Pastoratstidningen nr 2 2015

knivstapastoratEN TIDNING FRÅN SVENSKA KYRKAN [ÅRGÅNG 10, NR 2 JUN 2015–SEP 2015]

I Knivsta sedan 1100-talet

TEMA:

HJÄLP

Samtalen somförändrar livet

Därför drar skolan nerDop- och vigselbilderFrälsarkransen fi rar 20Fråga prästen

2 KNIVSTA PASTOR AT En t idn ing f rån Svenska k yrkan

ELDSJÄLEN

Karl-Evert Lundqvist, Husby-Långhundra

DET SKA VARA ordning och värdigt. Ledorden är tydliga för Husby-Långhundrabon Karl-Evert Lundqvist när det gäller kyrkogården vid Husby-Långhundra kyrka; en plats han ansvarat för i tjugo års tid.

Det är en mycket gammal plats han har ansvar för. Kyrkan och kyrkbyn ligger högst upp på en moränkulle i Långhundraledens dalgång. Hur länge kyrkbacken använts för begravningar är inte fastslaget, men troligen från slutet av tusen-talet.

I dag fi nns 350-400 gravplatser på Husby-Långhundra kyrkogård. Alla bär de på berättelser om människor som levt i bygden. Tuberkulosens framfart under 1800-talets sista tredjedel visar sig bland annat. Brödrastenen från Lilla Husby vittnar om hur bröderna Johan Emanuel, Anders och Frans Theodor alla tre föll offer för lungsot. Stenen efter Lovisa Lundin från Oppström är rest av Gustaf Kandorff, ett av de fosterbarn från barnhus i Stockholm som Lovisa tog sig an. Han blev med tiden förgyllare vid Stockholm slott och glömde aldrig vad hans fostermor gjort för honom, vilket syns på stenen.

RIKSDAGSMANNEN OCH BANKOFULLMÄKTIGE Johan Olsson har tre stenar på kyrkogården, visar Karl-Evert. Hans första hustru och tre månader gamla son vilar under den ena, med inskriptionen: ”En sörjande makes ärkänsla reste stenen och fuktar jämte en son, grafwen med sina tårar”. Dessa ste-nar tillhör närmare 40 gravminnen upptecknade i den bevarandeplan som upprättats för kyrkogår-den och som Knivsta pastorat ansvarar för skötsel och vård av.

Annars är det anhörigas ansvar att sköta grav och tillhörande sten. Det görs med den äran på Husby-Långhundra kyrkogård, konstaterar Karl-Evert Lundqvist.

En viss stolthet glimtar till hos denne bygdens son, som utöver elva år i Knivsta, varit byn trogen sedan födseln. Sönerna verkar gå samma väg. De delar staket med far och mor.

Uppdraget som kyrkogårdstillsyningsman är på alla sätt ett viktigt bevarande av bygden och har så varit i minst tusen år. MG

MÅ

RTEN

GU

DM

UN

DH

S

KNIVSTA PASTOR AT En t idn ing f rån Svenska k yrkan 3

INNEHÅLL

Knivsta pastoratnummer 2, 2015

Pastoratstidningen utkommer med fyra nummer per år: i mars, juni, september och december. Tidningen trycks i 6 400 ex, och distribueras till samtliga hushåll i Knivsta kommun.

ANSVARIG UTGIVARE:

Kyrkoherde Anders [email protected]

REDAKTÖR:

Mårten [email protected]

REDAKTION:

Anne-Lina Sandell JannerEva Okfors

GRAFISK FORM/REDIGERING:

Mårten Gudmundhs

OMSLAGSFOTO:

Mårten Gudmundhs

TRYCK:

Wikströms tryckeri, Uppsala

Knivsta pastorat består av Kniv-sta, Alsike, Husby-Långhundra, Lagga, Vassunda och Östuna församlingar.

KONTAKTINFORMATION:

Besöksadress pastorsexpeditionen:Häradsvägen 2 B, KnivstaPostadress: Box 23, 741 21 KnivstaE-post:[email protected]

Telefonväxel: 018 – 34 10 40Telefax: 018 – 34 18 32Pastoratets plusgiro:10 00 09 – 0

Facebook: facebook.com/svenskakyrkaniknivstaÖvriga sidor: Sök på kyrkans namn

Twitter: twitter.com/svky_knivsta

Instagram: instagram.com/svky_knivsta

Blogg: blogg.svenskakyrkan.se/knivsta

2 ELDSJÄLEN Karl-Evert Lundqvist, Husby-Långhundra vårdar kyrkogården

4 LEDAREN Anders Johansson Att hjälpa är att vara människa

5 HÄNT I PASTORATET Det myllrar av liv och händelser i Knivstas sex församlingar!

6 TEMA Hjälp Carina Hedmans samtal förändrar

8 VISSTE DU ATT Frälsarkransen - ett svenskt smycke Så är bönearmbandet uppbyggt

8 KYRKOÅRET Så ser trede kvartalet ut Den långa trefaldighetstiden

9 FRÅGA PRÄSTEN Hur ska jag förhålla mig till tro och vetenskap?

10 HÄNDER I S:TA MARIA ALSIKE Från förskola till boende S:ta Maria skola stänger årskurser

11 DÖPTA-VIGDA-BEGRAVDA Hela livets kyrka Pastoratet runt

12 PROJEKT OCH KONTAKT Svenska kyrkan i utlandet Kyrkan finns i många länder

4

26

10

12

Mycket pang för pengarnaVAR FÅR VI mest pang för pengarna? Det är ord som kyrkoherden ofta använder när vi möts, vi som har förmånen att på olika vis arbeta inom Svenska kyrkan i Knivsta, för att diskutera vad kyrkan gör och varför.

