Embed Size (px)
Citation preview
Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap
Vårdvetenskap
Patienters upplevelser av ett akutmottagningsbesök
Författare Handledare
Nina Sandberg Åsa Muntlin
Magdalena Sunhede
Examensarbete i Vårdvetenskap 15 hp Examinator
Sjuksköterskeprogrammet 180 hp Ulrika Pöder
Ht 2009
2
Abstract
The pressure is getting tougher on Accident and Emergency departments. Therefore it is
crucial to study how the patient’s perceive their visit to the Emergency department.
Knowledge about this enables improvement of routines, patient participation and patient
safety. The purpose of the study was to investigate patient’s experiences of their visit at the
Emergency department.
A descriptive design was used. Patients (n=91) who visited the Emergency department at
Uppsala University Hospital during two weeks in October 2009, answered a questionnaire.
The questionnaire consisted of 13 questions about the visit, waiting time and information.
The result showed that most of the patients found that the waiting time was acceptable and
they perceived that the staff was competent and professional. On the other hand most patients
perceived that they did not receive enough information of the prioritization of the patients in
the Emergency department and information about expected waiting time.
The study result shows that one part of the patient didn´t get information about expecting
waiting time and the order of priority and the conclusion was that the study shows that the
majority of the patients perceived their Emergency department visit as positive.
Key Words:
Triage, Emergency department, patient’s experience, information and waiting time.
3
Sammanfattning
I takt med det ökade trycket på dagens akutmottagningar är det viktigt att ta reda på hur
patienterna upplever ett akutmottagningsbesök. Dels för att förbättra rutiner men även för att
bemöta patienternas behov. Detta för att kunna erbjuda dem en trygg och säker vård. Syftet
med studien är att undersöka patienters upplevelser av omhändertagandet utifrån den
triagemodell som för tillfället används vid Akademiska sjukhusets akutmottagning.
Metoden är en deskriptiv design. Datainsamling skedde med en enkät som bestod av 13
frågor. De besvarades av 91 personer som besökte akutmottagningen dagtid två veckor i
oktober 2009. Frågorna handlade om patienters upplevelser av besöket på akutmottagningen,
gällande väntetid och information från vårdpersonalen.
Resultatet visade att en övervägande del av patienterna ansåg att väntetiden var acceptabel
och att de upplevde att personalen var kompetent samt tog dem på allvar. Däremot ansåg en
stor del av patienterna att de inte fick information om prioritetsordningen samt den beräknade
väntetiden.
Det går att urskilja att en andel av patienterna i studien inte fick information gällande väntetid
och prioritetsordning. Sammantaget går det dock att utifrån studiens resultat se att majoriteten
av patienterna ser positivt på sin upplevelse av sin första tid på akutmottagningen.
Nyckelord:
Triage, akutmottagning, patienters upplevelse, information och väntetid.
4
Innehåll Introduktion ............................................................................................................................................. 5
Triagemodellen ATS ........................................................................................................................... 6
Triagemodellen MTS .......................................................................................................................... 6
Patienters upplevelser av akutmottagningsbesök ................................................................................ 9
Akademiska sjukhusets akutmottagning ........................................................................................... 10
Syfte .................................................................................................................................................. 11
Frågeställning .................................................................................................................................... 11
Metod .................................................................................................................................................... 11
Design ................................................................................................................................................ 11
Urval .................................................................................................................................................. 12
Datainsamlingsmetod ........................................................................................................................ 12
Tillvägagångssätt ............................................................................................................................... 12
Analys ................................................................................................................................................ 12
Etiska aspekter ................................................................................................................................... 13
Resultat .................................................................................................................................................. 13
Patienters upplevelser av väntetiden under akutmottagningsbesöket ................................................ 14
Patienters upplevelser av informationen under akutmottagningsbesöket .......................................... 17
Patienternas upplevelser av omhändertagandet i samband med triagesituationen ............................ 19
Patienternas upplevelser kring trygghet och säker vård under akutmottagningsbesöket .................. 19
Diskussion ............................................................................................................................................. 20
Information ........................................................................................................................................ 20
Väntetid ............................................................................................................................................. 21
Trygg och säker vård ......................................................................................................................... 22
Metoddiskussion ................................................................................................................................ 23
Slutsats .............................................................................................................................................. 25
Referenser .............................................................................................................................................. 26
Bilaga 1 ................................................................................................................................................. 28
Bilaga 2 ................................................................................................................................................. 32
Bilaga 3 ................................................................................................................................................. 33
5
Introduktion
Under de senaste åren har befolkningsantalet i Sverige ökat och människor lever allt längre.
Detta har gjort att landets akutmottagningar fått ett större flöde av patienter (Statistiska
centralbyrån [SCB], 2006). Akutmottagningarna har ett varierande flöde beroende på årstid,
veckodag och klockslag och det är svårt att styra ett sådant flöde. Personalen behöver därför
vara beredd på att vårda alla som kommer till akutmottagningen oavsett omständigheter
(Göransson, Eldh, Jansson, 2008).
Genom forskning utvecklas sjukvården ständigt, vilket kan ge en möjlighet till en bättre och
bredare vård. Det kan innebära att patienternas förväntningar ökar. Det är en utmaning för
landets akutmottagningar att ge patienterna en vård som är säker och lämplig och som
samtidigt är effektiv. I Sverige och på andra ställen i världen har man infört olika modeller för
att effektivisera vården vid det akuta omhändertagandet. De olika modellerna används på
akutmottagningarna för att minska de långa väntetiderna som lätt uppstår. En ökad
patientsäkerhet har varit en viktig aspekt när de olika modellerna tagits fram och de utgår från
triage (Fernandes et al 2005; Manos, Petrie, Beveridge, Walter & Ducharme 2002; Tanabe,
Gimbel, Yarnold & Adams 2004).
Ordet triage kommer ursprungligen från det franska ordet ”trier” och betyder sortera (Iserson
& Moskop, 2007). Triage innebär att när patienter kommer till en akutmottagning görs en
första bedömning av patientens tillstånd, genom triage prioriteras patienter utifrån den
medicinska allvarlighetsgraden. Det görs för att kunna säkerställa att patienten får träffa
vårdpersonal inom en viss tidsram som är relaterad till patientens åkomma och utifrån det
upptäcka patienter med allvarlig sjukdom. Syftet med triage är att kunna ge ett snabbt och
adekvat medicinskt omhändertagande så att dödlighet och sjuklighet minskas samt att ha en
godtagbar patientsäkerhet. Användning av triage på en akutmottagning är en noggrann
arbetsmetod som kräver specifik utbildning för att den skall kunna utföras på ett korrekt sätt
(Enander, Lethvall, Letterstål & Öhlen, 2007).
Det är viktigt att behandla patientens medicinska behov och inte utifrån vilken turordning de
kommer till akutmottagningen (Forsgren, Forsman & Carlström, 2009). Det finns olika
modeller av triage (Widfeldt & Örtenwall, 2005), vid akutmottagningen på Akademiska
sjukhuset i Uppsala används triagemodellen Manchester Triage Scale (MTS). Det är en
modell som utgår från Australian triage scale (ATS) (Forsgren et al., 2009).
