Hemab redovisning

OM HEMAB3 tekniska projektledare utvecklar HEMAB

Ett magasin från Härnösand Energi & Miljö AB

Härnösand har länets lägstafjärrvärmeprisför villor!

Vindkraftsbygget startar sommaren 2011!

Innehåller ävenÅrsredovisning för 2010

Engagemanget för Härnösandökar varje år!

Vårt 2010 i ord och siffror

Häng med på jobb till Lungön!

– 2 – – 3 –

HEMABs utveckling under 2010

KONCERNENS EKONOMISKA UTVECKLING I SAMMANDRAG

– Vi uppfyller med god mar-ginal ägarens krav på avkast-ning och soliditet, summerar han.

Men viktigare än så: Den primära uppdragsgivaren, alla vi som är bosatta i Härnösands kommun, kan konstatera att HEMABs sätt att sköta sitt uppdrag; att prioritera låga priser och samhällsnytta före vinst, givit resultat.

Här finns ett elnät i gott skick, en effektiv och mil-jövänlig fjärrvärme, väl fungerande renhållning och återvinning och ett vatten

som smakar allt bättre.– Förutom att ge våra kun-

der bra service är målet att erbjuda länets lägsta priser, förtydligar Forzelius.

Ett VD-ord som inte lyfter fram företagets viktigaste resurs, de anställda, vore emellertid Ingemar Forzelius främmande.

– Vi har genomfört omfat-tande utbildningsinsatser i medarbetarskap, ledarskap, attityder och kundbemötan-de som väckt många tankar. Samtidigt har vi hälsat flera nya medarbetare välkomna. Ett annat mål för HEMAB är

att vara aktiv och synlig på den lokala arenan. Detta har uttryckts genom deltagande i så vitt skilda engagemang som inrättande av nya en-ergiutbildningar, skapandet av Härnösands Energipark och olika lokala sport- och festivalarrangemang.

– Jag tycker att vi står oss väl i konkurrensen med andra kommunala energi-bolag, konstaterar Ingemar Forzelius.

Och visst går det att ana en antydan till stolthet i rösten…

Ingemar Forzelius, VD för HEMAB, är inte den som tar till onödiga överord när fjolåret ska sammanfattas. Men budskapet är positivt: Det har gått bra för HEMAB. Och lika bra, om inte bättre, ska det gå under 2011.

TEXT: MATS WIGARDTFOTO: KENNETH ZETTERLUND

Koncernen 2006 2007 2008 2009 2010Nettoomsättning, tkr 257 994 253 194 274 866 282 433 288 502Resultat efter finansiella poster, tkr 18 570 14 464 10 243 16 908 15 458Balansomslutning inkl Kraftvärmeverket, tkr 664 146 663 568 640 607 658 604 692 384Avkastning på totalt kapital, % 5,2 4,5 4,0 4,7 4,2Avkastning på eget kapital, % 14,0 10,6 7,2 10,7 9,1Soliditet inkl Kraftvärmeverket, % 19,9 20,7 22,2 24,0 24,5Soliditet exkl Kraftvärmeverket, % 24,1 24,8 26,6 28,3 28,4Antal anställda, st 134 135 133 129 128

-06 -07 -08 -09 -10

17 000

15 000

13 000

11 000

9 000

Resultat efter finansiella poster

Budget

Utfall

Tkr

Avkastningskrav på eget kapital % Soliditet, inklusive Kraftvärmeverk %

-06

15

-07 -10-09-080

5

10Avkastning

Ägarkrav

-06

30

-07 -10-09-0810

20

25

15

Soliditet %

Ägarkrav

››› forts sid 27

– 2 – – 3 –

INNEHÅLLNu grönskar Högslättens fotbollsplan 4

Första etableringen i Härnösands Energipark 4

Klubböverlämning 5

Fjärrvärme till Stenhammar 5

HEMAB, elbranschen och tre universitet i unikt samarbete 6

Rening av jord ger vinst 10

HEMAB 2015 14

Aktuellt 14

HEMAB och lokala lantbruket utreder biogassamarbete 18

Mot högre höjder med tydliga framtidsmål 19

Miljö är en hjärtefråga för oss! 22

HEMABs årsredovisning 2010 27

Fjärrvärme skapar ettbättre liv med familjenNu har Anna Norberg och Tommy Forslund haft fjärrvärme i 10 år. Familjen tycker att det är enkelt, smidigt, lättskött och billigt.– Dessutom fick vi ett helt rum över när vi bytte till fjärrvärme.

15

HEMAB fixar strömmen på Lungön med skoter

HEMAB 2015:Generationsskifte på agendan!

HEMAB satsar på socialt engagemang och samhällsnytta

Produktion: Alltid Marknadsbyrå 2011 Tryck: Hemströms TryckeriAnsvarig utgivare: Andreas Einarsson. Om HEMAB är tryckt i 14.000 exemplarOmslag: Eleonor Öberg och dottern Elsa vid HEMABs och Brännans Alpinas familjedag på Vårdkasen

24127

– 4 – – 5 –

n Nu är kontraktet med Absolicon formellt under-tecknat. Våren 2011 ska solenergianläggningen vara klar och överlämnas till HEMAB.

– Det känns jätteroligt att vi är i hamn med projektet och det ska bli spännande att se vilken nästa etable-

n Under det nya konstgrä-set på Högslättens idrotts-plats finns fjärrvärme framdraget. Med en enkel knapptryckning kan pla-nen grönska redan i mars.

– Tack vare fjärrvärmen förlängs säsongen avse-värt för de föreningar som vill nyttja planen, säger

Bertil Ericsson, fritidschef på Härnösands kommun.

Måndag den 28 februari startades värmen för att tina bort snön som traktorer inte lyckats skotta undan. Värmeeffekten är väl anpas-sad och på några dagar var planen spelklar.

– Just nu har vi många lag i Härnösand med sportsliga framgångar, vilket medför ökad efterfrågan på ytor för utövande. I det samman-hanget är det välkommet med en förlängd säsong uppe på Högslättens fotbolls-plan.

Lördag 4 september 2010

invigdes det nya konstgräset på Högslättens idrottsplats under högtidliga former. I samband med ombyggna-tionen drogs fjärrvärme fram för att kunna värma vattnet i de rör som placerats under fotbollsplanen.

Absolicons Solener-gianläggning X10 i HEMABs Energipark:Värmefakta: Effekt, 100 kW.

Energi, 55 000 kWh per år (värme

in i fjärrvärmenätet)

Elfakta: Effekt, 20 kW.

Energi, 14 000 kWh per år (el

som matas ut på elnätet)

Första etableringen i Härnösands Energiparkring blir, säger projektle-dare Pär Marklund.Fundament är på plats och solpaneler levereras i april. I funktionsbyggnaden inryms anslutningspunkter och mät-utrustning.

Från maj 2011 får HE-MABs fjärrvärmekunder i Härnösand en del av sin

uppvärmning från solen. – Det är en viktig milstolpe

i fjärrvärmens utveckling både i Härnösand och i Sve-rige, säger Pär Marklund.

Till Energiparken välkom-nas uppfinnare, bostads-rättsföreningar med flera att uppföra småskalig värme- och elproduktion.

Nu grönskar Högslättens fotbollsplan

– 4 – – 5 –

Fjärrvärme till StenhammarMed start 2011 kommer fjärrvärme att erbjudas till hela övre Stenhammar. Nyetableringen kommer att slutföras 2012.

– Vi har redan fått in många beställnin-gar och märker att intresset är stort, säger affärsområdeschef Marcus Tärnvik.

Klubböverlämning!n Ingvar Wiklund tar över ordförandeklubban efter Lennart Bolander vid HEMABs årsstämma den 31 mars.

Ingvar Wiklund tycker att det känns stimulerande att ta över.

– Det är många spännande projekt på gång. Bland annat vindkraftssatsningen på Vård-

kasen och behandlingen av förorenad jord i Älandsbro är spännande områden som jag ska ta tag i nu när jag blir ord-förande, säger Ingvar Wiklund

Lennart Bolander lämnar över klubban med stolthet.

– Vetskapen om att jag överlämnar ordförandeklubban i ett välmående och lönsamt företag känns bra, säger Len-nart Bolander.

n Tack vare investeringen i nya distributionspumpar vid Kraftvärmeverket under 2010 har HEMAB nu kapaci-tet att fortsätta utbyggnaden av ledningsnätet ända upp till övre Stenhammar där samtliga husägare nu får erbjudande om att installera fjärrvärme.

– Vi installerade fjärrvärme hos kunder längs Siden-svansvägen i slutet av 2010 och det känns glädjande

att vi nu kan erbjuda hela Stenhammar fjärrvärme, säger affärsområdeschef Marcus Tärnvik. HEMAB har Västernorrlands lägsta pris för fjärrvärme till villor. Dessutom är fjärrvärme i Härnösand enkelt, bekvämt och miljöanpassat. Det bidrog till att HEMAB kunde välkomna så många som 109 nya kunder under 2010, främst villaägare.

– 6 – – 7 –

HEMAB, elbranschen ochtre universitet i unikt samarbete

n Samarbetet är en del i att trygga kompetensbehovet inom elkraftbranschen kommande år. Höstterminen 2011 startar den gemensamt anordnade distans-utbildningen med elkraftinrikt-ning vid Mittuniversitetet, Luleå tekniska universitet och Umeå universitet.

– Denna satsning ligger rätt i tiden. För oss känns det själv-

klart att vara med även i detta sammanhang, säger Ingemar Forzelius, VD Härnösand Energi & Miljö AB.

Samarbetet är av unik karaktär. Elkraftutbildningen görs möjlig tack vare insatserna från 13 norrländska elföretag, bransch-föreningen Svensk Energi och den gemensamma viljan hos de tre universiteten.

– Elbranschen rycker fram starkt som en spännande bransch för yngre att jobba inom. Det visar en undersökning som Synovate nyligen gjort. Det finns också ett ökat behov av högskoleingenjörer med 180 poäng hos elföretagen, säger Svensk Energis VD Kjell Jansson.

Nu startar en ny distansutbildning för att leverera högskoleut-bildade elkraftingenjörer i Sverige. HEMAB är en av finansiär-erna och Mittuniversitetet får en viktig roll.

– 6 – – 7 –

Andreas från Elnät:

Uppdrag på Lungön! – 7 –

– 8 – – 9 –

Andreas BirgerssonGör: Elmontör

Ålder: 34 år

Bor: Eriksdal

Familj: Sambon Josefin och

bebis på väg

– 8 – – 9 –

n Lungöborna är i HEMABs händer. I dag har en säkring gått i 3G-mas-ten. Om elmontörerna inte åtgärdar felet inom några timmar riskerar öborna att tappa kontakten med omvärlden.

– 3G-masten har batteribackup. Vi ska byta en säkring till en lågspän-ningskabel i masten, säger HEMABs elmontör Andreas Birgersson och tar fram klätterselen ur bilen och gör sig redo för en skotertur från Hemsön till Lungön för att kunna åtgärda felet.

113 sommarhushåll finns det på Lungön – att jämföra med endast tre bofasta under vinterhalvåret.

– Våra året-runt-boende kunder på Lungön måste ju få samma service som våra övriga kunder. Det ger mig samtidigt möjlighet att ha ett kul och omväxlande arbete.

Att vara elmontör innebär vanligt-vis ett enmansjobb. Men vissa jobb får man inte göra själv – och det här är ett sådant.

– Kör man skoter ute på isen ska

man inte åka själv, då är det bra att vara två – ur säkerhetssynpunkt, sä-ger Andreas som jobbar med Krister Nordin i dag.

– Det är spännande att arbeta med det här, säger Andreas innan han ga-sar i väg på arbetsskotern från Lynx.

