Regeringsbeslut 1:3

2014-09-11 M2013/2519/Me

~~~ oc~61na

---o-

REGERINGEN

Miljödepartementet Universal Wind Offshore AB Ombud: advokaten Bo Hansson och jur. kand. Anna Bryngelsson Mannheimer Swartling Advokatbyrå AB Box 4291 203 14 Malmö

Ansökan om förlängning av tid för anläggnings- och byggnadsåtgärder för uppförande av gruppstation för vindkraft vid Stora Middelgrund

1 bilaga

Regeringens beslut

Regeringen ändrar tidigare meddelat beslut den 22 maj 2008 (M2006/2007/F/M) och föreskriver att de anläggnings- och byggnads-åtgärder som krävs för verksamheten ska ha vidtagits senast den 1 sept-ember 2020. För villkor 2 och 19-21 föreskrivs att bolaget även ska sam-råda med Havs- och vattenmyndigheten.

Regeringen avslår begäran om att ändra det angivna basåret 2008 till 2013 i villkor 19-23 samt 27-28.

Ärendet

I regeringsbeslut den 22 maj 2008 lämnades Universal Wind Offshore AB tillstånd enligt 5 § lagen (1992:1140) om Sveriges ekonomiska zon att inom område vid Stora Middelgrund i Kattegatt uppföra och driva en gruppstation för vindkraft med högst 108 verk med tillhörande transfor-matorstationer, omriktaranläggningar och tre mätmaster samt därmed sammanhängande anläggningar och installationer, se bilagan.

I tillståndet föreskrev regeringen bl.a. att de anläggnings- och bygg-nadsåtgärder som krävs för verksamheten ska ha vidtagits senast den 1 september 2014 samt att tillståndet förfaller beträffande den del av verksamheten för vilken sådana åtgärder inte har vidtagits vid denna tidpunkt.

Bolaget inkom den 9 oktober 2013 till regeringen med en ansökan om att tidpunkten för då de anläggnings- och byggnadsåtgärder som krävs för den tillståndsgivna verksamheten ska ha vidtagits ändras till den 1 sept-ember 2020. Bolaget har vidare hemställt om att det i villkor 19-23 samt 27-28 angivna basåret 2008 ska ändras till 2013.

Postadress Telefonvaxel E-post: m.registrator®regeringskansliet.se

103 33 Stockholm 08-405 1000

Besöksadress Telefax Telex

Tegelbacken 2 08-24 1629 154 99 MINEN S

fd

Skäl för ansökan

Bolaget har till stöd för sin ansökan anfört bl.a. följande. De anlägg-nings- och byggnadsåtgärder som krävs för den tillståndsgivna verksam-heten har blivit försenade. Förseningen beror på omständigheter som bolaget inte råder över och som inte var kända för bolaget då tillstånds-frågan avgjordes. De förutsättningar som låg till grund för ansökan speglar inte dagens förhållanden vad gäller den oerhört tidskrävande, komplexa och kostsamma process som uppförande och elanslutning av havsbaserade vindkraftparker de facto är förknippade med. Utbudet av havsanpassade vindkraftverk, installatörer och utrustning är betydligt mer begränsat än vad som tidigare bedömts vara fallet. Energimyndig-heten har slagit fast att det är vanligt att förlängd igångsättningstid behöver sökas för havsbaserade anläggningar. Numera yrkas genom-gående en igångsättningstid om tio år. Detta talar för att det skett en förändring beträffande dagens förutsättningar för den havsbaserade vindkraften. Det är för närvarande svårt att på den svenska elmarknaden finna lönsamhet i projekt likt den tillståndsgivna. Detta beror till stor del på det låga elpriset men också på att anläggnings-, drift- och underhålls-kostnader har ökat och subventioner i form av ersättning från elcertifikat har minskat. De rådande förhållandena för svensk havbaserad vindkraft kan dock komma att förändras. På EU-nivå förs diskussioner om nya mål för förnybar energi efter år 2020. Vidare kan den s.k. kontroll-stationen år 2015 för det gemensamma norsk-svenska elcertifikat-systemet komma att påverka utvecklingen. Det är därför möjligt att den tillståndsgivna verksamheten kan komma att bli lönsam och realiserbar inom en överskådlig framtid. Bolaget har lagt ned omfattande arbete och ekonomiska resurser på utredningar, tillståndsansökningar, uppförande av mätmast m.m. De omfattande villkor om skyddsåtgärder, undersök-ningar och samråd som föreskrivs i tillståndet till verksamheten kvarstår. Naturvärdena i området bedöms därmed inte påverkas negativt av en för-längd arbetstid. Det Natura 2000-område som under tillståndsprocessen var under planering inrättades kort efter att tillståndet meddelats. Om-rådets gränser och bevarandevärden var kända under hela tillstånds-processen och har således beaktats i regeringens prövning och i de villkor som gäller för verksamheten. Den smärre justering av tillståndet som en förlängning av tiden för arbetenas utförande innebär föranleder inget behov av ändrade villkor för verksamheten.

Remissyttranden

Regeringen har berett berörda myndigheter och organisationer tillfälle att yttra sig över ansökan. Flertalet remissinstanser har inte haft några synpunkter på ansökan. Utöver dessa har i huvudsak följande yttranden inkommit.

Naturvårdsverket har anfört bl.a. följande. Lagen om Sveriges ekonom-iska zon saknar bestämmelser om förutsättningarna för att förlänga arbetstiden, motsvarande bestämmelsen i 24 kap. 2 § andra stycket miljö-

3

balken. Som allmän förvaltningsrättslig princip gäller att författningsstöd krävs för myndigheternas beslutsfattande. För det fall regeringen finner att ansökan kan prövas överlåter myndigheten till regeringen att bedöma huruvida giltiga skäl för dröjsmålet föreligger eller om synnerliga olägenheter skulle uppstå om tillståndet förfaller. Om ansökan beviljas bör tillståndet, bl.a. mot bakgrund av att Natura 2000-område inrättats samt att s.k. bubbelrev upptäckts på ett par platser i Kattegatt efter det att tillstånd meddelades, förenas med ytterligare villkor. Havs- och vattenmyndigheten bör inkluderas i den krets som bolaget ålagts att samråda med, åtminstone såvitt avser villkor 2 samt 19-21. Innan placering av enskilda fundament bör bolaget åläggas att vidta under-sökningar och upprätta habitatkartor avseende skyddsvärda arter och biotoper inom etableringsområdet. Tillståndet bör även förenas med villkor om försiktighetsmått med avseende på bl.a. tumlare, fågel, bubbelrev och biologiskt värdefulla habitat för sublittorala sandbankar. Under förutsättning att tillståndet förenas med föreslagna villkor har myndigheten inget att erinra mot bolagets ansökan. Inte heller har myndigheten några synpunkter på de ändringar i villkoren som bolaget har föreslagit. Natura 2000-prövningen ligger utanför ramen för detta ärende. Emellertid kan nämnas att utifrån det underlag som bolaget har redovisat krävs tillstånd enligt 7 kap. 28 § miljöbalken. Tillräckligt underlag för om tillstånd kan beviljas föreligger inte i dag.

Havs- och vattenmyndigheten har anfört bl.a. följande. Lagen om Sveriges ekonomiska zon ger inte något uttryckligt stöd för att förlänga arbetstiden och reglerar inte heller de förutsättningar som ska gälla för detta. Det finns en rad nya förutsättningar för området och det vore mot bakgrund av detta, samt att det har gått 7-8 år sedan prövningen genom-fördes, lämpligt att en ny tillståndsansökan företogs. För det fall reger-ingen anser att frågan om förlängning kan prövas anser myndigheten dels att frågan om tillstånd enligt 7 kap. 28 a-b §§ miljöbalken måste vara avgjord innan en förlängning kan bli aktuell, dels att det finns anledning att föreskriva om delvis nya villkor utifrån ett eventuellt Natura 2000-tillstånd samt den nya kunskap som tillkommit sedan ärendet prövades första gången. Det är möjligt att det kan förekomma bubbelrev i Stora Middelgrund och området är även av stor betydelse för bl.a. fågel, fisk, tumlare och hästmusselbankar. Avseende villkor 2 samt villkor 19-21 bör myndigheten ingå bland de myndigheter som bolaget ålagts att samråda med.

Kammarkollegiet har anfört bl.a. följande. Lagen om Sveriges ekonomiska zon innehåller inte några bestämmelser om förlängning av villkor som redan gäller för ett tillstånd enligt lagen. Om regeringen anser att det finns juridiska förutsättningar att besluta om förlängning behöver hänsyn också tas till huruvida ett sådant beslut är förenligt med 4 kap. 8 § miljöbalken. Om nya omständigheter och ny kunskap har framkommit avseende det nu utpekade Natura 2000-området behöver regeringen bedöma om de nya omständigheterna innebär att någon

4

annan slutsats bör dras rörande verksamhetens påverkan på det omgivande området än den slutsats som drogs i det tidigare regerings-beslutet.

Artdatabanken vid Sveriges Lantbruksuniversitet har anfört bl.a. följande. En prövning enligt Natura 2000-bestämmelserna i miljöbalken ska göras i samband med ansökan om förlängning av arbetstid. För att kunna bedöma skadan enligt Natura 2000-bestämmelserna krävs ytter-ligare utredning avseende bl.a. naturtypskartering för sandbankar, rev och bubbelstrukturer, tumlare samt fisk. Stora Middelgrund är utsett till skyddat område enligt OSPAR och HELCOM varför miljökonsekvens-beskrivningen även bör beskriva konsekvenserna för de arter och natur-typer som ska bevaras enligt dessa åtaganden.

Länsstyrelsen i Hallands län har anfört bl.a. följande. Det råder oklar-heter beträffande vindkraftparkens förväntade inverkan på flora och fauna. En förlängning av tillståndet kan godtas under förutsättning att ett biologiskt kontrollprogram ineds i god tid före byggstart. Resultatet av undersökningarna ska då även kunna påverka detaljutformningen av anläggningen och det praktiska genomförandet. Bolaget har genomfört samråd med bl.a. länsstyrelsen inför en ansökan om tillstånd inom Natura 2000-område. Länsstyrelsen anser att den påbörjade prövningen av tillstånd inom Natura 2000-område bör samordnas med aktuellt ärende och prövas av regeringen i enlighet med 17 kap. 3 § första stycket första punkten miljöbalken. Om basåret ändras till 2013 bör kostnaderna för undersökningar, ställande av ekonomisk säkerhet samt för radarsta-tioner enligt villkor 19-23 och 27-28 räknas upp till 2013 års prisnivå en-ligt konsumentprisindex. I annat fall innebär ändringen att kostnaderna för undersökningar och den ekonomiska säkerheten blir lägre.

Länsstyrelsen i Skåne län har anfört bl.a. följande. Fråga om Natura 2000-tillstånd måste prövas i särskild ordning innan förlängt tillstånd enligt ansökan kan prövas. Nya fakta om området har tillkommit sedan tillståndet meddelades, man har t.ex. funnit att Stora Middelgrund är ett mycket viktigt område för tumlare. Vidare finns en rad känsliga och för Sveriges vatten mycket sällsynta arter i området. Redan i remissrundan inför det första tillståndet påpekades att underlaget i ansökan var brist-fälligt då man inte undersökt platsen i sig utan dragit slutsatser utifrån erfarenheter från andra vindkraftparker.

