Projekt Skype i Frivården Norra Norrland (SIF) Slutrapport...Kriminalvården har mellan 2013 och 2016 fått i uppdrag av regeringen att intensifiera och utveckla det återfallsförebyggande

Projekt Skype i Frivården Norra Norrland (SIF) Slutrapport

Projektnummer 2015–023805 Anna Simonsson

1 (40)

PROJEKT SKYPE I FRIVÅRDEN NORRA NORRLAND (SIF) SLUTRAPPORT

Projektnummer: 2015–023805

Innehåll Sammanfattning ............................................................................................................................................ 3

1. Bakgrund och basfakta ....................................................................................................................... 4

1.1 Uppdragsgivare och uppdragstagare ......................................................................................... 4

1.2 Bakgrund och projektidé ............................................................................................................ 4

1.3 Rapportens olika delar ................................................................................................................ 5

2. Projektmål och målgrupp ................................................................................................................... 5

2.1 Projektmål ..................................................................................................................................... 5

2.2 Målgrupp ....................................................................................................................................... 6

2.3 Berörda verksamhetsställen och förväntat antal deltagare .................................................... 6

2.4 Avgränsningar och relation till andra projekt .......................................................................... 7

3. Utvärderingsmetoder .......................................................................................................................... 8

3.1 Datainsamling och utvärderingsmetoder ................................................................................. 8

3.2 Etiska aspekter ............................................................................................................................. 9

4. Genomförande och projektförlopp .................................................................................................. 9

4.1 Projektets organisation ................................................................................................................ 9

4.2 Projektförlopp ............................................................................................................................ 10

4.3 Genomförande och rutiner ...................................................................................................... 11

5. Resultat Projektet .............................................................................................................................. 13

5.1 Sammanfattning ......................................................................................................................... 13

5.2 Användande av övervakning via videolänk ........................................................................... 13

5.3 Resor ............................................................................................................................................ 18

5.4 Kostnad ....................................................................................................................................... 18

6. Kvalitativ utvärdering ....................................................................................................................... 19

6.1 Sammanfattning ......................................................................................................................... 19

6.2 Genomförande intervjuer ......................................................................................................... 19

6.3 Medarbetare och chefer ............................................................................................................ 19

6.4 Klienterna ................................................................................................................................... 26

7. Nyttovärdering ................................................................................................................................... 27

7.1 Nyttovärdering och strategisk betydelse ................................................................................ 27

7.2 Uppskattad kostnad och organisation vid en implementering............................................ 29

7.3 Klassificering risk/komplexitet................................................................................................ 30

2 (40)



8. Erfarenheter och rekommendationer ............................................................................................. 31

8.1 Sammanfattning ......................................................................................................................... 31

8.2 Videolänk som verktyg; kontaktfrekvens och likvärdighet ................................................. 31

8.3 Implementera möten via videolänk i Frivården .................................................................... 32

8.4 Andra användningsområden för möten via videolänk med klienter ....................................... 33

9. Referenser ........................................................................................................................................... 33

Appendix ..................................................................................................................................................... 38

Cheklista Information till Klienten SIF .............................................................................................. 39

Intervjuguide utvärdering SIF frivårdsinspektörer ........................................................................... 40

Intervjuguide utvärdering SIF kriminalvårdsinspektörer ................................................................. 41

Intervjuguide utvärdering SIF klienter................................................................................................ 42

3 (40)



Sammanfattning

Projekt Skype i Frivården i Norra Norrland hade som syfte att utvärdera om övervakningssamtal via videolänk bidrar till en tätare kontaktfrekvens, med bibehållen kvalitet i innehållet; om det är kostandseffektivt, och hur arbettssättet upplevs av frivårdsinspektörer och klienter. Målgruppen för försöket var alla unga klienter på frivårdskontoren Luleå och Umeå med medel och hög risk för återfall i brott. Projektperioden var den 15 november 2015 till den 15 september 2016. Resultaten har utvärderats både kvantitativt och kvalitativt, genom intervjuer med personal och klienter. Sammantaget tillhörde 74 klienter målgruppen under projektperioden, och av dem tackade 51 klienter (68 procent) ja till att delta. Kontaktfrekvensen ökade i de ärenden där videolänk användes som ett komplement under övervakningen, men projektmålet om ett samtal i veckan har inte nåtts. Det finns stora skillnader mellan i vilken utsträckning frivårdsinspektörerna använder samtal via videolänk med sina klienter, och hur kontaktfrekvensen är. Både frivårdsinspekörer och klienter upplever att möjligheten att genomföra en del av övervakningssamtalen via videolänk har besparat tid och lett till en ökad flexibilitet som uppskattas. Frivårdsinspektörerna och deras chefer har många förslag på andra användningsområden för tekniken. Arbetssättet kan ge kostandsbesparingar genom minskat resande, men framförallt genom tidvinster utifrån ökad flexibilitet i tidsbokningar. Kostnaderna för genomförandet har varit ca 350 tkr, där inköp av datorer är den kostnad som finns kvar vid en nationell implementering. Några av rekommendationer som ges är att införa möjligheten att genomföra övervakningssamtal med klienter via videolänk nationellt och att fortsätta följa användandet för att öka likvärdigheten, samt undersöka möjligheten att även använda tekniken även för andra klientsamtal inom Kriminalvården.

4 (40)



1. Bakgrund och basfakta

1.1 Uppdragsgivare och uppdragstagare

Beställare: Emma Ekstrand, chef Enheten för verksamhetsutveckling i frivård Styrgrupp: Lena Lundholm, chef Sektionen för verksamhetsinnehåll Eva Jonsson, chef Enheten för planering och verkställighet i frivård Anette Alsteryd, chef Enheten för Applikationer Christian Järnvall, chef Enheten för IT-infrastruktur Projektledare: Anna Simonsson, Sektionen för verksamhetsinnehåll Utförare: Region Nord Projektgrupp: Anna Simonsson Samuel Ek, samordnare Frivården Luleå Thomas Huuva, samordnare Frivården Umeå Frivårdsinspektörerna Malin Larsson, Ewa-Lena Engström, Anna Persson,

Carina Sjaunja, Tomas Landström, Maria Lahti, Göran Kriström, Anneli Sjödin Referensgrupp: Helena Llanto, kriminalvårdsinspektör Luleå Merit Källgården, kriminalvårdsinspektör Umeå Annika Jonsson, KVC Frivården Norra Norrland Cathrin Ahlgren, regionchef Nord Ann-Christine Henriksson, handledare KRIMSTICS, Enheten för utveckling

av verksamhetsinnehåll i frivården Charlott Parhammar, kundansvarig IT

Monica Steen, Kommunikation Berörda projekt på IT-avdelningen

1.2 Bakgrund och projektidé

Kriminalvården har mellan 2013 och 2016 fått i uppdrag av regeringen att intensifiera och utveckla det återfallsförebyggande arbetet med unga klienter.1 Det aktuella försöket, Projekt Skype i frivården Norra Norrland (SIF) har genomförts och finansierats inom ramen för detta regeringsuppdrag. Två övergripande mål i Kriminalvården är att trovärdigheten i frivårdspåföljderna ska öka, och att våra insatser för att säkerställa en individanpassad, likvärdig och rättssäker kriminalvård ska öka. Klienter som enligt RBM-principen har bedömts ha medel eller hög risk för återfall i brott ska ha en tätare kontakt med frivården under övervakning än vad som idag är brukligt. En faktor som

1 Unga i kriminalvård och Våldsamma klienter, se www.kriminalvarden.se

http://www.kriminalvarden.se/

5 (40)



kan försvåra en tät kontakt med frivården är stora geografiska avstånd. Region Nord väckte därför projektidén att övervakningen kan ske via videolänk. Projektet är en pilotstudie som pågått mellan den 15 november 2015 och den 15 september 2016. Försöket har utvärderats under hösten 2016, och slutrapporten ska innehålla rekommendationer inför ett eventuellt permanentande. Detta är slutrapporten för projektet.

1.3 Rapportens olika delar

Slutrapporten inleds med en redovisning av projektets organisation, projektmål och utvärderingsmetoder. Därefter görs en beskrivning av projektets innehåll och utveckling under projektperioden. Varje avsnitt i den efterföljande resultatdelen inleds med en kort sammanfattning. Den första delen av resultatredovisningen går igenom de kvantitativa resultaten för projektet. En jämförelse görs med resultat från en jämförbar verksamhet med ordinarie arbetsmetoder. Därefter redovisas resultaten från de kvalitativa intervjuer som har gjorts med personal och klienter som har deltagit i projektet, och en redovisning av budgetutfallet. I nästa del beskrivs den Nyttovärdering som har gjorts i samarbete med IT-avdelningen som ett underlag för beslut om ett eventuellt permanentande. I den sista delen sammanfattas och diskuteras resultaten utifrån effekt- och projektmålen, och rekommendationer inför ett eventuellt permanentande ges.

2. Projektmål och målgrupp

2.1 Projektmål

Projektidén var att övervakningssamtal via videolänk, här Skype2, skulle bidra till att upprätthålla en tät kontaktfrekvens med unga klienter, samt ge en ökad kostnadseffektivitet med bibehållen kvalitet på innehållet i övervakningen. Projektmålen var:

Att möjliggöra för alla unga klienter med medel och hög risk för återfall i brott att få täta insatser i Frivården Norrland, enligt gällande riktlinjer. En kontaktfrekvens på ett samtal i veckan sattes upp som målsättning för de unga klienter som ingår i målgruppen.

Att bidra till att öka likvärdigheten inom Kriminalvården genom att öka kontaktfrekvensen oavsett geografiskt avstånd mellan frivården och klientens bostad.

En ökad kostnadseffektivitet genom ett minskat antal resor för frivårdsinspektörer och klienter.

2 Skype är en kommunikationsplattform som ägs av Microsoft. Programmet installeras på dator, Ipad eller

mobiltelefon, där användarkonton används. Man kan även använda webbkamera/mobilkamera för att se varandra under samtalet.

6 (40)



En ökad servicegrad i Kriminalvården.

En upplevd nytta med arbetssättet hos frivårdsinspektörer och klienter som deltar i projektet.

2.2 Målgrupp

Målgruppen för försöket var alla unga klienter3 inom frivården Luleå och Umeås upptagningsområde med medel och hög risk för återfall i brott under projektperioden, den 15 november 2015 till den 15 september 2016. Om klienten är under 18 år skulle föräldrar informeras, enligt ordinarie rutiner. Klienter som var precis i slutet av sin övervakning när projektet startades upp inkluderades inte. Ändringar i målgruppen har gjorts under projekttiden, se avsnitt 4.2.2.