6
Triagemodellen ATS
ATS består av en femgradig skala. Samtliga fem kategorier innehåller en tidsprioritering för
när medicinsk behandling bör startas. Hamnar patienten i kategori 1 skall den få medicinsk
vård direkt och hamnar patienten i kategori 5 skall den maximalt få vänta i två timmar Det
finns klara riktlinjer för vad som menas med kategori 1, 2,3, 4 och 5 (Olofsson, Gellerstedt &
Carlström, 2008).
Triagemodellen MTS
Modellen MTS liknar ATS i tidsprioriteringarna men MTS tidsintervaller är angivna i färger
och de olika tiderna är räknade i minuter (tabell 1). Tiden motsvarar den längsta väntetiden
som föreslås utifrån patientens symtom (Olofsson, et al., 2008). Den triagenivå som patienten
tilldelats avgör därmed hur lång tid som patienten ska vänta för läkarbedömning men kan
även innefatta identifieringen av en lämplig omhändertagandeprocess (Enander, et al., 2007).
Tabell 1. Tidsprioriteringar enligt MTS. Tiden motsvarar den längsta väntetid som är godtagbar utifrån de
symtom patienten har.
Kategorier Benämning Färg Maximal väntetid
1 Omedelbart Röd 0 min.
2 Mycket brådskande Orange 10 min.
3 Brådskande Gul 60 min.
4 Standard Grön 120 min.
5 Icke -akut Blå 240 min. (Widfeldt & Örtenwall, 2005)
Vid beslut om vilken triagegrad patienten skall hamna i utgår MTS från 52 flödesscheman
vilket skiljer sig från ATS. De olika flödesscheman utgår från de vanligaste sökorsakerna som
akutmottagningarna har och underlättar beslutet för sjuksköterskan när det gäller att bedöma
patientens triagegrad. När den som triagerar bestämt sig för ett av de 52 huvudsymtomen
(tabell 2) finns det ett specifikt flödesschema (figur 1) för just det symtomet (Olofsson, et al.,
2008).
7
Tabell 2. De 52 huvudsymtomen som har ett specifikt flödesschema för varje symtom.
Allergi Andningssvårigheter barn Astma Avvikande beteende Bett och stick Blodsjukdom Brännskada Bröstsmärta Buksmärta barn Buksmärta vuxen Diabetes Diarré Djup ventrombos Dålig vuxen Dåligt barn Extremitets skada Fallolycka Främmande kropp Gastrointestinal blödning Generella kriterier Graviditet Gråtande barn Halsont Haltande barn Huvudvärk Infektion Intoxikation förgiftning
Irritabelt barn Kemisk exponering Kollapsad vuxen Kramper Kräkningar Lokal infektion - abscess Misshandel Nacksmärta Neurologisk sjukdom Näsproblem Oregelbunden hjärtrytm Oroliga föräldrar Psykisk ohälsa Ryggsmärta Sexuellt överförd sjukdom Självdestruktivt beteende Skallskada Skrotal smärta Stort trauma Sårskada Tandproblem Thorax-, bukskada Uppenbart berusad Urinvägsproblem Utslag Vaginal blödning Ögonproblem Öronproblem
(Olofsson et al., 2008 sid 11)
8
Livshotande?
Luftväg, Andning, Cirkulation
Barn med sänkt medvetandegrad? J RÖD
Pågående kramper?
N
Svår smärta?
Frekventa blodiga kräkningar?
Akut rektal blödning?
Nedsatt muskeltonus, ”floppy child”? J ORANGE
Sänkt medvetandegrad?
Mycket het?
Kall?
N
Medelsvår smärta?
Kräkts blod?
Tecken på dehydrering? J GUL
Frekventa kräkningar?
Het?
N
Smärta? J GRÖN
Varm?
N
Aktuellt problem?
Ett problem som inträffat
senaste veckan är aktuellt J
N
BLÅ
Figur 1. Exempel på ett flödesschema vid kräkningar som huvudsymtom. J står för JA och N står för NEJ.
(Olofsson et al., 2008 sid 12)
Forsgren et al (2009) undersökte vad sjuksköterskor ansåg om att arbeta med triage. Studien
visade att 88 procent av sjuksköterskorna ansåg att de var väldigt nöjda med sitt arbete och att
de såg sitt arbete som stimulerande och intressant. De flesta av sjuksköterskorna ansåg att
MTS var en klar och välplanerad metod att använda sig av.
9
Patienters upplevelser av akutmottagningsbesök
Personal på akutmottagningar är van vid att patienter får vänta och att de ifrågasätter varför
andra får gå före, trots att de väntat betydligt längre än andra patienter (Göransson et al,
2008). För patienten innebär det mycket oro att komma till en akutmottagning och de kan ha
väntat in i det längsta innan de åker till akutmottagningen. Det är viktigt för vårdpersonalen
att påminna sig om, att även om de kan se att sökorsaken är ofarlig, så kan det för patienten
upplevas som allvarligt. Det är därför av största vikt att bemöta patienten med respekt och
informera om hur processen på en akutmottagning går till. För att patienten skall känna att
den blir tagen på allvar och att de känner förtroende för sjukvården menar Göransson et al
(2008) att patienterna behöver uppleva att de möter kompetent personal. De kan då i större
utsträckning slappna av och acceptera att de får vänta, speciellt om deras tillstånd ständigt
utvärderas. Vidare har det visat att det inte är väntetiden som patienterna förargar sig mest på
utan att det är bristen av information gällande hur länge de skall få vänta innan de får träffa en
läkare. För att undvika detta kan sjuksköterskan informera om patientens triagenivå.
Göransson et al (2008) uppmanar sjuksköterskorna att våga uppskatta hur lång väntetiden kan
bli, den är oftast kortare i verkligheten och då blir patienten positivt överraskad över att
väntetiden blir kortare än vad de trott. Får inte patienterna tillräckligt med information gör de
att de känner sig otrygga (Göransson et al, 2008).
Cooke, Watt, Wertzler & Quan (2006) visar i sin studie att patienter som kommer till en
akutmottagning har samma förväntningar oberoende vilken triagenivå de hamnar i.
Patienterna värderade effektiv kommunikation och korta väntetider som viktigast. Patienterna
i studien tyckte att det var viktigt att både få veta om de behövde åka in till akutmottagningen
när de ringde sjukvårdsrådgivningen, samt att när de kom in till akutmottagningen fick veta
hur lång tid det skulle ta innan de skulle få träffa en läkare. Enligt studien är det viktigt att
patienterna blir informerade om hur processen går till på akutmottagningen då det kan ge dem
en större trygghet. De vet då vad som är planerat och förstår att de inte är bortglömda även om
de får vänta länge. Patienterna förväntade sig information som var tydlig och på ett språk som
de förstod. Uppfyller vårdpersonalen dessa förväntningar har det visat sig att patientens
tillfredställelse med vården på akutmottagningen ökat. Mer än hälften av patienterna
förväntade sig att de skulle få träffa en läkare inom en timme, trots att problemet de sökte för
inte var livshotande. Ekwall (2008) såg att patienter som bedömdes ha en högre triagegrad,
var mer nöjda med sin vistelse på akutmottagningen, än de patienter som triagerades lägre.