Statens energimyndighet har anfört bl.a. följande. Ansökan ska beviljas till följd av rådande förhållanden för havsbaserad vindkraft. Brist på finansiering och lönsamhet är det mest påtagliga problemet för att för-verkliga projekten till havs. Det är med hänsyn till de tillståndsprocesser som kvarstår och den tid som krävs för att uppföra vindkraftverken rimligt att tillståndet förlängs till år 2020. Erfarenheter från havsbaserade vindkraftverk visar att fundamenten kan fungera som livsmiljö för alger, musslor och kräftdjur, vilket kan leda till lokalt ökad biologisk produk-

5

tion. Gruppstationen skulle även innebära ett betydande tillskott av elproduktion. Myndigheten har ingenting att erinra mot de villkors-ändringar som bolaget föreslagit.

SGU har anfört bl.a. följande. Parkens faktiska nyttjande av havsbotten är mycket litet. Myndigheten förutsätter att detaljerade undersökningar med avseende på förekomst av bubbelrev utförs inför grundläggning av fundament och förläggning av kablar samt att anläggningen anpassas så att skada på eventuellt förekommande bubbelrev undviks. Myndigheten har på geologisk grund ingenting att invända mot att ansökan beviljas. Da det gäller den ansökta förändringen av villkor förutsätts att en anpassning till de kostnader som kan förväntas efter 2020 görs.

Myndigheten för samhällsskydd och beredskap har bl.a. anfört att det i ansökningshandlingarna saknas en redovisning av hur frågor om säker-het, skydd mot olyckor, krisberedskap och civilt försvar påverkas om en förlängning av givet tillstånd ges.

Falkenbergs kommun har bl.a. anfört att det inte bör vara möjligt att förlänga genomförandetiden i sökt omfattning utan att i en ny prövning värdera etableringen mot ny kunskap.

Föreningen Svenskt Landsskapsskydd har bl.a. anfört att ansökan ska avslås mot bakgrund av att bolaget inte utfört någon del av verksamheten samt att området förklarats som Natura 2000-område.

Bolagets bemötande

Bolaget har beretts tillfälle att yttra sig över remissinstansernas syn-punkter och har anfört bl.a. följande. Ansökan avser inte ett nytt till-stånd utan endast en förlängning av arbetstiden i ett befintligt tillstånd. 4 kap. 8 § miljöbalken utgör därmed inget hinder mot att ansökan bifalls. Fråga om Natura 2000-tillstånd prövas i särskild ordning. Denna pröv-ning är fristående i förhållande till prövningen enligt lagen om Sveriges ekonomiska zon. En förlängning av arbetstiden i tillståndet enligt lagen om Sveriges ekonomiska zon är inte på något sätt bindande för pröv-ningsmyndigheten i Natura 2000-prövningen. Däremot utgör avsaknad av ett Natura 2000-tillstånd hinder mot att inleda arbeten vid Stora Middelgrund.

Lagen om Sveriges ekonomiska zon grundas på en folkrättslig konven- tion och frågor av administrativ karaktär har av naturliga skäl inte tagits upp i konventionen och därför inte heller i lagen. Det finns inget som hindrar att regeringen använder sig av de processuella verktyg som föreskrivs i miljöbalken, även om uttrycklig hänvisning saknas. Ett sådant förfarande strider inte heller mot Sveriges internationella åtaganden. En utgångspunkt vid prövningen av ansökan om förlängd arbetstid bör vara att regeringen genom att lämna tillstånd till vindkraft-anläggningen tydligt har anvisat hur regeringen vill att det aktuella

M

området i Kattegatt ska nyttjas. Detta ställningstagande påverkas inte av att arbetstiden förlängs.

Skälen för regeringens beslut

Regeringen har i beslut den 22 maj 2008 funnit att tillstånd enligt 5 § lagen om Sveriges ekonomiska zon kan meddelas för uppförande och drift av högst 108 vindkraftverk vid Stora Middelgrund i Kattegatt. Av skälen för beslutet framgår bl.a. att regeringen bedömt att utbyggnaden av gruppstationen, under angivna förutsättningar, bör kunna ske utan att miljön i området påverkas på ett betydande sätt, att verksamheten är förenlig med bestämmelserna 12-4 kap. miljöbalken samt att det i övrigt inte föreligger hinder att lämna tillstånd.

Bolaget har nu ansökt om att tidpunkten för då de anläggnings- och byggnadsåtgärder som krävs för den tillståndsgivna verksamheten ska ha vidtagits ändras till den 1 september 2020. Regeringen finner inlednings-vis att det inte föreligger några formella hinder enligt lagen om Sveriges ekonomiska zon att pröva bolagets ansökan. Vidare konstateras att ansökan kan prövas på det i ärendet föreliggande underlaget.

I juli 2008 beslutade regeringen att föreslå nya Natura 2000-områden där bl.a. området Stora Middelgrund och Röde bank ingår. Området god-kändes av kommissionen år 2009. Bolaget har inlett samråd med bl.a. Länsstyrelsen i Hallands län för bedömning av påverkan på Natura 2000-området. Frågan om ett eventuellt Natura 2000-tillstånd prövas i särskild ordning i enlighet med miljöbalkens bestämmelser i 7 kap. 28 a-29 §§. Enligt 7 kap. 29 b § första stycket är det länsstyrelsen i det län där det berörda området finns som prövar frågor om tillstånd enligt 28 a §. När det berörda området ligger i Sveriges ekonomiska zon är det enligt 7 kap. 32 § miljöbalken länsstyrelsen i det län där Sveriges sjöterritorium är närmast det berörda området som ansvarar för prövningen. Länsstyrelsen i Hallands län har anfört att en hos länsstyrelsen påbörjad prövning enligt 7 kap. miljöbalken av den tillståndsgivna verksamheten bör sam-ordnas med aktuellt ärende efter beslut av regeringen om förbehåll enligt 17 kap. 3 § miljöbalken. Regeringen konstaterar att miljöbalken som huvudregel endast är tillämplig på svenskt territorium. Tillämpnings-området kan sträcka sig utanför svenskt territorium om det är särskilt föreskrivet. Då sådana regler saknas för 17 kap. miljöbalken kan inte regeringen förbehålla sig prövningen på sätt som länsstyrelsen gjort gällande.

Några remissmyndigheter har anfört att nya omständigheter och ny kunskap tillkommit sedan tillståndet meddelades och att det mot denna bakgrund vore lämpligt med en ny tillståndsprövning alternativt, för det fall regeringen finner att ansökan kan prövas, att ytterligare villkor ska föreskrivas. Regeringen konstaterar att några nya omständigheter som hindrar en förlängning i enlighet med bolagets yrkande inte har fram-

7

kommit. Inte heller finner regeringen att det föreligger skäl att föreskriva ytterligare villkor för en förlängning.

Vad gäller frågan huruvida det förligger skäl att förlänga tiden för anlägg-nings- och byggnadsåtgärderna till den 1 september 2020 har bolaget bl.a. anfört att förutsättningarna för havsbaserad vindkraft har ändrats sedan tillståndsansökan lämnades in och att processen för att uppföra och elansluta sådan vindkraft blivit mer tidskrävande, komplex och kostsam. Vidare har anförts att utbudet av havsanpassade vindkraftverk, installatörer och utrustning är betydligt mer begränsat än vad som tidigare bedömts vara fallet. Regeringen finner vid en samlad bedömning av omständigheterna i ärendet att giltiga skäl för dröjsmålet föreligger samt att tidpunkten för när anläggnings- och byggnadsåtgärderna ska vara vidtagna kan ändras i enlighet med bolagets begäran.

Sedan tillståndet meddelades har Havs- och vattenmyndigheten inrättats med ansvar för frågor om bevarande, restaurering och hållbart nyttjande av sjöar, vattendrag och hav. Mot denna bakgrund bör bolaget åläggas att, utöver Naturvårdsverket, Kustbevakningen, länsstyrelsen och Artdatabanken vid Sveriges Lantbruksuniversitet, även samråda med Havs- och vattenmyndigheten vad avser villkor 2 samt 19-21 i tillståndet.

Det har inte framkommit skäl till ytterligare förändringar av tillståndet. Bolagets begäran om ändring av angivet basår ska således avslås.

På regeri ens vägnar

ena Ek

6alz'~-C f~ Sarah Berwick

ffi

Kopia till

Utrikesdepartementet Försvarsdepartementet Socialdepartementet Finansdepartementet Landsbygdsdepartementet Näringsdepartementet Kulturdepartementet Arbetsmarknadsdepartementet Försvarsmakten Försvarets radioanstalt Myndigheten för samhällsskydd och beredskap Kustbevakningen Kammarkollegiet Havs- och vattenmyndigheten Naturvårdsverket Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut Statens geotekniska institut Boverket Folkhäls omyndigheten Sjöfartsverket Luftfartsverket Sveriges geologiska undersökning Statens energimyndighet Affärsverket Svenska kraftnät Riksantikvarieämbetet Statens maritima museer Länsstyrelsen i Hallands län Länsstyrelsen i Skane län Varbergs kommun Höganäs kommun Angelholms kommun Falkenbergs kommun Laholms kommun Halmstads kommun Svenska Naturskyddsföreningen Sveriges Ornitologiska Förening Svensk Vindkraftförening Artadatabanken vid Sveriges Lantbruksuniversitet Sveriges hamnar Havsmiljoinstitutet Vindkraftsleverantörerna i Sverige Vindkraftens investerare och projektörer Föreningen Svenskt Landskapsskydd Svensk Vindenergi Svensk energi

66~C10

REGERINGEN M2006/2007/F/M

2

Miljödepartementet Universal Wind Offshore AB

Ombud: advokaten Per Molander

Mannheimer Swartling Advokatbyrå AB

Regeringsbeslut

2008-05-22

J31 Lk}6 ft

Box 1711 111 87 STOCKHOLM

Ansökan om tillstånd enligt lagen om Sveriges ekonomiska zon till uppförande och drift av gruppstation för vindkraft vid Stora Middelgrund

Regeringens beslut

Regeringen godkänner den i ärendet redovisade miljökonsekvensbe-skrivningen.

Regeringen lämnar Universal Wind Offshore AB tillstånd enligt 5 § la-gen (1992:1140) om Sveriges ekonomiska zon att inom område vid Stora Middelgrund i Kattegatt uppföra och driva en gruppstation för vindkraft med högst 108 vindkraftverk med tillhörande transformatorstationer, omriktaranläggningar och tre mätmaster samt därmed sammanhängande anläggningar och installationer. Vindkraftverkens totalhöjd får vara högst 200 meter över medelvattennivån. Området avgränsas av hörn-punkterna A-P vars koordinater enligt referenssystemet SWEREF 99 lat long är

Latitud Longitud

A 56 39.174 122.118 B 56 39.540 123.678 C 56 39.588 124.908 D 56 39.690 12 5.346 E 56 37.872 12 6.738 F 56 37.644 12 7.758 G 56 36.450 12 8.664 H 56 36.222 129.684 I 56 34.590 12 10.920 J 56 34.026 12 10.500 K 56 33.630 12 10.800 L 56 32.460 129.930 M 56 32.124 12 8.496 N 56 31.572 12 8.130 O 56 31.374 12 8.280 P 56 31.332 12 8.100

Postadress Telefonväxel E-post: registrator*environment.ministry.se 103 33 Stockholm 08-405 1000

Besöksadress Telefax Telex Tegelbacken 2 08-24 16 29 154 99 MINEN S

2

Tillståndet gäller 130 år från den dag verksamhetsutövaren anmäler till Länsstyrelsen i Hallands län (länsstyrelsen) att verksamheten eller del av denna tagits i drift.

