Nytt lokalt vårdprogram höftfraktur Nytt lokalt vårdprogram höftfraktur

Vårdkedjedagar 14 och 15 september 2011Vårdkedjedagar 14 och 15 september 2011

Program, 14 och 15/9 2011Program, 14 och 15/9 2011

13.30-13.45 Presentation av arbetsgruppen och av dagen

13.45-14.30 Presentation av vårdprogrammet

15.00-15.30 Kaffe

15.30-16.15 Fortsatt presentation av vårdprogrammet Rikshöft

Kvalitetsutveckling

16.15-16.30 Frågor och reflektion

16.30- Avslutning

Uppdrag från Vårdpolicygruppen, VårdsamverkanUppdrag från Vårdpolicygruppen, Vårdsamverkan

Arbetsgruppen för samverkan kring vårdpolicy

Per Angesjö, Primärvården Skaraborg, ordförande Anette Persson, Primärvården Skaraborg, sekreterare Ulf Nyberg, Skaraborgs Sjukhus Elisabeth Rylander, Skaraborgs Sjukhus Marga Brisman, Skaraborgs Sjukhus Bo Rylander, Primärvården Skaraborg Birgit Bårring, Skaraborgs Kommunalförbund Jessica Karlgren, Skaraborgs Kommunalförbund Helene Sandqvist-Benjaminsson, Skaraborgs Kommunalförbund

MedborgarperspektivMedborgarperspektiv

Politikermedverkan syftar till att se hälso- och sjukvården ur ett

medborgarperspektiv där befolkningens sjukvårdsbehov blir styrande

och vägledande för tilldelning av resurser respektive prioritering

Detta syftar även till att stärka medborgarnas/patienternas ställning och

medverkan i vården. Programarbetet utgör också en plattform för

ökat engagemang hos förtroendevalda och utvecklar dialogen mellan

politiker på olika nivåer

Arbetsgrupp Arbetsgrupp Anneli Andersson, enhetschef GOA KSS Cecilia Bawelin, sjukgymnast Tidaholms kommun/Ann-Kristin Andrén, MAR Tibro

kommun Kajsa Brenden, sjukgymnast KSS Linnéa Hultmark, Östra hälso- och sjukvårdsnämnden Ulla Johansson, Västra hälso- och sjukvårdsnämnden Yvonne Johansson, förbättringsledare SkaS, ordförande Lars-Åke Kristoffersson, distriktsläkare och vårdcentralschef Stenstorps vårdcentral Kristina Malmgren, verksamhetsutvecklare SIL Ulf Nyberg, överläkare ortopedi och verksamhetschef ortopedi SkaS/chefsläkare

SkaS Marita Oldén, MAS/sjuksköterska Grästorps kommun Anette Ohlin Johansson, planeringsledare Hälso- och sjukvårdskansliet Carina Strand, arbetsterapeut KSS

SyfteSyfte

Vårdprogrammet syftar till att optimera vården

för patienter med höftfraktur genom

information och belysning av vårdkedjan

tillsammans med ökad samverkan mellan

olika vårdaktörer och ökad kunskap om olika

yrkeskategoriers kompetenser

Processöversikt SIPOC Nuläge 2010Processöversikt SIPOC Nuläge 2010Patient med höftfrakturPatient med höftfraktur

Leverantör Input Process Output Kund

Att vårda patient Att vårda patient med höftfrakturmed höftfraktur SäBo

Korttidsplats

Hemmet

Alla åldrar

Återgått till tidigareADL-funktion

Ej återgått tilltidigare ADL-

funktion

Förbättrad ADL-funktion jämfört

med tidigare

Patienter Närstående

Preoperativ bedömning

Operation genomförs

Postoperativ vård

Fall- och frakturförebyggande åtgärder

BefolkningenBeställarna

Rehabiliterings-åtgärder

Brutit höften

Behov av operation

Åtgärder prehospitalt

Vårdprogrammet, innehållVårdprogrammet, innehåll1. Sammanfattning

2. Innehållsförteckning

3. Inledning

- Definitioner

- Avgränsningar

- Syfte med vårdprogrammet

- Historik

4. Diagnostik

5. Behandling

- Vård innan operation

Skaraborg - Specifik omvårdnad innan operation

- Operativ behandling av frakturen

- Rehabilitering och vård efter operationen

Skaraborg - Specifik omvårdnad och rehabilitering efter operation

6. Förebyggande åtgärder

- Riskfaktorer för osteoporos och höftfraktur

- Förebyggande åtgärder vid osteoporos och höftfraktur

Skaraborg – förebyggande åtgärder vid osteoporos

- Förebyggande åtgärder vid fall och fallskador

Skaraborg – förebyggande åtgärder vid fall och fallskador

Vårdprogrammet, innehållVårdprogrammet, innehåll

7. Rekommendation för sjukskrivning

8. Vårdkedjan

9. Mål för omhändertagande av patienter med höftfraktur

10. Uppföljning/utvärdering

11. Kvalitetsutveckling

12. Implementering

13. Fortbildningsinsatser

14. Närstående

15. Medborgarperspektiv

Referenser

Bilagor

Processöversikt, SIPOC Bilaga 1

SPMSQ, Short Portable Mental Status Questionnarie/Pfeiffer test Bilaga 2

Modifierad Nortonskala Bilaga 3

Kortversion vårdprogrammet, innehållKortversion vårdprogrammet, innehåll

I föreliggande kortversion av det lokala vårdprogrammet för patienter med höftfraktur redovisas

symtom på en höftfraktur och de aktiviteter som görs av personal vid ambulansen,

akutmottagningarna och vårdavdelningarna på Skaraborgs Sjukhus samt av vårdpersonal i

kommuner och primärvård i Skaraborg när en patient drabbats av en höftfraktur. För bakgrund

och utförligare beskrivning hänvisas till det fullständiga lokala vårdprogrammet.

Diagnostik – Symtom på en höftfrakturDiagnostik – Symtom på en höftfraktur

Skaraborg – Specifik omvårdnad innan operationSkaraborg – Specifik omvårdnad innan operation

Skaraborg - Specifik omvårdnad och rehabilitering efter operationSkaraborg - Specifik omvårdnad och rehabilitering efter operation

Rehabiliteringsåtgärder på sjukhuset och i kommun/primärvårdRehabiliteringsåtgärder på sjukhuset och i kommun/primärvård

Förebyggande åtgärderFörebyggande åtgärder

Vårdkedjan Vårdkedjan

Närstående Närstående

Var finns vårdprogrammet?Var finns vårdprogrammet?

http://www.vardsamverkanskaraborg.se

Rubrik: Vårdpolicy – Lokala vårdprogram

http://www.vardsamverkanskaraborg.se/sv/Vardsamverkan-Skaraborg/Vardpolicy/Vardpolicy/Organisatoriska-vardprogram/

Helga 86 år Helga 86 år Frideborg 88 årFrideborg 88 år

HöftfrakturerHöftfrakturer

Lårbenshals

Lårbensskaft

Cervikal fraktur – genom själva lårbenshalsen

Trochantär fraktur – genom övre lårbenets benutskott där musklerna fäster

Källa: http://www.1177.se/allakapitel.asp?CategoryID=28198

Indelning av Indelning av höftfrakturerhöftfrakturer och operationsmetoder och operationsmetoder

Illustration: Roland Rusch läkare ortopedi KSS.Källa: SkaS (2007). Höftfraktur. Information till patient och närstående. Informationsbroschyr framtagen på KSS

