Medicinska fakulteten

Linköpings universitet 581 83 Linköping

www.liu.se/medfak/lakarprogrammet

Studiehandledning Kurs 3, Vt19 Hälsa och sjukdom 1 Kurskod 8LAG31 Läkarprogrammet

LINKÖPINGS UNIVERSITET MEDICINSKA FAKULTETEN

2(13)

Innehåll

Introduktion ....................................................................................................................... 3

Problembaserat lärande (PBL) ....................................................................................... 3

Teman ................................................................................................................................ 4

Generalist (GEN) ............................................................................................................ 4

Professionell utveckling (PU) ......................................................................................... 5

Cirkulation – Respiration – Erytron - Njurar (CREN) .................................................. 6

Obligatoriska moment ....................................................................................................... 7

Examination ....................................................................................................................... 7

Lärandemål ........................................................................................................................ 7

Förtydligande av lärandemål ............................................................................................. 9 Kunskap och förståelse ................................................................................................... 9

Färdighet och förmåga .................................................................................................. 11

Värderingsförmåga och förhållningssätt ....................................................................... 12

Kursledning ....................................................................................................................... 12

Litteraturlista .................................................................................................................... 12

Schema .............................................................................................................................. 12

Terminstider ..................................................................................................................... 13

Information om personuppgiftsbehandling enligt dataskyddsförordningen (GDPR) ..... 13

LINKÖPINGS UNIVERSITET MEDICINSKA FAKULTETEN

3(13)

Introduktion

Läkarprogrammet vid Linköpings universitet är upplagt i ämnesintegrerade teman som

återkommer regelbundet under hela utbildningen. Första gången ett tema introduceras

kan det till exempel handla om normalfunktion i ett organsystem, hur det fungerar hos

den friska människan. Några kurser senare behandlar samma tema hur störningar och

sjukdomar kan uppkomma i detta organsystem och vad detta innebär, och senare under

utbildningen hur störning och sjukdom kan förebyggas, lindras, behandlas och botas.

Under kurs 3 ingår tre olika teman. Kursen startar med temat Generalist (GEN) som

fortlöper under fem och en halv vecka, där sista veckan delas med tema Professionell

utveckling (PU). Härefter följer tema Professionell utveckling som totalt omfattar två

veckor. Den första veckan delas med GEN, härefter följer en ”egen” vecka varefter den

sista veckan delas med tema Cirkulation-Respiration-Erytron-Njurar (CREN). Parallellt

löper under veckorna de båda strimmorna ”Strimma Läkarrollen” och ”Strimma

Samtalskonst”. Tema CREN omfattar tio och en halv vecka.

Problembaserat lärande (PBL)

PBL-pedagogiken, grunden för studierna på läkarprogrammet, introducerades under kurs

1 och används fortsatt på kurs 3. Basgruppsarbete och gruppdynamik utgör kärnan för ett

fungerande PBL. Verklighetsanknutna fall (EDIT-scenarier) utgör basen för varje

basgruppsträff och ska stimulera studenternas lärprocess. Studenterna genomför en

gemensam problematisering och analys av innehållet i scenarierna, och det är av stor

betydelse att samtliga medlemmar bidrar aktivt till denna process. Basgruppsarbetet och

PBL-pedagogiken, med ett stort individuellt ansvar för lärandet, utgör grunden för det

livslånga lärandet, vilket i sin tur är obligat för läkaryrket inom vilket den medicinska

kunskapen ökar exponentiellt. För att studenterna ska få ett optimalt utbyte av

basgruppsarbetet krävs närvaro av samtliga medlemmar i gruppen, därför är momentet

obligatoriskt.

Varje basgrupp har två handledare varav den ena ofta har en förankring som läkare i

klinisk verksamhet. I regel är endast en av handledarna närvarande vid träffen.

Omfattningen är 2 x 2 timmar per vecka. Utvärdering av arbetet i basgruppen sker

fortlöpande. I mitten av terminen gör studenten en självvärdering som följs upp med ett

samtal med handledaren som ger återkoppling på studentens prestationer i

basgruppsarbetet. Åtgärdsprogram för förbättringar görs och uppföljning sker i slutet av

terminen. Detta koncept stimulerar och stödjer studentens utveckling av professionell

kompetens, samarbetsförmåga, kritiskt förhållningssätt och självständighet.

Arbetsformerna utmanar studenterna att ta ansvar genom att aktivt och självständigt

formulera frågor för lärande, att söka kunskaper och i dialog med andra bedöma och

LINKÖPINGS UNIVERSITET MEDICINSKA FAKULTETEN

4(13)

utvärdera den uppnådda kunskapen. Studenter studerar tillsammans för att lära ”med,

om och av varandra” och träna samarbete, för att bidra till varandras lärande.

Handledarens roll är att stödja studenterna i detta.

