1

Ordbildning & morfologi

Föreläsning (Bolander kapitel 4)Magnus Merkel

2011-09-13

2

Morfologi

Inom morfologin studeras ords olika form, dess inre struktur, hur ord bildas samt indelning i olika klasser

3

Morfem, allomorf

Morfem - språkets minsta betydelsebärande

enhet, består av ett eller flera fonem (med

undantag av noll-morfemet Ø)

Allomorf = variant av ett morfem

substantivens pluralmorfem:

flicka flickor

pojke pojkar

hus husØ

4

Rotmorfem (lexikala morfem) uttrycker ett

självständigt betydelseinnehåll

substantiv, verb, adjektiv

penna, lunka, hes

Grammatiska morfem har mer funktion än

betydelse

att, en, i, -s, -ig, -het

apan, pappas, solig, närhet

Olika typer av morfem

5

Fria och bundna morfem

Fria morfem: självständiga ord

Bundna morfem: binds till ord

Rotmorfem Grammatiska

Fria innehållsord funktionsord

Bundna restmorfem (körs- i

körsbär)

böjnings- och

avledningsän-delser

(suffix), prefix

6

Grammatiska bundna morfem

Böjningssuffix: ger olika former av samma ord, det nya textordet

tillhör samma ordklass som innan suffixet lades till (sol - solen)

Avledningssuffix: ger ”nya ord”, det nya ordet kan tillhöra en annan

ordklass eller ha en annan betydelse (sol - solig).

Avledningsprefix: förändrar betydelsen men inte ordklassen (sund –

osund).

7

Rötter och stammar

Rot:

ett morfem som har så mycket betydelse att det kan fungera

som självständigt ord

Stam:

”det man lägger ändelser till”, innehåller ett eller flera morfem

(minst ett rotmorfem)

fot - 1 morfem - 1 rot - 1 stam

fotboll - 2 morfem - 2 rötter - 1 stam

fotbollsplan - 4 morfem - 3 rötter - 1 stam

fotbollsplanhalva - 5 morfem - 4 rötter - 1 stam

8

Ordbildning

Ett språks ordförråd förändras ständigt

Vissa ord används inte längre

Nya ord kommer till

lånord

nybildning

Vissa ord återkommer

t.ex: kognition

9

Nya ord för nya behov?

bikini 46 tågluffa 73

jeans 47 returpapper 75

sudden death 76 vindsurfa 78

singel 61 ekobrott 80

checka in 62 syntpop 82

2002:

kostymrasist, mms, nätdeklarant, snippa, vinterkräksjuka, härgjord, distansbatong

(Språkvård 2003:1)

10

Nyord 2010

app program som laddas ned från nätet till en mobiltelefon [efter

engelskan, av application]

askbränd skadad ekonomiskt av flygstoppet orsakat av askmolnet från

vulkanutbrottet på Island

askstoppad stoppad av askmolnet från vulkanutbrottet på Island

asktåg extratåg som sattes in för att kompensera flygstoppet efter

vulkanutbrottet på Island

askänka, askänkling även vulkanänka, vulkanänkling person som

väntar på att en inaskad make skall komma hem

bjästa ta parti för en förövare av ett brott och mobba offret [efter en

händelse i Bjästa, där många ställde upp och stödde en våldtäktsman och

mobbade offret]

bloppa sälja på bloppis [av blogg + loppis]

bloppis försäljning av saker man tröttnat på via en blogg

bästsäljerism inriktning hos förlag och medier på bästsäljare

cykelbarometer en apparat som registrerar hur många cyklar som

passerar en viss punkt

11

Att bilda nya ord

Sammansättning kyl-skåp, själv-deklarera

Avledningar o-smart, pre-fabricera. mittfält-are, ändamåls-enlig

Förkortningar rea(lisation), (automo)bil

Lånord webb, pizza, sombrero, hytta

Konstruerade ord data + or = dator (Börje Langefors?), fickla (Wiktor Nilsson)

12

Sammansättningar (sms)

Det vanligaste sättet att bilda ord på

Består av en tvådelad kombination av stammar

(förledet och efterledet)

Sambandet mellan för- och efterledet ges av

kunskap om världen

Bara lexikaliserade sms finns med i ordböcker

Sms får accent 2 (grav)

13

Sammansättningar som komprimering

en vägg som man klättrar på klättervägg

en målning som gjordes av Rembrandt

Rembrandtmålning

en märkning som talar om att en vara är miljövänlig

miljömärkning

Men?

avgiften som betalas för att man ska försäkra sig om ett

skydd om man blir arbetslös

arbetslöshetsförsäkringsskyddsavgift

14

Ogenomskinliga sammansättningar

(lexikala sammansättningar)

störtsäker

teflonpolitiker

stressfälla

sammetsrevolution

Kan inte förstås utifrån delarna utan måste läras

in som nya lexikonord.

15

Vad uttrycker förledet?

Substantiv:

material/innehåll (guldsmycke, nötkött), användningsområde

(kaffegrädde), helhet där efterledet ingår (tavelram, fiskben),

mm

Adjektiv:

sätt (ljusblå), mått (milsvid, timslång), jämförelse (iskall,

bajsbrun), förstärkning (jättestor), mm

Verb:

objekt (dammsuga), partikel (uppsöka), preposition (frånta),

adverbial (snabbläsa)

16

Fast och lös verbpartikel

formell vs ledig stil

uppräkna - räkna upp

utställa - ställa ut

utfråga - fråga ut

ändring i betydelse

avgå - gå av

inställa – ställa in

uppleva - leva upp

17

Sammansättning och särskrivning

Sms har annan tolkning än en fras med samma ord

en brun hårig flicka satt och små pratade med en sjuk gymnast

kort kund fick rabatt av ljus skygg företagare.

han stod bred vid dörren.

Rök fritt!

