Plan

2016-10-28 ALL 2016/163

1 (25)

Plan för Specialpedagogiska skolmyndighetens jämställdhetsintegrering 2016-2018

Plan

2 (25)

Innehåll

Sammanfattning ....................................................................................... 3

Kontaktperson för arbetet med jämställdhetsintegrering..................... 3

Uppdrag..................................................................................................... 4

Målet för jämställdhetspolitiken .............................................................. 5

Processen för att ta fram handlingsplanen ............................................ 5

Specialpedagogiska skolmyndighetens kärnuppdrag .......................... 6

Jämställdhet i skollagen och läroplaner ................................................ 7

Specialpedagogiska skolmyndighetens målgrupper ............................ 8

Specialpedagogiska skolmyndighetens arbete med jämställdhet hittills ................................................................................................................... 9

Jämställdhet och normer ....................................................................... 11

Utvecklingsområden .............................................................................. 11

Flickor får mindre och senare stöd än pojkar ................................................................ 12 Trakasserier i skolan ..................................................................................................... 13 Anti-pluggkultur hos pojkar ............................................................................................ 15 Förankring av jämställdhetsintegrering i alla verksamheter .......................................... 17

Mål, aktiviteter och resurser .................................................................. 18

Uppföljning och utvärdering ................................................................. 23

Referenser............................................................................................... 25

Plan

3 (25)

Sammanfattning Specialpedagogiska skolmyndigheten (SPSM) har tidigare genomfört förstudier inom området jämställdhetsintegrering. Arbetet behöver nu konkretiseras i en handlingsplan.

Myndigheten har identifierat några områden inom utbildningssektorn där vi ser att vår myndighet kan göra skillnad, för elever med funktionsnedsättning, i den obligatoriska skolan. Vi ser att problematiken i skolvärden är liknande men för barn och elever med funktionsnedsättning blir problematiken ofta mer påtaglig och barn, elever och vuxna mer utsatta. Därför krävs ett samarbete mellan skolmyndigheterna för att uppnå målen.

Vi har fokuserat på följande effektmål:

Bryta pojkars fallande skolresultat. Det handlar om att bryta pojkar anti-pluggkultur genom att arbeta med maskulinitetsnormen.

Trygghet i skolan – motverka trakasserier. Skolan är den vanligaste platsen för trakasserier, såväl för flickor som för pojkar.

Jämställt stöd. Flickor får i allmänhet mindre och senare stöd i skolan.

SPSM har ett jämställt bemötande som återspeglas i myndighetens officiella kommunikation. Texter och bilder bör visa både pojkar, flickor, män och kvinnor i lika stor utsträckning såväl skriftligt som digitalt. Detta eftersom vår kommunikation påverkar de attityder som vi önskar påverka.

SPSM:s interna rutiner är jämställdhetsintegrerade. Förankringen är viktig för att våra utvecklingsområden verkligen får utrymme i den ordinarie verksamheten. Våra styrdokument och processer måste fastslå ett jämställdhetsperspektiv.

Vår handlingsplan för att uppnå detta arbete innehåller förutom ovanstående effektmål också resultatmål, aktiviteter och resurser inom respektive effektmål. Det är ett arbete som påbörjas 2017 och 2018 men som SPSM ser fortgår även efter denna period. Planen kommer dock att behöva revideras när jämställdhetsarbetet blir mer konkret.

Behovet av utbildning, inom myndigheten, om jämställdhet och normer i skolan är stort eftersom förstudierna visar att kunskapen om jämställdhet är ojämn i myndigheten. Denna normkritiska utbildning behöver riktas till nyckelgrupper och anpassas efter dessa.

Planen införlivas i ordinarie arbete med verksamhetsplaner och årsredovisningar. Ekonomiska förutsättningar är svåra att förutse. Dock kan vi se att alla aktiviteter som utförs inte ryms inom ordinarie ram.

Kontaktperson för arbetet med jämställdhetsintegrering Ulla Reiderstedt, JiM-koordinator 010 - 473 55 30 ulla.reiderstedt@spsm.se

Plan

4 (25)

Uppdrag 2016 har 60 myndigheter i uppdrag av regeringen att bidra till de jämställdhetspolitiska målen genom jämställdhetsintegrering.

Uppdraget om jämställdhetsintegrering innebär fokus på myndighetens kärnuppdrag och det myndigheten gör för att påverka arbetet inom förskola, skola och vuxenutbildning. Jämställdhetsintegrering innebär också att organisera, förbättra, utveckla och utvärdera processer så att jämställdhetsintegrering införlivas i alla styrprocesser.

Uppdraget innebär att Specialpedagogiska skolmyndigheten ska inventera nuläget och utifrån detta se utvecklingsområden och ta fram mål för sin verksamhet utifrån de jämställdhetspolitiska målen. Därefter ska myndigheten skapa en handlingsplan med aktiviteter som styr mot dessa mål.

I Regleringsbrevet för Specialpedagogiska Skolmyndigheten 2016 framgår:

Nytt uppdrag Specialpedagogiska skolmyndigheten ska redovisa en plan för hur myndigheten avser att utveckla arbetet med jämställdhetsintegrering i syfte att verksamheten ska bidra till att nå de jämställdhetspolitiska målen (prop 2008/09:1, bet. 2008/09:AU1, rskr. 2008/09:115). Planen ska beskriva på vilket sätt jämställdhet ska integreras i myndighetens ordinarie verksamhet, exempelvis i myndighetens styrprocesser. Den ska innehålla identifierade utvecklingsområden och mål samt aktiviteter som myndigheten avser att vidta och genomföra under 2017–2018. Planen ska redovisas till Regeringskansliet (Utbildningsdepartementet med kopia till Socialdepartementet) senast den 31 oktober 2016. Redovisning av aktiviteter och resultat ska ske i myndighetens årsredovisningar för 2017 och 2018.

SPSM:S instruktion har också ändrats enligt följande:

16 §/Träder i kraft I:2016-05-01/ Myndigheten ska integrera ett jämställdhetsperspektiv och perspektivet mänskliga rättigheter i sin verksamhet. All individbaserad information som myndigheten redovisar ska vara uppdelad på kön, om det inte finns särskilda skäl som talar emot detta.

Myndigheten ska också i sin verksamhet analysera konsekvenserna för barn och då särskilt ta hänsyn till barnets bästa enligt Förenta nationernas konvention om barnets rättigheter.

Plan

5 (25)

Målet för jämställdhetspolitiken I Sverige är jämställdhetsintegrering den huvudsakliga strategin för att uppnå målet att kvinnor och män ska ha samma makt att forma samhället och sina egna liv.

Genomförs via fyra delmål:

1. En jämn fördelning av makt och inflytande. Kvinnor och män ska ha samma rätt och möjlighet att vara aktiva medborgare och att forma villkoren för beslutsfattandet

2. Ekonomisk jämställdhet. Kvinnor och män ska ha samma möjligheter och villkor i fråga om utbildning och betalt arbete som ger ekonomisk självständighet livet ut.

3. Jämn fördelning av det obetalda hem- och omsorgsarbetet. Kvinnor och män ska ta samma ansvar för hemarbetet och ha möjligheter att ge och få omsorg på lika villkor.