10
Cross (2005) studie handlar om patienters upplevelser av triage. Elva patienter intervjuades i
sitt hem efter att de besökt en akutmottagning. Resultaten visar att patienterna hade förståelse
för triagesystemet men förväntade sig mer information från vårdpersonalen om hur det
fungerade på akutmottagningen och varför de ibland kunde behöva vänta så pass länge. Några
av de intervjuade ansåg att man kunde ha hänvisat fler patienter till de vårdcentraler som
fanns, eftersom de tog upp plats på akutmottagningen. Andra menade att man inte kunde köra
iväg människor som redan var på akutmottagningen. Patienterna räknade med att vänta och
accepterade behovet av prioritering men önskade mer information angående väntetid,
prioriteringssystemet och alternativa vägar för att få vård (Cross, 2005).
För att undvika missnöjda patienter på grund av långa väntetider gjorde Nielsen (2006) en
pilotstudie där triagesjuksköterskan gick ut i väntrummet varje halvtimme och förklarade
ungefärlig väntetid samtidigt som denne gjorde en ny bedömning av patienterna för att se om
de hade försämrats. Patienterna fick även ett litet kort där de kunde gradera sina upplevelser
av akutmottagningen. Före studiens början hade 44 procent av patienterna graderat sin vistelse
till mycket bra och utmärkt. En månad efter införande var det 88 procent som gav samma
betyg. Då pilotstudien gav resultat fortsattes det på akutmottagningen som en rutin och
patienternas välbefinnande ökade signifikant (Nielsen, 2004).
Toma et al (2009) visar i sin studie att patientens helhetsintryck av ett akutmottagningsbesök
är beroende av läkarens kompetens och att denne kunde bemöta patienten. Helhetsintrycket
hörde inte ihop med om läkaren uppnått patientens förväntningar gällande diagnos och
behandling. Patientens välbefinnande vid akutbesöket var starkt sammankopplat med väntetid
samt förklaring till varför man får vänta. Boudreaux (2003) studie visar att väntetiderna ofta
är relaterade till brist på undersökningsrum. Patienterna i studien förväntade sig en snabb vård
på akutmottagningen trots att de inte var så sjuka.
Akademiska sjukhusets akutmottagning
På Akademiska sjukhusets akutmottagning arbetar ungefär 120 personer. Det är både
undersköterskor, sjuksköterskor, läkare och läkarsekreterare. Ungefär 52 000 personer
besöker akutmottagningen varje år för att få vård och under ett dygn besöker cirka 150
personer mottagningen. Akutmottagningen är indelad i tre medicinska undergrupper vilka är
medicin, kirurgi och ortopedi (enligt Å. Muntlin, personligt meddelande, 3 november 2009).
De vanligaste patientkategorierna är äldre personer med hjärtbesvär och stroke. Unga
personer med buksmärtor, patienter i alla åldrar som råkat ut för olyckor av skiftande
11
allvarlighetsgrad samt ortopedpatienter med olika sorters frakturer. På akutmottagningen
används en modifierad version av MTS som triagemodell. (enligt Å. Muntlin, personligt
meddelande, 3 november 2009).
Rutinerna för patienten vid ett akutmottagningsbesök kan te sig olika beroende av vilken
allvarlighetsgrad patienten anses ha. Dock förekommer en del moment som de allra flesta
patienter som kommer till akutmottagningen och inte triageras som Röd/Prio1 eller
Orange/Prio 2 genomgår. Först får patienten anmäla sig i en reception, därefter får de sitta ner
i ett väntrum för att sedan bli omhändertagna av en sjuksköterska inne på akutmottagningen.
Efter det får de träffa en läkare. Dessa moment kan ta olika lång tid men ingår i
triageringprocessen, det vill säga tiden fram tills att patienten träffar en läkare (enligt Å.
Muntlin, personligt meddelande, 3 november 2009).
Det finns begränsat antal tidigare studier som har undersökt patienternas roll och upplevelser
av sitt besök på en akutmottagning. Det är därför av stor vikt att sådana här studier görs. Det
är viktigt att ta reda på hur patienter upplever ett besök på en akutmottagning för att kunna
skapa möjligheter till att ge en bättre vård. Denna studie är en förstudie till ett större
forskningsprojekt vars mål är att utveckla och införa en datoriserad triagemodell.
Syfte
Syftet med studien var att undersöka patienters upplevelser av omhändertagandet utifrån den
triagemodell som för tillfället används vid Akademiska sjukhusets akutmottagning.
Frågeställning
Hur upplevs väntetiden under akutmottagningsbesöket?
Hur upplever patienterna informationen under akutmottagningsbesöket?
Hur upplever patienterna omhändertagandet i samband med triagesituationen?
Upplever patienterna trygghet och att de får en säker vård under akutmottagningsbesöket?
Finns det skillnader mellan hur män respektive kvinnor upplever sitt akutmottagningsbesök?
Metod
Design
Studie med deskriptiv design.
12
Urval
Studiens urval var patienter som dagtid mellan 8.00 - 19.00 under två veckor i oktober, 2009,
sökte vård vid akutmottagningen på Akademiska Sjukhuset i Uppsala. Inklusionskriterierna
för att få ingå i studien var patienter som är över 18 år, orienterade till tid, person och rum
samt att de skulle kunna läsa enkätfrågorna. De patienter som exkluderades var patienter som
triagerades som RÖD/prio 1 samt de som triagerades som ORANGE/prio 2. Det vill säga de
patienter som behövde ett omedelbart medicinskt omhändertagande. Det togs även hänsyn till
patientens känslomässiga status och därav exkluderades personer som hade ett aggressivt
uppträdande eller var mycket gråtmilda. Dessutom exkluderades ortopediska patienter då de
inte triagerades och urvalet blev därmed konsekutivt.
Datainsamlingsmetod
Data insamlades genom en enkät, (bilaga 1). Enkäten delades ut till patienter på
akutmottagningen som uppfyllde inklusionskriterierna. Enkäten som användes i studien var
utvecklad vid Karolinska Sjukhuset Solna men modifierad för att passa akutmottagningen i
Uppsala. Det utfördes inget pilottest av enkäten för studien. Enkäten består av tretton
kryssfrågor med två till fem svarsalternativ. Frågorna handlar om hur patienten upplever sin
vistelse på akutmottagningen, där frågor om väntetid, information samt trygghet står i fokus.
Som bakgrundsfakta fanns det även frågor gällande patientens kön, ålder, utbildningsnivå
samt en fråga om svenska är patientens modersmål. Enkäten tog cirka 10 minuter att svara på.
Tillvägagångssätt
Personalen på Akademiska sjukhusets akutmottagning var medvetna och införstådda med att
ett större projekt är under utveckling och förväntas sättas i gång under våren 2010. Personalen
blev upplyst om att enkäter skulle delas ut till patienter som besökte mottagningen under
veckorna 41- 42 (bilaga 2). Tillvägagångssättet var att när patienten registrerades i kassan,
tillfrågades de om de ville vara med i en patientundersökning. Författarna informerade
patienterna om vad enkäten handlade om. Med enkäten följde ett informationsblad där studien
beskrevs (se bilaga 3). Patienterna fick information om att vänta med att fylla i enkäten tills
efter att de hade träffat en sjuksköterska inne på akutmottagningen. Sjuksköterskan skulle
även fylla i patientens triagegrad på enkäten och därefter kunde patienten lägga enkäten i ett
kuvert som lämnades i en anvisad brevlåda inne på akutmottagningen.
