Embed Size (px)
Citation preview
1
2
Siduppdelning sida Inledning 3Inför besöket 4Ensemble 5 Ord från regissören 6 Var började vi? 8Övning: Din historia i bilder 8Övning: Tydliga gränser? 9Övning: Vem bestämmer? 9 Hur kom vi hit? 10 Övning: Klädesjonglering 10Övning: Vattenjonglering 11Övning: Stolsvandring 12Vart Vill vi? 13Övning: Gå tillbaka till föreställningen 13Övning: Medskapa utifrån era egna bilder 14
Omslagsfoto: Mattias Edwall. Föreställningsfoto: Mats Bäcker. Illustrationerna är gjorda av Fanny Senocq Ginsburg. Lärarhandledningen är skapad av Cirkus Cirkörs avdelning för Pedagogik och träning i nära samarbete med klass 5s från Karsby International School, klass sär 7-9 från Björkhagaskolan, och klass 9a från Björkhagaskolan.
3
CIRKÖR TIPSAR I arbetet med Limits och Borders har vi bland annat inspirerats av: Bilal – På slavrutten till Europa. Celanders Förlag ISBN: 978-91-979413-9-6Italienske journalisten Fabrizio Gattis omskakande reporta-gebok där han själv reser den moderna slavrutten genom Afrika via Libyen in i Europa.
Sveriges Radio – Konflikt Speciellt rekommenderas avsnittet ”Europa och gränsin-dustrin” samt ”Vem är männ-iska?”
Böckerna om Katitzi Bokförlaget Natur & Kultur. Katarina Taikons återutgivna böcker om den romska flickan Katitzi.
Glänta – Ett år av migrationTidskriften Glänta som under 2014 gav ut tre nummer helt ägnade åt migration.www.glanta.org
BANGTemanummer Europa, nummer 1 av Bang 2014. Speciellt Liz Feketes text ”Den globalise-rade likgiltigheten” som även finns att läsa online på www.bang.se
Terraferma Italiensk dramafilm om en Siciliansk familj och deras möte med två båtflyktingar; en ung pojke och hans gravida mor.
Athena FarrokhzadHennes engagerande Sommar i P1 från 2014 samt diktsam-lingen Vitsvit
Välkommen att ta del av lärarhandledningen till föreställningen LIMITS, i regi av Tilde Björfors.Materialet innehåller förslag på frågeställningar och övningar som din klass kan arbeta med, såväl inför föreställningsbesöket, som efter upplevelsen. Vårt råd är att eleverna ges tid att förbereda sig, då den som tänkt över föreställningens tematik får en starkare upplevelse av LIMITS.
Övningarna i den här handledningen är tänkta att inspirera till lek med nycirkusens uttrycksmöjlighe-ter och att ge nycklar till föreställningens innehåll. Vi hoppas också att flera av övningarna väcker engage-mang och diskussion om gränser, begränsningar, flykt och flyende.
Handledningen är tematiskt indelad i tre delar: Var började vi? Hur kom vi hit? Vart vill vi? De flesta övningarna passar i många olika åldrar.Du som känner din klass bedömer lättas vilka som känns mest aktuella för er. Kika alltså på alltsam-mans i förväg och välj ut det som verkar intressant att använda. Var började vi?I det första temat utforskar vi ursprung. Eleverna ges möjlighet att beskriva sin bakgrund såväl i ord som i bild. Cirkus Cirkörs 20 år som gränsöverskri-dare i konst och pedagogik behandlas och bakgrunden till föreställningen Limits utforskas. Hur kom vi hit?Avsnittet handlar om vad som formar oss, både fysiskt och socialt. I övningar testar vi att hjälpa varandra och vad som händer när vi inte hjälper. Vart vill vi?Den sista delen innehåller övningar som passar bäst efter föreställningsbesöket. Övningar och texter handlar om hur vi borde forma vår samhällskropp inför det svåra trick som mottagandet av en stor mängd asylsökande innebär. Vilken träning behöver vi och hur kommer vi att se tillbaka på denna tid i framtiden.
