RÖNNE Å - ronnea.seronnea.se/wp-content/uploads/Kontrollprogram/Kon... · Ekologgruppen i Landskrona AB konsult inom natur- och miljövård ADRESS: Järnvägsgatan 19 b E-POST:

EKOLOGGRUPPEN på uppdrag av

RÖNNEÅKOMMITTÉN

Maj 2003

RRÖÖNNNNEE ÅÅ VATTENKONTROLL

2002

Ekologgruppen i Landskrona AB konsult inom natur- och miljövård

ADRESS: Järnvägsgatan 19 b E-POST: [email protected] 261 32 Landskrona HEMSIDA: www.ekologgruppen.com TELEFON: 0418-767 50 TELEFAX: 0418-103 10

Rönne å - vattenkontroll 2002 Föreliggande rapport utgör en sammanställning av resultaten från vattenundersökningarna som ägt rum inom ramen för den samordnade recipientkontrollen under 2002 i Rönneåns vattensystem. Analysresultat med kom-mentarer har redovisats tidigare månadsvis och tillsänts berörda enligt sändlista. Arbetet har utförts på uppdrag av Rönneåkommittén.

2002 års undersökningar har följt det reviderade kontrollprogram som utarbetades under 1996. Omarbetningarna i programmet har inneburit förändringar av provpunkter, parametrar och undersökningsmoment samt provtag-ningsfrekvenser. Syftet med ändringarna har varit att få bättre samordning med andra pågående undersöknings-program i området, samt uppnå ett effektivare program med tydliga mål för verksamheten. Det gällande pro-grammet kan ses som en uppdatering och modernisering av de undersökningar som pågått i vattensystemet sedan den samordnade kontrollen startade 1978. Beträffande kommentarer och förklaringar till undersökta para-metrar hänvisas till bilaga 4 i årsrapporten för 1997.

Rapporten, som finns i en mindre upplaga, kan beställas av kommitténs sekreterare Birgitta Johansson Sternerup, Klippans kommun, telefon (vx) 0435 - 280 00. Rapporten kan också laddas hem via internet i sk PDF-format från hemsidan www.ronnea.com

För genomförandet av undersökningarna har Ekologgruppen anlitat: ALcontrol, Malmö, som utfört analyserna av kväve, fosfor, permanganattal, TOC, kisel, suspenderande

ämnen, klorofyll a och s k makrokonstituenter (ackred nr 1006). SGAB, Luleå, som utfört samtliga metallanalyser (ackred nr 1087). Amelie Jarlman som utfört och redovisat perifytonundersökningarna. Gertrud Cronberg, som bestämt och redovisat planktonproverna. Ängelholms kommun, personal på miljö- och hälsoskyddskontor, som svarat för veckoprovtagningen i

Rönneå (provpunkt 49) och Rössjöholmsån (provpunkt 56). Provtagning, övriga analyser, bottenfaunaundersökningen, elfiske och redovisning har utförts av Ekologgruppen (ackred nr 1279).

Vattenkontrollen inom ramen för Rönneåkommitténs arbete utgör bara en del av den samlade vattenkontroll-verksamhet som bedrivs inom Rönneåns avrinningsområde. Inom området finns flera provpunkter som ingår i nationella och/eller regionala (Skåne län) uppföljningsprogram. Information om dessa kan hämtas på bl a hemsidorna www.slu.se (Sveriges Lantbruksuniversitet, Uppsala) och www.m.lst.se (länsstyrelsen i Skåne län). Ytterligare andra undersökningar genomförs fortlöpande eller som enstaka studier av t ex kommuner och industrier. Ytterligare information kan erhållas via Rönneå-kommitténs hemsida:

www.ronnea.com Landskrona i maj 2003 EKOLOGGRUPPEN Omslagsbild: Vitsippor vid Guvarpsbäcken, april 2003. Foto: Johan Hammar

Rönne å Vattenkontroll 2002

Ekologgruppen på uppdrag av Rönneåkommittén

Innehållsförteckning sida

Sammanfattning ................................................................................................................ 1

Undersökningar 2002........................................................................................................ 2

Väderleks- och utsläppsförhållanden .............................................................................. 4 Väderlek och vattenföringar 2002 ....................................................................... 4 Utsläppsförhållanden 2002 .................................................................................. 5

Vattenkemi 2002................................................................................................................ 6 Syretillstånd och organiskt material..................................................................... 6 Näringstillstånd .................................................................................................... 8 Ljusförhållanden och grumlighet ....................................................................... 12 Surhetstillstånd................................................................................................... 12

Metaller ............................................................................................................................ 13 Metaller i vatten ................................................................................................. 13 Metaller i mossa................................................................................................. 13

Ämnestransporter 2002 .................................................................................................. 14

Biologiska förhållanden .................................................................................................. 18 Bottenfauna........................................................................................................ 18 Fisk..................................................................................................................... 18 Påväxt................................................................................................................. 19 Plankton ............................................................................................................. 19

Jämförelser med angränsande vatten............................................................................ 20 Angränsande avrinningsområden....................................................................... 20 Ringsjöarna ........................................................................................................ 21 Skälderviken ...................................................................................................... 21

Bilagor - se nästa sida



Bilagor sida

1 Presentation av avrinningsområdet........................................................................... 25

2 Vattenkontrollprogrammet ........................................................................................ 27

2.1 Sammanställning av program 2001-2003 ..................................................... 27 2.2 Undersökningar inom enskilda kommuner och vid industrier...................... 30

3 Metodik och genomförande........................................................................................ 34

3.1 Vattenföringar............................................................................................... 34 3.2 Transportberäkningar.................................................................................... 35 3.3 Kemiska- och fysikaliska undersökningar (ej metaller) ............................... 36

3.4 Metaller i vatten ............................................................................................ 37 3.5 Metaller i mossa............................................................................................ 38 3.6 Bottenfauna................................................................................................... 39 3.7 Elfiske ........................................................................................................... 43 3.8 Påväxt ........................................................................................................... 45 3.9 Plankton ....................................................................................................... 47

4 Resultat och sammanställda data 2002

4.1 Väderlek........................................................................................................ 48 4.2 Vattenföringar............................................................................................... 58 4.3 Föroreningsutsläpp ....................................................................................... 51 4.4 Ämnestransporter.......................................................................................... 52 4.5 Vattenkemi/fysik - vattendrag ...................................................................... 54 4.6 Vattenkemi/fysik - sjöar................................................................................ 62 4.7 Vattenkemi - externt undersökt provpunkt - pkt 24...................................... 63 4.8 Specialparametrar/undersökningar - pkt 57, pkt 17 och pkt 60 .................... 64 4.9 Metaller i vatten ............................................................................................ 65 4.10 Metaller i mossa............................................................................................ 66 4.11 Bottenfauna - resultatsammanställning......................................................... 67 4.12 Bottenfauna - provpunktsvis redovisning och artlistor................................. 71 4.13 Fisk - resultatsammanställning ..................................................................... 82 4.14 Påväxt - resultatsammanställning ................................................................. 86 4.15 Påväxt - artlistor............................................................................................ 91 4.16 Plankton resultat ........................................................................................... 98 4.17 Plankton artlistor......................................................................................... 113