Analys
Insamlad data analyserades i statistikprogrammet SPSS. Analysen bestod framförallt av
deskriptiv statistik, men då författarna även ville undersöka om det fanns något samband
13
mellan patienternas kön och hur de upplevde omhändertagandet användes Chi 2 test. Studiens
valda signifikansnivå är p=0,05.
Enkäten som användes i studien hade 13 frågor med kryssbara svarsalternativ. Studiens fyra
frågeställningar besvarades utifrån de 13 frågorna. Den första frågeställningen som handlade
om hur patienterna upplevde omhändertagandet i samband med triagesituationen besvarades
av enkätfrågorna 6,8. Den andra frågeställningen som tar upp patienternas upplevelse av
väntetiden under akutbesöket kunde besvaras av enkätfrågorna 1,2,3 och 13. Den tredje
frågeställningen som tar upp patienternas upplevelser av informationen under
akutmottagningsbesöket kunde besvaras av enkätfrågorna 4,5, 7, 10 och 11. Den sista
frågeställningen som handlade om patienterna kände trygghet och om de kände att de fick en
säker vård under akutmottagningsbesöket kan besvaras av enkätfrågan 9, 12.
Etiska aspekter
Enligt studiehandledning för examensarbete vid sjuksköterskeprogrammet i Uppsala är det
praxis att examensarbete på grundläggandenivå inte granskas av etisk kommitté. Dock ska
empiriska studier vara godkända av ansvarig inom den verksamhet som datainsamlingen
utförs. Denna studie är godkänd av verksamhetschefen för akutmottagningen.
Ett informationsblad om studien, lämnades till dem som deltog i studien, se bilaga 1. Allt
studiematerial behandlades konfidentiellt. Studiepersonerna informerades om att de när som
helst kunde avbryta sitt deltagande. Valde patienten att inte delta i studien påverkade detta
inte hans/hennes vidare vård och behandling på akutmottagningen. Resultaten sammanställdes
så att ingen enskild person kunde identifieras.
Resultat
Under veckorna 41-42 besökte 1901 personer akutmottagningen, fördelningen mellan dem var
539 kirurgpatienter, 868 medicinpatienter och 494 ortopedpatienter. Av de patienter som
sökte för medicinsk eller kirurgisk problematik, tillfrågades under dagtid 173 personer vilka
uppfyllde inkluderingskriterierna, om de ville delta i enkätundersökningen. Totalt valde 159
personer att delta och det var 91 enkäter som lämnades in korrekt ifyllda och det gav en
svarsfrekvens på 54 %.
Spridningen mellan män och kvinnor var jämnt fördelat, 43 kvinnor och 46 män svarade
vilket ger 50,5% män och 47,3% kvinnor. Det var 3,2 % som inte svarade på frågan gällande
kön. Patienterna fyllde i sin ålder som sedan delades in i ålderskategorier som hade tio års
14
intervall. Detta för att underlätta vid analys. Se studiens populationsfördelning nedan (figur
2).
Figur 2. Studiens population fördelat i ålderskategorier.
Utbildningsnivån fördelade sig relativt jämnt mellan folkskola/grundskola, (n= 21; 23,1 %)
yrkesskola/gymnasium (n=38; 41,8%) samt högskola/universitetsutbildning (n=28; 30,8%).
Det var 11 män och 10 kvinnor som hade genomgått grundskola, 17 män och 21 kvinnor hade
genomgått yrkesskola/gymnasium och 15 män och 12 kvinnor hade en universitets- eller
högskoleutbildning.
Majoriteten av de som svarade på enkäten hade svenska som modersmål, medan 7 personer
(7,7 %) hade ett annat språk som modersmål.
Då frågeställningen gällande hur män respektive kvinnor upplever sitt akutmottagningsbesök
är en övergripande frågeställning som genomsyrar alla enkätens frågor väljer författarna att
redovisa fördelningen efter varje fråga. Det görs istället för att svara på frågeställningen
enskilt då det finns risk för upprepning av resultat.
Patienters upplevelser av väntetiden under akutmottagningsbesöket
Den väntetid som förekom från det att patienten anlände till akutmottagningen och till dess att
han/hon fick anmäla sig i receptionen ansåg 47 personer att väntetiden var acceptabel, (figur
3). En andel (n=39) uppgav att det inte förekom någon väntetid alls. Av de 39 personer som
uppgav att det inte förekom någon väntetid alls var majoriteten män, 23 män och 16 kvinnor. I
109
1312
1311
4
1
18
02468
101214161820
20-29år 30-39år 40-49år 50-59år 60-69år 70-79år 80-89år 90-99år Inte fyllt i sin ålder
15
den grupp som angivit att väntetiden var acceptabel var könsfördelningen, 21 män och 24
kvinnor.
Figur 3. Vad patienterna (n=91) ansåg om väntetiden fram till att de fick anmäla sig i receptionen.
På frågan om huruvida patienten fått information av receptionisten angående väntetiden på
akutmottagningen ansåg majoriteten av de 91 personer som svarade på frågan att de inte fått
någon information (n=70; 76,9%). Ungefär lika många kvinnor som män svarade att de inte
fått någon information, 32 män och 36 kvinnor. Det var dock fler män (n=13) än kvinnor
(n=7) som ansåg att de fått information av receptionisten. Det visade sig vara endast visuell
skillnad då signifikant nivån var över p=0,05.
Den väntetid som förekom efter att patienten anmält sig i receptionen fram till att hon/han
blev bedömd av en sjuksköterska bedömde 40 patienter av de 88 svarande, väntetiden som
acceptabel (figur 4). En stor andel uppgav att de inte behövde vänta alls på att bli bedömda
(n=34). Inga könsskillnader kunde noteras, då 17 män och 16 kvinnor uppgav att de inte
behövde vänta samt 22 män och 18 kvinnor uppgav att väntetiden var acceptabel.
Figur 4. Patienternas (n=91) åsikter angående väntetiden fram till att de fick en sjuksköterskebedömning.
42,90%
51,60%
3,30% 2,20%
Behövde inte vänta
Den var acceptabel
Den var något förlång
Den var alldeles för lång
37,40%
44%
13,20%
2,20% 3,30%
Behövde inte vänta
Den var acceptabel
Den var något för lång
Den var alldeles för lång
Ej svarat på frågan
16
Vid frågan om patienterna hade fått information av en sjuksköterska om hur länge de skulle få
vänta innan de fick en läkarbedömning ansåg hälften (n=47; 51,6%) av patienterna att de inte
hade fått någon information. Inga könsskillnader kunde utläsas då 22 män och 17 kvinnor
ansåg att de fått information och 23 män och 24 kvinnor uppgav att de inte fått någon
information.
En andel av patienterna,(n=44) ansåg att väntetiden tills de fick träffa en läkare var acceptabel
samt en andel (n=18) som uppgav att de inte behövde vänta, utan fick träffa en läkare direkt
(figur 5).