4
På en traditionell Cirkus sitter publiken oftast runt aktörerna och ser föreställningen från alla håll. Det är vanligt att artisterna bjuder in fri-villiga från publiken och att gränserna mellan åskådare och aktör är mindre tydliga än i de flesta andra scen-konstformer.
Föreställningen LIMITS, liksom de flesta nycirkusproduktioner utspelar sig på en tittskåpsscen med en publik framför. Alltså som det vanligtvis fungerar på teaterscenen. Trots det så upplever artisterna på scenen allt som händer i salongen. Som artist är det en glädje att höra publikens reaktioner och när magin fungerar som bäst är alla, både artister, tekniker och publik medskapare av upplevelsen.
Med detta i tankarna så är det bra om klassen funderar över och diskuterar några saker inför besöket: • Varför får man inte ha sin mobil-
telefon på under föreställningen? • Varför är det förbjudet att foto-
grafera? • På vilka sätt tror ni att artisterna
påverkas av publiken? Tänk på dessa saker och bestäm hur ni får agera under föreställningen. Är det till exempel okej att kommentera något som händer på scenen till sin bänkgranne?
När det gäller mobiltelefoner, och särskilt fotografering finns en sä-kerhetsaspekt att ta hänsyn till. En fotoblixt eller telefonsignal vid fel tillfälle kan störa koncentrationen och orsaka en olycka.
5
Anton GraafAnton är en språngbrädeartist som tillsammans med Einar belönats med ett flertal guld- och silvermedaljer på internationella festivaler. Han har studerat vintercirkus i Åre och tog examen från Dans och Cirkus-högsko-lan 2014. Einar Kling-OdencrantsAkrobat och språngbrädeartist som arbetar tillsammans med Anton. Tog examen från Dans och Cirkus-högsko-lan 2014. Manda RydmanArtist som specialiserat sig på asia- tiskring, han stående och kautschuk (vighet). Manda har studerat cirkus i Kiev och Rotterdam och har bl a turnerat med Wear it like a crown*.
Peter ÅbergJonglör och parakrobat som tidiga-re setts i Borders* och Undermän*.
Peter har studerat vid Cirkuspiloter-na och Dans och Cirkushögskolan och har de senaste åren turnerat med sin parakrobatikpartner Saara. Saara AholaLuft- och parakrobat som fostrats vid Sorin Sirkus i Tammerfors och utövat cirkus i över 20 år. Sågs senast i Borders*. Samuel ”Looptok” AnderssonKompositör och multiinstrumentalist som blandar akustiska och elektroniska instrument med liveloopningar. Samuel har även komponerat och framfört musiken i Knitting Peace* och Borders*.
Thea ÅslundPå turné framförs livemusiken i Limits av folk- och världsmusikern Thea. Hon har fått sin skolning genom folkmusik-utbildningar och spelmansstämmor och har belönats med bl a Päkkos Gustaf- stipendiet.
* Cirkus Cirkörs föreställning
6
Allt är möjligt! Gränser är till för att överskridas! Vi människor kan så mycket mer än vi tror om vi vågar utmana våra begränsningar! Det var min upplevelse när jag omtumlad gick ut från min allra första nycirkusföreställning med grup-pen Archaos, som gästspelade i Stock-holm när jag var i 20-årsåldern.
I Frankrike, några år senare, förstod jag att detta inte var en engångsföre-teelse. Detta var en del av en etablerad konstform - Cirque Nouveau. Här tänjdes gränserna för det möjliga. Här fanns träningsställen och till och med en nycirkushögskola. Tänk om detta funnits i Sverige när jag växte upp. Hur hade mitt liv sett ut då?
Kanske var det för att jag var en gan-ska rädd person som cirkusens gränsö-verskridande inspiration blev så viktig för mig. Om detta kunde få mig att vilja våga mer kunde säkert fler känna samma sak. Jag och mina vänner började drömma om att ta nycirkusen till Sverige.