Ca 56% Ca 36% Ca 8%

HöftfrakturerHöftfrakturer

Ca 70 % kvinnor, viss ökning män. Multisjuka, nedsatt kognitiv förmåga

Ökad dödlighet: 10-15% första året, studie: 76 % inom två år fr.a. män med flera sjukdomar, grav kognitiv nedsättning

Samtidiga sjukdomar, nutritionsläget, äldres svårighet med plötslig anpassning till ny miljö kan bidra till förvirring och snabb försämring av AT

Ca 18000 patienter/år i Sverige: 3500 i VGR

Största diagnosgruppen ortopedi: > hälften av alla frakturrelaterade direkta vårdkostnader, ca 25% av ortopedins vårdplatser

Samhällskostnad: ca 200 000:-/person första året efter frakturen. Totalt ca 2,3 miljarder SEK/år

Initierar ofta ett stort vårdbehov

Förbättrade behandlingsmetoder, multidisciplinära vårdprogram, aktiv rehabilitering förbättrar prognosen

Höftfrakturer: Orsaker/Riskfaktorer Höftfrakturer: Orsaker/Riskfaktorer

Riskfaktorer Hög ålder Låg bentäthet Tidigare fraktur i handled,

kota, höft el överarm Kortisonbehandling > tre mån Ärftlighet. Höftfraktur modern Låg fysisk aktivitet/immob Menopaus innan 45 år Sekundär osteoporos

Lågenergitrauma - Falltendens - Osteoporos

Riskfaktorer Falltendens, mer än ett fall

senaste året Rökning Alkoholmissbruk BMI under 22 eller mer än

tio kilos viktnedgång sedan 25-årsåldern

Behandling med lugnande läkemedel

Fallolyckor som medfört sjukhusvård hos äldre – ökning med 9% de senaste fem åren (Räddningsverket 2003)År 2008 avled 540 personer ≥ 80 år p.g.a. fallolyckor (Socialstyrelsen 2010)

Höftfrakturer – Riket 2009Höftfrakturer – Riket 2009

Kvinnor 69% kvinnor - Män 31%

Viss ökning %-andel män, från 28% 1996

Medelåldern 83 år, 81 år mitten 90-talet

Ensamboende 48% - lätt minskning

Medelvårdtid slutet 1980-talet: 19 dagar

Viss variation i medelvårdtid sedan 1996, medianvårdtid konstant

Medelvårdtid 2008 = 10,3 dag, 2009 = 9,8 dag

Medianvårdtid 2008 = 9 dag, 2009 = 8 dag

Utskriven ursprung, ca 50% relativt konstant

1996 1998 2000 2002 2004 2006 2008 20101996 1998 2000 2002 2004 2006 2008 2010

Hommel, A. (2007) Improves safety and quality of care for patients with a hip fracture. Intervention Audited by the national Quality Register RIKSHÖFT. Avhandling. Lunds universitet

Även medicinskt friska patienter med väntetid till operation > 24 timmar hade högre dödlighet efter 4 månader än de som opererades inom 24 timmar

Mortalitet vid op med och utan fördröjning- höftfrakturer

Procent - kön

Resultat studier 2006-2010, exempelResultat studier 2006-2010, exempel

Ökad dödlighet för män och vid väntetid > 24 timmar till operation

Låg syrgasmättnad - sämre prognos

Dåligt näringsstatus - mer komplikationer

Strukturerad rehabilitering: standardiserad rehabiliteringsplan i olika steg + patienten delaktig i målsättningen - bättre prognos

Olika mönster i rehabiliteringen: ADL-förmågan förbättras mest de första sex dagarna. Rörligheten förbättras konstant under två veckor

Mobilisering inom 12 timmar efter op OCH op inom 24 timmar från ankomst till sjukhus - färre komplikationer och kortare vårdtid

Kognitiv förmåga - viktigt identifiera och åtgärda ACS (Acute confusional state)

Nedsatt kognitiv förmåga: sämre ADL-funktion och rörlighet 6 mån efter op

Närstående uppfattar en sämre vård för patienter med nedsatt kognitiv förmåga

Utveckling av vården av patienter med Utveckling av vården av patienter med höftfrakturhöftfraktur

Omedelbart omhändertagande

Kognitiv funktion

Nutrition

Rehabilitering

Prevention: Osteoporos och fall

Omedelbart omhändertagande - patientfallOmedelbart omhändertagande - patientfall

Misstänkt höftfraktur = Omedelbart Misstänkt höftfraktur = Omedelbart omhändertagande!omhändertagande!

Övergripande mål: Att återfå samma Övergripande mål: Att återfå samma fysiska, psykiska och sociala nivå som fysiska, psykiska och sociala nivå som

före frakturen!före frakturen!

Misstänkt höftfraktur = Omedelbart Misstänkt höftfraktur = Omedelbart omhändertagande!omhändertagande!

Övergripande mål: Att återfå samma Övergripande mål: Att återfå samma fysiska, psykiska och sociala nivå som fysiska, psykiska och sociala nivå som

före frakturen!före frakturen!

Diagnostik höftfrakturDiagnostik höftfraktur

En höftfraktur föreligger alltid tills motsatsen är ”bevisad”. Symtomen, efter ett fall vanligtvis i samma plan inomhus, kan vara blygsamma.

Symtom: Utåtroterat och förkortat ben, ej vid inkilad höftfraktur Smärta, i ljumske - höft/knä, i undantagsfall endast till knät Smärta vid varje rörelse och när benet belastas Indirekt smärta, kan utlösas genom en stöt i benets längdriktning Oförmåga att lyfta benet Kompressionsömhet över trochanterpartiet av den skadade höften

Även en patient som inte fallit kan ha en spontan höftfraktur p.g.a. osteoporos eller tumör. Ev. tilltagande smärta i höft, ljumske eller knä och oförmåga belasta benet

Diagnos: röntgen av höften. Kompletteras med MR, om klinisk bild talar för en höftfraktur men den inte bekräftats med vanlig röntgen

Omedelbart omhändertagande i Skaraborg - olycksplatsenOmedelbart omhändertagande i Skaraborg - olycksplatsen

Personer som bor i särskilt boende/SÄBO eller vistas på annan kommunal inrättning bör efter ett fall med misstänkt höftfraktur tas omhand på följande sätt av boendets vårdpersonal:

Sjuksköterska kontaktas omedelbart

Ambulans tillkallas

Det skadade benet immobiliseras med kuddar/filtar så att foten inte ”faller utåt”

Distalstatus kontrolleras: Cirkulation, rörlighet och känsel

Trycksårsprofylax: Torra kläder. Slätt och torrt underlag

Ta blodtryck, puls och andningsfrekvens

Smärta skattas, även på personer med kognitiv nedsättning

Smärtlindring ges om möjligt

Patientens läkemedelslista, Apodos, dosett, hjälpmedel skickas med till sjukhuset

Vårdbegäran skrivs i KLARA/SVPL

Ambulanspersonalen utför följande aktiviteter på olycksplatsen/i

ambulanstransporten:

Enligt behandlingsriktlinjer

Smärtlindring ges

Patienten ID-märks

Iv nål, dropp ges

Syrgas ges, KAN förebygga akut förvirring, minska trycksårsrisk, underlätta

sårläkning. Låg syrgasmättnad – ev sämre prognos

Anamnes och triagering enligt METTS, bl.a. BAS-parametrar

Patientens läkemedelslista, Apodos, dosett och hjälpmedel tas med till sjukhuset

EKG tas i ambulansen och sparas i Megacare

Omedelbart omhändertagande i Skaraborg - olycksplatsenOmedelbart omhändertagande i Skaraborg - olycksplatsen

Omedelbart omhändertagande i Skaraborg - på sjukhuset Omedelbart omhändertagande i Skaraborg - på sjukhuset

Patienten läggs i en riktig säng med tjock madrass

Lassekuddar - stabiliserar skadat ben

Allmänmedicinskt tillstånd: Medicinskt stabil? - samtidig

hjärtinfarkt, stroke, annan orsak till fallet? Triagering enligt METTS - vitalparametrar

Ortopedisk bedömning, omvårdnadsbehov, sociala faktorer som påverkar

rehabiliteringsresultatet

Röntgenremiss skrivs av sjuksköterska/läkare

Blåsvolym med ultraljud/Bladderscan > 400ml = KAD sätts

Femoralisblockad av narkosläkare

Röntgen utförs

Kontorstid: röntgenverifierad fraktur - patienten direkt till vårdavdelningen efter röntgen.