.
Figur 5. Patienternas ( n= 91) åsikter angående väntetid fram till läkarbedömning.
Resultatet visade att män och kvinnor svarade varierat på frågan angående väntetiden fram till
läkarbedömningen, men det gick inte att utläsa någon signifikant skillnad (figur 6).
Figur 6. Könsfördelningen i antal personer vid frågan angående patienternas åsikter om väntetid fram till
läkarbedömning.
19,80%
48,40%
12,10%
13,20%
6,60%
Behövde inte vänta, fick träffa en läkare direkt
Den var acceptabel
Den var något för lång
Den var alldeles för lång
Ej svarat på frågan
8
27
53
10
16
6
9
0
5
10
15
20
25
30
Fick träffa läkare direkt
Den var acceptabel
Den var något för lång
Den var alldeles för lång
Män
Kvinnor
17
Patienters upplevelser av informationen under akutmottagningsbesöket
Angående om patienterna fått någon information av en sjuksköterska gällande
prioriteringssystemet svarade en majoritet (n=59; 64,8 %) att de inte hade fått någon
information och en andel (n=28; 30,8%) ansåg att de fått informationen. En signifikant
skillnad kunde ses mellan män och kvinnors svar (x2[1] 4,092, p=0,043) hos dem som uppgav
att de fått information då fler män än kvinnor ansåg att de fått information (figur 7).
Figur 7. Könsfördelning i antal personer vid frågan angående om patienterna fått prioriteringsordningen
förklarad.
Mer än hälften av patienterna (n=56), ansåg att de fick förklarande svar av en sjuksköterska,
när de ställde, för dem viktiga frågor (figur 8). En del av patienterna (n=30) ansåg dock att de
inte hade något behov av att ställa frågor. Ingen skillnad påträffades mellan män och kvinnors
svar.
Figur 8. Patienternas (n=91) åsikter om de fått förklarande svar av sjuksköterskan när de ställt frågor.
Hälften av patienterna (n=46) ansåg att de fick information av en sjuksköterska gällande sitt
tillstånd (figur 9). En andel (n=19) ansåg att de inte behövde någon information.
18
25
9
33
0
5
10
15
20
25
30
35
Ja Nej
Män
Kvinnor
61%
4,40%
33%
1,10%Ja
Delvis
Jag hade inget behov av att fråga
Ej svarat på frågan
18
Figur 9. Patienters (n=91) åsikter om de fått tillräckligt med information om sitt tillstånd av sjuksköterskan.
Fler män än kvinnor hade svarat att de fått information samtidigt som det var fler män än
kvinnor som även svarat att de inte hade fått någon information (figur 10). Fler kvinnor än
män uppgav att de inte behövde få någon information. Signifikansvärdena nådde inte upp till
studiens förutbestämda nivå.
.
Figur 10. Könsfördelningen i antal personer vid frågan om patienten fått information om sitt hälsotillstånd av en
sjuksköterska.
Mer än hälften av de 85 svarande, (n=57; 62,6%) ansåg att de inte hade fått någon information
av en sjuksköterska gällande om hur de själva skulle kunna upptäcka försämringssymtom. Det
fanns dock personer (n=28; 30,8%) som upplevde att de fått informationen. Ett noterbart
internt bortfall (n=6; 6,6%) gick att utläsa av resultatet. Fler män än kvinnor fick
informationen, 17 män och 10 kvinnor samt 26 män och 31 kvinnor hade inte fått information
om försämringssymptom. Det visade sig vara endast visuell skillnad då signifikant nivån var
över p=0,05.
50,50%
22%
4,40%
20,90%
2,20%
Ja
Delvis
Nej
Jag behövde ingen informationEj svarat på frågan
26
74
8
19
13
0
11
0
5
10
15
20
25
30
Ja Delvis Nej Jag behövde ingen
information
Män
Kvinnor
19
Patienternas upplevelser av omhändertagandet i samband med triagesituationen
Patienterna fick svara på om de ansåg att det fanns möjlighet till att tala med en sjuksköterska
om sin oro (figur 11). Hade patienterna en oro som de ville prata med någon om ansåg 40
patienter att de kunde det. En tredjedel av patienterna (n=33) kände dock inte någon oro eller
ängslan inför besöket och behövde därmed inte tala med en sjuksköterska. Könsfördelningen
mellan män och kvinnor var jämnt fördelat mellan de olika svarsalternativen.
Figur 11. Patienternas (n= 91) åsikter om möjligheten att prata om sitt tillstånd eller behandling i fall att de
kände oro eller ängslan.
Majoriteten (n=80; 87,9%) av de 88 patienterna ansåg att de togs på allvar och blev lyssnade
på av den sjuksköterska som hade ansvar för dem. Män och kvinnor uppgav i lika hög grad att
de blev tagna på allvar och lyssnade på, 40 män och 39 kvinnor. Likaså var könsfördelningen
jämn bland dem som uppgav att de bara delvis blev tagna på allvar, 4 män och 4 kvinnor. Den
enda patient som ansåg att den inte blivit tagen på allvar var en man.
Patienternas upplevelser kring trygghet och säker vård under akutmottagningsbesöket
De allra flesta patienter (n=87; 95,6%) ansåg att sjuksköterskan var kompetent för sin uppgift
och könsfördelningen var jämn i frågan. Av de 80 patienterna svarade mer än hälften av
patienterna (n=55; 60,4%) att de inte hade fått en ny bedömning av sjuksköterskan av sitt
tillstånd under tiden de väntade. En mindre andel (n=25; 7,5%) ansåg att de hade fått en ny
bedömning och då var det fler män än kvinnor som hade fått det (figur 12). Ett stort internt
bortfall (n=11; 12,1%) kunde utläsas av resultatet. En signifikant skillnad kunde ses (X2[1]
5,080, p= 0,024) mellan kvinnor och mäns ja-svar vid frågan gällande om de fått en ny
bedömning av sjuksköterskan.
44%
15,40%2,20%
36,30%
2,20%
Ja
Delvis
Nej
Kände ingen oro eller ängslanEj svarat på frågan
20
Figur 12. Könsfördelning i antal personer angående frågan om sjuksköterskan gjorde en ny bedömning av
patientens sjukdomstillstånd.
Diskussion
Resultatet visar att en majoritet av patienterna var nöjda med sin vistelse på akutmottagningen
och gällande en del frågor gick det att utläsa en skillnad mellan kön och dess upplevelse av
vården. Vid områden som gällde information gällande förväntad väntetid och
akutmottagningens prioritetsordning var det dock en större del patienter som skattat att de inte
fått ta del av informationen.
