Upload
others
View
0
Download
0
Embed Size (px)
Citation preview
Per Carlsson
Prioriteringscentrum
Linköpings universitet
Är gräset grönare hos
grannen?
Om prioriteringar i den svenska hälso- och
sjukvården
Vattenbrist hotar i sydöstra Sverige
Prioritering av hälso-och sjukvård är en
utmaning
Läkemedelsområdet går före!
Jag återkommer till det lite senare
4
…ökande behov och förväntningar på
hälsa och service är redan en tung börda i
sjukvårdsystemet!
5
Ransonering sker redan nationellt,
regionalt och individuellt vilket gör
människor upprörda
Neurologi
Alla får inte nya
ms-läkemedel
Dagens Medicin
6
Prioriteringar kan döljas men inte
undvikas.
Det handlar snarare om att göra dem
på ett sätt som kan uppfattas rättvist
av dem som berörs:
Medborgarna
Patienter och anhöriga
Hälso- och sjukvårdens personal
Personer som fattar prioriteringsbeslut
Representanter för företag som påverkas av
besluten
Men hur ska det ska det gå till?
Hörnstenar vid ”öppna” prioriteringar
Information/fakta/evidens
Värden (etiska principer/kriterier)
Beslut/värdering (procedur och organisering)
8
Behovet av gemensamma principer för
prioriteringar väcktes på den politiska
nivån i slutet av 80-talet
1992-1995 - Prioriteringsutredningen
1997- Riksdagen beslutar om en etiskplattform för prioriteringar och görjusteringar i Hälso- och sjukvårdslagen
9
Det räcker inte med principer- Fakta och
värderingar behöver diskuteras
“För att befolkningen skall ha högt förtroende
för vården måste prioriteringsgrunderna
diskuteras öppet och de värderingar som styr
såväl tillgången till vård som de
prioriteringsbeslut som fattas måste kunna
delas av flertalet i befolkningen för att kunna
uppfattas som rimliga och rättfärdiga.”
Prioriteringspropositionen 1997
Till skillnad från Norge
I Sverige har vi aldrig reviderat vår etiska
plattform för prioriteringar
Det finns behov av en sådan revision på
grund av svagheter och tolkningsproblem
Vi tittar avundsjukt på Norge när det gäller
öppenhet i debatten om principer och kriterier
Men samtidigt försöker vi på andra sätt göra
tolkningar på ett systematiskt sätt
11
Utvecklingen av arbetssätt och tolkning
av prioriteringsprinciper har följt två spår
som verkar gå ihop
12
13
Tidigt fanns ett behov av att konkretisera
principerna i plattformen Socialstyrelsen (arbete med nationella riktlinjer 2002)
Prioriteringscentrum
Yrkesförbund; Svensk sjuksköterskeförening, Svenska
Läkaresällskapet, Vårdförbundet, Förbundet för Sveriges
Arbetsterapeuter, Legitimerade Sjukgymnasters Riksförbund
Landsting och regioner (Östergötland, Stockholms läns landsting,
Västra Götaland och Södra sjukvårdsregionen)
Tillsammans togs fram en gemensam arbetsmodell (kärna) för
arbete med prioriteringar
Den första versionen publicerades 2007, Reviderad version 2011, Andra revideringen pågår och
förväntas publiceras under 2016
En systematisk metod för prioriteringar av
hälso-och sjukvård utifrån den etiska
plattformen
Beskriver inte hur arbetet i detalj ska organiseras
Beskriver inte heller ett specificerat syfte
Men ska bidra till konsistens i prioriteringsarbetet och underlätta
kommunikation av bakomliggande motiv och förklaringar
14
Nationell modell för öppna prioriteringar
15
Modellen beskriver inte i detalj hur
arbetet ska gå till men visar några
viktiga moment?
16
Tillstånd Åtgärd Tillståndets
svårighets-
grad
Patientnytta Kvalitet
kunskaps-
underlag
Kostnad/
EffektRang-
ordning
Mkt stor
Stor
Måttlig
Liten
Mkt stor
Stor
Måttlig
Liten
Ingen
Evidensgraderings-
system / checklistor
Egna ord
då systematiska
kunskapsunderlag
saknas
Mycket hög
Hög
Måttlig
Låg
1 - 10
Kvalitativ sammanvägning -
rangordning
Hur används modellen?
