NFH_2013

Årsredovisning

2013

2 nämnden för hemslöjdsfrågor • årsredovisning 2013

KONSERVÖPPNARGREPPET

KORSLAGDA TUMGREPPET

SKRÅGREPPET

ARMBÅGSGREPPET

TÄLJA MOT SIG

TÄLJA MOT TUMMEN

TUMGREPPET

SAXGREPPET

ILLU

ST

RA

TIO

NE

R:

KA

LLE

FO

RS

S

årsredovisning 2013 • nämnden för hemslöjdsfrågor 3

Innehåll

Produktion: Nämnden för hemslöjdsfrågor

Text: Walkietalkie

Foto där ej annat anges: Ulf Huett Nilsson

Illustrationer omslagets insidor: Kalle Forss

Grafisk form: Typisk Form designbyrå

Detta är Nämnden för hemslöjdsfrågor 4

Året i korthet 4

Ordförande har ordet 5

Kanslichefen har ordet 6

Återrapportering 6

Barn och unga 7

Hållbar utveckling 11

Slöjd som näringsgren 12

Det immateriella kulturarvet 15

Internationell och interkulturell slöjd 16

Forskning och kunskapsutveckling 18

Kommunikation 20

Samverkan 22

Uppdrag 23

Främjande av hemslöjd 24

Nämnden för hemslöjdsfrågor och kansli 32

Ekonomisk redovisning 34

Underskrift av årsredovisning 36


Detta är Nämnden för hemslöjdsfrågor

Året i korthet

I Nationalencyklopedin definieras hemslöjd som ”tillverkning av bruksvaror som kläder, hemtextili-er, husgeråd, möbler, arbets- och transportredskap, på landsbygden utförd i hemmet för eget behov”. Men idag rymmer hemslöjdsbegreppet betydligt

Vantar och grytlappar, broderade gympaskor, smörknivar och dalahästar. Vad är egentligen hemslöjd? Stickgraffiti eller näverflätning, täljning eller plastpyssel? Allt det och mycket mer. Hemslöjd är ett brett begrepp, en traditionell och nyskapande rörelse som är både lokal och global.

mer än så, och involverar såväl företagande som den internationella Gör det själv-vågen. I Sverige har hemslöjdsrörelsen djupa rötter och här finns ett myller av aktörer – från enskilda slöjdare och hem-slöjdsföreningar till slöjdklubbar, entreprenörer, museer och craftivister. De förenas av skaparlust och viljan att göra saker med händerna. Det ökande intresset för återbruk och hållbar utveckling ökar också intresset för hantverk och lokal produktion.

Nämnden för hemslöjdsfrågor, NFH, är en statlig myndighet under Kulturdepartementet. Vår uppgift är att främja hemslöjd i hela Sverige.

Nämnden har fått fyra nya ledamöter under året:

Anneli Palmsköld Annica KvintLove JönssonZandra Ahl


10 regioner/län

har fått besök av NFH under

året. Då träffas regionala

tjänstemän, hemslöjds-

konsulenter och föreningsliv

för att prata om hur arbetet

med slöjden på bästa sätt

kan bedrivas.

Hemslöjdens samlingars databas består av

45 286objekt

som under 2013 har flyttats till PrimusNett. Under 2014 hittar du samlingarna på

www.digitaltmuseum.se.

TRETTON • 2013 • TJUGOHUNDRATRETTON • 2013 • TJUGOHUNDRATRETTON • 2013 • TJUGOHUNDRATRETTON • 2013 • TJUGOHUNDRXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXX

XXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXX

Under år 2013 har 297 företag ingått i aktiviteter kopplade till NFHs näringsprojekt

53hemslöjdskonsulenter arbetar

regionalt med hemslöjd.


Vi planerar, driver och följer upp aktiviteter med såväl kulturella som ekonomiska perspektiv. För oss är mångfalden viktig: En del i offentlig regi, en i form av idéburet arbete och en del som produce-rande näringsverksamhet. Vi ser möjligheter i att utveckla slöjden utifrån många olika infallsvinklar och i samarbete med andra. Genom NFH ska både särarten och komplexiteten säkras.

En viktig del av vårt arbete är information, utbildning och samordning för ett 60-tal hem-slöjdskonsulenter som arbetar regionalt eller som rikskonsulenter inom olika specialområden.

Hemslöjdskonsulenterna arbetar med både fritids-slöjdare och yrkesverksamma slöjdare och konst-hantverkare. De förmedlar kunskap om material, redskap och slöjdtekniker och verkar för att slöjden ska leva vidare och utvecklas både som kulturytt-ring och som näringsgren. NFH fördelar också statligt stöd i form av projektmedel till hemslöjds-verksamhet över hela landet. Vi bidrar till kvalitets- och kunskapsutveckling samt står för omvärldsbe-vakning genom kontakter och gränsöverskridande samverkan med andra politikområden.

0,9

Det har varit över

2 700 visningar av Slöjdarens företagsguide

på NFHs webb under 8 månader år 2013


Crowdfunding via Kickstarter gav

$ 13 575– drygt 100 000 kr, till filmen om

slöjdaren Wille Sundqvist. NFH har

också varit med och stöttat filmen

med projektbidrag.

TRETTON • 2013 • TJUGOHUNDRATRETTON • 2013 • TJUGOHUNDRATRETTON • 2013 • TJUGOHUNDRATRETTON • 2013 • TJUGOHUNDRXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXX

XXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXX

Antalet besök på 365slojd.se under 2013

689 977procent av medlen i Samverkansmodellen går till hemslöjdsverksamhet. De övriga sex områdena är teater, dans & musik 77,3, Museer 15,1, Bibliotek 2,2, Konst- och kultur-främjande 2,7, Arkiv 0,7, och Film 1,0 procent.


Ordförande har ordet

slöjden fortsätter att ge mening, innehåll och glädje till många, många människor. Även 2013 var ett år då slöjden i alla dess former spritts och utvecklats. Takten har måhända avtagit en smula sedan det fantastiska jubileumsåret 2012, men de tusentals nya människor som närmar sig slöjden blir inte besvikna, tvärtom. Det egna skapandet, kvaliteten i bruksföremålen, ansvaret för en hållbar utveckling, barn- och ungas tillgång till kultur, vägar till utkomst, globalt perspektiv – allt finns inom slöjden.

En grundpelare i slöjdens utveckling är fören-ingslivet. Det är föreningarnas förtroendevalda och de engagerade medlemmarna som är själva kärnan i verksamheten och det är SHR – Sveriges Hemslöjdsföreningars Riksförbund – som stöttar

och utvecklar föreningarnas arbete. Sammantaget är slöjden ett utmärkt exempel på betydelsen av det som idag kallas det civila samhället, och en viktig del i den samverkan och regionalisering som präglar dagens kulturpolitik. En omistlig tillgång i utvecklingen av slöjden och slöjdens roll i de regio-nala kulturplanerna är landets hemslöjdskonsulen-ter. De har unika kunskaper genom sitt marknära arbete med att stödja och stimulera näringsidkare, föreningar och enskilda slöjdare.

Nämnden för hemslöjdsfrågors uppgift är att främja utvecklingen av slöjden genom att göra stra-tegiska insatser och svara för nationell samordning. Under 2013 har förutom fokus på barn och unga, näringsfrågorna varit i centrum. Med särskilda resurser från Tillväxtverket och Jordbruksverket har slöjdare i hela landet fått stöd och hjälp med att bli bättre entreprenörer och att leva på sin slöjd. Satsningen ligger helt i linje med slöjdens karaktär av att förena kultur och näring via handens ska-pande. Det är ingen tillfällighet att Nämnden för hemslöjdsfrågor lyder under Kulturdepartementet och är inhyrt hos Tillväxtverket, som i sin tur lyder under Näringsdepartementet.

Under 2013 har också tillgängligheten till hem-slöjdens samlingar ökat framgångsrikt. Genom fruktbart samarbete med SHR och med medel som Wallenbergstiftelserna tidigt ställt till förfogande, har digitaliseringen av material från museer och föreningar runt om i landet nu samlats i ett digitalt arkiv med över 45 000 objekt. Digitaliseringen och uppbyggnaden av databasen fortgår, men den är redan nu fullt tillgänglig på nätet genom www.digitaltmuseum.se.

Arbetet inom en av Sveriges minsta myndighe-ter fortsätter med full kraft. Jag gläder mig åt ett kompetent och engagerat kansli, en vital nämnd och ett gott samarbete med hemslöjdskonsulenter, myndigheter och organisationer i det civila samhäl-let – i Sverige och internationellt.

Bo-Erik Gyberg, ordförande


nfhs årsredovisning har tidigare år liksom i år redovisat myndighetens arbete men också till stor del utgjort en återrapportering av det regionala hemslöjdsarbetet. I år är första året som NFH inte rapporterar det regionala arbetet. Statens kultur-råd har ansvaret för såväl kvantitativ som kvalitativ återrapportering av den regionala hemslöjdsverk-samheten som ingår i Samverkansmodellen. Som sakkunniga granskar NFH den regionala åter-rapporteringen. Detta innebär att denna årsre-dovisning omfattar myndighetens eget arbete och uppdrag, Svenska Hemslöjdsföreningarnas Riksförbunds verksamhet, de fem rikskonsulen-ternas arbete och det regionala hemslöjdsarbetet i Stockholm.

NFH har ännu inte fullt ut arbetat fram en handlingsplan för myndighetens kvalitetsarbete och definierat de kvalitativa aspekterna och kriterierna för bra kvalitet inom de olika verksamhetsområdena.

I och med det förändrade sättet att arbeta med årsredovisningen som i högre grad speglar myndig-hetens arbete är det viktigt att ta fram kvalitativa aspekter av arbetsinsatserna som mäts över tid. Det är också viktigt för myndigheten att föra detta ar-bete vidare till de mottagare av stöd som myndig-heten följer upp.

Hemslöjdens bidrag till Kulturhuvudstadsåret Umeå 2014 känns framåtsyftande och prövar nya vägar. Utställningen på Västerbottens museum riktar sig till målgruppen ”unga vuxna” och skapas av curatorn Aia Jüdes som beställt nya föremål av skickliga slöjdare. Aia har arbetat tillsammans med hemslöjdskonsulenterna i de fyra norrlänen. Otto von Busch leder projektet Sloydify society som hand-lar om att föra ut slöjdkunskaperna i samhället, kanske en slöjdverkstad på återvinningsstationen?

Arbetet med det immateriella kulturarvet och den djupa kunskapen om material, tekniker och traditioner under ledning av Institutet för språk och folkminnen (ISOF) har avslutats i sin första fas och noden för traditionell hantverkskunskap under ledning av NFH har lämnat underlag till ISOF:s

slutrapport. Frågorna kring hur och av vem kunska-pen om slöjden och hantverket skall hållas levande är högst aktuella. NFH genomförde under året en enkätundersökning bland landets hemslöjdskonsu-lenter i den frågan och svaren är inte entydiga.

Friedrike Roedenbeck, kanslichef

Nämnden för hemslöjdsfrågor, NFH, arbetar ifrån de natio-

nella kulturpolitiska målen och regeringens kulturpolitiska

prioriteringar för mandatperioden. NFH verkar för att stärka

förnyelsen och utvecklingen av hemslöjden ur såväl ett kul-

tur- som ett närings- och hållbarhetsperspektiv och därmed

tillvarata hemslöjdens materialkunskap, teknikkunskap,

formspråk, tradition och kvalitetstänkande.

Verksamhetens resultat för 2013 redovisas med utgångs-

punkt i de mål och återrapporteringskrav, krav på resultat-

redovisning och uppdrag som uttrycks i regleringsbrevet.

Nämnden för hemslöjdsfrågor redovisar måluppfyllelse samt

en analys av resultatet i syfte att utveckla verksamheten.

Utöver vad som framgår av bestämmelserna i 3 kap. i

förordningen (2000:605) om årsredovisning och budgetun-

derlag, lyfter myndigheten fram de kvalitativa aspekterna

vid redovisningen av verksamhetens resultat. Utöver detta

redovisas resultatet i förhållande till de uppgifter som fram-

går av myndighetens instruktion (2007:1193). Dessutom följer

resultatredovisningen den verksamhetsplan som beslutats

av NFH.

