Embed Size (px)
Citation preview
Teknik och människa i samspelRapport från Jubileumskonferensen 2012
Produktion: Kommunikationsavdelningen, Linköpings universitetOmslagsfoto: Göran BillesonPorträttfoton: Peter Modin. Monica Westman m flTryck: LiU-tryck, januari 2013
Teknik och människa i samspelRapport från Jubileumskonferensen 2012
4 5
FörordProgram Energisystem har varit verksamt i femton år. Vid jubileumskonferensen den 8–9 november 2012 deltog nära 90 personer från organisationer, näringsliv och myndigheter tillsammans med doktorander, seniorer och alumner från Program Energisystem.
Hållbarhet och tvärvetenskap var konferensens två teman. Inledande talare följdes av workshops där alla kunde göra sin stämma hörd. I denna rapport från konferensen refereras workshopdiskussionerna. Tack till Program Energisystems doktorander som antecknade!
Konferensen möjliggjorde möten mellan alumner och pro-grammets nuvarande doktorander och presenteras i denna skrift. Några andra delar av programmet återfinns också rapporterat här: Birgitta Palmbergers (Energimyndigheten) inledningsanförande, Rosalind Williams (MIT) syn på energi från en historikers utgångspunkt och Carina Reinholtsens information om den norska satsningen Centre for Sustainable Energy Studies. Tankar om Program Energisystems fortsatta utveckling finns också med liksom lite av de muntrationer som inledde konferensen. Tack till Monica Westman-Svenselius (kommunikationsavdelningen vid Linköpings universitet) som tagit fram rapporten!
Den gemensamma slutsats vi drog efter konferensen är att behovet av Program Energisystem bara ökar.
Trevlig läsning!
Mats Söderström
5
Systemen i centrum på EnergimyndighetenSystemkunnandet inom Forskarskolan Energisystem är speciellt värdefullt och något vi måste måna om framöver, säger Birgitta Palmberger på Energimyndighetens teknikavdelning.
Hon är inbjuden som en av flera inledningstalare när Fors-karskolan Energisystem firar 15 årsjubileum. Cirka 80 av forskarskolans nuvarande doktorander, alumner och lärare finns samlade liksom företrädare för såväl den vetenskapliga styrgruppen som programrådet. Alla vill veta hur framtiden ser ut för energisystemforskning i allmänhet och Forskarskolan Energisystem i synnerhet. När det gäller systemforskningen ger Birgitta Palmberger raka besked, den är minst lika viktig som tidigare. Framtiden för forskarskolan kan hon inte säga mycket om men ger några indikationer om hur satsningarna kommer att se ut de närmaste åren.
MÅLEN FÖR DEN SVENSKA ENERGIPOLITIKEN är högt satta; år 2020 ska inga fossila bränslen alls finnas i värmesystemet, 2030 ska vi ha en fossiloberoende fordonsflotta och 2050 ska hela energi-systemet vara resurseffektivt och hållbart.
Politiken ska också se till att vi har ett ekologist hållbart energisystem, att svensk industri behåller sin konkurrenskraft samt att vi också har en försörjningstrygghet - det vill säga att det finns kraft, värme och drivmedel, även iskalla dagar under torra år.
– Energisystemforskningen ska skapa förutsättningar för beslutsfattare att fatta ekonomiskt, miljömässigt och socialt hållbara beslut kring de här frågorna, säger Birgitta Palmberger.
Ingen liten uppgift kan man tycka. Energimyndigheten har därför hittills stöttat ett tiotal lite större forskningsinsatser, bland dem Forskarskolan Energisystem. 19 oktober i år kom så regeringens Forsknings- och innovationspolitiska proposition.
– In i det sista visste vi inte om det skulle finnas pengar avsatta för just energiforskning, men till vår glädje fanns det medel öronmärkta som innebär att vi också kan göra långsikti-ga satsningar, säger Birgitta Palmberger.
TOTALT FICK ENERGIMYNDIGHETEN en budget på 1,3 miljarder per år 2012–2015, samt 1,4 miljarder år 2016. Med pengarna följer också en lista över fem fokusområden som satsningarna i första hand ska ligga inom:
• En fossiloberoende fordonsflotta• Energieffektivisering i industrin• Energieffektivisering i byggnader• Ökad användning av bioenergi• Omvandling till ett system med intelligenta nät som klarar
ett fossiloberoende system.
– Det handlar till en del om teknikutveckling, men system-frågorna är viktiga här, liksom de mjuka frågorna som handlar om beteenden och acceptans. Det här är också områden som går in i varandra, konstaterar hon.
Birgitta Palmberger
6 7
Hållbarhet och hållbara energisystemHär följer en sammanfattning av de diskussioner på temat hållbarhet som hölls under eftermiddagen den 7 november. I diskussionerna deltog inbjudna konferensdeltagare, alumner, Program Energisystems programråd samt doktorander och seniorer från Program Energisystem.
Vad är hållbarhet?Hållbarhet har olika innebörd i olika kontexter, för olika perso-ner. Hållbarhet är ett begrepp som förändras och dess mål är ofta motstridiga. Social, ekonomisk och ekologisk hållbarhet behöver inte alltid, i alla fall på kort sikt, innebära samma sak. En åtgärd som anses vara hållbar ur en synvinkel kan strida mot andra villkor för hållbarhet. Begreppet är så vitt att det är lätt att det förlamar.
Stora företag har råd att arbeta strategiskt för att överbrygga problem, har mindre företag samma möjlighet? Hållbarhet är mer än en trend, om tio år är det förhoppningsvis nödvändigt för alla företag att kunna svara på hållbarhetsfrågor. Det finns motstridiga mål, företagen saknar ekonomiska incitament att arbeta för hållbarhet.
Finns det en motsats mellan tillväxt och hållbarhet? Det är svårt, men nödvändigt, att värdera nyttor som inte finns på en marknad. Går det att inordna naturen i det ekonomiska syste-met. Är det verkligen rimligt att byta ekonomiskt system? Eko-nomisk teori får oförtjänt mycket kritik på grund av okunskap, mycket av kritiken mot nationalekonomisk teori blandar ihop teori och ideologi. Det gör diskussionen infekterad.
Det är också viktigt att skilja på lokal och global miljöför-störelse. Människor drabbas direkt av lokala miljöproblem. En deltagare föreslog en union liknande EU– där medlemsländer blir invalda inte på grund av geografisk närhet utan på hur väl de anpassar sig till mänskliga rättigheter, miljöutsläpp etc. Medlemskap skulle innebära privilegier som ökad frihandel och andra samarbetsformer.
Hur hållbarhet bör uppnås är en bred frågeställning som rymmer många aspekter. Ibland är dessa aspekter förenliga, ibland oförenliga. Såväl globalt, regionalt, nationellt och lokalt är det viktigt att göra medvetna val och avvägningar.
Hur ska vi utveckla våra befintliga energisystem till hållbara energisystem?
De svenska energisystemen är redan idag bra utvecklade, men vi är sämre på att beskriva det vi är bra på, till skillnad från Danmark som är duktiga på att marknadsföra sina energisys-tem som hållbara. Till exempel finns lika många exempel på industriella symbioser i Sverige som i Danmark, men det lyfts sällan fram.
Det är viktigt att inte bara vidareutveckla tekniker som kraft-värme och polygeneration av olika energibärare utan även att ta vara på befintlig teknik. Fokus bör inte heller enbart ligga på tillförsel av energi utan även användning av energi är minst lika viktigt för att uppnå hållbara energisystem. Incitamenten för att använda förnybara energikällor måste öka. Troligtvis löser vi problematiken med förnybar el, men de stora problemen är transportsystemet, framförallt tunga transporter.
Vid effektiviseringar är det viktigt att beakta följdeffekter på andra energisystem. Till exempel, hur energieffektiviseringar inom byggsektorn påverkar behovet av det svenska fjärrvärme-systemet.
I dagens elmarknad finns det inte tillräckligt med incita-ment för att vara resurseffektiv. En av orsakerna till det ansågs vara att elenergi är för billig, samtidigt blir det ramaskri om priset går upp för mycket, vilket är en svår balansgång för politi-ker att hantera.
Det är viktigt att ta hänsyn till att alla människor inte beter sig på samma vis. Människor som bor i lägenhet har andra incitament än de som bor i villa. Ekonomiska incitament har visat sig vara mycket viktiga men det behövs även icke ekono-miska incitament. Ett exempel är att man i Norra Djurgårdssta-den testar incitament som styr energianvändningen baserat på koldioxidutsläpp.
I syfte att driva fram effektiviseringar inom det svenska en-ergisystemet måste en mer effektiv energipolicy utvecklas. En ny prissättningsstruktur bör utvecklas, till exempel för elenergi och fjärrvärme.
Hur ska vi utveckla framtidens hållbara energisystem?Synen på energi där el rangordnas framför kemisk energi och värme kommer att förändras i ett elkraftsamhälle där vi inte längre eldar. Lagring av el i kemiska föreningar i batterier eller syntetiska bränslen blir då viktiga tekniker. Sol- och vindel kan
7
ge mer energi per hektar än vad biomassaodling kan och utma-ningen är att använda och lagra den på ett effektivt sätt.
