8
• Evenemangen • Programmen • Festligheterna • Kalendarium Späckad specialbilaga med allt om jubileums- firandet! FEST! FEST! FEST! Jubileumsåret 2010 präglas av en alldeles särskild feststämning i Trosa! Utöver alla de trevligheter vi är vana vid under året så fylls det på med aktiviteter, arrangemang, tävlingar och uppvisningar i en säl- lan skådad omfattning. Och självklart är ett så celebert jubileum som 400 år värt att firas ordentligt. I den här specialbilagan till Östra SörmlandsPosten berättar vi mer om allt som händer under året. Håll tillgodo!

OSP 11.bilaga

Embed Size (px)

Citation preview

Page 1: OSP 11.bilaga

Nr 11 - 2010 Östra Sörmlands Posten 1

• Evenemangen• Programmen• Festligheterna• Kalendarium

Späckad specialbilagamed allt omjubileums-fi randet!

FEST! FEST!FEST!Jubileumsåret 2010 präglas av en alldeles särskild feststämning i Trosa!

Utöver alla de trevligheter vi är vana vid under året så fylls det på med aktiviteter, arrangemang, tävlingar och uppvisningar i en säl-lan skådad omfattning.

Och självklart är ett så celebert jubileum som 400 år värt att firas ordentligt. I den här specialbilagan till Östra SörmlandsPosten berättar vi mer om allt som händer under året.Håll tillgodo!

Page 2: OSP 11.bilaga

2 Östra Sörmlands Posten Nr 11 - 2010

I till exempel Mariefred spelas årligen en Shakespearepjäs utomhus på Gripsholms slotts borggård. Möjligheten att få en årligen återkommande friluftsföreställ-ning till Trosa är en eftertraktad attrak-tion, och nu får vi en möjlighet att känna på hur det är – och därtill med en verkligt exklusiv föreställning.

InitiativetDet är många som ligger bakom ansträng-ningarna att få hit en föreställning av just ”Hedebyborna”. En av dem är Stadshotellets Anders Scharp, som tycker att det ska bli spännande att pjäsen spe-las på rätt plats, så att säga.

- Det här är ju den autentiska miljön från böckerna, säger han. Här finns den riktiga punschverandan och alla de mil-jöer som beskrivs i berättelsen.

Stadshotellet är en av arrangörerna, tillsammans med kommunen. De står för det praktiska och logistiska runt före-ställningarna. Det rent konstnärliga står Delblanc-sällskapet för.

Åtta föreställningarFrån den 8 augusti och åtta dagar framåt kommer vi att kunna njuta av föreställ-ningen, varje kväll på vardagar och lörda-gar, och med en matiné på söndagarna.

- Pjäsen rör sig lite runt gården, och vi har byggt läktare för 242 åskådare på vår parkering, berättar Anders Scharp.

Biljettpriset kommer preliminärt att ligga på 150 kronor för vuxna, 50 kronor för barn, och åskådarna kommer också att bjudas på andra festligheter.

- Dels finns det en fikapaus i mitten – det är ju en ganska lång föreställning, säger Anders.

- Och dels kommer vi också att kompo-nera en särskild teatersupé – det blir en tvårätters supé i vår restaurang som man kan välja att äta före eller efter föreställ-ningen. Strömming och lammlägg står på menyn.

Urpremiärför Hedebyborna

I augusti får vi uppleva ett stycke kulturhistoria i Trosa. Då sätts nämligen ”Hedebyborna”

upp som friluftsteater vid Stadshotellet – en urpremiär på flera sätt. Det är nämligen första gången som boksviten omvand-

las till en enda föreställning – och tanken med friluftsteater ska förhoppningsvis komma tillbaka.

Kulturen viktigStadshotellet kommer också att passa på att erbjuda sina kunder ”Hedeby-paket” – vistelse, behandling och teater, allt i ett och samma oförglömliga besök till Trosa.Att Delblanc-sällskapet är entusiastiska är naturligt, men varför är Stadshotellets ägare så engagerad?

- Jag tycker att kulturen är viktig, säger Anders Scharp. Jag är ju inflyttad hit till Trosa, men jag märker att just ”Hedebyborna” tycks ha en väldigt speci-ell plats i människors hjärtan här i Trosa och i hela Södermanland. Och festligt nog inte bara hos den äldre generationen, utan även bland något yngre invånare.

- Så det känns naturligt att just den här pjäsen, som ju faktiskt till stor del utspelar sig på vårt Stadshotell, ska pre-senteras här.

SamarbeteAnders berömmer Delblanc-sällskapet och hela ensemblen som arbetar med produktionen.

- Det är en bra blandning av proffs och lokala amatörer, säger han. Regissören och fem av skådespelarna är professio-nella, medan resten av ensemblen består av lokala teateramatörer.

Repetitionerna är förstås i full gång, och med genrep och premiär som rycker allt närmare intensifieras arbetet.

- Jag är imponerad av den konstnär-liga kvaliteten, säger Anders, men vill i sammanhanget också lyfta fram Trosa kommun.

- Kommunen är en fantastiskt lyhörd och öppensinnig samarbetspartner, säger han. De är lätta att arbeta med och vakna för nya grepp.