2.3 Berörda verksamhetsställen och förväntat antal deltagare

2.3.1 Frivårdskontoren organisation

Verksamhetsområdet Frivården Norra Norrland består av Frivården Luleå, Frivården Umeå, frivården Härnösand och Frivården Sundsvall. I projektet ingick frivårdskontoren Luleå och Umeå. Frivården Luleås upptagningsområde är kommunerna Arjeplog, Arvidsjaur, Boden, Gällivare, Haparanda, Jokkmokk, Kalix, Kiruna, Luleå, Pajala, Piteå, Älvsbyn, Överkalix och Övertorneå. Man har en geografisk uppdelning där frivårdsinspektörer ansvarar för olika kommuner. För Malmfälten, Jokkmokk och Pajala finns tre frivårdsinspektörer stationerade i Gällivare, som även arbetar i lokaler i Kiruna ca två dagar i veckan. Gällivarekontorets resultat redovisas separat i slutrapporten, men tillhör alltså organisatoriskt frivården Luleå. Frivården Umeås upptagningsområde är kommunerna Bjurholm, Dorotea, Lycksele, Malå, Nordmaling, Norsjö, Robertsfors, Skellefteå, Sorsele, Storuman, Umeå, Vilhelmina, Vindeln, Vännäs och Åsele. Frivården Umeå har även en filial i Skellefteå som bemannas några dagar i veckan efter behov. Frivårdsinspektörerna arbetar som utredare/planerare, koordinatorer/genomförare, programledare, och i verkställighetsteamet med ansvar för samhällstjänst, intensivövervakning, utsluss, alla anstaltsärenden och med villkorligt frigivna. Det finns även uppsökande verksamhet på häktet. Frivården Luleå och Umeå ingår även i Krami, en samarbetsverksamhet mellan Kriminalvården, Arbetsförmedlingen och kommunerna. Samtliga frivårdsinspektörer som deltar i projektet är utbildade i samtalsmetoden KRIMSTICS, se avsnitt 2.4.2.

3 Regeringsuppdraget Unga klienters definition används: ”Klient som skrivs in i häkte frivård eller anstalt före den

dag då han eller hon fyller 21 år ska betraktas som ung under aktuell verkställighet och därpå följande eventuell övervakning, dock längst till den dag han eller hon fyller 24 år.”

7 (40)



Frivården Härnösand har fungerat som en ”kontrollgrupp” för försöket, se vidare i avsnitt 3. Härnösands upptagningsområde är kommunerna Härnösand, Kramfors, Sollefteå och Örnsköldsvik.

2.3.2 Förväntat antal deltagare

Baserat på statistik på antal avslutade övervakningsärenden under 2014 beräknades att det skulle vara ca 70 klienter inom målgruppen under projekttiden, där Frivården Umeå hade något fler klienter än Luleå, se tabell 1. Tabell 1 Förväntat antal klienter totalt och i målgruppen Frivården Umeå och Luleå

Frivårdskontor – avlutad övervakning under 2014

Antal Procent

Frivården Luleå 205 46

Frivården Umeå 240 54

Totalt 445 100

Förväntat antal klienter i målgruppen

Ung (upp till 21 år vid verkställighetens början)

0 374 84

1 71 16

Totalt 445 100

2.4 Avgränsningar och relation till andra projekt

2.4.1 Andra IT-projekt om mobila lösningar

Under projekttiden har det på Kriminalvårdens IT-avdelning pågått flera utvecklingsprojekt gällande möjligheter för personal och klienter att använda videolänk och andra mobila lösningar, såsom InIT och Mobilitetsprojektet. InIT, Intagnas IT, är beteckningen på Kriminalvårdens IT-miljö för intagna. I dagsläget används InIT-miljön i huvudsak endast av Vuxenutbildningen, inom InIT 1.0. Projekt InIT 2.0 har i uppdrag att utvidga InIT-plattformen till att hantera processer även i andra verksamheter; program, arbetsdrift, frivård, och också det vardagliga avdelningsarbetet. En annan del i projektet är att förbättra hanteringen av digitalt förundersökningsmaterial på häktena, genom en InIT-platta, som är en statisk läsplatta utan kommunikationsmöjlighet. Mobilitetsprojektet har som uppgift att ta fram en mobil systemlösning för att med rätt säkerhet kunna ansluta mobila enheter till Kriminalvårdens nätverk, samt utveckla och införa applikationer för mobil åtkomst och mobil samverkan. Målen är att det ska möjliggöra ett ökat mobilt

8 (40)



arbetssätt inom Kriminalvården, en ökad kontroll över mobila enheter, samt bättre förutsättningar att på ett säkert sätt komma åt och bearbeta information i Kriminalvårdens nätverk. Syftet med pilotprojektet Skype i frivården är att utvärdera om samtal via videolänk leder till en insatsökning samt en ökad kostnadseffektivitet och kvalitet. Projektet utvärderar däremot inte någon speciell IT-lösning, utan detta tas fram av IT-avdelningen i andra projekt. Vid en eventuell implementering är det inte Skype som kommer att användas, och därför togs speciella riktlinjer fram under projektperioden, se vidare under avsnitt 4.3.

2.4.2 Krimstics

KRIMSTICS är en svensk förkortning av Strategic Training Initiative in Community Supervision, och är ett arbetssätt för personal inom frivården som implementeras under 2014-2017. KRIMSTICS är en metod som kombinerar strukturerade riskbedömningar med en samtalsmetod som bygger på kognitiv beteendeterapi (KBT), där syftet är att fokusera på klientens kriminogena behov. Projektledaren för KRIMSTICS engagerades under utformandet av projektplanen, och vid uppstartsmötet med frivårdsinspektörerna i projektet deltog en av KRIMSTICS-handledarna. Samma handledare ingick sedan i projektgruppen och har tagit fram ett powerpoint-underlag för några av KRIMSTICS-verktygen, för att underlätta mötesformen över videolänk. I samband med utvärderingen fick projektledaren återkoppling runt hur KRIMSTICS arbetssätt fungerat över videolänk, och det redovisas i resultaten, se avsnitten 5.2.5 och 6.3.2.

3. Utvärderingsmetoder

3.1 Datainsamling och utvärderingsmetoder

Detta är en processutvärdering där både kvantitativa och kvalitativa metoder har använts för att kartlägga och evaluera försöket. Följande data har samlats in, och analyserats utifrån nedanstående metoder:

Antal klienter som har deltagit i projektet, orsaker till att klienter tackar nej och andra bortfallsorsaker.

Kontaktfrekvens och längd på övervakningssamtalen mellan frivårdsinspektörer och klienter inom målgruppen för projektet samt en beskrivning av hur övervakningssamtal via videolänk har använts.

Vilken teknik klienten har använt (dator, läsplatta eller mobiltelefon) samt eventuella tekniska svårigheter för klienten eller frivårdsinspektören.

En utvärdering av kostnaden; en uppskattning av uppstartskostnaderna och insparade reskostnader. I Nyttovärderingen (se avsnitt 7) görs även en uppskattning av kostnader vid en eventuell implementering nationellt.

9 (40)



Frivården Härnösand har fungerat som ”kontrollgrupp” genom att registrera morsvarande uppgifter för unga klienter i deras upptagningsområde till utvärderingen, för en jämförelse. När det gäller kontaktfrekvens så finns även viss data från en sammanställning frivården i region väst har gjort, se avsnitt 5.

I slutet av projektperioden genomfördes semistrukturerade kvalitativa intervjuer med ett antal klienter och frivårdsinspektörer på frivårdskontoren som har deltagit i projektet, för att fånga upp upplevda för- och nackdelar med arbetssättet. I analysen användes tematisk analys4, som följde de teman som togs upp i intervjuguiden: för- och nackdelar med Skype-samtal som en del av övervakningssamtalen, hur tekniken fungerat och andra utvecklingsområden. Data analyserades av två bedömare för att öka tillförlitligheten. Se Intervjuguider i Appendix, bilaga 3.

3.2 Etiska aspekter

I samband med att klienterna i målgruppen tillfrågades om projektet informerades de om att deltagande är frivilligt och att man kan välja att avbryta sin medverkan när som helst. Om klienten tackade ja till att delta fick denne även skriva under ett skriftligt samtycke, se Appendix, bilaga 1. Allt utvärderingsmaterial har förvarats i låsta mappar på datorn, med registergodkännande, och destrueras efter sammanställningen av resultaten. De kvalitativa intervjuerna har dokumenterats avidentifierade. Resultaten presenteras på gruppnivå, och på ett sådant vis att ingen enskild deltagare går att identifiera.

4. Genomförande och projektförlopp

4.1 Projektets organisation

4.1.2 Styrgrupp och referensgrupp

Projektdirektivet utfärdades av arbetsgruppen för regeringsuppdragen Unga och Våldsamma klienter. En styrgrupp bildades med representanter från Enheten för verksamhetsutveckling i frivård och Enheten för planering och verkställighet i frivård från Avdelningen för frivård, samt Enheten för Applikationer, och Enheten för IT-infrastruktur från IT-avdelningen. Projektledaren rapporterade till styrgruppen för projektet via månatliga statusrapporter. Kriminalvårdsinspektörer och KVC för frivården Norra Norrland har varit i referensgruppen tillsammans med regionchefen, samt kontaktpersoner från IT och Kommunikation för region Nord. Som beskrivit ovan knöts en KRIMSTICS-handledare i region Nord till projektgruppen och deltog vid flera projektmöten för att arbeta med metoden med hjälp av den nya tekniken. Det finns flera andra IT-projekt som har inberoenden med Skype i frivården, då det är IT som

4 Braun, V., Clarke, V. (2006). Using Thematic Analysis in Psychology. Qualitative Research in

Psychology, (3), 77-101

10 (40)



står för en eventuell implementering. En konsult som arbetar för IT-avdelningen med nyttovärderingar av projekt knöts därför till projektet som en resurs. Se avsnitt 2.4.

