Embed Size (px)
Citation preview
Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap
Specialistsjuksköterskeprogrammet
Perioperativa åtgärder för att lindra och förebygga
postoperativ halsont och heshet hos patienter som genomgått
generell anestesi
Författare
Manne Ekdahl
Åsa Nordling
Handledare
Ewa Wallin
Examensarbete i Vårdvetenskap 15 hp
Inriktning mot anestesisjukvård 60 hp
2019
Examinator
Barbro Wadensten
SAMMANFATTNING
Bakgrund: Halsont och heshet är några av de vanligaste postoperativa komplikationerna hos
patienter som erhållit endotrakealtub eller larynxmask under generell anestesi. Syfte: Att
kartlägga anestesisjuksköterskans perioperativa åtgärder för att förebygga och lindra patientens
postoperativa halsont och heshet. Metod: En litteraturöversikt med deskriptiv design. Resultat
sammanställdes utifrån 18 granskade artiklar av kvantitativ ansats, eftersökta i databaserna
PudMed och Cinahl. Resultat: Litteraturöversikten visade flertalet åtgärder som kunde minska
både incidens och svårighetsgrad av postoperativ halsont och heshet. En mindre
endotrakealtub, användning av kontinuerlig tryckregulator, administrering av glukokortikoider
och användning av larynxmask gav minskad incidens av halsont och heshet. Även
videolaryngoskop, minskad kraft vid extraktion av ledare och vissa naturläkemedel visade sig
minska incidensen. Åtgärderna visade på goda effekter i nära anslutning till operationen och
inom första postoperativa dygnet, emellertid gav få artiklar resultat med bibehållen effekt över
tid. Slutsats: Studien gav goda indikationer för åtgärder som kunde minska patienters
förekomst av halsont och heshet och därigenom deras lidande. Resultatet visade på stor
spridning vilket gjorde det svårt bedöma vilka åtgärder som var lämpliga att applicera i
kliniken. Att minska storleken på endotrakealtuben och använda larynxmask när operationen
tillåter var åtgärder som ansågs användbara. Även användning av
glukokortikoider/antiinflammatoriska läkemedel samt att i större utsträckning utnyttja
videolaryngoskopstekniken ansågs som adekvata åtgärder för att minska patientens lidande
orsakat av postoperativ halsont och heshet.
Nyckelord: Generell anestesi, Intubation, Postoperativa komplikationer, Heshet, Halsont
ABSTRACT
Background: Sore throat and hoarseness are some of the most common postoperative
complications in patients receiving endotracheal tube or laryngeal mask during general
anesthesia. Aim: To investigate the anesthetic nurse's perioperative measures to prevent and
alleviate the patient's suffering from postoperative sore throat and hoarseness. Method: A
literature review with descriptive design. Results were compiled based on 18 articles of
quantitative approaches, requested in the databases PudMed and Cinahl. Result: The literature
review showed several measures that could reduce both incidence and severity of
postoperative sore throat and hoarseness. A minor endotracheal tube, the use of continuous
cuff pressure regulator, administration of glucocorticoids and use of laryngeal mask reduced
the incidence of sore throat and hoarseness. Also, video laryngoscopes, reduced force when
extracting stylet removal and some herbal medications seemed to give good results in reducing
the incidence. The measures showed good effects close to surgery and within the first
postoperative day, however, few studies gave results with retained effect over time.
Conclusions: The study provided good indications for measures that could reduce patients'
incidence of sore throat and hoarseness and thereby their suffering. The results showed a large
spread, which made it difficult to assess which measures were suitable for application in the
clinic. Reducing the size of the endotracheal tube and using the laryngeal mask when the
operation allows was implications that considered useful. Also, the use of glucocorticoids /
anti-inflammatory drugs and to a greater extent utilizing the video laryngoscope technique was
considered adequate measures to reduce the suffering of patients caused by postoperative sore
throat and hoarseness.
Keywords: General anesthesia, Intubation, Postoperative complications, Hoarseness, Sore
throat
Innehållsförteckning
1 INTRODUKTION ............................................................................................................................................ 1
2 BAKGRUND ..................................................................................................................................................... 1
2.1 Generell anestesi ................................................................................................................................... 1
2.2 Luftvägens anatomi ............................................................................................................................. 1
2.3 Upprätthållande av fri luftväg.......................................................................................................... 2
2.3.1 Endotrakeal intubation ............................................................................................................... 2
2.3.2 Supraglottisk luftväg .................................................................................................................... 2
2.4 Förekomst och riskfaktorer av heshet och halsont ................................................................. 3
2.5 Att vara patient i samband med anestesi .................................................................................... 4
2.6 Patientens upplevelser av halsont och heshet .......................................................................... 4
2.7 Betydelsen för anestesisjuksköterskan och omvårdnad som huvudämne .................... 5
2.8 Samhällsperspektiv .............................................................................................................................. 5
2.9 Lidande som begrepp .......................................................................................................................... 6
2.10 Problemformulering ......................................................................................................................... 6
2.11 Syfte ......................................................................................................................................................... 7
3 METOD .............................................................................................................................................................. 7
3.1 Design ........................................................................................................................................................ 7
3.2 Sökstrategi ............................................................................................................................................... 7
3.2.1 Urval av databaser ........................................................................................................................ 7
3.2.2 Sökord ............................................................................................................................................... 7
3.2.3 Inklusions- och exklusionskriterier ....................................................................................... 8
3.3 Dataanalys och bearbetning ............................................................................................................. 8
3.3.1 Relevansbedömning .................................................................................................................. 10
3.3.2 Kvalitetsgranskning .................................................................................................................. 10
3.3.3 Resultatanalys ............................................................................................................................. 11
3.4 Etiska överväganden ........................................................................................................................ 11
4 RESULTAT .................................................................................................................................................... 11
4.1 Luftvägshjälpmedel ........................................................................................................................... 12
4.1.1 Jämförelse mellan endotrakealtub och larynxmask ..................................................... 12
4.1.2 Tubstorlek ..................................................................................................................................... 13
4.1.3 Kufform .......................................................................................................................................... 13
4.2 Läkemedel ............................................................................................................................................ 13
4.2.1 Läkemedel i sprayform ............................................................................................................ 13
4.2.2 Läkemedel i gelform ................................................................................................................. 14
4.2.3 Läkemedel i injektionsform ................................................................................................... 14
4.3 Alternativmedicin .............................................................................................................................. 14
4.3.1 Naturläkemedel .......................................................................................................................... 14
4.3.2 Akupunktur .................................................................................................................................. 15
4.4 Icke farmakologiska åtgärder ....................................................................................................... 15
4.4.1 Laryngoskop ................................................................................................................................ 15
4.4.2 Kufftryck ........................................................................................................................................ 15
4.4.3 Termisk mjukning av tub ........................................................................................................ 15
4.4.4 Extraktionskraft och användning av ledare .................................................................... 15
5 DISKUSSION ................................................................................................................................................. 16
5.1 Resultatdiskussion ............................................................................................................................ 16
5.1.1 Luftvägshjälpmedel ................................................................................................................... 16
5.1.2 Läkemedel ..................................................................................................................................... 17
5.1.3 Alternativmedicin ...................................................................................................................... 18
5.1.4 Icke farmakologiska åtgärder ............................................................................................... 19
5.1.5 Klinisk relevans och förslag till fortsatt forskning ........................................................ 21
5.1.6 Lidande som begrepp ............................................................................................................... 21
5.2 Metoddiskussion ................................................................................................................................ 22
5.2.1 Design ............................................................................................................................................. 22
5.2.2 Sökstrategi .................................................................................................................................... 23
5.2.3 Etiska överväganden ................................................................................................................ 24
5.2.4 Artikelgranskning ...................................................................................................................... 24
5.3 Slutsats ................................................................................................................................................... 25
REFERENSER .................................................................................................................................................. 27
Bilagor ............................................................................................................................................................... 36
Bilaga 1. Utfall av artikelsökning .................................................................................................... 36
Bilaga 2.
Översikt över inkluderade artiklar ...........................................................................................................37
Bilaga 3.
Bedömning relevans………………………........................................................................................................49
Bilaga 4
Kvalitetsbedömning av RCT studier och kvasiexperimentella studier……………………........50
1
1 INTRODUKTION
För patienter som genomgått generell anestesi är halsont och heshet en av de vanligaste
postoperativa komplikationerna till följd av intubation, vilket åsamkar patienten ett ökat
lidande (El-Boghdadly, Bailey & Wiles, 2016; Tennant et al., 2012). Luftvägshantering är en
utav anestesisjuksköterskans centrala uppgifter och kräver goda kunskaper om perioperativa
åtgärder för att förebygga de risker och komplikationer som kan uppstå i samband med
generell anestesi och intubation (Heiner & Gabot, 2014).
2 BAKGRUND
2.1 Generell anestesi
Anestesi kommer från grekiskans aisthesis vilket betyder känsel eller förnimmelse, genom att
sätta negationen “an” framför blir betydelsen ingen känsel eller ingen förnimmelse. Generell
anestesi påverkar centrala nervsystemet genom att framkalla hypnos/medvetslöshet och kan
liknas vid en kontrollerad intoxikation där patienten försätts i djup koma. Detta leder till
kardiovaskulär påverkan och andningsdepression som bieffekt (Valeberg, 2013). Generell
anestesi präglas av adekvat smärtlindring och medvetandeförlust. Vid genomförandet av
anestesi används gaser och intravenösa läkemedel som ofta kombineras. Då hypnotika inte har
en analgetisk effekt kombineras hypnotika med analgetiska läkemedel vilket resulterar i en
synergieffekt där varje enskilt läkemedel potentieras (Valeberg, 2013). Upprätthållande av fri
luftväg under generell anestesi görs vanligtvis med endotrakealtub eller larynxmask (Heiner
& Gabot, 2014).
2.2 Luftvägens anatomi
För att åstadkomma en fri luftväg under anestesi krävs det att anestesisjuksköterskan har
fördjupade kunskaper om luftvägarnas anatomi. Anatomiskt delas luftvägen in i en övre och
nedre del. Mun- och näshåla, farynx och larynx utgör de övre luftvägarna medan de nedre
luftvägarna innefattar trakea och bronker. Tänderna och tungan är delar av munhålan och kan
försvåra såväl ventilation som intubation. Farynx utgår från skallbasen och mynnar vid
larynx- och esofagusingången. Vallecula sitter mellan tungbasen och epiglottis. Här etableras
laryngoskopbladet lämpligast för att få fri insyn till stämbanden och trakea vid intubation.
Larynx, mer känt som struphuvudet består av sköldbrosk, ringbrosk, kannbrosk, ligament och
muskler. I larynx sitter även stämbanden där de övre luftvägarna är som trängst. De övre
2
luftvägarna innerverar flera nerver att beakta vid intubation. Framförallt nervus vagus
förgrening till laryngeus recurrens som kan orsaka heshet och stridor om den skadas vid
intubation. Ringbrosket sitter ungefär två cm nedanför stämbanden och här börjar de nedre
luftvägarna (Nellegård, 2016; Heiner & Gabot, 2014).
2.3 Upprätthållande av fri luftväg
2.3.1 Endotrakeal intubation
Med endotrakeal intubation skapas fria luftvägar med hjälp av en tub som förs ner via
stämbanden ner till trakea. Oftast används tuber som är försedda med en kuff som fylls med
luft och har till syfte att hindra läckage genom att sluta tätt mot trakeas insida. Kuffen tillåter
övertrycksventilation och minskar risken för aspiration av maginnehåll (Bodelsson, Lundberg,
Roth & Werner, 2005; Espe & Hovind, 2016). Endotrakealtuber finns i olika storlekar och
anges i millimeter efter innerdiameter. Vid val av tubstorlek tas hänsyn till patientens kön där
8 mm tub vanligtvis passar män och 7 mm tub bäst lämpar sig för kvinnor. Om en för stor
tubstorlek används kan det vara svårt att passera trakea utan hinder vilket kan förorsaka
skador på stämband, omkringliggande vävnad och slemhinnor (Espe & Hovind, 2016).
Intubation kan ske antingen oralt eller nasalt med direkt laryngoskopi, videolaryngoskopi eller
via fiberbronkoskop. Laryngoskopet har till syfte att synliggöra stämbanden och
larynxingången så att tuben kan föras ner i trakea. När tubens kuff passerat stämbanden fylls
denna med luft som kontrolleras och regleras med hjälp av en kufftrycksmätare som är avsedd
för att motverka trycknekros i trakea. Videolaryngoskop är ett betydande hjälpmedel för
luftvägshantering och finns i varierande former. Med hjälp av en videokamera placerad på
laryngoskopbladets distala del kan intubation ske visuellt genom en videobild. Användning av
ledare är ett annat vanligt hjälpmedel som idag används framförallt vid svårigheter att
visualisera stämbanden. Även ledare finns i olika utformning med olika funktioner och har
som syfte att introducera appliceringen av endotrakealtuben (Nellegård, 2016).
2.3.2 Supraglottisk luftväg
Larynxmask är ett supraglottisk luftvägshjälpmedel som likt endotrakealtuben anläggs hos
sövd patient. Det finns flera typer av supraglottishjälpmedel som skiljer sig i form och storlek.
En del är försedda med en kuff och andra med en sugkanal för att kunna aspirera maginnehåll.
Gemensamt för larynxmasken är som namnet indikerar, att masken placeras ovanför glottis.
3
Den ovala masken omsluter ingången till struphuvudet vilket gör att luft kan passera ner i
trakea utan att masken passerar stämbanden. På grund av detta anses larynxmasken
skonsammare än endotrakeal intubation (Bodelsson et al., 2005). Masken är ett bra alternativ
vid korta kirurgiska ingrepp eller om fri luftväg är svårt att etablera med endotrakeal
intubation. En nackdel med masken är otillfredsställande skydd mot aspiration av maginnehåll
i jämförelse med endotrakealtuben. Vid användning av larynxmask med kuff kontrolleras
denna liksom vid användning av endotrakealtub med hjälp av kufftrycksmätare (Espe &
Hovind, 2016).
2.4 Förekomst och riskfaktorer av heshet och halsont
Postoperativ halsont och heshet är en utav de vanligaste postoperativa komplikationerna till
följd av intubation hos patienter som genomgått generell anestesi (El-Boghdadly et al., 2016;
Tennant et al., 2012). Mellan 57–80 % av alla patienter som sövts med generell anestesi
uppger mer eller mindre smärta från halsen postoperativt (El-Boghdadly et al., 2016;
Fagerberg & Odenstedt-Herges, 2016; Lee et al., 2017). Orsaker till halsont kan vara
mekanisk inverkan på halsens mjukdelar, stämband eller larynx i samband med inläggning av
ventrikelsond eller endotrakealtub. Narkosgaser och oxygens uttorkande effekter på
slemhinnorna kan också vara en bidragande orsak. Mekanisk skada på stämband i samband
med intubation eller larynxnära kirurgi kan orsaka en sekundär svullnad som i sin tur kan
förorsaka heshet (Fagerberg & Odenstedt-Herges, 2016). I studier har det framkommit att
kvinnligt kön ökar risken för postoperativt halsont och heshet efter intubation (Biro, Seifert &
Pasch, 2005; Jensen, Hommelgaard, Søndergaard & Eriksen, 1982). Det har även rapporterats
att yngre personer tenderar att besväras av halsont i högre grad än äldre personer (Biro et al.,
2005; Tennant et al., 2012). Jaensson, Gupta & Nilsson (2012) menar att användandet av en
allt för stor endotrakealtub är största riskfaktorn för kvinnor att utveckla halsont och heshet
medan oerfaren anestesipersonal är största riskfaktorn för män. Andra riskfaktorer för att
utveckla postoperativt halsont och heshet menar Lee et al. (2017) är förekomsten av hosta vid
extubation och hosta under tiden på uppvakningsenheten. Även ett intrakufftryck på över 17
cmHg under anestesin tycks öka risken (Lee et al., 2017). Ytterligare riskfaktorer är
lungsjukdom, tidigare rökning samt förekomst av blod på tuben vid extubation (Biro et al.,
2005). I tillägg har anestesins duration visat sig ha betydelse för denna komplikation (Jones,
Catling, Evans, Green & Green, 1992; Biro et al., 2005).