Det händer ofta att elmontörerna kör skoter på jobbet under vintertid - inte bara för att ta sig till Lungön.

– När vi behöver ta oss ut i ter-rängen är det ofta skoter vi använ-der. Det kan vara överallt där vi har ledningar, inne i skogen och efter ledningsgator till exempel.

På sommaren har de bytt ut skotrarna mot sexhjulingar istället. Med hjälp av den tar de sig fram nästan överallt.

– En sexhjuling är som en fyrhju-ling, fast med sex hjul och den har ett flak där bak där man kan lasta grejor. Andreas är en av 13 elmontörer som arbetar med att underhålla och bygga Härnösands elnät. I jobbet ingår beredskapsjobb vissa veckor.

Då turas vi om att ha beredskap i tvåmannalag veckovis hela dygnet. Sommartid orsakar åskan mycket problem och på hösten kan det vara träd som faller ner över friledningar, då rycker vi ut.

Till sommaren blir det ett stort jobb för Andreas och Krister på sträckan Berge-Solum. Friledning ska ersättas med kabel.

– Allt ska grävas ner – både hög-spänning och lågspänning, säger Andreas samtidigt som säkringen är bytt, uppdraget slutfört och Lungö-borna kan andas ut.

Andreas sätter sig på skotern och lämnar Lungön för den här gången. Ljudet från tvåtaktaren som kör i väg över isen blir svagare och svagare och dör sakta ut.

• Trygg och pålitlig elförsörj-ning – dygnet runt, året om. Härnösand Elnät AB är ett hel-ägt dotterbolag till Härnösand Energi & Miljö AB med uppgift att transportera el till hushåll och företag inom Härnösands kommun.• Målet är att uppnå ett så driftsäkert elnät som möjligt.

Härnösand Elnät AB ansvarar för drift och övervakning av elnätet, underhåll, ny- och om-byggnad av elnätet och förråd- och serviceverksamhet.• Elnät ansvarar också för drift och underhåll av Trafikverkets vägbelysningsanläggningar inom Härnösands kommun. • Elnät har cirka 13 750 an-

slutna elnätkunder och överför årligen cirka 290 miljoner kWh elenergi i det 156 mil långa elnätet. • Ska du gräva i marken så ges information om var ledningarna finns. Visning av var ledningar-na finns i marken är kostnadsfri.

Äventyrligt, annorlunda och spännande – så ter sig elmontören Andreas Birgerssons jobb denna soliga vårdag med tinande snö och is. Han ska till Lungön med skoter.

– Vi har kontrollerat att isen håller och det är helt okej att köra ut till Lungön idag, säger Andreas.

TEXT: LINDA SALTINFOTO: KENNETH ZETTERLUND & LINDA SALTIN

Landsbygd• Antjärn Södra• Skabäcken (Älandsbro)• Ramsås Snickarforsen

(Älandsbro)• Hälledal - Högberg

(Ramvik)• Östersjäland S (Hög-

svedjan Älandsbro)• Nätstationer: Svartvik

och Smitingen

Centrum• Nätstationer: ICA Maxi,

Kusthöjden, Hagagatan, Lotsvägen,

• Elmatning till Vindkraft Vårdkasen från station Geresta (2x2,5 MW)

Ny- och ombyggnadsprojekt 2011

AffärSoMrådE ELNÄT

– 9 –

– 10 – – 11 –

Rening av jord ger vinstFörorenad jord är guld värd för HEMAB. Jorden renas och används sedan som täckmaterial till sluttäckningen av deponin i Älandsbro.

– Den närmaste anläggningen av det här slaget finns i Umeå, säger Peter Häggström, affärsområdeschef Renhållning.

Ett faktum som innebär att åtskilliga ton förorenad jord varje år skickas till just Älandsbro. En verksamhet som både är bra för miljön och genererar betydande intäkter.

– 10 – – 11 –

• Sortering och återvinning av avfall kan beskrivas som en växande folkrörelse som gynnar miljön och samhället. HEMAB ser till att så mycket som möjligt återvinns och så lite som möjligt deponeras.• Härnösandsborna är mil-jömedvetna, vilket de ökade volymerna av återvinningsmate-rial och ökade antalet besök vid

HEMABs återvinningscentraler vittnar om.• Fastighetsrenhållning är ett kommunalt ansvar som HEMAB utför på uppdrag av Härnö-sands kommun. I detta uppdrag ingår insamling, transport och behandling av hushållsavfall och jämförligt avfall.• Vid Älands avfallsanläggning tas bland annat förorenad jord

omhand och farliga ämnen bryts ned till ofarliga bestånds-delar.• Efter behandlingen kan jorden återanvändas för sluttäckning av deponin, vilket blir ekono-miskt fördelaktigt samtidigt som det hushållas med naturens resurser. Marken där den förorenade jorden fanns kan återställas på ett bra sätt.

• Sluttäckning del av gamla deponin

• Förbättrad luftning av lakvatten

• Energieffektivisering i lokaler

• Effektivare logistik• Ny två-facks sopbil• Förbättrad arbetsmiljö

vid insamling

• Förberedelser för ny deponietapp

• Insamling av matavfall• Samarbete med jordbru-

kare om framställning av biogas

• Latrinkompostering• Förändrad deponering

av aska

Aktuella projekt 2011

AffärSoMrådE RENHÅLLNING

n I slutet av 2008 inleddes reningen av förorenad jord i Älandsbro. Arbetet sker i samarbete med miljöföretaget SAKAB, på en yta av 6 000 kvadratme-ter på avfallsanläggningen. Kapaciteten på 20 000 ton jord per år är dimensio-nerad för att klara hela länets behov. Men hit kommer också förorenad jord från Jämtland. Anläggningen har också tillstånd för hantering av 40 000 ton avfall per år.

I samband med E4-bygget och den nya bron i Sundsvall, ett projekt som pågår till 2015, beräknas beläggningen öka markant.

– Jorden som fraktas hit kommer från bland annat industrimark, bensinsta-tioner och liknande där den förorenats av miljöfarliga ämnen. Vi renar den på olika sätt, antingen genom att tillsätta en speciell bakteriekultur som bryter ned gifterna till ofarliga beståndsdelar, genom att tvätta jorden eller genom ke-misk urlakning, säger Peter Häggström.

Jorden som är behandlad och renad används till att fram till år 2020 slut-täcka den första etappen av deponin.

– Att vi är självförsörjande på jord ger betydande kostnadsbesparingar men också fördelar för miljön.

Den här hanteringen ger alltså många fördelar.

Överhuvudtaget är Älands avfallsan-läggning mycket modern och uppbyggd för att ge så liten påverkan på miljön som möjligt. Klimatsmart är rätt ord i sammanhanget.

Avfall som kommer till anläggningen – det handlar om exempelvis metall, träavfall, glas, möbler och elektronik – tas omhand på bästa sätt. Det sorteras, deponiresterna förvaras på området och det som ska brännas transporteras till Korstaverken i Sundsvall.

– Härnösandsborna är generellt sett ganska duktiga på att bidra till en ef-fektiv och för miljön gynnsam hante-ring av avfall, genom att källsortera bra, säger Peter Häggström.

Älands Avfallsanläggning inledde under fjolåret ett försök med ny syre-sättning av lakvattnet från området. Man investerade i en ny luftningsma-skin som hittills visat på flera positiva effekter.

– Dels ger den upp till 30 procent högre syresättning av vattnet, vilket i sin tur gör att livet i bäcken blir mycket bättre. Dels drar den nya pumpen mycket mindre energi än de tidigare.

Den nya pumpen förbrukar 0,5 kW jämfört med 3,2 kW för den gamla. Dessutom är den effektivare. Den har samma kapacitet som tre av de gamla.

– Allt talar för att vi fortsätter köra med den nya luftaren och skaffar in en till som back-up, säger Peter Hägg-ström.

En annan ny investering är den av en traktor med 18 tons lyftkapacitet, med lastkapacitet per skopa på upp till 14 kubikmeter, som främst används i hanteringen av jordmassor och vid slut-täckningen.

– 11 –

TEXT: OLOF WIGRENFOTO: FRIDA SJÖGREN

Marie ÖrjestålGör: Arbetsledare återvinning/deponi

Ålder: 55 år

Bor: Geresta

Familj: Man, två barn och barnbarn

– 12 – – 13 –

HEMAB satsar inför framtiden

Jan LundgrenGör: Affärsområdeschef Vatten

Ålder: 64 år (i maj)

Bor: På landet på Härnön

Familj: fru, fyra barn. fem

barnbarn och ett sjätte på väg!

Fakta HEMAB 2015 – Strategiska framtidssatsningarProjektet består av olika delar: Utbildning/kom-petensutveckling, medarbetarskap, generations-skifte och utredningar om ny energi. Ett gemensamt mål är ny energi (i dubbel bemärkelse) för medarbe-tare, HEMAB och för Härnösand.

Tobias SjöstrandGör: Ny affärsområdeschef

Vatten

Ålder: 37 år (i maj)

Bor: Murberget

Familj: fru och två barn

– 12 – – 13 –

n HEMAB-flaggan är i topp, det blåser en stark sidvind utanför Vattenverket. Här pumpas ungefär 8000 kubikmeter vatten ut genom ledningarna och vidare till hushållen varje dygn. Vattnet kom-mer från Bondsjön och behandlas här för att få den kvalité Livsmedelsverket kräver.

– I den här byggnaden behandlas och tillverkas livsmedel. Därför råder det vissa hygieniska bestämmelser i bas-sänghallen, förklarar affärsområdeschef Jan Lundgren samtidigt som han och efterträdaren Tobias Sjöstrand tar på sig vita rockar och blå skoskydd i plast.

– Jag ser fram emot att börja jobba och att få grepp om vad det handlar om mer i detalj, säger Tobias som är inne vid vattenbassängerna för första gången.

Tobias har i grunden en civilingen-jörutbildning med inriktning teknisk miljövård, vilket omfattar vatten. I elva år har han arbetat som miljökonsult.

– Det känns spännande att prova en annan yrkesroll och att få ta sig an den här uppgiften.

HEMAB är mitt i en stor genera-tionsväxling och det möter företaget upp genom att rekrytera ett flertal nya medarbetare.

– Vi arbetar medvetet med en pla-nerad generationsväxling för att inte hamna i situationen ”Oj då, nu var det några som slutade, vad ska vi göra nu?”. Tobias och jag kommer att få en ganska lång tid tillsammans innan jag slutar. Det är det som är grejen, säger Jan.

Det blir ökade lönekostnader ett tag framöver, men det är något som HE-MAB får igen i kompetens hos sina nya medarbetare.

– Övergripande kan man säga att vi försöker att skapa ett ännu bättre HEMAB fram till 2015. Vi försöker nu lägga grunden för det genom flera olika åtgärder – bland annat genom att rekry-tera nya medarbetare som Tobias innan

vi gamla går i pension, säger Jan. Jan och Tobias kommer att ha sina

arbetsrum nära varandra och även ha närhet till de övriga 20 medarbetarna i organisationen. I närmare ett år kom-mer de att gå parallellt med varandra. Under den tiden ska Jan förmedla de kunskaper han har samlat på sig under de senaste 25 åren i rollen som af-färområdeschef.

– Rollen ser lite annorlunda ut nu än för 25 år sedan. Tobias har ett mer modernt sätt att jobba tror jag. Jag har jobbat på ett sätt och Tobias måste finna sitt sätt och bestämma själv hur opera-tiv och övergripande han ska vara. Jag vill inte styra honom för mycket utan hjälpa honom med det jag kan, säger Jan ödmjukt.

– Vi har väldigt mycket framför oss. Vi får hitta formerna för det, det tror jag inte blir några problem, fyller Tobias i och blickar ut över bassängerna.

