1

Är det lönsamt att nödvaccinera vid utbrott av mul- och klövsjuka?

• Nödvaccinering i samband med utbrott av mul- och klövsjuka är numera tillåten inom EU och Sveriges icke-vaccinationspolicy är därför inte längre lika självklar.

• Det är troligt att ett mul- och klövsjukeutbrott i Sverige skulle bli relativt begränsat. Det är då inte ekonomiskt lönsamt att nödvaccinera.

• Beslut om vaccinering måste bygga på en sammanvägning av epidemiologiska, ekonomiska och övriga bedömningar i det aktuella utbrottet.

Rapport 2016:12

Omslagsfoto: Urban Wigert

Nödvaccinering vid mul- och klövsjuka

Utbrott av mul- och klövsjuka är ofta mycket besvärliga och kostsamma att bekämpa. EU-lagstiftningen tillåter numera nödvaccinering som ytterligare en bekämpningsåtgärd i samband med utbrott och det finns krav på en vaccinationsplan i beredskapssyfte. Rapporten innehåller bakgrundsmaterial och en ekonomisk analys och beskriver förutsättningarna för en eventuell nödvaccinering vid mul- och klövsjuka i Sverige. Den kan tjäna som stöd vid beredskapsplanering och som beslutsunderlag vid ett utbrott.

Rapporten är framtagen inom ramen för ett 3-årigt projekt (2013-2015) ”Epizootiutbrott – samverkan, beslutsstöd och övningar” finansierat med medel från anslagspost 2:4 Krisberedskap via Myndigheten för samhällsskydd och beredskap. Ett internt arbets-dokument med anvisningar för genomförande av nödvaccinering är också framtaget inom projektet.

Utredningsenheten

FörfattareDiana Viske

Uppgifter har inhämtats från Bengt Johnsson, Joel Karlsson, Jan Johansson, Åsa Andersson, Martin Johansson, Thomas Svensson och Sara Johansson, Jordbruksverket, samt Marianne

Elvander, Karl Ståhl, Fernanda Dórea och Jessica Wirdby, Statens veterinärmedicinska anstalt.

Reviderad version med justering av beräkningarna 2016-05-25

SammanfattningNödvaccinering inte lönsamt vid begränsade utbrott

Det är tillåtet för länder inom EU att nödvaccinera djur i samband med mul- och klövsjukeutbrott. Ekonomiska beräkningar vid Jordbruksverket visar dock att det inte kommer att vara lönsamt att nödvaccinera vid den storlek på utbrott vi kan förvänta i Sverige.

Att utbrott av mul- och klövsjuka i Sverige sannolikt kommer att bli relativt begränsade har visats vid simuleringar av smittspridning som utförts vid Statens veterinärmedicinska anstalt. Om oväntade omständigheter gör att utbrottet riskerar att öka i omfattning kan vaccinering vara mer relevant. Beräkningarna visar bland annat vid vilken storlek på utbrott som nödvaccinering kan vara ekonomiskt lönsam.

Hjälpmedel i bekämpningen vid stora utbrott

Mul- och klövsjuka är en av de allvarligaste sjukdomarna hos produktionsdjur. I länder med ekonomiska möjligheter och inom hela EU bekämpas smittan hårt, bland annat genom snabb avlivning av smittade besättningar. Vaccinering tillämpas i delar av världen men förbjöds inom EU under en period från 1992.

En bidragande orsak till EU:s numera förändrade och mer positiva hållning till vaccinering är att nyare vacciner ger en möjlighet att skilja mellan vaccinerade och naturligt infekterade djur. Vaccinering kan nu användas som ett ytterligare hjälpmedel i smittbekämpningen, istället för att som tidigare försvåra smitt-spårningsarbetet. Smittspridningen minskas, men nackdelen är fortfarande att vaccinerade djur visar mindre tydliga symtom och det blir svårare att upptäcka smitta. Flera EU-länder uppger att vaccinering kommer att tillämpas vid eventuella kommande utbrott. Inte heller Sveriges icke-vaccinationspolicy är lika självklar som tidigare.

Många faktorer måste vägas in vid ett beslut om nödvaccinering

Vaccinering för dock med sig stora praktiska konsekvenser och den bör vara väl motiverad för att initieras. Tiden förlängs innan landet åter kan friförklaras från smitta. Under tiden råder restriktioner för bland annat handel och förflyttningar av djur, vilket styrs av internationell lagstiftning och avtal. Det finns även krav på omfattande undersökning och provtagning inom och utanför vaccinations-området. Vid ett välgrundat beslut om att börja nödvaccinera bör de negativa effekterna dock vägas upp av att utbrottet begränsas i omfattning.

Beslutet att nödvaccinera eller inte måste bygga på en sammanvägning av epidemiologiska, ekonomiska och övriga bedömningar i den aktuella utbrotts-situationen. De ekonomiska beräkningarna kan tillsammans med övrigt bakgrundsmaterial användas i beredskapsplanering, men de kan också utgöra en del av beslutsunderlaget i en utbrottssituation.

SummaryIn addition to compulsory measures, emergency vaccination is an option during foot and mouth disease outbreaks in the European Union. For Swedish circum-stances however, emergency vaccination will not be economically profitable in outbreaks of the magnitude that can be foreseen. Small or moderate size outbreaks are to be expected, according to recent modelling of foot- and mouth disease spread undertaken by the Swedish National Veterinary Institute. In outbreaks which for unforeseen reasons tend to increase drastically in size, emergency vaccination may however prove to be more profitable. Break even points for the profitability of protective emergency vaccination in relation to expected outbreak size and to the probability of incursion have been calculated and are presented in this report.

Foot and mouth disease is one of the most devastating global diseases in animal production. In countries with sufficient economic resources, control measures include stamping out of infected herds. Vaccination is practiced in parts of the world. Prophylactic vaccination was prohibited within the EU in 1992, due to the risks of vaccination and vaccine production at the time and to the interference with international trade. For several reasons, the attitude towards emergency vaccination has now shifted.

However, the use of emergency vaccination brings on a range of restrictions on animal movements and marketing of animal products. Freedom of disease status for the afflicted region or country will be postponed. Surveillance programs must be reinforced within and outside the vaccination area. Therefore, decisions on emergency vaccination must be sufficiently and substantially motivated.

Some member states within the EU claim emergency vaccination will be carried out in future foot- and mouth disease outbreaks. The Swedish former non-vaccination-policy has been scrutinized and the contingency plans have been updated accordingly. The economic analysis in this report may, along with the background material gathered, serve as a guidance for contingency planning as well as a supporting document for decision making during an outbreak situation. Separate operational guidelines for emergency vaccination are now also available for the National and Local disease control centers.

This work has been undertaken during 2013-2015 at the Swedish Board of Agriculture, with the support of the Swedish Civil Contingencies Agency.

Innehåll1 Bakgrund ................................................................................................. 1

1.1 Uppdraget och syftet .................................................................................................... 11.2 Metod ................................................................................................................................. 21.3 Avgränsningar ................................................................................................................. 21.4 Mul- och klövsjuka ........................................................................................................ 21.5 Förekomst och bekämpning i världen ................................................................... 31.6 OIE ........................................................................................................................................ 31.7 EuFMD ............................................................................................................................... 41.8 Ändrad inställning till vaccinering inom EU ......................................................... 5

2 Vacciner och vaccinering ................................................................. 82.1 Användningsområden och begränsningar ........................................................... 82.2 Olika strategier för vaccinering inom EU ............................................................... 92.3 Vaccinering beroende på förutsättningar i landet och i utbrottet ............ 102.4 Täckningsgrad ............................................................................................................... 102.5 Markörvacciner och möjlighet till friförklaring .................................................. 112.6 Vaccinbanker .................................................................................................................. 12

3 EU-lagstiftning ...................................................................................133.1 Nödvaccinering som kompletterande åtgärd ................................................... 133.2 Beslut om att genomföra nödvaccinering .......................................................... 143.3 Kriterier för beslut om nödvaccinering ................................................................ 153.4 Restriktioner och krav i samband med vaccinering ........................................ 163.5 Återupprättande av status som mul- och klöv sjukefritt land ...................... 173.6 Krav på plan för nödvaccinering .............................................................................203.7 Medfinansiering från EU ............................................................................................20

4 Analyser i andra länder ....................................................................214.1 Modeller i beredskapssyfte ...................................................................................... 214.2 Några landspecifika bedömningar ........................................................................22

5 Förutsättningar för nödvaccinering i Sverige ..........................275.1 Vaccinering i Sveriges nuvarande beredskapsplan .........................................275.2 Tidigare svenska ekonomiska analyser ................................................................275.3 Djurtätheten i Sverige .................................................................................................285.4 Möjliga strategier för nödvaccinering ..................................................................345.5 Omständigheter som påverkar beslut om nödvaccinering i Sverige ........355.6 Beslutsträd ......................................................................................................................37

6 Konsekvenser vid vaccinering .......................................................386.1 Direkta konsekvenser ................................................................................................386.2 Eventuella konsekvenser ...........................................................................................396.3 Utökad övervakning inför friförklaring .................................................................40

7 Kostnads-/nyttoanalys ....................................................................427.1 Grundfrågor i analysen ...............................................................................................42

7.1.1 Kan man minska utbrottets storlek? ........................................................437.1.2 När uppvägs kostnaderna av vinsten? ....................................................43

7.2 Beräkningsmodellens uppbyggnad ......................................................................447.3 Områden som omfattas av beräkningarna .........................................................457.4 Grunddata och antaganden ....................................................................................46

7.4.1 Sannolikhet för smitta och effekt av vaccineringen ..........................467.4.2 Data om djurhållningen ...............................................................................477.4.3 Djurvärden och kostnader för avlivning m.m. .....................................507.4.4 Samhällsekonomiska effekter vid epizootier ......................................507.4.5 Kostnader för vaccinering, klinisk undersökning m.m. ..................... 51

7.5 Beräkningar ...................................................................................................................527.6 Resultat och kommentarer .......................................................................................53

7.6.1 Skyddsvaccinering .........................................................................................537.6.2 Suppressiv vaccinering .................................................................................547.6.3 Vaccination-to-live i skyddszon .................................................................557.6.4 Känslighetsanalys och möjliga felkällor .................................................56

8 Slutsatser ..............................................................................................58

Bilaga 1: Grunddata, beräkningar.......................................................61

Bilaga 2: Utdrag ur Epizootihandboken om vaccinering ...........66

Bilaga 3: Definition av djurtäta områden.........................................75

Bilaga 4: Underfrågor till frågor i beslutsträd .................................76

Litteraturförteckning ..............................................................................79

1

1 BakgrundSammanfattning

Mul- och klövsjuka är en mycket kostsam och smittsam sjukdom som finns spridd i stora delar av världen. Den orsakar förutom akuta symtom hos drabbade djur även bestående produktionsförluster genom nedsatt mjölkproduktion och tillväxt. I länder med ekonomiska möjligheter regleras och bekämpas smittan hårt.

Genom organisationerna OIE och WTO finns rekommendationer och avtal för handeln för att minska risken för smittspridning. FAO har genom EuFMD som mål att på sikt helt utrota smittan eftersom den anses vara ett hot mot den globala livsmedelsförsörjningen

Inom EU finns ett särskilt bekämpningsdirektiv i händelse av ett utbrott. Om -fattande utbrott inom gemenskapen under 2001 ledde till massavlivningar av boskap, vilket orsakade stora protester bland djurägare och allmänhet. EU-lagstiftningen har sedan dess ändrats och tillåter numera så kallad nöd vaccinering som ytterligare bekämpningsåtgärd i samband med utbrott. Alla medlemsländer ska ha en plan för eventuell nödvaccinering, vilket Sverige hittills har saknat.

Denna rapport innehåller en genomgång av bakgrundsmaterial och en ekonomisk analys av lönsamheten i nödvaccinering i Sverige. Rapporten är tänkt att användas som vägledning vid beredskapsplanering och som beslutsstöd i en utbrottssituation. Ett separat internt dokument med anvisningar för genomförande av nödvaccinering har också tagits fram.

1.1 Uppdraget och syftetSveriges hållning till vaccinering mot mul- och klövsjuka har av olika anledningar hittills varit negativ och någon särskild plan för nödvaccinering har inte funnits. Varje EU-land ska dock enligt mul- och klövsjukedirektivet 2003/85/EG1 ha en plan för en eventuell nödvaccinering i samband med ett utbrott. Detta har vid den senaste EU-revisionen påpekats och Sverige har rekommenderats att uppfylla kravet på en sådan plan. Planen ska innehålla en listning av regioner med hög djurtäthet enligt EU:s definition samt en uppskattning av behovet av vaccin vid eventuell nödvaccinering i händelse av ett värsta scenario.

Det är också angeläget att redan före ett eventuellt utbrott klarlägga förutsätt-ningarna för en nödvaccinering i Sverige. Denna rapport innehåller därför en genomgång av bakgrundsmaterial och en ekonomisk analys av lönsamheten i nödvaccinering i Sverige. Rapporten är tänkt att användas som vägledning vid beredskapsplanering och som beslutsstöd för Jordbruksverket i en utbrotts-situation. Ett separat internt dokument med anvisningar för genomförande av nödvaccinering har också tagits fram för att användas vid den nationella och de operativa ledningscentralerna i krisorganisationen.

1 RÅDETS DIREKTIV 2003/85/EG av den 29 september 2003 om gemenskapsåtgärder för bekämp-ning av mul- och klövsjuka, om upphävande av direktiv 85/511/EEG och besluten 89/531/EEG och 91/665/EEG samt om ändring av direktiv 92/46/EEG

2

1.2 MetodEn litteraturgenomgång har gjorts av fakta och erfarenheter kring nödvaccinering vid mul- och klövsjuka, och av några andra länders lönsamhetsberäkningar för nödvaccinering. Vidare har en genomgång gjorts av gällande bestämmelser för bekämpning av mul- och klövsjuka inom EU, inklusive förutsättningar för fri förklaring från smitta.

De kriterier som är listade i EU:s bekämpningsdirektiv, och som ska vägleda en medlemsstat vid beslut för eller emot vaccinering, har jämförts med svenska förhållanden. Djurtäthetskartor för aktuella djurslag i Sverige tagits fram. Ytterligare argument för och emot vaccinering för svenska förhållanden har listats, och de praktiska konsekvenserna vid vaccinering i Sverige har beskrivits.

Lönsamhetsberäkningar har därefter gjorts för vaccinering i några av de mest djurtäta kommunerna och länen. Vissa slutsatser kring nödvaccinering för svenska förhållanden har kunnat dras med utgångspunkt i beräkningarna. Bland annat har brytpunkter tagits fram för hur många besättningar ett utbrott måste omfatta för att skyddsvaccinering ska kunna bli en lönsam åtgärd utöver de tving-ande bekämpningsreglerna. Ett beslutsträd har utformats som stöd inför beslut om vaccinering i en utbrottssituation och anvisningar för genomförande av vaccine-ringen har utarbetats.

1.3 AvgränsningarBeräkningarna och rapporten har gjorts för djurhållningen i lantbruket och har inte beaktat eventuell smitta bland renar, i djurparker eller bland vilda djur. Vilda djur har i utbrott runt omkring i världen inte visats ha någon betydelsefull inver-kan på smittspridningen, utom i delar av Afrika där viltet utgör en smittreservoar.

I lönsamhetsberäkningarna är kostnader och förluster som uppstår i slakteri, mejeri och andra efterföljande led på grund av restriktioner i vaccinationsområdet inte beaktade. Det är mycket svårt att i förväg säga vilka av dessa kostnader och förluster som uppstår på grund av utbrottet i sig eller på grund av vaccineringen. Eventuella undanträngningseffekter och positiva inducerade effekter som uppstår vid vaccinering och sanering har inte heller beaktats, eftersom tillräckligt fakta-underlag om tillgången på denna kategori personal och tjänster saknas.

I anvisningarna för genomförande av vaccinering har inget exakt vaccinbehov kunnat anges, eftersom valet av och storleken på ett eventuellt vaccinations-område måste bestämmas under ett rådande utbrott.

1.4 Mul- och klövsjuka Mul- och klövsjuka är en av de allvarligaste sjukdomarna hos produktions-djur världen över. Nötkreatur, får, getter och grisar kan drabbas liksom andra klöv bärande djur.

Smittade djur blir akut sjuka med bland annat blåsor och sår på mulen, i munnen, på spenarna, på och mellan klövarna, hälta och nedsatt allmäntillstånd. Hos unga djur kan dödligheten vara hög. Allvarlig är också den förlustbringande

3

permanenta nedsättningen av tillväxten och mjölkproduktionen. Den ekonomiska påverkan är mycket kraftig både genom den akuta fasen, den kvarstående produktions nedsättningen och genom de stränga handelsrestriktionerna för drabbade länder. Får har ofta mildare symtom än nötkreatur och grisar.

Smittan sprids oerhört lätt. Grisar utsöndrar stora mängder virus i utandnings-luften. Detta ökar risken för luftburen smitta till framför allt nötkreatur som är känsliga för denna infektionsväg. Grisar infekteras själva främst via munnen, till exempel vid illegal utfodring med matavfall. Inkubationstiden är oftast 2–5 dagar men kan variera mellan 1–14 dagar beroende på bland annat infektionsdos, djurslag och infektionsväg. Människor kan inte drabbas (annat än att eventuellt få några små blåsor på händerna om man hanterat infekterade djur).

Det finns sju olika serotyper av mul- och klövsjukevirus (O, A, C, SAT1, SAT2, SAT3 och Asia1), som i sin tur förekommer i många olika subtyper.

1.5 Förekomst och bekämpning i världen Mul- och klövsjuka förekommer i en stor del av världen, främst i Afrika, Asien och Sydamerika, men också som sporadiska utbrott i andra länder. Sveriges senaste utbrott av mul- och klövsjuka skedde 1966.

I alla länder med tillräckliga resurser bekämpas smittan radikalt. På andra ställen, speciellt där smittan är spridd bland den fattigare befolkningens och nomadernas boskap, skyddas istället djuren i större kommersiella besättningar genom vaccinering med korta intervall mot flera olika typer av mul- och klövsjukevirus.

I Europa förekom tidigare regelbundna stora utbrott. Under mitten av 1950-talet samordnades bekämpningsinsatserna inom delar av Europa. EuFMD (The European Commission for the Control of Foot- and Mouth Disease) bildades 1954 inom ramen för FN-organisationen FAO för att samordna mul- och klövsjuke-bekämpningen inom Europa.

Vaccinering infördes som ett led i att utrota smittan och ett mycket stort antal djur vaccinerades regelbundet. Från 1992 upphörde vaccinering inom EG, efter att man i en kostnads/nyttoanalys hade visat att det skulle vara lönsamt att byta strategi.

Medlemsländernas smittläge var nu gemensamt när det gäller mul- och klövsjuka, d.v.s. de var smittfria utan vaccinering, och den fria handeln underlättades både inom gemenskapen och till andra mul- och klövsjukefria länder. Den gemsamma strategin vid ett utbrott inom EU var nu utslaktning, ”stamping out”, av smittade besättningar.

1.6 OIEInternationella byrån för djurhälsa OIE (Office International des Epizooties) skapades 1924 och har sedan länge rekommendationer för smittskydd vid handel mellan länder. De uppdateras ständigt i takt med framsteg inom forskning och diagnostik.

4

Rekommendationerna följs av WTO (World Trade Organisation) genom det så kallade sanitära och fytosanitära avtalet (SPS-avtalet) som ger länderna rätt att vid internationell handel med bland annat djur och djurprodukter skydda sin smittstatus. Länder kan hos OIE ansöka om status som land eller zon fritt från mul- och klövsjuka, fritt med vaccinering o.s.v. Kartan visar OIE:s kategorisering i maj 2015.

Figur 1. OIE:s officiella karta över medlemsländernas mul- och klövsjukestatus maj 2015.

Källa: www.oie.int

Ur handelssynpunkt är det för exempelvis Sverige önskvärt att efter ett utbrott snabbt återupprätta status som ”mul- och klövsjukefritt land utan vaccinering”. Det är den högsta nivån i OIE:s kategorisering, som för närvarande innehas av alla EU-länder.

1.7 EuFMD EuFMD har, efter den lyckade bekämpningen inom Europa, sedan 2008 som mål att helt utrota mul- och klövsjuka i hela världen, eftersom sjukdomen inverkar mycket negativt på produktionen.

Strategin är att genom delmål stegvis nå fram till målet när alla länder är fria och inget land längre tillämpar vaccinering. Första steget är att börja kartlägga smittan i landet. Steg 4 beskriver så kallad fri status med vaccinering. Här används vaccinering som ett led i arbetet att bli friförklarat, i motsats till sporadisk användning i ett land med endemisk smitta. Steg 5 blir sedan ”fri utan vaccinering”.

5

Figur 2. “Progressive Control Pathway” inom EuFMD

Målet kan tyckas högt satt. I Afrika utgör den vilda djurpopulationen en smitt-reservoar, vilket bland andra faktorer bidrar till att göra situationen besvärlig. Smittan beskrivs ändå som möjlig, men mycket komplicerad, att utrota. I Kina, Sydostasien och framför allt Sydamerika pågår bekämpningskampanjer. Uppmuntrande är att man efter en flera årtionden lång kampanj mot rinderpest, en annan förödande epizootisjukdom, år 2011 kunde förklara sjukdomen utrotad i hela världen.

FAO har också rekommendationer för beredskapsplanering inför mul- och klövsjukeutbrott (Geering och Lubroth, 2002). Vaccinering beskrivs här som ett komplement till övriga åtgärder i samband med ett utbrott, något som även länder med en stamping-out policy bör överväga om situationen blir svårhan-terlig. Många av rekommendationerna kring vaccinering täcks in av gällande EU-lagstiftning.

1.8 Ändrad inställning till vaccinering inom EUEuropa är normalt sett fritt från mul- och klövsjuka, förutom mindre utbrott i sydöstliga gränstrakter mot framför allt Turkiet. Under 2001 drabbades både Storbritannien, Nederländerna, Irland och Frankrike av mul- och klövsjuka. Illegalt infört kött till en restaurang och illegal utfodring med matavfall till grisar tros ha orsakat utbrottet.

6

Utbrottet bekämpades intensivt, men i Storbritannien och Nederländerna antog det ändå av olika skäl enorma proportioner. Över 2000 gårdar drabbades i Storbritannien och över 6 miljoner djur avlivades. Förutom djur i smittade besättningar avlivades också ett stort antal djur i förebyggande syfte i områdena runt smittade besättningar och i andra riskbesättningar. Massavlivningarna av djur gjorde att kapaciteten att ta hand om kadavren på normalt vis i bearbetnings-anläggningar snabbt överskreds. Stora brinnande bål med kadaver lade rökridåer över det engelska och skotska landskapet.

Även i Nederländerna såg situationen ut att vara utom kontroll. Smittan spred sig trots att man redan vidtagit åtgärden att avliva alla djur inom en kilometer från smittade anläggningar. Kapaciteten för avlivning överskreds och avlivningarna kunde inte längre genomföras inom 24 timmar från diagnos, vilket man efter-strävar i bekämpningen. Även kapaciteten för destruktion av kadavren överskreds. Stora lastfartyg lastades med kadaver och fick ligga på redden i väntan på att tas omhand. För att i detta läge minska virusspridningen valde Nederländerna att börja vaccinera alla djur inom 2 km runt de smittade anläggningarna, och så småningom inom ett större område. Allt som allt vaccinerades 1800 besättningar. Även de vaccinerade djuren avlivades sedan så fort logistiken tillät. Totalt avlivades cirka 260 000 djur. Vaccineringen användes här som ett sätt att dämpa smittspridningen, så kallad suppressiv vaccinering. Tack vare vaccineringen kunde avlivning och destruering få ta längre tid (Bouma, 2003).