Som exempel nämner han just före-ställningen av ”Hedebyborna”.

- Från kommunens sida har man bland annat avsatt några av de kommunala sommarjobben till ungdomar som är med och jobbar i produktionen. Det är vaket, tycker jag.

- Det är ett praktexempel på samarbete mellan näringslivet, organisationer och kommunen, avslutar han.

Missa inte möjligheten att få uppleva livs levande kulturhistoria i Trosa!

Kommunen utlyste en tävling med adress till ortens caféer och bagerier. Budskapet var ”baka en jubileumska-ka”.

JubileumspralinenVi gick till Marsipangården för att inta lite mellanmål. Så här hade man tänkt där när jubileumspralinen kom till.

”För länge sedan navigerade Trosaborna efter månen för att hitta hem från sina fisketurer. Detta inspi-rerade oss till att skapa en pralin i form av en gyllene måne med en vit näckros i choklad och marsipan. Den gyllene månen är en tydlig sym-bol för Trosa. Den vita näckrosen är Sörmlands landskapsblomma som slingrar sig upp för Trosaån. Inuti pralinen finner du en krämig ljus chokladtryffel med frisk citron, sälta från havet och honung från trakten. Tankarna för oss till skärgårds- och kurortsliv. En pralin som tar en till-baka till Trosa!”

Så beskrev Lena och Johanna på Marsipangården tillkomsten av prali-nen, som vi kan garantera smakar mums. Den har också en tyngd som gör att den lätt slinker ner.

JubileumsbakelsenPå Lenas Kök lyckades vi lura fram Susanne Åhlund från köket. Hon är lite svårflirtad när det gäller att vara med på bild och ”håller sig helst i sin lilla vrå i köket”, som hon uttrycker sig.

Men bakelsen har hon kreerat med följande innehåll. Den består av en chokladbotten med Trosapunsch i form av punschsmörkräm. Den inne-håller också chokladtryffel. Som kro-nan på verket ligger en blå platta före-ställande Trosa kommuns logotype.

Jubileums-mums för

smaklökarna!Här är hela ensamblen vid den första samlingen - nu pågår repetitionerna för fullt inför premiären den 8 augusti.

Susanne Åhlund på Lenas Kök visar upp den vinnande jubileumsbakelsen som innehåller bland annat choklad och Trosa-punsch. Mums!

HedebybornaFriluftsteater vid

Stadshotellet8-15 augusti

JUBILEUMSBILAGA2

Hela denna tidningär en bilaga till

Östra Sörmlands Posten

Nyängsvägen 47, 619 34 TrosaTel 0156-198 00

Text och bild:Peter EneströmLisa Pettersson

Page 3: OSP 11.bilaga

Nr 11 - 2010 Östra Sörmlands Posten 3

Kommunens fritidskonsulent Petter Björkman är en av dem som ägnar sig åt planeringen av flotturer på Trosaån – en aktivitet som låter förrädiskt enkel, men som faktiskt inrymmer en lång rad prak-tiska svårigheter.

PittortesktAtt flotta nerför ån är inget nytt, och inte heller är det exklusivt för Trosa. Både i konsten och litteraturen finns det mäng-der av exempel från olika länder där man stillsamt flyter nerför en å eller ror sig lättjefullt fram i pittoreska omgivningar.

Hembygdsföreningen, som är idégivare till flotturerna, tog fasta på tanken att återinföra dem här i Trosa.

Ursprungligen hade man också en rens-ning av ån samtidigt, berättar Petter. Idag är det tyvärr en insats som är omgärdad av ganska strikta regler, så just den delen får vi avstå från. Men visst kan man plocka bort en och annan nedfallen kvist.

Enkelt – nja…Nå, hur svårt kan det då vara att hoppa i en flotte och låta sig föras med av ström-men i sakta mak?

Jotack, ganska svårt – och inte bara med själva turen. Hela processen måste planeras noga från första hammarslag till sista parkeringsplats.

Till att börja med kan ju inte flottarna se ut hur som helst.

Det kommer att finnas fyra flottar som var och en rymmer tio passagerare, säger Petter. Det är hembygdsföreningen som ombesörjer att de blir byggda, så att de

Tänk att få flytanerför Trosaån…

Vad är Fyrisån och undervat-tensbåt mot Trosaån och en

rejäl flotte? Noll och intet – och vi vågar påstå att Trosaån är

vackrare och mer pittoresk på alla sätt. Så varför inte passa på och testa hur det är att åka på en flotte nedströms en vacker

augustidag?

ska vara så stabila och säkra som möjligt.Varje flotte kommer också att ha en

förare. Någon måste nämligen kunna styra flotten, så att den inte börjar snurra eller driver upp på stranden.

Vagnhärad-Trosa lands kyrkaNästa steg att ta hänsyn till är hur lång sträcka flottarna kan åka.

Den här gången kommer man att gå i flottarna vid Hulo i Vagnhärad och åka ner till Trosa lands kyrka, säger Petter – men där är det stopp.