HEMAB satsar inför framtiden Det pågår en planerad generationsväxling på HEMAB. 30-40 medarbetare, av totalt cirka 130, går i pension de närmaste åren.

De senaste månaderna har flera nya HEMAB-medarbetare anställts. En av dem är Tobias Sjöstrand som ska ta över som affärsområdeschef

inom område Vatten efter Jan Lundgren.

• Varje dag levereras 8 000 000 liter rent och klart vatten till ungefär 25 000 Härnösandsbor. I verksamheten finns 7 vat-tenverk, 9 avloppsreningsverk, cirka 470 kilometer ledningar och cirka 50 pumpstationer. • Vattenkvaliteten kontrolleras varje dag vid Vattenverket genom provtagning. En gång per vecka skickas prover till ett

ackrediterat laboratorium.• Råvattnet behandlas först i en sil där grövre föremål avskiljs. Därefter sker kemisk fällning och sedimentering innan vattnet filtrerar genom en sandbädd. Slutligen desinficeras vattnet med UV-ljus och kloramin.• HEMAB har nio olika avlopps-reningsverk. Efter reningen behandlas en del av avlopps-

slammet genom stabilisering med tillsats av kalk och erbjuds som biomull. • Biomullen är ett uppskattat gödningsmedel som är lämpligt som gödning till rabatter, bär-buskar och fruktträd samt vid anläggande av gräsmattor.

Vattenverk• Byte kolsyradosering• Arbete med vatten-

skyddsområden

Avloppsverk• Upprustning slamavvatt-

ning Kattastrand• Upprustning Byåkers

slammottagning• Energieffektiviseringar

Ledningsnät• Hammarvägen Älandsbro• Rönngatan• Del av Säbråvägen• Del av Marinvägen


AffärSoMrådE VATTEN

– 13 –

TEXT: LINDA SALTINFOTO: FRIDA SJÖGREN

– 14 – – 15 –

Ett stort framtidsinriktat projekt bedrivs vid företaget; HEMAB 2015 – Strategiska framtidssatsningar. Projektet har flera olika syften varav ett är att skapa förändringskraft och öppen kultur.

Efter ett inledande förstu-diearbete om vilka behov av förändringar och utveckling vi har internt avseende organisa-tion, utbildning samt attityder och synsätt startades 2010 ett omfattande utvecklingspro-gram. Alla medarbetare har medverkat och under 2011 då det cirka 18 månader långa ut-vecklingsprogrammet avslutas har alla medarbetare deltagit i minst 6 olika sammankoms-

ter. För ledare och chefer har ett ledarskapsprogram pågått parallellt med syfte att tydlig-göra och utveckla ledarskapet på HEMAB.

Deltagarna i ledarskaps-programmet har medverkat ytterligare minst 13 dagar plus eget arbete varje vecka. I föreläsningar och övningar har alla arbetat med begreppen intern och extern kund samt HEMABs medarbetarskap och ledarskap. Utvecklingsprogram-met ska ge bättre individuell förståelse och en ökad samsyn inom företaget.

Ett annat av syftena i projek-tet HEMAB 2015 - Strategiska framtidssatsningar är planerad

generationsväxling. Under de senaste 18 månaderna har drygt 10 nya medarbetare bör-jat på HEMAB och något fler än så har lämnat oss. Den in-tensiva kompetensöverföringen och det planerade generations-skiftet fortsätter de närmaste åren.

• Vi utreder ombyggnation av våra två återvinningscentraler; Miljöcen-tralen vid Jaktstigen samt den vid älands avfallsanläggning. Motiven bakom en ombyggnation är förbätt-rad service till kunderna, men även ökad trafiksäkerhet, bättre arbets-miljö och rationellare hantering.

• Arbete med att ta fram ett nytt miljötillstånd för Kattastrands reningsverk har påbörjats. det gamla tillståndet är från 1981 och miljölagstiftningen har utvecklats på ett sådant sätt att vi i samråd med Länsstyrelsen har beslutat att starta processen med en ny tillstånds-prövning. Arbetet inleds med ett samråd som vi bjuder in till under 2011.

• HEMAB deltar i Härnösands kom-muns projekt för utveckling av södra Härnön, delen från Nickebo-strand till Solumshamn. Va-försörj-ningen är en viktig fråga i detta projekt.

• Arbetet har påbörjats med den nya förhandsregleringsmodellen för el-nät. 2011 ska vi lämna in ett förslag till intäktsram till Energimarknadsin-spektionen enligt den nya förhands-regleringen av elnätpriserna. den nya regleringsmodellen innebär att

vår intäktsram kommer att bestäm-mas i förväg för en period av 4 år där den första perioden kommer att avse 2012-2015.

• Vi fortsätter att utbilda personal för att kunna erbjuda underhållsavtal till ägare av vindkraftverk i när-området, vilket vi bedömer är ett utvecklingsområde.

• Utveckling av Elinorr samarbetet genom bildande av ett gemensamt samriskföretag utreds vidare. Syftet är att effektivt kunna dela på kompetens och resurser, men även att möjliggöra vissa gemensamma projekt där ett gemensamägt före-tag förenklar projektens genomför-ande. Elinorr är ett samarbete mellan 15 kommunägda elnätföretag i mel-lersta norrland, från Gävle i söder till Örnsköldsvik i norr.

Aktuellt

Strategiska framtidssatsningar

– 14 – – 15 –

”Fjärrvärme är det bästa som hänt oss”

– 16 – – 17 –

n Nu har Anna Norberg och Tommy Forslund haft fjärrvärme i 10 år.

– Vi fick ett helt rum över när vi bytte till fjärrvärme. När vi hade pannan och oljetankten tog de upp hela rummet. Nu behöver vi bara ett litet skåp där fjärrvärmen kommer in.

Utrymmet som blev över an-vänder de som förvaringsrum av bland annat kläder och skor.

– Det är otroligt platsbespa-rande med fjärrvärme.

De valde mellan berg- och fjärr-värme. Att borra för bergvärme kostar mellan 130 000 och 140 000, valet föll till slut på det bil-ligare fjärrvärmealternativet.

– Det var en billig installation och den gick snabbt. Vi betalade 36 500 kronor. Det tog tre år att tjäna in installationen. Det finns en enda nackdel med fjärrvärme säger Anna skämtsamt.

– Mina tonårsdöttrar kan stå och duscha i trettio minuter utan att det blir kallvatten i kra-

nen, säger Anna och skrattar. Fördelarna med fjärrvärmen är

desto fler. Att det är enkelt, smi-digt, lättskött och billigt är några aspekter som familjen tar upp.

– Det funkar alltid. Det är aldrig något bekymmer. Kraftvär-meverket levererar fjärrvärmen utan problem. Dessutom behö-ver jag inte hugga ved eller kolla de bästa oljepriserna. Jag kan lägga min tid på att åka till Thai-land. Det tycker jag är mycket roligare, säger Anna och skrattar.

Med fjärrvärme är allt enklare. I familjen Norbergs/Forslunds hus är det alltid varmt och det finns alltid varmvatten och golv-värme.

– En av de bästa sakerna vi har gjort är att byta till fjärrvärme, säger Anna Norberg

– 16 – – 17 –

• Fjärrvärme i Härnösand är ett mycket bra alternativ både miljömässigt och ekonomiskt. HEMAB strävar efter att hålla låga priser och använda miljöanpassade bränslen till fjärrvärmeproduktionen. • Fjärrvärme ersätter ofta olja eller el vilket gör luften renare. El- och värmeproduktion i kraftvärmeverket sparar miljön genom lokal försörjning av

förnyelsebara bränslen. I mars 2011 är 1 739 kunder anslutna och ledningsnätet omfat-tar drygt tio mil markförlagd ledning. • Utbyggnaden av fjärrvärme sker i huvudsak till hus i områ-den där fjärrvärme redan finns, men ibland även i nya områden, exempelvis Stenhammar. • För närvarande har vi länets lägsta fjärrvärmepriser till villor

vilket bidrar till hög efterfrågan i villaområden. From 2007 är vi anslutna till Reko fjärrvärme, Svensk Fjärrvärmes kvalitets-märkning av fjärrvärmeleveran-törer. • Reko fjärrvärme syftar till att stärka och trygga kundernas ställning och att utveckla relatio-nerna mellan leverantörer och kunder med fokus på öppenhet, jämförbarhet och förtroende.

• Turbinrevision• Distributionspumpar• Styrning och övervak-

ning av yttre anlägg-ningar

• Bränslehantering• Ny huvudledning Varvs-

allén

• Utbyggnad fjärrvärme till Stenhammar

• Utbyggnad fjärrvärme i befintliga områden

• Reinvestering i kam-mare och ledningar


AffärSoMrådE FJÄRRVÄRME

Familjen Norberg/ForslundBestår av: Tommy forslund 43 år,

Anna Norberg 41 år, Lisa 6 år, Johan 8

år, Victoria 16 år och Louise 18 år .

Bor: På frideborgsgatan

Gör: Tommy arbetar som svetsare och

Anna med trädgårdsarbete på Wedins

trädgård

– En mäklare var här och gjorde en värdering av huset och ut-brast ”Å, har ni fjärrvärme”. Det höjer tydligen värdet på huset, säger Anna.

Familjen har en kamin som de gärna eldar i när de vill ha lite mysig stämning.

– Jag gillar att elda, men jag behöver inte tokelda – utan eldar

bara för att höja mysfaktorn, säger Anna.

Att det är miljövänligt med fjärrvärme är det viktigaste för familjen med tanke på barnens framtid.

– Vi äger inte jorden, vi har bara fått den till låns av våra barn, säger Anna.

Är det någon som är funder-

sam och står i valet och kvalet ska man definitivt dra in fjärr-värme tycker Anna.

– Till och med jag klarar av att sköta fjärrvärmen, det är inget klater. Det är bara att kolla att mätaren snurrar nere i skåpet. Och att höja och sänka grad-antalet gör man enkelt genom några knapptryckningar.

– 17 –

– 18 – – 19 –

HEMAB och lokala lantbruket utreder biogassamarbete

n Projektet är ett samarbete mellan HEMAB, lokala lant-brukare och Lantbrukarnas Riksförbund. HEMABs inves-teringar i biogasteknik kommer att ske på Älands avfallsanlägg-ning om de blir aktuella.

– HEMABs mål att ge Härnö-sand länets lägsta priser på våra tjänster är en viktig tanke även i våra framtidsprojekt, säger HE-MABs VD Ingemar Forzelius.

Tidigare har fokus legat på att studera rötning av avloppsslam och matavfall som HEMAB redan har tillgång till.

Initiativet till utredningen

kommer från lantbrukarna och ska ge svar på om man genom samarbete kan få tillräckliga mängder flytgödsel och andra jordbruksrester för att uppnå den storskalighet som krävs för att bygga en biogasanläggning lokalt.

– Det som tillverkas kan vara drivmedel, el, värme och gödsel men varierar med val av teknik, säger Pär Marklund.

För lantbrukarna skulle en lo-kal biogasanläggning kunna bli ytterligare en inkomstkälla och gödseltransporter skulle kunna ge samordningsfördelar. Att

sprida rötrest på åkrarna istället för orötad gödsel ger fördelar.

– Rötad gödsel är lättare att sprida jämt och växterna kan lättare ta upp den. Dessutom luktar den mindre än obehand-lad gödsel, säger Pär Marklund.

En eventuell biogassatsning är bra för miljön och bidrar till lokal utveckling.

– Det är viktigt att frågan blir ordentligt utredd då det är många parametrar som påver-kar omfattningen av en eventu-ell satsning, säger HEMABs VD Ingemar Forzelius.

Nu ska de tekniska och ekonomiska förutsättningarna för biogasproduktion i Härnösand utredas.

– Det här blir en fördjupning av en tidigare förstudie vi gjort kring lokala alternativ för produktion och användning av biogas, säger HEMABs projektledare Pär Marklund.