Övrig tid åter akutmottagningen

För kognitivt nedsatta patienter bör beteenderelaterad skattning av smärta göras

Ankomstsamtal med sjuksköterska: information om närmsta planeringen

Finns prover, EKG? - godkänt för op? Dokument klara inför op?

Syrgas

Bedömning av smärta, ASA, risk för trycksår och fall, nutritionsstatus och kognitiv

förmåga (SPMSQ). Risk/avvikelse åtgärdas

Kontroll av blåsfunktion, KAD sätts vid behov

Anhöriga meddelas

Operationssida ritas

Hibiscrubtvättning, minst två gånger

Lassekuddar med till operation

Inskrivningsmeddelande fylls i och skickas i KLARA SVPL

Omedelbart omhändertagande i Skaraborg – på vårdavdelningenOmedelbart omhändertagande i Skaraborg – på vårdavdelningen

Förebyggande åtgärder mot…Förebyggande åtgärder mot…

Smärta

Trycksår

Fall

Undernäring

Förvirringstillstånd

Låg syresättning

Blåsatoni

Urinvägsinfektion

Förstoppning

Sårinfektion

Blodpropp

Immobilisering

Specifik omvårdnad efter op i Skaraborg - på vårdavdelningen

Aktiviteter av sjuksköterska, undersköterska, läkare:

Syrgas ytterligare något dygn

Blodvärde kontrolleras, blodtransfusion v.b. enligt ordination

Röntgenkontroll frakturläge

Smärtskattning med VAS, individuell smärtlindring

Förebyggande läkemedel mot blodpropp och infektion enligt PM

Trycksårsrisk bedöms med Nortonskala - risk åtgärdas

Kognitiv förmåga bedöms med SPMSQ

Näringsintaget bedöms. Hotande/manifest undernäring: kaloriintag registreras

dagligen – jmf ordinerat behov. Mat/vätskelista används. Avvikelser åtgärdas

Näringsdryck, helst två/dygn

Specifik omvårdnad efter op i Skaraborg - på vårdavdelningen

Aktiviteter av sjuksköterska, undersköterska, läkare:

KAD ut snarast, urinen mäts, blåsvolymkontroll ultraljud/Bladderscan. Urinsticka v.b.

Laxermedel v.b.

Operationssåret kontrolleras, förband byts vid behov

Mobilisering/rehabilitering första postoperativa dygnet! Individuell rehabiliteringsplan!

Behov av vårdinsatser bedöms tillsammans med patient och närstående. Anmälan

KLARA SVPL

Läkemedel gås igenom, indikation för behandling övervägs

Vid Waranbehandling skickas information till ansvarig AK-mottagning

Sut ut efter ca två veckor, på vårdavd/kommun/primärvård

Patientfall, omedelbart omhändertagande, okt 2009Patientfall, omedelbart omhändertagande, okt 2009 Man 85 år, bor på demensboende, utåtagerande

Demens, hjärt-kärlsjuk, op CoronarByPass

Fallit x flera senaste dygnen. Till akutmott 27/9, rtg = ingen skada

Ånyo akutmott 1/10, rtg = ingen skada, men vid eftergranskning 2/10 = fraktur, osäkert hur omfattande – MR behövs

Rings in och skrivs in vid lunchtid den 2/10 (fredag) för kompletterande MR. Smärta vid försök till röreleprövning. I journalen: ”pat får vänta över helgen på en MR, personalen gått hem från röntgen så det blir tidigast måndag”

På avd 2-6/10: Aggressiv, desorienterad, slår omkring sig, kastar saker. Drar PVK x flera. Segt slem, svårt hosta upp. Försöker klättra över grindar

6/10: mycket orolig, håller krampaktigt mot höften – inj Morfin

Op. 6/10 på morgonen med skruv och platta, mycket hård och god benkvalitet

Postop: Får E-koncentrat, rosslig, sämre AT, stigande krea, tendens bradycardi, sjunkande satturation, sjunkande blodtryck, drar i KAD och dropp. Ges bl.a. injektion Impugan, Morfin, Stesolid

Avlider 7/10 kl. 05,30 p.g.a. ”hjärtsvikt, njursvikt, demens som bidragande sjukdomar”

Kognitiv förmågaKognitiv förmåga Antalet personer med demens ökar - handikapp för ca 5% av befolkningen > 65 år, för 20 % > 80 år

1/3 förvirrade vid ankomst till sjukhus, 1/3 utvecklar akut förvirringstillstånd - stora påfrestningar, plågsamt, ökad komplikationsrisk, ökad vårdtid

Prognosen ang. gångförmåga, ADL-funktion och mortalitet påverkas starkt av kognitiv förmåga

Män med nedsatt kognitiv förmåga: fler sjukdomar, sämre förmåga till återhämtning

Omvårdnadsproblem vid höftfraktur: oftast inte relaterade till frakturen - utan till patientens kognitiva förmåga. Basala omvårdnadssituationer - ingrepp i personlig integritet

Avgörande för hur omhändertagandet bör utformas - påverkar prognos, resursutnyttjande

Viktigt skilja på demens och akut förvirring, ACS (Acute confusional state)

Akut förvirringstillstånd - alltid utlösande faktor, övergående. Orsaker: smärta, stress, infektion, vätskebrist, syrebrist, läkemedel, feber, trauma. Kan förebyggas och behandlas - krävs fokus!

Dokumenteras idag subjektivt och knapphändigt

Bedömning och dokumentation av kognitiv förmåga fortlöpande med validerat bedömningsinstrument Kunskapen kring demens/förvirringstillstånd behöver ökas: alla personalkategorier, alla vårdnivåer

Kvinna 91 år

Fallit, legat ett dygn i hemmet, hjärt-symtom – avvaktar op. nga dagar

Läk: Ter sig adekvat/inläggningen

Ssk: Klar och adekvat/inläggningen

Fyra dagar senare: Förvirrad, ser främmande människor, övertygad de vill henne illa. Är helt

förvirrad, hallucinerar oavbrutet, ser gravida råttor i sin säng som gnager henne i bak. Ätit

bananer och gömt skalen i sängen. Dragit KAD själv.

Två dagar senare (dagen efter op): Är orienterad nu

Slutanteckning: Klar och adekvat.