Resan från att ha varit några unga och naiva med en dröm till det som Cirkör är idag (i media ofta kallat ett cirkus-imperium) har varit en torktumlare och berg- och dalbana på samma gång. Fullt av hårt jobb, risktaganden, tränings-värk och växtvärk blandat med magiska stunder. Om det är något vi har fått
bevisat om och om igen så är det att vi människor har så mycket mer kapacitet än vi tror. Vi har skapat våra egna och andras arbeten inom ett yrke som ingen politiker eller arbetsförmedlare kun-nat föreställa sig. Vi har sett dröm-mar bli verklighet, rädda bli modiga, vilsna bli fokuserade, kaos förvandlas till ordning och kontrollbehov bli till tillit.
I samarbete med hjärnforskare och cir-kusartister har jag under flera år för-sökt förstå hur det gränsöverskridan-de fungerar. Helt avgörande för den som överskrider en begränsning, skapar något nytt eller går där man inte har gått, är om vi fokuserar på risken eller möjligheten.
Under hösten 2015 var jag en av många i Sverige som försökte ge människor på flykt ett medmänskligt mottagande. Jag var med och byggde upp ett transitboen-de och jag öppnade upp mitt hem. Hund-ratals människor. Hundratals gränsöver-skridare. Varje möte en ny historia, en personlig tragedi.
Jag blev varse vilka begränsningar som både jag och samhället bär på. Flera gånger kände jag att jag inte orkade ta in mer. Det finns inte plats. Men varje gång jag började stänga min dörr så var det någon av de mest utsatta
7
som visade mig att det ändå fanns hopp. Det kändes som att hjärtat stretchades och växte lite grann. Plötsligt fanns det plats för mer! Tvär-temot vad vi ofta påstår så är våra gränser tänjbara. Både våra hjärtan och våra hjärnor är skapta med funktionen att kunna växa.
Det är en stor skillnad mellan en cir-kusartist som tar risker av egen fri vilja och den som flyr för sitt liv. Den som flyr har inget val. Men sättet som riskerna hanteras på är detsamma. Den som flyr vet hur man gör när man är rädd men vågar ändå. Den vet att när man ger sig ut i det okända är det bara tron på att det går som håller en uppe. Att tillit till sig själv och andra är nödvändigt, för det finns inget annat val. Planering, utredning och organisation är bra, men det är ännu viktigare att vara närva-rande i nuet för att kunna hantera allt det oförutsedda som uppstår.
Det är en chock att se hur Europa stäng-er gräns efter gräns när vi som cirkus ägnat de senaste 20 åren åt gränsöver-skridande. Cirkus används ofta som ”skällsord” men jag tror tvärt om - världen borde träna mer cirkus!
Lek med tanken att Sverige är en kropp …Föreställ er att denna Sverigekropp står inför utmaningen att lära sig ett nytt avancerat cirkustrick. Min över-
tygelse är att om vi tränar vår Sveri-gekropp så blir vi bättre på att han-tera riskerna, istället för att som nu fokusera så mycket på dem att vi blir omänskliga. Ingen tvingar oss, men vi kan välja att anta utmaningen! Och ja, det blir säkert kaos ett tag och vår nu-varande ordning ruckas en aning. Det blir alltid en stund av oordning när något nytt skapas och när neuronerna i våra hjärnor ska koppla nya banor. Men om vi alla tänjer lite kanske
vi kan förvandla den här risken till en ny möjlighet för oss alla. Tittar man bakåt i historien så brukar det kom-ma något gott ur förändringar. Och det brukar vara de personer som behållit ett medmänskligt fokus som vi minns med respekt! Tänk hur världen skulle sett ut om ingen någonsin hade tagit en risk? Andrum är säkert bra ibland. Men för att kunna hantera de utmaningar vi nu står inför, är det tid för vår Sverige-kropp att börja hårdträna.
