemensamma ansvarstagandet

en sammanhållande kraft i sam-

hället. Generationerna hålls

samman av den övergripande

uppgiften att ge varje människa

möjligheter att leva ett gott liv.

Behoven skall styraDen gemensamma finansiering-

en av vård och omsorg är en

naturlig följd av solidaritetens

principer. Den är grunden för

ett system där var och en får

hjälp och stöd efter behov –

oberoende av personlig ekono-

mi, social bakgrund, kön eller

ålder. Den demokratiska styr-

ningen är nödvändig för att

utvecklingen av vård och

omsorg sker i enlighet med all-

mänintresset och med hänsyn

till särskilt utsatta och röstsvaga

grupper.

Att helt låta marknadskrafter -

na styra tillgången och fördel-

ningen av vård och omsorg

framstår som en orimlig lösning

för de allra flesta i vårt land.

Renodlade försäkringslösningar

är inte förenliga med den

solidaritetsidé som är en av

hörnstenarna i det svenska väl-

färdssamhället. De som har de

största hälsoriskerna och vård-

behoven har ofta de lägsta in-

komsterna. Försäkringspremier

som sätts utifrån individens häl-

sorisker utesluter solidarisk för-

delning. I förlängningen skulle

sådana system bryta sönder det

gemensamma ansvaret och sam-

manhållningen i samhället.

Attityderna till äldre måste ändras

Många av frågorna i äldrepoliti-

ken bottnar i våra attityder gent-

emot äldre. Det ligger i sakens

natur att detta inte enkelt och

enbart låter sig påverkas genom

politiska beslut. Det är snarare

en öppen diskussion som krävs

och i förlängningen en rad olika

åtgärder som kan driva utveck-

lingen åt rätt håll.

Attityder, förväntningar och

förhållningssätt gentemot äldre

avspeglas på olika sätt i sam-

hällslivet, ofta outtalat eller

underförstått. Målet måste vara

att i alla sammanhang avlägsna

alla obefogade åldersstreck.

Brott skall förebyggasÄven om äldre inte tillhör någon

av de grupper i samhället som

löper störst risk att utsättas för

brott, måste oron för brott tas på

största allvar. Såväl brottsligheten

i sig som oron för brott kan utgö-

ra ett påtagligt hot mot livskvali-

teten hos de äldre. Det brottsfö-

rebyggande arbetet är därför av

central betydelse. Polisen har

självklart en viktig roll i det arbe-

tet, både i det lokala samarbetet

och för att klara upp begångna

brott.

Inriktningenför äldrepolitiken

En stabil samhällsekonomi är förutsättningen för att äldre männis-kor skall få ett gott liv. Det gäller både för att skapa ekonomisktrygghet och för att kunna erbjuda vård och omsorg av hög kvali-tet. Regeringens högst prioriterade uppgift är därför att stärka denekonomiska tillväxten, bekämpa arbetslösheten och öka sysselsätt-ningen.


• 10 •

enskilda. Skillnaderna mellan

olika kommuners äldreomsorg är

stora. Många människor känner

oro och otrygghet inför den

framtida utvecklingen.

De medicinska bristernaskall åtgärdas

De ökade statsbidragen till kom-

muner och landsting måste

enligt regeringens bedömning

leda till konkreta resultat.

Medicinska brister i äldreomsor-

gen måste åtgärdas. Stats-

bidragen ger möjlighet att behål-

la eller rekrytera personal.

Landstingen måste också leva

upp till sitt ansvar för att läkar-

tillgången i de särskilda boende-

formerna och i eget boende

säkerställs. Gamla skall inte

behöva skickas till sjukhusens

akutmottagningar på grund av

att personalen i kommunens

äldreboende inte får kontakt

med landstingets läkare. Kom-

munerna måste å sin sida ha

beredskap att ta emot gamla

som skrivs ut från sjukhus.

Konflikter mellan huvudmän

om betalningsansvaret för en-

skilda patienter måste lösas.

Hemtjänsten kan förebygga ohälsa

Hemtjänstens insatser har på

senare år i allt högre grad riktats

till dem med de största vårdbe-

hoven. Personer med mindre

behov får sällan hemtjänst. Men

det är viktigt att se värdet av

hemtjänst också som en förebyg-

gande verksamhet. Den kan

exempelvis ha ett stort socialt

värde och ge en ökad trygghet.

Folkhälsoarbetet bland de äldre

behöver förstärkas och den upp-

sökande verksamheten bland de

äldre i förebyggande och hälso-

främjande syfte bör utvecklas.

Mer personal, bättreutveckling och fortbildning

Kvalitet och resultat kan för-

bättras. Detta kräver en tillräck-

lig personalbemanning, vilket på

många håll betyder ett ökat

antal anställda. Därutöver krävs

bättre organisation, arbetsmeto-

der, arbetsledning och utbild-

ning samt en gemensam vård-

ideologi.

Det behövs en kraftigt ökad

satsning på forskning och

metodutveckling som följer och

utvärderar effekterna av olika

insatser, för att på sikt skapa en

bättre vård och omsorg och för

att bättre hushålla med resurser-

na. Behoven av förbättrad

utbildning och fortbildningsin-

satser för olika personalgrupper

får inte hamna i motsatsställning

till behoven av mer personal.

Hur äldreomsorgen utvecklas

beror till stor del på vilket stöd

personalen får, vilka möjligheter

de har att utvecklas, stimuleras

och känna trygghet och yrkes-

stolthet genom återkommande

påfyllning av nya kunskaper.

Missförhållanden måste anmälas!

Förtroendet för vård och omsorg

kräver en god kvalitet och att

åtgärder vidtas snarast i de fall

missförhållanden i vården upp-

kommer. Regeringen anser där-

för att personalen skall ha en

skyldighet att anmäla missför-

hållanden.

Tillsynen skall förstärkas Effektiv tillsyn krävs för att

säkra god och jämförbar kvalitet

i vård och omsorg i olika delar

av landet. Regeringen anser att

tillsynen över äldrevården behö-

ver förstärkas ytterligare och

föreslår därför att tillsynsmyn-

digheterna tillförs ytterligare

medel.

• 11 •

kens/makans livsföring allvarligt

försämrats. Det är viktigt att kom-

munerna anpassar avgiftsuttaget så

att maken/makan till den som

behöver vård inte drabbas av orim-

liga effekter.

Personalförsörjningen måste tryggas

Personalen och deras kunnande är

den viktigaste resursen inom vår-

den och omsorgen. Antalet äldre

kommer att öka i framtiden. Detta

leder till att behovet av vård ökar

under kommande år. Det kräver

en framsynt planering för perso-

nalförsörjningen. Redan idag märks

en begynnande personalbrist i

äldreomsorgen. På något längre sikt

kommer de stora pensionsavgång-

arna att skapa stora behov av

ersättningsrekrytering. E f t e r s o m

utbildningssystemet inte f ö r ä n-

drats i takt med nya krav inom

äldreomsorg och sjukvård kan det

vidare bli brist på personal med

rätt utbildning.

Äldreomsorgen är en framtids-

bransch och det är av stor betydel-

se att vårdarbetet blir attraktivt

inte minst för unga människor. En

förändrad arbetsorganisation där

hierarkier bryts ned och de anställ-

das individuella erfarenheter, kun-

skaper och engagemang tas till vara

är en nödvändig del i utvecklingen.