Läkarepikris: Reagerat ogynnsamt på analgetika med bl.a. synhallucinationer

Kognitiv förmåga - patientfallKognitiv förmåga - patientfall

Bedömning av kognitiv förmåga/funktion i olika Bedömning av kognitiv förmåga/funktion i olika riskbedömningsinstrumentriskbedömningsinstrument

Fallriskmall Melior SkaS

Desorienterad- Ja- Nej

Melior/Senior Alert

Modifierad Nortonskala

Psykiskt status - Helt orienterad till tid och rum : 4

- Stundtals förvirrad: 3

- Svarar ej adekvat på tilltal: 2

- Ej kontaktbar: 1

Senior Alert

Short Form Mini Nutritional Assessment (SF MNA)

- Svår förvirring/demens eller depression: 0

- Lätt förvirring/demens: 1

-Inga neuropsykologiska problem: 2

Senior Alert

Downton Fall Risk Index (DFRI)

Kognitiv funktionsnedsättning

- Orienterad: 0

- Ej orienterad: 1

Fall TrycksårFall Trycksår Nutrition Nutrition

SPMSQ, Short Portable Mental Status Questionnaire

SPMSQ, Short Portable Mental Status Questionnaire

1. Vilket datum är det idag?2. Vilken veckodag är det?3. Var är du nu?4. Vilken adress har du?5. När är du född?6. Hur gammal är du?7. Vad heter statsministern?8. Vad hette förre statsminister?9. Vad hette din mamma som ogift?*10. Dra 3 från 20 och fortsätt hela vägen ner

Antal rätta svar: 0-10

Antal rätt svar

Kognitiv funktion

8-10 Intakt kognitiv funktion, orienterad, lucid

6-7 Milt nedsatt kognitiv funktion3-5 Moderat nedsatt kognitiv

funktion0-2 Gravt nedsatt kognitiv

funktion

Tolkning enligt Pfeiffer

•9) Kvinnligt förnamn och annat efternamn är patientens räcker som rätt svar

””Att fånga stunden i snabbhetens Att fånga stunden i snabbhetens kultur”kultur”

Övergripande mål

Återfå samma funktionsnivå och hälsorelaterade livskvalitet som före frakturen; fysiskt, psykiskt, kognitivt och socialt

Rehabiliteringmålen ska individualiseras och baseras på individens medicinska, kognitiva och sociala förutsättningar - undvika orealistiska behandlingsmål och använda resurserna optimalt

Övergripande målÖvergripande mål

Återfå samma funktionsnivå och hälsorelaterade Återfå samma funktionsnivå och hälsorelaterade livskvalitet som före frakturen; fysiskt, livskvalitet som före frakturen; fysiskt,

psykiskt, kognitivt och socialt psykiskt, kognitivt och socialt

Rehabiliteringmålen ska individualiseras och Rehabiliteringmålen ska individualiseras och baseras på individens medicinska, kognitiva och baseras på individens medicinska, kognitiva och

sociala förutsättningar - undvika orealistiska sociala förutsättningar - undvika orealistiska behandlingsmål och använda behandlingsmål och använda

resurserna optimalt resurserna optimalt

Övergripande målÖvergripande mål

Återfå samma funktionsnivå och hälsorelaterade Återfå samma funktionsnivå och hälsorelaterade livskvalitet som före frakturen; fysiskt, livskvalitet som före frakturen; fysiskt,

psykiskt, kognitivt och socialt psykiskt, kognitivt och socialt

Rehabiliteringmålen ska individualiseras och Rehabiliteringmålen ska individualiseras och baseras på individens medicinska, kognitiva och baseras på individens medicinska, kognitiva och

sociala förutsättningar - undvika orealistiska sociala förutsättningar - undvika orealistiska behandlingsmål och använda behandlingsmål och använda

resurserna optimalt resurserna optimalt

Rehabiliteringsåtgärder Skaraborg - på vårdavdelningenRehabiliteringsåtgärder Skaraborg - på vårdavdelningen

Individuell rehabiliteringsplan tas fram: Rehabiliteringsmål baserade på patientens medicinska, kognitiva och sociala förutsättningar

Generell rehabiliteringsplan med tidig postoperativ mobilisering grund

Patient och närstående ska vara delaktiga i rehabiliteringsplanen

Daglig mobilisering sköts av undersköterskor och sjuksköterskor

Patientens rädsla att falla på nytt ska bearbetas. Informera ”kan stå/gå igen!”

Fallförebyggande information muntligt och skriftligt

Rehabiliteringsmålen följs upp regelbundet + vid utskrivning

Närstående informeras och görs delaktiga i vården

Rehabiliteringsplan, generell Rehabiliteringsplan, generell Rehabiliteringsplanen är riktlinjer för postoperativ rehabilitering av höftfrakturpatienter inom områdena mobilisering/gång, ADL, måltider och träning.

Tidigare förmåga inom respektive område fylls i på patientens individuella rehabiliteringsplan av sjuksköterska eller arbetsterapeut. Mål inom områdena under sjukhusvistelsen sätts tillsammans med patienten och vid teamgenomgång. Patientens måluppfyllelse inom områdena fylls i vid teamgenomgången innan patientens utskrivning och överrapporteras till berörd instans vid hemgång.

Fortsatt målsättning och planering av rehabiliteringen sker i kommun/primärvård.

MOBILISERING/GÅNG

ADL MÅLTIDER TRÄNING

Steg 1 Opdag/ Dag 1-2

Sitta m hjälp av personal Stå och gå efter ork

- Efter förmåga SG. Infobroschyr. Liggande tränings-program

Steg 2 Dag 2-3

Gåträna med hjälpmedel Gå till toalett alt. Mobilett v.b.

Övre hygien själv, hjälp med nedre. KAD ut

Sitta vid sängen, minst en måltid/dag

Som steg 1

Steg 3 Dag 3-4

Minst 2 promenader/dag med hjälp av personal

AT. Bedömn personlig vård – ADL

Sitta vid sängen eller i matsal, minst en måltid per dag

Som steg 1

Steg 4 Dag 4-5

Ur säng, resa och sätta sig själv. Minst 2 korta och en längre promenad/dag

Träna av - påklädn med hjälpmedel. Sköta nedre på toalett, hjälp v.b. Träna dra upp och ned byxor vid toa-besök

Går till och äter minst en måltid/dag i matsal alt.sitta vid sängen

SG. Sittande träningsprogram. Trappträning

Steg 5 Dag ≥ 6

Själv i och ur säng, förflyttning t o fr toalett och måltider samt promenad > 20 m med utprovat hjälpmedel

Själv klara övre och nedre hygien och toalettbesök, påklädning ev med hjälpmedel. Duscha själv, hjälp v.b.

Som steg 4 SG. Stående träningsprogram. Trappträning

Rehabiliteringsplan, individuell Rehabiliteringsplan, individuell

Rehabiliteringsstege höftfrakturpatient GOA KSS

SPMSQ preop; datum………………… 8-10 6-7 3-5 0-2 Ifylls vid inläggning av usk SPMSQ postop ; datum………………. 8-10 6-7 3-5 0-2 Ifylls postop dag 2 av ssk SPMSQ postop; datum………………. 8-10 6-7 3-5 0-2 Ifylls vid Sluss 4 av ssk

ASA-grad: 1-2 3 4 (ifylls av ssk)

Ringa in svaret MOBILISERING/GÅNG ADL MÅLTIDER TRÄNING Tidigare förmåga Ifylls av ssk eller AT

- Gått utan stöd: Ja Delvis Nej - Gått med….……………. - Rullstolsburen: Ja Delvis Nej - Sängliggande: Ja Delvis Nej

- Klarat hygien: Ja Delvis Nej - Klarat toalettbesök: Ja Delvis Nej - Klarat av -och påklädn: Ja Delvis Nej - Inkont: Ja Delvis Nej

- Ätit själv: Ja Delvis Nej

Tidigare träning/aktivitet ex promenader ute, trädgårdsarbete, cykling:

Målsättning under sjukhusvistelsen, ikryssas av AT/SG/Ssk Patientens mål

Steg 1 2 3 4 5 Datum/sign….…….……..