De anläggnings- och byggnadsåtgärder som krävs för verksamheten ska ha vidtagits senast den 1 september 2014. Tillståndet förfaller beträff-ande den del av verksamheten för vilken sådana åtgärder inte har vid-tagits vid denna tidpunkt.

En av de tre mätmasterna får uppföras utan hinder av vad som föreskrivs i villkoren 18-25 och 27 nedan.

För tillståndet gäller följande villkor.

1. Om inte annat framgår av nedanstående villkor ska verksamheten utformas och bedrivas i huvudsaklig överensstämmelse med vad Universal Wind Offshore AB (bolaget) har uppgett och åtagit sig i ansökan och i övriga handlingar i ärendet.

2. Bolaget ska samråda med Naturvårdsverket, Kustbevakningen, länsstyrelsen och Artdatabanken vid Sveriges Lantbruksuniversi-tet om placeringen av de enskilda fundamenten samt om tid-punkten på året som anläggnings- och byggnadsarbetena ska ut-föras. Förslag på placering ska lämnas till länsstyrelsen för god-kännande. Anläggnings- och byggnadsarbetena får påbörjas först efter länsstyrelsens godkännande.

Information, hindermarkering m.m.

3. Bolaget ska i god tid innan anläggnings- och byggnadsarbetena påbörjas informera Kustbevakningen, Försvarsmakten, Sjöfarts-verket, Luftfartsstyrelsen, Försvarets radioanstalt och länsstyrel-sen om arbetena. Myndigheterna ska därefter informeras fortlö-pande om arbetenas fortskridande samt när arbetena avslutas.

4, Vid varje tidpunkt gällande regler om hindermarkering ska följas. Vindkraftverken och mätmasterna ska därför förses med hinder-markering enligt Luftfartsstyrelsens och Sjöfartsverkets anvis-ningar. Senast 30 dagar innan fundament för vindkraftverk eller mätmast installeras ska anmälan om exakt läge och höjd för vind-kraftverket respektive mätmasten ges in till Luftfartsstyrelsen, Sjöfartsverket, Kustbevakningen och länsstyrelsen.

Sjöfart

5. Bolaget ska i god tid innan anläggnings- och byggnadsarbetena påbörjas samråda med Sjöfartsverket om de åtgärder som krävs

till skydd mot störningar för sjöfarten. Bolaget ska bekosta så-dana skyddsåtgärder.

I samband med att anläggnings- och byggnadsåtgärder vidtas ska bolaget följa de anvisningar som lämnas av Sjöfartsverket så att fartygstrafiken till och från arbetsplatsen inte äventyrar pas-serande fartygs säkerhet.

7. Under anläggnings- och byggnadsskedet ska området övervakas såväl från land som från fartyg. Fartyg som riskerar att navigera fel ska varnas. Fortsatt övervakning ska ske under driftfasen om Sjöfartsverket bedömer att sådant behov föreligger.

Sprängning, pålning, muddring, sedimentspill och buller

S. Sprängning får normalt inte förekomma. Om särskilda skäl föreligger får dock länsstyrelsen medge att sprängning sker. Sprängningsarbeten ska föregås av skrämselljud eller motsvarande som gör att säl och tumlare flyr området.

9. Länsstyrelsens medgivande krävs för pålningsarbeten under perioden 1 mars-31 maj. Pålningsarbeten ska föregås av skräm-selljud eller motsvarande som gör att säl och tumlare flyr områ-det.

10. Muddring ska så långt möjligt undvikas. Om behov av muddring uppstår får dock länsstyrelsen medge att muddring sker.

11. Arbeten i vatten ska utföras på ett sådant sätt att grumling så långt möjligt begränsas. Länsstyrelsens medgivande krävs för grumlande arbeten under perioden 1 mars-31 maj.

12. Spill av sediment från anläggningsarbetena ska så långt möjligt undvikas. Vid hantering av schaktade och borrade massor får se-dimentspill inte överstiga fem procent av den schaktade och bor-rade volymen. Uppgrävda schaktmassor ska användas som täck-ning över den bottenförlagda sjökabeln mellan gruppstationen och landfästet. Grävda och muddrade massor får återföras till havsbotten endast i de områden som tas i anspråk för fundament med tillhörande erosionsskydd och kabelgravar.

13. Arbeten som alstrar höga ljud > 150 dBA vid installation av fundament får inte bedrivas under 1 mars-31 oktober utan att bullerdämpande åtgärder vidtas.

3

4

Erosion

14. I anslutning till fundamenten ska artificiella erosionsskydd utfö-ras i den mån det finns risk för kritisk erosion. Erosionsskydden ska utformas på sådant sätt att de inte förhindrar den naturliga omlagringen av sediment i kringliggande sublittorala sandbankar och rev som pekas ut i bilaga 1 till rådets direktiv 92/43/EEG om bevarande av livsmiljöer samt vilda djur och växter (art- och ha-bitatdirektivet). Förslag på omfattning och närmare utformning av erosionsskydd ska lämnas till länsstyrelsen för godkännande.

Bränslen, oljeanvändning och avfall

15. Förnyelsebara bränslen ska i möjligaste mån användas. Dock får lågsvavlig olja användas vid drift av de dieselmotorer som används under anläggningsperioden.

16. Det ska finnas utrustning för uppsamling av oljespill från turbiner och transformatorer.

17. Avfall, såväl fast som flytande, ska tas om hand, källsorteras och förvaras så att risk för förorening eller andra olägenheter inte uppstår och transporteras till land för omhändertagande.

Marinarkeologi

18. I god tid före start av detaljprojektering av gruppstationen ska bolaget låta utföra en marinarkeologisk utredning av marinarkeo-logisk expertis. Om det finns risk för att marinarkeologiska lämn-ingar inom området kommer att beröras av anläggnings- och byggnadsarbetena ska bolaget i samråd med länsstyrelsen låta be-siktiga och vid behov låta undersöka dessa innan arbetena påbör-jas. Vidtagna åtgärder ska dokumenteras och rapporteras till läns-styrelsen.

Undersökningsprogram

19. Bolaget ska, intill ett belopp av högst 3,5 miljoner kronor i 2008 års prisnivå, för uppföljning av gruppstationens påverkan på bot-tenfaunan (epi- och infaunan) och bottensedimentens omlag-ringsprocesser, låta utföra och bekosta sådana undersökningar om vindkraftverkens påverkan i detta avseende. Bolaget ska, efter samråd med Naturvårdsverket, länsstyrelsen och Artdatabanken vid Sveriges Lantbruksuniversitet, utarbeta ett program för sådana undersökningar. Programmet ska lämnas till länsstyrelsen för godkännande senast ett år innan anläggnings- och byggnads-arbetena påbörjas.

20. Bolaget ska, intill ett belopp av högst 4 miljoner kronor 12008 års prisnivå, för uppföljning av gruppstationens påverkan på marina däggdjur, låta utföra och bekosta sådana undersökningar om vindkraftverkens påverkan i detta avseende. Bolaget ska, efter samråd med Naturvårdsverket, länsstyrelsen och Artdatabanken vid Sveriges Lantbruksuniversitet, utarbeta ett program för sådana undersökningar, som bl.a. inkluderar möjligheter att hindra marina däggdjur att komma i närheten av för dem skadlig verksamhet. Programmet ska lämnas till länsstyrelsen för godkännande senast ett år innan anläggnings- och bygg-nadsarbetena påbörjas.

21. Bolaget ska, intill ett belopp av högst 6 miljoner kronor 12008 års prisnivå, för uppföljning av gruppstationens påverkan på fiskebe-stånd, fiskvandringar och fiske i närområdet, låta utföra och be-kosta sådana undersökningar om vindkraftverkens påverkan i detta avseende. Bolaget ska, efter samråd med Fiskeriverket, läns-styrelsen och Artdatabanken vid Sveriges Lantbruksuniversitet, utarbeta ett flerårigt program för sådana undersökningar. Pro-grammet ska lämnas till länsstyrelsen för godkännande senast 18 månader innan anläggnings- och byggnadsarbetena påbörjas.

22. Bolaget ska, intill ett belopp av högst 4 miljoner kronor i 2008 års prisnivå, för uppföljning av gruppstationens påverkan på fågelli-vet, låta utföra och bekosta sådana undersökningar om vindkraft-verkens påverkan i detta avseende. Bolaget ska, efter samråd med Naturvårdsverket, länsstyrelsen och Artdatabanken vid Sveriges Lantbruksuniversitet, utarbeta ett program för sådana undersök-ningar. Programmet ska lämnas till länsstyrelsen för godkännande senast ett år innan anläggnings- och byggnadsarbetena påbörjas.

23. Bolaget ska, intill ett belopp av högst 3,5 miljoner kronor 12008 års prisnivå, för uppföljning av gruppstationens eventuella påver-kan på sjöfarten, låta utföra och bekosta sådana undersökningar om vindkraftverkens påverkan i detta avseende. Bolaget ska, efter samråd med Sjöfartsverket och länsstyrelsen, utarbeta ett pro-gram för sådana undersökningar. Programmet ska lämnas till länsstyrelsen för godkännande senast ett år innan anläggnings-och byggnadsarbetena påbörjas.

Kontrollprogram

24. Kontrollprogram för verksamheten vid gruppstationen ska finnas och följas för både anläggningsskedet och driftskedet samt för ett framtida avvecklingsskede. Kontrollprogrammet ska upprättas i samråd med länsstyrelsen och Kustbevakningen och fortlöpande revideras vid behov. Av kontrollprogrammet ska bl.a. framgå hur tillsyn, besiktning och kontroll ska ske, med angivande av mät-

C~

metod, mätfrekvens och utvärderingsmetod. Kontrollprogram-met ska även innefatta metoder för kontroll av verksamhetens på-verkan på de biologiska värdena i området. Kontrollprogrammet ska lämnas in till länsstyrelsen senast sex månader innan anlägg-nings- och byggnadsarbetena påbörjas.

Beredskaps- och räddningsplan

25. Innan anläggnings- och byggnadsarbetena påbörjas ska en bered-skaps- och räddningsplan utarbetas efter samråd med länsstyrel-sen och Kustbevakningen och efter deras bestämmande, andra be-rörda myndigheter i Sverige och Danmark samt berörda kommu-ner. Planen ska bl.a. omfatta uppgifter om insatser för sjörädd-ning, bärgning och räddning av eventuella skadade, skydd av mil-jön vid eventuella oljeutsläpp och bärgning av eventuella skadade fartyg. Planen ska även redovisa ansvarsfördelning, tillgängliga räddningsresurser och bogserbåtskapacitet i områdets närhet. Be-redskaps- och räddningsplanen ska kontinuerligt följas upp, ut-värderas och förbättras. Uppgifterna ska hållas aktuella.

