PÅ INGENJÖRSFRONTEN INTET NYTT

KREATIVITETEN ÄR SVERIGES STYRKA

PÅ INGENJÖRSFRONTEN INTET NYTTEller – Varför finns det fler kvinnliga ingenjörer i Oman än i Sverige?

2

KONTAKTAmelie von Zweigbergk

Chef Industriell utveckling

08-782 08 00

[email protected]

INNEHÅLL

Till grund för rapporten .......................................................................................................................................3Tillsammans ökar vi takten! .............................................................................................................................. 4Varför är det ett problem att så få kvinnor väljer teknik? .............................................................................. 6Snabbare förändringstakt i andra delar av världen .......................................................................................... 8 Stockholm universitet: ”Tjejers bristande självförtroende hindrar teknikval” ..........................................10Studie- och yrkesvägledaren: ”Tjejers inställning till matematik avgörande för val av utbildning” .......12Andra intressen lockar mer än teknik ..............................................................................................................14Uppdatera bilden av det framtida yrkeslivet ....................................................................................................18Teknikcollege – verklighetsanpassat lärande ................................................................................................. 20Fler kvinnliga förebilder – på alla nivåer......................................................................................................... 22Den problematiska snedfördelningen av lärare ................................................................................................. 24Teknikintresset sitter inte i utseendet ...............................................................................................................25Kvinnliga forum nödvändiga för att väcka teknikintresse ....................................................................................27Inspirera – utan att reproducera! ...................................................................................................................... 28Framtiden är interdisciplinär ........................................................................................................................... 29Förändrad kultur förutsättning för jämlikhetsarbetet .................................................................................. 30Ge teknikEN den plats den förtjänar! ................................................................................................................33Källförteckning ................................................................................................................................................... 34

3

TILL GRUND FÖR RAPPORTEN

UNGDOMSBAROMETERNUngdomsbarometern 15/16 är en nationell under-sökning genomförd bland 15–24-åringar i Sverige. Datainsamlingen skedde digitalt via en kombina-tion av slumpmässigt rekryterade paneler, e-post-register bland gymnasieungdomar och studenter samt Facebook i oktober 2015. Totalt besvarades undersökningen av cirka 21 000 unga, varav cirka 8 000 besvarade de frågor som presenteras i denna rapport. De kvantitativa svaren har viktats med hän-syn till kön, ålder och region. I denna rapport har vissa citat kortats och justerats för ökad läsbarhet.

STOCKHOLMS UNIVERSITETI följande rapport har forskarna CHARLOTTA MAG-NUSSON, MAGNUS NERMO och LOTTA STERN vid Stockholms universitet fördjupat bilden kring hur

unga kvinnor handlar och resonerar i sina utbild-ningsval. Analysen har utgått ifrån både kvantita-tiva och kvalitativa datamängder. Den kvantitativa delen bygger på data från Levnadsnivåundersök-ningen, LNU, år 2000, och den kvalitativa delen baseras på Ungdomsbarometerns material där de öppna svarsalternativen kodades tematiskt.

Charlotta Magnusson är forskare vid institutet för social forskning och har under lång tid forskat om könslöneskillnader på arbetsmarknaden. Till-sammans med Magnus Nermo arbetar hon med ett forskningsprojekt om hur könsatypiska val påverkar individens arbetsvillkor och löner. Magnus Nermo och Lotta Stern är forskare vid sociologiska insti-tutionen, och har bland annat forskat om föränd-ringen över tid av könssammansättningen bland topplöntagare på arbetsmarknaden.

Sandra HindskogMedgrundare Tjejer Kodar

Karin Nygårds Grundskolelärare samt programledare för UR:s kommande barnprogram om programmering

Peter Gudmundson Rektor Kungliga Tekniska högskolan

Maria Burge Processledare Teknikcollege

Maria Paues HR-chef inom Saab AB

Edit WallinGrundare och projektledare Pepp

Paulina Modlitba SöderlundKonsult digital strategi och affärsutveckling

Johan WennerströmStudie- och yrkesvägledare grundskolan Halmstads kommun

Frida AnderssonOperativt verksamhetsansvarig Teknikcollege

David Morgenstern Ansvarig för talangfrågor Ericsson

EXPERTINTERVJUER

Catarina CarlssonVerksamhetschef KomTek Halmstad

Gunilla Rooke Undervisningsråd enheten för gymnasieskola Skolverket

Helene Hellmark KnutssonMinister för högre utbildning och forskning

4

TILLSAMMANS ÖKAR VI TAKTEN!

Trots en rad initiativ att locka fler till teknikutbild-ningar och trots att arbetsgivare inom teknik- och industriområdet skriker efter kompetenser ökar rekryteringen till teknikbranschen inte tillräckligt snabbt. Svenska industri- och teknikföretag har stor betydelse för landets samhällsekonomi och välfärd; idag står industrirelaterade produkter och tjänster för nästan 80 procent av den svenska exporten. För att den ska kunna fortsätta bidra till landets tillväxt krävs kompetenta medarbetare med hög teknisk kompetens, och då måste vi bredda basen.

Som en av Sveriges största arbetsgivarorgani-sationer har vi på Teknikföretagen ett delansvar i denna fråga, vilket också innebär att vi har möjlig-het att driva debatt och påverka utvecklingen. Vi tvivlar inte på att det finns fler teknikintresserade tjejer (och killar) än de som idag söker sig till tek-nikprogrammen. Men för att förstå varför så många fortfarande inte väljer teknik, och varför utveck-lingen går så långsamt, behöver vi bli bättre på att lyssna på och förstå ungdomarna själva.

I denna rapport får ni ta del av ett unikt mate-rial: cirka 8 000 ungdomar mellan 14-25 år har fått svara på frågor om deras egna och andras val av och tankar kring utbildning och yrkesliv – med fokus på just tekniska ämnen och yrken. Dessutom har vi intervjuat 13 experter från skolor, universitet, näringsliv och regering. Detta för att belysa och förstå problemet från många håll, men också för att hitta möjlighetsområden.

Vi kan konstatera att det finns mycket att arbeta med. Dels när det gäller att stärka tjejers självför-troende inom tekniska ämnen, men också att få tekniska utbildningar att upplevas som mer att-raktiva, breda och tillgängliga för alla, oavsett kön.

För att kunna lyckas med förändringar på bred front krävs ett utökat samarbete mellan olika organ och på olika nivåer i samhället. På Teknikföretagen jobbar vi därför för att utvidga och förstärka kopp-lingen mellan utbildning och näringsliv. En ökad

samverkan mellan företag och skola är nödvändig för att eleverna ska få en relevant och högkvalitativ utbildning och därmed göra dem bättre rustade för ett framtida yrkesliv.

Vår förhoppning är att denna rapport ska fung-era som underlag för givande och inspirerande dis-kussioner inom såväl skolor och näringsliv som regering. För ju fler som diskuterar – och sedan agerar – desto snabbare kan vi tillsammans driva utvecklingen i en positiv riktning.

AMELIE VON ZWEIGBERGK Chef Industriell utveckling Teknikföretagen

FOTO

: E

VA L

IND

BLA

D

5

RÖST FRÅN NÄRINGSLIVET

"Det är ett förbannat slöseri med kompetens och talang om vi sätter fel person på fel plats. Om vi lyckas rekrytera fler kvinnor kommer vi ha bättre och mer kompetent personal. Vi kommer ha ett större urval av duktiga personer som kan hjälpa till att skapa morgondagens teknik.

För att Ericsson ska nå de mål vi vill behöver vi skarpa personer, och de hittar vi inte bara bland manliga studenter, utan i hela befolkningen."

David Morgenstern, ansvarig för talangfrågor, Ericsson

6

VARFÖR ÄR DET ETT PROBLEM ATT SÅ FÅ KVINNOR VÄLJER TEKNIK?

De tekniska utbildningarna på gymnasium, hög-skola och universitet är områden där könsskill-naderna fortfarande är monumentala. Trots sats-ningar för att öka unga kvinnors intresse för teknik har könsfördelningen inte förändrats märkbart under de senaste femton åren.

Skevheten innebär att samhällsvärden går för-lorade för att företagen inte hittar rätt typ av kom-petens. Prognosinstitutets beräkningar visar det år 2030 kommer att saknas över 35 000 ingenjörer i Sverige. Om det ska vara möjligt att täcka behovet måste basen att rekrytera från breddas – att hälf-ten av de möjliga kandidaterna diskvalificerar sig själva innan de ens har sökt en relevant utbildning är en dålig utgångspunkt. När flaskhalsar bildas på arbetsmarknaden försämrar det möjligheterna för tillväxt och förbättrad välfärd.

Att kvinnor väljer att utbilda sig inom områden där efterfrågan på kompetens är stor och inkom-sterna förhållandevis höga är också en avgörande fråga för ökande jämställdhet i samhället i stort. Inom tekniska yrken finns högavlönade tjänster och

goda möjligheter att göra karriär inom stora och små företag, och även möjligheterna för entrepre-nörskap är goda. Om fler kvinnor blev ingenjörer skulle också andelen kvinnor av de högavlönade öka, vilket skulle vara betydelsefullt för den gene-rella jämställdhetsutvecklingen.