Kassa terminaler

Förledet i grundform

”finskor” - ”fina skor”

”ental” – ”ett tal”

18

Mellan för- och efterled

Fogemorfem (fm)

s-inskott (om förledet är en sammansättning eller en avledning)

barnmatsburk

reservdelskullager

betalningsanmärkning

vokalförändringar (gamla genitivändelser) eller vokalförsvagningar (ae)

gatukök

kyrkorum

kronofogde

speleman

ärelysten

oljefärg

19

Rita strukturer för följande

sammansättningar

solskensdag

universitetssjukhus

grönsakswok

älgköttsfrossa

gatuköksmuseum

20

Nya ord kan bildas genom att lägga till ett avledningsmorfem till en stam Avledningsmorfem är grammatiska och bundna

Efter stammen: avledningssuffix avgör ordklassen för det nya ordet

-ig (adjektiv), -are (substantiv), -era (verb)

Före stammen: ett avledningsprefix påverkar inte ordets ordklass, bara dess betydelse

vilja/ovilja (substantiv), ändra/förändra (verb)

Avledningar består också av för- och efterled

Avledningar

21

Avledningar

Avledningar är ej förutsägbara

mörkna, gulna, gråna *grönna,

läkare, diktare, *studerare, *ekonomare

märklig, märkbar

Oregelbundna bildningar

svår - svårighet *svårhet

längd, höjd, bredd även höghet

Kan ha lexikaliserad betydelse

22

Suffixavledning

Produktiva suffix: levande, används idag för

nybildning

Suffix bestämmer ordklass

substantiv:-het, -(n)ing, -eri, -are,

-ist, -(t)ör, -tion, -eri, -skap, -itet.

adjektiv: -(l)ig, -sam, -aktig, -iv, -bar,

-abel, -isk, -ad

verb: -era, -na, -a, -(i)fiera, -isera

adverb: -ligen, -stans, -an, -om

23

Ordgruppsavledningar = avledda

sammansättningar

Förled eller efterled med ordgrupp som

inte fungerar självständigt:

ljushårig, brunögd, motsträvig, långbent,

makthavare, sjuttioåring

Orden hårig, ögd, strävig, bent, havare, åring

har en annan betydelse som självständiga.

24

Prefix

Prefix är inte ordklassförändrande

Prefix har betydelse

Nekande: o-, im/in/ir-

Nedvärderande: o-, van-, miss-

Förstärkande: super-, hyper-, ur-, ärke-

Motstånd-/fientlighet: anti-, kontra-, gen-

Transitiverande: be, an

...

25

Utelämning av en del av ordet:

dricks(pengar), bio(graf), (automo)bil,

mo(torho)tell, korn(bloms)blå, kem(isk)tvätt.

Initialförkortningar (akronymer):

bh, TV, UD

Kortavledning

spill, åk, flås, lyft

Retrogradering (tillbakabildning)

miljömärka, nyckelhålsmärka

Förkortningar

26

Lånord

Översättningslån

lärrolig (edutainment), öppet hus, skyskrapa

Direktlån

tejp, kex, fåtölj, siesta, kebab, tjej

web (webb, vebb)

27

Sammansättningar & avledningar

Sammansättning och avledning är rekursiva

processer

Strukturen kan åskådligöras med hjälp av

träddiagram

28

Sammansättningar & Avledningar

Sammansättningar och avledningar består av för-och efterled

förled efterled Typ

trött het (avl)

gris aktig (avl)

o viss (avl)

potatis mos (sms)

tand borste (sms)

snö gubbe (sms)

29

Kyrkofriden

5. BÖJ

4. SMS

3. rot rot böj

2. kyrka + frid + en

1. kyrkofriden

Träduppdelning

30

Träduppdela följande ord

ordbildning

björkvedsbrasor

övningshäftet

luftrörskatarrens

bakhjulspunkteringarna

användarhandboks

Träduppdelning

31

Ordklasser

Lingvistik grundkurs (Bolander kapitel 5)Magnus Merkel

32

Morfologi

Inom morfologin studerar man ords olika form, dess inre

struktur, hur ord bildas samt indelning i olika klasser

33

Varför ordklasser?

Ordklasser är ett sätt att gruppera ord som ”ser ut” eller ”uppför sig” på ett liknande sätt.

Ordklasser låter oss generalisera över typer av ord och därmed kan vi uttrycka regler, strukturer, o.dyl. i språket.

Ordklasser låter oss prata om språk på en abstrakt nivå och jämföra olika språk.

34

Klassificeringsprinciper

Orden delas in i olika ordklasser

En ordklass kan definieras av: form: vilka böjningsändelser orden kan kombineras

med

funktion: ordens funktion i satsen

betydelse: ordens betydelse, sätt att referera på

underklasser: vilka särdrag som skiljer orden inom klassen

35

Ordklasser

Öppna/slutna

Öppna klasser

nya ord tillkommer ofta och enkelt

Slutna klasser

har fasta medlemmar, förändras sällan

Innehåll/form

Innehållsord (ung. de öppna klasserna)

ord med självständig betydelse

Formord (ung. de slutna klasserna)

huvudsakligen grammatisk funktion

36

Ordklasser

Interjektioner

Substantiv

Verb

Adjektiv

Adverb

Preposition

Räkneord

Pronomen

Konjunktioner,

Subjunktioner

•Infinitivmärket att

•Artiklarna en, ett, den, det

•Partiklar som brinna ned, leta upp

37

1. Interjektioner

Uttrycker (starka) känslor, ja/nej, ljudhärmande

Böjs inte

Öppen

Utgör egna satser

Aj! Jäklar! Pst!

Ja/nej.

38

Vad kan vi säga nu?

- Fy!

- Nej! Pang!

- Pst!

- Nej!

- Jo!

- Kras!

- Ojoj! hihi!

39

2. Substantiv

Betecknar föremål, företeelser, konkreta eller

abstrakta fenomen

Öppen klass, böjs

Fungerar bl.a. som subjekt och objekt i satsen

Vilka egenskaper/åtskillnader kan vi vilja

uttrycka grammatiskt?

40

Egenskaper

Böjningskategorier:

singular/plural (numerus)

bestämd/obestämd (species)

grundform/genitiv (kasus)

Har den morfologiska egenskapen:

utrum (en)/neutrum (ett) (genus)

deklination/oregelbunden böjning

41

Singular och plural

7 olika deklinationer (som bestämmer pluralformen):

1. -or flicka – flickor (utrum)

2. -ar pojke – pojkar (utrum)

3. -er sång – sånger (ofta utrum)

4. -r sko – skor (oftast utrum)

5. -n äpple – äpplen (neutrum)

6. -Ø träd – trädØ (neutrum + vissa avl)

7. -s hit – hits (utrum, inlån)

42

Bestämd och obestämd

Neutrum Utrum

ett hus en stuga

huset stugan

hus stugor

husen stugorna

43

Vad kan vi säga nu?

Max

kaka

Max kaka

stolen

vovven

kapitel språk perspektiv

44

3. Verb

Verb uttrycker

handlingar - gå, slå

händelser - vakna, inse

tillstånd - sitta, vara

Öppen klass, böjs

Verb utgör kärnan i en sats

Vilka egenskaper/åtskillnader kan vi vilja uttrycka grammatiskt?