Information
Studien visar att en majoritet inte hade fått någon information av en sjuksköterska angående
prioriteringssystemet på akutmottagningen. Det är intressant att dubbelt så många män som
kvinnor fick information om prioriteringssystemet, eftersom det inte borde vara någon
skillnad mellan könen. Författarna anser att alla patienter borde få likvärdig information
oavsett kön, ålder och ursprung. Det som dock är viktigt här att belysa är att alla människor
uppfattar saker olika. Kan det vara så att männen och kvinnorna fick likvärdig information
men uppfattade det på olika sätt? Det vill säga att männen godtog information medan
kvinnorna ville ha en mer utförlig. Eller var det så att personalen informerade männen i större
utsträckning för att de krävde och ställde frågor angående förväntad väntetid och att
kvinnorna inte ville vara till besvär och därmed inte krävde att få någon? Resultatet av detta är
en viktig faktor att fortsätta belysa och göra fler studier på. Det för att kunna förstå varför
resultatet blev som det blev. Är det vårdpersonalens inställning och verk eller är det
patienternas förväntningar som skiljer sig åt och avgör resultatet?
Denna studie visar att hälften av patienterna uppgav att de inte hade fått någon information
angående hur länge de skulle få vänta innan en läkarbedömning. Enligt Cooke et al (2006)
förväntar sig patienter som kommer till en akutmottagning att få information om hur lång tid
17
22
8
32
0
5
10
15
20
25
30
35
Ja Nej
Män
Kvinnor
21
de skall få vänta innan de ska få träffa en läkare. Cooke et al (2006) menar även att om
patienterna får information så känner de en större trygghet och deras trivsel med vården ökar.
Författarna anser att detta är av största vikt att diskutera. Studiens bakgrundskällor angående
vad som patienter upplever som viktigast vid ett akutmottagningsbesök är just information.
De flesta studier påpekar att får patienterna tillräckligt med information och förstår varför de
får sitta och vänta så blir de mer positiva till hela akutmottagningsbesöket. Att denna studie
visar att så många av patienterna anser att de inte fått tillräckligt med information är trist då
vetenskapliga studier lägger vikten på detta. Majoriteten av patienterna uppgav att de inte fick
någon information av receptionisten angående hur lång väntetiden antogs vara innan de skulle
få träffa en sjuksköterska. Cross et al (2005) menar att patienter har en förståelse om att man
kan få vänta på en akutmottagning men att patienterna förväntar sig information angående hur
det går till prioriteringsmässigt på akutmottagningen samt förväntad väntetid. Göransson et al
(2008) menar att om patienterna inte får tillräckligt med information angående väntetiden så
blir de otrygga. Författarna tror att detta är en viktig faktor i patientens helhetsintryck av sitt
akutmottagningsbesök. Vidare anser författarna att ge tillräckligt med information och visa
förståelse för att patienterna vill ha information är en förhållandevis liten åtgärd men kan ha
en stor betydelse för patienternas syn på vården.
En observation under enkätutdelningen var att receptionisterna ofta sa att de inte visste hur
lång tid de skulle kunna tänkas ta. Även om inte personalen vet hur lång tid patienten kan
tänkas få vänta anser Göransson et al (2008) att vårdpersonalen skall våga uppskatta hur lång
väntetiden kan bli, då den oftast är kortare i verkligheten. Detta gör att patienterna blir positivt
överraskade och känner sig tryggare.
Väntetid
De allra flesta patienterna var positiva angående väntetiden tills de fick träffa en
sjuksköterska. När de gällde väntetiden tills de fick träffa en läkare var det fler patienter som
ansåg att de fick vänta alldeles för lång tid. Men det är fortfarande nästan hälften som ansåg
att väntetiden var acceptabel. Författarna vill belysa att generellt talas det ofta om att
väntetiderna på akutmottagningar är extremt långa. I denna studie visar resultaten en mer
positiv bild. Dock skall det tas hänsyn till att studien är liten.
Författarna anser att det är viktigt att lyfta fram att det var 19,8 procent som fick träffa en
läkare direkt. Detta visar enligt författarna, att resurser finns då dessa patienter inte ur en
medicinsk synvinkel behövde få träffa en läkare direkt. Vid klagomål hänvisas patienterna
22
ofta till, att den långa väntetiden på akutmottagningen till stor del beror på bristen av läkare.
Dock skall man här ha i beaktning att studien gjordes på dagtid då specialistläkare fanns på
plats.
Fler män än kvinnor uppgav att väntetiderna var acceptabla samt att det är fler kvinnor som
ansåg att de fick vänta längre än männen. Det är dock viktigt att belysa att skillnaden endast
är visuell och inte signifikant. Trots det är det intressant att diskutera då det går att ställa sig
frågan om det är att männen som får en snabbare vård eller om kvinnorna är mer otåliga. Eller
är det en tillfällighet att männen fick en snabbare vård? Det kunde exempelvis bero på att de
hade mer akuta åkommor.
Trygg och säker vård
Det är intressant att diskutera att nästintill alla patienter ansåg att sjuksköterskan var
kompetent för sin uppgift och att de blev lyssnade på samt tagna på allvar. Då Göransson et al
(2008) betonar att det är viktigt att patienten möter kompetent personal och blir tagna på
allvar då det leder till att patienterna blir tryggare och kan ge en större acceptans för eventuell
väntetid. Författarna anser även att det är en självklarhet att vårdpersonalen inger en
kompetent uppsyn.
Triagemodellen som används på akutmottagningen är en noggrann arbetsmetod som kräver
specifik utbildning för att modellen skall kunna utföras på ett korrekt sätt. Detta är något som
författarna anser att patienterna bör få information om. Om de får vänta en längre tid innan de
får träffa en sjuksköterska eller läkare har de blivit bedöma av kunnig personal och det anses
inte som att de har en akut åkomma. Vikten av detta styrks av Nielsen (2004) studie där det
visat sig att patienternas välbefinnande fick en signifikant ökning när en sjuksköterska
regelbundet gjorde nya bedömningar i väntrummet. Om de får information om att de är
bedömda tror författarna att det kan ge patienterna en större trygghet. Vidare tror författarna
att patienterna får en större förståelse av varför de får vänta men även för vårdpersonalens
arbetssätt. Författarna iakttog ibland missnöje i väntrummet när patienter som kommit senare
än andra patienter fick gå före in till sjuksköterskan. Detta hade troligtvis kunnat undvikas om
patienterna från första stund var införstådda med prioriteringsordningen.
Denna studie visar att en ny bedömning av patienternas tillstånd ofta inte utfördes av
sjuksköterskan. Detta anser författarna vara anmärkningsvärt då regelbundna bedömningar
ökar patientsäkerheten.
23
Mer än hälften ansåg att de fick förklarande svar av sjuksköterskan när de ställde för dem
viktiga frågor. Det viktiga i detta resultat är att ingen patient ansåg att de inte vågade fråga
sjuksköterskan eller att de inte kände sig nöjda med de svar som de fick när de ställde frågor.
Detta anser författarna som positivt men även något som skall vara självklart. Hade resultaten
sett annorlunda ut vore det av största vikt att ändra vårdpersonalens attityder.
Helheten av denna studie visar att patienterna hade en övergripande positiv upplevelse av
akutmottagningsbesöket. Det finns dock vissa skillnader mellan män och kvinnor då fler män
har fått mer information om prioriteringsordning och även en ny bedömning under väntetiden.
Metoddiskussion
Studien använde sig av begreppet upplevelser, vilket generellt sett främst används i kvalitativa
studier. Begreppet används här då enkäten är utformad kring detta begrepp.