4. Mäns våld mot kvinnor ska upphöra. Kvinnor och män, flickor och pojkar, ska ha samma rätt och möjlighet till kroppslig integritet.

Processen för att ta fram handlingsplanen Specialpedagogiska skolmyndigheten är en så kallad enrådighetsmyndighet. Den leds av en Generaldirektör. Specialpedagogiska skolmyndigheten består av fem regioner och fyra nationella avdelningar. Dessa leds av avdelningschefer. Varje avdelning har enheter som leds av enhetschefer. Ledningsgruppen är generaldirektörens strategiska samordnings- och beredningsorgan och består av samtliga avdelningschefer. Myndigheten har cirka 1 200 anställda.

Myndigheten strävar efter att bli processtyrd vilket innebär att kärnprocesser och verksamhetsstödjande processer samordnas i processledningsgrupper i huvudsak bestående av enhetschefer. Processledningsgrupperna leds av en processägare, som också är avdelningschef. Processer kartläggs och ansvaret för hur denna kartläggning genomförs är processägaren, med stöd av processtödjare.

Nationella sekretariatet för genusforskning har utbildat myndighetens ledningsgrupp samt personalchef och en representant för myndighetens samverkansgrupp. Dessutom har delar av myndighetens arbetsgrupp för jämställdhetsintegrering, genomfört två workshops ledda av Nationella sekretariatet för genusforskning. Generaldirektören har deltagit vid ett informationstillfälle med myndighetschefer och politiska representanter. Vi avser att även fortsättningsvis delta i de aktiviteter som sekretariatet erbjuder.

Specialpedagogiska skolmyndigheten har tillsatt en JiM-koordinator på halvtid som ska leda arbetet med att ta fram och genomföra planen under 2016-2018.

En styrgrupp med stabschef, personalchef samt representant för myndighetssamverkan har bildats. En arbetsgrupp med representanter utsedda av och med mandat från processledningsgrupperna specialpedagogiskt stöd, specialskola, läromedel, statsbidrag, verksamhetsutveckling och enheten för ekonomi och verksamhetsstyrning är utsedd.

Plan

6 (25)

Dessa grupper ska verka under hela uppdragets tid. Arbetsgruppens uppdrag är att förankra arbetet i sina respektive processledningsgrupper och att delta i arbetet med att ta fram och genomföra planen för jämställdhetsintegrering.

Riskanalys är framtagen tillsammans med myndighetens huvudarbetsmiljöombud.

Samverkan har skett dels genom att en representant för myndighetsgemensam samverkan följt arbetet genom att delta i styrgrupp och att planen inför beslut har samverkats i myndighetens hela samverkansgrupp.

Intresserådet, som består av representanter från intresseorganisationer har getts möjlighet att bidra med synpunkter. Information till myndighetens insynsråd som består av representanter utsedda av regeringen, är planerad till höstens sammanträde.

Utgångspunkten har varit att arbetet i möjligaste mån ska integreras i ordinarie processer, rutiner och ansvarsstrukturer på myndigheten, tillsammans med övriga instruktionsenliga perspektiv (mänskliga rättigheter och barnperspektiv).

Specialpedagogiska skolmyndighetens kärnuppdrag Specialpedagogiska skolmyndigheten ska verka för att alla barn, elever och vuxenstuderande med funktionsnedsättning får tillgång till en likvärdig utbildning och annan verksamhet av god kvalitet i en trygg miljö.

Myndigheten ska bidra till goda förutsättningar för barnens utveckling och lärande samt förbättrade kunskapsresultat för elever och vuxenstuderande.

Detta görs genom att • Myndigheten erbjuder specialpedagogiskt stöd som kompletterar

skolhuvudmännens och skolornas egna resurser. I särskilda resurscentra genomförs specialpedagogiska utredningar avseende avgränsade funktionsnedsättning.

• Myndigheten är huvudman för de statliga specialskolorna som vänder sig till elever med vissa funktionsnedsättningar.

• Myndigheten hanterar statligt ekonomiskt stöd genom statsbidrag till utbildningsinsatser eller i form av studiestöd.

• Myndigheten främjar och informerar om tillgången på läromedel för barn, ungdomar och vuxna med funktionsnedsättning.

Både i skollag och i läroplaner framgår det att förskolan och skolan har ett uppdrag att motverka traditionella könsmönster och att barn och elever ska få möjlighet att pröva och utveckla förmågor och intressen utan begränsning utifrån kön. Jämställdhet som grundläggande demokratiskt värde ska både gestaltas och förmedlas. Arbetet med jämställdhet sker utifrån förskolans och skolans värdegrund och demokratiuppdrag.

Plan

7 (25)

Myndigheten ska också i sin verksamhet analysera konsekvenserna för barn och då ta särskild hänsyn till barnets bästa enligt Förenta nationernas konvention om barnets rättigheter.

Jämställdhet i skollagen och läroplaner Skollag och läroplaner är tydliga i jämställdhetsuppdraget. Vår uppfattning är att skolor behöver ytterligare stöd när det gäller jämställdhet i kombination med funktionsnedsättning och att vi behöver utveckla vår kunskap och verksamhet i denna riktning.

I samtliga läroplaner för den obligatoriska skolan står: Grundläggande värden Skolväsendet vilar på demokratins grund. Skollagen (2010/800) slår fast att utbildningen inom skolväsendet syftar till att elever ska inhämta och utveckla kunskaper och värden. Den ska främja alla elevers utveckling och lärande samt en livslång lust att lära. Utbildningen ska förmedla och förankra respekt för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande värderingar som det svenska samhället vilar på. Var och en som verkar inom skolan ska också främja aktning för varje människas egenvärde och respekt för vår gemensamma miljö.

Människolivets okränkbarhet, individens frihet och integritet, alla människors lika värde, jämställdhet mellan kvinnor och män samt solidaritet med svaga och utsatta är de värden som skolan ska gestalta och förmedla.

Normer och värden, läroplan för förskolan: Förskolan ska sträva efter att alla barn utvecklar förståelse för att alla människor har lika värde oberoende av social bakgrund och oavsett kön, etniskt tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning eller funktionsnedsättning,

Barns inflytande, läroplan för förskolan: Arbetslaget ska verka för att flickor och pojkar får lika stort inflytande över och utrymme i verksamheten,

En likvärdig utbildning, läroplan för grundskolan: Skolan ska aktivt och medvetet främja kvinnors och mäns lika rätt och möjligheter. Det sätt på vilket flickor och pojkar bemöts och bedöms i skolan, och de krav och förväntningar som ställs på dem, bidrar till att forma deras uppfattningar om vad som är kvinnligt och manligt. Skolan har ett ansvar för att motverka traditionella könsmönster. Den ska därför ge utrymme för eleverna att pröva och utveckla sin förmåga och sina intressen oberoende av könstillhörighet.

Kunskaper, läroplan för grundskolan: Läraren ska verka för att flickor och pojkar får ett lika stort inflytande över och utrymme i undervisningen.

Plan

8 (25)

Likvärdig utbildning, läroplan för gymnasieskolan: Skolan ska aktivt och medvetet främja kvinnor och mäns lika rätt och möjligheter. Eleverna ska uppmuntras att utveckla sina intressen utan fördomar om vad som är kvinnligt och manligt.