1

Sammanfattning 2002 Året var varmare och nederbördsrikare än normalt. Då nederbörden till stor det föll årets första månader blev avrinningen mycket stor under denna tid. Flödena i många vattendrag var extremt höga under januari-mars och i Rönneåns mynning var årsmedelvattenföringen bland de högsta som uppmätts sedan 1978. Vattenkemi Syrgashalterna har i stort sett på samtliga prov-punkter i rinnande vatten varit syrerikt till måttligt syrerikt under året. Enda undantagen var Ybbarpsån (pkt 15) och Pinnån (pkt 36) där syretillståndet var svagt vid provtagningen i augusti. I samband med sjöarnas temperatur-skiktning i augusti uppmättes, syrefattigt tillstånd i Rössjöns bottenvatten och i Storarydsdammen samt nästan syrefattigt tillstånd i Hjälmsjöns botten-vatten. Vid en jämförelse av fosforhalterna mellan åren 1978-2002 kan konstateras att trenden mot sjunkande halter håller i sig och halterna i Rönneåns mynning var i nivå med medelhalten för perioden 1978-2001. Kvävehalterna var generellt låga och i Rönneåns utflöde var medelhalten 2002 en av de lägsta som registrerats sedan mätningarnas början 1978. Däremot kan ingen tydlig sjunkande tendens för kväve under tidsperioden 1978-2002 märkas. Mycket kraftig vattengrumling till följd av översvämningarna i januari-mars förelåg vid många provpunkter men det var framför allt Kägleån som utmärkte sig med extremt grumligt vatten. Färgtalen i vattendragen var höga 2002 och med några få undantag bedöms medelvärdena från nästan samtliga provpunkter vara starkt brunfärgat. Beträffande surhetstillståndet har pH varit bra och buffringskapaciteten god vid de flesta prov-tagningstillfällena. Enstaka gånger var dock vattnet mycket surt i Perstorpsbäcken och Trollbäcken samt surt till måttligt surt i Bäljaneå och Pinnån.

Ämnestransport Trots att årsmedelflödena i samtliga vattendrag var över de normala och att extrema vattenföringar uppmättes under februari och mars var årstransporterna i stort sett normala på de flesta mätstationerna. På vissa mätstationer noterades även lägre transporter än normalt. Totalt beräknas ca 67 ton fosfor, 2500 ton kväve och 10300 ton organiskt material (TOC) ha förts ut till Skälderviken från Rönneå. Uttryckt som arealspecifikförlust (transporten delad med hela avrinningsområdets yta) ger detta 0,36 kg fosfor- och 13 kg kväve per hektar. Metaller Analysen av metaller i vatten (april) visade på låga till mycket låga halter av alla metallerna vid samtliga provpunkter. Metallhalten i vattenmossa visade på höga kobolthalter i Ybbarpsån (pkt 15), Bäljaneå nedströms Klippan (pkt 33) samt i Pinnån (pkt 44) samt höga halter av krom i Bäljaneå nedströms Klippan (pkt 33). Biologi Bottenfaunan har undersökts på fem lokaler. I Ybbarpsån vid Herrevadskloster bedömdes bottenfaunasamhället vara betydligt förorenings-påverkat. I Rönne å vid Djupadalsmölla hade det skett en försämring och föroreningspåverkan bedömdes för första gången som svag (tidigare obefintlig). Genomfört elfiske på två lokaler visade att påverkansgraden var ingen eller obetydlig både i Rönne å och Bäljane å. Enligt Naturvårdsverket bedömdes tillståndet som bra och ingen av de båda lokalerna avviker från beräknade jämförvärde. Vid båda lokalerna förekom reproduktion av lax och/eller öring. Påväxtundersökningen omfattade tre lokaler i Rönne å. 2002 års undersöknings-resultat avviker inte på något påtagligt sätt från tidigare års resultat. Organisk föroreningspåverkan klassades år 2002 som svag i Rönne å vid Stackarps bro (25) samt ingen/obetydlig på punkterna uppströms Ängelholm (49) och före utflödet till Skälderviken (57). Påväxten indikerade näringsrikt tillstånd på alla tre punkterna. Plankton undersöktes i fyra sjöar i april och i augusti. Planktonsamhället i Östra Sorrödssjön och Rössjön påvisade måttligt näringsrika förhållanden medan näringsrika förhållanden indikerades i Hjälmsjön och Västersjön.



2

Undersökningar 2002 Undersökningsprogrammet för 2002 har i korthet omfattat följande delar:

Vattenkemi (ej metaller) • Vattenkemiskt basprogram omfattande 32 provpunkter i vattendrag och 4 sjöar där provtagning

skett 4-12 gånger under året (se karta 1). Basprogrammet ger underlag för tillståndsbeskrivningar avseende organiska ämnen, närings-, försurnings-, syre-, färg- och grumlighetsstatus.

• Vattenkemiskt program för beräkning av ämnestransporter. Programmet omfattar sju provpunkter där prover tas varje månad eller en gång per vecka (stn 49 och 56). Transporter beräknas för fosfor, kväve, totalt organiskt kol (TOC) och kisel (kan utnyttjats för beräkning av bakgrunds-värden för fosfor och kväve).

• Vattenkemiska specialprogram omfattande: - mätning av syrehalter och temperaturer i en djupprofil i Storarydsdammen - tilläggsanalyser för Rönneåns mynning; kalcium, magnesium, natrium, kalium, sulfat, klorid,

järn, mangan och aluminium Resultat från vattenkemiska analyser har också inhämtats från andra pågående program som administreras av länsstyrelsen/SLU (uppgifter har hämtats och ytterligare uppgifter kan hämtas från hemsidan: www.slu.se – ”Databaser”-”Vattendatabaser” – ”Databank för vattenkemi” – ”huvudav-rinningsområde” – ”0960: Rönneån”).

Metaller • Program för metaller i vatten omfattande fem provpunkter. Provtagning i april. • Program för metaller i vattenmossa omfattande sju provpunkter. Provtagning i augusti-september.

Biologi • Bottenfaunaprogram omfattande fem provpunkter i rinnande vatten. Provtagning i oktober. • Program för fiskfauna omfattande elfiske på två provpunkter i rinnande vatten. Provtagning i

oktober. • Program för påväxtundersökningar omfattande tre provpunkter i Rönneåns huvudfåra.

Provtagning i september. • Program för planktonundersökningar omfattande fyra sjöar. Provtagning i april och i augusti. Provpunkter ingående i vattenkontrollprogrammet redovisas på kartan intill. En utförligare redo-visning av undersökningsprogrammet redovisas i bilaga 2. Tillämpad undersöknings- och analys-metodik redovisas i bilaga 3.

A

A

A

A

A

A

A

A

A2

A

2

A

A2

(

(

(

(

(

(

(

(

(

((

(

((

((

(

(

(

((

(

(

(

(

(

((

(

(

(

(

((

(

(

(

(

(

((

((

(

((

(

(

(

(

(

Sorröds-sjöarna

FåglasjönStore damm

Lärkesholms-sjönHjälmsjön

VästersjönRössjön

V. Ringsjön

Munka-LjungbyMunka-LjungbyMunka-LjungbyMunka-LjungbyMunka-LjungbyMunka-LjungbyMunka-LjungbyMunka-LjungbyMunka-Ljungby

LjungbyhedLjungbyhedLjungbyhedLjungbyhedLjungbyhedLjungbyhedLjungbyhedLjungbyhedLjungbyhed

RöstångaRöstångaRöstångaRöstångaRöstångaRöstångaRöstångaRöstångaRöstånga

PerstorpPerstorpPerstorpPerstorpPerstorpPerstorpPerstorpPerstorpPerstorpKlippanKlippanKlippanKlippanKlippanKlippanKlippanKlippanKlippanKvidingeKvidingeKvidingeKvidingeKvidingeKvidingeKvidingeKvidingeKvidinge