Fakta biogas• Biogas består främst av metan och koldioxid och bildas när organiskt avfall bryts ned av mikroorganismer i syrefri miljö.

• I naturen bildas biogas exempelvis i vommen hos kor, i sumpmarker och i sjösediment.

• Biogasteknik innebär att avfall omvandlas till förnybar energi i form av metan.

• I processen frigörs ämnena kväve och fosfor som är värdefulla gödningsmedel till åkrar eller skog.

• redan idag tas biogas tillvara ur soptippen i älandsbro. Gasen blir fjärrvärme i Härnösand.

– 18 – – 19 –

Mot högre höjder med tydliga framtidsmål

– 20 – – 21 –

n För att nå målen krävs framför allt ett ännu större personligt an-svar hos varje medarbetare, att tänka i nya banor och förverk-liga goda idéer, vara lyhörd för kundernas behov och önskemål och ännu tydligare visa på den lokala närvaron genom större samverkan.

Kundnyttan ska stå i fokus, likaså satsningar på förnyelsebar energi- och kraftproduktion och större affärsmässighet.

Inom loppet av fem år, från 2010 till 2015, går ungefär en tredjedel av HEMABs perso-nal i pension. Den omfattande generationsväxlingen ställer krav på bra planering – och en sådan finns. Bland annat har unga och relativt nyanställda projektledare ansvaret för att HEMAB ska lyftas upp till ännu högre nivå.

Vindkraft och ny energi är vik-tiga framtidsfrågor. Pär Mark-lund tillträdde som projektledare för energiteknik i oktober 2009 och har på sitt bord flertalet hög-intressanta projekt. Inte minst planeringen och upphandlingen av två nya vindkraftverk på Vårdkasen, som ska börja byggas till hösten och lämnas över till HEMAB vid årsskiftet.

– Våra förhoppningar är att vi på sikt ska kunna bygga ännu

fler vindkraftverk och vi under-söker hela tiden vilka platser som skulle kunna vara lämpliga. Sedan tar det alltid tid att söka och få tillstånd.

Pär berättar att vid det nya vindkraftbygget på Vårdka-sen tillförs stadens föreningar medel motsvarande 1 procent av investeringskostnaden, som via Samhällsförvaltningen ska gå till att utveckla friluftsområdet. Se-dan tillförs det också årligen en summa motsvarande 1 procent av bruttointäkterna från vind-kraftanläggningen.

Andra energitekniska projekt som finns på planeringsstadiet är bland annat en ny biogasan-läggning på Älands Avfallsanlägg-ning.

Men närmare i tiden är Härnö-sands Energipark som ska byggas upp intill HEMABs kontor på Västra Ringvägen.

– Vi har köpt in en solener-

gianläggning från Absolicon i Härnösand, som består av 200 kvadratmeter solfångare med integrerade solceller. Den ska ge 14 000 kWh el och 55 000 kWh värmeenergi per år när den är i bruk. Värmen matar vi ut i fjärr-värmesystemet, säger Pär.

Det här ska utgöra starten på en mer omfattande verksamhet i energiparken av småskalig ener-giproduktion med olika metoder, och här vill HEMAB locka till sig till exempel företag, entreprenö-rer och andra kommunala bolag som medaktörer.

Örjan Fahlén är projektledare för områdena vatten/avlopp och renhållning.

– Jag kom till HEMAB i början av året från VA-Ingenjörerna och det jag ägnat mig åt den senaste tiden är att skaffa mig en god uppfattning om verksamheterna och vara ute på fältet så mycket som möjligt för att lära känna personalen. Jag tycker att vi har en mycket bra grund att utgå ifrån och nu ska vi tillsammans se till att förbättra olika delar utifrån behovsläget.

Ett av de pågående projekten är att uppdatera avloppsrenings-verket på Kattastrand.

– Den anläggning vi har nu togs i bruk på 70-talet och bygg-

Framtiden för HEMAB, hur ser den ut?Det finns en plan. Rätt tajmad och klar i detalj, men det vikti-

gaste arbetet inför framtiden sker faktiskt i den löpande proces-sen av utveckling, idéer och personalengagemang. Allt samlat under projektet HEMAB 2015 – strategiska framtidssatsningar.

– 20 – – 21 –

des delvis om i mitten av 80-talet och sedan dess har det hänt en hel del. Det har tillkommit nya regler i Miljöbalken, det ställs helt enkelt nya krav på anlägg-ningen och vi måste förnya den.

Där kommer också åsikter från de boende i närområdet att in-hämtas, genom så kallat samråd.

– Det här arbetet kommer att pågå även in på 2012, säger Örjan.

Han berättar också om den nya rötanläggning som HEMAB vill bygga.

– Här pratar vi om en lång period innan någonting kan ske. Det ska sökas tillstånd, utredas vilken placering som är bäst. Ytterst krävs också ett politiskt beslut. Min gissning är att det här ligger några år bort i tiden.

Ett alternativ för placering är vid Älands avfallsanläggning.

– Ingen ska ju behöva beröras av lukt från anläggningen, sam-

tidigt som den ska vara så bra belägen som möjligt ur logistisk synvinkel. Då är Äland intres-sant.

När det gäller renhållning pågår bland annat en översyn av miljöstationerna på Jaktstigen och i Äland, där HEMAB vill skapa säkrare miljö.

– För närvarande trafikeras an-läggningarna av både privatper-soner och yrkestrafik. Vi ska göra studiebesök på andra platser och se hur vi kan få till säkrare anläggningar, säger Örjan.

Therese Larsson är GIS-ingenjör – GIS står för geografiska infor-mationssystem – hon började på HEMAB i mitten av september 2009.

– Allt arbete som görs av oss underlättas av att vi vet var allting finns och hur systemen är uppbyggda. Det gäller till exempel ledningar och nät, men

även renhållningens objekt som sopkärl, slambrunnar och åter-vinningsstationer.

– Den information som fanns tidigare var långt ifrån komplett och nu är ett av målen att göra den komplett, säger Therese.

Ett problem är att olika delar i verksamheten har kommit olika långt.

– Vi strävar efter att kunna få och ge rätt information vid rätt tidpunkt, för att fatta bättre och enklare beslut. Det gynnar både oss och våra kunder ur ett kortare och längre, strategiskt perspektiv.

I princip all personal på fältet involveras. Allt som görs, alla förändringar i näten, ska föras in i våra system för att infor-mationen ska vara aktuell och fullständig.

– Det här kommer att leda till stor, ökad kundnytta, säger Therese.

Örjan FahlénGör: Projektledare VA/renhållning

Ålder: 44 år

Bor: Öje

Familj: Sambo

Therese LarssonGör: Projektledare GIS

Ålder: 30 år

Bor: Norra Brännan

Familj: Sambo.

Pär MarklundGör: Projektledare energiteknik

Ålder: 36 år

Bor: Geresta

Familj: fru och tre barn

– 22 – – 23 –

Miljö är en hjärtefråga för oss!

– 22 –

Linda JohanssonGör: Administrativ chef

Ålder: 34 år

Bor: Bondsjöstaden

Familj: Man och dotter

– 22 – – 23 –

n Linda kom till HEMAB från Sundsvall Energi i maj i fjol. Från en liknande verksamhet som HEMAB men med nya ögon. Och ett förhållningssätt till frågorna som gör dem till möjligheter och inte till problem.

– Det går att ta sig an frågeställningar och projekt på olika sätt. Till exempel genom att peka på proble-men eller att lyfta fram det som är bra och få allt annat att bli lika bra. Jag tror att positiva attityder främjar en god utveckling och vi på HEMAB har mycket som är positivt.

– Vi gör redan idag mas-sor av saker som visar vårt stora engagemang och ansvarstagande för miljön.

Hon nämner behand-lingen av förorenad jord, uppförandet av två nya vindkraftverk och satsning-en på den nya energiparken med möjlighet att testa ny miljöanpassad teknik.

– Noterbart är även att

vi vida överskred våra egna mål för antalet nya fjärr-värmekunder under 2010. Vi hade satt 50 som mål men fick 109 som anslöt sig till fjärrvärmenätet. Att få fler kunder att byta till fjärrvärme från till exempel el- eller oljeuppvärmning är en av våra viktigaste miljö-åtgärder.

Linda pratar om miljön som en naturlig del av alla anställdas arbete varje dag, men hur viktigt det är att öka medvetenheten också hos HEMABs kunder.

– Vi kan alla hjälpa till att förbättra situationen genom att ändra vanor och tänka till hur vi gör i vår vardag. Källsortera, stänga av TV och annan elektronik i stället för att ha dem stand by och andra sådana saker. Det kan tyckas som smått men i det stora hela är det viktiga åtgärder som gör stor skillnad.

HEMAB har ett lednings-system där miljöfrågorna är

högt prioriterade.Under 2011 ska miljöfrå-

gorna och miljöarbetet får ännu mera plats.

– Internt vill vi verka för att ytterligare göra vår per-sonal medveten om vad de kan bidra med. Det här är förresten inte bara en ange-lägenhet för enbart HEMAB utan för hela kommunen.

Såväl kommuner som landsting ska bli föredömen för övriga delar av samhäl-let genom att minska sin energiförbrukning väsentligt fram till år 2020.

– Vi tar fram en energief-fektiviseringsstrategi inom kommunen för hur vi ska klara vår del i det här och vi tar fram åtgärder som ska ge de effekter som krävs. Det är en ständig process. Hur mycket som än slås fast är det i slutändan ändå mycket en fråga om att lägga om beteenden och förstå hur viktigt det är med alla små saker som kan göras, säger Linda.

Som ett led i det har HE-MAB haft en utbildning för delar av personalen för att lyfta fram hur man kan spara energi på sin arbets-plats.

– Innan utbildningen mätte vi energiförbruk-ningen på avdelningen. En ny mätning ska göras inom kort och på samma avdel-ning. Det ska bli intres-sant att se om och i vilken omfattning mätresultaten skiljer sig. Erfarenheter från andra mätningar och arbetsplatser visar att skill-naderna varit ganska stora, säger Linda.

FOTNOT: Sedan 2008 är HEMAB certifierat för kva-litet, miljö och arbetsmiljö enligt ISO 9001, ISO 14001 samt AFS 2001:1.

Miljö är en hjärtefråga för oss! Ett brett och välutvecklat miljöprogram är en självklarhet för ett företag som HEMAB. Att engage-manget är stort för miljöfrågor råder det heller ingen tvekan om.– Vi är ofta bättre på det än vad många av oss tror, säger Linda Johansson, administrativ chef och ansvarig för HEMABs miljö- och kvalitetssystem.

Några av de mål som satts upp är:1. Öka antalet fjärrvärmekunder med minst 50 per år.2. Minska energiförbrukningen vid vattenproduktionen.3. Minska hjälpkraften som behövs vid produktionen av fjärrvärme och el.

TEXT: OLOF WIGRENFOTO: KENNETH ZETTERLUND

– 24 – – 25 –

HEMAB återinvesterar i Härnösands framtid

– 24 – – 25 –

n Istället för att maximera vinsten har HEMAB valt en strategi att hålla låga priser för sina tjänster. Och detta ska ske utan avkall på hög kvalitet och med en strävan efter störningsfrihet samtidigt som de ekonomiska avkastnings-kraven på bolaget ska klaras av. Lokal närvaro är också högt prioriterad.

Målsättningen att ge Härnö-sand länets lägsta priser för alla tjänster är ett av de viktigaste målen, framför allt långsiktigt.

Idén är enkel: mer pengar kvar i kundernas plånböcker som kan användas till annat.