Steg 2 3 4 5 Datum/sign…………….

Steg 1 2 3 4 5 Datum/sign…………….

Steg 1 2 3 4 5 Datum/sign……………….

Mål bedömt av AT/SG/Ssk

Steg 1 2 3 4 5 Datum/sign….…….……..

Steg 2 3 4 5 Datum/sign…………….

Steg 1 2 3 4 5 Datum/sign…………….

Steg 1 2 3 4 5 Datum/sign……………….

Rehabiliteringssteg ifylls av ssk med hjälp av övriga yrkeskategorier Steg 1 Opdag/ Dag 1-2

Sitta m hjälp av personal Stå och gå efter ork Datum/sign……………….

-

Sitta på sängkant, minst en måltid/dag . Datum/sign…………….

SG. Infobroschyr. Liggande tränings-program Datum/sign……………....

Steg 2 Dag 2-3

Gåträna med hjälpmedel Gå till toalett. Mobilett v.b. Datum/sign…..…………..

Övre hygien själv, hjälp med nedre. KAD ut Datum/sign….…………

Som steg 1 Som steg 1

Steg 3 Dag 3-4

Minst 2 promenader/dag med hjälp av personal Datum/sign…..……..……

AT. Bedömn personlig vård – ADL Datum/sign…………….

Vid måltider sitta vid säng eller i matsal Datum/sign…………….

Som steg 1

Steg 4 Dag 4-5

Ur säng, resa och sätta sig själv. Minst 2 korta och en längre promenad/dag Datum/sign…….………….

Träna av - påklädn med hjälpmedel. Sköta nedre på toalett, hjälp v.b. Träna dra upp och ned byxor vid toa-besök Datum/sign…….............

Går till och äter minst en måltid/dag i matsal

Datum/sign……………

SG. Sittande träningsprogram. Trappträning Datum/sign……………….

Steg 5 Dag ≥ 6

Själv i och ur säng, förflyttning t o fr toalett och måltider + promenad > 20 m med utprovat hjälpmedel Datum/sign……..…………

Själv klara övre och nedre hygien och toalettbesök, påklädning ev med hjälpmedel. Duscha själv, hjälp v.b. Datum/sign…… ………..

Som steg 4

SG. Stående träningsprogram. Trappträning Datum o sign…………….

Måluppfyllelse rehab (uppnått mål och kommentar) MOBILISERING/GÅNG ADL MÅLTIDER TRÄNING

Datum/sign……………….

Datum/sign………….…

Datum/sign…………….

Datum/sign……………….

Fortsatt planering av rehabiliteringen sker i kommun/primärvård

Patientdata/sängnr

A) Sjukgymnast Genomgång av andningsträning, djupandning och trombosprofylax Bedömning av förflyttnings- rörelse- och gångförmåga Träning av förflyttning, balans och gång. Lämpligt hjälpmedel används Rörelseträningsprogram och trappträning Hjälpmedel förskrivs

B) Arbetsterapeut Efter patientens individuella behov planeras/utförs ADL-status framförallt i personlig vård Behov av hjälpmedel bedöms, på sjukhuset och inför hemgång Trycksår avlastas med antidecubitusdyna Fallförebyggande information ges

C) Sjukgymnast och arbetsterapeut Information muntligt och skriftligt med SkaS-broschyr. Mål för patientens rehabilitering och ADL sätts tillsammans med patienten och vid teamgenomgång/motsvarande. Uppföljning av rehabiliteringsplan sker vid teamgenomgång/motsvarande och inför hemgång Aktivitets/funktionsunderlag skrivs inför samordnad vårdplanering

Rehabiliteringsåtgärder Skaraborg - på vårdavdelningenRehabiliteringsåtgärder Skaraborg - på vårdavdelningen

Patientens individuella rehabiliteringsplan används som grund i rehabiliteringen 

Daglig mobilisering: omvårdnadspersonal och personliga assistenter efter instruktion eller delegation av sjuksköterska, arbetsterapeut och/eller sjukgymnast

Den individuella rehabiliteringsplanen ska gås igenom samma eller senast nästkommande vardag som patienten kommer till korttidsplats, till sitt särskilda boende eller till hemmet

På ankomstdagen ska patienten mobiliseras på den nivå som han/hon hade på sjukhuset. Om ankomstdagen är fredag eftermiddag ska omvårdnadspersonal fått erforderlig information om patientens rehabiliteringsnivå

Rehabiliteringsåtgärder Skaraborg – kommun/PVRehabiliteringsåtgärder Skaraborg – kommun/PV

Rehabiliteringsplanen ska kontinuerligt följas upp och ändras utifrån patientens mål

Vid vistelse på korttidsplats bör tidiga hembesök göras för att främja rehabiliteringen

Vid återgång till hemmet utan behov av kommunal hälso- och sjukvård sker uppföljning via primärvårdens arbetsterapeuter och sjukgymnaster gällande hjälpmedel, rehabilitering, ADL-aktiviteter och eventuell bostadsanpassning

Vissa behandlingar, exempelvis läkemedel mot blodpropp och suturtagning sker i primärvården eller i kommunen enligt medicinsk epikris

Rehabiliteringsåtgärder Skaraborg – kommun/PVRehabiliteringsåtgärder Skaraborg – kommun/PV

Prevention höftfrakturerPrevention höftfrakturer

Lågenergitrauma

Falltendens

Osteoporos

Osteoporosrelaterade frakturer i SverigeOsteoporosrelaterade frakturer i Sverige- fragilitetsfrakturer- fragilitetsfrakturer

http://www.internetmedicin.se/dyn_main.asp?page=360

Lokal Förekomst per år Medianålder kvinnor

Underarm 25 000 63

Kotkropp 15 000 77

Överarm 10 000 78

Höft 18 000 81

Osteoporos Osteoporos Ca 70 000 osteoporosrelaterade

frakturer/år

Symtomlös före första frakturen

Tre ggr vanligare hos kvinnor - Vid 70 år lika vanlig som högt blodtryck, ökning från 2-3% i 50-årsåldern till 50% vid 80 år

Växande problem hos män

Diagnos 1994 (WHO)

Läkemedel för att stärka skelettet och minska frakturrisken – hög evidens

Folksjukdom – underdiagnostiserad och underbehandlad

VGR: Frakturer vid lågenergitrauma tillhör prioriteringsgrupp 1 - prioritering för osteoporos som enskild diagnosgrupp saknas (Regionalt vårdprogram 2005 osteoporos)

Illustration: Svenska Grafikbyrån. http://www.vardguiden.se/Sjukdomar-och-rad/Omraden/Sjukdomar-och-besvar/Benskorhet/

Benskörhet liknar högt blodtryckBenskörhet liknar högt blodtryck

Få tidiga symtom!

Högt blodtryck ökad risk för stroke

Låg benmassa ökad risk för fraktur

http://lup.lub.lu.se/luur/download?func=downloadFile&recordOId=1590131&fileOId=1590135

Sverige och Norge: högst förekomst osteoporosrelaterade frakturer. Ev samband ärftlighet, kroppsbyggnad, livsstilsfaktorer (låg fysisk aktivitet, kostvanor, tobaksrökning) och på sämre bildning av vitamin D

Högre risk för höftfraktur hos stads - jmf landsbygdsbefolkning. I VGR högst risk i Göteborg

Tidigare osteoporosrelaterad fraktur - dubbelt så hög risk för flera frakturer även vid lindrigt våld. Höftfrakturpatienter ökad frakturrisk jmf normalbefolkningen (könen lika), vanligast: kotor, höft

Samhällskostnader osteoporosrelaterade frakturer: Ca 3,5 miljarder SEK, 595 miljoner SEK i VGR

God fysisk aktivitet avgörande för att bibehålla ett normalt skelett!