Där är både strömmarna så starka och broarna så låga att det inte enkelt går att föra flottarna förbi. Då måste man i så fall ta upp flottarna och bära dem över land till andra sidan, och det blir lite för komplicerat i det här fallet.

Ambitionen är förstås att man i framti-den ska kunna göra betydligt längre turer, men till årets upplaga nöjer man sig med detta som ett test för kommande år.

Tillbaka?Och till sist återstår frågan – hur tar man tillbaka flottarna till utgångspunkten – för att inte tala om passagerarna som har åkt med?

Petter nickar instämmande.Vi har två alternativ som vi tittar på

när det gäller att få tillbaka flottarna till utgångspunkten i Vagnhärad, säger han. Ett sätt vore kanske att helt enkelt sätta en aktersnurra på dem och köra till-baka – vi undersöker om det är praktiskt genomförbart.

Annars måste vi kanske lyfta upp flot-tarna och köra tillbaka dem på en lastbil.

När det gäller passagerarna ligger dock ansvaret hos dem själva.

Vi kommer inte att ha någon form av buss som kör folk tillbaka till Vagnhärad, säger Petter. Då får man ordna transport själv.

På kommunens hemsida – och på kom-mande affischer – utlovas mer detaljerad information om turerna.

Det finns en konstnärinna i Trosa som, utöver sitt konstnärsskap, har arbetat en hel del med barn och tea-terverksamhet – Titti Gnosspelius. Hennes fantasi överskrider det mesta och hennes hjärta klappar för barn och ungdomar. ”Här ska göras något för barnen”, menade hon. ”De flesta aktiviteter vänder sig till vuxna”. Så, när det gäller jubiléet, har hon agerat idéspruta och tagit fram en alldeles egen dag för barn och ungdomar.

BarnadagenBarnadagen, som kommer att äga rum i augusti, är tänkt att bjuda på en hel del spännande aktiviteter. Här några exempel.

På Trosa Bokhandel skulle man kunna arrangera en barnboksdag med utställning och utklädda barn och ungdomar. Vad sägs om att möta Pippi eller Madicken?

I parfymbutiken skulle man kunna arrangera ansiktsmålning och i Skolparken kanske man kan bjuda på en trolleristund eller lite cirkus. ”Gör din egen marsipanfigur” på Marsipangården eller lär dig vika servetter på Lusthuset.

Själv kommer Titti att anordna en målarhörna för dem som är målarsugna. Därefter gör man en utställning och säljer konstverken till föräldrar eller andra konstintresse-rade.

- Den här är bra! Blindprovning av olika sorters saft på Magnolia. Därefter kan man tänka sig att ta tea-terbåten över till Västra Hamnplan – en sjörövarfärja som med skrål och sång tar med barnen till teaterföre-ställningen ”Två små troll”. Eftersom barnen nu suttit stilla följs teatern av ett Hoppis & Skuttis-pass.

Alla barnsroliga

sommardag

Hur ofta har du beundrat putsen på Antons Krog?

Inte ofta, kan man förmoda – men det borde du kanske. Den är nämligen en av de fenomen bland Trosa byggnader som Sörmlands Museum nu vill fästa vår upp-märksamhet på.

Små tavlorDet är en kampanj som kallas ”Kolla husen!”, och som kommer att omfatta ett femtontal hus runt om i Trosa.

Vi vill peka på intressanta aspekter ur stadens byggnadshistoria, säger bygg-nadsantikvarie Kjell Taawo på Sörmlands museum.

Det finns många små detaljer – putsen, till exempel, känn på den! Det är i botten en gammal spritputsad ytan från slutet av 1800-talet eller början av 1900-talet,

”Kolla husen!”och den håller bra fortfarande.

Hängrännor, stuprör – olika detaljer utgör ”årsringar” i byggnadshistoria från 1700-talet och framåt.

Men det är inte bara blaffiga tavlor på

fasaden som ska ge information.Vi kommer att ha skyltar på ungefär

fem av platserna, säger Kjell. På de övriga ställena har vi en liten tavla med en logga och en kod, och så får man knappa in den på mobilen. Då kommer informationen om just den byggnaden som sms.

I slutet av sommaren räknar Kjell med att tavlorna för ”Kolla husen!” ska finnas på plats.

Hit men inte längre! Här vid Trosa lands kyrka blir både strömmar och broar för besvärliga att ta sig förbi - den här gången.

Putsen på Antons Krog är en av de byggnadsdetaljer som ”Kolla husen!” vill visa upp.

Flotturernerför Trosaån

Söndag 22 augusti

Helgen den 21-22 augusti går de årliga evenemangen Kulturfnatt och Föreningarnas dag av stapeln. Det är en riktig kalashelg, där det dessutom händer annat som du kan läsa mer om i den här bilagan

Lördagen den 21 augusti är det Kulturfnatt i Västerljung, Vagnhärad och Trosa. Då bjuds det på kabaré, konst, musik, guidade turer, flottfärd på Trosaån och mycket mer i form av underhållning för små och stora.

På Föreningarnas dag, söndagen den 22 augusti, blir det ponnyrid-ning, dans, karate, minitennis och en massa andra fritidsaktiviteter vid Hamnplan.