4.1.3 Projektgruppen

Projektgruppen bestod av projektledaren, en lokal samordnare för projektet på frivården Luleå respektive Umeå och frivårdsinspektörerna inom projektet på respektive frivårdskontor. Lokal samordnare var ett funktionsuppdrag på vardera 25 procent, med uppgift att rapportera resultat och projektstatus till projektledaren, informera sin arbetsgrupp om praktiska frågor runt projektet och att fungera som lokal IT-resurs. Inom frivården pågår en organisationsförändring som på frivårdskontoren inom projektet har inneburit en ökad specialisering av frivårdsinspektörernas respektive uppdrag. På frivården i Umeå har två frivårdsinspektörer haft ungdomsuppdraget, vilket innebär att de handlägger alla ärenden med unga klienter. Under projekttiden har det varit personalskiften och semestrar, så totalt har det varit sex frivårdsinspektörer som har ingått i projektet i olika perioder i Umeå. På frivården i Luleå/Gällivare pågick processen med att ha handläggare med specialiserat ungdomsuppdrag under projekttiden. Det var några få unga klienter som gick hos handläggare som inte ville ingå i projektet, men övriga ärenden med klienter i målgruppen hade sammantaget tre frivårdsinspektörer som ingick i projektet I Luleå, och tre i Gällivare. Under uppstarten av projektet knöts en IT-resurs från Huvudkontoret till projektet, för att ta fram instruktioner runt videolänksmöte via Skype och en workshop till frivårdshandläggarna i projektet för att prova tekniken, se nedan avsnitt 4.2.1.

4.2 Projektförlopp

4.2.1 Uppstart och möten

Under oktober 2015 hölls ett uppstartsmöte med KVC och kriminalvårdsinspektörer i frivården Norra Norrland samt informationsmöten med personalen på frivårdskontoren som ingick i projektet. Projektplanen godkändes av styrgruppen den 4 november 2015. Den 5-6 november 2015 hölls ett uppstartsseminarium i Luleå med hela projektgruppen, där genomförandeplan och utvärderingsplan gicks igenom, och frivårdsinspektörerna fick testa Skype i en workshop. Handledare från KRIMSTICS deltog samt en IT-ansvarig. Ett ytterligare gemensamt projektgruppsmöte hölls i Umeå i mars 2016 med genomgång av resultat och utbyte av erfarenheter av det nya arbetssättet. Avstämningar på frivårdskontoren har gjorts under projekttiden, via videolänk samt besök från projektledaren. I oktober hölls slutseminarier för projektgruppen och informationsspridning av resultaten på frivårdkontoret Härnösand.

4.2.2 Utmaningar under projekttiden och förändringar i projektplanen

1. I målgruppen inkluderades som beskrivet ovan endast unga klienter med bedömd medel eller hög risk för återfall i brott. Samtidigt finns det en riktlinje om att unga med låg risk inte ska ha en kontaktfrekvens som övriga lågriskklienter, utan ha stärkta insatser. Under projekttiden var det tre unga klienter med låg risk där frivårdsinspektören bedömde att

11 (40)



deltagande i projektet hade bidragit till att få till en bra övervakning. De klienterna har därför inkluderats i projektet, och har haft en kontaktfrekvens utifrån sin riskbedömning och ålder. Det har varit så få att det inte bedöms påverka utfallet gällande kontaktfrekvens. Ett fåtal ärenden togs inte med då handläggaren inte ville ingå i Skype-projektet. Alla nya ärenden med unga klienter tilldelades handläggare som medverkade i projektet.

2. Det visade sig ganska snart under projektperioden att det inte förekom så många personalresor till klienter som förväntat. Detta går helt i linje med de riktlinjer som införts i kriminalvården om att det är klienten som ska ta sig till frivårdskontoret, inte frivårdsinspektören som ska resa. Registreringar av både klienters och frivårdsinspektörers restid har gjorts och utvärderas (se avsnitt 5), men prioriterades ner som en förväntad vinst gällande kostnadsbesparingar för Frivården.

3. På frivårdskontoret i Gällivare fanns få unga klienter, och personalen beskrev att de inte ”sparade in” några resor till sitt kontor i Kiruna då de hade andra klienter där som inte tillhörde målgruppen. Man upplevde att man därmed inte hade möjlighet att prova om Skype i frivården ökade effektiviteten i arbetet. I maj tog styrgruppen ett beslut om att utöka målgruppen på frivårdskontoret Gällivare till att gälla alla klienter. Under de månader som återstod av projektet har alla övriga klienter inte tillfrågats, men utökningen kan ändå ge en viss indikation på hur deltagandet ser ut för klienter som inte tillhör målgruppen unga, och redovisas under avsnitt 5.2.

4.3 Genomförande och rutiner

Projektperioden startade den 15 november 2015 och pågick fram till den 15 september 2016. Verksamheten i försöket fortlöper sedan fram till den 31 december medan utvärderingen pågår, och i väntan på ett beslut om en eventuell nationell implementering. På följande vis genomförs försöket:

4.3.1 Tillfrågande och introduktion

Från och med den 15 november 2015 tillfrågades alla klienter i målgruppen om deltagande i projektet. För nya klienter inom frivården tillfrågas klienten när verkställighetsplanen är färdigställd. Fram till dess är mötesformen mellan frivårdsinspektören och klienten endast fysiska möten, nedan även benämnt F2F (face-to-face).

Deltagande i projektet är ett erbjudande och inte ett krav, vilket klienten även informeras om skriftligen, och om klienten tackar ja får hen skriva under ett skriftligt samtycke, se bilaga 1.

För att nå ut med samma information används en checklista, som gås igenom med klienten i samband med det skriftliga samtycket. Checklistan ställer upp regler för deltagande i projektet (se även bilaga 2):

12 (40)



Checklista

Om klienten tackar ja till att delta provas Skype-tekniken under detta introduktionsmöte, och användarnamn utbyts.

Skypesamtalen sker via bärbara datorer som köptes in till projektet. Orsaken var delvis att det ännu inte finns en lösning för att använda det externa nätverket från stationära datorer, vilket behövs för Skype. En annan begränsning var att frivårdsinspektörerna på ett av kontoren delar rum, och därför behövde kunna sätta sig någon annanstans för Skype-samtalen. För IT-tekniska rutiner och -säkerhet inom projektet hänvisas till referens 3 och 4.

4.3.2 Övervakningssamtal via Skype

För de klienter som deltar i projektet ska vartannat samtal med frivårdsinspektören genomföras via Skype. Skype-samtalen kan även ha en högre frekvens, men får inte ersätta mer än vartannat F2F-möte. Frekvensen ska följa den högre kontaktfrekvens som rekommenderas för unga klienter i frivården. Även telefonsamtal kan bytas ut till Skype-samtal.

Innehållet och upplägget på samtalet är detsamma som vid samtal som sker vid ett fysiskt möte. KRIMSTICS arbetssätt ska användas och KRIMSTICS-handledare fanns att tillgå. Telefontolk kan användas vid behov.

Information om projektet utifrån samtyckesblanketten.

Deltagande kräver att klienten har tillgång till internet via en dator, Ipad eller telefon.

Frekvensen på samtal med din handläggare ska följa gällande riktlinjer och ungefär vartannat samtal sker via Skype.

Klienten behöver kunna sitta avskilt så att ingen hör och utan avbrott under samtalets gång.

Handläggaren ringer upp dig för Skype-kontakten på i förväg avtalade tider.

Om tekniken inte fungerar inom de första fem minuterna på den avtalade tiden ringer frivårdsinspektören upp istället.

Innehållet i samtalet kommer vara detsamma som när ni träffas på frivårdskontoret.

Inget från samtalet lagras, förutom när ett samtal spelas in i handledningssyfte, precis som vid andra samtal mellan handläggaren och klienten.

13 (40)



Deltagande i projektet registreras i VSP av frivårdsinspektören i det aktuella ärendet.

Vid misskötsamhet rörande möten via Skype gäller samma rutiner och föreskrifter som vid traditionell övervakning (referens 2).

5. Resultat Projektet

5.1 Sammanfattning

Sammantaget under hela projektperioden tillhörde 74 klienter målgruppen, och av dem tackade 51 klienter (68 procent) ja till att delta i projektet. Kontaktfrekvensen ökade för de klienter som använde Skype som komplement under övervakningen, men har inte nått upp till projektmålet om ett samtal i veckan. För de klienter som deltar i projektet genomfördes en dryg tredjedel av övervakningssamtalen via videolänk (Skype). Det finns stora skillnader mellan hur frivårdsinspekörer använder samtal via videolänk med sina klienter, och mellan hur kontaktfrekvensen är. Både frivårdsinspekörer och klienter upplever att möjligheten att genomföra en del av övervakningssamtalen via videolänk har besparat tid och lett till en ökad flexibilitet som underlättat genomförandet. Kostanden för projektet har varit ca 350 tkr.

5.2 Användande av övervakning via videolänk

5.2.1 Antal deltagare i projektet

För definition av målgruppen, se avsnitt 4.3.2. Totalt under den tio månader långa projektperioden, den 15 november 2015 till den 15 september 2016, har det varit 74 klienter i målgruppen. Av klienterna i målgruppen var 61 män (82 procent) och 13 kvinnor (18 procent). Andelen kvinnor i målgruppen unga med medel- eller hög risk inom hela frivården är 11 procent. Frivårdskontoret Umeå är det största kontoret och har också haft flest klienter i målgruppen (42 klienter), sedan Luleå (26 klienter) och Gällivare sex unga klienter. Av klienterna i målgruppen har 68 procent (51 klienter) tackat ja till att delta i projektet, och 62 procent (46 klienter) har också genomfört övervakningssamtal via Skype. De övriga fem klienterna har fallit bort av olika anledningar; att det inte var praktiskt genomförbart (behandlingshem har inte uppkoppling, tekniska problem), att klienten misskött sin övervakning, eller att det inte har hunnit starta upp ännu (klienten tillkom så sent under projekttiden). Se figur 1 för en sammaställning av antal klienter som har deltagit i projektet per kontor.

14 (40)



Figur 1 Antal i målgrupp och deltagare SIF

I vilket omfång de deltagande frivårdsinspektörerna och klienterna har använt videomöten via Skype som en del av övervakningen skiljer sig åt, som redovisat nedan i avsnitt 5.2.5.

