Nutid och framtid utifrån ett nationellt

perspektiv

2013-03-14 mikael.malm@skl.se 1

Södertuna Slott, Gnesta14 mars 2013

Förbundets huvuduppgifter Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) är en

arbetsgivar- och intresseorganisation för kommuner, landsting och regioner. Vår huvuduppgift är att

vara en social- och sjukvårdspolitisk intressebevakare utifrån huvudmännens ansvar och uppdrag,

främja och utveckla samverkan mellan huvudmännen, med hög kompetens bidra till utveckling av sjukvård och

socialtjänst i landsting, kommuner och regioner, väcka frågor, agera kraftfullt och skapa opinion, utgöra en nationell politisk arena för förtroendevalda

inom kommuner, landsting och regioner, vara en mötesplats för medlemmarna.

2013-03-14 mikael.malm@skl.se 2

Under 2007-2011 har följande större satsningar genomförts:1. Barn och ungas psykiska hälsa genom

”Modellområdesprojektet”,” ”Bättre stöd till utsatta barn” och ”Förstärkt vårdgaranti vid psykisk ohälsa”. Förbundet har också sedan 2010 ett positionspapper om ”Psykisk hälsa, barn och unga”.

2. Den psykiatriska heldygnsvården genom projekten ”Kartläggning av den psykiatriska heldygnsvården”, ”Bättre vård – mindre tvång”, ”Utveckling av psykiatrin med hjälp av nationella kvalitetsregister”. Sedan 2007 finns ett positionspapper om ”Psykiskt störda lagöverträdare”.

3. Missbruks- och beroendevården: Sedan 2008 har SKL, genom utvecklingsarbetet ”Kunskap till praktik”, bedrivit en satsning på att förbättra vård och stöd till personer med riskbruk, missbruk eller beroende. Sedan hösten 2011 omfattar också satsningen ”Att förstärka barn- och föräldraperspektivet i missbruks- och beroendevården”.

4. Rehabiliteringsgarantin som syftat till att minska sjukskrivningarna och åstadkomma en återgång i arbete genom evidensbaserade rehabiliteringsinsatser som exempelvis KBT.

2013-03-14 mikael.malm@skl.se 3

2013-03-14 mikael.malm@skl.se 4

Långsiktighet och samordning

En långsiktig gemensam handlingsplan för psykisk hälsa 2012-2016

Uppdrag från förbundskongressen 2011 och antogs av förbundsstyrelsen den 25 maj 2012

Samverkan mellan huvudmännen utgör en central beståndsdel i handlingsplanen

2013-03-14 mikael.malm@skl.se 5

Mål och syfte

Att skapa en långsiktig struktur för att stödja kommuner och landsting i ledning och styrning samt utveckling av den psykiatriska vården och omsorgen.

Utgöra underlag för förbundets arbete med att skapa bästa möjliga förutsättningar för medlemmarna i uppdraget.

2013-03-14 mikael.malm@skl.se 6

Stöd till riktade insatser inom området psykisk ohälsa 2012-2014

Årliga överenskommelser mellan staten och SKL barn och unga mellan 0 till 25 år som har, eller riskerar att

utveckla, psykisk ohälsa personer med omfattande eller komplicerad psykiatrisk

problematik

Nationell samordningsfunktion: Ett gemensamt ansvarstagande från regeringen och SKL SKL bidrar bl.a. till samordning av genomförandet av insatser

som sker i kommuner och landsting. Skapa möjligheter till erfarenhetsutbyte mellan huvudmännen

och lyfta fram och sprida goda exempel. Samverkan med organisationer som förträder brukare,

patienter och anhöriga.

2013-03-14 mikael.malm@skl.se 7

Nationella samordningsfunktionening-marie.wieselgren@skl.se

http://psykiatrisamordning.sklblogg.se/anders.printz@regeringskansliet.se

http://www.priobloggen.se/

2013-03-14 mikael.malm@skl.se 8

Målsättning med satsningen

Målsättningen med överenskommelsen är att åstadkomma förbättringar för de prioriterade målgrupperna

Övergripande målsättningar i arbetet är: En jämlik, kunskapsbaserad, säker och tillgänglig vård

och omsorg av god kvalitet Tillgång till arbete och sysselsättning Möjlighet till delaktighet och inflytande

Tydlig inriktning på samverkan och att genom bra samverkansformer skapa en gemensam kunskap om hur strukturer kan byggas som ger goda förutsättningar för långsiktighet och helhetssyn.

2013-03-14 mikael.malm@skl.se 9

Struktur och disposition

Bakgrund och faktabeskrivning Möjligheter och utmaningar Kraftsamling kring två prioriterade målgrupper

Långsiktiga övergripande mål Inriktningsmål Process- och strukturmål

Tio framgångsfaktorer för en förbättrad psykisk hälsa, vård och omsorg

Strategier och aktiviteter för att stödja utvecklingen

2013-03-14 mikael.malm@skl.se 10

Tre utmaningar

Områden som bör vara föremål för särskild uppmärksamhet och uppföljning för den psykiatriska välfärden de närmaste åren: Unga personer med psykisk sjukdom vårdas allt oftare inom den psykiatriska slutenvården. Ökningen gäller hela ungdomsgruppen och kan inte enbart förklaras av psykosocialt belastande faktorer.Personer med psykisk sjukdom riskerar sämre hälsa och förtida död och får inte lika vård vid somatisk sjukdom.Personer som insjuknat i schizofreni har en ekonomiskt utsatt situation och etablerar sig inte på arbetsmarknaden i samma utsträckning.