Uttrycket handlar, varje gång han säger det, egentligen om hur vi på bästa möjliga vis ska kunna förvalta det vi ärvt, det uppdrag kyrkan har och i denna förvaltning vara så effektiva som bara är möjligt för att ge det allra bästa vi kan i mötet med behov och människor.

Det här numret av tidningen tar sitt avstamp i ordet ”hjälp”, att få hjälp och att ge hjälp. Själv har jag låtit tanken glida i väg till min egen roll, inte som anställd utan som medlem. Deklarationen kom nyligen. Där stod det en summa pengar jag via skattsedeln ger till Svenska kyrkan. Tanken snuddade vid det klassiska citatet av Mona Sahlin:

”Om man är socialdemokrat, då tycker man att det är häftigt att betala skatt”. Häftigt, är kanske inte ordet som faller sig naturligt för mig själv när det kommer till skatter och avgifter. Men en stunds reflektion kring vad de här pengarna går till gör mig motiverad.

Samtalet med diakonen Carina Hedman i det här numret berättar om runt 150 samtal per år som hjälper Knivstabor när livet är för tufft att hantera själv. En person. Som också gör massor av annat. Lägg därtill allt som sker av barnverksamhet, ungdomsverk-samhet, vuxenverksamhet, musik, kultur, gudstjänster. Lägg ytterligare till våra Sveri-geunika kyrkor, med rötter i 1100-talet, som inte bara noggrant bevaras, utan också aktivt används - ja, då är man snubblande nära det sahlinska ordet.

Mårten Gudmundhs, redaktör [[email protected]]


LEDARE

VI SOM MÄNNISKOR är beroende av varandra. Att behöva hjälp eller vara beredd att hjälpa en medmänniska tillhör ett kollektivt behov som är samhällsbyggande. Den utsatte och den som undsätter tillhör ett mellanmänskligt spel som bidrar till att vi tillsammans bygger ett gott samhälle. Den som behöver hjälp blottläg-ger många gånger vår svaghet och otillräck-lighet som människor. Den som hjälper utan förbehåll uppvisar en kärlekens kultur, som är det goda samhällets grund. Visst finns det ofta en personlig tillfredsställelse i att få hjälpa nå-gon, men den förtar inte det mellanmänskliga värdet av hjälpen.

Ökar eller minskar detta beroende i dag? Det finns inget entydigt svar. Vi kan finna mer eller mindre professionella försök, där man filmar en person i ett utsatt läge och ser hur många som passerar utan att verka se den utsatte. Resultaten av dessa är ganska nedslå-ende. Men vi möter också berättelser om rena hjälteinsatser där man riskerar sitt eget liv för att rädda en främlings liv. Jag tycker mig se en intressant tendens när man frågar hjälp- organisationer hur samhällsmedborgar-nas vilja att stödja deras verksamhet ser ut. Det verkar som att allt fler människor hellre vill ge saker och tid än ren ekonomisk hjälp. Även spontana insatser utanför hjälpor-ganisationerna blir uppmärksam-made medialt. Kan det vara så att handgripligen hjälpa någon ger hjälparen ett större ”djupseende” vad gäller människosyn? Den som tar emot hjälpen visar på den sårbarhet som vår värld – som vi älskar – är behäftad med. Men det stora i det lilla är just att denna hjälpinsats till din okände vän blir en upprättelse av skapelsens

svaghet gång på gång.För filosofen Heidegger är omsorgen viljans

källa. När vi inte bryr oss om något förlorar vi vårt vara, säger han, och omsorgen är vägen tillbaka till varat. Om jag bryr mig om varat, vårdar jag det och är i viss grad vaken för dess välfärd, men om jag inte bryr mig om det, faller min varelse sönder. Heidegger betrak-tar omsorgen som den mänskliga tillvarons grundläggande konstitutiva fenomen. Den är så grundläggande för honom att den i hans filosofiska världsbild är det som gör att män-niskan är människa.

HJÄLPAREN. I PINGSTTID firar vi den heliga Andens utgjutande över kyrkan. Det är så att säga kyrkans födelsedag. Jesus lovade att efter honom skulle det komma en annan Hjälpare. I Johannesevangeliet kallas denne hjälpare Parakleten – det var en juridisk tekniskt term på den tiden för en person som i domstol trädde fram som försvarsadvokat åt den som skulle dömas. Men ordet betyder mer än det, den kan översättas med; Tröstaren, Förmana-ren, Uppmuntraren, Hjälparen. Ordet betyder

helt enkelt någon som man kallar till sig att stå och gå vid ens sida.

Denne hjälpare vill vara allt detta i våra liv, så att vi med hjälparens hjälp kan hjälpa oss själva att bli alltmer varse och lyhörda för andra människors behov av

hjälp. Och därmed fortsätta att göra samhället, världen, något bättre.

Det Heidegger beskriver om omsorg för människan kan vara en utgångspunkt för att förstå Guds omsorg om oss.

Anders Johanssonkyrkoherde Knivsta pastorat

[[email protected]]

Den som hjälper utan för-

behåll uppvisar en kärlekens kultur, som är det goda samhäl-lets grund. Visst finns det ofta en person-lig tillfredsställelse i att få hjälpa någon, men den förtar inte det mellanmänskliga värdet av hjälpen.

