vd ingemar forzelius berättar stolt om när ett arbetslag från hemab åkte över Hemsön efter att ha ordnat så att strömmen kom tillbaka efter stormen Ivars härjningar i mitten av december 2013. »Människor stod längs vägen och tackade samtidigt som husen började lysa upp igen. När jag hörde om den händelsen så insåg jag än en gång hur centralt det är med ett fungerande elnät. Det är en livsnerv för hela samhället. Under drygt en vecka var det hårt och lojalt arbete från många som räddade situationen. Den typ av uppskattning som visats oss från kunderna tror jag är ganska ovanlig med tanke på den självklara karaktären våra tjänster har. Alla positiva tillrop gav oss massor med extra energi i det mödosamma återställningsarbetet.«

ivar var verkligen förödande och kostade oss omkring 7 – 8 miljoner kronor. »Att planera för extraordinära händelser är omöjligt och givetvis påverkades vårt resultat. Vinsten hamnade därför på 8 miljoner kronor i stället för de 15 som det såg ut att bli ända till moder natur ville något annat. Precis som tidigare år har vi god kontroll på ekonomin. Utan stormen så skulle avkastningen med god marginal ha överträffat ägarens krav.«

2013 var på många andra sätt ett händelse rikt år med en rad positiva inslag. »Vi nådde målet att ha länets lägsta pris för flerbostadshus. Det stod klart då Nils Holgersongruppen presenterade sin nationella prisrapport. Det är en milstolpe som vi har arbetat för att nå i flera år. När vi satte upp målet så började det som en intern dialog och när vi kände oss trygga med att det var ett möjligt sätt att jobba så kommunicerade vi också budskapet utåt. Att målbilden fanns där, väldigt tydlig, g jorde att alla blev extra engagerade i att hitta nya idéer och lösningar.«

2013 var också första hela året med produktion av el från de två nya vindkraft­verken. »Båda har fungerat förträffligt och leve­rerat över förväntan. Vi hade inga tekniska problem över huvud taget och det blåste

på bra. Produktionskalkylen överträffades med 23 procent. Som alla vet behöver vi mer förnyelsebar el, och då känns det bra att vi kan bidra lokalt i Härnösand. Att vindkraften dessutom ger ett ordentligt resultattillskott kommer hela Härnösand till gagn.«

mer på det glädjande kontot är öpp­nandet av Härnösands Kretsloppspark som är en centralt belägen och modern åter­vinningscentral med generösa öppettider. »Det är en rejäl och för kunden enkelt fungerande anläggning. Det känns bra att vi efter flera års förberedelser gått i mål med det projektet också. Fler saker är på gång. Till exempel småskalig bio­gasproduktion vid Älands återvinnings­anläggning. Där ska det årligen tillverkas förnyelsebar energi i form av biogas motsvarande 300 000 liter diesel. Förberedelser för bygget har redan startat och allt ska vara klart i början av 2016.

ett annat projekt vi arbetat inten­sivt med under några års tid, och som förverkligas under 2014, är insamlandet av matavfall. Vi satsar på ett system som vi blir först med norr om Stockholm. Det blir helt andra kärl för hushållen som får två olika sorteringsalternativ att välja mellan. Den grundläggande tanken är att miljö­vinsten blir betydligt större när vi sorterar allt avfall och gör biogas och biogödsel i stället för att elda upp matavfallet.« Ingemar Forzelius höjer blicken och berättar att den största utmaningen är att fortsätta utveckla verksamheten för att gynna Härnösand.

»ja , det är otroligt angeläget att vi som kommunalt bolag levererar mervärden till samhället. Ta bara det här med vår lågprisfilosofi. Uträkningar visar att det leder till en ökad köpkraft på cirka 40 miljoner kronor om året som stannar kvar i kommunen. Ett annat exempel är att vi nu drar igång ett lärlingsprogram för unga människor som ännu inte har kommit in på arbetsmarknaden.«

Det effektiva lugnet

»Tänk att få applåder och hurrarop för sitt arbete.

Hur vanligt är det om

man inte är rockstjärna eller

cirkusartist?«

om 2013

2

479121314162024254244

efter stormen.

REN T VAT TEN

S TORT OCH LITE T

S TR ÅL ANDE IDÉ

BIOGAS I TANK ARNA

MATNY T T IG ENERGI

ÅTER-WIN-WIN

LOK AL KR AF T

SKOGEN VÄRMER

AT T VAR A NÄR A

ÅRSREDOVISNING

L ÄNE TS L ÄGS TA

DIN MIL JÖIDÉ?!

A NSVARIG U TGIVAREA NDRE AS E IN ARSSON,

PRO JEK T LEDAREMAGDALEN A ÅK ERROS.

PRODUK T ION SE IDE A ,AD SUSA NNE EK ELUND,

SK RIBEN T PER ARONSSON.FO TO OMSL AG A NN A T HORS, INL AGA MICHAEL ENGMA N, ALLT ID MARK N ADSBYR Å ,

A NN A T HORS, PIA S JÖBERG, NIK L AS FORSLUND,

A NDRE AS E IN ARSSON, T HERESE K EMPPAINEN, PE T ER T U T HERHAGEN, JOHA N WILLNER OCH

PWSGRUPPEN.RE T USCH ACCIDENS.

T RYCK HEMS T RÖMS T RYCK ERI[ SMAR T MIL JÖCER T IF IERING ]

PAPPER SOPOROSE T PREMIUM[ FSC-CER T IF IERING ]

DÄRFÖR FINNS VATTENSKYDDSOMRÅDEN

För att alla ska få rent och gott vatten.

Karolina Andersson är fascinerad av vatten. Hon säger att det finns så många aspekter på vilken betydelse vattnet har för allt levande.

Vanligt vatten är allt från ett suveränt lösningsmedel till vårt viktigaste livsmedel.

»Just därför är det centralt att skydda de områden där vi hämtar vårt vatten ifrån. Det är vad som driver oss som jobbar med att utveckla och förbättra skyddet. Vi är

alla beroende av rent och klart dricksvatten.«

karolina andersson är teknisk handläggare på hemab och just nu arbetar hon med processen att skapa eller förnya vattenskyddsområden för alla de sju vattenverken i Härnö­sands kommun. Eftersom varje område är unikt så gäller det att ta hänsyn till lokala förutsättningar. Hur ser geografin och topografin ut? Vilka bor i närheten? Vad finns det för företag?

Karolina Andersson är civilingenjör i miljö- och vattenteknik och handläggare på HEMAB för vattenskyddsområdena i Härnösands kommun.

Lantbrukare? Hur påverkas de av de regler och föreskrifter som omgärdar ett vatten­skyddsområde? »Det är viktigt att lyssna och informera. Det vill säga att ta in lokala synpunkter från de som lever och arbetar i området och att samtidigt informera om hur vi ska skydda det livsviktiga vattnet. Inför skapandet av varje nytt område genomför vi därför all­tid samråd och den dialog som uppstår är väldigt betydelsefull. Just nu jobbar vi med att ta fram samrådshandlingar i arbetet med att skapa ett nytt vattenskyddsområde som består av Bondsjön, Långsjön och Öjesjön. Det är ett stort och fint sjösystem där till­rinning sker från ett antal sjöar och mindre vattendrag upp­ströms. Allt hänger ihop och det är bland annat därför som hela områden måste skyddas.«

om vattenskydd

4

Dricksvatten tas från vattentäkter som är

känsliga för påverkan. För att skydda dricksvattnet

pågår ett nationellt arbete med att införa och förnya

vattenskyddsområden.

Ett vattenskyddsområdeDen här principskissen visar hur avgränsningen för ett vattenskydds-område och indelningen i olika zoner längs vattendragen kan se ut. Tanken är att noggrant ange vad som ska skyddas och vad som gäller.

VATTENTÄKTSZONENAvgränsas kring uttagsområdet i sjön eller grundvattentäkten. Annan verksamhet än vattentäkt bör inte förekomma inom detta område.

DEN PRIMÄRA SKYDDSZONEN Finns för att riskerna för akuta föroreningar ska minimeras.

DEN SEKUNDÄRA SKYDDSZONENFinns för att skydda från förorenings-spridning genom avrinning direkt på marken och genom grundvattnet.

DEN TERTIÄRA SKYDDSZONEN Här handlar det om att även mark- och vattenutnyttjande som kan påverka vattnet negativt iett längre tidsperspektiv ska skyddas.

GRÄNSEN TILL DEN OMGIVANDE MARKENI den här principskissen är hela tillrinningsområdet vattenskyddsområde.

Moderna vattenskyddsområdenNaturvårdsverket har tagit fram nya riktlinjer som är till stor hjälp i arbetet. Målet är att skapa moderna vattenskydds­områden. »Med moderna menas att områdena ska vara bättre anpassade efter platsen och sättet vi lever på idag. Att reglerna noggrant utformas

efter hur exempelvis topo­grafin ser ut, vilka jordarter som finns och att det görs en detaljerad riskinventering. Hur ser det exempelvis ut med jordbruket, vägarna och bebyggelsen?« Det känns bra att vi i Härnösand ingår i det natio­nella arbetet med att värna den kanske viktigaste natur­resursen. I grunden handlar

det om att nå de nationella miljökvalitetsmålen om levande sjöar och vattendrag, grundvatten av god kvalitet och god bebyggd miljö. Bakom de kanske smått byråkratiska orden finns något som det verkligen är värt att kämpa för.« Varje vattenskyddsområde delas in i fyra zoner – vatten­täktszon, primär zon, sekundär zon och tertiär zon.

VATTEN-TÄKTSZONEN,

SJÖAR OCH VATTENDRAG

DEN TERTIÄRA

ZONEN

GRÄNS FÖR VATTENSKYDDS-

OMRÅDET

DENSEKUNDÄRA

ZONEN

DEN PRIMÄRA

ZONEN

»Zonerna är till för att dela in varje vattenskyddsom­råde i olika delar med olika restriktionsnivåer. Det är ett sätt att säkra att vattnet håller hög kvalitet både nu och i framtiden. Helt enkelt hållbart för många generationer. Vårt fokus är att alla i kommunen ska ha rätt till bra dricksvatten. Så måste det vara.«

Ett dagligt arbete för bra kvalitet på dricksvattnetFörutom att vara handläggare för vattenskyddsområdena så arbetar Karolina Andersson bland annat med miljörappor­ter för avloppsreningsverken och ansvarar för att ständigt uppdatera den digitala kartan över vatten­ och avlopps­systemen i Härnösand. »Det är mycket arbete som görs i det tysta av många olika yrkesgrupper för att det bara ska vara att vrida på kranen. Dagliga provtagningar av vattenkvaliteten, spolning av filter, tillsyn, reparationer och förbättringsarbeten är några exempel. Vi skickar med jämna mellanrum även in prover till ett ackrediterat laboratorium för utökad kontroll. I vatten­verken använder vi uv­ljus för desinfektion av vattnet, som är ett effektivt sätt att undvika parasit­ och bakterieutbrott.« Det kommunala vattnet i Härnösand håller genom­gående en hög kvalitet och smakar och gör gott. »Vi är medvetna om att det fortfarande förekommer variationer i smak under året, särskilt under tidig höst då råvattnet i ytvattentäkten når sin högsta temperatur, men vi kan tydligt se i våra kund­undersökningar att vattnet upplevs som allt bättre.« Karolina Andersson understryker att det aldrig går att slår sig till ro. »Ja, det finns alltid utrymme att fortsätta att utveckla processerna. Allt för att få ännu bättre kvalitet i alla led.«

om vattenskydd

6

Kreativa kretslopporoch miljöns mysterier.

Fjärrvärme och gamla bilar.

Lyckad familjedag på Vårdkasen.

Ny algenergi.

V E M V I N N E R I V I N D K R A F T ?Vårt engagemang i ungas kreativitet och nyfikenhet har visat sig på flera olika sätt. Tävlingen »Vad är vindkraft för dig?« ledde till många nya tankar och idéer.

K R A F T F U L L A K R E A T I VA K R E T S L O P P O R Kreativiteten flödade även inför invigningen av Härnösands Kretslopps­park, då vi fick in flera hoppande härliga bidrag till hur en »Kretsloppa« kunde se ut.

M I L J Ö N S M Å N G A M Y S T E R I E R Eftersom vi vet att läromedel är dyrt för skolan så skänkte vi i början av året boken »Miljöns mysterier« till alla klassföre­ståndare i årskurs 1 – 6 i Härnösand.

E N E R G I P Å S T U D I E B E S Ö K Vi har även haft flera studiebesök vid vindkraftverken på Bräntberget och Vårdkasen på tema vindkraft och energi.

enligt ett eu-direktiv ska tio procent av alla fossila bränslen inom eu vara utbytta mot förnybara alternativ år 2020. För att uppnå detta krävs det nya tanke­banor, och det har Hugo Wikström från Algkraft insett. Under 2013 startade hemab , tillsam­mans med Hugo, ett unikt och spännande algodlingsprojekt. Algers förmåga till högeffektiv fotosyntes är ur energi­synpunkt mycket intressant och syftet med projektet är att ta reda på förutsättning­arna för kommersiell algodling i nordiskt klimat. Odlingen kommer att bestå av fyra bassänger. Två vid Nordviksskolan och två i Härnösands energipark hos hemab . Härnösands energipark är en arena för företag, skolor och forskare och en möjliggörare för den här typen av satsningar i Härnösand.

det nya greppet med att frångå den traditionella föreläsningssalen vid årets kundträff blev lyckat. 125 fjärrvärme­kunder dök upp den 5 december på Calle Lundqvists bilmuseum. Vi bjöd på information om fjärrvärme, fika, mingel och sköna bilanekdoter.

den 16 mars 2013 arrangerade hemab familjedag på Vårdkasen. Dagen bjöd på strålande sol och drygt 500 glada besökare. Pulkaracet i tre olika klasser var mycket uppskattat av alla åldrar, andra passade på att få lite härlig skidåkning, medan andra bara njöt av den värmande vårvintersolen. Allt som allt en mycket lyckad och uppskattad dag, som vi kunde genomföra tack vare ett gott samarbete med Härnösands Alpina.