Att andelen kvinnliga ingenjörer i Sverige är så få är inte ett isolerat problem för den svenska industrin. Det är ett problem som kommer att få konsekvenser för den ekonomiska tillväxten, för Sveriges roll som teknologisk spjutspetsnation liksom för möjligheterna för en fortsatt utveckling mot jämställdhet och lika möjligheter för kvinnor och män på arbetsmarknaden och i samhällslivet.

I följande rapport presenteras såväl möjliga förklaringar som lösningar kopplade till denna problematik.

Trots att jämställdhetsfrågan har hög prioritet hos de flesta politiker, på många företag och i den offentliga debatten är de framsteg som görs fortfarande små. Det finns flera områden i samhället där kvinnor avstår eller hindras från att ta plats, med negativa konsekvenser för såväl enskilda individer som samhället i stort.

7

FOTO

: N

IKLA

S N

YM

AN

8

SNABBARE FÖRÄNDRINGSTAKT I ANDRA DELAR AV VÄRLDEN

Det brukar sägas att för att det på riktigt ska kunna ske förändringar inom en grupp behöver minoriteten inom gruppen nå 30 procent. Först då kan kulturer förändras och rekryteringsvägar förnyas. Idag utgör kvinnor ungefär en femtedel av ingenjörerna på den svenska arbetsmarkna-den, och i gruppen gymnasieingenjörer är ande-len kvinnor ännu lägre – endast åtta procent. Det återstår alltså fortfarande en bra bit till den så avgörande 30-procentsnivån.

STAGNERAD UTVECKLING I VÄSTFör att andelen kvinnliga ingenjörer ska öka behö-ver andelen kvinnor på de tekniska utbildningarna också göra det. För närvarande är det bara på ett fåtal av gymnasieskolans program som könsför-delningen är jämn. Ett är det naturvetenskapliga programmet, där det är en något högre andel kvin-nor än män. På teknikprogrammet utgör kvinnorna däremot bara 16 procent under läsåret 2015/2016. På högskole- och civilingenjörsprogrammen är ande-len högre, ungefär 30 procent utgörs av kvinnor. Andelen ökade från 1970-talet och fram till början av 2000-talet. Sedan dess har ökningen avstannat.

Även internationellt sett är andelen kvinnor på ingenjörsutbildningar låg. Det finns flera lysande undantag i Mellanöstern, Asien och sydöstra Europa där andelen kvinnor på de eftergymnasiala ingenjörsutbildningarna är betydligt högre än i Sverige. I Indien är visserligen endast 12 procent av ingenjörerna kvinnor enligt UNESCO, men andelen kvinnor på ingenjörsutbildningar är 36 procent. I Mongoliet är motsvarande andel 38 procent, i Polen 36 procent och i Oman vid Gulfen är över hälften av studenterna på ingenjörsutbildningarna kvinnor. Andelen kvinnliga ingenjörer i arbetskraften kom-mer att öka i betydligt snabbare takt i dessa länder än i Sverige, USA och i flera andra västeuropeiska länder där andelen har stagnerat. DAVID MORGENS-TERN, ansvarig för talangfrågor på Ericsson, och

chef över en personalstyrka på cirka 12 000 personer runtom i världen, vittnar om att han redan märker av en skillnad mellan olika marknader:

– I Kina och Indien, där vi har den största rekryte-ringen, är det faktiskt lättare att hitta starka kvinnliga kandidater än i flera av de västerländska länderna.

Idag är endast 20 procent av totala arbetsstyrkan kvinnor på Ericsson, något som ses som ett stort problem. Man har därför satt som konkret övergri-pande mål att till 2020 ska 30 procent av företagets arbetsstyrka världen över bestå av kvinnor, ett mål David Morgenstern är övertygad kommer nås i och med det starka fokus som ämnet idag har – inte bara inom Ericsson utan nästan alla teknikföretag.

– Ju fler som hjälper till att samarbeta och dra åt samma håll desto bättre.

Viljan att öka andelen kvinnor inom näringslivet finns alltså, men för att kunna rekrytera fler kvinnor krävs det också att fler tjejer väljer tekniska utbild-ningar. I den undersökning som Ungdomsbarome-tern har genomfört på uppdrag av Teknikföretagen uppger 37 procent av tjejerna att de är intresserade av teknik, men av dem är det bara 41 procent som uppger att de kan tänka sig att arbeta med teknik i framtiden. Och i en undersökning utförd av Ung-domsbarometern från 2013 där 300 gymnasieelever som inte läser teknik fick uppge associationer till två slumpmässigt utvalda program (av totalt 18) samt sitt eget, fick teknikprogrammet mest positiva associa-tioner: hela 37 procent angav att teknikprogrammet hade intressant utbildningsinnehåll.

Så, varför avstår fortfarande så många tjejer, även många av dem som uppger att de är intresserade av teknik, från att välja en teknisk väg? Och, vad kan företagen, skolan och politiken göra för att förändra förutsättningarna?

9

37 procent av tjejerna uppger att de är intresserade av teknik, men av dem är det bara 41 procent som uppger att de kan tänka sig att arbeta med teknik i framtiden.

37% TJEJER

SEGREGERAT ARBETSLIV BÖRJAR I GYMNASIESKOLAN

ASSOCIATIONER TILL GYMNASIEPROGRAM BLAND GYMNASIEELEVER SOM INTE SJÄLVA GÅR PÅ PROGRAMMEN

1. Teknikprogrammet 37%

2. Hotell- och turismprogrammet 34%

3. Samhällsvetenskapsprogrammet 32%

4. Ekonomiprogrammet 31%

5. Naturvetenskapsprogrammet 29%

Käl

la: U

ngdo

msb

arom

eter

n 2013

Intressant utbildningsinnehåll

ANDEL KVINNOR PÅ INGENJÖRSVETENSKAPLIGA UTBILDNINGAR

Myanmar 65

Oman 53

Brunei 42

Tunisien 41

Macedonien 39

Malaysia 39

Albanien 39

Mongolia 38

Bosninen Herzegovina 38

Honduras 37

Polen 36

Indien 36

Danmark 35

Förenade Arabemiraten 31

Sverige 29

UK 22

USA 19

Schweiz 14

Käl

la:

Une

sco,

Inst

itut

e fo

r st

atis

tics

201

5

10

”TJEJERS BRISTANDE SJÄLVFÖRTROENDE HINDRAR TEKNIKVAL”

Vilken roll spelar tjejers självförtroende för det faktum att de väljer bort tekniska utbildningar? Tre forskare från Stockholms universitet har tittat närmare på denna fråga utifrån ungdomars egna svar. En av dem är CHARLOTTA MAGNUSSON. Hon är forskare vid institutet för social forskning och har under lång tid forskat om könslöneskillnader på arbetsmarknaden.

VILKEN INVERKAN HAR SJÄLFÖRTROENDE GENERELLT FÖR VAL AV UTBILDNING?Vår forskning visar att självförtroende är en aspekt som har betydelse för både utbildning och fram-gång på arbetsmarknaden – till exempel hur hög lön man har, vilket yrke man skaffar sig och hur ens karriär utvecklas. Bland annat visar det sig att det finns ett samband mellan självförtroende och yrkesval för tjejer, men inte för killar. Det visar sig även att självförtroende i matematik under uppväx-ten har stor betydelse för tjejers yrkesprestige – det vill säga högt självförtroende tenderar att öka tjejers yrkesprestige. För killar finns däremot det inget statistiskt säkerställt samband mellan självförtro-ende i matematik och yrkesprestige som ung vuxen. Detta fick oss att vilja undersöka vilken betydelse självförtroende inom ämnet matematik har för att tjejer inte väljer tekniska utbildningar. Som forskare är det intressant att ta del av Ungdomsbarometerns material med unga kvinnors egna svar, det är säl-lan man har tillgång till ett så pass stort underlag med öppna svar.

VAD VISAR ER ANALYS?Vi har gjort en kvalitativ analys av svaren på fråge-ställningen ”Finns det någon särskild anledning att du inte kan tänka dig att läsa/inte valde ingenjörsve-

tenskap, teknik och data?”, och i denna framträder brist på intresse som en central komponent. Allra vanligast är att helt enkelt svara ”jag är inte intres-serad” och att man därför inte valt eller kan tänka sig att läsa dessa ämnen. Bland svaren framträder dock ytterligare två tydliga teman, som delvis är kopplade till just brist på intresse, men som även har en koppling till självförtroende. Det ena temat är att tjejer beskriver ”matematik som problem”, vilket handlar om osäkerhet kring sin egen förmåga. Det andra temat är bristande självförtroende. Många av tjejerna upplever helt enkelt att de inte har tillräcklig kompetens eller talang för att läsa teknik.