Nationell nivå: Socialstyrelsen vid framtagning av
nationella riktlinjer sedan 2004
Landstingsnivå: Flertalet landsting/regioner använder
eller har använt modellen för:
Omfördelning av resurser
Ransonering/ besparing
Inprioriteringar
Verksamhetsnivå: Inom habilitering och rehabilitering
Läkemedel ingår men utgör den mindre del av
åtgärderna
18
19
Nationella riktlinjer
Astma och kol
Blodpropp/venös tromboembolism
Bröst-, kolorektal- och prostatacancer
Demens
Depression och ångestsjukdomar
Diabetes
Hjärtsjukdomar
Påverkan på levnadsvanor
Missbruk och beroende
Rörelseorganens sjukdomar
Schizofreni
Stroke
Hur används modellen?
Nationell nivå: Socialstyrelsen vid framtagning av
nationella riktlinjer sedan 2004
Landstingsnivå: Flertalet landsting/regioner använder
eller har använt modellen för:
Omfördelning av resurser
Ransonering/ besparing
Inprioriteringar
Verksamhetsnivå: Inom habilitering och rehabilitering
Läkemedel ingår men utgör en mindre del av
åtgärderna
20
21
Det andra utvecklingsspåret gäller
prioritering av läkemedel
Här får döende själva betala dyr medicin
Flera stora sjukhus erbjuder
prostatacancerläkemedlet Zytiga gratis till sina
patienter. På Karolinska får svårt sjuka betala
själva – runt 30 500 kronor per månad.
Vården måste följa TLV:s riktlinjer, anser Thomas Walz,
onkologichef på Karolinska universitetssjukhuset.
22
TLV prioriterar läkemedel på recept
15 § lagen (2002:160)
1. att kostnaderna för användning av läkemedlet, med
beaktande av bestämmelserna i 2 § hälso- och
sjukvårdslagen (1982:763), framstår som rimliga från
medicinska, humanitära och samhällsekonomiska
synpunkter, och….
TLV ska ta hänsyn till de tre prioriteringsprinciper som finns i
den etiska plattformen
23
Hur går det till när TLV
beslutar?
• Det är företaget som ska visa att läkemedlet är
kostnadseffektivt
• TLV granskar och ställer frågor och reser krav på
kompletteringar
• Sekretess under tiden utredningen pågår max 180
dagar
• Företaget får ta del av PM inför
beslutssammanträde
24
Hur går det till när TLV
beslutar?
• Företaget kan begära att få presentera sin
ståndpunkt direkt till nämnden
• Godkännande kan förenas med villkor och
begränsningar
• Beslutet och de bakomliggande resonemangen
publiceras
• Avslag eller begränsningar kan överklagas till
domstol av företaget
25
Hur går det till när TLV
beslutar?
• Oftast enkla kostnadsjämförelser och lika
effekt
• Plattformens prioriteringsprinciper vägledande
när kostnaden och effekten är högre än för
jämförelsealternativet
• Behovets storlek beror på sjukdomens
svårighetsgrad och varaktighet
Analys av beslut 2005-2011
Av 354 beslut var kostnaden per QALY högre
än jämförelsealternativet i 102 fall
86 godkända 16 avslag
Högsta kostnad vid godkännande 1 220 000
kr/QALY
Ju svårare tillstånd desto högre
betalningsvilja
Conclusion
The TLV places substantial weight on both the
cost-effectiveness and the severity of disease
in reimbursement decisions, and the implied
willingness to pay for a QALY is higher than the
often cited ”rule of thumb” in Swedish debates.
TLV brottas för närvarande med….
Hur ska svårighetsgrad kunna kvantifieras?
I vilken utsträckning ska osäkerheten i
kunskapsunderlaget spela roll vid värdering av
betalningsvillighet?
År det accepterat att betala mer för mycket
sällsynta tillstånd och i så fall hur mycket mer?
Trepartsförhandlingar med företagen som en sista
utväg före ett avslag
Pågående utveckling av
prioriteringsprocesser hos landstingen
Gemensamt prioriteringsråd för landsting och
regioner (NT-rådet) för läkemedel som
används på sjukhus
TLV tar fram hälsoekonomiska underlag till
NT-rådet
Gemensamma workshops med TLV för att
utveckla gemensamt tolknings- och
arbetssätt vid prioriteringar
30
31
Slutsats: Värdefullt, men öppna
systematiska prioriteringar kräver mycket
arbete och engagemang och institutioner
om det ska bli bra
Så länge principer och arbetssätt för
prioriteringar går framåt finns det hopp!
32
www.liu.se/prioriteringscentrum