45

Verb

Verbens böjs:

tempus och modus

Verbens betydelse förutsätter olika antal och typer av

fraser för att ”bli hel”

46

Verbens böjningsformer

Finita verbformer

presens - pratar, köper

Anna springer hem.

preteritum - pratade, köpte

Anna sprang hem.

imperativ - prata, köp

Spring!

47

Verbens böjningsformer

Infinita former

infinitiv - efter hjälpverb

jag vill gå. han måste prata.

supinum - efter ha/hade

han har gått. de hade pratat om det här.

presens particip - i satsförkortningar

sjungande glada visor tågade barnen hem.

perfekt particip - ofta med passiv betydelse

han blev dömd. lektionerna blev inställda.

48

Tid

Tempus

uttrycker relationen mellan utsagans och

verbhandlingens tid

samt tidsrelationer mellan utsagans olika

händelseförlopp

Vi skickade brevet för en vecka sedan.

Jag sitter och läser.

När hon hade tentat klart, gick hon hem.

49

Tempusformerna

Enkla former:

jag går. (presens)

jag gick.(preteritum)

Övriga tempusformer uttrycks i kombination med olika hjälpverb:

Han har varit här. Perfekt

Han hade varit här, ... Pluskvamperfekt

Hon kommer att resa till Paris. Futurum

Imorgon kommer hon att ha rest. Futurum exaktum

Jag skulle gå när du ringde. Futurum preteritum

… skulle ha varit där …. Futurum exaktum preteritum

50

Konjugationer (temaformer)

Verbets konjugationerInfinitiv Preteritum Supinum

1. baka bakade bakat

2. stänga stängde stängt

3. sy sydde sytt

4. springa sprang sprungit

Konj. 1-3 är svaga verb, 4 kallas starka.

51

Hjälpverb och verbkedjor

Hjälpverb: står först, böjda modala: anger talarens attityd (kan, vill, ska, måste)

temporala: anger tid (har, hade, kommer att)

passivbildande (bli, vara)

I en verbkedja är första verbet hjälpverbet (presens eller preteritum) och sista verbet huvudverbet, verben mellan dessa modifierar huvudverbet semantiskt

du hade kunnat försöka lösa uppgiften

52

Efterföljande småord

Reflexiva verb: alltid överensstämmelse i person mellan subjekt och pronomen

bry sig, ångra sig

Verbpartiklar har ingen självständig status. Är knutna till trycksvaga verb:

köra 'på; hålla 'emot, lägga 'av, tycka 'om; känna 'igen; ta 'hem

Verb + preposition: vissa verb behöver en preposition före sitt objekt

tvivla på något, längta efter något

54

Transitivitet

Intransitiva (inget objekt) det regnar; han promenerade; de sov

Transitiva (med direkt objekt) Vi köpte en ny bil; de postade ett vykort

Bitransitiva (direkt objekt och indirekt objekt) Jan gav Maggan en julklapp;

Kopulaverb (predikativ) transitivitet gäller inte

vara, bliva, kallas, heta

Bert har blivit pappa; Hon heter Lassie

55

Intransitiva/transitiva par

Intransitiva Transitiva

dö döda

ligga lägga

slockna släcka

sova söva

vakna väcka

56

Passiv

Transitiva (och bitransitiva) verb kan ha passivform

Subjektet är det som ”utsätts för” verbets handling Aktiv: Bond jagade boven.

Passiv: Boven jagades (av Bond)

Morfemet -s kan (i de flesta fall) fogas till formerna: presens, preteritum, infinitiv, supinum

i presens faller -r (eller -er) innan -s fogas

58

Vad kan vi säga nu?

Max bada.

Titta Max.

Spring!

springande

skadad

inledande kapitel ses språk

perspektiv.

59

4. Adjektiv

Betecknar egenskaper, tillstånd, art- eller grupptillhörighet

Öppen klass, böjs

Fungerar oftast med ett substantiv, överensstämmer med det i böjningen

Vilka egenskaper/åtskillnader kan vi vilja uttrycka grammatiskt?

60

Böjning

Kongruensböjning: singular/plural (numerus)

utrum/neutrum (genus)

bestämd/obestämd (species)

Komparation: positiv/komparativ/superlativ

61

Kongruens

Adjektivets form styrs av det substantiv det bestämmer: ett vackert slott (neut, sing, obest)

det vackra slottet (neut, sing, best)

de vackra slotten (neut, plu, best)

slottet är vackert

en liten valp (utr, sing, obest)

den lilla valpen (utr, sing, best)

de små valparna (utr, plu, best)

valpen är liten

brott, neutrum för generisk referens: information är svårt

62

Komparation

Komparation

uttrycker skillnad i grad

3 former:

positiv: klok

komparativ: klokare

superlativ: klokast

63

Bestämningssätt

Två sätt att bestämma substantivet:

1. predikativt (efter verb som 'vara', 'bliva')

Hon är stormrik. (alltid obestämd!)

2. attributivt (ofta framför substantivet)

En stormrik tjej.

Den stormrika tjejen.

64

Vad kan vi säga nu?

Fin kaka smakar.

Max är snäll.

Max äter god kaka.

Fina vovven badar.

inledande kapitel ses språk

vidare perspektiv

grammatiska.

65

Grammatik - tumregler

Verb är ett ord som man kan sätta "av bara helvete" efter springa av bara helvete, supa av bara helvete, köra

av bara helvete…

Adjektiv är alla ord man kan sätta "skit" framför skitrolig, skitfull, skitgul, skitglad…

Substantiv är alla ord man kan sättas ihop med "jävel" biljävel, båtjävel, gubbjävel, PC-jävel…

66

5. Adverb

Heterogen klass

Delvis öppen, delvis sluten

Modifierar: verb, adjektiv, andra adverb, satser, textsamband

Har underklasser:

Satsadverb

TSR-adverb

Konjunktionella adverb

Adverbiella pronomen

67

Underklasser

en med adverb som böjs:

TSR-adverb avledda från adjektiv som kan

kompareras kan själva kompareras

en med adverb som inte böjs:

satsadverb

vissa TSR-adverb

konjunktionella adverb, adverbiella pronomen

68

TSR

Bestämningar till verb, adjektiv och adverb Det här slår hårt mot ungdomar.

Bodil är mycket noggrann.

Det här slår väldigt hårt mot ungdomar.

Anger semantiska förhållanden som tid, sätt, rum, grad, …

Hon kommer alltid sent.

Foreman slår hårt.

De bor hemma.