Både användningen av el och värme kommer troligtvis att effektiviseras och den totala användningen att minska i framti-den. Det blir därför svårt att få lönsamhet i investeringar i nya anläggningar för energitillförsel.
Ett energisystem med mycket sol- och vindel samt lokal produktion kräver en ny styrning och extra backup-effekt. Mer kunskap behövs om hur den typen av system kan projekteras, byggas och används på bästa sätt. Här finns stora möjligheter till att öka produktionsvolymerna.
Med nya tekniker kommer också nya möjligheter att hantera driftsavbrott och stärka robustheten i elsystemen. Likspän-ningssystem med lågvoltspänning (ca 12/18 V) i lokala appli-kationer skulle kunna matas med el från elbilsbatterier eller solceller. Sådana lokala backup-system kan hålla igång viktiga funktioner och stärka privatpersoners kontroll över sin energi-försörjning.
Möjligheten till timavräkning som snart är möjligt ger en ekonomisk mekanism för att åstadkomma större flexibilitet i elanvändningen. Smarta elnät kommer också att bli en viktig del i att flytta effekttoppar och hantera lokala producenter.
Nya byggtekniker och isolering kommer att minska behovet av fjärrvärme, kanske med 10% till 2020. Problemet är då att nya kunder kanske inte har ett tillräckligt värmebehov för att det ska löna sig att bygga ut. Det kan också minska möjlig-heterna att utnyttja överskottsvärme från industrin eller från produktion av andra generationens biodrivmedel.
Bilismen och den fria rörligheten är ett system som är svåra att förändra. Själva rörligheten utgör en viktig del av våra liv. Två lösningar föreslogs för transportsektorn. Den ena var att byta tekniken för drivlinan i lätta fordon där många fordon skulle kunna byggas som hybridfordon där i huvudsak el an-vänds och ett syntetiskt förnybart bränsle används som backup. Tillgänglighet framhölls också som en viktig lösning. Sam-hällsplanering skulle kunna ge en hög tillgänglighet till butiker utan att långa transporter krävs. Bränsleceller skulle kunna bli lösningen för långa transporter med lätta fordon. Tyngre fordon kräver dock andra lösningar.
Ett högre koldioxidpris inom alla sektorer krävs för att uppnå förändring. Mer riktade styrmedel diskuterades också. Subventioner för energieffektivisering i byggnadssektorn skulle kunna påskynda utvecklingen. Användningen av ekonomiska styrmedel eller mjukare metoder som syftar till att informera och förändra beteenden diskuterades. Sverige har åstadkommit en unik förändring av energitillförseln i den stationära sektorn genom ekonomiska styrmedel. Det är givetvis ett argument för att liknande strategier bör användas i andra sektorer. PFE togs upp som ett exempel där förändring har uppnåtts i energiin-tensiv industri. Erfarenheter av åtgärder från flera sektorer och
regioner kan överföras till andra områden som är i behov av för-ändring och att det är viktigt med en kontinuerlig utvärdering och utveckling av styrmedel.
Det föreslogs att vi kanske kan uppnå ett utsläppssnålt energisystem gällande växthusgaser till 2050, men att detta nya system förmodligen har andra miljömässiga hållbarhets-problem att hantera. Resursbegränsningar och miljöpåverkan kommer att finnas i alla system.
Hur ska vi få en hållbar användning av den biomassa som finns?Hållbar användning av biomassa är inte bara en energisys-temfråga. Som ett exempel togs upp den ohållbara odlingen av bomull, där stora mängder bekämpningsmedel och vatten används.
En annan viktig fråga är energigrödors konkurrens med matproduktion. Det finns förslag på nya EU-direktiv som syftar till att begränsa 1:a generationens biodrivmedel. Detta innebär att det kommer att vara ofördelaktigt att producera DME från raps eller etanol från majs och sockerrör. All jordbruksmark är inte optimal för matproduktion och detta bör man ta hänsyn
till när man lagstiftar. Lagstiftning är svårt och man kan glömma att det ser olika ut på EU-, lands- respektive lokalnivå. Det är svårt att jämföra och räkna på carbon foot-print från biodrivmedel då det är många faktorer att ta hänsyn till.
När frågan om vad den svenska skogs-tillväxten ska användas till diskuteras,
så inser man snart att den inte räcker till så mycket. Ska man ersätta fossila bränslen och i sådana fall vilka och med vad?
Debatten på senare år har gjort att politiker inte vågar prata om etanol. Det finns också en diskussion om biogas och var den kan göra störst klimatnytta. Dessutom finns systemstudier som visar att biomassa gör mest klimatnytta om den sameldas med kol i kolkraftverk.
En synpunkt som lyftes fram var att man ibland lurar in människor i en viss utveckling och detta senare gör att gemene man inte vågar satsa på nya lösningar. Som exempel nämndes de som köpte etanolbilar därför att de trodde att etanol var det nya stora klimatneutrala biodrivmedlet.
Hur ska vi få hållbara energisystemanvändare?Man borde göra mer, det låter lätt men det kräver mycket tid att sätta sig in i saker. Tröskeln är stor. Det måste vara lätt för oss alla att orka vara hållbara. Skulle det vara lika lätt att välja ett hållbart som ett ohållbart alternativ så skulle få valt det ohållba-ra. Man måste översätta hållbarhet till en påtaglig vardagsnivå. Man måste kunna på ett enkelt sätt förstå att det man gör i vardagen påverkar klimatfrågan och hållbarheten. Man måste
Skogsråvara
8 9
göra diskussionen till en vardaglig diskussion. Det handlar kanske inte om vilka apparater vi köper utan
mer hur vi förhåller oss till teknik. Det kan skapa väldigt stora problem om man slappnar av och bara tänker att teknikut-veck-lingen ska lösa problemen. Är vi beredda att göra vad som krävs? (bara cykla, äta vissa saker, osv). Vi måste ändra grund-läggande saker i vardagen, kollektivtrafiken är så otroligt lätt egentligen men ändå kör folk bil.
Ett politiskt buzzword är möjligheter – man vill hellre ha många möjligheter än en som man kan göra. Man köper apparater som man har hemma ifall behov skulle infinna sig. Ett annat begrepp är individualism. Det är fint om individen kan göra något själv. Men samtidigt är inte samhället byggt för individualister. Nästa begrepp är snabbhet, det ska gå snabbt och fort. Dessa nyckelbegrepp gör det svårt att få ihop med att man ska vara energieffektiv.
Varje individ måste ha något personligt incitament för att genomföra en förändring. Och, hur man får människor att kän-na så är svårt. Och det är olika från person till person vad man motiveras av. Också det praktiska, möjliggöra och ge strukturer. Praktiska saker som blir någonting. En tydlig politik. Men vi måste också ändra vår retorik. Man måste tänka till i vardagen – är jag beredd att betala lite extra för en ekologisk produkt. Man måste förse folk med rätt information och underlag. Beslutsun-derlag. Exempelvis om man kan se koldioxidutsläppen från tvätt-maskinen när man kör den så kanske man tvättar en annan tid.
Varför slösar industrier som har ekonomi som kärnfråga med energi. En industri är inte en industri, det är människor i organisationer. Man har en dynamik, kanske en miljöchef som vill driva en fråga kanske inte får det. Även om frågan kanske skulle ge en ekonomisk vinst så är det inte prioriterat för att det är en miljöfråga. Eller, kan det vara så att energin är för billig. Och, företagen är rädda för att energieffektiviseringar ska ge sämre kvalitet på produkten eller andra nackdelar. Men, när man säger att man kan spara pengar på energieffektiviseringar så kanske man inte har med alla kostnader som faktiskt kan uppkomma.
KUNSKAPEN BEHÖVER ÖKA om energianvändningen och dess effekter.
Kanske kan man jobba med visualisering för att ge besluts-underlag. Man kan ha automatisk reglering t ex begränsa effek-ten genom att ha en låg huvudsäkring. Om man kör tvättmaski-nen och sen börjar dammsuga – så stängs tvättmaskinen av för stunden. Om personer väl ändrar sitt beteende så ska det nog mycket till för att man ska gå tillbaka till det ohållbara. Men, hur knuffar man folk i rätt riktning?
Istället för att visualisera användningen så måste man göra om hemmen så att man inte har möjlighet att göra av med mycket energi hela tiden. Att man inte hela tiden ska behöva
välja rätt. Det handlar också om livsstil. Man kan inte ta det som att ”det är så här vi kommer att göra i all evighet”. Vi måste räkna med ständiga förändringar. Vi måste kanske gå tillbaka till enklare livsstilar. Vi konsumenter kan behöva hjälp att välja rätt. Man hinner inte göra som man ”borde” hela tiden.
Slagordet – Möjligheter. Vad är rimligt och möjligt för Jor-den och inte bara för mig som individ.
Hållbarhet i ett internationellt perspektivSverige säger att vi är bra, men inte så bra som vi tror, man bor-de se till det utsläpp som man faktiskt har, oavsett var varorna produceras. Det krävs ett globalt tänkande trots att exempelvis emissioner sker lokalt, det krävs ett ökat internationellt sam-arbete. Vi måste också välja de mest relevanta problemen att diskutera/lösa.