2013-03-14 mikael.malm@skl.se 11

Prioriterade målgrupper 2012-2016

1. Barn och unga mellan 0-25 år med psykisk ohälsa och sjukdom eller befinner sig i riskzonen att utveckla psykisk ohälsa och sjukdom

2. Personer med långvarig psykisk funktionsnedsättning eller allvarlig psykiatrisk problematik

2013-03-14 mikael.malm@skl.se 12

Personer med långvarig psykisk funktionsnedsättning

2013-03-14 mikael.malm@skl.se 13

Avgränsning och definition utifrån Nationell Psykiatrisamordning 2006:5:Svår att avgränsa men erfarenhetsmässigt utgörs den av personer med:

schizofreni eller schizofreniliknande tillstånd, svåra bipolära syndrom eller långvariga depressioner, svåra personlighetsstörningar, svåra neuropsykiatriska tillstånd, eller med någon av ovanstående i kombination med missbruk

och beroende s.k. samsjuklighet.Uppskattningsvis mellan 50 000-80 000.

Långsiktigt och övergripande mål för personer med långvarig psykisk funktionsnedsättning

Goda levnadsförhållanden inom väsentliga och viktiga livsområden Genom samordning av olika insatser mellan kommun,

landsting, Arbetsförmedling och Försäkringskassan kan allvarliga psykiska, fysiska och sociala konsekvenser minskas hos personer som lider av allvarlig psykisk sjukdom och därigenom säkerställa en bättre kvalitet inom alla livsområden.

2013-03-14 mikael.malm@skl.se 17

Inriktningsmål för personer med långvarig psykisk funktionsnedsättning

1. att minska risken för förtida död hos målgruppen orsakad av somatisk sjukdom och självmord,

2. att minska behovet av tvångsåtgärder och förbättra patientens upplevelse vid tvångsåtgärd inom den psykiatriska heldygnsvården,

3. att öka patient- och brukarinflytande inom vården och omsorgen såväl på organisations- och verksamhetsnivå som på det individuella planet,

4. att öka andelen med meningsfull sysselsättning och höja arbets- och sysselsättningsgraden för målgruppen.

2013-03-14 mikael.malm@skl.se 18

Process- och strukturmål för personer med långvarig psykisk funktionsnedsättning

kompetens och god kunskap inom primärvården, specialistpsykiatrin och den kommunala hälso- och sjukvården om långvariga psykiska funktionsnedsättningar och dess konsekvenser samt om betydelsen att behandla somatisk sjukdom hos personer tillhörande målgruppen,

utvecklade integrerade och teambaserade behandlingsmodeller för personer med komplexa och svåra vårdbehov,

integrerade mottagningar alternativt väl fungerad samverkan mellan sjukvård och socialtjänst inom missbruks- och beroendevård,

att landsting och kommuner har implementerat och arbetar efter aktuella och förekommande nationella riktlinjer.

2013-03-14 mikael.malm@skl.se 19

Tio framgångsfaktorer för en förbättrad psykisk hälsa, vård och omsorg (1-5)

1. Lättillgänglig information och stöd för egenvård och behandling.

2. Skriftliga samarbetsöverenskommelser.3. Vårdprogram, riktlinjer och rutiner för att säkerställa

att adekvata vård- och stödinsatser ges.4. Individuell plan till alla som har behov av insatser från

båda huvudmännen.5. Rutiner för samordnad vårdplanering och

informationsöverföring.

2013-03-14 mikael.malm@skl.se 20

Tio framgångsfaktorer för en förbättrad psykisk hälsa, vård och omsorg (6-10)

6. Registrering och användning av nationella psykiatriska kvalitetsregister.

7. Utveckling av grunddata och kvalitetsindikatorer för regelbunden och systematisk uppföljning.

8. Ändamålsenlig kunskap och kompetens inom samtliga vårdnivåer.

9. Patienters och brukarnas samt anhörigas kunskap, synpunkter och erfarenheter synliggörs och tillvaratas, samt att stödet till anhöriga och närstående stärks.

10.Organisation och struktur för samverkan mellan landstinget, kommunen, Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan.

2013-03-14 mikael.malm@skl.se 21

Strategier och aktiviteter för att stödja utvecklingen1. Stöd till riktade insatser inom området psykisk ohälsa

2012-2014 Kan fungera som en katalysator med prestationsbaserade stimulansmedel till kommuner och landsting

med årliga målnivåer som stöder en långsiktig utveckling, förbundet får en viktig roll att stödja kommuner och landsting att

utveckla den psykiatriska välfärden och uppnå målnivåerna.2. Utvecklingsstöd

Utvecklingsarbeten med stöd av statliga medel 2012-2014. Sedvanligt linjearbete på förbundet. Stöd från myndigheter och organisationer med uppdrag om

kunskapsstöd, uppföljning och data hantering. Framtagande av verktyg och hjälpmedel för att stödja

utvecklingen mot de övergripande målen.3. Lagar och regelverk4. Personal- och kompetensförsörjning5. Kunskaps- och forskningsutveckling

2013-03-14 mikael.malm@skl.se 22

Att diskutera

Är de nationella målen och prioriteringar relevanta utifrån ett Sörmlandsperspektiv?

Styrkor och svagheter utifrån ett länsperspektiv ett länsdelsperspektiv brukarens fokus anhörigas fokus

Möjligheter och utmaningar

Hur gör vi skillnad?

2013-03-14 mikael.malm@skl.se 23

2013-03-14 mikael.malm@skl.se 34

För information: www.skl.se/psykiskhalsa

Frågor om satsningen och överenskommelsen:

ing-marie.wieselgren@skl.semikael.malm@skl.seaila.holappa@skl.selisa.minell@skl.se

www.skl.se/psykiskhalsa

2013-03-14 mikael.malm@skl.se 36