Kunskaper, läroplan för gymnasieskolan: läraren ska se till att undervisningen till innehåll och uppläggning präglas av ett jämställdhetsperspektiv.

Utbildningsval- arbete och samhällsliv, läroplan för gymnasieskolan: personalen ska informera och vägleda eleverna inför deras val av kurser, fortsatt utbildning och yrkesverksamhet och motverka sådana begränsningar i valet som grundar sig på föreställningar om kön och på social eller kulturell bakgrund.

Specialpedagogiska skolmyndighetens målgrupper Vår huvudsakliga målgrupp är barn, elever och vuxenstuderande med funktionsnedsättning. Vi arbetar för att personer med funktionsnedsättning ska få en likvärdig utbildning och lika möjlighet att nå målen med sina studier. I vår plan, och utifrån våra kärnuppdrag, har vi identifierat flera olika målgrupper som vi ska arbeta för i uppdraget med jämställdhetsintegrering. Det är ofta skolhuvudmän, rektorer eller lärare som i sin tur arbetar med vår huvudsakliga målgrupp. I vissa aktiviteter i vår plan är barn, elever och vuxenstuderande med funktionsnedsättning vår primära målgrupp, i andra är de vår sekundära målgrupp.

Specialpedagogiskt stöd Inom kärnuppdraget specialpedagogiskt stöd är våra primära målgrupper skolhuvudmän, , rektorer, lärare och annan personal i förskola, skola och kommunal vuxenutbildning som har barn, och vuxenstuderande med funktionsnedsättning i sin verksamhet .

Den sekundära målgruppen är de barn och elever med funktionsnedsättning som finns i verksamheterna där den primära målgruppen arbetar. Beroende på vilket stöd och hur den primära målgruppen får stöd ifrån oss får det konsekvenser för vilket stöd barn, elever och vuxenstuderande erbjuds.

Våra resurscenter har barn, elever och föräldrar som målgrupp. Det gäller vissa definierade funktionsnedsättningar.

Fråga en rådgivare, vår tjänst inom telefonrådgivning och mail, har i ungefär 20 procent av frågorna föräldrar som målgrupp.

Läromedel I myndighetens uppdrag med att informera om, ta fram nya läromedel och tillgänglighetsanpassa befintliga läromedel finns barn och elever med funktionsnedsättning som en primär målgrupp när de är användare av de läromedel som vi tillhandahåller och tar fram. En annan primär målgrupp är de pedagoger som tillsammans med barn och elever använder tillgängliga läromedel i sin undervisning.

Plan

9 (25)

Ytterligare en målgrupp är de förlag som erhåller statsbidrag i form av produktionsstöd för framställande av läromedel riktade till våra primära målgrupper.

Statsbidrag Myndigheten fördelar statsbidrag för flera olika ändamål. Här har vi habiliteringsverksamhet och vuxna elever med funktionsnedsättning, universitet och högskolor samt skolhuvudmän inom skolväsendet. De primära målgrupperna för de olika statsbidragen är skolhuvudmän, utbildningsanordnare, huvudmän för omvårdnadsinsatser, vuxna elever och anhöriga. De sekundära målgrupperna är barn och elever med funktionsnedsättning som finns i de verksamheter som tar del av vårt statsbidrag. Specialskola Myndigheten har nio specialskolor. Här är målgruppen de barn och elever som går i specialskolorna och har det funktionsnedsättning som är specialskolans målgrupp.

Specialpedagogiska skolmyndighetens arbete med jämställdhet hittills Specialpedagogiska skolmyndigheten har under många år arbetat för att vara en jämställd arbetsplats. Det övergripande målet för myndighetens likabehandlingsarbete är att såväl internt som externt vara pålitliga i vår ambition att främja lika rättigheter och möjligheter både för medarbetare och de som kommer i kontakt med vår verksamhet. Jämställdhetsperspektivet finns med i olika delar av det personalpolitiska arbetet alltifrån lönekartläggning till ett aktivt rekryteringsarbete.

År 2010 genomförde myndigheten en förstudie med fokus på jämställdhet i våra stödverksamheter ”Genusperspektiv på Specialpedagogiska skolmyndighetens samlade stöd i specialpedagogiska frågor” (All 2010/587).

Syftet med denna förstudie var att öka kunskapen om myndighetens samlade stöd ur ett genusperspektiv samt om funktionsnedsättning och genus. De övergripande målen för förstudien var att ge förslag på myndighetens fortsatta arbete med att utveckla ett genusperspektiv i det samlade stödet.

Förstudien hade två delmål: • att kartlägga; myndighetens kunskaper om genus och de erfarenheter av olika

stödinsatser till flickor/kvinnor och pojkar/män som är analyserade med ett genusperspektiv

• att ta reda på omvärldens kunskaper om genus och funktionsnedsättning och sedan sammanställa denna kunskapsöversikt

Kartläggningen av de olika stödinsatserna till flickor och pojkar, kvinnor och män genomfördes i sex delstudier. Delstudierna genomfördes inom kärnverksamheterna, statsbidrag, läromedel, nationellt och regionalt specialpedagogiskt stöd samt nationell och

Plan

10 (25)

regional specialskola med elevhem. I delstudierna redovisades flera frågeställningar som är relevanta för ett fortsatt arbete med att göra myndighetens stöd jämställt.

Kunskapsöversikten visar tydligt att genus och funktionsnedsättning är ett område som det forskats relativt lite om. Den forskning som finns kan i regel uppdelas i två olika kategorier. Dels forskning som fokuserar på funktionsnedsättning, där genusperspektivet hamnar i bakgrunden, dels forskning där genus uppmärksammas före funktionsnedsättning. En sökning på kombinationen genus och funktionsnedsättning resulterade ändå i en indikation på ett antal böcker och skrifter inom det aktuella området.

I förstudien presenterades förslag till myndighetens fortsatta arbete på området: • Medvetenhet och engagemang från ledningen för att höja myndighetens

kompetens och för att utveckla genusperspektiv på det samlade stödet. • Utbildning om genus på alla nivåer inom myndigheten. • Ökad kunskap kring myndighetens stöd med ett genusperspektiv. • Ökad kunskap om genus och funktionsnedsättning. • Gd ger i uppdrag till verksamhetsstöd att utifrån ovan nämnda förslag ta fram en

långsiktig och konkret handlingsplan.

Beslut togs inte om en fortsättning vilket innebär att arbetet inte påbörjats. Kartläggningen har dock resulterat i att myndighetens resurscenter har utvecklat uppföljningen av verksamheten med dokumentation och möjlighet att ta ut statistik baserat på kön.

Myndigheten har uppmärksammat att det finns behov av att utveckla ny kunskap om genus i kombination med funktionsnedsättning för att flickor och pojkar ska ha likvärdiga förutsättningar att klara skolans mål. En avsiktsförklaring gällande samverkan med Umeå universitet har upprättats och ett samarbete inletts bland annat genom ett forskarnätverk och seminarium om genus och funktionsnedsättning med forskare från hela landet. Detta är intressant för myndigheten och intentionerna är att ta del av ny kunskap inom området specialpedagogik och genus samt att utveckla samarbetet. (ALL 2014/1161).

