Nuvarande Verksamhet Reningsverken

2017‐08‐28

4

Nuvarande Verksamhet ReningsverkenHENRIKSDALS RENINGSVERK

Henriksdals reningsverk – Sicklaanläggningen

Slamavvattningoch utlastning

Tilloppstunnlar

GrovreningGaller sandfång

Överföringsledningartill Henriksdal

Personalbyggnad

SlamförtjockareLagerutrymme

45

2017‐08‐28

5

Henriksdals reningsverk – Henriksdalsanläggningen

Galler, sandfång Försedimentering

LuftningsbassängerSandfilter

Eftersedimenterings-bassänger

Slambehandling

Sicklaanläggningen

300 000 m2 under mark

Utloppsledning

GasuppgraderingSBF

Personalbyggnad

Henriksdals reningsverk

1 av 7

SBF

46

2017‐08‐28

6

Henriksdals reningsverk – Uppgradering befintlig anläggning

Galler, sandfång Försedimentering


Eftersedimenterings-bassänger Slambehandling

Saltsjön

Farsta‐

tunneln

Årsta‐

tunneln

Östberga‐

tunneln

(Dagvatten)

Danviks‐

tunneln

Nacka‐

tunneln

Nödbrädd

Blandningszon i Henriksdalsanläggningen

Qmax =

5,5 m3/s

Sandfilter

Nödbrädd

93 Mm3/år

(=99,4 % av

totalflödet)

525 tm3/år

(= 0,6 % av

totalflödet)

1 900 3/år

Nödbrädd

Silgaller

Bräddning <5,5 m3/s

Sandfång

Qmax =

10 m3/s

Qmax =

6 m3/s

Sicklaanläggningen Henriksdalsanläggningen

Förbigång

1 900 m3/år

550 m3/år

Försedimenteringsbassänger

Nödbrädd

Qmax =

6 m3/s

Qmax =

10 m3/s

Silgaller

Biologisk rening med

eftersedimentering

Nödbrädd

Nödbrädd

Pumpstation innan sandfilter

Sandfång

520 tm³/å

2016Flödesbalans Henriksdals reningsverk98 Mm³ behandlat varav bräddat:- Station 15: 550 m³- Utlut31: 520 000 m³ blandvatten- Sickla: 1 900 m³

Henriksdals reningsverk

47

2017‐08‐28

7

Ventilation Sicklaanläggningen

TA6 Grovrening, sandhantering, elrum

SlamavvattningSlamsilos

LagerutrymmenTF1

Skorsten 68,5 m

FR5 FR2TA52TA38 TA61 FR1

TA39Biologisk reningSandfilter

Grovrening Försedimentering

Kulvertar under rötkammare under mark

Fettmottagning

Ventilation Henriksdalsanläggningen

Scrubber

Slamtankar

Metan-destruktion

Skorsten 80 m

48

2017‐08‐28

8

Biogas Henriksdals reningsverk 2016

Primärslam

Överskottsslam

Fettavskiljarslam45354 ton

7 st RKMesofilrötning

39 000 m³

Gasuppgradering (SBF)14,4 MNm³, 97,3%

Gasmotor0,22 MNm³

Externt Organiskt Material (SBF)