- Föreningarnas dag blir mellan kl 12.00-16.00, och vi räknar med att ett 20-tal föreningar ska vara med i år, säger kommunens fritidskonsu-lent Petter Björkman.

Under Kulturfnatt delar dessut-om kommunen ut årets Kultur- och Idrottspris. Du kan nominera din kan-didat fram till den 1 augusti på kom-munens hemsida www trosa se.

Kalashelg 2010

JUBILEUMSBILAGA 3

Page 4: OSP 11.bilaga

4 Östra Sörmlands Posten Nr 11 - 2010

Vill du veta mer är du välkommen att kontakta oss på 0156-520 00 eller att läsa mer på www.trosa.se och www.trosa.com

Varför firar vi?

När firar vi?

”Framtid sedan 1610”

Den 19 april år 1610 undertecknade kung Karl IX det dokument som gav Trosa åminne stadsprivilegier. Därmed hade det samhälle som vuxit upp vid åmynningen fått samma status som den stad som en gång legat vid Trosa land.

Med anledning av detta firar vi 2010 400 år som stad.

Firandet har redan inletts och gemensamt har vi skapat förutsätt-ningar för aktiviteter utspridda under hela jubileumsåret. Totalt kommer ett 30-tal aktiviteter genomföras helt eller delvis med stöd av jubileumsbidrag. Gensvaret från förenings- och näringsliv har varit inspirerande ochhar i stor utsträckning bidragit till att många aktiviteter kan genomföras till glädje för många.

Du känner igen en jubileums-aktivitet genom att den synliggörs i marknadsföringen och på plats genom anslag liknande det här intill.

När vi beslutade oss för att fira våra fyra decennier som stad, lyftes ett antal ledord fram som viktiga:

”förenande, roligt, engagerande, historia, tillväxt och stärkande”. Det mynnade ut i en sammanfattande programförklaring:

”Framtid sedan 1610” – Föreningar, näringsliv och kommun i samarbete för att ena, förnöja och förtöja genom ett antal aktiviteter.

»

»

Page 5: OSP 11.bilaga

Nr 11 - 2010 Östra Sörmlands Posten 5

Page 6: OSP 11.bilaga

6 Östra Sörmlands Posten Nr 11 - 2010

- Många tror att det beror på att strömmingen försvann, säger Ingegerd Wachtmeister från Sörmlands museum. Men fullt så enkelt var det inte – det var flera faktorer som samverkade.

ÅngbåtarAtt strömmingen – som hittills hade varit Trosas livsnerv – började sina på 1870-talet var förstås en starkt bidragande orsak. Men faktum är att den kommer och går över tiden, så det var inte så avgörande som man kanske kan tro.

- Men samtidigt kom en annan nyhet, säger Ingegerd. Precis samtidigt invig-des den första reguljära ångbåtslinjen till Trosa, och plötsligt kunde stadsbor från regionen ta sig hit på kortare eller längre utflykter.

Och genom sitt fönster mot Trosaån såg doktor Haerén hur alltfler besökare började komma hit – och hur lite staden var beredd på att ta emot dem.

- Det fanns egentligen bara något gäst-giveri här, och promenaden efter ån var helt oanlagd, säger Ingegerd.

Stolt kommuntraditionRedan här började en stolt tradition för Trosa, där ”det allmänna” – i det här fallet staden, senare kommunen – aktivt sam-arbetade och var lyhörd för nya idéer.

Haerén och andra näringsidkare fick snabbt staden att satsa på besökarna, berättar Ingegerd. På bara några år hade man röjt upp, anlagt fina promenadkajer och satt upp belysning. Och sedan följde kallbadhuset, societetshuset och en rad andra begivenheter för turisterna ganska snabbt.

I ett slag – med en viss överdrift – var Trosa förvandlat från en fiskestad till en fullfjädrad turistort, en karaktär som hål-ler sig än till våra dagar.

Följ utvecklingenNu har ”Historien i Sörmland” doku-menterat detta på levande och läsvärda tavlor på 26 platser runt om i Trosa, från Trosa Kvarn till yttersta piren i hamnen. Tavlorna sitter på röda stolpar med en vimpel i toppen, och de är hur kul som helst att läsa – och i vilken ordning som helst.

- Ja, man behöver inte läsa dem i någon speciell ordning, säger Ingegerd. Några av tavlorna är mer generella, som en allmän introduktion till serien, säger Ingegerd. Men man har precis lika stort

Historien i Sörmland – Trosas historia ur ett annorlunda perspektiv

Trosas utveckling från fiske-stad till turistort är lite speci-ell. Och den beror på att en rad omständigheter råkade samverka – det ledde till en överraskande snabb sväng-ning av stadens näringsliv i

slutet av 1800-talet.Nu kan du följa den utveck-

lingen via ”Historien i Sörmland”, en satsning

som Sörmlands museum har genomfört på olika

Sörmlandsorter.

utbyte av dem i vilken ordning man än läser dem.

På kartan här intill ser du var de olika tavlorna är placerade.