5.2.2 Klienterna som tackar nej

Av klienterna som tillhör målgruppen men inte deltar i projektet är 17 män och 6 kvinnor. Den vanligaste anledningen är att klienten inte har tekniken för att genomföra samtal via videolänk och därför avböjer (8 klienter). Det är också en del klienter som föredrar att enadst träffa sin handläggare vid fysiska möten (5 klienter), och ett par uttrycker att de inte är intresserade av att delta (2 klienter). Sex av klienterna som inte deltar har bett att få avvakta då de är i början av sin övervakning, men ska överväga det senare under perioden. Här ingår även ett ärende där det funnits en uttalad hotbild mot klienten som gjort att hen ändrat sig och vill ha Skype-samtal med frivårdsinspektören för att minska på sina närvaro i stadens centrum. Se figur 2 för en sammanfattning av deltagare och orsaker till att klienter tackar nej. Figur 2 Sammanfattning klienter i målgrupp

17

4 2

23

25

22

4

51

0

10

20

30

40

50

60

70

80

F Umeå F Luleå F Gällivare Totalt

An

tal klie

nte

r

Skype-samtal

Ej deltagit

I målgrupp: 74 kl

Skype Ja: 51 kl

(68 %)

Skype Nej: 23 kl

(32%)

Ej teknik/teknikstrul: 8 kl

Föredrar F2F: 5 kl

Ej intresserad, vill

avvakta: 10 kl

(42)

(26)

(6)

(74)

15 (40)



Som beskrivet i avsnitt 4.2.2 hade frivårdsinspektörerna på kontoret i Gällivare under de sista månaderna av projektperioden möjlighet att tillfråga alla klienter om deltagande i projektet, efter ett beslut i styrgruppen om en utökad målgrupp. Tillfrågandet har vid projektslut inte genomförts fullt ut, men det verkar hittills som att något färre av klienterna utanför målgruppen unga klienter tackar ja till övervakningssamtal via videolänk, ca 40-50 procent.

5.2.3 Kontaktfrekvens

Det kan vara många orsaker till att kontaktfrekvensen skiftar, och frekvensen ser heller inte likadan ut under hela övervakningsåret. Då inkluderingen i projektet skedde från ett visst datum, den 15 september 2015, var en hel del klienter i den senare halvan av sin övervakningsperiod, medan andra tillkom direkt efter upprättande av verkställighetsplanen (VSP). Andra saker som frivårdsinspektörerna har angett påverkar kontaktfrekvensen är byte av handläggare eller att klienten har många andra samtidigt pågående kontakter, såsom psykiatrin eller annan behandling, eller deltar i programverksamhet. För att göra en uppskattnning av kontaktfrekvensen har samtliga ärenden gåtts igenom och tiden mellan möten har beräknats, även för de klienter i målgruppen som tackade nej, för att möjliggöra en jämförelse. Motsvarande uppgifter har samlats in och analyserats från Frivården Härnösand som ”kontrollgrupp”. I nedanstående beräkning har följande avvägningar gjorts:

Inbokade möten som inte blev av, alltså planerad kontaktfrekvens, men där klienten sedan avbokat eller uteblivit (totalt 11 tillfällen) räknas med som möte. Ett undantag har gjorts om det gått att få till ett nytt möte de närmaste dagarna. Möten där frivårdsinspektören själv har avbokat/ombokat tiden har inte räknats med som ett möte.

I något ärende har klientens övervakning pausat i samband med exempelvis vistelse på behandlingshem, att klienten har varit häktad för nya brott eller anstaltsviselse; detta har justerats för genom att inte räkna med den tiden.

Det har inte justerats för om klienten har bytt handläggare, då detta inte ska påverka kontaktfrekvensen.

Samtalfrekvensen för alla klienter som har tillhört målgruppen är i snitt varannan vecka. Det finns vissa skillnader mellan de ärenden där klienten och frivårdsinspektören enbart har haft övervakningsssamtal genom fysiska möten, där kontaktfrekvensen i snitt är var tredje vecka (22 dagar), jämfört med de ärenden där Skype har använts (2 v, 13 dagar). I kontrollgruppen i Härnösand där ingen klient har haft möjlighet att ha samtal via videolänk är genomsnittet tre veckor mellan samtalen. I en genomgång som frivården i region väst gjorde 1 feb t.o.m. 31 aug 2015 var kontaktfrekvens varannan vecka den vanligaste kontaktfrekvensen för klienter med medel och hög risk för återfall i brott. Kontaktfrekvensen låg kvar på samma nivå under hela året.

16 (40)



5.2.4 Samtalstid och samtalsratio Skype/fysiskt möte (F2F)

Skypesamtalen är i snitt 20 minuter, med en variation mellan 10 och 45 minuter. De fysiska mötena är i snitt 34 minuter, med en variation mellan 15 och 90 minuter. I kontrollgruppen i Härnösand är genomsnittstiden per samtal 62 minuter. I de ärenden där klienten och frivårdsinspektören har använt Skype-samtal har i genomsnitt drygt vart tredje samtal genomförts via videolänk (37 procent, 128 samtal) medan 63 procent (221 samtal) har varit fysiska möten. Det finns stora skillnader mellan olika frivårdsinspektörer gällande både samtalsfrekvensen och ration på Skypesamtalen, se nedan under avsnitt 5.2.5. Se tabell 2 för en sammanfattning av kontaktfrekvens, samtalsratio och längd på samtal. Tabell 2 Samtalsratio, kontaktfrekvens och samtalslängd

Frivård Procent Skypesamtal

Kontakt-frekvens deltagare Skype (veckor)

Kontakt-frekvens klienter med endast F2F (veckor)

Genomsnitt samtalslängd Skype (min)

Genomsnitt samtalslängd F2F (min)

Umeå och Luleå

37 2 3 20 34

Härnösand 0 - 3 - 62

Som framgår av redovisningen är det mer än användandet av videolänk eller inte som skiljer sig åt mellan frivårdskontoren och kontrollgruppen, med en betydligt längre samtalslängd i Härnösand.

5.2.5 Skillnader i användandet

Som framgick i figur 1 har det varit skillnader mellan frivårdskontoren avseende hur många klienter som har tackat ja till att använda Skype för en del av övervakningssamtalen. En förklaring kan vara skillnaderna mellan olika frivårdsinspektörer, både i vilken utsträckning deras klienter tackar ja och i vilken utsträckning Skype sedan används. I tabell 3 nedan redovisas en sammanställning för de fyra frivårdsinspektörer (FI) som har haft fem klienter eller fler i målgruppen, för att kunna göra jämförelser.

17 (40)



Tabell 3 Skillnader i användandet

FI 1 2 3 4

Antal Skype-klienter / ALLA 14/16 07-jun 14-nov 26-dec

% 88 86 79 46

Fördelning Skype-samtal / F2F

34/78 22-nov 41/47 31/88

% Skype 30% 53% 47% 26%

Kontaktfrekvens ALLA (veckor)

1,3* 2,5* 2,3* 2*

Kontaktfrekvens Skype (veckor)

1,1* 2,5* 2,2* 1,9*

Kontaktfrekvens F2F (veckor)

2* 2,5* 3,1* 2,2*

Genomsnitt samtalslängd Skype (min)

29 22 22 18

Genomsnitt samtalslängd F2F (min)

39 33 36 36

* Genomsnittet av antal dagar mellan samtal delat med sju, för att få ett ”veckosnitt”.

Som framgår av tabellen finns det stora skillnader i hur mycket Skype har använts av olika frivårdsinspektörer. Hur motiverad frivårdsinspektören har varit att använda Skype för en del av övervakningssamtalen verkar ha haft stor påverkan på hur många av deras klienter som har tackat ja till att delta. Det framkommer även att kontaktfrekvensen påverkas av Skype-användande, men även av många andra faktorer. KRIMSTICS används i de inrapporterade ärendena i lika stor utsträckning via Skype som vid fysiska möten. Det är dock skillnader i vilka övningar som kan genomföras och stor vikt läggs på uppföljning. De frivårdsinspektörer som är mest bekväma med Skype har lite längre videosamtal, och det är även de som i högre utsträckning använt stödmaterialet för KRIMSTICS via videolänk. Se vidare i den kvalitativa utvärderingen, avsnitt 6.

5.2.6 Tekniken

I de 39 ärenden där det framgår vilken teknik klienten har använt har 49 procent (19 klienter) använt sin mobiltelefon, 38 procent (15 klienter) har använt sin dator, och 13 procent (5 klienter) har använt både dator och mobil växelvis. Vid nio uppringningar har det varit tekniskt strul för klienten eller frivårdsinspektören som har gjort att samtalet behövde avbrytas eller inte kunde startas upp, jämfört med totalt 128 genomförda samtalen.

18 (40)



5.3 Resor

Som beskrivet i avsnitt 4.2.2 har det inom Frivården genomförts ett förändringasarbete som bland annat innebär att frivårdsinspektörerna reser till klienterna i mindre utsträckning. Det var heller inte så många av klienterna i målgruppen som har långa resor till frivårdskontoret som först beräknat, då de flesta bor nära tätorterna Umeå och Luleå. Totalt rapporterades det in 13 ärenden där SIF bidrog till att klienterna sparade in i genomsnitt 20 mil var, med en spridning på en till 56 mil. Det var även två ärenden på frivårdskontoret i Gällivare där frivårdsinspektörerna sparade in resor, på i snitt 48 mil per ärende, eller 8 mil per möte. Kontrollgruppen i Härnösand hade betydligt fler resor, fördelat på tio ärenden där varje klient sparade in resor på i snitt 63 mil och frivårdsinspektören 37 mil i snitt för varje ärende. Det görs alltså fler resor i Härnösand.

5.4 Kostnad

5.4.1 Budgertutfall

Budget för hela projektperioden, den 15 november 2015 till den 15 september 2016, var 400 tkr och budgetutfallet ca 350 tkr (se tabell 4). Tabell 4 Budgetutfall SIF

Som framgår i budgetutfallet är personalkostander den största utgiftsposten, vilket ej skulle införas vid en eventuell implementering, då detta främst har varit kopplade till utvärderingen. Resursen har inte heller använts i den omfattning som det var avsatt tid för.

Utfall 15 november 2015 – 15 september 2016

SIF

Budget 400 000 kr

Kostnader Personalkostnader (lokal samordnare) 208 500 kr

Datorer, headset, mobilt bredband 93 000 kr

Möten, seminarier 48 500 kr

Utfall totalt 350 000 kr

19 (40)



6. Kvalitativ utvärdering

6.1 Sammanfattning

Kvalitativa intervjuer har genomförts med personalen och några av klienterna som har medverkat i projektet. Alla som har intervjuats vill även fortsatt ha möjlighet att använda Skype för en del av övervakningssamtalen. Man upplever att verktyget Skype har skapat ökad flexibilitet och tidsvinster. Hur man har upplevt kvalitén på samtalen skiftar mellan både frivårdsinspektörer och klienter. Att det har varit möjligt att arbeta utifrån samma metod som vid de fysiska mötena är avgörande för upplevelsen av kvalitén. Frivårdsinspektörerna och deras chefer har många förslag på andra användningsområden för tekniken.