Gaspanna0,14 MNm³

Gasfackla0,037 Nm³

14,8 MNm³

Nuvarande Verksamhet ReningsverkenBROMMA RENINGSVERK

49

2017‐08‐28

9

ÅkeshovsanläggningenNockebyanläggningen


Eftersedimenteringsbassänger

Försedimentering

Slambehandling

Utloppsledning

Slamutlastning

Bromma reningsverk

Gasuppgradering

2016Flödesbalans Bromma reningsverk46 Mm³ behandlatIngen bräddning till Mälaren

Bromma reningsverk

Saltsjön

Riksby

tunneln

Hässelby

tunneln

Järva

tunneln

Biologisk rening med

eftersedimentering

Qmax =

3 m3/s

Sandfilter

Nödbrädd

Silgaller

Sandfång

Qmax =

4 m3/s

Nödbrädd

0 Mm3/år

Försedimenteringsbassänger

Qmax =

4 m3/s

Pumpstation innan sandfilter

Qmax =

4 m3/s

Pumpstation innan biologisk rening

Mälaren

Utloppsmagasin

0 Mm3/år

0 Mm3/år

46 Mm3/år 0 Mm3/år

50

2017‐08‐28

10

TA01TA1

Järva pumpstation

FörsedimenteringSlamutlastning

SlamtankSlamsilo

Ventilation Åkeshovsanläggningen

Metan-destruktion

TA19

TA11

Centralbyggnad

TA3TA102TA101SBF, gasuppgradering

TA12

Kontor

Skorsten 54 m

TF1

LuftningsbassängEftersedimentering

Ventilation Nockebyanläggningen

LuftningsbassängEftersedimentering

TF2

ÖF1-6 ÖF 7-12

Sandfilter

Kontor

TA1TA2T13

Skorsten 30 m

51

2017‐08‐28

11

Biogas Bromma reningsverk 2016

Primärslam

Överskottsslam7 st RK

Mesofilrötning17 800 m³

Gasuppgradering (SBF)3,9 MNm³, 97,5%

Gaspanna0,13 MNm³

Gasfackla0,01 Nm³

4 MNm³

52

2017‐08‐28

1

10.2 Nuvarande Verksamhet AvloppsledningsnätetLARS LINDBLOM STOCKHOLM VATTEN

AvloppsledningsnätetTotal Volym avloppsvatten/år Mm3 145Andel kombinerat % 45

Volym dagvatten i det kombinerade nätet Mm3 5Inläckage och drän Mm3 35Brädd Mm3 0,45

53

2017‐08‐28

2

Nuvarande villkor avloppsledningsnätet

8 § SpillvattenhanteringPrimär och sekundär skyddszon• Hantering av spillvatten får inte ske om det kan medföra risk

för vattenförorening.

• Nya bräddpunkter för utsläpp av orenat spillvatten från spillvattenledningsnät får inte anläggas.

• Nya eller ändrade avloppsanläggningar ska utformas och drivas på sådant sätt att risken för utsläpp av föroreningar minimeras.

• Befintliga anläggningar får användas i den omfattning de har då dessa föreskrifter träder i kraft under förutsättning att de inte strider mot bestämmelserna i gällande miljölagstiftning.

Skyddsföreskrifter Östra Mälarens Vattenskyddsområde

54

2017‐08‐28

3

Bräddvolym i relation till gällande Riktvärde

Statistisk Årsbräddvolym

55

2017‐08‐28

4

Recipient Summering m3 Huvudområde01 Lövstafjärden -02 Karlshäll 1 100 03 Nockebysund 13 000

04 Fittjaviken/Vårbyfjärden -07 Klubbenområdet 340 000 08 Ulvsundasjön* 9 300 09 Tranebergsområdet 23 000 10 Riddarfjärden 31 000 11 Karlbergskanalen** 1 000 Mälaren 12 Årstaviken mfl 1 200 417 000 13 Hammarby sjö 8 800 14 HamnbassängenV -15 HamnbassängenÖ 230 000

16 Nybroviken/Ladugårdsv -17 Djurgårdsbrunnsv -18 Lilla Värtan - Saltsjön 19 Brunnsviken - 238 000 21 Bällstaån -24 Judarn 1 900 25 Lillsjön -28 Långsjön 1 800 30 Magelungen 37 Småsjöar 31 Drevviken - 3 720.00Totalt 659 000 * Ulvsundasjön, Margeretelundsviken och Bällstaviken** Karlbergskanalen, Barnhusviken och Klara sjöNumrering enligt recipientindelningen i plan 2002