Det finns glapp mellan utvecklingsländer och utvecklade länder. Vi lägger skuld på varandra. Hur ska vi komma överens med varandra och nå ett gemensamt mål? Vissa branscher går ihop för att få till en bättre klimatpolitik. Hela branschers fram-tid kan vara hotad av klimatförändringar. Men det måste också ges incitament för konsumenter att ta beslut som främjar miljö
och energi. Trots att mycket teknik är utvecklad
på energiområdet och människorna anses medvetna om energieffektivitet och miljöproblem, så händer det inte så mycket. Det är inte tillräckligt och därför behövs ännu mer kunskap om vad vi gör. Det är viktigt att förstå hur världen hänger samman.
Politiker måste fatta beslut. De måste vara mer bestämda och våga tänka långsiktigt.
Kommunikation om hållbarhet mellan forskare och politikerForskare kommunicerar genom
• Vetenskapliga artiklar• Populärvetenskapliga artiklar • Personlig kommunikation på t ex konferenser• Skicka avhandlingar till departementen
I denna kommunikation• Uttalar man sig med förbehåll; ens slutsatser är villkorade • Använder man gärna övergripande termer för att förenkla,
vilket kan förvandla slutsatserna till plattityder• Uttalar man sig enbart om sitt specialområde• Använder man hållbarhetsbegreppet för att legitimera forsk-
ning på det mesta, även sådant som inte har en uppenbar koppling till hållbarhet
• Händer det att det saknas tydlig målgrupp och ett explicit syfte
Betalar vi mer för ekologiskt odlat?
9
Forskarens önskan om att vara saklig riskerar att reducera kom-munikationen till endast information.
Det kan finnas en övertro hos forskare att deras publikatio-ner blir lästa på departementen, samtidigt som en misstanke som delas av de flesta forskare är att just politiker inte tar del av forskning. Det tror forskarna däremot att tjänstemännen gör, varför universiteten kanske borde jobba med att skapa kontak-ter med tjänstemän.
Forskare kan uppleva ett underläge gentemot politiker, ef-tersom forskare genom sin yrkesroll är tvungna att hålla sig till sanningen medan politiker har en annan retorisk frihet.
Samhällsvetare kontaktas betydligt oftare än naturvetare/ingenjörer när det gäller politiska frågor, kanske för att de anses stå närmare de politiska besluten.
Den tredje uppgiften (kontakten med samhället) värderas inte för akademisk meritering, vilket gör att många forskare avstår från populärvetenskaplig kommunikation. Finns det möjlighet att förändra den här inställningen, göra tredje upp-giften positiv för karriären? Kan man påvisa tydlig samhällsre-levans och skapa stöd för sin forskning kan en opinion i sin tur påverka politiker.
I andra Europeiska länder är det inte ovanligt att politiker har forskningsbakgrund, medan det i Sverige nästan anses fint att vara okunnig. Det är inte ovanligt att ministrar inte har nå-gon kompetens inom det område där de är verksamma. Detta försvårar kommunikationen med forskningssamhället.
10 11
Snäll debatt om hundraprocentig hållbarhetNågon riktig sammandrabbning blev det inte under debatten mellan Anders Wijkman, hedersdoktor på LiU och författare bland annat till boken Den stora förnekelsen (tillsammans med Johan Rockström) och Christer Gunnarsson, professor i ekonomisk historia i Lund som (tillsammans med Martin Andersson) skrivit boken Hållbarhetsmyten. Inte heller miljöpartiets Helena Leander och moderaternas Cecilie TenfordToftby fick debatten att hetta till på allvar.
Målet har vi gemensamt, men vi skiljer oss hur vägen till målet ser ut och hur snabbt vi ska gå fram, konstaterade Cecilie Ten-fjord-Toftby.
Lite tydligare var dock skillnaderna mellan Anders Wijkman och Christer Gunnarsson. Ett område där åsikterna gick helt isär handlade om BNP och om det är ett bra mått på tillväxt.
– BNP är ett dåligt mått på tillväxt och välfärd, sa Anders Wijkman, bland annat för att naturresurser är en konstant som
inte har något värde i alla ekonomiska beräkningar. Något som säkert var korrekt för 100 år sedan, men inte är det i dag efter-som vi förbrukar resurserna i allt snabbare takt. Ekonomerna tror också att problemen går att lösa med ny teknik, men det gör de inte för så mycket naturresurser finns inte.
Han exemplifierar också med att BNP ökade i USA när orkanen Katrina raserade hus och gjorde hundratusentals människor hemlösa.
Men får snabbt mothugg av Christer Gunnarsson:– Något bättre mått på tillväxt än BNP har vi inte och det
är helt korrekt att en orkan kan öka BNP eftersom den gör oss duktigare på att bygga hus – på sikt ger det en välfärdsvinst.
Och någon hundraprocentig hållbarhet finns inte, hävdar Christer Gunnarsson
– Inget system är hållbart för all framtid, alla system erode-rar och måste bytas ut efter hand, säger han
Det största miljöproblemet ser han istället i den fattiga delen av världen:
– Det är en skam att en miljard människor lever på svält-gränsen och att det fortsätter att vara så trots att vi vet hur problemet kan lösas, säger han
– Det är inget miljöproblem, utan ett djupt mänskligt pro-
Christer Gunnarsson, Helena Leander, Cecilie Tenfjord-Toftby och Anders Wijkman.
11
blem som vi också måste lösa. Det är den rika delen av världens befolkning som är det stora miljöproblemet, som kör stads-jeepar i städerna och flyger till Thailand på semester, replikerar Helena Leander.
Det boken Hållbarhetsmyten också vänder sig emot är de som hävdar att vi måste gå tillbaka till ett ”förmodernt levnads-sätt” för att resurserna ska räcka till att föda en ökande befolk-ning, vilket ingen av de övriga i panelen hävdar - möjligen är det ett av skälen till att debatten, ledd av Peder Falk, aldrig riktigt kommer igång. Anders Wijkmans och Christer Gunnars-sons perspektiv är också så olika att det är svårt att se hur de skulle kunna mötas:
– De symptom som Anders Wijkman beskriver håller jag med om, och jag är glad att han inte är utvecklingspessimist. Och vi har idag ingen ekonomisk modell som förklara varför eller hur världens förändras, och det kan vi ekonomer med fog kritiseras för, medgav Christer Gunnarsson.
Anders Wijkman vill naturligtvis se mer radikala ekonomis-ka förslag än så:
– Det går inte att skilja politik från vetenskap i de här frågorna. Samhällsvetare har inte koll på termodynamiken och tror att ny teknik fixar allt. Men vi lånar hela tiden resurser av framtiden och hur ska den fattiga världen kunna bygga välfärd utan tillgång på energi? Vi måste rikta om biståndet mot smart energiteknik, som solenergi och biomassa, och räkna välfärd på ett annat vis. Ekonomerna hjälper inte till här, dundrar han.
De två politikerna ser dock båda att de gör sitt på vägen mot ett hållbart samhälle:
– Den svåra frågan är hur ett hundraprocentigt hållbart energisystem ser ut, alla energislag har sina baksidor – även de förnybara. Det är inte kommande generationer som röstar, vi måste ta ett politiskt ansvar och gå före. Och vi måste fråga oss om det verkligen är rikedom som gör oss lyckliga, säger miljöpartiets Helena Leander.
Cecilie Tenfjord Toftby, moderat riksdagsledamot och ordförande i Nordiska rådets näringsutskott har en lite annan vinkling:
– En hållbar utveckling är bara hållbar om de åtgärder som införs accepteras av människorna. Frågan är om ett hundra-procentigt förnybart samhälle skulle accepteras idag? Det hade säkert varit enklare att genomföra förändringar i en diktatur, men demokrati är det enda hållbara politiska systemet och människorna vi politiker arbetar för måste vara med på tåget. Vi måste ändra på utvecklingen och hur vi hanterar råvaror, men de beslut vi fattar måste accepteras av alla dem som ska utföra förändringarna.
12 13
”Härligt att doktorsexamen leder till intressanta jobb”Linda Olsson doktorerar på avdelningen för Energisystem sedan 2010 och har funderat över hur hon kommer att kunna dra nytta av sin doktorsexamen? Och hur en doktorstitel värderas utanför den akademiska världen? Hon blev mer än nöjd med svaren.
Under Jubileumskonferensens första dag fick doktoranderna i små grupper träffa alumner som arbetar inom oli-ka områden, akademin, myndigheter, industrin och i konsultbranschen.
Linda Olsson arbetade på Saab innan hon började doktorera och hen-nes forskning handlar om hur regio-nala och lokala energi- och transport-system kan samverka för att minska klimatpåverkan från transporterna
och öka andelen förnybara drivmedel. Hon valde denna gång att träffa alumner från industrin och från konsultbranschen.
– Jag känner att jag fått lite tunnelseende inom akademin och jag ville höra hur man har nytta av sin doktorsexamen, säger hon.
I DET FÖRSTA MÖTET fick hon att utbyta erfarenheter med alum-ner som arbetar i industrin, Maria Brogren, Sveriges Byggin-dustrier, Cecilia Bengtsson, Volvo, och Peter Blomqvist, Arise Windpower.
Cecilia Bengtsson berättade livfullt hur hon till en början hade svårt att hitta ett intressant jobb, och hon placerade doktorstiteln allt längre ner i sitt cv. Men när hon sedan kom på intervju hos Volvo undrade de varför hon hade doktorstiteln så lång ner.