Temat är ”Turisterna-badgästerna-ledigheten”, och informationen omfattar kittlande mycket från sent 1800-tal fram till 60-talet, ungefär.

Lyssna och minns!Alla tavlor är sevärda, så egentligen är det fel att framhålla någon särskild. Men en tavla som står vid hamnen gjorde ett särskilt intryck. Den handlar om dansba-nelivet på Edanö på 50- och 60-talen, och den kan säkert väcka starka nostalgiska känslor hos många äldre trosabor.

- När vi pratade med folk om dansba-nan sa alla ”Å, ni måste ha med något om Thore Callmars orkester! De var bäst!”, skrattar Ingegerd.

Och sagt och gjort. Ingegerd fick kon-takt med Thore Callmar själv, och när du läser tavlan om dansbanan kan du också ringa på din mobiltelefon och få höra smakprov från faktiska inspelningar på plats.

- Det är både avslutningsord från Thore själv och ett kortare potpurri på några av deras låtar, berättar Ingegerd. Redaktören provade, och kan intyga att det svänger så där härligt 50-60-talsaktigt burkigt om både ”Seeman”, ”Cocktails for two” och

de andra styckena!Vid barnens tavla om Skogsmulle kan

man också ringa och få höra Skogsmulles sång.

EfterkrigstidenOm expansionen skedde blixtsnabbt på 1870-talet så blev det en liknande utveck-ling efter kriget, säger Ingegerd.

Egentligen började det redan 1938, när vi fick en två veckors lagstadgad semester för alla i Sverige. Det öppnade utrymmet för besök till orter som Trosa. Och en annan gammal kär vän bidrog också starkt – den egna bilen, inte minst VW-bubblan.

Idag tittar man på de här bilderna och undrar hur de bar sig åt, ler Ingegerd. De kunde proppa in sex personer och all packning i den lilla bilen och ge sig ut på långa resor! Det var en så stor och befri-ande möjlighet att man gärna trängde ihop sig för att uppleva den.

”Historien i Sörmland” är som en vän-lig och underhållande följeslagare på en promenad genom Trosa, väl värd att ägna några timmar åt – total historisk njutning utlovas garanterat!

Ingegerd Wachtmeister vid en av de 26 tavlor som berättar om Trosas historia som turistort.

Här hittar du alla tavlorna i ”Historien i Sörmland”. 1: Turisterna, badgästerna och ledigheten. 2: Sola. 3: Bada. 4: Får jag lov?. 5: En stuga på landet. 6: Fyra hjul eller fler. 7: Sällskapsresan. 8: Unga upptäcker världen. 9: Semesterminnen. 10: Ut på sjön. 11: Resa med ångbåt. 12: Avstigning för samtliga. 13: Sparka och spring. 14: Två veckor och en cykel. 15: Turisterna, badgästerna och ledig-heten. 16: För bordet eller nöjet. 17: En fri tid. 18: Ut i naturen! 19: Välkommen turist! 20: Turism sätter spår. 21: ”All inclusive”. 22: Nyttiga bad i gyttja. 23: Vi och dom. 24: Bättre förr? 25: I filmens spår. 26: Bergvid reste österut.På tavlorna 3 och 18 finns dessutom sär-skilda tavlor för barnen.

”Historien i Sörmland”

26 tavlor om Trosas his-toria som turistort.

Jubileumsåret 2010 blir för-stås den traditionella Trosa Marknad något alldels sär-skilt värd att besöka.Och i år får marknaden en liten pendang ut mot ham-nen – där arrangeras nämli-gen för första gången också Trosa Hamndagar.

Lördagen den 12 juni ordnas Trosa Marknad – en traditionsenlig institu-tion i Trosa sedan 51 år tillbaka.

Sommaren börjar?Det är numera flera evenemang som tävlar om att få kalla sig ”sommaren börjar först när…”. Men faktum är att just Trosa Marknad har haft det epitetet under många årtionden.

Det var ursprungligen en traditio-nell marknad den andra lördagen i juni, och pågick under flera decen-nier fram till år 1911, då mark-nadstraditionen började mattas av på olika håll i landet.

1960 återupptogs den igen, nu som en ganska anspråkslös lopp-marknad. Numera är det Lions som arrangerar marknaden – det är för-eningens största arrangemang, och överskottet går till olika välgörande ändamål.

Den nuvarande formen fick mark-naden 1981, och idag besöks den av uppemot 15.000 personer.

HamndagarnaDen 11-13 juni anordnar Lasse Eklund parallellt Trosa Hamndagar ute i hamnen.

- Vi har byggt ut här, och jag vill skapa en förlängning av marknaden hit ut till hamnen, säger han.

Planeringen pågår fortfarande, men att Räddningstjänsten kommer hit och har uppvisning, att vi får se en massa fina båtar och en hel del annat roligt utlovar Lasse.

Trosa Marknad – nu med

Hamndagarna

Trosa marknad12 juni

Hamndagarna11-13 juni

JUBILEUMSBILAGA6

Page 7: OSP 11.bilaga

Nr 11 - 2010 Östra Sörmlands Posten 7

Eva och Marie träffades av en händelse på Tre Små Rum i Trosa. De kom att tala om souvenirer från Trosa och där föddes då idén om boken. Anki Edenström kom in i ett senare skede. Hon hade hört talas om Trosa, men aldrig besökt staden. Det första besöket slog väl ut. Det var som att ”hela Trosa bara öppnade sig” denna soliga dag och inspirationen flödade till.