NFH betonar i resultatredovisningen förnyelsen och

utvecklingen av verksamheten samt uppmärksammar de

kvalitativa aspekterna både i arbetsprocessen och i resultatet

av gjorda insatser och i olika projekt. Hemslöjd är en oftast

deltagande kultur där barn och vuxna lär sig ny kunskap och

utvecklar traditioner. Det kan vara tids- och resurskrävande

processer vilket gör att antalet deltagare sällan kan jämföras

med åskådarkulturer som till exempel scenkonsten.

Återrapportering

Kanslichefen har ordet


Barn och unga

FN:s barnkonvention är grunden för arbetet med barn- och ungdomsverksamheten. Arbetet sam-ordnas av en rikskonsulent i hemslöjd för barn och unga. Omvärldsbevakning och kunskapsinsamling ingår i uppdraget, liksom att vara igångsättare och mentor för hemslöjdskonsulenter och hemslöjds-föreningar över hela landet. Rikskonsulenten följer också upp att barnperspektivet integreras inom hemslöjden.

Strategi för långsiktighet

Rikskonsulenten följer i sitt arbete NFHs barn och ungdomsstrategi för 2012–2014. Strategin för barn och ungdomsverksamheten förtydligar målen, ar-betsformerna och ansvarsfördelningen. Den pekar ut prioriterade områden, inklusive statistikinsam-ling, samverkan med skolan, kompetensutveckling för ledare samt forskning. Strategin har skapat ökad skärpa och större långsiktighet i verksamheten.

Pedagogiskt förhållningssätt

NFH har under lång tid utvecklat ett pedagogiskt förhållningssätt och en metod för estetiskt lärande. Den så kallade slöjdcirkuspedagogiken används idag i både skola och fritidsverksamhet. Fritidsakti-viteten Slöjdklubben riktar sig till barn mellan 7 och 14 år.

För hemslöjdskonsulenterna i länen är barn- och ungdomsverksamheten idag en naturlig och viktig del av verksamheten.

Den pedagogiska verksamheten bygger på ett samarbete mellan NFH och Svenska Hemslöjds-föreningarnas Riksförbund, SHR. Hemslöjdskon-sulenterna uppskattar att ha ett pedagogiskt och metodiskt koncept som fungerar i såväl mötet med skolan som i nya samarbeten inom kultursamver-

Slöjd för barn och unga är ett prioriterat område för Nämnden för hemslöjdsfrågor. Vi arbetar för att väcka barns och ungas intresse för slöjd och deras möjligheter att vara kreativa och uppleva skaparglädje.

kansmodellen. Slöjdcirkuspedagogiken är upp-skattad och använd av många pedagoger. Den har använts med framgång i verksamhet för barn med annan etnisk bakgrund och barn med funktions-nedsättning samt i sammanhang som rör Skapande skola.

I utvecklingen av den pedagogiska verksam-heten spelar NFH en viktig roll. Rikskonsulenten för barn och unga har bidragit till utveckling och kvalitetssäkring av slöjdverksamheten för barn och unga, i samarbete med SHR. Under året har rikskonsulenten kartlagt nuläget inför en omarbet-ning av Slöjdklubbens hand ledar utbildning och utbildningsmaterial. Konsulen ten har besökt olika sorters slöjdnära barn- och ung domsverksamheter och fört dialog med slöjdklubbshandledare om hur det pedagogiska arbetet kan bli ännu bättre.

Slöjd i Skapande skola

Hemslöjd är ett av kulturområdena som ingår i regeringens satsning Skapande skola. Hemslöjd har mycket att erbjuda skolan oavsett ämnesområde då den berör allt från naturvetenskap till kulturarv och estetiska lärprocesser.

Under 2013 arbetade rikskonsulenten för barn och unga med att göra hemslöjdens verksamhet mer synlig och tillgänglig inom Skapande skola. Flera län arbetar sedan länge med slöjd inom Skapande skola. Andra vill ha hjälp med att lära sig mer om skolans behov, krav och möjligheter. En viktig uppgift för rikskonsulenten är att ge hemslöjdskonsulenterna bättre förutsättningar för att samverka med skolhuvudmän. Det inbegriper att höja kvaliteten och relevansen i gemensamma Skapande skola-ansökningar till Kulturrådet.

Rikskonsulenten har under året hållit flera före-läsningar och workshops runt om i landet under temat ”Slöjden och Skapande skola”.

Tanken med dessa utbildningar är att skapa bättre förutsättningar för slöjdare att medverka i kulturprojekt.

Ett sjuttiotal slöjdare och andra kulturarbeta-


re på fem olika platser i landet har tagit del av föreläsningar och workshops. Slöjdarna har upplevt utbildningen mycket positivt. Deltagandet har inneburit att hemslöjdskonsulenterna har ökat sitt nätverk av handledare. De konsulenter som sedan tidigare arbetar med Skapande skola sä-ger sig ha mycket god hjälp av slöjdare som gått slöjdklubbshand ledar utbildningen. Det visar också på kvaliteten i hemslöjdens pedagogiska plattform.

För att nå ut med information till en större krets har rikskonsulenten dokumenterat ett projekt på Valsätraskolan i Uppsala, som finansierats med Ska-pande skola-medel. Det resulterade i filmen Att göra avtryck – det man säger spelar roll. Här kommer elever, lärare, rektor och slöjdare till tals och berättar om sina tankar och idéer kring projektet ur olika perspektiv. Filmen används av konsulenter, enskilda skolor, slöjdare och huvudmän som ett gott exempel på hur man kan jobba med slöjd i kombination med andra skolämnen. Den visas på rikskonsulentens föreläsningar och har under hösten också visats för cirka 450 föräldrar på olika föräldramöten. Filmen sprids via YouTube*, Facebook samt via skolans hemsida. Projektet har också presenterats på Kultur rådets hemsida för barnkultur, www.bolla.se.

Slöjdinkubator

Slöjdinkubator 2013–2014 är en nationell, platso-bunden inkubator för unga slöjdare/designer/hantverkare som ges möjlighet att hitta sitt unika verksamhetsområde och rustas för ett företagande eller yrkesliv med slöjd och hantverk. Piloten är utvecklad i samarbete mellan näringskonsulenten och rikskonsulenten för Barn och unga.

Projektet vill ge deltagarna ökad kunskap och möjlighet att formulera sin slöjdaridentitet och bygga nätverk. För NFH är Slöjdinkubator också ett sätt att bygga broar mellan akademi, regionala konsulenter och unga vuxna.

Deltagarna har alla hantverkskunnande och minst två års akademisk utbildning från slöjd, design eller konstnärliga utbildningar.

Träffarna leds av processledare kopplade till Umeå universitet, kom pletterat med professionella före läsare inom såväl slöjd som entreprenörskap. Pro cessen grundar sig på att varje individ utgår från sin egen drivkraft för att utvecklas inom sitt skapande och företagande.

Genom deltagarnas olika bakgrunder, bäddar Slöjdinkubator för en fördjupad diskussion om hur både deltagarna och området kan utvecklas. Under hösten 2013 beviljades projektet ett ekonomiskt tillskott från Ungas innovationskraft/Tillväxtver-ket som gör det möjligt att utöka träffen i Umeå med ett metodseminarium, en publik presentation

(*Youtube – 400 visningar sedan december 2013)

28% 33%25%

Andelen konsulentarbete som avsätts för barn och unga

År 2011 År 2012 År 2013

” Att slöjda en hel dag med ett ord

kändes mer som en kvart-tjugo

minuter”. John, åk 5

Från Skapande

skola-projektet Att göra

avtryck – det man säger

spelar roll vid Valsätra-

skolan i Uppsala.

FOT

O:

MA

RIE

FA

GE

RLI

ND


samt följeforskning. Under 2014 kommer Slöjdin-kubators metod, kvalitet och resultat att utvärderas av en extern forskare.

Nätverk och samarbeten

NFH arbetar i flera olika nätverk för nå ut bredare till barn och unga. Rikskonsulenten ingår i Myn-dig heternas samverkansgrupp för barns rätt till kultur, som leds av Kulturrådet. Rikskonsulenten verkar bland annat för att aktörer inom hemslöjden ska dela med sig av sina erfarenheter på Kultur-rådets nationella webbplats för barnkultur och pedagogisk utveckling, bolla.se. Sedan 2013 ingår Rikskonsulenten även i Skolverkets nationella ämnes råd för gymnasieskolans hantverksprogram.

Hållbar utveckling

Rikskonsulenten ansvarar för att utarbeta en idé-bank för elever och pedagoger till webbplatsen

Slöjd håller. Den vänder sig till elever, pedagoger och slöjdare som vill jobba med hållbarhetsfrågor kopplat till slöjd i samverkan med skolans andra ämnen. Idébanken kommer att vara användbar i olika utbildningssammanhang och för olika ålders-grupper. Materialet följer läroplanens mål och riktlinjer.

Jämställdhet inom hemslöjden

Hemslöjd är ett kvinnodominerat område, men inom barn- och ungdomsverksamheten är könsför-delningen jämnare än bland vuxna. NFH har fört statistik över könsfördelningen i Slöjdklubben och kan se att drygt 30 procent av de barn som deltar är pojkar. Detta ser vi som ett resultat av slöjd cirkus-pedagogikens mycket medvetna genusstrategi. Den betonar vikten av att barn och handledare i Slöjd-klubben är av båda könen och jobbar gränsöverskri-dande med både hårda och textila material.

Slöjdklubben finns över hela landet

och ger barn och unga chansen att vara

kreativa och uppleva skaparglädje. Äldre

ungdomar kan gå handledarutbildning

och starta egna Slöjdklubbar.

FOT

O:

MA

RIE

FA

GE

RLI

ND


Hållbarhet är ett viktigt fokusområde för NFH. Men hållbarhet är en sådan självklar del av slöjdan-dets natur att den nästan kommit att tas för givet. Därför leder NFH nu en arbetsgrupp bestående av hemslöjdskonsulenter för att lyfta frågan om hemslöjdens roll i hållbar utveckling. Hemslöjds-konsulenterna har rollen som hållbarhetsambas-sadörer, som sprider kunskap om hemslöjden som det hållbara alternativet till förbrukningsvaror och slit- och släng. Arbetsgruppen står också för omvärldsbevakning.

En viktig del i arbetet är att sprida information och kunskap till nya målgrupper. Hemslöjdskonsu-lenterna och NFH har därför tillsammans utvecklat webbplatsen slojdhaller.se som är en plattform för fördjupning i frågor som rör hemslöjd och hållbar-het. På webbsidan finns dels en blogg om slöjd och hållbarhet och dels en faktabank med artiklar om olika material och dess egenskaper.

Hållbar utveckling

På alla fronter i samhället talas nu om hållbar ut veckling. Hemslöjden är en naturlig och självklar inspirationskälla i strävan efter en hållbar livsstil. Här används enkla redskap, energisnåla tekniker och ofta lokala återanvändbara material. Slöjdade föremål håller länge och kan repareras.

Nästa steg är att i högre grad nå barn och unga med kunskaper om hållbarhet. Under 2013 har arbetsgruppen påbörjat ett samarbete med rikskon-sulenten för barn och unga för att tillsammans ut-veckla och anpassa slojdhaller.se till skolans värld. Målet är att göra sidan mer använd och därigenom få större spridning bland pedagoger, barn och unga. NFHs kansli ansvarar för att administrera och utveckla webbplatsen och bloggen. Under 2013 har fokus legat på att tydligare anpassa sidans tilltal för olika målgrupper.

NFH beviljade projektmedel under 2013 till föreningen Sveriges Konsumenter och projektet Hemslöjdskonsument.

Det är en förstudie som vill titta närmare på hur tankar om konsumtion, kunskap om textilier och hantverkskunskaper kan samverka för en mer hållbar framtid.

Antalet besök på slojdhaller.se har

mer än fördubblats sedan starten.