– Jag har hört tidigare att man kan anses överkvalificerad, men det var skönt att höra att det inte behöver vara så. Vi hade en bra diskussion, alla tre verkade ärliga om sina arbeten och försökte inte sälja in något. Det var bra och intressant, sam-manfattar hon.
Nästa pass träffade hon fyra konsulter.– Fyra män i kostym. De var mer säljande, det är nog en viss
typ av människor som blir konsulter. Även om de rapporter man skriver som konsult säkert blir mer lästa än en doktorsav-handling tror jag inte att det är jobb som passar mig. Men det var intressant att lyssna på dem ändå, säger hon.
Hon hade gärna hunnit prata även med dem som arbetar på myndigheter, men under middagen hade hon turen att hamna bredvid Rurik Holmberg på Energimyndigheten.
– Alla alumner jag pratat med under konferensen har verk-ligen gillat sitt jobb och det är härligt att höra att en doktorsexa-men leder till så många olika intressanta jobb, säger hon.
Peter Blomqvist, Maria Brogren och Cecilia Bengtsson svarade mer än gärna på doktorandernas frågor.
Linda Olsson
13
Vädra dina fördomarVad hade jubileumskonferensen varit utan alla de goda skratt som framkallades av Helge Skoog och Peder Falk? De bjöd på underhållning av högsta klass, improvisationer lika väl som väl genomtänkta humorinslag. Bland annat lockade de oss att plocka fram våra värsta fördomar om varandra. Så här kan alltså en samhällsvetare uppfattas av en tekniker och en tekniker uppfattas av en samhällsvetare. Eller?
Samhällsvetare
FlummigVerbal VerklighetsfrånvändPragmatiskEngageradHävdar att ”Det finns ingen verklighet”NorskFärggrannEmpiriskLångrandig
Tekniker
EkvationsinriktadEnvisProblemlösareTöntigHar rättTorr humorDet finns alltid ett rätt svarOempatiskObjektivSubjektiv
Peder Falk och Mats Söderström
14 15
Historikern om revolutionen vi alla deltar i”Vi deltar alla i den revolution som startade den dag vi släppte loss kraften i den produktiva energin” (The shackles where taken off the productive power), säger Rosalind Williams, professor i historia på MIT, samtidigt som hon visar kurvor över hur energikonsumtionen per capita ökat exponentiellt sedan 1850 – och nu fortsätter öka i än snabbare takt.
– Den industriella revolutionen handlar inte om enstaka textilmaskiner utan om att vi släppte lös energin. Det här är en pågående revolution man inte behöver vara kommunist för att delta i, säger hon lite skämtsamt.
För att ge perspektiv på hur energifrågan hanteras går hon tillbaka till 1861 då MIT bildades och där man förde samman hjärna och hand, de två disciplinerna naturvetenskap och tek-nik, till ett universitet, Massachusetts Institute of Technology.
– För MIT innebar andra världskriget och atombomben en vändpunkt då man insåg att naturvetenskap och teknik inte kan studeras separat, utan måste kompletteras med humaniora och samhällsvetenskap, berättar hon.
Då startades det som nu heter School of Humanites, Arts and Social Science vid MIT, som sedan från 1978 till 2006 formade forsknings- och utbildningsprogram inom Science, Technology and Society, STS. På 1980-talet höll satsningen på att läggas ner av dåvarande rektorn för MIT, John Deutch, men han ändrade sig så småningom.
– Vi diskuterar fortfarande hur man formar bra forskning kring STS, säger Rosalind Williams.
PÅ MIT ÄR INSTITUTIONERNA DISCIPLINÄRA, men man arbetar i ett stort antal centrum och laboratorier som alla är tvärvetenskapliga.
2006 startade så MITEI – MIT Energy Initiative – där flera centrum och laboratorier samarbetar med industrin och där industrin pumpar in stora pengar till forskning inom biobräns-len, energisystem i byggnader, globala klimatförändringar, solenergi, olja och gas, energilagring och mycket, mycket mer.
– MITEI kan ses som ett paraply där satsningar koordineras för att möta de stora och komplexa energiutmaningarna, säger Rosalind Williams.
Inom ramen för satsningen sätts också studenter i grund-
utbildningen in i forskningsprojekt, för att de ska bli mer energimedvetna, och de har även en satsning på kompletteran-de kurser i energi för studenter som annars läser teknik, natur- eller samhällsvetenskap, en så kallad Energy Minor.
VAD SAKNAS DÅ I VÅR SATSNING, funderar historiker Williams, och svarar själv:
– Forskningen finns för långt ifrån den verklighet människor lever i. Gubbarna som står och värmer sig genom att elda sopor i tunnor på storstädernas bakgator, var finns de i energisystemet? Och vi har heller inget robust system, orka-nen Sandy innebar att hela energisystemet brakande ihop för 100 000-tals människor, exemplifierar hon.
– Vi behöver en bredare kunskap om det som är verkligt och viktigt, säger hon, och konstaterar att varken Obama eller Rom-ney sagt ett ord om klimatförändringar i sina valkampanjer.
När hon slutar tala duggar frågorna: Skriver forskare från olika discipliner artiklar tillsammans och använder de varan-dras metoder?
Rosalind Williams ger bara svepande svar:– Vi borde arbeta mer med att dela metoder och systemfrå-
gor är ett bra område att dela erfarenheter kring, svarar hon diplomatiskt.
Läs mer: http://mitei.mit.edu
Rosalind Williams i samspråk med Uppsalaprofessorn Lars Engwall
15
Norges gröna batteri– Vi arbetar i en virtuell organisation med en öppen och positiv stämning, säger Carina Reinholtsen, koordinator på tvärvetenskapliga Centre for Sustainable Energy Studies, CenSES, i Norge.
Centrumet startades utan extra anslag och av pur vilja år 2009, men fick ett par år senare ett statligt anslag på 252 miljoner norska kronor under åtta år för tvärvetenskaplig energiforsk-ning.
– Vi har fått pengar för fem år i första omgången, men får vi en bra utvärdering har vi fått löfte om tre år till, berättar Carina Reinholtsen.
Målet är att få fram forskningsresultat som är till nytta för beslutsfattare inom klimatområdet, energi och industri och forskningen bedrivs inom några olika områden, som energisys-tem och marknader, policies och strategier, scenarier, innova-tion och kommersialisering och ekonomiska analyser.
Det är långsiktig forskning, men man satsar också på ett par kortsiktiga projekt på ett till två år, i nära samarbete med industri och/eller energibolag, för att verifiera att forskningen hamnar rätt.
De två projekt som pågår just nu handlar om ifall Norge kan bli ett batteri för grön energi till Europa och varför det händer så lite inom energieffektiviseringsområdet, trots att effektivise-ring snabbt blir lönsamt.
Idag sysselsätter centrumet 23 doktorander och 5 disputera-de forskare. Men fler ån 40 forskare är knutna till centrumet, och de har även ett 20-tal samarbetspartners, bland dem Pro-gram Energisystem.
– Men vi borde kunna samarbeta mer, vi måste helt enkelt få till det här nu, konstaterar Carina Reinholtsen.
Läs mer om CenSES: http://www.ntnu.no/censes
16 17
Tvärvetenskap – vad är det egentligen?Här följer en rapport från de workshops som hölls under fredagen och som behandlade olika sidor av tvärvetenskapen. En del av dis-kussionerna genomfördes på engelska och har inte översatts.
A. Vad är tvärvetenskap?
Interdisciplinary, multidisciplinary, transdisciplinary… what is what? And what does it mean?
Några definitioner en av grupperna kom fram till:• Transvetenskap: en person använder flera discipliner.• Tvärvetenskap: flera personer från olika discipliner samarbetar. • Multivetenskap eller mångvetenskap: man arbetar parallellt i
sina discipliner och lägger ihop fristående delar. • Interdisciplinär vetenskap: samspel kring ett problem som
berör fler områden.• Transdisciplinär vetenskap: man lånar in begrepp från andra
discipliner.
Transdisciplinär vetenskap sker överallt i Program Energisys-tem. Vi använder andra discipliners metoder, lånar metoder och begrepp.
Även inom Program Energisystem förs ibland tanken fram att “tvärvetenskapen tar tid från min forskning!” och det är problematisk då vi kan få ut mycket av att lära av varandra.
Det är svårt att definiera tvärvetenskap på ett entydigt sätt. Men tvärvetenskap skiljer sig från mångvetenskap, där det sistnämnda ofta verkar resultera i att olika disciplinära kompe-tenser endast adderas. Sann tvärdisciplinär vetenskap kräver mer av inblandade forskare eftersom målet är en syntes av olika kompetenser.
Tvärvetenskaplig forskning bidrar också till att man får ett bredare perspektiv på sitt forskningsområde. Man kan även jobba tvärdisciplinärt inom samhällsvetenskap eller naturve-tenskap. Det är inlån av metoder från en annan disciplin som specifikt gynnar forskningen. Tvärvetenskap innebär respekt, förståelse och öppenhet för andra discipliners metoder. Tvär-vetenskap hjälper också till att se begränsningarna i en enskild disciplin.
