1

p å

l s

v e

n s s

o n

& David Hornung

32

Pål Svenssont r a n s p a r e n c e

54

76

Sushi med PålVi skrotar runt en stund i ateljén. Pål packar upp glas och visar. Sju skulpturer färska ur ugnen. Han fattar en av dem med båda händerna. Det röda är kanske vinet som runnit på insidan av glaset, säger han. Mitt i rummet står ett manshögt, oöppnat paket blick stilla. Det är stämplat FRAGILE. Jag har följt Pål Svenssons konstnärliga gärning, från den första lilla vågrörelsen i passagen mellan Nordstan och Centralen i Göteborg till talismanen i monumentalformat här i Hishult, med sin blänkande svärta som en sänkhåv i den råa diabasen. Jag minns honom långt innan dess, som helt ung. Fortfarande äger han den där den där barnsliga förtjusningen, hungern, blicken. Vi äter sushi på Påls favoritställe nere vid vattnet intill en liten anlagd strand med musselskal och blommande trift. Varsin låda med åtta bitar och intressanta materialmöten, ägg, tonfisk, räkor, lax, rå fisk, ris, cylindrar och kuber, små paket lindade i sjögräs, mörka band som diabasgångar i berget.

Pål älskar sushi, och skaldjur, ostron, krabba, kräfta, hummer. Mat som monteras och demonteras, konstrueras och dekonstrueras om man så vill. Påminner det inte lite om hans konstnärliga praktik? Det är så han gör. Sätter ihop och plockar isär. Söndrar det som varit helat, helar det som varit söndrat. Undersöker, prövar. Vad händer om man gör så här eller varför inte så här? Nyfiket, lekfullt. Medan stenen ryker och fläkten dånar.

98

En bil kommer lastad. Pål är på väg med sitt gods i kofferten, en groda i granit till Nordens Ark, glas från Pukeberg, sten till Hishult, ständigt på väg någonstans med sina idéer och hugskott, och ändå sällsamt närvarande. Han har en ovanlig talang för vänskap och samtal som vindlar långt in i natten. Det är ett liv med svällande segel och fyllda läglar. Jag tror att han är rätt lycklig. Pål lägger märke till allt, tittar, betraktar, spanar, iakttar, observerar. Bron som spänner över älven, vägen som böjer av i släpljuset över rågåkern, trädridån som borde gallras, väggen som skymmer sikten. Inget tycks undgå honom. Ibland har han synpunkter på en bergsformation eller en kvällshimmel. Som om det gick att göra något åt. Han kan inte låta bli. I allt han gör finns en stark lust och en osviklig känsla för form, vare sig han anlägger en damm eller dukar ett bord. Han leker sig fram till det stränga uttrycket. Med åren har spåren blivit tydligare, infallen, påhitten. Påls sten och glas är ett långsamt sätt att se, att registrera rörelsen mellan jämnt och skrovligt, blankt och matt, ljust och mörkt, kultur och natur, liv och död. Sten och glas är hans material. Men man kunde lika gärna säga ljus, luft, vatten. Det är själva rörelsen han är ute efter, förändringen, förvandlingen, snittet av ljus, skalvet av luft, vattrad sten, vittrat vatten. Bara om man är tillräckligt långsam kan man få syn på den.

Jan Norming, juni 2008

1110

1312

1514

Sushi with PålWe spend a moment looking around the studio. Pål unwraps and shows. Seven sculptures fresh out of the oven. He seizes one of them with both hands, saying that, perhaps, the red colour is the wine that has flowed on the inside of the glass. There’s a man-sized, unopened package standing quiet in the centre of the room, labelled FRAGILE. I’ve followed Pål Svensson’s work from that very first wave in the passage between Nordstan and the Central Station in Gothenburg, to the talisman of monumental scale here in Hishult, with its shining blackness like a scap net in the crude diabase. I remember him long before that, as very young. He still possesses that childish curiosity, the hunger, the gaze. We go for sushi at Pål’s favourite place down by the water, next to a beach with clam shells and blossoming thrift. One box each composed of eight pieces, an intriguing blend of materials. Egg, tuna, prawns, salmon, raw fish, rice, cylinders and cubes, small packages folded in sea weed, like dark ribbons of diabase in the rocks.