Ö. LjungbyÖ. LjungbyÖ. LjungbyÖ. LjungbyÖ. LjungbyÖ. LjungbyÖ. LjungbyÖ. LjungbyÖ. Ljungby

ÄngelholmÄngelholmÄngelholmÄngelholmÄngelholmÄngelholmÄngelholmÄngelholmÄngelholm

ÖrkelljungaÖrkelljungaÖrkelljungaÖrkelljungaÖrkelljungaÖrkelljungaÖrkelljungaÖrkelljungaÖrkelljunga

ÅsljungaÅsljungaÅsljungaÅsljungaÅsljungaÅsljungaÅsljungaÅsljungaÅsljunga

HöörHöörHöörHöörHöörHöörHöörHöörHöör

Skälder-viken

RönneåRönneå

Hunserödsbäcken

Klings

torps

bäck

en

Bäljan

eå

Klövabäcken

Pinn

ån

Rössjöholmsån

Rönneå

484848484848484848

181818181818181818 171717171717171717606060606060606060

191919191919191919

111111111111111111666666666

101010101010101010

636363636363636363 595959595959595959888888888

141414141414141414

222222222222222222232323232323232323

151515151515151515161616161616161616 727272727272727272

717171717171717171

292929292929292929

252525252525252525262626262626262626

444444444444444444

343434343434343434

424242424242424242585858585858585858

494949494949494949

575757575757575757

373737373737373737404040404040404040

565656565656565656 555555555555555555363636363636363636 656565656565656565

505050505050505050 515151515151515151676767676767676767

333333333

464646464646464646

646464646464646464

303030303030303030616161616161616161

272727272727272727

626262626262626262

686868686868686868

696969696969696969

111111111

242424242424242424

282828282828282828323232323232323232

333333333333333333

707070707070707070

A

- Övervägande skogsmark

- Övervägande jordbruksmark

- Tätort

- Vattendelare

- Kommungräns

- Kommunalt reningsverk

- Industriellt reningsverk

( - Provpunkt i recipientkontrollprogrammet blå nummer = sjö/damm

( - Provpunkter, endast specialprogram

Rönne å - vattenkontroll 2002Översiktskarta, provpunkter


0 5 10

kilometer



4

Väderleks- och utsläppsförhållanden Väderlek och vattenföringar 2002 Temperatur • Årsmedeltemperaturen i Barkåkra, Ängelholm under 2002 var 8,7 ºC vilket är 1,2 ºC högre än

normalt (1961-90). • Oktober och december var de enda månaderna med lägre månadsmedeltemperatur än normalt

(1961-90).

Nederbörd • Årsnederbörden över avrinnings-

området 2002 var större än normalt. I Klippan föll 870 mm mot normala 740 mm (1961-90).

• Januari, februari och juni var månader med stora nederbörds-överskott. Även maj, juli och oktober hade ett visst neder-bördsöverskott. (se figur).

• Mindre nederbörd än normalt föll i mars, april, augusti, september och december.

Vattenföringar • Vattenföringarna under 2002 har

i samtliga vattendrag varit högre än normalt.

• Årsmedelflödet vid Rönne åns utlopp var 34,1 m3/s mot normala 24,7 m3/s för perioden 1988-2001.

• Vattenföringen var högre än normalt framför allt under tidig vår, februari och mars då extremt höga vattenflöden uppmättes i många vattendrag.

• Lägre månadsmedelflöde än normalt var det under årets sista månader, september-december.

KlippanNederbörd 2002

0,0

20,0

40,0

60,0

80,0

100,0

120,0

140,0

160,0

jan feb mar apr maj jun jul aug sep okt nov dec

månadsmedelvärde 2002

normal 1961-1990

mm

Bäljane å vid KlippanVattenföring 2002

0

5

10

15

20

25

30

35

jun jul aug sep okt nov decjan feb mar apr maj

m3/s



5

Rönneå, utloppetMånadsmedelvattenföring 2002

0

20

40

60

80

100

120

jan feb mar apr maj jun jul aug sep okt nov dec

2002medel 1988-2001

m3/s

Se även bilagorna 4.1 och 4.2. Utsläppsförhållanden 2002 Förutsättningar för markläckage • Med hänsyn till nederbördsmängder och avrinning torde storleken på näringsämnesläckaget från

omgivande marker till vattendragen vara något över det normala årets inledande månader medan perioden september-december troligen innebar lägre läckage än normalt.

• Riskerna för stora markläckage bedöms ha varit störst under februari-mars.

Punktutsläpp • Utsläppen av organiskt material, fosfor och kväve var i nivå med utsläppen 2001. Totalt beräknas

660 ton COD, 3,5 ton fosfor och 215 ton kväve ha släppts ut från reningsverk i det aktuella avrinningsområdet 2002.

• Den största kommunala punktkällan för kväve är Ängelholms reningsverk följt av reningsverken i Örkelljunga, Klippan, Perstorp. Ängelholms reningsverk släppte ut 49 ton kväve medan de andra nämnda reningsverken släppte ut ca 30 ton vardera. När det gäller fosforutsläpp svarade Ängelholm för nästan 50% (1,8 ton) av den totala utsläppsmängden från de kommunala renings-verken. Anmärkningsvärt stor fosformängd rapporteras från Stehag (0,4 ton).

• Av de tre industrireningsverken i området står Extraco för det största kväveutsläppet, 51 ton, under 2002.

• Klippans pappersbruk och Perstorp AB utmärker sig som de största punktutsläppen av organiskt material. Tillsammans står de för 60 % (ca 190 ton vardera) av den totala utsläppsmängden COD från reningsverk till Rönne å under 2002. Av de kommunala reningsverken var det Ängelholm som stod för det största COD-utsläppet (95 ton).

Reningsverkens bidrag till fosfor- och kvävetransporterna i relation till de totala ämnestransporterna redovisas i bilaga 4.4. För sammanställning av punktutsläpp se bilaga 4.3.



6

Vattenkemi 2002 Se även bilagorna 4.5 - 4.8. Syretillstånd och organiskt material • Syretillståndet har på i stort sett samtliga provpunkter i rinnande vatten varit syrerikt till måttligt

syrerikt under året. Enda undantagen var Ybbarpsån (pkt 15) och Pinnån (pkt 36) där syretillståndet var svagt vid provtagningen i augusti.

• I samband med sjöarnas temperaturskiktning i uppmättes i augusti, syrefattigt tillstånd i Rössjöns bottenvatten och nästan syrefattigt tillstånd i Hjälmsjöns bottenvatten.

• Syrgasprofilen i Storarydsdammen visar en tydlig skiktning i juli och augusti och bottenvattnet var syrefattigt under dessa månader.

• Syretillstånden bedöms inte avvika väsentligt från tidigare år.

0,0

2,0

4,0

6,0

8,0

10,0

12,0

14,0

feb april aug nov feb april aug nov feb april aug nov feb april aug nov

Östra Sorrödssjön Hjälmsjön Västersjön Rösssjön

Syrehalter i sjöarnas bottenvattenmg O2/l

Syrefattigt

Svagt syretillstånd

0

2

4

6

8

10

12

0,2 1 2 3 4 0,2 1 2 3 4 0,2 1 2 3 4 0,2 1 2 3 4 0,2 1 2 3 4 0,2 1 2 3 4

februari

april

juli

augusti

september

november

mg O2/l Syrgasprofiler i Storarydsdammen

Syrefattigt

svagt syretillstånd

• Årsmedelhalterna av organiskt material, mätt som permanganattal (KMnO4) och/eller totalt organiskt kol (TOC) bedömdes som mycket höga i Ybbarpsån nedströms Perstorp AB (pkt16), Perstorpsbäcken uppströms Perstorp (pkt 28), Bäljaneå uppströms Klippan (pkt3 2), Pinnån nedströms Åsljungasjön (pkt 36) samt i Pråmöllebäcken (pkt 48).