Under terminen sker ett antal basgruppsseminarier som ska vara ett tillfälle för

djupanalys tillsammans med ämnesexperter för vissa basgruppsfalls innehåll.

Länk till PBL-guiden

Teman

Generalist (GEN)

Under kurs 3 förmedlas grunderna i allmän patologi, onkologi och farmakologi. Med den allmänna patologin startar utbildningens fokus på sjukdomar. Den skall ge

generella principer för sjukdomsprocesser och deras uppkomstmekanism. I allmän

patologi ingår: cellskada, adaptation, inlagrings sjukdomar, inflammation, läkning,

autoimmuna sjukdomar, cirkulationsrubbningar samt tumörutveckling. Under resten av

kurs 3, kurs 4 och kurs 5 fördjupas studiet av sjukdomar i de olika organsystemen -

speciell patologi. I rekommenderade textböcker i patologi är ca 1/3 allmän patologi och

2/3 speciell patologi. Totala sidantalet för dessa textböcker är minst 800. På kurs 6 ingår

b.la. 2 veckors placering vid avdelning för klinisk patologi. Under kurs 6-kurs 11 finns

klinisk patologi med som en grund i de flesta specialiteter.

Temat fortsätter med att behandla de generella mekanismerna bakom carcinogenes och

förvärvade egenskaper hos cancerceller. Betydelsen av cancergener, såsom onkogener och

tumörsuppressorgener studeras, både i samband med sporadiska och ärftliga

förändringar. I anknytning ingår ett seminarium om ärftlig koloncancer samt en

laboration om cellskada och cellers reaktion på skada. Vidare behandlas metastasering

och symtom vid avancerad cancersjukdom. Onkologin introduceras också genom att

presentera principerna för olika former av cancerbehandling. Under kurs 7 ingår 2

veckors klinisk placering inom onkologi. Specifika cancerformer behandlas under senare

terminer inom teman som utgår från de olika organsystemen.

Den allmänna farmakologin omfattar principer för hur läkemedel omsätts och verkar i

kroppen. En inledande föreläsning beskriver läkemedelsutvecklingen, följt av

farmakodynamik, receptorlära, farmakokinetik, metabolism och farmakogenetik. En

avslutande föreläsning beskriver läkemedlens roll i kliniken och syftar framåt till specifika

farmakologin som undervisas inom respektive terapiområde. Basgruppsfallen berör

farmakodynamik, farmakokinetik och toxikologi/ interaktioner.

Receptlära övas under kurs 6 i samband med primärvårdsplaceringar. Under kurs 9 ges

en veckas undervisning i klinisk farmakologi med principer för läkemedels-värdering,

dosering, planering, uppföljning och avslut av läkemedelsbehandlingen.

LINKÖPINGS UNIVERSITET MEDICINSKA FAKULTETEN

5(13)

Professionell utveckling (PU)

Tema PU fokuserar under kurs 3 på inhämtande av kunskap om de dominerande

hälsoproblemen och sjukvårdsbehoven i samhället, vad de beror på och hur man kan

förebygga sjukdom och ohälsa. Innehållet innebär en breddning och fördjupning av

kunskap som inhämtades på kurs 1 (om vanliga hälsoproblem, bestämningsfaktorer för

hälsa och hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande insatser). På K3 fokuseras på

skillnader i hälsa i samhället, det vill säga hur det skiljer mellan länder och mellan

grupper inom samma land. Skillnader kan t ex ses utifrån kön, ålder, socioekonomisk

situation och födelseland. I nästa steg analyseras vad dessa variationer eller skillnader kan

bero på: arbetsvillkor, miljöföroreningar, social omgivning, levnadsvanor, stress och

psykosociala faktorer samt deras koppling till fysiologiska sjukdomsmekanismer

studeras. Hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande åtgärder på befolkningsnivå

teoribaseras och exemplifieras, liksom hur man med åtgärder på olika nivåer i samhället

kan minska ojämlikhet i hälsa.

Arbetsformerna under tema PU utgörs av basgruppsarbete inklusive

basgruppsseminarier, föreläsningar och en torrlabb (datorlabb) om hälsoläget i

befolkningen i Sverige och globalt. Särskilda instruktioner kommer att finnas på LISAM

för laboration och basgruppsseminarier.

Strimma Läkarrollen: Etisk reflektion

Strimma Läkarrollen fortgår under hela utbildningen på läkarprogrammet och syftar till

att ge läkarstudenten vida perspektiv på människan, hennes livsvillkor samt läkarrollen,

och förmåga till fördjupad reflektion över den egna professionella rollen samt sig själv

som individ. Under kurs 3 sker detta genom reflektion över etiska problem inom hälso-

och sjukvård.