Pål loves sushi, and seafood, oysters, crab, crayfish, lobster. Food that is put together and taken apart, constructed and deconstructed. Is it not reminiscent of his artistic practice? That’s what he does. Dismantles and assembles. Explores and attempts. Why not try this, or maybe do it that way? Forever questioning, forever innovative, while the stone fumes and the fan roars.

1716

With a trunk full of goods, a granite frog for Nordens Ark, glass from Pukeberg, stone for Hishult, Pål’s constantly on the move, with his ideas and impulses. Yet he is exceptionally present. He has a rare talent for friendship and chats meandering through the night. It’s a life full of swelled sails and filled bottles. I think he’s quite happy. Pål notices all; looks, watches, observes, inspects, examines. The bridge that stretches across the river, the road that bends in the late light over the rye field, the curtain of trees that needs thinning out, the wall in the way of the view. Nothing escapes him. Now and then he makes a remark on the shape of a rock or an evening sky. As if it was amendable. He can’t help it. There’s a strong lust and an awareness of forms that never falters. He brings out the strict expression by being playful. The signs have become ever more evident throughout the years, his whims, his inventions.

Pål’s work is a slow way of seeing, a way of registering the motion between smooth and rough, shimmering and dull, light and dark, culture and nature, life and death. Stone and glass are his materials, but could just as easily be light, air and water. He seeks the very motion, the change, the transformation, the incision of light, the quake of air, the watered stone, the weathered water. Only by being slow enough one might catch a glimpse.

Jan Norming, June 2008

Translation Hedda Norming

1918

2120

Pål Svensson är skulptör och talar om utgångspunkterna för sina arbeten, engagerat, energiskt, i rörelse. Det är ett samtal som mestadels förs på kajer och torg, i parker och gångtunnlar. Vill man se Pål Svenssons konst får man ge sig utomhus, till de platser där människor rör sig, samlas och möts. Här träder en samtida offentlig konst fram, skulpturer som inte vill förhärliga eller upphöja. I stället för heroisering möter vi lekfullhet och samtalet med platsen är alltid viktigare än mytologiseringen av människor eller tider. Jag lär långsamt känna Pål Svenssons verk, genom resor i det svenska landskapet och stadsrummet. Om det gäller att all konst är icke-verbal så gäller det i allra högsta gad för Pål Svenssons skulpturverk. De är mer rotade i kroppen än i intellektet. Att lära känna hans skulpturer är som att lära sig ett danssteg. Det går inte att tänka dansstegen, de måste in i kroppen, ut i musklerna. Skulptur är ett tredimensionellt uttryck som alltid refererar till människans kropp. Stenen ger motstånd både för skulptören och betraktaren.

Kanske innebär konstnärsskapet just att försöka återskapa dessa paradoxala ögonblick som betraktats av generationer. Att få stenen att sväva? Att som i en lek upphäva tyngdlagen? Att få forma vattnet, att få stenen att rinna? Ur stenen föds skulpturen, i en envis kärlek. Ur stenen och vattnet, grundmaterialen, inte liv men betingelser för liv.

Eva Ström, från boken “Pål Svensson, Skulptör” 2005

2322

2524

Pål Svensson is a sculptor who discusses the inspiration for his works with passion and energy – and while in motion. The conversation is mainly conducted on piers and town squares, in parks and pedestrian underpasses. To see his art you have to go outdoors, to places where people move about, congregate and meet. Here we find contemporary public art, sculptures whose purpose is not to exalt and glorify. Instead of hero worship we encounter playfulness, and dialogue with the site always takes precedence over glorifying individuals or eras. I’m slowly getting to know Pål Svensson’s work through my travels in the landscape and urban spaces of Sweden. If all art can be said to be non-verbal, it is especially true in the case of these sculptures. They are rooted in the body rather than in the intellect. Getting to know his pieces is like learning a dance step. Don’t think about the steps – they have to become part of the body, part of the muscles. Sculpture is a three-dimensional expression, always containing references to the human body. Stone offers resistance to both the sculptor and the viewer.