Invandrare med utländsk yrkesut-

bildning kan utgöra ett viktigt till-

skott till personalen i vård och

omsorg. Försöksverksamheten

med en kvalificerad eftergymnasial

yrkesutbildning skall utökas också

med inriktning på yrken inom

omsorgen. Särskilda insatser krävs

för att trygga det framtida behovet

av personal och regeringen kom-

mer därför att ta initiativ till åtgär-

der i samverkan med kommuner

och landsting.

Öka stödet till anhörigaAnhöriga och närstående är be-

roende av hjälp och stöd också

från de yrkesverksamma inom

äldreomsorgen. De anhörigas och

närståendes begränsningar som

följd av det egna livets krav

måste förstås och accepteras. De

frivilliga organisationerna gör ett

viktigt arbete för att ge stöd till

anhöriga. De insatser som kom-

munen gör bör därför ske i sam-

verkan med de frivilliga organisa-

tionerna. Särskilda resurser bör

anslås till att utveckla stödet till

anhöriga. Regeringen föreslog i pro-

positionen att länsstyrelserna ska

fördela medlen. Riksdagen besluta-

de att stödet i stället ska fördelas

av Socialstyrelsen.

Fler platser i äldreboendeUtvecklingen av boendeförhål-

landena för äldre har varit myck-

et positiv på senare år. De boen-

des behov av självständighet och

integritet är dock inte tillgodosett

överallt. Regeringen vill därför

avsätta ytterligare resurser för att

skapa fler platser i äldreomsorgen

och förbättra kvaliteten i befintli-

ga boenden.

En god vård och omsorg

En god vård och omsorg för äldre

är ett bärande element i välfärds-

samhället. Äldreomsorgen och

sjukvården är väl utbyggda men

förutsättningarna för organisation,

finansiering och utveckling av den

offentliga vården och omsorgen

har förändrats påtagligt under de

senaste decennierna. Befolknings-

utvecklingen har skapat ökande

vårdbehov samtidigt som den

svaga samhällsekonomiska

utvecklingen gjort det allt svårare

att finansiera dessa. Allt fler äldre

och svårt sjuka människor vårdas

idag i den egna bostaden eller i

kommunernas särskilda boende.

Nya ”gråzoner” och brister i sam-

verkan och organisation mellan

huvudmännen skapar problem för


hos personalen inom äldreomsor-gen och täcka upp behov av bl.a.fler sjuksköterskor i äldrevården.Regeringskansliet, Landstingsför-bundet och Svenska Ko m m u n f ö r-bundet skall ingå i arbetsgruppen.

2. Ekonomisk trygghetför vissa äldre invandrare

Regeringen föreslår att frågan omekonomisk trygghet för vissa äldreinvandrare också skall utredas avden särskilde utredaren som redanhar fått i uppdrag att se över vissafrågor som gäller socialtjänstlagenoch socialtjänstens uppgifter.

Vissa äldre invandrare är i dag

hänvisade till socialtjänsten på

grund av att deras sammanlagda

pensionsförmåner inte räcker till

en godtagbar försörjning. Detta

beror på att många personer

som idag invandrar till Sverige

saknar pensionsrättigheter då de

invandrar, antingen beroende på

att landet de kommer ifrån sak-

nar pensionssystem eller att de

där intjänat en liten eller ingen

pensionsrätt. Detta har medfört

en ökad belastning på socialbi-

dragssystemet.

Bättre samverkan,ledning och organisation

v c3. Behovet av fördjupad samverkan

Med resurstillskottet till kommu-ner och landsting under perioden1997–2000 skall det vara möjligtatt gemensamt åstadkomma enförbättrad samverkan som leder tillbättre vård för de äldre. Vidare börden medicinska kompetensen ochtillgången på läkare kunna öka.Regeringen kommer att noga följaarbetet bl.a. genom Social-styrelsen.

De vård- och omsorgsbehövan-

de äldre har ofta behov av insat-

ser från både landsting och

kommun och behoven kan

växla kraftigt över tiden. De

brister i samverkan mellan hu-

vudmännen som fortfarande

kvarstår leder till ojämn kvalitet

och försämrad kontinuitet och

därmed till otrygghet för de

berörda. Enligt regeringens

mening bör samverkan mellan

de olika huvudmännen stärkas

och fördjupas. Höjningen av

statsbidragen ger förutsättningar

för kommuner och landsting att

vidta kraftfulla åtgärder för att

förbättra samverkan inom äldre-

omsorgen.

Socialstyrelsen har konstaterat

att kommunerna har stora svå-

righeter att leva upp till sitt

hälso- och sjukvårdsansvar.

Samtidigt konstateras att lands-

tingen brister i sina insatser, inte

minst när det gäller läkarnas

medverkan i vården av personer

i särskilt boende. Hälso- och

Ökade resurserI den ekonomiska vårpro-positionen föreslår rege-ringen ytterligare höjningarav statsbidragen till kom-muner och landsting. Nivånhöjs med 4 miljarder kronorfrån och med år 1998. Deökade statsbidragen gerförutsättningar att åstad-komma betydande förbätt-ringar inom äldreomsorgen.

Regeringen anser att följande

prioriteringar skall vara vägledan-

de när kommuner och landsting

förstärker de insatser som har

stor betydelse för de äldre:

• Fler anställda i äldreomsorgen.

• Förbättrad samverkan mellan

huvudmännen i syfte att

åstadkomma en högre kvalitet

och ökad kontinuitet i samhäl-

lets insatser.

• Bättre tillgång till medicinsk

kompetens i hemsjukvården

och de särskilda boendefor-

merna inom den kommunala

äldreomsorgen. En ökad läkar-

medverkan i äldreomsorgen

och i äldrevården är av central

b e t y d e l s e .

• Patientens ställning stärks och

tillgängligheten inom hälso-

och sjukvården förbättras.

• Ökad kompetens hos perso-

nalen för att möta nya och

förändrade arbetsuppgifter

samt en utvecklad arbetsorga-

nisation och ett tydligare

ledarskap. Det gäller såväl

generell vård- och omsorgs-

kompetens som attityder och

förhållningssätt.

• Uppsökande verksamhet in-

om hemtjänsten för att erbju-

da tidiga insatser och därmed

förebygga behov av mer

omfattande och dyra åtgärder.

I det uppsökande arbetet skall

särskilda behov som gäller

kosthållning och medicinering

uppmärksammas.

• En bättre information till

vårdtagare och anhöriga samt

möjlighet till delaktighet i pla-

neringen av olika vårdinsatser.

• Utvecklade och fördjupade

former för stöd till anhöriga.

• Ett kontinuerligt kvalitetsar-

bete genom att bygga upp och

utveckla kvalitetssystem.

• Information och samarbete

mellan vårdgivarna för att för-

hindra att vårdtagare “forslas

runt“ i systemet.

• Bättre tillgång till rehabilite-

ringsinsatser och hjälpmedel

inom den kommunala äldre-

omsorgen.

• Bättre vård i livets slutskede.

Regeringen förväntar sig att för-

bättringar sker i första hand

inom ovan redovisade områden.

Socialstyrelsen skall få till upp-

gift att följa de förbättringar

kommunerna uppnår och årli-

gen under perioden 1999–2001

redovisa detta.

I äldrepropositionen anslås dess-

utom:

• 400 miljoner kronor för ny- och

ombyggnad av bostäder och

andra lokaler avsedda för äldre

personer.

• 300 miljoner kronor för andra

strategiska åtgärder, bl.a. fort-

bildning, forskning, anhörig-

vård och andra utvecklingsin-

satser.