Det är bra både för dig som kund, för HEMAB som företag

och för hela Härnösand.– Vi arbetar strategiskt och över tid och ser till att göra nytta lokalt i Härnösand, säger Andreas Einarsson. Förutom att våra verksamheter ska fungera på det sätt som förväntas av kunderna ska vi även bidra till synliga och positiva effekter på ett bredare och kanske inte lika fullt verksamhetsnära håll. Det är en smått unik företagsidé vi har faktiskt.

Om HEMAB ska frodas måste även samhället där företaget är verksamt leva, växa och utveck-las. Den lokala närvaron är nyck-eln till HEMABs framgångar i

många avseenden. Långsiktighet och lokal närva-

ro blir dessutom mer än tomma ord när företagsledningen går på samma fotbollsmatch som sina kunder. Eller när medarbetarna dagligen möter kunderna i mat-affären eller på skolgården.

Förankringen i vardagen är betydelsefull.

– Vi delar våra kunders var-dag och vi är självständiga att lokalt fatta beslut kring allt som berör våra kunder och vad vi vill uppnå, säger Andreas.

– Kundärenden och andra be-slut kan hanteras på andra sätt än hos större bolag, där allt bol-las vidare till något huvudkontor

HEMAB återinvesterar i Härnösands framtidFör HEMAB är trendord som samhällsansvar och socialt engagemang inga nya företeelser.

Det har företaget arbetat med länge. Nya är däremot vissa av prioriteringarna.

HEMABs hoppborg vid Stora Härnösands-dagen 21 juli var uppskattad. fotbollslaget fC refaghat hjälpte till.

HEMAB har sponsrat Härnösands Stadsfest ända sedan starten 2006.

Södra Sundet i Härnösand erbjuder utflykter och trivsel året runt. Andreas med sin son.

FOTO: LINA LANDELL, FRIDA SJÖGREN, KENNETH ZETTERLUND

– 26 –

Andreas EinarssonGör: Marknads- och informationschef

Ålder: 37 år

Bor: Norra fällöudden

Familj: Elliot 5 år, Leonora 7 år.

Uppskattat värde av HEMABs låga priser i Härnösand

2010

15 000 000

200820090 Kr

5 000 000

10 000 000

20 000 000

25 000 000

30 000 000 ”Målet med låga priser bidrar till att hålla kvar och förstärka köpkraften i Härnösand genom att pengar stannar kvar i våra kunders plånböcker”

*Prisjämförelse mot genomsnittligt pris bland Västernorrlands kommuner. Antal villa- och lägenhetshushåll enligt Posten. I beräkningen har antalet lägenheter i Härnösand översatts till motsvarande mängd typhus enligt den nationella Nils Hol-gersson-undersökningen. för att jämföra prissättningen för villor har Villaägarnas prisjämförelser och motsvarande använts. Vi har antagit att samtliga hus i kommunen har HEMABs tjänster för renhållning, vatten och avlopp, elnät samt fjärrvärme. företag och fritidshushåll ingår inte i beräkningen. om de inkluderats i beräkningen hade det ökat resultatet. Som motvikt till detta har vi som beskrivits ovan i beräkningen av förenklingsskäl fjärrvärme med för samtliga villor vilket bidrar till ett högre resultat. Vi är medvetna om att beräkningen bygger på ett antal antaganden och därför bara ger en indikation. Priserna är baserade på pris inkl moms. Vi reserverar oss för eventuella felberäkningar.

eller kundservice på annan ort. Bara denna till synes lilla sak gör en fantastiskt stor skillnad.

Huvudbudskapet i HEMABs vision är att ”… företaget ska bidra aktivt genom sin verk-samhet till att göra Härnösand attraktivt samt skapar förutsätt-ningar för en positiv utveckling med inflyttning och nya företag i kommunen.”– Vi finns nära våra kunder, oftast bara ett telefonsamtal bort. Att träffa en ansvarig person hos

oss är enkelt, säger Andreas. Vi försöker alltid att vara smidiga i hanteringen av kunders särskil-da önskemål, även om vi själv-klart har rutiner vi måste följa.

Under 2010 var det samman-lagda uppskattade värdet av HE-MABs låga priser ca 26 miljoner kronor*, om man jämför med den genomsnittliga prissättning-en i Västernorrland. Med andra ord sparade varje hushåll i Härnösand i genom-snitt 2 000 kronor på att bo här,

jämfört med en kommun med länsgenomsnittliga priser för elnät, värme, renhållning och vatten/avlopp. Besparingen är naturligtvis olika stor för exem-pelvis lägenheter och villor, men ger ändå en fingervisning.

– Det är siffror som tydligt visar att vi lever upp till våra mål om att ge våra kunder mycket för pengarna och det ska vi fort-sätta att göra, avslutar Andreas Einarsson.

Härnösands dansbandsfestival arrangerades för första gången på Mellanholmen under tre julidagar. HEMAB lottade ut entrépass och hoppas på en lika lyckad festival 2011.

den spektakulära Härnösands Beach fotbollscup arrangerades för tredje året av Härnösands ff på Torsvik. HEMAB deltog.

HEMABsÅrsredovisning 2010

– 28 –

Årsredovisning 1

Investeringar i Mkr

KoncernenBruttoinvesteringarna under året har totalt uppgått till 75,3 Mkr (53,4) och fördelningen framgår av nedanstående sammanställning:

Koncernen Bruttoinv. Bruttoinv. 2010 2009

Byggnader och mark 18,9 3,4Maskiner och anläggningar 43,4 40,8Inventarier 16,9 11,7Pågående anläggningar - 3,9 - 2,5Summa 75,3 53,4

ModerbolagetBruttoinvesteringarna under året har totalt uppgått till 47,8 Mkr (32,9) och fördelningen framgår av nedanstående sammanställning:

Moderbolaget Bruttoinv. Bruttoinv. 2010 2009

Byggnader och mark 18,4 2,0Maskiner och anläggningar 17,7 21,6 Inventarier 14,9 8,8 Pågående anläggningar - 3,2 0,5Summa 47,8 32,9

Förslag till vinstdisposition:

Till årsstämmans förfogande står följande vinstmedel:

Balanserade vinstmedel 5 883 976Årets vinst 292 444 Kronor 6 176 420

Styrelsen föreslåratt vinstmedlen disponeras så att:till aktieägarna utdelas 6 000 000i ny räkning överföres 176 420 Kronor 6 176 420

Vad beträffar koncernens och moderbolagets resultat och ställning i övrigt, hänvisas till efterföljande resultat- och balansräkning med tillhörande bokslutskommentarer.

– 29 –

Årsredovisning 1

Koncernen Not 2010 2009

Nettoomsättning 2,3 288 502 282 433 Aktiverat arbete för egen räkning 2 143 2 037 Övriga rörelseintäkter 7 047 11 919 297 692 296 389 Rörelsens kostnader: Råkraft, bränslen och förnödenheter - 76 663 - 67 221 Övriga externa kostnader 3, 4, 5 - 83 100 - 90 380 Personalkostnader 6,7 - 71 722 - 71 167 Av- och nedskrivning av materiella och immateriella anläggningstillgångar - 41 996 - 42 103 - 273 481 - 270 871

Rörelseresultat 2 24 211 25 518 Resultat från finansiella investeringar: Resultat från andelar intresseföretag 8 434 372 Resultat från övriga värdepapper och fordringar som är anläggningstillgångar 9 419 0Övriga ränteintäkter och liknande resultatposter 10 240 261 Räntekostnader och liknande resultatposter - 9 846 - 9 243 - 8 753 - 8 610

Resultat efter finansiella poster 15 458 16 908 Bokslutsdispositioner 0 0

Resultat före skatt 15 458 16 908

Skatt på årets resultat 11, 12 - 3 876 - 1 242

Årets resultat 11 582 15 666

Moderbolaget 2010 2009

228 904 222 555 487 552 14 945 13 231 244 336 236 338 - 59 879 - 50 615 - 82 712 - 85 624 - 54 505 - 54 375 - 26 087 - 25 149 - 223 183 - 215 763

21 153 20 575 0 1 939

419 - 195 216 - 9 225 - 8 408 - 8 611 - 6 253 12 542 14 322 - 12 250 - 14 300 292 22 0 0

292 22

resultaträkning

Årsredovisning 1

Koncernen Not 2010 2009Tillgångar Anläggningstillgångar Immateriella anläggningstillgångar Nyttjanderätter 13 0 195

Materiella anläggningstillgångar Byggnader och mark 14 75 679 60 875 Maskiner och andra tekniska anläggningar 15 364 384 349 940 Inventarier, verktyg och installationer 16 51 962 46 471 Pågående nyanläggningar 17 4 233 8 172 Summa materiella anläggningstillgångar 496 258 465 458 Finansiella anläggningstillgångar Andelar i koncernföretag 29 Andelar i intresseföretag 18 4 279 3 845 Fordringar hos intresseföretag 1 350 Andra långfristiga värdepappersinnehav 19 979 1 128 Fordringar hos koncernföretag Summa finansiella anläggningstillgångar 6 608 4 973 Summa anläggningstillgångar 502 866 470 626 Omsättningstillgångar Råvaror och förnödenheter 20 5 025 5 031 Pågående arbete för annans räkning 21 0 6 887Summa varulager 5 025 11 918

Kortfristiga fordringar Kundfordringar 57 917 49 023 Fordringar hos intressebolag 33 302Aktuella skattefordringar 373 940 Övriga kortfristiga fordringar 1 315 2 171 Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter 22 1 813 1 862Summa kortfristiga fordringar 61 451 54 298 Kassa och bank 27 158 21 106

Summa omsättningstillgångar 93 634 87 322 Summa tillgångar 596 500 557 948 Eget kapital och skulder Eget kapital 23 Aktiekapital 40 100 40 100Bundna reserver 145 598 136 135Reservfond 0 0Balanserad vinst 0 0Fria reserver/Balanserat resultat - 27 731 - 33 934Årets resultat 11 582 15 666Summa eget kapital 169 549 157 967

Obeskattade reserver 30

Avsättningar Avsättningar för pensioner 24 27 044 28 140Uppskjutna skatter 12 64 357 60 484Övriga avsättningar 19 505 14 952Summa avsättningar 110 906 103 576

Långfristiga skulder 25 Skulder till kreditinstitut 42 650 57 450Skulder till koncernföretag 121 126 121 126Övriga långfristiga skulder 643 643Summa långfristiga skulder 164 419 179 219

Kortfristiga skulder Skulder till kreditinstitut 25 25 000 30 000Förskott från kunder 0 5 185Leverantörsskulder 40 907 28 455Skulder till koncernföretag 25 60 000 20 000Övriga långfristiga skulder 7 742 12 585Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter 26 17 977 20 961Summa kortfristiga skulder 151 626 117 186Summa eget kapital och skulder 596 500 557 948

Poster inom linjen Ställda säkerheter 27 0 30 000Ansvarsförbindelser 0 0

Moderbolaget 2010 2009 0 195

30 148 13 328 272 712 272 909 31 532 25 692 4 226 7 510 338 618 319 439 90 000 90 000 3 500 3 500 1 350 978 1 128 16 337 16 845 112 165 111 473 450 783 431 107

3 528 2 981 0 6 887 3 528 9 868

57 631 50 135 33 302 190 197 711 1 172 1 550 1 537 60 115 53 343

15 201 20 328

78 844 83 539 529 627 514 646

40 100 40 100 0 0 10 000 10 000 5 884 5 862 0 0 292 22 56 276 55 984

182 929 170 679

17 740 18 569 0 0 19 505 14 952 37 245 33 521

40 000 54 400 121 126 121 126 643 643 161 769 176 169

14 600 20 100 0 5 184 32 493 22 725 22 067 243 6 549 12 066 15 699 17 974 91 408 78 293 529 627 514 646