VAD INNEBÄR DET?Svaren antyder att en anledning till att tjejer inte väljer teknik är för att de upplever att yrken som kräver teknisk utbildning kräver avancerad matema-tik. Och eftersom matematik upplevs som (för) svårt tror sig tjejerna inte klara av tekniska utbildningar. Dessutom finns det en föreställning om att man måste ha uppnått en viss kompetens redan innan utbildningen börjar.

Eftersom undersökningen inte ger någon informa-tion om faktisk förmåga i matematik går det inte att avgöra om tjejernas svar är ”rimliga” eller inte, men nationell statistik visar att tjejer faktiskt presterar något bättre än killar, både på högstadie- och gym-nasienivå. Det finns därför anledning att tro att det kan handla om upplevd förmåga snarare än faktisk prestation. Detta är oerhört problematiskt, och det är ett ämne som vore lika intressant som nödvändigt att forska vidare i.

STOCKHOLMS UNIVERSITET:

11

Exempelcitat på temat ”bristande förmåga/självförtroende”

”Känner mig för osäker på mina teknikkunskaper”

”Har aldrig upplevt mig själv som bra i dessa ämnen tyvärr, har väl att göra med könsrollerna jag växt upp i!”

”För att jag anser att jag inte lever upp till yrkets förväntningar”

Exempelcitat på temat ”matte som problem”/”inte ens grej”

”Jag har lite svårt med matte och försöker därför undvika det så mycket som möjligt.”

”Jag är sämst i matematik. Hade valt naturvetenskapliga linjen om det inte vore för det…”

”Tycker om matte men är dåligt på det.”

CITAT FRÅN UNGDOMSBAROMETERN

Källa: Ungdomsbarometern 2016

12

”TJEJERS INSTÄLLNING TILL MATEMATIK AVGÖRANDE FÖR VAL AV UTBILDNING”

JOHAN WENNERSTRÖM är studie- och yrkesvägle-dare på grundskolan i Halmstads kommun. Han möter ofta tjejer som har dåligt självförtroende vad gäller matematik, och han menar på att just inställningen till matematik ofta har en stor roll i valet av gymnasieutbildning för tjejerna.

– De tjejer som väljer teknikprogrammet är gene-rellt sett väldigt duktiga på matte. Det är mindre vanligt att tjejer som klarar matte sådär överväger eller väljer teknikprogrammet. Däremot är det relativt vanligt att killar som inte har så bra betyg i matematik söker en teknisk utbildning, eftersom de är så pass intresserade av de praktiska delarna.

Han menar att många tjejer istället väljer natur-vetenskapsprogrammet, ett teoretiskt program där eleven kan välja en mer samhällsorienterad inriktning, men att det sedan ofta visar sig att tjejerna ändå klarar matematiken bra när de väl är inne på utbildningen.

Johan Wennerström ser också en tendens att många elever, både tjejer och killar, väljer natur hellre än teknik eftersom det framställs som det bredaste programmet – man vill hålla många dör-rar öppna. Han menar därför att det finns potential att locka elever från naturvetenskapsprogrammet att läsa vidare till ingenjörer och programmerare.

– Detta är en grupp elever att titta noga på, för naturvetenskapsprogrammet är ju också ett pro-gram som är förberedande för ingenjörsutbild-ningar. Om man arbetar aktivt med att informera och inspirera finns det absolut möjlighet att få dessa elever att välja ingenjörsutbildningar efter gymnasiet. Mer långsiktigt behöver grundskolorna jobba mycket mer med genusfrågor relaterat till arbetslivet och yrken, så att färre elever begränsas

i sina val. Här kan olika företag, branscher och organisationer hjälpa skolorna med kontakter, upplägg och material.

FOTO

: E

VA L

IND

BLA

D

STUDIE- OCH YRKESVÄGLEDAREN:

13


"Nästan alltid när jag är ute på skolorna handlar det väldigt mycket om att tjejer frågar om matten och är jättenervösa för huruvida de ska klara av den.

Det intressanta är att även tjejer som har MVG eller A i matte är nervösa för det. Det är som att det är ett undantagsfall när tjejer är bra på matte."

Edit Wallin, grundare till mentorsprogrammet Pepp

14

ANDRA INTRESSEN LOCKAR MER ÄN TEKNIK

Såväl de kvantitativa som kvalitativa resultaten från Ungdomsbarometern indikerar att många tjejer inte är fullt lika teknikinriktade som killar, varken när det gäller utbildning eller ett framtida yrkesliv. Istället har de många olika intressen och drivkrafter.

SKIFTANDE ARBETSUPPGIFTER LOCKARNär alla ungdomar fick svara på frågan om det finns någon särskild anledning till att de vill läsa ingen-jörsvetenskap, teknik och data svarar nästan hälften (49 procent) av killarna, men knappt tre av tio tjejer (30 procent) att det är för att de vill jobba med teknik. Tjejer svarar i högre utsträckning än killar att det är för att det ger dem möjlighet att jobba med olika saker (57 procent jämfört med 47 procent).

Dessutom skattade tjejerna lägre än killarna när de fick ange hur intresserade de är av naturvetenskap och teknik. När det gäller de teknikintresserade tjejerna och killarna uppger knappt två femtede-lar (38 procent) av de teknikintresserade tjejerna att de kan tänka sig att läsa ingenjörsvetenskap, teknik och data, medan motsvarande siffra för de teknikintresserade killarna är nästan två tredjedelar (66 procent). Dessutom anger endast 43 procent av de teknikintresserade tjejerna att de kan tänka sig att arbeta permanent som ingenjör jämfört med 59 procent av de teknikintresserade killarna. En av tre (33 procent) av de teknikintresserade tjejerna uppger även att de inte vill ägna sig åt teknik. En förklaring kan vara att mer än hälften (52 procent) av de teknikintresserade tjejerna går på naturveten-skapsprogrammet, och endast 11 procent på teknik-programmet. Bland de teknikintresserade killarna går 32 procent på teknikprogrammet och 31 procent på naturvetenskapsprogrammet.

Även när det gäller självbilden visar det sig att tje-jerna inte är lika teknikinriktade; endast 7 procent av de teknikintresserade tjejerna beskriver sig som tekniska, jämfört med mer än en tredjedel av de teknikintresserade killarna (36 procent). Däremot beskriver sig nästan en fjärdedel (23 procent) av teknikin tresserade tjejerna som kreativa (jämfört med 16 procent av de teknikintresserade killarna).

IDEELLA DRIVKRAFTEROm tjejer inte är lika teknikinriktade har de istället många andra intressen. Mer än hälften av de tek-nikintresserade tjejerna anger att de har minst 25 olika intressen. Bland intressena och drivkrafterna framstår miljö- och samhällsengagemang som vik-tiga aspekter; nästan sex av tio (59 procent) av de teknikintresserade tjejerna är (mycket) intresserade av miljöfrågor/ekologi (jämfört med 43 procent av de teknikintresserade killarna) och sex av tio instäm-mer i (mycket) hög grad att de skulle vilja jobba med

FOTO

: E

VA L

IND

BLA

D

15

att förbättra samhället (jämfört med 49 procent av de teknikintresserade killarna). Nästan hälften (46 procent) vill hjälpa eller ta hand om andra männ-iskor (jämfört med 24 procent av de teknikintres-serade killarna). Dessutom anser en tredjedel (33 procent) av de teknikintresserade tjejerna och en fjärdedel (26 procent) av de teknikintresserade kil-larna att möjligheten att kunna påverka samhälls-utvecklingen genom sitt yrke är avgörande i sitt framtida arbete/på sin framtida arbetsplats.

Också i de öppna svaren framkommer att andra intressen lockar mer än teknikämnet. När 3 000 tjejer med intresse för vidare studier men som inte valde/kan tänka sig att välja ingenjörsvetenskap, teknik och data fick uppge om det finns någon sär-skild anledning till det, framkommer – precis som tidigare nämnts – intresse som en central kompo-nent i framtidsvalsprocessen. Detta gäller både för gymnasieeleverna i valet av program och för de som vill läsa vidare. Ämnena, utbildningarna och

yrkena beskrivs som tråkiga och man är istället intresserad av andra frågor eller ämnen, till exempel att arbeta med eller för människor och/eller på olika sätt kunna påverka samhället.

Mer än 50 % av de teknikintresserade tjejerna anger att de har minst 25 olika intressen. Bland teknikintresserade killar är motsvarande siffra 16 intressen.

De teknikintresserade tjejerna har många intressen

50%

FOTO

: E

VA L

IND

BLA

D

16

INTRESSE FÖR NATURVETENSKAP OCH TEKNIK

Fråga: Hur intresserad är du av naturvetenskap och teknik?

5 4 3 2 1Mycket

intresseradVarken eller

Helt ointresserad

13%

33%

13%

33%29%

22%20%

9%

14%

5%

Tjej

Kille

59 % av de teknikintresserade tjejerna är intresserade av miljöfrågor/ekologi, jämfört med 43 % av de teknikintresserade killarna.