Läkemedelsbehandling vid osteoporos syftar till att minska risken för frakturer. Aldrig för sent att behandla! Olika läkemedel rek: grad av osteoporos, patientens status, riskfaktorer för fall

Osteoporosbehandling: patientgrupper med högst risk för fraktur och/eller nya frakturer

Flest frakturer förebyggs vid behandling av äldre med uttalad etablerad osteoporos - hög evidensbaserad dokumentation

Osteoporos Osteoporos

Stor folksjukdom – underdiagnostiserad och underbehandlad. Mer läkemedel förskrivs i VGR jmf landet, variation mellan kommunerna

Ökat antal behandlade på sikt skulle ge färre frakturer och stora hälsoekonomiska vinster

Antagande: 3 200 färre frakturer/år i landet, varav 1900 höftfrakturer. På lång sikt: kostnadsminskning ca 200 miljoner SEK/år (diagnostik läkemedel, frakturkostnad), SKL och Socialstyrelsen

OsteoporosOsteoporos

Prevention – alla vårdnivåerPrevention – alla vårdnivåer

• Viktbärande motion!

• Alla åldrar!

• Fysiskt aktiva personer har en halverad risk för höftfraktur

Osteoporos - åtgärderOsteoporos - åtgärder Riskfaktorer åtgärdas: fr.a. regelbunden motion som viktbärande aktivitet, allsidig kost och utevistelse

Rörelseövningar stärker muskelstyrka, koordination och balans

Dagliga promenader för äldre och utprovning av gånghjälpmedel!

Tillräckligt energiintag - tillräckligt intag av kalcium och vitamin D, speciellt fokus på institutionsboende och äldre med tärande sjukdomar

FRAX: riskbedömningsinstrument för frakturer, rekommenderas av Socialstyrelsen för att ta ställning till läkemedelsbehandling av osteoporos

Alla vårdnivåer bör verka för individers rökstopp

Rekommendationerna i det regionala vårdprogrammet för osteoporos och i Socialstyrelsens riktlinjer från 2010 tillämpas inte fullt ut i Skaraborg. Ytterligare arbete krävs i frågan

Prevention höftfrakturer - osteoporosPrevention höftfrakturer - osteoporos

Publicerade 2010-11-15http://www.socialstyrelsen.se/Lists/Artikelkatalog/Attachments/18174/2010-11-15.pdf

http://www.shef.ac.uk/FRAX/tool.jsp?country=5

FRAX - WHO Fracture Risk Assessment Tool

Läkartidningen nr 7, 2011, volym 108. Stöd i behandlingen av osteoporos, enligt Läkartidningen nr 7, 2011, volym 108. Stöd i behandlingen av osteoporos, enligt preliminära svenska riktlinjer. FRAX – modell för att beräkna 10-årsrisken för frakturpreliminära svenska riktlinjer. FRAX – modell för att beräkna 10-årsrisken för fraktur

Helena Johansson, statistiker, doktorand, enheten för geriatrik, institutionen för medicin, Göteborgs universitet

John A Kanis, professor, human metabolism, WHO collaborating centre, University of Sheffield, England

Östen Ljunggren, professor, medicinkliniken, Akademiska sjukhuset, Uppsala

Oskar Ström, doktorand, institutionen för lärande, management och etik, Karolinska institutet, Stockholm

Olle Svensson, professor, ortopedkliniken, Norrlands universitetssjukhus, Umeå

Dan Mellström, professor, osteoporosmottagningen, Sahlgrenska sjukhuset, Göteborg

”Några patienter har så hög risk att de kan behandlas utan bentäthetsmätning, dvs bentäthetsmätning behövs inte för att fatta beslut” ( p.338)

Förebyggande åtgärder - alla vårdnivåer Förebyggande åtgärder - alla vårdnivåer kommuner, primärvård och sjukhusvårdkommuner, primärvård och sjukhusvård

Förebygga, diagnostisera och behandla osteoporos

Motverka fallolyckor och minska skaderisken vid fall

Bearbeta rädsla för nya fall – risk inaktivitet

Tillräckligt intag av energi, kalcium och vitamin D

Undvika tobaksbruk och försiktighet med alkohol

Riktade åtgärder mot riskgrupper OCH identifiering av enstaka individer med hög fallrisk Speciellt fokus mot institutionsboende: stor riskgrupp, undernäring förekommer – ger

muskelatrofi, minskad muskelstyrka och sämre rörlighet

Fall och fallskadorFall och fallskador

Komplext: Inte en orsak till ett fall – och inte en förebyggande åtgärd

Systematiskt och kontinuerligt fallpreventionsarbete på alla vårdnivåer

Det förebyggande arbetet: individuella riskfaktorer hos patienten - generellt minska fallriskerna i omgivningen/på vårdenheten

Kvalitetsregistret Senior alert

Kunskapen och medvetenheten gällande riskförebyggande arbete kan

behöva stärkas

Kvalitetsregistret Senior alert: Ökad risk för fall, undernäring och trycksår identifieras. Förebyggande åtgärder genomförs, följs upp och utvärderas

www.senioralert.se

I ÖPPNA JÄMFÖRELSER 2010, Vård och omsorg om äldre- Kvalitetsindikatorer: Fallrisk, risk för trycksår och risk för undernäring

””Stop Walking When Talking”Stop Walking When Talking”- enkelt test!- enkelt test!

Att en patient inte kan gå och tala samtidigt, utan stannar för att prata, indikerar en ökad risk för fall

Primärvård och sjukhusvård Skaraborgs Sjukhus: fallriskbedömning ska göras på alla höftfrakturpatienter minst en gång

under vårdtiden - fallförebyggande åtgärder ska sättas in. Kognitiv förmåga enligt SPMSQ ska bedömas minst en gång under vårdtiden

Medicinskt ställningstagande till patientens fortsatta läkemedelsbehov ska göras i slutenvården. Justeringar och utvärdering av läkemedelsbehandling ska initieras på sjukhuset och skrivas in i den medicinska epikrisen för uppföljning i primärvården

Primärvården ansvarar för uppföljning av utskrivna höftfrakturpatienter enligt medföljande epikriser från sjukhuset

Alla personer 75 år och äldre samt alla med kronisk sjukdom ska genomgå en läkemedelsöversyn minst en gång per år i primärvården

I primärvården åtgärdas fallrisk och hjälpmedel förskrivs vid hembesök av arbetsterapeuter. Sjukgymnaster bedömer individers balans och utformar individuella träningsprogram.