Det stora i det lilla att hjälpa

ISTO

CKP

HO

TO

16Jag skall be Fadern, och han skall ge er en annan hjälpare, som skall vara hos er för alltid: 17sanningens ande…26Men Hjälparen, den heliga anden som Fadern skall sända i mitt namn, han skall lära er allt och påminna er om allt som jag har sagt er.Johannesevangeliet, kapitel 14


HÄNT I PASTORATET

Hårda fajter och skratt på OskarshamnslägerVÅRDNÄS STIFTSGÅRD Ungdoms-gruppen i Knivsta har kontakt med Döderhults församlings ungdomar sedaan fl era år. I år möttes hela gånget på Vårdnäs stiftsgård. Det blev en härlig helg med allt från lekar och

tävlingar till undervisning och workshops.

Glädjen var starkt närvarande hela helgen och till och med när vi fi rade mässa tillsammans var skratten nära!

ALSJ

Fyror fi ck lära om påskenI S:ta Birgittakyrkan har fyror-na i Knivsta fått följa vad som hände Jesus de världsföränd-rande dagarna under påsken för knappt 2000 år sedan. Här är det fyran på Thunmans-skolan som är på besök under torsdagsmorgonen.

Påskalammet…VASSUNDA Under påsktiden är det full fart i pastoratets för-samlingar. Bilden kommer från

påskdagens hög-mässa i Vassunda

kyrka. Symbolen på bilden, lam-met, handlar om Jesus. Se

Guds lamm, IHS, Jesus människor-

nas frälsare.

…och Jesu moderALSIKE Stabat mater är de två inledande orden i en liturgisk hymn som tonsats av många kompositörer. Orden betyder ”Modern stod (vid korset)”. I Alsike kyrka framfördes Giovanni Battista Pergolesis tonsättning tillsammans med stråkar och solisterna Petra Valman och Ingrid Rådholm.

Nytt kläde blev tillKNIVSTA Under Palmsöndagens familjemässa 29 mars tillverka-des ett predikstolskläde i vitt, vilket är festens färg, som an-

vänds i samband med högtider som påsk och jul. Då försam-lingen inte hade något vitt predikstolskläde inför påsken fi ck alla som ville vara med och tillverka ett gemensamt sådant med hjälp av sina händer, som färgats i silver, guld och rött.

Såväl barn som föräldrar deltog med silver- och guldfärg medan det röda trycktes av präst och ministranter!

Gud är beroende av allas våra händer för att hans verk skall kunna fullföljas! Vi får både be och arbeta!

IRIS DENSTEDT-STIGZELIUS

Elbil i pastoratetEn Renault Zoe glider närmast ljudlöst omkring i Knivsta kommun med Knivsta pastorats logotyp på sidorna och det uppenbara

”Vi kör elbil” på kofångaren bak. Bilen är ett led i pastoratets satsning på miljön.

Efter påsk kommer pingstLAGGA Pingstdagen fi rades med härlig musik av Lagga kyrkokör under ledning av Gunilla Norlin.

Var slutar mamma, var börjar jag?KNIVSTA Operateatern Var slu-

tar mamma och var börjar jag? spelades i S:ta Birgittakyrkan, Knivsta söndag 15 mars. I före-ställning, gjord av Petra Valman,

gestaltas det särskilda band som fi nns mellan en mor och en dotter. I föreställningen användes rekvisita laddad med innehåll. Som träbåten som mamman skickar iväg sitt barn i eller koftor, som symboliserar all lukt och alla tidiga minnen som föräldrar gett sina barn och som fastnat i reptilhjärnan. Föreställningen framfördes av Tanja Soininen och Petra Valman samt pianisten Nigar Dadascheva.

Kyrkan fylld av nallarHUSBY-LÅNGHUNDRA LAGGA

KNIVSTA Lördag den 25 april fylldes S:ta Birgittakyrkan av barn och gosedjur för den årliga Nallekon-serten! På scenen stod barnkörerna i Knivsta, Husby-Långhundra och Lagga.

150 koppar kaffeOmkring 150 koppar kaffe och oräknat antal kakor och god-isar gick åt under de sex tim-marna som Knivsta marknad pågick. Det är vi mycket nöjda med, liksom att montern utom en ynka timme var bemannad med präster och diakoner.

Wifi och konfaSöndagen den 24 maj var det dags för årets första konfi rma-tion. Ålandsgruppen som hade sitt läger på Djurvik på Åland i Kristi himmelsfärdshel-gen konfi rmerades i en fullsatt kyrka. Konfi rmanderna hade valt temat ”WiFi - to connect with people” och förklarade för församlingen att precis som vi inte ser wifi -uppkopp-lingen så ser vi inte Gud - men vi kan i alla fal ha kontakt med honom!

Följ med i det som händer, när det händer via våra olika kanaler på internet. Förutom hemsidan, fi nns vi också på facebook, instagram och twitter. Se adresser på sidan 3.