11 823

År 2012

År 2011

21 328

År 2013

24 948

” Slöjden är inte en motsats till

konsumtionssamhället. Istället

öppnar slöjden upp konsumtio-

nen för andra val, andra sätt att

använda vårt överflöd”.

Otto von Busch, forskare

FOT

O:

MA

RIE

FA

GE

RLI

ND


Att ge stöd till hemslöjden i frågor som rör före-tagsutveckling och entreprenörskap är ett priori-terat mål för NFH sedan många år. Behovet har ökat i samband med kultur- och näringspolitikens fokusering mot kulturella och kreativa näringar, KKN. Områdets ökade ekonomiska betydelse för regional tillväxt spelar också in.

Sedan hösten 2011 driver NFH projektet Nä-rings konsulent med finansiering från Tillväxt ver ket, Jordbruksverket och Europeiska jordbruksfonden.

Hemslöjdsnäringen ska förnyas och utvecklas genom en näringskonsulent som tillför ny inno-vativ kompetens. Målsättningen på kort sikt är att förbättra förutsättningar för företagsutveckling inom branschen. På längre sikt är målet att fler företag utvecklas och att nya startar. En slutrap-port till Tillväxtverket lämnades i januari 2014. Projektet forsätter till och med 2014 med medel från Jordbruksverket. Hitills har 367 företag ingått i projektet. Under 2013 har 192 utövare och 52 hemslöjdskonsulenter deltagit. Det har skett vid seminarier, i projektaktiviteter och på workshops inom projektet eller i sammanhang där närings-konsulenten medverkat. Bland de representerade branscherna finns slöjd, konsthantverk, butik & handel, byggnadsvård, kulturturism, mathantverk och design med flera. Den webbaserade Slöjdarens företagsguide har under året haft 2 700 sökningar.

Projektet ska: • Utveckla, identifiera och sprida aktiviteter och

metoder för företagsutveckling riktade till slöj-dare och områden i slöjdens närhet.

• Arbeta med kunskapsöverföring, kompetensut-veckling och erfarenhetsutbyte mellan konsulen-ter och lokala samt regionala samverkanspartner

Slöjd som näringsgren

• Öka kunskap och förståelse för slöjden som näringsgren hos lokala, regionala och nationella aktörer inom företagsutveckling och regional utveckling.

Till sin hjälp har näringskonsulenten en arbets-grupp för näringsfrågor som består av sju hem-slöjds konsulenter från olika delar av landet. Dess utom har en referensgrupp bildats med rep-re sentanter från bland andra Tillväxtverket och Jord bruksverket. En processbaserad och designstra-tegiskmetod har använts av näringskonsulenten.Den tar sin utgångspunkt i målgruppens behov, vilket ökar förutsättningarna för nya synsätt och metoder.

Samverkan och kunskapsöverföring

NFHs projekt Näringskonsulent arbetar målmed-vetet för att sprida kunskap och information till såväl slöjdare som myndigheter som nationella aktörer inom näringsliv och hemslöjd. Det sker framför allt genom fältbesök, möten och konferen-ser men även via hemsidans digitala verktyg och ett nyhetsbrev. Näringskonsulenten har deltagit i ett stort antal möten och nätverksträffar under året med bland andra berörda branschorganisationer som Konsthantverkcentrum och Konsthantver-karna KRO/KIF och Svensk Form. Konsulenten har också föreläst på seminarier och konferenser över hela Sverige, samt vid kandidatutbildningen Ledarskap i slöjd och kulturhantverk vid Göteborgs Universitet. Under året besökte näringskonsulen-ten hemslöjdskonsulenter i Sörmland, Kalmar, Västra Götalandsregionen, Dalarna, Värmland och Norrbotten. Hittills har 14 regioner besökts inom ramen för projektet.

Forskning och utveckling

Nämnden för hemslöjdsfrågor har initierat och lagt grunden till den treåriga kandidatutbildningen Ledar skap i slöjd och kulturhantverk. Utbild ning en, där näringskonsulenten föreläst under året, lägger

Det finns en stark tillväxtvilja bland dem som verkar inom hemslöjden. Drygt hälften av de slöjdare som inte redan för-sörjer sig på sitt slöjdande skulle vilja göra detta om möjlig-het fanns.


stor tonvikt vid entreprenörskap och företags-ekonomi inom kulturella och kreativa näringar.

Slöjdbusiness – en digital manual

Att lyfta förebilder är en viktig del i att inspirera till företagsutveckling. Slöjdbusiness är en digital in-spirationsmanual för företagutveckling som ligger på nfh.se. Här delar företagsutvecklare, företagare och omvärldsbevakare med sig av sina erfarenheter och råd, vilket ger både bredd och ett nyanserat innehåll. I manualen finns också fördjupnings-teman som kommunikation, prissättning. Det finns dessutom checklistor för dessa områden, utvecklade av näringskonsulenten. För att tilltala såväl en bred som en yngre målgrupp har ett nytt formspråk tagits fram för guiden. Manualen har visats sig vara användbar inom ett brett område av slöjd, hantverk, formgivning och även aktuell för andra närliggande kreativa näringar.

Slöjdinkubator – ungt företagande

En viktig del av näringsprojektet är att stimulera fler unga till att starta eller utveckla företag. Här är behovet av verktyg och nätverk stort. Slöjdinku-bator är ett nytt koncept för NFH som näringskon-sulenten initierat och som sker i samarbete med Rikskonsulenten för barn och unga.

Fortbildning i företagsutveckling för landets hemslöjdskonsulenter

De regionala hemslöjdskonsulenterna arbetar idag inom ett brett område. Ett mål i projektet är att

stärka deras roll som en regional resurs för före-tagsutveckling. Det fanns ett behov av att stärka konsulenternas kunskaper i ämnet och att ge dem verktyg för det dagliga arbetet. På det sättet kunde man både höja beställarkompetensen i kåren och bidra till en ökad kvalitet på framtida regionala näringsprojekt. Kursen leddes av näringskonsulen-ten och processledare med kunskap inom ledarskap, coaching och företagsutveckling. Kombinationen var lyckad för målgruppen, som uppskattade att så tydligt få sätta fokus på ämnet och koppla det till konkreta uppgifter för konsulenterna. På sikt kan detta öka förutsättningar för konsulenterna att ta en aktiv och i flera fall ny roll i den regionala utvecklingen. Hemslöjdskonsulenterna har uttryckt behov av en fortsättning på utbildningen. De menar också att de kommer använda sig av metodiken även i andra områden inom hemslöjden.

Regionala piloter i företagsutveckling

För att nå ut till många företagare över hela landet och stärka hemslöjdkonsulenternas arbete initie-rades samarbetspiloter i företagsutveckling med regionerna Norrbotten, Dalarna, Uppsala och Kronoberg. Valet av regioner gjordes utifrån deras respektive projektidéer och företagsnätverk. Totalt har 172 företag deltagit, varav minst 27 företag i återkommande träffar. Näringskonsulenten har fungerat som bollplank i alla fyra regionerna och processtöd i två. Tre piloter hade tema. I Norr-botten och Dalarna var det besöksnäring och i Uppsala var temat en förstudie inför ett framtida

Slöjdinkubator har som mål

att fler unga företagare ska

starta egna företag.

FOT

O:

MA

RIE

FA

GE

RLI

ND


ullkluster i regionen. Flera län har använts sig av processmodell/ledare med återkommande träffar (Norrbotten, Uppsala, Dalarna) och coaching (Da-larna). Utvärderingarna visar att företagen fått nya kunskaper, insikter och i minst 15 fall tagit fram nya utvecklingsplaner.

NFHs projektmedel

Näringsprojektet ska också stimulera till att fler regionala aktiviteter genomförs med affärsutveck-ling som syfte. Det görs bland annat genom att NFH ger ekonomiskt stöd till projekt som drivs av hemslöjdskonsulenterna i länen.

Förnyelse och framtid

Syftet med näringsprojektet är att stimulera till att fler aktiviteter riktade till slöjdföretagare startar runt om i landet. Under året har man har genom-fört fem pilotprojekt där 192 utövare och 52 kon-sulenter deltagit. Utvärderingarna från projekten har visat att en långsiktig nationell samordning av området behövs och att en fortsatt metodutveck-ling utifrån KKN-företagarnas verklighet är viktig för hela branschens utveckling. NFH har därför initierat en förstudie inför en möjlig nationell agenda i före tags utveckling av områdena slöjd, konsthantverk och småskalig designproduktion. Den genomförs i samarbete med Konsthantverks-centrum, KRO/KIF och Svensk form, och avslutas under 2014.

” Entreprenörskap och yrkes-

identitet är något jag behöver

vässa om jag ska starta egen

firma”.

Anton Sjöström, slöjdare/designer


Sverige ratificerade i januari 2011 Unescos konven-tion om det immateriella kulturarvet. Institutet för språk och folkminnen, ISOF, har ett treårigt uppdrag av regeringen för att utveckla arbetet med att tillämpa konventionen. En arbetsgrupp bildades där NFH ingår.

NFH ska bidra till att trygga slöjd- och hant-verkskunskaper genom att leda noden för traditio-nell hantverkskunskap. I noden ingår bland andra företrädare för SHR, Skansen, Hantverkslabora-toriet, Statens Maritima museer, Textilhögskolan i Borås, Sameslöjdstiftelen, Arbetets museum och Carl Malmsten Furniture Studies vid Linköpings universitet.

Noden för traditionell hantverkskunskap haft två möten under 2013. Det första ägde rum på Skansen i februari och det andra hos NFH i oktober. Noden har som övergripande mål att dokumentera, tillvarata och sprida kunskap om traditionella hantverksmetoder. Fokus för detta mål ska ligga på metodutveckling och säkerställande av kunskaper inom nodens verksamhetsfält. Nodens

Det immateriella kulturarvet

Traditionell hantverkskunskap är ett av de fem områden som omfattas av Unescos konvention om skydd av det im-materiella kulturarvet. Med immateriellt kulturarv menas en kunskapstradition som överförs mellan generationer.

medlemmar har påbörjat förteckningsarbete, samt diskuterat hur filmer skulle kunna komplettera det skriftliga materialet. Förteckningar och filmer ska tillgängliggöras på en av ISOF för ändamålet upprättad webbsida.

Det är angeläget att skapa dialog utåt och på så sätt bidra till förnyelse och nya kontaktnät, såväl nationella som internationella. Som ett led i arbetet med det immateriella kulturarvet har NFH deltagit i den internationella konferensen Traditional Knit-ted Sweaters Around the Baltic Sea i Viljandi, Estland.

NFH har under året deltagit i de arbetsmöten Institutet för språk och folkminnen kallat till samt aktivt deltagit i skrivandet av ISOFs rapport till regeringen rörande arbetet med det imateriella kulturarvet.

Genom att leda noden har NFH en framträ-dande roll i att genomföra konventionen. Arbetet vidgar också NFHs kontaktnät samt höjer slöjdens och hantverkets status. De nya kontakterna med den akademiska världen som nodarbetet innebär ger nya infallsvinklar på slöjden.


Under de senaste tre åren har NFH gjort en mål-medveten satsning på att stärka de internationella och interkulturella perspektiven i verksamheten. Arbetet inleddes 2011, då ett seminarium arran-ge rades för nämndens ledamöter. NFH bjöd in personer som arbetat med mångfaldsfrågor utifrån olika perspektiv. Hösten 2011 projektanställdes en utredare för att göra en nulägesanalys och ta fram en långsiktig strategi samt en handlingsplan för

NFHs internationella och interkulturella utbyte och samarbete. Strategin antogs i december 2011 och i januari 2012 anställdes en samordnare för internationell och interkulturell slöjd. Genom att projektanställa en sakkunnig person garanterade NFH hög kvalitet i processen. Samordnarens an-ställning avslutades i augusti 2013 med en rapport av arbetet.

Nätverk och samverkan

Tidigt i projektet initierade samordnaren en arbets-grupp bestående av sex hemslöjdskonsulenter. Gruppen har bland annat diskuterat frågor som rör identitet och mänskliga rättigheter samt hur man kan nå ut till nya målgrupper.