Egna slantarEva och Marie sökte bidrag hos Jordbruksdepartementet för sin bok, men då krävdes att mottagaren skulle vara en förening – så det fick helt enkelt vara. Tjejerna har bekostat boken med egna medel.

” Vi gillar Trosa och vi gillar mat” - de orden inleder boken, som varierar mellan stadens historik och härliga recept från ortens krögare och caféer. Författarna har tagit fasta på det goda livet i Trosa, beskrivit stadens tradition bakåt och för-sökt plocka fram den badortskänsla som ligger till grund för vår stad. Eva är född och uppvuxen i Trosa och Marie har bott här under många år.

Krögare med generBoken är lättläst och har en härlig layout med mängder med fina bilder – inte minst bilder på maträtter som får det att vattnas i munnen.

− Vi har i först hand valt att ta rätter från krögare med gener i Trosa, säger Marie, men vi har också tagit med ny-etablerade producenter, som till exempel Marsipangården.

Givetvis finns klassisk strömming med från Fina Fisken och Stina Bomans kött-bullar. För första gången är nu receptet på Fina Fiskens limpa presenterat och Eva försäkrade att det inte alls var svårt för Suzanne Wohlin att dela med sig av det.

Att få stadens historik beskrivet på ett enkelt och trevligt sätt har författarna verkligen lyckats med, men de vill med bestämdhet poängtera att det finns en fin framtid för Trosa.

Vill du ha en smakbit av Trosa?

Och, tillika ett antal recept på smakliga maträtter? Då ska

du köpa boken ”En smakbit av Trosa”. Den är alldeles färsk och har spiraler av ”guld”, trots detta

en väldigt billig bok. Det hade de båda initiativtagarna bestämt

– Eva Westergren och Marie Holhammar. De behövde också

en grafisk formgivare och henne hittade Marie i Stockholm, Anki

Edenström. Boken är tryckt i2 000 exemplar och ligger nu på försäljningsdisken, bland annat

på Trosa Bokhandel.

Staden lever− Ja, säger Eva, det finns så mycket fram-tid kvar i den här staden.

Boken är smaklig på flera sätt och Anki har i sitt grafiska arbete valt att ta fram passande färger och bakgrunder. Så till exempel har hon tagit mönster från tradi-tionella tapeter och omsorgsfullt kombi-nerat dem med bakgrundsfärger på den andra sidan av uppslaget.

− Vi har träffats mycket och texterna har gått tur och retur mellan oss, försäk-rar Marie, som till slut gjorde den sista finishen på texterna – detta så att boken skulle få samma textklang rakt igenom.

Det är inte utan stolthet de bläddrar i sina exemplar. Tankar finns också på en översättning till engelska, men för att kunna göra den krävs en eller ett antal sponsorer. Vi bör nog tacka dem för den här souveniren, som kan glädja oss i his-torik och matlagning, men som också är en lämplig gåva för att ge utomstående ”en smakbit av Trosa”.

En av många aktiviteter i jubiléumspro-grammet har varit att anordna en tävling i novellskrivande. Förutsättningarna var att eleverna skulle gå i klass 9 och dess-utom ha MVG i svenska. Ett stipendium låg också till grund för tävlingen, som kommer att delas ut på Garvaregården den 6 juni. Juryn, som bestod av informa-tören Richard Kihlgren från kommunen, Sara Fältskog Eldros, bibliotekarie/infor-matör på Biblioteket samt undertecknad var enig i sitt val och vinnaren blev Lina Westlund.

Novellen skulle härledas till kommu-nens firande av ”Trosa 400 år”. I stipen-dieansökan skulle också framgå vad sti-pendiet skulle användas till. Det handlar om ett stipendium på 10 000 kronor. Lina skrev novellen ”Ett träds betraktelser” och den 400-åriga eken ”ser” saker från förr och nu, men blickar också framåt.

Det lönar sig att läsaLinas språk i novellen är mycket ordrikt och fantasifullt. Den börjar så här ”Jag väntade och grodde under marken, tills

Lina vann novelltävlingen

den dag då jag som ett litet men starkt skott såg solens strålar och den oändliga himlen ovan jord. Jag växte och växte. Grenar sköt ut från min stam, spred sig utåt och uppåt. Ett virrvarr av väx-ande, levande grenar. Jag fick mina första knoppar, såg dem slå ut, såg dem bli gula och falla till marken.”

− Jag läser väldigt mycket, berättar Lina, som i skrivande stund får hålla hem-ligt att hon kommer att få stipendiet. Och jag gillar ett originellt språk.

Lina går i klass 9 C på Tomtaklintskolan och har favoritämnen som samhällskun-skap, svenska, matte och bild. Till hösten ska hon gå Samhällslinjen på Enskilda gymnasiet i Nyköping. Hon berättade om hur novellen kom till.

