Pedagogisk bedömning inför beslut om tillhörighet … · Web viewTeknik 4. Beskrivning och analys av kunskapsutvecklingen för elev i g ymnasieskolan . Jämför med gymnasieskolan

Pedagogisk bedmning infr beslut om tillhrighet till mlgruppen fr gymnasiesrskolan

Utbildningsfrvaltningen

Specialiststd

2016

1 [17]

BOTKYRKA KOMMUN


Specialiststd

17 [17]

Pedagogisk bedmning infr beslut om tillhrighet till mlgruppen fr gymnasiesrskolan

Syftet med den pedagogiska bedmningen r att ge svar p om eleven har frutsttningar att n kunskapskraven i gymnasieskolan.

Utfrligare information om vad som ska belysas och redovisas i bedmningen av elevens pedagogiska situation, se Pedagogisk bedmning Stdmaterial.

b

Viktigt r att i det fljande framgr var eleven befinner sig i sin utveckling i frhllande till elever i samma lder. Nr det gller olika skolmnen ska det, fr elever som gr i grundsrskola och grundskola framg var eleven befinner sig i frhllande till grundskolans kunskapskrav och fr elev som gr i gymnasieskola var eleven befinner sig i frhllande till gymnasieskolans kunskapskrav.

Skriv konkret och utfrligt under varje rubrik. Se stdmaterialet.

Ifylles digitalt.

Elevens namn Personnummer

1. Beskrivning och analys av elevens pedagogiska situation

1.1 Allmnt om eleven

Bakgrund

Funktionsnedsttningar

Det sociala samspelet med jmnriga och vuxna

Kommunikation

Beteende

Vardagssituationer

Intressen och starka sidor

Muntliga och skriftliga instruktioner enskilt/i grupp

Kognition

Minnesfunktion

Koncentrationsfrmga och uthllighet

Sjlvknsla /Sjlvknnedom

Sjlvstndigt arbete

Fantasi och kreativitet

Motorik

1.2 Redogr fr extra anpassningar och srskilt std utifrn elevens behov och resultatet av det insatta stdet

Individniv

Gruppniv

Organisationsniv

1.3 vrigt som belyser helheten i elevens pedagogiska situation

2. Beskrivning och analys av kunskapsutvecklingen fr elev i

grundsrskolan med huvudsaklig inriktning mnesomrden .

Beskriv p vilken niv eleven befinner sig inom de olika

omrdena.

Beakta elevens modersml i alla mnesomrden.

Estetisk verksamhet

Kommunikation

Motorik

Vardagsaktiviteter

Verklighetsuppfattning

3. Beskrivning och analys av kunskapsutvecklingen fr elev i grundskolan eller grundsrskolan med huvudsaklig inriktning mnen.

Beskriv p vilken niv/lder/rskurs som eleven befinner sig nu och om eleven har frutsttningar att uppn grundskolans kunskapskrav fr rskurs 9.

Beakta elevens modersml i alla mnen.

Bild

Engelska

Hem- och konsumentkunskap

Idrott och hlsa

Matematik

Moderna sprk

Modersml

Musik

Naturorienterande mnen

Samhllsorienterande mnen

Sljd

Svenska

Svenska som andrasprk

Teckensprk fr hrande

Teknik


gymnasieskolan.

Jmfr med gymnasieskolans kunskapskrav.

Beakta elevens modersml i alla mnen.

Engelska

Matematik

Svenska, Svenska som andrasprk

vriga mnen

5. Sammanfattande bedmning med avseende p elevens

frutsttningar (markera med X)

Eleven bedms kunna n gymnasieskolans kunskapskrav

Eleven bedms kunna n gymnasieskolans kunskapskrav i enstaka

mnen

Eleven bedms ej kunna n gymnasieskolans kunskapskrav

Kommentarer:

Ansvarig fr den pedagogiska bedmningen:

Arbetsplats:

Datum:

Underskrift av pedagog med specialpedagogisk kompetens

Namnfrtydligande

Pedagogisk bedmning - Stdmaterial

Den pedagogiska bedmningen syftar till att ge svar p frgan om eleven har frutsttningar att n gymnasieskolans kunskapskrav. En sdan bedmning mste gras och tydligt uttryckas i den pedagogiska bedmningen som kommer att ligga till grund fr beslut om tillhrighet till mlgruppen fr gymnasiesrskolan. Dremot ska inte den pedagogiska bedmningen innehlla ngot stllningstagande till elevens tillhrighet till mlgruppen fr gymnasiesrskolan. Det stllningstagandet r ett myndighetsbeslut enligt gllande delegationsordning vilket bygger p en utredning som omfattar en pedagogisk, psykologisk, medicinsk och social bedmning.