4
2.5 Att vara patient i samband med anestesi
Oro, rädsla och stress inför operation och anestesi är mer regel än undantag. Patienten är i en
utsatt position i en främmande miljö som leder till många tankar och funderingar. Rädsla och
oro är individuellt och kan variera kraftigt från person till person. Orosmoment kan vara
direkt kopplade till själva anestesin och grunda sig i ett kontrollbehov och trygghetskrav.
Andra orosmoment kan vara kopplade till postoperativa komplikationer såsom smärta,
illamående och kräkning (Valeberg, 2013; Lundberg, 2016). Valeberg (2013) beskriver att
operationspatienten vanligtvis har relativt små utrymmen till att uttrycka sig. Det blir lätt ett
maktförhållande där patienten har en patientroll där denne överlämnar sig till personalen som
besitter mer kunskap och erfarenhet. Vidare menar Valeberg (2013) att graden av upplevd
stress inte behöver bero på ingreppets storlek eller allvarlighetsgrad. Andra faktorer såsom
upplevelsen av tidigare anestesier och graden av information, har betydelse för den upplevda
stressen.
2.6 Patientens upplevelser av halsont och heshet
Luftvägsbesvär såsom halsont är en besvärande komplikation som kan leda till obehagliga
upplevelser av anestesin (Macario, Weinger, Carney & Kim, 1999). Tennant et al. (2012) och
Higgins, Chung och Mezei (2002) beskriver halsont och heshet som en mindre postoperativ
bieffekt men belyser samtidigt att denna mindre allvarliga komplikation kan hämma
patientens tillfredsställelse och fördröja såväl utskrivning som återhämtning efter operation.
Detta stöds av Myles, Williams, Hendrata, Anderson och Weeks (1999) som beskriver att
halsont framställs av patienten som besvärande men inte den viktigaste komplikationen att
undvika. Dock ansågs halsont och heshet påverka den övergripande patienttillfredsställelsen
postoperativt. El Boghdadly et al. (2016) beskriver ett problem i att kliniker i hög
grad bortser från denna postoperativa komplikation då den inte ses som allvarlig. För
patienterna innebär denna inställning att dem känner sig osedda och att deras smärtor
ignoreras av personalen. Myles et al. (1999) menar att den övergripande
patienttillfredsställelsen av anestesin står i relation till antalet postoperativa komplikationer.
Vidare menar Myles et al. (1999) att eftersom allvarliga negativa komplikationer av anestesi
är sällsynta, är det av vikt att förbättra den anestesiologiska omvårdnaden av de mer vanliga
sidoeffekterna av anestesin för att öka patienters tillfredsställelse och därmed minska
patientens lidande.
5
2.7 Betydelsen för anestesisjuksköterskan och omvårdnad som huvudämne
Anestesisjuksköterskan skall ha förmåga att ge god omvårdnad på en avancerad nivå vilket
bland annat innefattar ett aktivt arbete i att förebygga postoperativa komplikationer. Arbetet
innefattar även att arbeta preventivt för en snabb och bra postoperativ återhämtning. För att
efterleva detta krävs ett personcentrerat förhållningssätt där patientens individuella behov och
resurser tas i beaktande (Gran-Bruun, 2013; Nilsson & Jeansson, 2016). Ovanstående belyses
även i anestesisjuksköterskans kompetensbeskrivning som beskriver att denne skall arbeta
förebyggande och planera patientens postoperativa vård och återhämtning (Riksföreningen för
anestesi och intensivvård & svensk sjuksköterskeförening [ANIVA], 2012. Tillsammans med
anestesiologen planeras patientens perioperativa vård och sedermera vilka läkemedel,
apparatur och information som skall erbjudas varje enskild patient (Nilsson & Jeansson,
2016). Anestesisjuksköterskan ska tillsammans med anestesiologen ha förmåga att utveckla
den mest lämpade luftvägshanteringsplanen för patienten samt arbeta förebyggande för att
förhindra postoperativa komplikationer såsom halsont eller heshet till följd av intubation
(Heiner & Gabot, 2014). Då halsont och heshet förekommer hos flertalet patienter
postoperativt är det betydande att som anestesiologisk omvårdnadsansvarig besitta kunskaper
om förebyggande åtgärder samt hantering av uppkomna besvär.
2.8 Samhällsperspektiv
Samhället är beroende av väl fungerande vård och omsorg där patienten och inte sjukdomen
står i fokus. Specialistsjuksköterskor på avancerad nivå har en betydande roll i arbetet med att
utveckla samhällets vård och omsorg. Omvårdnaden kan sträcka sig från praktisk omvårdnad
av patienter till ledning och styrning. För att åstadkomma en evidensbaserad och
personcentrerad vård byggd på trygghet och förtroende, är det därför av stor vikt att
sjuksköterskor med specialistkunskap finns (Edberg et al., 2013). Sjuksköterskor med en hög
utbildning har visat sig minska patientdödligheten och resulterat i färre vårddagar vilket i sin
tur bidrar till lägre vårdkostnader (Hommel, Idvall, & Andersson, 2013).
Sveriges kommuner och landsting (SKL, 2018) menar att genom att öka patienternas
delaktighet i sin vård kan patienter i större uträckning känna motivation och vilja till att
hantera sin situation tillsammans med hälso- och sjukvården. Detta har flertalet positiva
aspekter såsom ökad trygghet, ökad jämlikhet och nöjdare patienter vilket leder till bättre
kvalité på vården. Ökad följsamhet till sin vård och behandling leder i sin tur till kortare
6
vårdtider och en mer kostnadseffektiv vård vilket gynnar samhället och hälso- och sjukvården
(SKL, 2018).
2.9 Lidande som begrepp
Lidande är ett vårdvetenskapligt kärnbegrepp. Synonymer med verbet lida är att genomgå, att
uthärda, att utstå eller genomleva exempelvis smärta. Lidande kan både användas som prefix
till ett sjukdomstillstånd och som ett substantiv. Genom att säga “patientens eller människans
lidande” används lidande som substantiv och sätter den mänskliga upplevelsen i centrum
(Arman, 2017). Lidande kan skildras utifrån ett inifrån- och utifrånperspektiv.
Inifrånperspektivet beskriver individers enskilda perspektiv på hälsa, tillvaro och sjukdom
samt den vård hon erhåller, medan utifrånperspektivet teoretiserar lidandet på ett
övergripande plan och ser det som något allmänmänskligt (Wiklund-Gustin, 2014).
Orsakerna till lidande kan vara oändliga men de vanligaste orsakerna till lidande inom vården
är sjukdomstillstånd, obehag och smärta. Oro, ångest och förlust av kontroll är exempel
kliniska definitioner av lidande och är vanliga upplevelser hos en operationspatient (Arman,
2017). För att vårdpersonal skall kunna möta patienten och dennes lidande krävs en ökad
kunskap inom lidandet, medlidandet och omsorgen. Att lindra mänskligt lidande är den
överordnade uppgiften inom alla medicinska och vårdvetenskapliga verksamheter, det hävdar
både medicinska och vårdvetenskapliga forskare (Arman, 2017). Att som sjuksköterska eller
specialistsjuksköterska inte möta den lidande patienten är ofrånkomligt och en viktig del av
omvårdnaden som bedrivs inom yrket. Lidandet har många olika skepnader och
sjuksköterskan måste besitta kunskapen om de symtom som kan yttra sig för att ha förmåga
att ta hand om patienten på bästa sätt (Wiklund-Gustin, 2014).
2.10 Problemformulering
Halsont och heshet som komplikation beskrivs i hög grad men tenderar att nonchaleras då det
ses som en naturlig och ofarlig komplikation i det postoperativa förloppet. Det är dock känt
att halsont och/eller heshet postoperativt leder till ett obehag och ökat lidande hos patienten
(Biro et al., 2005). Evidensen för åtgärder som kan förebygga halsont och/eller heshet
postoperativt är tvetydig och sammanställningar av möjliga perioperativa åtgärder är
sparsamma. En kartläggning av den befintliga forskningens åtgärder för att förebygga samt
hantera uppkomsten av halsont och/eller heshet efter intubation kan bidra med ökad kunskap
om hur anestesisjuksköterskan kan lindra patientens postoperativa obehag och lidande.
7
2.11 Syfte
Syftet med litteraturstudien är att kartlägga anestesisjuksköterskans perioperativa åtgärder för
att förebygga och lindra patientens lidande av postoperativ halsont och heshet.
3 METOD
3.1 Design
Som metod användes en litteraturöversikt med deskriptiv design med syfte att kartlägga
kunskapsläget inom det tänkta forskningsämnet. Arbetet utfördes systematisk genom
litteratursökning där artiklar granskades och valdes ut för att kunna besvara det valda syftet
(Segesten, 2017). Enligt Polit och Beck (2016) skall litteraturöversikten ge en objektiv och
organiserad evidens över det studerade ämnet samt att finna eventuella kunskapsluckor.
3.2 Sökstrategi
3.2.1 Urval av databaser
Författarna till denna litteraturstudie har genomfört litteratursökningar i de akademiska
databaserna Pubmed och Cinahl. Pubmed är inriktad på biomedicin, men innefattar även
omvårdnadsrelaterade artiklar medan Cinahl har ett större omvårdnadsfokus (Polit & Beck,
2016; Östlundh, 2017). Att kombinera dessa databaser gav enligt författarna till denna studie
en bra bredd på relevanta artiklar.
3.2.2 Sökord
Vid sökning av relevanta artiklar i Pubmed användes medical subject headings (MeSH) och
för sökningar i Cinahl användes Cinahl Headings. MeSH termer och Cinahl Headings är ett
kontrollerat ordförråd som har till syfte att fånga upp artiklar som använder sig av en annan
term för samma koncept. För att kombinera relevanta sökord användes booleska termerna
AND och OR (Östlundh, 2017). MeSH termer som användes i Pubmed var; “Intubation”,
“Anesthesia, General”, "Postoperative Period" och "Hoarseness". “Sore throat” söktes i
fritext i kombination med ovanstående MeSH termer då aktuell MeSH term inte ansågs
relevant för syftet. Cinahl Headings som användes var; ”Intubation”, ”Anesthesia, general”,
"Pharyngitis" och "Hoarseness". ”Sore throat” söktes i fritext i kombination med ovanstående
Cinahl Headings samt med ”Intubation” som fritext då det gav ett större utfall av artiklar.
8
Resultatet av datasökningen redovisas i bilaga 1. Där framgår vilka sökord som använts och
dess kombinationer i databaserna samt en presentation av utfallet, antal utvalda artiklar och
hur många som inkluderats i studien.
3.2.3 Inklusions- och exklusionskriterier
Studiens inklusionskriterier var: Vetenskapliga artiklar som svarade mot studiens syfte,
publicerade inom de tio senaste åren, skrivna på det engelska språket och av kvantitativ
ansats. Artiklarna skulle finnas tillgängliga i fulltext, vara avgiftsfria samt uppbyggda enligt
IMRAD som innebär att den vetenskapliga artikeln är uppbyggd enligt en organiserad struktur
utifrån introduktion, metod, resultat och diskussion (Polit & Beck, 2016).
Studiens exklusionskriterier var: Review artiklar, systematiska litteraturöversikter, djurstudier
samt artiklar som frångår de presenterade inklusionskriterierna.
3.3 Dataanalys och bearbetning
Författarna av studien har utifrån artiklarnas titel och abstrakt samt föreliggande studies
inklusion- och exklusionskriterier gjort en grovsållning i litteratursökningen. Därefter
kontrollerades om artiklarna fanns i fulltext. De återstående artiklarna granskades i fulltext
och förkastades eller togs med i studien utifrån inklusion- och exklusionskriterierna (Rosén,
2017). Urvalsprocessen presenteras i ett flödesschema, se figur 1.
9
Analyssteg av inkluderade artiklar har skett enligt följande:
1. De valda artiklarna har lästs igenom av båda författarna upprepade gånger för att
förstå helheten i artiklarna. Därefter sammanfattades varje artikel genom att skriva ner
stödanteckningar. Denna metod kan enligt Friberg (2017) ses som en slags validering
där väsentliga delar i artikeln dokumenterats. Detta bidrog även till en reduktion av
data.
2. Författarna granskade artiklarna tillsammans och sammanställde materialet i en
översikt för att få en överskådlig bild (bilaga 2). I översikten redovisas titel, författare,
tidskrift, årtal, land, syfte, design, urval/metod, resultat, etiska överväganden och
artikelns kvalité.
3. Översikten låg till grund för resultatsammanställningen. På så vis kunde författarna till
denna litteraturöversikt lättare kartlägga likheter och skillnader i resultatinnehållet.
Detta minimerade även risken att oavsiktligt exkludera resultat som annars borde
inkluderats (Polit & Beck, 2016; Friberg, 2017).
Figur 1 : Flödessche ma: Urvalsprocess
Utfall i databaser
n= 396 Svarade ej på syftet utifrån titel/abstract
Reviewartiklar
Systematiska litteraturöversikter
n= 318 Utvalda artiklar
n=78 Fanns ej fritt tillgängliga
Ej uppbyggd enligt IMRAD
n= 20
Återstående artiklar
n= 58 Svarade ej på syftet
Dubbletter
n= 23
Återstående artiklar
n= 35 Svarade ej på syftet vid närmre granskning
Ej relevant utifrån bedömning av relevans
n= 17
Inkluderade artiklar
n= 18
10
4. Utifrån analysstegen sammanställdes en tematisering av resultaten, vilka sorterades
efter rubriker som behandlade likvärdiga områden, se tabell 1 (Friberg, 2017).
Tabell 1: Utmärkande teman. Grund till rubrik/innehåll i resultatet
Teman Subteman
Luftvägshjälpmedel
*Jämförelse mellan endotrakealtub
och larynxmask *Tubstorlek
*Kufform
Läkemedel *Läkemedel i sprayform
*Läkemedel i gelform
*Läkemedel i injektionsform
Alternativmedicin *Naturläkemedel
*Akupunktur
Icke farmakologiska åtgärder *Laryngoskop
*Kufftryck
*Termisk mjukning av tub
*Extraktionskraft och användning av
ledare
3.3.1 Relevansbedömning
Bedömning av artiklarnas relevans har gjorts med hjälp av SBU:s mall för bedömning av
relevans (2017), se bilaga 3. Bedömning av relevans gjordes av båda författarna vid sista
steget i urvalsprocessen innan kvalitetsgranskning påbörjades. Syftet med
relevansbedömningen var att bestämma om studien ansågs relevant utifrån föreliggande
studies inklusions- och exklusionskriterier. Med hjälp av använd mall bedömdes om artikeln
var relevant eller inte relevant för frågan. Artiklarna som sedan bedömdes som relevanta gick
vidare till kvalitetsgranskning (SBU, 2017).
3.3.2 Kvalitetsgranskning
Författarna har tillsammans granskat de inkluderade artiklarnas kvalité med hjälp av
granskningsmallarna “Checklista för kvantitativa artiklar - kvasiexperimentella studier” och
11
“Checklista för kvantitativa artiklar - RCT (randomiserade kontrollerade studier)” som
återfinns i ”Att göra systematiska litteraturstudier: värdering, analys och presentation av
omvårdnadsforskning” av Forsberg och Wengström (2016) se bilaga 4. Utifrån
granskningsmallen bedömdes om studien var av låg, medel eller hög kvalité. De artiklarna
som bedömdes besitta en medel eller hög kvalité inkluderades i studien och presenteras i
översikten bilaga 2. Enligt Forsberg och Wengström (2016) finns ingen entydig process för
hur kvaliteten i artiklar verifieras mer än att de ska göras i flera steg. Artiklarna bedömdes
utifrån syfte, datainsamling och analys (Forsberg och Wengström, 2016). Andra frågor som
ansågs avgörande för kvalitén var om åtgärder för att frambringa blindad datainsamling
ansågs adekvata, om randomiseringen var lämpligt utförd samt om undersökningsgrupperna
behandlades lika i alla avseenden förutom själva interventionen (Willman, Bahtsevani,
Nilsson & Sandström, 2016). Författarna har vid bedömning av hög/medel kvalité lagt störst
vikt på artiklar som inkluderade en explicit redogörelse av metod, material,
inklusion/exklusionskriterier och studieprotokoll där patientmaterialet varit tillräckligt stort
för att besvara frågeställningen. (Forsberg & Wengström, 2016).