Sorterasmart.

vi behöver alla bli bättre på att sortera och återanvända. Med hemabs digitala sorteringsguide, som lanserades hösten 2013, är det enkelt och praktiskt. Där får du veta hur du ska sortera allt från kaffesump till bildäck. När du använder guiden kan du även vara med och utveckla innehållet i den. Du kan dessutom lägga till en appliknande genväg till guiden i din smartphone eller surfplatta. Smart, va!?

om litet och stort

7

Vi gillar att möta dig på Facebook.

Vill du veta mer om vad vi gör? Följ vår blogg! idén med hemab-bloggen är att bidra med perspektiv och sprida kunskap. Ibland är det snabba puckar som gäller. När Briggen Tre Kronor var på besök i Härnösand, såg vi just en sådan snabb puck komma flygande. Vi fick tillfälle att träffa lokala företag och verksamheter i briggens kabyss för att beskriva vårt arbete för ett hållbart samhälle. Andreas Einarsson bloggade om ett möte som var både engagerande och intressant. Vår närhet till kunderna, med tillgäng­lighet som en av ledstjärnorna, speglades i ett blogginlägg av Linda Johansson. Hon reflekterade över dilemmat med att vara uppkopplad eller inte på semestern. Att det kan vara nyttigt att koppla ner och koppla av från nätet. Men även om många har semester, avslutade hon, så tar hemab

när hemab gick med i Facebook var målet 750 gillare på ett år. Vi har nu passerat 1 000­gränsen, men egentligen handlar det ju om mer än antalet gillare. Det handlar om att vi når ut och når fram med vår kommunikation. Vi uppskattar verkligen den dialog vi kan föra direkt med våra kunder via Facebook. Några av de inlägg som fick flest »gilla« under året gällde vårt engagemang i Härnösand. Allt från Scouternas sommarläger till tävlingar för skolbarn och sponsring av lokala förmågor.

under hösten fattade Härnösandshus, Härnösands kommun och hemab beslut om att endast använda energi som är framställd från sol, vind eller trädbränslen. Dessutom beslutades att vi bara ska använda förnybar el som är lokalt producerad i Härnösand. I november lanserades det gemensamma varumärket 100 % lokalproducerad el. »Det känns jättehäftigt att all den el som Härnösands kommun, Härnösandshus och hemab förbrukar, produceras från förnyelsebara energikällor här i Härnösand«, säger Linda Johansson, administrativ chef på hemab . »En sorts självhushållning med el kan man ju rent av kalla det!«

Andreas Einarsson bloggar om Härnösand, marknad och kommunikation.

Ingemar Forzelius

blog

gar u

tifrå

n ett

helhe

tspers

pektiv.

Linda Johansson bloggar om miljö och energi.

Vi är ett nära och lokalt bolag. Att vi engagerar oss i saker som bidrar till en positiv utveckling av stan är självklart. Att det är många som visar att de gillar det genom ett »gilla« på Facebook stärker oss i tron att det som är bra för Härnösand också är bra för hemab . Vi vill vara lätta att få tag på och att kommunicera med. Facebook är ett sätt som vi tror kommer att bli viktigare och viktigare. Så »gilla oss« i dag och du får massor med bra information och en öppen kontaktväg 24 timmar om dygnet.

aldrig semester. Våra kunder når oss alltid vid behov, dygnet runt, året om. Ingemar Forzelius funderade i ett blogg­inlägg, i början av året, kring vad framgång är för ett företag som hemab . Slutsatsen blev att för oss är det inte att tjäna så mycket pengar som möjligt som är tecknet på framgång. Vi vill i stället ge Härnösand länets lägsta priser. Vi vill ha hög kundnöjdhet, engagerad personal och hög kvalité på våra tjänster. Det är framgång som vi ser det. Låter det intressant? Gå in i dag på hemab.se och gör som 145 andra redan gör – prenumerera på hemab­bloggen!

om stort och litet

8

En strålande idé.

Härnö sand kommun satsar på att göra staden vacker och HEMAB är med och hjälper till. Vi sköter julbelysningen, all trädbelysning, sommarbande rollerna mellan husen och de nordiska flaggorna längs E4:an. Kostnaden för utsmyckningarna i staden delas mellan Härnösands kommun, Härnösandshus och HEMAB.

via tio munstycken driver upp vattnet. »Men vi kör den aldrig på full effekt. Då skulle Nybron duschas. Beroende på vindarna så regleras trycket och hur höga strålarna blir. Mittstrålen skulle kunna bli trettio meter men oftast håller vi den kring femton meter. Det räcker mer än väl.« Nästa år har alltså fontänen strålat i 30 år. Det mesta av det praktiska jobbet sköter Robert Wallenman med sin kollega Lars-Erik Melander och ibland blir det mer vått än torrt. »Jo, jag ramlade i spat för ett par år sedan men jag

särskilt fontänen, som har blivit ett kännetecken för staden, är speciell. Dels för att den är så strålande vacker och dels för att den är så stor. Robert Wallenman som i många år har sett till att fon­tänen kommer i och ur vattnet har sin uppfattning klar. »Den är tjusig. Speciellt när det är mörkt ute och med alla ljuseffekter så går det inte att låta bli att titta på den.«

Skådespel som syns på långt hållAnders Byström instämmer och pekar på en annan central detalj:

hade tur som ramlade mellan munstyckena. Nu har vi satt dit ordentliga stålplattor och skapat en serviceplattform ovanpå pontonerna så att det blir enklare och säkrare att göra jobbet.«

Smart draggande lösningFrån början krävdes det dykare för att sjösätta fontänen. Dykarnas uppgift var att plocka upp kättingen som är förankrad i botten på fundamentet. »Det var både krångligt och ganska dyrt. Men vi har hittat på en annan lösning. Nu gör vi så att vi kapar kablarna, ändtätar dem och binder sedan ihop allt till ett paket och låter det sjunka till botten. Året därpå draggar vi upp kablar och kätting i ett svep. Rätt

Anders Byström är inte lastgammal men har ändå hunnit byta batterier tre gånger i guldklockan. Efter 36 år

inom HEMAB som linjemontör, produktionstekniker och projektledare är han idag entreprenadchef. En av medarbetarna är elmontören Robert Wallenman.

Tillsammans med Lars-Erik Melander är de med och ser till att fontänen i Nattviken, och andra utsmyckningar i

Härnösand, fungerar och är så fina som det är tänkt.

»Fontänen har ett perfekt läge från e4:an. Alla som passerar Härnösand ser hur vattnet skjuter upp i luften. Dessutom har vi det stora flötet som ligger i samma vik. Det är grejer som man kommer ihåg och som sätter Härnösand på kartan.« Fontänen invigdes 1985 i samband med Härnösands 400­årsjubileum och den som tryckte på knappen första gången var drottning Silvia. Därför blev så småningom det officiella namnet Silvias Stråle men internt på hemab och inom kommunen kallas den oftast för Fontänen i Nattviken. Fontänen är sexkantig och har en omkrets på cirka 16 meter. Den flyter på pontoner av rostfritt stål och under ytan är det tre pumpar som

Anders Byström

Det gäller att hitta exakt rätt plats där

fontänen ska förankras.

om elnät

För en skönare stad.

11

smart om jag får säga det själv.« Anders Byström berättar att det krävs cirka 60 mantimmar om året för att sköta fontänen. »Det är sjösättning, inplock­ning, service och rengöring. Direkt efter att fontänen är på land måste den rengöras från alger. Sedan gås allt igenom och lampor byts och pumpar fixas till om de börjar bli slitna. Om det är värt det? Ja, definitivt. Jag gillar att Härnö­sands kommun satsar på att göra staden vacker och det är roligt att vi på hemab är med och hjälper till. Vi sköter ju också julbelysningen och all trädbelysning och sätter upp alla banderoller mellan husen på sommaren. Sedan sätter vi också upp de nordiska flaggorna längs e4:an. Vi har helt enkelt kunskaperna och utrustningen som krävs.«

Varje år i slutet av maj Efter att ha arbetat i många år med fontänen så säger Robert Wallenman att det mesta sitter i ryggraden. Han och kollegerna kan rutinerna.

Ändå är det ett pyssel varje gång att bogsera och förankra den stora konstruktionen. Ett annat dilemma genom åren har varit småfiskar som sugs in i pumparna. »Ja, och det gjorde att trycket inte blev tillräckligt starkt och därmed blev vattenstrålar na alldeles för korta. Varje sommar behövde vi rengöra pumparna 25 – 30 gånger och det var både krångligt och tidskrävande. Vi kollade runt men det var ingen som hade någon bra idé på hur vi skulle komma runt problemet. Då började vi fundera själva och kom fram till att om vi bygger korgar runt pumparna så kan inte fiskarna komma i närheten av det kraftfulla insuget. Det visade sig att det fungerar klockrent. Nu behöver vi bara göra rent systemet två – tre gånger per säsong.«

Vill du se när fontänen sjösätts nästa gång? Ett hett tips är att hålla utkik sista helgen i maj!

Robert Wallenman

Lars-Erik Melander

Robert Wallenman bogserar ut fontänen som har blivit ett kännetecken för Härnösand.

11

tanken är att den unika anläggningen ska bli en förebild för andra mindre kommuner i ansträngningarna att skapa ett mer hållbart samhälle. Pär Marklund säger att det är logiskt och rätt att i möjligaste mån ta hand om avfallet lokalt och att det sker på ett både miljöriktigt och ekonomiskt sätt. Han är både stolt och glad över att Härnösand går före på den gröna vägen. »Ja, det ska bli fantastiskt kul. Tidigare

Biogas bildas när organiskt material bryts ner av mikroorganismer i syrefri miljö, så kallad anaerob rötning. I en biogasanläggning utnyttjas den naturliga processen genom att organiskt material som exempelvis avloppsslam och matavfall läggs eller pumpas in i en röt-kammare, som är en helt lufttät behållare. I rötkammaren bildas biogas som huvudsakligen består av metan och koldioxid.

Viktig satsning på gröna tankar.

Nu är det bestämt. Med start våren 2015 bygger hemab en biogas anläggning vid Älands återvinnings anläggning. Planen är att den redan sommaren 2016 ska börja producera biogas. Det är en stor och grön satsning där Härnösand ligger i framkant av utvecklingen. Pär Marklund är projektledare för den nyskapande och småskaliga biogasproduktionen som dessutom får investeringsstöd av Energi myndigheten.

SMÅSKALIG BIOGASANLÄGGNING I HÄRNÖSAND

mycket mer än att bara elda upp avfallet. Här kan hemab och Härnösand bli en god förebild. På det hela taget är det en win­win­ situation. Om fler är intresserade av att investera i liknande anläggningar så kommer priserna att gå ner ytterligare. Det i sin tur gör att det blir enklare att fasa ut de fossila bränslena inom transportsektorn. Just nu är grön och uthållig växling inom transportsektorn en hård nöt att knäcka. Här krävs det stora nationella insatser men det vi gör kan också få stor betydelse även om det är i en förhållandevis liten skala.«

Fordonsgas som inte bidrar till växthuseffektenSlutprodukten det handlar om är alltså biometan. »Eller fordonsgas som vi brukar säga i dagligt tal. Det är alltså renad biogas där restprodukten koldioxid är bortplockad för att få ett högt värmevärde på gasen. Årligen kommer vi att tillverka cirka 300 000 kubikmeter gas som komprimeras för lagring i mobila gaslager. Energi mässigt motsvarar det lika många liter diesel. Det kommer att bli ett betydande tillskott av förnyelsebar energi i Härnösand. Det finns en tydlig röd tråd med vår biogassatsning som hänger ihop med vårt arbete med miljöriktig avfallshantering och målet att ställa om till förnybara energikällor. Det känns helrätt att hemab ligger så långt framme på det här området!«

kom vi fram till att det blev för dyrt med biogasproduktion i förhållande till vilka intäkter vi kunde tänkas få. Men det som har hänt är att teknikutvecklingen gått framåt och mognat. Nu finns det äntligen utrustning som är anpassad för mindre anläggningar, till och med om man vill vidareförädla biogasen till fordonsgas. Att vi dessutom får ett investeringsstöd på 13 miljoner från Energimyndigheten gör en stor skillnad för investringskalkylen som totalt ligger på 33 miljoner.«

Lönsamt med småskaliga lösningarEnergimyndigheten skriver i sitt beslut att »projektet är unikt i Sverige tack vare teknikval och sin småskalighet, och har stor potential att fungera som ett väg­ledande exempel«. Därför hoppas och tror Pär Marklund att många kolleger runt om i landet kommer att besöka anläggningen när den är färdigbyggd. »Ja, framför allt lite mindre kommuner måste hitta småskaliga lösningar som är anpassade för det matavfall och avlopps­slam som kommer från det egna området. Att till exempel kunna tillverka fordons­gas för den lokala marknaden är värt så

om biogas om matavfall

1312

Pär Marklund

NU SORTERAR VI MATAVFALLET För

miljöns skull.