Säkerhet för återställning

26. Vid en nedläggning av verksamheten vid gruppstationen ska åtgärder för återställning vidtas. Verksamheten ska anses som nedlagd om verksamhet för elproduktion inte har bedrivits under en sammanhängande tid av ett år. Länsstyrelsen får besluta i vil-ken omfattning anläggningar för gruppstationen, inklusive funda-ment, ska tas bort och vilka övriga åtgärder som krävs för att åter-ställa havsbotten i så nära ursprungligt skick som möjligt.

27. Bolaget ska hos länsstyrelsen ställa ekonomisk säkerhet för kost-naderna för rivning och återställningsåtgärder samt för eventuell nödvändig sjömätning i samband med en nedläggning av verksam-heten. Säkerheten ska ställas vid två tillfällen enligt följande. Senast tre månader innan anläggningsarbetena påbörjas ska säker-het ställas om 51 miljoner kronor och senast tre månader före igångsättandet av den andra byggnadsfasen om 51 miljoner kronor, vid båda tillfällena i 2008 års prisnivå.

Försvarskostnader

28. Bolaget ska intill ett belopp om högst 7 miljoner kronor 12008 års prisnivå bekosta anskaffning och installation av högst två radarstationer i anslutning till gruppstationen, för säkerställande av Försvarsmaktens havsövervakning om det behövs för att över-vakningen ska kunna ske på ett godtagbart sätt. Installation av ra-darstationer ska ske efter Försvarsmaktens anvisningar.

7

Tillsynsmyndighet

Regeringen förordnar att Länsstyrelsen i Hallands län, i samråd med Kustbevakningen, ska utöva tillsyn över den verksamhet som omfattas av detta tillstånd.

Regeringen erinrar om de bestämmelser om förhandsanmälan av fartyg som samarbetet inom Schengen medför samt om vad som anges i Sjö-fartsverkets föreskrifter och allmänna råd.

Regeringen har denna dag beslutat om tillstånd för Universal Wind Off-shore AB att enligt lagen (1966:314) om kontinentalsockeln lägga ut och bibehålla undervattenskablar för starkström dels inom en planerad gruppstation för vindkraft vid Stora Middelgrund, dels från gruppstatio-nen fram till den svenska territorialgränsen.

Ärendet

Bolagets framställning

Yrkande

Bolaget har ansökt om tillstånd enligt lagen om Sveriges ekonomiska zon att inom ett område vid Stora Middelgrund beläget i Kattegatt, med hörnpunkterna A-P med vissa koordinater (se under "Regeringens be-slut") uppföra och driva en gruppstation för vindkraft med högst 108 vindkraftverk med tillhörande transformatorstationer, omriktar-anläggningar och tre mätmaster, samt därmed sammanhängande anläggningar och installationer.

Bolaget har även begärt att regeringen

a) meddelar villkor i enlighet med det förslag som redovisas nedan under bolagets bemötande,

b) godkänner bolagets miljökonsekvensbeskrivning.

Teknisk beskrivning

Det av bolaget planerade vindkraftsprojektet på Stora Middelgrund avser en gruppstation för vindkraft med högst 108 vindkraftverk. Gruppsta-tionen kommer årligen att kunna producera upp till 3 TWh el vilket mot-svarar ca 90 procent av elförbrukningen inom kustkommunerna från Angelholm i söder till Varberg i norr. Den installerade effekten beräknas bli 864 MW. Boverket har 2003 redovisat förutsättningar för en storska-lig utbyggnad av vindkraft, bl.a. i havet, och pekat ut nio strategiskt vik-tiga havsområden. Områdena ligger förhållandevis nära kraftledningsnät där det finns eller kommer att finnas ledig kapacitet och nära områden med hög elkonsumtion. Ett av områdena utgörs av Stora Middelgrund som ligger ca 30 km väster om hallandskusten i höjd med Halmstad.

Gruppstationen kommer att omfatta en sammanlagd yta av 59 km' och har lokaliserats med beaktande av vindläge, vattendjup, tillräckligt av-stånd till kusten, vågklimat och eventuella konflikter med andra intres-sen. Vindkraftverken kommer att omfatta en yta av ca 0,15 km2. Vind-kraftverken, mätmasterna och tillhörande anläggningar ska förankras i havsbotten med olika typer av fundament. Fundamenten kommer att konstrueras som stålfundament av typ monopile eller tripoder. I syfte att säkerställa att varje kraftverk samt övriga anläggningar ges en väl funge-rande grundläggning kommer geofysiska och geotekniska undersök-ningar att utföras under anläggningsskedet. Medelvattendjupet för pla-ceringen av vindkraftverken är ca 25 meter och det maximala djupet för förläggningen av ett kraftverk uppgår till ca 31 meter. Turbinerna kom-mer att ha en trebladig rotor med en diameter mellan 140 och 155 meter. Vindkraftverkens torn kommer att få en höjd på ca 125 meter över havs-ytan. Vindkraftverkens totalhöjd kommer att bli högst 200 meter över medelvattennivån. Tre mätmaster kommer att placeras i gruppstationens periferi. Två av masterna placeras i anslutning till anläggningens södra respektive norra gräns. Etablering av den tredje masten, som placeras i gruppstationens västra gräns, måste ske snarast möjligt för att ge den mätserie som krävs för slutlig dimensionering av anläggningen. Tre transformatorstationer kommer att placeras inom området för gruppsta-tionen. En omriktaranläggning, HVDC-light anläggning eller likvärt, kommer att uppföras inom gruppstationen. Omriktaranläggningen in-nefattar även utrymmen för löpande drift, driftsövervaknings- och per-sonalutrymmen, helikopterplatta m.m. Gruppstationens tekniska livs-längd beräknas uppgå till 25-30 år.

miljökonsekvensbeskrivningen m.m.

I miljökonsekvensbeskrivningen har bolaget redovisat bl.a. omgivnings-förhållanden, alternativa lokaliseringar och utformningar, nollalternativ, verksamhetens miljöpåverkan och planerade åtgärder för att begränsa skadliga verkningar. Av miljökonsekvensbeskrivningen och den tekniska beskrivningen framgår bl.a. följande.

Stora Middelgrund är beläget ca 40 km rakt väster om Laholmsbuktens inre del. Grundområdet finns i mitten av södra Kattegatt, mellan den danska ön Anholt och Hallands Väderö. Grundets östligaste del, ca 4 km', med ett djup på 12-15 meter, ligger inom Sveriges ekonomiska zon. Huvuddelen av Stora Middelgrund, med ett djup som varierar mellan 6 och 15 meter, ligger inom den danska ekonomiska zonen. På grundet finns områden av riksintresse för friluftslivet och naturvården. Tidigare har grundet även varit ett område av riksintresse för yrkesfisket men det har nu tagits bort. Stora Middelgrund har tillsammans med Röde Bank även av Naturvårdsverket föreslagits som ett s.k. Natura 2000-område enligt art- och habitatdirektivet grundat på naturtyperna sublittorala sandbankar och rev. I dansk ekonomisk zon finns på Stora Middelgrund ett Natura 2000-område enligt art- och habitatdirektivet (DKOOVA250) .

Bolaget har utvärderat åtta möjliga lokaliseringsplatser för en storskalig havsbaserad vindkraftanläggning i Kattegatt och funnit Stora Middel-grund vara den lämpligaste platsen dels med hänsyn till tekniska förut-sättningar som tillgång till vindenergi och geotekniska förutsättningar, dels med hänsyn till allmänna miljöintressen. Det valda området ligger på stort avstånd från land och har lämpligt djup för verksamheten. En gruppstation på Stora Middelgrund påverkar visuellt utsikten bl.a. från Kullaberg och delar av Bjärehalvön men påverkan är betydligt mindre än vid landnära lokaliseringar beroende på större avstånd och begränsad sikt. Tillgången till vindenergi är god och det föreligger en rimlig närhet och anslutningsmöjlighet till befintligt elnät. Energimyndighetens klas-sificeringsmodell av studerade lokaliseringsalternativ visar att Stora Mid-delgrund är en av flera lämpliga lokaliseringar inom det undersökta om-rådet. Stora Middelgrund berör dock färre områden av riksintresse än övriga utsjöområden. Genom att etablera en gruppstation för vindkraft främjas bl.a. miljömålet begränsad klimatpåverkan. Ett nollalternativ in-nebär att Stora Middelgrund förblir öppet vatten fritt från vindkraftverk samt att det tillskott av förnyelsebar energi som gruppstationen medför kommer att utebli. Gruppstationen kommer inte att påverka det danska Natura 2000-området. Förekomsten av fornlämningar i det område som direkt berörs av den planerade utbyggnaden är begränsad.

Bottnarna vid Stora Middelgrund utgörs till största delen av rörliga sand-, grus- och smastensbottnar med inslag av sten och block. Bottnarna är friska och artrika då vattenomsättningen är god och påverkan från land är liten. Området innehåller ett flertal olika bottensubstrat vilket ökar antalet livsmiljöer och antalet djurarter i relation till omgivande vatten med mer homogena lerbottnar. Naturvärdena påverkas inte negativt i betydande omfattning då verken står mycket glest (800 meter mellan de olika verken). Den areal som tas i anspråk är betydligt mindre än en procent av områdets yta och innebär ingen betydande negativ påverkan pa bottenflora och bottenfauna. Vindkraftverkens delar under vatten kommer att utgöra en hardgjord yta som kan verka som livsmiljö för alger, musslor och kräftdjur. Även erosionsskydd kan erbjuda nya livsmiljöer. Denna reveffekt kan leda till att biologisk produktion och artsammansättning påverkas nära vindkraftverken. Introduktionen av erosionsskydd som utgörs av större stenar kan på de grundare delarna bidra med substrat som är lämpligt för makroalgsvegetation och med livsmiljöer för t.ex. krabba och hummer m.fl. arter. De vattenmassor som separeras av språngskikt kan blandas i närheten av varje enskilt vindkraftverk men detta bedöms inte påverka områdets marinbiologiska förutsättningar och ska ställas i relation till att salthalts- och strömförhållanden redan naturligt är variabla. Små och tillfälliga störningar på djurlivet kan uppstå till följd av ett begränsat sedimentspill och buller från pålning.

Den pelagiska fiskfaunan domineras året om av sill, skarpsill och i mindre utsträckning av taggmakrill. Utsjöbankar anses allmänt vara goda

10

uppväxt- och reproduktionsområden och Stora Middelgrund kan period-vis förväntas hysa stora antal yngel och fisklarver. Under månaderna mars—maj utgör Stora Middelgrund lekområde för sill och för fjärsing sker leken under månaderna juli—augusti. Gruppstationen kommer enligt bolaget inte att få någon betydande negativ effekt på fiskfaunan. Även övervintrande bestånd av sillgrissla och tordmule finns här. Baserat på undersökningar om förekomst av säl och tumlare på Stora Middelgrund och erfarenheterna från danska storskaliga vindkraftsanläggningar be-döms att uppförandet och driften av en gruppstation för vindkraft på Stora Middelgrund inte kommer att få några negativa effekter på marina däggdjur. Tumlare kan dock tillfälligtvis förväntas undvika relativt stora områden när bullrande arbeten pågår under anläggningstiden. Verksam-heten bedöms sammantaget endast medföra begränsad olägenhet för en-skilda och allmänna intressen.