Tvärvetenskap är ofta samhällsrelevant till sin natur då forskarna utgår från ett problem som kan, och därmed bör, förklaras utifrån flera perspektiv.
Viktigt dock att reflektera mer över problemställningarna för att se om tvärvetenskap är nödvändigt för problemet så att det inte blir ett självändamål. För tvärvetenskapliga projekt behand-las tre aspekter: teknik, ekonomi och acceptans.
I en annan grupp inleddes diskussionerna med en defi-nition av vad tvärvetenskap är i relation till mångvetenskap. Mångvetenskap ansågs vara det man som enskild har möjlighet att nå upp till genom att låna metoder från andra discipliner, medan tvärvetenskap utgår från att fylla i de luckor av veten-skap som de traditionella disciplinerna missar.
Föreläsningen av professor Williams från MIT tidigare under dagen diskuterades i relation till detta: kan det vara tvär-vetenskap om man arbetar parallellt och skapar arenor för att mötas då och då eller är det ett krav att arbeta i arbetsgrupper med olika discipliner representerade, men så ”icke-disciplinärt” som möjligt?.
FÖR VINNOVA ÄR TVÄRVETENSKAP att se på ett problem på ett nytt sätt med hjälp av andra discipliner, i en öppen tvärvetenskaplig forskningsmiljön och i samverkan.
Hur vet man att man har gjort just tvärvetenskap? Doktorandutbildningen inom PES är klart bredare och
annorlunda tänkt jämfört med andra doktorandutbildningar. Jämför avhandlingar från PES tvärvetenskapliga projekt med avhandlingar utan tvärvetenskap från samhällsvetenskapliga eller tekniska sidan som är tydligt disciplinära. Det verkar vara stor skillnad såväl i innehåll som perspektiv på diskussioner och reflektioner, mer förståelse i diskussionen.
Sampublikationer över disciplinerna är också fler i PES avhandlingar jämfört med icke tvärvetenskapliga avhandlingar. Det finns möjlighet att grotta ned sig inom sina egna discipli-ner, men man har samtidigt kopplingen mellan disciplinerna tack vare kurser och nätverk med forskare med andra bakgrun-der. Ett annorlunda bagage som styr inriktningen på avhand-lingen senare.
Ämnen och frågeställningar ska vara relevanta och behöva ett tvärvetenskapligt angreppssätt. Vad vill samhället ha? Smal forskning, tillämpad eller grundforskning?
I avhandlingar inom PES finns en medvetenhet om tvärve-
17
tenskap, om en avhandling är teknisk så är avgränsningarna tydliga mot andra aspekter.
Medvetenheten finns också om olika metoder och varför man har gjort det aktiva valet. Problemet behöver vara formu-lerat så att det visar att flera aspekter behövs i projektbeskriv-ningarna. Förutsättningarna för ett tvärvetenskapligt samarbete måste skapas i hur de olika projekten är beskrivna. Det är också väldigt viktigt att handledarna visar intresse för samarbete och tvärvetenskap eftersom handledare är med och skapar projek-ten. Det är också viktigt med förebilder.
Examination kan vara knepig eftersom det är svårt att hitta sakkunniga inom tvärvetenskap. Det blir snarare sakkunniga från flera olika discipliner som då alla tycker att avhandlingen är halvbra. Betygskommitténs sammansättning är mycket viktig. Dessa bör kunna se nyttan med tvärvetenskap och kunna stå för att det finns ett mervärde.
På högre nivåer är det få som vill befatta sig eftersom det inte finns någon tradition av tvärvetenskap, här har vi en lång resa kvar.
Med tiden och PES börjar dock andelen seniora sakkunniga att öka.
Här är diskussionerna från en annan grupp:Varför behövs tvärvetenskap? Teknik, ekonomi och acceptans bland befolkningen behövs för att kunna implementera en teknik eller ett projekt. Tvärve-tenskap kan behandla alla dessa tre aspekter samtidigt och ta hänsyn till dem alla samtidigt. Tekniker tittar ofta på tekniken och ekonomin men glömmer att undersöka den samhälleliga acceptansen för tekniken. Tekniker gillar att mäta verknings-grader och liknande, samhällsvetarna intervjuar istället för att mäta (vilket ofta tekniker tycker är löjligt), men i slutet är båda aspekterna lika viktiga för att det faktiskt ska fungera.
Tvärvetenskap inom Program Energisystem – vad är det?Hur tolkar vi tvärvetenskap inom Program Energisystem? PES arbetar med en tvärvetenskaplig ansats och skapar på så sätt doktorander med bred kompetens som har lätt att gå vidare och få arbete senare. Exakt vad tvärvetenskap är och en definition av det har dock aldrig funnits inom PES utan är en levande debatt, de inblandade parterna tycker olika om vad det är och det har också förändrats över tid.
Vi doktorander vill vara tvärvetenskapliga och försöker kom-binera metoder, men det kanske mer blir systemvetenskap och inte tvärvetenskap? Om en forskare bara använder en metod för en studie men med olika syften och beräknar olika sätt med den, är det då en tvärvetenskaplig studie? Å andra sidan får doktorander i Program Energisystem ett annat tänk från kurserna som speglas i de diskussioner de senare för. De har
fått en förståelse för de metoder som används av de andra dok-toranderna och kan läsa litteratur om det och specifikt peka på det i sin forskning. PES doktorander har med sig ett tänkesätt som skiljer sig från andra doktorander. Avhandlingar från PES skiljer sig ofta lite åt i hur man beskriver problem jämfört med avhandlingar från våra respektive avdelningar där doktoranden inte gått forskarskolan.
Vad är det då för skillnad? Svårt att hitta en generell skillnad, men det kanske finns en större förståelse för samhälleliga problem i tekniska avhandlingar från PES. Många avhandlingar ser inte ut att vara tvärvetenskapliga, men när man kollar dem närmare ser man att de flesta doktorander ändå är påverkade av tvärvetenskap på ett eller annat sätt. Det har förmodligen styrt våra avhandlingar och inriktningen på dem, även om det inte är uttalat. Vi vill vidga våra perspektiv och grottar inte ner oss bara i vårt område.
Kan en individ vara tvärvetenskaplig i sig själv, eller ligger tvärveten-skap på projektnivå?På ett institut i Sydney ansåg man att forskaren i sig själv skulle vara tvärvetenskaplig. I PES tolkar vi det inte riktigt på samma sätt. Vi lär oss mer att förstå metoderna de andra i forskar-skolan använder, men vi lär oss kanske inte att använda dem. Varje människa kanske bara kan och ska ha ett synsätt, men att blanda människor på en institution med olika synvinklar och perspektiv kan bidra med olika perspektiv.
En nackdel med att vara mer disciplinär kan dock vara att det är svårt att se mer än ett perspektiv, vilket ofta är nödvändigt.
Vinnova ställde sig positiv till tvärvetenskap och definiera-de det brett. De vill ha projekt med företag eller aktörer som samarbetar med olika typer av problem men var och en utifrån sin egen synvinkel, för att på så sätt kunna korsa olika projekt och infallsvinklar. Det går fortfarande att vara disciplinär, men medveten om andra perspektiv och därmed går det att göra kopplingar till andra områden som kan påverka inriktningen på ens egen forskning, utan att man kanske tänker på det.
OFTA I PRAKTIKEN, exempelvis i konsultprojekt, möter man dä-remot människor från olika discipliner och lär sig på grund av det saker som kanske ligger utanför ens grundkompetens, samt förstå hur andra tänker. Det är viktigt att inte heller vara rädd för att gå utanför sin egen grundutbildning och ha en vilja att samarbeta med andra som gör något helt annat.
Resonemang kring metoder är viktigt för tvärvetenskap, måste man ha flera olika metoder för att kunna säga att man gjort tvärvetenskaplig forskning? Eller räcker det med att man är medveten som andra områden och att det finns andra per-spektiv för att det ska blir tvärvetenskapligt?
Samtidigt går det inte att applicera hur många metoder som helst på ett problem, man kanske måste använda en, men sam-
18 19
tidigt vara medveten och ha ett levande resonemang om att det finns andra ansatser och andra skolor kring detta och förhålla sig till det, även om man själv inte använder just de metoderna på problemen.
Tillämpad forskning kan vara tvärvetenskaplig men behöver inte vara det. ”Man kan ändå bara göra jobbet utifrån vad de själva är kompetenta att göra”. Man kan inspireras av varandra, men det är inte alltid man kan få projekt att bli tvärvetenskapliga för det.
PES kanske har kunskapen och förståelsen att gå över disciplingränser och faktiskt samarbeta, och inte bara arbeta parallellt kring samma problem. Vinnova ser att PES skulle kunna arbeta mer multidisciplinärt och har kompetensen för det och ser gärna att PES söker medel för detta och tror att vi har chansen att faktiskt göra ett mycket bra jobb utifrån deras synvinkel på vad de vill ha och vad de vill finansiera.
B. Motivation for interdisciplinary research
When and how is interdisciplinary research motivated? When is interdisciplinary research NOT motivated?
Motivationen för tvärvetenskap kan vara att visa samspelet mel-lan människan och tekniken genom flera tolkningar och olika fokus. Så fort man vill tillämpa något så är man inte längre opå-verkad av sociala faktorer och då behövs också flera discipliner. Det krävs förståelse för att kunna använda och sprida teknik. Inom högskolan har det skett en glidning mot att undervisning-en blir mer teoretisk och mindre praktisk, ingenjörerna har närmat sig naturvetarna: ”Jag kan strömningslära men vet inte hur en pump ser ut”.