Bräddade Volymer 2015

Nuvarande Bräddpunkter

56

2017‐08‐28

5

Tillskottsvatten

80; 50%

30; 19%

30; 19%

20; 12%50; 31%

Avloppsmängd till reningsverk 160Mm3/år

Spillvatten Stockholm Avloppsvatten grannkommuner Normalt inläckage Potential för reduktion av tillskottsvatten

145 150 155 160 165 170 175 180 185 190 195 200

Utspädningsgrad (behandlat/försålt)

Tillskottsvatten l/pd

Tillskottsvatten VASS statistik 2015 kommuner > 75 000 anslutna

Medel Stockholm inkl. Huddinge

Tillskottsvatten

57

2017‐08‐28

1

11.1 Utökad verksamhet vid Henriksdal och SicklaJONAS GRUNDESTAM, TEKNIKANSVARIG RENINGSVERK STOCKHOLM VATTEN

11.1 Utökad verksamhet vid Henriksdals reningsverk och i Sickla• Teknisk lösning

• Kriterier för Henriksdals reningsverk• Processtekniska alternativ• Processtrategi för avloppsrening och slambehandling• Anläggningsutformning• Strategi försörjningssystem, kraft, automation och ventilation

• Resurser, energi och kemikalier• Framtida utbyggnadsmöjligheter• Etablering för genomförandet

11.2 Biogasproduktion

11. Planerad Verksamhet Reningsverken

58

2017‐08‐28

2

11.1 Utökad Verksamhet vid Henriksdals reningsverk och i SicklaTEKNISK LÖSNING

• Långsiktig lösning för att möta nuvarande och framtida krav

• Robust och välkänd processteknik• Egna och andras drifterfarenheter• BAT – Best Available Technology

• Teknik lämplig för en stor berganläggning• Kunskaper och erfarenheter från berganläggningar• Hantering av utrustning i trånga utrymmen • Ska möjliggöra fortsatt utveckling efter projekthorisonten

• Driftsäkra systemlösningar• Elkraft försörjning• Kemikaliehantering• Säkerhet mot omgivning

Teknisk lösning - Kriterier för Henriksdals Reningsverk

59

2017‐08‐28

3

• Utökad förbehandling• Vald teknik: Grovrening i renssilar och sandfång samt försedimentering• Alternativa lösningar: Skivfilter, Flockning med ballastmaterial

• Ökad mängd biomassa i biologisk rening, ökad hydraulisk kapacitet:• Vald teknik: Aktivt slam med membranfiltrering• Alternativa lösningar, Bärarmaterial, MBBR, med skivfilter, Vacuumbehandling med

slutfiltrering

• Högflödesrening, vid förbigång biosteg• Vald teknik: Direktfällning i försedimentering och sandfilter• Alternativa lösningar: Flockning med ballastmaterial

• Förbättrad slambehandling• Vald teknik: Förtjockning av slam och konventionell rötning• Alternativa lösningar: Olika termiska processer, förhydrolys

Teknisk lösning – Bakgrund Processtekniska Alternativ

• Konventionell grovrening med renssilar, sandfång och försedimentering

• Kemisk rening i förfällning med olika typer av fällningskemikalier beroende på belastning och önskad avskiljning

• Biologisk rening i aktivt slam med membranfiltrering

• Förbigång av biologisk rening via höggradig kemiskrening och slutfiltrering i sandfilter

• Allt slam ska rötas energieffektivt via förtjockning

• Allt slam ska avvattnas och transporteras bort från anläggningen

• Förbereder för hygienisering av rötslam

• Utökad kapacitet utloppsledningar

Teknisk lösning - Sammanfattning

60

2017‐08‐28

4

• Allt vatten kommer passera mekanisk rening, galler, sandfång och försedimentering inkl. kemiskfällning.

• Den biologiska reningen kommer kunna rena 98 % av det avloppsvatten som belastar anläggningen.

• Det vatten som inte passerar biologisk rening, så kallad förbigång, renas mekaniskt och kemiskt samt filtreras i sandfilter.