Miljöskyddskonventionen

Danmark har enligt artikel 5 i Miljöskyddskonventionen mellan Dan-mark, Finland, Norge och Sverige beretts tillfälle att avge yttrande i ärendet.

Esbokonventionen

Naturvårdsverket har redovisat de synpunkter som kommit in från Danmark vid de samråd som skett enligt 6 kap. 6 § miljöbalken och en-ligt konventionen om miljökonsekvensbeskrivningar i ett gränsöverskri-dande sammanhang, Esbokonventionen. Danmark har bl.a. påpekat att den danska delen av Stora Middelgrund är ett s.k. Natura 2000-område och delvis består av sublittorala sandbankar och rev. Miljökonsekvensbe-skrivningen bör därför omfatta undersökningar och bedömningar av gruppstationens påverkan på dessa värden. Medför gruppstationen bety-dande påverkan på Natura 2000-området kan den inte tillåtas.

Tillstånd enligt lagen om kontinentalsockeln

Bolaget har samtidigt med ansökan i detta ärende ansökt om tillstånd enligt lagen (1966:314) om kontinentalsockeln att utanför territorial-gränsen lägga ut och bibehålla undervattenskablar för starkström dels inom en planerad gruppstation för vindkraft vid Stora Middelgrund, dels från gruppstationen fram till den svenska territorialgränsen (dnr N2006/4142/FIN).

Remissyttranden m.m.

Yttranden över ansökan och miljökonsekvensbeskrivningen har kommit in från Försvarsmakten, Försvarets Radioanstalt, Krisberedskapsmyn-digheten, Statens räddningsverk, Kustbevakningen, Länsstyrelsen i Hallands län, Länsstyrelsen i Skåne län, Kammarkollegiet, Riksantikva-rieämbetet, Statens maritima museer, Fiskeriverket, Naturvårdsverket, Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut (SMHI), Statens

11

geotekniska institut (SGI), Boverket, Affärsverket Svenska kraftnät, Statens energimyndighet, Sjöfartsverket, Luftfartsverket, Sveriges geolo-giska undersökning (SGU), Halmstads kommun, Laholms kommun, Höganäs kommun, Svenska Naturskyddsföreningen, Sveriges Ornitolo-giska Förening, Vindkraftens investerare och projektörer, Göteborgs universitets marina forskningscentrum, Artdatabanken vid Sveriges Lantbruksuniversitet, Sveriges Hamnar, Vindkraftsleverantörerna i Sverige, Svensk vindkraft och Föreningen Svenskt Landskapsskydd. Svensk Energi, Socialstyrelsen, Varbergs kommun, Falkenbergs kom-mun, Ängelholms kommun och Greenpeace har avstått från att yttra sig eller anfört att man inte har något att tillföra ärendet.

Flertalet remissinstanser har tillstyrkt eller inte haft någon invändning mot att regeringen lämnar tillstånd till verksamheten. Flera remissinstan-ser har dock angett vissa förutsättningar för att tillstånd ska kunna ges samt föreslagit villkor för tillståndet.

Naturvårdsverket har anfört bl.a. följande. En vindkraftsetablering kan vara möjlig i det aktuella området men en sådan utbyggnad kräver hän-syn till ekosystemets livsmiljöer. Verket saknar en redovisning av hur de enskilda fundamenten är tänkta att placeras med hänsyn till arter och habitat. Miljökonsekvensbeskrivningen bör kompletteras med tidpunkt på året som byggande planeras eftersom marina däggdjur som säl och tumlare förekommer i området samt att det är ett viktigt lekområde för fisk, och övervintringsområde för fågel, bl.a. stora bestånd av tretåig mas, tordmule och sillgrissla. Även placering av fundament och mätmaster i förhållande till förekomst av rödlistade arter bör tydligare redovisas i miljökonsekvensbeskrivningen. Det finns en rad sällsynta och rödlistade tagghudingar, kräftdjur och mollusker på denna bank. Det finns även goda bestånd av hästmussla som bildar biogena rev och som finns upp-satt på OSPAR:s lista över hotade/minskande arter. Dessutom bör i miljökons ekvensbeskrivningen ingå placeringen av vindkraftverk i för-hållande till de förekommande habitat som redovisas i Naturvårdsverkets inventering av marina naturtyper pa utsjöbankar.

Länsstyrelsen i Hallands län har bedömt att ansökan kan godtas under förutsättning att ett omfattande biologiskt kontrollprogram inleds i god tid före byggstart. Länsstyrelsen har anfört bl.a. följande. Stora ansträng-ningar måste göras för att begränsa de eventuella skador som kan befaras på det marina livet. Skador på djur och växtliv kan begränsas genom för-siktighetsåtgärder. Det är svårt att förutse permanenta förändringar i artsammansättning och frekvens som kan förväntas. Anläggningen kommer att påverka födosök och migrationsmönster för fåglar och flad-dermöss. Kunskapen är ofullständig om driften kan påverka växter och djur genom buller, vibrationer och elektromagnetiska fält. Varje vind-kraftprojekt är unikt och uppföljning av effekter på marin fauna och flora måste göras. Stora Middelgrund är intressant för svenskt yrkesfiske och fritidsfisket är ocksa betydande och det är angeläget att tillträdet för

12

allmänhet och yrkesfiske klargörs. Områden med ljud eller kraftigt buller kan påverka fiskens beteende t.ex. genom att maskera fiskarnas egna ljud som de använder vid kommunikation. Utbyggnaden måste ske så att riskerna för påverkan på förekommande fiskbestånd minimeras och villkor bör meddelas som begränsar bullrande respektive grumlande arbeten till perioder da de gör minst skada. Länsstyrelsen har även före-slagit att villkor föreskrivs om bottenundersökningar, att konstruktions-arbeten bör genomföras under juli—november, förbud mot deponering av grävda och muddrade massor på havsbotten inom grundområdet, att tillsynsmyndighetens godkännande krävs vid sprängning, att avfall och restprodukter ska omhändertas, källsorteras och transporteras till land för vederbörligt omhändertagande, skydds- och korrosionsfärger, kontrollprogram och ställande av säkerhet. Länsstyrelsen har även begärt att regeringen förordnar att antingen Länsstyrelsen i Hallands län eller Länsstyrelsen i Skåne län ska utöva tillsyn över verksamheten, i samråd med den andra, och att erforderliga ekonomiska resurser tillskjuts.

Länsstyrelsen i Skane län har anfört bl.a. följande. Tillstånd till sökt gruppstation bör kunna ges. Även om vald lokalisering innebär en viss intressekonflikt, främst med yrkesfisket, är den väl vald och platsen är lämplig för energiproduktion. Skador på djur- och växtliv i berörda bott-nar kan inte undvikas i byggnadsfasen, men de torde vara av övergående natur. En mer fullständig och ingående riskanalys behöver göras i samråd med berörda myndigheter och andra för en bedömning av bl.a. vilka olycksförebyggande och skadebegränsande åtgärder som behöver vidtas. Gruppstationen kommer att påverka fiskerinäringen genom att utgöra ett visst fysiskt hinder för fiske i området samtidigt som fisket kan komma att gynnas genom en diversifiering av bottenförhållandena som kan skapa en ny födoresurs för fisk, och området utgöra en för trålfiske skyddad zon. Området är gemensamt för svenskt och danskt fiske och stor hänsyn bör tas till skydd bl.a. av befintligt torskbestånd. Det är vik-tigt att förhindra att påtaglig påverkan på ålens vandringsmönster upp-står. Ska fiske inom området vara möjligt krävs att det inte påverkas av vare sig ankringsförbud eller avlysning. Tillståndet måste villkoras med att utrustning måste finnas för uppsamling av oljespill från turbiner och transformatorer. Länsstyrelsen har även föreslagit ett antal villkor som i huvudsak överensstämmer med de villkor som föreslagits av Länsstyrel-sen i Hallands län samt haft samma syn som den länsstyrelsen på tillsy-nen.

Kustbevakningen har inget att invända mot att bolaget medges tillstånd och har anfört bl.a. följande. Om en säkerhetszon upprättas önskar Kustbevakningen närmare information om vad myndighetens tillsyn i detta avseende ska avse. Likaså önskas information i de fall villkor för båttrafiken inom gruppstationen, eller liknande villkor meddelas. An-läggningen bör offentliggöras och utmärkas på ett lämpligt sätt både i förhållande till sjöfarten som till luftfarten. Bolaget bör, innan arbetena påbörjas, upprätta en rimlig mihöräddningsplan för att bl.a. förhindra

13

eller begränsa skador på miljön. Kustbevakningen bör informeras då ar-betena med uppförandet av anläggningen påbörjas och avslutas samt ges fortlöpande information om arbetets fortskridande. Kustbevakningen bör kontaktas direkt om olja eller andra skadliga ämnen kommer ut i havet under tiden för uppförande eller drift av anläggningen.

Fiskeriverket har anfört bl.a. följande. Det aktuella området är känsligt ur allmän fiskesynpunkt och gruppstationen innebär en risk för negativ inverkan på fisk och fiske både under driftsfasen, anläggningsfasen och vid en framtida avveckling. Omfattningen av inverkan på den marina miljön och eventuell skada på fiskbestånd och fiske bör med stöd av ett kontrollprogram följas upp under en prövotid. Kontrollprogrammet bör fastställas och godkännas av länsstyrelsen i samråd med Fiskeriverket. Under anläggningsfasen bör åtgärder vidtas för att minska sediment-spridning och muddringsverksamhet och pålning bör undvikas mellan 1 januari-31 maj för att skydda torskens och sillens lek samt laxens vand-ring. Lämpliga åtgärder för att minimera akustisk påverkan bör tillämpas, t.ex. bubbelridåer och successiv ökning av ljudintensiteten. Provfiske bör ske under minst tre ar före byggstart. Effekten pa fiskbestånden bör suc-cessivt utvärderas.

Riksantikvarieämbetet har anfört bl.a. följande. Gruppstationen kan komma att negativt påverka upplevelsevärdena knutna till fastlandskus-tens kulturmiljöer vid ett antal punkter längs Hallands och Skånes kust. Gruppstationen är utsträckt längs kusten och upptar en stor del av blickfånget från flera värdefulla utsiktspunkter. För att kunna bedöma påverkan på upplevelsen av kulturvärdena i landskapet vid Eldsbergaåsen bör miljökonsekvensbeskrivningen kompletteras med ett fotomontage från krönet av åsen, som bl.a. inrymmer monumentala bronsåldershögar. Utifrån dessa fotomontage bör en ny bedömning göras om påverkan på fastlandskustens kulturmiljöer kan bedömas bli acceptabel. För att kunna bedöma platsens lämplighet med avseende på marinarkeologiska spår och i förekommande fall undvika skador på dessa bör botten-undersökningar för anläggningsplatser och mätstationer genomföras och analyseras av t.ex. Statens maritima museer och därefter granskas av länsstyrelsen. Ett villkor med denna innebörd bör föreskrivas för

0 til Stan et.