6.2 Genomförande intervjuer

Totalt fem semistrukturerade kvalitativa intervjuer genomfördes med personalen av en utomstående utvärderare, med syfte att fånga upp upplevda för- och nackdelar med arbetssättet. På frivårdskontoren som ingick i projektet intervjuades alla frivivårdsinspektörer som har deltagit förutom en, uppdelat på tre gruppintervjuer (ett per frivårdskontor). De två projektsamordnarna deltog på var sin av gruppintervjuerna. Kriminalvårdsinspektörerna som är chefer på frivården Luleå och Gällivare respektive frivården Umeå intervjuades var för sig av praktiska skäl. Resultaten av intervjuerna med personalen redovisas samlat i avsnitt 6.3, men där det bedöms relevant preciseras om det är medarbetare eller chefer som svarat. I samband med färdigställandet av slutrapporten följdes resultaten upp med medarbetarna under ett slutseminarium på respektive frivårdskontor, och de hade då möjlighet att göra förtydliganden. Urvalet av intervjuade klienter togs fram genom att tillfråga alla aktuella klienter i projektet under en vecka i slutet av projektperioden (vecka 35), totalt 11 klienter. Åtta klienter tackade ja, och av dem gick det att få tag på fem klienter för intervju. Det är troligen inte ett representativt urval då det kan tänkas att en klient som ställt sig negativ till projektet med större sannolikhet tackar nej till deltagande. Frivårdsinspektörerna beskriver samtidigt att klienterna som har deltagit i projektet har varit genomgående positiva till det.

6.3 Medarbetare och chefer

6.3.1 Introduktion viktig

Både medarbetare och chefer lyfter att den individuella bedömningen av förutsättningarna för att använda Skype med klienten är viktig; se vidare under avsnitt 6.3.3 om skillnader i hur övervakning via videolänk fungerar för olika klienter. Man beskriver vidare att en bra introduktion är viktig, att som enligt rutinen först ha ett övervakningssamtal på kontoret för att kunna gå igenom reglerna för samtal via videolänk och ”lägga ribban”, så att man sedan kunna påminna om det. På samma fysiska möte görs en gemensam introduktion och ”testomgång” av Skype. I något ärende har det även provats att ha ett första möte på Skype där klienten varit orolig för att komma till frivården, för att underlätta för att klienten sedan ska ta sig till frivården och då gå igenom reglerna vid möte två.

20 (40)



Personalen upplever att det har varit enkelt för klienterna att ha möten via videolänk. En del kopplar det till att målgruppen var unga klienter med mycket förkunskaper, men det betonas att detta naturligtvis kommer vara väldigt individuellt oavsett ålder och att man alltid måste prova installationen och tekniken på det första samtalet.

Även för personalen har det skilt sig år hur bekväm man har känt sig med tekniken och om man Skypat tidigare, men det har upplevts som lätt att lära sig. Det beskrivs att det ibland är klienten som har hjälpt frivårdsinspektören med det tekniska, vilket upplevts som positivt.

6.3.1 Effektivitet, upplevda vinster

Det tas under intervjuerna med både frivårdsinspektörer och chefer upp flera vinster med att kunna byta ut vissa övervakningssamtal till videosamtal som handlar om kostnadseffektivitet:

Kostnadseffektivt genom minskade resor för frivårdsinspekören, både kostnaden för själva resan och tidsvinsten som görs. Denna kostnad har samtidigt redan minskat genom ett förändrat arbetssätt, se avsnitt 4.2.2.

Utöver att minskade resor leder till minskade kostander tas det även upp att det är viktigt utifrån ett miljöperspektiv. Klienternas resor har en fortsatt lika hög betydelse:

Ökad flexibilitet och samtalsfrekvens genom att det är lättare att få till fler tider med klienter som har långa reseavstånd. För en del frivårdsinspektörer ses detta som det främsta användningsområdet för Skype, medan andra vill använda det bredare:

Vidare beskrivs flera vinster som handlar om en ökad flexibilitet i arbetssättet, och därigenom även en ökad kontaktfrekvens:

Även i de ärenden som inte innebär någon resa upplever frivårdsinspektörerna att de vinner tid och hinner mer då de kan vara mer flexibla med sin tidbokning. I jämförelse med de kollegor som inte har varit med i Skypeprojektet upplever man att det har gått att ha en bättre planering kring sin klient och uppnå bättre följsamhet genom flexiblare mötestider.

Exempel som tas upp är att det har gått att boka möten på sen eftermiddag/kväll när det inte finns personal för besök på frivården. Klienter kan även lättare ha övervakningssamtal via Skype innan och efter arbete eller skola än om klienterna hade behövt resa till kontoret.

Ökad flexibilitet och samtalsfrekvens genom minskade återbud/uteblivanden, och därmed ökad kontinuitet. Det beskrivs att möten via videolänk underlättat för att kunna upprätthålla kontaktfrekvensen och få bättre koll på även med klienter med lägre följsamhet, som det är svårt att få till frivårdskontoret med hög frekvens.

Ett exempel är om klienten är inne i ett aktivt missbruk och inte håller tiderna, eller att en klient vill lämna återbud på grund av sjukdom. Frivårdsinspektören har då kunnat föreslå att ha övervakningssamtalet via Skype istället och det brukar oftast funka. Frivårdsinspektörerna

21 (40)



beskriver en upplevelse av att ”mötas på halva vägen” och att det är uppskattat av klienterna och främjar kontakten under övervakningen. Ett annat exempel är att frivårdsinspektörerna i projektet har kunnat Skypa med sina klienter medan de är på behandlingshem, vilket annars bara hade varit telefonuppföljningar, vilket både har ökat kontaktfrekvensen och förbättrat kontakten.

Några frivårdsinspektörer lyfter samtidigt att arbetssättets effekt är begränsad:

Svårigheterna med att nå målet med kontakt en gång i veckan kopplas till att klienterna har många andra möten, går i skolan, och har annan programverksamhet, vilket samtal via videolänk inte påverkar.

Några frivårdsinspektörer har känt sig styrda och uppfattat det som att vartannat samtal måste vara Skype, och då har man valt att inte genomföra det istället, men ser fördelar med arbetssätet om man som frivårdsinspektör själv får styra när det ska användas.

6.3.2 Samtalsinnehåll, kvalitet

Samtliga intervjuade frivårdsinspektörer och chefer har upplevt möjligheten att ha övervakningssamtal via videolänk som ett bra arbetssätt och vill fortsätta med det även efter projekttiden slut. Cheferna beskriver att medarbetare i projektet har upptäckt fördelar som den övriga arbetsgruppen kanske var lite kritisk till innan, och alla medarbetare på kontoren vill nu få använda arbetssättet, och på alla klienter. Hur man har använt Skype har skilt sig åt, både avseende när man tycker det är lämpligt, omfång och innehåll.

Frivårdsinspektörerna beskriver att kontakten med klienten har upprätthållits väl under samtalen via videolänk, och att det stärker kontakten även vid de fysiska mötena.

Man upplever att kontakten i vissa ärenden blir bättre med klienten, och kopplar det dels till den ökade kontaktfrekvensen, men även att man klienterna kan vara mer avslappnade i sin hemmiljö, och att en del tycker om att få visa hur de bor.

Andra frivårdsinspektörer upplever inte dessa vinster för kontakten, utan ser de fysiska mötena som mer relationsskapande och fokuserade.

Frivårdsinspektörerna beskriver att mötena via videolänk ofta är lättare att få till, tröskeln sänks och det leder i sin tur att kontakten blir närmare. En del av det handlar om att klienten uppskattar att möjligheten finns.

Frivårdsinspektörerna har fått återkopplat av klienterna att det är skönt att inte behöva resa utan få sitta hemma, och man uppskattar att inte behöva träffa andra på frivården lika ofta. Frivårdsinspektörerna beskriver en upplevelse av att få möta klienterna i deras värld; de är vana vid en miljö där tekniken finns och att samtalen därför blir lättare att få till. Skypesamtalen används av vissa handläggare för mer korta samtal också, som handlar om att påminna och följa upp på de områden som har tagits upp på föregående fysiska möte. En

22 (40)



frivårdsinspektör har genom tekniken kunnat boka och upprätthålla mer fasta tider med klienten genom Skype, vilket har underlättat kontakten. En följd av den ökade kontakten är att man upplever sig ha större koll på det klienter man har, och kan då påminna även om programdeltagande eller andra bokade tider. Några frivårdsinspektörer upplever att även programnärvaro har blivit bättre för några av klienterna.

6.3.3 KRIMSTICS

Flera frivårdsinspektörer har använt det KRIMSTICS-material som tagits fram, och detta har fungerat bra, men materialet är inte heltäckande för alla arbetsverktyg i metoden.

Hur man som frivårdsinspektör upplever att KRIMSTICS fungerat över Skype skiljer sig åt mellan handläggarena, och det finns utvecklingsområden.

Det finns önskemål om att utveckla KRIMSTICS genom videosamtal och ha fler KRIMSTIC Powerpoints. Om det även kan utvecklas ett ritverktyg upplever man att det inte vara någon skillnad längre mellan samtalsformerna Skype och fysiska möten. Se även avsnitt 6.3.4.

Frivårdsinspektörerna beskriver att de får planera och styra innehållet till det som kan fungera via Skype. Frivårdsinspektörerna har ofta gått igenom något nytt vid F2F-möten, och sedan repeterat vid videolänksmötena. Man upplever också att det har gått bra att sätta upp mål via Skype. Även chefer beskriver att handläggarna får tänka till på hur de ska applicera KRIMSTICS via Skype, och att det har skilt sig åt hur begränsande eller förstärkande de har upplevt det.

Några av frivårdsinspektörerna upplever att kvalitén på samtalen försämras via Skype. Man har då inte använt det bildmaterial som KRIMSTICS tagit fram utan mer haft ”old school frivårdssamtal” där samtalen inte har handlat om kriminella värderingar och attityder.

6.3.4 Risker

Frivårdsinspektörerna har upplevt vissa risker och nackdelar med Skype:

Några gånger har frivårdsinspektörerna haft upplevelsen av att klienten inte har varit ensam i rummet vilket är ett krav för samtal över videolänk (se Checklista, bilaga 2), även om de uppger att de är det. Det påverkar samtalet till att bli mer en avstämning, då det inte går att ha samma fokus.

Precis som det kan vara en fördel för vissa klienter med Skype så upplevs det ibland som en nackdel, exempelvis om klienten har svårt att koncentrera sig på grund av många distraktioner i hemmet, fler än vad som finns på frivårdskontoret.

Ett exempel är en upplevelse av att det kunde vara flera saker samtidigt som skedde rummet, att det kanske var flera fönster uppe på datorn, där frivårdsinspektören är med på en, medan det var ett spel på en annan.

