Upload
odeda
View
31
Download
2
Embed Size (px)
DESCRIPTION
INNEHÅLL Filer Filtyper Filändelser Accessrättigheter för filer. OPERATIVSYSTEM OCH PRAKTISK LINUX Föreläsning 5 – Vecka 47 2010. Filer. När man jobbar med datorer hanterar man alltid filer Även om det man gör inte ser ut att vara relaterad till en fil, utförs ändå en - PowerPoint PPT Presentation
Citation preview
OPERATIVSYSTEM OCH PRAKTISK LINUX
Föreläsning 5 – Vecka 47 2010
INNEHÅLLFilerFiltyperFiländelserAccessrättigheter för filer
Filer
När man jobbar med datorer hanterar man alltid filer
Även om det man gör inte ser ut att vara relaterad till en fil, utförs ändå en
mängd operation på ett antal filer
T.ex. Om vi loggar in på en Linux-dator sker bl.a. följande filrelaterade
händelser: Visa filen /etc/issue.net Hämta information från filerena /etc/passwd, etc/shadow och /etc/group Visa filen /etc/motd Kör filerna /etc/profile samt /etc/bashrc.
Ovannämnda exempel är långtifrån alla filer som hanteras vid inloggning!
Filtyper
Om man hör ordet ”fil” tänker man vanligtvis på en helt ”vanlig” fil som
innehåller t.ex. text, bild eller en film osv.
I själva verket finns det många olika typer av filer förutom de ”vanliga”
filerna.
I Linux finns, förutom vanliga filer, bl.a. följande filtyper: Kataloger Enhetsfiler Länkade filer Socket/rörledningsfiler
Kataloger
Är den nästvanligaste filtypen
En fil som innehåller information om vad som finns i filhierarkin, dvs. vilka
filer som finns i katalogen
Katalogernas uppgift är att ”sortera” filerna i undergrupper.
Enhetsfiler
Används för att representera en enhet, t.ex. hårddisk, mus, nätverkskort...
Dessa typer av filer finns placerade bl.a. i /dev katalogen
Alla enheter som är kopplade till ett Linuxsystem hanteras som filer
Det finns två olika typer av enhetsfiler Teckenfiler Blockfiler
Enhetsfiler
Teckenfiler är enheter som hanterar strömmar av data som tangentbord,
bildskärmar, serieportar och skrivare
Om man skickar text till en teckenenhet kommer texten att komma fram i
andra änden, t.ex. cp /etc/passwd /dev/lp0 skriver ut hela lösenordsfilen på
den lokal skrivaren lp0
Blockfiler är enheter som hanterar rådata, såsom hårddiskar, disketter och
bandstationer
Länkdade filer
Används när det finns behov av att en och samma fil eller katalog finns
representerad på två eller flera platser i filsystemet
Finns två typer av länkar: Symboliska länkar Hårda länkar
En symbolisk länk är en fil som innehåller en referens till en annan fil. När
den symboliska länken manipuleras sker ändringar i den fil som länken
pekar på
Hårda länkar
En hård länk är lite mera komplicerad.
Skapar en ytterligare äkta pekare till en redan existerande fil.
Går endast att skapa hårda länkar till filer som befinner sej på samma
filsystem och samma partition
Symboliska länkar kan skapas till filer som är lagrade på alla sorters
volymer, även nätverksfilsystem
Kommandon för hantering av länkar: ln
Används för att skapa en länk, syntax:
ln <orginalfil> <länk-fil>
Om man skapar en länk enligt syntaxen ovan får man två orginalfiler, dvs.
<länk-fil> blir en hård länk till den fil <orginalfil> pekar på
En symbolisk länk skapas genom att sätta till flaggan –s:
ln –s <orginalfil> <länk-fil>
Socket/rörledningsfiler
Det är väldigt sällan man stöter på lokala sockets (datakanaler) eller
rörledningar i filsystemet
Socket-filer och rörledningsfiler är olika sorters filer men har i huvudsak
samma funktionelitet
De fungerar som befordrare av trafik mellan två processer.
Exempel på program som använder sej av socket-filer är fönsterhanteraren
X-windows och syslog
Filändelser
Många operativsystem har en uppbyggnad med filnamn + filändelse, där
filändelsen talar om vad det är för sorts fil
T.ex. I Windows måste (i princip) alla filer ha en filändelse för att
operativsystemet skall kunna veta i vilket program en viss fil skall öppnas
I Linux finns det inget sådant tvång, man ger filer de ändelser som man
anser de bör ha eller ingen filändelse alls
Vissa program kräver dock att en fil skall ha en viss ändelse för att den
skall kunna behandlas
Sådana program är bl.a. gzip och gcc
Sökvägar
Med sökväg menas en fils placering i filhierarkins katalogstruktur
Sökvägen är helt enkelt en angivelse om var i filträdet som en fil befinner
sig.