Konst och vetenskap fanns tidigt under samma tak på KTH men det handlade mer om hantverk på den tiden. Men vad är
konst? Ingenjörskonst eller något mer artistiskt? Att kunna, är det konst?
När är det särskilt motiverat med tvärvetenskap? Exempel: När vi har de tekniska lösningarna men de imple-menteras inte i verkligheten. När behoven är det som avgör.
När vi har energisystem som inte blir så effektiva som de skulle kunna bli.
Det är bra om de olika perspektiven kommer in tidigare i processen än vad de ofta gör idag.
All teknik har mer eller mindre med människor att göra och då kan det vara motiverat med tvärvetenskap. Styrkan i vår forskarskola ligger i att projekten ofta drivs i samarbete mellan olika discipliner och att man slipper vänta på att någon annan ska komma ikapp när man sent upptäcker problemen i tekni-kens tillämpning.
Vi har ofta lite olika frågeställningar, ibland vore det dock mer intressant om vi hade exakt samma frågeställningar. Det kanske inte är ett behov vi ska lösa, utan hur behovet uppstår och att vi då måste ta hänsyn till hela systemet. Ett exempel: energief-fektiva fönster. Har man markiser fallerar hela den forskning-en. Glömmer man det i modelleringen blir inte forskningens användbar. Det perspektivet måste in tidigt. Det är även viktigt att se systemperspektivet och jobba med rätt del i kedjan.
TVÄRVETENSKAPEN MÅSTE IN REDAN i problemformuleringen. Då kan man upptäcka fler frågeställningar på ett tidigt stadium och involvera andra discipliner, samt tänka igenom vilket steg i pro-cessen man vill jobba med. Avgränsningar kan vara viktiga för att veta vem som ska göra vad och hur. Sociologerna diskuterar ofta i vilka system en teori är giltig. Detta kan vi även använda inom tekniken; i vilka situationer är detta giltigt? Räckvidd är något som är bra att använda även i tekniska sammanhang. Många avhandlingar kan vara jättebra, men resultatet används inte i praktiken eftersom arbetet inte är tillräckligt väl avgränsat och det är otydligt hur resultaten ska användas.
Det diskuterades också att man inte ska göra tvärvetenskap för tvärvetenskapens egen skull och att det i vissa fall faktiskt är bäst att man jobbar inom sin disciplin. Det måste finnas sär-skilda anledningar (se diskussion om samhällsrelevans ovan), såsom en undersökning av en större övergripande fråga där expertis från olika discipliner kan hjälpa till att belysa problem-området på ett bättre sätt. Problemen måste då formuleras på ett sätt som gynnar båda eller flera forskande parter och inte på ett ensidigt sätt där en forskare får agera som konsult åt andra.
SOM EXEMPEL PÅ FORSKNING INOM FORSKARSKOLAN där ett tvär-vetenskapligt perspektiv är ytterst motiverat är avregleringen av elmarknaden. Det är ett område som väcker både tekniska, organisatoriska och nationalekonomiska frågor. Ett annat
Samhällsvetare och tekniker, eller tvärvetenskapare?
19
exempel är hushållens energianvändning där tidsgeografi och energimätningar kan kombineras på ett fruktbart vis. Slutligen betonades frivillighet som ett viktigt element i tvärvetenskaplig forskning.
Ett par personer i gruppen har fått intrycket att tvärveten-skap ibland ändå kan vara ett självändamål. De är inte överty-gade om att tvärvetenskap alltid är så lämpligt, att det alltid ger ett mervärde. Att utgå från en disciplin kan vara nog att lösa ett problem. Mångvetenskap nämns ofta i negativ klang i samband med tvärvetenskap. Mångvetenskap behöver dock inte vara så dåligt som det ibland framställs som. Tvärvetenskap kan ibland sakna djup och bara skapa bredd. Om man arbetar tvärveten-skapligt lyfter man vissa saker men kan också missa andra, det är viktigt att diskutera både för- och nackdelar. Vi behöver kanske resonera hur bästa sättet är att lösa frågan istället för att direkt säga att frågan ska lösas med tvärvetenskap.
Gruppen diskuterade vidare kring om det finns något som bara kan undersökas med disciplinär vetenskap, där det inte finns något behov av tvärvetenskap. En tanke var att grund-forskning kanske inte behöver tvärvetenskap, medan tvärve-tenskapen behövs när teknik ska användas eller tillämpas. Medlemmarna i gruppen kunde inte riktigt enas kring detta.
FRÅGAN STÄLLDES OCKSÅ HURUVIDA tvärvetenskap är enklare vid problemlösning, och att det kanske är att göra det för lätt för sig. Eller att det innebär ett annat sätt att bedriva tvärvetenskap jämfört med det sätt som man anses göra inom PES, nämligen för att fylla de luckor som finns. En annan deltagare ifrågasatte om det finns ett sådant olikhetsförhållande genom att ta ett exempel: En erfaren teknisk konsult som kommer ut till ett företag för att lösa ett tekniskt problem är mycket väl medve-ten om att de reella problemen oftast inte är tekniska när en förändring ska implementeras, utan snarare organisatoriska. Men detta beskrivs sällan i de tekniska rapporterna, möjligtvis med en kort kommentar att problemen är av organisatorisk art. Genom detta förfarande missar företaget en del av verklighets-beskrivningen, men varför beskrivs det inte mer ingående? Är det för att konsulten inte har en metod för att beskriva detta förhållande? För att uppdragsgivaren inte efterfrågar det? Skulle ytterligare en kompetens behövas för att göra rapporten full-ständig? Eller vad är problemet? De flesta verkade enas om att tvärvetenskapen inte innebär att ingenjörer ska bli samhällsve-
tare eller tvärtom, utan att det handlar om att hitta metoder och kommunikation för att samarbeta och utveckla frågeställning-ar som är av tvärvetenskaplig natur.
ETT PROBLEM MED DEN TVÄRVETENSKAPLIGA
diskussionen av idag är att vissa disci-pliner lämnas utanför och aldrig deltar.
Ett bra exempel på det är etiska aspekter på miljöproblem och sociala orättvisor på en global nivå.
Om tvärvetenskap inte innebär att varje person blir tvärve-tare, ställde en av deltagarna frågan hur mycket basal kunskap om övriga vetenskapsgrenar som varje enskild person behöver och till viss del bör kunna hantera?
En annan fråga som kom upp var huruvida frågeställning-arna skiljer sig mellan tekniska vetenskaper och samhälls-vetenskaper. Flera deltagare menade att så är fallet och att tvärvetenskap därför kräver frågeställningar som överbryggar olikheterna. En teknisk frågeställning är orienterad mot att lösa ett problem, medan en samhällsvetenskaplig problematiserar teknikerns problem. Eftersom grunderna för det man vill veta skiljer sig åt riskerar det att leda till konflikter mellan de olika perspektiven. Ett sätt att mötas är att inse att man inte vet, och inte kan svara på alla frågor, och istället ställa frågorna till dem som har kunskapen.
Motivation• To change and make it possible for us to live forever on the
surface of the earth.• Poppers three worlds. Problem is the focus.• Relevance for society; in some way to be used. Disciplines
are less communicative compared to interdisciplinary. Con-vey information in an understandable way.
• Articulation important in Interdisciplinary science• Valuable from PES, the ability to communicate to multiple/
a variety of people.• Publish for and not to people in different sectors.• Where should the disciplinary happen? We are motivated to
find different views.• Communication is a key. Can we communicate it to society.• How do we make good advice?• Ways of knowing, broad and deep is important.• Sammanfattning• Motivation: Several levels, both inside and outside the aca-
demic world.
When and how is interdisciplinary research motivated? When is interdisciplinary research NOT motivated? One motivation is making the world more sustainable, this cannot be done without having a interdisciplinary approach. Trying to answer: “what is the problem?” and using an inter-disciplinary approach to reach a broader understanding of the problem. A motivation is also the relevance to society, the rele-vance on short and long term. It is also important to be able to communicate your research, to society and to other researchers.
Interdisciplinarity should “happen” on several levels: indi-vidual, societal, graduate/university.Avregleringen kräver
tvärvetenskap
20 21
C. How can interdisciplinary research be supported?
Is it possible to facilitate interdisciplinary research? Ways to facilitate interdisciplinary research?
Ibland måste man passa in i disciplinens fack, i traditionella metoder och forskningsfrågor, och det kan begränsa vad du kan göra inom ett tvärvetenskapligt projekt. Det ropas efter tvärvetenskap men det är svårt att få finansiering till det. Det är också svårt att få examen i tvärvetenskap. Hur får man en höjd i tvärvetenskap? Så fort man blir bred kan det innebära problem inom vissa discipliner. Ett sätt att komma runt detta är strategis-ka fakultetsmedel som kan ges till institutioner som samarbetar för att lösa ett visst problem. Det har funnits och medlen kom då med krav att intuitionerna skulle samarbeta, som ett sätt att främja tvärvetenskap. Tyvärr återgick medelstilldelningen till en mer tydlig uppdelning och tvärvetenskapen föll mellan stolarna. Men problemformuleringen var bra och det var ett bra sätt för finansiärerna att ställa krav.