Maybe art is nothing but an attempt to recreate these paradoxical moments that have been observed by generations. Stone that hovers? Suspending the law of gravity, as in a game? Shaping water, making stone flow? Out of the stone sculpture is born, in persistent love. Out of the fundamental materials of stone and water, not life but the conditions for life.

Eva Ström, from the book “Pål Svensson, Sculptor” 2005Translation Kjersti Board

2726

2928

David Hornung paints small pictures in oil and gouache from his imagination and memory. His subjects are homely: the tools, furniture, rude structures, flora, fauna, garden ornaments and other props common to rustic life. His work often implies narrative intent but delivers no story, suggesting instead, a sense of secrecy, of meaning withheld.

Mr. Hornung is a professor of art who has taught painting, drawing, and color at several art schools and universities including, Parsons, Pratt, Skidmore, Brooklyn College, and the Rhode Island School of Design. He is currently chair of the Department of Art and Art History at Adelphi University in Garden City, New York, where Pål Svensson was a visiting artist 2005. He divides his time between NYC and his home and studio in the Catskill mountains of upstate New York.

3130

Katalog #82 i en löpande serie utgiven sedan 1994. Katalogens idé & form – KÅ Gustafsson • Text – Jan Norming och Eva Ström • Foto – KÅ Gustafsson, Pål Svensson s22-23 och David Hornung s28-29 • Upplaga – 2.500 ex • Tryck - NP-Tryck Helsingborg • ISBN 91-85348-29-5 • Konsthallen Hishult, Markarydsvägen 10, SE-310 21 Hishult • www.konsthallen.hishult.com

Öppet: Maj-Augusti Tisd-Sönd 12-17.00. September-April, Onsdag-Söndag 12-17.00. 0430-40321.

Konsthallens kataloger 2008 produceras med stöd av: ATO-fritid AB • Motor AB Halland • NP-Tryck • PhotoScan Halmstad • Sparbanken Boken, Skånes Fagerhult Hishult. Tack!

Pål SvenssonBorn in 1950 Lives and works in Gothenburg, Sweden1979 - 1984 Valand School of Art, Gothenburg University, Sweden1971 - 1975 MA Urban Planning, Gothenburg University, Sweden

Solo Exhibitions, selection2008 Konshallen Hishult, Sweden2007 Durham Art Gallery, North-East England2006 Jim Kempner Fine Art, Chelsea, New York2005 The Estate of mr. Theodore Kheel, Easthampton, New York2005 Customs House, South Shields, England2005 Museum of Sketches, Lund, Sweden2004 Ängelholm Art Gallery, Sweden2003 West Sweden House, Brussels, Belgium2003 Loughborough University, England2003 Värmlands Museum, Sweden2003 Nolhaga Castle, Alingsås, Sweden2002 Residence of Sweden´s Ambassador to UN, New York2001 Konsthallen Hishult, Sweden2000 Farum Cultural Center, Copenhagen, Denmark2000 Mons Museum of Art, Belgium1999 Centre Culturel Suedois, Paris, France1999 Eriksbergshallen, Gothenburg, Sweden1997 Museum of Art, Halmstad, Sweden1996 Gallery Mönch, Bremen, Germany1994 Gothenburg Museum of Art, Sweden1993 Borås Museum of Art, Sweden1991 Lund Art Gallery, Sweden

Group Exhibitions, selection2008 The Fifth Biennial Sculpture Show at Adelphi, Long Island2008 “Places”, Jim Kempner Fine Art, Chelsea, NY2007 Basel Art Fair, Miami with Jim Kempner Fine Art, NY2006 The Fourth Biennial Sculpture Show at Adelphi, Long Island2006 Basel Art Fair, Miami with Jim Kempner Fine Art, NY2005 Wanås Foundation, Sweden2005 Gallery Astley, Uttersberg, Sweden2004 The Third Biennial Sculpture Show at Adelphi, Long Island2004 Foundation Arcade, Seravezza, Italy2000 “Sculpturemeile 2000”, Steinhagen, Germany1999 “Skulptur in Natur”, Bielefeld, Germany1998 “Standing Stones”, Stockholm, Sweden, and London, England1997 International Symposium, Maa-lot, Israel1997 “Sculptura 97”, Falkenberg, Sweden1996 “Diabase”, Wanås Foundation, Sweden

32

27 juni - 17 augusti 2008