• Högst permanganattal uppmättes under juli och augusti i samband med nederbörd vilket medförde lite högre flöden och därmed en utsköljning av organiskt material.

• I jämförelse med tidigare år har halterna av organiskt material legat på en normal nivå under 2002.

0

2468

101214

1618

1 57 22 33 58 56

Organiskt material (TOC), medelhalter 2002

Rönneå Ybbarpsån RössjöholmsånPinnånBäljane å

mg/l

Mycket hög halt

Hög halt

Måttligt hög halt

A

A

A

A

A

A

A

A

A2

A

2

A

A2

(((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((

(((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((

(((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((

(((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((

((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((

(((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((

((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((

((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((( ((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((

(((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((

(((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((

(((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((

(((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((

((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((

(((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((

(((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((

(((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((

(((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((

((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((

(((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((

(((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((

(((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((

(((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((

((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((( (((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((

((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((

(((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((

(((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((

(((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((

(((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((

(((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((

(((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((

(((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((

(((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((

(((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((

(((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((

((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((

((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((( (((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((

(((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((

(((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((

(((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((

(((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((

(((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((

(((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((

(((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((

((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((

(((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((

((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((

(((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((

(((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((

(((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((

(((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((

(((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((

(((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((

(((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((

(((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((

(((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((

(((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((

(((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((

(((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((

606060606060606060171717171717171717

161616161616161616151515151515151515

222222222222222222

888888888

595959595959595959

282828282828282828292929292929292929323232323232323232333333333333333333

585858585858585858

444444444444444444424242424242424242

484848484848484848494949494949494949

191919191919191919

111111111

404040404040404040 373737373737373737

363636363636363636515151515151515151707070707070707070

565656565656565656555555555555555555

575757575757575757

505050505050505050

333333333

111111111111111111

141414141414141414

252525252525252525

343434343434343434

666666666

101010101010101010

181818181818181818232323232323232323

262626262626262626

- Utlopp reningsverk

Provtagningsfrekvens :övriga punkter - 3-8 ggr/årprovpunkter med fet stil - minst 12 ggr/år

ASjö- och damm-provpunkter (blå nummer) representeras av bottenprover

(((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((

(((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((

(((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((

(((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((

(((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((

(((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((

(((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((

(((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((

(((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((

(((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((

ÅrsmedelvärdeMin-värde

Syrehalt

>= 7

5 - 7

3 - 5

1 - 3

< 1

Syrerikt

Måttligt syrerikt

Svagt syrerikt

Syrefattigt

Syrefritt eller nästan syrefritt

((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((

Bedömning(mg/l)


0 5 10

kilometer

Rönne å - vattenkontroll 2002Syretillstånd

Bedömningarna baseras på Naturvårdsverketsbedömningsgrunder för sjöar och vattendrag (rapport 4913)



8

Näringstillstånd Fosfor • Årsmedelhalterna för fosfor var extremt höga (>100 µg/l) på de båda provtagningslokalerna i

Kägleån (pkt 70 och 55). • Årsmedelhaltena bedömdes som mycket höga (> 50µg/l) på följande provpunkter (se karta):

- Samtliga provpunkter i Rönne åns huvudfåra - Pinnån nedströms Åsljungasjön - Pråmöllebäcken - Rössjöholmsån före utflödet i Rönneå

• Enstaka fosforhalter >100 µg/l har förekommit på flera provpunkter i Rönneåns huvudfåra samt i biflödena.

• De högsta fosforhalterna uppmättes dels under högflödesperioden i februari dels i samband med regn men vid låga vattenföringar i augusti och september. De högsta halterna uppmättes i Kägleån vid februariprovtagningen. På båda provpunkterna i Kägleån uppmättes 510 µg/l vilket är den högsta halten som uppmätts under perioden 1988-2002. Fosforläckage från Ringsjön under sommaren bidrog till höga halter i huvudfåran.

Medelfosforhalter 2002

i jämförelse med medelhaltvariationen 1978-01

0

20

40

60

80

100

120

140

160

180

200

1 57 22 33 58 56

medel 2002högsta medel 1978-01lägsta medel 1978-01

µg/l

Rönne å Ybbarpsån Bäljaneå Pinnån Rössjöholmsån

Rönneåns utloppUtveckling fosforhalter - flödesviktade årsmedelhalter

0

20

40

60

80

100

120

140

1978

1979

1980

1981

1982

1983

1984

1985

1986

1987

1988

1989

1990

1991

1992

1993

1994

1995

1996

1997

1998

1999

2000

2001

2002

Flödesviktad haltLinjär (Flödesviktad halt)

µg/l

A

A

A

A

A

A

A

A

A2

A

2

A

A2

(((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((

(((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((

(((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((

(((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((

((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((

(((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((

(((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((

(((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((

(((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((

(((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((

(((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((

((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((( (((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((

((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((

(((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((

(((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((

(((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((

((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((

(((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((

(((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((

((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((

(((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((

((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((

(((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((

(((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((

((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((

(((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((

((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((( (((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((

((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((

(((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((

(((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((

(((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((

(((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((

(((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((

(((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((

(((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((

(((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((

(((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((

(((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((

(((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((

((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((

(((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((

((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((( (((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((

(((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((

(((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((

((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((

(((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((

(((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((

(((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((

(((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((

((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((

(((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((

((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((

(((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((

(((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((

(((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((

(((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((

(((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((

(((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((

(((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((

(((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((

(((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((

(((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((

(((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((

(((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((

(((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((

(((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((

636363636363636363888888888

151515151515151515

171717171717171717

161616161616161616222222222222222222

595959595959595959

282828282828282828292929292929292929323232323232323232

717171717171717171

333333333333333333

585858585858585858

444444444444444444424242424242424242

484848484848484848

242424242424242424

494949494949494949

191919191919191919

727272727272727272

404040404040404040 373737373737373737

363636363636363636656565656565656565

515151515151515151707070707070707070

565656565656565656

676767676767676767

555555555555555555

111111111

575757575757575757

505050505050505050

333333333

111111111111111111

141414141414141414

252525252525252525

343434343434343434

666666666

101010101010101010

181818181818181818232323232323232323

262626262626262626



ASjö- och damm-provpunkter (blå nummer) representeras av ytprover

(((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((

(((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((

(((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((

(((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((

(((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((

(((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((

(((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((

(((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((

(((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((

(((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((

ÅrsmedelvärdeMax-värde

Totalfosforhalt

<= 12,5

12,5-25

25-50

50-100

> 100

Låga halter

Måttligt höga halter

Höga halter

Mycket höga halter

Extremt höga halter

((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((

Bedömning(µg/l)


0 5 10

kilometer

Rönne å - vattenkontroll 2002Näringstillstånd, fosfor

Bedömningarna baseras på Naturvårdsverketsbedömningsgrunder för sjöar och vattendrag (rapport 4913; totalfosforhalt i sjöar maj-okt.)