Hur viktiga är disciplinära titlar på doktorsexamen? Tyvärr kommer den tillsammans med vissa fördomar! Ni som kemis-ter vill se labbet? Nej tack!
TEKNIK OCH SOCIAL FÖRÄNDRING (Tema Teknik och social förändring vid LiU) har en tvärvetenskaplig examen, men det är ovanligt. Det är viktigt att visa på vad tvärvetenskap är och hålla workshops för att visa vad vi gör och att det är viktigt. Ett exempel kan vara att ha med mentorer från industrin eller an-dra discipliner. Mentorskap kan ge ny input till hur vi kan göra tvärvetenskap på ett nytt sätt.
Om vi hade en doktorsexamen i (Program) energisystem, hur skulle den se ut? Det skulle bli ett nytt huvudområde och det krävs en del jobb att få ihop det. Det skulle dock kunna vara bra för att gifta ihop de olika grenarna. Problemet är att vi fort-farande jobbar traditionellt, disciplinärt i våra avdelningar.
Att jobba tvärvetenskapligt handlar ofta om att sammanföra olika discipliner och det kan ge problem. Ett sätt att främja tvär-vetenskap kan vara att göra om organisationen på universiteten och istället arbeta med samhällsproblem. Det skulle ge nya kopplingar som är mer baserade på tematiska och empiriska in-tressen snarare än disciplin. Sådana avdelningar med blandade discipliner finns redan på vissa ställen.
Det diskuterades att sociala förutsättningar var viktiga för att doktoranderna inom forskarskolan skulle ta egna initiativ till samarbete och ägna sig åt tvärvetenskap som inte enbart var påtvingad av seniora forskare. Tröskeln att samarbeta tvärveten-skapligt kan kännas vara ganska hög i början. Sociala förutsätt-
ningar gynnar utvecklingen av det gemensamma språket, som är en viktig aspekt för att möjliggöra tvärvetenskap men som tar väldigt lång tid att utveckla. Att läsa ett stort antal gemensamma kurser är därför viktigt för att kunna utveckla detta gemensam-ma språk. Tid är en annan viktig faktor; man måste vara beredd att låta processen ta den tid som behövs.
FINANSIERING ÄR EN ANNAN VIKTIG aspekt; huruvida finansiärer är öppna för tvärvetenskaplig forskning eller inte skiljer sig åt och bevisbördan, det vill säga om tvärvetenskapen i sig måste motiveras, varierar mycket. Att forskarskolan betonar begreppet ”system” är positivt, det gör det svårt att bortse från ett tvärve-tenskapligt arbetssätt.
Vidare betonades det att ett bättre samarbete mellan hand-ledarna redan innan en doktorand börjar jobba på sitt projekt är en viktig förutsättning för att man inte hamnar i en situation där man som doktorand gör mångvetenskap eller agerar som konsult åt den ena eller den andra parten. Det är viktigt att doktorandprojekt formuleras på ett sätt som gynnar alla parter inom den planerade tvärvetenskapliga forskningen.
Det diskuterades också att acceptansen för tvärvetenskaplig forskning växer, speciellt inom yrkeslivet. Men samtidigt finns det fortfarande en rad problem som försvårar den, exempelvis att energibranschen fortfarande är väldigt teknisk. Det visar att vår forskarskola behövs och vår kompetens efterfrågas också. Med vissa undantag hindrar akademin tvärvetenskaplig forskning, i större utsträckning än vad som sker i yrkeslivet, eftersom tvärvetenskap fortfa-rande präglas av en del misstro. Å andra sidan finns det ännu större motstånd mot tvärveten-skap inom akademin i t.ex. USA än i Sverige eller Norge.
Frågor som väcktes rörde också problem som kan uppstå vid publiceringen av tvärveten-skapliga arbeten eller under disputationen; frågor om hur man bedömer tvärvetenskaplig forskning är väldigt aktuella och behöver diskuteras mer. Specifikt för doktorander kan det bli en fråga om man ”vågar” vara tvärvetenskaplig eftersom arbetet ofta, exempelvis under disputation, bedöms av mera disciplinära forskare. Till detta hör också svårigheterna kring att bli igenkänd som tvärdisci-plinär forskare.
MÖJLIGHETEN TILL TVÄRVETENSKAP har ökat på de olika institutio-nerna. Idag är det möjligt att skriva sammanläggning istället för monografi på Tema, medan mer tvärdisciplinära titlar har blivit mer accepterat på de tekniska avdelningarna.
Doktorsexamen i energisystem, hur skulle den se ut?
21
Hur går det att stödja ett tvärvetenskapligt samarbete över disciplingränserna? I doktorandernas tvärprojekt tvingas de möta varandra och samarbeta där de har olika kompetens. Det är dock också viktigt att skriva nya projektbeskrivningar till doktorandprojekten, så att projekten passar ihop och det fak-tiskt är möjligt att samarbeta. Tvärvetenskapen ska kunna lyfta projektet och ge nya infallsvinklar på problemet.
Projekten behöver vara formade så att det behövs flera olika metoder för att faktiskt kunna lösa problemen. Nu har vi varit ganska fria att definiera våra projekt och ibland har det lett till att projekten gått så mycket isär att det har blivit svårt att sam-arbeta. Det har också varit så att projekten från början formule-rats på ett sätt som inte har uppmuntrat till samarbete. Det har gjort det svårt för doktoranderna att samarbeta, även om de har velat få till ett givande samarbete.
Personkemin är dock alltid viktigt för hur bra ett samarbe-te fungerar, vilka handledare doktoranderna har – om de är positiva till och uppmuntrar till samarbete. Man behöver ändå en styrning uppifrån som uppmuntrar till och signalerar att samarbete är viktigt och att det faktiskt finns ett stöd för det. Det är också viktigt med förebilder på avdelningen som arbetar med tvärvetenskap för att man som doktorand ska kunna se att det går.
Bedömning av tvärvenskaplig forskningHur ska man kunna bedöma tvärvetenskap? Går det att hitta personer som kan bedöma resultatet när man kanske inte gått så djupt men använt tvärvetenskap? På Tema försöker man tänka på att ta med personer i betygskommittéer och söka efter opponenter som är tvärvetenskapliga och har olika infallsvink-lar för att försöka undvika personer som inte förstår tvärveten-skapliga angreppssätt.
Vinnova upplever att det är svårt att hitta personer som kan bedöma tvärvetenskap. När det handlar om stora pengar blir det genast mer disciplinärt. Förhoppningsvis blir allt fler personer tvärvetenskapliga i takt med att åren går, bland annat genom PES. En annan svårighet är att veta hur man ska kunna publicera sig tvärvetenskapligt. Tvärvetenskapliga forskare kan ibland uppfattas som ett hot inom de traditionella disciplinerna och därmed också ha svårt att få arbete inom en disciplin där de flesta arbeten ändå finns.
Den samhällsvetenskapliga frågeställningen kan vara proble-matisk att ställa enligt några deltagare, eftersom den tekniska frågeställningen har tolkningsföreträde i dagens samhälle. Problematiserandet blir därmed svårt och dessutom svårt att förklara varför det är relevant för andra.
Kommunikationen eller snarare bristen på den kunde alla enas om som det stora problemet och hindret för att åstadkom-ma bra tvärvetenskap. För att lösa det måste alla inse att de talar olika språk och att alla har olika sätt att säga saker på. Tvärve-
tenskap handlar således om att mötas mellan olika discipliner och finna sätt att kommunicera på.
Svårigheten med samhällsvetenskap ur teknikerns perspek-tiv är att denne förstår orden, men inte innehållet, samtidigt som de tycker att de borde förstå.
Det som är viktigt och bra inom PES är att alla deltagare lär sig att kommunicera och får möjlighet att se varandras olikhe-ter som styrkor. Det påpekas att det är viktigt i det tvärveten-skapliga sammanhanget att inte alla blir för lika varandra.
How can interdisciplinary research be supported?• Defining the problem, not only from academia but also
stakeholders• Communicate and collaborate outside the Ivory Tower• Integration of different perspectives• Do it interesting for the company• Transforming it into the company world• From the inside, not from the outside• What are the main problems
Profit/non-profit divide; a sector in change, MIT is a non-profit. Experimentation happens Be in the area before getting close to the market.
• Researchers do things that are understandable to themsel-ves. How to bridge the academia and market? Different demands between academia and public sector.
• What is valuable in different sectors? ???Rethink research structure??? The three legs of academia; third leg is underappreciated. Exchanging positions between academia and public sector?
Is it possible to facilitate interdisciplinary research?Ways to facilitate interdisciplinary research? Formulation of the problem is the starting point, how this is done is essential. The problem (and the “solution”) should have relevance to the society, industry, especially important for the social sciences where it might not is encouraged to as high a degree as for technological sciences.
D. Interdisciplinary methods and models
Which are there?? Is there interdisciplinary research without starting from a well defined problem? EN METOD KAN VARA att ha flera metoder. Intervjuer har blivit vanligare på tekniska avdelningar. Man skulle också kunna
22 23
använda mer tekniska simuleringar, visualiseringar och flödess-cheman som underlag för intervjuer. Kan man förbättra inter-vjuer med hjälp av diagram? Det kan vara intressant att se hur en intervju utvecklas med hjälp av kvantitativ eller mer teknisk kunskap. Det kan ge kompletterande beskrivningar.