1. Effektivare arbetsmarknadsåtgärder

Regeringen föreslår att en arbets-grupp tillsätts för att se över möj-ligheterna att tillvarata de arbets-lösas kompetens samt att effektivtutnyttja arbetsmarknadspolitiskaåtgärder för att höja kompetensen

Regeringens förslag

• 12 • • 13 •


• 14 • • 15 •

att svårt sjuka patienter flyttas

från äldreboende till sjukhusens

akutmottagningar.

Läkarmedverkan behöver

dimensioneras för de behov som

finns i hemsjukvården. Först

sedan hemsjukvården också har

tillgång till jourläkare som ingår i

arbetslaget kring den sjuke, kan

hemsjukvårdsmodellen anses

vara välfungerande.

Regeringen understryker att

det är kommunernas och lands-

tingens ansvar att förbättra sam-

verkan. En viktig orsak till att

den fungerar bristfälligt på

många håll är att de bägge

huvudmännen tenderar att se

problemen ur sitt eget snäva

ekonomiska perspektiv.

4. Gemensamma nämnderRegeringen anser att de lagligaförutsättningarna för samverkanmellan landsting och kommunerinom vårdområdet ytterligare börstärkas. Frågan bl.a. om gemen-samma nämnder inom vårdområ-det kommer därför snarast att sesöver med inriktning att nödvändi-ga förändringar i lagstiftningenskall gälla fr.o.m. år 1999.

Svenska Kommunförbundet och

Landstingsförbundet har gemen-

samt föreslagit ändringar i social-

tjänstlagen och i hälso- och sjuk-

vårdslagen för att ge möjligheter

till nya och vidgade möjligheter

att samverka inom vårdområdet.

Ändringen skulle göra det möj-

ligt för kommuner och landsting

att komma överens om att för-

dela ansvaret mellan sig för

hälso- och sjukvård och de upp-

gifter som utförs enligt

socialtjänstlagen. Vidare skulle

möjligheter öppnas för kommu-

ner och landsting att bilda

gemensam nämnd inom dessa

o m r å d e n .

5. Utbildning för förtroendevalda

Regeringen föreslår att de särskildamedel som avsatts för fortbildningockså bör omfatta förtroendevaldasom är verksamma inom äldre-omsorgen.

De förändringar som sker inom

äldreomsorgen ställer krav på

den politiska ledningen att möta

nya behov och stimulera till

utvecklingsinsatser. Det är där-

för angeläget att de förtroende-

valda ges möjlighet att få del av

samlade erfarenheter och ny

kunskap inom äldreområdet. De

förtroendevalda har också en

betydelsefull roll när det gäller

att leda kvalitetsutvecklings-

arbetet inom äldreomsorgen.

6. Förstärkt inflytande i kommuner och landsting

För att förstärka de äldres in-flytande och medbestämmande ikommuner och landsting bör verk-samheten vid de lokala pensio-närsråden och landstingens pen-sionärsråd följas upp, utvärderasoch utvecklas. Nya former för in-flytande och medbestämmande börockså uppmuntras och stödjas.

På regional och lokal nivå spelar

pensionärs- och handikappråden

ofta en betydelsefull roll när det

gäller att utveckla samverkan

mellan beslutsfattare och före-

trädare för äldre och funktions-

hindrade personer.

Erfarenheterna av verksamhe-

ten är emellertid skiftande. På

vissa håll är verksamheten väl

utbyggd med fasta och tydliga

former för samråd mellan hu-

vudmän och företrädare för den

äldre befolkningsgruppen. På

andra håll finns brister bl.a. i

rådens organisation och arbets-

former.

Mot denna bakgrund har en

kartläggning av pensionärs-

sjukvården för de äldre måste

därför förbättras både i de delar

där kommunen har ett ansvar

och i de delar där landstinget är

ansvarigt. De olika åtgärderna

måste komplettera och stödja

varandra så att den enskilde kan

vara förvissad om att få bästa

möjliga vård. Att kommuner

och landsting i samverkan kan

lösa problem inom vård och

omsorg av äldre är enligt rege-

ringens mening en viktig trovär-

dighetsfråga.

Behov av förbättringar

Kommunerna har idag betal-

ningsansvar för de patienter som

bedöms som medicinskt färdig-

behandlade. Vissa uppgifter

tyder på att betalningsansvaret

ibland kan verka alltför starkt

som incitament för flyttning

från sjukhus. Framför allt gäller

det att gamla inte får tid att

vänja sig vid tanken på att åter-

vända till hemmet och där få

vård och stöd, eller till ett sär-

skilt boende. Detta kan leda till

stor otrygghet och en känsla av

att forslas runt i systemet utan

eget inflytande. Det har även

förekommit att hemskrivning

har skett utan att äldreomsorg

och primärvård varit informerad

vilket enligt regeringens mening

är oacceptabelt.

Ytterligare områden där för-

bättringar måste göras och där

en ökad samverkan mellan

huvudmännen är grundläggande

är läkemedelsanvändningen och

rehabiliteringen av äldre.

I vissa fall har en huvudman

avstått från att vidta åtgärder i

förhoppningen att den andre

huvudmannen skulle stå för

kostnaden. I ett helhetsperspek-

tiv kan detta ha lett till såväl ett

ökat lidande och försämrad

livskvalitet för den enskilde som

till högre totala kostnader för

samhället. Detta kan enligt rege-

ringens mening inte accepteras.

Läkarmedverkan

Läkarmedverkan i äldreomsor-

gen är landstingens uppgift. I

alla vårdsammanhang är kost-

nadsansvaret entydigt landsting-

ens. Regeringen välkomnar de

initiativ som nu tagits av

Landstingsförbundet för att

omprioritera läkarresurser för

insatser inom äldrevården.

De förbättrade läkarinsatserna

bör särskilt omfatta en systema-

tisk uppsökande verksamhet i

den institutionella äldreom-

sorgen. Personalen måste kunna

få råd och stöd för sitt handlan-

de från läkare – även under

jourtid. Läkare måste också fin-

nas tillgängliga för direkta insat-

ser under jourtid för att undvika


• 16 •

Förstärkt tillsyn,effektivare

kontroll ochk v a l i t e t s s ä k r i n g

9. Effektivare tillsynFör att förstärka tillsynen övervården av äldre och funktionshin-drade föreslår regeringen attSocialstyrelsen och länsstyrelsernaskall tillföras ytterligare 20 miljo-ner kronor 1999.

Samordningen mellan tillsynenpå socialtjänstens och hälso- ochsjukvårdens områden måste ut-vecklas vidare och förstärkas. Ensärskild utredare har tidigare fått iuppdrag att göra en översyn avbland annat dessa frågor.

Länsstyrelserna svarar för den

primära tillsynen över social-

nämndernas tillämpning av

socialtjänstlagen, medan Social-

styrelsen svarar för såväl den

övergripande som den primära

tillsynen över hälso- och sjuk-

vården och dess personal.

Under senare tid har flera fall

av brister inom vård och omsorg

uppmärksammats. Regeringen

beslutade därför i december

1997 att tillföra Socialstyrelsen

fem miljoner kronor för utökad

regional tillsyn. I uppdraget

ingick även att Socialstyrelsen,

tillsammans med kommuner

och landsting, skulle utveckla

metoder och rutiner för att bätt-

re följa upp kvaliteten inom

ä l d r e o m s o r g e n .

Regeringen har också, i form

av verksamhetsmål, givit länssty-

relserna i uppdrag att verka för

kvalitetsutveckling inom social-

tjänsten samt att följa hur kvali-

tet och säkerhet tillgodoses i

enskild socialtjänstverksamhet.

