PSYKODYNAMIKENSigmund Freud, utvecklingsfaser, personlighet, drömmar, försvar

Psykodynamiken

Väldigt bred strömning, har inflytande på ren vardagspsykologi och hur vi ser på psykiska sjukdomar.

Fader till detta: österrikaren Sigmund Freud (1856-1939).

Aggression och sex styr oss mer än vad vi tror. Ibland medvetet, men oftast omedvetet.

Tidig barndom mycket viktig, personligheter grundläggs. Konflikter hos den vuxnapersonens upplevelser i barndom.

Sigmund Freud

Intresserade sig för sexuella konflikter, hypnos och drömmar.

Hade lite ovanliga behandlingar: elektriska strömmar, kalla och varma bad, samt hypnos.

En av Freuds patienter hade hysteriska symptom, kväljningar när hon skulle dricka vatten. Hypnos visade orsaken.

Genom att göra det omedvetna minnet medvetet, gick det att behandla.

Personlighetens triad

Detet, jaget och överjaget. Kortfattat: Detet är våra drifter, jaget är vår vilja och överjaget är vårt samvete.

Detet – Våra biologiska drifter. Formas först och saknar tid, rum, logik och realism. Önskningarna ska tillfredställas så fort som möjligt! Detet är utan moral, är ett litet barn!

Jaget – är medveten om tid och rum, försöker vara någorlunda moraliskt. Handlingarna påverkas dock av våra omedvetna önskningar.

Personligheten

Överjaget – Innehåller ett samvete och en idealbild. Det är en slags härskare som iakttar jaget, jämför handlingarna med sina egna ideal och fördömer alla former av avvikelser.

Överjaget växer fram när barnet identifierar sig med föräldrarna.

Freud ville dock påpeka att detet, jaget, överjaget är inga separata delar. De är processer på flera nivåer.

Själen

Själslivet omedvetet. Överjaget ser till att jaget tränger bort avvikande impulser, eller obehagliga minnen.

Det omedvetna hålls tillbaka av starka krafter (psykiskt jobbigt att komma fram).

Freud och felprestationer

Våra handlingar har en underliggande mening. Glömma ett möte? Mötet kanske är obehagligt. Försova sig till ett prov? Provet kanske är svårt och tungt.

Alla handlingar har naturligtvis inte alltid en underliggande mening, men oftast finns det en orsak.

Starka och obehagliga minnen kan skada själen, s.k. Trauman, som i sin tur kan skapa ångest.

För att kontrollera det, kan vissa tvångsmässiga handlingar användas, exempelvis ett överdrivet behov av att tvätta sig.

Freud och drömmar

Våra drömmar innehåller ofta minnen om saker som hänt under dagen, s.k. Dagsrester, samt en önskan.

Är önskan obehaglig kan den göras om (om du är hemligt kär i någon kompis partner och personen finns med i drömmen, kan denna person ha en väldigt liten roll i drömmen).

Den kan också helt vändas. Den du är kär i på riktigt, kanske i drömmen bli mottagare för en smäll.

Freud och drömmar

Genom dessa olika strategier (omedvetna förstås!) kan vi fortsätta sova och drömma, utan att vakna av skam och ångest. Jaget är alltså vår regissör som klipper i drömmarna, så att de är mer acceptabla.

Freud trodde också på symbolik i drömmarna, som maskerar det verkliga innehållet.

Ofta hade dessa symboler en sexuell innebörd.

Drömsymbolik

Torn, träd, knivar, pistolerSymboler för det manliga könsorganet.

Askar, dosor, lådorKvinnliga könsorganet.

Drömma om en resadöden. Drömma om att gå i trapporSymbol för samlaget.

Freud och subliminering

Freuds tanke att all den energi som finns i drifterna hos detet kan inte få sitt utlopp i aggression och sexualitet.

Istället sublimineras (omvandlas) en del av detta till annan verksamhet.