23 (40)



Klienten kan vara lite för avslappnad ibland och någon gång har klienten glömt bort att det bokats en tid. Det är då viktigt att påminna om reglerna för hur samtalen ska gå till.

En annan oro som tas upp är att klienten skulle kunna spela in samtalet över videolänk, trots att det inte är tillåtet, och att detta sedan skulle spridas. Frivårdsinspektörerna är väl medvetna om att den tekniska utvecklingen gör att även fysiska möten skulle kunna spelas in, men efterfrågar en plan eller strategi för hur det ska omhändertas om något sådant skulle inträffa, det beskrivs som en arbetsmiljöfråga.

6.3.4 Tekniska förutsättningar

De flesta frivårdsinspektörer beskriver att det har fungerat lättare med tekniken än förväntat, men man har önskat mer support de gånger det inte gjort det, och förbättrade praktiska förutsättningar.

De farhågorna som varit inför projektet har inte visats sig, exempelvis att klienterna inte har internet, har sällan varit något problem.

Det har varit mindre teknikstrul än vad frivårdsinspektörerna förutspådde. De flesta tekniska problem har gått att lösa genom att ta hjälp av en kollega, eller att läsa de instruktioner som finns.

När IT-supporten har behövts användas har det ibland inte fungerat. Både medarbetare och chefer tar upp att IT-supporten behöver vara bättre strukturerad vid en eventuell implementering av arbetssättet och mer lättillgänglig än den har varit under projekttiden.

Viktigt att uppkopplingen är pålitlig.

Cheferna beskriver att det har funnits medarbetare som har haft mycket motstånd gällande tekniken och då heller inte tagit tag i att få hjälp med den, och att det här finns ett samband med att färre av deras klienter tackat ja till projektet. Man upplever att det har varit skillnader utifrån handläggarnas datavana och att det har varit utslagsgivande om hur bekväm man känner sig om att använda den tekniska utrustningen. En tanke som förs fram är att det i grundutbildningen för frivården ska finnas ett avsnitt kring tekniken och att det ska vara en förutsättning för arbete i Kriminalvården att möten via videolänk ska användas.

Det finns önskemål om att få använda fler funktioner i Skype (eller motsvarande teknik för videolänk):

Man vill kunna använda chatfunktionen eller annan meddelandefunktion, och att de överenskommelser som noteras under samtalet kan skickas till klienten via mail.

Att möjliggöra att Skypa och samtidigt se VSP, exempelvis visuellt visa tidslinjen.

Man vill även kunna anteckna samtidigt som Skype används, och att det arbetet är synligt även för klienten.

24 (40)



6.3.5 Praktiska förutsättningar

Det finns olika förslag på hur man ska lösa de praktiska förutsättningarna för möten via videolänk bättre, och man ser en stor möjlighet till flexibla lösningar.

På det frivårdskontor där man inte har egna rum upplever man att det har fungerat bra, av både medarbetare och chefer. Man löser det genom att genomföra samtalen när kollegan inte är på rummet, eller alternativt boka ett mötesrum. En tanke chefen har där är att det underlättat om alla frivårdsinspektörer kan ansvara för en egen dator, och därmed ser till att Skypen fungerar och håller koll på uppdateringar. Alternativt kan det finnas ett Skyperum, eller att man kan låna en dator, men där någon är utsedd ansvarig för ett antal datorer.

På de andra kontoren har frivårdsinspektörerna kunnat sitta på det egna kontoret och Skypa via den bärbara datorn. Man har uppskattat det, då det är tryck på besöksrummen.

På de kontor som bara bemannas vissa dagar finns en tanke från chefen om det går att stationera ut utrustning så att klienterna kan gå dit och använda den om de inte har egen, så att personalen inte behöver åka dit.

6.3.6 Förslag på andra tillämpningsområden

Samtliga intervjuade medarbetare och chefer vill fortsätta använda Skype i frivården och att verksamheten permanentas. Gränsdragningarna för projektet har till viss del upplevts som begränsande, och önskemålet är att få använda videosamtal mer fritt, som ett verktyg att använda vid behov. Chefer vill kunna ersätta varannan träff med Skype, och ser det som ett viktigt redskap för att kunna upprätthålla ansvaret att genomföra många insatser. Personalen har många förslag på hur verktyget Skype kan utvecklas vidare inom frivården:

Alla intervjuade vill utöka målgruppen, att alla klienter, inte enbart målgruppen unga, kan erbjudas Skype-samtal. Det skulle då vara klientens behov som avgör planeringen.

Det har även försvårat för personalen att inte alla handläggare deltagit i projektet (då alla inte har ungdomsuppdrag). Det har blivit stor skillnad för dem som varit med i projektet kontra dem som inte har haft möjlighet till videosamtal med sina klienter. Man ser många andra användningsområden för tekniken utöver övervakningssamtal:

Vid kontraktsvård; att ersätta de samtal som idag genomförs via telefon då det upplevs som mer relationsskapande när man ser varandra. Man lyfter att man då skulle kunna ställa krav på behandlingshemmen i upphandling att det ska finnas möjlighet till Skype, vilket det i nuläget inte gör.

VSP-utredning, utslussplanering, i de ärenden där det är svårt att genomföra vid fysiska möten.

Programbedömningar, för kompletteringar och återkopplingar.

25 (40)



Program – individuella; dels i de fall där klienten bytt bostadsort, och nu kan få en möjlighet att ändå slutföra programmet. Mer generellt så har vissa lektioner i olika program redan identifierats som att de skulle kunna fungera att genomföra via Skype av programgruppen, till exempel repetitioner. Vidare önskar man att det i de fall där klienten bor så långt bort från ett visst program att det annars inte kan erbjudas, kan ges via videolänk. Det finns önskemål om att program utvecklas så att de är anpassade till att genomföras vi Skype, alternativt att anpassa program till att kunna genomföras varannan gång via Skype.

Delge PU (personutredning), och PU vid undantag i de ärenden där man idag behöver göra dessa på telefon. I övrigt betonas att just PU är kvalitativt bättre att göra vid fysiskt möte då det där behövs en viss bedömning som sker i rummet.

Uppföljningar av olika slag, och återkopplingar som idag görs via telefon.

Alla former av överlämningar när klienter flyttar på sig, för att skapa bättre övergångar.

När det finns en hotbild mot klienten som gör det olämpligt att vara i centrum nära frivårdskontoret, för övervakningssamtal eller program.

Vid sammanträden med Övervakningsnämnden, vid de tillfällen där klienten ska delta men inte har möjlighet på grund av långa avstånd, där det idag ibland görs via telefon.

Samverkansmöten med exempelvis socialtjänst, nätverksmöten.

Möten med klienten och lekmannaövervakaren.

I kontakten med klienter som har samhällstjänst med skyddstillsyn, då det ökar möjligheten till kontroller på plats.

Andra användningsområden skulle kunna vara att använda Skype med klienter som sitter på häkte eller anstalt.

Man beskriver det som ett viktigt hjälpmedel i arbetet med mottaglighetsfaktorn. En intervjuad sammanfattar det så här: ”Vad är det egentligen vi inte kan göra? Mycket handlar om våra föreställningar om vad vi kan göra och inte, vad vi kan fixa och inte - men det mesta går ju att lösa och det känns ju som att här är det ju bara fantasin som sätter stopp för hur mycket man skulle kunna använda Skype till. Teknik som kan hjälpa oss att generalisera klientens förändring utanför oss på frivården; ju mer teknik som kan hjälpa dem att påminna, komma ihåg och vidmakthålla. Vad det än kan vara så vore väl det fantastiskt. Och vi vet att alla använder telefon idag mer eller mindre.”

26 (40)



6.4 Klienterna

6.4.1 Upplevda vinster

De intervjuade klienterna beskriver att de främsta fördelarna med att använda Skype är att slippa resor, oavsett om man har korta eller långa avstånd.

Ett exempel är en klient som beskriver att hen har svårt med tider vilket gör att om klienten är ett par minuter sen så har klienten missat bussen, och det är lång väntetid till nästa. När det gäller Skype kan klienten istället ringa upp och på så sätt kan mötet bli av. Detta innebär att kontaktfrekvensen upplevs ha ökat.

Man upplever en ökad flexibilitet gällande när man kan ha mötestider med frivården.

Den vanligaste beskrivna vinsten genom denna flexibilitet är att man gör det lättare att få till både arbetet och kontakten med frivården.

6.4.3 Samtalsinnehåll, kvalitet

Alla klienter som intervjuas har upplevt det som positivt att ha möjlighet till övervakningssamtal via Skype och man tycker att det borde permanentas. Precis som hos frivårdsinspektörerna så finns det en spridning gällande i vilken utsträckning man vill använda det och hur man upplevt att kvalitén motsvarat fysiska möten.

De klienter som har använt KRIMSTICS beskriver att man upplever innehållet som likavärdigt fysiska möten, förutom när det är övningar som kräver att man skriver på tavlan. Övriga delar har fungerat med hjälp av Powerpoint-bilder så det upplevs positivt och smidigt. Man upplever då att Skypesamtalen har varit lika givande som de samtal som har skett på frivården. En klient upplever att det har varit lite olika innehåll på Skypesamtal kontra fysiskt möte men tycker att hen har kunna följa sin plan. En klient har haft kontakt med sin frivårdsinspektör under tiden klienten var på behandlingshem. Klienten tycker att Skypesamtalen har varit mycket mer givande än att prata med på telefon, men har efter behandlingstiden enbart haft fysiska möten och föredrar det då det har upplevts som mer personligt.

6.4.2 Tekniska och praktiska förutsättningar

Klienterna upplever att tekniken har fungerat bra, förutom vid några tillfällen då man inte har haft täckning. Någon har lånat en anhörigs Skype då hen inte har en egen.

De flesta upplever inte att det har varit något problem att hitta en möjlighet att sitta avskilt.

27 (40)



En klient har upplevt att det har varit lite rörigt vid Skypesamtalen då hen inte varit hemma vid den inbokade tiden utan varit på väg någonstans. En gång löste de situationen att klienten gick in på en toalett och genomförde Skypesamtalet där. När klienten har varit hemma (och därmed följt rutinen i checklistan, se bilaga 2) har det fungerat bra.

Man beskriver en tidigare god vana av att använda Skype så det har känts naturligt att även göra det för övervakningssamtalen.