Den kulturarvsgrupp bestående av Riksantik-varieämbetet, Historiska museet, Hembygdsför-bundet, Sveriges museer, Teskedsorden och NFH som bildades 2012 för att dryfta mångfalds- och interkulturella frågor, har fortsatt sitt samarbete under 2013, bl a genom att gemensamt bekosta framtagandet av ett synopsis till en film på temat svenskhet och kulturarv.

Utbildning och kompetensutveckling

En uttalad målsättning är att den interkulturella aspekten ska bli en naturlig del av konsulenternas dagliga arbete. Den var därför en av punkterna på de regionala hemslöjdskonsulenternas informa-tions- och utbildningsdagar. Samordnaren för det interkulturella och internationella arbetet har rest i landet och samlat län och regioner till arbetsmöten och fortbildning

Den gränslösa slöjden

NFHs projekt Den internationella och interkulturella slöjden avslutades sommaren 2013. Samordnaren Eva Melldahl har sammanfattat erfarenheterna från projektet och även i rapporten Den gränslösa slöjden skapat verktyg för hur man kan arbeta med interkulturella frågor i slöjden. Rapporten finns tillgänglig digitalt.

Internationell och interkulturell slöjd

Slöjden är gränslös och finns överallt där människor lever och verkar. NFH ser att slöjden är ett medel för att knyta nya band och bygga broar människor och länder emellan. Hemslöjd är både tradition och förnyelse och sällan bunden till nations-gränser. Det skapar förutsättningar för kulturer att mötas och för gränsöverskridande utbyten.

Mattvävning hos Integra-

tionsnätverk i Göteborg.

FOT

O:

INT

EG

RA

TIO

NS

NÄ

TV

ER

K


Internationell och interkulturell slöjd

FOT

O:

KA

LLE

FO

RS

S

I pilotprojektet Formgivning som integration i

Skåne är målsättningen att utforska en mångfald

av olika hantverk. Här visar Gunnar Jeppsson hur

man spräcker en bit björk för Nawar och Abdullah.


NFH har tagit initiativet till och utformat en ny utbildning som startade 2011. Ledarskap i slöjd och kulturhantverk är ett treårigt kandidatprogram vid Institutionen för kulturvård vid Göteborgs universitet. Utbildningen riktar sig till framtidens ledare inom slöjd och kulturhantverk eller dem som vill satsa på eget företagande. De erbjuds ett teoretiskt program med praktiska inslag. Tonvikten ligger på studier i ledarskap och projektledning. I utbildningen ingår även entreprenörskap, företags-ekonomi, tillämpad pedagogik samt information och marknadsföring. Genom god kontakt med berörda branscher får studenterna ett bra nätverk inom till exempel turistnäring, upplevelseindu-stri, tillverkning och försäljning samt kultur och hälsa. Utbildningen är även tänkt för den som vill bli hemslöjdskonsulent och förbereder för fortsatt utbildning på masternivå.

NFHs samarbete med Institutionen för kultur-vård och kandidatprogrammet är viktigt för att stärka och förnya hemslöjden. NFH utgör också en viktig länk mellan utbildningen och landets hemslöjdskonsulenter. Studenter från utbildningen bjuds in till de fortbildnings- och inspirationskurser som NFH arrangerar för de regionala hemslöjds-konsulenterna. Varje ny årskull studenter bjuds även in på studiebesök till NFH för information och kontakt. En student praktiserade fyra veckor på nämndens kansli.

NFH ser att slöjd och kulturhantverk har goda förutsättningar att bli ett växande forskningsfält i framtiden. Här finns stora möjligheter till utveck-ling, inte minst ur tvärvetenskapliga och interna-tionella perspektiv. Vetenskaplig granskning och forskning leder också till en kvalitativ utveckling. Under ett av årets fortbildningstillfällen hölls en

av hemslöjdskonsulenterna mycket uppskattad föreläsning av professor Annika Ekdahl om hennes internationellt prisbelönta arbete med att väva gobelänger.

Institutionen för kulturvård och Hantverkslaboratoriet

Hantverkslaboratoriet, HL, är ett nytt nationellt centrum för kulturmiljöns hantverk och en del av Institutionen för kulturvård i Mariestad. Deras uppdrag är att dokumentera och säkra hotade hantverkstekniker. NFH och HL har utvecklat och fördjupat sitt samarbete sedan 2011 och idag ingår NFHs kanslichef i HLs styrgrupp. HL ingår även i Unescosamarbetets hantverksnod som leds av NFH.

NFH och HL utvecklade 2012 en grundkurs i dokumentär filmteknik för länshemslöjdskonsu-lenter samt rikskonsulenten för barn och unga. Att lära sig filma är ett viktigt steg i att möta de ökade kraven på digital tillgänglighet och kommunika-tion vilket är grundläggande för att i framtiden kunna trygga det immateriella kulturarvet. Konsu-lenterna har stor nytta av att använda filmmediet i både dokumenterande och pedagogiska samman-hang. Filmkursen avslutades 2013 och resulterade i tio mycket inspirerande filmer som finns till-gängliga digitalt. Filmerna har rönt stort intresse i Unesconoden samt efterfrågats av designskolor, eftersom det visat sig att deras elever i allt högre grad söker slöjdkunskaper på Internet.

NFH har under året besvarat en remiss utsänd av Västra Götalandsregionen rörande HLs framtida utveckling, styrning och inriktning.

Hemslöjdens samlingar

Sedan 1996 har NFH tillsammans med SHR drivit ett arbete för att digitalisera hemslöjdsförening-arnas samlingar. Syftet är att göra arkiven mer användarvänliga och tillgängliga som undervis-nings- och inspirationsmaterial samt att dokumen-tera källmaterial för forskning.

NFH har ansvarat för samordning, utbildning och datasupport till hemslöjdskonsulenter och före-

Forskning och kunskapsutveckling

NFH har ett gott samarbete med universitet och utbild-ningsinstitutioner. Det bidrar till att höja slöjdens och hantverkets status, stärker metodutvecklingen samt vid-gar nämndens kontaktnät.


ningar. Under 2013 bytte Hemslöjdens samlingar digital plattform, därmed finns möjligheter att tillgängliggöra samlingarna via Digitalt Museum.

De ca 45 000 poster som fanns inlagda i data-basen Hemslöjdens samlingar flyttades under hösten 2013 över till Primus Nett.

Forskning och kunskapsutveckling

Databasen Hemslöjdens samlingar förvaltas ge men samt av NFH och SHR. Tillsammans arran gerar man utbildning för förening arna samt sam ordnar så att hemslöjdsutställningar görs i Digitalt Museum med föremål från förening arnas samlingar.

Stiftelsen skånsk

hemslöjd i Malmö-

hus samt Kronobergs

och Södra Dalarnas

hemslöjdsföreningar

står bakom de första

digitala utställningarna

på DigitaltMuseum.se,

som möjliggjorts av att

Hemslöjdens samlingar

bytt plattform.


NFH är en liten myndighet och har små resurser för kommunikationsfrågor. Ändå kan vi kommuni-cera effektivt, genom löpande rutiner och effektiva system, samt genom samverkan med andra aktörer. Målgrupperna för NFHs kommunikation är:

• Hemslöjdskonsulenter och deras huvudmän• Beslutsfattare• Samarbetspartners• Slöjdare och konsthantverkare• Media och opinionsbildare

Skriftligt material och information

Hemslöjdskonsulenterna ger ut informations-/med-lemsblad 2–4 ggr/år i de flesta län, ofta i samarbete med länshemslöjdsföreningen. Genom utgivning på nätet och spridning via sociala medier når nyhets-

informationen ut till ännu fler. Användningen av bloggar, Facebook, Twitter och YouTube har ökat kraftigt under senare år.

Omvärldsbevakning och konsulentbrev

Ett led i NFHs omvärldsbevakning är att bevaka vad som skrivs i media. Under 2013 skickades sex ut gåvor av e-brevet Hemslöjd i media till hemslöjds-konsulenter och deras huvudmän samt intresserade som prenumerar på utskicken. Alla som är intresse-rade kan anmäla sig som mottagare. Hemslöjd i me-dia innehåller ett urval av artiklar och bloggar med hemslöjdsinnehåll, från både svensk och utländsk press. Vid årets slut hade 127 personer anmält sig som mottagare av brevet, men NFHs ambition är att utöka antalet.

Till samtliga hemslöjdskonsulenter och deras huvudmän skickas även ett så kallat konsulentbrev. Ambitionen är att skicka fyra brev per år, under 2013 skickades tre. De innehåller specifik informa-tion om Nämndens verksamhet och annat som kan vara av intresse för konsulenterna.

Film

Som tidigare nämnts initierade och finansierade NFH tillsammans med Hantverkslaboratoriet (GU) under 2012/13 en filmkurs för tio hemslöjdskon-sulenter. Kursen hade flera syften. Dels att konsu-lenterna skulle lära sig att göra enklare filmer för visning på hemsidor och YouTube som ett led i att sprida slöjdkunskaper och inspiration. Det andra syftet med kursen var att konsulenterna skulle bli bättre beställare av film. Fler och fler skaffar sig egna YouTube-kanaler för att samla sina filmer. Vi har märkt att korta introduktionsfilmer i olika slöjdtekniker ofta efterfrågas i våra samarbeten inom Unesco-noden och andra utbildningar. Nätet är för många den naturliga platsen att söka infor-mation. NFHs ambition är att hemslöjdskonsulen-terna genom utbildningen ska kunna såväl beställa som själva göra film av god kvalitet. Se filmerna på hantverkslaboratoriets Youtubekanal.

Kommunikation – omvärld

Att bedriva omvärldsbevakning, samla information och sprida den vidare är nyckeluppgifter för NFH. Aktörerna i hemslöjdssverige finns i en mängd organisationer och sammanhang och med olika huvudmän. För att få ett samlat grepp är det därför viktigt med NFHs nationella helhetssyn och överblick.


Undersökningar

SOM-institutet vid Göteborgs Universitet genom-för varje höst sedan 1986 en nationell frågeunder-sökning i syfte att kartlägga den svenska allmänhe-tens vanor och attityder på temat samhälle, opinion och medier. Som ett led i omvärldsbevakning och statistikinsamling har NFH inlett ett samarbete med institutet. I SOM-undersökningen har NFH lagt in frågor om svenskarnas intresse för hem-slöjd och handarbete. Frågorna behandlar också hemslöjdsvanor och bedömning av prisvärdhet inom handarbete och hemslöjd. Undersökningen omfattar åldersintervallet 16–85 år. Avsikten är att genomföra denna undersökning årligen, till att börja med under en treårsperiod.

På frågan om man gått på hemslöjdsmarknad/ utställning under det senaste året svarar 34 procent ja, 26 procent av männen och 42 procent av kvin-norna. På frågan om man sysslat med handarbete under det senaste året svarar 62 procent av kvin-norna ja och 47 procent av männen. NFH bevakar parallellt statistik från andra källor såsom Myn-digheten för kulturanalys och regionala undersök-ningar. På så sätt kan man kvalitetssäkra de siffror som kommer fram i olika undersökningar.

Remisser

NFH har under året svarat på tre remisser: • Hantverkslaboratoriets verksamhet och framtid,

KUN 3–2012, Västra Götalandsregionen, no-vember 2013

• Läsandets kultur – slutbetänkande av Litteratur-utredningen, SOU 2012:65, synpunkter på för-slag 14:4, Ett förstärkt tidskriftsstöd februari 2013

• Folkbildningens samhällsvärden — en ny modell för statlig utvärdering, SOU 2012:72, februari 2013

Jämställdhet i kommunikationen

Hemslöjden är av tradition en kvinnodominerad sfär, men NFH strävar ständigt efter att uppnå

större jämvikt mellan könen. I samtliga arrang-emang, kurser och fortbildningar finns en uttalad jämställdshetsambition. Kommunikationsprojektet Den Samtida Hemslöjden lade grunden för en med-veten genusstrategi i bildval och tilltal för att nå både män och kvinnor. Denna strategi har senare uttryckts i kommunikationsstrategin.