En sökväg kan anges på två olika sätt Absolut Relativ
Absoluta sökvägar
En absolut sökväg till en fil är alltid samma oavsett var i filhierarkin man
befinner sig
Detta beror på att en absolut sökväg alltid utgår från filsystemets rotkatalog
(/)
Relativa sökvägar
En relativ sökväg utgår alltid från den katalog man befinner sig i ”just nu”
I en relativ sökväg benämns innevarande katalog med en punkt (.) och
föregående katalog med två punkter (..)
Exempel:
pico ../home/karlssoj/dagbok.txt
I exemplet ovan öppnas filen dagbok.txt som finns en katalog uppåt (ett
steg närmare /) och därifrån in i katalogen home och in i katalogen karlssoj
Exempel2:
./testskript (exekverar skriptet ”testskript” som finns i innevarande katalog)
Kommandon för navigering i filsystemet
Kommando Betydelse
ls Lista filer i en katalog
pwd Visar sökvägen till innevarande katalog
du Används för att visa storleken på filerna i en specifik katalog och underkataloger
Mkdir Skapa katalog
rmdir Ta bort en katalog
mv Flytta/byta namn på fil/katalog
cp Kopiera fil/katalog
rm Ta bort fil/katalog
Accessrättigheter för filer
Ibland är det viktigt att skydda viss information som finns lagrad på en dator
Är speciellt viktigt när man arbetar i ett fleravnändarsystem som en
Linux- eller Windowsmiljö
Accessrättigheter för filer
I Linux styrs rättigheterna till filer och kataloger på tre olika nivåer:
Nivå Betydelse
Ägare (user) En viss användare. Oftast den användare som skapat en fil/katalog
Grupp (group) En grupp innehåller ett antal användare som av någon anledning anses ha ”gemensamma intressen”. Som standard hör alla ”vanliga” användare i Linux till gruppen ”users”
Alla andra (others) Alla andra användare som varken är ägare till en filen i fråga eller inte hör till den grupp som filen tillhör. Det är viktigt att veta att alla demon- och serverprocesser som körs på en dator hör till denna grupp!
Accessrättigheter för filer
Alla filer och kataloger i ett Linux-system tillhör en ägare och en grupp, till
dessa kopplas sedan en upsättning rättigheter
Rättigheterna avgör vad som vem får göra med en fil eller katalog
Exempel (visar alla filer samt deras accessrättigheter som finns i katalogen
/home/karlsoj/minkatalog):
ls –l /home/karlssoj/minkatalog
drwxr-xr-x 2 karlssoj users 1024 7 aug 15.22 foton
-rwxr-xr-x 2 root root 102432 5 aug 11.11 skript
Accessrättigheter för filer
Symboler (bokstäver) för filrättigheter
Filrättighetsfälten för en fil/katalog:
Bokstav Fil Katalog
r Får läsas Får se innehållet
w Får modifieras Skapa/ändra/ta bort filer/kataloger ur katalogen
x Får exekveras Rätt att ”ställa sig” i katalogen (cd katalog)
- rwx rwx rwx
D =katalogL =länkB =blockfil- =vanlig fil
Anger användarens filrättigheter
Anger gruppens filrättigheter
Anger alla andras filrättigheter
Kommandon för hantering av filrättigheter:chmodAnvänds för att ändra rättigheter för en fil eller katalog
Syntax: chmod <rättigheter> <fil>
<rättigheter> anges enligt föjande:
Exempel: chmod u+r,g-r minfil.txt (sätter till läsrätigheter för användaren
och tar bort läsrättigheter för gruppen)
Ägare Bokstav Aktivitet Tecken
Ägare u Lägga till +
Grupp g Ta bort -
Alla andra o Specificera =
Allaf fält a Separera satser ,
Kommandon för hantering av filrättigheter:chown och chgrpchown byter ägaren av en fil/katalog, syntax: chown <ägare> <fil>
Exempel: chown karlssoj minfil.txt (sätter karlssoj som ägare till filen
minfil.txt)
chgrp byter byter gruppen som en fil/katalog tillhör
syntax: chown <ägare> <fil>
Exempel: chgrp users minfil.txt (sätter users som grupp för filen
minfil.txt)