AN

NE-

LIN

A S

AN

DEL

L JA

NN

ER

MG

ALS

JM

G

HL

ALSJ

En Renault Zoe

kommun

Var slutar mamma,

tar mamma och var börjar jag? spelades i S:ta Birgittakyrkan,

En Renault Zoe

kommun spelades i S:ta Birgittakyrkan,

HL

ALSJ


TEMA: NYFIKEN

Samtalensom hjälper

Många är de som mött diakonen Carina Hedman under hennes hittills 13 år i Knivsta. Antingen har man träffat henne via någon barnverksamhet eller på föräldrautbildning eller kanske i samtal; enskilt eller som par. Carina trivs med sitt jobb, men oroar sig över utvecklingen i Knivsta.

DIAKONI, SÅ KALLAS Svenska kyrkans sociala arbete. Det handlar i stor utsträckning om att möta människor i utsatta livssituationer. Djupast sett handlar det om medmänsk-lig omsorg, grundad i Kristi kärlek. Att se människor och deras möjligheter.

För undersköterskan, sjuk-sköterskan och amatörskåde-spelerskan Carina Hedman kom insikten om sitt blivande yrke närmast som en ingivelse.

– Ja, faktiskt. Jag var på ett läger i Costa Rica i januari 1995. Jag såg stjärnhimlen och tänkte att den var den-samma som hemma. Jag bad till Gud. ”Led mig. Visa mig din väg.” När vi kom hem från resan visste jag. Jag sa till Lars (Carinas man, red anm): ”Jag ska bli diakon”.

Så blev det. 1996 hade hon kompletterat tidigare hög-skolestudier med ytterligare två terminer och praktik, och diakonvigdes i Ersta kyrka i Stockholm. De första åren arbetade hon i Hedvig Eleo-nora kyrka i Stockholm. Sex år senare börjar hon en helt nyinrättad tjänst i Knivsta.

– Det har hänt så mycket se-dan 2002, konstaterar Carina Hedman i soffan i hemtrevliga Brasrummet i S:ta Birgit-takyrkan där vi ses efter att pastoratstidningen följt med en vecka som en hundvalp och nu ska summera detta.

– Knivsta har växt så otro-ligt mycket. Vi är den kom-mun i landet som har procen-

tuellt flest unga människor. Var femte person i kommunen är 18 år eller yngre. Hälften är under 42 år.

Därför är hjälp riktat till barnfamiljer oerhört viktigt, anser Carina.

FRÖHUSETS FAMILJECENTRAL, som vuxit fram under dessa år, drivs i samverkan mellan landstinget, Svenska kyrkan i Knivsta och Knivsta kommun.

– Fröhuset gör en enorm förebyggande nytta på många vis, säger Carina. Hon trodde inte sina ögon när hon fick se att kommunen kanske tänker lägga ner familjecentralens hjärta, den öppna förskolan, med hänvisning till budgetun-derskott.

– Jag hoppas verkligen att kommunen inte genomför nedläggningen. Fröhuset fung-erar som en mötesplats där olika professioner möts och där jag som nybilven förälder får lära känna andra och dela erfarenheter. Dessa möten på Fröhuset förebygger problem, tror Carina. De hjälper männ-iskor att i någon mån hitta bättre metoder att handskas med vardagens utmaningar och ta vara på glädjen.

Förebygger gör även möten med barn och föräldrar inom kyrkans egna väggar. I S:ta Maria i Alsike har Carina samlingar med kommunens yngsta invånare och deras föräldrar. Efter, eller i sam-band med, sångstund för de små kan föräldrarna prata

om vardagens bestyr och glädjeämnen tillsammans med diakonen.

I FÖREBYGGANDET FINNS myck-et att vinna – men så en dag står man och stirrar krisen i vitögat. Kanske har partnern släppt bomben att den vill skiljas. Kanske har sjukdom eller dödsfall drabbat.

Där i den mentala tryckko-karen får Carina Hedman gå in som ”det ställföreträdande hoppet”, som hon uttrycker det. Omkring 50 parsamtal och dubbla antalet enskilda blir det under ett år.

– Jag får ta del av en bit av människors livsresa, det är något att vara ödmjuk inför. Att samtala med en tredje part, som inte personligen är inblandad i krisen, är till stor hjälp för många. Och sam-talen är under tystnadsplikt. Inte ens anteckningar förs, berättar Carina.

Stödet hon som diakon kan ge sträcker sig utanför den vanliga relationspedago-gens. Hon kan också erbjuda förbön för situationen, ett er-bjudande många tackar ja till. Övertygelsen om att Gud själv är med i samtalen ger Carina en tilltro som går utöver det vanliga.

MED SÅ MÅNGA samtal gjorda, kan hon se ett ökande möns-ter av livsstress hos många Knivstabor. Fler än hälften av samtalen handlar om slitning-ar i relationen, om bristen på

att se och bekräfta varandra. Man tillbringar mycket lite tid med familjen, man bor så dyrt att man inte hinner leva.

– Här uppkommer både dolt missbruk, otrohet och barn som mår dåligt.

Carina Hedman har tre goda råd att förhålla sig till för att vårda sina relationer.

– Vårda kärleken. Älska din partner för det den är och uttryck det, även om du blir tokig på vad din partner gör.

– Sätt gränser. Säg ”nej” när det behövs och ”vänta” när det behövs.

– Avsätt tid för familjen och partnern.

– Ta tid att hjälpa varandra. Ställ den enkla frågan: ”Vad behöver du?”. /MG

En grupp med nästan bara blivande först agångsföräldrar träffas i Fröhusets lokaler på Kapellvägen för att prata om vad man behöver förbereda sig på när den nya familjemedlemmen kommer.