Under läkarutbildningen skall läkarstudenten utveckla ett etiskt förhållningssätt vilket ex.

innebär förmåga att identifiera och värdera etiska problem, och argumentera för hur

dessa löses tillsammans med patienten, och/eller hennes företrädare samt kollegor. Detta

förutsätter en medvetenhet om såväl egna som andras normer och värderingar.

Målsättningen med ”Strimma Läkarrollen etisk reflektion” är att stimulera reflektion,

såväl egen som i grupp, över etiska frågor inom sjukvård och samhälle.

Strimma Läkarrollen etisk reflektion startar med en introduktionsföreläsning om

grundläggande etiska begrepp, och fortsätter med fyra seminarier i grupp tillsammans

med etikhandledare. Inför varje seminarium sker individuell förberedelse genom att

inhämta fakta från material på Lisam, identifikation den etiska problematik som finns i

respektive tema, identifikation av argument som stöder resp. talar mot olika

handlingsalternativ samt reflektion över sina egna värderingar och ställningstaganden i

temat. Vid seminariet diskuteras argument och värderingar kritiskt men respektfullt

tillsammans med övriga gruppmedlemmar under ledning av handledare.

LINKÖPINGS UNIVERSITET MEDICINSKA FAKULTETEN

6(13)

Strimma Samtalskonst: Patientkontakt och helhetssyn

Helhetssyn på patient och läkare är ett av läkarutbildningens huvudmål. Med begreppet

helhetssyn brukar man mena att både kroppsliga och psykosociala aspekter på sjukdom

bör beaktas i vården. Men att se till helheten betyder också att se patientens hela

livssituation, där familj och andra anhöriga/vänner, arbete, skola o s v har stor betydelse.

Likaså ingår i helheten även att olika delar/olika vårdgivande specialiteter i behandlingen

arbetar med en gemensam grundsyn och gemensam inriktning. Inom ramen för denna

strimma kommer träffar regelbundet ske under de första fyra kurserna. Under

handledning kommer förmåga att på ett professionellt sätta hantera egna och patienters

reaktioner i samspelet patient-läkare att tränas.

På kurs 3 fortsätter träning av samtal med patienter på vårdcentral. Strimmagruppen

knyts till en vårdcentral och genomför vid återkommande tillfällen samtal med patienter

på läkarbesök där. Studenterna träffar patienter innan deras läkarbesök och dessa,

vanligtvis tre, samtal videofilmas. Sedan samlas hela gruppen och samtalen analyseras

och diskuteras under handledning av två lärare, en allmänläkare och en handledare.

Strimma Samtalskonst fortsätter under kurs 4 och kurs 9 med samtal med simulerade

patienter. Genomgående videofilmas samtalen och handledning med återkoppling sker i

mindre grupp.

Cirkulation – Respiration – Erytron - Njurar (CREN)

Under detta tema i kurs 3 studeras patologiska tillstånd i de organsystem som temats

namn beskriver. Det är centralt att under terminen inhämta förståelse för mekanismerna

bakom sjukdomstillståndens uppkomst samt bakom de symptom och följdeffekter

sjukdomarna kan ge. Vidare ingår diagnostik och behandling av

desamma.

Kurs 2 behandlade normala funktioner i ingående teman och en god kunskapsgrund från

den kursen är en förutsättning för att kunna bygga vidare en adekvat kunskapsnivå och

förståelse av denna termins kursinnehåll. På kurs 6 och 7 sker ytterligare progression till

fördjupat och breddat kliniskt kunnande, differentialdiagnostiska överväganden och

behandlingsmetoder.

Under kurs 3 utgör basgruppsfallen triggers till läsning om ingående sjukdomar i temat.

Det är som tidigare viktigt att påminna om att basgruppsfallen inte är heltäckande över

terminens innehåll. Även basgruppsseminarier, laborationer och föreläsningar är viktiga

moment och ger stöd i att kunna inhämta kunskap och förståelse för ingående teman.

LINKÖPINGS UNIVERSITET MEDICINSKA FAKULTETEN

7(13)

Obligatoriska moment

Basgruppsarbetet

Samtliga basgrupper och basgruppsseminarier under hela kursen är obligatoriska.

Strimma läkarrollen – tema PU

Innehåller fyra seminarier som är obligatoriska.

Strimma samtalskonst – tema PU

Samtliga tillfällen i denna strimma sker med patientsamtal och i grupp, där alla förväntas

bidra aktivt till varandras lärande, och de är därför obligatoriska.

Komplettering

All frånvaro från obligatoriska moment måste kompletteras. PM för hur de obligatoriska

momenten ska kompletteras finns på Lisam. Frånvaro från Strimma Samtalskonst kan

kompletteras på olika sätt, vilket som är mest lämpat bedöms individuellt av de två

lärarna. Både enskilt patientsamtal med medsittning och skriftlig uppgift förekommer.