7. Nyttovärdering

7.1 Nyttovärdering och strategisk betydelse

Tillsammans med en IT-konsult gjordes under sommaren 2016 en nyttovärdering, som sedan utgjorde underlag för förslaget på förvaltningsplan för en nationell implementering under 2017. De främsta nyttorna som listades var:

Ökad kontaktfrekvens

Ökad likvärdighet (samma mötesfrekvens oavsett geografi)

Minskad restid och reskostnad

Ökad flexibilitet (färre återbud, minskad sårbarhet vid personalfrånvaro etc)

Ökad samtalskvalitet (tryggare miljö för vissa klienter)

Tillsammans med en representant från Enheten för planering och verkställighet i frivård gjordes även en värdering av nyttorna med de utvecklingsområden som identifierats. En karta togs fram där de ännu ej provade formaten redovisas med streckad linje, se figur 3.

28 (40)



Figur 3 Nyttostruktur

Kontraktsvård

Lättare att upprätthålla kontakt under kontraktsvård

Ökad kontroll

Ökad tillgänglighet

Ökad kontakt-frekvens

Ökad flexibilitet

(mötesformer)

Minskad resekostnad

Minskad restid

Minskad sårbarhet vid

personalfrånvaro

Ökad samtalskvalitet

(tryggare miljö för vissa klienter)

Färre återbud

Övervakning

Videosamtal i Frivården

(Skype)

Språk

Alla klienter

Unga

Ökad enhetlighet (samma mötes-frekvens oavsett

geografi)

Ökad enhetlighet (språk ej begränsning)

Ökad specialisering

Ökat behandlingsutbud

Person-utredning (F)

Program (A/F)

Hälso-/sjukvård (A)

Klienter utomlands / överföringsärenden

Ökad kontroll

Ökad enhetlighet

= Nytta

= Primär nytta

= Förändringsområde

= Ej med i Piloten, men nyttor

bedöms finnas för dessa

områden ändå

29 (40)



Det gjordes även en uppskattning av Skype i frivårdens strategiska betydelse; ett värde för hur initiativet bedöms stödja Kriminalvårdens övergripande mål, se tabell 5.5 Detta är ett IT projekt som riktar sig till kärnverksamheten, och får höga värden framförallt på de övergripande målen om att säkra en individanpassad och likvärdig Kriminalvård genom en ökad service och tillgång till samma frivård oavsett geografi, att förebygga återfall i brott genom ökad kontaktfrekvens, och att frivårdspåföljderna ökar i trovärdighet. På sikt skulle ett ökat användande av samtal via videolänk även kunna bidra till målet om att förbättra de isoleringsbrytande åtgärderna. Även säkerhetsmedvetandet kan höjas för klienter och personal om användningsområdet utökas, exempelvis som enligt förslaget från personalen om att använda det när det finns en hotbild mot klienter.

Tabell 5 Kriminalvårdens övergripande mål

Utvecklingsområde Värde (1-4)

Våra insatser för att säkerställa en individanpassad, likvärdig och rättssäker kriminalvård ska öka.

4

Ett högt säkerhetsmedvetande ska genomsyra allt vårt arbete 1

Kriminalvården ska vara drivande i samarbeten som bidrar till färre återfall i brott

4

Trovärdigheten i frivårdspåföljderna ska öka 4

De isoleringsbrytande åtgärderna ska förbättras 1

Förtroendet för Kriminalvården ska bli högre 3

Medelvärde 2,8

7.2 Uppskattad kostnad och organisation vid en implementering

En kostnadskalkyl gjordes för en uppskattning av kostanden vid en nationell implementering, totalt ca 1,8 mkr, samt ett förslag på struktur och genomförande. Se bilaga 4 för en kostandskalkyl samt ett förslag på organisation och genomförande. En förutsättning för att en sådan nationell implementering ska vara möjlig under 2017 är dock att det har införts en IT-lösning för videolänksmöten mellan klienter och personal inom Frivården. Då tekniken för detta inte är fastlagd är kostnaden för bärbara datorer mer baserad på de behov som alltid kommer att finnas på frivårdskontoren av mobila lösningar, då alla inte har ett eget rum.

5 Läs mer på http://krimnet.kvv.se/Om-Kriminalvarden/Mal-och-

uppfoljning/kriminalvårdens%20mål/Sidor/default.aspx

30 (40)



7.3 Klassificering risk/komplexitet

För att bedöma eventuella risker vid ett implementeringsprojekt görs en klassificering av risk och komplexitet. Projektet fick ett riskvärde på 1,7 vilket är lågt, det finns alltså liten risk för att det inte skulle gå att få ut de förväntade vinsterna vid en implementering. Se tabell 6. Tabell 6 Klassificering risk / komplexitet

Enkelt 1 2 3 4 Komplext

Verksamhet, affärNytta

Resultatets betydelse för

kundens verksamhet?

Liten betydelse, bidrar till

effektmål med begränsat

värde för verksamheten.

3 Stor betydelse, bidrar till

effektmål med vital

betydelse för verksamheten.

Förändring

Graden av förändring som

projektet medför?

Liten förändring för få

personer.

2 Stor förändring för många

personer.

Samförstånd

Samsyn på mål, ekonomi,

arbetsformer och

beslutsgång?

Mycket bra läge, hög grad av

samförstånd, goda

erfarenheter från tidigare

projekt.

1 Motstridiga uppfattningar,

negativa erfarenheter av

tidigare projekt.

Omfattning, organisationKalendertid Kort kalendertid, några

veckor.

2 Lång kalendertid, mer än ett

år.

Resursbehov Mindre än 100 timmar,

alternativt mindre än 100 000

kronor.

2 Mer än 10 000 timmar,

alternativt mer än 10

miljoner kronor.

Projektorganisation

Organisation, bemanning

och placering?

Färre än 5 personer, tillhör

samma linjeenhet, känner

varandra väl, arbetar bra

tillsammans.

2 Fler än 50 personer från

olika enheter/

organisationer, geografiskt

spridda, känner inte

varandra så väl.

Omvärldsberoenden

Antal intressenter och yttre

beroenden?

Enstaka, färre än 3. 2 Ett mycket stort antal, fler än

50.

ResultatKravbild

Hur väl kan kraven

beskrivas?

Kravställare identifierade, få

och identifierade krav, enkla

att beskriva.

1 Kravställare okända/ej

identifierade, många

och/eller okända krav, svåra

att beskriva.

Lösning

Lösningens uppbyggnad

och beskrivning?

Enkel uppbyggnad, få och

utprovade komponenter och

kända dokument.

1 Komplicerad uppbyggnad,

många nya och/eller okända

komponenter och

dokument.Produktion av resultatet

Kunskapen om hur

resultatet skall

produceras?

De medverkande har stor

erfarenhet och en väl

inarbetad produktionsmodell

används.

2 De medverkande har liten

erfarenhet och

produktionsmodell saknas.

Leveranser

Antal leveranser till

användare?

En leverans. 1 Många och/eller

komplicerade leveranser.

Summa: 4 12 3 0

Totalt: 19

31 (40)



8. Erfarenheter och rekommendationer

8.1 Sammanfattning

Projekt Skype i frivården Norra Norrland har lett till en ökad kontaktfrekvens för unga klienter och både frivårdsinspektörer och klienter upplever att det har lett till en ökad flexibilitet och effektivitet. I utvärderingen ingår att ge rekommendationer inför en eventuell implementering.

8.2 Videolänk som verktyg; kontaktfrekvens och likvärdighet

8.2.1 Erfarenheter från projekt Skype i frivården

Projekt Skype i frivården Norra Norrland har nått projektmålet om att öka kontaktfrekvensen för unga klienter. Det har varit ett högt deltagande och klienter och frivårdsinspektörer har upplevt att det förenklar genomförandet av övervakningssamtalen genom en flexiblare tidsbokning och ett minskat antal resor. Samtidigt har målet om en kontaktfrekvens på en gång i veckan inte uppnåtts, och variationen mellan olika frivårdsinspektörer inom projektet är stor. Att fortsätta genomföra det redan pågående utvecklingsarbetet för att öka likvärdigheten i frivårdsinspektörernas arbete är centralt för att öka kontaktfrekvensen och se till att klienter möter samma Kriminalvård oavsett frivårdskontor och handläggare. Övervakningssamtal via videolänk kan bidra till de uppsatta målen men är endast ett verktyg i en större organisationsförändring. Det finns ett samband mellan att som 1, frivårdsinspektör ha använt tekniken frekvent, 2, att presentera det på ett sådant vis att klienterer tackar ja till att delta, 3, att använda de framtagna KRIMSTICS-mallarna under övervakningssamtalen och 4, att vara nöjd med kvalitén; både för frivårdsinspektörer och klienter. Försöket har endast genomförts med målgruppen unga klienter, och det finns indikationer på att det inte kommer användas i lika hög utsträckning av övriga klientgrupper inom Kriminalvården. Ett hot mot likvärdigheten är även att trots att de flesta klienter har tekniken att tillgå för att tacka ja till möten via videolänk så är det en del som inte har den möjligheten.

8.2.2 Rekommendationer för samtal via videolänk

o Inför möjlighet till övervakningssamtal via videolänk nationellt och för alla klienter, se

avsnitt 8.3 för rekommendationer inför en implementering.

En sådan implementering är beroende av andra utvecklingsarbeten i Kriminalvården, såsom MF-186, för att nå målen om en ökad likvärdighet och en ökad kontaktfrekvens. En implementering kräver även mer konkret att policies och riktlinjer tas fram för hur det kan användandas, för att

6 http://krimnet.kvv.se/nyheter/nationellt/Kriminalvardens%20nyheter/Sidor/Chefsdagar-for-fortsatt-utveckling-

inom-Frivarden.aspx

32 (40)



möjliggöra uppföljningar, för att teknik och säkerhet ska säkerställas, och för att samma metoder kan användas över videolänk så att mötesformen inte blir begränsande:

o Utarbeta riktlinjer för hur samtal via videolänk kan användas, genom att ha en maxgräns för hur många F2F-möten som får bytas ut; vartannat samtal är en sådan rekommendation. Någon minimigräns rekommenderas inte, däremot är det viktigt att kunna följa hur tekniken används så att alla klienter garanteras ett likvärdigt erbjudande:

o Möjliggör, i samarbete med Sektionen för statistik och prognos, att i verkställighetsplanen (VSP) ange om övervakningssamtalet (eller andra möten, se avsnitt 8.4) skett via F2F, telefon eller videolänk, för att kunna följa hur det används samt säkerställa att det inte finns för stora skillnader internt mellan frivårdsinspektörer.

o Statistiken från VSP blir även viktig för att kunna säkerställa att klienter som inte vill eller kan använda tekniken får samma kontaktfrekvens. Det kan även övervägas om det finns möjliget att för klienter med långa avstånd eller annat som hindrar en hög kontaktfrekvens men inte har tillgång till tekniken kan låna exempelvis en InIt-platta under övervakningsperioden. Ett annat förslag är att etablera ett system för utplacerade läsplattor i lokaler för videosamtal, kanske även i samarbete med andra myndigheter såsom Polisen och/eller Arbetsförmedlingen, som klienter kan använda.

o Omhänderta säkerhetsfrågorna.

o Utveckla IT-supporten. En nationell implementering är också beroende av att flexibla tekniska lösningar tagits fram inom Kriminalvården, som kan användas på både stationära och mobila enheter.

o Utveckla fler KRIMSTICS-verktyg anpassade för videolänk.