En grupp med nästan bara blivande först agångsföräldrar träffas i Fröhusets lokaler på Kapellvägen för att prata om vad man behöver förbereda sig på när den nya familjemedlemmen kommer.

FOTO

N: M

ÅRT

EN G

UD

MU

ND

HS

Vill du komma i kontakt med diakon eller präst? Du kan alltid vända dig till en präst eller diakon i Svenska kyrkan i Knvista om du önskar till exempel samtal. Kontaktuppgifter till våra präster och diakoner finns på hemsidesadressen: www. svenskakyrkan.se/knivsta/kontakta-oss. Vill du komma i kontakt med Carina Hedman specifikt: ring 018-34 68 16 eller maila [email protected]

Stora och små i S:ta Maria Alsike uppskattas. I samtalen med Carina förs inte ens anteckningar.

Tjänstecykeln används ofta.

Carina har jobbat här i 13 år hittills.

8 KNIVSTA PASTOR AT En t idn ing f rån Svenska k yrkan8 KNIVSTA PASTOR AT En t idn ing f rån Svenska k yrkan

KYRKOÅRET – detta händer tredje kvartalet

JUNI JULI1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 17 18 19 20 21 22 23 24 25 26 27 28 29 30 31 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 1 4 15

Hel

iga

tref

aldi

ghet

s da

g

1 eft

tre

fald

ighe

t

2 ef

t tr

efal

digh

et

Den

hel

ige

Joha

nnes

D

öpra

nden

dag

Mid

som

mar

dage

n

4 ef

t tr

efal

digh

et

Apo

stla

dage

n

6 ef

ter

tref

aldi

ghet

2 i p

åskt

iden

TREFALDIGHETSTIDEN

TREFALDIGHETSTIDEN börjar med heliga trefaldighets dag och sträcker sig fram till söndagen före domssöndagen. På heliga trefaldighets dag fi ras treenigheten. Fram till denna dag har kyrkan fi rat tre stora högtider som tillsammans berättar om treenigheten. Det är julen, när vi fi rar att Gud föds som människa. Det är påsken, när vi fi rar Jesu död och uppståndelse, och pingsten som fi rar Anden som gav kraft åt lärjungarna att fortsätta sitt uppdrag att leva vidare. Heliga trefaldighets dag kallas också missionsda-gen. Så som lärjungarna sändes ut att leva så har vi också ett uppdrag att leva i världen och delta i Guds arbete för en helad värld.

Här fi ras den siste

av Gamla testa-

mentets profeter

APOSTLADAGEN fi rar ända sedan den urkristna kyrkans tid minnet av apostlarna Petrus och Paulus som båda avrättades för sin kristna tros skull.

VISSTE DU ATT...

MARTIN LÖNNEBO båtluffade i den grekiska övärlden och på grund av dåligt väder ham-nade han på en liten ö där det bodde 47 personer inklusive byns präst. På den lilla ön började han skissa fram Fräl-sarkransen.

Pärlorna i Frälsarkransen symboliserar olika aspekter av den kristna tron och av våra liv. Guds-pärlan, Jag-pärlan, Dop-pärlan och Nattens-pärla är bara några av de pärlor som fi nns. Med jämna mel-lanrum i kransen fi nns också tystnads-pärlorna.

Många religioner och trosriktningar använder sig av en rosenkrans eller något slags bönerep när de ber och Frälsarkransen kan man säga är en radband för vår tid!

Frälsarkransen fi ck sin form och blev snabbt spridd i Sve-rige och under senare år även till andra länder framför allt

i Europa, men även i andra delar av världen.

I KRANSEN FINNS tre vita hemlighetspärlor. I samband med jubileumsåret har Martin Lönnebo valt att lyfta in en grön nyans i en av hemlighets-pärlorna. Den ska påminna om diakonin och medmänsk-ligheten, om naturen och miljön.

Frälsarkransen fi nns i trä och i glas, den fi nns för vuxna och i barnstorlek. I gamla Uppsala kan man gå mellan de olika pärlorna i formen av stenar ute i naturen.

I Linköpings domkyrka har man under våren invigt en Frälsarkrans som ligger nedfällt i golvet.

DET FINNS BÖCKER och böner att läsa som tar sitt avstamp i Martin Lönnebos Frälsar-krans och det fi nns också

konfi rmandmaterial, ja, till och med som app.

FRÄLSARKRANSEN HAR FÖR många av oss blivit ett sätt att påminna oss om vår tro och ett sätt att påminna oss om att be – för oss själva och

för andra. Frälsarkransen ger också upphov till många samtal med människor som själv bär en Frälsarkrans eller med dem som undrar vad det egentligen är man bär om handleden! ANNE-LINA SANDELL JANNER

Frälsarkransen fyller 20

Visste du att du kan ha full koll på vad som händer i gudstjänstväg i Svenska kyrkan i Knivsta?Besök hemsidan, www.svenskakyrkan.se/knivsta, och titta i det sökbara kalenderiet till höger.

Frälsarkransen är ett armband som skapades av biskop emeritus Martin Lönnebo och i år - 2015 - är det 20 år sen Frälsarkransen kom till.