I både Storbritannien och Nederländerna blev de folkliga protesterna stora mot sättet att hantera utbrotten, särskilt mot massavlivningarna. Ett sådant sätt att hantera ett utbrott anses i dessa länder främst av politiska skäl inte längre vara en framkomlig väg.

Förebyggande vaccinering mot mul- och klövsjuka när det inte pågår något utbrott har varit förbjuden i hela EU sedan 1992. Genom det omarbetade mul- och klövsjukedirektivet från 2003 (2003/85/EG) tilläts åter vaccinering men bara som en nödåtgärd. Ändringen föregicks bland annat av en rapport från Vetenskapliga kommittén för livsmedelskedjan och djurhälsa (Scientific Committee on Animal Health and Animal Welfare, 1999) som stödde möjligheten att nödvaccinera i samband med ett utbrott. Man ansåg att nödvaccinering kunde bli nödvändig vid utbrott i en ovaccinerad djurpopulation. Som skäl att tillåta nödvaccinering angavs att det nu fanns nyare vacciner och analysmetoder, hänsyn till folk -opinionen som var emot storskalig avlivning, miljöhänsyn mot bränning och nedgrävning av djurkroppar och djurskyddsaspekter som uppkommer vid klinisk mul- och klövsjuka.

I inledningstexten i det gällande mul- och klövsjukedirektivet menar Kommissionen att skyddsvaccinering tills då använts alltför lite och att alltför stor vikt har lagts vid de handelspolitiska aspekterna. I valet av strategi och den ekonomiska bedömningen i samband med detta menar man att även andra sektorer än jordbrukssektorn bör vägas in. Etiska aspekter nämns inte, men de har efter 2001 fått ökad betydelse.

7

Varje medlemsland har sina egna grundläggande förutsättningar där bland annat strukturen på djurhållningen, djur- och besättningstätheten, exportens storlek, tillgången på personal och andra resurser att hantera utbrottet avgör om det är aktuellt att vaccinera. Flera länder har gjort kostnads-/nyttoanalyser kring vaccinations- eller icke vaccinationsstrategier, vilket beskrivs mer ingående senare i rapporten. EU har som vägledning satt upp ett antal kriterier för länder som står i begrepp att besluta om vaccinering (se avsnitt 5.5).

8

2 Vacciner och vaccinering Sammanfattning

I ett annars smittfritt icke-vaccinerande land som Sverige kan vaccinering an vändas som en extra bekämpningsåtgärd vid ett utbrott. Smittspridningen minskas, men problemen med vaccinering är flera. Den är bland annat resurs-krävande, det kan vara svårt att hitta rätt målgrupp att vaccinera och det tar längre tid för landet att åter bli friförklarat från smitta. Vaccinerade djur visar mindre tydliga symtom och det blir svårare att upptäcka smitta. En fördel med nyare så kallade markörvacciner är att det är möjligt att skilja smittade djur från vaccinerade.

Inom EU är två olika typer av nödvaccinering tillåtna. Den ena, skydds-vaccinering, kan tillämpas i större områden exempelvis i gränstrakterna mot smittade grannländer. Den andra, suppressiv vaccinering, görs i ett mindre område runt en smittad besättning för att dämpa smittspridningen. Den tas till i de fall där omkringliggande besättningar betraktas som högriskdjur som bör avlivas, men kapaciteten att avliva och destruera inte är tillräckligt stor. Djuren avlivas sedan så snabbt som logistiken tillåter. I vissa EU-länder diskuteras även en kombination av metoderna, där man vaccinerar runt smittade besättningar och sedan genom provtagning vill testa landet fritt utan att avliva alla de vaccinerade djuren.

2.1 Användningsområden och begränsningarIdag används vaccinering på flera sätt, beroende på om landet är fritt från mul- och klövsjuka eller om smittan är vanligt förekommande. Vaccinering kan principiellt sett användas

• för att skydda djuren i enskilda besättningar mot sjukdom i ett land där smittan normalt förekommer och där frivillig vaccinering är tillåten,

• som ett redskap för att slutligen nå målet smittfrihet i en långsiktig utrotningskampanj,

• som ett verktyg för att minska storleken av ett enskilt utbrott i ett annars smittfritt land där vaccinering normalt är förbjuden.

Vaccinering i samband med utbrott är i sig är ingen ny tanke, men den under-lättats nu av nyare metoder att skilja vaccinerade djur från smittade. Fördelen med vaccinering är att den till viss del dämpar smittspridningen i en djurpopulation. Under vissa omständigheter bidrar en rätt insatt vaccineringskampanj till att minska storleken på ett akut utbrott.

Nackdelarna är dock flera. Smittspridningen hindras inte helt och smittan kan bli svårare att påvisa eftersom djuren inte visar så tydliga kliniska symtom. Djuren kan alltså trots vaccineringen både bli smittade och bli smittbärare, även kroniska sådana. Det tar dessutom en tid innan de vaccinerade djuren utvecklar någon immunitet och smittan kan redan ha hunnit före. Om vaccinering sätts in tidigt i utbrottet kan djuren skapa immunitet. Om man börjar för tidigt kan man dock välja fel område att vaccinera i. Om man börjar för sent kan man redan ha fått in smitta i området och vaccineringen har mindre verkan.

9

Immuniteten varar inte heller så länge, vanligen inte mer än 6 månader, om djuren inte vaccineras på nytt. Vaccinering mot en viss stam ger inte nödvändigtvis tillräckligt skydd mot andra stammar, även inom samma serotyp. Vaccinet måste därför vara anpassat till det aktuella utbrottet. Virus har en tendens att variera genom att ofta genomgå nya mutationer. Immunsvaret är också olika gott för olika serotyper.

Vaccinering kan vara ett verktyg i smittbekämpningen, men den kan inte ersätta värdet av tidig upptäckt av ett utbrott, som anses vara den viktigaste faktorn för att begränsa storleken på ett utbrott.

2.2 Olika strategier för vaccinering inom EUEU:s mul- och klövsjukedirektiv ger möjlighet för två olika vaccinationsstrategier, och då endast i samband med ett utbrott. De två kallas med ett gemensamt ord nödvaccinering.

• Skyddsvaccinering (vaccination-to-live) syftar som namnet antyder till att skydda en hel djurpopulation från ett större utbrott, och vaccinerade djur tillåts leva vidare. Vaccineringen hindrar inte att djuren blir smittade, men utbrottet blir i bästa fall mer hanterligt. Symtom och smittspridning minskar. Skyddsvaccinering är inte nödvändigtvis bunden till området omedelbart intill ett utbrott utan kan tillämpas i andra områden, exempelvis nära en gräns till ett grannland med pågående utbrott.

• Suppressiv vaccinering (vaccination-to-cull) tillämpas bara i området allra närmast ett utbrott, skyddsområdet, som ett sätt att dämpa smitt spridningen. Alla vaccinerade djur avlivas så snart som möjligt, men avlivningen får skjutas upp så att bestämmelser kring djurskydd vid avlivningen och om händertagandet av slaktkropparna kan följas. Suppressiv vaccinering kan tas till om man saknar resurser att snabbt slå ut smittade besättningar och andra riskbesättningar. Man vinner tid eftersom vaccinering är lättare och snabbare att genomföra än en massavlivning. Mängden cirkulerande virus minskar och därmed risken för ytterligare spridning. Hänsyn måste dock tas till den tid det tar för djuren att bygga upp viss immunitet. Ett stort antal djur måste avlivas trots, och även på grund av, vaccineringen. Det krävs då en stor tillit till att man genom vaccineringen lyckas begränsa utbrottet totalt sett.

Vaccinering i skyddsområdet utan avlivning

Inom EU finns också en vilja att kunna vaccinera runt en drabbad anläggning utan att slakta de vaccinerade djuren. Metoden, som därmed skulle vara en slags kombination av suppressiv och skyddsvaccinering, finns inte uttryckligen be skriven i mul- och klövsjukedirektivet och har ännu inte tillämpats.

Direktivet skiljer på suppressiv och skyddsvaccinering när det gäller tider för friförklaring efteråt, vilket får betydelse när man kombinerar metoderna men samtidigt önskar snabb friförklaring. Direktivet lämnar dock möjlighet till undantag med snabbare friförklaring (Artikel 62). Denna variant av vaccinering kommer med tiden vara mer och mer genomförbar och möjlig att tillämpa, i takt med utvecklingen av vacciner och diagnostik. Det är dock ännu oklart hur handeln kommer att påverkas när länder tillämpar metoden. EuFMD har uppmärksammat frågan.

10

2.3 Vaccinering beroende på förutsättningar i landet och i utbrottet

Vaccinering inom EU är tänkt att införas som en kompletterande nödåtgärd att tas till när ett utbrott exempelvis riskerar att sprida sig alltför snabbt och drabba ett stort område eller ett mycket stort antal djurbesättningar.

Nödvaccinering i ett land med låg djurtäthet och med status som mul- och klövsjukefritt (såsom Sverige) blir aktuellt först om utbrottet visar tecken på att bli väldigt stort, med många smittade gårdar och med stor geografisk spridning. Det kan gälla särskilt om upptäckten av sjukdomen är fördröjd och man upptäcker många smittade gårdar i början av utbrottet (Dürr med flera, 2014).

Det finns dock inga starka belägg som pekar på att vare sig suppressiv eller skyddsvaccinering är det rätta valet i olika situationer. En risk med suppressiv vaccinering är naturligtvis att smittan kan ta sig förbi vaccinationsområdet om restriktioner för djurförflyttningar eller gårdsbesök inte respekteras. Alternativt kan smittan redan vara på många ställen i landet, speciellt då jordbruket har strukturrationaliserats under senare tid och långväga djurtransporter är vanliga.

Hur effektiv massvaccinering i sig är som metod är omdebatterat, eftersom den ofta kombineras med förflyttningsrestriktioner som är ett effektivt sätt att stoppa smittspridning. Två utbrott i Uruguay med 6 månaders intervall bekämpades båda framgångsrikt med massvaccinering respektive utslaktning (stamping- out) (Hutber med flera, 2011). Utbrottet i Uruguay 2001 som bekämpades framgångs-rikt med massvaccinering har jämförts med utbrottet i England 2001 som var ungefär lika stort och som bekämpades med stamping-out, och det finns inga starka belägg för att det ena sättet är bättre än det andra.

I hur stora områden runt drabbade gårdar som djur ska vaccineras finns det inga entydiga uppgifter om. Vid utbrottet i Nederländerna 2001 vaccinerades djur i en radie om 2 km från smittad gård. Vid utbrottet i Korea 2000 vaccinerades djur i en radie om 10 km. Vid en jämförande datamodellering mellan förebyggande avlivning och nödvaccinering blev resultatet att en större zon bör läggas vid vaccinationsstrategin. Detta för att kompensera för tiden det tar för vaccinerade djur att bygga upp immunitet (Backer med flera, 2012a).

2.4 TäckningsgradI vaccinationskampanjer för att utrota en smitta, eller åtminstone stoppa smitt-spridningen, talar man om täckningsgrad. Den anger hur stor del av den känsliga populationen som måste vaccineras för att smittspridningen ska minska, och är relaterad till smittämnets potential att smitta från en individ till en annan. Hög smittsamhet kräver hög täckningsgrad i vaccineringen, sett till lands- eller populationsnivå.

Nötkreatur är det djurslag som är mest mottagligt för mul- och klövsjuka, både genom direktkontakt mellan djur och genom aerosolspridning och de vaccineras därför alltid när beslut tas om vaccinering. Specifika uppgifter om täckningsgrad

11

saknas i genomgången litteratur, men utgångspunkten är att alla nötkreatur oavsett produktionsform, ålder eller kön ska vaccineras i båda vaccinstrategierna.

Får och getter hålls oftast i mindre besättningar och anses ofta inte behöva vaccineras. De utsöndrar sparsamt med virus och spridningen inom flocken är följaktligen långsam och infektionen kan läka ut av sig självt. Problemet med får och getter är snarare att de får så lindriga symtom att man kan missa att de är smittade.

Grisar smittas själva inte så lätt med aerosol, men utsöndrar stora mängder virus i utandningsluften och utgör därmed en smittspridningsrisk främst för idisslare. För att minska smittryck och smittspridning vid utbrott i tidigare fria områden bör därför besättningar med smittade grisar avlivas med hög prioritet. Möjligen kan suppressiv vaccinering användas i områden med mycket hög grisdensitet för att minska smittrycket från aerosol och det hot som det utgör för idisslare i närheten. (Hutber et al., 2011).

Vid simulering av smittspridning har man för nederländska förhållanden sett att om man avstår från att vaccinera grisar blir epidemin möjligen något större, men man vinner tid och resurser på att inte vaccinera dem. Efter att första fallet konstaterats under epidemin i Nederländerna 2001 smittades inga grisar eller får trots infektionstrycket från de omgivande gårdarna med drabbade nötkreatur (Backer JA, 2012).

2.5 Markörvacciner och möjlighet till friförklaringVaccinering mot sjukdomar man försöker utrota, till exempel vid ett mul- och-klövsjukeutbrott i ett tidigare smittfritt land som Sverige, har tidigare närmast varit en komplicerande faktor i bekämpningen. Det varit svårt att genom blodprov skilja mellan vaccinerade djur och djur med naturlig immunitet, d.v.s. sådana djur som någon gång varit infekterade med den aktuella smittan, eller kanske fortfa-rande är det.

Under senare tid har det dock utvecklats nya vacciner och analysmetoder, markör-vacciner (DIVA), som används vid mul- och klövsjuka och som gör det möjligt att skilja mellan vaccinerade och smittade djur. Smittade djur utvecklar anti kroppar både mot strukturella (SP) och icke strukturella proteiner (NSP) i virus. De senare saknas i renat avdödat vaccin som därför bara ger upphov till antikroppar mot strukturella proteiner (SP). Genom att i tester söka efter dessa båda sorters antikroppar kan man skilja mellan djur som vaccinerats och sådana som genom-gått en infektion.

Vaccinering är ingen garanti mot smitta och vaccinerade djur kan också bli smittbärare, dessutom utan att det syns tydligt, eftersom symtomen oftast saknas. Trots framstegen med markörvacciner kan man med de tester som finns inte med hundraprocentig säkerhet säga att ett djur inte är smittat, eftersom man får en del falskt positiva svar och inte heller fångar upp riktigt alla smittade. Det finns en liten risk att man får falskt negativa svar, att ett djur testar negativt i ett enskilt test trots att det är smittat. Tar man prov på tillräckligt många djur kan man ändå med tillräcklig säkerhet visa smittfrihet i en population. Se även senare i rapporten angående friförklaring efter vaccinering.

12

Det är en utmaning att tillverka verksamma, tillförlitliga och tillräckligt billiga vacciner i tillräckliga volymer, samtidigt som virustyperna är under ständig förändring. Perfekta vacciner för att utrota mul- och klövsjuka finns ännu inte. Sådana vacciner skulle i den bästa av världar skydda mot både symtom, smitta och smittöverföring. De skulle också vara säkra och billiga att tillverka, vara enkla att transportera och ge livslång immunitet mot olika subtyper (Rodriguez och Gay, 2011). De bör vara uppbyggda på ett sätt som gör att man kan säkerställa frihet från smitta hos vaccinerade djur och i vaccinerade besättningar.

2.6 VaccinbankerTillgången på vaccin är en kritisk punkt i beredskapsplaneringen. Statens veterinär medicinska anstalt (SVA) är enligt uppdrag från Jordbruksverket ansvarig för beredskapsvaccin. Sverige hade tidigare tillgång till en vaccinbank för mul- och klövsjuka i ett samarbete med ett antal andra länder. Detta samarbete har nu upphört och Sverige har liksom många andra länder inte heller någon egen vaccinbank. Alla medlemsstater har dock rätt till EU:s gemensamma vaccinbank som består av kommersiella vacciner som finns i lager eller tillverkas vid behov. Fördelningen av vaccin styrs från Kommissionen beroende på situationen i det aktuella utbrottet. För närvarande uppges runt 40 miljoner doser finnas i banken, fördelat på olika virusstammar.

SVA kommer om det blir aktuellt att rekvirera vaccin från vaccinbanken via Kommissionen. För hanteringen av vaccin i Sverige har SVA upparbetade arbets-rutiner i den ackrediterade rutinverksamheten.

Mul- och klövsjukevacciner måste tillverkas i högsäkerhetsklassade laborato-rier eftersom man är rädd för att smitta ska ta sig ut från lokalerna. Detta gör till verkningen av vaccin kostsam och därför begränsad, vilket orsakar problem vid akut behov. Man försöker på olika sätt lösa problemen. Forskning pågår exempelvis kring vacciner som består av endast en mindre del från mul- och klövsjukeviruset och ett annat mindre sjukdomsframkallande virus som bärare i vaccinet.

13

3 EU-lagstiftning Sammanfattning

EU:s hållning till vaccinering har förändrats under senare år och vaccinering är nu tillåten under ett utbrott av mul- och klövsjuka. Vaccineringen är dock endast ett komplement till grundåtgärderna i direktivet, och kan påbörjas efter initiativ från enskilda medlemsstater eller från kommissionen. I direktivet finns ett antal kriterier för och emot vaccinering som vägledning i beslutsprocessen.

En lång rad omfattande restriktioner följer vid vaccinering, både för det aktuella området och för regionen eller landet som helhet. Detta gäller framför allt förflyttningar och handel med djur och djurprodukter och krav på värme-behandling av kött och mjölk. Tiden fram till friförklaring förlängs. Under tiden råder restriktioner och det finns krav på omfattande undersökning och provtag-ning inom och utanför vaccinationsområdet.

Medlemsländerna ska ha en beredskapsplan och en plan för nödvaccinering som är upprättad med tanke på värsta scenarier i ett utbrott.

3.1 Nödvaccinering som kompletterande åtgärdVaccinering vid mul- och klövsjuka regleras hårt inom EU. Medlemsländerna förväntas vidta ett antal grundåtgärder i samband med utbrott och dessa berörs inte här. Fortsättningen av detta kapitel refererar de delar av mul- och klövsjuke-direktivet som gäller vaccinering. Texten är ingen exakt återgivning, utan är i flera fall en omskrivning och i viss mån en förenkling. För exakt innehåll hän visas till direktivstexten.

Mul- och klövsjukedirektivet ger som redan beskrivits möjlighet för två olika strategier för nödvaccinering, skyddsvaccinering och suppressiv vaccinering (se avsnitt 4.2). Vaccinering är inom EU en kompletterande nödåtgärd som kan tas till när ett utbrott riskerar att sprida sig alltför snabbt eller drabba ett stort område eller ett mycket stort antal djurbesättningar. Grunden för bekämpande är fortfarande en mängd andra obligatoriska åtgärder och regleringar som syftar till att hindra smittan från att spridas, såsom utslaktning av smittade besättningar, smittspårning, förbud i vissa områden mot att flytta levande djur och smittfarliga produkter m.m.

14

3.2 Beslut om att genomföra nödvaccineringFlera parter har möjlighet att besluta om nödvaccinering.

1. Den medlemsstat som har ett bekräftat utbrott av mul- och klövsjuka som hotar att få stor spridning kan besluta om att genomföra nödvaccinering. Ett antal kriterier som kan tala för eller emot nödvaccinering finns förtecknade i en bilaga till direktivet (bilaga X).

2. Även andra medlemsstater kan besluta om nödvaccinering om de hotas genom

a) det geografiska läget

b) rådande väderförhållanden

c) epidemiologiskt relevanta kontakter med det aktuella utbrottet

d) sitt geografiska läge eller rådande väderförhållanden i ett angränsande tredje land med utbrott av mul- och klövsjuka.

3. Om andra medlemsstater genom sitt läge eller rådande väderförhållanden hotas av utbrottet kan EU-kommissionen också ta initiativ till nödvaccinering i den drabbade medlemsstaten.

Beslut om att genomföra nödvaccinering skall antas enligt kommittéförfarande i PAFF-kommittén (Standing Committee on Plants, Animals, Food and Feed - Section: ”Animal health and animal welfare”). En medlemsstat kan också själv fatta beslut om nödvaccinering och verkställa det efter en skriftlig anmälan till kommissionen som därefter omedelbart tar ärendet till PAFF-kommittén.

I beslut om att börja nödvaccinera ska minst anges

a) det geografiska område som avses

b) art och ålder på djur som ska vaccineras

c) vaccinationskampanjens längd

d) särskilt förbud mot förflyttning av vaccinerade och ovaccinerade djur av mottagliga arter och produkter från dessa

e) särskild kompletterande och permanent identifiering och särskild registrering av de vaccinerade djuren

f) andra förhållanden av betydelse

Beslutet ska vara sådant att kraven i direktivets krav i samband med skydds-vaccinering (Art 52) uppfylls, oavsett om de vaccinerade djuren ska avlivas, slaktas eller hållas vid liv.

15

3.3 Kriterier för beslut om nödvaccineringSom hjälp för den enskilda medlemsstaten i bedömningen inför beslut om vaccinering innehåller mul- och klövsjukedirektivet två tabeller med kriterier att ta hänsyn till. Tabell 1 är ursprungligen från EU:s Vetenskapliga kommit-tés rapport 1999 (Scientific Committee on Animal Health and Animal Welfare, 1999). Tabell 2 tillkom vid utformandet av det nya direktivet 2003.

Tabell 1. Kriterier inför beslut att tillämpa skyddsvaccinering i direktiv 2003/85/EG

Kriterier Beslut

För vaccinering Mot vaccinering

Djurtäthet för djur av mottagliga arter

Hög Låg

Dominerande kliniskt påverkade arter

Svin Idisslare

Förflyttning av eventuellt smittade djur eller produkter ut ur skyddszonen

Bevis Inga bevis

Förväntad luftburen spridning av virus från smittade anläggningar

Hög Låg eller ingen

Lämpligt vaccin Tillgängligt Ej tillgängligt

Utbrottens ursprung (spårbarhet) Okänt Känt

Utbrottskurva Stiger snabbt På låg nivå eller långsamt stigande

Utbrottens utbredning Stor utbredning Begränsad utbredning

Allmänhetens reaktion inför total utslaktning

Stark Svag

Godkännande av att regionalisering sker efter vaccinering

Ja Nej

Tabell 2. Kompletterande kriterier för beslutet att genomföra nödvaccinering i direktiv 2003/85/EG

Kriterier Beslut

För vaccinering Mot vaccinering

Tredje lands godkännande av regionalisering

Känd Okänd

Ekonomisk bedömning av konkur-rerande kontrollstrategier

Om det kan förutses att en kontrollstrategi utan nöd vaccinering skulle leda till betydligt större ekonomiska förluster inom jordbrukssek-torn och inom andra sektorer än jordbrukssektorn

Om det kan förutses att en kontrollstrategi med nöd vaccinering skulle leda till betydligt större ekonomiska förluster inom jordbrukssek-torn och inom andra sektorer än jordbrukssektorn

Om det kan förutses att 24/48 timmarsregeln inte kan genomföras effektivt under två dagar i följd

Ja Nej

Betydande sociala och psykologiska konsekvenser av total utslaktning

Ja Nej

Förekomst av stora anläggningar med intensiv animalieproduktion i ett icke djurtätt område

Ja Nej

16

24/48 timmarsregeln (enligt tabell 2) innebär enligt direktivet följande:

• Smittade besättningar ska slaktas ut inom 24 timmar efter det att sjukdomen har bekräftats.