0 30 000 0 0

Balansräkning

– 30 –

– 31 –

Årsredovisning 1

kassaFlödesanalys

Koncernen 2010 2009Den löpande verksamheten Rörelseresultat före finansiella poster 24 211 25 518Justeringar för poster som inte ingår i kassaflödet 28 45 453 38 752

Resultat från andelar i intressebolag 434 372Resultat från övriga värdepapper 419 0Erhållen ränta 240 261Erlagd ränta - 9 846 - 9 234Betald inkomstskatt - 3 - 185Kassaflöde från den löpande verksamhetenföre förändringar av rörelsekapital 60 908 55 475

Förändring i rörelsekapital Ökning / minskning av varulager 6 893 - 1 035 Ökning / minskning av kundfordringar - 8 894 - 6 418 Ökning / minskning av kortfristiga fordringar 1 741 3 293 Ökning / minskning av leverantörsskulder 12 452 - 5 233 Ökning / minskning av kortfristiga skulder 21 988 38 981Kassaflöde från den löpande verksamheten 95 088 85 063

Investeringsverksamheten Investeringar i materiella anläggningstillgångar - 75 317 - 53 456Försäljning av inventarier 2 716 0Placering i övriga finansiella anläggningstillgångar - 1 635 3 495Kassaflöde från investeringsverksamheten - 74 236 - 49 961

Finansieringsverksamheten Amortering - 14 800 - 97 980Ny upplåning 0 73 450Kassaflöde från finansieringsverksamheten - 14 800 - 24 530

Årets kassaflöde 6 052 10 572Likvida medel vid årets början 21 106 10 534

Likvida medel vid årets slut 27 158 21 106

Moderbolaget 2010 2009 21 153 20 575 29 811 23 677

0 1 939 419 0 195 216 - 9 225 - 8 408 0 0 42 353 37 999

6 340 - 195 - 7 496 - 4 788 724 - 3 715 9 768 - 2 850 3 347 33 075 55 036 59 526

- 47 788 - 32 944 2 716 0 - 691 2 436 - 45 763 - 30 508

- 14 400 - 88 080 0 70 000 - 14 400 - 18 080

- 5 127 10 938 20 328 9 390

15 201 20 328

– 32 –

Årsredovisning 1

t i l l ä g g s u p p l y s n i n g a r

not 1 Redovisnings- och värderingsprinciper

Bolagets årsredovisning har upprättats enligt Årsredovisningslagen och Bokföringsnämndens allmänna råd med undantagav BFNAR 2008:1

KoncernredovisningI koncernredovisningen ingår dotterföretag där moderbolaget direkt eller indirekt innehar mer än 50 % av rösterna, eller på annat sätt har ett bestämmande inflytande.

Koncernens bokslut är upprättat enligt förvärvsmetoden, vilket innebär att dotterbolagens egna kapital vid förvärvet, fastställt som skillnaden mellan tillgångarnas och skuldernas verkliga värden, elimineras i sin helhet. I koncernens egna kapital ingår härigenom endast den del av dotterbolagens egna kapital som tillkommit efter förvärvet.

I moderbolagets bokslut redovisas andelar i dotterföretag till anskaffningsvärde med avdrag för eventuella nedskrivningar. Som utdelning från dotterföretag redovisas endast erhållen utdelning av vinstmedel som intjänats efter förvärvet.

IntresseföretagsredovisningSom intresseföretag betraktas de företag som inte är dotterföretag men där moderbolaget direkt eller indirekt innehar minst 20 % av rösterna för samtliga andelar, eller på annat sätt har ett betydande inflytande.

I koncernens bokslut redovisas andelar i intresseföretag enligt kapitalandelsmetoden. Kapitalandelsmetoden innebär att andelar i ett företag redovisas till anskaffningsvärde vid anskaffningstillfället och därefter justeras med koncernens andel av förändrin-gen i intresseföretagets nettotillgångar. Andelarnas värde inkluderar goodwill (efter avdrag för ackumulerade avskrivningar) vid förvärvet. I koncernens resultaträkning ingår som intäkt koncernens andel av intresseföretagets resultat. Ej utdelad ackumul-erad vinstandel hänförlig till intresseföretag redovisas i koncernbalansräkningen som kapitalandelsfond under bundna reserver. Orealiserade internvinster elimineras med den på koncernen belöpande andelen av vinsten.

I moderbolagets bokslut redovisas andelar i intresseföretag till anskaffningsvärde med avdrag för eventuella nedskrivningar. Som intäkt från intresseföretag redovisas endast erhållen utdelning av vinstmedel som intjänats efter förvärvet.

Utländska valutorTillgångar och skulder i utländsk valuta värderas till balansdagens kurs. I de fall valutasäkringsåtgärd genomförts, t ex termins-säkring, används terminskursen. Transaktioner i utländsk valuta omräknas enligt transaktionsdagens avistakurs.

IntäkterFörsäljning av varor redovisas vid leverans av produkter till kunden, i enlighet med försäljningsvillkoren. Försäljningen redovi-sas efter avdrag för moms och rabatter. I koncernredovisningen elimineras koncernintern försäljning.

InkomstskatterRedovisade inkomstskatter innefattar skatt som skall betalas eller erhållas avseende aktuellt år, justeringar avseende tidigare års aktuella skatt, samt andel i intressebolags skatt.

Skatteskulder/-fordringar värderas till vad som enligt företagets bedömning skall erläggas till eller erhållas från skatteverket. Bedömningen görs enligt de skatteregler och skattesatser som är beslutade eller som är aviserade och med stor säkerhet kom-mer att fastställas.

För poster som redovisas i resultaträkningen, redovisas även därmed sammanhängande skatteeffekter i resultaträkningen. Skatteeffekter av poster som redovisas direkt mot eget kapital, redovisas mot eget kapital.

Uppskjuten skatt avseende framtida skatteeffekter redovisas inte i resultat- och balansräkningarna.

Immateriella tillgångarNyttjanderätterUtgifter för förvärvade nyttjanderätter balanseras och skrivs av linjärt över dess avtalsreglerade nyttjandetid, normalt högst 20 år.

Materiella anläggningstillgångarMateriella anläggningstillgångar redovisas till anskaffningsvärde minskat med avskrivningar. Utgifter för förbättringar av till-gångars prestanda, utöver ursprunglig nivå, ökar tillgångens redovisade värde. Utgifter för reparation och underhåll redovisas som kostnader.

– 33 –

Årsredovisning 1

Linjär avskrivningsmetod används för de flesta typer av materiella tillgångar. Undantaget görs på deponiyta som skrivs av i takt med att den nyttjas vilket är beräknat till ca 10 år. Fr o m 2010 års investeringar på elledningar så har avskrivningstiden ökat från 15 år till 30 år för att anpassas till den nya regleringsmodellen.

El-ledningar 15-30 år

Mottagnings- och fördelningsstationer 15 år

Transformatorer 15 år

Fjärrvärmeledningar 20 år

Maskiner i Hetvattencentral 15 år

Gasanläggning 15 år

Gasledningar 25 år

Byggnader, markanläggningar 25-50 år

Maskiner och andra tekniska anläggningar 10 år

Inventarier, verktyg och installationer 3-5 år

Statliga stödStatliga stöd redovisas till verkligt värde när det finns rimlig säkerhet att stödet kommer att erhållas och att koncernen kom-mer att uppfylla alla därmed sammanhängande villkor.

Statligt stöd som hänför sig till förväntade kostnader redovisas som förutbetalda intäkter. Stödet intäktsförs i den period då de kostnader uppkommer som det statliga stödet är avsett att kompensera.

Statliga stöd för anskaffning av materiella anläggningstillgångar har reducerat tillgångens redovisade värde.

VarulagerVarulagret värderas, med tillämpning av först-in först-ut-principen, till det lägsta av anskaffningsvärdet och nettoförsäljnings-värdet på balansdagen.

AvsättningarAvsättningar redovisas när Koncernen har en legal eller informell förpliktelse till följd av inträffade händelser, det är mer san-nolikt att ett utflöde av resurser krävs för att reglera åtagandet än att så inte sker, och beloppet har kunnat beräknas på ett tillförlitligt sätt.

Om det finns ett antal liknande åtaganden, bedöms sannolikheten för att det kommer att krävas ett utflöde av resurser vid regleringen sammantaget för hela denna grupp av åtaganden. En avsättning redovisas även om sannolikheten för ett utflöde avseende en speciell post i denna grupp av åtaganden är ringa.

KassaflödesanalysKassaflödesanalysen upprättas enligt indirekt metod. Det redovisade kassaflödet omfattar endast transaktioner som medför in- eller utbetalningar.

ElcertifikatLagerförda elcertifikat värderas till anskaffningsvärdet, dvs noll kronor, avseende de certifikat som var registrerade på vårt konto hos Svenska Kraftnät per 2010-12-31. Värdet av dessa elcertifikat var vid årsskiftet cirka 17,8 (10,5) Mkr.

Moderbolaget Nettoomsättning Rörelseresultat 2010 2009 2010 2009

142 392 126 373 12 705 10 971 40 948 39 870 2 465 3 262 45 564 45 108 6 087 5 866 0 11 204 - 104 999 0 0 0 0 0 0 0 - 523 228 904 222 555 21 153 20 575

not 2 Nettoomsättningens och rörelseresultatets fördelning på affärsområde

Koncernen Nettoomsättning Rörelseresultat 2010 2009 2010 2009 Fjärrvärme 141 631 125 741 12 705 10 971Renhållning 40 794 39 738 2 465 3 262Vatten o. Gator/Vägar 45 497 45 053 6 087 5 866Stadsnät 0 11 030 - 104 999Elnät 60 580 60 871 3 058 4 943Avsättning/nedskrivningstadsnät / Bandsjölänken 0 0 0 - 523Summa 288 502 282 433 24 211 25 518

– 34 –

Årsredovisning 1

not 3 Transaktioner med närstående

Inköp och försäljning mellan koncernföretagNedan anges andelen av årets inköp och försäljning avseende koncernföretag.

2010 2009Inköp, (%) 15,0 9,9Försäljning, (%) 4,5 7,6

Vid inköp och försäljning mellan koncernföretag tillämpas samma principer för prissättning som vid transaktioner med externa parter. not 4 Ersättning till revisorerna

Koncernen Moderbolaget 2010 2009 2010 2009RevisionErnst & Young AB 53 177 23 111

Andra uppdrag än revisionsuppdragetErnst & Young AB 36 77 36 42Summa 89 254 59 153 not 5 Operationella leasingkostnaderHyresavtal leasing maskiner och inventarier har ingåtts enligt följande:Leasingavgifterna enligt ovanstående kontrakt beräknas enligt följande:

Koncern Moderbolag 2010 2009 2010 2009

Förfaller till betalning inom ett år 1 190 1 623 986 1 391Förfaller till betalning senare än ett men inom 5 år. 1 059 2 249 1 013 1 999Leasingkostnaderna för året har uppgått till: 1 654 2 153 1 417 1 814

Hyresavtal har ingåtts avseende utrustning i ett biobränsleeldat kraftvärmeverkLeasingtiden startade 2002-12-31 och slutar 2027-12-31.

Anskaffningskostnaden för i kontraktet ingående objekt uppgår till 120 Mkr och kommunal borgen har erhållits för mot-svarande belopp. Leasingkostnaden kostnadsförs linjärt under hela leasingperioden.Leasingavgiften utgår med fast basavgift och rörlig tilläggsavgift. Tilläggsavgiften beräknas utifrån en räntebas, varpå appliceras en marginal. Marginalen under leasingkontraktets första femton år är fast och marginalen för år 16-20 respektive år 21-25 fastställs definitivt före utgången av närmast föregående period med beaktande av marknadsräntor. Leastagaren har möjlighet att binda leasingavgiften till en fast ränta vid valfri tidpunkt. Utnyttjas denna möjlighet gäller fast ränta fram till nästa bryt-punkt.Räntebasen under leasingperiodens första femton år utgöras av genomsnitt för 90 dagars STIBOR. För år 16-20 respektive år 21-25 fastställs räntebasen slutgiltigt före utgången av närmast föregående period. Räntebasen skall omräknas enligt ränte-beräkningsregeln 360/360.