Ökade kontraster och starkare färger kan behövas. Markerade dörr- och rollatorhandtag kan öka säkerheten

Fall och fallskadorFall och fallskador

KommunerDe förebyggande insatserna gäller inom de egna verksamheterna och till allmänheten: Miljö/yttre faktorer ska åtgärdas med så kallade ”snubbelronder” ex. belysning, hala och blöta

golv

I boenden ska rutiner finnas för fallriskbedömningar med ex. Downton Fall Risk Index - en del av Senior Alert

Rutin för när höftskyddsbyxor bör användas ska finnas. Övervägs till fallbenägna individer på institution

Rutiner för fallförebyggande arbete ska finnas i de verksamheter som kommunen ansvarar för

: SÄBO, korttidsavd. och ordinärt boende. Exempel:

- checklista för att minimera fallrisk i fysisk miljö

- checklista för hemvård/hemtjänst med åtgärder för att säkra hemmen - förhindra fall

- individuella vårdplaner med avvägning mellan säkerhet, rörlighet och de risker som

patient/närstående/personal kan acceptera

- fysisk aktivitet som är viktbärande, ex. promenader

Fall och fallskadorFall och fallskador

Kommuner

Fallförebyggande åtgärder till allmänheten ska finnas. Åtgärderna kan innefatta:

Uppsökande verksamhet till personer över viss ålder ex. 80 år, då checklistor med riskfaktorer gås igenom

Information till pensionärsföreningar/allmänheten genom ex. posterutställningar i allmänna utrymmen och foldrar

Former av ”fixartjänst” - hjälper till med aktiviteter som innebär fallrisk, ex. byta lampor/gardiner

På alla vårdnivåer ska avvikelser skrivas vid fallhändelser och fallskador. Ett systematiskt analysarbete av avvikelserna ska göras

Fall och fallskadorFall och fallskador

Exempel: Fallpreventionsprojekt urologavd KSSExempel: Fallpreventionsprojekt urologavd KSS

Fallhändelser 2009; ökning och allvarligare konsekvenser för patienten – bl.a. höftfrakturer. Lidande för patient och närstående + Extra kostnader ca 100 000:-

Huvudsakliga individuella riskfaktorer: Nedsatt kognitiv förmåga, användande av gånghjälpmedel och tidigare fall

Tio av tolv patienter: Avancerad cancersjukdom. Sju av dessa avled kort tid efter fallet

Åtgärder fr a ökad medvetenhet i personalgruppen, ökat säkerhetstänk, riskbedömning, åtgärder i fysisk miljö, PM, checklistor

Resultat 2010: färre allvarliga skador i samband med fall, färre patienter med avancerad cancersjukdom faller, minskade kostnader, ökad medvetenhet kring fall hos medarbetarna och patienterna

.Alla pers- kategorier

Fallskador urologavdelningen KSS. Problembilden i stort, januari 2010

Patientenfaller

Kognitiv påv/neds,oro, konfusion

Ovan miljö och ovana situationer

Lokaler

Utrustning -material

Hjälpmedel

Medicinskt tillstånd

Läkemedel

Patientens integritet

Sömnmedel

Diuretika

Laxantia

Lugnande

Vill göra själv

Mörkt, tänder inte lampan Inte störa ”besvära”.Personal

Blodtrycksfall

Anemi Allmän svaghetp.g.a. sjukdom

Feber Yrsel

Påverkad av narkos

Postop förvirring

Dement

Fåtölj vid fönstret

Trånga utrymmen

Saker i vägen

Dropp-ställningar

Bord

Går i bara sockor, halkar

I vägen Drar dem med sig

Telef ringer, skyndar

Belysning,nattlampa

Sängen mitt i rummet, ej vid vägg Lånar

på avd

Ej med hemifrån

Oklart vad använder

Oro, ångest preop

Sängbordet i vägen

Mycket möbler

Sämre kontroll efter ombyggn

Färre pat/rum, ringa åt varandra

Totalt större yta, pat utspridda, hörs sämre fr a natt

Flyttat olycksplatsen? Från korridor till patientrum?

Pat mindre yta röra sig på - även bra

Pat ev mer immobiliserade?

Inkont-hjälpm ovant

Stopp i KAD

Fästa var?

”Trassligt”:KAD, PNP, drän

Behov: snabbt till toa

Natt, halvnakna, slangar Kissar golv,

halkar Halt underlag

Grindar; klättrar över

Hinna till toa

Hjälpmedel,inkontinenshjm

Okänd rums-kompis

Tilltro förmågan

Inte anpassat

Annan typ

Ovan miljö

Immob länge

Sovit dåligt

Blodtrycksläkem

Smärtlindring

Nyop

Nedsatt syn, hörsel, känsel

Cancer

Diagnos-besked

Nedsatt motorik, ex Parkinson

Gångsvårigheter

Narkos-läkem

Rumskompis

Sängbordet rullar iväg

Stolar

Medvetenhet om fallrisk

Säkethets-tänk

Pat kogn förmåga

Information

Allt på en gång

Saknas

Tidpunkt

Vem ger vad

Arbets-fördeln

Läkem-genom-gång

Ny miljö

Inte en orsak – och inte en förebyggande åtgärd!

Bra hemsidor om fallförebyggande arbeteBra hemsidor om fallförebyggande arbete

• Åtgärdspaket: Fall och fallskador – åtgärder att förebyggawww.skl.se/patientsakerhet

• Säkerhet i vardagen – Tips och råd på äldre dar!www.msb.se/sv/Forebyggande/Sakerhet-hem--fritid/Aldres-sakerhet/

• Artikel från 110815, Intensiv styrketräning kan bromsa åldrandetwww.svd.se/nyheter/inrikes/

• Film om fallförebyggande åtgärder och mycket annan bra information www.dinsakerhet.se/Aldres-sakerhet/fallolyckor/

VårdkedjanVårdkedjan Om personen med misstänkt höftfraktur vårdas i kommunala

boenden/motsvarande ansvarar dess personal för att patienten efter fallet omhändertas snabbt enligt beskriven rutin

Specialistsjukvårdens ansvar för patienter med höftfrakturer startar vid ambulanspersonalens omhändertagande av patienten på olycksplatsen och fortgår på sjukhuset

Specialistsjukvårdens ansvar lämnas över till kommun/primärvård när patienten lämnar sjukhuset

Patientens fortsatta rehabilitering, medicinska vård och omvårdnad sker i primärvård/kommun med de epikriser och den individuella rehabiliteringsplan som tagits fram på sjukhuset som grund

I de fall det uppstår ortopediska komplikationer som kan härledas till höftfrakturen träder återigen specialistsjukvårdens ansvar in

Samtliga huvudmän ansvarar för att ett fall- och frakturförebyggande arbete drivs systematiskt och kontinuerligt

Arbetet med osteoporos måste utvecklas på alla vårdnivåer så att nationella/regionala riktlinjer följs

I rutinen för Samordnad vårdplanering beskrivs informationsöverföring och samarbete kring utskrivningsklara patienter och rutinen ska följas

NärståendeNärstående

Samtliga vårdnivåer ansvarar för att arbeta förebyggande och hälsofrämjande - identifiera anhörig som riskerar att drabbas av ohälsa

Närstående ska stimuleras till att om möjligt aktivt delta i omvårdnad och rehabilitering av patienten på alla vårdnivåer

Behov av information och stöd ska uppmärksammas och mötas. Utöver information om patientens tillstånd ska närstående informeras om vilket stöd som kan ges inom hälso- och sjukvården och vart de kan vända sig för att få stöd av kommunen exempelvis genom anhörigsamordnare

Information ska ges om att personer som är närstående en svårt sjuk kan få ersättning från försäkringskassan om de avstår från förvärvsarbete. Vid dödsfall ska närstående erbjudas samtal för att få tala om den avlidnes sista tid

Operation - inom 24 timmar från ankomst till sjukhus

Ett snabbt omhändertagande och hög kompetens vid det akuta omhändertagandet, vid rehabilitering och vid uppföljning har avgörande betydelse för patienternas funktionsnivå och livskvalitet i hela vårdkedjan

De största problemen oftast inte av ortopedisk karaktär

Fördröjning av op: fler komplikationer (trycksår, pneumoni m.m.), förlängd rehabilitering, sämre funktionellt resultat fyra månader efter frakturen, ökad dödlighet

Troligtvis mest gynnsamt med operation inom 24 timmar OCH mobilisering inom 12 timmar efter operationen - färre komplikationer och kortare vårdtid