De teknikintresserade tjejerna är intresserade av miljö/ekologi

59%

23 % av de teknikintresserade tjejerna beskriver sig som kreativa, jämfört med 16 % av de teknikintresserade killarna.

De teknikintresserade tjejerna beskriver sig som kreativa i högre utsträckning

23%43 % av de teknikintresserade tjejerna kan tänka sig att jobba permanent som ingenjör, 38 % kan tänka sig att jobba permanent som läkare, 39 % som arkitekt.

59 % av de teknikintresserade killarna kan tänka sig att jobba permanent som ingenjör, 38 % kan tänka sig att jobba permanent som konsult inom t.ex. IT/management, 37 % som tekniker.

Fler teknikintresserade killar är intresserade av att jobba som ingenjör

43%

60 % av de teknikintresserade tjejerna instämmer i att de skulle vilja jobba med att förbättra samhället, jämfört med 49 % av de teknikintresserade killarna.

46 % av de teknikintresserade tjejerna vill hjälpa/ta hand om andra människor, jämfört med 24 % av de teknikintresserade killarna.

De teknikintresserade tjejerna har en ideell drivkraft

60%


17

Finns det någon särskild anledning att du inte kan tänka dig att läsa/inte valde ingenjörsvetenskap, teknik och data? Frågan ställdes till cirka 3 000 tjejer med intresse för vidare studier, men som tidigare svarat att de inte kan tänka sig områdena ovan.

”Jag är intresserad av människor, politik, sociala strukturer och hur en kan förändra dessa. Har inget intresse för teknik.”

”Det är inget som tilltalar mig för att jag inte har det tänket; jag är mer kultur- och historieintresserad, generellt mer kreativt lagd och har svårt att hålla fokus på saker som jag inte tycker är väldigt intressanta. Det innebär att jag inte har tålamod för teknik och data, och inte har satt mig in alls i ingenjörsvetenskap.”

”För att det inte intresserar mig. Känns som ett ensamt arbete, vill hellre jobba med människor.”



18

UPPDATERA BILDEN AV DET FRAMTIDA YRKESLIVET

Med många andra intressen som lockar samti-digt som de tekniska utbildningarna uppfattas som svåra är det inte konstigt att många, både tjejer och killar, väljer bort de tekniska utbild-ningarna. För att förändra bilden krävs stora insatser inom såväl utbildning som näringsliv för att tydliggöra vad en teknisk utbildning innebär och möjliggör – inte bara för en själv, utan för samhället i stort.

När 200 tjejer på teknikprogrammet fick svara på vad de tror skulle få fler tjejer att välja en teknisk utbildning eller ett teknikrelaterat yrke, var mer information om utbildningarna och en tydligare bild av vilka framtida yrken de kan leda till åter-kommande förslag. Endast lite mer än hälften av de teknikintresserade tjejerna (52 procent) uppger att de har koll på vilka yrken som kommer att behövas i framtiden, medan fyra av tio (41 procent) svarar att de inte har någon koll alls, men att de skulle vilja veta mer. Det finns alltså en stor potential både i att tydliggöra bristen på arbetskraft och att lyfta fram den samhällsnytta man kan åstadkomma genom att utbilda sig inom tekniska ämnen.

VISA UPP DIVERSITET INOM TEKNISKA UTBILDNINGAR OCH YRKENMentorsprogrammet Pepp är ofta ute i skolor runt om i Sverige för att informera om sin verksamhet. Grundaren EDIT WALLIN berättar att många tjejer blir förvånade när hon berättar om vad de tekniska utbildningarna innebär, och vad de kan leda till. Många tror inte att en teknisk utbildning kan leda till den typ av jobb man vill ha.

– Ingenjörer kan jobba med projektledning, något supertekniskt eller något strategiskt, inom alla möj-liga branscher. Det finns så himla mycket spännande saker att göra med utbildningen, det är bara att titta på vad mina kompisar gör – de har chefspositioner, kreativa arbetsuppgifter och reser runt i hela världen.

Jag tror att begreppet ingenjör är så himla boxande. Många har inte bilden av att man kan göra kul grejer med ingenjörsutbildningen.

PETER GUDMUNDSON, rektor på Kunglig Tek-niska högskolan i Stockholm, är medveten om den skeva bilden av såväl utbildningen som teknikbran-schen. På KTH satsas det därför mycket på att tyd-liggöra både vad utbildningen innebär och vad den kan leda till.

– En läkare vet man vad den gör, men för många är ingenjör lite diffust. I vår rekrytering arbetar vi därför med att försöka förklara vad det innebär att jobba som ingenjör. Att man inte sitter ensam i ett labb. Den typiske ingenjören jobbar snarare i team och i kontakt med andra människor.

Framförallt arbetar man aktivt med att lyfta fram den samhällsnytta man kan bidra till med en teknisk utbildning.

– Väldigt många nutida samhällsproblem som rör till exempel vatten, miljö och energi kan lösas med teknik. Vi vill visa att ingenjör är en utmärkt utbildning om man vill man jobba med de stora samhällsutmaningarna och bidra till samhällsut-vecklingen.

SAMHÄLLSINTRESSE EN GENERATIONS-FRÅGA SNARARE ÄN KÖNSFRÅGAOckså HELENE HELLMARK KNUTSSON, minister för högre utbildning och forskning, pekar på behovet att förtydliga ingenjörsyrket, inte bara inom utbild-ningsväsendet utan också näringslivet.

– Både arbetsgivare och utbildningssamordnare på universitet och högskolor måste vara mycket tydligare med att kommunicera att ingenjörsyrket handlar just om att förbättra världen. För det är verkligen samhällsförbättrande saker man gör. Och det tror jag inte är så mycket en könsfråga som en generationsfråga. Det är något som attraherar både tjejer och killar.

19

Vad tror du skulle få fler tjejer att välja en teknisk utbildning eller ett teknikrelaterat yrke?Frågan ställdes till cirka 200 tjejer på teknikprogrammet.

”Om man visar att man inte måste vara kille och vara proffs på datorer utan att det finns andra möjligheter som teknikprogrammet erbjuder.”

”Visa att det finns mer val än att man kan bli ingenjör! Att det finns mer utbildningar inom teknik som har med design att göra.”

”Mer info vad man faktiskt läser och kan bli, till och med kanske byta namn på utbildningen.”



52 % av de teknikintresserade tjejerna svarar att de har koll på vilka yrken som kommer behövas i framtiden, jämfört med 61 % av de teknikintresserade killarna.

41 % av de teknikintresserade tjejerna svarar att de inte har någon koll alls på vilka yrken som kommer behövas i framtiden, men att de skulle vilja veta mer.

Teknikintresserade tjejer har sämre koll på arbetsmarknaden

52%

Käl

la: U

ngdo

msb

arom

eter

n 2

01

5

20

TEKNIKCOLLEGE – VERKLIGHETSANPASSAT LÄRANDE Teknikcollege är en kvalitetsstämpel på utbild-ningar där kommuner, utbildningsanordnare och företag samverkar för att öka attraktionskraften och kvaliteten på tekniskt inriktade utbildningar. För att bättre passa industrins framtida behov ut-formas innehållet i utbildningarna genom ett nära samarbete med regionens företag. Dessutom är jämställdhetsfrågan alltid högt på agendan.

FRIDA ANDERSSON är verksamhetsansvarig på Tek-nikcollege. Hon förklarar att målet att öka andelen kvinnliga studerande har varit en del av konceptet från start.

– För att certifieras som Teknikcollege är det ett krav att utbildningarna attraherar både kvinnliga och manliga studerande. Det handlar om att bryta könsstereotypa yrkesval, vilket innebär allt från att säkerställa att det finns omklädningsrum för kvin-nor i maskinparker till att arbeta med attityder hos företagen och deras anställda. Detta förutsätter att parterna talar med varandra. Inom Teknikcollege har vi förmånen att samla alla parter inom struk-turen vilket ger möjlighet att beröra frågorna på alla nivåer. Samverkan är lösningen.

Inom Teknikcollege genomsyrar företagens när-varo hela utbildningen. Företagen påverkar både utformning och innehåll i utbildningarna och säkerställer en kreativ och verklighetsanpassad lärmiljö och hög kvalitet på maskiner och utrust-ning. Kopplingen till näringslivet märks även genom projektarbeten på företagen, studiebesök, mentorverksamhet, föreläsningar från företagen och praktik. Enligt Frida Andersson är samverkan med företagen ett sätt att öka attraktionen på tek-nikutbildningarna.

– Få ungdomar känner på egen hand till vilka jobbmöjligheter industrin erbjuder. Vi ser ett intresse hos unga för innovation, hållbarhet och

entreprenörskap, både i klassisk bemärkelse, men också socialt entreprenörskap. Detta är intressen som har stora möjligheter att tillgodoses inom tek-niska yrken. Industrin erbjuder spännande kar-riärer med hela världen som arbetsfält. För att öka intresset för teknik hos unga tjejer – och killar – måste vi visa den bilden av industri och teknik.