Guldpärlan–någon vakar över oss

Tystnadspärlor–sex avlånga pärlor som manar till tystnad

Jagpärlan–se oss själva som Gud gör

Doppärlan–manar att våga börja om på nytt

Ökenpärlan–symbol för motgångar

Bekymmers-löshetspärlan– livets rastplats

Kärlekspärlorna– kärlek vi ger och får

Hemlighetspärlor– våra hemligheter och önskningar

Nattens pärla– de mörkaste stunderna

Uppståndelsepärlan– godhetens seger

KNIVSTA PASTOR AT En t idn ing f rån Svenska k yrkan 9KNIVSTA PASTOR AT En t idn ing f rån Svenska k yrkan 9

AUGUSTI16 17 18 19 20 21 22 23 24 25 26 27 28 29 30 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 17 18 19 20 21 22 23 24 25 26 27 28

Kris

ti fö

rkla

rings

dag

8 ef

ter

tref

aldi

ghet

9 ef

ter

tref

aldi

ghet

10 e

ft t

refa

ldig

het

11 e

fter

tre

fald

ighe

t

12 e

ft t

refa

ldig

het

KRISTI FÖRKLARINGS DAG handlar om dagen då Kristus på ett berg förvandlas inför lärjung-arnas ögon till skimrande av himmelsk strålglans, en glimt av Kristus sådan han är.

29 30

13 e

ft t

refa

ldig

het

FRÅGA PRÄSTEN

Fråga: Hur ser ni på motsatserna tro och vetenskap?Martin Valman, präst, svarar:SOM PRÄST MÖTER jag frågor runt tro och vetenskap i olika sammanhang. Jag kommer själv från ett naturvetenskap-ligt sätt att se på världen, med naturvetenskapligt program på gymnasiet och studier i fysik och matematik på uni-versitet. Detta vetenskapliga betraktelsesätt har jag behållit också sedan jag läst teologi och blivit vigd till präst i den kristna kyrkan.

Big bang eller det som en gång blev alltings början går väl ändå inte att förena med den kristna tron? All den massa som universum, som vi idag betraktar det, fanns en gång i en enda liten punkt, en singularitet. Så var det, men så helt plötsligt exploderade det och universum fanns till med dess olika dimensioner både i rum och i tid. Vi människor kan bara tänka i tid och rum. Hur var det då innan big bang? Det fanns inget innan, för tiden fanns inte. Det fanns inget innan för rummet fanns inte. Kyrkans förståelsen av

världen talar om en början och ett slut. I och med denna början skapades också tiden. När kyrkan beskriver det Gud lever i, så är det en tillvaro utan tid, eller bortom tiden. Att tro på en kristen förstå-else av världen och hålla big bang för den sannolikaste fysikaliska teorin om världens tillblivelse behöver inte vara en motsättning.

Evolutionen beskriver en värld som inte står still. Djur, inklusive människan, och väx-ter anpassar sig efter klimatet och integrationen med andra djur. Några arter dör ut, andra klarar sig bättre ett tag, en del fl yttar till andra trakter. En av de arter som klarat sig bäst är människan. Inte för att hennes kropp uppvisar några fantas-tiska förmågor eller klarar sig bra i alla klimat. Men hennes hjärna förmår kompensera för alla de brister hon har. Så kan hon leva i varmaste öknen och kallaste permafrost. Evolutio-nen har format människans (som kollektiv) hjärna till att klara av detta. När bibeln be-skriver skapelsen så beskrivs i åtminstone tre olika skapelse-myter en process. Det tar tid för Gud att skapa. När Gud sedan ”skapat färdigt” drar inte Gud sig undan för att

aldrig mer dyka upp. Nej likt en trädgårdsmästare vet Gud att det måste till omsorg och skötsel på vägen. Skapelsen är inte en gång fulländad, nej den är på väg mot fulländ-ning. Att tro på en kristen för-ståelse av skapelsen och hålla evolutionen för den sannoli-kaste teorin hur människan blev som hon blev behöver inte vara en motsättning.

JESUS VAR EN människa som levde på jorden för 2000 år sedan i ett land som i dag kallas Israel och Palestina. Vi vet att han existerat genom den judiske historieskrivaren Josefus, de romerska historieskrivarna Tacitus och Seu-tonius och genom det Nya testa-mentet i bibeln. Liksom andra människor som levde i antiken vet vi om deras existens tack vare skrift-liga källor. Men de källor vi har till-gång till är kopior av kopior

för det mesta. När vi läser om kejsar Caesar och de galliska krigen från 58-50 f.kr. så är de äldsta kopiorna 10 kopi-orna från 900-talet e.kr.. När vi läser Tacitus romerska his-torieskrivningar från 55-117 e.kr. är de 20 kopiorna från 1100-talet e.kr.. När vi läser Nya testamentets skrifter från 40-100 e.kr. är de ca 25000 äldsta kopiorna från 130-350 e.kr.. Den historiska sannolik-heten för att Jesus som män-niska funnits är mycket stor, större än alla andra personer som levde under antiken. Med tanke på att Jesus inte var kejsare eller kom från någon bildad eller rik familj är det ännu märkligare att textvitt-nena är så många och så samstämmiga. Att hålla sig till ett historiskt vetenskap-ligt förhållningssätt gör det lättare att förstå berättel-serna om Jesus och därmed

i förlängningen också tro med kyrkan

att han är Guds son.

Jag tror på Gud och ser på världen med ett vetenskapligt betraktelse-sätt.