Studiens population var jämn, både gällande, kön, ålder och utbildningsnivå. Detta ger en
generell bild av vad besökarna anser om ett akutmottagningsbesök. Författarna anser att det
gör att studiens resultat är generaliserbart när det gäller patienter som besöker en
akutmottagning under dagtid.
Tillvägagångssättet kunde ha utvecklats och gjorts annorlunda, då det eftersträvas en hög
svarsfrekvens. Att svarsfrekvensen blev låg kan förklaras av att de personer som söker sig till
en akutmottagning är sjuka. Då patienterna befinner sig i ett tillstånd av smärta, oro, ångest
eller trötthet är det kanske inte av högsta prioritet att svara på en enkät. De interna bortfallet
var de patienter som tackade ja till att delta men sedan inte lämnade in enkäten, samt de som
fyllde i enkäten men inte på ett korrekt sätt. I resultatet redovisades det bortfall som översteg
5%. En anledning till att patienterna inte fyllde i vissa frågor, tror författarna kan bero på att
de inte ansåg sig ha behov att svara på just den frågan. Exempelvis på frågan gällande om
sjuksköterskan gjorde en ny bedömning kan det ha varit så att patienten hade fått träffa en
läkare direkt.
Sjuksköterskorna på akutmottagningen blev informerade i ett informationsbrev som delades
ut till alla, de blev informerade av sin gruppchef på morgonsamlingen samt av författarna att
de skulle fylla i patientens triagegrad. Några få enstaka enkäter var ifyllda med triagegrad.
Författarna påpekade detta för gruppchefen som påminde sina arbetskamrater. Dock gjordes
detta inte. Uppsatsen kan därför inte jämföra resultatet mellan olika triagegrader.
24
Det är viktigt att ha i beaktning att ingen av studiens deltagare prioriterades till röd eller
orange triagegrad. Det vill säga att ingen deltagare hade behov av ett direkt medicinskt
omhändertagande. Patienterna som söker vård och triageras gul, grön och blå kan ha svårt att
se sin egen situation som annat än akut då de exempelvis kan ha en svår smärta. Detta var
något som författarna ofta uppfattade genom observationer vid enkätutdelningen.
Den långa väntetid som ibland uppstod mellan att patienten fått enkäten och tills de skulle
fylla i den kunde även ha en stor inverkan på svarsfrekvensen. Flera orsaker till låg
svarsfrekvens kan vara att många glömde bort enkäten när de väl skulle svara, inte orkade just
då samt att de i all välmening sa ja vid tillfrågandet för att de inte ville säga nej vid det direkta
mötet med författarna.
Vid analys av resultatet ska hänsyn tas till att studien genomfördes dagtid då de fanns mycket
personal på mottagningen och inte så högt tryck på besökare som vid kväll och nattetid.
Dessutom fick författarna förklarat för sig att det var en ovanligt lugn period. Författarna
anser att det vore intressant om de delat ut enkäten nattetid. Detta för att kunna jämföra om
svaren skiljde sig mellan dagtid då det finns specialistläkare på plats samt nattetid då det inte
finns läkare stationerade i samma utsträckning .
Det är viktigt enligt författarna att ha i beaktning att det var övervägande positiva svar och att
de kan bero på att de var de positiva patienterna som brydde sig om att fylla i enkäten. Det
stora bortfallet kan förklaras med att de som inte var nöjda med vården inte heller orkade eller
brydde sig om att fylla i enkäten. En annan vinkling kan även vara att patienterna inte
förväntade sig mer av sitt akutmottagningsbesök. Exempelvis visste de att de skulle få vänta
och hade inte kunskap om hur mycket de kunde kräva.
En viktig del att ta med tror författarna är att de patienter som lämnade in enkäten var de som
generellt sett var nöjda. De som var arga, upprörda och ansåg att de fick vänta för länge
kanske inte heller ville lämna in sin enkät. Studiens tillförlitlighet kan alltid diskuteras då man
måste ha i beaktning att när personer skall fylla i en enkät kan de som svarar missförstå frågor
samt att inga följdfrågor kan ställas.
Projektets resultat är viktigt att belysa och har en betydelse för vidare forskning i ämnet. Det
är av största vikt att sjuksköterskor i sitt arbete tar hänsyn till vad patienter anser som
viktigast vid ett akutmottagningsbesök.
25
Etiska aspekter är alltid grundläggande att diskutera. Är studiens resultat betydelsefullare än
patienternas utsatthet vid förfrågan att delta i studien? Författarna anser att studien är viktig
för framtida studier samt för att kunna bemöta patienterna på ett bra sätt.
Slutsats
Det går att urskilja att en andel av patienterna i studien inte fick information gällande väntetid
och prioritetsordning. Sammantaget går det dock att utifrån studiens resultat se att majoriteten
av patienterna ser positivt på sin upplevelse av sin första tid på akutmottagningen.
26
Referenser
Boudreaux, E., Friedman, J., Chansky, M., Baumann, B (2004). Emergency Department
Patient Satisfaction: Examining the Role of Acuity. Academic Emergency Medicine, 11 (2).
162-8
Cooke, T., Watt, D., Wertzler, W., Quan H. (2006). Patient expectations of emergency care:
phase II- a cross-sectional survey. Canadian Journal of Emergency Medical Care, 3, 148-157.
Cross, E., Goodacre, S., O’Cathain, A., Arnold, J. (2005). Rationing in the emergency
department: the good, the bad, and the unacceptable. Emergency Medicine Journal 22 (3).
171-6
Ekwall, A., Gerdtz, M., Manias, E. (2008). The influence of patients acuity on satisfaction
with emergency care: perspectives of family, friends and carers. Journal of Clinical Nursing,
17 (6). 800-9.
Enander, C., Lethvall, S., Letterstål, A. & Öhlen, G. (2007). Fokusrapport, Triagearbete på
akutmottagning. Stockholms läns landsting sid 1-52. Hämtad 2009-05-25
Fernandes, C.M., Tanabe, P., Gilboy, N., Johnson, LA., McNair, RS., Rosenau, AM. et al.
(2005). Five-level triage: a report from the ACEP/ENA Five-level Triage Task Force. Journal
of Emergency Nursing, 31 (1). 39-50.
Forsgren, S., Forsman, B., Carlström, E. (2009). Working with Manchester triage- Job
satisfaction in nursing. International Emergency Nursing, 17, 226-232.
Göransson, K., Eldh, AC., Jansson, A. (2008). Triage: På akutmottagning. Lund:
Studentlitteratur.
Manos, D., Petrie, DA., Beveridge, RC., Walter, S., Ducharme, J. (2002). Inter-observer
agreement using the Canadian Emergency Department triage and Acuity Scale. Canadian
Journal of Emergency Medical Care, 4 (1). 16-22.
Nielsen, D. (2004) Improving ED Patient Satisfaction When Triage Nurses Routinely
Communicate With Patient as to Reasons for Waits: One Rural Hospital’s Experience.
Journal of Emergency Nursing, 30 (4). 336-8.