• Förebyggande avlivning av djur som kan tänkas vara smittade eller smitt-bärare ska utföras på ett säkert sätt inom mindre än 48 timmar.

Definition av djurtäta områden (enligt tabell 2) ska ske både enligt mul- och klövsjukedirektivet och svinpestdirektivet. Den strängaste definitionen ska användas, beroende på vilka djurslag som dominerar i området.

Definitionen ”djurtätt område” är enligt direktivet:

• När det gäller grisar:

• om ett område med radie av 10 km runt aktuell anläggning har fler än 800 grisar per km2 eller

• om anläggningen ligger i eller högst 20 km från ett län (”region”) med mer än 300 grisar per km2

• När det gäller nötkreatur, får och grisar tillsammans:

• om ett område med radie av 10 km runt aktuell anläggning har fler än 1000 djur per km2 och

• anläggningen ligger i eller högst 20 km från en kommun (”delregion”) med mer än 450 djur per km2

För exakt definition hänvisas till direktiv 2003/85/EG samt till Bilaga 3 i denna rapport.

3.4 Restriktioner och krav i samband med vaccineringAtt vaccinera är enligt EU-lagstiftningen förbundet med ett stort antal restriktioner. En något omarbetad version för svenska förhållanden finns i kapitlet om vaccinering Jordbruksverkets Epizootihandbok, se bilaga 2 i denna rapport. I tabell 3 ges en mycket förenklad sammanfattning av direktivets krav på restriktioner vid vaccinering. För detaljerad information hänvisas till direktivet eller till ett utdrag ur Epizootihandboken som rör vaccinering som finns som bilaga till detta dokument.

Vaccineringen utgör ingen smittrisk för människor. Om vaccinering tillämpas finns krav i direktivet på att allmänheten informeras om säkerheten när det gäller kött, mjölk och mjölkprodukter från vaccinerade djur avsedda som livsmedel. Rädsla hos konsumenter skulle kunna öka den skada branschen ändå lider i samband med ett utbrott.

17

3.5 Återupprättande av status som mul- och klöv sjukefritt land

Ur handelssynpunkt är det önskvärt att snabbt återupprätta status som ”mul- och klövsjukefritt land utan vaccinering”. Beslut om att en medlemsstat kan återfå sin status som mul- och klövsjukefritt land inom EU fattas av Kommissionen genom kommittéförfarande. I mul- och klövsjukedirektivet regleras återupp rättande av status utan vaccinering i artikel 60 och efter nödvaccinering i artikel 61. Bestämmelserna återges förenklat i tabell 4.

Punkter från och med ”Fas 1” tillkommer för länder som valt att vaccinera. Utöver de beskrivna reglerna är det alltid förbjudet att flytta vaccinerade djur mellan medlemsstater. Djurparksdjur och utrotningshotade raser kan bli föremål för undantag.

Enligt Artikel 62 kan man i Kommissionen/PAFF-kommittén under vissa om ständigheter besluta om lättnader i restriktionerna tidigare än efter de 3 respektive 6 månaders väntan på friförklaring som gäller vid suppressiv vaccinering respektive skyddsvaccinering (se slutet av tabell 4).

18

Tabell 3. Restriktioner och krav i samband med vaccinering enligt direktiv 2003/85/EG (Observera att detta är en kraftig förenkling av regelverket)

Suppressiv vaccinering (i skyddszon)

Skydds- vaccinering (större område)

Fas 1(0-30 dagar efter vacc slut)

Fas 2, 2A och 2B (från 30 dagar efter vacc slut)

Fas 3(från fas 2 avslut till fri-förklaring)

Särskild märkning av vaccinerade djur

X X

Regionalisering1 X X X X X

Övervakningszon 10 km runt vacc. området2

X X X X X

Undersökning, provtagning, klassificering av besättningar i vacc.området3

X

eller utslaktning

X X

Djurförflyttningar inom vacc.området

Förbud Förbud Förbud Förbud Tillåtet efter godkännande

Djurförflyttningar ut ur vacc.området

Förbud Förbud Förbud Förbud Förbud. Lättnader för ovaccinerade avkommor.

Undantag kan medges för trans-port till slakteri

Förbud Förbud Ja, inom zonen (i undantags-fall utanför)

Ja, inom eller utanför zonen

Ja, inom eller utanför zonen

Kött och köttprodukter

Förbud Förbud Särskild märkning, transport och behandling

Särskild märkning, transport och behandling

Särskild märkning, transport och behandling

Mjölk och mjölkprodukter

Förbud Förbud Särskild märkning, transport och behandling

Särskild behandling

Särskild behandling

2 3 4

2 Förfarande inom EU som bland annat syftar till att minska effekterna av utbrott och att upprätthålla möjligheten till handel från smittfria områden.

3 Inom en 10-kilometerszon runt vaccinationsområdet krävs klinisk undersökning av alla djur samt provtagning i fårbesättningar (Artikel 52 samt Bilaga III direktiv 2003/85/EG)

4 Klinisk undersökning, provtagning m.m. i vaccinationsområdet för att utesluta smitta (Artikel 56 direktiv 2003/85/EG)

19

5 6 7 8 9

5 Sannolikhet att testet utfaller positivt för positiva prover

6 Andel positiva/infekterade djur inom en besättning vid ett givet tillfälle

7 Fåtal djur som i vissa fall sätts in efter sanering av smittad anläggning för att kontrollera att de inte blir smittade

8 Proteiner som finns i virus men inte i vaccin (gäller markörvaccin)

9 Undersökning för att påvisa antikroppar i blod

Tabell 4. Sammanfattning av regler för friförklaring efter vaccinering enligt direktiv 2003/85/EG.

Ur direktiv 2003/85/EG (Observera att texten är förenklad, för fullständig information se direktivstexten Artikel 61)En medlemsstat eller en region som vaccinerat i samband med utbrott ska inom EU återfå status som fritt under villkor att• alla skyddszoner kunnat upphävas

• alla övervakningszoner kunnat upphävas

• fas 1 genomförts i vaccinationsområdet (innebär restriktioner till 30 dagar efter att vaccine-ringen slutförts)

• fas 2 genomförts i vaccinationsområdet (innebär restriktioner därefter)

• fas 2A genomförts i vaccinationsområdet, med början tidigast 30 dagar efter att vaccineringen slutförts, vilket bl.a. inkluderar

• klinisk undersökning av alla djur i alla besättningar

samt

• provtagning av får och getter och på expertgruppens inrådan även andra djur för att med konfidens4 på minst 95 % påvisa infektion vid en prevalens5 på 5 % samt undersökning och provtagning av eventuella indikatordjur6

eller

• provtagning av alla vaccinerade djur samt deras ovaccinerade avkomma i alla besättningar för att påvisa antikroppar mot icke-strukturella proteiner7 mot mul- och klövsjukevirus

• fas 2B har genomförts i vaccinationsområdet, vilket inkluderar bl.a.

• klassificering av alla besättningar i vaccineringszonen och åtgärder vidtagna med ledning av undersökningen enligt fas 2A (exempelvis om besättningar misstänks vara eller ha varit smittade)

• fas 3 pågår fram till friförklaring (restriktioner efter att fas 2B slutförts)

• övervakning inom 10-kilometerszon runt vaccinationsområdet pågår fram till friförklaring, vilket bl.a. inkluderar intensifierad övervakning

• enligt provtagningsprotokoll från OIE

eller

• på samma vis som gjorts i övervakningszonen enligt bilaga III (runt smittade anläggningar) med undersökning av anläggningar där smitta kan misstänkas trots att kliniska tecken saknas. Ett ”flerstegsurval” anges i direktivet vara tillräcklig förutsatt att prov tas från

• anläggningar i alla delar av zonen där får- och getbesättningar som varit avskilda från nära kontakt med nötkreatur under minst 30 dagar före provtagning

• så många anläggningar som behövs för att med en konfidens8 av 95 % påvisa minst en smittad besättning om den uppskattade sjukdomsprevalensen i området är 1 %, och

• så många får och getter per anläggning som behövs för att med en konfidens på 95 % påvisa en sjukdomsprevalens på 5 % i besättningen eller alla får och getter om de är färre än 15.

samt ett av följande villkor:

• relevanta rekommendationer från OIE följts

• vid suppressiv vaccinering (vaccinate-to-cull): minst tre månader har gått sedan det senast vaccinerade djuret slaktades och serologisk övervakning9 har genomförts enligt riktlinjerna och man visat att ingen smitta längre förekommer i landet/regionen

• vid skyddsvaccinering (vaccinate-to-live): minst sex månader har gått efter det senaste utbrottet/fallet eller efter slutförd nödvaccinering och serologisk övervakning för att påvisa icke-strukturella proteiner mot mul- och klövsjukevirus har genomförts enligt riktlinjerna och visat att ingen smitta förekommer hos vaccinerade djur

20

3.6 Krav på plan för nödvaccineringBeslutet om att införa vaccinering eller inte kommer att tas i den aktuella situationen. I varje medlemsstats beredskapsplan ska det dock ingå en plan för eventuell nödvaccinering (2003/85/EG Art 72). Det som enligt direktivet krävs i planen är att:

• Regioner med hög djurtäthet enligt EU:s definition ska listas.

• Behovet av vaccin vid eventuell nödvaccinering i händelse av ett värsta scenario ska uppskattas.

Vad som här menas med ett värsta scenario kan variera mellan olika medlems-länder och förhållandena i dem. Den typ av värsta scenario som anges i texten (2003/85/EG bilaga XVII pkt 12), som beskriver hur man ska utarbeta bered-skapsplaner generellt, alltså inte bara delen om nödvaccinering, är:

”… ett stort antal utbrott som inträffar under en kort tid och som orsakas av flera serotyper eller stammar av antigen eftersom detta kan bli nödvändigt bland annat i händelse av ett avsiktligt utsläpp av mul- och klövsjukevirus ”.

3.7 Medfinansiering från EUEU medfinansierar enligt direktiv 90/424/EEG bekämpning av mul- och klöv sjukeutbrott10. Medlemslandet kan ansöka om 60 % medfinansiering av kostnaderna för bekämpningen. Här ingår vid behov även kostnader för nödvaccinering.

10 90/424/EEG: Rådets beslut av den 26 juni 1990 om utgifter inom veterinärområdet. EGT L 224, 18/08/1990 s. 0019 - 0028

21

4 Analyser i andra länderSammanfattning

Epidemiologiska och ekonomiska analyser av vaccinering i samband med mul- och klövsjukeutbrott har under senare år gjorts i flera länder. Simuleringar av smittspridning har använts för att beräkna optimal tidpunkt för ökad bekämpning med förebyggande avlivning eller vaccinering.

Genom olika förutsättningar i olika länder är resultaten ofta till synes motsägelse-fulla. De kan inte rakt av appliceras på svenska förhållanden. Förhållanden när det gäller djurtäthet, handelsmönster m.m. varierar mellan länderna, och olika analysmodeller har använts. Enligt vissa analyser ska man börja vaccinera så snart som möjligt om det ska ha någon effekt. Enligt andra ska vaccinering bara väljas om spridningen ökat okontrollerat och utbrottet riskerar att bli riktigt stort, vilket skulle kunna vara senare i utbrottet.

Man kan av artiklarna och av de skilda resultaten i dem dra slutsatsen att när det gäller beslutsfattande bör matematiska modeller främst användas före ett utbrott, som ett stöd i beredskapsplaneringen. Olika idéer och tankar kan då testas i en lugn miljö. Resultaten blir inget facit på verkligheten men ger ändå mycket värde-full information.

4.1 Modeller i beredskapssyfteTrots att mycket aktivitet pågår i flera länder med simuleringar av smitt spridning och försök att utvärdera effekten av bekämpningsåtgärder ställer sig flera namnkunniga källor tveksamma till användandet av modeller.

En källa ställer sig mycket tveksam till om simuleringar kan förutsäga något om vare sig spridning mellan gårdar eller effekten av bekämpningsåtgärder. Man menar att förloppet i ett utbrott i stor grad kan komma att påverkas av till synes små och oförutsägbara händelser såsom förflyttningar av enstaka djur. (James och Rushton 2002). Samma källa konkluderar att effekten av att tillämpa ringvaccine-ring11 är mycket oförutsägbar, och när den tidpunkten inträffar då man kan se att ringvaccinering hade varit berättigad, är det troligen för sent att sätta igång.

I en artikel (Kitching med flera, 2006) kritiseras användandet av matematiska modeller vid beslutsfattande i samband med utbrottet i Storbritannien 2001 hårt. Modellerna togs fram under utbrottet och ansågs inte förankrade hos landets veterinära expertis.

I en annan artikel anser författarna att valet mellan att vaccinera eller inte troligen är den svåraste frågan för myndigheterna vid ett utbrott. De menar att bered-skapsplanering (före ett utbrott) bör omfatta modellering av utbrott med många olika scenarier för att stödja objektivt beslutsfattande och minska förseningar på grund av byråkrati. En situation där beslutet om vaccinering tas så sent att hela landet måste vaccineras bör undvikas, och författarna menar att det faktiskt är en valmöjlighet att börja med vaccinering som en första i stället för en sista utväg (Barnett med flera, 2002).

11 Vaccinering runt smittade besättningar eller smittat område

22

Under kommande år kommer modellerna att utvecklas, men många specifika och oförutsägbara faktorer påverkar förloppen i verkliga utbrott. Lärdomar från utbrott och resultat från smittspridnings- och vaccineringssimuleringar i andra länder är i stora delar värdefulla men inte alltid direkt tillämpbara på svenska förhållanden. Trots begränsningarna i metod och användbarhet och skillnader mellan länderna är det värdefullt att ta del av andra länders resultat i sådana studier. Några länders bedömningar redovisas här mycket sammanfattat.

4.2 Några landspecifika bedömningarFinlandLivsmedelssäkerhetsverket Evira i Finland har utrett spridningsmönstret vid ett eventuellt mul- och klövsjukeutbrott i Finland och dess ekonomiska följder (Lyytikäinen med flera, 2011). I studien har olika spridningsscenarier och ekonomiska konsekvenser i Finland för mul- och klövsjuka simulerats liksom nyttan av vaccinering.

Faktorer som varierats är bland annat olika geografisk placering av första ut brottet, olika tid för upptäckt av smittan, typ av djurhållning i först smittad besättning, olika mängd kontakter med risk för spridning och bekämpnings-åtgärder med och utan vaccinering. Fyra alternativa typer av vaccinations-strategier har utvärderats.

Det gemensamma för alla fyra strategier är enligt studien att vaccineringen inte får någon större effekt på det slutliga antalet smittade besättningar, inte ens vid spridningen i ett simulerat värsta scenario. Av rapporten framgår att:

”Om mul- och klövsjuka skulle drabba en nöt eller svingård skulle den mest sannolikt spridas till ytterligare fyra gårdar och epidemin skulle vara under kontroll efter fem veckor från det första fallet räknat. I en tredjedel av fallen skulle smittan inte alls spridas vidare. Även ett eventuellt större utbrott skulle förbli relativt litet och kortvarigt. I värsta fall skulle viruset spridas till 29 gårdar innan man får sjukdomen under kontroll.

Den ekonomiska förlusten av ett utbrott som begränsas till endast en gård skulle uppnå i medeltal 23 miljoner Euro. I värsta fall skulle de ekonomiska förlusterna av ett utbrott kunna stiga till mer än 38 miljoner Euro. Enligt studien, skulle man inte få någon nytta av nödvaccineringar, eftersom de av EU reglerade bekämpningsåtgärderna skulle vara tillräckliga för att stoppa sjukdomens spridning. Dessutom skulle vaccineringen medföra stora ekonomiska följder på grund av exportbegränsningar.”

Orsaken att vaccinering därmed inte anses kunna vara någon rimlig bekämpnings åtgärd anges främst vara att

• utbrotten i Finland ändå bedöms bli förhållandevis begränsade,

• de EU-stadgade bekämpningsåtgärderna är fullt tillräckliga,

• det blir en tidsfördröjning på minst 10 dagar från vaccinationstillfället till dess att djuren byggt upp något skydd mot smitta som gör att effekten först uppnås när utbrottet ändå håller på att ebba ut,

• vaccinering försvårar för exporten under en längre tid än annars,

23

• vaccinationskampanjen i sig är dyr,

• suppressiv vaccinering ökar antalet djur som måste avlivas och därmed ökar de direkta kostnaderna, och att

• informationen om utbrottet som den beslutande myndigheten har att stödja sig på vid beslut om vaccinering alltid kommer att vara osäker och inkomplett.

DanmarkSimuleringar av MK-utbrott under danska förhållanden i kombination med cost/benefitanalyser (Boklund med flera, 2013) visar bland annat

• skyddsvaccinering kan vara bra ur epidemiologisk synvinkel om utbrottet har startat i en nötbesättning i ett område med mycket nötkreatur

• om utbrottet har startat i ett område med lägre täthet av nötkreatur eller i en besättning med andra djurslag har skyddsvaccinering och utslaktning i zonerna kring smittade besättningar samma förebyggande effekt på utbrottet

• att införa extra kontrollmetoder såsom vaccinering eller utslaktning i zonerna har bättre epidemiologisk effekt om man påbörjar dem efter 14 dagar efter diagnos eller när 10 besättningar är smittade än om man börjar när ännu fler besättningar blivit smittade

• skyddsvaccinering är aldrig kostnadseffektivt i simuleringarna för danska förhållanden och kan därför inte rekommenderas i Danmark

• utslaktning kan oftast rekommenderas och vid extremt stora utbrott även suppressiv vaccinering

• de största kostnaderna i de danska simuleringarna orsakas av exportförluster

En studie om att förutsäga utbrottets storlek och lämplig tidpunkt att sätta in ytterligare bekämpningsåtgärder (Halasa, 2013) har för danska förhållanden visat att

• såväl antalet smittade besättningar 14 dagar efter upptäckt, den geografiska utbredningen av utbrottet efter samma tid, och djurslaget i indexbesättningen kan användas för att förutspå utbrottets totala storlek, och för att bedöma om det är lämpligt att ta till ytterligare åtgärder som att börja vaccinera eller utöka den förebyggande slakten

• När det gäller Danmark är denna gräns runt 65 smittade besättningar efter 14 dagar – över 65 indikerar att ytterligare åtgärder behöver sättas in.

NederländernaDen starkt negativa inställningen i Nederländerna till massavlivningar av djur som under utbrottet 2001 har gjort att man söker andra vägar inför ett eventuellt nytt utbrott. Metoden man då använde sig av var suppressiv vaccinering (vaccination-to-cull). Den metod man nu komma att använda anges vara vaccination-to-live. Man undersöker nu svar på frågan om och i så fall hur metoden kan användas i landet vid ett utbrott.

Pågående studier i tre delar ska belysa frågan med hänsyn till hur effektiv bekämpning uppnås med vaccinering, hur vaccineringen påverkar möjligheten att återfå status som smittfritt land och hur de ekonomiska förlusterna kan minskas.

24

Den första delstudien (Backer JA, 2012a) gäller hur effektiv vaccinering är som komplement till direktivets grundåtgärder för att stoppa ett pågående utbrott och visar för nederländska förhållanden att

• smittan i områden med > 4 gårdar/ km2 begränsas lika snabbt med ring vaccinering som med förebyggande slakt. Samtidigt minskas antalet besättningar som måste slaktas ut med tre fjärdedelar.

• Om grisbesättningar utesluts ur vaccinationskampanjen ökar utbrottets storlek något, men antalet djur som behöver vaccineras mer än halveras.

• Fårbesättningar på hobbynivå anses inte ha någon betydelsefull roll i smitt-spridningen och behöver därför inte inkluderas

• I områden med lägre djurtäthet, runt 2 gårdar/km2, bedöms strategin att endast avliva smittade besättningar vara en tillräcklig kontrollmetod.

Den andra delstudien (Backer JA, 2012b) undersöker hur möjligheten att återfå smittfri status i landet riskerar påverkas av skyddsvaccinering (vaccination-to-live) jämfört med icke-vaccinationsstrategier med förebyggande slakt, om man genom förbättrad efterföljande provtagning kan minska risken för att ha oupptäckta smittade djur i populationen.

• Båda strategierna, vaccination-to-live och förbyggande slakt, ger efter slutlig screening ett jämförbart antal oupptäckta smittade djur i populationen.

• Oupptäckta smittade djur kan främst ses i ovaccinerade fårbesättningar och i vaccinerade blandade nöt- och fårbesättningar.

• Vid slutlig provtagning i grisbesättningar är det inte nödvändigt att testa alla djur vilket kan minska provtagningskostnaderna.

Den tredje delstudien om minimering av de ekonomiska förlusterna har inte publicerats ännu (februari 2016).

StorbritannienI en studie (Porphyre T, 2013) användes Skottland som modell för att simulera hur effektiviteten i en nödvaccinering påverkas av olika faktorer så som platsen för introduktion av smittan och tidpunkten när vaccinering påbörjas. Vaccinering antogs i modellen bli utförd som skyddsvaccinering i ett område med 10 kilometers radie runt smittade besättningar (vaccinate-to-live).

Vaccinering visade sig i simuleringarna ha bäst effekt på spridningen i större utbrott. Man såg också att vaccinering hade betydligt större effekt på utbrottets storlek om smittan hade introducerats till någon av de södra delarna av Skottland än om smittan först kommit till de norra delarna. Detta anges bero på skillnader i strukturen i djurhållningen såsom exempelvis djur- och besättningstäthet och produktionsinriktning. Man såg vidare att vaccinering hade större effekt om den sattes in när flera besättningar konstaterats smittade direkt, jämfört med om man initialt bara såg smitta i en besättning.

Tidpunkten när vaccinering sattes in hade större betydelse än det initiala antalet smittade besättningar. Störst effekt sågs när vaccineringen sattes in direkt när smittan konstaterats. Det anges innebära att vaccineringen startar en vecka efter att smittan konstaterats, så fort personal och vaccin kunnat mobiliseras.

25

Simuleringarna som gällde tidpunkten gjordes för två representativa områden, ett i norra (Aberdeenshire) och ett i södra (Ayshire) Skottland. Effekten av vaccinering skilde sig åt mellan dessa och var mer effektiv i de södra delarna. I det norra området såg man ingen större effekt av vaccinering alls om man väntade tio dagar med att påbörja den, eftersom simuleringarna visade att utbrottet i de flesta fall redan skulle varit över vid den tidpunkten. I det södra området var risken större att utbrottet skulle utvecklas till att få en större omfattning, och här hade vaccinering bättre effekt även om beslutet att påbörja vaccineringen blev betydligt försenat. Om vaccinering sätts in en vecka efter ett konstaterat utbrott i södra Skottland anges antalet djur som måste avlivas minska med en tredjedel. Hur de vaccinerade djuren i förlängningen skulle hanteras anges dock inte.

Under utbrottet 2001 visade sig stora nötkreatursbesättningar har stor betydelse för smittspridningen. Metoden att vaccinera endast stora nötkreatursbesättningar visade sig också vara den mest effektiva i simuleringarna, under förutsättning att smittspridningen höll sig till nöt- och fårbesättningar. Om grisbesättningar skulle bli indragna i utbrottet och den luftburna smittan därmed skulle öka, anges att valet av besättningar att vaccinera skulle behöva omprövas.

Man noterar också att vaccinering, även om den ser ut att vara fördelaktig ur epidemiologisk synvinkel, inte alltid är det ur en ekonomisk. Det finns också ett tidsfönster när vaccineringen måste sättas in för att bli kostnadseffektiv. För att optimera både den ekonomiska och epidemiologiska effekten måste vaccineringen sättas in så snabbt som möjligt.