Försvarsmakten har anfört bl.a. följande. Planerad gruppstation ligger rakt utanför Ki.ngenäs skjutfält. Efter en fördjupad analys kan konstate-ras att malflygverksamheten kan bedrivas på ett tillfredsställande sätt även efter en vindkraftutbyggnad. Försvarsmaktens radarsystem kan dock komma att störas av gruppstationen och det pågår en modifiering av en prövningsmodell så att eventuella störningar som kan skapas av vindkraftverken inskränks till själva etableringsområdet. Den nya pröv-ningsmodellen kan tidigast tas i bruk under våren 2008. För att säker-ställa övervakning i det skymda området bakom vindkraftverken finns möjlighet att etablera en eller två mindre radarstationer. Kostnaden för

14

anskaffning och installation uppgår till ca 3,5 Mkr per radarstation. Kostnad för kommunikation tillkommer. En utbyggnad av gruppstatio-nen kan accepteras om exploatören bekostar anskaffning och installation av radarstationer i anslutning till gruppstationen enligt Försvarsmaktens anvisningar. Avtal mellan parterna om sådan ersättning bör tecknas innan projektets genomförande. Atagandet ska innefatta leverans av radarin-formation till lämplig kommunikationsknutpunkt på fastlandet för överföring till Försvarets telenät. Bolaget bör i villkor uppmanas att nyttja tillgänglig teknik avseende konstruktion, reflexminskande belägg-ning m.m., för att ytterligare minska störningar mot bl.a. radar och sig-nalspaningar.

Boverket har tillstyrkt att tillstånd ges och anfört bl.a. följande. Vid en samlad bedömning för havet utanför Västkusten framstår det föreslagna området på Stora Middelgrund som lämpligt för en större vindkraftsan-läggning. Den närmare utformningen av gruppstationen förutsätts ske på ett sådant sätt att påtaglig skada på riksintressen inte uppkommer.

Affärsverket Svenska kraftnät ställer sig positivt till att ansluta anlägg-ningen till stamnätet under förutsättning att anläggningen uppfyller tek-niska anslutningsvillkor, elektriska och säkerhetsmässiga föreskrifter etc. Samråd rörande anslutningsfrågan förutsätts äga rum mellan bolaget och Svenska kraftnät där de tekniska detaljerna fastställs.

Sjöfartsverket har anfört bl.a. följande. Då gruppstationen inte kommer att påverka sjöfartens framkomlighet i nämnvärd omfattning kan en mer ingående riskanalys anstå i avvaktan på att projektet genomförs. Då sjö-farten kommer att passera området ungefär som vid Kriegers Flak bör skyddsåtgärder och villkor kompletteras med samma villkor som med-delats i beslutet om Kriegers Flak, dvs. villkoren 3-7, 19 och 22. Under förutsättning att mätmasterna förses med utmärkning i enlighet med internationella rekommendationer i samråd med Sjöfartsverket finns inget att invända. Bolaget bör i så god tid som möjligt före etablering av mätmasterna ta kontakt med Sjöfartsverket för beslut om utmärkning enligt nämnda rekommendationer.

Luftfartsverket har funnit att gruppstationen inte innebär någon påver-kan på CNS-utrustning (Communication, Navigation, Surveillance) och hinderbegränsande områden runt aktuella flygplatser. Flygplatsen måste i egenskap av sakägare bedöma konsekvenser för sin egen verksamhet.

Statens räddningsverk har ingen invändning mot sökt tillstånd men vill poängtera vikten av att vid beslut även beakta de övriga lagar som kan komma att tillämpas på anläggningen. Verket har även pekat på behovet av klargörande av, ansvarsförhållanden i den svenska ekonomiska zonen.

Krisberedskapsrnyndigheten har anfört bl.a. följande. Operatörer, rriyn-digheter och andra relevanta aktörer kommer att behöva ta fram bered-

15

skapsplaner. Även om gruppstationen inte planeras att uppföras inom ett riskområde för dumpade minor, ammunition och giftgastunnor bör dessa aspekter tas med vid byggande eller service av gruppstationen. Ma-rinarkeologiska fynd i området understryker vikten av att den marina bottenundersökningen fördjupas. Scenarios där fartyg med farlig last, t.ex. olja eller kemikalier, får läckage eller sjunker på grund av kollision med ett vindkraftverk eller fartyg i samband med byggande och drift av gruppstationen bör beaktas ur ett krisberedskapsperspektiv även om sannolikheten för detta scenario betraktas som låg. Miljön för svenska kustområden löper vid ett läckage av farlig last en uppenbar risk att på-verkas kraftigt och detta bedöms i så fall få direkta konsekvenser för statlig och kommunal räddningstjänst. Det är väsentligt att ansvarsför- hållanden för att hantera sådana händelser klaras ut och att det finns en beredskapsplan för detta.

Statens energimyndighet har anfört att Stora Middelgrund har föreslagits som ett område av riksintresse för vindbruk. En vindkraftsetablering på Stora Middelgrund är av nationell betydelse. En etablering där skulle in-nebära en årlig ökning med 3 TWh el jämfört med den samlade produk-tionen 2007 på 1,4 TWh el från vindkraft.

SGI har från geoteknisk synpunkt inga invändningar mot den föreslagna gruppstationen under förutsättning att institutets synpunkter beaktas och har anfört bl.a. följande. De jord- och berggrundsförhållanden som förekommer vid det aktuella området ger förutsättningar för tillfreds-ställande bärförmåga och stabilitet för planerade vindkraftverk med före-slagna grundläggningssätt. Flera undersökningspunkter bör dock utföras i varje fundaments läge för att jord och bergs egenskaper och variationer inom fundamentets planyta ska kunna säkerställas. Omgivningen kom-mer att påverkas av grundläggningsarbeten under anläggnings-, drifts-och avvecklingsskedena. Vibrationer och buller som uppstår bedöms från geoteknisk synpunkt inte ha någon skadlig omgivningspåverkan eftersom inga konstruktioner som kan ta skada finns i anslutning till platsen. Genom att sediment och borrkax kommer att frigöras vid grundläggningsarbeten erfordras särskilda åtgärder för att förhindra att dessa sprids. Förändring av vågenergin som orsakas av gruppstationen bedöms inte påverka förhållandena längs kusten. Vågbrytning kommer inte ha någon effekt på havsbotten vid de vattendjup som finns i det aktuella området.

SGU har anfört bl.a. följande. Den föreslagna gruppstationen för vind-kraft bedöms, trots sin storlek, påverka den geologiska miljön i liten omfattning då den är i drift. Totalt kommer vindkraftverken, transfor-matorstationerna och mätmasterna att påverka mindre än en procent av havsbotten inom gruppstationens hela yta. Den sand/grusavlagring som förekommer inom det aktuella området är en värdefull reserv av natur-grus och bör därför inte ingå i området för den planerade gruppstatio-nen. Avlagringen är möjligen också olämplig som underlag för vindkraft-

16

verk. Högre grad av störning under anläggningsfasen måste påräknas. Det gäller framför allt det lerslam som kommer att spridas från mudd-rings- och borrningsarbeten. Det slam som under lugna väderförhållan-den sedimenterar på grundområdet kommer som en följd av områdets exponerade läge att remobiliseras vid perioder av hårt väder för att slutli-gen sedimentera på de mjukbottnar som omger grundområdet som en del av den naturliga sedimenttillväxten.

SAIHI har tillstyrkt ansökan och anser att miljöpåverkan är liten samt anfört bl.a. följande. Strömningsförhållanden och skiktning i närområdet påverkas i ringa omfattning. jämfört med andra områden som studerats som möjliga vindkraftsetableringar är Stora Middelgrund sannolikt den mest lämpliga. Mätdata från de mätmaster som planeras uppföras inom området bör kunna levereras till SMHI.

Kammarkollegiet har anfört bl.a. följande. Det är svårt att med dagens teknik företa storskalig utbyggnad av vindkraften utan att ta i anspråk någon eller några av utsjöbankarna. Havsbaserade vindkraftsanläggningar kan generellt göras väsentligt större än landbaserade och detta tillsam-mans med att vindenergin till havs är hög gör att havsbaserad vindkraft ur energiproduktionssynpunkt är att föredra. Starka skäl talar för att Stora Middelgrund är ett lämpligt område för lokalisering av en vind-kraftanläggning, b'

Statens maritima museer har anfört bl.a. följande. Tillståndsansökan är inte tillfyllest i sin beskrivning av kulturmiljön och den påverkan som anläggningen kan medföra. Kulturhistoriskt värdefulla lämningar före-kommer med stor sannolikhet inom området. Marinarkeologisk expertis bör anlitas för genomförande av en kvalificerad förstudie med minst motsvarande ambitionsnivå som en särskild arkeologisk utredning. En sådan bör syfta till att fastställa förekomst av fasta fornlämningar och övriga kulturhistoriska lämningar. Förstudien bör omfatta granskning och analys av genomförd geofysisk kartering samt dykbesiktningar ut-förda av marinarkeologisk expertis.

Högands kommun har anfört bl.a. följande. Den invanda och välkända utblicken från Kullaberg kommer att förändras om gruppstationen för vindkraftverk uppförs. Kullabergs stora natur- och kulturvärden med dess stora regionala och lokala betydelse för rekreation och turism ska samtidigt vägas mot landets intresse av produktion av förnyelsebar energi. En gruppstation för vindkraft vid Stora Middelgrund bedöms vid denna avvägning vara en möjlig plats för produktion av förnyelsebar energi.

Svenska Naturskyddsföreningen har anfört bl.a. följande. En gruppsta-tion för vindkraftverk bedöms kunna uppföras på Stora Middelgrund utan betydande och bestående negativa miljökonsekvenser. För att mi-nimera de negativa miljökonsekvenser som ändå kan uppstå måste bola-

17

get åläggas att vidta de åtgärder som föreslås .i miljökonsekvensbeskriv-ningen samt genom ett kontrollprogram noga följa upp konsekvenserna för miljön. Ett krav för tillstyrkande är dock att de anpassningar om konstruktion och byggtid som föreslås i miljökonsekvensbeskrivningen ställs som villkor för tillståndet. Bolaget bör åläggas att komplettera an-sökan med en redogörelse över hur man avser att ta hänsyn till nya kun-skaper om habitat m.m. som framkommit genom Naturvårdsverkets in-ventering av utsjöbankarna. Tillståndet bör omprövas om betydande störningar av naturmiljön uppstår på ett sätt som inte kunde förutses när tillstånd gavs.

Sveriges Ornitologiska Förening har anfört bl.a. följande. Den mycket bristfälliga kunskapen om fågelfaunan vid Stora Middelgrund gör det i princip omöjligt att kunna bedöma eventuella effekter av den nu plane-rade gruppstationen. Ett anpassat program för fågelinventering i området bör så snart som möjligt läggas upp och fortgå under en period av minst ett år. Detta ska även omfatta andra utsjöbankar i Kattegatt. Först där-efter kan platsens lämplighet avgöras.

Göteborgs universitets marina forskningscentrum har anfört bl.a. följ-ande. Det finns inte något övertygande bevis för att gruppstationen för vindkraft skulle komma att medföra betydande ekologiska konsekvenser på flora, fauna eller livsmiljöer. Det är dock av yttersta vikt att åtgärder vidtas för att minimera spill av grovt material som kommer att sedimen-tera i närområdet och på ett bestående sätt påverka bottenmiljön. Efter-som Stora Middelgrund har föreslagits som ett Natura 2000-område kan och bör observationer av faktiska ekologiska konsekvenser vid ett even-tuelIt beslut att bifalla ansökan få stor betydelse för framtida etableringar av gruppstationer för vindkraft. Gruppstationens ekologiska konsekven-ser måste utvärderas med ett omfattande uppföljningsprogram och om-fattande provtagning på Stora Middelgrund såväl som på andra utsjöban-kar.