Av bedmningen ska tydligt framg vilka extra anpassningar och srskilt std som skolan vidtagit fr att anpassa verksamheten till elevens behov samt vilka resultat som fljt av dessa insatser. Det ska framg om eleven trots insatserna inte bedms kunna n gymnasieskolans kunskapskrav.

Enligt Skolverkets Allmnna Rd, Mottagande i grundsrskolan och gymnasiesrskolan: syftet med den pedagogiska bedmningen r att ge en allsidig och realistisk bild av elevens frutsttningar att n kunskapskraven i rskurs 6 och 9 i grundskolans alla mnen beroende p elevens lder.(s 24).

Det r srskilt viktigt att beakta sprkliga och kulturella skillnader fr elever med annan sprklig och kulturell bakgrund. Modersmlslrarens uppfattning om eleven r viktig att ha med i bedmningsarbetet. Det bidrar till att skerstlla att beslutsunderlaget hller god kvalitet och att besluten blir rttsskra.

Det r viktigt att den eller de som genomfr den pedagogiska bedmningen har adekvat kompetens. Detta innebr i normalfallet en speciallrare, specialpedagog, legitimerad lrare med specialpedagogisk kompetens eller annan personal med specialpedagogisk kompetens.

Ofta finns en hel del av det som krvs i befintlig IUP, P och utredning av en elevs behov av srskilt std. Det r naturligtvis viktigt att detta tas tillvara i arbetet med den pedagogiska bedmningen.

Se vidare Skolverkets Allmnna Rd Mottagande i grundsrskolan och gymnasiesrskolan.

Den pedagogiska bedmningen ska dokumenteras enligt fljande:

1. Beskrivning och analys av elevens pedagogiska situation

1.1 Allmnt om eleven

1.2 Redogr fr extra anpassningar och srskilt std utifrn elevens behov och

resultat av det insatta stdet.

1.3 vrigt som belyser helheten i elevens pedagogiska situation

2. Beskrivning och analys av kunskapsutvecklingen fr elev i grundsrskolan

med huvudsaklig inriktning mnesomrden

3. Beskrivning och analys av kunskapsutvecklingen fr elev i grundskolan

eller grundsrskolan med huvudsaklig inriktning mnen


gymnasieskolan

Jmfr med gymnasieskolans kunskapskrav.

5. Sammanfattande bedmning med avseende p elevens frutsttningar att

n gymnasieskolans kunskapskrav.

1. Beskrivning och analys av elevens pedagogiska situation.

1.1. Allmnt om eleven

Beskriv s konkret som mjligt. Exempel p frgestllningar.

Bakgrund

Kravet p samrd med vrdnadshavarna r srskilt vrdefullt nr det gller elevens bakgrund, speciellt om eleven har flera skolbyten bakom sig. Det kan ge knnedom om frhllanden av betydelse fr elevens inlrningssituation, t.ex.

lnga sjukdomsperioder

hg skolfrnvaro

kamratrelationer som har pverkat elevens tillvaro

flytt eller flykt frn ett annat land och hur det har pverkat eleven

hur lnge eleven har bott i Sverige

En grundlig kartlggning av skoltiden r en viktig del av den pedagogiska bedmningen. Fr elever frn annat land r, utver vrdnadshavarna, modersmlslrare viktiga informationskllor nr det gller den tidigare skolgngen i Sverige och i det tidigare hemlandet.

Funktionsnedsttningar

Redogr fr funktionsnedsttning som kan pverka elevens inlrning.

Har eleven t.ex. synnedsttning, hrselnedsttning, motoriska funktionsnedsttningar, epilepsi, neuropsykiatriska tillstnd, sprkstrning?

Det sociala samspelet med jmnriga och vuxna

En beskrivning av hur eleven fungerar med andra personer i skolan.

r eleven intresserad av att vara med andra elever eller r hon/han helst ensam?

Hur r elevens initiativfrmga?