A

A

A

A

A

A

A

A

A2

A

2

A

A2

(((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((

(((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((

(((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((

(((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((

((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((

(((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((

(((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((

(((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((

(((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((

(((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((

(((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((

((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((( (((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((

((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((

(((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((

(((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((

(((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((

((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((

(((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((

(((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((

((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((

(((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((

((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((

(((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((

(((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((

((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((

(((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((

((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((( (((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((

((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((

(((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((

(((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((

(((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((

(((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((

(((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((

(((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((

(((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((

(((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((

(((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((

(((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((

(((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((

((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((

(((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((

((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((( (((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((

(((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((

(((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((

((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((

(((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((

(((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((

(((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((

(((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((

((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((

(((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((

((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((

(((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((

(((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((

(((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((

(((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((

(((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((

(((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((

(((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((

(((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((

(((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((

(((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((

(((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((

(((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((

(((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((

(((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((

585858585858585858

444444444444444444424242424242424242

404040404040404040

888888888636363636363636363

151515151515151515

171717171717171717

161616161616161616222222222222222222

595959595959595959

282828282828282828292929292929292929323232323232323232

717171717171717171

333333333333333333

484848484848484848

242424242424242424

494949494949494949

191919191919191919

727272727272727272

373737373737373737

363636363636363636656565656565656565

515151515151515151707070707070707070

565656565656565656

676767676767676767

555555555555555555

111111111

575757575757575757

505050505050505050

333333333

111111111111111111

141414141414141414

252525252525252525

343434343434343434

666666666

101010101010101010

181818181818181818232323232323232323

262626262626262626



ASjö- och damm-provpunkter (blå nummer) representeras av ytprover

(((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((

(((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((

(((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((

(((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((

(((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((

(((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((

(((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((

(((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((

(((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((

(((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((

ÅrsmedelvärdeMax-värde

Totalkvävehalt

<= 300

300-625

625-1250

1250-5000

> 5000

Låga halter

Måttligt höga halter

Höga halter

Mycket höga halter

Extremt höga halter

((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((

Bedömning(µg/l)


0 5 10

kilometer

Rönne å - vattenkontroll 2002Näringstillstånd, kväve

Bedömningarna baseras på Naturvårdsverketsbedömningsgrunder för sjöar och vattendrag (rapport 4913; totalkvävehalt i sjöar maj-okt.)



11

Kväve • Ingen lokal hade årsmedelhalter som överskred 5 mg /l dvs extremt höga halter. Däremot förekom

extremt höga halter i september och oktober på några provtagningslokaler i Pinnån. • Mycket höga årsmedelkvävehalter (>1,25 mg/l) uppmättes på samtliga provtagningslokaler med

undantag för Ybbarpsåns utflöde ur Ybbarpssjön. • Kvävehalterna var normalt fördelade under året med något högre halter i början av året samt i

slutet. Nedströms större punktutsläpp av kväve var dock halterna högre under sommarmånaderna då flödena var låga och utspädningen av utsläppen liten.

• Trots de höga flödena under februari noterades inga extrema kvävehalter i samband med översvämningarna.

• De maximala halterna under året noterades i Pinnåns nedersta provpunkt där 11000 µg/l uppmättes i september.

• Kvävehalterna i vattensystemet kan i jämförelse med tidigare år beskrivas som låga eller mycket låga. I Rönneåns utflöde till Skälderviken var kvävemedelhalten 2002 bland de lägsta som registrerats sedan kontrollprogrammets start 1978.

Medelkvävehalter 2002i jämförelse med medelhaltvariationen 1978-01

0

1000

2000

3000

4000

5000

6000

7000

1 57 22 33 58 56

medel 2002högsta medel 1978-01lägsta medel 1978-01

µg/l


Rönneåns utloppUtveckling kvävehalter - flödesviktade årsmedelhalter

0

500

1000

1500

2000

2500

3000

3500

4000

1978

1979

1980

1981

1982

1983

1984

1985

1986

1987

1988

1989

1990

1991

1992

1993

1994

1995

1996

1997

1998

1999

2000

2001

2002

Flödesviktad haltLinjär (Flödesviktad halt)

µg/l



12

Ljusförhållanden och grumlighet

• Starkt grumligt vatten, baserat på årsmedelvärden, noterades i hela Rönneåns huvudfåra, i Bäljaneå (vid Röstånga), övre delarna av Ybbarpsån (pkt 15 och 16), hela Perstorpsbäcken och Bäljaneå (vid Klippan), Pinnån nedströms Åsljungasjön, Pråmöllebäcken samt hela Kägleån och Rössjöholmsån.

• Extremt grumligt vatten uppmättes i Kägleåns delavrinningsområde. Det grumliga vattnet från Kägleån påverkade även provtagningspunkterna i Rössjöholmsån (pkt 58) och Rönneåns nedersta provpunkt (pkt 57). De högsta grumligheterna uppmättes i februari och i Kägleån uppmättes 520 FNU (pkt 70) och 720 FNU (pkt 55) vilket är de högsta halterna som uppmätts under perioden 1998-2001. Även i Pråmöllebäcken uppmättes extremt höga grumlighetsvärden i februari (170 FNU). Jordarterna i Kägleåns avrinningsområde och delvis även Pråmöllebäckens avrinnings-område domineras av styv sjölera och svämlera vilket gör att när markerna svämmas över transporteras stora mängder lättrörliga lerpartiklar till vattendragen.

• Erhållna grumlighetsvärden 2002 avviker ej i de övre delarna av avrinningsområdet jämfört med tidigare år.

• I huvudfåran var det endast den nedersta provpunkten (pkt 57) där vattnet bedömdes som starkt färgat. Vid i stort sett samtliga övriga provpunkter bedömdes vattenfärgen som starkt färgad. Bäljaneå vid Röstånga, Skärån och Klövabäcken var de enda vattendragen med klarare vatten. Påtagligt brunfärgade vatten var Perstorsbäcken (pkt 28) och Pinnån (pkt 36) och där var årsmedelhalten >300 mg Pt/l.

• I Rössjöholmsån beror det höga färgtalet på det extremt höga vattenflödet i februari.

Medelfärghalter 2002i jämförelse med medelhaltvariationen 1978-01

0

50

100

150

200

250

300

1 57 22 33 58 56

mgPt/l

medel 2002högsta medel 1978(87)-00lägsta medel 1978(87)-00


Medelgrumlighet 2002i jämförelse med medelhaltvariationen 1988-01

0

10

20

30

40

50

60

70

1 57 22 33 58 56

FNU

medel 2002lägsta medel 1978-01högsta medel 1978-01


• Siktdjupen med vattenkikare i de fyra undersökta sjöarna varierade under året mellan 1,5 m och 4,0 m. Rössjön hade liksom tidigare år det största siktdjupet följt av Västersjön samt Hjälmsjön och Östra Sorrödssjön.

Surhetstillstånd

• pH-värdena var generellt relativt bra med några undantag och i februari uppmättes mycket surt till surt vatten på några lokaler.

• Mycket surt vatten (pH <5,6) uppmättes i Perstorpsbäcken uppströms Perstorp (pkt 28). Vid samma provtagningstillfälle var buffertkapaciteten obefintlig på lokalen. Även Trollbäcken (pkt 64) uppvisade mycket surt vatten i februari.

• Surt vatten uppmättes i Perstorpsbäcken nedströms Perstorp (pkt 29), Bäljaneå uppströms Klippan (pkt 32) och vid samtliga provtagningslokaler i Pinnån.

• Buffringskapaciteten var generellt mycket god (>0,20) i hela vattensystemet med några få undantag. Mycket svag buffertkapacitet uppmättes i Pinnån nedströms Åsljungasjön (pkt 36), uppströms Extraco (pkt 42) och vid utflödet ur Kopparmölledammen (pkt 44).