3.3.3 Resultatanalys
Författarna till föreliggande studie har gjort en sammanvägning av de utvalda artiklarnas
resultat utefter likheter och skillnader. Hänsyn har även tagits till likheter och/eller skillnader
gällande artiklarnas metodologiska tillvägagångssätt och analysgång. Denna analys
genomfördes för att finna teman och subteman som sedan ligger till grund för resultatets
rubriker och innehåll (Friberg, 2017).
3.4 Etiska överväganden
Författarna av denna litteraturöversikt har följt vetenskapsrådets riktlinjer för god medicinsk
forskning. Enligt Forsberg och Wengström (2016) bör etiska överväganden göras av
författarna till litteraturöversikten beträffande presentation av de valda artiklarnas resultat och
urval. Artiklarna har därför noggrant kontrollerats så att etiska överväganden har gjorts eller
att de fått ett godkänt etiskt tillstånd. Inkluderade artiklars etiska överväganden redovisas i
Bilaga 4. Författarna har sanningsenligt och objektivt presenterat resultaten som framkommer
i artiklarna.
4 RESULTAT
Totalt inkluderades 18 vetenskapliga artiklar som svarade mot studiens syfte. Fjorton artiklar
var genomförda i Asien med en spridning över flera länder (Japan, Kina, Sydkorea, Taiwan,
12
Iran, Nepal, Saudiarabien). Tre studier genomfördes i Europa (Sverige och Frankrike) och en
genomfördes i USA. Femton artiklar var prospektiva RCT studier, två var prospektiva
kvasiexperimentella studier och en studie var en prospektiv kohortstudie. De artiklar som
inkluderades hade medel eller hög kvalité. De vetenskapliga artiklarna innefattade vuxna
människor i olika patientkategorier som genomgått generell anestesi. Efter en fördjupad
artikelgranskning återfanns fyra teman: Luftvägshjälpmedel, läkemedel, alternativ medicin
samt icke farmakologiska åtgärder. Resultatet presenteras utifrån varje tema och subtema.
Åtgärderna som respektive artikel har studerat i syfte att förebygga halsont/heshet presenteras
översiktligt i tabell 2.
Tabell 2: Presentation över vilka åtgärder som respektive studie har studerat i syfte att
förebygga halsont/heshet
4.1 Luftvägshjälpmedel
4.1.1 Jämförelse mellan endotrakealtub och larynxmask
Två studier jämförde endotrakelatub och larynxmask avseende postoperativ halsont och
heshet (Mao, Du, Ma, Zhang & Cui, 2018; Abdi et al., 2010). Abdi et al. (2010) kunde vid de
två första mättillfällena påvisa att patienterna som erhållit endotrakealtub som
luftvägshjälpmedel hade en tydligt ökad förekomst av halsont och heshet jämfört med
patienterna som erhållit larynxmask. Uppföljning fem till sju dagar postoperativt visade att två
patienter som erhållit endotrakealtub hade kvarstående heshet jämfört med noll patienter som
hade haft larynxmask. Mao et al. (2018) kunde även de skönja en ökad förekomst av halsont
Författare, år Luftvägshjälpmedel Läkemedel Alternativmedicin Icke farmakologiska åtgärder
Mao et al. (2018) X Abdi et al. (2010) X Gustavsson et al. (2014) X Jaensson et al. (2010) X Chang et al. (2016) X Yang et al. (2016) X Narimani et al. (2016) X Thapa et al. (2017) X Lee et al. (2017) X De Oliveira et al. (2011) X Kuwamura et al. (2016) X Kuwamura et al. (2015) X Esmaeili et al. (2013) X Aqil et al. (2017) X Jeon et al. (2011) X Seo et al. (2016) X Komasawa et al. (2017) X Kusunoki et al. (2016) X
13
och heshet hos gruppen som erhållit endotrakealtub som luftvägshjälpmedel när de
analyserade förekomsten av postoperativ halsont och heshet.
4.1.2 Tubstorlek
Två liknande artiklar visade att användning av mindre endotrakealtubsstorlek vid intubation
resulterade i minskad förekomst av halsont och heshet på kvinnor (Gustavsson, Vikman,
Nyström & Engström, 2014; Jaensson, Olowsson & Nilsson, 2010). Gustavsson et al. (2014)
visade överlag att halsont postoperativt var mindre närvarande hos deltagarna i som erhållit
6,5 mm endotrakealtub gentemot deltagarna som erhållit 7,0 mm endotrakealtub. Jaensson,
Olowsson och Nilsson (2010) visade betydande resultat av halsont och heshet en till två
timmar postoperativt. En högre andel patienter med halsont återfanns i gruppen som fått en
tub på 7,0 mm jämfört med gruppen som fått en tub på 6,0 mm. Svårighetsgraden av halsont
var även den högre i gruppen som erhållit endotrakealtub med 7,0 mm jämfört med gruppen
med 6,0 mm. Inga skillnader mellan grupperna kunde skönjas avseende förekomsten av
heshet. Inga skillnader återfanns heller mellan grupperna relaterat till halsont och
svårighetsgrad av halsont vid uppföljning 24, 72 och 96 timmar efter operationen.
4.1.3 Kufform
Formen på kuffen och dess betydelse av förekomsten av halsont studerades i en artikel av
Chang, Kim, Han, Lee, Ji och Hwang (2016). Gruppen som intuberades med konformad kuff
hade påtagligt lägre förekomst av halsont och heshet överlag jämfört med gruppen som
intuberats med konventionell cylindrisk formad kuff. Heshet var även den mindre frekvent en
och sex timmar postoperativt i gruppen som intuberats med konformad kuff. Efter 24 timmar
sågs inga skillnader mellan interventionsgruppen och kontrollgruppen gällande halsont och
heshet.
4.2 Läkemedel
4.2.1 Läkemedel i sprayform
Yang et al. (2016) visade att ketorolaktrometamin- spray minskade incidensen av postoperativ
halsont jämfört med användning av destillerat vatten. Smärtintensiteten var också den
märkbart mindre i gruppen som erhållit ketorolaktrometamin- spray jämfört med gruppen som
erhållit destillerat vatten vid alla mättillfällen.
14
4.2.2 Läkemedel i gelform
Användning av betametason respektive lidokain i gelform och förekomst av halsont visar på
varierande resultat. Narimani et al. (2016) kunde i sin artikel se att patienter som erhållit
betametason- eller lidokaingel på tuben hade en ökad förekomst av halsont en timme
postoperativ jämfört med en grupp som erhållit destillerat vatten på tuben. Inga skillnader
kunde påvisas efter ett dygn. Thapa, Shrestha, Shrestha och Bajracharya (2017) såg dock
ingen tydlig skillnad efter en och sex timmar men efter ett dygn hade de som erhållit en tub
med betametasongel den lägsta incidensen och svårighetsgrad av halsont. Varken Narimani et
al. (2016) eller Thapa et al. (2017) kunde skönja några påtagliga skillnader avseende heshet
mellan grupperna vid en, sex och tjugofyra timmar postoperativt.
4.2.3 Läkemedel i injektionsform
Den kombinerade effekten av paracetamol och dexametason har visat sig påverka
förekomsten av halsont och heshet. Den totala förekomsten av halsont var mindre frekvent
hos patienter som erhållit dexametason och paracetamol perioperativt jämfört med patienter
som endast erhållit dexametason. Förekomsten av halsont på uppvakningsenheten efter en och
sex timmar var betydligt lägre hos dem som erhållit dexametason och paracetamol. Vid
utvärdering efter ett dygn var förekomsten av halsont även här lägre (Lee, Park, Jeong & Kim,
2017)
De Oliveira et al. (2011) har i sin artikel kommit fram till att dexametason och
dexametasondosen har betydelse för uppkommen halsont och heshet efter intubation. Det
visade sig att administrering av dexametason minskade både incidensen och svårighetsgraden
av halsont en timme postoperativt. Efter tre timmar och ett dygn postoperativt reducerades
patienters upplevda svårighetsgrad av heshet hos dem som erhållit en högre dos dexametason.
4.3 Alternativmedicin
4.3.1 Naturläkemedel
Två artiklar studerade effekten av naturläkemedel som behandling för postoperativ halsont
och illamående (Kuwamura, Komasawa, Takahashi, Tanaka & Minami, 2016; Kuwamura,
Komasawa, Kori, Tanaka & Minami, 2015). Kuwamura et al. (2016) kunde i sitt resultat
påvisa att användandet av naturläkemedlet Kikyo-To (KKT) i hög grad minskade incidensen
av halsont direkt efter uppvaknandet. Även svårighetsgraden var betydligt lägre omedelbart
och tre timmar postoperativt. Ingen tydlig skillnad kunde emellertid påvisas 24 timmar
15
postoperativt. Kuwamura et al. (2015) har i sin artikel kommit fram till att användandet av
naturläkemedlet Hange-Shashin-To (HST) märkbart minskade förekomsten och
svårighetsgraden av halsont omedelbart och tre timmar postoperativt. Likt föregående artikel
sågs ingen tydlig skillnad 24 timmar efter operationen.
4.3.2 Akupunktur
Användning av akupunktur under anestesin visade på en reducerad förekomst av halsont ett
dygn postoperativt jämfört med patienter som erhållit sedvanlig anestesi utan akupunktur
(Esmaeili, Alizadeh, Shoar, Naderan & Shoar, 2013).
4.4 Icke farmakologiska åtgärder
4.4.1 Laryngoskop
Intubation med videolaryngoskopet Glideskope (GL) visade sig ge en betydligt lägre incidens
och svårighetsgrad av halsont direkt och sex timmar postoperativt jämfört med rutinmässig
intubation med Macintosh laryngoskop. Även vid 12 och 24 timmar efter operationen var
incidensen och svårighetsgraden lägre hos dem som intuberats med GL (Aqil et al., 2017).
4.4.2 Kufftryck
Jeon et al. (2011) har i sin artikel studerat användningen av en kontinuerlig tryckregulator för
att kontrollera och underhålla larynxmaskens kufftryck under anestesin. Halsont mättes av en
sjuksköterska en timme postoperativt och efter ett dygn. De patienter som haft en
tryckregulator hade en minskad incidensen av postoperativ halsont en timme efter operationen
jämfört med patienterna utan regulator. Efter ett dygn sågs dock ingen skillnad mellan
grupperna.
4.4.3 Termisk mjukning av tub
Termisk mjukning av endotrakealtub kan avsevärt minska både incidensen och
svårighetsgraden av halsont den första postoperativa dagen. Vid mätning två och tre dagar
postoperativt sågs ingen skillnad. Gällande incidens och svårighetsgrad av postoperativ heshet
sågs dock ingen effekt av termisk mjukning (Seo, Cho, Hong, Jeon & Bahk, 2016)
4.4.4 Extraktionskraft och användning av ledare
Komasawa, Nishihara och Minami (2017) kom fram till att incidensen av halsont var betydligt
högre hos patienter som haft en ledare vid intubation jämfört med patienterna som intuberats
utan ledare. Kusunoki, Sawai, Komasawa, Shimoyama och Minami (2016) visade i sin artikel
16
att den kraft som användes vid avlägsnandet av ledaren var tydligt korrelerat med postoperativ
halsont. En extraktionskraft på >10,3 newton bestämdes som en gräns för utveckling av
postoperativ halsont.
5 DISKUSSION
Litteraturöversikten åskådliggjorde flertalet åtgärder som kunde förebygga postoperativ
halsont och heshet men resultatet visade emellertid på en stor spridning. Utmärkande resultat i
flertalet artiklar styrker att åtgärder som minskad endotrakealtub, användning av kontinuerlig
tryckregulator, administrering av glukokortikoider/ antiinflammatoriska läkemedel och
användning larynxmask när operationen tillåter minskade incidensen av halsont och heshet.
Även videolaryngoskop, minskad kraft vid extraktion av ledare och vissa naturläkemedel
förefaller också ge goda utfall för att minska incidensen. Resultaten gav effekter i nära
anslutning till operationen och inom första dygnet postoperativt, emellertid visade få artiklar
skillnader med bibehållen effekt över tid.
5.1 Resultatdiskussion
5.1.1 Luftvägshjälpmedel
Föreliggande studies resultat visade att endotrakealtub har betydelse för uppkomsten av
postoperativ halsont och heshet vilket ligger i linje med tidigare forskning (Mao et al., 2018;
Abdi et al., 2010). Higgins et al. (2002) har i sin studie funnit att halsont var 12 gånger
vanligare hos patienter som erhållit endotrakealtub jämfört patienter som erhållit larynxmask.
Även El-Boghdadly et al. (2016) rapporterade en ökad förekomst av halsont vi användning av
endotrakealtub jämfört med supraglottisk luftvägshjälpmedel. Detta framhäver
luftvägshjälpmedlets betydelse och inverkan på de postoperativa komplikationerna halsont
och heshet. Författarna till föreliggande studie anser att dessa resultat kan motivera till en
ökad användning av larynxmask. Dock behövs en nytta-riskanalys göras vid val av
luftvägshjälpmedel då en supraglottis luftväg inte anses lika säker som en endotrakeal
intubation (Nellegård, 2016).
I studiens resultat framkom det att en minskad endotrakealtub till kvinnor ger minskad
förekomst av halsont och heshet (Jaensson et al., 2010; Gustavsson et al., 2014). Tidigare
forskning har visat att kvinnor har en ökad risk för halsont och heshet i det postoperativa
skedet (Biro et al., 2005; Jensen et al., 1982). Jaensson et al. (2012) visade vidare att en större
17
endotrakealtub var den största riskfaktorn för halsont och heshet postoperativt för kvinnor.
Betydande belägg finns således att använda mindre endotrakealtuber till kvinnor för att
minska incidensen av halsont och heshet som komplikation efter operation. Författarna till
föreliggande litteraturstudie anser att denna åtgärd borde vara en enkel och lättillgänglig som
inte kräver några extra resurser. I och med detta bör anestesisjuksköterskan sträva efter att
använda en mindre storlek på endotrakealtuben för kvinnor för att minska postoperativt
lidande av halsont och heshet.
Chang et al. (2016) visade att kuffens form påverkar förekomsten av halsont och heshet. Detta
styrks även av äldre forskning. En studie av Loeser, Bennett, Orr och Stanley (1980) visade
att ju mindre område av vävnaden i trakea som utsätts för tryck desto mindre är förekomsten
av halsont postoperativt. De föreslog redan för 39 år sedan att anestesipersonalen bör
minimera ytan av trakea som exponeras för tryck för att minska incidensen av halsont. Att
denna till synes enkla åtgärd inte införts i kliniken för att minska patienternas postoperativa
lidande kan dock förklaras med att den konformade kuffen även har nackdelar. En
jämförelsestudie mellan cylindrisk- och konformad kuff visade på ett ökat kufftryck i den
konformade kuffen när patienten placerades i sidoläge (Kim et al., 2015). Med tidigare
resonemang bör således också förekomsten av halsont och heshet öka vid denna positionering
även om detta utfall inte kunde mätas i studien. Författarna till denna studie har därför i
åtanke att en konformad kuff kan användas om den finns tillgänglig när patienten skall erhålla
generell anestesi i ryggläge. Försiktighet bör emellertid beaktas vid andra positioner som kan
påverka kufftrycket intraoperativt.