Visste du att cirka en tredjedel av det avfall som hamnar i soptunnan är matavfall? Det är bland annat därför som det från och med 2014 blir obligatoriskt för alla hushåll, företag och verksamheter i Härnösand att sortera ut sitt matavfall.

cathrine edholm är renhållnings­ingenjör med 10 års erfarenhet på hemab och det är hon som bland annat håller i trådarna för matavfallsprojektet. »Det har varit otroligt mycket arbete med att ta fram, lansera och förklara allt det nya. Jag måste säga att det känns väldigt bra att vi redan till sommaren börjar placera ut de nya kärlen. Visst har en del haft kritiska synpunkter, så är det alltid. Men de allra flesta är positiva och ser fördelarna.

Praktiskt och enkeltNär man har vant sig kommer man märka att det är enkelt och dessutom tidsbespa­rande, särskilt om man väljer flerfackskärl. Då slipper man åka till återvinningsstatio­nen med förpackningar, tidningar, lampor och batterier.« Framför allt är det förstås bra och viktigt för allas vår gemensamma miljö. »Ja, det är nummer ett. Att alla vi som bor i Härnösand är med och på ett mycket

tydligt sätt bidrar till något positivt. Smart hushållning med resurser är en lysande idé för våra vattendrag, för skogarna, för djuren och förstås våra barn och barnbarn.« Cathrine Edholm är övertygad om att det mesta kommer att flyta på bra även om det alltid uppstår en del frågetecken i uppstarten av något nytt. »Men då är vi här för att räta ut frågetecknen om något är oklart eller behöver fixas. Ett tips är att följa oss på Facebook eller besöka webbsidan där vi har en särskild del som enbart handlar om matavfall och återvinning. Idag är mer än 60 % av Sveriges kom­muner med och sorterar ut matavfallet och nästan alla som ännu inte är med planerar att börja med det. Det är naturligt att vi är med och bidrar för att nå det nationella målet att 50 % av allt matavfall i Sverige ska återvinnas med biologisk behandling.«

Mindre som eldas uppDet finns också ekonomiska fördelar med att kunna omvandla avfall till biogas och att avfallsmängden som bränns upp blir betydligt mindre. »Med flerfackskärlen kommer vi att få större mängder och renare återvinnings­bart avfall som kan omsättas på markna­den igen. Det blir då en inkomst i stället för att det går till förbränning, som inne­bär kostnader. På så sätt tror vi att taxorna på sikt kan hållas lägre än om vi skulle fortsätta att slänga allt i samma kärl.«

• Varje svensk ger upphov till nästan 100 kilo matavfall per år. En personbil kan köra 2,5 kilometer på en papperspåse rötat matavfall. Matavfallet från 4 730 personer räcker för att driva en buss eller fem sopbilar under ett år.

• 65 procent av hushållens matavfall är oundvikligt avfall, till exempel kaffesump, potatisskal och bananskal. Men resten är onödigt matavfall som till exempel bröd, hela frukter, grönsaker och matrester. Det onödiga matavfallet motsvarar omkring 25 kilo per person och år.

• Genom att vi tar hand om matavfallet gör vi inte bara plånboken en tjänst, utan även miljön. I vårt land slängs varje år mat som i produktionsledet motsvarar ett utsläpp på närmare två miljoner ton växthusgaser. Det motsvarar cirka 3 procent av de totala utsläppen av växthusgaser i Sverige.

om matavfall

13

Cathrine Edholm

förklaringarna är många till varför anläggningen funge­rar så bra. Det centrala läget på Jägaregatan, den personliga servicen och de utökade öppettiderna är några av framgångsfaktorerna. Parken är ett samarbete mellan hemab och Härnö­sands kommuns arbetslivs­förvaltning. Veronika Ström Uotela var med redan när planerna på en ny anläggning började ta form. Nu är hon tjänstledig från hemab och anställd av

jobbar här får ta det vi vill ha, men så är det inte. Vi får inte ta något ur containrarna, och det får inte någon annan heller för den delen. Därför är rådet till alla som kommer hit med prylar de inte vill ha att först stanna till vid Återbruket. Allt som lämnas där tas om hand av Erikshjälpen och kommer till nytta och glädje för andra.«

Nära och enkelt är nyckelordenJoakim Nordkvist, som är affärsområdeschef Återvin­ning, understryker att det är en stor skillnad mellan den gamla Miljöcentralen och den nya Härnösands Kretsloppspark. »Kapaciteten är mycket större och vi kan ha många fler kunder här samtidigt utan att det uppstår köer. Vi har dess­utom utökat antalet avfallsslag vi tar emot till att omfatta nästan allt, med få undantag.« Måndag till fredag är Kretsloppsparken öppen från 09.00 till 19.00 och på lördagar från 10.00 till 14.00. »Tanken är att människor ska kunna kombinera ett besök här med annat. När man åker från jobbet eller när man ska handla eller har något annat ärende. Att det är nära hit för de allra flesta, och att det är enkelt att komma förbi, är väldigt viktigt. Vi vill att alla ska känna att det är lätt att göra sig av med sitt sorterade avfall.« Kretsloppsparken är en komplett och storskalig återvinningscentral. Dessutom är det en återvinningsstation där det dygnet runt går att lämna pappersförpackningar, plastförpackningar, glas och batterier. Det fiffiga är att de avlämningsställena är placera­de utanför grindarna. »Innanför grindarna har vi sett till att organisera det så att det inte ska förekomma korsande trafik. Besökarna jobbar från ett håll, och vi från det andra. Allt är noggrant uttänkt för att fungera både smidigt och säkert. Vi vill inte att traktorer och andra stora

En park för det

hållbarasamhället.

Härnösands Kretsloppspark är en succé. Sedan öppningen sommaren 2013 är det tydligt att människor verkligen har upptäckt den nya

och förbättrade platsen för återvinning, som nu dessutom har en särskild avdelning för återbruk

som träffande nog heter just Återbruket.

JoakimNordkvist

Slängt är slängt och kommer aldrig tillbakaVeronika säger att avfalls­mängderna har ökat och att det beror på en kombination av bättre tillgänglighet och det ständigt växande konsumtions­samhället. »Det kan man ju ha sina synpunkter på. Särskilt när det kommer till elektronik och vitvaror så ser vi hur fullt fungerande prylar slängs. Samtidigt är det bra att grejerna hamnar här och inte någon annanstans. Något som jag vill att alla ska veta är att det som kastas är kastat för gott. Det är ett val som är gjort av den som slänger prylen och ett val som måste respekteras. Jag vet att många undrar om vi som

kommunen som arbetsledare. Med andra ord kan hon det mesta om anläggningen. »Vad som är viktigast? Att de som kommer hit känner sig välkomna och får snabb och smidig service. Jag måste säga att jag är väldigt stolt över de anställda som varje dag, oavsett hur vresigt vädret är, gör ett kanonjobb. Folk får hjälp på ett helt annat sätt än vad de fick vid den gamla anläggningen. Inte för att den var dålig, utan för att vi helt enkelt har höjt ambitionsnivån nu.«

om återvinning

14

Åter-bruket.

Farligt avfall.

Inkast öppnadygnet runt.

Välkommen.

Tack och hej.

Containrarför åter-vinnings-material.

11108

34567894567

21

maskiner ska blandas med personbilar och släpvagnar.«

Byggd för att fungera på lång siktJan Lundgren har jobbat många år inom hemab och hösten 2012, när projektet gick in i den mest intensiva fasen, tog han över som projekt ledare. »Nya åvc« var arbetsnamnet, men då det kom till vad anläggningen egentli­gen skulle heta genomfördes internt en liten namntävling. »Att det slutligen blev just Härnösands Kretsloppspark tycker jag känns klock­rent utifrån vad vi vill med anläggningen och hur den fungerar och inte minst utifrån hur populär den blivit bland Härnösandsborna.« Processen fram till en ny återvinningscentral har varit ganska lång med flera års överväganden, research och planering. Efter att idén mognat klart och den nya anläggningen öppnades gick det desto fortare. Entreprena­den utfördes på rekordtid, från februari till juli. Jan Lundgren berättar att när bygganbuden kom in så låg de högre än vad hemab hade tänkt sig. »Då gick vi ett varv till med entreprenörerna och hittade andra lösningar och kunde

därmed hålla nere kostnaderna. Det innebar att vi avstod från de lite mer konstnärliga inslagen med vattenspeglar, träd och buskar. Men det blev väldigt bra ändå, för vi gjorde inte avkall på funktionen. Jag tycker att vi lyckades skapa en logisk anläggning utifrån besökarnas behov och de konstnärliga inslagen går ju att komplettera med senare när ekonomin tillåter.« Det många reagerar positivt på är de stora ytorna och

Veronika Ström Uotela och Jan Lundgren.

lingsmöjligheter för annat här. Kommunen funderar redan på ett antal projekt. Kanske en tvätthall för bilar, någon form av växthus, en verkstad för reparation av möbler. Det lär visa sig vad det blir, det viktiga är att området är intressant, upplevs positivt och är tillåtan­de för nya idéer att spira.«

Rätt avfall i rätt containerDet är en kall eftermiddag i januari och Veronika Ström Uotela berättar att hon då och då måste påminna de anställda om att gå in och värma sig. Som vi alla gör så ser Veronika fram mot våren. Med värmen kommer också fler besökare som börjat röja i hem och trädgårdar. »Det är bara att svänga förbi när det passar. Personal finns på plats hela tiden som hjälper till att tömma bakluckor och släp. En hjälpande hand är alltid uppskattad, det märker vi. Att det också leder till färre misstag är en annan fördel. Allt vi gör är fokuserat på att göra det som är bra för miljön.«

rejäla byggnaderna. Joakim Nordkvist berättar att vid studiebesök till andra åter­vinningsanläggningar så var den återkommande reflek­tionen från personal vid dessa att man hade byggt för smått. Det är helt enkelt så att avfalls­mängderna kontinuerligt ökar. »Därför byggde vi större än vad vi ursprungligen hade tänkt för att ha något att växa i. Jag är övertygad om att det är ett klokt beslut. Nu finns det dessutom goda utveck­

om återvinning om återvinning

15

HEJA HÄRNÖSAND.

Nära när det händer där det händer.

Det är filosofin bakom hemabs satsning på

föreningar och aktiviteter i och kring Härnösand.

Närkontakt är också vad som gäller när

Härnösand Raiders spelar amerikansk fotboll.

Det är intensivt, tufft och full fart.

»de hade inga hjälmar, inga bollar, ingen utrustning. Däremot hade killarna en idé om vad de ville göra. Vi märkte direkt att de som ledare hade en otrolig drivkraft och vilja att göra något bra för ungdomar här i trakten. Det är precis sådana ideella krafter som förtjänar att uppmuntras.«

Andreas Einarsson, hemabs marknads- och kommunikations chef, säger att det känns rätt att sponsra ett gäng entusiaster som vill spela den amerikanska varianten av fotboll.

Så tacklar vi den lokala

energin.

Marc Lindström

Bollen är inte alltid rund...

och det har gjort andra nyfikna. En positiv spiral helt enkelt.« Planen nu är att fortsätta träna hårt och dra igång en liga med lag från Norrland. »Vi behöver spela mot andra för att utvecklas. Som det ser ut nu blir det 7 – 8 lag från Härnösand, Umeå, Östersund, Luleå och Sundsvall. Så kom och titta, det är hur häftigt som helst att se kampen och det taktiska spelet på nära håll.«

Nära på ett äkta sättFör Andreas Einarsson råder det ingen tvekan. För hemab ingår det i företagets själ att vara med och ta ansvar för det omgivande samhället. Därför sponsrar hemab inte bara idrottsföreningar utan även kulturföreningar och olika evenemang. »Allt det här är ett sätt skapa ett äkta och hållbart kitt mellan oss och våra kunder. Vi visar att vi bryr oss och hoppas och tror

HEMAB SPONSRAR BLAND ANDRA OCKSÅ:

• Brännans Brottarklubb• Ramviks IF • Härnösands Brottarklubb • Röda Korsets läxhjälp • Kammarmusikfestivalen i Härnösand • Härnösands Cykelklubb • HEMAB Cup • Technichus• Härnösands Orienteringsklubb• Härnösands Draghundsklubb

Andreas Einarsson är noga med att understryka att hemab bara är en liten del av förklaringen till att Härnösand Raiders på kort tid har fått fart på saker och ting. »Vi har gått in med både pengar och glada tillrop, men lyftet har de själva åstadkommit med vilja, energi och ett sjutusan till engagemang.«

HEMAB hjälpte till redan från börjanMarc Lindström är huvudcoach för laget som har upp till 26 personer på träningarna. Han säger att stödet från hemab betyder mycket på flera olika plan. »Pengarna har gjort att vi exempelvis har kunnat köpa in hjälmar till laget. Det gör att det är enklare för folk att komma och prova på sporten. De behöver inte köpa grejer för att testa hur det är. hemab har också skrivit om oss på Facebook och i andra sammanhang och på så sätt lyft fram vår offensiva satsning,

Andreas Einarsson

att vi får uppskattning tillbaka. När vi möter kunden på en brottningsträning eller en föreställning så blir vi mer närvarande och tydliga. För vi vill inte vara ett anonymt företag, utan vill att Härnösandsborna ska veta vilka vi är och vad vi står för.«

Snart blir det ligaspel för Härnösand Raiders.

»Jag tycker att det är den ultimata lagsporten«, säger Marc Lindström.

Värme från skogens rika skafferi.

Gården som Lars-Åke Fahlén köpte 1962,

och som bröderna Fahlén har tagit över, ligger i byn Öje ett par mil väster om Härnösand. Byggnaderna ligger högt belägna och

utsikten över Västersjön, Öjetjärnen och Öjesjön är svindlande vidunderlig.

»Hhm, hur kommer det trädet falla«,ser det ut som att Örjan Fahlén funderar över.