13

Metaller Metaller i vatten Metallhalter i vatten har inom vattenkontrollprogrammet undersökts på fem provpunkter i april. Därutöver har metallanalyser gjorts i ”externt” (administrerat av länsstyrelsen/SLU) undersökta provpunkter. • Samtliga provpunkter uppvisade låga till mycket låga metallhalter enligt Naturvårdsverkets

bedömningsgrunder (Rapport 4913). Se även bilaga 4.9. Metaller i mossa • Metallhalterna i näckmossa, som undersökts på sju provpunkter under augusti-september, var

mycket låga till låga med följande avvikelser; - Höga halter av kobolt uppmättes i Ybbarpsån (pkt 15), Bäljaneå nedströms Klippan (pkt 33)

samt i Pinnån (pkt 44). I Rössjöholmsån (pkt 56) var halterna på gränsen till höga. - I Bäljaneå nedströms Klippan (pkt 33) var halterna av krom höga. - Måttligt höga halter av zink, krom, kobolt, arsenik, kadmium, nickel, bly och koppar uppmättes

i mossorna från några av provpunkterna (se fig). • I Rönneå vid Djupadalsmölla (pkt 11), Ybbarpsån (pkt 15), Bäljaneå nedströms Klippan (pkt 33)

samt Pinnån (pkt 44) var metallhalterna i vattenmossa generellt något högre än medianvärdet för perioden 1987-2001.

Kobolthalter i vattenmossa 2002

0

20

40

60

80

100

120

140

160

180

11 15 17 33 44 56 57

mg/

kg T

S

2002

gränser enligt Naturvårdsverketsbedömningsgrunder

hög halt

måttligt hög halt

Kromhalter i vattenmossa 2002

0

5

10

15

20

25

11 15 17 33 44 56 57

mg/

kg T

S

2002


hög halt

måttligt hög halt

Kadmiumhalter i vattenmossa 2002

0,00

0,50

1,00

1,50

2,00

2,50

3,00

11 15 17 33 44 56 57

mg/

kg T

S 2002

Gränsvärden enligt Naturvårdsverketsbedömningsgrunder

måttligt hög halt

hög halt

Nickelhalter i vattenmossa 2002

0

5

10

15

20

25

30

35

11 15 17 33 44 56 57

mg/

kg T

S

2002


hög halt

måttligt hög halt

Se även bilaga 4.10.



14

Ämnestransporter 2002 • Trots att årsmedelflödena i samtliga vattendrag var över de normala och att extrema vattenföringar

uppmättes under februari och mars var transporterna i stort sett normala på de flesta mätstationerna. På vissa mätstationer noterades även lägre transporter än normalt.

• Från Rönneå transporterades 67 ton fosfor, 2540 ton kväve och 10300 ton organiskt material ut till Skälderviken under 2002.

• För fosfor noterades lägre transporter än normalt i Ybbarpsån, Bäljaneå och Pinnån. I Rössjö-holmsån och i nedre delarna av Rönneåns huvudfåra var transporterna däremot större än normalt.

• Kvävetransporterna var högre än normalt i nedre delarna av Rönneå (pkt 57), Ybbarpsån, Pinnån och Rössjöholmsån.

• För organiskt material (TOC) var transporterna i nivå med tidigare år. Se även bilaga 4.4 samt på kartan intill där transporterna av fosfor och kväve år 2002 illustreras.

Rönneåns utloppTransport av organiskt kol (TOC) 1995-2002

0

2000

4000

6000

8000

10000

12000

14000

16000

18000

1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 20020

5

10

15

20

25

30

35

40

(ton) (m3/s)

• Till följd av nederbörds- och flödesförhållandena under året var ämnestransporterna på flertalet

provpunkter mycket höga under i januari-mars för att sedan drastiskt minska. (se figurer).

Rönneåns utloppFosfortransport 2002

0

5

10

15

20

25

jan

feb

mar

s

april

maj

juni juli

aug

sept okt

nov

dec

tonRönneåns utlopp

Kvävetransport 2002

0

100

200

300

400

500

600

700

jan feb mars april maj juni juli aug sept okt nov dec0

20

40

60

80

100

120

140

månadstransport (ton)

månadsmedelvattenföring

ton m3/s

• Arealkoefficienterna, det vill säga ämnesmängden delat med avrinningsområdets yta uppströms

aktuell provpunkt, har under år 2002 för fosfor legat under medelvärdena för 1978-2001 i Ybbarpsån, Bäljaneå och Pinnån medan de varit högre i nedre delarna av Rönneåns huvudfåra och i Rössjöholmsån.

A

A

A

A

A

A

A

A

A2

A

2

A

A2

(

(

(

(

(

(

(

(

((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((

(((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((

((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((

(((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((

(((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((

(((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((

(((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((

(((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((

(((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((

((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((

((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((

((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((

(((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((

(((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((

(((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((

(((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((

(((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((

(((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((

24 Rönneå Forsmöllan24 Rönneå Forsmöllan24 Rönneå Forsmöllan24 Rönneå Forsmöllan24 Rönneå Forsmöllan24 Rönneå Forsmöllan24 Rönneå Forsmöllan24 Rönneå Forsmöllan24 Rönneå Forsmöllan

33 Bäljaneå33 Bäljaneå33 Bäljaneå33 Bäljaneå33 Bäljaneå33 Bäljaneå33 Bäljaneå33 Bäljaneå33 Bäljaneå

22 Ybbarpsån22 Ybbarpsån22 Ybbarpsån22 Ybbarpsån22 Ybbarpsån22 Ybbarpsån22 Ybbarpsån22 Ybbarpsån22 Ybbarpsån

58 Pinnån58 Pinnån58 Pinnån58 Pinnån58 Pinnån58 Pinnån58 Pinnån58 Pinnån58 Pinnån

49 Rönneå uppstr. Ängelholm49 Rönneå uppstr. Ängelholm49 Rönneå uppstr. Ängelholm49 Rönneå uppstr. Ängelholm49 Rönneå uppstr. Ängelholm49 Rönneå uppstr. Ängelholm49 Rönneå uppstr. Ängelholm49 Rönneå uppstr. Ängelholm49 Rönneå uppstr. Ängelholm

1 Rönneå, Ringsjöns utlopp1 Rönneå, Ringsjöns utlopp1 Rönneå, Ringsjöns utlopp1 Rönneå, Ringsjöns utlopp1 Rönneå, Ringsjöns utlopp1 Rönneå, Ringsjöns utlopp1 Rönneå, Ringsjöns utlopp1 Rönneå, Ringsjöns utlopp1 Rönneå, Ringsjöns utlopp

57 Rönneå, utlopp57 Rönneå, utlopp57 Rönneå, utlopp57 Rönneå, utlopp57 Rönneå, utlopp57 Rönneå, utlopp57 Rönneå, utlopp57 Rönneå, utlopp57 Rönneå, utlopp56 Rössjöholmsån56 Rössjöholmsån56 Rössjöholmsån56 Rössjöholmsån56 Rössjöholmsån56 Rössjöholmsån56 Rössjöholmsån56 Rössjöholmsån56 Rössjöholmsån

99

836

2 539293

257

377

427

20

1,2

2,3

2,9

12,8

14,5

67

2 063

2 000

51

25- Fosfortransport (ton/år)

- Kvävetransport (ton/år)

- Utlopp reningsverkA

Rönne å - vattenkontroll 2002Näringstransport


0 5 10

kilometer



16

• För kväve var arealkoefficienterna högre än medelvärdena för 1978-2001 i nedre delarna av Rönneå, Ybbarpsån, Pinnån och Rössjöholmsån (se bilaga 4.4).

• Arealkoefficienterna för fosfor varierade i Rönne å och biflöden mellan 0,09 och 0,54 kg/ha, medan arealkoefficienterna för kväve låg i intervallet 5,7 till 15,9 kg/ha (bilaga 4.4).