Leasetagaren har rätt att efter 15 respektive 20 år anvisa köpare av leasingobjektet, vilken kan vara leasetagaren. I avtalet finns fastställt hur stor köpeskillingen skall vara vid respektive tidpunkt.

Leasingavgifterna enligt ovanstående kontrakt beräknas enligt följande:

Koncern Moderbolag 2010 2009 2010 2009

Förfaller till betalning inom ett år 6 863 6 772 6 863 6 772Förfaller till betalning senare än ett men inom 5 år. 28 442 28 039 28 442 28 039Förfaller till betalning senare än 5 år 75 876 83 142 75 876 83 142Leasingkostnaderna för året har uppgått till: 5 609 5 958 5 609 5 958

– 35 –

Årsredovisning 1

not 6 Anställningsavtal VDVD är enligt avtal 2005-06-21 tillsvidareanställd från och med 2005-08-01 och undantas från bestämmerlserna i lagen om anställningsskydd, LAS. I fråga om allmänna anställningsvillkor i övrigt tillämpas bestämmerlserna efter samma grunder som gäller för övriga anställda i företaget.

Utöver pension enligt lag utgår pension enligt vid företaget gällande PA-KFS. VD äger rätt att, för kostnad motsvarande PA-KFS-premien, utnyttja den så kallade alternativregeln i PA-KFS. För anställningen gäller en ömsesidig uppsägningstid om sex månader. Vid uppsägning från företaget betalas i samband med anställningens upphörande en engångsersättning till VD motsvarande totalt 12 månadslöner.

not 7 Personal Koncernen Moderbolaget 2010 2009 2010 2009Medelantalet anställda Kvinnor 20 20 17 17Män 108 109 80 82Totalt 128 129 97 99

Löner, ersättningar, sociala avgifter och pensionskostnaderLöner och ersättningar till styrelsen och verkställande direktören 1 201 1 207 1 201 1 207Löner och ersättningar till övriga anställda 44 788 44 847 34 644 34 159Summa löner och ersättningar 45 989 46 054 35 845 35 366

Sociala avgifter enligt lag och avtal 15 179 16 500 12 174 12 674Pensionskostnader för styrelsen och verkställande direktören 309 304 309 304Pensionskostnader för övriga anställda 5 760 6 189 4 100 4 672

Totalt 67 237 69 047 52 428 53 016

Styrelseledamöter och ledande befattningshavareAntal styrelseledamöter på balansdagenMän 9 9 9 9Totalt 9 9 9 9

Antal verkställande direktörer och andra ledande befattningshavare

Män 2 2 2 2Totalt 2 2 2 2

Från och med 1997-01-01 omfattas bolagets anställda av PA-KFS, ett så kallat nettopensionssystem med försäkringslösning via KPA, där de anställda garanteras en förmånsbaserad pension där nivån av slutlön är: 10% i skiktet 0-7,5 basbelopp, 65% i skik-tet 7,5-20 basbelopp och 32,5% i skiktet 21-30 basbelopp. Även en årlig premieavsättning om 1% av årslönen görs. Premier för intjänande tjänstepensioner betalas månatligen till KPA.

Pensionstagare, förmånstagare och personal som slutat sin anställning men som ännu ej uppbär pension omfattas av PA-KL. Kostnaderna för detta motsvaras av faktiskt utbetalda pensioner, vilka utbetalas av KPA somfakturerar bolaget. Fram till 1996-12-31 motsvarades tjänstepensionsåtagandena för samtliga anställda av kontoavsättning i bolagets balansräkning.

Sjukfrånvaro Koncernen Moderbolaget 2010 2009 2010 2009

Total sjukfrånvaro% 2,1 3,1 1,9 2,5- långtidssjukfrånvaro *% 0,6 1,4 0,2 0,8- sjukfrånvaro för män% 2,1 3,4 1,8 2,7- sjukfrånvaro för kvinnor% 2,0 1,4 2,1 1,4- anställda - 29 år% 0,2 1,0 0,2 1,0- anställda 30 - 49 år% 1,9 1,3 2,2 1,4- anställda 50 år -% 2,5 4,8 1,7 3,6

* Med långtidssjuk avses sjukfrånvaro under en sammanhängande tid av 60 dagar eller mer.

– 36 –

Årsredovisning 1

not 8 Resultat från andelar i intresseföretag Koncernen 2010 2009Reavinstförsäljning aktier i Härnösand Elförsäljning AB 0 156Resultatandel ServaNet AB 44 0Resultatandel Kommunbränsle i Ådalen AB 390 216 434 372 not 9 Resultat från övriga värdepapper och fordringar som är anläggningstillgångar

Koncernen Moderbolaget 2010 2009 2010 2009Realisationsresultat vid försäljningar 419 - 419 - Summa 419 0 419 0

not 10 Övriga ränteintäkter och liknande resultatposter

Koncernen Moderbolaget 2010 2009 2010 2009Utdelningar 10 0 10 0Ränteintäkter 230 261 185 216Summa 240 261 195 216 not 11 Skatt på årets resultat Koncernen 2010 2009Aktuell skatt för året 3 186Uppskjuten skatt 3 873 1 056Summa 3 876 1 242

Skillnaden mellan bolagets skattekostnad och skattekostnad baserad på gällande skattesats består av följandekomponenter: ModerbolagetRedovisat resultat före skatt 292 22Skatt enligt gällande skattesats 76 6

Skatteeffekt av kostnader/intäkter som inte utgör underlag vid skatteberäkningen:

Utdelning - 3 0Skattefria intäkter 0 - 2Skattefria reavinst aktier i intressebolag 0 - 510Ej avdragsgilla kostnader 53 60Återföring bandsjölänken - 71 0Avsättning bandsjölänken 0 138Förlustavdrag - 55 308Summa 0 0

not 12 Uppskjuten skatt Koncernen 2010 2009 64 357 60 484

Skillnaden mellan å ena sidan den inkomstskatt som har redovisats i resultaträkningen samt å andra sidan den inkomstskatt som belöper på verksamheten utgörs av uppskjuten skatt på obeskattade reserver

not 13 Nyttjanderätter Koncernen Moderbolaget 2010 2009 2010 2009Ingående anskaffningsvärden 10 048 10 048 10 048 10 048Erhållna bidrag - 3 000 - 3 000 - 3 000 - 3 000Utgående ackumulerade anskaffningsvärden 7 048 7 048 7 048 7 048Ingående avskrivningar - 4 942 - 4 747 - 4 942 - 4 747Årets avskrivningar - 195 - 195 - 195 - 195Utgående ackumulerade avskrivningar - 5 137 - 4 942 - 5 137 - 4 942Ingående nedskrivningar - 1 911 - 1 911 - 1 911 - 1 911Utgående ackumulerade nedskrivningar - 1 911 - 1 911 - 1 911 - 1 911Utgående restvärde enligt plan 0 195 0 195

– 37 –

Årsredovisning 1

not 14 Byggnader och mark Koncernen Moderbolaget 2010 2009 2010 2009

Ingående anskaffningsvärden 129 092 125 636 28 423 26 376Inköp 18 913 3 456 18 442 2 047Erhållna bidrag - 16 435 - 16 435 - 12 600 - 12 600Utgående ackumulerade anskaffningsvärden 131 570 112 657 34 265 15 823Ingående avskrivningar - 51 782 - 48 828 - 2 495 - 2 057Årets avskrivningar - 4 109 - 2 954 - 1 622 - 438Utgående ackumulerade avskrivningar - 55 891 - 51 782 - 4 117 - 2 495Utgående restvärde enligt plan 75 679 60 875 30 148 13 328

Bokfört värde byggnader 39 808 36 179 9 642 4 588Bokfört värde mark 35 871 24 696 20 506 8 740

TaxeringsvärdenByggnader 38 117 36 203 2 791 2 791Mark 1 951 1 972 - -

not 15 Maskiner och andra tekniska anläggningar

Koncernen Moderbolaget 2010 2009 2010 2009

Ingående anskaffningsvärden 840 273 779 480 441 807 420 193Inköp 43 480 40 793 17 747 21 614Erhållna bidrag - 31 419 - 31 419 - 31 419 - 31 419Utgående ackumulerade anskaffningsvärden 852 334 808 854 428 135 410 388Ingående avskrivningar - 448 914 - 419 190 - 127 480 - 109 918Årets avskrivningar - 29 036 - 29 724 - 17 943 - 17 562Utgående ackumulerade avskrivningar - 477 950 - 448 914 - 145 423 - 127 480Ingående nedskrivningar - 10 000 - 10 000 - 10 000 - 10 000Utgående ackumulerade nedskrivningar - 10 000 - 10 000 - 10 000 - 10 000Utgående restvärde enligt plan 364 384 349 940 272 712 272 908 Koncernen och moderbolagetVA-anläggningar har övertagits från Härnösands Kommun, som utgör tillbehör till fastigheter som kommunen behåller, till ett värde av 87 644 957 kronor. Ledningarna ägs civilrättsligt av Härnösand Energi & Miljö AB och för att trygga rätten till ledningarna hara) nyttjanderättsavtal tecknats för gatumark mmb) servitutsavtal tecknats för övrig mark

not 16 Inventarier, verktyg och installationer Koncernen Moderbolaget 2010 2009 2010 2009Ingående anskaffningsvärden 145 784 134 426 99 254 90 629Inköp 16 899 11 664 14 884 8 792Försäljning och utrangering - 16 227 - 306 - 15 758 - 167Utgående ackumulerade anskaffningsvärden 146 456 145 784 98 380 99 254Ingående avskrivningar - 99 313 - 90 437 - 73 562 - 66 775Årets avskrivningar - 8 656 - 9 230 - 6 328 - 6 954Försäljning och utrangering 13 475 354 13 042 167Utgående ackumulerade avskrivningar - 94 494 - 99 313 - 66 848 - 73 562Utgående restvärde enligt plan 51 962 46 471 31 532 25 692

not 17 Pågående nyanläggningar och förskott avseende materiella anläggningstillgångar

Koncernen Moderbolaget 2010 2009 2010 2009Ingående nedlagda kostnader 8 172 10 678 7 509 7 021Under året nedlagda kostnader 14 781 13 780 15 444 6 530Under året genomförda omfördelningar - 18 720 - 16 286 - 18 727 - 6 042Utgående nedlagda kostnader 4 233 8 172 4 226 7 509

– 38 –

Årsredovisning 1

not 18 Andelar i intresseföretag Koncernen Moderbolaget 2010 2009 2010 2009

Kommunbränsle i Ådalen AB 3435 3 045 2 700 2 700Org nr: 556220-6200Säte: HärnösandKapitalandel: 40%Rösträttsandel: 40%

ServaNet AB 844 800 800 800Org nr: 556765-9296Säte: SundsvallKapitalandel: 20%Rösträttsandel: 20% 4 279 3 845 3 500 3 500

not 19 Övriga långfristiga värdepappersinnehav


Ingående anskaffningsvärden 1 128 1 056 1 128 1 056Tillkommande värdepapper 1 72 - 72Avgående värdepapper SEB - 150 0 - 150 0Utgående redovisat värde, totalt 979 1 128 978 1 128Varav noterade aktierRedovisat värde 0 150 0 150Börsvärde eller motsvarande 0 463 0 463