5.1.2 Läkemedel
I föreliggande studies resultat presenteras ketorolaktrometamin- spray som en effektiv
behandling mot postoperativ halsont (Yang et al., 2016). Tidigare artiklar som studerat
ketorolaktrometamin- spray för behandling mot intubationsorsakat halsont har författarna till
studien ej funnit. Maroli et al. (2014) studerar däremot effekten av intranasalt administrerat
ketorolac som behandling mot smärta i munhåla. Studien visade att patienter som erhållit
ketorolaktrometamin- spray hade en betydligt bättre smärtlindring än gruppen som inte
erhållit denna spray. Vid reflektion utifrån dessa resultat tror författarna till föreliggande
studie att ketorolacs antiinflammatoriska effekt kan vara förklaringen till dess positiva
inverkan på halsont. Administrering av ketorolac har visat sig minska användningen av
opioider postoperativt varför prevention med NSAID-preparat är en önskvärd åtgärd (Carney,
Nicolette, Ratner, Minerd & Baesl, 2001).
18
Två artiklar hade som syfte att studera effekten av betametasongel respektive lidokaingel på
postoperativa luftvägssymtom såsom halsont och heshet. Varken lidokain eller betametason
hade en positiv effekt på halsont och heshet i ett tidigt skede efter operationen (Narimani et
al., 2016; Thapa et al., 2017). Dock sågs en minskad förekomst och svårighetsgrad av halsont
24 timmar postoperativt hos patienter som erhållit betametason jämfört med de som erhållit
lidokain eller inget läkemedel alls (Thapa et al., 2017). Det sistnämnda resultatet menar
författarna till föreliggande studie skulle kunna förklaras av den långvariga
antiinflammatoriska effekten betametason besitter och anser därför att användning av
betametason överlag kan ha en positiv inverkan. Navarro et al. (2012) visade i sin studie på
rökare att förekomsten av halsont var lägre i gruppen som fått lidokain på tuben jämfört
gruppen som endast fått saltlösning applicerat på tuben. De kunde även se att tuberna som
smörjdes med lidokain hade ett konstant kufftryck medan gruppen som haft saltlösning på
tuben hade ett gradvis ökat kufftryck. Det senare resultatet kan förklara varför lidokain hade
en positiv effekt på postoperativt halsont och heshet jämför med saltlösningen. Författarna till
föreliggande studie menar att resultaten är tvetydiga och pekar på en relativt stor osäkerhet
kring vilken effekt läkemedels applikation egentligen har och det är sedermera svårt att dra
några slutsatser.
Två artiklar studerade betametasons effekt på postoperativ halsont och heshet (Lee et al.,
2017; De Oliveira et al., 2011). I artiklarna framkom det att betametason hade en positiv
inverkan på dessa komplikationer. Artiklarnas resultat kan styrkas av en metaanalys som
visade att användning av glukokortikoider profylaktiskt minskade incidensen av halsont,
heshet och hosta samt svårighetsgraden av dessa. De kom även fram till att glukokortikoider
hade en positiv effekt på laryngealt ödem och reintubation. Det sistnämnda resultatet kan
indikera att trauma orsakat av intubation som sekundärt orsakar svullnad och en
inflammatorisk process, effektivt motverkas med hjälp av administrering av glukokortikoider
(Zhang, Zhao, Li & Zhao, 2016). Som tidigare nämnts kan de antiinflammatoriska egenskaper
betametason besitter förklara dess goda effekt. Då författarna till föreliggande studie bedömer
att användning av glukokortikoider har brett stöd från forskning anses denna preventiva
åtgärd som relevant och användbar i det kliniska arbetet. Även administrering av paracetamol
anses som en god och effektiv behandling.
5.1.3 Alternativmedicin
Två artiklar visade goda effekter vid användning av två olika typer av örtbaserade läkemedel
som administrerats i samband med intubation vid generell anestesi (Kuwamura et al., 2016;
19
Kuwamura et al., 2015). Författarna till studien tror emellertid att det är svårt att få genomslag
av den typen av behandling i Sverige. I tillägg krävs det att naturläkemedlet är godkänt av
läkemedelsverket. Enligt läkemedelsverket (2017) är naturläkemedel avsedda för egenvård av
enklare besvär eller lindrig karaktär. Vidare beskriver läkemedelsverket att indikationen ska
baseras på tillförlitlig svensk tradition av produkten eller i ett land som liknar Sverige i
förhållande till användning av läkemedlet.
En annan åtgärd som författarna anser blir svår att implementera är artikeln som påvisar
tydliga skillnader av postoperativ halsont och heshet med hjälp av akupunktur efter induktion
(Esmaeili et al., 2013). Behandlingen är inte bara omdiskuterad utan tidskrävande i en utsatt
del av anestesin där patientens hemodynamiska parametrar i första hand bör beaktas. I tillägg
kräver en sådan åtgärd utbildade akupunktörer på operationsenheten vilket är
kostnadskrävande och med största sannolikhet inte rymmer inom hälso- och sjukvårdens
resurser.
5.1.4 Icke farmakologiska åtgärder
Aqil et al. (2017) sågs en minskad förekomst av postoperativ halsont och heshet vid intubation
med videolaryngoskop jämfört med traditionellt laryngoskop. En lätt åtgärd för
anestesisjuksköterskor bör således vara att i större utsträckning använda den nya
videolaryngoskopstekniken. Det styrks också av Lewis et al. (2017) som i sin systematiska
review kunde se att användning av videolaryngoskop reducerade laryngeal luftvägstrauma
samt heshet. Även El-Boghdadly et al. (2016) menar att Glideskope och Airway scope, två
typer av videolaryngoskop, båda har lett till mindre förekomst av halsont postoperativt när de
jämförts med ett traditionellt Macintosh laryngoskop.
En artikel studerade användningen av kontinuerlig tryckregulator för att motverka
förekomsten av postoperativ halsont och heshet (Jeon et al., 2011). Det framkom att
användningen av tryckregulator minskade incidensen av halsont och bedömdes vara en
effektiv och lättillgänglig metod för att förebygga komplikationen. Denna åtgärd grundar sig i
en ökad risk för postoperativ halsont och heshet relaterat till ett högt och fluktuerande
kufftryck under anestesin (Lehmann, Monte, Barach & Kindler, 2010; Geng, Hu & Huang,
2015). I och med denna risk är det av betydelse att studera vilka moment som kan föranleda
ett förändrat kufftryck. Geng et al. (2015) har i sin studie jämfört de två operationsteknikerna
laparoskopi och laparotomi avseende dess påverkan på kufftrycket och förekomst av halsont
och heshet. De kunde se att vid laparoskopisk kirurgi ökade både kufftrycket och
20
luftvägstrycket vid alla undersökta tidpunkter under operationen. När forskarna sedan
jämförde förekomsten av halsont och heshet sågs en ökad förekomst av komplikationerna hos
de patienterna som genomgått laparoskopisk kirurgi. Detta kan förklaras av
pneumoperitoneum trycket och ett trendelenburgläge som ökar trycket på diafragma och
sedermera åsamkar ett högre luftvägstryck. Utifrån ovanstående studier bör
anestesisjuksköterskor använda sig utav kufftrycksmätare för att på ett enkelt sätt förebygga
risken för halsont och heshet och därmed minska patientens lidande postoperativt. Studierna
visade även att patientens position påverkar luftvägstrycket och i och med det risken för
halsont och heshet. Anestesisjuksköterskan bör utifrån dessa resultat ta hänsyn till patientens
positionering och inte ha patienten i dessa positioner mer än nödvändigt.
Effekten av uppvärmd endotrakealtub har framförallt studerats inom området för nasal
intubation. Resultaten har visat att en uppvärmd tub effektivt kunde reducera risken för nasal
skada och näsblod (Hosseinzadeh et al., 2013; Kim et al., 2000). Seo et al. (2016) kunde i sin
studie se en betydligt lägre incidens och svårighetsgrad av halsont den första postoperativa
dagen. Detta skulle kunna förklaras av en ökad flexibilitet i endotrakealtuben som ett resultat
av värmebehandlingen. Författarna till föreliggande studie upplever att denna typ av åtgärd
skulle kunna vara relativt enkel att utföra för att minska patienternas postoperativa lidande.
Att beakta är dock hur länge tuben ligger i det varma vattnet samt hur lång tid de tar innan
intubation kan ske. Om arbetsrutiner utarbetas ser författarna till studien inga hinder för
implementering av denna omvårdnadsåtgärd.
Användning av ledare och den kraft som används för att avlägsna ledaren har visat sig ha
tydlig koppling till incidensen av postoperativ halsont (Komasawa et al., 2017; Kusunoki et
al., 2016). Med det i åtanke finns dock en viss problematik i hur dessa resultat skall användas.
En självklarhet är att extra försiktighet används vid avlägsnandet av ledaren men att hävda att
ledare inte skall användas är svårt att frångå. Om beslut tagits att ledare skall användas,
genomförs det med största sannolikhet för att insynen vid intubationen är knapphändig.
Givetvis måste en säker luftväg etableras i första hand oavsett om patienten har en ökad risk
att drabbas av postoperativa luftvägssymtom. Ett förslag är emellertid att i större utsträckning
använda videolaryngoskop för att förbättra insynen till stämbanden och underlätta
intubationen. Som författarna redan deklarerat ovan visar artikeln av Aqil et al. (2017) en
mindre förekomst av halsont och heshet då videolaryngoskop används istället för vanligt
laryngoskop.
21
5.1.5 Klinisk relevans och förslag till fortsatt forskning
En stor andel patienter som genomgår generell anestesi drabbas av halsont och heshet
postoperativt. Patienter som upplever sin anestesi som mindre bra rapporterar i genomsnitt två
komplikationer postoperativt, däribland halsont och heshet. Det har framkommit att patienter
med postoperativ halsont hade en förlängd återhämtningstid både på uppvakningsenheten och
tid till utskrivning (Higgins et al., 2002). Utifrån studerat ämne skulle en ökad kunskap om
anestesisjuksköterskans perioperativa åtgärder, ge patienten möjlighet till snabbare
återhämtning och ett minskat lidande postoperativt. Kortare postoperativ vård som ett resultat
av detta skulle vara gynnsamt ur ett samhällsekonomiskt perspektiv. Utmaningen ligger i att
öka tillgängligheten och resurserna till de enkla åtgärder som ger mindre uppkomst av halsont
och heshet för att på så vis minska patientens lidande. Incitament ligger också i att motivera
ledning och personal i de positiva utfallen av åtgärderna för att kunna implementera dessa. En
viktig aspekt är att finna lättillgängliga åtgärder för att motivera de kliniska verksamheterna
att genomföra de åtgärder som kan motverka postoperativ halsont och heshet. Ytterligare
forskning inom detta fält skulle kunna utreda effekten ur ett tidsmässigt- och ekonomiskt
perspektiv för att på så vis belysa vilka åtgärder som är mest ekonomiskt försvarbara och
hållbara att applicera i kliniken över tid. Resultaten i föreliggande studie bygger till stor del på
farmakologiska och medicinsktekniska åtgärder. ANIVA (2012) beskriver att
anestesisjuksköterska skall ha förmåga att planera samt genomföra anestesi i samråd med
anestesiolog vilket bland annat innefattar val av medicin och apparatur. Då den skandinaviska
anestesisjuksköterskan är självständig och i många fall behöver fatta egna beslut angående
patientens vård och behandling anses studiens resultat som relevant och tätt sammanfogat
med anestesisjuksköterskans profession och kompetens (Nilsson & Jeansson, 2016).
Kvalitativ forskning skulle kunna bidra till en sammanställning av åtgärder som i större
utsträckning studerar åtgärder som inte anses vara av medicinsk eller farmakologisk karaktär
samt ge en mer nyanserad bild av patienternas upplevelser och erfarenheter av halsont och
heshet postoperativt.
5.1.6 Lidande som begrepp
Med vetskapen om att några av de vanligaste orsakerna till lidande inom vården är smärta,
obehag, oro och förlust av kontroll (Arman, 2017) är det enligt författarna av största vikt att
finna åtgärder för att lindra lidandet. Med resultaten i denna studie menar författarna att
flertalet mer eller mindre omfattande åtgärder kan minska patientens lidande. Halsont och
heshet är en postoperativ komplikation som åsamkar patienten ett lidande men tenderas att
22
betraktas som mindre allvarlig (El-Boghdadly et al., 2016). Eftersom allvarliga
komplikationer är ovanliga inom anestesin menar Myles et al. (1999) att mer åtgärder måste
riktas mot de komplikationer som är av lindrigare karaktär och åsamkar patienten lidande.
Genom varsam hantering av luftvägen, administrering av vissa läkemedel, rätt tubstorlek i
förhållande till patienten, ökad användning av videolaryngoskop samt ett empatiskt
förhållningssätt kan anestesisjuksköterska skapa förutsättningar för att minska patientens
lidande.
Arman (2017) menar att sjuksköterskan eller specialistsjuksköterska ständigt behöver möta
den lidande patienten. För att ha förmåga att lindra patientens lidande behövs en öppenhet
som ger förutsättningar till att “läsa lidandets språk”. Arman belyser att lidandet kan ses som
en kommunikation där patienten yttrar en önskan om lindring. Som vårdare lyssnar hen på
patienten och uppmärksamma denne genom att ställa frågor eller genom observationer.
Nortvedt (2013) och Wiklund-Gustin (2014) beskriver vidare att uppmärksamhet och
observationsförmåga är två betydelsefulla egenskaper anestesisjuksköterskan bör besitta. För
att kunna hantera etiska och professionella utmaningar är det av största vikt att vara
uppmärksam på patientens egna upplevelser av sjukdomen och lidandet. Med ovanstående
vetskap krävs således inte bara en teoretisk specialistkunskap utan även en empatisk
uppmärksamhet där den kliniska blicken och det kliniska handlaget är betydande. Ett
förhållningssätt som uttrycker omtanke, medkänsla och godhet ger i många situationer bättre
tröst än exempelvis ett läkemedel. Enligt författarna till föreliggande studie krävs det
följaktligen en kombination av en empatisk anestesisjuksköterska och praktiska åtgärder för
lindring av postoperativ halsont och heshet.
5.2 Metoddiskussion
5.2.1 Design
Då författarna till föreliggande studie hade som syfte att sammanställa och kartlägga befintlig
forskning ansågs en litteraturstudie med deskriptiv design som lämplig metod (Polit & Beck,
2016). Inkluderade artiklar inhämtades från databaserna PudMed och Cinahl. Användning av
två databaser hade till syfte att ge ett större urval av vetenskapliga artiklar då databaserna har
olika fokusområden. Författarna gjorde även sökningar i databasen Scopus för att ytterligare
öka antalet relevanta artiklar att inkludera i studien. Sökningens utfall resulterade dock i ett
stort antal dubbletter vilket gjorde att databasen uteslöts helt från studien.
23
5.2.2 Sökstrategi
Sökningen utgick från databasernas ämnesordlistor vilka benämns MeSH-term i PubMed och
Cinahl headings i Cinahl. Detta har till syfte att beskriva vad artiklarna handlar om oberoende
vilket ord som använts i den enskilda artikeln. Eftersom artiklar som studerar liknande
koncept använder sig av olika begrepp, ansågs sökningar via ämnesordlistor som en styrka för
att fånga in fler relevanta artiklar (Polit & Beck, 2016). Sökordet “Sore throat” söktes i fritext
i alla sökningar utom en, då aktuell MeSH-term och Cinahl-heading “Pharyngitis” inte gav
tillräckligt utfall och relevanta artiklar riskerades att uteslutas. Att söka i fritext menar Polit
och Beck (2016) kan ses som en begränsning då det finns risk för ett ohanterbart utfall med
flertalet irrelevanta artiklar. Då författarna av föreliggande studie var medvetna om denna
begränsning gjordes således en sökning med termen “Pharyngitis” i databasen Cinahl. För att
ytterligare minimera risken för ett stort utfall med irrelevanta artiklar kombinerades sökordet
“Sore throat” med andra vedertagna sökord och med de booleska termerna “AND” och “OR”.