Det är en tvärvetenskaplig metod att ha forum där människor möts och utbyter idéer.
Det krävs ett väldefinierat problem för att göra tvärveten-skap. Man måste börja någonstans, även om problemet är brett eller finns inom ett brett område.
Det finns inga genuina tvärvetenskapliga modeller eller metoder – tvärvetenskapen innebär att man gör ”intellektuella inlån” av sådana och att det är det som gör tvärvetenskapen önskvärd.
Att ifrågasätta indata benämndes som något specifikt tvär-vetenskapligt. En farhåga som togs upp är utvecklingen mot att konsolidera tvära vetenskaper (”Det som är interdisciplinärt idag är en disciplin imorgon”). Det vore inte en önskvärd ut-veckling för Program Energisystem.
Which are there?? Is there interdisciplinary research without star-ting from a well defined problem? Agreement on methods and concepts, for instance episte-mology and ontology is essential to have a common basis for interdisciplinary work: it is a question of having a common view of how the “problem” should be solved, a common set of tools or language on the subjects in focus. When researchers are becoming more “secure” with the way they use the interdis-ciplinary methods there is a tendency of becoming too rigid in the way of thinking. To continue to work in an interdisciplinary way, the methods need to be loosened up, to not become a well established discipline instead of interdisciplinary.
E. Are there issues which cannot be treated from an interdisciplinary perspective?
Finns det frågeställningar som inte är tvärvetenskapliga?
JA, DET FINNS DET enligt alla deltagare. Naturvetenskaplig grund-forskning och samhällsvetenskaplig teoriutveckling lämpar sig exempelvis inte för tvärvetenskapliga perspektiv eftersom det där inte finns någon praktisk nytta att applicera detta.
För att tvärvetenskapen ska vara relevant så måste fråge-ställningarna upp en nivå och inbegripa flertalet aspekter. Tvärvetenskap innebär således att man gemensamt utvecklar en frågeställning och i relation till denna försöker utarbeta flera metoder för att beskriva eller lösa problemet. Huvudsaken är att man vågar använda andra och nya metoder för att hitta en lösning.
Tvärvetenskap handlar inte om att hitta minsta gemensam-ma nämnaren, utan att öka förståelsen!
Sammanställt av:Maria Eidenskog, Hanna Ljungstedt, Malin Henriksson,
Julia Schwabecker, Pia Grahn, Josefin Thoresson, Linnea Hjalmarsson, Johannes Persson, Mimmi Magnusson och Mattias Hellgren
23
Så här går vi vidareJenny Palm, Joakim Widén och Karin Petterson
Ett mål för Program Energisystem är att i en nära framtid samordna tvärvetenskaplig energisystemforskning i Sverige, som i dagsläget bedrivs fragmenterat på olika avdelningar vid olika universitet. Vår vision är att genom en sådan samordning utveckla en ledande tvärvetenskaplig forskarskola för energisys-temforskning i Sverige, med fokuserade, samhällsrelevanta och ämnesöverskridande samarbetsprojekt som svarar på forsk-ningsfrågor, formulerade tillsammans med näringsliv och or-ganisationer. Program Energisystem har utvecklat metoder för att kombinera specialiseringens styrka med sammanhangets relevans. Detta vill vi fortsätta utveckla och fördjupa i framtiden i breddade nätverk.
I vår vision ingår ett forskningsprogram för tvärvetenskap-lig och ämnesöverskridande energisystemforskning i Sverige, där de ledande universiteten och högskolorna i Sverige deltar, i samarbete med industri och offentliga organisationer. Här ingår också en öppen kursverksamhet inom tvärvetenskaplig forskarutbildning på energisystemområdet som tillhandahåller tvärvetenskapliga doktorandkurser och forskningsnätverk för både svenska och utländska doktorander.
Under Program Energisystems jubileum diskuterade forska-re privata och offentliga energiintressenter innovativa forsk-ningsprojekt för Program Energisystem de kommande tio åren.
Byggnader i energisystemI en grupp diskuterades framtida forskningsfrågor inom områ-det byggnader i energisystem. En tendens i pågående forskning är att inrikta sig mot bebyggelse snarare än byggnader. Inför
framtida forskning är det därför viktigt att se hela bebyggelsen som ett system.
Ett viktigt område att studera är processer för renovering, t.ex. genom deltagande forskning, och hur verktyg för beslutsfattande inom detta område kan utvecklas.
Kunskapsöverföring mellan olika led i hantering av byggnader är ett annat
intressant område. Hur ser förhållandet ut mellan dem som bygger, använder och förvaltar byggnader?
Det konstaterades att det finns stora forsknings- och utveck-lingsprojekt för bebyggelsen i större svenska städer, men att mindre orter också är avgörande för en omställning av bebyg-gelsen och inte får glömmas bort.
Industriella energisystemI en annan grupp diskuterades framtida forskningsfrågor inom området indu-striella energisystem. Det konstaterades att det fortfarande finns ett behov av tekno-ekonomiska studier som visar på potentialen för energieffektivisering eller exempelvis användning av biobränsle, men att det är viktigt att studera dessa kopplat till vad det finns för hinder och drivkrafter för genomförandet.
För att effektivt kunna använda och ta tillvara energi och för att få effektiva värdekedjor krävs samarbete industrier emellan, och mellan industrier och energibolag. Studier av branschöver-skridande värdekedjor med lärdomar av tidigare historiska ut-vecklingar avseende samarbete kring avtal, ägande, risktagande, vinstdelning är ett viktigt område som kräver fortsatta studier.
Vidare är forskning kring styrmedel kopplat till industrin ständigt aktuellt; hur verkar existerande styrmedel och vad bor-de det finnas för styrmedel för att uppnå vissa specifika mål?
Lokala och regionala energisystemI en tredje grupp diskuterades framtida forskningsfrågor inom området lokala och regionala energisystem. Här konstatera-des att fjärrvärmesystemen även i framtiden kommer att vara intressanta studieobjekt och analysera hur fjärrvärme kan an-vändas i nya lösningar och hur fjärrvärme och fjärrkyla ska paketeras för att vara ett attraktivt alternativ.
Projekt med ett tydligt framtidsper-spektiv efterfrågades, samtidigt som det krävdes metodutveckling för att fördju-pa hur framtidsscenarier tas fram och bearbetas.
Vidare diskuterades betydelsen av att analysera paradigmskiftet där vi går från storskaliga systemlös-ningar mot småskaliga system och hur man i det perspektivet skapar hållbar långsiktig försörjning.
Det framkom också ett stort intresse för att forska kring hur man visualiserar smarta nät, dvs hur man ska kunna synliggöra samtidig elproduktion och elanvändning i lokala system. Ytter-ligare framtida forskningsbehov rörde hur man kan bidra till att det blir status att göra gröna energival.
Joakim Widén
Karin Petterson
Jenny Palm
24 25
PROGRAM 8 NOVEMBER
10.15 Välkommen Helge Skoog och Peder Falk Välkommen och dagens program Mats Söderström, Programdirektör ”Energisystemforskning i Sverige och Birgitta Palmberger, Teknikavdelningen, Energimyndigheten PES roll” ”Industriperspektiv, nytta, och kompetens- Stina Blombäck, Billerud, Programrådets ordförande försörjning” ”Doktorer och projektresultat gör nytta” Mats Söderström, Programdirektör
11.00 Energispaning Helge Skoog och Peder Falk
11.50 Lunch
Eftermiddag om hållbarhet 13.00 Presentationer och panelsamtal Moderator Peder Falk Anders Wijkman, dr h c, Linköpings universitet Helena Leander (mp), riksdagsman Cecilie Tenfjord-Toftby (m), riksdagsman Christer Gunnarsson, professor, Lunds universitet14.30 Paus
14.50 Workshops om hållbarhet (x2)
16.10–16.20 Paus
16.20 Alumn-doktorand-get-together (x2) Alumner och doktorander16.20 Samarbets- och projektdiskussioner Övriga konferensdeltagare17.30 Program Energisystem i framtiden Jenny Palm, Karin Pettersson och Joakim Widén17.45 Dagens program slutar18.30 Mingel 19.00 Middag
25
PROGRAM 9 NOVEMBER
Morning on interdisciplinary research and interdisciplinary post graduate education8.30 Good Morning Mats Söderström8.35 ”Interdisciplinary research in Lars Engwall, Uppsala university Management and IT”
”Interdisciplinary energy research” Carina E. Reinholtsen, Centre for Sustainable Energy Studies, Norway
”An Historian Looks at Energy Systems” Rosalind Williams, MIT, US
”Interdisciplinarity in post graduate Wiktoria Glad and Patrik Thollander, the Energy Systems Program education”
10.15 Break10.45 Workshops on interdisciplinarity11.50 Conference closing12.00 Lunch
26 PB
Information om Program Energisystemwww.liu.se/energi
ProgramdirektörMats Söderströ[email protected] 1791, 0708-28 1791
ForskarstudierektorMagnus [email protected] 5739
AdministratörElisabeth [email protected] 1166