Socialstyrelsens och länsstyrel-

sernas besök och inspektioner

bör ökas för att få en bättre bild

av situationen inom vård och

omsorg av äldre och funktions-

hindrade.

10. Anmälan om m i s s f ö r h å l l a n d e n

”Lex Sarah” Regeringen föreslår att en nybestämmelse införs i socialtjänstla-gen om att alla som är verksammainom omsorgen för äldre ellerfunktionshindrade åläggs att vakaöver att enskilda människor får godomvårdnad och trygga levnadsför-hållanden. Eventuella missförhål-landen skall anmälas till social-nämnden eller annan ansvarig.

Detta bör gälla såväl inom kommu-nal som enskild verksamhet. Denverksamhetsansvarige skall sedanutan dröjsmål rätta till missförhål-landet. Om detta inte sker skalldenne göra en anmälan till tillsyns-m y n d i g h e t e n .

De brister som uppdagats inom

äldreomsorgen har många orsa-

ker och måste angripas på flera

sätt. Olika former av kvalitets-

säkring kan t.ex. förebygga upp-

komsten av allvarliga missför-

hållanden. En effektiv tillsyn

verkar i samma riktning. Oav-

sett vilka åtgärder som vidtas för

att på sikt höja den allmänna

kvaliteten inom äldreomsorgen

finns alltid en liten risk att

enskilda individer kan komma

att utsättas för försummelser,

vanvård eller till och med över-

grepp.

Amälningsskyldigheten skall

vara ett stöd för personal och

andra verksamma att göra

anmälan utan rädsla för repres-

salier. Den skall inte förenas

med någon bestämmelse om

sanktion för den som inte full-

gör sin a n m ä l n i n g s p l i k t .

Den föreslagna anmälnings-

skyldigheten kräver ingen

ändring i sekretesslagen. Det kan

• 17 •

rådens verksamhet genomförts.

Resultaten från kartläggningen

bör ligga till grund för fortsatta

diskussioner mellan företrädare

för staten, landsting och kom-

muner samt pensionärsorganisa-

tionerna om hur verksamheten

skall kunna utvecklas.

Rimligare avgifter7. Tydligare avgiftsregler

Regeringen föreslår att be-stämmelserna i socialtjänstlagenändras för att förtydliga vad somskall förbehållas den enskilde.Vidare införs en bestämmelse somtydliggör kommunernas skyldighetatt jämka avgifterna för omsorgs-tagaren om det behövs för att denmake/maka eller sambo som borkvar i den tidigare gemensamma

bostaden inte skall drabbas av enoskäligt försämrad ekonomisksituation.

Enligt socialtjänstlagen får kom-

munen ta ut skäliga avgifter

enligt grunder som kommunen

bestämmer. Avgifterna får dock

inte överstiga kommunens själv-

kostnader och avgifterna för

hjälp i hemmet, service och

omvårdnad samt boende får

inte, tillsammans med vård-

avgifter för hälso- och sjukvård,

uppgå till så stort belopp att den

enskilde inte förbehålls tillräckli-

ga medel för sina personliga

behov.

Socialstyrelsen har konstaterat

att det finns brister som framför

allt rör den enskildes skydd mot

för höga avgifter.

Enligt regeringen måste nivån

på förbehållsbeloppet – som

tidigare definierats som tillräck-

liga medel för personliga behov

– garantera den enskilde en rim-

lig levnadsnivå. Det är kommu-

nernas ansvar att se till att den

enskilde får sitt förbehållsbelopp

och om avgifterna skall jämkas

med hänsyn till makes/makas

behov.

Fler platser ochhögre standard i

äldreboendet8. Stimulansbidrag

till äldrebostäder m.m.Regeringen föreslår att ett tillfälligtstatligt bidrag på 250 miljoner kro-nor 1998 och 150 miljoner kronor1999 införs för ny- och ombyggnadsamt förbättringar av bostäder ochandra lokaler i särskilda boendefor-m e r.

Omfattande ny- och ombyggna-

tioner av äldreboendet har ägt

rum i kommunerna under senare

år, till en del finansierat med stat-

liga stimulansmedel. 1993 var

det 15 procent som delade

bostad med någon annan än

make/maka. 1996 var det strax

under 10 procent. Boende utan

egen toalett minskade under

samma tid från 28 procent till 20

procent. På många håll är dock

behovet fortsatt stort av nya och

ombyggda bostäder för äldre per-

soner och i många kommuner

pågår också en utbyggnad.


• 18 •

I takt med det ökande antalet

äldre i befolkningen växer bety-

delsen av forskning kring åldran-

det och de äldres villkor i sam-

hället. En viktig del av denna

forskning gäller vård och omsorg

för de äldre.

Forskningen om äldre i Sve-

rige är alldeles för begränsad i

förhållande till de mycket stora

behoven av kunskap som finns

inom området.

Ny kunskap behövs i en lång

rad frågor som rör de äldres lev-

nadsförhållanden, hälsa, boende,

rehabilitering, användning av

läkemedel, demensvård och

kosthållning liksom frågor som

rör planeringen och utformning-

en av omsorgen och vården. Ge-

nom utvecklingen av en forsk-

ningsbaserad yrkeskunskap in-

om vården och omsorgen om de

äldre ökar också personalens sta-

tus och möjligheterna förbättras

att rekrytera och behålla perso-

nal med hög kompetens och

med god motivation för arbetet.

14. Satsning på fortbildningRegeringen föreslår ett särskilt sti-mulansbidrag för fortbildning avarbetsledare inom äldreomsorgen.Stimulansbidraget föreslås uppgåtill 80 miljoner kronor år 1999,

70 miljoner kronor år 2000 och 60 miljoner kronor 2001.

Arbetsledarna har en nyckelposi-

tion i dagens äldreomsorg och

har ett betydande ansvar för

många frågor som rör äldre.

Genomförda och kommande

förändringar ställer särskilda krav

på arbetsledarnas kompetens och

utbildning. Fortfarande saknar

dock många arbetsledare inom

äldre- och handikappomsorgen

h ö g s k o l e u t b i l d n i n g .

En arbetsledare har bl.a. i upp-

gift att ansvara för rekrytering,

anställning, introduktion, utbild-

ning, utveckling och arbetsrättsli-

ga frågor. Hon eller han skall ge

handledning och stöd till vård-

personalen, hjälpa till att lösa

eventuella konflikter och ansvara

för en god fysisk och psykosocial

arbetsmiljö. Verksamhetsansva-

ret innebär också att se till att

politiska mål och riktlinjer upp-

fylls och att verkställa beslut.

Samverkan med andra vårdgiva-

re, andra yrkesgrupper samt med

pensionärs- och handikapporga-

nisationer är en viktig och växan-

de uppgift.

Huvudansvaret för kompe-

tensutveckling av de kommunalt

anställda ligger hos arbetsgivaren.

Regeringen anser dock att det

finns ett omedelbart behov av

fortbildning och kompetensut-

veckling för arbetsledarna inom

äldreomsorgen och att det finns

skäl för staten att medverka till

en kompetenshöjning. Behovet

av fortbildning rör såväl frågor

om arbetsledning och chefsut-

veckling som specifika kunskaper

när det gäller äldre och äldres

behov av vård och omsorg. Ge-

rontologi och geriatrik, näringslä-

ra och läkemedelskunskap, de-

mensvård och vård i livets slut-

• 19 •

emellertid finnas skäl att dessut-

om öppna en möjlighet för per-

sonal att utan hinder av sekretess

lämna uppgifter om allvarliga

missförhållanden rörande vården

av en enskild person till annan

myndighet inom hälso- och sjuk-

vården eller socialtjänsten, till

enskilt verksamma läkare eller

sjuksköterskor eller till den

enskildes anhöriga. Detta kräver

en ändring av sekretesslagen och

regeringen avser därför att åter-

komma i frågan.