Välkomna till Cirkus Cirkör och till föreställningen Limits. Tilde Björfors
Regissör för Limits och Cirkus Cirkörs grundare och konstnärliga ledare.Tidigare professor på Dans och Cirkus-högskolan.
När jag var liten tänkte jag att vi
människor förflyttar oss över jorden
för att hålla jordklotet i balans.
När vi stänger gränser och bygger
stängsel får det jorden att tappa
balansen och tippa över.
8
ÖVNING:Din historia i tre bilderEtt kännetecken för en Nycirkus-föreställning är att det saknas en tydlig berättelsetråd.Föreställningen är istället upplagd som en serie bilder vars innehåll pu-bliken tolkar som de vill. Föreställningens manus är inte, som man kanske i första hand tänker sig, en text. Istället är det en serie skisser och anteckningar som ibland tycks länkade till varandra och ibland ver-kar vara fristående. Bildämnet i skolan ska bland annat träna elever i analys och användning av bilder för berättande. Som en övning på detta kan eleverna ges i uppgift att berätta om sin bakgrund genom tre erfarenheter. Be gruppen rita tre situationer som de minns ur sin historia. Bilderna kan vara enkla och det är inte viktigt att de är väl ritade.
Men det ska framgå på vilken plats er-farenheterna utspelar sig och eleven gör också ett försök att visa hur gammal hen är vid tillfället. Skriv inte namn på bilderna och markera inte heller på något annat sätt vem som gjort dem.
Samla in alla bilder, blanda dem och dela ut dem slumpvis i klassen. Varje elev får alltså tre bilder och får nu arrangera dem i en ordning som känns vettig och skriva en berättelse om de tre händelser som hen ser. Håll berättelsen mycket kort, max fem-tio meningar men låt den innehålla in-formation om de platser som händel-serna utspelar sig på och hur gammal huvudpersonen var vid händelserna.
Häfta ihop berättelserna med de tre bilderna och sätt in alltihop i en pärm där ni nu har en sorts skrattspe-gelhistoria av elevernas bakgrund.
9
ÖVNING: Tydliga gränser?Ibland talas det om att barn och unga behöver tydliga gränser. Är det sant och i så fall varför då?
• Skriv upp något du inte får göra på en lapp.
• Lägg klassens lappar i en hatt eller låda och dra några lappar.
• Läs upp förbuden och prata i klas-sen eller i grupper om det är en bra eller dålig regel.
Vilka fördelar kan den ge och vilka nackdelar? Utveckla också gärna öv-ningen genom att skriva nya lappar med något som en auktoritet, kanske en lärare eller förälder inte får göra. Det ger möjlighet att diskutera makt, har den som bestämmer skyldigheter eller rättigheter som skiljer sig från andras?
ÖVNING: Vem bestämmer?Vem är det som bestämmer just nu i klassrummet?
• Låt en person gå ut. • De som är kvar kommer sedan överens
om vem som är ledare. • Från och med nu så försöker alla
göra som ledaren, röra sig och agera exakt likadant.
• Släpp in den som är utanför rummet och låt hen observera en stund.
• När personen har en gissning på vem som leder så kolla om det stämmer.
Diskutera efteråt om klassen gör så här vid andra tillfällen. Tänk till exempel på en filmvisning i klassrum-met, är det några som styr beteendet och sätter nivån för vad man får och inte får göra?
10
ÖVNING: Klädesjonglering – Kan det bli för mycket?Till övningarna behöver deltagarna några klädesplagg. Helst plagg de inte är alltför rädda om. En sal med ganska mycket utrymme och takhöjd gör också övningarna effektivare och roligare.
2.1 Dela klassen i tre grupper och utse en coach i varje grupp. Coachen får 5-10 klädesplagg och de andra ställer sig i ett led vid sidan av hen. Coachen börjar slänga kläder, högt och långt, ett plagg i taget med kor-ta pauser. Deltagarna i ledet ska, en i taget springa ut på golvet och för-söka nudda alla kläder innan de slår i golvet. Varje deltagare får var-sitt försök att nudda ca 5-10 plagg.