Detta resulterade i ett hanterbart utfall av artiklar som ansågs relevanta för föreliggande
studies syfte. Då författarna till studien hade till syfte att studera anestesisjuksköterskans
åtgärder för att lindra patienters lidande hade sökord såsom “Suffering”, “Nursing” och
“Nurse Anesthetists” varit önskvärt att använda i sökningarna. Vid sökning med dessa sökord
blev dock utfallet av artiklar knapphändigt och sökorden valdes att uteslutas, vilket potentiellt
kan ses som en svaghet. Sökorden i databaserna är i övrigt samma där endast ordningen på
sökorden och de booleska termerna varierade. Sökord, begränsningar och utfall av
datasökningen presenteras i bilaga 1.
För att finna litteratur utgick författarna från en sökstrategi som innefattade kriterier för
sökningen och presenterades som inklusions- och exklusionskriterier. För att finna relevant
och tidsenlig forskning användes en tidsbegränsning på tio år. Potentiellt innebär denna
begränsning att äldre forskning som svarade mot studiens syfte kan ha exkluderats. Ytterligare
risk för exkludering av relevanta artiklar fanns även i begränsningen att endast inkludera
artiklar i fulltext och artiklar som var avgiftsfria. För att undvika kostnader för studien ansågs
dock denna begränsning nödvändig. Då författarna till studien endast behärskar det svenska
och engelska språket gjordes en begränsning i att endast inkludera artiklar skrivna på
engelska. Denna begränsning kan ses som en svaghet då relevant forskning motvilligt kan ha
exkluderats. Ytterligare ett inklusionskriterie var att inkluderade artiklar skulle vara
uppbyggda enligt IMRAD vilket enligt Polit och Beck (2016) styrker artikelns trovärdighet då
det säkerställer att artikeln är vetenskapligt uppbyggd. För att få en bred bild och en bättre
24
förståelse av kunskapsläget menar Segesten (2017) att forskning av både kvalitativ och
kvantitativ design kan användas i litteraturöversikten. Utifrån granskning och analys av
inkluderade artiklar kan det emellertid vara lättare att använda sig av artiklar med en och
samma design. Författarna har därför valt att endast inkludera kvantitativa studier (Friberg,
2017). Vidare eftersträvades artiklar utförda världen över då ett globalt perspektiv ansågs ge
ett bredare resultat. Dock kan denna aspekt försvåra generaliserbarheten då sjukvården globalt
sätt skiljer sig mycket åt (Eriksson, 2014). I databasen Cinahl användes begränsningen journal
article, vilket automatiskt exkluderade reviewartiklar och systematiska litteraturöversikter. I
databasen PubMed fanns inte denna funktion vilket innebar att exkludering av dessa gjordes
av författarna själva vid första granskningen av utfallet. För att på ett tydligt och strukturerat
sätt redovisa hur författarna till studien gått tillväga vid granskning och bortfall av artiklar
skapades ett flödesschema, se figur 1.
5.2.3 Etiska överväganden
Författarna till föreliggande studie har följt vetenskapsrådets riktlinjer för god medicinsk
forskning. Samtliga inkluderade artiklar hade fått godkänt etiskt tillstånd och ett inhämtat
informerat samtycke från samtliga deltagare. De etiska överväganden som gjorts i respektive
studie presenteras i bilaga 2. Författarna har sanningsenligt och objektivt presenterat
resultaten som framkommit i artiklarna. Detta för att undvika att författarnas förförståelse ska
ha påverkat resultatet i föreliggande litteraturstudie.
5.2.4 Artikelgranskning
De vetenskapliga artiklarna till denna litteraturöversikt varierade i design och valda
mätinstrument. För att jämföra artiklarna sinsemellan och bedöma dess kvalité användes
SBU:s granskningsmall (2017) för bedömning av relevans (bilaga 3) samt
granskningsmallarna “Checklista för kvantitativa artiklar - kvasiexperimentella studier” och
“Checklista för kvantitativa artiklar - RCT (randomiserade kontrollerade studier)” som
återfinns i Forsberg och Wengström (2016), bilaga 4. Beroende på studiedesign varierar
riskerna för systematiska fel och detta är orsaken till att olika granskningsmallar finns
utformade för olika studieupplägg (Rosén, 2017). Kvalitetsgranskningen har till syfte att
säkerställa kvalitén på de utvalda artiklarna. Det är dock viktigt att belysa att
kvalitetsgranskning är en subjektiv bedömningen som potentiellt kan innebära en varierande
poängsättning där artiklarna värderas för högt eller för lågt av författarna (Willman, Stoltz &
Bahtsevani, 2011). För att minimera denna risk valde författarna att kvalitetsgranska
artiklarna tillsammans. Utöver föreliggande studies exklusionskriterier exkluderades artiklar
25
som ansågs ha en låg kvalité då dessa inte bör inkluderas i en litteraturstudie (Forsberg &
Wengström, 2016). Vad gäller bedömning av relevans uteslöts artiklar som ej ansåg svara på
föreliggande studies syfte. Emellertid inkluderades två artiklar som enligt bedömningsmallen
skulle kunna bedömas besitta en bristande relevans avseende studerad intervention. Artiklarna
studerade effekten av naturläkemedel som används i Japan. De två artiklarna inkluderades då
föreliggande studie inte specificerat något exklusionskriterie som utesluter artiklar med en
intervention som inte är godkänt i Sverige. Detta skulle kunna ses som en brist då det
försvårar generaliserbarheten men även en styrka utifrån ett globalt perspektiv.
Alla vetenskapliga artiklar var skrivna på engelska vilket kan leda till feltolkningar då det inte
är författarnas modersmål. För att minimera feltolkningar har varje artikel lästs och granskats
individuellt och tillsammans av båda författarna. Enligt Forsberg och Wengström (2016) har
RCT studier högt bevisvärde vilket bidrog till att dessa artiklar fick medel respektive hög
kvalité i föreliggande studies kvalitetsgranskning. Femton av de arton inkluderade artiklarna
var RCT studier och av dessa bedömdes 12 besitta en hög kvalité. Två studier var av
kvasiexperimentell karaktär och en studie var kohortstudie och erhöll enligt författarna
medelhög kvalité vilket gjorde att de kunde inkluderas i studien. Litteraturöversiktens resultat
baseras på 18 vetenskapliga artiklar vilket författarna anser som fullgott. Ett större antal
artiklar hade dock stärkt studiens vetenskapliga grund och ökat dess generaliserbarhet.
Arbetet utfördes systematiskt utifrån Uppsalas universitets studiehandledning för
examensarbete och efter utarbetad tidsplan. Kontinuerliga grupphandledningsträffar och
individuell handledning bidrog till att examensarbetets olika delar bearbetades noggrant och
strukturerat vilket stärker studiens trovärdighet. För att strukturera upp materialet och få en
överskådlig bild skapades en översikt av inkluderade artiklar (bilaga 2). På så vis kunde
författarna lättare se de samband och mönster som ligger till grund för resultatets huvudteman
och subteman. Tabellen hade också till syfte att redovisa de inkluderade artiklarnas
metodologiska aspekter, etiska överväganden och dess kvalité. För att ytterligare förenkla
redovisningen av de inkluderade artiklarnas resultat gjordes en tabell som presenterade vilka
åtgärder som respektive studie hade studerat i syfte att förebygga halsont/heshet, tabell 2.
5.3 Slutsats
Resultatet sammanställer perioperativa åtgärder som minskar patienters förekomst av halsont
och heshet och därigenom lindrar patientens lidande. Det är främst mindre storlek på
endotrakealtuben, användningen av larynxmask när operationen tillåter samt användning
26
antiinflammatoriska läkemedel som det råder störst konsensus kring. Även om de
perioperativa åtgärderna är övervägande farmakologiska och medicinska åtgärder är dessa tätt
sammanfogade och relevanta för anestesisjuksköterskans profession, ansvar och
kompetensområde.
27
REFERENSER
*= studier inkluderade i resultatanalysen
* Abdi, W., Amathieu, R., Adhoum, A., Poncelet, C., Slavov, V., Kamoun, W., Combes, X.
& Dhonneur, G. (2010). Sparing the larynx during gynecological laparoscopy: A
randomized trial comparing the LMA supreme and the ETT. Acta Anaesthesiologica
Scandinavica, 54(2), 141–146. doi:10.1111/j.1399-6576.2009.02095.x
* Aqil, M., Khan, M. U., Mansoor, S., Mansoor, S., Khokhar, R. S. & Narejo, A. S. (2017).
Incidence and severity of postoperative sore throat: A randomized comparison of glidescope
with macintosh laryngoscope. BMC Anesthesiology, 17(1), 127–8. doi:10.1186/s12871-
0170421-4
Arman, M. (2017). Lidande. I L. Wiklund-Gustin & I. Bergblom (Red.). Vårdvetenskapliga
begrepp i teori och praktik (2. uppl., s. 213–224). Lund: Studentlitteratur
Biro, P., Seifert, B. Pasch, T. (2005). Complaints of sore throat after tracheal intubation: a
prospective evaluation. European Journal of Anaesthesiology, 22 (4). 307–311
Bodelsson, M., Lundberg, D., Roth, B. & Werner, M. (2005). Anestesiologi. (2.upp). Lund:
Studentlitteratur
Carney, D. E., Nicolette, L. A., Ratner, M. H., Minerd, A. & Baesl, T. J. (2001). Ketorolac
reduces postoperative narcotic requirements. Journal of Pediatric Surgery, 36(1), 76–79.
doi:10.1053/jpsu.2001.20011
* Chang, J., Kim, H., Han, S., Lee, J., Ji, S. & Hwang, J. (2016). Effect of endotracheal tube
cuff shape on postoperative sore throat after endotracheal intubation. Anesthesia &
Analgesia, 125(4), 1240–1245. doi:10.1213/ANE.0000000000001933
* De Oliveira, G. S., Ahmad, S., Fitzgerald, P. C., Marcus, R. J., Altman, C. S., Panjwani, A.
S. & McCarthy, R. J. (2011). Dose ranging study on the effect of preoperative dexamethasone
on postoperative quality of recovery and opioid consumption after ambulatory gynaecological
surgery. British Journal of Anaesthesia, 107(3), 362–371. doi:10.1093/bja/aer156
28
* Esmaeili, S., Alizadeh, R., Shoar, S., Naderan, M. & Shoar, N. (2013). Acupuncture in
preventing postoperative anaesthesia-related sore throat: A comparison with no acupuncture.
Acupuncture in Medicine, 31(3), 272–275. doi:10.1136/acupmed-2012-010249
Edberg, A-K., Ehrenberg, A., Friberg, F., Wallin, L., Wijk, H. & Öhlén, J. (2013).
Introduktion. I A-K. Edberg, A. Ehrenberg, F. Friberg, L.Wallin, H. Wijk & J. Öhlén (Red.),
Omvårdnad på avancerad nivå- kärnkompetenser inom sjuksköterskans specialistområden (s.
149-179). Lund: Studentlitteratur
El-Boghdadly, K., Bailey, C. R. & Wiles, M. D. (2016). Postoperative sore throat: a
systematic rewiew. Anesthesia, 71 (6). 706–717. doi: 10.1111/anae.13438
Eriksson, A. (2014). Global hälsa och omvårdnad. I A. Ehrenberg & L. Wallin (Red.),
Omvårdnadens grunder: ansvar och utveckling (s. 459–493). Lund: Studentlitteratur
Espe, K. & Hovind, I. L. (2016). Säkra fria luftvägar. I I. L. Hovind (Red.), Anestesiologisk
omvårdnad (2. uppl., s. 225–247). Lund: Studentlitteratur
Fagerberg, A. & Odenstedt-Herges, H. (2016). Postoperativ vård. I S. GE Lindahl, O. Winsö
& J. Åkeson (Red.), Anestesi (3. uppl., s. 338–348) Stockholm: Liber
Friberg, F. (2017). Att göra en litteraturöversikt. I F. Friberg (Red.), Dags för uppsats -
vägledning för litteraturbaserade examensarbeten (3. uppl., s. 141–152). Lund:
Studentlitteratur
Forsberg, C. & Wengström, Y. (2016). Att göra systematiska litteraturstudier: värdering,
analys och presentation av omvårdnadsforskning. (4. uppl.). Stockholm: Natur & Kultur.
Geng, G., Hu, J., & Huang, S. (2015). The effect of endotracheal tube cuff pressure change
during gynecological laparoscopic surgery on postoperative sore throat: A control study.
Journal of Clinical Monitoring and Computing, 29(1), 141–144. doi:10.1007/s10877-
0149578-2
29
* Gustavsson, L., Vikman, I., Nyström, C. & Engström, Å. (2014). Sore throat in women after
intubation with 6.5 or 7.0mm endotracheal tube: A quantitative study. Intensive & Critical
Care Nursing, 30(6), 318–324. doi:10.1016/j.iccn.2014.07.003
Gran Bruun, A-M. (2013). Anestesisjuksköterskans kompetens. I I. L. Hovind (Red.),
Anestesiologisk omvårdnad (2. uppl., s. 17–31). Lund: Studentlitteratur
Heiner, J.S. & Gabot, M.H. (2014). Airway management. In J. J. Nagelhout & S. Elischa
(Ed.), Nurse Anesthesia (5ed. pp. 423–469). Philadelphia: El Sevier
Higgins, P. P., Chung, F. & Mezei, G. (2002). Postoperative sore throat after ambulatory
surgery. British Journal of Anaesthesia, 88(4), 582–584. doi:10.1093/bja/88.4.582
Hommel, A., Idvall, E. & Andersson, A-C. (2013) Kvalitetsutveckling. I A-K. Edberg, A.
Ehrenberg, F. Friberg, L.Wallin, H. Wijk & J. Öhlén (Red.), Omvårdnad på avancerad nivå-
kärnkompetenser inom sjuksköterskans specialistområden (s. 149-179). Lund:
Studentlitteratur
Hosseinzadeh, H., Taheri Talesh, K., Golzari, S. E., Gholizadeh, H., Lotfi, A., &
Hosseinzadeh, P. (2013). Warming endotracheal tube in blind nasotracheal intubation
throughout maxillofacial surgeries. Journal of Cardiovascular and Thoracic Research, 5(4),
147–151. doi:10.5681/jcvtr.2013.032
Jaensson, M., Gupta, A. & Nilsson, U. G. (2012). Gender differences in risk factors for airway
symptoms following tracheal intubation: Gender differences in post-operative airway
symptoms. Acta Anaesthesiologica Scandinavica, 56(10), 1306–1313.
doi:10.1111/j.13996576.2012.02771.x
* Jaensson, M., Olowsson, L. L. & Nilsson, U. (2010). Endotracheal tube size and sore throat
following surgery: A randomized-controlled study. Acta Anaesthesiologica Scandinavica,
54(2), 147–153. doi:10.1111/j.1399-6576.2009.02166.x
30
Jensen, P.J., Hommelgaard, P., Søndergaard, P. & Eriksen, S. (1982). Sore throat after
operation: Influence of tracheal intubation, intracuff pressure and type of cuff. British journal
of anesthesia, 54(4), 453–457. doi 10.1093/bja/54.4.453
* Jeon, Y., Choi, J., Jung, H., Kim, Y., Kim, D., Kim, J. & Lee, J. (2011). Effect of
continuous cuff pressure regulator in general anaesthesia with laryngeal mask airway.