örjan fahlén, som är yngst av de tre bröderna, ser ut över den för honom välbekanta nejden. »Om jag kan njuta av vyerna? Nja, jag brukar inte hinna med det. Sedan är jag nog hemmablind också. Men visst bor vi fint. Byn över huvud taget ligger på en vacker plats. Senaste tiden har det varit en ganska stor inflyttning till trakten. Många flyttar tillbaka när de får barn och det är jättekul att det blir liv och rörelse i bygden.« Örjan är skogsbonde på fritiden, som han uttrycker det. Örjan och hans två bröder Göran och Peter tog över skogsbruket för fyra år sedan från pappa Lars­Åke, eller Lasse som alla kallar honom. Till vardags är Örjan projektledare på ett konsult­företag och bygger vatten­ och avloppsreningsverk runt om i Sverige. Planen är emellertid att gå ner i arbetstid för att kunna tillbringa fler timmar i den egna skogen. Skogsskiftet är på cirka 380 hektar. »Det är massor att göra hela tiden. Skogen lever och vi med den. Senaste åren har vi lagt ner mycket energi och möda på att röja och göra fint.

Det är en särskild känsla att komma till ett område där det är ordning och reda när jag vet hur det såg ut innan vi var där med röjsågarna. Vi har också fixat till gamla skogsvägar och byggt nya. Bästa sättet att göra skogen attraktiv är att göra den lättillgänglig.«

Kvistar och grenar som gör nyttaRöjandet och fixandet leder också till att familjen Fahlén bidrar till att värma Härnösandsborna.

»Tidigare, när vi hade en egen flishugg, så levererade vi flis flera gånger om året till hemab . Nu blir det kanske en eller två gånger om året, men å andra sidan blir det större volymer eftersom vi skotar ihop ganska stora mängder för att göra det lönsamt. Varje krona vi kan dra in är givetvis bra men det är också så att jag gillar att trädgrenar och buskar kommer till nytta. När skogens rester blir värme så känns det helt rätt.« Pappa Lars­Åke instämmer

och är mycket nöjd med att sönerna har tagit över. »Just att de är så intresserade och verkligen vill något med skogen gör mig extra glad. Alla tre sönerna har ju varit med ute i markerna sedan de var små och något rätt måste jag ha gjort när intresset är så levande. För mig betyder skogen allt. Jag måste vistas i den varje dag för att må bra.« Lars­Åke drabbades av en stroke för två år sedan. Något av det första han gjorde efter hemkomsten från sjukhuset var att sätta sig i grävmaskinen och kolla att allt funkade rent kroppsligt. »Tack och lov har jag inga fysiska men. Det är bara talet som spökar. Men jag brukar säga att man inte behöver surra så mycket när man är ensam ute i skogen!«

Fjärrvärme somdet går att lita påNär Lars­Åke, tillsammans med sönerna, har gjort sitt i skogen så är det Kenneth Edholm och hans kolleger på Kraftvärmeverket i Härnö­sand som tar över. Med cirka 1 900 kunder anslutna till fjärr värmesystemet så går det åt cirka 17 lastbilar fullastade med flis en kall vinterdag. »En lastbil med släp får plats med ungefär 120 kubik bränsle. Så den där kalla vinterdagen går det åt cirka 2 000 kubik bark, skogsflis, stamvedsflis, torv och sågspån. Det är ett mycket pålitligt värmesystem. Under 2013 var tillgänglig­heten för kunderna så nära 100 procent det går att komma. Om vår huvudanläggning, som är biobränsleeldad skulle fallera, så har vi reservan­läggningar vi kan använda.«

om fjärrvärme

20

Far och son lär av varandra. För Lars-Åke och Örjan Fahlén är det en ynnest att tillbringa tid i den egna skogen.

om fjärrvärme

22

OM FJÄRRVÄRME

Kenneth Edholm säger att det finns många fördelar med fjärrvärme och att det därför är positivt att fler och fler ansluter sig till fjärrvärmesystemet. »Ja, inte minst för miljöns skull. Minst 98 procent av det vi eldar är förnyelsebart biobränsle, eller så kallat långsamt förnyelse bart bränsle i form av torv.«

Kunskap som förs vidareI Öje sitter Örjan och pappa Lasse och språkar över en kopp kaffe. I all enkelhet är det en naturlig kunskapsöverföring mellan generationerna. Örjan säger att allt han kan i skogsväg är tack vare sin pappa. Lars­Åke i sin tur förklarar att sonen gått en kurs i säker

KennethEdholm

motorsågshantering och kan fälla ett träd som landar exakt där han vill. Något som Lars­Åke säger att han aldrig lärt sig. »Nej, när det begav sig så var jag bara inriktad på att få ner träden. Var de föll tänkte jag inte på. Men det är klart att med riktad fällning så blir det enklare att ta rätt på trädet.« Örjan återkommer, med tydlig värme i rösten, gång på gång till hur betydelsefullt det är att ta tillvara på sin pappas kunskaper. »Ja, och att umgås, att dela ett intresse. I längden är det ganska tråkigt att jobba själv, vilket han har gjort i många år. Så det är roligt både för honom och för oss när vi gör saker i lag. Vi tycker alla fyra att bara vara i skogen och jobba är härligt avkopplande. Jag tänker ofta på hur lyckligt lottad jag är när jag knallar omkring i skogen som jag känner så väl.« Kenneth Edholm säger att det skiljer sig från år till år hur många mindre skogsbönder det är som levererar flis till hemab . »Vi vill givetvis på olika sätt stödja de lokala skogs­bönderna. Dessutom behöver vi bränslet, så det finns fördelar

23

OM FJÄRRVÄRME

för alla inblandade. En annan viktig detalj i sammanhanget är förstås att flisen från familjen Fahlén med flera kommer från närområdet.«

Mer flis är på gångTill sommaren ska Örjan och hans bröder sätta 20 000 plant. Återväxten ska tryggas.

Det är ett evigt och naturligt kretslopp. »Jag skulle ljuga om jag sa att det är kul att sätta plant, men det funkar bra ändå eftersom vi är många som hjälps åt. Med andra ord kommer jag nog att få tid även den här sommaren att röja en del och se till att det produceras mer flis!«

Principen för fjärrvärme är enkel. I en produktionsan läggning värms vatten som blir till ånga. Ångan leds till en turbin som driver en generator där elektri-citet alstras. Ånga som kommer ut från turbinen värmer retur-vattnet i fjärrvärmesystemet och distribueras sedan till olika fastigheter genom rörledningar i marken. I fastigheten finns en värme-växlare där värmen överförs från fjärrvärmevattnet till fastighe-tens egna uppvärmningssystem. Det finns också en värmeväxlare för uppvärmning av varmvatten till fastigheten. Det avkylda fjärrvärmevattnet går tillbaka till produktions anläggningen för att åter värmas upp. Fjärrvärme är med andra ord ett eget kretslopp.

Spillprodukter som blir till värme utan att bidra till växthuseffekten.

Noggrann kontroll på värmeläget.

Örjan och Lars-Åke Fahlén har mer flis på gång.

mycket av det vi på hemab arbetar med är grundläggande saker som alla har nytta av så gott som dagligen. Till exempel el, vatten, värme, renhållning och återvinning. Vi ägs till 100 procent av Härnösands kommun och har cirka 130 kunniga och engagerade anställda som ser till att allt fungerar. Vår vision och mission är att göra positiv skillnad för Härnösand med omnejd. Den lokala närvaron och känslan är vad som driver oss. Viktigast av allt är att du som kund ska märka att vi alltid är lätta att ha och göra med. Att det bara är att höra av sig om något är oklart eller krånglar – och att du snabbt får svar, råd och hjälp.

För oss är det att vara nära och att göra nytta.

Att vara nära.

Sven Johansson röjer efterIvars framfart.

Årsredovisning 2013.

ÄGARFÖRHÅLLANDEN

HÄRNÖSAND ENERGI & MIL JÖ AB, HEMAB, ÄGS T ILL 100 % AV HÄRNÖSANDS KOMMUN.

I HEMAB INGÅR DE T HEL ÄGDA DOT TERBOL AGE T HÄRNÖSAND ELNÄT AB, HE AB, I V ILKE T ELNÄTRÖRELSEN BEDRIVS.

HEMAB ÄGER 40,0 % AV AK T IEK APITALE T ( 40 % I RÖS T VÄRDE ) I KOMMUNBR ÄNSLE I ÅDALEN AB. ÖVRIG DEL ÄGARE MED 60 % ÄR ÖVIKS ENERGI AB.

HEMAB ÄGER 19,0 % AV AK T IEK APITALE T (19 % I RÖS T VÄRDE ) I SERVANE T AB. ÖVRIGA DEL ÄGARE ÄR MED 75 % SUNDSVALL ELNÄT AB OCH MED 6 % ÅNGE KOMMUN.

HEMAB ÄGER OCKSÅ 9,1 % I NORRSKEN AB.

INFORMATION OM VERKSAMHETENhemab-koncernens verksamhet är upp-delad i fyra affärsområden; Fjärrvärme, Återvinning (före detta Renhållning), Vatten och Elnät. Elnätverksamheten bedrivs i dotterbolaget heab medan övriga verksamheter bedrivs i moderbolaget. Koncernens nettoomsättning uppgick till 285,1 miljoner kronor (280,2) och resul tat före skatt blev 8,4 miljoner kronor (13,8). Det låga resultatet beror av kostnader hänförliga till reparationsarbeten i elnätet efter stormen Ivar. Investeringar i mate-riella anläggningstillgångar uppgick till 79,8 miljoner kronor (74,5) och bestod i huvudsak av anläggningar för el, fjärr-värme och vatten samt Härnösands Kretsloppspark.

Målsättningen »länets lägsta priser« fortsätter prägla våra verksamheter och inom områdena fjärrvärme för småhus och flerbostadshus samt vatten/avlopp för flerbostadshus och elnät till villor har vi uppnått målet. Vad gäller flerbostads-hus passerades Sundsvall under året då Härnösand intog första platsen med lägsta totalpris i Västernorrland då det

gäller driftkostnader för alla nyttigheter. Nysatsningar på kommunikation genom-fördes i form av närvaro på Facebook samt lansering av filmer på YouTube. Arbetet med skolsamverkan tog sig nya uttryck med distribution av läromedel i grund-skolan samt medverkan i ansökningar om nya Yrkeshögskoleutbildningar.

FJÄRRVÄRME – FOKUS PÅ LEVERANS-SÄKERHET OCH VINDKRAFT SLÅR REKORDMötena med våra kundrepresentanter, kundforum, hölls i april och november med information om budget, pris-justeringar, resultat, investeringar och framtidspla ner. Alla affärsområden medverkade vilket var mycket uppskattat.

I december bjöds alla kunder, företag såväl som privatpersoner in till de årliga Reko-träffarna. Förutom informations-träffar med kunder och kundrepresen-tanter så bjöd vi i början av året in allmänheten till en julgransplundring på vårt kraftvärmeverk. Rundvandring, tipspromenad, ponnyridning och hamburgare stod på programmet.

Årets nyutbyggnad av fjärrvärmenätet skedde längs Södra vägen (e4). Totalt anslöts 29 nya kunder till fjärrvärmenätet i Härnösand som nu har drygt 1 900 kunder eller anslutningspunkter.

Tillgängligheten på värmeleveranserna har varit hög. Tillgängligheten på elpro-duktionen i kraftvärmeverket var lägre än normalt på grund av problem med ångturbinen. Vindkraftverken produce-ra de drygt 20 procent mer än budgeterad energimängd.

En reservpanna har installerats på Härnön för att öka leveranssäkerheten. El- och automationsutrustning för att kunna styra och övervaka yttre reserv-pannorna från kontrollrummet vid huvud-produktionsanläggningen har installerats. Äldre fjärrvärmeledningar i centrum med en total längd på cirka 1 000 meter har bytts ut.

Solenergiföretaget Absolicon, som levererat den stora solenergianläggningen till Härnösands Energipark, försattes i konkurs under året. Driften av anlägg-ningen påverkas inte av konkursen. Jordbruksverket beviljade 1,5 miljoner kronor till ett unikt algprojekt där vi tillsammans med Algkraft under 2013 och 2014 ska genomföra ett algodlingsprojekt i Härnösands Energipark

Tillståndsansökan för uppförande av fyra vindkraftverk vid Spjutåsberget mellan Fröland och Häggdånger lämnades in till Länsstyrelsen i april. Ansökan kom-

pletterades under hösten och har därefter varit ute på remiss.

Fjärrvärmeförsäljningen uppgick till 175 GWh (178) och elförsäljningen från kraftvärmeproduktionen uppgick till 39 GWh (44). Vindkraftverken produce-rade tillsammans 18 GWh (12).

ÅTERVINNING – HÄRNÖSANDS KRETSLOPPSPARK INVIGSEfter en längre tids planering byggdes och invigdes Härnösands Kretsloppspark un-der året. Förbättrad arbetsmiljö samt ökad service har varit målet, vilket uppnåtts genom bland annat enklare avfalls-lämnande, personlig service samt ökade öppettider. Satsningen har genomförts i samarbete med Härnösands kommun. Underlaget för att hålla kvällsöppet i Äland har minskat, varför det upphört under hösten.

En digital sorteringsguide lanserades under året för den som vill ha hjälp med information om hur avfall ska sorteras. Tjänsten är placerad på hemabs hemsida, men kan med några knapptryckningar utgöra en »app-liknande« funktion i Smartphones.

Affärsområdet står inför nya utmani n gar och projekt i en ökad omfattning. Affärs-området samt verksamheten i Äland bytte namn och en delvis ny organisation sjösattes.