69

Satsadverb

modifierar hela satsens innehåll på två olika

sätt:

negera: inte, ej, icke, knappast, omöjligen

Hon har inte kommit.

ange talarens attityd till sitt påstående: antagligen,

egentligen, faktiskt, förmodligen, givetvis, ju, kanske,

nog, väl,…

Hon har väl kommit.

70

Konjunktionella adverb

Visar samband mellan meningar i en

text. Binder texten.

också, dessutom, dock, ändå, ju, …

71

Vad kan vi säga nu?

Fina kakan smakar gott.

Max är mycket snäll.

Max äter mycket god kaka.

Fina vovven badar inte.

inledande kapitel ses språk

först vidare perspektiv rent

grammatiska.

72

Prepositioner

Böjs inte, sluten klass, väldigt vanliga

Anger relationer i tid, rum mm

på, i, över, under, till, med

Boken ligger på bordet.

Jag äter maten med sked.

Vag betydelse

73

Vad kan vi säga nu?

Max är mycket snäll på

dagis.

Fina kakan smakar gott till

mjölken.

Fina vovven badar inte i

baljan.

I inledande kapitel ses språk

först i vidare perspektiv rent

grammatiska.

74

Räkneord

Sluten klass (men oändligt stor)

Anger antal och ordning

Användning liknar adjektivens 2 grupper:

grundtal - en/ett, två, tre . . .

ordningstal - förste/första, andre/andra, tredje

med undantag för en/ett och förste/första, andre/andraär alla grundtal och ordningstal oböjliga

75

Vad kan vi säga nu?

Max var mycket snäll i fyra

timmar.

Första kakan smakar alltid

bäst.

Fina vovven badar inte i

baljan två gånger.

I inledande kapitel ses språk

först i vidare perspektiv rent

grammatiska.

76

Pronomen

Sluten klass, några böjs andra inte

Ingen egen betydelse utan får sin betydelse av kontexten jag, den, det, dig, sådan, alla, som, många

Heterogen klass - många underklasser

”i stället för” substantiv, adjektiv, adverb

77

Pronomen

Pronomen fungerar som (ersättning för) substantiv:

Bill har kommit. Han verkar stressad.(betydelsen beror på sammanhanget)

adjektiv:

Många framstående politiker har uttalat sig i frågan.

Han hälsade på henne varje dag.

Denna fråga kommer att väcka debatt.

78

Underklasser

2 underklasser: Definita pronomen syftar på något som lyssnaren

förutses unikt kunna identifiera i kontexten.

"Brukar du komma hit ofta?" "När jag har råd.”

Indefinita pronomen syftar på något som lyssnaren inte förutses unikt kunna identifiera i kontexten.

Någon har varit här.

Man kan aldrig vara säker.

79

Sätt att syfta på

Pronomen som får sin betydelse från den icke-språkliga kontexten har deiktisk syftning. Där är leksakerna!

Pronomen som får sin betydelse från den språkliga kontexten har anaforisk syftning: När Bertil hade läst färdigt, gick han och la sig.

Reflexiv syftning, syftar tillbaka på subjektet: Jag glömde min väska / Hon glömde min väska

Hon glömde sin väska / Hon glömde hennes väska

80

Definita pronomen

Personliga och possessiva pronomen

varierar i form m a p

person - jag, du, det, ni, vi, de (1, 2, 3)

numerus - jag, du (sing); vi, de (plur)

kasus - jag, han, vi (grundform);

mig, honom, oss (objektform)

min, hans, vår (genitiv/possessiv)

81

Personliga och possessiva

grund possessiv objekt

1 pers sing jag min/mitt/mina mig

pl vi vår/t/a oss

2 pers sing du din/ditt/dina dig

pl ni er/t/a er

3 pers sing han hans honom

hon hennes henne

det/n dess det/den

pl de deras dem

82

Demonstrativa och relativa

Demonstrativa pronomen

har utpekande innebörd

Det där var väl dumt.

Den hunden vill jag ha.

I detta hus bodde Shakespeare.

Relativa pronomen

syftar på ett (eller flera) ord i samma mening och inleder en bisats

Tjejerna, som var väldigt trötta, jobbade på ändå.

Tavlan, om vilken alla experter hade åsikter, visade sig vara en förfalskning.

83

Indefinita pronomen

Allmänt indefinita någon, man (en, ens), många, somliga

många har röstat; några är här; somliga går med trasiga skor

Interrogativa efterfråga något obekant

vad gör du? vem är det? Ingen visste vems fel det var.

85

Artiklar

Räknas till pronomen i SAG

Bestämd artikel markerar en definit nominalfras, den det

Det lilla huset på prärien.

Obestämd artikel markerar en indefinit nominalfras, en/ett

En ensam man gick på gatan.

86

Text?

Max var mycket snäll i fyra timmar. Han tyckte om kakan. Den smakade bra till mjölken. Han skrattade åt vovvens kamp mot en andra bad i baljan.

I detta inledande kapitel ses

språk först i ett vidare

perspektiv det rent

grammatiska.

87

Konjunktioner och subjunktioner

Visar hur händelser och företeelser hänger

ihop.

Böjs inte, sluten klass.

Konjunktioner samordnar.

Subjunktioner underordnar.

Kopplar samman ord, fraser och satser.

88

Olika samband

och

men

för

Gubben var ute så gumman var inne.

när

om

därför att

89

Konjunktioner

Knyter samman ord och satsdelar

Adam och Eva gillar frukt.

Bill gillar öl, men Nina föredrar vin.

Han tävlade, fast han aldrig vann.

Kom hit, så jag kan ge dig en kram.

91

Subjunktioner

Inleder bisatser

Uttrycker sambandet mellan huvud-och bisats:

indirekta frågor, tid, sätt, villkor, orsak, avsikt, jämförelse, …

Ex: innan, att, om, därför att, medan, ifall, trots att, så att, för att, …

92

Att

Kan vara subjunktion eller infinitivmärke

Ingen egen betydelse, bara grammatisk funktion

Infinitivmärke: föregår verb i infinitiv

kan uttalas ”å”

Subjunktion: föregår bisats

kan INTE uttalas ”å”

93

Text!

Max var mycket snäll i fyra timmar för att han tyckte att kakan smakade bra till mjölken. Han skrattade när vovven inte ville bada i baljan för andra gången.

I detta inledande kapitel ses

språk först i ett vidare

perspektiv än det rent

grammatiska.