I en tidigare rapport från Defra beskrivs också simuleringar av mul- och klöv sjukeutbrott i Storbritannien (Defra, 2005). Även dessa förutsäger mindre omfång på utbrotten i framtiden jämfört med 2001. Vaccinering i en radie av 10 km runt smittade besättningar (jämfört med endast stamping out av smittade besättningar) anges endast marginellt minska antalet smittade besättningar i mindre utbrott, medan det har en mer signifikant inverkan på större utbrott, och anges då minska med mellan 15 och 50 %. Antalet djur som måste avlivas sjunker då också med mellan 15 och 50 %. Utbrotten minskar därtill tidsmässigt.

Nackdelarna med vaccinering beskrivs inkludera en möjlig ökning av antalet djur som slaktas av djurskyddsskäl, en förlängd period till friförklaring och (förutom i mycket stora utbrott) en förskjutning av kostnaderna från staten till jordbrukssektorn.

SchweizSimulering av ett mul- och klövsjukeutbrott i Schweiz med och utan nöd vaccinering har nyligen gjorts (Dürr med flera, 2014). Schweiz är ett land med förhållandevis låg djurtäthet. Slutsatser från studien angående vaccinering var bland annat

• Vaccinering i ett tidigt skede i utbrottet har inte någon effekt på utbrottets storlek.

• Vaccinering i ett område med 10 km radie runt smittade besättningar har effekt när utbrottet blivit större.

I studien rekommenderas därför för länder med låg djurtäthet att främst satsa på att överväga nödvaccinering om utbrottet tenderar att bli stort, exempelvis om diagnosen dröjt och många besättningar redan hunnit bli smittade.

26

Tyskland Simuleringar i Tyskland (Traulsen I, 2011) visar andra resultat för tyska förhållanden.

• Vaccinering runt indexbesättningen kombinerat med de grundläggande kraven i direktivet var den bästa strategin

• Nödvaccinering var effektivt speciellt i områden med hög djurtäthet

27

5 Förutsättningar för nödvaccinering i Sverige

Sammanfattning

Sverige har genom epizootilagstiftningen formell möjlighet att initiera en vaccinering vid ett mul- och klövsjukeutbrott. Den officiella hållningen har hittills dock varit negativ till vaccinering.

I tidigare beräkningar har det uppskattats att ett mul- och klövsjukeutbrott i Sverige skulle kosta mellan 3,5 och 10 miljarder kronor. Nyligen genomförda simuleringar av smittspridning som genomförts vid SVA12 visar i motsats till detta att utbrott i Sverige skulle bli mycket begränsade.

Under vissa omständigheter i ett utbrott skulle vaccinering troligen kunna anses mer påkallat, och då framför allt om avlivning och destruktion av smittade djur inte kan ske tillräckligt snabbt. Andra omständigheter som kan tala för vaccinering är att spridningen blivit eller antas bli mycket omfattande eller hotar ett grannland. En faktor som starkt talar emot vaccinering är den förhållandevis låga djur- och besättningstätheten i landet. Inte ens i de mest djurtäta områdena kommer nivån upp till en femtedel av definitionen för hög djurtäthet när det gäller alla mottagliga arter tillsammans.

5.1 Vaccinering i Sveriges nuvarande beredskapsplan Sverige har genom epizootilagstiftningen formell möjlighet att initiera en vacci-nering vid ett mul- och klövsjukeutbrott. Vaccinering mot mul- och klöv sjuka är inte tillåten utom då Jordbruksverket fattar beslut om nöd vaccinering. Det kan ske om smittan har konstaterats och kan antas få stor om fattning, eller om risken är stor för spridning av smittan till Sverige. Det framgår av Jordbruksverkets föreskrifter om förebyggande och bekämpning av epizootiska sjukdomar (SJVFS 2010:44). I Epizootihandboken finns ett kapitel om nöd vaccinering som återger delar ur mul- och klövsjukedirektivet (se Bilaga 1).

Det finns en administrativ beredskap att starta ett vaccinationsprogram i så måtto att Jordbruksverket har de lagliga befogenheter som krävs för att besluta om och genomföra vaccinering, och en krisorganisation som träder i funktion vid ett eventuellt mul- och klövsjukeutbrott. Jordbruksverket har gett Statens veterinär-medicinska anstalt (SVA) ansvar för att anskaffa och distribuera vaccin och SVA:s beredskapsplan innefattar detta.

5.2 Tidigare svenska ekonomiska analyserIngen svensk studie har tidigare beräknat kostnaden för nödvaccinering i kombi-nation med andra åtgärder i samband med utbrott. De ekonomiska beräkningarna i de tidigare rapporterna är ändå relevanta och redovisas här kort. För komplett information hänvisas till respektive rapport.

12 Ännu ej publicerade (april 2016)

28

De tidigare ekonomiska analyserna under senare år har beräknat

• kostnaden för ett eventuellt utbrott av mul- och klövsjuka i Sverige I en rapport gjord i samarbete mellan Jordbruksverket och Internationella handelshögskolan i Jönköping från 2006 (Forslund-Johansson med flera, 2006) anges att ett omfattande utbrott i Sverige skulle bli kostsamt, och ge samhällsekonomiska nationella effekter på mellan 3,4 och 10 miljarder kronor, beroende på vilken region i landet som drabbas. En stor del, sannolikt huvud-delen, kan förväntas uppstå i näringar som är sekundära till jordbrukssektorn såsom förädling, handel, restaurang och turism.

• kostnaden vid endemisk (ständig inhemsk) smitta i Sverige I en ESO-rapport från tidigare Livsmedelsekonomiska institutet (Rabinowicz med flera, 2002) jämförs kostnaderna för mul- och klövsjuka i Sverige vid tre olika sätt att förhålla sig till smittan. En situation med endemisk, d.v.s. ständig inhemsk smitta beräknas kosta runt 2,2 miljarder kronor per år, vilket vid rapportens utgivning motsvarade cirka 7 procent av de totala intäkterna från jordbruket. Man har här använt aktuell svensk produktionsstatistik i kombination med uppskattningar från Storbritannien om procentuellt produktions bortfall vid smitta från 1973 (Power och Harris, 1973). Beräkningarna är gjorda under förutsättning att staten inte vidtar några åtgärder för att begränsa smittans skadeverkningar.

• kostnaden för ständig vaccinering En årlig förbyggande vaccinering av samtliga djur i Sverige anges i samma ESO-rapport kosta runt 100 miljoner kronor per år, dock med dubbla kostna-den första året på för att grundvaccinera djuren. Handeln inom Sverige, EU och exporten till tredje länder påverkas genom en 10 procentig minskning. Sammantaget beräknas årskostnaden för vaccineringsalternativet till 138 miljoner kronor.

• kostnaden för radikal bekämpning med utslaktning (stamping out) Utbrott antas i samma ESO-rapport ett basscenario baserat på expert-utlåtanden ske med 30 års intervall och drabba 500 besättningar. Vid detta genomsnittliga antagande beräknas årskostnaden bli betydligt mindre än den beräknade årskostnaden för vaccinering. Det krävs allt så betydlig större och mer frekventa utbrott för att alternativet med landsomfattande preventiv vaccinering ska vara lönsamt i Sverige. I rapporten anges brytpunkten ligga vid exempelvis 1550 utslagna besättningar vart 10:e år för att alternativen ska vara jämbördiga.

5.3 Djurtätheten i SverigeRegioner med hög djurtäthet enligt EU:s definition ska listas i beredskapssyfte. Kartorna som följer visar därför djurtätheten i Sverige och i Europa.

Sverige har låg djurtäthet i jämförelse med andra regioner inom EU. I de mer detaljerade kartorna ses vissa områden med betydligt högre djurtäthet. Här avses både nötkreatur, grisar, får och getter. Ingen region eller kommun i Sverige har den höga djurtäthet som anges som ett kriterium för vaccinering i direktivet. Inte heller svinpestdirektivets definition på djurtätt område för grisar uppnås. Denna definition är också relevant i sammanhanget eftersom det ena direktivet hänvisar till det andra. Definitionerna återfinns något förenklade i stycke 5.3 och ordagrant i Bilaga 3.

29

Figur 3. Djurtäthet för grisar, får och nötkreatur per kvadratkilometer landyta 2008.

Källa: CAPRI:s databas bearbetad av Torbjörn Jansson SLU

Figur 4. Djurtäthet för grisar per kvadratkilometer landyta 2008.

Källa: CAPRI:s databas bearbetad av Torbjörn Jansson, SLU

30

Figur 5. Genomsnittlig djur- respektive gristäthet i Sverige, djur per kvadratkilometer.

Källa: Jordbruksverket 2015

31

Figur 6. Antal nötkreatur, grisar, får och getter per kvadratkilometer i snitt i en radie av 10 km runt aktuell anläggning13.

Källa: Jordbruksverket 2015

13 Definition ur dir 2003/85/EG

32

Figur 7. Antal grisar per kvadratkilometer i snitt i en radie av10 km runt aktuell anläggning14.

Källa: Jordbruksverket 2015

14 Definition ur dir 2003/85/EG

33

Figur 8. Djurtäthet i södra Sverige. Antal nötkreatur, grisar, får och getter per kvadrat-kilometer i snitt i en radie av10 km runt aktuell anläggning15.

Källa: Jordbruksverket 2015

Figur 9. Gristäthet i södra Sverige. Antal grisar per kvadratkilometer i snitt i en radie av10 km runt aktuell anläggning16. Källa: Jordbruksverket 2015

15 Definition ur dir 2003/85/EG

16 Definition ur dir 2003/85/EG

34

5.4 Möjliga strategier för nödvaccineringMöjliga vaccinationsstrategier enligt mul- och klövsjukedirektivet är:

1. Skyddsvaccinering i ett större område (vaccinate-to-live), exempelvis som kartan visar. Metoden skulle kunna vara aktuell vid hårt smittryck från ett grann-land, i detta exempel Danmark, för att förhindra att smitta får fäste i Sverige. Aktuellt område är då troligen delar av Skåne, Halland och sydvästra Blekinge.

Figur 10. Principskiss för att illustrera skyddsvaccinering i en del av landet.

2. Suppressiv vaccinering i skyddszonen runt en smittad besättning Metoden används där det finns ett omedelbart behov av att minska mängden cirkulerande mul- och klövsjukevirus, men kapaciteten att snabbt avliva och destruera djuren är begränsad. Samtliga vaccinerade djur ska sedan avlivas och destrueras så fort logistiken tillåter, oftast inifrån cirkelns mitt och utåt, medan vaccineringen pågår utifrån och in.

Figur 11. Principskiss över suppressiv vaccinering i skyddszoner

35

3. Ett tredje alternativ, så kallat vaccinate-to-live i skyddszon diskuteras som tidigare nämnts i andra medlemsstater. Metoden som går ut på att tillämpa suppressiv vaccinering och sedan genom ett testförfarande slakta testnegativa djuren vid en tidpunkt närmare ordinarie slakttidpunkt. Det ska åter påpekas att metoden idag inte är i beskriven i direktivet.

5.5 Omständigheter som påverkar beslut om nödvaccinering i Sverige

Såväl direktivets kriterier (se Tabell 1 och 2 i avsnitt 5.3) som andra faktorer påverkar och kan tala för och emot vaccinering. Beslutet måste bygga på en sammanvägning av epidemiologiska, ekonomiska och övriga bedömningar i den aktuella utbrottssituationen.

1. Epidemiologisk bedömning av utbrottet

• Bedömningen görs under pågående utbrott av den epidemiologiska expert-gruppen vid SVA. Nyligen genomförda simuleringar av smittspridning vid SVA förutspår att ett mul- och- klövsjukeutbrott i Sverige troligen skulle bli mycket begränsat.

2. Kriterier i direktivet som för Sveriges del redan i förväg talar emot nödvaccinering:

• En relativt sett låg djurtäthet. Högst djurtäthet finns i delar av Skåne, Halland och västra Blekinge, men även här uppgår antalet djur inte på långt när definitionen för hög djurtäthet i direktivet. Studier från Nederländerna visar att direktivets generella åtgärder (utan vaccinering) för nederländska förhållanden är tillräckliga i områden med färre än 2 besättningar per kvadratkilometer (Backer med flera, 2012a). Ingen kommun i Sverige har i genomsnitt fler än runt 0,5 besättningar per kvadratkilometer, men besättningarna är ojämnt fördelade.

• Livdjursförmedling utan djurmarknader eller livdjursauktioner där djur samlas. Mellangårdsavtal och direktförmedling tillämpas alltsedan de stora mul-och klövsjukeutbrotten 2001.

• Tveksamhet kring om regionalisering godkänns av tredje land. Inom EU beslutar kommissionen genom kommittéförfarande i PAFF (Standing Committee on Plants, Animals, Food and Feed) om regionalisering. Om så sker kan handel fortgå från övriga regioner i landet. Det är osäkert om tredje länder godkänner den regionalisering som krävs vid vaccinering. Vid ett utbrott kan Sverige föreslå en regionalisering för tredje länder. Detta innebär i praktiken att Sverige inte kommer att utfärda några veterinärintyg för export från den aktuella regionen. Det är sedan upp till de tredje länderna att besluta att godkänna regionaliseringen acceptera import från övriga delar av landet. Beslut om vaccinering kan tyda på att situationen är okontrollerad, vilket ytterligare minskar chanserna för att regionaliseringen godkänns.

36

3. Kriterier i direktivet som för Sveriges del redan i förväg talar för nödvaccinering:

• Sverige kan relativt snabbt få problem med att uppfylla 24/48-timmars-regeln. Regeln innebär i det här fallet att smittade besättningar slaktas ut inom 24 timmar efter det att sjukdomen har bekräftats, och förebyg-gande avlivning av djur som kan tänkas vara smittade eller smittbärare kan utföras på ett säkert sätt inom mindre än 48 timmar. Regler kring djurskydd vid avlivningen och kring smittskydd m.m. vid omhänder-tagande av kadavren måste uppfyllas.

• Betydande sociala och psykologiska konsekvenser uppstår troligen om många besättningar måste avlivas, speciellt om detta drabbar många djur ägare inom samma område. Även nedläggning av företag m.m. kan följa, speciellt i den rådande konjunkturen och pågående strukturomvandlingen.

• Stora anläggningar med intensiv animalieproduktion förekommer i icke djurtäta områden. I Sverige finns stora anläggningar trots att den totala djurtätheten inte är så hög.

4. Övriga faktorer i aktuell situation:

• Effektivitet och resultat av övriga bekämpningsåtgärder under utbrottet (ingår även i den epidemiologiska bedömningen)

• Efterlevnad av smittskyddsåtgärder som införts under utbrottet

• Praktisk möjlighet att definiera en lämplig vaccinationszon med ledning av den epidemiologiska bedömningen, utbrottets utbredning i landet, förhållanden när det gäller djurhållning och handel i drabbade områden, närhet till grannländer m.m.

• Tillgången på vaccin. Sverige har numera endast tillgång till vaccin från EU:s vaccinbank. Tillgången i en nödsituation beror på hur stor efter-frågan på vaccin är från andra medlemsstater. Kommissionen uppger att tilldelningen av vaccin kommer att ske i proportion till djurbeståndet i de medlemsstater som rekvirerar.

• Tillgången på veterinärer och annan personal för att organisera och utföra vaccineringen kan redan i förväg befaras bli begränsad och beror på utbrottets storlek. Vid otillräcklig tillgång på personal drar vaccineringen ut på tiden och effekten av åtgärden minskar.

• Ekonomiska beräkningar av effekten av att vaccinera baserade på tidigare beräkningar samt aktuella uppgifter från utbrottet

• Kommissionens och grannländers synpunkter på eventuell vaccinering i Sverige under rådande utbrott

• Politiska skäl och/eller stark opinionsbildning för eller emot vaccinering, bland annat med påverkan av hur andra länder agerat (i de fall ett utbrott omfattar fler medlemsstater)

37

5.6 BeslutsträdEtt beslutsträd kan användas som stöd i beslutsprocessen. Frågorna i beslutsträdet rör situationen i det aktuella utbrottet. Gröna pilar i beslutsträdet följs om frågan sammantaget kan besvaras med ”Ja”, röda pilar om svaret är ”Nej”. För varje fråga finns ett antal underfrågor och kriterier som stöd för valet ”Ja” eller ”Nej”. Dessa framgår av Bilaga 4. Frågorna baseras till stor del på de kriterier för och emot vaccinering som anges i mul- och klövsjukedirektivet (2003/85/EG Bilaga 10), tillsammans med några andra faktorer av betydelse.

Bestämmelser om friförklaring efter utbrott finns i direktivets artiklar 60 och 61. För ordagrann lydelse hänvisas till direktivet.

38

6 Konsekvenser vid vaccineringSammanfattning

Vaccinering för med sig stora praktiska och handelsmässiga konsekvenser och den bör vara väl motiverad för att initieras.

Störst konsekvenser uppstår vid skyddsvaccinering. Förutom de restriktioner i djurhållningen som själva utbrottet ger upphov till, blir områden vid skyddsvac-cinering framför allt initialt belagda med förbud mot förflyttningar av djur, och regler om att behandla kött och mjölk införs. Den kommande friförklaringen av landet förskjuts framåt i tiden.

Vid suppressiv vaccinering i skyddszoner ska de vaccinerade djuren avlivas och det krävs stor kapacitet för vaccinering, avlivning och destruktion.

Det kan tyckas bli ett ökat antal besättningar som behöver avlivas vid suppressiv vaccinering, men efter ett välgrundat beslut att börja vaccinera bör slutresultatet bli det motsatta, d.v.s. att man minskar utbrottets storlek. Även vid ett välgrundat beslut om att börja skyddsvaccinera borde de negativa effekterna vägas upp av att utbrottet kan begränsas i omfattning. Vaccineringen gör möjligen att fler djur, djurägare och övriga inblandade omfattas av restriktioner, men förhoppningsvis också att färre drabbas av smittan.

6.1 Direkta konsekvenser Ett mul- och klövsjukeutbrott medför i sig många förbud och andra störningar i handeln med djur, kött, mejeriprodukter och andra produkter av anima-liskt ursprung. Att införa vaccinering i Sverige medför ytterligare ett antal komplikationer:

• Handelsrestriktionerna förlängs i tid

- Vid suppressiv vaccinering är perioden minst tre månader efter att sista vaccinerade djuret avlivats, jämfört med tidigast tre månader efter avlivning av smittade besättningar utan vaccinering.

- Vid skyddsvaccinering förlängs perioden till minst sex månader

• Handelsrestriktionerna utökas i omfattning (gäller i praktiken främst skyddsvaccinering):

- En lång rad regleringar för djurtransporter, förflyttningar till slakteri, märkning av kött, mjölk och andra djurprodukter både i och utanför vaccinationsområdet tillkommer (se Bilaga 2)

- Ett ökat antal djurägare och företag inom slakteri, mejeri och annan förädling omfattas.

- Kött, mjölk, mjölkprodukter och andra produkter av animaliskt ursprung från vaccinationsområdet måste behandlas enligt strikta regler och under överinseende av myndigheterna.

- Möjligheterna att förflytta vaccinerade djur kommer att vara begränsat under hela deras livstid.

39

• Regionalisering av vaccinationsområdet ska ske men är beroende av om regionalisering skett p.g.a. utbrottet i sig

• Exporten påverkas. OIE och därmed WTO har olika handelsrestriktioner om ett land väljer att inte vaccinera, att skyddsvaccinera och att genomföra en suppressiv vaccinering. Skyddsvaccinering ger större påverkan på exporten än suppressiv vaccinering eftersom de vaccinerade djuren fortsätter att finnas kvar i landet. Handelsbalansen i Sverige för aktuella varor är dock negativ, importen är alltså större än exporten, vilket gör att utrikeshandelsflödet i en sådan situation skulle kunna omdirigeras inom landet.

• Utökad övervakning inför friförklaring.

Övervakning och provtagning inför friförklaring som tillkommer med anled-ning av vaccineringen både inom och utom vaccinationsområdet.

- Inom vaccinationsområdet krävs underökning av alla djur i området samt provtagning av alla vaccinerade djur eller av får och getter.

- Djur i en 10-kilometerszon utanför vaccinationsområdet ska undersökas och provtas.

Analysmässigt försvåras friförklaringen av att det alltid förekommer ett antal falskt positiva resultat, och antalet ökar ju fler prover som tas. Se även avsnitt 6.3.

• Djurskyddet kan påverkas både med och utan vaccinering. I samband med vaccinering måste djuren hanteras, vilket är stressande för en del djur grupper. Vaccineringen skyddar mot klinisk sjukdom vilket gör att man undviker lidande hos smittade djur.

6.2 Eventuella konsekvenserOm beslutet att börja nödvaccinera är väl övervägt bör det begränsa storleken på utbrottet och följderna av det, snarare än att förvärra dem. Situationen kan på grund av försvårande faktorer vara sådan att vaccinering anses nödvändig för att begränsa storleken på utbrottet och följderna av det. Vissa effekter kan då tyckas vara en följd av vaccineringen, men är snarare en följd av att utbrottet är svår hanterligt. Sådana effekter är:

• Antalet besättningar som avlivas kan till synes bli fler vid suppressiv vaccinering. De skulle dock ha avlivats i alla fall. Vaccineringen är bara ett sätt att dämpa smittspridningen i avvaktan på att avlivningen hinner göras.

• Regionaliseringen förlängs i tid. Detta är något beroende av om hela landet utgör en region, eller om vaccinationsområdet utgör gränsen för regionen när utbrottet i övrigt är över. Regionaliseringen förlängs åtminstone i det område som skyddsvaccineras. Om hela landet omfattas, uppvägs det möjligen av att övriga delar av landet sluppit smitta och dragit nytta av vaccineringen utan att behöva omfattas av den.

• Behovet av resurser i bekämpningsorganisationen kan förändras i tid och rum med anledning av vaccinering, provtagning, avlivning och destruk-tion. Vid ett väl grundat beslut om vaccinering som leder till att utbrottet begränsas skulle resurserna annars ha behövts för att ta hand om fler smittade besättningar.

40

6.3 Utökad övervakning inför friförklaringÖvervakning och provtagning inför friförklaring som enligt direktivet tillkom-mer med anledning av vaccineringen framgår av avsnitt 3.5, från och med ”Fas 1”. Vaccinering ökar enligt en nederländsk studie risken för att smittförande djur förblir oupptäckta under utbrottet, i alla fall jämfört med om man istället hade slaktat djuren (Backer JA, 2012b). Enligt den nederländska studien förväntas sådana smittade djur främst finnas i ovaccinerade fårbesättningar och i vaccinerade nöt- och fårbesättningar. Screeningen i slutet av utbrottet är viktig för att för att hitta dessa djur och för att kunna fastställa smittfriheten.

Provtagningen i sig kan generera merarbete. Fler falskt positiva provsvar uppstår eftersom man genom att införa vaccinering drastiskt ökar det antal prover som måste tas. Omtestning görs, vilket i sin tur genererar ett antal falskt positiva svar med allt vad detta innebär i merarbete, säkerhetsåtgärder m.m. Riktlinjer för tolkning finns utgivna av OIE och EU.

Vikten av hög kvalité på vaccinationsinsatsen och noggrann övervakning efteråt betonas. I figuren visas hur man skulle kunna använda NSP-serologisk över vakning för att på snabbast möjliga sätt återfå mul- och klövsjukefri status efter ett utbrott. En författare menar att länder skulle ansöka om fri status efter 3 månader även om man använt sig av vaccination-to-live-strategin (Paton, 2014).