Munkar och nunnor omvandlar exempelvis detta till andliga övningar och liknande.

Utvecklingsfaserna

Tidsgränserna är ganska grovt indelade, och varierar mellan olika.

0-1. Orala fasen Barn suger! Lustupplevelser nås genom munnen, barnet

undersöker världen genom att smaka på den. Barnet måste få en grundtrygghet, de vet här att de är ett eget jag.

1-3. Anala fasen: Kontrollera kroppen, främst det som ska ut. Barnet vill själv, föräldrar vill bestämma. Maktkamp kan uppstå, främst om barnet självständighet.

Utvecklingsfaserna

3-5. Oidipala/falliska fasen. Barnet skaffar sig ett kärleksobjekt, ofta föräldern av det motsatta könet.

Pojkens stora kärlek till mamman och rivalkänslan till pappan – OidipuskomplexFlickans stora kärlek till pappan – Elektrakomplexet.

Inte så här hos alla, men en eller flera delar av dessa saker återfinns. Könsidentiteten formas

Utvecklingsfaserna

5-11. Latensfasen. Stor period. Könsutvecklingen ligger rätt stilla och hormonerna har inte kickat in. Uppmärksamheten ligger mer på skolan, kompisar, musik, idrott och dyl.

Här har barnet fokus på att försöka hitta sin plats i gruppen, i skolan, en uppgift stor som någon.

Utvecklingsfasen

12-19. Adolescensen (Genitala fasen). Inleds med puberteten. Efter könsmognad ska ungdomen skapa sig en psykologisk könsidentitet, frigöra sig från föräldern och ”bli vuxen”

Försvarsmekanismerna

Vi har en mängd olika strategier för att hantera livets påfrestningar. Utvecklas omedvetet av vårt jag, och försvarar oss mot obehag. Dessa är:

Bortträngning – Vanligast av dem alla. Trycka bort ångestframkallande känslor.

Förnekande – inte trycka bort impulser utan blunda för dem.

Försvar

Reaktionsbildning – Vända en impuls till motsatsen. Ett sätt att dölja förbjudna känslor för överjaget är att vända på dem.

Om storasyster avskyr nytillskottet i familjen, kan hon dölja dessa ”hemska” känslor för överjaget genom att bli extremt kärleksfull till den nya, leka med den och gosa med bebisen.

Rationalisering – Tolka verkligheten och våra motiv så att de är så tilltalande som möjligt. Jag kuggade inte för att jag inte hade pluggat, läraren hade gjort provet för svårt!

Försvar

Projektion – Lägga våra känslor på andra, tillskriva personer de känslor som man själv har.

Identifikation – motsatsen till projektion. Ofta förekommande i vår egen utveckling, identifiera sig med föräldern av samma kön. Kan dock också förekomma där ett offer identifierar sig med sin förtryckare för att minska ångest.

Försvar

Förskjutning – En känsla förskjuts från den avsedda personen till någon annan. Får du kritik i skolan, kan du ta ut det på mamma/pappa/syskon hemma, för att minska ångest.

Självbestraffning – Motsats till förskjutning. Istället för att ta ut det på andra, bestraffar du dig själv genom att jobba ännu hårdare och vara på jobbet ännu längre!

Försvar

Regression – Återvända till tidigare stadie i utvecklingen. Slippa krav som omgivningen ställer. Män och förkylningar exempelvis.

Vissa gånger är regression hälsosamt, en vuxen som leker med bebisar.

Splitting – Skydda vårt jag från konflikter genom att hålla isär två motstridiga sidor hos en själv. En domare som förespråkar snälla domar kanske är orimligt hård mot sina barn. En seriemördare som är djurvän exempelvis.

Kritik mot psykoanalysen

Som behandling – dyr och långvarig. Svårt att utvärdera resultaten (det är bara terapeut & patient närvarande)

Sexualitet för betonad roll, det finns andra faktorer som påverkar vår utveckling.

Terapeuten får alltid rätt, vad som än händer.