94

Olika indelningar

Egenskaper

Relationer

Namn

Personliga pronomen

Logiska ord

Böjningsändelser

Frågeord

Formord

Utrop

Substantiv

Verb

Adjektiv

Adverb

Preposition

Räkneord

Pronomen

Konjunktioner, Subjunktioner

Interjektioner

95

Övning: ange ordklasser

Det var en afton i början på maj. Den lilla trädgården på Mosebacke hade ännu icke blivit öppnad för allmänheten, och rabatterna var ej uppgrävda; snödropparna hade arbetat sig upp genom fjolårets lövsamlingar och höll just på att sluta sin korta verksamhet för att lämna plats åt de ömtåligare saffransblommorna, vilka tagit skydd under ett ofruktsamt päronträd.

(Strindberg, Röda rummet)

96

Syntax 1: Fraser och satsled

Syntax 2: Satser och meningar

Bolander kapitel 6

Lingvistik grundkurs

Magnus Merkel

97

Byggstenar

Sats

sSatsled

Fraser

Ord

Morfem

Fonem

98

Sammanhang

Fonem/grafem bildar

Morfem som bildar

Ord som bildar

Fraser som bildar

Satser som bildar

Meningar/yttranden som bildar

Texter/dialoger/monologer

99

Definitioner

Fras = ord som tillsammans bildar en syntaktisk enhet (t.ex. nominalfras och prepositionsfras)

Satsled = enheter som bygger upp en sats

Sats = ordkombination som (minst) innehåller ett subjekt och ett predikat.

100

De fem frastyperna

Nominalfraser (NP): den stora förvirringen

en god paj

den imponerande upphämtningen av Björkman

huset som låg uppe på kullen

Verbfraser (VP) löste problemet

letade upp sin bortsprungna katt

Adjektivfraser (AdjP) mycket vacker

Adverbfraser (AdvP) hit och dit, jämt och ständigt, visserligen

Prepositionsfraser (PP) på en kvart

i ett hus

vid eftermiddagens tillställning

101

Allmänt om fraser

Huvudord substantiv/pronomen i nominalfraser

adjektiv i adjektivfraser

adverb i adverbfraser

verb i verbfraser

prepositioner i prepositionsfraser???

Bestämningar till huvudordet

Fraser kan vara ett ord långa (bara huvudordet): mannen, han, liten…

Fraser kan var mycket långa: den första mycket onödiga varianten som politikerna stött och blött i

flera månader sedan Ohlsson lagt fram sin motion bordlades

Systematisk uppbyggnad med bestämd ordning mellan delar

102

Nominalfrasen

Egenskaper hos nominalfraser:

består av substantiv eller pronomen plus ev.

bestämningar.

bestämningar preciserar eller specificerar huvudordet,

men påverkar inte den syntaktiska funktionen.

ett substantiv kan ta både framförställda och efterställda

bestämningar

ett pronomen har endast efterställda bestämningar

i en nominalfras kan det ingå en annan, underställd,

nominalfras.

103

Nominalfrasen - framförställda

bestämningar

Adjektivattribut

adjektiv eller particip

omedelbart före huvudordet

tråkig dag, otäck historia

härliga tider, strålande tider

gråtande barn, flygande cirkus

104

Fler framförställda bestämningar

morfars fiskeutrustning (genitivattribut)

fyra kilo mjöl (måttsattribut)

major Nilsson (epitet el. fast apposition, oftast

titlar/yrken)

105

Nominalfrasens uppbyggnad

Total/

Utpekande

Ägande/ge

nitiv

Kvantitet/

urval

Adjektiv-

fras

Huvudord Efterställda

alla dessa mina konstiga idéer som bara

ramlar över

mig

Pelles första ovanliga samlar-kort

en för många

mycket

viktiga

arbetslivs-

erfaren-

heten

det sista sedan länge

bortglömda

arvet från sydlig-

are nejder

106

Bestämningar till nominalfras

Attribut

Ordningen hänger samman med bestämningarnas betydelse: adjektivfraser närmast substantivet

pronomenbestämningar i början av nominalfrasen

attributen före huvudordet är alla nominala (adj, pron, subst…)

attributen efter huvudordet är både nominala och något annat

107

NP - efterställda bestämningar

Adverb: vägen hem, resan dit, salen där borta

Prepositionsfras: tåget till Luleå, natten med gänget

Infinitivfras: viljan att vinna

Pronomen: flickan själv

Komparativsats/-fras: klokare tankar än du anar, lika

stor bil som din

Att-sats: tanken att han skulle åka

Apposition: Janne, killen med det långa håret

Predikativt attribut: Nilsson, rustad till tänderna, …

108

Hur känner man igen nominalfraser?

Byt ut mot pronomen!

Den gamla mannen tappade bort sin hundvalp

som bara var fyra månader gammal.

Han tappade bort den.

109

Var finns nominalfraserna?

Gunvald Larsson kom in i rummet. Exakt trettisju

minuter hade förflutit sedan han blev uppringd och

han höll fortfarande taxikvittot i handen. Sen de såg

honom senast hade han rakat sig och bytt skjorta.

Han satte sig vid bordet mitt emot rånaren, vek ihop

kvittot och la det i övre högra skrivbordslådan.

Därmed gjorde han sig redo för några av de i runt tal

två miljoner fyrahundratusen övertidstimmar som den

svenska polisen årligen måste stå till tjänst med.

110

Adjektivfrasen

Huvudord är adjektiv eller particip

bra, inkompetent, överlycklig

läckande, sjungande (presens particip)

nytvättad, återfunnen, inkapslad (perfekt particip)

Adverb som bestämningar till adjektivfrasen:

mycket intressant, helt oförberedd, otroligt korkad

Andra framförställda bestämningar:

den i grammatik välbevandrade studenten, den vid första

anblicken ointressanta texten

111

Adjektivfrasen

Adjektivfrasens funktioner

framförställt attribut till huvudordet i en nominalfras

en otroligt vacker solnedgång

den helt utbrände knarkaren

ett ruttet äpple

predikativ funktion

det var ganska dåligt

hon verkar oerhört bra

de är trevliga

112

Adverbfrasen

Adverbfrasen

består av ett adverb med ev. framförställda bestämningar

snabbt, troligen, nyss, ganska rörigt, ovanligt dumt, alldeles nyss, mycket

långsamt

eller efterställda bestämningar i form av prepositionsfraser borta med vinden, in genom dörren

andra adverb kan ibland förekomma som efterställda bestämningar ofta nog, nu precis

113

Adverbfrasen

Adverbfrasens funktioner

Satsadverbial

Bestämning till:

verb

adjektiv

substantiv

andra adverb

Bisatsinledare (subjunktion)

TSR-adverbial

114

Prepositionsfrasen

Prepositionsfrasen består av preposition + bestämning

(Svenska Akademiens Grammatik ser prepositionen som

huvudord i prepositionsfraser):

preposition + nominalfras

i mörkret,

i all evighet,

på bordet vid fönstret

i den helt nya boken med de vackra illustrationerna

OBS! Prepositionsfraser kan ingå i andra prepositionsfraser,

och i andra nominalfraser.