Värdepapper Bokfört värde BörsvärdeNordsvenska kraft 88 0Elinorr 1 0Norrsken AB 890 0Summa 979 0

not 20 Varulager Koncernen Moderbolaget 2010 2009 2010 2009Värderat till anskaffningsvärdeOlja 1 430 1 187 1 430 1 187Bränsle 1 986 1 595 1 921 1 513Material, reservdelar och förnödenehter 1 609 2 249 177 280Summa 5 025 5 031 3 528 2 981

not 21 Pågående arbeten för annans räkning


Nedlagda kostnader 0 6 887 0 6 887Summa 0 6 887 0 6 887

– 39 –

Årsredovisning 1

not 22 Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter


Förutbetalda kostnader övrigt 1 813 1 862 1 550 1 537Summa 1 813 1 862 1 550 1 537 not 23 Förändring av eget kapital

Koncernen Aktiekapital Bundna reserv Fria reserv/årets res Summa eget kapitalEget kapital 2010-01-01 40 100 136 135 - 18 268 157 967Förskjutningar mellan bundna och fria reserver - - 22 835 22 835 -Årets resultat - - 11 582 11 582Eget kapital 2010-12-31 40 100 113 300 16 149 169 549 Moderbolaget Aktiekapital Reservfond Fritt eget kapital Summa eget kapitalEget kapital 2010-01-01 40 100 10 000 5 884 55 984Årets resultat - - 292 292Eget kapital 2010-12-31 40 100 10 000 6 176 56 276

Aktiekapitalet består av 401 000 st aktier med kvotvärde á 100 kronor.

not 24 Avsättningar Koncernen Moderbolaget 2010 2009 2010 2009Avsättningar för pensionerAvsättning vid periodens ingång 28 140 28 624 18 569 18 652Pensionsskuldens förändring - 1 096 - 484 - 829 - 83Avsättning vid periodens utgång 27 044 28 140 17 740 18 569 not 25 Långfristiga skulder Koncernen Moderbolaget 2010 2009 2010 2009Räntebärande skulderLångfristiga skulderSkulder till kreditinstitut 42 650 57 450 40 000 54 400Skulder till aktieägare 121 126 121 126 121 126 121 126Övriga skulder 643 643 643 643Summa 164 419 179 219 161 769 176 169Kortfristiga skulderSkulder till kreditinstitut 25 000 30 000 14 600 20 100Skulder till aktieägare 60 000 20 000 22 067 243Summa 85 000 50 000 36 667 20 343

Summa räntebärande skulder 249 419 229 219 198 436 196 512

FörfallotiderDen del av skulderna som förfaller till betalning mellan år ett till år fem.

Skulder till kreditinstitut 41 600 44 800 40 000 43 200Skulder till aktieägare 121 126 0 121 126 0Övriga skulder 643 643 643 643Summa 163 369 45 443 161 769 43 843

Den del av långfristiga skulder som förfaller till betalning senare än fem år efter balansdagen

Skulder till kreditinstitut 1 050 12 650 0 11 200Skulder till aktieägare - 121 126 0 121 126Summa 164 419 179 219 161 769 176 169

– 40 –

Årsredovisning 1

not 26 Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter


Upplupna semesterlöner 2 552 2 591 1 947 2 040Upplupen komptid 442 480 343 409Upplupna sociala avgifter 759 993 734 794Upplupna kostnader KVV 8 544 8 544 8 777 8 544Upplupna räntor 5 387 5 334Förutbetald intäkt Ådalsbanan 0 370 - -Övriga poster 5 675 7 596 3 893 5 853Summa 17 977 20 961 15 699 17 974

not 27 Ställda säkerheter

Koncernen Moderbolaget 2010 2009 2010 2009För egna avsättningar och skulderAvseende Skulder till kreditinstitutFöretagsinteckningar 0 30 000 0 30 000Summa ställda säkerheter 0 30 000 0 30 000

not 28 Justering för poster som inte ingår i kassaflödet, m.m.


Avskrivningar 41 996 42 103 26 087 25 149Avsättningar 3 457 - 3 351 3 724 - 1 472Summa 45 453 38 752 29 811 23 677

not 29 Andelar i dotterföretag

Moderbolaget Kapital- andel % Rösträtts- andel % Antal aktier Bokfört värde 101231 Eget kapital 101231HärnösandElnät AB 100 100 180 000 90 000 22 146Org nr: 556133-3328Säte: Härnösand

not 30 Obeskattade reserver

2010-12-31 2009-12-31Ingående värde ackumulerad avskrivning utöver plan 170 679 156 379Årets förändring 12 250 14 300Utgående värde ackumulerad avskrivning utöver plan 182 929 170 679

– 41 –

Årsredovisning 1

Lennart BolanderOrdförande

Ingvar Johansson Ingvar Viklund

Karl-Ejnar Björner Lars-Gunnar Hultin

Sören Nyström

Christer Berglund

Härnösand den 14 mars 2011

Rolf ByströmArbetstagarrepresentant

Ingemar ForzeliusVerkställande direktör

Hans-Åke JohanssonArbetstagarrepresentant

– 42 –

Årsredovisning 1

Till årsstämman i Härnösand Energi & Miljö ABOrg.nr 556526-3745

Jag har granskat årsredovisningen, koncernredovisningen och bokföringen samt styrelsens och verkställande direktörens förvaltning i Härnösand Energi & Miljö AB för räkenskapsåret 2010-01-01 - 2010-12-31.Det är styrelsen och verkställande direktören som har ansvaret för räkenskapshandlingarna och förvaltningen och för att årsredovisningslagen tillämpas vid upprättandet av årsredovisningen och koncernredovisningen. Mitt ansvar är att uttala mig om årsredovisningen, koncernredovisningen och förvaltningen på grundval av min revision.

Revisionen har utförts i enlighet med god revisionssed i Sverige. Det innebär att jag planerat och genomfört revisionen för att med hög men inte absolut säkerhet försäkra mig om att årsredovisningen och koncernre-dovisningen inte innehåller väsentliga felaktigheter. En revision innefattar att granska ett urval av underlagen för belopp och annan information i räkenskapshandlingarna. I en revision ingår också att pröva redovisnings-principerna och styrelsens och verkställande direktörens tillämpning av dem samt att bedöma de betydelsefulla uppskattningar som styrelsen och verkställande direktören gjort när de upprättat årsredovisningen och kon-cernredovisningen samt att utvärdera den samlade informationen i årsredovisningen och koncernredovisningen. Som underlag för mitt uttalande om ansvarsfrihet har jag granskat väsentliga beslut, åtgärder och förhållanden i bolaget för att kunna bedöma om någon styrelseledamot eller verkställande direktören är ersättningsskyldig mot bolaget. Jag har även granskat om någon styrelseledamot eller verkställande direktören på annat sätt har handlat i strid med aktiebolagslagen, årsredovisningslagen eller bolagsordningen. Jag anser att min revision ger mig rimlig grund för mina uttalanden nedan.

Årsredovisningen och koncernredovisningen har upprättats i enlighet med årsredovisningslagen och ger en rättvisande bild av bolagets och koncernens resultat och ställning i enlighet med god redovisningssed i Sverige. Förvaltningsberättelsen är förenlig med årsredovisningens och koncernredovisningens övriga delar.

Jag tillstyrker att årsstämman fastställer resultaträkningen och balansräkningen för moderbolaget och för koncernen, behandlar vinsten i moderbolaget enligt förslaget i förvaltningsberättelsen och beviljar styrelsens ledamöter och verkställande direktören ansvarsfrihet för räkenskapsåret.


Ernst & Young AB Bengt SöderströmAuktoriserad Revisor

RevisionsbeRättelse

GRanskninGsRappoRt föR åR 2010

Vi av fullmäktige i Härnösands kommun utsedda lekmannarevisorer, har granskat Härnösand Energi & Miljö ABs verksamhet. Vi har biträtts av Ernst & Young i vår granskning.

Styrelsen och verkställande direktören svarar för att verksamheten bedrivs i enlighet med gällande bolagsordning, ägardirektiv och beslut samt de föreskrifter som gäller för verksamheten.

Lekmannarevisorernas ansvar är att granska verksamhet och kontroll och pröva om verksamheten bedrivs i enlighet med fullmäktiges uppdrag.

Granskningen har utförts enligt aktiebolagslagen, kommunallagen, kommunens revisionsreglemente och god revisionssed i kommunal verksamhet. Granskningen har genomförts med den inriktning och omfattning som behövs för att ge rimlig grund för bedömning och prövning.

Vi bedömer att bolagets verksamhet skötts på ett ändamålsenligt sätt och från ekonomisk synpunkt tillfredställande sätt samt att bolagets interna kontroll varit tillräcklig.


Rolf Andersson Hans SonessonLekmannarevisor Lekmannarevisor

FlerÅrsJäMFörelse

Koncernen och moderbolagets ekonomiska utveckling i sammandrag.

Koncernen 2006 2007 2008 2009 2010Nettoomsättning, tkr 257 994 253 194 274 866 282 433 288 502Resultat efter finansiella poster, tkr 18 570 14 464 10 243 16 908 15 458Balansomslutning, tkr 550 229 553 902 535 359 557 948 596 500Antal anställda, st 134 135 133 129 128Soliditet, % 24,1 24,8 26,6 28,3 28,4Avkastning på totalt kapital, % 5,2 4,5 4,0 4,7 4,2Avkastning på eget kapital, % 14,0 10,6 7,2 10,7 9,1

Moderbolaget 2006 2007 2008 2009 2010Nettoomsättning, tkr 200 387 194 437 222 498 222 555 228 904Resultat efter finansiella poster, tkr 18 372 13 412 9 413 14 322 12 542Balansomslutning, tkr 520 230 525 891 509 407 514 646 529 627Antal anställda, st 96 97 97 99 97Soliditet, % 30,2 31,0 33,1 34,0 36,1Avkastning på totalt kapital, % 5,4 4,4 3,9 4,3 4,1Avkastning på eget kapital, % 11,7 8,2 5,6 7,9 6,6

nyckeltalsdefinitioner

SoliditetEget kapital och obeskattade reserver (med avdrag för uppskjuten skatt) i förhållande till balansomslutningen.

Avkastning på totalt kapitalResultat före avdrag för räntekostnader i förhållande till balansomslutningen.

Avkastning på eget kapitalResultat efter finansiella poster i förhållande till eget kapital och obeskattade reserver (med avdrag för uppskjuten skatt).

känsligHetsanalys HEMAB:s resultat påverkas av ett antal olika faktorer. En del av dessa faktorer har vi begränsade möjligheter att påverka. Det kan t.ex vara priset på den el vi säljer som styrs av den nordiska elmarknaden Nordpool.Vi har nedan gjort en bedömning av de faktorer i HEMAB:s verksamhet som är utsatta för prisvariationer.Förändringen ligger i det intervall som vi bedömmer som en rimlig avvikelse under ett verksamhetsår. Riskslag Förändring Effekt på årsresultat % av årsresultatElinköp 5 öre/kwh 1,6 Mkr 13 % Elförsäljning 10 öre/kwh 4,2 Mkr 33 % Elcertifikat 30 kr/certifikat 1,6 Mkr 13 % Utsläppsrätter 30 kr/rättighet 0,4 Mkr 3 % Räntor 0,5 %-enheter 1,6 Mkr 13 %

– 43 –

Årsredovisning 1

www.hemab.se

FJÄRRVÄRME | VATTEN | ELNÄT | RENHÅLLNING | GATOR & VÄGAR

Ett av HEMABs viktigaste mål är att ge dig Länets Lägsta Priser. Det är bra både för dig som kund, för HEMAB som företag och för hela Härnösand.

Målet gäller våra tjänster fjärrvärme, renhållning, elnät samt vatten- och avlopp. Målet är långsiktigt och vi följer upp att vi är på väg åt rätt håll.

läs mer på www.lanetslagstapriser.se

Documents

Hemab redovisning