11. FörtroendenämnderRegeringen anser att det finnsbehov av förtroendenämnder ditenskilda och anhöriga kan vända sigmed problem i vården oavsetthuvudmannaskap. Regeringen avseratt återkomma till riksdagen idenna fråga.

Det är viktigt att det finns en

opartisk instans dit den enskilde

kan vända sig för att framföra

sina synpunkter och klagomål

samt för att få hjälp att förbättra

situationen då det uppstår pro-

blem inom vården och omsor-

gen. För detta ändamål finns i

landsting och kommuner s.k. för-

troendenämnder.

De ärenden som når förtroen-

denämnderna rör i ökad ut-

sträckning insatser som både

landsting och kommuner svarar

för. Såväl landstingens som kom-

munernas förtroendenämnder

har pekat på att förtroende-

nämnderna har behov av att

kunna arbeta med hela vårdked-

jan. Den statliga kommittén

HSU 2000 har föreslagit att en

ny lag om patientnämnd skall

ersätta nuvarande lag om förtro-

endenämndsverksamhet. HSU

2000 anser att personer som är

missnöjda med vården och

omsorgen skall få stöd och hjälp

utan att behöva fastna i defini-

tionsfrågor kring vad som är

hälso- och sjukvård respektive

hemtjänst. Kommitténs betän-

kande remissbehandlas för närva-

rande.

12. Kvalitetsutveckling inom äldreomsorgen

Regeringen föreslår att be-stämmelsen i socialtjänstlagen omatt insatser inom socialtjänstenskall vara av god kvalitet komplet-teras med en bestämmelse om attkvaliteten i verksamheten systema-tiskt och fortlöpande skall utvecklasoch säkras. Vidare föreslås en sär-skild bestämmelse som gälleromsorger om äldre och funktions-

hindrade, som ger regeringen ellerden myndighet som regeringenbestämmer rätt att meddela deföreskrifter som behövs till skyddför liv, personlig säkerhet ellerh ä l s a .

På hälso- och sjukvårdsområdet

finns sedan länge bestämmelser

om god kvalitet och numera

även om kvalitetssäkring. Det är

önskvärt att det även på social-

tjänstområdet sker ett motsva-

rande arbete för att utvärdera

olika vårdinsatser och analysera

behov av förändringar.

Mer forskning,ökad kunskap och

kompetens13. Ett nytt forskningspro-

gram för äldreÄldreforskningen föreslås förstär-kas med 10 miljoner kronor år1999, 20 miljoner kronor år 2000och 30 miljoner kronor år 2001 .Medlen bör tillföras Social-vetenskapliga forskningsrådet(SFR). SFR bör vidare ges i uppdragatt i samråd med berörda intres-senter utarbeta ett förslag tillforskningsprogram.


• 20 •

Inom stora delar av den kommu-

nala verksamheten finns i dag

begränsade möjligheter till upp-

följning och utvärdering i strikt

mening. Metoder och resultat är

så sammanvävda att en strikt

gränsdragning inte är möjlig.

Detta gäller inte minst äldre-

omsorgen, där kvaliteten i om-

vårdnaden till stor del är det

egentliga resultatet.

Genom en individrelaterad

äldreomsorgsstatistik får man

möjligheter till analyser av ett

helt annat slag. Individbaserad

statistik ger också ett helt annat

underlag för forskning. Nyttan av

sådan statistik är framför allt att

insatser kan relateras till perso-

ner, att man får bättre mått på

vårdkonsumtion i förhållande till

kostnader och att möjligheterna

att genomföra kvalificerade stu-

dier underlättas.

Utveckling ochförnyelse

17. Nya initiativ inom äldreområdet

För att stimulera utveckling ochnytänkande inom vård-, omsorgs-och serviceverksamheter för äldrepersoner föreslår regeringen ettsärskilt stimulansbidrag på sam-manlagt 90 miljoner kronor per år1 9 9 9 - 2 0 01. Medlen, som avsättsför försöksverksamheter i kommu-ner och landsting, disponeras avregeringen.

Enskilda kommuner och lands-

ting behöver stöd i arbetet med

att utveckla vård, omsorg och

service för äldre. Genom stimu-

lansbidraget vill regeringen upp-

muntra att nya och annorlunda

idéer utvecklas och prövas i prak-

tiken. Stimulansmedlen skall

även kunna utgå för att vidareut-

veckla redan befintlig verksam-

het. Avgörande är att stödet ska-

par förutsättningar för verksam-

hetsutveckling över hela landet.

Medlen bör ha ett brett

användningsområde och bl.a.

kunna användas för att utveckla

och stimulera äldres delaktighet

och inflytande över vård- och

omsorg. Ett annat område där

det finns behov av insatser gäller

äldres möjligheter till aktiviteter

och social samvaro, inte minst

över generationsgränserna. Med-

len bör även kunna användas för

att pröva nya lösningar för att

organisera kommunernas och

landstingens tjänsteutbud. Initia-

tiv bör stödjas som tar fasta på

att förebygga ohälsa eller att

utveckla IT-tjänster som under-

lättar äldres livsföring.

18. Satsning på regionala äldrecentra och

försöksområden Det är angeläget att stödja regio-nal och lokal forsknings- ochutvecklingsverksamhet inom äldre-omsorgen. Inom ramen för de sär-skilda stimulansmedlen föreslårregeringen därför en satsning påregionala äldrecentra och försöks-områden. En förutsättning för stö-det är att motsvarande medel ställstill förfogande av engageradekommuner och landsting eller viaforskningsstiftelser.

Utöver den forskning som i

Sverige utförs inom universitets-

institutionerna bedrivs forskning

och utveckling vid ett antal

regionala centra samt vid lokala

• 21 •

skede är några områden där

ökade kunskaper krävs.

15. Kartläggning av personalförsörjning och

u t b i l d n i n g s b e h o vInom kort lämnar regeringen för-slag till åtgärder när det gällerutbildnings- och kompetensbe-hoven samt personalförsörjningeninom äldreomsorgen. Förslagen tasfram i samarbete med bl.a. SvenskaKommunförbundet, Landstingsför-bundet och arbetsmarknadens par-t e r.

U t b i l d n i n g e n

Personalen möter idag männis-

kor som är mer vårdkrävande

och har mer komplexa hjälp-

behov jämfört med tidigare.

Detta ställer självfallet större krav

på kunskaper och kompetens,

inte minst när det gäller kvalifice-

rad omvårdnad och medicinska

insatser.

Det är därför av stor vikt att de

yrkesgrupper som arbetar inom

äldreomsorgen får utbildning

som svarar mot de ökade kraven

inom vård- och omsorgsområdet.

Samtliga gymnasieutbildningar

omfattar idag tre år och hög-

skoleutbildningen inom vård och

omsorg har förlängts från två till

tre år.

Kommuner och landsting har

ett huvudansvar för kompetens-

utveckling och rekrytering.

Många kommuner har gjort

betydande satsningar på fortbild-

ning och andra kom-

petenshöjande åtgärder. Trots

detta har Socialstyrelsen upp-

märksammat en rad brister när

det gäller personalens utbild-

ningsnivå. Bland den kommunala

vårdpersonalen saknar stora

grupper grundläggande vårdut-

bildning. Vidare har Social-

styrelsen ifrågasatt om de existe-

rande grundutbildningarna mot-

svarar de krav som ställs på

äldreomsorgen bl.a. när det gäller

att integrera socialt och medi-

cinskt arbete.