Journal of International Medical Research, 39(5), 1900–1907.
doi:10.1177/147323001103900534
Jones, M.V., Catling, S., Evans, E., Green, D.H. & Green, J.R. (1992). Hoarseness after
tracheal intubation. Anesthesia, 47(3), 213–216. doi 10.1111/j.1365-2044.1992.tb02121.x
Kim, H., Lee, Y., Kim, E., Oh, E., Jeon, Y. & Park, H. (2015). Comparison of the
endotracheal tube cuff pressure between a tapered- versus a cylindrical-shaped cuff after
changing from the supine to the lateral flank position. Canadian Journal of Anesthesia,
62(10), 1063–1070. doi:10.1007/s12630-015-0394-z
Kim, Y. C., Lee, S. H., Noh, G. J., Cho, S. Y., Yeom, J. H., Shin, W. J., Lee, D.H., Ryu, J.S.,
Park, Y.S., Cha, K.J. & Lee, S.C. (2000). Thermosoftening treatment of the nasotracheal tube
before intubation can reduce epistaxis and nasal damage. Anesthesia & Analgesia, 91(3), 698–
701. doi:10.1213/00000539-200009000-00038
* Komasawa, N., Nishihara, I. & Minami, T. (2017). Effects of stylet use during tracheal
intubation on postoperative pharyngeal pain in anesthetized patients: A prospective
randomized controlled trial. Journal of Clinical Anesthesia, 38, 68-70.
doi:10.1016/j.jclinane.2017.01.032
* Kusunoki, T., Sawai, T., Komasawa, N., Shimoyama, Y. & Minami, T. (2016). Correlation
between extraction force during tracheal intubation stylet removal and postoperative sore
throat. Journal of Clinical Anesthesia, 33, 37-40. doi:10.1016/j.jclinane.2015.12.024
* Kuwamura, A., Komasawa, N., Kori, K., Tanaka, M. & Minami, T. (2015). Preventive
effect of preoperative administration of hange-shashin-to on postoperative sore throat: A
31
prospective, double-blind, randomized trial. The Journal of Alternative and Complementary
Medicine, 21(8), 485–488. doi:10.1089/acm.2014.0316
* Kuwamura, A., Komasawa, N., Takahashi, R., Tanaka, M. & Minami, T. (2016).
Preoperative oral administration of kikyo-to, a kampo medicine, alleviates postoperative sore
throat: A prospective, double-blind, randomized study. The Journal of Alternative and
Complementary Medicine, 22(4), 294–297. doi:10.1089/acm.2015.0241
* Lee, J., Park, H., Jeong, M. & Kim, H. (2017). Combined intraoperative paracetamol and
preoperative dexamethasone reduces postoperative sore throat: A prospective randomized
study. Journal of Anesthesia, 31(6), 869–877. doi:10.1007/s00540-017-2411-6
Lee, J. Y., Sim, W. S., Kim, E. S., Lee, S. M., Kim, D. K., Na, Y. R., Park, D. & Park, H. J.
(2017). Incidence and risk factors of postoperative sore throat after endotracheal intubation in
korean patients. Journal of International Medical Research, 45(2), 744–752.
doi:10.1177/0300060516687227
Lehmann, M., Monte, K., Barach, P. & Kindler, C. H. (2010). Postoperative patient
complaints: A prospective interview study of 12,276 patients. Journal of Clinical Anesthesia,
22(1), 13-21. doi:10.1016/j.jclinane.2009.02.015
Lewis, S. R., Butler, A. R., Parker, J., Cook, T. M., Schofield-Robinson, O. J. & Smith, A. F.
(2017). Videolaryngoscopy versus direct laryngoscopy for adult patients requiring tracheal
intubation: A cochrane systematic review. British Journal of Anaesthesia, 119(3), 369–383.
doi:10.1093/bja/aex228
Loeser, E. A., Bennett, G. M., Orr, D. L. & Stanley, T. H. (1980). Reduction of postoperative
sore throat with new endotracheal tube cuffs. Anesthesiology, 52(3), 257–259.
doi:10.1097/00000542-198003000-00011
Lundberg, D. (2016). Psykologiska och etiska aspekter. I S. GE. Lindahl, O. Winsö & J.
Åkeson (Red.), Anestesi (3. uppl., s.174–178). Stockholm: Liber
32
Läkemedelsverket. (2017). Växtbaserade läkemedel, traditionella växtbaserade läkemedel
och naturläkemedel. Hämtad 30 april, 2019, från:
https://lakemedelsverket.se/malgrupp/Foretag/Vaxtbaserade-lakemedel-
traditionellavaxtbaserade-lakemedel-och-naturlakemedel/
Macario, A., Weinger, M., Carney, S. & Kim, A. (1999). Which clinical anesthesia outcomes
are important to avoid? The Perspective of Patients. Anesthesia & Analgesia, 89(3), 652–658.
doi 10.1213/00000539-199909000-00022
* Mao, S., Du, X., Ma, J., Zhang, G. & Cui, J. (2018). A comparison between
laryngeal mask airway and endotracheal intubation for anaesthesia in adult patients
undergoing NUSS procedure. Journal of Thoracic Disease, 10(6), 3216–3224.
doi:10.21037/jtd.2018.05.74
Maroli, S., Srinath, H. P., Goinka, C., Yadav, N. S., Bhardwaj, A. & Varghese, R. K. (2014).
Sniffing out pain: An in vivo intranasal study of analgesic efficacy. Journal of International
Oral Health, 6(1), 66.
Myles, P.S., Williams, D.L., Hendrata, M., Anderson, H. & Weeks, A.M. (1999). Patient
satisfaction after anaesthesia and surgery: results of a prospective survey of 10 811 patients.
British Journal of Anaesthesia, 84 (1), 6–10. doi: 10.1093/oxfordjournals.bja.a013383
* Narimani, M., Seyed Mehdi, S. A., Gholami, F., Ansari, L., Aryafar, M. &
Shahbazi, F. (2016). The effect of betamethasone gel and lidocaine jelly applied over tracheal
tube cuff on postoperative sore throat, cough, and hoarseness. Journal of PeriAnesthesia
Nursing, 31(4), 298–302. doi:10.1016/j.jopan.2015.08.012
Navarro, L. H. C., e Lima, R. M., Aguiar, A. S., Cerqueira Braz, J. R., Carness, J. M. &
Pinheiro Módolo, N. S. (2012). The effect of intracuff alkalinized 2% lidocaine on emergence
coughing, sore throat, and hoarseness in smokers. Revista Da Associação Médica Brasileira,
58(2), 248–253. doi:10.1016/S0104-4230(12)70188-4
Nellegård, P. (2016). Luftvägshantering. I S. GE. Lindahl, O. Winsö & J. Åkeson (Red.),
Anestesi (3. uppl., s.359–384). Stockholm: Liber
33
Nilsson, U. & Jaensson, M. (2016). Anesthetic nursing: Keep in touch, watch over, and be one
step ahead. Journal of PeriAnesthesia Nursing, 31(6), 550–551.
doi:10.1016/j.jopan.2016.09.005
Nortvedt, P. (2013). Etiska utmaningar. I I. L. Hovind (Red.), Anestesiologisk omvårdnad (2.
uppl., s. 45–54). Lund: Studentlitteratur
Polit, D. F. & Beck, C. T. (2016). Nursing research: Generating and assessing evidence for
nursing practice (10th ed.). Philadelphia: Wolters Kluwer.
Riksföreningen för anestesi och intensivvård & Svensk sjuksköterskeförening. (2012).
Kompetensbeskrivning för legitimerad sjuksköterska med specialistsjuksköterskeexamen med
inriktning mot anestesisjukvård. Hämtad 21 januari, 2019, från
https://www.swenurse.se/globalassets/01-svensk-sjukskoterskeforening/publikationer-
svensksjukskoterskeforening/kompetensbeskrivningar-publikationer/anestesi.komp.webb.pdf
Rosén, M. (2017). Systematisk litteraturöversikt. I M. Henricson (Red.), Vetenskaplig teori
och metod- Från idé till examination inom omvårdnad (2. uppl., s. 375–389). Lund:
Studentlitteratur
Segesten, K. (2017). Att välja ämne och modell för sitt examensarbete. I F. Friberg (Red.),
Dags för uppsats- vägledning för litteraturbaserade examensarbeten (3. uppl., s. 105-108).
Lund: Studentlitteratur
* Seo, J., Cho, C. W., Hong, D. M., Jeon, Y. & Bahk, J. -H. (2016). The effects of thermal
softening of double-lumen endobronchial tubes on postoperative sore throat, hoarseness and
vocal cord injuries: A prospective double-blind randomized trial. British Journal of
Anaesthesia, 116(2), 282–288. doi:10.1093/bja/aev414
Statens Beredning för Medicinsk Utvärdering [SBU] (2017). Vår metod. Stockholm. Hämtad
29 januari, 2019, från https://www.sbu.se/globalassets/ebm/metodbok/mall_relevans.pdf
34
Statens Beredning för Medicinsk Utvärdering [SBU] (2017). Bedömning av en studies
relevans. Stockholm. Hämtad 12 maj, 2019, från
https://www.sbu.se/globalassets/ebm/metodbok/sbushandbok_kapitel05.pdf
Sveriges kommuner och landsting. (2018). Personcentrerad vård. Sveriges kommuner och
landsting. Hämtad 22 januari, 2019, från
https://skl.se/halsasjukvard/kunskapsstodvardochbehandling/primarvardnaravard/personcentre
radvard.16029.html
Tennant, I., Augier. R., Crawford-Sykes, A., Ferron-Boothe, D., Meeks-Aitken, N., Gordon-
Strachan, G. & Harding-Goldson, H. (2012). Minor postoperative complications related to
anesthesia in elective gynecological and orthopedic surgical patients at a teaching hospital in
Kingston, Jamaica. Brazilian Journal of Anesthesiology, 62 (2), 188–198. doi:
10.1016/S0034-7094(12)70117-4
* Thapa, P., Shrestha, R. R., Shrestha, S. & Bajracharya, G. R. (2017). Betamethasone gel
compared with lidocaine jelly to reduce tracheal tube related postoperative airway symptoms:
A randomized controlled trial. BMC Research Notes, 10(1), 361–7. doi:10.1186/s13104-
0172694-6
Valeberg, B. T. (2013). Patienter i generell anestesi. I I. L. Hovind (Red.), Anestesiologisk
omvårdnad (2. uppl., s. 339–345). Lund: Studentlitteratur
Wiklund-Gustin, L. (2014). Lidande - en del av människans liv. I F. Friberg & J. Öhlén
(Red.), Omvårdnadens grunder - perspektiv och förhållningssätt (2. uppl., s. 269–295). Lund:
Studentlitteratur
Willman, A., Bahtsevani, C., Nilsson, R. & Sandström, B. (2016). Evidensbaserad
omvårdnad: En bro mellan forskning & klinisk praktik (4. uppl.) Lund: Studentlitteratur
Willman, A., Stoltz, P. & Bahtsevani, C. (2011). Evidensbaserad omvårdnad: En bro mellan
forskning & klinisk verksamhet (3. uppl.). Lund: Studentlitteratur.
35
* Yang, H. L., Liu, F. C., Tsai, S. C., Tsay, P. K., Lin, H. T., & Liu, H. E. (2016). Ketorolac
tromethamine spray prevents postendotracheal-intubation-induced sore throat after general
anesthesia. BioMed Research International, 2016, 4582439–5. doi:10.1155/2016/4582439
Zhang, W., Zhao, G., Li, L. & Zhao, P. (2016). Prophylactic administration of corticosteroids
for preventing postoperative complications related to tracheal intubation: A systematic review
and meta-analysis of 18 randomized controlled trials. Clinical Drug Investigation, 36(4), 255–
265. doi:10.1007/s40261-015-0369-4
Östlundh, L. (2017). Informationssökning. I F. Friberg (Red.), Dags för uppsats- vägledning
för litteraturbaserade examensarbeten (3. uppl., s. 59-82). Lund: Studentlitteratur
36
Bilagor
Bilaga 1. Utfall av artikelsökning
Databas
Datum
Sökord Begränsningar Antal träffar Relevanta titlar
och abstrakt Inkluderade artiklar
Pubmed
190416
((("Intubation"[Mesh]) AND "Anesthesia, General"[Mesh]) AND ("Hoarseness"[Mesh] OR "Sore throat")
Engelska
10 år
123 18 5
Pubmed
190130
((("Intubation"[Mesh]) AND "Anesthesia, General"[Mesh]) AND "Hoarseness"[Mesh]) OR "Sore throat" AND "Postoperative Period"[Mesh]
Engelska
10 år
36 21 3
Cinahl
190416
Sore throat AND Intubation Engelska
10 år
Journal artiklar
117 8 2
Cinahl
190416
((MH”Intubation”) OR (MH ”Anesthesia, general”)) AND
(MH "Hoarseness") OR "Sore
throat"
Engelska
år
Journal artiklar
51 14 5
Cinahl
190416
(("Sore throat" OR (MH "Pharyngitis") OR (MH "Hoarseness")) AND ((MH "Anesthesia, General") OR (MH "Intubation"))
Engelska
10 år
Journal artiklar
69 17 3
Totalt: 396 Totalt: 78 Totalt:18
37
Bilaga 2. Översikt över inkluderade artiklar
Titel/författare/Tid
sskrift/Årtal/Land
Syfte/design Urval/metod Resultat
Titel
A comparison between
laryngeal mask airway
and endotracheal
intubation for anaesthesia
in adult patients undergoing NUSS
procedure.
Författare
Mao, S., Du, X., Ma, J.,
Zhang, G. & Cui, J.
Tidskrift
Journal of thoracic
disease
Årtal 2018
Land
China
Syfte
Syftet var att Jämföra
och utvärdera
genomförbarheten och
säkerheten mellan
larynxmask och
endotrakeal intubation
för vuxna människor
som genomgår
thoraxkirurgi.
Design
Kvantiativ
Prospektiv RCT studie
Urval n =
60 ålder:
17–24
Inklusionskriterier
*> 16 år
* Diagnostiserade med pektus excavatum * Villiga att genomgå VATS NUSS (Videoassisterad thoraxkirurgi
Exklusionskriterier
* ASA klass > III * Patienter med svår cirkulation, lever- eller njurdysfunktion * Patienter med dålig lungfunktion (FEV1 <60) eller infektiösa
luftvägar * Psykiatriska patienter med lång medicinsk behandling och patienter
med sjukdomar i centrala nervsystemet * Anestesirelaterad allergi * BMI > 29,9 * Allvarliga komplikationer under anestesi som ledde till
konvertering till öppen kirurgi
Metod
Slumpvis fördelning
Data hämtades från journalanteckningar och laboratorievärden
Dataanalys *
SPSS “simple random sampling method” av datorprogram. Gruppinformationen lagrades
som kod och förvarades av en tredje part som var senare ansvarig för dataanalysen
Signifikant lägre förekomst av
halsont med användning av
larynxmasken (1/30) jämfört med
20/30 i gruppen med
endotrakealtub. Gällande heshet var förekomsten
1/30 i gruppen med larynxmask
jämfört med 12/30 i
endotrakealtubsgruppen, P-värde =
0,01.
Titel
Sore throat in women
after intubation with 6.5
or 7.0 mm endotracheal
tube: A quantitative
study
Författare
Syfte
Syftet var att
undersöka förekomsten
av självskattad halsont omedelbart och 2–4
timmar postoperativt
hos kvinnor som
Urval n = 85
kön=
kvinnor
Inklusionskriterier
* Kvinna, 18 år eller äldre * Genomgå gynekologisk kirurgi
Halsont var närvarande hos 29,5%
av deltagarna som intuberades med
storlek 6,5 mm omedelbart
postoperativt och 39,5% av de som
intuberades med storlek 7,0 mm.
Dock ej statistiskt signifikant med
38
Gustavsson, L., Vikman,
I., Nyström, C. &
Engström, Å.
Tidskrift
Intensive and Critical
Care Nursing
Årtal
2014
Land
Sverige
genomgått elektiv
gynekologisk kirurgi
under generell anestesi
med användning av ett
endotrakealt rör med
storlek 6,5 mm eller
7,0 mm i inner
diameter.
Design
Kvantitativ
ickerandomiserad
kvasiexperimentell
studie
* Ingen halsont * ASA I-II
Exklusionskriterier
* Ej gynekologisk kirurgi * Kvinna under 18 år * Man * ASA III eller högre * Kirurgi som involverar livmoderhalsområdet * Mer än två
intubationsförsök. *Rapid Sequence Induction (RSI).
Metod
* Förekomsten av halsont uppskattades preoperativt och
postoperativt, enligt en 4punkts Likert-skala. * Fördelning: Operation måndagar = 6,5 mm tub (n =44). Operation
tisdagar = 7,0 mm tub (n =38)
Dataanalys
* SPSS * Chi-square, Mann—Whitney U tests, t-test
ett P-värde på 0.286.