Övningen fungerar bäst om man låter den vara fnittrig och kaosartad. Syftet är att skapa mycket rörelse och några hjältemodiga ögonblick av snygga räddningar.
2.2 Nu kan klassen lära sig lite jong-lering. Arrangera de tre grupperna i tre ringar. Alla behåller varsitt klädesplagg utom en i ringen som håller i två. Den som har två plagg startar genom att kasta sitt ena plagg upp åt vänster i ringen. Den som står till vänster om startaren kastar sitt plagg åt vänster INNAN hen fångar startarens plagg. Sedan är ni igång. Innan varje fångst ska ett nytt plagg kastas upp. När det börjar fungera kan ni bestämma en utmaning. Till ex-empel två varv utan att tappa något. 2.3 Låt nu klassen para ihop sig två och två. Varje par behöver tre klä-desplagg. Stå mitt emot varandra och jonglera plaggen till varandra. Den som har två plagg startar med ett kast. Båda deltagarna ska sträva efter att kasta under det inkommande plagget så att mönster från sidan ser ut som en liggande åtta.
11
ÖVNING: Vattenjonglering – om alla tar ansvar Till övningarna behövs några fryspå-sar med ca 2 dl vatten i varje. Knyt igen fryspåsarna och kontroll-era att ingen av dem läcker. Ställ upp gruppen i en ring, om ni är fler än tjugo så dela gärna gruppen på två så att inte ringen blir för stor. Låt en av påsarna gå ett varv runt i ringen och berätta att de innehåll-er vatten och att hela gruppen i den kommande övningen måste ta ansvar för att ingen blir blöt. Det kräver koncentration och försiktighet att kasta och fånga påsarna.
När du har fått tillbaka påsen berät-tar du att du nu kommer att söka ögon-kontakt med en av eleverna och sedan kasta påsen till hen, som fångar, söker en ny ögonkontakt och kastar på nytt till någon som ännu inte har fångat.
Be eleverna komma ihåg vem de kastar till och vem som kastar till dem.
På så vis skapas ett mönster där A kastar till B som kastar till C tills alla har
fångat och ett sista kast kan gå till- baka till A.
Gör nu om kasten i samma mönster, det bör gå betydligt fortare, eftersom alla nu vet vem de kastar till och vem som kastar till dem. Sedan upp-manar du alla att hålla koll på vem de tar emot från och börjar slänga in fler påsar. Runt 4-5 stycken bör inte vara något större problem för en kon-centrerad grupp.
När det flyter kan ni börja gå omkring på golvet. Sträva efter att gå lika fort och inte krocka. Alla fortsätter att dela ansvaret för påsarna och varandra.
Diskutera efteråt om alla kände sig trygga i övningen. Sannolikt så har några blivit lite nervösa och kanske har någon påse gått sönder och någon blivit lite nerstänkt.
Prata också om huruvida det är far-ligt att vara rädd och om hur en liten risk (att bli blöt) kan upplevas som väldigt skrämmande.
12
Övning: Stolsvandring – Strategier för samarbete I föreställningen LIMITS kommer ni se flera situationer när trängsel uppstår och artisterna måste hjäl-pa varandra för att ta sig vidare. En enkel liten tävling på detta tema kan göras med ett antal stolar i ert klassrum.
Röj undan bänkar och bord så gott det går och samla klassen i två lika stora grupper vid salens ena kortvägg. Grupperna ska ha tillgång till stolar som man kan stå på. Sätt en tejpmar-kering på golvet framför grupperna.
Grupperna ska nu ta sig upp på stolar och inte nudda golvet, de får inte heller komma över tejpmarkeringen ännu.