I Knivsta pastorat fi nns fl era möjligheter att träffas för att samtala kring kristen tro. Läs mer på www.svenskakyrkan.se/knivsta under rubriken ”Mötesplatser för vuxna”


DÖPTA-VIGDA-BEGRAVDA

Alsike församlingDopgudstjänsterSaga Isaksson UmanInez Björkelöv

VigselgudstjänsterCatrin Nilsson och Joakim Smedlund

BegravningsgudstjänsterHerbert Larsson

Husby-Långhundra församlingDopgudstjänsterLeo BergmanLira Knutsson

VigselgudstjänsterGertrud Alinder och Simon Emilsson

BegravningsgudstjänsterHilleborg Karlsson

Knivsta församlingDopgudstjänsterRonja BergcouttsIris HöökEsther HelldalOskar EnanderLovisa KrantzEddie LindbergKajsa ErkapersColin HedbergJosefin BlomgrenTuvali BergqvistIsa StålhandskeOlivia GerhardtWilmer PerssonNova Adestål

VigselgudstjänsterAnna-Karin Isaksson och Kjell ÅbergThyra Wettsjö och Hans Rönnbäck

BegravningsgudstjänsterAlve OlssonBirgitta SilénSonja LindbergBirgit FloodErik JanssonArne ErikssonGöran JanssonBerit Lundqvist

Anders NilssonAnders KönigKarin SerenanderLeif Larsson

Lagga församlingBegravningsgudstjänsterHarry Lind

Vassunda församlingDopgudstjänsterHugo SvanströmAlva LeupoldOlivia LeupoldAgnes HellmanLovisa Häggblom

VigselgudstjänsterEngla Louise Lernäs och Tom Sundqvist

BegravningsgudstjänsterArne SecherArne Eriksson

Östuna församlingDopgudstjänsterVidar Söderström

BegravningsgudstjänsterAnna-Lisa DjerfMaj Håkansson

Här förtecknar vi de kyrkliga handlingar som har ägt rum i pastoratet under perioden 20150207—20150511

Colin Hedberg som döptes i S:t Stefans kyrka 28/3

Wilmer Persson döptes i S:t Stefans kyrka 2/5

Engla Louise och Tom Lernäs vigdes i Vassunda kyrka den 9 maj. Foto: Anna Knöppel

ATT BÄRA BRUDKRONA på sin bröllopsdag är en gammal sed. I Sverige tog den fart under 1600-talet och det fanns många regler kring brudkro-nan. I vår tid används inte brudkrona vid så många bröl-lop, men de vackra brudkro-norna finns fortfarande kvar!

I KNIVSTA PASTORAT finns vackra brudkronor i alla församlingar. Det många inte vet är att man faktiskt kan få låna församlingens brudkrona när man gifter sig. På bilderna

här intill syns Vassunda och Knivsta församlings brudkro-nor, men kronor finns även i Lagga, Husby Långhundra, Alsike och Östuna försam-lingar.

ÄR NI INTRESSERADE av att använda någon av brud-kronorna till er vigsel är ni välkomna att höra av er till expeditionen. Man kan även låna dopklänning till barnens dop om det inte finns någon sådan i familjen! Även den bokas via expeditionen. /ALJ

Något lånat...


AKTUELLT FRÅN S:T MARIA ALSIKE

S:ta Maria skola lägger ner årskurserna fem och sex från och med läsåret 2016/2017. Det beslutet fattades nyligen av kyrkorådet i Knivsta.

S:ta Maria Alsike är en plats för människor att mötas och växa. Här finns förskola, skola F-6, LSS-boende, lägenheter, vandrarhem, restaurang, café, konferens, rörelsesal och kapell. Flera av lokalerna kan hyras. Läs mer på: www.sanktamariaalsike.se

Årskurs fem och sex läggs nerSKOLAN Från och med höstter-minen 2016 är S:ta Maria skola en F-4-skola. Årskurserna 5 och 6 läggs ner.

Svårigheten att rekrytera lä-rare till vissa ämne är orsaken.

BESLUTET ATT LÄGGA ner års-kurserna 5 och 6 från och med läsåret 16/17 fattades motvilligt av kyrkorådet den 11 maj efter en sista redovisning av de olika tänkbara scenarior som finns för att få långsiktigt hållbara förut-sättningar att bedriva skola med hög kvalitet.

Brist på elever till årskurserna handlar det inte om. Efterfrågan på skolplatser i Alsike är mycket stor.

Nej, orsaken till beslutet handlar om det närmast omöjliga arbetet att få fram lärare i B-språk och estetiska ämnen, som

slöjd och hemkunskap. Får man fram en behörig lärare

ska det sedan finnas tider lediga i de lokaler som Knivsta kommun upplåter åt skolan.

KNÄCKFRÅGAN HANDLAR om Skolverkets krav på att lärarna måste anställas av den skola där den ska arbeta. Det gör det omöjligt för skolor med olika arbetgivare att samarbeta kring de ämnen där det är svårt att er-bjuda en heltidstjänst per skola.

– Små skolor i hela landet missgynnas av de här reglerna, säger en kritisk Anders Jo-hansson, kyrkoherde i Knivsta pastorat.

– Det borde gå att hitta vägar att samarbeta, utan att eleverna därför ska få sämre undervisning.

En del mindre skolor löser det med att skicka iväg eleverna

på exempelvis slöjdläger för att ”beta av” ämnet. Det är en alltför dålig väg att gå, menar Anders Johansson.

– Elever som är bra på till exempel slöjd ska kunna vara det löpande under terminen och inte bara under en kort, intensiv period.