Vilka roller fr/tar eleven i samspelet?

P vilka stt tar eleven kontakt med andra i gruppen?

Hur klarar eleven av att vnta?

Hur hanterar eleven konflikter?

Vnder sig eleven helst till vuxna eller till jmnriga?

Hur r msesidigheten?

Kommunikation

Hur kommunicerar eleven verbalt/icke verbalt, t.ex. tecken, kroppssprk, bilder?

Hur initierar, upprtthller och avslutar eleven ett samtal?

Beteende

Hr beskriver pedagogerna elevens beteende i skolan. r beteendet ldersadekvat?

Hur reagerar eleven p frndringar?

Finns det beteendemnster som eleven upprepar?

Hur r elevens initiativfrmga i inlrningssituationer? Nyfiken, frgar stndigt?

Har eleven rdslor?

Har eleven vokala eller motoriska tics?

r eleven nedstmd?

r eleven passiv eller hyperaktiv?

Pverkar gruppstorleken elevens beteende?

Hur uppfattar eleven kroppssprk, gester, mimik?

Hur tolkar eleven sinnesintryck generellt?

Vardagssituationer

En beskrivning av elevens adaptiva frmga, det vill sga graden av sjlv-stndighet i vardagssituationer.

Hur fungerar eleven i matsituationer?

Hur klarar eleven toalettbesk?

Kan eleven be om hjlp?

Hur fungerar av- och pkldning, knppa knappar, knyta skor, hlla reda p egna klder?

Hur klarar eleven sin hygien?

Intressen och starka sidor

Vilka intressen har eleven?

Vad r eleven bra p?

Muntliga/skriftliga instruktioner enskilt/i grupp

Behver eleven individuell instruktion, visuellt/auditivt/taktilt std?

Imiterar eleven?

Arbetar eleven sjlvstndigt eller iakttar hon/han andra fr att se vad som skall gras?

Hur tar eleven muntliga/skriftliga instruktioner?

Hur klarar eleven att flja instruktioner i flera led?

Kognition

Hur r elevens frmga att tnka/frst logiskt och abstrakt resonemang?

Finns det stora skillnader mellan elevens frmga till praktisk respektive teoretisk problemlsning?

Kan eleven kategorisera? Till exempel att bord och stol hr ihop fr att de r mbler.

Behver eleven yttre std i form av konkret material/bildstd/teckenstd fr att frst?

Hur r elevens frmga att dra slutsatser? Frst handling konsekvens?

Kan eleven frestlla sig olika alternativ i tankarna?

Utvrderar eleven sitt arbetsstt fr att tnka om, prva ngot annat eller r det mer trial and error?

Kan eleven generalisera, verfra kunskap frn en situation/ett sammanhang till ett annat?

Kan eleven stta in kunskaper/anvnda erfarenheter i ett sammanhang?

Minnesfunktion

Hur fungerar elevens arbetsminne/lngtidsminne?

Hur r elevens frmga att minnas sammanhang?

Har eleven ett utvecklat detaljminne?

Hur kommer eleven ihg dagliga rutiner i gruppen?

Hur r elevens tidsuppfattning?

Kommer eleven ihg sin adress, sitt telefonnummer, fdelsedag, vecko-

dagar och mnader, kamraternas namn?

Befster eleven kunskap?

Vilket std behver eleven fr att minnas: individuellt, visuellt, auditivt?

Koncentrationsfrmga och uthllighet

Bde koncentrationsfrmga och uthllighet kan variera. Det r viktigt att i beskrivningen relatera bde till elevens motivation och till typ av aktivitet.

Hur varierar koncentrationsfrmga och uthllighet med motivation och /eller typ av aktivitet?

Hur lnge kan eleven koncentrera sig p uppgiften nr hon/han r respektive inte r motiverad?

Vilken hjlp behver eleven fr att orka hlla koncentrationen?

Sjlvknnedom

Hur r elevens frmga att frst och motsvara krav frn omgivningen? Hur varierar den med kontexten?

Hur r elevens motivation och lust att lra?

Litar eleven p sin egen frmga? Hur varierar den med kontexten?

Hur realistiska r elevens frvntningar p sig sjlv?

Hur yttrar sig elevens jaguppfattning och sjlvknnedom?

Sjlvstndigt arbete

Vilka strategier anvnder eleven nr hon/han behver hjlp? Iakttar hur de andra gr? Ber en vuxen om hjlp? Brjar gra annat?