Den grupp som lyckas stå på det minsta antalet stolar vinner tävlingens första gren. När de båda grupperna är uppe ställer du en stol till framför deras grupp och ger dem nästa uppgift.
Nu ska de tillsammans ta sig till den andra änden av klassrummet, utan att nudda golvet. De får flytta stolarna som de vill.
Den första gruppen som lyckas få en deltagare att nudda bortre väggen vinner denna uppgift. Om någon skulle råka kliva ner på golvet så be bara det laget att hjälpa sin kompis upp igen.
Övningen ger ofta en hel del diskussions- underlag. Det blir ofta heta känslor i grupperna när många försöker göra sig förstådda och få igenom en metod för förflyttning som de just har kom-mit på.
Om man vill kan man spela in lite ljud under förflyttningen och spela upp för klassen under nästa lektion. Var dock försiktig så att ingen kän-ner sig utpekad eller anklagad. Dis-kussioner om hur man skulle ha löst uppgiften på bästa sätt kan följa.
Fungerade övningen bättre för något av lagen? I så fall av vilka skäl?
13
Övning: Gå tillbaka till föreställningenNär eleverna sett föreställningen kan denna övning hjälpa till att fästa upplevelsen i minnet. Börja med att be klassen blunda, släck gärna ner i klassrummet och sätt på lite musik. Melodin ”Borders” från föreställningens soundtrack passar till exempel bra.
Be nu eleverna föreställa sig hur det såg ut i teatersalongen. Ge dem tid att bygga upp sina bilder och påminn dem gärna om olika sinnesförnimmelser genom att be dem tänka på hur det luktade, var de satt och hur det lät i lokalen.
Be dem nu föreställa sig det första som hände i föreställningen och sedan låta resten av föreställningen komma tillbaka till dem genom minnet. En bild i taget. Ge dem en stund på sig
att tänka. Efter ett par minuter ger ber du dem öppna ögonen i sin egen takt.
När alla är tillbaka tänder ni ljuset igen. Eleverna får para ihop sig med sin granne och berätta om sina bil-der. När alla har fått prata en liten stund beskriver du elevernas bilder på whiteboardtavlan.
Fråga klassen vad som var det första de såg och sortera sedan klassens bil-der i den ordning ni tycker stämmer. Undvik att rätta eventuella felak-tigheter men gå på majoritetens linje om det finns olika uppfattningar om var i kronologin en viss bild ska place-ras.
Nu har ni gemensamt förvandlat klas-sen minnen till små texter.
14
Övning: Medskapa utifrån era egna texter.I den här övningen får små grupper av elever möjlighet att själva skapa en handling utifrån klassens minnesbilder. De nya berätt- elserna behöver inte ha något med före- ställningens innehåll att göra. Men de bygger på elevernas hågkomster. Fördela klassens texter i grupperna. Varje grupp bör få minst tre texter och det går bra att återanvända samma text i flera grupper.
Eleverna sorterar texterna i en ordning som känns vettig, kanske:1. Det var möbler i ett rum.2. Hon hängde i en trapets.3. De sprang på väggen. Testa nu ett sätt att redovisa den korta handlingen. Kanske passar det att måla bilderna som en seriestripp, eller gör en skrivövning som tar med de tre bilderna i ordning.
Ett tredje alternativ kan vara att spela upp bilderna som en scen, under tillåtan-de former.
From Fear To ActionUnder arbetet med Limits stötte vi på dessa tre underbara integrationsprojekt. Låt er inspireras: Refugee Skateboard School Skejtande 14-åringar som vill att alla ska åka bräda och ordnar skejt-träffar för nyanlända http://www.rsbs.se/ Välkommen hit Nationellt projekt som introducerar bas-ket och föreningsliv till ensamkomman-de. De jobbar även för att öka förståelse och tolerans gentemot flyktingar. http://valkommenhit.se/
Retoy Kombinerar lek och återbruk genom att låta barn byta och skänka leksaker till andra barn. http://retoy.se/