En ordentlig översyn av renhållnings-taxan har gjorts. Från 1 april betalar alla kunder i Härnösand två delar; grund-av gift och hämtningsavgift. Den nya fastighetsrenhållningstaxan är beslutad av Kommunfullmäktige. Nyheter är bland annat kostnadsfritt lämnande av bygg-avfall för privatpersoner samt kostnadsfritt lämnande av möbler från bostäder oavsett om det är privatperson eller företag som lämnar. För att finansiera alla förändringar har grundavgiften justerats för samtliga kunder.

Kommunfullmäktige beslutade att obligatorisk insamling av matavfall ska införas. Ett projekt med planering, upphand ling och kommunikation sjösattes under året och vid utgången av 2016 ska insamlings systemet vara fullt infört. Härnösand kommer att vara första kommun norr om Stockholm att erbjuda flerfackskärl där kunderna erbjuds hämtning av matavfall, brännbart och förpackningar.

Efter att Energimyndigheten beviljat vårt projekt, Härnösand biogas, 13 miljoner i medfinansiering har vi nu valt att gå vidare och titta närmare på lokalt

Förvaltningsberättelse.årsredovisning 2013

2726

omhändertagande av matavfall och avlopps slam genom rötning. Samråd genomfördes under slutet av året.

Vi har komposterat matavfall från Sundsvall, totalt upp till 4 000 ton per år under den avtalade fyraårsperioden. Komposteringen sker vid Älands återvin-ningsanläggning. Den färdigkomposterade myllan används vid sluttäckning av deponiytor.

Från 1 januari 2013 tog Förpacknings- och Tidningsinsamlingen (fti ab) över ansvaret för snöröjning, sandning och städning vid 22 återvinningsstationer i Härnösands kommun där vi genom åren haft olika avtalade ansvar för tömning, tillsyn och skötsel.

VATTEN – DRIFTSÄKERHET OCH EFFEKTIVISERINGARFör att anpassa oss till miljöbalkens bestämmelser vill vi förnya vårt tillstånd för Kattastrands reningsverk. Samråd har hållits med boende i närområdet och berörda organisationer.

Målet att minska kemikalieanvänd-ningen i reningsverken har gett resultat. Reningen har blivit bättre och doseringen av kemikalier har på vissa håll minskat med närmare 50 procent med bibehållen eller ibland bättre rening.

Efter genomfört samråd lämnade vi i april in ansökan till Länsstyrelsen om fastställande av vattenskyddsföreskrifter för Brunne Vattenskyddsområde. Arbetet är strategiskt mycket viktigt för att trygga vårt dricksvatten.

Vi beslutade om att delta i ett frivilligt projekt om ytråvatten, »Riskklassning av svenska ytråvatten«, som drivs av Livs medelsverket. Ökad kunskap om mikro biologiska risker är målet, vilket ska upp nås genom utökad periodisk prov tagning och analys. Nio svenska vatten producenter deltar. Arbetet skall utmynna i en handbok som stöd avseende mikro biologiska risker.

ncc Roads tog 1 juni över driften av Härnösands gator för en period av fem år med en optionstid av två år. I överens-kommelsen ingår också beredskap för va-ledningsnätet samt en fastställd ekonomisk volym på cirka 6 miljoner kronor per år för ombyggnadsarbeten på va-ledningsnätet.

Förnyelsearbetet av va-ledningarna har fortsatt. Bland större ombyggnadsprojekt kan nämnas Ankarvägen, Aspvägen, Rönngatan etapp 3, Marinvägen etapp 3 och två ombyggnadssträckor i Häggdånger. Dessutom har också ett antal mindre projekt genomförts.

Sett till en 10-års-period motsvarar antalet driftstörningar under året ett medelår. Några översvämningar i källare

har dessvärre inträffat och några vattenläckor har medfört störningar i vattenförsörjningen hos kunder.

va-taxan behölls oförändrad inför 2013 jämfört med året innan. ELNÄT – SKADOR EFTER STORMEN IVAR OCH LÄGSTA PRIS TILL VILLORNatten mot 13 december härjade stormen Ivar. Omfattningen av skadorna som upp stod var större än vad vi upplevt i tidigare stormar. Som jämförelse kan nämnas stormen Dagmar som gav upphov till reparationskostnader inklusive avbrottsersättning på 2,5 miljoner kronor. Motsvarande siffra för stormen Ivar kommer att bli cirka 8 miljoner kronor.

Arbetet med reparationer präglades av lojalitet och målfokusering. Vår personal, frivilliga samt entreprenörer och hitresta branschkollegor har gjort en stor bedrift. Totalt var det mer än 100 personer som arbetade i störningsorganisationen och som mest var 55 personer samtidigt i tjänst. Personal från alla verksamheter inom hemab ställde upp. Efter 6 dygn hade den sista återruntboende fått strömmen åter.

En årlig risk- och sårbarhetsanalys med åtgärdsplan avseende leveranssäkerheten i elnätet lämnas in till Energimarknads-ins pek tionen. Arbetet med att vädersäkra elnätet har pågått många år. Kanske ska vi se om vi ekonomiskt kan orka med att yt-terligare öka takten att gräva ner elkablar på landsbygden. Idag ligger vi på en takt av 25 km per år i vårt vädersäkringsprojekt iso 2020 vars mål är att alla högspännings-ledningar ska vara isolerade år 2020. I området Gånsviks By – Lotsstugan pågår arbete med att ersätta 3,3 kilometer oisole rad luftledning med jordkabel och mellan Ultrå och Brunne förlades 13 kilometer kabel i rör i samarbete med ServaNet.

I Murbergets fördelningsstation har ett nytt ställverk och ny kontrollutrustning installerats.

Från 1 juli tog vi åter över drift och underhåll av Härnösands kommuns

gatubelysning samt tillsyn av belysning på fritidsanläggningar med mera som ägs av Härnösands kommun.

INFRASTRUKTUR FÖR BREDBANDDriften av Härnösands, Sundsvalls, Timrås och Ånges stadsnät är gemensam och bedrivs i ServaNet ab, som ägs av hemab, Sundsvall Elnät och Ånge kommun. Kom-munerna i Strömsund, Berg och Ragunda ansluter som nya delägare under 2014 i syfte att trygga tillgång till kompetens och att påbörja en långsiktig satsning på utbyggnad av fibernät i sina respektive kommuner. hemab äger fortfarande 100 procent av infrastrukturen i Härnösand med optofiber, kanalisation med mera.

MILJÖPÅVERKAN – STORA MILJÖVINSTER VID FLERA ANLÄGGNINGARAffärsområdena Fjärrvärme, Återvinning och Vatten, som alla återfinns i moder-bolaget, bedriver tillstånds- och anmäl ningspliktig verksamhet enligt miljö balken. Verksamheternas huvud-syften är att minska miljöpåverkan i samhället; Fjärrvärme genom att ta tillvara resurser som annars går till spillo, Återvinning genom att bidra till åter-vinning av avfall som annars skulle spridas i naturen och Vatten genom att ta om hand spillvatten som annars skulle förore-na vattendrag och hav.

Åtgärder för att minska vår negativa miljöpåverkan har resulterat i betydande förbättringar. Till exempel minskad kemikalieförbrukning vid Norrstigs avloppsreningsverk och minskad elför-brukning i lakvattenreningen vid Älands avfalls anläggning med 40 procent. Minsk -ningar na är resultat av engagemang och aktivt arbete av personalen samt investe-ringar i styr- och automationsutrustning.

Fjärrvärmens negativa miljöpåverkan sker främst genom utsläpp till luft av stoft, svavel och kväveoxider. Produktionen baseras till största delen på förnyelsebara bränslen. Tillförseln av bränslen som trädbränslen, pellets, torv och eldnings-

årsredovisning 2013

2726

INVESTERINGAR I MKR

KONCERNEN

Bruttoinvesteringarna under året har totalt uppgått till 74,5 Mkr (112,2) och fördelningen framgår av nedanstående sammanställning:

KONCERNEN BRUT TOINV. BRUT TOINV.

Anläggningstillgång 2013 2012

Byggnader och mark 16,2 0,6Maskiner och anläggningar 35,0 103,0Inventarier 9,8 7,4Pågående anläggningar 18,8 – 36,5

Summa 79,8 74,5

MODERBOL AGE T

Bruttoinvesteringarna under året har totalt uppgått till 49,4 Mkr (90,8) och fördelningen framgår av nedanstående sammanställning:

MODERBOL AGE T BRUT TOINV. BRUT TOINV.

Anläggningstillgång 2013 2012

Byggnader och mark 15,7 0,6Maskiner och anläggningar 22,1 85,8 Inventarier 9,3 5,8 Pågående anläggningar 9,9 – 42,8

Summa 56,9 49,4

FÖRSLAG TILL VINSTDISPOSITION

Till årsstämmans förfogande står följande vinstmedel

Balanserade vinstmedel 1 120 984Årets vinst 142

Kronor 1 121 126

Styrelsen föreslåratt vinstmedlen disponeras så atti ny räkning överföres 1 121 126

Kronor 1 121 126

Vad beträffar koncernens och moderbolagets resultat och ställning i övrigt, hänvisas till efterföljande resultat- och balansräkning med tillhörande bokslutskommentarer.

olja sker med lastbilstransporter. När det gäller utsläpp har de rikt- och gränsvärden som gäller för verksamheten hållits. Vid nybyggda Härnösands central har Härnösands kommun uppfört solfångare, vars överskottsvärme sommartid tillförs fjärrvärmenätet.

Vid ett tillsynsbesök av Länsstyrelsen i april vid Älands avfallsanläggning upptäcktes att vitvaror, exempelvis spisar och kylskåp, hanterats på ett oaktsamt sätt. Platsen för mellanlagringen städades och ställdes i ordning omsorgsfullt.

Verksamheten inom Elnät är inte tillstånds- eller anmälningspliktig ur miljösynpunkt men miljömålen är högt ställda. Med övergång från luftledning till jordkabel minskar behovet av skogs- och åkermark för ledningsgator som därmed kan återlämnas till markägarna. Utbytt elmaterial källsorteras direkt på arbetsplatsen ute i fält. Ett projekt med utbyte av oljefyllda effektbrytare mot nya vakuumbrytare har slutförts. Installation av ett miljöfilter för vårt transformator-lager genomfördes under året. De maski-ner som används i verksamheten använder miljöanpassade drivmedel och oljor.

MEDARBETAREI projekt »Kompetenskompassen« har hemabs alla yrkesrollers kompetens-profiler identifierats. Riktlinjer för vårt framtida kompetensutvecklingsarbete har formats och ett system för hantering av kompetenskrav och utvecklingsplaner har tagits fram.

I årets medarbetarundersökning deltog 84 procent och resultatet visade att nmi (nöjdmedarbetarindex) var 73, samma nivå som år 2011. Ledarindex ökade från 70 (2011) till 71 i årets mätning.

Våra hälsoinspiratörer har med ett aktivt arbete inspirerat personalen bland annat genom stegräknartävling och »personlig hälsoinspiratör«. Temat för årets hälsodag var »Att leda sig själv«, där Hanna Marklund, Sunnanå utveckling och Eva Jonsson, hälsoutvecklare Härnösands kommun deltog. Personalomsättningen har till störta delen handlat om pension-savgångar.

För en del av de berörda tjänsterna har

det inneburit en längre tids kompetens-överföring där personal arbetat parallellt. Det här har resulterat i att vi idag totalt sett är färre antal tillsvidareanställda samt med en något lägre genomsnittsålder.

FRAMTIDENLänsstyrelsen förväntas under första halvåret 2014 lämna besked på vår tillståndsansökan för ny vindkraft vid Spjutåsberget. Om vi får ett positivt besked utan överklaganden kommer

förprojektering och upphandling att påbörjas omgående parallellt med pågående vindmätningar.

Reservanläggningen för fjärrvärme på Härnön kommer att kompletteras med ytterligare en panna i samma storlek som den som levererades 2013. Fjärrvärme-ledningarna från anläggningen kommer att förstärkas in mot centrum.

Överföringsledning för renat lak vatten från Äland ska detaljprojekteras och handlas upp under 2014. Inom två år ska

årsredovisning 2013

2928

INVESTERINGAR I MKR

KONCERNEN

Bruttoinvesteringarna under året har totalt uppgått till 74,5 Mkr (112,2) och fördelningen framgår av nedanstående sammanställning:

KONCERNEN BRUT TOINV. BRUT TOINV.

Anläggningstillgång 2013 2012

Byggnader och mark 16,2 0,6Maskiner och anläggningar 35,0 103,0Inventarier 9,8 7,4Pågående anläggningar 18,8 – 36,5

Summa 79,8 74,5

MODERBOL AGE T

Bruttoinvesteringarna under året har totalt uppgått till 49,4 Mkr (90,8) och fördelningen framgår av nedanstående sammanställning:

MODERBOL AGE T BRUT TOINV. BRUT TOINV.

Anläggningstillgång 2013 2012

Byggnader och mark 15,7 0,6Maskiner och anläggningar 22,1 85,8 Inventarier 9,3 5,8 Pågående anläggningar 9,9 – 42,8

Summa 56,9 49,4

FÖRSLAG TILL VINSTDISPOSITION

Till årsstämmans förfogande står följande vinstmedel

Balanserade vinstmedel 1 120 984Årets vinst 142

Kronor 1 121 126

Styrelsen föreslåratt vinstmedlen disponeras så atti ny räkning överföres 1 121 126

Kronor 1 121 126

Vad beträffar koncernens och moderbolagets resultat och ställning i övrigt, hänvisas till efterföljande resultat- och balansräkning med tillhörande bokslutskommentarer.