Hur klarar eleven situationer d man byter aktivitet?

Hur har eleven lrt sig rutinerna i gruppen?

Hur klarar eleven att arbeta sjlvstndigt?

Vilket std behver eleven fr att kunna arbeta sjlvstndigt?

Fantasi och kreativitet

Hur hanterar eleven egen tid? Hittar hon/han p egna aktiviteter eller blir sittande?

Tar eleven initiativ till samspel med kamrater? Hur?

Motorik

Hur samordnar eleven rrelser som ga - hand och ga - fot, hger och vnster hand?

Hur klarar eleven av att gra tv olika rrelser samtidigt?

Hur fungerar automatisering av rrelser?

Hur r elevens motoriska planering, att komma ihg en handlingskedja, till exempel nr man skall kl p sig?

Hur r elevens kroppshllning och muskeltonus, symmetriska rrelser och skillnader mellan kroppshalvorna, nr eleven utfr en handling?

Hur vxlar eleven mellan rrelsestt utan att stanna eller tappa balansen?

Kan eleven cykla och/eller simma?

1.2. Extra anpassningar och srskilt std utifrn elevens behov och resultatet av det insatta stdet.

Individniv

Anpassning av lromedel och arbetsmetoder

Anpassning av bemtande

Kompensatoriska hjlpmedel

Individuellt srskilt std

Gruppniv

Anpassning av lrmilj

Socialt std

Srskilt std i t ex liten grupp/srskild undervisningsgrupp

Organisationsniv

Anpassad studiegng

Extra personalresurs

Anpassning av arbetsstt

Kompetensutveckling av personal

1.3. vrigt som belyser helheten i elevens pedagogiska

situation

vriga kompletterande uppgifter av betydelse fr beslut om eleven tillhr gymnasiesrskolans mlgrupp.

Till exempel vrdnadshavarnas eller skolans uppfattning om elevens bsta, elevens egna synpunkter och nskeml mm.

2. Analys av kunskapsutveckling i frhllande till grundskolans kunskapskrav fr rskurs 9 fr elev i grundsrskolan med huvudsaklig inriktning mnesomrden (efter elevens frutsttningar)

Estetisk verksamhet

Eleven nr grundlggande kunskapskrav genom att delta utifrn det centrala innehllet.

Konkretisera.

Eleven nr frdjupade kunskapskrav genom att framstlla, gra, vlja och anvnda, underska och beskriva utifrn det centrala innehllet.

Konkretisera.

Kommunikation

Eleven nr grundlggande kunskapskrav genom att initiera och avsluta, tolka, reagera igenknnande, ska, delta och identifiera i mnesomrdets olika delar utifrn centralt innehll.

Konkretisera.

Eleven nr frdjupade kunskapskrav genom att initiera, upprtthlla och avsluta kommunikation, frga, svara, beskriva och bertta, tolka och frst kommunikativa uttryck utifrn centralt innehll.

Konkretisera.

Motorik

Eleven nr grundlggande kunskapskrav genom att delta i mnesomrdets olika delar utifrn centralt innehll.

Konkretisera.

Eleven nr frdjupade kunskapskrav genom att anvnda, utfra, genomfra, flja och beskriva utifrn centralt innehll i mnesomrdet.

Konkretisera.

Vardagsaktiviteter

Eleven nr grundlggande kunskapskrav genom att delta i mnesomrdets

olika delar utifrn centralt innehll.

Konkretisera.

Eleven nr frdjupade kunskapskrav genom att anvnda, genomfra, bidrar, kommunicera och beskriva utifrn centralt innehll i mnesomrdet.

Konkretisera.

Verklighetsuppfattning

Eleven nr grundlggande kunskapskrav genom att identifiera, urskilja

och reagera, samspela och delta i mnesomrdets olika delar utifrn

centralt innehll.

Konkretisera.

Eleven nr frdjupade kunskapskrav genom att bertta, kommunisera beskriva, ge exempel, planera, ramsrkna, lsa och ordna tal samt lsa matematiska uppgifter med betydelse fr eleven utifrn centralt innehll i mnesomrdet.

Konkretisera.