41

Figur 12. Genomförande och tolkning av NSP-serosurvey efter vaccination enligt Park med flera (2004)

42

7 Kostnads-/nyttoanalys Sammanfattning

En ekonomisk analys har här gjorts för att i den mån det går förutse under vilka omständigheter vaccinering skulle vara motiverad i Sverige. Kostnaden för att vaccinera ett område måste ställas i relation till kostnaden att istället drabbas av smitta i ett antal besättningar. Genom att beräkna kostnaden för vaccinering i ett visst område kan man också beräkna det antal besättningar som utbrottet minst måste förväntas omfatta för att vaccineringen ska vara lönsam.

Beslut om suppressiv vaccinering kan tas först när en skyddszon är upprättad runt om en smittad besättning. Beslut om skyddsvaccinering exempelvis i ett gränsområde kan däremot fattas redan innan ett utbrott, eller senare om utbrottet blivit svårhanterligt. Lönsamheten är förutom en mängd ingående värden såsom kostnader för vaccinering, avlivning och sanering vid smitta till stor del beroende av sannolikheten för smitta till området.

Simuleringar av smittspridning gjorda vid Statens veterinärmedicinska anstalt (SVA)17 visar inte på någon fördel av att införa suppressiv vaccinering vid utbrott av den begränsade omfattning vi kan förväntas få. De ekonomiska beräkning-arna visar i att det inte är lönsamt att införa vaccinering innan utbrotten antagit betydligt större proportioner än de som kan förutses med ledning av resultaten från simuleringarna. Om det råder särskilda och försvårande omständigheter i samband med utbrottsbekämpningen kan vaccinering vara mer relevant.

7.1 Grundfrågor i analysenKostnaderna för en nödvaccinering måste ställas i relation till den eventuella minskningen av övriga kostnader för själva utbrottet. Huvudfrågorna är

1. Kan man minska utbrottets storlek i tid och rum genom att vaccinera, och i så fall hur mycket?

2. Uppvägs kostnaderna för vaccineringen av vinsten, och i så fall under vilka omständigheter?

Vissa grundkostnader och förluster uppstår när EU-lagstiftningen följs vid bekämpningen. Det gäller exempelvis kostnader för avlivning av smittade besättningar, sanering av byggnader och förluster p.g.a. restriktioner för handel med djur och djurprodukter. Väljer Sverige att genomföra antingen suppressiv vaccinering inom skyddszonen runt en smittad besättning, skyddsvaccinering i ett större område, eller möjligen båda samtidigt, tillkommer ytterligare kostnader samtidigt som grundkostnaderna påverkas genom att färre gårdar drabbas av smitta.

17 Ännu ej publicerade resultat (april 2016)

43

Figur 13. Principskiss över kostnader i samband med bekämpning av mul- och klövsjuka och vaccinering

7.1.1 Kan man minska utbrottets storlek?

Den första frågan, om nödvaccinering minskar utbrottets storlek har inget själv-klart svar. Större utbrott i världen har hanterats både med och utan vaccinering, utan att man i efterhand kunnat visa vilket som varit mest framgångsrikt.

Ett sätt att försöka ta reda på svaret för ett specifikt land är att göra simuleringar av ett sjukdomsutbrott där landet specifika särdrag vägs in, till exempel den geografiska fördelningen av djurbesättningarna, handelsmönstren m.m. I simule-ringarna kan man sedan lägga in ett visst skydd mot smitta i valda delar av landet för att se om vaccinering skulle kunna påverka utbrottets storlek. Utvecklingen av utbrottet har i verkligheten mycket stor betydelse för resultatet. Ett mycket snabbt förlopp i utbrottet, en sen upptäckt eller handelsmönster över långa avstånd är exempel där man kan ha svårt att välja rätt område att vaccinera.

Simuleringar av smittspridning har under 2015 genomförts vid Statens veterinär-medicinska anstalt (SVA)18. Samtliga djurbesättningar och de verkliga djurför-flyttningar som skett under 2014 som finns registrerade i Jordbruksverkets databas har använts vid simuleringarna. Till detta har lagts in information om olika slags smittfarliga kontakter så som mjölktransporter, slakttransporter, veterinärbesök m.m. Samtliga sådana kontakter och den geografiska närheten till andra besättningar har i simuleringarna påverkat risken för smittspridning mellan besättningar.

Man har i dessa simuleringar inte kunnat konstatera att suppressiv vaccinering fått någon signifikant påverkan på utbrottens storlek.

7.1.2 När uppvägs kostnaderna av vinsten?

Om man inte kan besvara frågan hur mycket ett utbrott kan begränsas med vaccinering, kan man istället få en uppfattning om hur stort ett utbrott minst måste vara för att vaccineringen ska vara lönsam.

Trots att resultatet från simuleringarna inte ger någon väsentlig skillnad mellan vaccinerings- och icke-vaccineringsalternativet vid suppressiv vaccinering, kan det finnas situationer eller utvecklingar i ett verkligt utbrott som gör att vaccinering kan övervägas som ett realistiskt alternativ. En kostnads-/nyttoanalys har därför gjorts för att visa under vilka omständigheter vaccinering skulle kunna

18 Ännu ej publicerade resultat (april 2016)

44

vara lönsam, och därmed ge svar på den andra grundfrågan, d.v.s. om och när kostnaderna för vaccineringen kan uppvägas av vinsten.

Lönsamheten har ställs i relation till sannolikheten för smittintroduktion till landet/området och till hur många besättningar som befaras komma att omfattas av utbrottet. Genom att uppskatta sannolikheten för introduktion av smitta till olika områden och hur stort utbrottet befaras bli kan man få en vägledning om lönsamheten och om det lämpliga i att börja nödvaccinera.

7.2 Beräkningsmodellens uppbyggnadFiguren som följer visar olika händelseförlopp eller -alternativ med och utan vaccinering. Oavsett om man vaccinerar eller inte kan smitta komma in i det aktuella området. Som nämnts kan smittan infektera enstaka besättningar trots vaccineringen, och möjligen i en viss grad även spridas vidare.

Figur 14. Principskiss över händelsealternativ med och utan vaccinering

De olika stegen i beräkningarna visas i nästa figur med blå pilar. Beräkningen måste ta med alla alternativ och börjar så som den schematiska bilden är ritad därför nerifrån i bilden. Kostnaderna påverkas av risken eller sannolikheten för att de olika alternativen ska inträffa.

45

Figur 15. Principskiss över ekonomisk analys vid vaccinering mot mul- och klövsjuka, sannolikhet för smitta till regionen och vaccinets skydd.

Lönsamheten vid vaccinering i olika områden har beräknats, liksom det antal besättningar som utbrottet måste omfatta för att vaccineringen ska vara lönsam. Resultatet är förutom sannolikheten för smitta beroende av djur- och besättnings-tätheten i området, och av kostnaden för bland annat vaccinering, avlivning och sanering.

7.3 Områden som omfattas av beräkningarnaBeräkning av lönsamheten vid vaccinering har gjorts dels i Sverige som helhet och i utvalda län och kommuner med hög djurtäthet och i de flesta fall närhet till Danmark:

• Skyddsvaccinering i - hela Sverige - Skåne län - Ett område bestående av Hallands län, Skåne län samt Sölvesborgs

kommun• Suppressiv vaccinering i skyddszon i

- Sverige - Hallands län - Skåne län - Falkenbergs kommun (övervägande grisbesättningar) - Falköpings kommun (övervägande nötbesättningar) - Sölvesborgs kommun (mycket stark övervikt på grisbesättningar) - Tomelilla kommun (stark övervikt på grisbesättningar)

46

7.4 Grunddata och antaganden För de flesta data och variabler har genomsnittsvärden använts för beräkningar på lands- läns- och kommunnivå. Detta gäller både djurtäthet i områdena, kostnader för vaccinering, kostnader för avlivning och sanering av smittade besättningar, och sekundära kostnader och förluster i samband med detta. De grunddata och antaganden som har använts i beräkningarna redovisas i Bilaga 1.

7.4.1 Sannolikhet för smitta och effekt av vaccineringen

Vaccinering skyddar mot symtom och dämpar smittspridning. Den är dock inget hinder för att smitta kan ta sig in i vaccinationsområdet och hindrar inte att enstaka djur blir smittade trots vaccineringen. Vaccinets effektivitet beror bland annat på vaccintyp, djurslag som vaccinerats och på individens immunsvar.

Sannolikheter vid skyddsvaccineringI lönsamhetsberäkningarna för skyddsvaccinering kommer sannolikheter eller variabler in i tre olika steg. Utgångsläget vid uppskattningarna av sannolikhet i steg två och tre är att sannolikheten för att en ovaccinerad besättning ska bli smittad lika med 1.

1. I första steget beskrivs sannolikheten att smitta över huvud taget kommer in till vaccinationsområdet till mellan 0 och 1. Här betyder 0 att sannolikheten bedöms till nära 0 % och 1 betyder 100 % sannolikhet. Det aktuella utbrotts-läget i grannländer eller en del av Sverige styr till stor del riskbedömningen.

I lönsamhetsberäkningarna för skyddsvaccinering har sannolikheten för introduktion inte fixerats eftersom den varierar och måste bedömas i en akut situation. Vid smitta i ett grannland kan risken exempelvis bedömas till 0,5 att smittan kommer att blåsa in över, eller på annat vis, ta sig in i Sverige i tillräckligt stor mängd för att infektera svenska djur. Istället har beräkningarna redovisats i form av en matris eller tabell där lönsamheten är beroende av den aktuella risken för introduktion.

2. I andra steget bedöms sannolikheten för att smittan som nu kommit in i området ska infektera en besättning. Sannolikheten har satts till 0,45 eftersom vaccineffektiviteten anges vara 0,55 (nöt 0,42 (43 % av djuren i Sverige), gris 0,67 (40 %) och får 0,59 (17 %)) (Halasa, 2011).

3. I det tredje steget bedöms sannolikheten för vidare smittspridning i det fall enstaka besättningar blir smittade. Den påverkas både av minskad utsöndring av virus till följd av vaccineringen och lägre mottaglighet i nästa led och har vid skyddsvaccinering satt till 0,1 då sekundär spridning anges bli reducerad med 90 % (Power och Harris, 1973).

Sannolikheter vid suppressiv vaccineringVid suppressiv vaccinering är sannolikheten för introduktion till skyddszonen alltid 100 %, eftersom en besättning i zonens mitt alltid är smittad. Sannolikheten för att smitta sprids genom skyddszonen och därigenom infekterar besättningar utanför skyddszonen minskas genom vaccineringen. Sannolikheten minskar också för sekundär spridning från en vaccinerad besättning inom skyddszo-nen, som trots vaccinering infekterats. Skyddet mot sekundär spridning är

47

beroende av vaccinationsstatus hos alla inblandade besättningar. Det är inte känt hur mycket den sekundära smittspridningen minskas från skyddszonen till områden runt omkring, eftersom besättningarna utanför zonen är ovaccinerade. Beräkningar av detta slag för suppressiv vaccinering ger därför i dagsläget inte önskad information.

7.4.2 Data om djurhållningen

Jordbruksverkets statistik över djurhållningen i Sverige under 2013 har använts som indata när det gäller antal djur i nötkreaturs-, gris-, får och getbesättningar i aktuella områden eftersom senare data inte finns på kommunnivå. Kartor över djurtätheten har tagits fram vid Jordbruksverkets Beredskapsenhet med hjälp av data från Jordbruksverkets register. Djurbestånden inom olika län och kommuner är ojämnt fördelade, men är här beräknade som ett genomsnitt inom respektive område.

Figur 16. Djurtäthet per km2 i sydvästra Sverige (nötkreatur, grisar, får och getter).

Källa: Jordbruksverket

För alla tre nivåer, d.v.s. hela landet, de mest djurtäta länen (Halland, Skåne) och några av de mest djurtäta kommunerna (Sölvesborg, Tomelilla, Falkenberg och Falköping) har en slags fiktiv genomsnittsgård skapats för att underlätta be räkningarna. Landets/länets/kommunens samtliga nötkreatur, grisar och får/getter har slagits ut på dess samtliga djurgårdar. Denna fiktiva gård håller därför alltid samtliga djurslag, men har olika antal djur med olika fördelning beroende på vilket län eller vilken kommun det gäller. Med djur menas här djur mottagliga för mul- och klövsjuka.

Den procentuella fördelningen på de olika djurslagen blir densamma för gården som för det aktuella området som helhet. För Sverige som helhet (med ett snitt på drygt 8 djur/km2), innehåller en fiktiv snittgård 48 grisar, 51 nötkreatur och 20 får med procentuell fördelning som figuren visar.

48

Figur 17. Fördelningen av djurslag (antal individer och procent) i fiktiv snittgård i Sverige.

Källa: Jordbruksverkets statistik för år 2013 (bearbetat)

Hallands län (med snitt på 47 djur/km2) och Skåne (61 djur/km2) har en annor-lunda sammansättning på en fiktiv snittgård än i landet som helhet, men de är ganska lika sinsemellan:

Figur 18. Fördelningen av djurslag (antal individer och procent) i fiktiv snittgård i Halland och Skåne.

Källa: Jordbruksverkets statistik för år 2013 (bearbetat)

Fördelningen av djurbeståndet i Västra Götalands län (30 djur/km2) liknar istället den i landet som helhet:

49

Figur 19. Fördelningen av djurslag (antal individer och procent) i fiktiv snittgård Västra Götalands län.

Källa: Jordbruksverkets statistik för år 2013 (bearbetat)

De fyra djurtäta kommunerna Falkenberg, Falköping, Sölvesborg och Tomelilla har varierande sammansättning på djurbeståndet:

Figur 20. Fördelningen av djurslag (antal individer och procent) i fiktiv snittgård i några kommuner med förhållandevis hög djurtäthet.

Källa: Jordbruksverkets statistik för år 2013 (bearbetat)

50

7.4.3 Djurvärden och kostnader för avlivning m.m.

Djurvärden för olika djurslag och ålderskategorier har inhämtats från SLU Agriwise och livdjursförmedlare, och ett snittvärde har använts. Genomsnittliga livvärden för olika djurslag (snittgris etc.) har därefter beräknats genom att djurvärden för olika åldersgrupper använts i relation till statistik om genomsnittlig ålderssammansättning i svenska djurbesättningar.

Skulle efterfrågan på livdjur stiga efter ett utbrott kommer livdjursvärdena att stiga. Livdjursvärdena är dock satta utifrån dagens förhållanden.

Kostnaden och förluster på grund av

a) avlivning (framför allt förlorade djurvärden)

b) sanering av en genomsnittlig besättning

c) efterföljande tomperiod med produktionsförluster

har alla tre antagits vara i samma storleksordning.

Djurvärdet i en fiktiv snittbesättning för området har därför multiplicerats med faktorn 3 för att uppskatta kostnaden för åtgärder i varje smittad besättning. Denna faktor motsvarar erfarenheter från tidigare smittskyddssaneringar som ersatts med statliga medel från Jordbruksverket mellan åren 1996-2012.

Samma kostnader och förluster har antagits uppstå om en besättning avlivas till följd av vaccinering. Kostnaderna för sanering efter suppressiv vaccinering kan i vissa fall möjligen bli något lägre, men har här antagits vara desamma. Även produktionsförlusterna antas vara desamma eftersom återinsättning av djur och förflyttning av djur i dessa områden regleras i mul- och klövsjukedirektivet.

7.4.4 Samhällsekonomiska effekter vid epizootier

Negativa inducerade effekterDen inducerade effekten, d.v.s. de samhällsekonomiska effekter som följer på ingrepp med negativ inverkan hos producenter, så som påverkan på sysselsättning och omsättning inom relaterade branscher och handel i drabbade regioner, har i beräkningarna antagits uppgå till produktionsförlusterna på den aktuella gården (punkt c under föregående rubrik) multiplicerat med en faktor på 1,7. Enligt en input-output-analys av Lindberg 2012 (Lindberg, 2012) uppstår indirekta effekter i efterföljande led motsvarande en faktor på 1,7 (nötbranschen 1,85 och gris branschen 1,6).

I den beräkning av samhällsekonomiska följder av ett eventuellt mul- och klövsjukeutbrott i Sverige som gjordes 2006 (Forslund-Johansson U, Karlsson C och Pettersson L, 2006) beräknades påverkan på omsättning inom hotell och restaurang i området och landet uppgå till produktionsförlusterna (punkt c under föregående rubrik) multiplicerat med en faktor på 1,5. Denna faktor har använts i beräkningarna.

51

De slutliga samhällsekonomiska kostnaderna och förlusterna per smittad be sättning har i vaccineringsberäkningarna därmed antagits motsvara 6,2 gånger djurvärdet i besättningen. Detta stämmer väl med den faktor på 2,1 som i tidigare analyser vid Jordbruksverket enligt en Input/Output-modell utvecklad vid Jordbruksverket i samarbete med Internationella handelshögskolan i Jönköping (Pettersson och Widell, 2010) (Bohlin och Widell, 2006) använts för beräkning av den samhällsekonomiska kostnaden med anledning kostnader i enskilda drabbade besättningar. Med tidigare antaganden motsvarar djurvärdet x 6,2 alltså antingen totala kostnaden per besättning x 2,1, eller djurvärdet x 3 x 2,1. I ESO-rapporten om mul- och klövsjuka från 2002 gjordes det mera försiktiga antagandet att de indirekta kostnaderna uppgår till 30 procent av de direkta kostnaderna.

När besättningar avlivas till följd av en suppressiv vaccinering har samma effekt på efterföljande led antagits i beräkningarna.

Positiva inducerade effekter och undanträngningseffekterPå samma vis som produktionsförlusterna har en negativ påverkan på andra sektorer har alla åtgärder som tillkommer, såsom sanering och vaccinering, en viss positiv inducerad effekt. Effekten är dock beroende på tillgången på denna kategori personal och tjänster, och om åtgärderna ger en undanträngnings effekt. Vaccinerar veterinärer exempelvis på tid som annars skulle varit fritid eller kommer andra veterinära tjänster att utföras i en mindre omfattning än annars? Sysslar saneringspersonal normalt med andra lika inkomstbringande syssel-sättningar? I avsaknad av svar på dessa frågor har undanträngningseffekter inte tagits med i beräkningarna.

Kostnader p.g.a. restriktioner vid vaccineringKostnader som uppstår i slakteri, mejeri och andra efterföljande led som drabbas av restriktioner för djurförflyttningar, krav på värmebehandling m.m. är inte heller medräknade då det är mycket svårt att säga vilka förluster som uppstår p.g.a. utbrottet i sig eller av vaccineringen. Skulle ytterligare kostnader uppstå påverkar de lönsamheten för vaccinering i negativ riktning.

7.4.5 Kostnader för vaccinering, klinisk undersökning m.m.

Tidsåtgången för veterinär vid vaccinering och klinisk undersökning har upp skattats av Distriktsveterinäravdelningen på Jordbruksverket. Den totala kostnaden för vaccineringen har beräknats till 95 kronor per djur inklusive centrala kostnader, skyddsutrustning och övrigt material, nödvändig hand räckning, bil m.m. Kostnaden för klinisk underökning har beräknats till 85 kronor per djur.

Som jämförelse kan nämnas att vaccineringen mot blåtunga 2008 beräknades kosta 55 kronor per djur inklusive centrala kostnader.

Som tidigare beskrivits görs suppressiv vaccinering inte separat utan åtföljs av avlivning av alla djur. Kostnaden för både vaccinering, avlivning, sanering och de övriga kostnader detta medför har därför tagits med i beräkningarna.

52

7.5 Beräkningar Kostnaden för skyddsvaccinering (K

VaccOmr) i ett område har beräknats som

KVaccOmr

= (KVaccDjur

+ KKlin

+ KPr

) ∙ nDjurOmr

+ (KKlin

∙nDjur10

) + (KPr

∙ n(F10

)

KVaccDjur

är kostnaden för en vaccinering av ett djur, KKlin

är kostnaden för en klinisk undersökning av ett djur (utöver obligatorisk klinisk kontroll), K

Pr är

kostnaden för provtagning och analys, nDjurOmr

är antalet djur i det aktuella vaccinationsområdet, n

Djur10 är antalet djur (nötkreatur + gris + får/getter) i en 10

km övervakningszon utanför vaccinationsområdet19 och nFår10

är antalet får i en 10 km övervakningszon utanför vaccinationsområdet.

Kostnaden för suppressiv vaccinering (KVacc3km

) i en skyddszon har beräknats som

KVacc3km

= ((KVaccDjur

+ KAvl

+ KPr

) ∙ nDjur3

+ (KKlin

∙ nDjur10

) + (KP ∙ n

Får10 )) – (K

VaccDjurIP

+ KAvlIP

+ KPrIP

) ∙ nDjurIP

där KVaccDjur

är kostnaden för en vaccinering av ett djur, KAvl

är djurvärde och kostnad för avlivning, sanering samt efterföljande kostnader i relaterade branscher, turism m.m., K

Pr är kostnaden för provtagning och analys (blod/

serum), nDjur3

är antalet djur (nötkreatur + gris + får/getter) i det aktuella vaccinationsområdet, n

Djur10 är antalet djur (nötkreatur + gris + får/getter) i en 10

km övervakningszon utanför vaccinationsområdet (d.v.s.13 km runt smittad gård), n

Får10 är antalet får i en 10 km övervakningszon utanför vaccinationsområdet,

KVaccDjurIP

är kostnaden för vaccinering av djur på infekterad produktionsplats (mitt i zonen), K

AvlIP är djurvärde och kostnaden för avlivning m.m. på en infekterad

produktionsplats samt efterföljande kostnader i relaterade branscher, turism m.m., K

PrIP är kostnaden för provtagning på infekterad produktionsplats och n

DjurIP är

antalet djur på infekterad produktionsplats.

Nettokostnaden eller lönsamheten vid skyddsvaccinering (NKSkydd

), har beräknats som kostnaden för ett utbrott utan vaccinering minus kostnaden för ett utbrott med vaccinering. Storleken på kostnaderna för de olika händelserna är beroende av sannolikheten av att de inträffar och av den minskade smittsprid-ningen vid vaccinering. Formeln kan skrivas som:

NKSkydd

= (KAvlIP

∙ nIP

) ∙ RS + (K

AvlIP ∙ 0) ∙ (1 – R

S ) –

(((KVaccOmr

+ KAvlIP

) ∙ SVv

+ (KVaccOmr

+ (KAvlIP

∙nIP

)) ∙ (1 – SVv

)) ∙ (1-SVinf

) + (KVaccOmr

∙ S

Vinf )) ∙ R

S + K

VaccOmr ∙ (1-R

S )

där

RS är sannolikheten för smitta till området (0-1), K

VaccOmr är kostnaden för skydds-

vaccinering i ett område, SVv

är vaccinets skydd mot vidare smittspridning (0-1), n

IP är antalet smittade besättningar, S

Vinf är vaccinets skydd mot infektion i besätt-

ning (0-1).

19 Krav på övervakningsområde på 10 km utanför vaccinationsområdet med klinisk undersökning av alla mottagliga djur och provtagning av får krävs enligt EU:s mul- och klövsjukedirektiv.

53

7.6 Resultat och kommentarer

7.6.1 Skyddsvaccinering

Skyddsvaccinering i Skåne

Skyddsvaccinering görs för att skydda djuren i ett större område från att bli infekterade. Resultaten från beräkningarna av lönsamhet vid skyddsvaccinering redovisas i tabellform.