RESULTATRÄKNING

KONCERNEN

Not 2013 2012

Nettoomsättning 2 285 069 280 020Aktiverat arbete för egen räkning 2 926 3 222Övriga rörelseintäkter 10 422 10 608

298 417 293 850

RÖRELSENS KOS TNADER : Råkraft, bränslen och förnödenheter – 59 554 – 67 561Övriga externa kostnader – 93 932 – 82 994Personalkostnader 3, 4 – 77 700 – 70 910Av- och nedskrivning av materiella anläggningstillgångar – 48 585 – 46 187

– 279 771 – 267 652

Rörelseresultat 2 18 646 26 198

RESULTAT FR ÅN FINANSIELL A INVES TERINGAR : Resultat från andelar intresseföretag 5 – 155 388 Övriga ränteintäkter och liknande resultatposter 6 273 353Räntekostnader och liknande resultatposter – 10 395 – 13 145

– 10 277 – 12 404

Resultat efter finansiella poster 8 369 13 794 Bokslutsdispositioner – –

Skatt på årets resultat 7, 8 – 1 930 – 2 782

Årets vinst 6 439 11 012

MODERBOL AGE T

2013 2012

225 399 221 651 1 350 1 978 15 316 14 420

242 065 238 049

– 44 322 – 49 875 – 87 305 – 84 144 – 59 333 – 55 171 – 34 113 – 30 422

– 225 073 – 219 612

16 992 18 437

– – 240 202 – 8 762 – 11 306

– 8 522 – 11 104

8 470 7 333 – 8 411 – 6 523 – 59 –

– 810

det renade lakvattnet ledas direkt ut i Älandsfjärden i stället för som i dag via Mjösjöbäcken och Älandsån till Älands-fjärden. Risken för påverkan i vattendra-gen kommer därmed att minska.

Vi bistår med fakta och kunskaper i kommunens planeringsarbete inför beslut om utvidgat verksamhetsområde för va på södra Härnön. Beslut väntas sommaren 2014, vilket skulle innebära att vi får i uppdrag att bygga ut vatten/avlopp ut till Solumshamn.Avseende till-

ståndsprövningen för reningsverket på Kattastrand kommer samrådsre-dogörelsen och tillståndsansökan att lämnas till Länsstyrelsen våren 2014.

Projektet med matavfallsinsamling fortgår och vid utgången av 2016 ska alla hushåll, företag och verksamheter vara med och bidra genom att matavfall sort-eras separat och samlas in.

Projektet Härnösand biogas med syfte att bygga en rötningsanläggning vid Älands återvinningsanläggning för lokalt

matavfall och slam går in i ett skede med detaljprojektering och upphandling.

Målet är att anläggningen ska stå klar vid utgången av 2015 och då innehålla mottagning och förbehandling av mat avfall och slam, torrötning samt gasuppgradering, komprimering och flaktankning. Parallellt med projektet att bygga en biogasfabrik studeras möjligheterna att inom Biofuel region samarbetet även anlägga ett tankställe i Härnösand.

årsredovisning 2013 årsredovisning 2013

2928

MODERBOL AGE T

2013 2012

38 567 30 292 343 493 346 262 34 753 33 597 19 340 9 655

436 153 419 806

14 811 15 320 90 000 90 000 2 700 2 700 1 776 1 776

109 287 109 796

545 440 529 602

6 508 5 467

6 508 5 467

16 903 45 249 4 263 – 79 254 4 212 10 19 778 4 836

45 235 50 349

7 121 15 324

58 864 71 140

604 304 600 742

40 100 40 100 – – 10 000 10 000 1 121 311 – – – 810

51 221 51 221

206 073 197 662

– – 13 393 12 827

13 393 12 827

BALANSRÄKNING KONCERNEN

Not 2013 2012T ILLGÅNGAR ANL ÄGGNINGS T ILLGÅNGAR

MATERIELL A ANL ÄGGNINGS T ILLGÅNGAR Byggnader och mark 9 84 065 71 055 Maskiner och andra tekniska anläggningar 10 531 058 537 056 Inventarier, verktyg och installationer 11 51 086 52 094 Pågående nyanläggningar 12 36 903 18 386

Summa materiella anläggningstillgångar 703 112 678 591

FINANSIELL A ANL ÄGGNINGS T ILLGÅNGAR Fordringar hos koncernföretag – – Andelar i koncernföretag 21 – – Andelar i intresseföretag 13 3 971 4 180 Andra långfristiga värdepappersinnehav 14 1 777 1 777

Summa finansiella anläggningstillgångar 5 748 5 957

Summa anläggningstillgångar 708 860 684 548 OMSÄT TNINGS T ILLGÅNGAR Råvaror och förnödenheter 15 6 578 5 996

Summa varulager 6 578 5 996

KORTFRIS T IGA FORDRINGAR Kundfordringar 17 152 45 259 Fordringar hos koncernföretag – –Aktuella skattefordringar 79 540 Övriga kortfristiga fordringar 5 093 435 Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter 16 27 401 5 488

Summa kortfristiga fordringar 49 725 51 722

Kassa och bank 11 225 26 268

Summa omsättningstillgångar 67 528 83 986

Summa tillgångar 776 388 768 534 EGE T K APITAL OCH SKULDER EGE T K APITAL 17 Aktiekapital 40 100 40 100Bundna reserver 172 008 165 656Reservfond – –Balanserad vinst – –Balanserad förlust – 17 604 – 25 272Årets resultat 6 439 11 012

Summa eget kapital 200 943 191 496

Obeskattade reserver 22 – –

AVSÄT TNINGAR Uppskjutna skatter 8 61 008 62 210 Övriga avsättningar 13 393 12 827

Summa avsättningar 74 401 75 037

årsredovisning 2013

3130

KASSAFLÖDESANALYS KONCERNEN

2013 2012DEN LÖPANDE VERKSAMHE TEN Rörelseresultat före finansiella poster 18 646 26 198Justeringar för poster som inte ingår i kassaflödet 20 56 116 11 708Resultat från andelar i intressebolag – 155 388Erhållen ränta 273 353Erlagd ränta – 10 395 – 13 145Betald inkomstskatt – 71 – 14

Kassaflöde från den löpande verksamhetenföre förändringar av rörelsekapital 64 414 25 488

FÖR ÄNDRING I RÖRELSEK APITAL Ökning/minskning av varulager – 582 – 546Ökning/minskning av kundfordringar 28 107 – 1 248Ökning/minskning av kortfristiga fordringar – 26 110 – 13Ökning/minskning av leverantörsskulder – 5 067 – 3 121Ökning/minskning av kortfristiga skulder 10 235 – 7 974

Kassaflöde från den löpande verksamheten 70 997 – 12 586

INVES TERINGSVERKSAMHE TEN Investeringar i materiella anläggningstillgångar – 79 915 – 69 372Försäljning av inventarier – – Placering i övriga finansiella anläggningstillgångar – – 86

Kassaflöde från investeringsverksamheten – 79 915 – 69 458

FINANSIERINGSVERKSAMHE TEN Amortering – 4 200 – 2 808Ny upplåning 5 016 56 579Amortering leasingskuld – 6 941 –

Kassaflöde från finansieringsverksamheten – 6 125 53 771

Årets kassaflöde – 15 043 – 3 101

Likvida medel vid årets början 26 268 29 369

Likvida medel vid årets slut 11 225 26 268

MODERBOL AGE T

2013 2012 16 992 18 436 34 730 6 032 – – 240 202 – 8 762 – 11 306 – 59 –

43 141 13 364

– 1 041 – 560 28 346 – 1 526 – 23 232 11 253 2 508 – 7 454 – 4 438 – 997

45 284 14 080

– 56 861 – 49 354 6350 – 508 – 86

- 50 003 - 49 440

– 3 500 – 1 750 16 32 731 – –

– 3 484 30 981

– 8 203 – 4 379

15 324 19 703

7 121 15 324

KONCERNEN

Not 2013 2012

L ÅNGFRIS T IGA SKULDER 18 Skulder till kreditinstitut 427 371 433 512Övriga långfristiga skulder 16 –

Summa lång fristiga skulder 427 387 433 512

KORTFRIS T IGA SKULDER Skulder till kreditinstitut 18 9 821 9 608Leverantörsskulder 29 250 34 317Skulder till aktieägare 18 – –Skatteskulder 56 –Övriga kortfristiga skulder 4 124 4 490Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter 19 30 406 20 074

Summa kortfristiga skulder 73 657 68 489

Summa eget kapital och skulder 776 388 768 534

Ställda säkerheter – –

Ansvarsförbindelser – –

MODERBOL AGE T

2013 2012

284 250 287 750 16 –

284 266 287 750

3 500 3 500 24 801 22 293 – 5 948 – – 3 505 3 888 17 545 15 653

49 351 51 282

604 304 600 742

– –

– –

årsredovisning 2013 årsredovisning 2013

3130

NOT 1 REDOVISNINGS- OCH VÄRDERINGSPRINCIPER

Bolagets årsredovisning har upprättats enligt Årsredovisningslagen och Bokförings nämndens allmänna råd med undantag av bfnar 2008:1

KONCERNREDOVISNING

I koncernredovisningen ingår dotter-företag där moderbolaget direkt eller indirekt innehar mer än 50 % av rösterna, eller på annat sätt har ett bestämmande inflytande. Koncernens bokslut är upprättat enligt förvärvsmetoden, vilket innebär att dotterbolagens egna kapital vid förvär-vet, fastställt som skillnaden mellan till gångarnas och skuldernas verkliga värden, elimineras i sin helhet. I koncern-ens egna kapital ingår härigenom endast den del av dotterbolagens egna kapital som tillkommit efter förvärvet. I moderbolagets bokslut redovisas andelar i dotterföretag till anskaff-ningsvärde med avdrag för eventuella nedskrivningar. Som utdelning från dotterföretag redovisas endast erhållen utdelning av vinstmedel som intjänats efter förvärvet.

INTRESSEFÖRE TAGSREDOVISNING

Som intresseföretag betraktas de företag som inte är dotterföretag men där moder-bolaget direkt eller indirekt innehar minst 20% av rösterna för samtliga andelar, eller på annat sätt har ett betydande inflytande. I koncernens bokslut redovisas andelar i intresseföretag enligt kapitalandels-metoden. Kapitalandelsmetoden innebär att andelar i ett företag redovisas till anskaffningsvärde vid anskaffnings -till fället och därefter justeras med koncernens andel av förändringen i intresseföretagets nettotillgångar. Andelarnas värde inkluderar goodwill (efter avdrag för ackumulerade avskrivningar) vid förvärvet. I koncernens resultaträkning ingår som intäkt koncernens andel av intresseföretagets resultat. Ej utdelad ackumulerad vinst-andel hänförlig till intresseföretag redovisas i koncernbalansräkningen som kapitalandelsfond under bundna reserver. Orealiserade internvinster elimineras med den på koncernen belöpande andelen av vinsten.

I moderbolagets bokslut redovisas andelar i intresseföretag till anskaffnings-värde med avdrag för eventuella nedskrivningar. Som intäkt från intresseföretag redovisas endast erhållen utdelning av vinstmedel som intjänats efter förvärvet.

UTL ÄNDSK A VALUTOR

Tillgångar och skulder i utländsk valuta värderas till balansdagens kurs. I de fall valutasäkringsåtgärd genomförts, till exempel terminssäkring, används termins-kursen. Transaktioner i utländsk valuta omräknas enligt transaktionsdagens avistakurs.

INTÄK TER

Försäljning av varor redovisas vid leve rans av produkter till kunden, i enlighet med försäljningsvillkoren. Försäljningen redovisas efter avdrag för moms och rabatter. I koncernredovisningen elimi neras koncernintern försäljning.

INKOMS TSK AT TER

Redovisade inkomstskatter innefattar skatt som skall betalas eller erhållas avseende aktuellt år, justeringar avseende tidigare års aktuella skatt, samt andel i intresse bolags skatt. Skatteskulder/-fordringar värderas till vad som enligt företagets bedömning skall erläggas till eller erhållas från skatteverket. Bedömningen görs enligt de skatteregler och skattesatser som är beslutade eller som är aviserade och med stor säkerhet kommer att fastställas. För poster som redovisas i resultat-räkningen, redovisas även därmed samman hängande skatteeffekter i resultat-räkningen. Skatteeffekter av poster som redovisas direkt mot eget kapital, redovi-sas mot eget kapital. Uppskjuten skatt avseende framtida skatteeffekter redovisas inte i resultat- och balansräkningarna.

IMMATERIELL A T ILLGÅNGAR NY T TJANDER ÄT TER

Utgifter för förvärvade nyttjanderätter balanseras och skrivs av linjärt över dess avtalsreglerade nyttjandetid, normalt högst 20 år.

MATERIELL A ANL ÄGGNINGS T ILLGÅNGAR

Materiella anläggningstillgångar redo-visas till anskaffningsvärde minskat med avskrivningar. Utgifter för förbättringar av tillgångars prestanda, utöver ursprunglig nivå, ökar tillgångens redovisade värde. Utgifter för reparation och underhåll

redovisas som kostnader. Linjär avskrivningsmetod används för de flesta typer av materiella tillgångar. Undantaget görs på deponiyta som skrivs av i takt med att den nyttjas vilket är beräknat till cirka 10 år. Från och med 2010 års investeringar på elledningar så har avskrivningstiden ökat från 15 år till 30 år för att anpassas till den nya regleringsmodellen.