En annan del i samarbetet med Umeå universitet är en antologi med arbetsnamnet ”Genusintegrering i specialpedagogikens praktik” I antologin bidrar ett antal forskare från olika lärosäten i Sverige med artiklar som på olika sätt behandlar genus, specialpedagogik och funktionsnedsättning. Antologin kommer att publiceras våren 2017.

Myndigheten har uppmärksammat den kunskap som finns om skillnaderna mellan flickor och pojkars stödbehov gällande neuropsykiatriska funktionsnedsättning (NPF). Ett myndighetsgemensamt projekt startade 2015 för att undersöka hur det stöd vi ger till pojkar respektive flickor ser ut och kan förbättras. Projektets namn är ”Villkor för flickor och pojkars stöd – vid neuropsykiatrisk funktionsnedsättning”. Målet med projektet är att ta fram ny kunskap om hur villkor för flickors och pojkars stöd ser ut, som kan analysera och förstå flickors respektive pojkars olika stödbehov vid neuropsykiatrisk funktionsnedsättning. Resultateten av projektet kan vara vägledande i myndighetens

Plan

11 (25)

arbete när det gäller alla elevers rätt till stöd och rätt att nå utbildningens mål och kunskapskrav. Projektet avslutas hösten 2016 med en projektrapport.

I årsredovisningar redovisas statistik uppdelat på kön där detta är möjligt.

Jämställdhet och normer Jämställdhet betyder att kvinnor och män har samma möjligheter, rättigheter och skyldigheter inom livets alla områden. I den här planen och i arbetet med jämställdhetsintegrering använder vi begreppet jämställdhetsperspektiv. Att ha ett jämställdhetsperspektiv innebär att vi ser att det finns ett genussystem1 som generellt sett gynnar män och missgynnar kvinnor (Jamstall.nu). Sedan ser det olika ut i olika sammanhang och alla kön drabbas av genussystemet, vilket vi även belyser i våra utvecklingsområden. Genom att ha ett jämställdhetsperspektiv kan vi förstå och analysera i särhållandet av män och kvinnor, pojkar och flickor, maktförhållandet mellan män och kvinnor samt mellan femininitet och maskulinitet (Jamstall.nu).

Vi har utgått ifrån normkritik för att kunna använda jämställdhetsperspektivet specifikt anpassat till våra målgrupper och våra utvecklingsområden. Vi kan se att det finns normer för hur män och kvinnor, pojkar och flickor med funktionsnedsättning förväntas vara som får effekter för individens kunskap, trygghet, frihet, integritet samt måluppfyllelse i skolan. Därför kommer vi att använda oss av normkritik med fokus på normer om maskulinitet och femininitet eftersom det är aktuellt för de utvecklingsområden som vi har identifierat.

Utvecklingsområden I tidigare gjorda analyser kan vi se att kunskapen om jämställdhet i myndigheten är väldigt varierande. Dessutom är vi alla produkter av de normer som vi är omgivna av. Att se kritiskt på oss själva och vår verksamhet, i syfte att agera mer jämställt, är en utmaning.

Eftersom forskning inom genus och funktionsnedsättning hittills är begränsad ser vi att det är ett viktigt utvecklingsområde. Myndigheten skulle behöva samverka med Skolmyndigheterna, särskilt Skolforskningsinstitutet, och intresseorganisationer för att bättre kunna ringa in de områden där kunskapen behöver öka med inriktning på skolan. Samarbetet kan leda till den ökade kunskap som vi är beroende av för att kunna utveckla vår verksamhet inom jämställdhetsområdet för våra målgrupper. Vi har redan påbörjat ett samarbete kring genus och specialpedagogiskt stöd med Umeå universitet. (ALL 2014/1161).

1 Genussystemet bygger på två principer, i särhållandet av män och kvinnor och manlig överordning.

Plan

12 (25)

Utifrån myndighetens tidigare arbete med jämställdhet, förstudien och forskning om skolan och funktionsnedsättning i kombination med genus kan vi identifiera ett antal utvecklingsområden, där myndigheten kan göra stor skillnad, som vi redogör för nedan.

Flickor får mindre och senare stöd än pojkar Eftersom SPSM gjort en förstudie om det samlade stödet kan vi se att myndigheten har flera utvecklingsområden inom jämställdhetsarbetet. En viktig del är de könsmönster vi ser. Vårt stöd kommer framförallt pojkar tillgodo. Bland annat konstaterar SPSM i förstudien att kunskapen om jämställdhet är ojämn på myndigheten och att kompetensutveckling inom området behövs på flera nivåer i myndigheten. Det kan vara en orsak till hur stödet som ges har tydliga könsmönster men det finns även könsmönster hos de som efterfrågar stödet. Vi har olika former av stöd i myndigheten, till olika målgrupper men vi kan se att det finns liknande mönster i allt stöd, att det framförallt kommer pojkar tillgodo.

När det gäller kärnområdet specialpedagogiskt stöd, alltså det stöd som myndigheten ger till skolhuvudmän som kontaktar myndigheten för rådgivning, kan vi konstatera att statistiken har ett tydligt könsmönster. Fler förfrågningar gäller pojkar än flickor. Det finns även alternativet ”blandade grupper” i vår uppföljning av förfrågningar och där har vi inte någon uppfattning om könsfördelningen.

Antal rådgivningsuppdrag fördelat på kön

(Specialpedagogiska skolmyndighetens årsredovisning för 2015)

Vi kan konstatera att pedagogiskt stöd till flickor efterfrågas i mycket mindre utsträckning än till pojkar. Ungefär dubbelt så många ärenden har under de senaste tre åren gällt pojkar. Här har myndigheten en stor utmaning att komma fram till hur vi kan arbeta främjande för att vårt stöd ska fördelas jämställt till alla de elever som behöver få stöd och anpassningar i sin utbildning.

Forskning visar att stödet till flickor med neuropsykiatrisk funktionsnedsättning (NPF) i skolan osynliggörs, ges för sent eller inte alls. En orsak är den sena diagnostiseringen av flickor som bland annat beror på att diagnoskriterierna för adhd, aspergers syndrom och andra tillstånd i autismspektrumet är utformade efter pojkars symptom. Ofta handlar det om utåtagerande beteenden som uppfattas som mer problematiskt av skolan och

Plan

13 (25)

omgivningen. Det kan vara en orsak till könsstatistiken för våra förfrågningar om specialpedagogiskt stöd (Barnombudsmannen 2016:79).

Inom vården finns diskriminering av flickor med NPF där deras svårigheter ofta tolkas som relationsproblem. Flickor med Aspergers syndrom blir dessutom ofta feldiagnosticerade om de väl får en remiss. (Barnombudsmannen 2016:79). Utöver detta osynliggörs flickors stödbehov ofta i skolan. Pojkar beskrivs utifrån sina behov och får hjälp för att de ska prestera bättre medan flickors behov beskrivs i termer av egenskaper och att de ska ändra sitt beteende. De får oftare stödsamtal hos kurator som stödåtgärd. Forskningen visar också att skolan har svårt att hantera flickors stödbehov i synnerhet när de uppfattas som ”stökiga”. Det är svårare för skolan att bemöta flickor som bryter mot normen, till exempel genom att vara högljudda eller utåtagerande. (Barnombudsmannen 2016:98-99).

Vi kan se att det specialpedagogiska stödet som myndigheten ger är mycket inriktat på NPF-problematik. Detsamma gäller för de statsbidrag som fördelas till skolhuvudmän för utvecklingsprojekt (SIS-medel) där vi kan se att NPF-området dominerar. Vi har ingen könsstatistik för målgrupperna i dessa projekt, men mot bakgrund av forskningen och förfrågningarna om specialpedagogiskt stöd kan det finnas liknande könsmönster. Konsekvensen av att vårt stöd inriktas mycket på NPF blir att vi därmed ger mer stöd för pojkar.

Det arbete som vi har påbörjat i myndigheten som berör jämställdhetsfrågor är bland annat det myndighetsgemensamma projektet som handlar om flickor och pojkars stödbehov vid neuropsykiatriska funktionsnedsättning. Arbetet kommer att vara en viktig del av utvecklingsarbetet för jämställt stöd i flera avdelningar.

Myndigheten har en ny tjänst som heter ”Fråga en rådgivare” som har könsstatistik för de förfrågningar som kommer in till myndigheten, oavsett vad de efterfrågar. Ett utvecklingsområde är att sammanställa och använda den statistiken och jämföra den med statistik för övriga stöd som myndigheten ger.

Vid Skolinspektionens granskning av specialskolorna 2015 konstaterades att sex skolor visade brister avseende extra anpassningar och särskilt stöd. Arbetet med Skolinspektionens påpekande bedrivs nu inom specialskolan.

Trakasserier i skolan Diskrimineringsombudsmannen (2012) har i en forskningsöversikt beskrivit pojkar och flickors utsatthet av sexuella trakasserier och konstaterat att det finns tydliga könsmönster. Forskningsöversikten visar även att sexuella trakasserier ofta finns under skoldagen och drabbar såväl pojkar som flickor, men på olika sätt. De största skillnaderna är vilken typ av kränkning som de utsätts för. Pojkar blir i större utsträckning utsatta för psykiskt och fysiskt våld medan flickor oftare blir utsatta för sexuella hot. Flickors

Plan

14 (25)

utsatthet för sexuella trakasserier är mer förekommande än pojkars. Flickors utsatthet handlar om sexuella hot, blickar och icke-önskad sexuell kontakt. Ett ytterligare problem är att trakasserierna som flickor utsätts för i skolan osynliggörs genom att de betraktas som ett uttryck för heterosexuell kärlek. Pojkar utsätts oftare för sexuella trakasserier genom verbala kränkningar som är kopplat till homofobi. Det kan till exempel handla om att de straffas för att de gör någonting som uppfattas som omanligt eller feminint (Diskrimineringsombudsmannen 2012:11).

Även Skolverket har konstaterat att det finns ett tydligt könsmönster för hur trakasserier förekommer på skolor. Flickor utsätts särskilt ofta för sexuella trakasserier. Skolverket konstaterar att det framförallt är pojkar som utsätter andra för kränkningar i skolan. Men pojkar utsätts även för trakasserier av andra pojkar. Pojkars utsatthet är kopplade till både homofobi, rasism och kränkande behandling baserat på utseende (Skolverket 2009). Maskulinitetskonstruktioner har stor betydelse för de trakasserier som äger rum i skolan. Studier visar att trakasserier mellan pojkar är ett sätt för pojkar att visa sig stark, tuff och maskulin inför andra, alltså ett sätt att leva upp till maskulinitetsnormer (Ungdomsstyrelsen 2013:217).

Utredningen Mål och myndighet – en effektiv styrning av jämställdhetspolitiken (SOU 2015:86) uppmärksammar samma problematik. Gruppen pojkar är både förövare och offer, det vill säga, utsätter andra för trakasserier och våld i skolan men drabbas även och är utsatta (s.196). SPSM ser att det är viktigt att arbeta förebyggande mot trakasserier och kränkningar för att motverka våld. Skolverket rekommenderar att verksamheter arbetar normkritiskt för att motverka trakasserier (Barnombudsmannen 2015 s.112). I Barnombudsmannens rapport lyfter man fram att trakasserier i skolan, förekommer generellt, både elever och lärare utsätter eleverna för kränkningar.

Skolinspektionen har granskat SPSM:s specialskolor som fick kritik på just det området. Trakasserier var förekommande och Skolinspektionen konstaterade att arbetet mot kränkande behandling var bristfälligt i tre av våra skolor. Myndigheten har därefter tagit fram en handlingsplan utifrån Skolinspektionens rapport och omarbetat vår likabehandlingsplan. Vi ser att vi kan utveckla det förebyggande arbetet för att trakasserier i skolan ska motverkas. Då är det viktigt att vi tar till vara på den kunskap som finns om pojkars och flickors olika utsatthet för trakasserier samt fokusera på de som utsätter andra för trakasserier. SPSM avser att arbeta förebyggande i specialskolan för att motverka traditionella könsmönster med fokus på normer om maskulinitet.

Föreställningar om funktionsnedsättning och sexualitet Forskning visar att det är vanligt att framställa i synnerhet kvinnor med funktionsnedsättning som att de saknar en sexualitet och ibland även ett kön. Kvinnor med funktionsnedsättning kan definieras som ”könlösa” eller asexuella. Det finns även en motsatt framställning där kvinnor och män med funktionsnedsättning beskrivs som över- eller hypersexuella. Denna tvetydiga beskrivning förnekar kvinnors sexualitet alternativt

Plan

15 (25)

beskriver en form av ohämmad eller okontrollerad sexualitet hos män och kvinnor med funktionsnedsättning. Båda ytterligheterna fråntar personen rätten till sin kropp och sexualitet. Den stereotypa synen på sexualitet som har tillskrivits kvinnor och män med funktionsnedsättning kan leda till brist på kunskap om sin kropp och sin sexualitet (Nationellt centrum för kvinnofrid, 2013 s.62).

Nationellt centrum för kvinnofrid (NCK) uppmärksammar att det under lång tid inte setts som nödvändigt att ge undervisning om kropp och sexualitet för personer med funktionsnedsättning. Att inte få tillgång till kunskap om sin kropp och sexualitet kan leda till att individen fråntas förmågan att avgöra var gränsen för den egna integriteten går och var gränsen går för vad som är tillåtet och inte (Nationellt centrum för kvinnofrid, 2013 s.63).

Motverka våld Precis som inom området trakasserier finns det tydliga könsmönster kring utsattheten för våld. Flickor och kvinnor är överrepresenterade som offer för sexualbrott. Som grupp är pojkar och män överrepresenterade som både offer för misshandel och förövare. Forskning visar att våld på många sätt är ett problem som är kopplat till konstruktioner av maskulinitet och att våld är en normaliserad del i pojkars umgänge med varandra. (Ungdomsstyrelsen 2013 s.182)

En särskild utsatt grupp för våld är flickor med funktionsnedsättning (Ungdomsstyrelsen 2013:194). Våldsutsattheten för kvinnor med funktionsnedsättning är mer omfattande än hos kvinnor utan funktionsnedsättning. Forskningen inom området visar att våldet som kvinnor med funktionsnedsättning utsätts för är mer komplext. Kvinnor med funktionsnedsättning utsätts i större utsträckning både för sexualiserat och fysiskt våld i jämförelse med kvinnor utan funktionsnedsättning. Förövare är män både med och utan funktionsnedsättning. NCK uppmärksammar att kvinnor med funktionsnedsättning utsätts för grövre och mer systematiskt våld av män. Det är ytterligare en fara när det handlar om någon som kvinnan står i beroendeställning emot till exempel en assistent (Nationellt centrum för kvinnofrid 2013).

Vi ser att vi har möjlighet att arbeta förebyggande i våra specialskolor, se över det stöd vi ger samt de läromedel vi tar fram så att vi motverkar de normer som möjliggör trakasserier och våld i skolan som både flickor och pojkar utsätts för.

Anti-pluggkultur hos pojkar Flickor som grupp presterar bättre i skolan än pojkar som grupp. En orsak är att det finns en anti-pluggkultur som är mer utbredd hos pojkar än hos flickor. Vi kan även se att läskunnigheten är större hos flickor och att det får konsekvenser för pojkars fallande skolresultat. Forskning visar att maskulinitetsnormer i skolan direkt strider mot bilden av en studieflitig person, att studieflit är feminint kodat. (SOU 2015:86 s192,196-197).

Plan

16 (25)

Det finns även stora könsskillnader i högre utbildning där kvinnor som grupp har bättre resultat och högre utbildningsnivå. Samma struktur kan vi se hos män och kvinnor med funktionsnedsättning. Det finns ingen enkel förklaring till varför det ser ut så. Men forskningen visar att flickor och pojkar har olika attityder till skolprestationer som syns redan i grundskoleåldern. En annan viktig förklaring är omgivningens föreställningar och förväntningar utifrån kön. Pojkar är mer positiva till skolan generellt, trots att de presterar sämre. Pojkar och flickor drar skilda slutsatser av sina motgångar i skolan. Medan pojkar lägger ansvaret på omgivningen lägger flickor i större utsträckning ansvaret hos sig själva. Pojkars positiva attityd till skolan, men negativa attityd till att prestera kallas ofta just pojkars anti-pluggkultur. Det finns dock forskare som menar att det är just den föreställningen som pojkar tvingas förhålla sig till, att pojkar iscensätter en maskulinitet genom att distansera sig från studier (Myndigheten för delaktighet 2015 s.24-25).

Vi ser därför ett behov av att arbeta med normer kring maskulinitet i vår verksamhet för att höja pojkars skolresultat. Vi ser att vi kan göra det dels i våra egna skolor, våra läromedel och dels genom rådgivning och stöd till skolhuvudmän.

Sammantaget ser vi att flera av de problemområden vi har identifierat kan förändras från olika håll. Om vi ska arbeta specifikt kring normer om maskulinitet kan vi till exempel se över våra läromedel så att vi medvetet väljer både hur vi skriver, vilka bilder vi väljer så att vi på så sätt utmanar dominerande maskulinitetsideal snarare än befäster dem.

Vi ser att det finns stor möjlighet att kombinera vårt redan påbörjade arbete med att implementera barnrättsperspektivet med ett jämställdhetsperspektiv och ett bredare normkritiskt perspektiv.

Flera granskningar av läromedel ur ett genusperspektiv har gjorts av Skolverket, Delegationen för jämställdhet i skolan och RFSL. Resultaten visar att förekomsten av män är mer frekvent förekommande, att mäns perspektiv tar mer utrymme och att män och pojkar är normen i läromedlen. Läromedlen som har granskats reproducerar traditionella könsmönster och heteronormativ sexualitet. Till stor del visade det sig att personer med funktionsnedsättning saknas i de läromedel som granskats. När personer med funktionsnedsättning finns med beskrivs de som personer som är icke-självständiga och svaga. (Skolverket 2006 s.50-56).

Vi ser att SPSM kan utveckla ett normkritiskt förhållningssätt vid framställningen av våra läromedel för att motverka traditionella könsmönster och utmana föreställningar om flickor och pojkar med funktionsnedsättning. Vi kan i vår verksamhet fokusera på ämnet sex och samlevnad och framställningar av sexualitet och kropp i våra läromedel. Vi kan öka kunskapen om integritet och sexualitet samt motverka normer om hur pojkar och flickor med funktionsnedsättning ”ska vara”. Detta i kombination med en satsning på undervisande lärare inom området och elevhälsan gällande jämställdhet och sexualundervisning ser vi kan leda till förändringar inom området sexuella trakasserier och kunskap om den egna sexualiteten och kroppen.

Plan

17 (25)

En annan viktigt aspekt är att SPSM:s kärnverksamhet läromedel ibland är ensam aktör att framställa läromedel för vissa målgrupper. Det betyder att vi har stor makt i vilka berättelser som vi tar fram och vi därmed har ett stort ansvar för det.

Förankring av jämställdhetsintegreringen i alla verksamheter Vi ser att en stor utmaning i arbetet med jämställdhetsintegrering är implementeringen i alla våra olika verksamheter. Vi är en processtyrd organisation och ser därför att vissa nyckelpersoner bör utses som bärare av arbetet jämställdhetsintegrering.

Viktigt är att alla i myndigheten ska känna till de utvecklingsområden som myndigheten ska arbeta med de kommande två åren och eventuella nya utvecklingsområden i framtiden. Det är även viktigt att alla är medvetna om att det är ett arbete som påbörjas nu med tvåårsplanen, men kommer att fortskrida och utvecklas kommande år. De olika aktiviteterna och målen kommer att genomföras i olika avdelningar och inom olika processområden i myndigheten, men det är en styrka om alla i myndigheten vet vilka utvecklingsområden som vi ska arbeta med framöver.

Vi kan se att en del av förankringen kan utgå från generella åtgärder. En inventering av kunskap om jämställdhet i förhållande till funktionsnedsättning och pedagogik, inventering av kompetensutvecklingssatsningar samt utföra kompetensutvecklingsinsatser för nyckelpersoner och grupp av nyckelpersoner. Detta för att få förutsättningar för att genomföra arbetet med jämställdhetsintegrering.

Sammanfattningsvis har vi fem formulerade utvecklingsområden som vi kommer att arbeta med.

• Bryta pojkars fallande skolresultat • Trygghet i skolan – motverka trakasserier • Jämställt stöd • SPSM har ett jämställt bemötande som återspeglas i myndighetens officiella

kommunikation • SPSM:s interna processer och rutiner är jämställdhetsintegrerade

Plan

18 (25)

Mål, aktiviteter och resurser Effektmål 1 – Bryta pojkars fallande skolresultat Det här effektmålet är kopplat till det jämställdhetspolitiska delmålet 2 och utvecklingsområdet att motverka en anti-pluggkultur hos pojkar Resurser Aktivitet Resultatmål Processområde verksamhetsutveckling 2017

En barnpanel genomförs med elever från specialskolan och barn med funktionsnedsättning i grundskolor med fokus på trygghet, studiero och studiemotivation.

Myndigheten får en ökad kunskap om hur barn och elever upplever sin trygghet i skolan bland annat utifrån kön. Denna kunskap används i myndighetens stöd externt.

Myndighetens kunskap om hur elever i specialskolan upplever trygghet, studiero och studiemotivation ökar och denna kunskap används i skolornas likabehandlingsplaner.

Processområde specialskola

2017 - 2018

Påbörja ett normkritiskt arbete i alla specialskolor och elevhälsan med fokus på maskulinitetsnormer

Utjämna skillnader i betyg mellan pojkar och flickor.

Processområde specialskola

2017 – 2018

Medvetet granska betyg för att förändra undervisningen utifrån ett jämställdhetsperspektiv

Ökad kunskap om hur betyg är ett uttryck för hur undervisningen är utformad utifrån ett jämställdhetsperspektiv.

Effektmål 2 –Trygghet i skolan - motverka trakasserier Det här effektmålet är kopplat till det jämställdhetspolitiska delmålet 4 och utvecklingsområdet att motverka trakasserier i skolan (för kroppslig integritet och mot våld) Resurser Aktivitet Resultatmål Processområde specialskola

2017 - 2018

I skolornas likabehandlingsplaner planeras och implementeras förebyggande arbete mot trakasserier med fokus på maskulinitetsnormer.

Förekomsten av trakasserier på skolan minskar. Elever som utsätter andra och blir utsatta för trakasserier ska minska.

Processområde specialskola

2017 - 2018

Implementera och använda sex och samlevnadsundervisning ämnesövergripande och utifrån ett normkritiskt perspektiv.

En ämnesövergripande sex och samlevnadsundervisningen används i specialskolan

Processområde läromedel Processområde specialpedagogiskt stöd

Inventera myndighetens läromedel och stödmaterial med anknytning till kropp, sex

Få bättre kunskap om hur våra läromedel och vårt stödmaterial ser ut som handlar om kropp, sex och samlevnad.

Plan

19 (25)

2017 -2018

och samlevnad utifrån ett normkritiskt perspektiv. När nya eller vid revidering av läromedel och stödmaterial om sex och samlevnad sker detta utifrån ett normkritiskt perspektiv.

Myndigheten ska tillhandahålla och sprida material där traditionella könsmönster utmanas. Lärare ska ha tillgång till dessa material och få bättre förutsättningar att nå jämställdhetsmålen som finns i läroplanerna.

Effektmål 3 – Jämställt stöd Det här effektmålet är kopplat till det jämställdhetspolitiska delmålet 1 och 2 och utvecklingsområdet att flickor i allmänhet får mindre och senare stöd än pojkar. Resurser Aktivitet Resultatmål Chefen för Mellersta regionen

Starta en samverkan med skolmyndigheterna om jämställdhetsintegrering.

Formulera vilken kunskap som behöver tas fram om jämställdhet och funktionsnedsättningar

Processområde specialpedagogiskt stöd 2017 - 2018

Fortsättning av projektet genusanalys av myndighetens stöd inom området NPF

Omarbeta webbutbildning inom NPF med hänsyn tagen till flickors behov av stöd.

Kunskapen om hur flickors stödbehov ser ut ökar hos rådgivare och lärare. Flickor får tidigare det stöd de behöver. Fler förfrågningar gällande flickor kommer in till myndigheten.

Processområde specialskola Processområde specialpedagogiskt stöd 2017 - 2018 Processområde statsbidrag 2017 - 2018

Kunskap om jämställdhet och våra målgrupper delas och publiceras i skrifter, på webben och i tidningen Lika värde

Exempel på utvecklingsprojekt med fokus jämställdhet delas och publiceras i skrifter, på webben och i tidningen Lika värde.

Specialpedagogiska skolmyndigheten ska sprida dokumenterad kunskap om jämställdhet och funktionsnedsättning till sina målgrupper.

Processområde verksamhetsutveckling,

våren 2017

SPSM tar fram en FoU-skrift ”Genusintegrering i specialpedagogikens praktik”

Specialpedagogiska skolmyndigheten ska sprida dokumenterad kunskap om jämställdhet och funktionsnedsättning till sina målgrupper.

Processområde verksamhetsutveckling

SPSM ska sprida kunskap om genus och specialpedagogik i forskarnätverk.

Specialpedagogiska skolmyndigheten ska sprida dokumenterad kunskap om jämställdhet och

Plan

20 (25)

2017

Deltagande I konferens om disability (Nordic Network on Disability Research, NNDR)

funktionsnedsättning till sina målgrupper.

Processområde specialskola 2017

Se över samtliga åtgärdsprogram på varje skola så att inte en ojämställdhet i åtgärderna finns.

Åtgärdsprogram ska ha ett jämställdhetsperspektiv.

Processområde verksamhetsutveckling 2017

Revidering av mallar för projektplan och projektrapport samt mall om hur idé-PM för myndighetsgemensamma projekt beaktar ett jämställdhetsperspektiv

Alla projektplaner och projektrapporter ska beskriva hur man beaktat ett jämställdhetsperspektiv

Processområde läromedel 2017

Utarbeta en enhetlig plan för behovsinventeringar för läromedel där jämställdhetsperspektiv finns med i hela processen (frågeställningar och checklistor samt dokumentation).

Granskning av behov av läromedel sker ur ett jämställdhetsperspektiv

Processområde läromedel 2017

Läromedelsavdelningen ser över styrande dokument och processer samt rutiner för nyproduktion av stödmaterial utifrån ett jämställdhetsperspektiv

Specialpedagogiska skolmyndigheten ska sprida dokumenterad kunskap om jämställdhet och funktionsnedsättning till sina målgrupper.

Processområde statsbidrag 2017 -2018

Statsbidragsavdelningen ges i uppdrag att se över inom vilka områden det är möjligt att få könsuppdelad statistik.

Kunskap om könsfördelningen av stöd i form av statsbidrag tas fram

Processområde statsbidrag 2017 - 2018

Statsbidragsavdelningen ges i uppdrag att se över inom alla de områden där bidragsprocessen kan jämställdhetsintegreras.

Bidragsprocessen för alla statsbidrag ska vara jämställdhetsintegrerade

Processområde statsbidrag 2017

Göra om ansökningarna till SiS-utvecklingsprojekt så att ansökare kan beskriva hur de arbetar med skolans jämställdhetsmål. Ta fram könsstatistik för målgruppen samt se över uppföljning och ta fram en mall för uppföljning av SIS-utvecklingsprojekt.

SPSM får kunskap om hur skolhuvudmän arbetar med skolans jämställdhetsmål samt får kunskap om målgruppen i utvecklingsprojekten.

Plan

21 (25)

Processområde specialpedagogiskt stöd 2017 -2018

Bidra i årsredovisningen med könsuppdelad statistik per funktionsnedsättning.

Jämförande statistik mot längre rådgivningsärenden.

Jämförande statistik finns mellan kortare och längre rådgivningsärenden i ett jämställdhetsperspektiv

Effektmål 4 – SPSM har ett jämställt bemötande som återspeglas i myndighetens officiella kommunikation Det här effektmålet är kopplat till samtliga jämställdhetspolitiska delmål. Resurser Aktivitet Resultatmål Processområde verksamhetsutveckling, kommunikationsenheten och läromedelsavdelningen 2017 - 2018

Ta fram rutiner för att säkerställa att intern och extern kommunikation är jämställd.

Vår kommunikation är jämställd både internt och externt.

Processområde verksamhetsutveckling, kommunikationsenheten och läromedelsavdelningen 2017 – 2018

En bildpolicy utarbetas som har ett jämställdhetsperspektiv

Vår kommunikation är jämställd både internt och externt.

Effektmål 5 – SPSM:s interna processer och rutiner är jämställdhetsintegrerade Det här effektmålet är kopplat till alla jämställdhetspolitiska delmål eftersom förankringen förstärker de övriga utvecklingsområdena och är en förutsättning för att driva arbetet framgångsrikt.

Det problem som effektmålet kopplas till:

Kunskaper om de jämställdhetspolitiska målen är ojämn i myndigheten. Kunskapen behöver öka generellt men också fördjupas för specifika grupper, för att myndigheten ska kunna verka utifrån de jämställdhetspolitiska målen.

Detta kräver generella åtgärder:

Inventering av kunskaper, hos SPSM:s personal, om genus och jämställdhet i förhållande till funktionsnedsättning.

Inventering av möjliga och kvalitativa kompetensutvecklingsinsatser.

Utföra kompetensutvecklingsinsatser för nyckelpersoner eller grupp av nyckelpersoner

Plan

22 (25)

Resurser Aktivitet Resultatmål Processområde verksamhetsutveckling , kommunikationsenheten och arbetsgruppen för JiM 2017 – 2018 2017

Informationsinsats till alla myndighetens avdelningar om de utvecklingsområden som planen fastställt.

Kommunikationsplan utarbetas

All personal i myndigheten ska känna till alla utvecklingsområden.

Processområde ledningsstöd, enheten för personal och kompetensförsörjning 2017 – 2018 2017 - 2018

Vid introduktion för nyanställda ges en introduktionen i JiM-arbetet och utvecklingsområdena

Vid omarbetande av chefintroduktion tas jämställdhetsintegrering med.

All personal i myndigheten ska känna till alla utvecklingsområden

Processområde ledningsstöd, enheten för rättsfrågor och processtöd 2017

Rutiner för hur remisser ska innehålla ett jämställdhetsperspektiv utarbetas.

Alla myndighetens remisser ska ha ett jämställdhetsperspektiv.

Procesområde ledningsstöd, enheten för rättsfrågor och processtöd 2017

Ta fram en integrerad checklista för våra beslut (barnperspektivet, mänskliga rättigheter och jämställdhet)

Alla myndighetens beslut ska vara jämställdhetsintegrerade

Procesområde ledningsstöd, enheten för rättsfrågor och processtöd 2017

Utarbeta rutiner för hur myndighetens processer ska vara jämställdhetsintegrerade

Alla myndighetens processer ska ha ett jämställdhetsperspektiv.

Procesområde ledningsstöd, enheten för rättsfrågor och processtöd 2017 och framåt

När myndigheten nyproducerar och reviderar dokument granskas dessa ur ett jämställdhets- och genusperspektiv.

Alla myndighetens styrdokument ska ha ett jämställdhetsperspektiv.

Processområde specialpedagogiskt stöd 2017 - 2018

Till alla kompetensutvecklingsinsatser utvecklas en kvalitetsfaktor jämställdhet.

Alla myndighetens kompetensutvecklingsinsatser har ett jämställdhetsperspektiv

Processområde specialskola 2017

När revidering sker av likabehandlingsplan beaktas ett jämställdhetsperspektiv. Speciellt avseende förebyggande åtgärder.

Jämställdhetsintegrera likabehandlingsplanen

Plan

23 (25)

Uppföljning och utvärdering

Alla aktiviteter följs upp och analyseras av JiM-koordinator och arbetsgrupp. Återrapporteringar sker årligen inför verksamhetsplanering och i årsredovisning..

Ledningsgruppen får återkommande information genom styrgruppens ordförande i JiM-arbetet. En gång per termin bjuds Jim-koordinator in för avrapportering om arbetets framskridande och revision av plan.

Stor ledningsgrupp informeras och ges möjlighet att ha synpunkter vid det tillfälle de träffas.

Myndighetsgemensam samverkan får återkommande information genom representanten i styrgruppen i JiM-arbetet. En gång per termin bjuds JiM-koordinator in för avrapportering om arbetets framskridande och revision av plan.

I arbetsmiljöundersökning ställs frågor om arbetsmiljö, genus och jämställdhetsarbete.

Undersökning av hur våra kunder upplever vårt utåtriktade jämställdhetsarbete sker i samband med kundundersökningar för myndighetens räkning

Samordning sker med andra perspektiv till exempel barnrättsperspektiv.

Utvärderingar sker i dokumenterade samtal med ansvariga för resultatmålen eller enkäter för deltagare i aktiviteter.

Analyser kommer att ske i samband med verksamhetsplanering, verksamhetsuppföljning och årsredovisningar.

Uppföljning av riskanalysen fastslås med huvudarbetsmiljöombud.

Handledningar och checklistor tas fram tillsammans med JiM-koordinator eller arbetsgrupp så att de i möjligaste mån liknar varandra även inom skilda områden.

Planen kommer att behöva revideras när kunskap sprids och arbetet nått mer ordnade former. Detta för att jämställdhetsintegrering ska inordnas alltmer i ordinarie verksamhet.

Ekonomi och budget: De planlagda aktiviteterna utgår från att myndigheten får ett resurstillskott inte minst med anledning av den kompetensutbildning som behöver upphandlas för att kunna genomföra en jämställdhetsintegrering i myndigheten. Om all verksamhet i aktiviteter ska ske kommer det inte kunna genomföras inom myndighetens befintliga budget. Ytterligare personalresurser samt ekonomi för t ex kartläggningar behöver tillföras. Om inte budget ökas kommer prioriteringar behöva göras.

Greger Bååth Generaldirektör

Plan

24 (25)

Ulla Reiderstedt Specialpedagogiska skolmyndigheten Telefon: 010 473 55 30 E-post: ulla.reiderstedt@spsm.se

Plan

25 (25)

Referenser Barnombudsmannen (2016) Respekt. Barn med Funktionsnedsättning om samhällets stöd. Stockholm: Ineko. Diskrimineringsombudsmannen (2012) Forskningsöversikt om trakasserier i arbetsliv och utbildning. Stockholm: Oxford research AB. Jonsson (2012). Man hör aldrig om killar som blir sexuellt trakasserade. En rapport om sexuella trakasserier i skolan. Rapport 2012:1. Stockholm: Stockholms universitet, kriminologiska institutionen. Myndigheten för delaktighet (2015) En jämställdhetsanalys av levnadsvillkor och delaktighetsmöjligheter för personer med Funktionsnedsättning Nationellt centrum för kvinnofrid (2013) Våld mot kvinnor med Funktionsnedsättning. Skolverket (2009) Diskriminerad, trakasserad, kränkt. Barn, elevers och studerandes uppfattningar om diskriminering och trakasserier Stockholm: Skolverket Skolverket (2006). I enlighet med skolans värdegrund - En granskning av hur etnisk tillhörighet, funktionsnedsättning, kön, religion och sexuell läggning framställs i ett urval av läroböcker. Statens offentliga utredningar (SOU 2015:86) Mål och myndighet – en effektiv styrning av jämställdhetspolitiken Ungdomsstyrelsen (2013) Fokus 13. Unga och Jämställdhet. Stockholm: Taberg Media Group AB.