Frida berättar att många tjejer vittnar om att just möjligheten till ett verklighetsanpassat lärande och kontakt med företag var något som attraherade dem i deras val av utbildning. Samverkan mellan skola och företag är även en förutsättning för att företagen ska få den kompetens de behöver. Genom att företagen får utrymme att engagera sig i utbild-ningar och tillåts ställa krav utifrån de behov som

företagen faktiskt har säkerställs att den utbild-ningen som deras blivande medarbetar erbjuds är relevant och av hög kvalitet.

– Detta är mer aktuellt än någonsin med bak-grund i det förändringstryck som majoriteten av industriföretagen möter idag. Industrin utveck-las ständigt genom digitalisering och ny tekno-logi. Kompetensen till branschen måste utvecklas i samma takt, vilket ställer stora krav på utbild-ningsystemet. De utbildningar som samverkar med företagen står bättre rustade för att möta kraven då de gemensamt med näringslivet utvecklar utbild-ningarna i rätt riktning.

”Industrin erbjuder spännande karriärer med hela världen som arbetsfält. För att öka intresset för teknik hos unga tjejer – och killar – måste vi visa den bilden av industri och teknik.”

21

DET HÄR ÄR TEKNIKCOLLEGETeknikcollege initierades av Industrirådet 2004 och genererade då en förändring inom utbildningsys-temet, då man för första gången skapade en orga-nisation och en struktur för samverkan mellan utbildningar och näringsliv på bred front. Idag är Teknikcollege den största samverkansplattformen för frågor rörande kompetensförsörjning för svensk industri med 25 regioner, 150-tal utbildningsan-ordnare, på gymnasial- och eftergymnasial nivå, och över 3 000 samverkansföretag. Certifierade

regioner sätter långsiktiga handlingsplaner för hur de ska arbeta med jämställdhet, likabehandling och mångfald. Till detta anordnas flertalet aktiviteter som riktar sig till unga kvinnor, till exempel tjej-kvällar, läger och studiebesök. Under 2015 deltog 2 500 tjejer vid riktade aktiviteter. Nationellt har man tagit fram en handledarutbildning för alla samver-kande företag där en utbildningsdel fokuserar på värdegrund och mångfald. Hittills har utbildningen genomförts av 500 anställda och lärare.

FOTO

: N

IKLA

S N

YM

AN

22

FLER KVINNLIGA FÖREBILDER – PÅ ALLA NIVÅER

Att bilden befästs tidigt är problematiskt, samtidigt som det innebär att man genom att sätta in resurser i unga år har stor möjlighet att påverka. Men för att ändra på dessa föreställningar krävs insatser från flera håll och på flera nivåer. Med fler kvinnliga och inspirerande lärare och förebilder inom såväl undervisning och näringsliv som populärkultur kan fler tjejer identifiera sig. Det tror även de ung-

domar som tillfrågades i Ungdomsbarometern. När 200 tjejer på teknikprogrammet fick frågan vad de tror skulle få fler tjejer att välja en teknisk utbild-ning eller ett teknikrelaterat yrke svarade många just att det finns ett behov av kvinnliga förebilder för att ändra bilden av teknik som något som bara killar får eller kan syssla med.

Den oklara och felaktiga bilden av ingenjörsyrket gäller inte bara yrket i sig, utan också vem som utför det. En snabb bildsökning av ordet ”ingenjör” i valfri sökmotor ger ett nästan parodiskt resultat av den bild av yrket ingenjör som förmedlas i de flesta medier: en medelålders, vit man med gul skyddshjälm. Föreställningen om vem som arbetar som ingenjör genomsyrar hela vårt samhälle, och medvetet eller medvetet påverkas vi av dessa bilder – redan i unga år.

THERESE TESTAR TEKNIK – YOUTUBE-SERIE MED STORT GENOMSLAGTherese Lindgren är en YouTuber som har över 380 000 prenumeranter på YouTube och 560 000 följare på Instagram. I samarbete med Teknikfö-retagen genomförde hon under våren 2016 en serie där hon berättade om sin egen teknikbakgrund och varför hon tycker att teknik är roligt, samtidigt som hon lyfte fram bredden i teknik. Serien fick stort genomslag och de olika avsnitten har hittills nått mellan 280 000 och 370 000 tittare och bland de tusentals kommentarerna skriver många tjejer att serien fått dem att bli intresserade av teknik och/eller till och med fått dem att bestämma sig för att läsa en teknisk utbildning på gymnasiet. Serien är

ett illustrativt exempel på hur stor betydelse det kan ha om någon som man själv identifierar sig med, berättar om sitt teknikintresse och på ett inspi-rerande sätt visar teknikens möjlighetsområden.

Hej Therese! Det är snart dags för mig att välja gymnasielinje och jag var inte säker på vad jag ville välja. Men nu när jag sett dina videos så har jag blivit intresserad av att välja teknik, min mamma tyckte också att jag skulle välja det JJ Så jag ville tacka dig JÄTTEmycket Therese ♥ ♥ ♥ ♥ ♥ ♥

Anonym

Du har verkligen fått mig att tänka om! Trodde att Teknikprogrammet bara var för nördar och tuffa killar, men nej…

Anonym

23


Vad tror du skulle få fler tjejer att välja en teknisk utbildning eller ett teknikrelaterat yrke?Frågan ställdes till cirka 200 tjejer på teknikprogrammet.

”Att lyfta fram kvinnor som har lyckats sjukt mycket i livet inom teknik hjälper oerhört mycket. Mycket mer än man tror. Innan var jag intresserad av teknik men hade endast manliga idoler för att det var de som stod ut och ansågs vara de kunniga och viktigaste.”

”Göra speciella saker med/för just tjejerna. Locka och informera med speciella besöksdagar för tjejer men även fortsätta jobba med tjejernas trivsel. För dem som redan har valt utbildningen.”

”Mer information om de olika tekniska möjligheterna man har efter en teknisk utbildning. Man borde kanske informera om teknikprogrammet tidigare i skolgången.”


24

DEN PROBLEMATISKA SNEDFÖRDELNINGEN AV LÄRARE

Kvinnliga lärare inom tekniska ämnen spelar en viktig roll för tjejer att identifiera sig med. Statistiskt sett är dock den övergripande tren-den att andelen kvinnor sjunker i takt med att utbildningsnivån stiger.

Andelen kvinnliga lärare totalt sett är klar i majori-tet i upp till årskurs 6, och i årskurs 6-9 är ungefär hälften kvinnor. Även på gymnasienivå är en majo-ritet av lärarna kvinnor inom ämnen som kemi och naturkunskap, och inom matematik och process-tekniska ämnen är andelen ca 40 procent. Samtidigt finns det ämnen där kvinnor är i klar minoritet, till exempel inom verkstad/industritekniska ämnen, där endast 7 procent av lärarna är kvinnor.

Om de kvinnliga lärarna överlag är i majoritet upp till gymnasienivå sker det dock ett stort tapp mellan gymnasienivå och universitetnivå. På uni-versitetet är kvinnor inom yrkesgruppen professo-rer generellt sett i minoritet. Den senaste statistiken från 2011 visar att endast en av tio professorer inom matematik och teknikvetenskap och två av tio (18 procent) inom naturvetenskap är kvinnor.

MARIA BURGE, processledare på Teknikcollege i Halmstad, menar på att bristen på kvinnliga lärare inom skolor och universitet är ett av de främsta hindren för att fler tjejer ska välja teknik.

– Lärarna är en nyckelgrupp. De kan inspirera tidigt, och det är därför viktigt att kunna identifiera sig med dem. Idag finns det alldeles för få kvinnliga tekniklärare, ända ned till förskolan. Dessutom måste teknik vara ett ämne som syns, idag är det väldigt olika vilken plats teknikämnet får ta. På många skolor finns det inte ens utbildade tekniklä-rare, vilket gör att en fysik-, kemi- eller biologilärare får ta teknikundervisningen.

Hon tror att det kan uppfattas som främmande och lite läskigt att undervisa i teknik om man inte är teknikintresserad som vuxen. För att ändra på den uppfattningen har de börjat med kurser i tek-

nik för blivande lärare, där man visar upp allt vad teknik innebär och vad man kan göra.

På KTH betraktas underrepresentationen av kvinnliga lärare som ett stort problem. Idag har högskolan totalt sett ungefär 20 procent kvinnliga anställda, men fram till 2020 är målet att minst

20 procent av de nya professorerna, 25 procent av de nya lektorerna samt minst 30 procent av de nya biträdande lektorerna ska vara kvinnor. Fortfa-rande är andelen kvinnor lägst på den högsta tjäns-ten, professorer, endast 14 procent. Samtidigt går utvecklingen framåt; 2007 var endast 7 procent av professorerna kvinnor.

EDIT WALLIN, grundare till mentorsprogrammet Pepp, ser positivt på alla satsningar att öka andelen kvinnliga lärare. Under sina fem år på KTH hade hon i princip endast en kvinnlig föreläsare.