Titel
Endotracheal tube size
and sore throat following
surgery: a
randomizedcontrolled
study
Författare
Jaensson, M., Olowsson,
L. L. & Nilsson, U.
Tidskrift
Acta Anaesthesiol Scand
Årtal 2010
Land
Sverige
Syfte
Det primära syftet var
att bedöma huruvida storleken på
endotrakealröret
påverkar risken för
halsont hos kvinnor
efter generell anestesi.
Design
Kvantitativ RCT studie
Urval n
= 100 kön: Kvinnor
Inklusionskriterier
* Kvinna, 18 år eller äldre * Elektiv kirurgi i lutande position * ASA I-II * Ett eller två intubationsförsök * Anestesi längre än 90 minuter * Svenskatalande med fungerande telefon för ev. postoperativ
telefonbedömning.
Eklusionskriterier
* Anestesi med snabb sekvensinduktion (RSI) * Användning av succinylkolin * Kirurgi i munnen eller halsområdet
* Pågående luftvägsinfektion.
Metod
* Slupmässig fördelning * Halsont= 4-gradig skala. Heshet= binär skala.
1–2 timmar efter operationen fanns
en högre andel patienter med
halsont i endotrakealgruppen med
7,0 mm vs. 6,0 mm (51,1% mot
27,1%), P- värde = 0,006
Svårighetsgraden av halsont var
också den högre i
endotrakealgruppen med 7,0 mm
(38,8%) jämfört med 6,0 mm
(18,8%), P- värde = 0,002. Inga
skillnader hittades i förekomsten av
heshet mellan grupperna. De
återstående symtomen varade upp
till 96 timmar efter operationen i
11% av fallen oberoende av
endotrakelstorlek
* Bedömningarna efter 1–2 och 24 timmar, och om det fanns obehag
i halsen vid 24 timmar, gjordes uppföljning vid 72 och 96 timmar.
Dataanalys
* SPSS * Kaplan-Meier-kurva, Breslows test
39
Titel
Sparing the larynx
during gynecological
laparoscopy: a randomized trial
comparing the LMA
Supremet and the ETT
Författare
Abdi, W., Amathieu, R.,
Adhoum, A., Poncelet,
C.,
Slavov, V., Kamoun,
W., Combes, X. &
Dhonneur, G.
Tidsskrift
Acta Anaesthesiol
Scand
Årtal
2010
Land
Frankrike
Syfe
Syftet med studien
var att jämföra
effektiviteten av
postoperativ övre
luftvägssymtom när
larynxmasken Supremet används
som
ett alternativ till
sedvanlig endotrakealtub
Design
Kvantitativ
prospektiv RCT
studie. Enkelblindad
Urval n=
138 kön=
kvinnor
Inklusionskriterier
* ASA I-II * Vuxen kvinna * Elektiv kirurgi med laparoskopi
Exklusionskriterier
* Bedömd svår luftväg * Ökad risk för aspiration * Pågående luftvägsinfektion * Patienter som ej förstod definitioner postoperativa övre
luftvägssymtom eller användningen av en visuell analog skala (VAS) * Behov av
nasalintubation.
Metod
Slumpmässigt tilldelade (förseglade kuvert) för att ta emot antingen endotrakealtub
(n = 69) eller larynxmask (n = 69). Svårighetsgrad= VAS skala 0–100. Bedömning av halsont och heshet= NRS skala
0– 100
Dataanalys
t-test, Mann–Whitney U-test, w2 test med Yates’ continuity correction
Gruppen med larynxmask hade
kortare luftvägshantering (tiden
det tog för anestesin att intubera).
Förekomsten av halsont och
heshet var signifikant mindre i
gruppen med larynxmask jämfört
med endotrakeltubsgruppen. I
slutet av den postoperativa
vården så var det fortsatt
signifikant mindre i gruppen med
larynxmask. (16% vs. 47%;
Pvärde = 0.01 och 9 % vs. 19%;
Pvärde = 0.01)
Titel
Effect of Endotracheal
Tube Cuff Shape on
Postoperative Sore
Throat
After Endotracheal
Intubation
Författare
Chang, J., Kim, H., Han,
S., Lee, J., Ji, S. &
Syfte
Syftet var att jämföra
effekten mellan två
olika endotrakealtuber
med olika kufftyper
och utvärdera
postoperativ halsont
Design
Kvantitativ RCT
studie
Urval
n= 191
Inklusionskriterier
* Vuxna patienter som planeras för elektiv kirurgi i ryggläge som
kräver tracheal intubation
Exklusionskriterier
* Känd eller förväntad svår luftväg *sjukdomar eller anatomiska abnormiteter i nacken, larynx eller faryx
* Risk för aspiration eller var
Den totala förekomsten av
postoperativ halsont var lägre i
grupp T än i grupp C (32% mot
54%. (P- värde = 0,003) Heshet
överlag var mindre med ett P-
värde = 0,006.
Vid 6 timmar efter operationen
var incidensen och
svårighetsgraden av postoperativ
halsont lägre i grupp T jämfört
med grupp C (P-värde =
Hwang, J.
Tidsskrift
International Anesthesia
Research Society
Årtal 2016
Land
Sydkorea
* Planerade för laparoskopisk kirurgi * Cormack och Lehane klass 3 eller 4 under direkt laryngoskopi * Krävde postoperativ mekanisk ventilation
Metod
* Slumpvis indelning till en grupp en med en konventionell cylindrisk formad kuff (Grupp C, n = 95) eller till en grupp med konformad kuff (Grupp T, n = 96)
* Postoperativ ont i halsen och heshet bedömdes vid 1, 6 och 24 timmar efter
operationen. En 0-100 mm visuell analog skala
Dataanalys
* SPSS * Shapiro–Wilk test, Mann-Whitney U test, χ2 test, Bonferroni correction
0,006). Postoperativ heshet
inträffade också mindre ofta i Grupp
T jämfört med Grupp C (19% vs
37% (P=0,003); 24 timmar efter
operationen skilde sig inte heshet
och halsont mellan grupper särskilt
mycket och var ej statistiskt
signifikant.
40
Titel
Acupuncture in
preventing postoperative
anaesthesia-related sore
throat: a comparison with
no acupuncture
Författare
Esmaeili, S., Alizadeh,
R., Shoar, S., Naderan,
M. & Shoar, N.
Tidskrift
Acupuncture in Medicine
Årtal 2013
Land
Iran
Syfte
Syftet var att
undersöka skillnader
mellan en
interventionsgrupp
som fått akupunktur
med en kontrollgrupp
som fått sedvanlig
behandling med
avseende på
intubationsrelaterad halsont inom 24
timmar
efter intubation
Design
Icke-randomiserad
klinisk studie (NRS)
Kvasi-experimentell
Urval n=
228
Inklusionskriterier
* ASA I-II * Operationstid 1- 1,5 h * Ingen historia av glukokortikoidadministration under den senaste månaden * Inget behov av ett nasogastriskt rör efter operationen * Ingen historia av förkylning eller ont i halsen de senaste 2 veckorna
Exklusionskriterier
* De som frångår inklusionskriterierna * Flertalet intubationsförsök
Metod
*Icke Slumpmässig fördelning
* Halsont bedömdes av blindad sjuksköterska på uppvakningsenheten
Dataanalys
*SPSS
* χ2 test
Av de 114 patienterna i
akupunkturgruppen upplevde 16
patienter (14%) ont i halsen de
första 24 timmarna postoperativt,
vilket var signifikant lägre jämfört
med de 34 patienterna (29,8%) i
kontrollgruppen (p= <0,05).
Frekvensen hos patienter med svår
halsont som krävde medicinsk
behandling skilde inte signifikant
(12,3% mot 16,7%, p=> 0,05).
Titel
Preoperative Oral
Administration of Kikyo-
To, a Kampo Medicine,
Syfte
Syftet var att
undersöka effekten av
Kikyo-To (KKT), ett
Kampo-
Urval n= 70
kön=
kvinnor
Förekomsten av halsont var
signifikant lägre i KKT-gruppen än
i kontrollgruppen omedelbart efter
operationen. Interventionsgrupp
Alleviates Postoperative
Sore Throat: A Prospective,
DoubleBlind,
Randomized Study
Författare
Kuwamura, A.,
Komasawa, N.,
Takahashi, R., Tanaka, M.
& Minami, T.
Tidskrift
The journal of alternative
and complementary medicine
Årtal
2016
läkemedel, vid
behandling av
postoperativ ont i halsen och illamående
Design
Kvantitativ Prospektiv
dubbelblindad RCT
studie
Inklusionskriterier
* ASA I-II * Planerade att genomgå godartad operation under generell anestesi
med tracheal intubation * Förväntades bli inlagd i minst 24 timmar efter operationen
Exklusionskriterier *
Gravida * Patienter som använde analgetika, antiinflammatoriska läkemedel
eller annat naturläkemedel
Metod
* Slumpmässig tilldelning. Innan operationen fick KKT-gruppen
KKT (5,0 g) blandad med gelé, medan placebogruppen fick endast gelé. Patienterna
och utvärderaren blindades till behandlingsstatusen * Incidens och svårighetsgrad av halsont= Numeric Rating Scale
[NRS])
Dataanalys
*JMP 11 (SAS Institute Inc., Cary, NC)
* MannWhitney U-test, chi-square test,Cohen d
(7/35) kontrollgrupp (16/35) (p=
<0,05). halsont mätt i NRS var
signifikant lägre i KKT-gruppen än
i kontrollgruppen omedelbart och 3
timmar efter operationen (p=
<0,05).
41
Land Japan
Titel
Preventive Effect of
Preoperative
Administration of Hange-
Shashin-To on
Postoperative Sore
Throat: A Prospective,
Double-Blind,
Randomized Trial
Författare
Kuwamura, A.,
Komasawa, N., Kori, K.,
Tanaka, M. & Minami, T.
Tidskrift
The journal of alternative
and complementary medicine
Årtal
2015
Land
Syfte
Syftet var att utvärdera
effekten av
HangeShashin-To
(HST), ett Kampo-
läkemedel, vid behandling av
postoperativ ont i
halsen och illamående
Design
Kvantitativ
Dubbelblindad RCT
studie
Urval n= 70
kön= kvinnor
Inklusionskriterier *
ASA I-II * Planerade att genomgå godartad operation under generell anestesi
med tracheal intubation * Förväntades bli inlagd i minst 24 timmar efter operationen
Exklusionskriterier *
Gravida * Patienter som använde analgetika, antiinflammatoriska läkemedel
eller annat naturläkemedel
Metod
* Slumpmässig tilldelning via kuvärtmetod. Patienter i HST-gruppen
fick två orala doser (2,5 g vardera) av HST innan natten före operationen och på
operationsmorgonen. Patienter, anestesiologer och sjuksköterskor var alla blinda för
HST-administrationsstatusen. *Registrerades 1,3 och 24 h postop via 11 NRS skala
Dataanalys
*JMP 11 (SAS Institute Inc., Cary, NC)
Förekomsten av halsont var
signifikant mindre i
interventionsgruppen (10/35)
jämfört med kontrollgruppen
(19/35) direkt efter uppvaknande
och även 3 timmar efter var
incidensen av halsont signifikant
mindre i interventionsgruppen
(3/35) jämfört med kontrollgruppen
(11/35). Enligt NRS var graden av
postopertiv halsont signifikant
mindre i HST-gruppen än i
kontrollgruppen, både omedelbart
och 3 timmar postoperativt (p
<0,05).
Japan * MannWhitney U-test, chi-square test,Cohen d
42
Titel
Ketorolac Tromethamine
Spray Prevents
PostendotrachealIntubation-
Induced Sore Throat after General
Anesthesia
Författare
Yang, H. L., Liu, F. C.,
Tsai, S. C., Tsay, P. K.,
Lin, H. T., & Liu, H. E
Tidskrift
BioMed Research
International
Årtal
2016
Land
Taiwan
Syfte
Syftet var att
undersöka den
preventiva effekten av
ketorolak trometamin
spray mot postoperativ
endotrakealrelaterad
halsont
Design
Kvantitativ Prospektiv
RCT studie
Urval
n= 190
Inklusionskriterier
* ASA I-III * Ålder 28- 85 * genomgår buk- eller ortopedisk kirurgi
Exklusionskriterier
* Allergi mot NSAID * Njursjukdom, njursvikt, magsår * Graviditet eller amning * kirurgiska sår lokaliserade runt munnen, halsen eller nacke * Användning av patientkontrollerad analgesi (PCA), * Närvaro av nasaltub * Svår luftväg eller ingen extubation vid uppvaknandet
Metod
*Slumpmässig tilldelning. Före intubation sprayades tuben antingen
ketorolaktrometamin-spray eller destillerat vatten. Anestesiologen blindad *Intensiteten hos ont i halsen mättes vid 1, 3, 6 och 24 timmar efter operationen via
NRS 0-10
Dataanalys
* SPSS * 𝑡-test, chi-square tests, GEE
Postoperativ halsont var signifikant
mindre frekvent i grupp K än i
grupp D (P= 0,001) och
smärtintensiteten var signifikant
lägre i grupp K än i grupp D vid
varje tidpunkt (P= <0,001).
Titel
The Effect of
Betamethasone Gel and
Lidocaine Jelly Applied
Over Tracheal Tube Cuff
on Postoperative Sore Throat, Cough and
Hoarseness
Författare
Narimani, M., Seyed
Mehdi, S. A., Gholami, F.,
Ansari, L., Aryafar, M. & Shahbazi, F.
Tidskrift
Syfte
Syftet med studien var
att undersöka effekten
av betametasongel och
lidokaingelé (över
trakealkuffen) jämfört
med destillerat vatten
gällande förekomsten
av postoperativa
extubationssyndrom (ont i halsen, hosta och
heshet)
Design
Kvantitativ
Dubbelblindad RCT
Urval
n= 99
Inklusionskriterier
* Ålder 15-50 * Inga akuta övre luftvägsinfektioner och ingen smärta i halsen * Kandidat för elektiv kirurgi som inte innefattar halsen * Kandidat för generell anestesi med intubation * inga kontraindikationer för att ta emot steroider * Operationstid på 240 minuter * Inte mer än två intubationsförsök * Kufftryck mellan 25-35 cmH20 * Fastande 6-8 h före operaion * ASA I-II
Exklusionskriterier
Under den första timmen efter
operationen hade patienterna som
fått lidokain eller betametason en
signifikant högre förekomst av
halsont än patienterna som fick
destillerat vatten (15,6%, Vs.
42,6% och 45,8%, P=0,001)
Sex timmar efter operationen gav
destillerat vatten mindre halsont
men efter 24 timmar sågs inga
signifikanta skillnader mellan
grupperna.
Incidensen av hosta var signifikant
lägre i gruppen som erhållit
43
Journal of PeriAnesthesia
Nursing
Årtal
2016
Land
Iran
studie
* Användning av nasogastriska rör eller halspackningar * Patienter med övre luftvägsinfektion * Patienter med steroidbehandling
Metod
* Randomisering via datorprogram * Postoperativ halsont, hosta och heshet bedömdes vid 1, 6 och 24
post operativt. * Betametasongel, lidokaingel eller destillerat vatten applicerat på den
yttre ytan av trakealröret.
Dataanalys
* SPSS * chi-square test, Friedman test
destillerat vatten efter 6 timmar
postop (P=0.02). Heshet visade inga
signifikanta skillnader mellan
grupperna 0, 6 eller 24 timmar
postoperativt.
Titel
Betamethasone gel
compared with lidocaine
jelly to reduce tracheal
tube related postoperative
airway symptoms: a randomized controlled
trial
Författare
Thapa, P., Shrestha, R.
R., Shrestha, S. &
Bajracharya, G. R.