• Den högsta arealkoefficienterna för både fosfor och kväve konstaterades i Rössjöholmsån. • Arealkoefficienten för fosfor var som lägst i Bäljane å och för kväve i Ringsjöns utlopp. • Enligt Naturvårdsverkets bedömningsgrunder (Rapport 4913, 1999) benämns erhållna

arealförluster för fosfor som extremt höga i Rössjöholmsån och i Rönneåns mynningsprovpunkt (pkt 57). Förlusterna bedöms som höga på övriga provpunkter i huvudfåran medan de bedöms som måttliga i Ybbarpsån, Pinnån och Bäljaneå.

• För kväve bedömdes arealförlusterna som höga vid samtliga mätpunkter. • Reningsverkens andel av den totalt beräknade kvävetransporten 2002 var störst i Pinnån där

Örkelljunga och Extraco teoretiskt stod för 29% av åns kvävetransport. • I Ybbarpsån stod Perstorp AB teoretiskt för 20% av åns fosfortransport. Se även bilaga 4.4.

Rönneåns utloppFosfortransporter 1978-2002

0102030405060708090

100110120

1978

1979

1980

1981

1982

1983

1984

1985

1986

1987

1988

1989

1990

1991

1992

1993

1994

1995

1996

1997

1998

1999

2000

2001

2002

0

5

10

15

20

25

30

35

40

Fosfortransport Årsmedelvattenföring

ton m3/s

Rönneåns utloppKvävetransporter 1978-2002

0

500

1000

1500

2000

2500

3000

3500

4000

1978

1980

1982

1984

1986

1988

1990

1992

1994

1996

1998

2000

2002

0

5

10

15

20

25

30

35

40

Kvävetransport Årsmedelvattenföring

ton m3/s

• Några tydliga förändringar av kvävetransporterna sedan 1978 kan inte iakttas. Beträffande fosfor

finns dock tendenser till minskande transporter under samma tidsperiod.



17

• Jämfört med de mål som formulerats i åtgärdsplanen för Rönne å (Ekologgruppen 1995), vilka innebar att årstransporterna av fosfor och kväve i Rönneåns mynning skulle minska till 35 ton fosfor och 1400 ton kväve (gällande ett normalår), ligger 2002 års transporter betydligt över dessa mål.

Ybbarpsån (stn 22)

Fosfortransporter 1978-2002

0,0

0,5

1,0

1,5

2,0

2,5

3,0

3,5

1978

1980

1982

1984

1986

1988

1990

1992

1994

1996

1998

2000

2002

tonBäljane å (stn 33)


0,0

2,0

4,0

6,0

8,0

10,0

12,0

1978

1980

1982

1984

1986

1988

1990

1992

1994

1996

1998

2000

2002

ton

Pinnån (stn 58)Fosfortransporter 1987-2002

0,01,02,03,04,05,06,07,08,09,0

1987

1988

1989

1990

1991

1992

1993

1994

1995

1996

1997

1998

1999

2000

2001

2002

tonRössjöholmsån (stn 56)


0

5

10

15

20

25

30

35

1987 1988 1989 1990 1991 1992 1993 1994 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002

ton

Ybbarpsån (stn 22)Kvävetransporter 1978-2002

0

20

40

60

80

100

120

140

160

1978

1979

1980

1981

1982

1983

1984

1985

1986

1987

1988

1989

1990

1991

1992

1993

1994

1995

1996

1997

1998

1999

2000

2001

2002

tonBäljane å (stn 33)

Kvävetransporter 1978-2002

050

100150200250300350400450

1978

1979

1980

1981

1982

1983

1984

1985

1986

1987

1988

1989

1990

1991

1992

1993

1994

1995

1996

1997

1998

1999

2000

2001

2002

ton

Pinnån (stn 58)Kvävetransporter 1987-2002

0

50

100

150

200

250

300

350

400

1987

1988

1989

1990

1991

1992

1993

1994

1995

1996

1997

1998

1999

2000

2001

2002

tonRössjöholmsån (stn 56)

Kvävetransporter 1987-2002

0

100

200

300

400

500

600

700

800

1987

1988

1989

1990

1991

1992

1993

1994

1995

1996

1997

1998

1999

2000

2001

2002

ton



18

Biologiska förhållanden Bottenfauna Bottenfaunan har undersökts på fem provpunkter i rinnande vatten. Resultaten sammanfattas nedan. • I Ybbarpsån vid Herrevadskloster (pkt 22) bedömdes bottenfaunasamhället vara betydligt

föroreningspåverkat. De typiska indikatorarterna för organiskt belastade lokaler var dock inte så framträdande. Bedömningen grundar sig istället på den onaturliga sammansättningen av faunan, där sländlarver nästan saknas helt och ett taxa (knottlarver) dominerar fullständigt. Resultatet är betydligt sämre än vad som kan förväntas vid denna typ av lokal. Liknande resultat har konstaterats vid denna lokal i många år.

• I Rössjöholmsån (pkt 56) var resultatet motsägelsefullt. Bottenfaunasamhället dominerades helt av föroreningståliga taxa men eftersom flera renvattenarter förekom blev föroreningsindex högt och påverkan obetydlig. Tidigare år har delar av faunan varit utslagen och en förbättring har skett i år.

• I Rönne å vid Djupadalsmölla (pkt 11) var resultatet något sämre än tidigare och förereningspåverkan bedömdes för första gången vara svag (tidigare obetydlig).

• Ingen försurningspåverkan kunde konstateras vid de fem lokalerna i årets undersökning. • Inga rödlistade arter noterades i årets undersökning. Sex ovanliga arter erhölls, varav tre

nattsländearter, en dagsländeart, en bäckvattenbagge och en snäckart. Se även bilaga 4.12. Fisk Undersökning av fiskfaunan har utförts programenligt på 2 provpunkter i rinnande vatten med så kallat elfiske. Undersökningen har utförts av Ekologgruppen. Fiskundersökningen 2002 visar på följande resultat: Se även bilaga 4.13. • Påverkansgraden bedömdes vara ingen

eller obetydlig både i Rönne å och Bäljane å. Enligt Naturvårdsverket bedömdes tillståndet som bra och ingen av de båda lokalerna avviker från beräknade jämförvärde.

• Reproduktion av lax och öring förekom vid båda lokalerna.

• Utöver lax och öring erhölls följande arter: abborre, elritsa, ål, sandkrypare, lake mört och benlöja.

• Den artrikaste lokalen i undersökningen var Rönne å (8 arter). Resultatet från Bäljane å 2002 uppvisade det högsta antalet arter (7 st) under perioden 1990-2002.

2001 2002 2001 2002

tillståndpåvekanavvikelse

Rönne å, pkt 27 Bäljane å, pkt 30

bra tillståndklass 2

ingen påverkaningen avvikelse

klass 1

Resultat av elfiske



19

Påväxt Påväxtorganismer har undersökts på tre provtagningspunkter i Rönneåns huvudfåra. Undersökningen har utförts av Amelie Jarlman, Jarlman HB. Utifrån påväxtundersökningarna kan följande konstateras: • Organisk föroreningspåverkan klassades år 2002 som svag i Rönne å vid Stackarps bro (25) samt

ingen/obetydlig på punkterna uppströms Ängelholm (49) och före utflödet till Skälderviken (57). • Påväxten indikerade näringsrikt tillstånd på alla tre punkterna. • Ingen påverkan av havsvatteninflöde kunde ses på punkt 57 år 2002. • 2002 års undersökningsresultat avviker inte på något påtagligt sätt från tidigare års resultat.