– Jag har aldrig haft en kvinnlig lärare inom pro-grammering, matte eller fysik. Det kan säkert ha påverkat att jag har haft svårt att identifiera mig med akademin, och inte valde att fortsätta arbeta inom den. Det faller sig liksom inte lika naturligt för mig att läsa vidare när man bara har vita gubbar eller unga män som föreläsare, jag saknar mångfald.

”Lärarna är en nyckelgrupp. De kan inspirera tidigt, och det är därför viktigt att kunna identifiera sig med dem.”

25

TEKNIKINTRESSET SITTER INTE I UTSEENDET

CATARINA CARLSSON, verksamhetschef på KomTek i Halland, träffar barn i sin yrkesvardag. Hon ser att barn redan i ung ålder har en tydlig uppfattning om vem som arbetar som ingenjör, trots att de kanske inte vet vad yrket i sig innebär. Hon berättar om ett tillfälle då en av KomTeks pedagoger, en ung kvinnlig tekniker, besökte en skola för att berätta för barn i 8-9-årsåldern vad en ingenjör gör. När hon äntrade scenen ropade alla barn: ”Var är gub-ben? Det där är ingen gubbe, vi skulle ju få träffa en ingenjör!”

– Jag tyckte det var så talande, de här små barnen kunde inte tänka sig att hon kunde vara ingenjören.

Barnens reaktion är ett talande exempel på att den snäva bild av vem som arbetar som ingenjör befästs tidigt. Det är inte konstigt att många unga kvinnor inte ens överväger att det är ett yrke de själva skulle kunna syssla med i framtiden.

En som drivs av att förändra bilden av vem som arbetar som ingenjör och få fler unga tjejer att bli intresserade av teknik är grundskoleläraren KARIN NYGÅRDS. För henne blev ett besök på Geek Girl Meet Up – en ideell förening som arbetar för att lyfta fram och skapa nya kvinnliga förebilder inom teknik, IT och startup – ett uppvaknande.

– Jag kom in i en sal där det satt tvåhundra kvinnor med ascoola yrken. Jag kände mig lurad, varför hade jag inte fått se dessa coola kvinnor innan? De var rik-tiga förebilder! Samma känsla vill jag ge mina elever.

Idag är Karin förgrundsfigur i drivandet av

vikten av digital kunskap i skolan. Hon vill göra upp med föreställnigen om att man som tjej och teknikintresserad förväntas se ut och bete sig på ett visst sätt. Hon beskriver sig själv som en ”tjejig tjej”, och betonar att det har varit viktigt för henne att visa för de unga tjejerna att det inte står i strid med vad man är intresserad av.

– Man måste kunna älska rosa och vara glamo-rös, och samtidigt supersmart och älska program-mering – det vill jag förmedla!

”Man måste kunna älska rosa och vara glamorös, och samtidigt supersmart och älska program-mering – det vill jag förmedla!”

BARNPROGRAM MED PROGRAMMERING I höst har UR premiär för en serie som ska synlig-göra hur programmering fungerar för att fler ska våga pröva själva – oavsett bakgrund, socioeko-nomisk status eller bostadsort. Programmen leds av Karin Nygårds och riktar sig till barn, pedago-ger och andra vuxna. Idén bygger på att utmana sina kunskaper, att samarbeta och våga prova. I

varje program får barnen tre utmaningar inom tankesättet programmering. Serien, som kom-mer att sändas under hösten 2016 i Barnkanalen, består av tio avsnitt, och ytterligare fem avsnitt på teckenspråk. Därutöver gör UR radio för barn och vuxna samt webbunikt material kring program-mering i skolan.

Karin Nygårds

FOTO

: O

LA N

YGÅR

DS

26


"Kvinnliga förebilder i chefspositioner är otroligt viktigt. Vi tror mycket på att det är genom cheferna som vi kan åstadkomma den största förändringen i alla led, och vi har därför haft en uttalad målsättning att öka andelen kvinnliga chefer.

Det är många gånger svårt att hitta lämpliga kandidater, men jag försöker alltid se till att minst en av de tre som är med på upploppet i en chefsrekrytering är kvinna. Vi är övertygade om att det är en nödvändig väg att gå."

Maria Paues, HR-chef inom Saab AB

27

KVINNLIGA FORUM NÖDVÄNDIGA FÖR ATT VÄCKA TEKNIKINTRESSE

Det är inte svårt att introducera och inspirera tjejer till tekniska ämnen – men det behövs rätt förutsättningar. För att unga tjejer ska få möjlighet att upptäcka tekniken och så småningom ta sig in i ett mansdominerat fält kan det därför behö-vas forum där tjejer kan mötas på egna villkor. Genom att skapa en trygg miljö får tjejer ett stärkt självförtroende och kan lättare ta åt, och för, sig. Grundskolelärare KARIN NYGÅRDS undervisar både pojkar och flickor i programmering, men har även digitaliseringskunskap för enbart tjejer på fritidsverksamheten. Hon är övertygad om att det finns ett behov av att ge flickor utrymme för sig själva, speciellt i introduktionsfasen.

– Ibland kan tjejer behöva få vara i fred för att kunna upptäcka tekniken på egen hand. När tje-jerna får vara i fred tar de plats, det ger dem en boost och stärker deras självförtroende.

Också senare i livet kan det behövas forum där tjejer kan mötas på egna villkor. Det anser SANDRA HINDSKOG, medgrundare till Tjejer Kodar, en ideell verksamhet som anordnar programmeringskurser för tjejer som jobbar inom eller nära teknikindu-strin som hon startade tillsammans med Hanna Pettersson. På kurserna får man till exempel lära sig grunderna i HTML/CSS, webbappar och databaser. Sandra och Hanna startade kurserna eftersom de upplevde att det fanns många initiativ som riktade sig till tjejer på till exempel gymnasienivå, men att det saknades forum för tjejer i arbetslivet. Även om en del arbetsplatser har kompetensutveckling menar Sandra Hindskog att det kan behövas andra forum dit man som tjej kan vända sig och få stöd. Hittills har det hållits ett par Tjejer Kodar-läger, och intresset har varit enormt – inför varje kurs har biljetterna sålt slut inom ett par timmar. Sandra tror att en av anledningarna till att deras kurser är så populära är just för att de är för bara kvinnor.

– Här får man utrymme att faktiskt fråga, ingen

fråga är dum nog. Vi får till exempel ofta frågor som kanske inte är hundra procent kursrelaterade, men som man kanske inte vågar fråga om på sin arbetsplats.

Sandra Hindskog tror att det för många är en hög tröskel att komma in i hela den tekniska värl-den, och precis som Karin Nygårds framhåller hon att kvinnliga forum kan vara ett sätt att stärka kvinnors självförtroende.

– Vi stärker kvinnors tekniska kompetens och framförallt självförtroende, för det tror jag det handlar mycket om. Efter att ha gått våra utbild-ningar tar många av tjejerna sig an mer tekniska uppgifter på sina nuvarande jobb. Istället för att fråga kan man göra ändringar själv och bidra till det gemensamma projektet.

Kurserna skapar även en snöbollseffekt, efter-som många av deltagarna skapar egna nätverk efter utbildningarna.

– Gruppen som var med på vårt första camp umgås fortfarande. De har startat egna meet-ups, och bjuder hem varandra till kodkvällar. Båda dessa typer av nätverk är jättevärdefulla för kvin-nor inom teknikbranschen.

”Vi stärker kvinnors tekniska kompetens och framförallt självförtroende, för det tror jag det handlar mycket om.”

Tjejer Kodar. Från vänster: Hanna Pettersson, Sandra Hindskog, Maria Selting, My Börjesson och Anna Malkan.

KVINNLIGA FORUM NÖDVÄNDIGA FÖR ATT VÄCKA TEKNIKINTRESSE

FOTO

: D

AM

IEN

TIM

EW

ELL

28

INSPIRERA – UTAN ATT REPRODUCERA!

Samtidigt som det kan behövas forum och plat-ser där endast tjejer och kvinnor kan mötas behöver tjejer inte nödvändigtvis lockas med andra medel än killar. Risken är att man då fal-ler in i stereotypa mallar som snarare reprodu-cerar könsroller. Våra experter framhåller att det istället handlar om att visa upp ämnenas, utbildningarnas och yrkenas bredd, samt lyfta fram inspirerande exempel.

GUNILLA ROOKE är idag undervisningsråd på Skol-verket, men har tidigare forskat om ungas attity-der till teknik och bland annat intervjuat tjejer om varför de valt teknikprogrammet. Hon tror inte att man ska försöka locka tjejer på andra sätt än killar – dels eftersom det inte leder till långsiktiga atti-tydförändringar, men också för att tjejerna själva inte uppskattar särbehandlingen.