115

Prepositionsfrasen

Prepositionsfrasens funktion efterställd bestämning till nominalfras

studenten med de goda studievanorna

TRS-adverbial

de gjorde succé i hela världen

predikativ

hon är på dåligt humör; han är från Kina

satsadverbialmed all rätt fick Lotta första priset

prepositionsobjektde väntar på dig

116

Prepositionsfrasen

Ange prepositionsfraserna

I oktober gjorde han ett studiebesök i Handelsbanken på

Karlaplan. Han var kallad till ett sammanträde på

skolöverstyrelsen med början klockan två och hade tid att i

lugn och ro flanera runt Karlaplan och angränsande gator.

Exakt klockan elva gick han in i banken. Han frös till av

spänning. Han såg sig omsorgsfullt omkring i banken. De

tre tjänstemännen arbetade bakom sina kassor och det

hördes en mansröst, som talade i telefon.

117

Verbfrasen

Olik nominala fraser

Tar bestämningar som objekt, predikativ och olika adverbial (inte attribut).

Verbfrasen kan splittras upp Han åt hemma igår. – Igår åt han hemma.

Verbfrasen kan vara finit eller infinit.

Finita verbfraser är predikatsled i satser Händelsen skakade om hela världen.

Infinita verbfraser tar samma bestämningar som finita verbfraser, men fungerar i prinicip som nominala fraser: Att inte förstå det här är inte kul. (subjekt, byt ut mot det)

Han gillade att spela gitarr. (objekt)

De värdesätter förmågan att tala persiska. (attribut)

Genom att vinna British Open visade hon vem som var bäst. (i prepositionsfraser)

118

Verbfrasen

Verbfrasens struktur

Man kan kombinera flera verb till en verbkedja

Martina lär vara duktig

Bertil skulle vilja kunna spela gitarr

Jag hade hoppats kunna få försöka kvalificera mig till OS 1980 (John

Albrektsson)

Det finita verbet står alltid först.

119

Verbfrasen

Verbfrasens struktur: infinita verb

om verbet är ett hjälpverb (/bli/ha)

vara/bli + perfekt particip

jag blev tvungen att betala; den är handgjord

ha + supinum

han har försvunnit; de hade kört vilse

annars står infinitiven efter det finita verbet

du lär vara en duktig pianist; du måste satsa

hårdare;

120

Alternativt beskrivningssätt 1: Bestämningar som

semantiska roller (kasusgrammatik)

subjekt -> agent/upplevare

Kalle leker. Lisa springer. Niklas lyssnar.

objekt -> föremål, resultat, stimulus eller

mottagare

Han studerar fåglarnas ankomst (föremål)

Han byggde en friggebod (resultat)

Han hörde en näktergal (stimulus)

Riksskatteverket skickade honom skattebeskedet

(mottagare).

121

Alternativt beskrivningssätt 2:

Frasstrukturgrammatik

S->NP VP

NP->(Det|Poss) (AdjP) N

AdjP->adv adj*

VP-> V NP (PrepP)

PP->prep NP

Den mycket gamle mannen åt sin middag i trädgården.

122

Dependensanalys (automatisk)

123

Lexikaliserade fraser

fasta begrepp, betydelsen kan ej härledas från de ingående ords

betydelse

röda hund, full rulle (nominalfras)

rund under fötterna (adjektivfras)

jämt och ständigt; nätt och jämt (adverbfras)

i onödan, i tid och otid (prepositionsfras)

ge järnet; ta i trä (verbfras)

124

Satsled: frasernas funktion

Primära satsled ingår direkt i en sats:

subjekt

predikat

objekt (direkt och indirekt)

agent (i passiva satser)

predikativ

adverbial

Sekundära satsled är delar av primära satsled: attribut

adverbial

Den mycket stora hunden åt faktiskt upp allt som fanns på det uppdukade middagsbordet.

125

Satsled och form 1

predikat finit + ev. infinita verb + ev. partikel: Niklas vill köpa en

digitalkamera.

subjekt en nominalfras: Niklas vill köpa en digitalkamera.

en infinitiv: Att köpa en digitalkamera skulle vara kul.

en bisats: Att Niklas skulle köpa en digitalkamera var känt.

opersonligt det: Det knallar och går.

objekt en nominalfras: Niklas ville köpa en digitalkamera.

en infinitiv: Niklas gillade att köpa en digitalkamera.

en bisats: Alla visste att Niklas skulle köpa en digitalkamera.

opersonligt det: De hade det gott.

adverbial – en adverbfras: Niklas kommer troligen aldrig att skaffa den där

kameran.

en prepositionsfras: Niklas skaffar kameran under sportlovet.

en nominalfras: Niklas köper kameran nästa vecka.

en bisats: Niklas köper kameran om han lyckas sälja sin gamla dator.

126

Satsled och form 2

agent – en prepositionsfras som inleds med ”av”:

Den digitala kameran skulle faktureras av butiken, men något blev fel.

predikativ – en nominalfras: Digitalkameror blev årets julklapp.

en adjektivfras: Digitalkameror är mycket populära.

en prepositionsfras: Försäljaren var med barn.

attribut – (ingår alltid i nominalfraser) en adjektivfras: Den övertygande försäljaren.

genitivformer: försäljarens svada/hans snack.

pronomen: den här kameran.

räkneord: fyrtiofem kameror

prepositionsfraser: kameran med alla finesser

en bisats: kameran som fått så mycket fin kritik

substantiv: professor Sandewall, Umeå, björkarnas stad

adverb: det stora varuhuset därborta

127

Satsens kärna

Alla satser har en relation som kallas nexus: förbindelsen mellan subjekt och predikat

Finit nexus: Niklas springer. Det regnar

Infinit nexus: Patrik såg Niklas springa

I svenskan finns subjektstvång!

Kännetecken: Subjekt: Vem är det som gör något?

Predikat: Vad gör subjektet?

I frasstruktur: första NP:t = subj, VP=predikat

Undantag: Det finita hjälpverbet (har/hade) kan utelämnas i bisatser:

Om vi ___ bara vetat detta, hade vi klarat oss.