Omvårdnad: riskbedömningar och åtgärder - ex nutrition, trycksår, kognitiv svikt

Rehabilitering: tidig, kan behöva pågå lång tid. Viktigt bibehålla funktion vid övergångar i vårdkedjan

Prevention: osteoporos och fall

Sammanfattning höftfrakturerSammanfattning höftfrakturer

Margit född 1919Margit född 1919

Nationellt kvalitetsregister 1988. Samordnades 1999 med SHAFE, Standardised Audit of Hip Fractures in Europé

Köns- och åldersuppdelat

Data on-line Möjliggör kontinuerlig kvalitetskontroll, verksamhetsutveckling, lokala

förbättringsarbeten

Minskning av antalet sjukhus som opererar höftfrakturer (90 till 50, på 15 år). Majoriteten deltar i Rikshöft. KSS 1990-talet och SIL 2006

Vårdkonsumtion, funktionsresultat och registrering av vårdkedjan under fyra månader

Patientenkät fyra månader efter op: boendeform, gångförmåga, gånghjälpmedel och smärta i höften

Livskvalitet, EQ5D, och komplikationer

KvalitetsuppföljningKvalitetsuppföljning i i

ASA-klassificering höftfrakturpatienter KSS Rikshöft 2009

0

10

20

30

40

50

60

Pro

cent

1 2 3 4 5

Kvinnor Män

Klassificerat av GOA-läkare

ASA-klassificering: American Society of Anesthesiologists, är sjuklighet i fem klasser bedömd av narkosläk innan op.1, Helt frisk2, Väl kontrollerad sjukdom, som inte påverkar dagligt liv ex. högt blodtryck3, Symtomgivande sjukdom med lindriga restriktioner i dagligt liv ex. mild diabetes4, Symtomgivande sjukdom som ger allvarliga restriktioner i dagligt liv ex. svår kronisk bronkit eller instabil diabetes5, Döende

Mentalt statusHöftfrakturpatienter KSS 2009, Rikshöft

0

10

20

30

40

50

60

70

80

Helt klar Misstänkt demens Känd demens

Pro

cent

Kvinnor

Män

Data: Rikshöft

Resultat kartläggning Resultat kartläggning Data från kvalitetsregistret Rikshöft för riket år 2009Data från kvalitetsregistret Rikshöft för riket år 2009

Riket 2009 Totalt Kvinnor Män

Ålder 83 år 84,2 år 81,5 år

Ensamboende 46 % 53% 37%

Till ursprungs-

boende

51,68% 52% 51%

Avlidna vid vtf 3,36% 2,6% 5,1%

Gångförmåga före och fyra månader efter höftfrakturen KSS 2009, data Rikshöft

55,66

36,05

58,26

40,7

2,36

12,79

2,61

8,14

0

10

20

30

40

50

60

70

Kvinnor före fr Kvinnor efter fr Män före fr Män efter fr

Pro

cent

Gick/går ensam utomhus

Kunde/kan inte gå

Fler kategorier finns, men är inte med i diagrammet

Mål höftfrakturer SkaSMål höftfrakturer SkaS

Nationella mål Tid från ankomst till sjukhuset till start av operation ska understiga 24 timmar i

75 procent av fallen 65-70 procent av patienterna över 65 år med cervikala felställda frakturer ska

opereras med halvprotes (Socialstyrelsen, SKL, VGR)

SkaS, måltal ej klara Trycksårsregistrering under vårdtiden Femoralisblockad innan operation Kognitiv förmåga skattad enligt SPMSQ Läkemedelsgenomgång innan hemgång Rehabiliteringsplan upprättad tillsammans med patienten och som följer

patienten vid utskrivning Smärta fyra månader efter operationen Omoperationsfrekvens Återgång till tidigare gångförmåga fyra månader efter operationen

Handlingsprogram Handlingsprogram

för God Vårdför God Vård

Västra Västra

Götalandsregionen Götalandsregionen

2010–20112010–2011

Täckningsgraden i Rikshöft ska uppgå till minst 95 procent

Andelen patienter med höftfraktur som opererats inom 24 timmar ska vara minst 75 procent

Medelväntetid till operation för höftfrakturMedelväntetid till operation för höftfraktur

Källa: Verksamhetsanalys/Rikshöft

0

5

10

15

20

25

30

35

40

45

50

Alings

ås

Kungä

lv NU

SkaS S

iL

SkaS K

SSSU

SÄSVGR

Riket

Tim

mar

2007

2008

2009

Andel patienter med höftfraktur som op inom 24 timmar, 2010Andel patienter med höftfraktur som op inom 24 timmar, 2010Ingår i uppföljning av God VårdIngår i uppföljning av God Vård

0102030405060708090

100

Alings

ås

Kungä

lvNU

SkaS S

iL

SkaS K

SSSU

SÄSVGR

Pro

cent

Andel plastikopererade disclocerade cervikalfrakturerAndel plastikopererade disclocerade cervikalfrakturer

MålMål: 65-70% av patienterna över 65 år: 65-70% av patienterna över 65 år

KSS 2009: 55,7 %KSS 2009: 55,7 %SIL 2009:SIL 2009:

KSS 2010:KSS 2010:SIL 2010:SIL 2010:

Rikshöft ska ligga till grund för fortsatt kvalitetsutveckling för patienter med höftfraktur i Skaraborg

Det akuta omhändertagandet på olycksplatsen

Analys med genus/könsperspektiv

Tid från ankomst till opstart kompletteras med tid i styrdiagram + Journalgranska orsaker till fördröjning

Införande av livskvalitet/EQ5D och komplikationer i Rikshöft vid op och efter fyra månader

Studie: mobilisering inom 12 timmar efter op + op inom 24 timmar från ankomst till sjukhuset

Utveckla den individuella rehabplanen

Smärtskattningsskala för kognitivt nedsatta patienter

KvalitetsutvecklingKvalitetsutveckling

Läkemedelsgenomgång med Apotekare - uppföljning i PV

Läkemedelsberättelse?

Epikrismall - standardisering i informationsöverföringen

Området osteoporos kräver fortsatt arbete - FRAX

Den akuta processen ”Att vårda patient med höftfraktur” ska permanentas och rollbesättas enligt SkaS processmodell

Deltagarna i GOR och LVP från PV/kommuner planeras ingå i en utökad processgrupp/referensgrupp som träffas cirka en gång per termin

Fortbildningsinsatser: En gemensam halvdag för SkaS/PV/kommuner med teman från LVP och Rikshöft. Demensutbildning kontinuerligt på SkaS

KvalitetsutvecklingKvalitetsutveckling

SlutordSlutord

Arbetet med det lokala vårdprogrammet visar att vården av patienter med

höftfrakturer i Skaraborg idag i stor utsträckning sker enligt Socialstyrelsens och

aktuell forsknings rekommendationer. Utvecklingsområden finns dock framför allt

att få full följsamhet till riktlinjerna och att utveckla övergångarna i vårdkedjan.

Ett snabbt omhändertagande av höftfrakturpatienten ska ske i vårdkedjans alla

delar och rehabiliteringen ska utvecklas. Patientens kognitiva förmåga bör ägnas

större uppmärksamhet. Det fall- och frakturförebyggande arbetet är omfattande och

kräver ett stort engagemang fortsättningsvis framför allt arbetet med osteoporos.

Bibehållen livskvalitet kräver Bibehållen livskvalitet kräver fortsatt gemensamt arbete fortsatt gemensamt arbete på alla vårdnivåer!på alla vårdnivåer!

Arbetsgruppen lokalt vårdprogram höftfrakturer Skaraborg 2011