Lönsamheten för skyddsvaccinering i hela Skåne län framgår av figur 21. I vänstra kolumnen avses sannolikheten för introduktion av mul- och klövsjuke-smitta till området. I övre raden ses det antal besättningar som minst beräknas ingå i pågående utbrott. Lönsamheten påverkas av båda, och lönsamma utfall är markerade med grönt.

Man kan exempelvis utläsa att om sannolikheten för smitta in till området uppskattas till 50 %, d.v.s. till 0,5 (på en skala 0-1) måste man förvänta att utbrottet kommer att omfatta över 160 genomsnittsbesättningar (166) i Skåne, om smittan väl kommer, för att vaccineringen ska vara lönsam. Det motsvarar drygt 4 procent av Skånes djurbesättningar. Är smittrisken lägre blir vaccinering bara lönsam om man förväntar sig att utbrottet kommer att omfatta ännu fler besättningar.

Vid en överhängande risk för smittspridning till Skåne, till exempel genom att ett smittat djur förs in, eller att man upptäcker det första fallet, skulle en skydds-vaccinering i Skåne bli lönsam snabbare. Vid sannolikhet 1, d.v.s. 100 %, måste man förvänta att utbrottet kommer att omfatta över 80 besättningar (83) i Skåne för att vaccineringen ska bli lönsam, motsvarande drygt 2 procent av det totala antalet besättningar. Skillnaden mellan 80 och 160 besättningar beror på att sannolikheten för ett utbrott påverkar lönsamheten.

Förväntat  antal  smittade  besättningar  i  utbrottetSannolikhet  för  smitta  till  området 80 100 120 140 160 180 200

0,1 -­‐283  766  896   -­‐276  200  874   -­‐268  634  852   -­‐261  068  830   -­‐253  502  808   -­‐245  936  786   -­‐238  370  764  

0,2 -­‐253  663  240   -­‐238  531  196   -­‐223  399  152   -­‐208  267  108   -­‐193  135  063   -­‐178  003  019   -­‐162  870  975  

0,3 -­‐223  559  583   -­‐200  861  517   -­‐178  163  451   -­‐155  465  385   -­‐132  767  319   -­‐110  069  253   -­‐87  371  186  

0,4 -­‐193  455  926   -­‐163  191  838   -­‐132  927  750   -­‐102  663  662   -­‐72  399  574   -­‐42  135  486   -­‐11  871  398  

0,5 -­‐163  352  269   -­‐125  522  159   -­‐87  692  049   -­‐49  861  939   -­‐12  031  829   25  798  281 63  628  391

0,6 -­‐133  248  613   -­‐87  852  481   -­‐42  456  348   2  939  784 48  335  916 93  732  048 139  128  180

0,7 -­‐103  144  956   -­‐50  182  802   2  779  352 55  741  507 108  703  661 161  665  815 214  627  969

0,8 -­‐73  041  299   -­‐12  513  123   48  015  053 108  543  229 169  071  406 229  599  582 290  127  758

0,9 -­‐42  937  642   25  156  556 93  250  754 161  344  952 229  439  151 297  533  349 365  627  547

1 -­‐12  833  986   62  826  235 138  486  455 214  146  675 289  806  895 365  467  116 441  127  336

Figur 21. Lönsamhet vid skyddsvaccinering i Skåne vid olika sannolikhet för smittintroduktion och antal besättningar som utbrottet minst beräknas omfatta (kronor)

En vaccinering av mottagliga djur i Skåne skulle kosta runt 314 miljoner kronor i rena utgifter. Man kan inte säga att denna summa direkt motsvarar hanteringen av ett visst antal smittade besättningar. Sannolikheten för att smitta kommer in i området har betydelse för beräkningarna, liksom vaccinets dämpande effekt på smittspridningen. Det förtjänar i detta läge att påpekas att tidsfaktorn alltid utgör ett problem. I beräkningarna har det förutsatts att djuren genom vaccineringen hunnit bygga upp en viss immunitet.

54

Olika scenarier kan inträffa, som exempelvis att smitta aldrig kommer in från grannlandet trots att man trodde att sannolikheten för detta var så hög som 50 % och därför har börjat vaccinera. Om sannolikheten för smitta är 50 %, och man antar att utbrottet blir så pass omfattande att det omfattar över 160 besättningar om smittan kommer, blir vaccinering ett rimligt val som i genomsnitt är lönsamt, vare sig smittan kommer eller inte. Är man övertygad om att utbrottet kan hanteras så att det inte kommer upp i detta antal gårdar i vaccinationsområdet är skyddsvaccinering inget rimligt alternativ.

Skyddsvaccinering i Hallands och Skåne län samt Sölvesborgs kommunLönsamheten i en skyddsvaccinering som täcker hela Skåne, hela Halland och Sölvesborgs kommun, alltså de mest djurtäta områdena i landet, framgår av figur 22. Här måste man vid 50 % risk för introduktion förutse att ett utbrott kommer att omfatta uppåt 240 besättningar i vaccinationsområdet, och vid 100 % risk uppåt 120 besättningar för att det ska vara lönsamt att börja vaccinera. Även här drygt 4 respektive 2 procent av det totala antalet besättningar.

Förväntat  antal  smittade  besättningar  i  utbrottetSannolikhet  försmitta  till  området 80 120 160 200 240 280 320

0,1 -­‐419  382  766   -­‐403  995  563   -­‐388  608  360   -­‐373  221  157   -­‐357  833  954   -­‐342  446  751   -­‐327  059  548  

0,2 -­‐388  771  497   -­‐357  997  091   -­‐327  222  684   -­‐296  448  278   -­‐265  673  872   -­‐234  899  466   -­‐204  125  060  

0,3 -­‐358  160  227   -­‐311  998  618   -­‐265  837  009   -­‐219  675  399   -­‐173  513  790   -­‐127  352  181   -­‐81  190  572  

0,4 -­‐327  548  958   -­‐266  000  145   -­‐204  451  333   -­‐142  902  521   -­‐81  353  708   -­‐19  804  896   41  743  916

0,5 -­‐296  937  688   -­‐220  001  673   -­‐143  065  657   -­‐66  129  642   10  806  373 87  742  389 164  678  404

0,6 -­‐266  326  418   -­‐174  003  200   -­‐81  679  982   10  643  237 102  966  455 195  289  674 287  612  892

0,7 -­‐235  715  149   -­‐128  004  727   -­‐20  294  306   87  416  116 195  126  537 302  836  959 410  547  380

0,8 -­‐205  103  879   -­‐82  006  255   41  091  370 164  188  995 287  286  619 410  384  244 533  481  868

0,9 -­‐174  492  610   -­‐36  007  782   102  477  046 240  961  873 379  446  701 517  931  529 656  416  356

1 -­‐143  881  340   9  990  691 163  862  721 317  734  752 471  606  783 625  478  814 779  350  844

Figur 22. Lönsamhet vid skyddsvaccinering i Halland och Skåne samt Sölvesborgs kommun vid olika sannolikhet för smittintroduktion och antal besättningar som utbrottet minst beräknas omfatta (kronor)

Att vaccinera hela landet är av flera skäl inte aktuellt. Åtgärden står inte i rimlig proportion till storleken på förutsedda utbrott. Det skulle ta mycket lång tid och bli mycket kostsamt för Sverige att åter bli friförklarat. Övriga EU:s status som icke-vaccinerande område vore i fara. Ständig förebyggande vaccinering mot mul- och klövsjuka i Sverige är dessutom allt annat än lönsam enligt den tidigare refererade utredningen från SLI (Rabinowicz E, Kaspersson E, Norell B, 2002).

7.6.2 Suppressiv vaccinering

Vid suppressiv vaccinering vaccineras djur i skyddszonen för att djur som finns utanför ska skyddas från smitta. Djuren vaccineras efter att avlivningsbeslut tagits och för att minska smittspridningen i de fall organisationen runt avlivning är överbelastad.

Beräkningarna visar att kostnaden för avlivningen är den stora posten och därmed det stora beslutet. Förutsättningen för att fatta beslut om förebyggande avlivning är, både ur ekonomiska och etiska skäl, att man tror sig kunna kapa smittvägar och hindra betydligt fler djur från att smittas än det antal djur man avlivat i skydds zonen. Att brytpunkten för lönsamhet inte går precis vid samma antal besättningar som i skyddszonen beror, förutom på vaccinationskostnaderna, bland

55

annat på att sannolikheten för att smittspridning verkligen skulle ha ägt rum utan vaccinering inte är 100 % vilket påverkar lönsamheten.

Att lägga till kostnaden för suppressiv vaccinering är liten jämfört med kostnaden för att avliva besättningarna i skyddszonen. Här har antagits att alla djurslag vaccineras. I ett utbrott får en bedömning av den aktuella situationen visa om det är sannolikt att avlivningen och den suppressiva vaccineringen är motiverad.

Suppressiv vaccinering skyddszon 

Sverige Hallands län

Skåne län

Sölves-borgs kn

Falken-bergs kn

Tomelilla kn

Fal-köpings kn

Snitt antal gårdar i skyddszonen

1,9 7,7 9,1 10,5 8,4 16,2 13,9

Kostnad suppressiv vaccinering samt avlivning per skyddszon (miljoner kr)

3,5 30,0 36,7 47,0 41,0 107,7 58,9

Kostnad enbart avlivning i skyddszonen (miljoner kr)

2,9 26,9 32,8 39,5 36,5 95,3 52,0

Kostnad vacci-nering alla djur i skyddszonen (miljoner kr)

0,6 3,1 3,9 7,4 4,5 12,5 6,8

Kostnad per snittbesättning som avlivas inkl sekun-dära effekter (miljoner kr)

3,3 4,0 4,0 4,2 4,9 6,3 4,0

Figur 23. Beräknade kostnader i samband med suppressiv vaccinering i skyddszon

7.6.3 Vaccination-to-live i skyddszon

Vaccination-to-live inom en skyddszon (3 km radie), d.v.s. samma som suppressiv vaccinering fast utan efterföljande avlivning, blir till synes snabbt lönsam efter-som kostnaderna för förebyggande avlivning uteblir.

Det som ändå talar emot vaccination-to-live i skyddszon är det oklara regelläget och att spridningen i närområdet endast står för en del av smittspridningen. Så länge djuren lever kan landet inte återupprätta status som icke vaccinerande och fritt från smitta. En rad restriktioner gör att kostnader uppstår i slakteri- och mejeriled och drar ner lönsamheten. Att testa djuren när de är slaktmogna och skicka de negativa till slakt kan vara genomförbart, men orsakar problem med hanteringen av köttet som måste särbehandlas.

Restriktioner uppstår även vid skyddsvaccinering i ett större område. Skillnaden är det förhållandevis lilla antalet besättningar som skyddas med vaccinering inom skyddszoner. Att som land få vaccinerande status för denna jämförelsevis lilla vinst är troligen inget bra alternativ vid så låga djur- och besättningstätheter som i Sverige.

56

7.6.4 Känslighetsanalys och möjliga felkällor

Känslighetsanalys har gjorts för skyddsvaccinering på faktorerna

a) sannolikhet för introduktion av smitta till området

b) skydd mot introduktion av smitta till besättning

c) risk för vidare smittspridning i eller från vaccinerat område (1-vaccineffektivitet)

d) vaccineringskostnader

e) kostnader för åtgärder i smittad besättning

f) förväntat antal gårdar i utbrottet

I särklass högst betydelse hade ändringar i vaccinationskostnaderna (d). Därefter följde i fallande ordning sannolikheten för introduktion av smitta (a), för väntat antal gårdar i utbrottet (f), kostnader för åtgärder i smittad besättning (e), risken för vaccinerad besättning att bli infekterad (b) och risken för vidare smitt spridning (c), varav de två senare endast gav litet utslag i beräkningarna. Förändringar i faktorerna (a) och (f) har stor effekt för lönsamheten, men detta kompenseras av redovisningen i matrisform.

Alla beräkningar är beroende av ingångsvärden och förändringar i kostnadsläget för olika poster. Förutom detta kan kostnaden för skyddsvaccinering jämfört med ett verkligt utbrott vara underskattad

- om det aktuella utbrottet är så pass geografiskt koncentrerat att restriktionerna på grund av själva utbrottet är begränsade, och att många restriktioner måste införas på grund av vaccineringen och inte på grund av utbrottet i sig

- om varor inte tillfälligt kan omdirigeras från export till den inhemska marknaden

- om tidigare andelar på exportmarknaden går helt förlorade

Kostnader för påverkan på turismen och jordbruksrelaterade näringar per smittad besättning kan jämfört med verkliga förhållanden vara överskattad om området redan är påverkat av närliggande fall.

Skyddsvaccinering minskar risken för att besättningar smittas med 45 % och risken för att smittan sprids vidare härifrån med 90 %. Om all smittspridning skulle ha skett inom det vaccinerade området minskar risken för vidare spridning både genom att den vaccinerade besättningen sprider mindre antal viruspartiklar och genom att nästa besättning är mindre mottaglig. Sannolikheten för ytter-ligare besättningar smittas inom samma smittkedja blir då lägre och lägre. Om smittspridning däremot skulle ha tagit sig igenom vaccinationsområdet för att sedan spridas utanför kommer inte samma dämpning att ske. I beräkningarna kan därmed kostnaden för vaccinering ha överskattats, men känslighetsanalys visar att skillnaden i lönsamhet blir marginell.

57

8 SlutsatserDe slutsatser man i dagsläget kan utläsa ur bakgrundsmaterial och beräkningar är:

Allmänna slutsatser• Enligt de gjorda ekonomiska beräkningarna är det inte lönsamt att vare sig

skyddsvaccinera eller börja med suppressiv vaccinering i Sverige, förutsatt att utbrott i Sverige inte antar större proportioner än de som framkommit vid smittspridningssimuleringar vid SVA.

• Sveriges icke-vaccinationspolicy är genom den förändrade EU-lagstiftningen inte lika självklar som tidigare.

• Beslut om vaccinering måste i den aktuella utbrottssituationen bygga på en sammanvägning av epidemiologisk bedömning av smittläget, utbrot-tets utveckling, ekonomiska analyser, kriterier för vaccinering i mul- och klöv sjukedirektivet och övriga hänsyn.

• Om det råder särskilda och försvårande omständigheter i samband med utbrottsbekämpningen kan nödvaccinering vara mer relevant.

• De smittspridningssimuleringar som gjorts vid SVA20 och de ekonomiska beräkningar som gjorts vid Jordbruksverket ger ramar för en förväntad smittspridning och förväntad lönsamhet av en eventuell vaccinering. Resultaten kan användas som vägledning i kommande beslut men också vid beredskapsplanering.

• Innan vaccinering kan sättas in på ekonomiska grunder behöver man ha en uppfattning om hur stort ett utbrott förväntas bli utan vaccinering. Om man väntar och ser hur stort utbrottet blir är det troligen för sent att börja vaccinera.

• Tidsfaktorn är alltid ett tungt skäl emot vaccinering. En fördröjning av effekten kan förväntas när vaccinet ska beställas och levereras, vaccineringen ska utföras och djurens immunitet hinner utvecklas. Vaccinering ger ingen omedelbar effekt och den rätta tidpunkten för vaccinering har troligen redan passerats om utbrottet skulle visa sig bli betydligt större än väntat.

• Vid vaccinering kommer en rad restriktioner kring transporter av djur, krav på värmebehandling av kött m.m. att försvåra verksamheten i lantbruks-näringen. Vid ett välgrundat beslut om att börja skyddsvaccinera borde de negativa effekterna dock vägas upp av att utbrottet begränsas i omfattning. Vaccineringen gör möjligen att fler djur, djurägare och övriga inblandade omfattas av restriktioner, men målet är att färre drabbas av smitta.

• Djurskyddsaspekter kan tala både för och emot vaccinering. I samband med vaccinering måste djuren hanteras, vilket är stressande för en del djur grupper. Vaccineringen skyddar mot klinisk sjukdom vilket gör att man undviker lidande hos smittade djur.

20 Ännu ej publicerade resultat (februari 2016)

58

Särskilda slutsatser om suppressiv vaccinering i skyddszoner runt smittade besättningar

• Beslut om suppressiv vaccinering bör vid den djur- och besättningstäthet som vi har i Sverige bara fattas som ett komplement till förebyggande avlivning i skyddsområdet, när avlivningen av logistiska skäl inte kan utföras tillräckligt snabbt. Beslut om avlivning bör alltså inte vara en följd av vaccineringen, utan tvärtom.

• Beräkningarna visar att kostnaden för avlivningen är den stora posten och därmed det stora beslutet. Den extra kostnaden för suppressiv vaccinering i väntan på avlivning är jämförelsevis liten.

• Förutsättningen för att fatta beslut om förebyggande avlivning är, både ur ekonomiska och etiska skäl, att man tror sig kunna kapa smittvägar och hindra betydligt fler djur från att smittas än det antal djur man avlivat i skyddszonen.

• Förebyggande avlivning med suppressiv vaccinering i ett djurtätt och framför allt ett besättningstätt område medför stora konsekvenser. Åtgärden kräver här extra starka motiv.

• Vid den djurtäthet och det handelsmönster vi har i Sverige är det ytterst tveksamt om man genom suppressiv vaccinering och avlivning kan minska smittspridningen tillräckligt för att motivera åtgärden, även om kapaciteten för att avliva och omhänderta kadaver skulle visa sig vara låg.

• Det är etiskt mycket tveksamt om man under dessa förutsättningar kan motivera att avliva vissa besättningar för att eventuellt rädda andra, såvida man inte kan förutse en mycket tydlig vinst när det gäller utbrottets utveckling.

• Den extra kostnaden för att även vaccinera grisar i zonerna är liten jämfört med kostnaden för avlivningen. De kan därför med fördel också vaccineras för att minska smittspridningen i de fall suppressiv vaccinering blir aktuell.

• Detsamma gäller får och getter som utan större extra kostnad kan omfattas av vaccineringen om de omfattas av förebyggande avlivningsbeslut.

Särskilda slutsatser om skyddsvaccinering i ett större område• Skyddsvaccinering inom ett begränsat område kan löna sig om utbrottet

annars skulle bli relativt stort, d.v.s. betydligt större än vad som kan antas med ledning av smittspridningssimuleringarna vid SVA. Exempel är:

- Om sannolikheten för smitta till Skåne uppskattas till 50 %, exempelvis vid smitta i ett grannland, kan en skyddsvaccinering av alla djur i Skåne vara lönsam om ett utbrott (utan vaccinering) förväntas omfatta minst 160 besättningar i Skåne, vilket motsvarar drygt 4 % av det totala antalet besättningar i Skåne.

- Alla djur i ett område som omfattar Skåne och Hallands län samt Sölvesborgs kommun kan under samma förutsättningar vaccineras om ett utbrott förväntas omfatta 240 besättningar i området, även detta drygt 4 % av totala antalet besättningar i området.

- Är smittrisken 100 %, d.v.s. om smittan redan är här, skulle en skydds-vaccinering löna sig snabbare, för Skånes del om utbrottet förväntas omfatta minst 80 besättningar, och för Skåne och Hallands län samt

59

Sölvesborgs kommun runt 120 besättningar. Detta motsvarar drygt 2 % en procent av besättningarna i respektive områden.

• Förväntar man att utbrottet kommer att bli mindre än så, är skyddsvaccinering inget klokt alternativ ur ekonomisk synvinkel.

• Skyddsvaccinering kan ändå vara ett alternativ för att minska påfrestningen på lantbruksnäringen och på bekämpningsorganisationen om risken för ett utbrott är hög. Även här måste dock tidsfaktorn beaktas.

I beräkningarna har kostnader för restriktioner i samband med vaccinering inte tagits med. De är svåra att beräkna då de är beroende av vilka restriktioner som införts med anledning av utbrottet i sig.

60

Bilaga 1: Grunddata, beräkningar Gr

undd

ata  

och  

anta

gand

enSv

erig

eHa

lland

Skån

eSö

lves

borg

s  kn

Falk

enbe

rgs  k

nTo

mel

illa  

knFa

lköp

ing

Area

ler

Radi

e  sk

ydds

områ

de  k

m=  

supp

ress

iv  v

acci

natio

n3

Yta  

skyd

dsom

råde

 km

228

,273

528

,273

528

,273

528

,273

528

,273

528

,273

528

,273

5Yt

a  1k

m  ra

die  

runt

 smitt

ad  g

d3,

1415

3,14

153,

1415

3,14

153,

1415

3,14

153,

1415

Öve

rvak

ning

 uta

nför

 vac

cina

tions

områ

det  a

ntal

 km

10Yt

a  km

2  i  1

0km

 öve

rvak

ning

som

råde

 runt

 om

råde

 m  su

ppre

ssiv

 vac

cina

tion

502,

450

2,4

502,

450

2,4

502,

450

2,4

502,

4Km

2  to

talt  

exkl

 de  

4  st

ora  

sjöa

rna

4385

7656

8711

302

186

1156

397,

410

65,8

*

Alla

 dju

rAn

tal  n

öt+f

år+g

ette

r+gr

isar

3  47

2  17

026

8828

6857

6622

993

9173

557

867

6078

4Dj

ur  p

er  k

m2  

förd

elat

 på  

tota

lare

al7,

947

,360

,712

3,6

79,4

145,

657

,0Dj

ur  i  

snitt

 per

 skyd

dsom

råde

224

1337

1716

3495

2244

4117

1612

Djur

 i  sn

itt  p

er  1

0km

 om

råde

 runt

 om

råde

 med

 supp

ress

iv  v

acci

natio

n39

7723

749

3048

462

106

3986

873

156

2865

3Fi

ktiv

 snitt

gård

 ant

al  n

öt  (n

öt/a

lla  fö

reta

g)nö

t51

6057

3865

9673

Fikt

iv  sn

ittgå

rd  a

ntal

 får  o

 get

ter  (

får/

alla

 före

tag)

får

2017

1723

1116

14Fi

ktiv

 snitt

gård

 ant

al  g

risar

 (gris

ar/a

lla  fö

reta

g)gr

is48

9711

427

219

014

329

Fikt

iv  sn

ittgå

rd  d

jurv

ärde

521  

736  

kr        

 63

9  49

9  kr

             

638  

914  

kr        

 66

1  01

0  kr

         

781  

368  

kr        

     99

8  09

0  kr

             

695  

603  

kr        

   An

tal  g

årda

r  nöt

+får

+get

ter+

gris

ar  (e

j  kor

riger

at  fö

r  fle

r  dju

rsla

g/gå

rd)