− Till att börja med tänkte jag på en ek, och att det sägs att den kan bli 400 år, säger Lina. Jag skrev mest på kväl-larna och när jag väl sätter mig ner för att skriva, så rinner orden ur mig.

När Lina inte skriver, lyssnar hon på musik och läser. Hon gillar också att orientera och menar att det är kopp-lingen mellan att tänka och att röra på sig som drar.

Vi hade en trevlig pratstund och Lina har också avslöjat vad hon tänker använda stipendiepengarna till. Men det får hon berätta själv. Vi ser henne igen – och många andra – i samband med Nationaldagsfirandet.

Om Trosapunschen

I boken ”En smakbit av Trosa” kan vi hämta nedanstående berättelse om Trosapunschens historia.

Under förra sekelskiftet var Trosapunschen ett självklart inslag i det sociala livet. Stadens manliga invå-nare tog sig gärna en ”klämtare” direkt vid bränneriet på Punschgränd och på väg till kyrkan. Badgästerna samlades på punschverandor, i lusthus och i Stadshotellets trädgård för att njuta av Trosapunschen. De fanns i Trosa gul, Trosa blå eller Trosa grön. Att det var samma punsch i flaskorna förblev fabrikörens egen lilla hemlighet.

Numera tillverkas en Trosapunsch fast i en modernare och mindre söt tappning. Den kan köpas eller bestäl-las på systembolag över hela landet. Initiativtagarna till den punschen var Hans Johansson, Kent Rasmusson och Tomas Landskog.

Den enda originalflaska som finns kvar från punschens guldlålder hitta-des vid renoveringen av ett trosahus kring millennieskiftet. Två nioåriga flickor lekte på vinden och hittade den. Mamman i huset bad fllickorna skriva ner hur fyndet gick till. I boken ”En smakbit av Trosa” kan du läsa vad flickorna skrev!

Lina Westlundvann med sinnovell ”Ett trädsbetraktelser”.

Smaskiga recept och roliga nedslag i Trosas historia kan du få i Eva Westergrens och Marie Holhammars praktverk ”En smakbit av Trosa”.

”En smakbitav Trosa”

av Eva Westergren och Marie Holhammar

Du som gillar att ströva runt i naturen kommer snart att få en extra dimension i dina vandringar. På ett 20-tal stäl-len runtom i kommunen kom-mer nämligen forn- och kul-turlämningar att märkas ut på en särskild karta.

Det är Hembygdsföreningen och Trosa Orienteringsklubb som tillsam-mans arbetar på att ge vandring-arna i naturen en extra piff – i ett lika spännande som logiskt samarbete. Orienteringsklubben vill naturligtvis att så många som möjligt ska ut och röra på sig längs våra vandringsle-der, och hembygdsföreningen vill lära invånarna så mycket som möjligt om bygdens historia.

Utanför tätortenTill skillnad från de andra kultur-tavlorna som vi berättar om i den här bilagan, så handlar det här om sevärdheter som finns utanför tät-orten – vissa av dem i anslutning till Sörmlandsleden, till exempel.

Man räknar med att kunna märka ut och ge information om ett 20-tal särskild intressanta platser på en detaljerad karta. På kartan kommer det också att finnas en historisk tids-axel, som sätter lämningarna i ett kor-rekt kronologiskt sammanhang.

Programarbetet pågår, och i sep-tember beräknas kartan vara klar – den skickas då ut till hushållen.

Natur-upplevelser med kultur-

inslag

JUBILEUMSBILAGA 7

Page 8: OSP 11.bilaga

8 Östra Sörmlands Posten Nr 11 - 2010

Olle Appelberg är en av eldsjälarna bakom Scandinavian Classic Yacht Trust – den stiftelse som ska se till att intresset för träbåtar väcks till liv igen i Sverige.

Mest utomlands- Vi är sorgligt dåliga på att uppskat-ta träbåtar i Sverige, säger han. Runt Medelhavet, på USA:s östkust, i England, Tyskland och Finland – där är de här gamla vackra båtarna högt uppskattade.

Vad det beror på vet han egentligen inte, men han har en fundering.

- Kan det vara därför att vi här i Sverige gör allt på våra båtar själva, i stället för att överlåta dem till ett varv? Då kanske man väljer material som är lättare att använda och kräver mindre jobb?

De senaste decennierna har till exempel många båtar gått från Sverige till Finland. Men nu hoppas Olle att vi ska få upp ögo-nen för träyachter även i Sverige.

Finns behov- Det finns ett behov av ett årligt återkom-mande evenemang för träbåtar i Sverige, säger han. Tidigare hade man regattor i Vaxholm, men på senare år har det inte funnits någon svensk ort som arrangerar evenemang för träbåtar.

Det ska nu bli Trosa, hoppas han.- Vi har ju en fantastiskt tradition här i

Sverige, fortsätter Olle. Men vi har tappat enormt – faktiskt hela klasser av träbåtar som har försvunnit från Sverige, bland annat till Finland.