3.Analys av kunskapsutveckling i frhllande till grundskolans kunskapskrav fr rskurs 9 fr elev i grundskolan eller elev i grundsrskolan med huvudsaklig inriktning mnen

Svenska/Svenska som andrasprk/Modersml/Kommunikation

Ange vilken rskurs i grundskolan elevens kunskapsniv motsvarar. Nr eleven kunskapskraven fr rskurs 9 i grundskolan?

Konkretisera.

Fr elever med annat modersml grs en sprkutvecklingsanalys. Modersmlslrarens bedmning av elevens sprkliga niv inhmtas.

Exempel p frgestllningar:

Hur r den sprkliga frmgan, ordfrrd, ordfrstelse, uttal, stavning, grammatik?

Hur r uttrycksfrmgan? Skiljer det sig mellan modersml och andrasprk?

Lyssnar eleven p hglsning? Vilken typ av texter vill hon/han hra? Kan

hon/han terbertta?

Lser eleven sjlv, vilken typ av texter? Hur r lsfrstelsen? Frmga att terbertta?

Har eleven lust att lsa?

Producerar eleven egna texter? Rd trd? Uttrycksfrmga? Begriplighet?

Fr elev som inte talar, hur kommunicerar eleven?

Matematik


Konkretisera.


Vilka matematiska begrepp behrskar eleven?

Abstraktionsniv? Behvs konkreta freml fr frstelse?

Geometrisk frstelse?

Antalsuppfattning inom olika omrden?

Kan eleven ramsrkna och hur lngt?

Vilka rknestt behrskar eleven och inom vilka talomrden?

Mekanisk rkning? Huvudrkning? Lstal?

Problemlsningsfrmga?

Tidsuppfattning?

Frstelse fr pengar och pengars vrde?

Engelska, Moderna sprk


Konkretisera.

Naturorienterande och Samhllsorienterande mnen


Konkretisera.

Bild, Musik, Sljd, Idrott och hlsa, Teknik


Konkretisera.

Hem- och konsumentkunskap


Konkretisera.

4. Analys av kunskapsutveckling i frhllande till gymnasiets

kunskapskrav fr elev i gymnasieskola

Svenska/svenska som andrasprk/Modersml/Kommunikation

Fr elev i gymnasieskolan grs en beskrivning och analys av elevens utveckling i frhllande till kunskapskraven i aktuell kurs i mnet.

Konkretisera enligt nedan.

Fr elever med annat modersml grs en sprkutvecklingsanalys. Modersmlslrarens bedmning av elevens sprkliga niv inhmtas.


Hur r den sprkliga frmgan, ordfrrd, ordfrstelse, uttal, stavning, grammatik?

Hur r uttrycksfrmgan? Skiljer det sig mellan modersml och andrasprk?

Vilken typ av texter lser eleven? Hur r elevens lsfrstelse? Frmga att terbertta?

Har eleven lust att lsa?

Producerar eleven egna texter? Rd trd? Uttrycksfrmga? Begriplighet?

Fr elev som inte talar, hur kommunicerar eleven?

Matematik




Vilka matematiska begrepp behrskar eleven?

Abstraktionsniv? Behvs konkreta freml fr frstelse?

Geometrisk frstelse?

Antalsuppfattning inom olika omrden?

Vilka rknestt behrskar eleven och inom vilka talomrden?

Mekanisk rkning? Huvudrkning? Lstal?

Problemlsningsfrmga?

Tidsuppfattning?

Frstelse fr pengar och pengars vrde?

Engelska



vriga mnen



5. Sammanfattande bedmning med avseende p elevens frutsttningar att n kunskapskraven i gymnasieskolan.

Hr ska den som ansvarar fr den pedagogiska bedmningen, alternativt ansvarig skolledare, utifrn sin samlade kunskap om elevens pedagogiska situation, gra en sammanfattande bedmning av elevens frutsttningar att n gymnasieskolans kunskapskrav eller inte.


Post Botkyrka kommun, 147 85 Tumba Besk Munkhttevgen 45 Kontaktcenter

Direkt 08- 5306 11 89 Sms E-post [email protected]

Org.nr 212000-2882 Bankgiro 624-1061 Fax Webb www.botkyrka.se

Documents

Pedagogisk bedömning inför beslut om tillhörighet … · Web viewTeknik 4. Beskrivning och analys av kunskapsutvecklingen för elev i g ymnasieskolan . Jämför med gymnasieskolan