• Reningsverket ska kunna uppnå ställda reningskrav med linjer avställda, ex. vid underhåll

• Genom att utnyttja tunneln för utjämning kan flödestoppar hanteras för att minska mängden förbigång vatten.

• Lagringsvolym i tunneln innan brädd, synkas med utjämning mot reningsverket• Nämn bräddberäkning, förbigång och biorening

Teknisk lösning - Processtrategi

• Slam som produceras på anläggningen ska inte lagras på plats utan processas och transporteras bort.

• Hög kapacitet och tillgänglighet för slamförtjockning och avvattning• Robust teknik

• Slamproduktionen varierar och detta måste kunna hanteras: i processen, i bassänger och utjämningsvolymer samt via ökad kapacitet.

• Reserverar plats i berget för ytterligare rötkammare 8 och 9. Försvarssprängt för nya rötkammare.

Teknisk Lösning - Processtrategi

61

2017‐08‐28

5

Teknisk Lösning - Anläggningsutformning


62

2017‐08‐28

6

GrovreningFörsedimenterings-bassänger


Membrananläggning

Slam-behandling

Sicklaanläggningen

Inlopp

Inlopp

Slamavvattning

Utlopp

GasuppgraderingSBF

Henriksdal SFA


SFA Slam Anmälningsärendet


63

2017‐08‐28

7


Tillopp till Henriksdals Reningsverk

• Nytt tillopp från Bromma tunneln, ansluter mot

Bromma pumpstation

• Farsta och Årsta tunnlarna ansluter mot nya pumpstationer

• Möjlighet till förbigång och bräddning byggs in

• 98 % av flödet kommer att renas i den biologiska reningen

• 2 % renas i högflödesrening

• Utloppstuberna dimensioneras för 29 m³/s,

• 19 m³/s renat avloppsvatten

• 10 m³/s dagvatten

Kraftsystem

• Behovet av elkraft kommer att öka vid utbyggt Henriksdals reningsverk, främst på grund av:

• Bromma Pumpstation• Membranfiltrering• Hygienisering av rötslam

• För att säkra försörjning och framtida drift, bortanför 2040, kommer Henriksdals reningsverk matas från två håll med 36 kV, nuläget 11 kV, från två leverantörer.

• Drift av avloppsreningsverket säkras upp med reservkraft för strategiska anläggningsdelar

• Bromma pumpstation• Grovrening• Försörjningssystem och ventilation


64

2017‐08‐28

8

Automation

• Henriksdals reningsverk styrs via ett distribuerat styrsystem, Siemens PCS 7.

• Redundanta processtationer, styrsystemet tillgängligt för att undvika driftstopp

• Servrar placerade i egna brandceller

• Sickla och Henriksdal ska kunna fungera autonomt om koppling mellan anläggningarna bryts


Värme, Vatten och Sanitet, VVS

Sickla

• I Sickla nya tilluftsintag, all frånluft via befintlig skorsten

• Tilluft, frånluft och kylsystem har inbyggd reservkapacitet

• Värmeåtervinning installeras

Henriksdal

• Henriksdal nya tilluftsinstag,

• Nytt kylsystem

• Nytt system för värmeåtervinning

• Ny anläggning för att reducera lukt från slamhantering

• All frånluft som kan medföra lukt via befintlig skorsten.


65

2017‐08‐28

9

Ventilation Sickla

Bef. anläggning

Pumpstation Farsta Årsta

Pumpstation Bromma

Grovrening

Försedimentering

TA

TA

TA

Söderortstunneln


Tilluftsintag Hammarbybacken

Skorsten 62,5 m

Ventilation Henriksdal

FR5 FR2TA52TA38 TA61 FR1

TA39

Biologisk reningMembranfiltrering

Grovrening Försedimentering

Kulvertar under rötkammare under mark

Slamhantering SlamavvattningSlamutlastningOrganisk mottagning

Luktrening


Skorsten 80 m

KemikalielagerMBR

66

Documents

Nuvarande Verksamhet Reningsverken