8.3 Implementera möten via videolänk i Frivården

8.3.1 Erfarenheter från projekten

Uppstart och införande av rutinen runt tillfrågande och introduktion har stött på få hinder under projektperioden. Inga av de risker som identifierades innan projektet har inträffat. Kostnaderna under projektperioden har varit totalt ca 350 tkr, och i en budgetkalkyl har det beräknats att en implementering under 2017 skulle kosta totalt 1,8 mkr. Cheferna på frivårdskontoren har samtidigt uttryckt att man önskat få vara mer delaktiga och att implementeringen av Skype då kan gå hand i hand med det övriga utvecklingsarbetet inom Frivården enligt MF-18. För att beslut skulle kunna tas i tid har det redan lämnats in ett förslag på förvaltningsplan till IT-avdelningen i september 2016, baserat på den nyttovärdering som tagits fram.

8.3.2 Rekommendationer implementering nationellt

o Genomför en nationell implementering under 2017 som beskrivet i förslaget på förvaltningsplan

o Lägg till en plan för att inkludera cheferna och gör tillsammans med dem en plan för uppföljning av de fortsatta resultaten.

33 (40)



8.4 Andra användningsområden för möten via videolänk med klienter

8.4.1 Erfarenheter från projektet

Det finns många förslag på andra användningsområden hos både medarbetare och chefer, som bör undersökas vidare. Möten via videolänk är ett tekniskt hjälpmedel, som kan appliceras i verksamheten där behoven av att öka kontakfrekvens, behandlingsdos och att höja likvärdigheten och service finns.

8.4.2 Förslag på andra användningsområden

o Undersök de andra användningsområden för möten via videolänk som föreslås av personalen under avsnitt 6.3.6.

o Det finns även stora möjligheter när det gäller att erbjuda utredning och behandling på andra språk än svenska via videolänk.

9. Referenser

Ref. Dokumentnamn, dokumentbeteckning Utgåva, datum

1 Projektplanen SIF Skype i frivården Norra Norrland 151104:1

2 Handbok om misskötsamhet under övervakning 2014:7

3 Användarmanual SIF 151104:1

4 Övervakn videolänk 1510:1

38 (40)

Bilaga 1 Samtyckesblankett

Appendix

Projekt Skype i Frivården Norra Norrland (SIF) Du har blivit tillfrågad om att delta i ett projekt som just nu pågår i Frivården Norra Norrland. Projektet är ett försök med övervakning, alltså samtalen mellan frivårdsinspektör och klient, via Skype. Projektet kommer att pågå från den 15 november 2015 till den 15 september 2016 och sedan utvärderas under hösten 2016. Det är ett nationellt uppdrag, med syfte att förbättra tillgängligheten och likvärdigheten för unga klienter inom frivården. Varför du tillfrågas: Målgruppen för försöket är Unga klienter* som har kontakt med frivården inom upptagningsområdena för Luleå och Umeå. * Klient som skrivs in i häkte frivård eller anstalt före den dag då han eller hon fyller 21 år, dock längst till den dag han eller hon fyller 24 år. Vad går det ut på? Om du väljer att tacka ja till att delta i försöket kommer ca vartannat samtal med din frivårdsinspektör att ske via Skype, med startdatum från det att din verkställighetsplan är upprättad. Innehållet och syftet med samtalen är detsamma som de samtal när du har möte med din frivårdsinspektör på frivårdskontoret. I Checklistan beskrivs de gällande rutinerna för samtalskontakten via Skype. Om du tackar ja till att delta är det viktigt att du vet om följande:

Det är frivilligt att delta i projektet.

Du kan avbryta ditt deltagande när som helst, och återgår då till möten på frivårdskontoret istället.

Om samtal via Skype av något skäl inte fungerar, kan samtalsformen behöva ändras tillbaka till möten på frivårdskontoret.

Rutinerna vid misskötsamhet är desamma som vid fysiska möten på frivårdskontoret.

Som en del av projektet ingår en utvärdering för kvalitetssäkring. Information om hur många och hur långa Skype-samtal som genomförts kommer att samlas in. Det kommer även i slutet av projektperioden genomföras kvalitativa intervjuer med några deltagare i projektet för att samla in kunskaper om för- och nackdelar med modellen.

Ditt namn kommer inte att föras vidare, endast längd och frekvens på samtalen kommer att utvärderas, inte innehållet.

Om du blir en av dem som tillfrågas om en kvalitativ intervju om hur du har upplevt att ha samtal med din handläggare via Skype så är det frivilligt att delta eller ej. Innehållet i de intervjuerna redovisas på gruppnivå och du kommer inte kunna identifieras.

Informerat samtycke Namn Personnr Namnförtydligande Datum

39 (40)

Bilaga 2 Checklista

Cheklista Information till Klienten SIF

Information om projektet utifrån samtyckesblanketten.

Deltagande kräver att klienten har tillgång till internet via en dator, Ipad eller telefon.

Frekvensen på samtal med din handläggare ska följa gällande riktlinjer och ungefär vartannat samtal sker via Skype.

Klienten behöver kunna sitta avskilt så att ingen hör och utan avbrott under samtalets gång.

Hanläggaren ringer upp dig för Skype-kontakten på i förväg avtalade tider.

Om tekniken inte fungerar inom de första fem minuterna på den avtalade tiden ringer frivårdsinspektören upp istället.

Innehållet i samtalet kommer vara detsamma som när ni träffas på frivårdskontoret.

Inget från samtalet lagras, förutom när ett samtal spelas in i handledningssyfte, precis som vid andra samtal mellan handläggaren och klienten.

Rutinerna vid misskötsamhet är desamma som vid avtalade tider på frivårdskontoret.

OBS skriv under samtyckesblanketten!

40 (40)

Bilaga 3 Intervjuguider

Intervjuguide utvärdering SIF frivårdsinspektörer

1. För- och nackdelar med Skype vid övervakningssamtal?

Vad har fungerat bra?

Saker som inte fungerar?

Vilka för- och nackdelar upplever du för klienter?

Vilka för- och nackdelar upplever ni som frivårdsinspektörer?

Ser ni andra / ytterligare behov? Några klientgrupper som missas? Skulle det vara stora skillnader i andra åldersgrupper utifrån er erfarenhet?

Här fokus på övervakningssamtal, annat ni tänkt på? Andra områden Skype där kan användas?

2. Tekniken?

Hur upplever du att det har fungerat med Skype rent tekniskt och praktiskt för dig och för klienten? Lokaler, support, få tid?

Någon annan teknik/rutin som skulle underlätta?

3. Kvalitet och kvantitet?

Upplever du att samtalsfrekvensen har påverkats, och hur isf?

Hur upplever ni kvaliteten på Skypesamtalen?

Skiljer sig innehållet från de fysiska mötena, F2F-samtalen?

Hur har det fungerat att använda KRIMSTICS via videolänk? Vad ser ni för hinder/vad underlättar?

4. Andra reflektioner du/ni vill ta upp runt användandet av Skype i frivården?

41 (40)

Intervjuguide utvärdering SIF kriminalvårdsinspektörer

1. För- och nackdelar med Skype vid övervakningssamtal du ser som chef?



Vilka för- och nackdelar upplever du för din personal?

Vilka för- och nackdelar upplever du som chef?

Ser ni andra/ytterligare behov? Några tillämpningsområden som missas? Här fokus på övervakningssamtal, annat du tänkt på? Andra områden Skype där kan användas?

2. Arbetsplatsen?

Hur upplever du att det har fungerat med Skype rent tekniskt och praktiskt på arbetsplatsen? Lokaler, teknik?

Har det påverkat verksamheten i övrigt på något vis?



Upplever du att samtalsfrekvensen har påverkats, och hur isf?

Hur upplever du att frivårdsinspektörernas arbete har ändrats?


42 (40)

Intervjuguide utvärdering SIF klienter

1. För- och nackdelar med Skype vid övervakningssamtal?



Vilka för- och nackdelar upplever du?

Ser du andra/ytterligare behov? Här fokus på övervakningssamtal, annat du tänkt på? Andra områden i kontakten med frivården där Skype kan användas?

2. Tekniken?

Hur upplever du att det har fungerat med Skype rent tekniskt och praktiskt för dig?

Var har du Skypat, gått ok att sitta avskilt?



Upplever du att du har haft mer kontakt med din frinsp, och hur isf?

Har det du fått ut av samtalet ändrats på något vis vid Skypesamtalen jämfört med fysiska möten?

Har din kontakt med din frivårdsinspektör påverkats?

Hur har det fungerat att använda KRIMSTICS via videolänk? Vad ser ni för hinder/vad underlättar?


43 (40)

Bilaga 4

Uppskattning av kostnad för implementering 2017

Kostnad

Engångskostnader: 1 700 600 (utbildning frivårdsinspektörer en halvdag samtliga regioner, inköp av datorer till frivårdskontoren)

Löpande kostnader: -

Genomförande implementering

Projekt/aktiviteter Resursbehov

Utbildning av regionala IT-experter

6 regionsansvariga + Teknikspecialist IT

Utbildning av frivårdsinspektörer

Alla frivårdskontor + 6 regionsansvariga

Stödja Frinsp löpande Teknikspecialist IT

Kostnadskalkyl implementeringsprojekt

4h per kontor 4 h Två datorer per kontor 544000 kr

34 kontor 34 h Två headset per kontor 34000 kr

6 frivårdsinspektörer 6 h Resekostnader 24000 kr

1 regionsansvarig (6 heldag) 480 h Totala kostnader 602000 kr

Totalt utb frivårdsinspektörer 1296 h

6 regioner 6

en heldags utbildning 12 h

Totalt utb regionsansv. 72 h

IT Systemstöd 160 h

Projektledare förstudie 120 h

F behandlingsrepresentant 40 h

Totalt 1528 h

Documents

Projekt Skype i Frivården Norra Norrland (SIF) Slutrapport...Kriminalvården har mellan 2013 och 2016 fått i uppdrag av regeringen att intensifiera och utveckla det återfallsförebyggande