NÄR LOKALTIDNINGEN Upsala Nya Tidning ringer Skolverket och frågar om exempelvis Knivsta pastorat skulle kunna få dispens så att det blir möjligt att hyra in en lärare från Knivsta kommun för slöjdlektioner, då blir svaret nej.

– Inga dispenser kommer att ges. Det är upp till huvudman-nen för skolan att lösa frågan, säger Pia-Lotta Sahlström, som arbetar med lärarlegitimering på Skolverket. Det är verkets skyl-

dighet att verkställa beslut som regeringen och riksdagen fattat berättar hon.

Från början var skolan tänkt att vara en F-4-skola, eftersom lärare då utbildades för lägre res-pektive högre åldrar och bryt-punkten gick vid årskurs fyra. Sedan ändrades lärarutbildningen tillbaka till låg-, mellan- och hög-stadium. Då beslutade Knivsta pastorat att lämna ursprungs-planen och i stället inrymma förskoleklass till årskurs 6.

DE BARN, FÖRÄLDRAR och per-sonal som påverkas av beslutet informeras kontinuerligt kring processen fram till nedläggning av de två högsta årskurserna.

I samband med neddragningen ökar antalet förskoleavdelningar från två till fyra vid S:ta Maria.

MÅRTEN GUDMUNDHS

MÅ

RTEN

GU

DM

UN

DH

S

12 KNIVSTA PASTOR AT En t idn ing f rån Svenska k yrkan12 KNIVSTA PASTOR AT En t idn ing f rån Svenska k yrkan

TILL SIST

Präster Anders Johansson, kyrkoherde .......................................... 018- 34 68 [email protected]

Olof Norberg, bitr kyrkoherde ........................................... 018-34 68 08 [email protected]

Matz Antesten (vik) ............................................................... 018-34 68 30 [email protected]

Samuel E Lilja, pastorsadjunkt ..............................................018-34 68 [email protected]

Erik Eckerdal, (tj.ledig) [email protected]

Helene Lindström ................................................................... 018-34 68 06 [email protected]

Emmeli Lundmark (föräldraledig tom 150831)[email protected]

David Silverkors ...................................................................... 018-34 68 40 [email protected]

Katri Silverkors (vik) ............................................................ 072-535 69 [email protected]

Martin Valman .......................................................................... 018-34 68 10 [email protected]

Diakoner Carina Hedman ......................................................................... 018-34 68 16 [email protected]

Marie Simas Nordberg ...........................................................018-34 68 32 [email protected]

Christina Åberg (vik) .................................................................018-34 68 12

Musiker Anne-Lina Sandell Janner, samordnare ..............................018-34 68 38 [email protected]

Anna Bergvall ............................................................................018-34 68 36 [email protected]

Bertil Magnusson ....................................................................018-34 68 44

Gunilla Norlin .............................................................................018-34 68 42 [email protected]

Erik Tegenborg (föräldraledig) ..............................................018-34 68 14

Janet French (vik) ..................................................................... 018-34 68 [email protected]

Barn- & ungdomsansvariga Therese Hamrén .......................................................................018-34 68 28 [email protected] Larsson .......................................................................018-34 68 46 [email protected]

Vaktmästare Jan Moby, fastighets- & kyrkogårdschef .........................018-34 68 48 [email protected]

Henrik Eklund (tjl)

Martina Karlsson ......................................................................018-34 68 59

Kenneth Lager ..........................................................................018-34 68 52

Emil Molinder ........................................................................... 018-34 68 50 [email protected]

Kristina Wolrath .......................................................................018-34 68 34 [email protected]

Tomas Bengtsson ....................................................................018-34 68 54

Administration Lacka Linder, kanslichef ..........................................................018-34 68 17 [email protected]

Helén Eriksson ...........................................................................018-34 68 21 [email protected]

Ola Forsgren .............................................................................018-34 68 24 [email protected]

Eva Lindén ................................................................................ 018-34 68 03 [email protected]

Nils Lindmark ............................................................................ 018-34 68 19 [email protected]

Samuel Öhlin .............................................................................. 018-34 68 11 [email protected]

KommunikationMårten Gudmundhs, kommunikatör ..................................018-34 68 29 [email protected]

PersonalfrågorAnna Antesten, personalchef ............................................. 018- 34 68 20 [email protected]

För kontaktuppgifter till S:ta Maria skola, förskola, gruppboende m.m. se hemsidan www.sanktamariaalsike.se.www.sanktamariaalsike.sewww.svenskakyrkan.se/knivsta

KONTAKTA OSS vx 018-34 10 40, [email protected]

Projektet:Svenska kyrkan i utlandetUnder tsunamikatastrofen var det många som fi ck upp ögonen för att Svenska kyrkan ofta fi nns på plats när det otänkbara inträffar. För att vi ska klara en sådan uppgift behövs personal, organisation och administration. Tusentals par gifter sig utomlands. New York och London är några populära platser. Massor av turister besö-ker våra kyrkor och mötesplatser utomlands. De deltar i gudstjänster, läser tidningar, samtalar med vår personal och tar en fi ka. Känslan av ”hemma fast utomlands” är viktig när man är långt hemifrån. Precis som i Sverige behövs kyrkan i glädje och sorg för alla de hundratusentals svenskar som befi nner sig utomlands.

Plusgironummer: 90 16 03-1 Bankgironummer: 901-6031 M

AGN

US

ARO

NSO

N /

IKO

N

Documents

Pastoratstidningen nr 2 2015