Ännu har NFH inte nått jämställdhetsmålet. Vi fortsätter att sträva efter att höja medvetenheten om jämställdhetsperspektivet samt driva på mot en förändring. Vi ser att allt fler hemslöjds- och rikskonsulenter aktivt söker verksamhetsalternativ som lockar manliga deltagare.

Nya medier

Allt fler hemslöjdskonsulenter och andra aktörer inom hemslöjd använder sig av webb, bloggar och sociala medier för att sprida kunskap och väcka debatt om hemslöjd. Hemslöjdskonsulenternas tryckta information har i allt större utsträckning övergått till att spridas som digitala nyhetsbrev.På konsulentkårens gemensamma blogg 365 saker du kan slöjda finns hemslöjdsidéer att inspireras av. Bloggen hade 689 977 besök under 2013 varav 394 058 var unika besökare.

Projektmedel

NFH fördelar bidrag till utvecklingsprojekt inom hemslöjdsområdet en gång per år. Både föreningar och företag kan söka. Nämnden har under ett antal år arbetat målmedvetet med att höja kvaliteten på ansökningarna. Framför allt har vi betonat behovet av projekt som stärker förnyelse och utveckling av hemslöjden ur såväl kultur- som närings- och håll-barhetsperspektiv. Projekten bör också tillvarata och utveckla hemslöjdens materialkunskap, teknik-kunskap, formspråk, tradition och kvalitet. De ska genomsyras av delaktighet och tillgänglighet samt betona ett mångfalds- och jämställdhetsperspektiv. Större satsningar kan med fördel involvera flera län och bedrivas länsöverskridande.

” Som hantverkare har man automatiskt kun-

skap om och kontroll över det som alla varu-

märken/företag brottas med idag. Nämligen

var, när och hur kom produkten till.”

Maja Jakobsson, designer


Samarbetsparter

Det civila samhälletEn stor del av aktiviteterna inom hemslöjdsområdet bottnar i

det civila samhället och den ideella hemslöjdsorganisationens

breda arbete. Det har lett till många samarbetsprojekt mellan

NFH som myndighet och Svenska Hemslöjdsföreningarnas

Riksförbund. www.hemslojden.org

Sedan 2012 har NFH även knutit kontakter med Hembygds-

förbundet som har drygt 400 000 medlemmar. Genom sam-

verkan kompletterar och stärker man varandra i att uppnå

det gemensamma målet: att nå ut till medborgarna och skapa

delaktighet. www.hembygd.se

Göteborgs universitet, GU Samarbetet med GU genom utbildningen Ledarskap i slöjd och

kulturhantverk har utvidgats till att även omfatta Hantverksla-

boratoriet. www.conservation.gu.se

Institutet för språk och folkminnen, ISOFNFH ingår i en arbetsgrupp under ledning av ISOF, vars uppgift

är att implementera Unescos konvention om skydd av det im-

materiella kulturarvet. www.sofi.se

Jordbruksverket Jordbruksverket är den andra delfinansiären av projektet

Näringskonsulent, som stärker hemslöjden som näringsgren.

www.jordbruksverket.se

Myndigheternas samverkansgrupp för barns rätt till kultur Rikskonsulenten i hemslöjd för barn och ungdom representerar

NFH i gruppen som leds av Statens kulturråd.

Regionala aktörer På regional nivå samverkar NFH med en rad olika aktörer genom

landets hemslöjdskonsulenter och deras huvudmän. Det är läns-

hemslöjdsföreningar, kulturansvariga inom landsting, regio ner

och länsmuseer. På central nivå har NFH kontakter med Sveriges

kommuner och landsting, SKL.

Samverkansrådet/Statens kulturråd NFH är sakkunnig inom hemslöjdsområdet med i Samverkansrå-

det och dess berednings och uppföljningsgrupper vilka Kultur-

rådet leder och sammankallar. www.kulturradet.se

Tillväxtverket NFH har ett kontinuerligt samarbete med Tillväxtverket som

värdmyndighet. Samarbetet har utökats genom att Tillväxtver-

ket är medfinansiär i NFHs projekt Näringskonsulent.

www.tillvaxtverket.se

Umeå Europas kulturhuvudstad 2014www.umea2014.se

Våra samarbetsparter är många och vitt skilda. Från skolor, studieförbund och museer till enskilda slöjdare, konstnärer och formgivare, hemslöjds-föreningar, hembygdsföreningar, vävföreningar, svarvföreningar, hushållningssällskap samt myn-digheter och näringsliv.

NFH arbetar aspektpolitiskt, vilket bygger på samarbete och samverkan med andra specialister. Hemslöjdsverksamheten har många ben – ett i offentlig regi, ett i idéburet arbete. Ytterligare ett i näringsverksamhet och entreprenörskap samt ett inom det kunskapsförmedlande och pedagogiska fältet. Sammantaget uppmuntrar detta till gränsö-verskridande och nya nätverk. Den nya kultursam-verkansmodellen förutsätter just samverkan på bred front. Det är ett arbetssätt NFH redan använder och har stor erfarenhet av genom arbetet med läns-hemslöjdskonsulenterna och deras huvudmän.

Samverkan

NFH är en liten organisation med ett brett uppdrag. Det förutsätter en god förmåga att samverka med andra myndig-heter och organisationer.

Sätergläntans kursgård

som till största delen ägs

av SHR utbildar i tradionella

slöjdtekniker.


Uppdrag

Umeå Europas Kulturhuvudstad 2014

NFH har under 2013 haft regeringsuppdraget att verka för slöjdens medverkan och synlighet under Kulturhuvudstadsåret och lämnat en rapport till Kulturdepartementet på genomförda insatser. Hem-slöjdskonsulenterna i de fyra norrlänen (Norrbotten, Västerbotten, Jämtland och Västernorrland) har gemensamt beviljats projektbidrag till en förstudie i vilken man arbetat fram två projekt som kommer att genomföras i Umeå under 2014. Nämnden har också stöttat med processledning under idéarbetet, bland annat med syfte att arbeta fram ny konsu-lent metodik samt undersöka möjligheter och svårig heter med Kultursamverkansmodellen över länsgränser. Resultat av årets arbete är dels Next Level Craft, en vandringsutställning som startar i Umeå 13 juni 2014 och och dels Sloydify Society ett programarbete som undersöker möjligheterna för slöjden att utveckla samhällsnyttiga tjänster.

Läs mer här om slöjden i Umeå Europas kulturhu-vudstad.

Sloydify Society är ett

projekt som utvecklats

i samarbete mellan

hemslöjdskonsulenterna

i norrlänen.

” Vi släpper loss fantasin, experimenterar,

korsbefruktar och tar ut svängarna i helt nya

banor för att sätta maximalt med stjärnglans

på våra slöjdtraditioner!”

Aia Jüdes, curator för Next Level Craft

Otto von Busch är

aktuell med projektet

Sloydify Society.

FOT

O:

GÖ

RA

N S

AN

DS

TE

DT

FOT

O:

OT

TO

VO

N B

US

CH


Kultursamverkansmodellen

Kultursamverkansmodellen infördes 2011 och är en relativt ny modell för att fördela vissa statliga medel till regionala kulturverksamheter. Målet är att föra kulturen närmare medborgarna.

Kultursamverkansmodellen har genomförts suc-cessivt, vilket påverkar kulturlivet på såväl central som regional nivå.

Samverkansmodellen innebär nya roller för såväl den regionala organisationen med huvud-männen och hemslöjdskonsulenterna, som den statliga organisationen och NFH som myndighet. Statens kulturråd beslutar om hur mycket statliga medel som respektive landsting/region får att fördela till kulturverksamhet i länet. Det är också Statens kulturråd som har ansvar för att följa upp hur de statliga medlen används. På Statens kultur-råds uppdrag granskar NFH såväl kvantitativ som kvalitativ uppföljning gällande hemslöjdsområdet. Under 2013 är det endast Stockholms läns landsting som ännu inte gått in i kultursamverkansmodellen.

NFH ingår i samverkansrådet, en samverkans-grupp inom Statens kulturråd som består av nio parter med starka intressen i Kultursamverkansmo-dellen. Samverkansrådet har en nyckelroll när det gäller att förse Statens kulturråd med sakkunskap i frågor som de inte tidigare har hanterat. Hemslöjd är ett sådant ämne. Vi gör bedömningen att nämn-dens kompetens inom hemslöjdsområdet är av stor betydelse i samverkansrådet. Likaså nämndens erfarenhet från sektorsöverskridande arbetsformer. NFH har också deltagit aktivt i Statens kulturråds arbete med att utforma uppföljningen samt den nätbaserade ”Handbok för kvantitativ uppföljning av vissa statsbidrag till regional kulturverksamhet”.

Exakt hur NFHs roll i förhållande till de regio-nala huvudmännen kommer att påverkas i den nya samverkansmodellen återstå att se. Den pågående

översynen av NFH tar upp frågan. NFH har en lång tradition av att arbeta nära det civila samhället och erfarenhet av att samspela med den ideella sektorn. Det är i linje med kultursamverkansmodellens inriktning. Nya former och arbetsmetoder bör prövas i dialog med landsting/region, huvudmän och hemslöjdskonsulenter eftersom även hem-slöjdskonsulenternas roll har förändrats i och med samverkansmodellen.

Kontakt med regioner och län

NFH har under året besökt 8 regioner och haft möten med huvudmän, hemslöjdskonsulenter och föreningsliv. Besöken har givit en god inblick i de olika regionernas utmaningar. Under mötena dis-kuterades verksamhetsplaner, utvecklingsidéer och samverkansbehov. NFH har även under två dagar besökt Sameslöjdsstiftelsen tillsammans med hem-slöjdskonsulenterna i Norrbotten för gemensamma diskussioner och en presentation av rikskonsulent-verksamheten. Även föreningen Svenska spetsar och deras rikskonsulent har besökts.

Under Kulturrådets konferens i mars var en halv dag avsatt till speed meeting mellan regioner och de sju kulturområdena. Detta var mycket givande och uppskattat av såväl oss företrädare för kultur-områdena som regionerna.

Redovisning av regional slöjdverksamhet

NFH har, med undantag för Stockholm, under 2013 inte begärt in verksamhetsredovisning från län/regi-oner. Såväl kvalitativ som kvantitativ uppföljning är nu Kulturrådets ansvarsområde, och NFH granskar dessa, som tidigare beskrivits. NFH följer verksam-heten i län/regioner via kulturplaner, verksamhets-planer, nyhetsbrev, hemsidor och fysiska besök.

Däremot har NFH skickat ut en enkät om kon-su lent rollen och några korta översiktliga komp let-teran de frågor rörande konsulentverksamheten. För att uppföljningen ska bli kvalitativ är det viktigt att följa den regionala verksamheten genom flera olika kanaler.

Främjande av hemslöjd

Under anslaget Främjande av hemslöjd ansvarar NFH för att fördela

medel till följande ändamål: rikskonsulentverksamhet, fortbildning och

informationskonferens inom hemslöjdsområdet samt bidrag till projekt.


Enkät angående hemslöjdskonsulentrollen

En enkät gällande yrkesrollen skickades ut till samt-liga hemslöjdskonsulenter i landet. Bakgrunden till enkäten är olika diskussioner som de senaste åren kommit upp på NFHs fortbildningar för konsulen-terna. Dessa har gällt titlar, inriktningar på tjänster och frågan om huruvida man ska vara organisatör eller utförare av verksamhet.

Vilka är då hemslöjdskonsulenternas styrkor som grupp och individer? Flertalet svarade att deras samarbetsförmåga och kontaktnät var styrkorna och att gruppen som helhet besitter kunskap och är goda nätverkare. Vi kommer att ställa samma frågor under några år framöver för att mäta föränd-ringar i rollen över tid.

Regionalt utfall

Utfallet av den regionala slöjdverksamheten redo-visas av Statens kulturråd samt analyseras av Myn-digheten för kulturanalys.