Tidskrift
BMC Research Notes
Årtal
2017
Land
Nepal
Syfte
Syftet var att jämföra
effektiviteten av
smörjning med
betametason gel och
lidokain gel på
endotrakealtuben för
att undersöka
eventuellt minskad
incidens och
svårighetsgrad av halsont, heshet och
hosta
Design
Kvantitativ
Singelblindad
RCT studie
Urval
n= 120
Inklusionskriterier
* ASA I-II * Ålder 18–65 * Elektiv kirurgi med generell anestesi och endotrakeal intubation
Exklusionkriterier
* Patient som vägrar * Operation i mun och farynx * Förväntad svår luftväg * Mer än två intubationsförsök * Användning av svalgpack * Nasogastiskt rör * Infektion i övre luftvägar * Steroidbehandlade * Operationsduration> 4 h
Metod
*Slumpmässig tilldelning via lotterimetod.
*Grupp C fick en tub som inte smörjdes in. Grupp B smörjdes in med 2,5 ml
0,05% betametasongel och grupp L smörjdes in med 2% lidokaingel. Incidens och
svårighetsgrad av postoperativ ont i halsen, heshet och hosta observerades vid 1, 6
och 24 timmar efter extubation. Patienten var blindad. * 4-punktsskala
Dataanalys
* SPSS * Chi square test, ANOVA, t- test
Efter 1 och 6 timmar sågs ingen
signifikans mellan grupperna. 24
timmar efter extubation hade grupp
B den lägsta incidensen av
postoperativ halsont mellan de tre
grupperna (grupp B: 12,5% vs
grupp L: 37,5% vs grupp C: 25%; p
= 0,036). Allvarlighet av
postoperativ halsont vid 24 timmar
var mindre med betametason
(poäng 0: 87,5%, 1: 10%) jämfört
med lidokain (poäng 0: 62,5%, 1:
37,5%) och kontroll (poäng 0: 75%,
1: 20%) (p = 0,006).
44
Titel
Combined intraoperative
paracetamol and
preoperative
dexamethasone reduces
postoperative sore throat:
a prospective randomized
study
Författare
Lee, J., Park, H., Jeong,
M. & Kim, H.
Tidskrift
Journal of Anesthesia
Årtal
2017
Land Japan
Syfte
Syftet var att utvärdera
huruvida den
kombinerade effekter
av paracetamol och
dexametason
förebygger
förekomsten av POST
hos patienter som
genomgått generell
anestesi.
Design
Kvantitativ prospektiv,
dubbelblindad RCT
studie
Urval
n= 226
Inklusionskriterier
* ASA I-II * Ålder 18–80 * planerade att genomgå urologkirurgi under generell anestesi.
Exklusionskriterier
* Patienter med tidigare halsont * Tidigare halsoperationer * Förväntad svår intubation, Mallampati-grad> 2 * Mer än ett försök med intubation * Kända allergier mot dexametason och acetaminofen * Nyligen medicinerad med NSAID-läkemedel * Svår kardiorespiratorisk sjukdom och leversjukdom
Metod
* Slumpmässigt tilldelade via ett datorprogram. * Förekomsten av halsont och heshet analyserades av en blindad
utredare vid 0, 1, 6 och 24 timmar efter operationen och graderad på en fyrpunktskala
(0–3) *DexaPara och Dexa-grupperna erhöll 5 ml normal saltlösning innehållande
dexametason (10 mg) vid 30 min före anestetisk induktion. Ca 30 min före
operationens slut fick patienter i DexaPara-gruppen paracetamol (1000 mg), medan
patienter i Dexa-gruppen fick normal saltlösning med samma volym.
Dataanalys
* SPSS * Chi-square test, Fisher’s exact test, Student’s t test, Bonferroni’s
correction
Den totala förekomsten av
postopertiv halsont var lägre i
DexaPara-gruppen än i
Dexagruppen [42 (37%) vs. 72
(64%), p <0,001]. Förekomsten av
postopertiv halsont på postop efter 1
timme och 6 timmar var lägre i
DexaPara-gruppen än i
Dexagruppen (p = 0,008 respektive
p = 0,004).
Efter 24 h var förekomsten 8 %
mindre i Dexapara gruppen dock ej
statistiskt signifikant (P= 0.09).
Titel
Dose ranging study on
the effect of preoperative
dexamethasone on
postoperative quality of
recovery and opioid
consumption after
ambulatory gynaecological surgery
Författare
De Oliveira, G. S.,
Ahmad, S., Fitzgerald, P.
C., Marcus, R. J., Altman,
C. S., Panjwani, A. S. &
Syfte
Syftet var att utvärdera
de dosberoende
effekterna av
dexametason på
patientens
återhämtning efter elektiv kirurgi
Design
Kvantitativ prospektiv
dubbelblind RCT
studie
Urval n= 106
kön=
kvinnor
Inklusionskriterier
* ASA I-II * Elektiv gynekologisk laparoskopi
Exklusionskriterier
* Patienter med tidigare infektion i luftvägarna (1 månad), *
Pågående användning av en opioider eller kortikosteroider * Graviditet * Förväntad svår luftväg * Mer än två intubationsförsök
Bexametason 0,1 mg/ kg hade en
större effekt på halsont jämfört med
dexametason 0,05 mg/kg och saltlösning (signifikant efter 3
timmar) Förekomsten och intensiteten av
halsont efter timme var lika bland
grupperna men både incidensen och
svårighetsgraden av halsont var
signifikant mindre i dexametasongrupperna jämfört med
saltlösning vid 3 (P=0,006 vila och
P=0,003 svälja) och 24 timmar
postopertivt (P=0,003 vila och
45
McCarthy, R. J.
Tidskrift
British Journal of
Anaesthesia
Årtal
2011
Land
USA
* Omvanligt från laparoskopi till öppen laparotomi
Metod
* Slumpmässig tilldelning via datorprogram * 3 grupper: Saltlösning, dexametason 0,05 mg kg eller dexametason
0,1 mg kg före induktion. * Postoperativt halsont utvärderades med, NRS 0–10 efter 1, 3, 24
timmar postoperativt. Heshet utvärderades på en 3-gradig skala
Dataanalys
* NCSS, SPSS, PASS version 8.0.13, *global QoR-40, F-test, The Shapiro–Wilks, Anderson–Darling, Kolmogorov–
Smirnov tests, ANOVA, Kruskal–Wallis H test, Tukey–Krameror Dunn’s test med
Bonnferoni correction, χ2-test, Mann–Whitney test
P=0,001 svälja).
Förekomsten av halsont var mindre i
dexametason 0,1 mg/kg-gruppen
jämfört med saltlösningsgruppen
efter 24 timmar, men incidensen och
svårighetsgraden var inte
annorlunda mellan
dexametasongrupperna. Heshets
svårhetsgrad reducerades i gruppen
med dexametason 0,1 mg/kg jämfört
med dexametason 0,05 mg/ kg och
saltlösningsgruppen vid 3 och 24
timmar postoperativt.
Titel
Effect of Continuous Cuff
Pressure Regulator in
General Anaesthesia with
Laryngeal Mask Airway
Författare
Jeon, Y., Choi, J., Jung,
H., Kim, Y., Kim, D.,
Kim, J. & Lee, J.
Tidskrift
Journal of International
Medical Research
Årtal
2011
Land
Sydkorea
Syfte
Syftet var undersöka
om användning av en tryckregulator för att
förhindra PPLC
(Postoperativa
faryngo/laryngeal
komplikationer) vid
larynxmask fungerar
Design
Kvantitativ prospektiv
RCT studie
Urval n=
60
Inklusionskriterier
* ASA I-II * Ålder 18–80
Exklusionskriterier
* Huvud eller nackkirurgi * Kronisk obstruktiv pulmonell sjukdom * Förändring i hals eller munhåla
Metod
* Slumpmässig tilldelning via kuvert i två grupper (med eller utan
regulator) * Halsont utvärderades av blindad sjuksköterska efter 1 och 24 h
postoperativt via 0– 2 gradig skala
Dataanalys
* SPSS * Student’s ttest, χ2-test
I gruppen med regulatorn bibehölls
kufftrycket på en konstant nivå
under anestesin. Signifikant mindre
förekomst av halsont med P=värde
på <0,05 1 timme postoperativt i
gruppen som haft regulatorn.
Titel
The effects of thermal
softening of doublelumen
endobronchial tubes on
postoperative sore throat,
hoarseness and vocal cord
injuries: a prospective
double-blind randomized
trial
Syfte
Syftet var att
undersöka huruvida
termisk mjukning av
dubbellumentub (DLT)
minskade postoperativ
halsont, heshet eller
stämbandsskador.
Urval
n= 140
Inklusionskriterier
* ASA I-III * Ålder 20–75 * Patienter som genomgick elektiv thoraxkirurgi med
enlungsanestesi, med användning av vänstersidiga DLTs från maj2012 och april2013
Halsont och stämbandsskador
uppträdde signifikant mindre ofta i
värmebehandlingsgruppen än i
kontrollgruppen (1:a dagen); 14/70
vs 27/70 med P-värde = 0,025 för
ont i halsen. 15/70 vs 27/70 med P- värde = 0,042
för stämbandsskador. Inga skillnader
kunde ses den andra och
46
Författare
Seo, J., Cho, C. W.,
Hong, D. M., Jeon, Y. &
Bahk, J. -H.
Tidskrift
British Journal of
Anaesthesia
Årtal
2016
Land
Sydkorea
Design
Kvantitativ
Dubbelblindad RCT
studie
Exklusionskriterier
* Befintlig halsont eller heshet * Infektioner i övre luftvägarna * Sjukdomar i nacke * Närvaro av trakeostomi * Mallampati-poäng ≥3
Metod
* Slumpmässig tilldelning via datorprogram. Två grupper (n = 70
vardera) beroende på huruvida DLT-mjukningen var upphettad eller inte före tracheal
intubation. DLT: erna placerades i varm saltlösning [40 (1) ° C] i den termiska
mjukningsgruppen eller i rumstemperaturlösning i kontrollgruppen i 10 min.
Gradering av halsont och heshet efter en 4-gradig skala
Dataanalys *
SPSS *Kolmogorov–Smirnov test, Student’s t-test, Mann–Whitney U-test, Fisher’s exact.
tredje postoperativa dagen.
Trots att det inte fanns någon
allvarlig svårighetsgrad av halsont
hos patienter var halsont i allmänhet
signifikant mindre svår i den
termiska mjukningsgruppen än i
kontrollgruppen på den första
postoperativa dagen [56/11/3/0 mot
43/18/9/0 (ingen / mild / måttlig /
svår), P = 0,035; Svårighetsgraden
av halsont var liknande under den
andra och tredje postoperativa
dagen. Det fanns ingen signifikant
skillnad mellan de två grupperna
gällande incidens och svårhetsgrad
av postoperativ heshet
Titel
Correlation between
extraction force during
tracheal intubation stylet
removal and postoperative sore throat
Författare
Kusunoki, T., Sawai, T.,
Komasawa, N.,
Shimoyama, Y. &
Minami, T.
Tidskrift
Journal of Clinical
Anesthesia
Årtal
2016
Land Japan
Syfte
Syftet var att
undersöka postoperativ
halsont som resulteras
av hur mycket kraft
som användes vid
avlägsnande av ledare
som hjälpmedel till
endotrakealtuben.
Design
Kvantitativ prospektiv
kohort-studie
Urval
n= 50
Inklusionskriterier
* ASA I-II * Cormack-klassificering 1 och 2 * Genomgått elektiv buk och / eller ortopedisk kirurgi i den bakre
positionen under generell anestesi, utan någon historia av pharyngeal eller laryngeal
sjukdom,
Exklusionskriterier
* Mun, huvud eller halskirurgi
Metod
* Patienterna tilldelades till två grupper: de som utvecklade halsont
postoperativt (ST-gruppen) och de som inte (NST-gruppen). Jämförande analys av
dessa 2 grupper utfördes för att identifiera riskfaktorer för utveckling av halsont * Mätningar: Extraktionsstyrkan under avlägsnandet av tuben mättes
med hjälp av en kraftmätningsanordning.
Dataanalys
* SPSS * χ2 test, Fisher exact test, Mann-Whitney U test
Nio patienter (18%) klagade över
postoperativ halsont. Ökad
extraktionskraft (P = .0054) var den
enda signifikanta riskfaktorn för
utveckling av postoperativ halsont.
En extraktionskraft på> 10,3
newton bestämdes som en cutoff för
utveckling av postoperativ halsont
Titel
Effects of stylet use
during tracheal intubation
on postoperative
Syfte
Syftet var att jämföra
förekomsten av
postoperativ
Urval
n= 40
Inklusionskriterier
Incidensen av halsont var
signifikant högre i ”stylet gruppen”
10/20 än i kontrollgruppen 2/20 pat.
Incidensen av halsont var inte
signifikant
47
pharyngeal pain in
anesthetized patients: A
prospective randomized controlled trial
Författare
Komasawa, N.,
Nishihara, I. & Minami,
T.
Tidskrift
Journal of Clinical
Anesthesia
Årtal
2017
Land Japan
faryngealsmärta vid
användning av ledare
som hjälpmedel för endotrakealintubation
Design
Kvantitativ RCT studie
* ASA I-II * Ålder 20–80 * Generell anestesi
Exklusionskriterier
* RSI * Förväntad svår luftväg (svårt att böja nacke eller öppna mun)
Metod
* Slumpvis fördelning via kuvärtmetod in i en interventionsgrupp
som erhållit ledare och en kontrollgrupp som intuberats utan ledare. * På UVA utvärderade en oberoende anestesiolog förekomsten av
halsont och heshet genom att fråga patientens subjektiva symptom.
Dataanalys
* JMP * Fisher exact test
mellan grupperna (styletgruppen
6/10 och kontrollgruppen 3/10)
Titel
Incidence and severity of
postoperative sore throat:
a randomized comparison
of Glidescope with
Macintosh laryngoscope
Författare
Aqil, M., Khan, M. U.,
Mansoor, S., Mansoor,
S., Khokhar, R. S. &
Narejo, A. S.
Tidskrift
BMC Anesthesiology
Årtal
2017
Land
Saudiearabien
Syfte
Syftet var att jämföra
förekomsten och
svårighetsgraden av
halsont under
rutinmässig intubation
med Glidescope (GL)
och Macintosh
laryngoskop (MCL).
Design
Kvantitativ prospektiv
RCT studie
Urval n=
140
Inklusionskriterier
* ASA I-II * Elektiv kirurgi under generell anestesi med endotrakeal intubation *
Ålder 18-60 * Mallampati I-II * BMI <35 * Operationstid <2 h
Exklusionskriterier
* bariatriska, hjärt-, nasala, orala eller huvud- och nackoperationer
som kräver svalgpack eller nasogastriskt rör * RSI * Befintlig heshet * Förväntad svår intubation * Historia av övre luftvägsinfektioner * Psykiatriska störningar som hindrar korrekt utvärdering * Användning av steroider (oral eller inhalation) eller icke-steroida
antiinflammatoriska läkemedel inom en vecka efter operation * Tidigare operation
(de senaste två veckorna)
Metod
* slumpmässigt delades i två grupper via datorprogram, GL och
MCL. Incidens och svårighetsgrad av POST utvärderades vid 0, 6, 12 och 24 timmar
efter operationen
Vid 0 h var incidensen av halsont
högre i MCL- gruppen än GL-
gruppen (n = 41 v.s n = 22, P- värde
= 0,001), och även vid 6 h efter
operationen (n = 37 v.s n = 23, P-
värde = 0,017).
Svårighetsgraden av halsont var
högre i MCL-gruppen vid 0, 6 och
12 timmar efter operation jämfört
med GL-gruppen (P- värde <0,001,
P = 0,001, P = 0,004). Det fanns
emellertid ingen signifikant skillnad
av svårighetsgrad vid 24 h
postoperativt mellan de två
grupperna (P = 0,088).
Dataanalys
* SPSS * Student’s t-Test, Pearson’s Chi Square test, Wilcoxon Mann- Whitney U test.
48
Bilaga 3. Bedömning av relevans
49
Bilaga 4 Kvalitetsbedömning av RCT studier och kvasiexperimentella studier
50
51