– Många tjejer är trötta på skolor som marknads-för sig med att säga : ”Här kan du som tjej också gå, det är inte så svårt så det klarar du också”, eller att man försöker sälja in teknik med olika tjejkvällar. Jag vill inte förringa initiativet med tjejkvällar, forum där tjejer kan mötas är absolut betydelsefulla. Men många tjejer jag mött säger att de inte vill känna sig särbehandlade, utan de vill bara få höra att det är en schysst utbildning där alla behandlas lika. Jag tror därför att motivet till och innehållet i tjejkvällarna är väsentliga att reflektera över för anordnarna.

EDIT WALLIN , grundare till mentorsprogram-met Pepp, medger att det finns en risk att hamna i traditionella könsroller när man ska ”locka” tjejer, och det är därför något hon hela tiden försöker vara uppmärksam på i hur organisationen jobbar.

– Det handlar inte om att tjejer vill något annat och att vi ska försöka locka in dem med event med cupcakes och chokladprovning. Det är som att säga att tjejer inte är intresserade av teknik. Jag är säker på att om man bara får veta alla mjöligheter som en ingenjörsutbildning innebär kommer fler att vilja

läsa den. Syftet med vårt mentorsprogram är helt enkelt att visa att: ”Det här är skitkul!”

Även när det gäller att locka kvinnor till närings-livet finns det en risk att angripa problemet på fel sätt. DAVID MORGENSTERN, ansvarig för talang-frågor på Ericsson, berättar att man börjat se över språket i sina jobbannonser, men han betonar att det inte handlar om att ”feminisera” språket, utan snarare om att göra det könsneutralt.

– Jag är själv av uppfattningen att variationen inom grupperna män och kvinnor är oändligt mycket större än variationen mellan könen. Det som attraherar en kvinna kanske inte attraherar en annan. Istället handlar det om att ändra folks syn av vad de är kapabla till och hur vi värderar dem. Det tror jag är nyckeln, snarare än att försöka ändra på saker så att de ska passa det ena eller det andra könet.

”Det handlar inte om att tjejer vill något annat och att vi ska försöka locka in dem med event med cupcakes och chokladprovning. Det är som att säga att tjejer inte är intresserade av teknik.”

Edit Wallin

FOTO

: H

AN

NA

AQVIL

IN

29

FRAMTIDEN ÄR INTERDISCIPLINÄR

I en globaliserad, digitaliserad värld blir det allt viktigare att ha kunskap om och förståelse för hur olika delar av samhället samverkar och påverkar varandra. Många av de samhällsutmaningar vi står inför och de innovationer vi kan skapa sker i eller i relation till en social kontext. Det finns där-för en stor potential i att utveckla tvärvetenskap-lighet i såväl utbildningar som på arbetsplatser.

Inom den svenska skolan har det sedan en tid till-baka genomförts tvärvetenskapliga satsningar. För tio år sedan skrevs det in i högskolelagen att univer-sitet och högskolor ska främja en hållbar utveckling i ett tredimensionellt perspektiv, det vill säga såväl miljömässig och ekonomisk som social hållbarhet – till exempel etik, fattigdomsminskning, hållbar urbanisering och demokrati. För att följa upp arbe-tet har Universitetskanslersämbetet under våren fått till uppgift av regeringen att göra en utvärdering av hur högskolan arbetar med hållbarhetsfrågorna och vilka resultat som har nåtts. Utvärderingen är planerad att redovisas hösten 2017.

HELENE HELLMARK KNUTSSON, minister för högre utbildning och forskning, ser en stor potential i att arbeta mer tvärvetenskapligt. Hon menar att inte bara utbildningar, utan också forsknings- och innovationsprojekt skulle berikas av mer interdis-ciplinära perspektiv:

– Att föra in fler perspektiv när man ska hitta lös-ningar är också framtiden för forskning, utveckling och innovation. För att vi ska kunna lösa samhälls- och hälsoproblem behöver vi jobba tillsammans, över disciplinerna.

Också PAULINA MODLITBA SÖDERLUND, kon-sult inom digital strategi och affärsutveckling, är helt övertygad om att tvärvetenskapligheten skulle locka fler kvinnor, men även att det ligger i tiden att arbeta interdisciplinärt.– Man måste vara tvärvetenskaplig för att förstå den komplexa värld som vi lever i idag och förstå hur teknik formar och samspelar i olika delar av samhället. Har man inte ett tvärvetenskapligt tänk tror jag man har svårt att förstå det samspelet.

”För att vi ska kunna lösa samhälls- och hälsoproblem behöver vi jobba tillsammans, över disciplinerna.”

Helene Hellmark Knutsson

FOTO

: M

IKAEL

LU

ND

GR

EN

30

FÖRÄNDRAD KULTUR FÖRUTSÄTTNING FÖR JÄMLIKHETSARBETETSamtidigt som såväl skolor som näringsliv har en starkt uttalad ambition att locka fler kvinnor finns det en risk i att man i jakten på att få upp antalet kvinnor glömmer bort att arbeta med att förändra i attityder och den interna kulturen. Om man får upp andelen kvinnor men samtidigt inte tar tag i en felaktig kultur skapas en diskrepans mellan förväntningar och verklighet.

JÄMSTÄLLD ARBETSPLATS AVGÖRANDEI de öppna svaren i Ungdomsbarometern på frågan varför man tror att tjejer väljer tekniska utbild-ningar och yrken i lägre utsträckning än killar anges just mansdominansen på utbildningarna och i arbetslivet som en förklaring. Mansdomi-nansen upplevs skapa en icke välkomnande miljö där man som tjej i minoritet riskerar att mötas av obekväm jargong och särbehandling, både socialt och professionellt. För de teknikintresserade tje-jerna är en jämställd arbetsplats inte bara viktigt, utan avgörande för ens framtida yrkesliv. Nästan hälften (48 procent) svarar att det är avgörande i valet av framtida jobb. För att kunna vända utvecklingen på lång sikt räcker det inte att räkna antal kvinnor och män. Det krävs lika stora, parallella insatser, som verkar för att förändra den kvinnoexkluderande jargong och attityd som fortfarande präglar många mans-dominerande utbildningar och arbetsplatser.

Att förändra kulturer och attityder är dock ofta ett både svårt och långdraget projekt, eftersom det handlar om diffusa, subtila och omätbara aspekter. GUNILLA ROOKE, undervisningsråd på Skolverket, betonar risken med att man lyckas locka tjejer, men att det sedan uppstår en diskrepans mellan förväntningar och verklighet, som gör att tjejer och kvinnor hoppar av när de väl kommit in på en utbildning eller äntrar arbetsmarknaden.

– Det läggs mycket krut på att locka kvinnor, men när de väl kommer in på utbildningen är det få kvinnliga lärare och ämnena och läromedlen är inte så breda att de tilltalar många. Eller så kommer man ut i arbetslivet och upptäcker att arbetsplatsen är dominerad av män och att kulturen är ganska kvinnofientlig. Utifrån vad jag har sett tror jag det behövs en mer strukturell insats – om man vill nå långsiktiga mål.

SYNLIGGÖRA FÖRUTFATTADE MENINGARSom konsult inom digital strategi och affärsutveck-ling blir PAULINA MODLITBA SÖDERLUND ofta kontak-tad av företag som vill ha hjälp att få tag på kvinnlig kompetens. Hon menar att det bland en del företag finns en tendens att titta till siffror utan att tänka på det större sammanhanget, att arbetsgivare ibland är så angelägna att öka andelen kvinnor att de inte tänkt vidare, till exempel hur den interna kulturen på arbetsplatsen är. – Många gånger fokuserar företag bara på att försöka få in fler kvinnor. Då brukar jag fråga: ”Okej, men sen då? Varför ska de vilja jobba hos er, och hur kan ni se till att de väl på plats har det bra och trivs?” Och då märker man att de inte riktigt har tänk på den biten.

DAVID MORGENSTERN, ansvarig för talangfrågor på Ericsson, förklarar att man arbetar med mång-

48 % av de teknikintresserade tjejerna anser att en jämställd arbetsplats är avgörande i det framtida yrkeslivet.

48% TJEJER

31

faldhetsfrågor inom företaget på flera olika sätt. Dels har man, som tidigare nämnts, konkreta numeriska mål när det kommer till andelen kvinnor i företaget (fram till 2020 ska andelen kvinnor inom företaget vara 30 procent, på alla nivåer – en ökning med 10 procentenheter jämfört med idag). Samtidigt genomförs satsningar som handlar om att förändra attityder, både medvetna och omedvetna. Bland annat ska företagets alla chefer genomföra en så kallad ”unconcious biased training” på tre timmar. Dessutom har man sedan april 2016 en webbaserad halvtimmesträning för samtliga på företaget och som tar avstamp i olika scenarier där förutfattade meningar kan komma att påverka hur man agerar och tar beslut.

– Dessa utbildningar kommer inte lösa alla problem, men det är definitivt ett steg i rätt rikt-ning. Våra förutfattade meningar påverkar hur vi bemöter våra kollegor och de beslut vi fattar i vår arbetsvardag. För att på riktigt kunna verka mot

en mer jämställd arbetsplats behöver vi först bli medvetna om våra fördomar.