El-ledningar 15 – 30 årMottagnings- och fördelningsstationer 15 – 30 årTransformatorer 15 – 30 årFjärrvärmeledningar 20 årMaskiner i Hetvattencentral 15 årGasanläggning 15 årGasledningar 25 årByggnader, markanläggningar 10 – 50 årMaskiner och andra tekniska anläggningar 10 årInventarier, verktyg och installationer 3 – 5 år

S TATLIGA S TÖD

Statliga stöd redovisas till verkligt värde när det finns rimlig säkerhet att stödet kommer att erhållas och att koncernen kommer att uppfylla alla därmed sammanhängande villkor. Statligt stöd som hänför sig till för-väntade kostnader redovisas som förut-betalda intäkter. Stödet intäktsförs i den period då de kostnader uppkommer som det statliga stödet är avsett att kompensera. Statliga stöd för anskaffning av materiella anläggningstillgångar har reducerat tillgångens redovisade värde.

LE ASING

Leasing klassificeras antingen som finansiell eller operationell leasing i koncernredovisningen. Finansiell leasing föreligger då de ekonomiska riskerna och förmånerna som är förknippade med ägandet i allt väsentligt är överförda till leasetagaren, om så inte är fallet är det fråga om operationell leasing. Tillgångar som hyrs enligt finansiella leasingavtal har redovisats som tillgångar i koncernens balansräkning. Förpliktelsen att betala framtida leasingavgifter har redovisats som långfristig skuld. Operationell leasing innebär att leasing-avgiften kostnadsförs över löptiden med utgångspunkt från nyttjandet, vilket kan skilja sig från vad som faktiskt erlagts som leasingavgift under året. I moder-företaget redovisas samtliga leasingavtal enligt reglerna för operationell leasing.

Tilläggsupplysningar.årsredovisning 2013

3332

NOT 2 NETTOOMSÄTTNINGENS OCH RÖRELSERESULTATETS FÖRDELNING PÅ AFFÄRSOMRÅDE KONCERNEN

NE T TOOMSÄT TNING RÖRELSERESULTAT

2013 2012 2013 2012 Fjärrvärme 138 379 138 384 12 700 10 052Renhållning 39 696 35 121 67 – 1 064Vatten 46 846 47 635 3 904 6 474Övrigt – – 320 2 981Elnät 60 148 58 880 1 655 7 755

Summa 285 069 280 020 18 646 26 198

Bolagets geografiska marknad är Sverige.

MODERBOL AGE T

NE T TOOMSÄT TNING RÖRELSERESULTAT

2013 2012 2013 2012

138 717 138 746 12 700 10 052 39 773 35 215 67 – 1 064 46 909 47 690 3 904 6 474 – – 322 2 975 – – – –

225 399 221 651 16 993 18 437

NOT 3 ANSTÄLLNINGSAVTAL VD

vd är enligt avtal 2005-06-21 tillsvidare-anställd från och med 2005-08-01 och undantas från bestämmerlserna i lagen om anställningsskydd, las . I fråga om allmänna anställningsvillkor i övrigt

tillämpas bestämmerlserna efter samma grunder som gäller för övriga anställda i företaget. Utöver pension enligt lag utgår pension enligt vid företaget gällande pa-kfs . vd äger rätt att, för kostnad motsvarande pa-kfs-premien, utnyttja den så kallade

alternativregeln i pa-kfs För anställningen gäller en ömsesidig uppsägningstid om sex månader. Vid uppsägning från företaget betalas i samband med anställ-ningens upphörande en engångs ersättning till vd motsvarande totalt 12 månadslöner.

VARUL AGER

Varulagret värderas, med tillämpning av först-in först-ut-principen, till det lägsta av anskaffningsvärdet och nettoförsälj-ningsvärdet på balansdagen.

AVSÄT TNINGAR

Avsättningar redovisas när Koncernen har en legal eller informell förpliktelse till följd av inträffade händelser, det är mer sannolikt att ett utflöde av resurser krävs för att reglera åtagandet än att så inte sker, och beloppet har kunnat beräknas på ett

tillförlitligt sätt. Om det finns ett antal liknande åta-ganden, bedöms sannolikheten för att det kommer att krävas ett utflöde av resurser vid regleringen sammantaget för hela denna grupp av åtaganden. En avsättning redovisas även om sannolikheten för ett utflöde avseende en speciell post i denna grupp av åtaganden är ringa.

K ASSAFLÖDESANALYS

Kassaflödesanalysen upprättas enligt indirekt metod. Det redovisade kassaflö-

det omfattar endast transaktioner som medför in- eller utbetalningar.

ELCERT IFIK AT

Lagerförda elcertifikat värderas till anskaff ningsvärdet, dvs noll kronor, avseende de certifikat som var registrerade på vårt konto hos Svenska Kraftnät per 2012-12-31. Marknadsvärdet av dessa elcertifikat var vid årsskiftet cirka 17,4 (17,2) Mkr.

årsredovisning 2013 årsredovisning 2013

3332

NOT 4 PERSONAL KONCERNEN MODERBOL AGE T

2013 2012 2013 2012Medelantalet anställda Kvinnor 21 21 18 18Män 106 108 82 82

Totalt 127 129 100 100

LÖNER, ERSÄT TNINGAR, SOCIAL A AVGIF TER OCH PENSIONSKOS TNADER

Löner och ersättningar till styrelsen och verkställande direktören 1 377 1 322 1 377 1 322Löner och ersättningar till övriga anställda 51 952 49 018 39 909 38 010

Summa löner och ersättningar 53 329 50 340 41 286 39 332

Sociala avgifter enligt lag och avtal 15 822 13 691 12 269 10 428

Pensionskostnader för styrelsen och verkställande direktören 361 397 361 397Pensionskostnader för övriga anställda 4 862 4 319 3 517 3 321

Totalt 74 374 68 747 57 433 53 478

S T YRELSELEDAMÖTER OCH LEDANDE BEFAT TNINGSHAVARE

Antal styrelseledamöter på balansdagenKvinnor 2 2 2 2Män 7 7 7 7

Totalt 9 9 9 9

Antal verkställande direktörer och andra ledande befattningshavareMän 1 1 1 1

Totalt 1 1 1 1

Från och med 1997-01-01 omfattas bolagets anställda av pa-kfs , ett så kallat nettopensionssystem med försäkrings-lösning via kpa , där de anställda garanteras en förmånsbaserad pension där nivån av slutlön är: 10 % i skiktet 0 – 7,5 basbelopp, 65 % i skiktet 7,5 – 20 basbelopp och 32,5 % i skiktet

21 – 30 basbelopp. Även en årlig premie-avsättning om 1 % av årslönen görs. Premier för intjänande tjänstepensioner betalas månatligen till kpa . Pensionstagare, förmånstagare och personal som slutat sin anställning men som ännu ej uppbär pension omfattas av pa-kl . Kostnaderna för detta motsvaras

av faktiskt utbetalda pensioner, vilka utbetalas av kpa som fakturerar bolaget. Fram till 1996-12-31 motsvarades tjänstepensionsåtagandena för samtliga anställda av kontoavsättning i bolagets balansräkning.

årsredovisning 2013 årsredovisning 2013

3534

NOT 5 RESULTAT FRÅN ANDELAR I INTRESSEFÖRETAG KONCERNEN

2013 2012

Resultatandel Kommunbränsle i Ådalen ab – 155 388 – 155 388

NOT 6 ÖVRIGA RÄNTEINTÄKTER OCH LIKNANDE RESULTATPOSTER

KONCERNEN MODERBOL AGE T

2013 2012 2013 2012

Ränteintäkter 273 353 240 202

Summa 273 353 240 202

NOT 7 SKATT PÅ ÅRETS RESULTAT KONCERNEN

2013 2012

Aktuell skatt för året 71 14Uppskjuten skatt 1 859 2 768

Summa 1 930 2 782

SKILLNADEN MELL AN BOL AGE TS SK AT TEKOS TNAD OCH SK AT TEKOS TNAD BASER AD PÅ GÄLL ANDE SK AT TESATS BES TÅR AV FÖL JANDE KOMPONENTER :

MODERBOL AGE T

Redovisat resultat före skatt 60 810Skatt enligt gällande skattesats 13 213

SK AT TEEFFEK T AV KOS TNADER / INTÄK TER SOM INTE UTGÖR UNDERL AG VID SK AT TEBER ÄKNINGEN :

Skattefria intäkter – 1 – 1Ej avdragsgilla kostnader 47 233Återföring bandsjölänken – – 398Förlustavdrag – – 47

Summa 59 –

NOT 8 UPPSKJUTEN SKATT KONCERNEN MODERBOL AGE T

2013 2012 2013 2012

61 008 62 210 45 336 43 486

Skillnaden mellan å ena sidan den inkomstskatt som har redovisats i resultaträkningen samt å andra sidan den inkomstskatt som belöper på verksamheten utgörs av uppskjuten skatt på obeskattade reserver

årsredovisning 2013

3534

NOT 9 BYGGNADER OCH MARK KONCERNEN MODERBOL AGE T

2013 2012 2013 2012

Ingående anskaffningsvärden 135 136 134 546 37 830 37 241Inköp 15 720 590 15 720 590Försäljning – 490 – – 7606 –Utgående ackumulerade anskaffningsvärden 150 366 135 136 45 944 37 831Ingående avskrivningar – 64 081 – 60 757 – 7 538 – 6 599Årets avskrivningar – 1 981 – 3 324 – 834 – 940Försäljning – 239 – – 995 –

Utgående ackumulerade avskrivningar – 66 301 – 64 081 – 7 377 – 7 539

Utgående restvärde enligt plan 84 065 71 055 38 567 30 292

Bokfört värde byggnader 36 606 35 631 3 999 8 584Bokfört värde mark 47 459 35 424 34 568 21 708

NOT 10 MASKINER OCH ANDRA TEKNISKA ANLÄGGNINGAR KONCERNEN MODERBOL AGE T

2013 2012 2013 2012

Ingående anskaffningsvärden 1 001 725 898 910 543 039 457 368Inköp 35 069 102 815 22 125 85 672Försäljningsansvarig – 94 625 – – 71 –

Utgående ackumulerade anskaffningsvärden 942 169 1 001 725 565 097 543 040

Ingående avskrivningar – 540 439 – 507 635 – 186 777 – 164 610Årets avskrivningar – 35 791 – 32 804 – 24 850 – 22 168Försäljningsansvarig 96 076 – 27 –

Utgående ackumulerade avskrivningar – 480 154 – 540 439 – 211 600 – 186 778

Ingående nedskrivningar – 10 000 – 10 000 – 10 000 – 10 000

Utgående ackumulerade nedskrivningar – 10 000 – 10 000 – 10 000 – 10 000

Utgående restvärde enligt plan 452 015 451 286 343 493 346 262

Finansiell leasing kvv 79 043 85 770 – –

Utgående restvärde enligt planinklusive finansiell leasing 531 058 537 056 343 493 346 262

KONCERNEN OCH MODERBOL AGE T

va-anläggningar, som utgör tillbehör till fastigheter som kommunen behåller, har övertagits från Härnösands Kommun till ett värde av 87 644 957 kronor. Ledningarna ägs civilrättsligt av

Härnösand Energi & Miljö ab och för att trygga rätten till ledningarna hara) nyttjanderättsavtal tecknats för gatumark med merab) servitutsavtal tecknats för övrig mark

årsredovisning 2013 årsredovisning 2013

3736

NOT 11 INVENTARIER, VERKTYG OCH INSTALLATIONER KONCERNEN MODERBOL AGE T

2013 2012 2013 2012

Ingående anskaffningsvärden 150 734 143 400 99 889 94 151Inköp 9 843 7 511 9 331 5 737Försäljning och utrangering – 5 883 – 177 – 3 578 –

Utgående ackumulerade anskaffningsvärden 154 694 150 734 105 642 99 888

Ingående avskrivningar – 98 640 – 88 952 – 66 292 – 59 172Årets avskrivningar – 10 813 – 9 865 – 8 168 – 7 119Försäljning och utrangering 5 845 177 3 570 –

Utgående ackumulerade avskrivningar – 103 608 – 98 640 – 70 890 – 66 291

Utgående restvärde enligt plan 51 086 52 094 34 752 33 597

NOT 12 PÅGÅENDE NYANLÄGGNINGAR OCH FÖRSKOTT AVSEENDE MATERIELLA ANLÄGGNINGSTILLGÅNGAR

KONCERNEN MODERBOL AGE T

2013 2012 2013 2012

Ingående nedlagda kostnader 18 386 54 968 9 654 52 495Under året nedlagda kostnader 37 655 17 107 25 930 8 558Under året genomförda omfördelningar – 19 138 – 53 689 – 16 244 – 51 398

Utgående nedlagda kostnader 36 903 18 386 19 340 9 655

NOT 13 ANDELAR I INTRESSEFÖRETAG KONCERNEN MODERBOL AGE T

2013 2012 2013 2012

Kommunbränsle i Ådalen ab (kbab) 3 971 4 180 2 700 2 700

Org nr: 556220-6200Säte: HärnösandKapitalandel: 40 % Rösträttsandel: 40 %Eget kapital: 18 172 t kr. Årets resultat – 387 t kr.