Mängden järnbakterier, som även var stor under högflödesåren 1988 och 1994, har sedan 1998 varit stor eller mycket stor på alla tre lokalerna (undantag: punkt 49 år 2000 och punkt 25 år 2002). Järnbakterier gynnas av höga humushalter, eftersom de använder organiskt material som kol- och energikälla (jämför kommentarer under Organiskt material och Ljusförhållanden).

Se även bilaga 4.15. Plankton Plankton har undersökts i fyra sjöar i april och i augusti. Analys av planktonprover och utvärdering har utförts av Gertrud Cronberg. Utifrån undersökningarna av plankton kan följande konstateras: • Östra Sorrödssjön och Rössjön har ett planktonsamhälle som indikerar måttligt näringsrikta

förhållanden, medan planktonsamhället i Hjälmsjön och Västersjön visar på näringsrika förhållanden.

• Antalet registrerade växtplanktonarter varierade mellan 21 - 47 arter/grupper. Lägsta antalet arter påträffades i april i Hjälmsjön och Västersjön. Det största antalet arter registrerades i augusti i Rössjön. Indifferenta arter var vanligast i alla sjöarna. I augusti månad var eutrofa arter vanligare än oligotrofa i nästan alla sjöarna. I april var rekylalger och kiselalger vanligast medan i augusti dominerade Gonyostomum i Hjälmsjön, Västersjön och Rössjön.

• Den högsta biomassan uppmättes under augusti i Västersjön och den lägsta i Östra Sorrödssjön i augusti.

• Djurplankton dominerades av hjuldjur. Endast enstaka hinnkräftor t ex dafnier förekom under augusti i Östra Sorrödssjön, Hjälmsjön och Rössjön. Hoppkräftor var betydligt vanligare i Västersjön. Allmänt sett förekom det små mängder djurplankton och samhällena var artfattiga. Det var endast Hjälmsjön, som hade ett art- och individrikt djurplanktonsamhälle i augusti.

• Planktonsamhället i de enskilda sjöarna har haft en likartad sammansättning under perioden 1982-2002. Någon större förändring i planktonsamhället i de olika sjöarna kan inte iakttagas. Samma arter registreras år efter år medan dominansen mellan olika arter inom samhällena varierar liksom antalet. I augusti 2002 såsom tidigare år dominerade Gonyostomum semen i Hjälmsjön, Västersjön och Rössjön medan cryptomonader var vanligast i Rössjön.

Se även bilaga 4.16.



20

Jämförelser med angränsande vatten Angränsande avrinningsområden Transporten och den arealspecifika förlusten (vilket är detsamma som de uttransporterade ämnesmängderna delat med avrinnings-områdes totala areal) för kväve och fosfor 2002, redovisas nedan för Rönne å och tre angränsande avrinningsområden (geografiskt ordnade från söder till norr). Rönne å intar naturligt en ställning mellan de på ena sidan jordbrukspräglade avrinnings-områdena Råån och Vege å och på andra sidan det stora, sjörika och skogsdominerade avrinningsområdet Lagan. Vege å har den högsta arealkoefficienten för fosfor, medan Råån står för det största kvävebidraget per ytenhet. Räknat som faktiska mängder från de fyra områdena under 2002, transporterades störst mängd fosfor från Rönneå och Lagan medan Lagan stod för största mängden kväve.

Arealspecifik förlust av fosfor 2002Jämförelser med angränsande flodområden

0,00

0,10

0,20

0,30

0,40

0,50

0,60

Råån Vege å Rönne å Lagan

kg/ha

Arealspecifik förlust av kväve 2002Jämförelser med angränsande flodområden

05

10152025303540


kg/ha

Fosfortransport 2002Jämförelser med angränsande flodområden

01020304050607080


ton

Kvävetransport 2002Jämförelser med angränsande flodområden

0500

10001500200025003000350040004500


ton

SkäldervikenStensån

Ringsjöområdet

Lagan

Vege å

Rönne å

Råån



21

Ringsjöarna Då avrinningen från Ringsjöns tillrinningsområde varit normal 2002 har tillförseln av näringsämnen också varit förhållandevis normal. Uttransporten av fosfor till Rönne å större än den externa belastningen, vilket visar på ett fosforläckage från sjöbottnarna under året. Av den tillförda kvävemängden, lämnade ca 50 % av kvävet Ringsjöarna via utloppet till Rönne å. Uttransporten av fosfor och kväve har i Ringsjöundersökningarna beräknats till ca 13 respektive 380 ton. Den dubbelkontroll som sker genom att Ringsjöns utlopp undersöks både inom ramen för Ringsjöprogrammet och i programmet för Rönne å visar på god överensstämmelse. Motsvarande beräkningar för denna provpunkt i Rönneprogrammet är 11 ton fosfor och 390 ton kväve. Prov-tagningar och analyser sker i de båda programmen helt oberoende av varandra och skiljer sig också åt på det sätt att provtagningen i Ringsjöprogrammet sker varje vecka (analyser på flödesproportionellt blandande månadsprover) medan provtagning i Rönneprogrammet sker en gång per månad. Skälderviken Resultaten från undersökningarna i Skälderviken 2002 visar inte på några direkt anmärkningsvärda resultat jämfört med tidigare år. Tillståndsklassningen ute i centrala Skälderviken indikerar medelhöga halter av närsalter, men under februari och mars förekom några höga kvävehalter och i inre Skälder-viken var halterna under dessa månader mycket höga. Även fosforhalterna var höga under februari –mars men de låg inom variationen för 1994-2001. Syrgashalterna i bottenvattnet i centrala Skälderviken var under augusti-december (oktober undantaget) lägre eller mycket lägre än medelvärdena. De låga syrehalterna var troligen orsakade av ihållande ostvindar och litet språngskikt vilket gjorde att vattenomsättningen i bottenvattnet var liten.

Källor Uppgifter om miljöförhållanden och vattenkvalitet i angränsande vattenområden har hämtats från följande källor: Råån - "Råån, vattenundersökningar 2002". Rååns Vattendragsförbund. Ekologgruppen 2003. Vege å - muntlig uppgift från Alcontrol, Håkan Olofsson. Lagan - "Lagan 2002, årsrapport". Lagans Vattenvårdförening. Ekologgruppen 2003. Ringsjön - muntlig uppgift från Scandiaconsult, Christer Lundqvist. Skälderviken –Undersökningar i Skälderviken och Laholmsbukten, årsrapport 2002, Toxicon 2003.

Rönneåkommittén

Den samordnade vattenkontrollen i Rönneåns vattensystem administreras och finansieras av Rönneåkommittén.

Rönneåkommittén 2002

Aktiva medlemmar: Eslövs kommun Höörs kommun

Klippans kommun Perstorps kommun Svalövs kommun Åstorps kommun

Ängelholms kommun Örkelljunga kommun

AB Sydvatten Klippan AB Extraco AB Perstorp AB

F10 Ängelholm Länsstyrelsen i Skåne län

Intressemedlemmar:

Helsingborgs sportfiske och fiskevårdsklubb Klippans sportfiskeklubb

Ängelholms sportfiskeklubb Lantbrukarnas provinsförbund

NÅRAB

Sekreterare: Birgitta Johansson Sternerup, Klippans kommun

Konsult:

Ekologgruppen i Landskrona AB

Documents

RÖNNE Å - ronnea.seronnea.se/wp-content/uploads/Kontrollprogram/Kon... · Ekologgruppen i Landskrona AB konsult inom natur- och miljövård ADRESS: Järnvägsgatan 19 b E-POST: