Syfte:

Fördjupad förståelse för det systematiska

kvalitetsarbetets struktur, organisering och genomförande

Fokus på:

• Framgångsfaktorer i SKA

• Arbetet med målen

• Analys

• SLS-utvecklarens roll i SKA

jan.hakansson@lnu.se

0708-342498

Språk- läs- och skrivutvecklaren och det

systematiska kvalitetsarbetet –

Stockholm 2019-11-20

En fråga (från en tidigare deltagare

i SLS-utbildningen)!

Vilket är det absolut viktigaste steget för att få till

ett fungerande SKA så att det faktiskt påverkar

arbetet med måluppfyllelse och kvalitet?

Exempel på framgångsfaktorer i en svensk studie!

”Kvaliteter” i det systematiska

kvalitetsarbetet I

SAMFÖRSTÅND OCH SAMORDNING

Målinriktad ledning

Kollektiv organisering av ledningen

Samarbete med fokus på undervisning

Höga förväntningar på eleverna

Jarl, Blossing, Andersson (2017). Att organisera för skolframgång. Strategier för en likvärdig skola.

”Kvaliteter” i det systematiska

kvalitetsarbetet IISAMFÖRSTÅND OCH SAMORDNING

Kartläggning och uppföljning av elevernas kunskaper

Anpassning av undervisningen

Lärarledarskap i klassrummet

Målinriktad ledning på förvaltningsnivå

Jarl, Blossing, Andersson (2017). Att organisera för skolframgång. Strategier för en likvärdig skola.

”Icke-kvaliteter” i det systematiska

kvalitetsarbetet

INTRESSESKILLNADER OCH SÄRORDNING

Frekvent förändrad ledning.

Implementeringsinriktad förvaltning/styrelse.

Individuellt, alternativt självgrupperat lärararbete.

Fokus på annat än elevers resultatutveckling.

Uppfattningen att skolans resultat är avhängigt eleverna.

Jarl, Blossing, Andersson (2017). Att organisera för skolframgång. Strategier för en likvärdig skola.

Viktiga utgångspunkter för det

systematiska kvalitetsarbetet

”Syftet med kvalitetsarbetet är att de

nationella målen för utbildningen ska

uppfyllas. Syftet är också att skapa

delaktighet och dialog om måluppfyllelsen och

om orsakerna till eventuella brister”

(Skolverket, 2012).

Att leda systematiskt kvalitetsarbete –

vilka ”allmänna råd” ges?Huvudmannen bör

1. skapa rutiner för hur kvalitetsarbetet ska bedrivas på huvudmannanivå och för hur enheternas kvalitetsarbete ska tas tillvara,

2. se till att styrning, ledning, organisation och uppföljningssystem stödjer kvalitetsarbetet på såväl huvudmannanivå som enhetsnivå, samt

3. se till att förskolechefer, rektorer och annan berörd personal kan använda ändamålsenliga former för uppföljning och analys av utbildningen.

Förskolechefen respektive rektorn bör

4. skapa rutiner för hur kvalitetsarbetet ska bedrivas på enheten,

5. se till att styrning, ledning, organisation och uppföljningssystem stödjer enhetens kvalitetsarbete, samt

6. se till att personalen på enheten kan använda ändamålsenliga former för uppföljning och analys av utbildningen.

(Skolverket, 2012, s. 15)

Det pedagogiska ledarskapets vertikala och

horisontella dimensioner

Den vertikala

dimensionen

”Styrkedjan” med olika

ledningsnivåer, regelverk

kring styrdokument,

anställningar,

administration, ekonomi

etc. Från statlig styrning

till klassrumsnivå.

Den horisontella dimensionen med utveckling av

undervisningskvalitet, leda kollegialt lärande och lärares

professionella lärande.

(Håkansson & Sundberg, 2018, kap 1,

s. 43-44)

Grunddrag i ett systematiskt

kvalitetsarbete

Rutiner och strukturer som visar:

Vilka nationella mål (i läroplanen) eller andra mål som står i fokus (innehåll).

Vilka verktyg och underlag som används, t.ex. självvärderingar, enkäter, intervjuer, betygs- och provresultat osv. samt sättet att analysera och dokumentera (metoder för uppföljning och utvärdering).

När och hur det systematiska kvalitetsarbetet kommuniceras och vem som ansvarar (process).

(jfr Håkansson, 2017; www.skolverket.se)

Centrala kvalitetskrav i alla skolformer!

Mål och riktlinjer i läroplaner

Normer och värden

Kunskap, utveckling och lärande

Ansvar och inflytande

Samverkan fsk/sk och hem

Övergång och samverkan

Skolan, omvärlden och utbildningsval

Betyg och bedömning

Rektorns och fskchefensansvar

Förutsättningar för genomförande

God miljö för lärande

Personal

Organisation

Resurstilldelning

(jfr www.skolverket.se/skolutveckling/kvalitetsarbete)

Vad vet vi om värdet av systematiskt

kvalitetsarbete (vetenskaplig grund I)?

Rektorer i framgångsrika skolor samtalar oftare

om resultat och skolutveckling (Ärlestig, 2008;

2010).

Potential för lärande genom SKA men kräver

särskild ledarkompetens (Håkansson, 2006; 2016;

2019).

Skolor med utvecklat självvärderingsarbete

uppvisar högre kvaliteter i undervisnings- och

lärandeprocesser (Hofman m.fl., 2009).

Vetenskaplig grund (II) i det systematiska

kvalitetsarbetet – generella aspekter

Att vara informerad om forskning

Att utveckla ett forskningsrelaterat förhållningssätt

genom utbildningsinsatser

Att använda forskningsresultat i sitt

förbättringsarbete och i den dagliga undervisningen

Att iscensätta ett interaktivt och löpande samspel

mellan forskning och beprövad erfarenhet i det

konkreta utvecklingsarbetet genom t.ex. kollegialt

lärande

(jfr Håkansson & Sundberg, 2016)

Arbetet med målen – viktig del av SKA!

Arbetet med målen bedrivs på …

Huvudmannanivå (politik, styrelse, förvaltning)

Enhetsnivå (förskola, skola, rektor)

Arbetslags-/ämnesnivå/programnivå (lärare)

Gruppnivå (t.ex. undervisning, lärare, elever)

Individnivå (t.ex. IUP, studieplan, lärare, elev)

Principer för konkretisering av mål se Håkansson (2017, s. 23-55)

En fråga till (från deltagare

i tidigare utbildningar)!

Vad ska man tänka på när man formulerar mål och

vilka typer av utvärderingar ska man använda för

att veta om/hur målet är nått.

Principer för målformulering

i förbättringsarbetet

Skilj på mål och medel

Välj subjekt/organisatorisk nivå: T.ex. elev/lärare/undervisning/arbetslag/skola/huvudman

Tidsangivelse: Efter genomförd insats … / Ett år efter genomförd insats …

Tidsform presens: … kan eleverna förklara … / … finns fungerande rutiner för …

Tidsform perfekt: … har lärarna utvecklat sin förmåga att bedriva språkutvecklande undervisning … / … har andelen elever som uppnår E-nivån i Sva ökat med xx procentandelar jämfört med för två år sedan …

Förtydliga mål och effekter (om det behövs), t.ex. ”… med fungerande rutiner menar vi …”

Att diskutera!

Hur uppmärksammas språk-, läs- och skrivarbetet i

det systematiska kvalitetsarbetet på:

- huvudmannanivå (politik, styrelse, förvaltning)?

- enhetsnivå (skola, arbetslag, ämneslag,

program)?

Avsluta diskussionen med att formulera en/eller flera

frågor som kan vara viktig och intressant för

fortsättningen! Gå in på www.menti.com och använd

koden 299498

Fler frågor!

Hur gör man bra analyser? Vem ska göra

analyserna? Framgångsfaktorer och

fallgropar?

Det systematiska kvalitetsarbetets

”kretslopp”

VAR ÄR

VI?

VART

SKA

VI?

HUR

GÖR VI?

HUR

BLEV

DET?

Kunskapsutveckling

och lärande

Övriga

läroplansområdenUndervisningskvalitet

Två processer av uppföljning och dokumentation

1) Den fortlöpande uppföljningen och analysen i relation till nationella

mål

2) Uppföljningen och analysen av utvecklings-/förbättringsarbetet i

relation till förväntade resultat/effekter och nationella mål

Vad är analys? Analys = att lösa upp; grundligt undersöka delarna

Syntes = att sätta samman till en helhet = ny kunskap

Möjliggör upptäckten av innehåll, delar och helhet.

”Analys handlar om att bryta ner ett komplext fenomen i

ett antal beståndsdelar. Det är svårt att analysera vad som

är ”Orsaken” till ett visst resultat. Mer rimligt är att se

analysen som en hjälp att reducera komplexiteten

och hitta lämpliga utvecklingsområden eller utesluta vissa

förklaringar. De som är nära verksamheten har ofta viktig

information som andra saknar men samtidigt kan det vara

svårt att vara självkritisk i en analys av den egna

verksamheten”(Peter Wall, Karlstads kommun, Karlstad

universitet 2019-09-20).

LÄROPLANSOMRÅDEN FÖR

BARNS OCH ELEVERS

KUNSKAPSUTVECKLING OCH

LÄRANDEERFARENHETER

ÖVRIGA

LÄROPLANSOMRÅDEN I

FÖRSKOLA, SKOLA,

FRITIDSHEM OCH

VUXENUTBILDNING

UNDERVISNINGSKVALITET

Analys i det systematiska kvalitetsarbetet

bygger på uppföljning av olika typer av

resultat som sedan relateras till varandra

Övergripande

innehållsdimensioner i det

systematiska

kvalitetsarbetet

Håkansson, J. (2019, kommande). Att leda det systematiska kvalitetsarbetet – hur

kan komplexiteten hanteras? I: Blossing, U. (red.) Skolledaren i fokus: kunskap,

värden och verktyg. Lund: Studentlitteratur.

Arbetslagets analys av resultat och

undervisning – ett exempel

Resultatuppföljning xx-skolan

Nått Ej nått

So 65 17

No 70 12

Eng 70 12

Bild 75 7

Matematik 64 18

Svenska 53 12

Sva 10 7

Idrott 72 10

Musik 76 6

Arbetslag: årskurs 4

Rektorns frågor inför arbetslagets analys

av resultat och undervisning – exempel Vilka resultat är ni nöjda med? Överraskar positivt? Varför?

Vilka moment i din/er undervisning är du/ni särskilt nöjd/a med från ht undervisning?

Hur har målformulering, startblock, arbetsgång, utvärdering av lektionen påverkat resultatet? Vad kan du/ni göra mer av detta?

På vilket sätt använder du/ni er av formativ bedömning/undervisning?

På vilket sätt kan du/ni arbeta vidare med formativ bedömning/undervisning för att skapa goda förutsättningar för högre måluppfyllelse?

Analysformer

Olika karaktär på analyser:

Den ”beskrivande analysen” – t.ex. jämförelser och bedömningar av trender och variationer / -

- nulägesbeskrivning grundad på data/underlag

Den ”tolkande och förklarande analysen” – utifrån förutsättningar och genomförande (t.ex. undervisning eller andra arbetsprocesser) /

- analys och nulägesbedömning

Den ”framåtsyftande analysen” – t.ex. av utvecklingsbehov och relevanta insatser / - -

- utvecklingsplan med prioriteringar

Analys av undervisning

Några infallsvinklar

Vad vet vi om undervisning?

”Undervisning är en konstart med en vetenskaplig

grund. Kreativ i sitt utförande, men vetenskaplig i de

principer som den grundar sig på.” Nathanael Gage

(1917-2008), dvs.

Delvis oförutsägbar men samtidigt (extremt) viktig

som påverkan på elevers lärande och studieresultat,

och

Faktorer relaterade till vad läraren vet, gör och kan,

förklarar 30-40 procent av variationen i elevers

studieresultat? (jfr Hattie, 2003; Chapman m.fl.,

2016)

VAD i undervisningen påverkar elevers

lärande?

Målinriktning

Struktur

Frågor

Modellering

Tillämpning

Lärandemiljö

Tidsstyrning

Bedömning

(jfr Creemers & Kyriakides, 2012; 2016)

En referensram för lärarfaktorer i undervisningen

utvecklad inom effektforskning

Vad mera …

Kan analyseras?

Till exempel …

Kvalitetsaspekter på strukturnivå –

organisation, styrning, ledning (ex)

Återkoppling på undervisning

System för kommunikation kring resultat t.ex. resultat-/kvalitetsdialoger

”Skydd” av undervisningstid/effektiv tidsanvändning

Personalens kompetensutveckling

Särskilt stöd (inklusive elevhälsans arbete)

(jfr Håkansson, 2017, s. 70-72)

En samlad analys!

Analys av elevers kunskapsresultat och måluppfyllelse i

relation till:

1) Förutsättningar och resurser

2) Undervisning och andra arbetsprocesser

3) Kompetensutveckling och andra utvecklingsinsatser

4) Organisation, styrning, ledning

5) Övriga läroplansområden

Att fundera på!

Hur synliggörs språk- läs- och

skrivutveckling i analysarbetet?

Vilka underlag finns tillgängliga, vilka

saknas?

Hur kan SLS utvecklarens

arbete verkligen bli en del av

SKA? Varför behövs en SLS:are

i SKA arbetet? Vad kan ni

bidra med?

”En språk-, läs- och skrivutvecklare

kan bidra till att öka kompetensen bland

personalen och skapa

förutsättningar för att kvalitetsarbetet

ska bli effektivt och systematiskt”

(Skolverket, 2013).

MEN HUR?

Ett ”kunskapsbildande” uppdrag!

För att få en god grund för det fortsatta arbetet

med språk-, läs- och skrivutvecklingen gäller det att

följa upp och kartlägga verksamhetens

förutsättningar, genomförande och resultat.

Skolchefen ansvarar för att ge förutsättningar för

arbetet, till exempel genom att i samverkan med

språk-, läs- och skrivutvecklaren planera

kartläggningar och uppföljningar inom utvalda

områden.

Språk-, läs- och skrivutvecklaren kan få i uppgift att

följa upp och kartlägga språk-, läs- och skrivarbetet

genom att samla in, dokumentera och

sammanställa information och resultat inom

utvalda områden (Skolverket, 2013).

Uppföljningen

Exempel på områden att följa upp:

Lärares och förskollärares kompetens och behov av kompetensutveckling,

Lärares språk- och kommunikationsutvecklande arbete,

Elevers läs- och skrivutveckling, intresse och attityder

Samarbeten, t ex mellan lärare och bibliotek.

(jfr Skolverket, 2013, s. 11)

Skolverket, 2013

Språk-, läs- och skrivutvecklaren

– en resurs i kvalitetsarbetet

Att planera för uppföljning och analys (I)

Vad vet vi om:

Lärares och förskollärares kompetens och behov av

kompetensutveckling,

Lärares språk- och kommunikationsutvecklande arbete,

Elevers läs- och skrivutveckling, intresse och attityder

Samarbeten, t ex mellan lärare och bibliotek

Andra relevanta områden?

Vad behöver vi veta mera om? Hur ska detta göras (urval, målgrupper,

metoder för datainsamling, dokumentation och analys etc)?

Vilka förutsättningar finns att genomföra uppföljningen (tid, resurser,

kompetens etc)?

Hur gör man kvalitetsarbetet

angeläget för den som berörs?

Att leda för elevers måluppfyllelse

genom förbättringscykelns faser

1. Att anta ledarutman

ingen

2. Att göra en positionsanalys

3. Att utveckla en gemensam karta

4. Att navigera i

förbättringsarbetet

5. Att följa upp

resultaten

6. Att hålla kursen i förbättringsarbetet

7. Att växla upp

förbättringar

8. Att flytta fram

positionerna

Håkansson &

Sundberg 2018