Vill man på riktigt öka andelen tjejer inom tek-nikutbildningar och näringsliv – och också kunna behålla dem när de väl kommit in – räcker det alltså inte att bara titta till siffror, att räkna antalet tjejer och kvinnor. Istället krävs det seriöst och lång-siktigt arbete med individernas och teknikbran-schens bästa framför ögonen. Genom att låta en mer inkluderande approach genomsyra hela utbild-nings- och arbetslivsväsendet kan man förändra manliga kulturparadigmer.

”För att på riktigt kunna verka mot en mer jämställd arbetsplats behöver vi först bli medvetna om våra fördomar. ”

FOTO

: N

IKLA

S N

YM

AN

Varför tror du att tjejer väljer tekniska utbildningar och yrken i lägre utsträckning än killar?

Frågan ställdes till cirka 4 000 tjejer.

”Det är ett manligt 'rum' där tjejer inte tillåts och accepteras på samma sätt som killar.”

”Eftersom att det är en mansdominerad bransch väljer kanske vissa kvinnor att inte ens försöka konkurrera med sina kunskaper. Man tror att man inte kommer få jobb lika lätt som män då vissa konservativt tänkande människor anser att kvinnor inte är lika bra eller smarta som män.”

”För att kvinnor uppmuntras att utveckla och ta till vara på andra egenskaper än vad som premieras inom tekniska utbildningar samt brist på förebilder inom fälten. Dessutom många gånger en exkluderade miljö mot kvinnor på denna typ av utbildningar.”



33

GE TEKNIKEN DEN PLATS DEN FÖRTJÄNAR!

Andelen tjejer som är teknikintresserade är betyd-ligt större än de som läser en teknisk utbildning. I denna grupp finns alltså ett antal personer som har ett intresse, men som av olika skäl väljer en annan utbildning. Många avstår för att de upplever matematiken för svår. Samtidigt finns en stor grupp som inte har något intresse att av att läsa tekniska utbildningar, eftersom de upplevs som tråkiga och/eller svåra. Det finns alltså mycket att arbeta med både när det gäller att få tekniska utbildningar att upplevas som mer attraktiva, breda och tillgängliga, och att stärka tjejernas självförtroende och få dem att trotsa ”mattespöket”.

Den felaktiga bilden av teknikämnet genomsyrar flera nivåer. En uppfattning är att teknikprogrammet är en spetsig utbildning, trots att det i verklighe-ten inte är särskilt stor skillnad mellan natur- och teknikprogrammen. Dessutom upplevs teknikpro-grammet som svårare och som en utbildning som kräver särskilda förkunskaper. Idag upplevs även både teknikutbildningar och -yrken som ”torra” och tråkiga. Det finns också en föreställning om att de utförs isolerat. Men de yrkesmöjligheter som en teknikutbildning för med sig innebär både kreativa uppdrag och mycket kontakt med människor. Inom både utbildning, näringsliv och kultur behöver vi bli bättre på att visa upp en mer diversifierad, modern och verklighetsbaserad bild av såväl teknikämnet i sig som de som arbetar inom den.

För att förstå och ta sig an nutida och framtida komplexa samhällsutmaningar går det inte att arbeta isolerat. För att säkra Sveriges framtida ställning och utveckling inom innovation, forskning och sam-hällslösningar krävs en ökad samverkan mellan discipliner. Resultaten från Ungdomsbarometern visar tydligt att det hos både tjejer och killar finns intressen för andra ämnen, till exempel ekologi- och samhällsfrågor. En breddad utbildning och en ökad samverkan mellan olika discipliner skulle därför inte bara locka fler tjejer, utan även killar.

För att kunna lyckas med förändringar på bred front, och försäkra sig om att de satsningar som genomförs är de mest relevanta och effektiva, krävs ett utökat samarbete mellan olika organ och på olika nivåer i samhället. En avgörande del av detta handlar om att höja de industrirelevanta gymnasieprogrammens kvalitet genom att stärka kopplingen mellan utbildning och näringsliv.

Industrin efterfrågar personer med en kombina-tion av ett välutvecklat yrkeskunnande och goda teoretiska kunskaper i matematik och fysik. Dessa personer bör också vara väl rustade för att i fram-tiden tillgodogöra sig nya kunskaper, exempelvis genom högskolestudier. Den kombination av yrkes-

kunskaper och kvalificerade teoretiska kunskaper som Teknikcollege ger behöver formaliseras och erbjudas på fler håll. En yrkesinriktning bör infö-ras inom teknikprogrammet som ger eleverna till-räckligt yrkeskunnande för direkt inträde på arbets-marknaden, avancerade teoretiska kunskaper samt grundläggande och särskild högskolebehörighet. För att yrkesinriktningen ska kunna ge allt detta krävs att programmets omfattning utökas med 300 gymnasiepoäng till totalt 2 800 gymnasiepoäng för de elever som väljer yrkesinriktningen.

Sammanfattningsvis – tekniken behöver få mer plats. Den plats den förtjänar och den plats som är nödvändig för Sveriges framtida välstånd och inter-nationella konkurrenskraft.

”Få tekniska utbildningar att upp-levas som mer attraktiva, breda och tillgängliga, och att stärka tjejernas självförtroende.”

34

KÄLLFÖRTECKNING

Kretz, Anders (2013). Teknikcollege – Där alla är vinnare. Industrirådet.

http://www.teknikcollege.se/wp-content/uploads/2014/11/Teknikcollege-d%C3%A4r-alla-%C3%A4r-vinnare.pdf (2016-06-11)

Krook, Mona & Childs, Sarah (2010). Women, gender, and politics: A reader. Oxford University Press.

Regeringen (2016). Högskolans arbete med hållbar utveckling ska utvärderas.

http://www.regeringen.se/pressmeddelanden/2016/03/hogskolans-arbete-med-hallbar-utveckling-ska-utvarderas/ (2016-06-11)

Skolverket (2015). Betyg och studieresultat i gymnasieskolan läsår 2014/15. Gymnasieskolan

– Betyg och studieresultat – Riksnivå. Tabell 5: Kurser i matematik läsåret 2014/15.

http://www.skolverket.se/statistik-och-utvardering/statistik-i-tabeller/grundskola/provresultat/provresultat-i-grundskolan-

lasaret-2014-2015-1.242705 (2016-06-14)

Skolverket (2015). Provresultat i grundskolan läsåret 2014/2015. Grundskolan – Provresultat

– Riksnivå Tabell 24 A: Matematik, ämnesprov i åk 9 läsåret 2014/15.

http://www.skolverket.se/statistik-och-utvardering/statistik-i-tabeller/grundskola/provresultat/provresultat-i-grundskolan-

lasaret-2014-2015-1.242705 (2016-06-14)

Statistiska Centralbyrån (2013). Ingenjörerna – En djupanalys av ingenjörsutbildade och personer med ett ingenjörsyrke.

http://www.scb.se/Statistik/_Publikationer/UF0521_2013A01_BR_A40BR1301.pdf (2016-06-13)

Statistiska centralbyrån (2014). Trender och prognoser 2014: Befolkningen, utbildningen,

arbetsmarknaden med sikte på år 2035.

http://www.scb.se/Statistik/_Publikationer/UF0515_2014I35_BR_AM85BR1401.pdf (2016-06-20)

Ungdomsbarometern (2013). Ungdomsbarometern 13/14. Studier, Karriär & Framtid.

Ungdomsbarometern (2015). Målgruppsanalys. Tjejers utbildningsval och intresse för teknikutbildningar.

Ungdomsbarometern (2016). Ungdomsbarometern 2016. Varför väljer inte tjejer teknik – En kvalitativ analys.

UNESCO (2015). Institute for statistics 2015.

UR (2016) Pressmeddelande. UR satsar på programmering för skolan. Tillgänglig:

http://www.mynewsdesk.com/se/utbildningsradio/pressreleases/ur-satsar-paa-programmering-foer-skolan-1373547

(2016-06-14)

You Tube (2016). Therese Lindgren.

https://www.youtube.com/channel/UCKBW7WWWKIrewD13oRkaDag (2016-06-14)

Öster, Stefan (2016). Sammanfattning – Rapport om könsskillnader inom arbetsmarknad och utbildning, teknikbranschen.

35

Teknik, från grekiska téchnē (τέχνη) som betyder ”konst”, ”skicklighet” eller ”hantverk”

20

16

FOR

M: P

RIM

E, O

MS

LA

GS

FOTO

: NIK

LA

S N

YM

AN

, TRY

CK

: PE

TER

WA

LLEN

GR

AFIS

KA

I EN GLOBALISERAD VÄRLD ÄR KREATIVITETEN SVERIGES STYRKATeknikföretagen är arbets givar organisationen för de kreativa företag som står för en tredjedel

av Sveriges export. Över hela landet bistår vi teknik företag i arbets rätt och bransch frågor, så att de kan fokusera på att utveckla varor och tjänster i världs klass.

Documents

PÅ INGENJÖRSFRONTEN INTET NYTT