NOT 14 ÖVRIGA LÅNGFRISTIGA VÄRDEPAPPERSINNEHAV KONCERNEN MODERBOL AGE T

2013 2012 2013 2012

Ingående anskaffningsvärden 1 777 1 691 1 776 1 690Tillkommande värdepapper Norrsken ab – 86 – 86

Utgående redovisat värde, totalt 1 777 1 777 1 776 1 776

BOKFÖRT VÄRDE VÄRDEPAPPER

Svenska Värmeverken 0Norrsken ab 976Elinorr 1Norrsken ab 800

Summa 1 777

årsredovisning 2013

3736

NOT 17 FÖRÄNDRING AV EGET KAPITAL

KONCERNEN AK T IEK APITAL BUNDNA RESERV FRIA RESERV/ÅRE TS RES SUMMA EGE T K APITAL

Eget kapital 2013-01-01 40 100 165 656 – 14 260 191 496Effekt av förändrad skattesats på obeskattade resevers fördelning – 3 008 – 3 008Förskjutningar mellan bundna och fria reserver – 3 344 – 3 344 –Årets resultat – – 6 439 6 439

Eget kapital 2013-12-31 40 100 172 008 – 11 165 200 943 MODERBOL AGE T AK T IEK APITAL RESERVFOND FRIT T EGE T K APITAL SUMMA EGE T K APITAL

Eget kapital 2013-01-01 40 100 10 000 1 121 51 221Årets resultat – – – –

Eget kapital 2013-12-31 40 100 10 000 1 121 51 221

Aktiekapitalet består av 401 000 st aktier med kvotvärde à 100 kronor.

NOT 18 LÅNGFRISTIGA SKULDER KONCERNEN MODERBOL AGE T

2013 2012 2013 2012R ÄNTEBÄR ANDE SKULDERL ÅNGFRIS T IGA SKULDER

Skulder till kreditinstitut 353 950 353 150 284 250 287 750Skulder till leasingbolag 73 421 80 362 – –Övriga skulder 16 – 16 –

Summa 427 387 433 512 284 266 287 750

KORTFRIS T IGA SKULDER

Skulder till kreditinstitut 4 200 4 200 3 500 3 500Skulder till leasingbolag 5 621 5 408 – –Skulder till aktieägare – – – 5 948

Summa 9 821 9 608 3 500 9 448

Summa räntebärande skulder 437 208 443 120 287 766 297 198

NOT 15 VARULAGER KONCERNEN MODERBOL AGE T

2013 2012 2013 2012Värderat till anskaffningsvärdeEldningsolja 2 205 1 443 2 205 1 443Ved/träbränsle 3 870 3 783 3 870 3 783Förnödenheter 433 685 433 241Drivmedel, bensin/diesel 70 85 – –

Summa 6 578 5 996 6 508 5 467

NOT 16 FÖRUTBETALDA KOSTNADER OCH UPPLUPNA INTÄKTER KONCERNEN MODERBOL AGE T

2013 2012 2013 2012

Sent fakturerad intäkt 25 677 3 756 18 814 3 562Förutbetalda kostnader övrigt 1 724 1 732 964 1 274

Summa 27 401 5 488 19 778 4 836

årsredovisning 2013

3938

NOT 19 UPPLUPNA KOSTNADER OCH FÖRUTBETALDA INTÄKTER

KONCERNEN MODERBOL AGE T

2013 2012 2013 2012

Upplupna semesterlöner 2 590 2 526 2 020 1 864Upplupen komptid 571 406 416 307Upplupna sociala avgifter 983 921 766 682Upplupna kostnader kvv 8 314 8 670 8 314 8 670Anslutningsavgift 2 635 1 932 – –Upplupna räntor 385 393 332 300Stormen Ivar 6 608 – – –Övriga upplupna kostnader 8 320 5 227 5 697 3 830

Summa 30 406 20 074 17 545 15 653

NOT 20 JUSTERING FÖR POSTER SOM INTE INGÅR I KASSAFLÖDET, MED MERA

KONCERNEN MODERBOL AGE T

2013 2012 2013 2012

Resultatandel kbab 155 – 388 – –Avskrivningar 48 585 46 187 34 113 30 422Avsättningar 566 – 34 091 566 – 24 390Avskrivning leasing 6726 – – –Utrangering 84 – 52 –

Summa 56 116 11 708 34 731 6 032

FÖRFALLOT IDERDEN DEL AV SKULDERNA SOM FÖRFALLER T ILL BE TALNING MELL AN ÅR E T T T ILL ÅR FEM

Skulder till kreditinstitut 16 650 16 800 14 000 14 000Skulder till leasingbolag 23 214 23 842 – –

Summa 39 864 40 642 14 000 14 000

DEN DEL AV L ÅNGFRIS T IGA SKULDER SOM FÖRFALLER T ILL BE TALNING SENARE ÄN FEM ÅR EF TER BAL ANSDAGEN

Skulder till kreditinstitut 337 316 336 350 270 266 273 750Skulder till leasingbolag 50 207 56 520 – –

Summa 427 387 433 512 284 266 287 750

årsredovisning 2013

3938

Ingvar ViklundORDFÖR ANDE

Eva Goes Lennart Bolander

Karl-Einar Björner Lars-Gunnar Hultin

Christina Meltin Westerlund

Ingvar Johansson

HÄRNÖSAND DEN 11 MARS 2013

Rolf ByströmARBE TS TAGARREPRESENTANT

Ingemar ForzeliusVERKS TÄLL ANDE DIREK TÖR

Hans-Åke JohanssonARBE TS TAGARREPRESENTANT

NOT 21 ANDELAR I KONCERNFÖRETAG

MODERBOL AGE T K APITAL- RÖS TR ÄT TS- ANTAL AK T IER BOKFÖRT VÄRDE EGE T K APITAL ANDEL % ANDEL % 131231 131231

HärnösandElnät ab 100 100 180 000 90 000 22 148Org nr: 556133-3328Säte: Härnösand

NOT 22 OBESKATTADE RESERVER MODERBOL AGE T

2013 2012

Ingående värde ackumulerad avskrivning utöver plan 197 662 191 139Årets förändring 8 411 6 523

Utgående värde ackumulerad avskrivning utöver plan 206 073 197 662

årsredovisning 2013 årsredovisning 2013

4140

RAPPORT OM ÅRSREDOVISNINGENOCH KONCERNREDOVISNINGENVi har utfört en revision av årsredo-visningen och koncernredovisningen för Härnösand Energi och Miljö ab för år 2013.

S T YRELSENS OCH VERKS TÄLL ANDE DIREK TÖRENS ANSVAR FÖR ÅRSREDOVISNINGEN OCH KONCERNREDOVISNINGEN.

Det är styrelsen och verkställande direk-tören som har ansvaret för att upprätta en årsredovisning och koncernredovisning som ger en rättvisande bild enligt års-redovisningslagen och för den interna kontroll som styrelsen och verkställande direktören bedömer är nödvändig för att upprätta en årsredovisning och koncern-redovisning som inte innehåller väsent-liga felaktigheter, vare sig dessa beror på oegentligheter eller på fel.

RE VISORNS ANSVAR

Vårt ansvar är att uttala oss om årsredo-visningen och koncernredovisningen på grundval av vår revision. Vi har utfört revisionen enligt International Standards on Auditing och god revisionssed i Sverige. Dessa standarder kräver att vi följer yrkesetiska krav samt planerar och utför revisionen för att uppnå rimlig säkerhet att årsredo-visningen och koncernredovisningen inte innehåller väsentliga felaktigheter.

En revision innefattar att genom olika åtgärder inhämta revisionsbevis om belopp och annan information i årsre-dovisningen och koncernredovisningen. Revisorn väljer vilka åtgärder som ska utföras, bland annat genom att bedöma riskerna för väsentliga felaktigheter i årsredovisningen och koncernredovisnin-gen, vare sig dessa beror på oegentligheter eller på fel. Vid denna riskbedömning beaktar revisorn de delar av den inter-na kontrollen som är relevanta för hur bolaget upprättar årsredovisningen och koncernredovisningen för att ge en rätt-visande bild i syfte att utforma granskningsåtgärder som är ändamåls-enliga med hänsyn till omständigheterna, men inte i syfte att göra ett uttalande om

effektiviteten i bolagets interna kontroll. En revision innefattar också en utvärde-ring av ändamålsenligheten i de redo-visningsprinciper som har använts och av rimligheten i styrelsens och verk-ställande direktören uppskattningar i redovisningen, liksom en utvärdering av den över gripande presentationen i årsredovisningen och koncernredo-visningen.

Vi anser att de revisionsbevis vi har inhämtat är tillräckliga och ändamåls-enliga som grund för våra uttalanden.

UT TAL ANDEN

Enligt vår uppfattning har årsredovisnin-gen och koncernredovisningen upprättats i enlighet med årsredovisningslagen och ger en i alla väsentliga avseenden rättvisande bild av moderbolagets och koncernens finansiella ställning per den 31 december 2013 och av dess finansiella resultat och kassaflöden för året enligt årsredovisnings-lagen. Förvaltningsberättelsen är förenlig med årsredovisningens och koncernredo-visningens övriga delar.

Vi tillstyrker därför att årsstämman fastställer resultaträkningen och balans-räkningen för moderbolaget och för koncernen.

RAPPORT OM ANDRA KRAV ENLIGT LAGAR OCH ANDRA FÖRFATTNINGARUtöver vår revision av årsredovisningen och koncernredovisningen har vi även utfört en revision av förslaget till dispo-sitioner beträffande bolagets vinst eller förlust samt styrelsens och verkställande direktörens förvaltning för Härnösand Energi och Miljö ab för år 2013.

S T YRELSENS OCH VERKS TÄLL ANDE DIREK TÖRENS ANSVAR

Det är styrelsen som har ansvaret för förslaget till dispositioner beträffande bolagets vinst, och det är styrelsen och verkställande direktören som har ansvaret för förvaltningen enligt aktiebolagslagen.

RE VISORNS ANSVAR

Vårt ansvar är att med rimlig säkerhet uttala oss om förslaget till dispositioner av bolagets vinst och om förvaltningen på grundval av vår revision. Vi har utfört revisionen enligt god revisionssed i Sverige. Som underlag för vårt uttalande om styrelsens förslag till dispositioner beträffande bolagets vinst har vi granskat om förslaget är förenligt med aktie -bolags lagen.

Som underlag för vårt uttalande om ansvarsfrihet har vi utöver vår revision av årsredovisningen och koncernredo-visningen granskat väsentliga beslut, åtgärder och förhållanden i bolaget för att kunna bedöma om någon styrelse-ledamot eller verkställande direktören är ersättningsskyldig mot bolaget. Vi har även granskat om någon styrelseledamot eller verkställande direktören på annat sätt har handlat i strid med aktiebolags-lagen, årsredovisningslagen eller bolags-ordningen.

Vi anser att de revisionsbevis vi har inhämtat är tillräckliga och ändamåls-enliga som grund för våra uttalanden.

UT TAL ANDEN

Vi tillstyrker att årsstämman disponerar vinsten enligt förslaget i förvaltnings-berättelsen och beviljar styrelsens ledamöter och verkställande direktören ansvarsfrihet för räkenskapsåret.

T ILL ÅRSS TÄMMAN I HÄRNÖSAND ENERGI & MIL JÖ AB ORG.NR 556526-3745

SKELLEF TE Å DEN 3 MARS 2014 . ERNS T & YOUNG AB,

Micael Engström

AUK TORISER AD RE VISOR

Revisionsberättelse.årsredovisning 2013

4140

Vi siktar lägre för att nå toppen.

som du kanske vet har vi på hemab sedan flera år arbetat mot målet att ge Härnösand länets lägsta priser. Idén är att du som är kund ska få mer pengar över till annat när du har betalat för våra tjänster. Det är bra för dig som kund och för hela Härnösand. Att målet är så tydligt har stor betydelse i vårt dagliga arbete. Vad vi än gör så finns alltid tanken där att vi ska hitta effektiva och smarta

Uppskattat värde av HEMABs låga priser

Prisjämförelse mot genomsnittligt pris bland Västernorrlands kommuner. Antal villa- och lägenhetshushåll enligt Posten. I beräkningen har antalet lägenheter i Härnösand översatts till motsvarande mängd typhus enligt den nationella Nils Holgersson-undersökningen. För att jämföra prissättningen för villor har Villaägarnas prisjämförelser och motsvarande använts. Vi har antagit att samtliga hus i kommu-nen har HEMABs tjänster för renhållning vatten och avlopp, elnät samt fjärrvärme. Företag och fritidshushåll ingår inte i beräk ningen. Om de inkluderats i beräkningen hade det ökat resultatet. Som motvikt till detta har vi av förenklingsskäl fjärrvärme med för samtliga villor vilket bidrar till ett högre resultat. Vi är medvetna om att beräkningen bygger på ett antal antaganden och därför bara ger en indikation. Priserna är baserade på pris inklusive moms. Vi reserverar oss för eventuella felberäkningar.

lösningar. Allt för att både leverera med kvalitet och hålla nere priserna. När det gäller fjärrvärme villa, fjärrvärme flerbostadshus, vatten och avlopp flerbostadshus och elnät har vi länets lägsta priser. För övriga områden ligger vi just nu tvåa eller trea men närmar oss stadigt toppen. Nu fortsätter vi arbetet. Håll utkik. Vi lär återkomma med fler glädjande besked.

www.hemab.se facebook.com/hemabharnosand

Vad tyckerdu att viska göra förpengarna?

Vad kan vi göra mer för miljön i Härnösand? Du kanske har gått och funderat för dig själv på en idé? Eller du

kanske känner någon som du vet har ett kreativt uppslag? Hör av dig till oss. Tillsammans kan vi kanske göra

något nytt och oväntat. Vi är alltid öppna för nya tankar och idéer. Rätt använda är vi övertygade om att 25 000

kronor kan göra skillnad, i all enkelhet. Tveka inte. Skicka ett mail senast 30 maj till minmiljoide@hemab.se.

www.hemab.se facebook.com/hemabharnosand

Vi har fått ett miljöpris på 25 000 kronor.*

* hemab har tilldelats Landstingets miljöpris 2013 med motiveringen: »För att målmedvetet arbetat för en ökad produktion av förnybar energi. hemab har även engagerat sig i kretsloppshantering av avfall och bedrivit en utåtriktad verksamhet för att öka kunskapen och engagemanget för en hållbar omställning.«