Olofsson, P., Gellerstedt, M., Carlström E. (2008). Triage på akutmottagning - En
utvärdering i Västra Götalandsregionen. Forskningsrapport 2008:03 Högskolan Väst
27
Statistiska centralbyrån. (2007). Befolkningsregistret. Örebro: Statistiska centralbyrån. Från
http://www.scb.se/statistik/_publikationer/BE0101_2006A01_BR_BE0107TEXT.pdf
Tanabe, P.,Gimbel, R., Yarnold, PR., Adams, JG. (2004). The Emergency Severity Index
(version 3) 5-level triage system scores predict ED resource consumption. Journal of
Emergency Nursing, 30 (1).22-9.
Toma, G., Triner, W., Mcnutt, L-A. (2009). Patient satisfaction as a Function of Emergency
Department Previsit Expectations. Annals of Emergency Medicine, 54 (3). 360-367.
Widfeldt, N., Örtenwall, P. (2005) Triage- metod för bästa möjliga omhändertagande på
akutmottagningen. Läkartidningen 39, volym102
28
Bilaga 1
Patienters upplevelse av det första mötet med
vårdpersonalen på akutmottagningen
Vilket år är Du född? ______________________
Är du
Man
Kvinna
Vilken utbildning har Du?
Folkskola/grundskola
Yrkesskola/Gymnasium
Högskola/Universitet
Är svenska Ditt modersmål?
Ja
Nej
När Du kom till akutmottagningen - receptionen
1. Vad anser Du om väntetiden till att du fick anmäla dig i receptionen? Behövde inte vänta
Den vara acceptabel
Den var något för lång
Den var alldeles för lång
2. Informerade receptionisten Dig om hur länge du skulle behöva vänta innan Du skulle få träffa en sjuksköterska/läkare? Ja Nej
Triagegrad:
29
När Du kom till akutmottagningen – första mötet med en sjuksköterska
3. Om Du fick vänta på att få en sjuksköterskebedömning av Ditt tillstånd, vad anser Du om väntetiden? Behövde inte vänta
Den var acceptabel
Den var något för lång
Den var alldeles för lång
4. Förklarade sjuksköterskan hur prioriteringssystemet fungerar, d.v.s att man som patient får vänta olika länge innan man får träffa en läkare beroende på vilka symptom man har? Ja
Nej
5. När Du frågade sjuksköterskan om något som var viktigt för Dig, fick Du då svar som Du förstod? Ja Delvis Nej Jag vågade inte fråga Jag hade inget behov av att fråga
30
6. Om Du kände oro eller ängslan över Ditt tillstånd eller Din behandling, hade Du möjlighet att prata med sjuksköterskan om det? Ja, helt och hållet Delvis Nej Jag kände ingen oro eller ängslan
7. Fick Du tillräcklig information om Ditt tillstånd av sjuksköterskan? Ja Delvis Nej Jag behövde ingen information
8. Kände Du att Du blev lyssnad på och tagen på allvar? Ja Delvis Nej
9. Upplevde Du att sjuksköterskan var kompetent för sin uppgift? Ja
Delvis
Nej
31
10. Informerade sjuksköterskan Dig om hur länge Du skulle behöva vänta innan Du skulle få träffa en läkare? Ja Nej
11. Fick Du information av sjuksköterskan om vilka symptom på försämring av Ditt hälsotillstånd som Du skulle vara uppmärksam på, i väntan på att få träffa en läkare? Ja Nej
12. Gjorde en sjuksköterska en ny bedömning av Ditt tillstånd under tiden Du väntade på att få träffa en läkare? Ja Nej
13. Om Du fick vänta på att få en läkarbedömning av Ditt tillstånd, vad anser Du om väntetiden? Behövde inte vänta, fick träffa en läkare direkt
Den var acceptabel
Den var något för lång
Den var alldeles för lång
Tack för Ditt deltagande!
32
Bilaga 2
Information till vårdpersonalen på akutmottagningen angående patientstudie
Vi är två studenter från Uppsala Universitet som studerar på sjuksköterskeprogrammet termin
6 och under hösten ska vi skriva vår C-uppsats. Studiens syfte är att undersöka vilka
upplevelser patienter har, som kommer till Akademiska sjukhusets akutmottagning, gällande
omhändertagandet utifrån ett triagesystem. Studien är en förstudie till ett större
forskningsprojekt som handlar om att utveckla och införa ett nytt datoriserat triagesystem.
Alla patienter som är över 18 år kommer att tillfrågas om att delta i patientundersökningen.
Studien innebär att patienterna kommer att få besvara ett frågeformulär i samband med sitt
besök på akutmottagningen. Frågorna handlar om upplevelser kring besöket innan patienten
har fått träffat en läkare. Totalt består frågeformuläret av 13 frågor, vilket beräknas ta ca 10
minuter att besvara. Det är helt frivilligt för patienten att delta i studien och allt studiematerial
kommer att behandlas konfidentiellt. Patienten kan närsomhelst avbryta sin medverkan.
Frågeformuläret ska läggas i det medföljande kuvertet, klistras igen och lämnas i anvisad
postlåda på akutmottagningen.
Målet är att 200 patienter ska besvara frågeformuläret.
Frågor? Kontakta Nina eller Magdalena
Nina Sandberg Magdalena Sunhede
[email protected] [email protected]
Ansvarig handledare: Åsa Muntlin telefon 018-471 66 67, [email protected]
33
Bilaga 3
Härmed tillfrågas Du om deltagande i en patientundersökning
Vi är två studenter från Uppsala Universitet som studerar på sjuksköterskeprogrammet termin
6 och under hösten ska vi skriva vår C-uppsats. Studiens syfte är att undersöka vilka
upplevelser patienter har, som kommer till Akademiska sjukhusets akutmottagning, gällande
omhändertagandet utifrån ett triagesystem. Triage betyder sortera och innebär att
vårdpersonalen gör en första bedömning om hur allvarlig patientens situation är och därmed
vilken prioritet patienten skall ha. Utifrån prioriteringsgrad finns det olika tidsintervaller för
hur lång tid patienten skall maximalt få vänta tills de träffar vårdpersonal.
Studien utgår från Akademiska sjukhuset och är en förstudie till ett större forskningsprojekt
som handlar om att utveckla och införa ett nytt datoriserat triagesystem.
Alla patienter som är över 18 år tillfrågas om att delta i patientundersökningen. Studien
innebär att Du kommer att få besvara ett frågeformulär i samband med besöket på
akutmottagningen. Frågorna handlar om Dina upplevelser kring ditt besök innan Du har fått
träffat en läkare. Totalt består frågeformuläret av 13 frågor, vilket beräknas ta ca 10 minuter
att besvara.
Det är helt frivilligt att delta i studien och allt studiematerial kommer att behandlas
konfidentiellt. Detta innebär för Dig som patient att resultatet inte kommer kunna hänvisas till
just Dig. Du kommer vara anonym. Du kan även närsomhelst avbryta din medverkan. Väljer
Du att inte delta i studien kommer detta inte att påverka Din vidare vård och behandling på
akutmottagningen. Lägg frågeformuläret i det medföljande kuvertet, klistra igen och lämna i
anvisad postlåda på akutmottagningen.
Tack för Din medverkan!
Nina Sandberg Magdalena Sunhede
[email protected] [email protected]
Ansvarig handledare: Åsa Muntlin telefon 018-471 66 67, [email protected]