Regeringen understryker samti-

digt den stora kunskap och erfa-

renhet som finns hos personalen

inom äldreomsorgen. Ytterligare

åtgärder måste dock vidtas för att

utveckla och förändra existeran-

de utbildningar.

P e r s o n a l f ö r s ö r j n i n g e n

Frågor som rör den framtida per-

sonalförsörjningen bör också ingå

i översynen. Redan nu kan kon-

stateras att det fram till år 2010

kommer att finnas ett ökat

behov av personal inom både

äldreomsorgen och sjukvården.

En viktig fråga är hur arbetet

inom äldreomsorgen skall göras

attraktivt för yngre människor,

inte minst män. Insatser för att

skapa en stimulerande och ut-

vecklande arbetsmiljö är också

viktiga för att trygga den framti-

da personalförsörjningen.

16. Uppföljning och utvärdering

I samråd med Svenska kommunför-bundet, Landstingsförbundet ochSocialvetenskapliga forskningsrådetskall Socialstyrelsen få i uppdragatt utforma ett konkret förslag tillett system för rikstäckande individ-baserad statistik inom äldreomsor-gen.


organisationer och andra berör-

da aktörer kommer att medver-

ka i genomförandet av program-

met.

Ökad livskvalitetför anhöriga

och äldre

21. Nytt stöd till anhörigaoch frivilligorganisationer

Regeringen förslår ett särskilt sti-mulansbidrag till kommuner föratt i samverkan med anhöriga ochfrivilligorganisationer genomförainsatser för anhöriga. Bidraget böruppgå till 100 miljoner kronorårligen under perioden 1999–2 0 01. Socialstyrelsen skall utvär-dera och följa upp insatserna.

De anhörigas roll och betydelse

som vårdgivare till äldre och

handikappade är numera väl

dokumenterad och erkänd. Den

omsorg som utförs av familj och

andra närstående är mycket

omfattande och har sannolikt

ökat i betydelse under senare år.

De anhöriga utnyttjas många

gånger i större utsträckning när

den enskilde bor kvar i hemmet

jämfört med då den enskilde

bor i särskilt boende.

Det finns anhöriga som svarar

för omsorgsinsatser av ett slag

som ligger nära gränsen för vad

de förmår. Socialtjänsten ansva-

rar för att genom stöd och avlös-

ning underlätta för närstående

som vårdar långvarigt sjuka, äldre

och människor med funk-

tionshinder. Många kommuner

erbjuder olika former av hjälp

men sammantaget är stödet

svagt utvecklat. Regeringen anser

att det finns behov av ytterligare

utvecklingsinsatser som kan sti-

mulera kommunerna till ökad

kreativitet när det gäller former

för stöd till anhöriga. Målet är att

stödja och underlätta samt att på

olika sätt bidra till en ökad livs-

kvalitet för familj och andra när-

stående.

Det förekommer också ofta att

vänner eller grannar gör stora

insatser för äldre. Anhörig-

begreppet bör därför kunna ges

en vidare tolkning och omfatta

även andra närstående.

De frivilliga organisationerna

har en viktig roll som komple-

ment till samhällets insatser när

det gäller stödet till anhöriga. Det

är viktigt att samarbetet mellan

samhället och de frivilliga organi-

sationerna ytterligare utvecklas.

Socialstyrelsen får till uppgift att

följa upp, utvärdera och analysera

effekterna av stödet.

Insatser mot ohälsa

22. Uppsökande verksamhet i hemtjänsten

Inom ramen för de särskilda stimu-lansmedlen föreslår regeringen attlokala försöksverksamheter meduppsökande verksamhet i hemtjän-sten startas. Socialstyrelsen bör få iuppdrag att följa upp och utvärderaförsöksverksamheterna.

• 23 •

utvecklingsenheter i flera kom-

muner. Inom kommunerna

förekommer också ett omfat-

tande utvecklingsarbete som

kan ses som en länk mellan

forskning och praktik. Några

kommuner har etablerat sam-

verkan med universitet och hög-

skolor.

Den regionala och lokala

forsknings- och utvecklingsverk-

samheten inom äldreomsorgs-

området har stor betydelse för

att främja hög kvalitet och

effektivt resursutnyttjande.

Olika aspekter av omsorgen,

såsom vården av dementa, läke-

medelsförskrivning och nutri-

tion eller samspelet med och

stödet till anhöriga bör analyse-

ras och utvecklas.

Regionala kompetenscentra

kan ge nationella förebilder,

bidra till ny kunskap och sprida

rön och resultat till en vidare

krets. Varje regionalt centrum

kan här välja sin egen profil.

Tonvikten kan läggas både på

områden inom medicinsk

omvårdnad och social och per-

sonlig omsorg. Tänkbara forsk-

ningsområden är studiet av

alternativa vårdmodeller och

boendeformer samt formerna

för samverkan i vårdkedjan.

19. Satsning på telefonjourer

En telefonjour riktad till äldre ochderas anhöriga föreslås inrättas. Påett lättillgängligt sätt blir det dåmöjligt att erbjuda information omvård och omsorg för äldre, om denenskildes rättigheter och om frå-gor rörande hälsa och sjukdomar.Genom telefonjourerna ökas möj-ligheterna till kontakt med pensio-närs-, anhörig- och patientorgani-sationer.

Regeringen anser att en telefon-

jour kan bidra till väsentligt för-

bättrad information till äldre

och deras anhöriga. Genom ett

020-nummer kan jouren bli till-

gänglig över hela landet. Målet

är att de som ringer skall kunna

få information om vart man kan

vända sig för att få upplysningar

om sjukdomar och hälsofrågor,

var man klagar på brister och

missförhållanden samt hur man

får kontakt med anhörigföre-

ningar, pensionärs- och patient-

organisationer. Verksamheten

bör bedrivas av pensionärsorga-

nisationerna och finansieras

inom ramen för de särskilda sti-

mulansmedlen.

20. Informationsteknik för äldre

Regeringen avser att aktivt med-verka till genomförandet av Han-dikappinstitutets IT-program förfunktionshindrade och äldre.

För att fullt ut kunna tillvarata

de möjligheter som IT-utveck-

lingen medför krävs att ny kun-

skap kontinuerligt når såväl bru-

karna som olika personalgrupper

inom vård- och omsorgssektorn.

Som ett exempel på initiativ

som tagits för att sprida kunskap

om användningen av datorer

och särskilt Internet bland äldre

vuxna kan nämnas föreningen

SeniorNet Sweden som initiera-

des av regeringens IT-kommis-

sion. Ett annat initiativ för att

utveckla IT-användningen till

fördel för äldre personer är pro-

grammet IT inom hälso- och

sjukvården där landstingen och

KK-stiftelsen är finansiärer.

För två år sedan gav regering-

en Handikappinstitutet i upp-

drag att utarbeta ett IT-program

med inriktning mot äldre och

funktionshindrade personer. Pro-

g r a m met innehåller ett flertal

förslag till åtgärder och regering-

en kommer inom kort att redo-

visa på vilka sätt myndigheter,

• 22 •


• 25 •

20 frågor och svar om äldre och äldreomsorg1. Hur många i Sverige är över 65år och hur många är över 80 år?1,5 miljoner är 65 år eller äldre.