Imperativsatser (uppmaningar). Här är subjektet alltid underförstått: Gör det! Tänk efter! Klicka på OK.

Rubriker, svar på frågor (s.k. elliptiska konstruktioner, satsfragment).

128

Objekt

Direkta objekt: Han köpte bilen. Svarar på frågan vad/vem?

Indirekta objekt: Han gav honom bilen. Svarar på frågan Till

vem/vad, åt vem/vad?

Prepositionsobjekt (vid prepositionsverb): Han tänkte på

henne. Omdiskuterat objekt. Ibland ses dessa som adverbial i

och med att de inte är rena nominalfraser utan

prepositionsfraser. Jfr:

Han lyfte lådan.

Han lyfte PÅ lådan på flaket.

Han LYFTE på lådan.

Objekt med infinitiv: Han såg henne springa. Motsvarar den

längre konstruktionen Han såg att hon sprang.

Agent - passiva satser

Agent:

den av-inledda prepositionsfrasen i passiva satser

lika med subjektet i motsvarande aktiva satsen

James Bond jagade boven

Subjekt Direkt objekt

Boven jagades av James Bond

Subjekt Agent

130

Adverbial

Kan vara fyllnadsled eller tilläggsled.

Kan vara primära eller sekundärasatsdelar.

Två huvudtyper: Tids-, rums, sätts- eller

omständighetsadverbial (viktiga egenskaper kring en handling eller händelse).

Satsadverbial. Preciserar något kring hela satsen, inte bara för verbet.

TSR-adverbial

tidsadverbial:

Erik har rest runt i världen i sex månader nu.

sättsadverbial:

Hon sprang jättefort.

rumsadverbial:

Erik har rest runt i världen i sex månader nu.

allmänna omständighetsadverbial:

Eftersom han fick jobb i London var han tvungen att sälja sin

lägenhet i Midsommarkransen.

utgörs av adverbfras, prepositionsfras, eller bisats

Adverbfraser kan ibland förväxlas med adjektivfraser. Byt ut

lämpligt subjekt/objekt mot ett motsvarande med annat

numerus. Ändras frasen är det adjektivfras, ändras det inte

är det adverbfras.

Satsdelar - satsadverbial

Satsadverbial modifierar hela satsen

negationsadverbial

konjunktionella adverbial

talarattitydsadverbial

framhävandeadverbial

i huvudsatser: efter det finita verbet

i bisatser: före det finita verbet (”BIFF-

regeln)

133

Predikativ (predikatsfyllnad)

Egentligen bestämningar till nominalfraser (på ett annat sätt

än attribut)

antingen bestämningar till subjekt: subjektiv predikativ

Katten är busig. Huset är stort. Pernilla blev läkare. Fönstren gapade

tomma.

bestämning till objekt: objektiv predikativ

Nisse tvättade fönstren rena. Stormen gjorde dem strömlösa.

subjektiv predikativ efter kopulaverb (vara, bliva, heta, kallas,

utnämnas till)

Kongruensböjning (samma numerus och genus som

huvudordet)

Ofta nominalfraser eller adjektivfraser, men även

prepositionsfraser som Hon är på gott humör.

Svåra att identifiera ibland. Tänk på att de är bestämningar till

en nominalfras!

De smög tysta in i rummet. – De smög tyst in i rummet.

Han smög tyst in i rummet.134

Markera subjekt, objekt, predikativ och

adverbial

1. En person omkom i en brand i Gamla folkets hus i X-by tidigt i morse.

2. Ytterligare en person skadades i branden, som upptäcktes av en plogbilsförare.

3. När branden bröt ut fanns fyra personer i lokalen.

4. Tre av dem hade lyckats ta sig ut när räddningstjänsten kom fram.

5. En fjärde person hittades död inne i Gamla folkets hus.

6. Av allt att döma har de fyra bott i byggnaden.

Satser och meningar

Mål

Skillnad mellan ordklass och syntaktisk funktion

Satsledsanalys

Olika betydelser ger olika frasstrukturer

Semantiska roller: vad är det?

Frasstrukturgrammatik (enkel)

Olika typer av huvudsatser och bisatser

Skillnad mellan huvudsats och bisats

Repetition: satsledsanalys

(delvis från övningsboken)

Greta Jansson är 96 år.

Han växte upp på landsbygden när man hade självhushållning.

Hennes pappa byggde bilen de rodde.

Varje kväll måste de ägna mycken tid åt sina studier.

Hon köpte sin första radio när hon var 19 år.

Önskan att fånga en vacker flicka gjorde honom mån om sitt yttre.

Förra året shoppade han för 10 000 kr i månaden.

Greta Jansson är 96 år.

Han växte upp på landsbygden när man hade självhushållning.

Hennes pappa byggde bilen de rodde.

Varje kväll måste de ägna mycken tid åt sina studier.

Hon köpte sin första radio när hon var 19 år.

Önskan att fånga en vacker flicka gjorde honom mån om sitt yttre.

Förra året shoppade han för 10 000 kr i månaden.

Satsledsanalys forts.

subj v pred

subj v rumsadvl tidsadvl

subj v dir.obj.

tidsadvl v subj v dir.obj indir. obj.

subj v dir.obj. tidsadvl

subj v dir. obj. obj. pred.

tidsadvl v subj omständighetsadvl.

Vad är objekt och predikativ?

1. De var glada över segern mot Australien.

2. Bandyfinalen blev ett riktigt sömnpiller.

3. Tidningarnas beröm gör Carolina lycklig.

4. Tidningarna berömde Carolina i veckor efter VM-guldet.

5. Luften var klar och stilla och isarna låg blanka och inbjudande.

6. Sorgsen gick hon sakta hemåt.

7. Bröderna mindes sin barndom.

8. Han förblev ogift resten av sitt liv.

Vad är en sats?

En sats är en grammatisk konstruktion som

innehåller en nexusförbindelse, dvs ett finit verb

och ett subjekt.

Satser

Svenskarna beundrar

Silvia.

Beundrar svenskarna

Silvia?

… att de beundrar Silvia

Satsvärdiga fraser

att beundra Silvia

deras beundran av

Silvia

Vad är en sats betydelse?

/träd//Svenskarna beundrar

Silvia/

Ordet som tecken Satsen som tecken

?