Artdatabanken vid Sveriges Lantbruksuniversitet har anfört bl.a. följ-ande. Stora Middelgrund är olämpligt för en vindkraftsanläggning av den föreslagna storleken och bör tillsammans med Röde Bank ingå i nätver-ket Natura 2000. Gruppstationen innebär ett stort tillskott av förnyelse-bar energi men innebär samtidigt att ett utsjöområde med höga natur-värden exploateras för lång tid framöver. Det saknas i dag jämförbara gruppstationer av samma omfattning inom likvärdiga miljöer och ansök-ningshandlingarna bör tydligare belysa de eventuella negativa konsekven-ser som utbyggnaden kan få på Stora Middelgrunds unika miljöer. Ansö-kan bör kompletteras med en närmare belysning av alternativa lokalise-ringar, en naturtypskarta av bottenmiljöerna, en specifik inventering av förekomsten av marina däggdjur i området, en redovisning av specifika provfiskedata, en redovisning av grundets betydelse som lek- och upp-växtområde för andra fiskarter än de kommersiella, en inventering av förekomsten av fågel under olika delar av området och konsekvenser för

WO

fåglar, ett klargörande kring mängden direkt eller indirekt ljus från natt-belysningar och vilka effekter en ljussättning kan få på t.ex. plankton samt analys och bedömning av riskerna i samband med hantering av ke-mikalier samt hur uppsamling och omhändertagande av eventuellt spill av olja ska ske.

Sveriges .Namnar ser positivt på att produktionsmöjligheter för förnyel-sebar energi skapas. Hänsyn måste dock tas till den känsliga miljön på utsjöbanken och fartygstrafikens säkerhetskrav måste tillgodoses.

Färeningen Svenskt Landskapsskydd har anfört bl,a. följande. Ansökan bör kompletteras med en redovisning av de sammantagna konsekven-serna i landskapet av alla nu föreslagna storskaliga gruppstationer för vindkraft, rörliga fotomontage samt fotomontage från Hallands Väderö. Vindkraftverkens effektivitet bör klargöras i ett internationellt och na-tionellt perspektiv och ekonomin för vindkraftverken ska redovisas. Bo-laget bör genomföra en livscykelanalys som inbegriper den energikost-nad som statsbidraget genererar.

Bolagets bemötande

Efter att ha tagit del av remissinstansernas synpunkter har bolaget anfört bl.a. följande.

Bolaget motsätter sig inte att i rimlig omfattning utföra kompletterande undersökningar och provtagningar. Bolaget anser emellertid inte att nå-gon av de efterfrågade kompletteringarna utgör en förutsättning för att kunna bedöma verksamhetens tillåtlighet. Erforderliga kompletterande undersökningar bör föreskrivas som villkor och utföras i samband med detaljprojekteringen och uppförandet av gruppstationen. Bolaget åtar sig att dels bedöma och beakta verksamhetens påverkan på habitat och röd-listade arter med utgångspunkt från Naturvårdsverkets utsjöbanksin-ventering, dels utföra kompletterande marinarkeologisk undersökning med utgångspunkt i tidigare genomförda geofysiska undersökningar. Bolaget föreslår att ytterligare bedömningar av gruppstationens inverkan på flora och fauna, däribland fågelliv, fisk och fiske, sker inom ramen för ett kommande detaljerat kontrollprogram som fastställs i samråd med berörda myndigheter. Berörda flygplatser kommer att kontaktas. Far- tygstrafikens säkerhet kommer att tillgodoses genom hindermarkeringar enligt Sjöfartsverkets rekommendationer och anvisningar. Genomförda mätningar kommer att tillhandahållas SMHI efter överenskommelse.

Med anledning av Naturvårdsverkets yttrande har bolaget framfört föl-jande. Ansökningshandlingarna behöver inte kompletteras med en mer detaljerad tillplan för byggnadsarbetena och en redovisning av hur verken kommer att placeras med hänsyn till naturvärden i området. Gruppstationens samlade anspråk på bottenyta inom området är mindre än en procent och påverkan på naturvärdena kommer att bli liten. Anläggningens eventuella påverkan på habitat och rödlistade arter

19

kommer att beaktas vid detaljprojekteringen. Det är möjligt, men kan inte garanteras, att vissa smärre justeringar kan göras med hänsyn till eventuella konflikter med naturvärden. Mindre ansamlingar av naturmässigt gynnsamt bottensubstrat kan av miljöhänsyn flyttas. Det är inte möjligt att lokalisera varje enskilt vindkraftverk enbart med hänsyn till naturmiljön då det finns tekniska, estetiska och navigationsmässiga skäl för att vindkraftverken bör placeras i räta rader. Eventuellt störande arbeten, t.ex. schakt, som förorsakar grumling, pile-driving etc. behöver inte utföras under perioden 1 mars-31 maj. Mätmasterna kan däremot placeras så att man undviker förekommande bestånd av hästmussla som bildar rev, dvs. ett habitat som finns uppsatt på OSPAR:s lista över hotade och minskande arter.

Bolaget har i huvudsak inga invändningar mot det som anförts av Läns-styrelserna i Mallands och Skåne län. Gällande hänsynsregler i miljöbalken kommer att följas och särskild försiktighet kommer att iakttas vid be-dömning av kemiska produkter inklusive skydds- och korrosionsfärger. Produkter som innehåller miljöfarliga komponenter kommer så långt möjligt att undvikas. Kontrollprogrammet ska inledas två år innan start av aktuella anläggningsarbeten. Ändringar i gruppstationens utformning och genomförande ska ske förutsatt att detta görs utan orimliga kost-nadsökningar i projektet. Även kontrollprogrammets omfattning bör begränsas till en rimlig prisnivå.

Kustbevakningen kommer att tillhandahållas information om dels vad tillsynen avser om en säkerhetszon med avlysning av trafik med större fartyg som kommer att upprättas runt gruppstationen, dels i de fall vill-kor för båttrafiken inom området för gruppstationen eller liknande vill-kor meddelas. Kustbevakningen och Sjöfartsverket kommer fortlöpande att informeras om arbetenas fortskridande. Bolaget kommer att se till att anläggningen offentliggörs samt att regler gällande hindermarkering vid varje tidpunkt kommer att följas. En rimlig miljöräddningsplan som krävs för att förhindra eller begränsa skador på miljön, om olja eller andra skadliga ämnen kommer ut i havet under byggnation eller drift av gruppstationen, kommer att upprättas innan arbetena påbörjas. Bolaget kommer att hålla viss egen beredskap med båtar och länsor både under uppförande och under drift av anläggningen. Bolaget kommer att lämna information om tidpunkterna för arbetenas start och slutförande samt ge fortlöpande information om arbetets fortskridande i både miljöhänse-ende och sjötrafiksynpunkt. I händelse av att skadliga ämnen kommer ut i havet under tiden för uppförande eller drift kommer det att rapporteras direkt till Kustbevakningen.

Med anledning av Fiskeriverkets yttrande har bolaget framfört följande. Genom att undvika grumlande konstruktionsarbeten under perioden 1 mars-31 maj kommer inte några bestående skador på fisk och marina däggdjur att uppstå. Ljudnivåerna vid s.k. pile-driving kommer att be-gränsas i möjlig mån. För att undvika skador på säl och tumlare kommer

20

pålnings- och eventuella sprängningsarbeten att föregås av skrämselljud eller motsvarande som gör att djuren flyr området. I samråd med till-synsmyndigheten kommer bolaget att utforma ett kontrollprogram. Provfisket kommer att omfatta det aktuella området inklusive ett refe-rensområde under två år före byggstart.

Med anledning av yttrandena från Riksantikvarieämbetet och Statens ma-ritima museer har bolaget framfört följande. Redovisade analyser möjlig-gör bedömningen att visuell påverkan på Eldsbergaasen blir obetydlig. Ytterligare fotomontage bedöms inte kunna tillföra något nytt i ärendet. I god tid före start av detaljerad projektering kommer det att utföras en marinarkeologisk utredning av kvalificerad marinarkeologisk expertis. De fynd och rekommendationer som görs i utredningen kommer att beaktas i kommande detaljprojektering.

Med anledning av Försvarsmaktens yttrande har bolaget framfört följ-ande. Bolaget är berett att intill en kostnad som inte överstiger 7 miljo-ner kronor bekosta anskaffning och installation av radarstation(er). Le-verans av radarinformation till lämplig kommunikationspunkt på fastlan-det förutsätts kunna samordnas med de kabelstråk som kommer att ut-göra en del av gruppstationen och dess förbindelse med fastlandet. Bola-get kan acceptera nyttjande av tillgänglig teknik som leder till reflex-minskande beläggning förutsatt att detta inte i någon större grad påver-kar den totala projektkostnaden.

Bolaget kommer att samråda med Affärsverket Svenska kraftnät avseende tekniska anslutningsvillkor, elektriska och tekniska föreskrifter m.m. i samband med kommande detaljprojektering. Bolaget har redan påbörjat arbete och diskussioner kring dessa frågor.

I samråd med Statens räddningsverk och Krisberedskapsmyndigheten kommer bolaget att ta fram erforderliga riskhanteringsplaner avseende byggande, drift och underhåll av gruppstationen. Analys av ansvarsför-delning måste ske i samråd med övriga offshore projekt. Dessa frågor studeras inom ramen för Energimyndighetens projekt Pilotvind och bo-laget avser att nyttja erfarenheter från detta arbete.

Med anledning av SGI:s yttrande har bolaget framfört följande. Bolaget avser att utföra de undersökningar som krävs i varje fundaments läge för att säkra ett tillförlitligt underlag för detaljprojektering och utformning av vindkraftverkens grundläggning. Frågor som rör erosionsskydd, på-verkan av strömmar och utformning av förankring kommer att hanteras i samband med kommande detaljprojektering.

Med anledning av SGU:s yttrande ifrågasätter bolaget om intressekon-flikten rörande naturgrusförekomsten i området är av sådan art att till-ståndet behöver undanta det aktuella området. Intressekonflikten inne-bär bl.a. att gruppstationens omfattning kan behöva minskas med högst

zl

två verk. Gruppstationen utgör inte heller ett irreparabelt intrång i na-turgrusintresset. Befintligt underlagsmaterial ger inte helt klara gränser och mäktighet för den aktuella sand/grusavlagringen. Omfattningen kan därför vid behov behöva kontrolleras i samband med de geotekniska un-dersökningar som ska utföras inför gruppstationens detaljprojektering.

Med anledning av Svenska Naturskyddsföreningens yttrande har bolaget framfört följande. Den anpassning av konstruktion och byggtid som re-dovisas i miljökonsekvensbeskrivningen kommer att följas. Program för uppföljning av konsekvenserna och hänsyn till den nya kunskap om ha-bitat som framkommit genom Naturvårdsverkets inventering av utsjö-bankarna kommer att ingå i bolagets åtaganden enligt det som anförts avseende bemötande av yttranden från Naturvårdsverket, länsstyrelser m.fl. Bolaget motsätter sig att tillståndet ska förenas med ett villkor som innebär att projektet ska avbrytas om oförutsedda betydande miljökon-sekvenser uppstår under bygg- och drifttid. Ett sådant villkor innebär i praktiken att tillståndet återkallas. Projektets genomförande och finansi-ering förutsätter att det föreskrivs villkor vars konsekvenser kan förutses och överblickas.