29  0

611  

544

3  65

369

344

227

525

Snitt

 ant

al  g

årda

r  per

 skyd

dsom

råde

1,9

7,7

9,1

10,5

8,4

16,2

13,9

Snitt

 ant

al  g

årda

r  per

 100

0m  ra

die

0,21

0,85

1,02

1,17

0,93

1,79

1,55

Snitt

 ant

al  g

årda

r  per

 km

20,

070,

270,

320,

370,

300,

570,

49

Nöt

Anta

l  nöt

 tota

lt1  

496  

526

9194

720

9928

2624

2251

721

877

3827

9An

tal  m

jölk

kor  

344  

021

2619

738

600

430

6825

3724

8691

Anta

l  dik

or18

8  81

081

5634

319

411

1702

2253

3386

Kvig

or,  t

jura

r,  st

utar

496  

919

2862

969

302

1110

6739

8306

1397

4Ka

lvar

 und

er  1

 år

466  

776

2896

567

707

673

7251

7594

1222

8An

tal  n

ötgå

rdar

18  9

1195

923

5735

224

153

395

Snitt

 ant

al  m

jölk

kor  p

er  b

esät

tnin

gSn

itt  n

öt  p

er  fö

reta

g79

9689

7510

114

397

Nöt

 per

 km

2  i  s

nitt

3,41

16,1

718

,57

14,1

119

,48

55,0

535

,92

Nöt

 i  sn

itt  p

er  sk

ydds

områ

de96

,48

457,

1252

5,16

398,

8755

0,72

1556

,47

1015

,46

61

Grun

ddat

a  oc

h  an

taga

nden

Sver

ige

Halla

ndSk

åne

Sölves

borg

s  kn

Falken

berg

s  kn

Tomelilla  kn

Falköp

ing

Gris

arAn

tal  g

risar

1  39

8  87

515

0419

4151

5618

748

6537

732

400

1525

1An

tal  s

uggo

r14

8  06

615

034

4817

433

145

2030

4536

0An

tal  g

alta

r  för

 ave

l2  07

418

581

04

6517

730

2An

tal  s

lakt

svin

 öve

r  20  kg

847  02

293

113

2352

7015

881

4564

411

601

1203

0An

tal  s

måg

risar

401  71

342

087

1309

0225

3215

148

8366

,528

59An

tal  g

risgå

rdar

1  28

115

733

112

4726

15Sn

itt  ant

al  gris

ar  per

 bes

ättn

ing

1  09

295

812

5415

6213

9112

4610

17Gr

isar

 i  sn

itt  per

 km

2  3,19

26,45

36,73

0,82

0,71

81,53

14,31

Snitt

 ant

al  gris

ar  i  3k

m  zo

nen

90,18

747,82

1038

,57

23,05

20,15

2305

,14

404,58

Kostna

der

Kostna

d  pe

r  vac

cina

tion  

9595

9595

9595

95Sn

itt  livv

ärde

 nöt

 alla

 84

4284

4284

4284

4284

4284

4284

42Sn

itt  livv

ärde

 får  

1708

1708

1708

1708

1708

1708

1708

Snitt

 livv

ärde

 gris

1104

1104

1104

1104

1104

1104

1104

Kostna

d  klin

isk  öv

erva

knin

g  pe

r  dju

r85

8585

8585

8585

Kostna

d  se

rolo

gisk

 pro

vtag

ning

 och

 ana

lys  p

er  dju

r27

027

027

027

027

027

027

0Ko

stna

d  av

livni

ng,  s

aner

ing  o  pr

od.fö

rlust  fi

ktiv  sn

ittgå

rd  (l

ivvä

rden

 *3)

1  56

5  20

8  kr

 1  91

8  49

7  kr

       1  91

6  74

3  kr

   1  98

3  03

1  kr

   2  34

4  10

3  kr

       2  99

4  27

1  kr

       2  08

6  80

9  kr

     Ko

stna

der  i

 and

ra  le

d  in

kl  exp

ort  (

prod

.förlu

st*1

,7)

886  95

1  kr

         

1  08

7  14

8  kr

       1  08

6  15

4  kr

   1  12

3  71

8  kr

   1  32

8  32

5  kr

       1  69

6  75

3  kr

       1  18

2  52

5  kr

     Ko

stna

der  ö

vriga,  tu

rism

 m.m

.  (pr

od.fö

rlust*1

,5)

782  60

4  kr

         

959  24

8  kr

             

958  37

1  kr

         

991  51

6  kr

         

1  17

2  05

1  kr

       1  49

7  13

5  kr

       1  04

3  40

5  kr

     S:a

3  23

4  76

2  kr

 3  96

4  89

3  kr

       3  96

1  26

8  kr

   4  09

8  26

5  kr

   4  84

4  47

9  kr

       6  18

8  15

9  kr

       4  31

2  73

9  kr

     

Öve

rvak

ning

szon

Anta

l  dju

r  i  10k

m  öve

rvak

ning

szon

 uta

nför

 vac

cina

tions

områ

det

1792

245

718

1533

6116

3858

4052

Anta

l  får

 o  get

ter  i

 10k

m  öve

rvak

ning

szon

 uta

nför

 vac

cina

tions

områ

det

1764

4045

108

256

239

484

Anta

gand

en  

Skyd

d  m

ot  in

trod

uktio

n  av

 smitt

a  vid  va

ccin

atio

n0,55

Skyd

d  m

ot  vid

are  sm

itta

0,9

62

63

64

Supp

ress

iv  v

acci

nerin

gSv

erig

eHa

lland

Skån

eSö

lves

borg

s  k:n

Falk

enbe

rgs  k

nTo

mel

illa  

knFa

lköp

ing  

knSt

atis

tik  

Anta

l  dju

r  ino

m  öve

rvak

ning

som

r  run

t  vac

c  om

råde

t39

77,5

2374

8,8

3048

3,9

6210

5,8

3986

8,2

7315

6,5

2865

2,5

Anta

l  nöt

 i  sk

ydds

områ

det

96,5

457,1

525,2

398,9

550,7

1556

,510

15,5

Snitt

 nöt

 per

 före

tag  

79,0

96,0

89,0

75,0

101,0

143,0

96,9

Snitt

 ant

al  fö

reta

g  m

ed  nöt

 per

 skyd

dszo

n1,2

4,8

5,9

5,3

5,5

10,9

10,5

Snitt

 ant

al  få

r  o  get

ter  i

 öve

rvak

ning

szon

en66

0,7

2337

,726

97,5

4378

,416

69,3

2697

,543

78,4

Snitt

 ant

al  gris

ar  i  3k

m  zo

nen

90,2

747,8

1038

,623

,120

,123

05,1

404,6

Snitt

 ant

al  få

r  o  get

ter  i

 3km

 zone

n37

,213

1,6

151,8

246,4

93,9

255,4

192,4

Snitt

 ant

al  går

dar  i

 3km

 zone

n1,87

7,68

9,14

10,49

8,41

16,15

13,93

Fakt

or  ant

al  går

dar  i

 zone

n  jäm

fört  m

ed  ri

kssn

ittet

1,00

4,10

4,88

5,60

4,49

8,62

7,43

Anta

l  dju

r  ino

m  3km

 zon

223,84

1336

,51

1715

,54

3495

,12

2243

,66

4117

,02

1612

,48

Fakt

or  ant

al  dju

r  i  zo

nen  jäm

fört  m

ed  ri

kssn

ittet

1,00

5,97

7,66

15,61

10,02

18,39

7,20

Berä

knin

gar

Kostna

d  va

cc  alla

 nöt

 i  sk

ydds

zon

9  16

5  kr

               

       43

 427

 kr

               

         

49  891

 kr

               

     37

 893

 kr

               

               

           

52  319

 kr

               

               

           

4  18

0  63

9  kr

               

   2  72

7  51

8  kr

               

     Ko

stna

d  va

ccin

atio

n  alla  gris

ar  i  sk

ydds

zon

8  56

7  kr

               

       71

 043

 kr

               

         

98  664

 kr

               

     2  19

0  kr

               

               

               

1  91

4  kr

               

               

               

 21

8  98

8  kr

               

         

38  435

 kr

               

               

 Ko

stna

d  va

ccin

atio

n  alla  få

r  o  get

ter  i

 skyd

dszo

n3  53

2  kr

               

       12

 498

 kr

               

         

14  421

 kr

               

     23

 408

 kr

               

               

           

8  92

5  kr

               

               

               

 24

 264

 kr

               

               

18  281

 kr

               

               

 Ko

stna

d  av

livni

ng,  s

aner

ing  o  pr

od.fö

rlust  alla

 dju

r  i  sk

ydds

zon

2  93

2  35

9  kr

       14

 726

 676

 kr

         

17  516

 113

 kr

     20

 799

 137

 kr

               

           

19  722

 268

 kr

               

           

48  358

 031

 kr

               

29  063

 364

 kr

               

 Ko

stna

der  i

 and

ra  le

d  in

kl  exp

ort  

1  66

1  67

0  kr

       8  34

5  11

6  kr

             

9  92

5  79

7  kr

         

11  786

 178

 kr

               

           

11  175

 952

 kr

               

           

27  402

 884

 kr

               

16  469

 240

 kr

               

 Ko

stna

der  ö

vriga,  tu

rism

 m.m

.  1  46

6  18

0  kr

       7  36

3  33

8  kr

             

8  75

8  05

7  kr

         

10  399

 569

 kr

               

           

9  86

1  13

4  kr

               

               

 24

 179

 016

 kr

               

14  531

 682

 kr

               

 Ko

stna

d  pr

ovta

gn.  v

id  avlivni

ng  

60  437

 kr

               

   36

0  85

7  kr

               

   46

3  19

5  kr

               

 94

3  68

3  kr

               

               

     60

5  78

8  kr

               

               

       1  11

1  59

5  kr

               

   43

5  36

8  kr

               

           

Kostna

d  klin

isk  öv

erv  10

 km

 runt

 vac

com

råde

t  (alla  dju

r)33

8  08

4  kr

             

2  01

8  64

4  kr

             

2  59

1  13

0  kr

         

5  27

8  99

5  kr

               

               

3  38

8  79

9  kr

               

               

 6  21

8  30

0  kr

               

   2  43

5  46

6  kr

               

     Ko

stna

d  pr

ovta

gn.  1

0  km

 runt

 (får

 o  get

ter)

178  39

0  kr

             

631  17

9  kr

               

   72

8  31

3  kr

               

 1  18

2  18

0  kr

               

               

450  71

3  kr

               

               

       72

8  31

3  kr

               

         

1  18

2  18

0  kr

               

     Sa

 6  65

8  38

5  kr

       33

 572

 779

 kr

         

40  145

 581

 kr

     50

 453

 232

 kr

               

           

45  267

 810

 kr

               

           

112  42

2  03

0  kr

         

66  901

 534

 kr

               

 

 

Avgå

r  frå

n  va

ccin

atio

nsko

stna

dern

a,  g

älle

r  sm

ittad

 snitt

besä

ttni

ng  m

itt  i  

zone

nKo

stna

d  fö

r  vac

cine

ring  alla  dju

r  i  sm

ittad

 bes

ättn

ing

11  350

 kr

               

   16

 541

 kr

               

         

17  834

 kr

               

     31

 657

 kr

               

               

           

25  334

 kr

               

               

           

24  217

 kr

               

               

13  103

 kr

               

               

 Ko

stna

d  av

livni

ng,  s

aner

ing  o  pr

od.fö

rlust  alla

 dju

r  i  sk

ydds

zon

1  56

5  20

8  kr

       1  91

8  49

7  kr

             

1  91

6  74

3  kr

         

1  98

3  03

1  kr

               

               

2  34

4  10

3  kr

               

               

 2  99

4  27

1  kr

               

   2  08

6  80

9  kr

               

     Ko

stna

der  i

 and

ra  le

d  in

kl  exp

ort  

886  95

1  kr

             

1  08

7  14

8  kr

             

1  08

6  15

4  kr

         

1  12

3  71

8  kr

               

               

1  32

8  32

5  kr

               

               

 1  69

6  75

3  kr

               

   1  18

2  52

5  kr

               

     Ko

stna

der  ö

vriga,  tu

rism

 m.m

.  78

2  60

4  kr

             

959  24

8  kr

               

   95

8  37

1  kr

               

 99

1  51

6  kr

               

               

     1  17

2  05

1  kr

               

               

 1  49

7  13

5  kr

               

   1  04

3  40

5  kr

               

     Sa

3  24

6  11

3  kr

       3  98

1  43

4  kr

             

3  97

9  10

2  kr

         

4  12

9  92

2  kr

               

               

4  86

9  81

3  kr

               

               

 6  21

2  37

7  kr

               

   4  32

5  84

2  kr

               

     

Kostna

d  su

ppre

ssiv  vac

cine

ring  m

ed  sm

ittad

 bes

ättn

ing  bo

rträ

knad

3  41

2  27

2  kr

       29

 591

 345

 kr

         

36  166

 479

 kr

     46

 323

 310

 kr

               

           

40  397

 997

 kr

               

           

106  20

9  65

3  kr

         

62  575

 692

 kr

               

 

65

66

Bilaga 2: Utdrag ur Epizootihandboken om vaccineringTexten är hämtad direkt ur Jordbruksverkets Epizootihandbok som är en omskrivning av direktivstexten om vaccination mot mul- och klövsjuka för svenska för hållanden, uppdaterad september 2013.

G. Vaccination mot mul- och klövsjuka

1. Generell bestämmelse

Vaccination mot mul- och klövsjuka är inte tillåten.

2. Nödvaccination

a. Jordbruksverket kan besluta om nödvaccination kring den plats där mul- och klövsjuka har konstaterats förutsatt att gemenskapens intressen inte åsidosätts. EU-kommissionen ska omgående underrättas om beslutet.

b. Nödvaccination i större skala inom EU kan bli aktuell i följande fall:

- Om ett utbrott av mul- och klövsjuka hotar att få stor omfattning, eller

- andra medlemsstater inom EU hotas genom sitt geografiska läge eller rådande väderförhållanden, eller

- andra medlemsstater inom EU hotas till följd av epidemiologiska relevanta kontakter mellan anläggningar på deras territorier och anläggningar med mottagliga djur i en medlemsstat med utbrott av mul- och klövsjuka, eller

- medlemsstater inom EU hotas genom sitt geografiska läge eller rådande väderförhållanden i ett angränsande tredje land med utbrott av mul- och klövsjuka.

Andra viktiga faktorer som påverkar ett beslut om nödvaccination är att konsekvenserna av ett utbrott kan förutses bli alltför omfattande exempelvis ekonomiskt.

c. Vaccination får bara ske inom område (vaccinationsområde) som fastställs i beslutet om vaccination.

d. Vaccinationen får bara pågå under den tidsperiod som anges i beslutet.

e. Bara de djur som anges i vaccinationsbeslutet får vaccineras. Generellt gäller att vaccinationen ska ske snabbt och vid hantering av vaccin ska särskilt beaktas hygien och biosäkerhet.

f. Endast vaccin godkänt av Jordbruksverket får användas.

g. Vaccination ska utföras av veterinär eller annan person som Jordbruksverket utser.

h. Vaccinerade djur ska i samband med vaccinationen förses med en särskild märkning som visar att de är vaccinerade.

67

Mottagliga djur och produkter av sådana djur får inte flyttas ut ur vaccinations området.

j. Den som utför vaccination ska skriva rapport över utförda vaccinationer på en särskild blankett (Jordbruksverkets blankett Epi 4 eller på ett annat dokument som verket beslutar). Rapporten ska sändas till Jordbruksverket med kopia till läns styrelsen (länsveterinären).

3. Olika varianter av vaccination

- Skyddsvaccination – nödvaccination som görs på anläggningar i ett område för att skydda mottagliga djur i detta område mot spridning av mul- och klövsjukevirus genom luftburen smitta eller via smittförande material och där djuren avses hållas vid liv efter vaccineringen.

- Suppressiv vaccination – nödvaccination som utförs endast i samband med utslaktning på en anläggning eller i ett område där det finns ett omedelbart behov av att minska mängden cirkulerande mul- och klövsjukevirus och risken för spridning av virus utanför anläggningen eller området och där avsikten är att djuren ska avlivas och oskadliggöras efter vaccineringen. Kan endast bli aktuell i ett skyddsområde.

4. Vaccinationsområde

a. Jordbruksverket kan besluta om ett vaccinationsområde. Innan dess ska landet regionaliseras se avsnitt I.

b. Om vaccinationsområdet helt eller delvis omfattar ett skydds- eller över vakningsområde ska de åtgärder som tillämpas i dessa bibehållas till de hävs enligt punkterna F 20 och F 32.

c. Efter att skydds- och övervakningsområdet upphört ska åtgärder i vaccinations området fortsätta att gälla enligt punkterna 4 e - i.

d. Utanför ett vaccinationsområde där skyddsvaccination genomförts ska det finnas ett område med en bredd av minst 10 km

- där vaccination mot mul- och klövsjuka inte är tillåten,

- där utökad övervakning sker,

- där förflyttning av mottagliga djur kontrolleras av Jordbruksverket, och

- som ska kvarstå tills området fått status fritt från mul- och klövsjuka och smitta.

e. Följande åtgärder ska vidtas i vaccinationsområdet från nödvaccinationen inleds till minst 30 dagar efter att den har avslutats.(Fas 1)

68

Förflyttning och transport av djur

Mottagliga djur får inte föras mellan anläggningar inom området eller ut ur området.

Jordbruksverket kan bevilja undantag för transport direkt till slakteri under följande förutsättningar:

- Innan transport tillåts ska besättningen undersökas av en veterinär som Jordbruksverket utser.

- Transport får endast ske till ett slakteri, som Jordbruksverket utser, inom området eller i undantagsfall nära detta.

Färskt kött från vaccinerade djur som slaktas ska märkas med en stämpling i enlighet med direktiv 2002/99/EG samt lagras och transporteras separat från kött utan denna märkning. Därefter ska transport ske i slutna behållare till en an läggning, som Jordbruksverket utser, för särskild behandling enligt första kolumnen i tabell 1 i bilaga III till direktiv 2002/99/EG.

Mjölk- och mjölkprodukter från vaccinerade djur får släppas ut på marknaden inom och utanför området på följande villkor de ska ha genomgått särskild behandling enligt del A och del B bilaga IX direktiv 2003/85/EG. Del A gäller mjölk- och mjölkprodukter avsedda att användas som livsmedel. Del B gäller övriga ändamål inkl. djurfoder.

Vid inrättningar gäller följande:

- Inrättningen ska stå under ständig kontroll av en veterinär som Jordbruksverket utser.

- All mjölk vid inrättningen ska ha genomgått särskild behandling enligt ovan eller ska den obehandlade mjölken härröra från djur utanför området.

- Under framställningsprocessen ska mjölken vara tydligt märkt och tran sporteras och lagras åtskild från obehandlad mjölk och obehandlade mjölkprodukter som inte är avsedda att sändas utanför området.

- Intransport av obehandlad mjölk från anläggningar utanför området ska ske i fordon som har smittrenats före transporten och därefter inte haft någon kontakt med anläggningar med mottagliga djur i skyddsområdet.

Vid handel inom EU krävs intyg och godkännande av inrättningen av Jordbruksverket. Kommissionen ska informeras av Jordbruksverket om dessa inrättningar.

Transport av obehandlad mjölk från anläggningar (= mjölkproducerande djurens besättning) i området till inrättningar utanför området och bearbetning av denna mjölk ska ske enligt följande villkor:

- Tillstånd från Jordbruksverket krävs för att få bearbeta obehandlad mjölk från mottagliga djur i inrättningar utanför området.

- Färdvägen till inrättningen ska framgå av tillståndet.

69

- Transport ska ske i fordon, som smittrenats före transporten. Fordonen ska vara konstruerade och underhållna så att ingen mjölk läcker ut under trans-porten och vara utrustade så att spridning av luftburen smitta undviks när mjölken pumpas i och ur.

- Före avfärden från produktionsplatsen där mjölk från mottagliga djur har hämtats ska anslutningsrör, däck, hjulhus och de nedre delarna av fordonet smittrenas och eventuell utspilld mjölk avlägsnas. Efter den senaste smitt-reningen får fordonet därefter, innan vaccinationsområdet lämnas, inte ha kontakt med anläggningar med mottagliga djur.

- Mjölktransportfordonet får endast anvisas till ett begränsat område, ska förses med lämplig märkning och får endast förflyttas till annat område efter smitt-rening under kontroll av en veterinär som Jordbruksverket utser.

Insamling och transport av mjölkprover av obehandlad mjölk från mottagliga djur från anläggningar i området till andra laboratorier än ett laboratorium för veterinär diagnostik, som godkänts för diagnosticering av mul- och klövsjuka samt bearbetning av mjölken i sådana laboratorier är inte tillåten.

- Insamling av sperma, från donatordjur av mottagliga arter, som hålls på seminstationer inom området avsedd för artificiell inseminering ska avbrytas.

- Jordbruksverket kan bevilja undantag på följande villkor:

- Insamling av sperma vid seminstationer för produktion av fryst sperma.

- Sperma som samlas in under denna period ska lagras separat i minst 30 dagar.

- Innan sperman används har donatordjuret inte vaccinerats och alla djur som tas emot på seminstationen ska ha genomgått en klinisk undersökning dessutom ska laboratorietest ha skett i den utsträckning som Jordbruksverket bestämmer utan att tecken till förekomst av mul- och klövsjuka har kunnat konstateras vid den berörda seminstationen, och

- Donatordjuret ska tidigast 28 dagar efter insamlingen av sperman ha genomgått serologisk undersökning utan att det har påvisats förekomst av anti kroppar mot mul- och klövsjuka.

eller

- Innan sperman används har donatordjuret vaccinerats efter att ha genomgått en serologisk undersökning utan att det har påvisats förekomst av antikroppar mot mul- och klövsjukevirus samt,

- har ett test utförts för påvisande av antingen virus eller virusgenom eller ett godkänt test utförts för påvisande av antikroppar mot icke-strukturella proteiner, under slutet av karantänsperioden för sperman, på prov som har tagits från alla de mottagliga djur som fanns under den aktuella tidsperioden på seminstationen utan att tecken på mul- och klövsjuka har påvisats, och

- sperman uppfyller villkoren i artikel 4.3 i kapitel II i direktiv 88/407/EEG.

70

Insamling av ägg och embryon från donatordjur är inte tillåten.

Övriga animaliska produkter får släppas ut på marknaden om de uppfyller villkoren för hudar, skinn, fårull, hår från idisslare och svinborst samt övriga animaliska produkter enligt punkterna F 15-17 samt stallgödsel enligt punkt F 29.

f. Följande åtgärder ska vidtas i vaccinationsområdet från tidigast 30 dagar efter att nödvaccinationen har avslutats fram till dess att undersökningen och klassificeringen enligt punkterna g och h är avslutad. (Fas 2)

Förflyttning och transport av djur

Mottagliga djur får inte föras mellan anläggningar inom området eller ut ur området.

Jordbruksverket kan bevilja undantag för transport direkt till ett slakteri, som ligger i eller utanför vaccinationsområdet under följande förutsättningar:

- Djuren får inte komma i kontakt med andra mottagliga djur under transporten och på slakteriet.

- Djuren ska åtföljas av ett intyg av en av Jordbruksverket utsedd veterinär som visar att alla mottagliga djur på den ursprungliga eller avsändande anlägg-ningen har genomgått en klinisk och serologisk undersökning. Se vidare punkt g.

- Transportfordonet ska smittrenas före lastning och efter leverans av djuren och datum och tid för detta ska registreras i transportfordonets körjournal.

- På slakteriet ska djuren genomgå en besiktning högst 24 timmar före slakt och särskilt undersökas med avseende på mul- och klövsjuka utan att visa några tecken på sjukdomen.

Färskt kött med undantag av slaktbiprodukter, som har framställts från vaccinerade idisslare får släppas ut på marknaden i och utanför vaccinations-området på följande villkor:

- Inrättningen ska stå under strikt veterinärkontroll.

- Endast färskt kött med undantag av slaktbiprodukter som har genomgått behandling enligt punkterna 1, 3 och 4 del A i bilaga VIII till direktiv 2003/85/EG eller färskt kött som kommer från djur som fötts upp och slaktats utanför vaccinationsområdet får bearbetas på inrättningen.

- Allt sådant färskt kött ska märkas i enlighet med EG-lagstiftningen.

- Genom hela framställningsprocessen ska det färska köttet vara tydligt märkt och transporteras och lagras åtskilt från kött med annan djurhälsostatus i enlighet med direktiv 2003/85/EG.