Aspekter av satsens betydelse

Semantiska roller och semantisk typning

av satsled

Funktion

som självständig enhet (språkhandlingar)

som led i en större sats

Logisk form (propositionellt innehåll)

Typiska samband semantik/syntax

Semantisk

kategori

Semantisk

roll

Syntaktisk

kategori

Syntaktisk

relation

varelser,

saker

agent,patient,

föremål

substantiv-

fraser

subjekt,

objekt

omständig-

heter

tid, plats,

sätt, orsak

adverbfraser

prep-fraser

TSR-

adverbial

egenskaper - adjektivfras attribut,

predikativ

attityder - adverb satsadverbial

händelser,

relationer

- verb finit, infinit

Meningsanalys på fyra olika sätt

Svenskarna beundrar faktiskt SilviaNP Verb Adv NP

Subjekt PredVb Satsadvl DirektObj

Upplevare - - Föremål

Varelse Tillstånd Attityd Varelse

syntaktisk

analys

semantisk

analys

NP = substantivfras (eng. Noun Phrase)

1

2

3

4

En taxonomi av satstyper

sats

huvudsats bisats

påståendesats frågesats imperativsats nominal-bs adverbiell bs attributiv bs

ja/nej-fråga x-fråga att-sats indirekt

frågesats

tid,

plats,

villkor,

...

relativsats

Skillnader mellan huvudsats och bisats I

I uttrycket huvudsatser har finita verbet i första eller andra

position (HEFF-regeln)

bisatser följer BIFF-regeln

Bisatser inleds ofta med subjunktion (att, om, medan, innan,…), relativpronomen (som, vilken) eller pronominaladverb (där, var). Niklas köpte kameran när han sparat i sex månader.

Valet var svårt eftersom det fanns så många att välja bland.

Kameran som han valde var dyrare än beräknat.

Nu funderar han över vad han ska spara till härnäst.

I funktion huvudsatser står typiskt självständigt

bisatser utgör typiskt led i en större fras eller sats

Skillnader mellan huvudsats och bisats

Huvudsats, självständig Svenskar äter inte hundar

Bisats, osjälvständig Det är väl känt att svenskar inte äter hundar

Men underordnade huvudsatser finns: Jag hävdar att kineser äter gärna hund.

Liksom bisatser som står för sig själva: Att dom kan äta hund!

Huvudsatser börjar på många olika sätt (NP, bisatser, prepositioner…)

Bisatser börjar nästan alltid med en bisatsinledare, t.ex. subjunktion, frågepronomen eller relativpronomen.

Huvudsatser lyfter fram den viktiga informationen medan bisatser gör att informationen kan vara bakgrund till det viktiga.

Huvudsatser: 3 undertyper

Påståendesatser

Svenskar äter inte hund.

Frågesatser

Äter svenskar hund? (ja/nej-fråga)

Vad äter svenskar? (x-fråga, sökande fråga)

Imperativsatser

Ät mer hund!

Obs! Subjektet kan antas vara ett outsagt du/ni

Huvudsatser som hierarkier

Ge några exempel på svenska påståendesatser som följande grammatik kan

beskriva.

S->NP VP

NP->art AdjP N

NP->art N PrepP

NP->N

AdjP->adj

AdjP->adv adj

VP-> V NP PrepP

PrepP->prep NP

S = (huvud)sats

NP = nominalfras

AdjP = adjektivfras

VP = verbfras

PrepP = prepositionsfras

art = artikel

adj = adjektiv

N = substantiv

adv = adverb

prep = preposition

V = verb

Hur ser en frasstrukturgrammatik ut för följande

huvudsatser?

Vad är det som är svårt?

1. Mannen köpte en katt i djuraffären.

2. Den lilla varelsen sprang i hela huset.

3. Den liknade ett litet grått garnnystan som jamade i timmar.

4. En gullig katt med rött halsband klättrade upp i den stora eken

vid dammen.

5. Huset började lukta efter tre dagar.

Bisatser: undertyper

Bisatsernas undertyper svarar mot de

vanligaste satsdelarna:

Nominala bisatser är subjekt eller objekt

Jag tror att kineser äter hund

Att de äter hund är rätt fantastiskt.

Jag vet inte vad han vill ha.

Subjektbisatser är ofta flyttade till slutet av satsen (s.k.

extraposition)

Det är rätt fantastiskt att de äter hund.

Det är inte känt var han bor.

Bisatser: undertyper

Adverbiella bisatser står som adverbial

De kan inte vara kloka eftersom de äter hund.

Om du beställer hund går jag härifrån.

Kineser är okej fast de äter hund.

Adverbialets typ signaleras av subjunktionen

En speciell villkorsbisats är den med omvänd ordföljd:

Beställer du hund går jag härifrån.

Bisatser: undertyper

Attributiva (relativa) bisatser står som attribut.

Jag känner inga svenskar som äter hund.

Jmf. Jag känner inga hundätande svenskar.

Bisatsinledaren kan vara frånvarande:

De kineser jag känner äter inte hund.

Den kan vara ett relativpronomen eller adverb:

Jag har en farbror vars fru är kinesiska.

Staden där jag bor

Bisatser av olika grader 1

H: Jag tror inte

b1: [att Pelle menar

b2: [vad han säger]

[när han blir så där upprörd] ].

Huvudsats: Jag tror inte [ … ] .

Bisats av första graden (b1):

att Pelle menar [ … ] [ … ]

Bisatser av andra graden (b2):

vad han säger

när han blir så där upprörd

Bisatser av olika grader II

H: Lotta hade frågat

b1: [om Martin inte visste

b2: [att det var hon

b3: [som ringt dem

b4: när de var i

Grekland]]].

Huvudsats: Lotta hade frågat [ … ] .

Bisats av första graden (b1):

om Martin inte visste [… ]

Bisats av andra graden (b2):

att det var hon [… ]

Bisats av tredje graden (b3):

som ringt dem [… ]

Bisats av fjärde graden (b4):

när de var i Grekland.

Vad är huvud- resp. bisatser?

SEB slopar manuell kassaservice. Från och med 2003

ska kunderna bara kunna ta ut och sätta in pengar via

automater. Banken anser att den manuella kassahanteringen

är för dyr. Servicen slopas vid samtliga 207 kontor som i

stället blir försäljnings- och rådgivningskontor.

SEB ser slopandet av servicekassorna som ett led i

arbetet att bli en kvalitativ rådgivningsbank och inte en

traditionell kassabank.

Ordklasser, satsled och satsgränser?

157

Sammanfattning

Skillnad mellan ordklass och syntaktisk funktion

Satsledsanalys

Olika betydelser ger olika frasstrukturer

Semantiska roller: vad är det?

Frasstrukturgrammatik (enkel)

Olika typer av huvudsatser och bisatser

Skillnad mellan huvudsats och bisats