Med anledning av yttrandet från Sveriges Ornitologiska Förening har bo-laget framfört följande. Tillgänglig och tillräcklig kunskap för tillstånds-frågan har inhämtats. De danska undersökningar som gjorts klarlägger att endast ett fåtal arter visat på en statistisk undvikandereaktion samt att kollisionsrisken är låg. Genom en särskild komplettering av miljökonse-kvensbeskrivningen har Stora Middelgrunds betydelse för bl.a. övervint-rande tordmule och sillgrissla, dvs. arter som visat undvikandereaktioner, identifierats. Kompletteringen visar att Stora Middelgrund är en av flera viktiga övervintringslokaler. Bolaget anser att föreslagna fågelundersök-ningar utförs inom ramen för det kontrollprogram som ska utarbetas.

Bolaget samråder gärna med Göteborgs universitets marina forsknings-centrum i syfte att säkerställa rimliga krav på kontrollprogrammets ve-tenskapliga kvalité. Bolaget vill begränsa kontrollprogrammets syfte till att omfatta effekter och konsekvenser av gruppstationen på Stora Mid-delgrund. En mer generell kunskapsutveckling avseende vindkraftseta-blering till havs bör finansieras av staten.

Med anledning avArtdatabankens yttrande har bolaget framfört följande. Vad avser naturtypskarta över bottenmiljöerna hänvisas till bolagets be-mötande av Naturvårdsverkets yttrande. Det finns inget ytterligare be-hov av inventeringar av marina däggdjur i ansökningsskedet. Avseende grundets betydelse som lek- och uppväxtområde för andra fiskarter än de kommersiella samt redovisning av specifika provfiskedata hänvisas till vad som anförts med anledning av Fiskeriverkets yttrande. En utförlig redovisning av förekomst av fågelarter presenteras i miljökonsekvensbe-skrivningen och påverkan på fågellivet kommer att ingå i det planerade kontrollprogrammet. Ljus från nattbelysningen kommer att skymmas så

22

att biologisk påverkan exempelvis avseende planktons fototaxi eller bio-logiska produktion bedöms utesluten. Bolaget kommer att ställa höga miljökrav på både entreprenörer och framtida drifts- och underhållsor-ganisation med avseende på hantering av kemikalier samt hur uppsamling och omhändertagande av eventuellt spill från enskilda verk ska ske.

Bolaget delar inte Föreningen Svenskt Landskapsskydds miljömässiga, tekniska eller ekonomiska beskrivning av gruppstationens effekter och konsekvenser.

Bolagets förslag till skyddsåtgärder och villkor

Bolaget har föreslagit att följande skyddsåtgärder och villkor ska gälla för tillståndet.

Skyddsåtgärder

a) För att minimera sedimentspill kommer a) plöjnings- eller nedspol-ningsteknik att väljas där så är möjligt, och b) återfyllning av eventuella schaktgropar att ske så nära upptagningsplatsen som möjligt.

b) För att hushålla med naturresurserna på kontinentalsockeln och und-vika ett eventuellt kvittblivningsbehov kommer eventuella överskotts-massor från grundläggningsarbetena att användas för övertäckning och skydd av den bottenförlagda sjökabeln mellan gruppstationen och land-fästet.

c) För att bibehålla livsmiljöer på havsbotten kommer återfyllnad i kabel-schakt så långt möjligt att ske med naturligt material från området.

d) För att undvika bestående skador på fisk och marina däggdjur kom-mer grumlande konstruktionsarbeten inte att utföras under perioden mars—maj. I samma syfte kommer ljudnivåerna vid s.k. pile-driving att begränsas i möjligaste mån.

e) För att undvika skador på säl och tumlare kommer pålnings- och sprängningsarbeten att föregås av skrämselljud eller motsvarande som gör att dessa djur tillfälligt flyr området.

f) För att undvika skador på fåglar kommer eventuell belysning på vind-kraftverken att utformas i samråd med fågelexpertis.

g) För att undvika restriktioner för fiskebåtar och fritidsbåtar vid färd i parkområdet kommer vindkraftverken utformas så att rotorn stoppas om den är nedisad.

h) För att undvika risker för sjöfarten kommer vindkraftparken att ut-märkas med Raconsignaler. I samma syfte kommer bolaget dels att förse Sjöfartsverket med erforderliga uppgifter för a) avlysning av område för obehörig fartygstrafik och b) utmärkning av vindkraftsparken på sjökort, dels att i samråd med Sjöfartsverket ta fram ett kontrollprogram med lämpliga åtgärder.

i) För att undvika risker för såväl sjöfarten som luftfarten kommer verk-samhetsutövaren fortlöpande att informera berörda myndigheter om arbetenas fortskridande och se till att anläggningen offentliggörs samt

23

att regler gällande hindermarkering vid varje tidpunkt kommer att följas. Om så är möjligt kommer belysning endast att sättas upp i vind-kraftsparkens yttre begränsningslinjer, allt i syfte att begränsa vind-kraftsparkens visuella inverkan från land.

j) För att förhindra eller begränsa skador på miljön, om olja eller andra skadliga ämnen kommer ut i havet under byggnation eller drift av vind-kraftparken, kommer en för omständigheterna rimlig miljöräddningsplan att upprättas innan arbetena påbörjas. Vidare kommer viss egen bered-skap att hållas av bolaget med båtar och länsor både under uppförande och under drift av anläggningen. Inför anläggningens uppförande kom-mer de riskhanteringsplaner som krävs vid byggande, drift och underhåll av parken att upprättas.

k) Vindkraftsparkens påverkan på habitat och rödlistade arter kommer att beaktas vid detaljprojekteringen.

Villkor

1. Om inte annat anges i villkoren nedan ska vindkraftsparken anläggas, utformas och drivas i huvudsaklig överensstämmelse med vad bolaget angett och åtagit sig i ansökningen och i ärendet i övrigt. Mindre ändringar av anläggningen eller verksamheten får dock, efter anmälan till tillsynsmyndigheten, utföras som inte ökar det genomsnittliga sedimentspillet inom vindkraftsparken, inte ökar det permanenta intrång som vindkraftsparken innebär och som inte skadar allmänna eller enskilda intressen.

2. Vindkraftverkens totalhöjd får inte vara högre än 200 meter över me-delvattenytan.

3. Vindkraftverken ska förses med hindermarkering enligt Luftfartsver-kets och Sjöfartsverkets anvisningar. Senast två månader innan fun-dament för vindkraftverk eller mätmast installeras ska Sjöfartsverket och Luftfartsverket informeras om vindkraftverkets respektive mät-mastens exakta läge och höjd.

4. Arbeten i vatten ska utföras på ett sätt som minimerar grumling. Grumlande arbeten får inte utföras under perioden mars—maj.

5. Sedimentspill vid hantering av schaktade och borrade massor får inte överstiga fem procent av den schaktade och borrade volymen. Upp-grävda schaktmassor ska återanvändas som täckning över den bot-tenförlagda sjökabeln mellan vindkraftsparken och landfästet. Grävda och muddrade massor får återföras till havsbotten endast i de områ-den som tas i anspråk för fundament med tillhörande erosionsskydd och kabelgravar.

6. Arbeten som alstrar höga ljud > 150 dBA vid installation av funda-ment får inte bedrivas under mars—maj utan att bullerdämpande åt-gärder vidtas. Pålnings- och sprängningsarbeten ska föregås av skrämselljud eller motsvarande som gör att säl och tumlare flyr om-rådet.

24

7. Dieselmotorer som kommer till användning vid anläggningsarbeten ska drivas med lågsvavlig olja.

8. Anläggningsarbetena ska utföras så att sjöfartens framkomst inte försvåras.

9. Sanitärt avloppsvatten som uppkommer under anläggningsskedet ska omhändertas och hanteras på ett sätt tillsynsmyndigheten kan god-känna.

10. Allt avfall och restprodukter, fast som flytande, från anläggningsarbetena och under driftsfasen, ska omhändertas, käll- sorteras och transporteras till land för vederbörligt omhänderta-gande.

11. För verksamheten ska finnas ett kontrollprogram som omfattar såväl anläggningsskedet som driftsskedet. Kontrollprogrammet, som ska upprättas i samråd med tillsynsmyndigheten, ska bl.a. möjliggöra kontroll av vindkraftsparkens inverkan på flora och fauna och av fartygstrafiken i vindkraftsparkens närområde. Den del av kontroll-programmet som avser aktiviteter som utförs före byggstart ska läm-nas till tillsynsmyndigheten för godkännande senast två år före start av aktuella anläggningsarbeten.

12. I god tid före start av detaljprojektering av vindkraftsparken ska verksamhetsutövaren utföra en marinarkeologisk utredning baserad på de geofysiska undersökningar som tidigare utförts. Om det finns risk för att marinarkeologiska lämningar inom arbetsområdet kom-mer att beröras av byggnads- och anläggningsarbetena ska verksam-hetsutövaren i samråd med tillsynsmyndigheten låta besiktiga och vid behov låta undersöka dessa innan arbetena påbörjas. Vidtagna åtgär-der ska dokumenteras och rapporteras till tillsynsmyndigheten.

13. I anslutning till fundamenten ska artificiella erosionsskydd utföras i den mån det finns risk för kritisk erosion. De eventuella erosions-skyddens närmare utformning ska bestämmas vid detaljprojekte-ringen.

14. Verksamhetsutövaren ska intill ett belopp om högst 7 miljoner kro-nor i 2007 års prisnivå bekosta anskaffning och installation av högst två radarstationer för säkerställande av Försvarsmaktens havsöver-vakning. Installation av radarstationer ska ske efter Försvarsmaktens anvisningar.

15. Innan byggnads- och anläggningsarbetena påbörjas, ska en bered-skaps- och räddningsplan utarbetas efter samråd med tillsynsmyn-digheten, andra berörda myndigheter i Sverige och Danmark, samt berörda kommuner. Planen ska bl.a. omfatta uppgifter om insatser för sjöräddning, räddning av skadade på vindkraftverken, skydd av miljön vid eventuella oljeutsläpp och bärgning av eventuella skadade fartyg. Planen ska även redovisa ansvarsfördelning, tillgängliga rädd-ningsresurser och bogserbåtskapacitet i områdets närhet. Uppgif-terna i planen ska hållas aktuella.

25

16. Vid en nedläggning av verksamheten vid vindkraftsparken ska åtgär-der för återställning vidtas. Verksamheten ska anses som nedlagd om verksamheten för elproduktion inte har bedrivits under en samman-hängande tid av ett år. Tillsynsmyndigheten får besluta i vilken om-fattning anläggningar för vindkraftsparken inklusive fundament ska tas bort och vilka övriga åtgärder som krävs för att återställa havs-botten.

17. Verksamhetsutövaren ska hos tillsynsmyndigheten ställa ekonomisk säkerhet för kostnaderna för rivning och aterställnings