Kulturrådets uppföljning av samverkansmodellen

Av de statliga medel som fördelas via samverkans-modellen gick 0,9 procent till hemslöjdsfrämjande.*

I uppdelning mellan respektive regionalt kultur-område, har hemslöjden högst statlig finansiering, 32 procent vilket har att göra med hemslöjdskon-sulenttjänsterna. Man har mätt andelen statlig, regional, kommunal och övrig finansiering. För hemslöjden är det 32 procent statligt, 42 procent

regionalt, 2 procent kommunalt och 24 procent övrig finansiering.

Myndigheten för Kulturanalys första utvärdering av samverkansmodellen

I Myndigheten för kulturanalys rapport Kultur sam-verkansmodellen – en första utvärdering (2012:1) står följande att läsa. ”Av de totala statliga bidragen till regional kulturverksamhet i de re gioner som ingår i samverkansmodellen från 2011 fördelades 0,74 pro-cent till länshemslöjdskonsulen ternas verksamhet 2011. I regionerna utanför sam verkansmodellen an-vändes 1,5 procent av det sammanlagda statsbidra-get till regional kulturverksamhet till främjande av hemslöjd år 2011.”

I Myndigheten för kulturanalys rapport Kultur-samverkansmodellen- styrning och bidragsfördelning (2013:2) skriver man ”Trots formella möjligheter att göra omfördelningar på regional nivå har det ännu inte skett i någon anmärkningsvärd utsträck-ning. Anledningen kan, som beskrivits ovan, vara att den statliga styrningen, formell och informell, är fortsatt stark. Den existerande infrastrukturen med länsinstitutioner inom scenkonst och museer har en stark förankring regionalt. Att omfördela ekonomiska resurser därifrån till andra verksam-heter skulle i de flesta fall vara kontroversiellt. Det finns också en etablerad uppfattning att om en region skulle satsa på att profilera sig extra starkt inom ett område, och minska sina egna bidrag till

*Rapport från Kulturrådet Kultursamverkans-modellen – uppföljning 2012, utgiven 2013

Next Level Craft – den gränsöver-

skridande hemslöjdsutställningern

öppnar på Västerbottens muesum 13

juni 2014. Slöjdaren Jögge Sundqvist,

utställningens curator Aia Jüdes och

ljudtekniker Elias Grind i Jögges verk-

stad i Umeå. FOT

O:

AIA

JÜ

DE

S


man, lika många har landsting eller region och fem har länsmuseum. Ett antal utredningar har gjorts på uppdrag av landsting/region där man utreder för- och nackdelar för konsulenter inom de olika kulturområdena. På Gotland har regionen upp-dragit åt hemslöjdsföreningen att utreda frågan om eventuellt byte av huvudman. NFH kan inte se att en form av huvudmannaskap är att föredra, de olika formerna har sina egna respektive utmaning-ar. Diskussioner pågår om vilken påverkan flytt av konsulenter från civilsamhällets organisationer till landsting region har.

Fördelning av medel

Under 2013 fanns två hemslöjdskonsulenttjänster i Stockholm som ännu inte gått in i Kultursamver-kansmodellen. NFH beslutar inom ramanslaget om hur medlen till hemslöjdskonsulentverksamheten ska fördelas. Bidragets storlek återfinns i Statens kulturråds regleringsbrev. Statsbidraget lämnas till huvudmannen under förutsättning att den regio-nala/kommunala offentliga finansieringen är minst lika stor som statens. Under 2013 utbetalades totalt 620 000 till Stockholm.

Fem rikskonsulenter finansieras helt av statliga medel. NFH förmedlar medel till huvudmännen för tre sameslöjdskonsulenter och en spetskonsulent-tjänst på halvtid vars verksamheter NFH har kon-tinuerlig kontakt med. NFH är även arbetsgivare för rikskonsulenten i hemslöjd för barn och unga. En rikskonsulenttjänst (50 procent) är placerad på NFHs kansli och drivs i projektform med växlande innehåll. Under 2013 innehades tjänsten första halvåret av en samordnare för internationella och interkulturella frågor, och andra halvåret hade tjänsten inriktning på kommunikation.

Länshemslöjdskonsulentverksamhet i Stockholm

Under året har verksamheten bytt huvudman från Stockholms läns landsting till Stockholms läns museum. Bytet av huvudman har även inneburit att verksamheten flyttat från Slöjdhuset i Sabbats-bergsområdet till museet i Sickla. Verksamheten omfattar fyra hemslöjdskonsulenter varav den stat-liga finansieringen bekostar två tjänster till 50 pro-cent. Nyrekrytering har skett på två av tjänsterna. Verksamhetsåret har präglats av dessa förändringar. Den sörmländska idéutställningen Handkraft? Ja tack! visades på museet och workshops anordna-des i anslutning till den.

Under Stockholms kulturfestival deltog Slöjd-klubben på festivalområdet Maxat för mini. Barn

andra områden inom modellen, skulle det påverka Kulturrådets bidragsfördelning negativt i nästa led.

Regional hemslöjdskonsulentverksamhet

NFH har en strategisk, drivande och samordnande roll för Sveriges hemslöjdskonsulenter. 2013 fanns totalt 53 konsulenter anställda i landet. Det finns cirka två hemslöjdskonsulenter i varje län.

Konsulenternas övergripande mål och uppgift är att öka intresset för, kunskapen om och utövandet av hemslöjd i länet/regionen. Konsulentverksam-heten ska bedrivas ur ett näringsperspektiv, ett kulturarvsperspektiv och ett kunskapsförmedlande perspektiv. Tre viktiga nyckelord i konsulentarbetet är samverkan, tillgänglighet och förnyelse. Läns-hem slöjdskonsulenten har en viktig roll som ledare, nätverksbyggare, folkbildare och samordnare. I tre regioner: Gotland, Halland och Blekinge, har konsulenterna även ett tydligt uttalat ansvar för att arbeta med konsthantverksområdet.

Rikskonsulenterna arbetar utifrån samma över-gripande riktlinjer som länshemslöjdskonsulenter-na. Arbetsuppgifternas karaktär är likartade, med den stora skillnaden att rikskonsulenterna arbetar inom speciella fackområden och att uppdraget har en nationell karaktär, se tabell 1 ovan.

Huvudmän

Huvudmännen för konsulentverksamheten varie-rar. Sedan budgetpropositionen 1998 har det varit möjligt för länshemslöjdsförening eller förbund, landsting eller region och länsmuseum att vara huvudman för konsulentverksamhet. I åtta län har länshemslöjdsförening eller -förbund som huvud-

Tabell 1. Främjande av hemslöjd

Rikskonsulent barn & unga 620 tkr

7 %

SHR, Sveriges hemslöjdsföreningarnas Riksförbund4200 tkr

46 %

Sameslöjdskonsu-lenter 1860 tkr

21 %

Projektmedel 1500 tkr

17 %Fortbildning & Konferens, 250 tkr 3 %

Spetskonsulent, 310 tkr 3 %

Kommunikation, 310 tkr 3 %

Fördelning av medel för främjande av

hemslöjd, statligt anslag (4:3 ap2)

(se också tabell 6 sid 34).


7–14 år erbjöds täljverkstad, sömnad, broderi och leksaksbyggen. Cirka 700 barn deltog i aktiviteterna.

Sameslöjdskonsulenterna

Tre sameslöjdskonsulenter finansieras via NFH, men har Sameslöjdsstiftelsen – Sámi Duodji som huvudman. Dessa arrangerar utställningar och kurser, samt erbjuder samiska slöjdare rådgivning. Konsulenterna arbetar för att sameslöjden ska utvecklas och leva vidare utifrån samiska traditio-ner och behov. De är organiserade i tre verksam-hetsområden: hantverk och kulturarv, näring och företagande samt marknadsföring och kommuni-kation. Forskning och utveckling ingår i alla tre områdena. Verksamheten är praktiskt inriktad med tydlig näringsinriktning. Sameslöjdskonsulenterna arbetar internationellt, nationellt, regionalt och lokalt. Under året har de bland annat deltagit i den europeiska marknadsföringskampanjen för Umeå 2014.

Spetskonsulenten

Spetskonsulenten har Föreningen Svenska Spetsar (FSS) som huvudman men finansieras av NFH. Konsu len ten arbetar för att bevara och utveckla olika knyppeltraditioner i landet. Det nationella målet är ”att förvalta och utveckla de svenska knypplingstraditionerna genom att ge varje män-niska möjligheten att upptäcka skönheten, glädjen och skapandet i knypplingen”. Spetskonsulenten anordnar kurser för barn och vuxna samt sprider information om knyppling. För att nå ungdomar och väcka deras intresse har spetskonsulenten be-drivit verksamhet inom Skapande skola.

Under 2013 har NFH tagit initiativ till ett utvecklingsarbete gällande Föreningen Svenska Spetsars verksamhet. Syftet med arbetet är att stärka föreningens position i Vadstena och Öster-götland. En förstudie finansierad av Tillväxtverket, NFH och SHR (där FSS är medlemmar) genom-fördes under sista kvartalet. I förstudien redovisas ett antal utvecklingsområden inom turism och be-söksnäring, i organisation av kursverksamhet samt i den rena affärsverksamheten. NFH har meddelat Föreningen Svenska Spetsar avsikten att avveckla NFHs finansiering av spetskonsulenttjänsten.

Kompetensutveckling

NFH arrangerar fortbildning för hemslöjdskonsu-lenterna i kompetenshöjande och kvalitetsutveck-lande syfte. Utbildningarna är av flera skäl högt uppskattade av konsulenterna. De får tillfälle att ut-

byta erfarenheter med kolleger runt om i landet och ta del av NFHs omvärldsbevakning. På utbildning-arna får de också lyssna till inspirerande föreläsare och ges möjlighet att reflektera över aktuella ämnen.

NFH årliga vårkonferens hölls den 23–25 januari 2013. Den innehöll ett rikt utbud av prog ram-punkter. Bland annat föreläste konst- och design-kritikern Dennis Dahlqvist om hemslöjdens åter komst inom den internationella designvärlden. Annika Ekdahl, som utnämnts till gästprofessor i en nyinrättad tjänst vid Institutionen för kultur-vård vid Göteborgs universitet, berättade om sin gobelängresa. Vidare diskuterades den interkultu-rella dialogen som Eva Melldahl under två år hållit med hemslöjdskonsulenterna. Det presenterades också goda exempel på Skapande skola-projekt från Bollnäs med slöjdinriktning, som därefter disku-terades i en panel. Framtidens slöjdföretagande var ett annat ämne för paneldiskussion med hantverks-företagarna Bodil Karlsson och Gunilla Lundberg från Afroart, efter en föreläsning av design- och arkitekturkritikern Annica Kvint. Under den avslutande dagen arrangerades ett eve-ne mang med SHR och inbjudna representanter från Sveriges hemslöjdsföreningar. Där diskuterades frågan ”Hur tar vi vara på alla erfarenheter och

Förberedelser pågår

inför Föreningen Svenska

Spetsars utställning på

Vadstena slott.

FOT

O:

ÅK

E S

VE

NS

SO

N


Tabell 3b. Projektmedlens fördelning utifrån nämndens verksamhetsmål/fokusområden (bidrag i procent)

Verksamhetsmål/fokusområde 2013 2012 2011

Barn och unga 21 17 8

Näringsfrågor 37 28 36

Hållbar utveckling 2 6 23

Internationella och interkulturella frågor 6 21 15

Forskning och utveckling 23 16 5

Kommunikation 11 12 13

Summa: 100 100 100

Tabell 3a. Projektmedlens fördelning utifrån nämndens verksamhetsmål/fokusområden(bidrag i tkr)

Verksamhetsmål/fokusområde 2013 2012 2011

Barn och unga 330 240 100

Näringsfrågor 550 400 470

Hållbar utveckling 28 90 300

Internationella och interkulturella frågor 100 300 200

Forskning och utveckling 350 220 70

Kommunikation 175 175 170

Summa: 1533 1 425 1310

uppmärksamhet hemslöjden fått under 2012 och hur går vi vidare utifrån det?”.