- Men det finns fortfarande fantastiskt vackra svenska träbåtar kvar – skärgårds-kryssare, till exempel, som inte lämpar sig för alltför hög sjö – där har vi otroligt vackra konstruktioner kvar i landet. Och det behöver inte vara gamla slitna båtar – vi har båtar från 20-talet som är i per-fekt skick.

För allaOlle är noga med att framhålla att ”Trosa seglar vackert” inte är ett evenemang som uteslutande vänder sig till båtfan-taster.

- Jämför med till exempel veteranbilar, säger han. De är vackra att titta på och man kan vara intresserad utan att äga en. Man kanske går och drömmer om att ha en?

se SM-tävlingarna – men också se båtar-na på nära håll i hamnen, gå ombord och ta kortare turer ut i skärgården. Uppleva båtlivet med flera sinnen, rentav. Till exempel med ”Seglartallriken”, en tävling om bästa mat tillagad på ett tvålågigt gasolkök.

Barn och ungdomarDe yngre får också sin särskilda plats under veckan, lovar Olle.

- Söndagen den 8 augusti har vi ”Segla med världsmästare” för barn och ung-domar. Då kan de få segla ut en tur med tre världsmästare i segling, bland andra Peter Norlin.

Under hela veckan ordnar man också ”Barnens båtvarv”.

- Då kan barn få snickra ihop sina egna båtar, och på söndagen håller vi ”Ålympiaden”, då båtarna släpps i ån och får tävla nedströms. Fast alla deltagare får pris, säger Olle.

Uppvisning och regattaTräbåtarna kommer att ses bäst i aktion fredag-lördag den 6-7 augusti, och allra bäst vid Tullgarn, där det givetvis också kommer att bli extra festligt på land.

Under fredagen är det en uppvisning, där åskådarna får rösta på bästa show – och det behöver inte nödvändigtvis bara handla om själva båten, utan kanske om klädseln eller något annat skoj som delta-garna har hittat på.

- På lördag är det en regatta med start och mål i Tullgarn – detaljerna runt täv-lingen – sträcka och liknande – avgörs av väder- och vindförhållanden den dagen, förklarar Olle.

SM-kappseglingInitiativet har förstås blivit högt uppskat-tat i hela båt-Sverige, och ett tecken på detta är att man har lyckats få hit en SM-tävling.

Det är tävlingar för M22, M25, M30 och skärgårds-22:or, och tävlingarna går under onsdagen och torsdagen den 4-5 augusti.

Det blir med andra ord nästan en hel vecka med båt-tema i hela Trosa. Ett måste för alla som har ens det mest avlägsna intresse för skönhet i allmänhet och båtar i synnerhet!

Äntligen ska träbåtar få den uppmärksamhet de förtjänar!

I Sverige har vi en stolt tradition av att bygga vackra trä-båtar. Men med tiden har vi blivit usla på att

uppskatta dem – idag väljer de flesta svenskar plastbåtar som är lättare att underhålla.

Och medan träbåtarna försvinner allt mer hos oss är dehett stoff i andra länder.

Det vill en ny stiftelse i Trosa ändra på – och med ”Trosa seglar vackert” ska vi bli ledande i landet på just tävlingar

och uppvisningar av träbåtar!

Nå, ungefär på samma sätt ska det vara med träbåtarna i ”Trosa seglar vackert”. Det ska vara spännande och roligt att titta på, det ska finnas ett täv-lingsmoment, och det ska framför allt finnas något för alla, även för de yngre.

Man ska alltså kunna beskåda regattan,

Veteranbilar• Torsdagkvällar

3/6-12/8, Hamnplan• Rally 18/7

start kl 10.00

Olle Appelberg är en av initiativtagarna bakom stiftelsen Scandinavian Classic Yacht Trust, som nu ska se till att Trosa blir Sveriges träbåts-stad par preference!

Vi har vant oss vid dem nu, veteranbilarna som kommer till Trosa på torsdagskvällarna under sommaren. Och i år är inget undantag – förutom att en särskild jubileums-nyckel-ring kommer att delas ut vid några tillfällen.

Varje torsdag kl 18.00-22.00 med start den 3 juni och fram till och med den 12 augusti återser vi de gamla vackra bilarna, dels i karavan genom staden,

Veteranbilskvällar och Trosa Classic Rally

dels uppställda på Hamnplan.- Det har växt mer och mer under de

fyra år vi har hållit på, säger entusias-ten Lennart Törnqvist. Nu kommer det bilar från en radie om 15 mil, och några enstaka ännu längre ifrån.

RallyFörra året anordnades ”Trosa Classic Rally” för första gången, och drog 65 del-tagare. Till årets rally räknar Lennart med att det ska komma fler bilar.

- Men vi har satt en maxgräns vid 100 bilar – annars blir tävlingen för utdragen, säger han.

Den 18 juli kan vi alltså se en rad fina gamla godingar starta vid Hamnplan, ta en tre mil lång slinga runt Trosa, Vagnhärad och Västerljung, och sedan gå i mål på gräsplanen vid Fyrens restaurang.

- Första start beräknas bli klockan 10.00, säger Lennart Törnqvist.

”Trosaseglar vackert”

Träbåtsfestival 3-8 augusti

JUBILEUMSBILAGA8