Det motsvarar 17,4 procent av

hela befolkningen. Antalet äldre

över 80 år är 430 000 eller

5 procent av befolkningen.

Sverige har den högsta andelen

gamla i världen.

2. Kommer antalet äldre att öka iframtiden?Ja. Antalet äldre över 65 år

kommer visserligen inte att öka

så mycket de närmaste fem

åren, men därefter börjar det

öka ganska snabbt. Antalet 80-

åringar och äldre kommer dock

att öka kraftigt fram till år 2000.

Efter detta planar ökningen ut,

men under 2020-talet kommer

en mycket kraftig ökning.

Dagens prognoser pekar mot att

det kommer att finnas cirka

500 000 personer som är 80 år

eller äldre år 2010, det vill säga

70 000 fler än idag.

3. Är prognoserna över antaletäldre fram till år 2030 säkra?De har inte varit säkra tidigare.

För tjugo år sedan beräknades

att Sverige år 2010 skulle ha

340 000 personer i åldrarna

80 år och däröver. Men man har

underskattat de låga dödlighets-

talen. Mycket talar för att det

fortfarande är så. Om tendensen

med de låga dödlighetstalen står

sig kan det verkliga antalet 80-

åringar och äldre år 2010 bli

550 000-600 000 personer.

4. Hur lång är den förväntadelivslängden?Den förväntade livslängden har

ökat mycket snabbt de senaste

50 åren. På 1950-talet var den

förväntade livslängden för män

70,9 år och för kvinnor 74,1 år.

1997 är den 76,7 år för män

och 81,8 år för kvinnor. Jämfört

med mitten av 1980-talet lever

de svenska männen omkring tre

år och kvinnorna omkring två år

längre. Om 20 till 30 år beräk-

nas männen ha en medellivs-

längd på cirka 80 år och kvin-

norna en på cirka 84 år.

En nyfödd flicka i Sverige

hade år 1996 en förväntad åter-

stående livslängd på 81,5 år och

en nyfödd pojke 76,5 år. Till

skillnad från tidigare ökar nu

männens livslängd snabbare än

kvinnornas. Huvuddelen av

denna ökning avser förväntad

livslängd efter 50 års ålder.

5. Hur länge är man yrkesverk-sam? Numera lämnar de flesta arbets-

livet före pensionsåldern 65 år.

Andelen äldre som deltar i

arbetslivet har minskat kraftigt

under 1900-talet. 1970 för-

värvsarbetade 71 procent av

männen året innan de fyllde 65

år, mot 39 procent 1997. För-

värvsfrekvensen var för männen

i åldersgruppen 25–54 år vid

samma tidpunkter 94 procent

respektive 83 procent. 1970

förvärvsarbetade 29 procent av

kvinnorna året före 65 års ålder,

jämfört med 28 procent 1997.

För kvinnor i åldersgruppen

25–54 år var förvärvsfrekvensen

63 procent 1970 respektive 77

procent 1997.

När det gäller åldersgruppen

65 till 74 år arbetar nu 12 pro-

cent av männen och 3 procent

av kvinnorna. De flesta av dessa

män och kvinnor arbetar få tim-

mar, nästan hälften under 20

timmar.

6. Har pensionärerna fått detbättre eller sämre ekonomiskt?Pensionärerna har som grupp

fått det mycket bättre, särskilt

om man jämför med situationen

för 20 år sedan. Enligt Finans-

Idag koncentreras samhällsinsat-

serna till de mest sjuka och hjälp-

behövande.

I Danmark infördes 1996 en

lag om förebyggande hälsobesök

bland 75-åringar och äldre.

Studier visade att regelbundna

hembesök av sjukvårdspersonal

resulterade i ökad livskvalitet för

de äldre och minskad intagning

på akutsjukhus. De pekade vida-

re på att det bör finnas personal

med såväl medicinsk som social

kompetens i den uppsökande

verksamheten. Att tidigt upp-

täcka behov av bostadsanpass-

ning, hjälpmedel och anhörigstöd

är väl så viktigt som att upp-

märksamma medicinska behov.

Uppsökande verksamhet bland

äldre kan vara ett sätt att o c k s å

nå de anhöriga. Regeringen anser

att försök med uppsökande

verksamhet kan vara ett viktigt

instrument för att bygga upp

kunskaperna om hur man före-

bygger ohälsa och vårdbehov

bland äldre. Försöken bör drivas

över hela landet på orter med

skiftande förutsättningar och bör

systematiskt följas upp, ut-

värderas och dokumenteras.

23. Folkhälsoarbeteför äldre

Folkhälsoarbetet för de äldre skallförstärkas och ett första steg är attöka kunskaperna om hälsofräm-jande och sjukdomsförebyggandeinsatser.

Hälsobefrämjande insatser ökar

förutsättningarna för att äldre

skall kunna fortsätta att leva ett

självständigt liv med god livs-

kvalitet. Detta synsätt är en vik-

tig del i äldrepolitiken.

Kunskaperna om värdet av

förebyggande insatser bland

äldre är idag bristfälliga. En för-

bättrad kunskap om det friska

åldrandet är viktig för att kunna

skilja hälsa och sjukdom åt i de

högre åldersgrupperna.

På regeringens uppdrag skall

Folkhälsoinstitutet redovisa de

nationella och internationella

erfarenheterna av att arbeta

sjukdomsförebyggande och häl-

sofrämjande bland äldre.

• 24 •


• 27 •• 26 •

det. 1993 var det 15 procent

som delade bostad med någon

annan än make/maka. 1996 var

det strax under 10 procent.

Boende utan egen toalett min-

skade under samma tid från 28

procent till 20 procent.

10. Hur många får hemtjänst?Hemtjänsten har byggts ut, men

det innebär inte att fler får hem-

tjänst utan att färre får fler tim-

mar. Insatserna har koncentre-

rats till de äldsta med störst

behov av hjälp. Vid slutet av

1996 hade 8 procent eller

130 000 personer i eget boende

av åldersgruppen 65 år och

äldre hemtjänst. Av samtliga

180 500 personer som i no-

vember 1996 fick hemtjänst

och/eller hemsjukvård fick cirka

29 procent hjälp varje kväll

och/eller natt.

11. Hur många får hjälp avanhöriga?År 1993 genomfördes en

undersökning av äldres levnads-

förhållanden (Socialstyrelsen,

Ädelutvärderingen 93:4). 6 pro-

cent av andelen pensionärer 60

år och äldre svarade att de fick

regelbunden hjälp från anhöriga

eller vänner. Samma år var det

18 procent av samtliga personer

65 år och äldre som fick hjälp av

samhället i form av antingen

hemhjälp i ordinärt boende eller

genom hjälp i särskild boende-

form.

12. Behöver äldre mycket sjukvård?1995 upptogs 54 procent av

alla vårddagar på sjukhus av

män över 65 år och 31 procent

av män över 75 år. För kvinnor-

na var motsvarande andel 60

procent respektive 42 procent.

38 procent av landstingens

totala sjukvårdskostnader rör

personer som är 65 år och äldre.

Innan ƒÄdel-reformen genom-

fördes var motsvarande siffra

cirka 50 procent.

Allt fler får avancerad sjuk-

vårdsbehandling. Med dagens

operationsmetoder kan allt fler

äldre till exempel få tillgång till

såväl hjärtkirurgi som krans-

kärlsoperationer. År 1986 var

drygt 10 procent av dem som

genomgick en kranskärlsopera-

tion 70 år och äldre. Mot-

svarande andel 1995 var 36

procent. Ett annat exempel är

njursjukvården. Jämfört med i

början på 1990-talet får nu allt

fler dialys eller transplantation.