Det årliga höstmötet 16–17 oktober 2013 hade fokus på nya möjligheter i Kultursamverkansmodel-len. Där bjöds på föresläsningar och paneldebatt med inbjudna från Kulturrådet, länsmuseer, hemslöjds-fö re ningar och landsting. Nya ledamoten i NFH, Zandra Ahl, professor vid Konstfack, föreläste om varför slöjd- och konsthantverk behöver institutiona-liseras. Erika Åberg inspirerade med en beskrivning av hur slöjdentusiaster använder internet och utnytt-jar sociala medier. De fyra samverkande norrlänen presenterade hemslöjdssatsningen för Kulturhuvud-stadsåret 2014 i Umeå, tillika ett särskilt regerings-uppdrag för NFH.

Projektmedel

NFH fördelar bidrag till utvecklingsprojekt inom hemslöjdsområdet en gång om året. Föreningar, myndigheter, kulturinstitutioner och företag kan söka. Nämnden arbetar målmedvetet med att höja kvaliteten på ansökningarna och betonar behovet av att stötta projekt som stärker förnyelse och utveckling av hemslöjden ur flera perspektiv. Projekten ska följa NFHs uppdrag vilket innebär att tillvarata och utveckla hemslöjdens material- och teknikkunskap, formspråk, tradition och kvalitet. Projekten ska också genomsyras av delaktighet och tillgänglighet sett med mångfalds- och jäm-ställdhetsögon. Större satsningar kan med fördel involvera flera län och bedrivas länsöverskridande (se tabell 3a och b).

2013 års projekt har fokus på näring (37 procent), forskning/utveckling (23 procent) samt barn och unga (21 procent). Två av projekten har NFH varit aktivt engagerade i – databasen Hemslöjdens samling-ar har bytt plattform (se sid 18–19) och satsningen på hemslöjdsutställning/program i Umeå under kulturhuvudstadsåret 2014. Se sid 23.

Under året har projektmedelshanteringen setts över och urvalsförfarandet inför 2014 års projekt har utvecklats. Nämndens kansli och ledamöter har granskat ansökningar efter gemensamma be-dömningsgrunder, inspirerade av Kulturbryggans kriterier i strävan att ytterligare höja kvaliteten på de projekt som erhåller projektbidrag.

Tabell 2. Projektmedel 2013

Projekt Projektägare Utbetalt, tkr

Portal för slöjd, konsthantverk och design Gotlands läns hemslöjdsförening 50

Förstudie Slöjdmanifestation Regionförbundet Jämtland 50

Bling – om livsstil, slöjd och smart konsumtion Typisk Form 50

Nya kommersiella arenor Slöjd i Väst 50

Traditionell kunskap för en modern och hållbar … Relearn Suderbyn 28

Hemslöjdskonsument Sveriges Konsumenter 50

I egna händer Örebro läns museum 30

Dokumentation av slöjdaren Wille Sundqvist Surolle 100

Slöjdkunskaper som säljer Sörmlands museum 200

Gårdagens hantverk blir morgondagens design Sörmlands museum 100

Visit Handicraft Blekinge Blekinge läns hemslöjdsförening 150

Lack Trä Fjäder – gränslöst berättande Etnografiska museet 100

Hemslöjdens formgivningsmetoder Firma Elina Holmgren 80

Slöjd och kultur till barn och unga Sameslöjdstiftelsen 50

Bok och biblioteksmässan Föreningen Sv. Hemslöjdskons. 25

Gesällbrev Föreningen Sv. Hemslöjdskons. 20

Slöjdmanifestation i det nordliga rummet Västerbottens läns hemslöjdsför. 150

Utveckling av databasen Hemslöjdens saml… Nämnden för hemslöjdsfrågor 250

Summa: 1 533


Svenska Hemslöjdsföreningarnas Riksförbund

NFH fördelar 4,2 mkr i statligt bidrag till Svenska Hemslöjdsföreningarnas Riksförbund, SHR, enligt skrivning i regleringsbrevet.

Samarbetet med SHR ger NFH ingångar till det civila samhället på både central och regional nivå vilket förstärker verksamhetens medborgarperspek-tiv. SHR utgör en därmed viktig samarbetspart och representant för det civila samhället. NFH och SHR håller regelbundna uppföljningsmöten och deltar i seminarier och konferenser som respektive organi-sation arrangerar.

NFH har sedan 2011 givit SHR ett uppdrag som formulerats i dialog mellan myndigheten och SHR. Avsikten med uppdraget är att höja transparensen och kvaliteten i processen samt utveckla dialogen och hitta nya modeller för samverkan mellan myn-digheten och det civila samhället. Modellen prövas i en treårig försöksverksamhet med utgångspunkt i att vi befinner oss i en tid med stora kulturpoli-tiska förändringar. Under 2013 har modellen för uppdrag och återrapportering diskuterats mellan SHR och NFH.

Det civila samhälletSHR söker ständigt nya vägar och ingångar för sin 100-åriga verksamhet. Vid förbundsstämman 2013 initierade riksförbundet nya arbetsmetoder för att få en mer aktiv föreningsverksamhet i hela landet och stärka hemslöjdens roll i samverkansmodellen. Ambitionen är att vända den traditionella hierar-kiska pyramiden med rikskansli i toppen och med-lemmarna i botten. Nu är medlemmarna på toppen av pyramiden och i ständigt fokus. En ny strategisk plan för 2014-17 har tagits fram och processats med medlemsföreningarna.

SHR har under året även tagit fram en ny grafisk profil och ny hemsida. En intern omorga-nisation har skett på förbundskansliet för att på ett mer tidsenligt och professionellt sätt kunna möta förväntningar från medlemmar och bidragsgivare.

SHR har tillsammans med NFH flyttat databa-sen Hemslöjdens samlingar och därmed öppnat för möjligheten att deldatabaserna publicerar sig på Digitalt museum.

Ett särskilt stöd för medlemsföreningar har givits till Föreningen Svenska Spetsar, som gick ut på att SHR agerat projektägare i en förstudie kallad Spets (se sid 27). Studien finansierades av Tillväxtverket, Nämnden för hemslöjdsfrågor och SHR. Stöd har även givits till Västerbottens läns hemslöjdsförening avseende projektägarskap och avtalsskrivning inför Umeå Kulturhuvudstadspro-jektet Next level craft (se sid 23).

Antal medlemmarAntalet enskilda medlemmar har i SHR har under 2013 ökat med ca tre procent, från 14 035 till 14 505. Under 2012 ökade medlemsantalet med sex pro-cent. För perioden 2012–14 är målet att medlems-antalet i genomsnitt ska ha ökat med sju procent. Se diagram nedan.

MED HÄNDERNA FORMAR VI FRAMTIDEN

www.hemslojden.org

Svenska Hemslöjds-

föreningarnas Riks-

förbund tog fram en ny

grafisk profil 2013.

0

3000

6000

9000

12000

15000

12793 14035 14505

2011 2012 2013

0

20

40

60

80

100

120

2011 2012 2013

94115101

Antal medlemmar i SHR


Antal kurserHemslöjdsföreningarna i landet har under året drivit 94 kurser med olika slöjdteman. I vissa fall samarbetar hemslöjdskonsulenterna med kurserna. SHR får bidrag från Skolverket för dessa kurser. Antalet genomförda kurser minskade jämfört med jubileumsåret 2012, se diagram nedan.

StipendierUnder 2013 delade SHR ut sex stipendier ur de fyra stipendiefonder förbundet förvaltar, den totala summa var 125 000.

Barn och ungaDet av Post- och Telestyrelsen finansierade arbetet med inriktning mot barn och unga avslutades 2013 i och med att projektledaren slutade. Under året färdigställdes hemsidan www.slojdklubben.se. Sidan

vänder sig till barn och unga och är också anpassad för funktionshindrade barn.

Nästa mål är att finna former för hur Slöjdklub-ben (ett pedagogiskt koncept riktat mot unga) ska kunna bli en naturlig del av föreningarnas verk-samhet. Arbetet med detta har påbörjats.

Hemslöjden som näringsgrenDe ideella läns- och lokalföreningarna arbetar med att synliggöra slöjden i samhället. Detta sker i stor utsträckning genom utställningsverksamhet, mäss-deltagande, kurser och prova på-verksamhet.

Internationell och interkulturell verksamhetDen ideella hemslöjdsorganisationen med all sin verksamhet har stora möjligheter att främja etnisk och kulturell mångfald samt att utveckla interna-tionellt och interkulturellt utbyte. SHR vill finna en modell för att visa slöjden som den globala förete-else den är. Det är väsentligt att utveckla samarbetet med det befintliga kontaktnät man redan har, men det är också angeläget att identifiera andra samar-betsparter utanför Europa för att öka mångfalden. Lika viktigt som det är att finna samverkansformer inom det interkulturella fältet. SHR är medlem i det Europeiska hemslöjdsförbundet, European Folk Art and Craft Federation, EFACF, och i det Nordiska hemslöjdsförbundet. SHRs verksamhetschef sitter i styrelsen för det Europeiska hemslöjdsförbundet.

0

3000

6000

9000

12000

15000

12793 14035 14505

2011 2012 2013

0

20

40

60

80

100

120

2011 2012 2013

94115101

Antal kurser

Antalet medlemmar

i SHR har ökat de

senaste åren.

FOT

O:

SV

EN

SK

A H

EM

SLÖ

JDS

FÖR

EN

ING

AR

NA

S R

IKS

FÖR

BU

ND

årsredovisning 2013 • nämnden för hemslöjdsfrågor 31årsredovisning 2013 • nämnden för hemslöjdsfrågor 31


Nämnden för hemslöjdsfrågor och kansli

Tabell 4. Nämndens förvaltning (tkr)

2013 2012 2011

Löner samt arvoden till nämnden 1 938 2 076 1 840

Övriga personalkostnader [1] 33 20 128

Konsultarvoden, kontorsmaterial, övrigt 354 204 278

Summa kostnader 2 322 2 300 2 246

Intäkter –6 –15 –5

Summa 2 316 2 285 2 241

[1] Siffran avser kansliets och nämndens resor

Nämndens förvaltningUnder 2013 har kostnader på 1 235 tkr täckts av externa medel, att

jämföra med nämndens förvaltningsanslag 2 310 tkr (20 procent

av det totala anslaget 11 363 tkr). NFH har inte tagit emot några

sponsormedel. Se tabell 7.

NämndenNämnden består av ordförande och åtta ledamöter. Vid halvårs-

skiftet byttes fyra nämndledamöter ut, samtidigt som ordförandens

förordnande förlängdes. Under året har nämnden haft fyra sam-

manträden och protokollfört ett per capsulam beslut.


rektor, Stockholm

Conny Brännberg, vice ordförande

kommunfullmäktiges ordf., Skövde

Katarina Brieditis, ledamot

designer, Stockholm

Tobias Nielsén, ledamot

verkställande direktör, Stockholm

Mari-Ann Nutti, ledamot

verkställande direktör, Jokkmokk

Anne Elmdahl, avgående ledamot

egenföretagare, Linköping

Gunilla Kindstrand, avgående ledamot

kulturjournalist, Hudiksvall

Anne Ludvigsson, avgående ledamot

lärare, f.d riksdagsledamot, Linköping

Peter Nylander, avgående ledamot

formgivare, Stockholm

Zandra Ahl, ny ledamot

konsthantverkare och professor, Stockholm

Love Jönsson, ny ledamot

museiintendent, Göteborg

Annica Kvint, ny ledamot

design- och arkitekturkritiker, Stockholm

Anneli Palmsköld, ny ledamot

lektor i kulturvård, Halmstad

Kansliets personalKansliet består av tre tjänster: kanslichef, handläggare och assis-

tent, vilka belastar nämndens förvaltningsanslag. I början av 2013

tillträdde en ny handläggare tjänsten, som numera är neddragen

till 50 procent.

PersonalansvarNämnden har personalansvar för kansliets personal samt rikskon-

sulenten för barn och unga, rikskonsulenttjänsten ”med växlande

innehåll” samt den externt finansierade näringskonsulenten.

Under året har rikskonsulenttjänsten ”med växlande innehåll”

initialt varit inriktad på internationella och interkulturella frågor

och därefter kommunikation.

En nyrekrytering har skett under året, den 50 procent hand-

läggar tjänsten på kansliet fick per årsskiftet ny befattningshavare.