- För handel inom EU krävs ett särskilt godkännande av inrättningen.

71

Färskt kött från vaccinerade svin ska märkas enligt Jordbruksverkets bestämmelser och lagras och transporteras åtskilt från kött som inte bär denna överstämpling samt därefter transporteras i slutna behållare till en inrättning utsedd av Jordbruksverket för behandling enligt punkt 1 del A i bilaga VII dir 2003/85/EG.

Mjölk- och mjölkprodukter från vaccinerade djur får släppas ut på marknaden i och utanför vaccinationsområdet förutsatt att minst en behandling har skett enligt del A (livsmedel) och del B (icke livsmedel) i bilaga IX till direktiv 2003/85/EG.

Behandlingen ska ha utförts på en mjölk- och mjölkproduktanläggning i eller utanför vaccinationsområdet enligt punkt G 4.e.

För insamling av sperma, ägg och embryon se punkt G 4.e.

Övriga animaliska produkter får släppas ut på marknaden om de uppfyller villkoren för hudar, skinn, fårull, hår från idisslare och svinborst samt övriga animaliska produkter enligt punkterna F 15-17 samt stallgödsel enligt punkt F 29.

g. Klinisk och serologisk undersökning i vaccinationsområdet. (Fas 2-A)

Tidigast 30 dagar efter det att nödvaccinationen har slutförts ska följande ske i vaccinationssområdet:

- En undersökning ska göras för att identifiera alla djurbesättningar med mottagliga djur, som har haft kontakt med mul- och klövsjukevirus utan att uppvisa tydliga kliniska tecken på mul- och klövsjuka.

- Undersökningen ska omfatta en klinisk undersökning av alla mottagliga djur i alla besättningar i området och en provtagning i den utsträckning och på det sätt Jordbruksverket bestämmer för laboratorieundersökning.

h. Klassificering av besättningar med mottagliga djur i vaccinationsområdet. (Fas 2-B)

- Klassificeringen ska ske efter resultatet av kliniska undersökningar och test resultat enligt punkt g.

- Det ska ha vidtagits åtgärder vid djuranläggningar där förekomst av mul- och klövsjuka bekräftats enligt B. Skydds- och övervakningsområden ska ha upprättats.

- Anläggningar med mottagliga djur där minst ett mottagligt djur misstänks ha smittats genom tidigare kontakt med mul- och klövsjukevirus, men där frånvaro av cirkulerande antikroppar har bekräftats genom ytterligare tester som utförts på alla mottagliga djur på anläggningen ska omfattas av minst följande åtgärder:

- mottagliga djur ska antingen avlivas och djurkropparna oskadliggöras eller

- klassificeras och de djur som har haft ett positivt testresultat vid laboratorie test enligt punkt g ska avlivas och djurkropparna oskadlig-göras. Återstående mottagliga djur på anläggningen ska slaktas på det sätt Jordbruksverket bestämmer.

72

- Anläggningen ska smittrenas.

- Jordbruksverket beslutar när och hur återinsättning av djur får ske.

- Färskt kött från djur som Jordbruksverket beslutar får slaktas efter klassificering ska behandlas enligt punkt G 4.f - färskt kött från vaccinerade idisslare eller vaccinerade svin.

- Mjölk- och mjölkprodukter ska behandlas enligt punkt G.4.e

- I vissa fall kan Jordbruksverket efter laboratorietest besluta att mottagliga djur omfattas av åtgärderna enligt punkt i.

i. Åtgärder som ska vidtas i vaccinationssområdet sedan undersökningen och klassificeringen av anläggningar har slutförts och fram till dess att status, som område fritt från mul- och klövsjuka och smitta återupprättats

(1) Förflyttning av mottagliga djur mellan anläggningar inom vaccinations-området får endast ske efter tillstånd av Jordbruksverket.

Jordbruksverket kan bevilja tillstånd till transport av mottagliga djur enligt följande villkor:

- Inom 24 timmar efter lastning ska alla mottagliga djur på anläggningen ha genomgått en klinisk undersökning utan att tecken på förekomst av mul- och klövsjuka har kunnat konstateras.

- Djuren ska ha kvarhållits på ursprungsanläggningen under minst 30 dagar, då inga mottagliga djur har förts in på anläggningen.

- Ursprungsanläggningen får inte ligga i ett skydds- eller övervakningsområde.

- Djuren ska ha genomgått provtagning i den utsträckning och på det sätt Jordbruksverket bestämmer.

- Djuren ska inte ha utsatts för smitta under transporten från ursprungs-anläggningen till destinationsplatsen.

(2) Det är inte tillåtet att förflytta mottagliga djur ut ur vaccinationsområdet.

Undantag: Jordbruksverket kan bevilja undantag för transport av mottagliga djur direkt till slakteri för omedelbar slakt enligt punkt f.

(3) Det är inte tillåtet för ovaccinerad avkomma till vaccinerade moderdjur att lämna ursprungsanläggningen utom om de transporteras till en anläggning i vaccinationsområdet med samma hälsostatus som ursprungsanläggningen

- ett slakteri för omedelbar slakt

- en anläggning som utsetts av Jordbruksverket varifrån avkomman ska sändas direkt till slakteri

- en valfri anläggning efter att av Jordbruksverket beslutad laboratorietest är utförd på ett blodprov taget före avsändandet från ursprungsanläggningen utan att det påvisats förekomst av antikroppar mot mul- och klövsjuka.

73

(4) Färskt kött från ovaccinerade mottagliga djur får släppas ut på marknaden på följande villkor:

Antingen ska

(i) alla de anläggningar med mottagliga djur inom vaccinationsområdet där minst ett mottagligt djur misstänks ha smittats genom tidigare kontakt med mul- och klövsjukevirus, men där frånvaro av cirkulerande antikroppar har bekräftats genom ytterligare tester som utförts på alla mottagliga djur på anläggningen genomgått minst följande åtgärder:

- Mottagliga djur ska antingen ha avlivats och djurkropparna oskadliggjorts eller

- Klassificerats och de djur som har haft ett positivt testresultat vid laboratorie-test enligt punkt g ska ha avlivats och djurkropparna oskadliggjorts. Återstående mottagliga djur på anläggningen ska ha slaktats på det sätt Jordbruksverket bestämt.

- Anläggningarna ska ha smittrenats

- Återinsättning ska ha skett på det sätt som Jordbruksverket har beslutat.

eller ska

(ii) djuren ha transporterats till slakteri på de villkor som Jordbruksverket be stämmer och

- Inrättningen ska stå under strikt veterinärkontroll

- Endast färskt kött från djur enligt punkterna (4)(i) och (4)(ii) eller från djur som har fötts upp och/eller slaktats utanför vaccinationsområdet eller färskt kött från vaccinerade idisslare enligt undantag punkt (4)(iii) ska bearbetas på anläggningen.

- Allt sådant färskt kött ska kontrollmärkas enligt EG-lagstiftningen.

- Under hela framställningsprocessen ska färskt kött vara tydligt märkt och transporteras och lagras åtskilt från kött med annan djurhälsostatus med avseende på mul- och klövsjuka.

(iii) Färskt kött från vaccinerade mottagliga djur eller från ovaccinerad sero positiv avkomma av vaccinerade moderdjur som slaktats under denna period ska märkas enligt Jordbruksverkets bestämmelser och lagras och transporteras åtskilt från kött som inte är märkt med detta kontrollmärke och därefter transporteras i förseglad behållare till en anläggning som Jordbruksverket utsett för bearbetning.

Undantag: färskt kött och putsade slaktbiprodukter från vaccinerade idisslare eller deras seropositiva ovaccinerade avkomma släppas ut på marknaden i och utanför vaccinationsområdet på följande villkor:

- Inrättningen ska stå under strikt veterinärkontroll

- Endast färskt kött med undantag av slaktbiprodukter som genomgått behand-ling enligt punkterna 1,3 och 4 del A i bilaga VIII till direktiv 2003/85/EG eller färskt kött enligt punkterna (4)(i) och (4)(ii) eller från djur som fötts upp och/eller slaktats utanför vaccinationsområdet ska bearbetas vid inrättningen.

74

- Allt sådant färskt kött ska kontrollmärkas enligt EG-lagstiftningen.

- Under hela framställningsprocessen ska färskt kött vara tydligt märkt och transporteras och lagras åtskilt från kött med annan djurhälsostatus med avseende på mul- och klövsjuka.

Undantag: Färskt kött från vaccinerade svin och deras ovaccinerade seropositiva avkomma som producerats under perioden från början av undersökningen till dess att åtgärder som anges i punkt 4 h har slutförts i hela vaccinationsområdet och minst 3 månader har förflutit efter det senaste utbrottet i detta område får endast släppas ut inom landet i och utanför vaccinationsområdet på följande villkor:

- Inrättningen ska stå under strikt veterinärkontroll

- Endast färskt kött som kommer från anläggningar där förekomst av tidigare eller aktuell smitta med mul- och klövsjukevirus har uteslutits enligt Jordbruksverket eller färskt kött från djur som fötts upp och slaktats utanför vaccineringsområdet får bearbetas vid inrättningen.

- Allt sådant kött ska kontrollmärkas enligt Jordbruksverkets bestämmelser.

- Under hela framställningsprocessen ska färskt kött vara tydligt märkt och transporteras och lagras åtskilt från kött med annan djurhälsostatus med avseende på mul- och klövsjuka.

I vissa fall kan handel inom europeiska gemenskapen vara möjlig.

(5) Mjölk- och mjölkprodukter från vaccinerade djur får släppas ut på marknaden i och utanför vaccinationsområdet förutsatt att mjölken och mjölk-produkterna har genomgått minst en av behandlingarna som avses i del A och B i bilaga IX till direktiv 2003/85/EG.

Behandlingen ska ha utförts på en inrättning i vaccinationsområdet eller i enlig-het med bestämmelserna punkt G 4 e.

Insamling, transport och bearbetning av prover av råmjölk från mottagliga djur från anläggningar till laboratorium utan veterinärdiagnostik för mul- och klövsju-ka kan ske på särskilda villkor och efter tillstånd från Jordbruksverket.

Övriga animaliska produkter får endast släppas ut på marknaden enligt punkterna F 15-17 och G 30.

75

Bilaga 3: Definition av djurtäta områdenDefinition av djurtäta områden enligt Bilaga X Punkt 3.1 i mul- och klövsjuke-direktivet 2003/85/EG21:

”När beslut fattas om de åtgärder som skall vidtas i enlighet med detta direktiv, särskilt åtgärderna i Artikel 52.2, skall medlemsstaterna utöver en ingående epidemiologisk bedömning beakta definitionerna av djurtäta områden enligt punkt 3.2 eller i förekommande fall i enlighet med Art 2 u i direktiv 2001/89/EG22 och använda den definition som är mest strikt.”

Bilaga X Punkt 3.2:

”När det gäller djur av mottagliga arter skall ett djurtätt område vara ett geografiskt område med en radie på 10 km runt en anläggning med djur av mottagliga arter som misstänks vara eller är smittade med mul- och klöv sjuka, där boskapstätheten i fråga om djur av mottagliga arter är högre än 1 000 djur per km2. Anläggningen i fråga skall ligga antingen i en delre-gion enligt Artikel 2 s där boskapstätheten i fråga om djur av mottagliga arter är högre än 450 djur per km2 eller ligga mindre än 20 km från en sådan delregion.”

Art 2 u i svinpestdirektivet 2001/89/EG:

”Område med hög täthet av svinbesättningar: ett geografiskt område inom en radie av 10 km från en anläggning med svin som med säkerhet har smittats eller misstänks ha smittats med klassisk svinpest och där antalet svin uppgår till fler än 800 djur per kvadratkilometer; anläggningen i fråga skall ligga i en sådan region, som definieras i artikel 2.2 p i rådets direktiv 64/432/EEG (4), där antalet svin som hålls på anläggningen uppgår till fler än 300 svin per kvadratkilometer, eller högst 20 km från en sådan region.”

21 RÅDETS DIREKTIV 2003/85/EG av den 29 september 2003 om gemenskapsåtgärder för bekämp-ning av mul- och klövsjuka, om upphävande av direktiv 85/511/EEG och besluten 89/531/EEG och 91/665/EEG samt om ändring av direktiv 92/46/EEG

22 RÅDETS DIREKTIV 2001/89/EG av den 23 oktober 2001 om gemenskapsåtgärder för bekämpning av klassisk svinpest

76

Bilaga 4: Underfrågor till frågor i besluts träd Beslutsträdet visas i avsnitt 5.6

Pilar i beslutsträdet:

Grön pil = Frågan kan sammantaget besvarats med ”Ja”

Röd pil = Frågan kan sammantaget besvaras med ”Nej”

Kan utbrottet hanteras med enbart direktivets grundåtgärder?

Kriterium/frågeställning

Epidemiologisk bedömning Ja Nej

Efterlevnad av restriktioner och smittskyddsåtgärder

God Dålig

Djurtäthet för djur av mottagliga arter

Låg Hög

Dominerande kliniskt påverkade arter

Idisslare Svin

Förflyttning av eventuellt smittade djur eller produkter ut ur skyddszonen

Inga bevis Bevis

Förväntad luftburen spridning av virus från smittade anläggningar

Låg eller ingen Hög

Utbrottens ursprung (spårbarhet) Känt Okänt

Utbrottskurva På låg nivå eller långsamt stigande

Stiger snabbt

Utbrottens utbredning Begränsad utbredning Stor utbredning

Kan det förutses att 24/48 timmarsregeln inte kan genom-föras effektivt under två dagar i följd11?

Nej Ja

Förekomst av stora anläggningar med intensiv animalieproduktion i ett icke djurtätt område

Nej Ja

Skulle ytterligare åtgärder (vaccinering eller utökad slakt) minska totalkostnaden?

Kriterium/frågeställning

Finns kostnads-/nyttoanalys gjord för svenska förhållanden som pekar på att någon metod utöver grundkraven i direktivet ger lägre kostnader?

Ja Nej

Är utökad slakt aktuell?

Kriterium/frågeställning

Ekonomisk bedömning Om det kan förutses att utökad slakt skulle leda till betydligt mindre ekonomiska förluster inom jordbrukssektorn och inom andra sektorer än jordbrukssektorn

Om det kan förutses att utökad slakt ger skulle leda till betydligt större ekonomiska förluster inom jordbrukssektorn och inom andra sektorer än jordbrukssektorn

Allmänhetens reaktion inför utökad slakt

Svag Stark

Betydande sociala och psykologiska konsekvenser av utökad slakt

Nej Ja

77

Är utökad slakt genomförbar?

Kriterium/frågeställning

Resurstillgång avlivningspersonal

Tillräcklig Otillräcklig

Resurstillgång veterinärer Tillräcklig Otillräcklig

Destruktionsmöjlighet/kapacitet Oproblematisk Problematisk

Är vaccinering aktuell? (gäller både suppressiv vaccinering och skyddsvaccinering)

Kriterium/frågeställning

Ekonomisk bedömning av konkurrerande kontrollstrategier

Om det kan förutses att en kontrollstrategi utan nödvaccinering skulle leda till betydligt större ekonomiska förluster inom jordbrukssektorn och inom andra sektorer än jordbrukssektorn

Om det kan förutses att en kontrollstrategi med nödvaccinering skulle leda till betydligt större ekonomiska förluster inom jordbrukssektorn och inom andra sektorer än jordbrukssektorn

Praktisk möjlighet att definiera en vaccinationszon

Ja Nej

Djurtäthet för djur av mottagliga arter

Hög Låg

Dominerande kliniskt påverkade arter

Svin Idisslare

Förväntad luftburen spridning av virus från smittade anläggningar

Hög Låg eller ingen

Om det kan förutses att 24/48 timmarsregeln inte kan genom-föras effektivt under två dagar i följd

Ja Nej

Kommissionens och grann-länders synpunkter på eventuell vaccinering

Positiva Negativa

Är vaccinering genomförbar? (gäller både suppressiv vaccinering och skyddsvaccinering)

Kriterium/frågeställning

Lämpligt vaccin Tillgängligt Ej tillgängligt

Mängd vaccin Tillräcklig Ej tillräcklig

Snabb leverans från vaccinbank eller tillverkare

Möjlig Ej möjlig

Resurstillgång veterinärer för vaccinering och övervakning runt vaccinationsområdet

Tillräcklig Otillräcklig

Resurstillgång medhjälpare Tillräcklig Otillräcklig

Speciella öronmärken för vaccinerade djur

Tillgängliga Ej tillgängliga

78

Är skyddsvaccinering aktuell? (vaccination-to-live)

Kriterium/frågeställning

Förflyttning av eventuellt smittade djur eller produkter ut ur skyddszonen

Bevis Inga bevis

Godkännande av att regionalisering sker efter vaccinering

Ja Nej

Tredje lands godkännande av regionalisering Ja Nej

Utbrottens ursprung (spårbarhet) Okänt Känt

Utbrottskurva Stiger snabbt På låg nivå eller långsamt stigande

Utbrottens utbredning Stor utbredning Begränsad utbredning

Betydande sociala och psykologiska konsekvenser av utökad slakt

Ja Nej

Allmänhetens reaktion på utökad slakt Stark Svag

Förekomst av stora anläggningar med intensiv animalieproduktion i ett icke djurtätt område

Ja Nej

Är suppressiv vaccinering aktuell? (vaccination-to-cull)

Kriterium/frågeställning

Kan vaccinering i skyddszoner genom-föras betydligt snabbare än beslutad före byggande avlivning?

Ja Nej

Resurstillgång avlivningspersonal Tillräcklig Otillräcklig

Destruktionsmöjlighet/kapacitet Oproblematisk Problematisk

79

LitteraturförteckningBacker JA, Hagenaars TJ, Nodelijk G, van Roermund HJ. (2012a). Vaccination

against foot-and-mouth disease I: epidemiological consequences. Prev Vet Med, 27-40.

Backer JA, Engel B, Dekker A, van Roermund HJ. (2012b). Vaccination agaist foot-and-mouth disease II: Regaining FMD-free status. Prev Vet Med, 41-50.

Barnett G, Garland AJ, Kitching RP, Schermbrucker CG. (2002). Aspects of emergency vaccination against foot-and-mouth disease. Comparative Immunology, Microbiology & Infectious Diseases , 345-364.

Bohlin L & Widell L. (2006). Estimation of Commodity-by-Commodity IO-Matrices. Economic Systems Research, Vol. 18, No. 2, pp. 205-215.

Boklund A, Halasa T, Christiansen LE, Enøe C. (2013). Comparing control strategies against foot-and-mouth disease: Will vaccination be cost-effective in Denmark? Preventive Veterinary Medicine, 206-19.

Bouma A, Elbers AR, Dekker A, de Koeijer A, Bartels C, Vellema P, van der Wal P, van Rooij EM, Pluimers FH, de Jong MC. (2003). The foot-and-mouth diesease epidemic in The Netherlands in 2001. Preventive veterinary medicine, 57, 155-166.

Defra. (2005). Cost Benefit Analysis of Foot and Mouth Disease Controls. A report from Defra.

Dürr S, Fasel-Clemenz C, Thür B, Schwermer H, Doherr MG, Dohna HZ, Carpenter TE, Perler L, Hadorn DC. (2014). Evaluation of the benefit of emergency vaccination in a foot-and-mouth disease free country with low livestock density. Pre Vet Med 113, 34-46.

Forslund-Johansson U, Karlsson C och Pettersson L. (2006). Samhällsekonomiska effekter av ett omfattande utbrott av mul- och klövsjuka i Sverige – en studie av sannolika följder. Jönköping. Jordbruksverkets rapportserie 2006:18.

Geering WA & Lubroth J. (2002). Preparation of Foot-and-Mouth Disease Contingency Plans. FAO Animal Health Manual No.16.

Halasa T, Willeberg P, Christiansen LE, Boklund A, AlKhamis M, Perez A, Enøe C. (2013). Decisions on control of foot-and-mouth disease informed using nodel predictions. Prev Vet Med, 194-202.

Halasa T, Boklund A, Cox S, Enøe C. (2011). Meta-analysis on the efficacy of foot-and-mouth disease emergency vaccination. Preventive Veterinary Medicine 98, 1-9.

Hutber AM, Kitching RP, Fishwick JC, Bires J. (2011). Foot-and-mouth disease: The question of implementing vaccinal control during an epidemic. Veterinary Journal, 188, 18-23.

James AD & Rushton J. (2002). The economics of foot and mouth disease. Rev. sci. tech., 637-644.

Jordbruksverket. (2004). Beredskapsplan Mul- och klövsjuka. Jönköping: Jordbruksverket.

80

Kitching RP, Thrusfield MV, Taylor NM. (2006). Use and abuse of mathematical models: an illustration from the 201 foot and maouth disease epidemic inthe Unite Kingdom. Rev. sci.tech. 25 (1).

Lindberg G. (2012). Jordbrukets betydelse i samhällsekonomin - kalkyler avseende 2008 : - Regional input-output analys med disaggregerade beräkningar för svenska län. Nordregio Working Paper, ISSN 1403-2511 ; 2012:4.

Lyytikainen T, Niemi J, Sahlström L, Virtanen T, Lehtonen H. (2011). The spread of Foot-and-mouth disease (FMD) within Finland and emergency vaccination in case of an epidemic outbreak. Evira Research Reports 1/2011.

Park JH, Park JY, Kim YJ, Oem JK, Lee KN, Kye SJ, Joo YS. (2004). Vaccination as a control measure during the outbreak of foot-and-mouth. Developments in biologicals 119, 63-70.

Paton DJ, Fussel AE, Vosloo W, Dekker A, De Clercq, K. (2014). The use of serosurveys following emergency vaccination, to recover the status of “foot-and-mouth disease free where vaccination is not practised”. Vaccine 32, 7050-70.

Pettersson L & Widell L (2010). Den produktionsekonomiska betydelsen av kontrollprogram för Salmonella hos nötkreatur, Rapport 2010:02. Jönköping: Jordbruksverket.

Porphyre T, Auty HK, Tildesley, MJ, Gunn GJ, Woolhouse MEJ. (2013). Vaccination against Foot-and-Mouth Disease: Do Initial Conditions Affect Its Benefit? PLoS ONE 8(10): e77616. doi:10.1371/journal.pone.0077616.

Power AP & Harris SA. (1973). A cost-benefit evaluation of alternative control policies for foot-and-mouth disease in Great Britain. Ministry of Agriculture, Fisheries and Food.

Rabinowicz E, Kaspersson E, Norell B. (2002). Ds 2002:31 Att bekämkpa mul- och klövsjuka - en ESO-rapport om ett brännbart ämne. Stockholm: Expertgruppen för Studier i Offentlig ekonomi.

Rodriguez LL & Gay CG. (2011). Development of vaccines toward the global control and eradication of foot-and-mouth diseas. Expert Review of Vaccines, 377-387.

Scientific Committee on Animal Health and Animal Welfare. (1999). Strategy for Emergency Vaccination against Foot and Mouth Disease (FMD). EU Commission.

Traulsen I, Rave G, Teuffert J, Krieter J. (2011) Consideration of different outbreak conditions in the evaluation of preventive culling and emergency vaccination to control foot and mouth disease epidemics. Res Vet Sci., 219-24.

Jordbruksverket • 551 82 Jönköping • Tfn 036-15 50 00 (vx) • Fax 036-34 04 14E-post: jordbruksverket@jordbruksverket.se

www.jordbruksverket.se

ISSN 1102-3007 • ISRN SJV-R-16/12-SE • RA16:12

Rapporten kan beställas från