Andelen patienter som är över

65 år när behandlingen påbörjas

har ökat från 46 procent år

1991 till 55 procent år 1995.

Cirka 20 000 personer opere-

ras årligen för höftfrakturer och

cirka 10 000 höftplastikopera-

tioner utförs årligen. Patienternas

medelålder är knappt 70 år.

Gråstarroperation är det vanli-

gaste kirurgiska ingreppet i

Sverige i dag. Under 1996 gjor-

des knappt 45 000 operationer.

Patienternas medelålder var

drygt 75 år.

13. Hur många drabbas avd e m e n s s j u k d o m ?Eftersom risken för insjuknande

i demens är starkt relaterad till

stigande ålder, ökar antalet drab-

bade i takt med att allt fler lever

längre. År 1990 fanns det cirka

100 000 personer med måttlig

till svår demens. Det motsvara-

de drygt 6 procent av ålderspen-

sionärerna (65 år och äldre). År

2000 beräknas antalet ha ökat

till cirka 121 000 och år 2010

till cirka 134 000. Det motsva-

rar omkring 8 procent av dem

som är 65 år eller äldre.

departementets beräkningar för-

bättrades pensionärshushållens

reala standard med 35 procent

under perioden 1975-1993.

Det innebär att pensionärerna

1993 hade 35 procent mer att

röra sig med efter att avgifter

och annat (prishöjningar, infla-

tion med mera) räknats bort.

Den övriga befolkningens stan-

dardhöjning stannade vid 10

procent för motsvarande period.

För den enskilde pensionären

har dock den reala inkomsten

minskat med 8 procent under

perioden 1991-1998. Det kan

jämföras med att inkomsterna

för dem i yrkesaktiv ålder beräk-

nats ha minskat med 7 procent

under samma period. Stan-

dardminskningen uppgick till i

genomsnitt 2 procent under

1994-1997 för de pensionärer

som endast har folkpension,

men som är berättigade till

bostadstillägg.

7. Är äldre mer ensamma idag änt i d i g a r e ?Äldre människor har i dag fler

anhöriga och närstående än tidi-

gare. Familjenätverket kring äldre

har stärkts under 1900-talet. Fler

än tidigare har barn och syskon

som fortfarande är i livet. Studier

har dessutom visat att många har

ett eller flera barn som bor nära.

Umgänget mellan generationerna

är relativt stort. De personliga

kontakterna ökar i omfattning,

bland annat på grund av förbätt-

rade kommunikationer och ny

teknik. En allt minskande andel

äldre är socialt isolerad, cirka 4

procent av samtliga personer i

gruppen 65 till 84 år. Många

äldre har omfattande kontakter

med vänner och grannar och är

aktiva i föreningar, studiecirklar

och liknande. Samtidigt är det

viktigt att tänka på att de som

blir mycket gamla ofta förlorar

många av dessa kontaktpunkter.

8. Hur stor andel av ålderspensio-närerna bor i servicehus, sjukhemeller ålderdomshem (”särskiltboende”)?Totalt bor cirka 9 procent, eller

något över 130 000 personer,

av alla som är över 65 år i någon

särskild boendeform (inlusive

landstingens geriatrik) och ande-

len ökar med stigande ålder.

I åldern 80 till 89 år bor 15

procent av männen och 21 pro-

cent av kvinnorna i ett särskilt

boende. I åldrarna över 90 år är

andelarna 42 procent respektive

50 procent. Omkring en tredje-

del är män och de är betydligt

yngre än kvinnorna. Medel-

åldern stiger dock för både män

och kvinnor.

9. Har standarden i det särskildaboendet förbättrats?Under senare år har det skett en

snabb förbättring av boende-

standarden i det särskilda boen-


• 28 •

14. Hur vårdas demenssjuka?Omkring en tredjedel av alla

demenssjuka vårdas i hemmet,

framför allt tack vare stora insat-

ser av anhöriga. De återstående

vårdas i någon form av särskilt

boende. Upp till 80 procent av

dem som bor på de före detta

sjukhemmen uppskattas vara

drabbade av demens. Nästan

hälften av dem som bor i någon

form av särskilt boende beräk-

nas vara måttligt eller svårt

dementa. Bland dem som får

hemtjänst i ordinärt boende är

siffran 15 procent.

15. Är depressioner och andra psy-kiska sjukdomstillstånd vanligabland de äldre?Socialstyrelsen uppskattar att

det finns cirka 150 000 äldre

med depression, 100 000 som

lider av ångesttillstånd och

1 0 0 000 som har psykotiska

tillstånd.

16. Hur många arbetar med vårdav och omsorg om de äldre?För tio år sedan arbetade cirka

165 000 personer med vård av

och omsorg om äldre inom

kommunal och landstingskom-

munal verksamhet: hemtjänst,

ålderdomshem, sjukvård i hem-

met och somatisk långtidssjuk-

vård. Enligt beräkningar från

Svenska kommunförbundets

äldreberedning arbetade år

1996 cirka 273 000 inom verk-

samheter för äldre och funk-

tionshindrade.

17. Hur ser åldersammansättning-en ut bland dem som arbetar medvård av och omsorg om de äldre?1996 var nästan hälften av per-

sonalen över 45 år. Andelen

väntas stiga till något över hälf-

ten år 2005. Mellan 15 och 20

procent av personalen inom

äldreomsorgen kan förväntas

avgå med pension de närmaste

tio åren. Det bedöms att totalt

230 specialistgeriatriker (läkare)

kommer att pensioneras under

perioden 1999-2007.

18. Behövs det mycket ny personalinom äldreomsorgen?Ja. Personalomsättningen har

åtminstone tidigare varit hög.

Den är lägre nu. Men med tanke

på de stora pensionsavgångarna

om fem till tio år behöver det

rekryteras mycket ny personal

inom äldreomsorgen. Mer än

hälften av den personal som

fanns i kommunerna år 1985

hade slutat fram till år 1995,

enligt beräkningar som redovisas

i en rapport från Svenska kom-

munförbundet.

19. Hur stor del av kommunernaskostnader för äldreomsorgen finan-sieras genom avgifter?7 procent av kommunernas

driftkostnader för äldreomsor-

gen finansieras genom avgifter.

20. Vad kostar äldreomsorgen?De sammanlagda offentliga ut-

gifterna för omsorg och hjälp till

de äldre (exklusive pensioner)

uppgick 1995 till 37,7 miljarder

kronor.


Vill du ha mer information om äldrepolitiken och om vad som

görs för de äldre från regeringens och andras sida?

Besök Socialdepartementets webbplats om äldrefrågor:

www.aldreprojektet.gov.se

Du hittar bl.a. den nationella handlingsplanen för äldrepoliti-

ken i sin helhet, historik om äldreomsorgen, information om

pågående arbete: utredningar, projekt och förslag, frågor och

svar om äldre och äldreomsorgen m.m.

Vill du ha fler exemplar av trycksaken?Kontakta Socialdepartementet, 103 33 Stockholm, tel: 08-405 33 71, fax: 08-781 04 82.Propositionen Nationell handlingsplan för äldrepolitiken (prop 1997/98:113) kan beställas från Fritzes offentliga publikationer, tel: 08-690 91 90, www.fritzes.se

Artikelnummer S9805


Documents

Nationell handlingsplan för äldre p o l i t i k e n · 2013. 1. 29. · Nationell handlingsplan för äldre p o l i t i k e n Mål, inriktning och förslag till åtgärd e r E n