KompetensutvecklingMot bakgrund av den höga personalomsättningen under året har

kompetensutveckling främst tillgodosetts genom att personalen

deltagit i externa och interna seminarier.

VärdmyndighetNFH har Tillväxtverket som värdmyndighet, vilket innebär att det

står för lokaler, ekonomi- och personaladministration, utrustning

och inventarier samt övrig administrativ service åt nämnden. Detta

regleras i Tillväxtverkats regleringsbrev.

ÖversynÖversynen av NFHs verksamhet har fortgått under 2013. Depar-

tementspromemorian Nationell samordning av hemslöjden – en

översyn av Nämnden för hemslöjdsfrågor (Ds 2012:8) sändes på

remiss till 56 instanser, 36 svar inkom från remisslistan och därtill

två spontana svar. Sista juni var sista svarsdatum för remissen.

Översynen avslutades inte under 2012, utan fortgår.

EkonomihanteringNämndens ekonomi ingår i Tillväxtverkets ekonomiska hantering

vad gäller löner, fakturahantering och bidragsutbetalningar.

Nämndens kansli ansvarar dock för kontering samt budgetering,

granskning och uppföljning.

Årsredovisning och budgetunderlagArbetet med årsredovisning och budgetunderlag koncentreras till

januari–februari: Den behandlas på nämndsammanträdet i februari

och ska lämnas till departementet den 22 februari respektive den 1

mars 2013.



Tabell 5. Verksamhetens kostnader och intäkter, tkr

Summa 2013 2012 2011

Verksamhetskostnad 4 881 4 244 3 990

Lämnade bidrag [1] 8 332 10 752 17 414

Summa kostnader 13 213 14 997 21 404

Intäkter av anslag 4 881 4 012 3 760

Övriga intäkter 6 232 230

Erhållna medel för bidrag 8 332 10 752 17 414

Summa intäkter 13 219 14 997 21 404 [1] I samband med kultursamverkansmodellens införande, har medel för länshemslöjdskonsulentmedel förts över till Kulturrådet, vilket medför att en minskning av lämnade bidrag från NFH.

NämndsammanträdenNämnden brukar ha två sammanträden under våren och två under

hösten. Vid behov kan ytterligare ett sammanträde sättas in.

Sammanträden hölls fastställda till den 12 februari, 30 maj, 8

oktober och 17 december. Februari- och decembersammanträdena

är beslutsmöten, medan de övriga ger utrymme för ideologiska,

mer långsiktiga strategiska diskussioner eller olika typer av besök.

Ekonomisk redovisningUndantag från ekonomiadministrativa regelverket

Nämnden för hemslöjdsfrågor behöver inte lämna någon delårsrap-

port enligt 8 kap.1§ i förordningen (2000:605) om årsredovisning

och budgetunderlag. Vidare undantas nämnden från kravet att

lämna resultaträkning, balansräkning och finansieringsanalys i

årsredovisningen.

Övriga bestämmelserFrån Tillväxtverkets regleringsbrev 1:4: Tillväxtverket ”ska svara

för lokaler, ekonomi- och personaladministration, utrustning och

inventarier samt övrig administrativ service åt Nämnden för hem-

slöjdsfrågor. Utgifterna ska belasta anslaget”.

Ersättning och andra uppdragErsättning till nämndens ledamöter har under året varit 20 000

kr för ordföranden och 975 kr per sammanträde för ledamot.

Kostnaderna inklusive arvoden för nämndens ledamöter under

2013 har varit totalt 74 604 kronor (inkl arvoden, resor samt utlägg i

samband med resor).

Den gamla nämndens förordnande gick ut 2013-06-30 varvid

fyra ledamöter avslutade sitt uppdrag och fyra nya ledamöter

förordnades från och med 2013-07-01.

Bo-Erik Gyberg ordförande 10 000*

Conny Brännberg vice ordförande 2 925

Anne Ludvigsson ledamot t.o.m. 30 jun 1 950

Gunilla Kindstrand ledamot t.o.m. 30 jun 975

Anne Elmdahl ledamot t.o.m. 30 jun 1 950

Peter Nylander ledamot t.o.m. 30 jun 975

Katarina Brieditis ledamot 1 950

Tobias Nielsén ledamot 3 900

Mari-Ann Nutti ledamot 2 925

Love Jönsson ledamot fr.o.m. 1 jul 0*

Anneli Palmsköld ledamot fr.o.m. 1 jul 1 950

Zandra Ahl ledamot fr.o.m. 1 jul 1 950

Annica Kvint ledamot fr.o.m. 1 jul 1 950

Andra uppdrag

Conny Brännberg

Insynsrådet för CSN, ledamot

Next Skövde Destinationsutveckling, ordförande

Västsvenska Turistrådet AB, vice ordförande

Anne Elmdahl

Twistin’ of Sweden AB, ledamot

Bo-Erik Gyberg

Stockholms dramatiska högskola, rektor och ledamot

Kulturbryggan, ordförande

Loggia arkitekter AB, suppleant

Gunilla Kindstrand

Kindstrand Kultur & Struktur AB, styrelseordförande

Konstnärsnämnden, ordförande

Sveriges Radios styrelse, ledamot

Anne Ludvigsson

Svensk Slöjd AB, ledamot

Tobias Nielsén

Insynsrådet Myndigheten för kulturanalys, ledamot

Volante AB, VD och ledamot

Narva Investor Relations AB, suppleant

Katarina Brieditis

Studio Brieditis & Evans AB, ledamot

Anneli Palmsköld

Svensk Slöjd AB, ledamot

Zandra Ahl

Alhansa Fastigheter AB, ledamot

Alhansa Investment AB, ledamot

Z Ahl Design AB, ledamot

Love Jönsson, Annica Kvint, och Mari-Ann Nutti har varken några

uppdrag i andra statliga myndigheter eller uppdrag som styrelse-

ledamot i något aktiebolag.

” För mig är det tre saker som sam-

manfattar företagsutveckling:

stark vilja, uthålligt arbete och

nyfikenhet på att göra affärer”

Mona Berger, konsult företagsutveckling

*Felaktigt har arvode inte utbetalats sista halvåret, 10 000 kr resp 975 kr, vilket utbetalas retroaktivt i januari 2014.


34 nämnden för hemslöjdsfrågor • årsredovisning 201334 nämnden för hemslöjdsfrågor • årsredovisning 2013

AnslagIngående

överföringsbelopp

Årets tilldelning enligt regle-

ringsbrev

Totalt disponibelt

belopp Utgifter

Utgående över-föringsbelopp

2013-12-31

4:3 ap 1 Nämnden för hemslöjdsfrågor (ram) 17 2 310 2 327 2 322 5

4:3 ap.2 Främjande av hemslöjd (ram) 128 9 053 9 181 9 174 7

Totalt myndigheten 145 11 363 11 508 11 496 12

Tabell 6. Anslagsredovisning. Nämnden för hemslöjdsfrågor (anslaget disponeras av Tillväxtverket och ingår i Tillväxtverkets redovisning)

Förutom ovanstående anslag har NFH dessutom förmedlat konsulentmedel till Stockholms län som ej ingår i samverkansmodellen. Dessa medel, 620 tkr, ingår i Kulturrådets regleringsbrev men disponeras av Tillväxtverket.

Tabell 7. Externa bidrag 2013-01-01 – 2013-12-31 (tkr)

Projekttid Finans/Benämning/Finansiärer Ingående balans

Beviljade men ännu ej utbetalda

bidrag

Intäkter Kostnader Utgående balans

3101 Hemslöjdens samlingar

1996– M och A Wallenbergs minnesfond [2] 96 0 0 105 –9

Summa 96 0 0 105 –9

3103 NFH-projekt

2008– Prioriterade områden[1] 264 0 0 92 172

2009– Prioriterade områden, näring, Tillväxtverket 37 0 0 0 0

2010–2013 Projekt näringskonsulent, Tillväxtverket och Jordbruksverket/Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling [3]

528 932 0 938 –410

Summa 829 932 0 1030 –238

3201 Barn och ungdom

1995– M och A Wallenbergs minnesfond 265 0 0 100 165

Summa 265 0 0 100 165

3202 Forskning

2000– M och A Wallenbergs minnesfond 28 0 0 0 28

Summa 28 0 0 0 28

Summa totalt 1 218 932 0 1235 –54

[1] Avsatta projektmedel för nämndens prioriterade områden, enligt nämndbeslut 2007-12-10 och 2008-12-17 samt avsatta konsulentmedel för fortbildning, utredning och andra extra insatser för konsulentverksamhetens utveckling enligt nämndbeslut 2009-12-14.

[2] Avser byte av digital plattform för hemslöjdens samlingar.

[3] Jordbruksverket hade 2013-12-31 inte beslutat om utbetalning av beviljade medel som NFH ansökt om i september 2013.

Ekonomisk redovisning

årsredovisning 2013 • nämnden för hemslöjdsfrågor 35årsredovisning 2013 • nämnden för hemslöjdsfrågor 35

Tabell 8. Väsentliga uppgifter, tkr

Belopp i tkr 2013 2012 2011 2010 2009

Räntekonto

Ränteintäkter 6 11 1 1 0

Räntekostnader 0 0 0 0 0

Beviljad räntekontokredit 0 0 0 0 0

Utnyttjad räntekontokredit 0 0 0 0 0

Beviljad låneram [3] 600 600 600 600 600

Utnyttjad låneram 0 0 0 0 0

Anslagskredit

NFH, 4:3 ap.1 [1] 341 341 67 67 59

Utnyttjad kredit 0 0 0 0 0

NFH 4:3 ap. 2 [2] 0 0 100 519 503

Utnyttjad kredit 0 0 1 0 0

Anslag

Anslagssparande 4:3 ap.1 [1] 5 17 0 3 47

varav intecknat 0 17 0 3 47

Anslagssparande 4:3 ap.2 [2] 6 128 –1 162 357

varav intecknat 0 128 –1 162 357

Medeltal under året

Fasta årsarbetskrafter 2,5 2,7 2,7 2,7 2,5

Fast anställda 2,5 2,7 2,7 2,7 2,5

Projektårsarbetskrafter 1 0,9 0,7 0,6 1

Projektanställda 2 3 3 2 2

Fotnot [1] ap.2 t.o.m. 2009-01-04–2011-12-31 [2] 4:4 ap.1 t.o.m. 2009-03-31; 4:4 ap.4 2009-04-01–2010-12-31; 4.3 ap2 2011-01-01–2011-12-31[3] Är en del av Tillväxtverkets låneram för att finansiera anläggningstillgångar, Kommentarer: NFH har även arbetsgivaransvar för rikskonsulenten i hemslöjd för barn och unga, vilket innebär ytterligare en årsarbetskraft. 2013 hade NFH arbetsgivaransvar för en projektanställd rikskonsulent inom den internationella/interkulturella slöjden samt en projektanställd näringskonsulent.

Under 2008–2011 hade NFH dessutom lönekostnader följande projektanställningar: • en projektledare inom ett nationellt projekt för hård slöjd 2008• en kommunikatör/koordinator april 2009–mars 2011 • en processledare för projektet Hemslöjdens ledarutbildning till högskolan april 2009–mars 2010 • en näringskonsulent augusti-december 2011

Nämnden för hemslöjdsfrågor


Conny Brännberg, vice ordförande

Zandra Ahl, ledamot

Katarina Brieditis, ledamot

Love Jönsson, ledamot

Underskrift av årsredovisning2013

Annica Kvint Lidzell, ledamot

Tobias Nielsén, ledamot

Mari-Ann Nutti, ledamot

Anneli Palmsköld, ledamot

Friedrike Roedenbeck, kanslichef



KONSERVÖPPNARGREPPET

KORSLAGDA TUMGREPPET

SKRÅGREPPET

ARMBÅGSGREPPET

TÄLJA MOT SIG

TÄLJA MOT TUMMEN

TUMGREPPET

SAXGREPPET

ILLU

ST

RA

TIO

NE

R:

KA

LLE

FO

RS

S

www.nfh.se, Box 4006, 102 61 Stockholm

Documents

NFH_2013