Examination

Syftet med examinationen är att du ska visa att du kan uppnått de mål och kan tillämpa de

kunskaper och färdigheter som definieras av lärandemålen (se nedan). Att uppfylla dessa

lärandemål är en förutsättning för ditt fortsatta lärande inom programmet.

Kursen (”Hälsa och sjukdom 1”) examineras i slutet av terminen genom en individuell

skriftlig salstentamen över kursens hela innehåll. Därutöver krävs aktivt deltagande i

obligatoriska moment.

En examinationsgrupp med ledamöter från alla kursens temagrupper kommer att

konstruera den skriftliga tentamen. Anmälan till den individuella skriftliga salstentamen

sker via Studentportalen där kurskoden är 8LAG31 och provkoden är SKR3.

Lärandemål

När kursen (”Hälsa och sjukdom 1”) är avslutad förväntas studenten ha uppnått

nedanstående lärandemål. I avsnittet efter ”Lärandemål” finns ett avsnitt med

förtydligande till vart och ett av dessa mål med rubriken ”Förtydligande av lärandemål”.

Kunskap och förståelse

Efter avslutad kurs förväntas studenten kunna:

- Beskriva de största folkhälsoproblemen och sjukvårdsbehoven i Sverige och

globalt,

- beskriva skillnader i hälsa mellan grupper i samhället särskilt utifrån kön,

socioekonomisk situation och etnicitet,

- beskriva och förklara de viktigaste orsakerna till skillnader i hälsa mellan

LINKÖPINGS UNIVERSITET MEDICINSKA FAKULTETEN

8(13)

människor med olika livsvillkor,

- beskriva principerna för hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande

åtgärder på befolkningsnivå,

- beskriva principer för hur man med åtgärder, på olika nivåer i samhället,

kan minska ojämlikhet i hälsa och läkarens roll i detta,

- förklara principerna för läkemedels omsättning och effekt hos människa,

- analysera och förklara mekanismer som orsakar störd struktur eller

funktion på molekyl-, cell-, vävnads-, organ och organsystemsnivå

beträffande allmän patologi, cirkulationsorganen, respirationsorganen,

blodet, njurarna och urinvägarna,

- analysera och förklara generella mekanismer vid carcinogenes och

metastasering

- utifrån mekanismer förklara symtom, undersökningsfynd och förlopp vid

vanligt förekommande eller principiellt viktiga sjukdomstillstånd i

cirkulationsorganen, respirationsorganen, blodet, njurarna och

urinvägarna,

- utifrån mekanismer förklara diagnostiska metoder, samt principer för

farmakologisk och icke-farmakologisk behandling vid vanligt

förekommande eller principiellt viktiga sjukdomstillstånd i

cirkulationsorganen, respirationsorganen, blodet, njurarna och

urinvägarna,

- utifrån generella mekanismer vid carcinogenes relatera till symtom och

förklara principer för farmakologisk och icke-farmakologisk behandling vid

avancerad tumörsjukdom

- föreslå diagnostiska metoder och behandling vid vanliga symtom och

sjukdomar i cirkulationsorganen, respirationsorganen, blodet, njurarna och

övre urinvägarna,

förklara mekanismer bakom individuella skillnader i sjukdoms-manifestationer i

cirkulationsorganen, respirationsorganen, blodet, njurarna och urinvägarna

Färdighet och förmåga

Efter avslutad kurs förväntas studenten kunna:

- Förklara processen för det egna och basgruppens lärande,

- i samtal utforska patientens sammanhang och visa helhetssyn,

- identifiera organ, strukturer och vävnader makro- och mikroanatomiskt

inom cirkulationssystemet, respirationssystemet, blodet, njurarna och

urinvägarna och relatera dessa till normal och avvikande funktion,

- under handledning utföra kroppsundersökning inriktad mot patologiska fynd inom

cirkulationsorganen och respirationsorganen.

Värderingsförmåga och förhållningssätt

Efter avslutad kurs förväntas studenten kunna:

- Värdera medicinsk information från olika källor för att kunna tillägna sig innehållet

relaterat till en given uppgift,

LINKÖPINGS UNIVERSITET MEDICINSKA FAKULTETEN

9(13)

- identifiera och reflektera över egna och patienters reaktioner vid samtal och

kroppsundersökning,

- visa omtanke, empati och respekt gentemot patienter,

- samarbeta respektfullt med medarbetare

- reflektera över egna och andras värderingar, fördomar och människosyn, samt

deras konsekvenser i hälso- och sjukvården,

- reflektera över människans olika livsvillkor och de mänskliga rättigheterna samt

deras konsekvenser för hälso- och sjukvårdens uppdrag,

- identifiera och värdera etiska problem i medicinsk verksamhet och kritiskt granska

egna och andras etiska argument.

Dessa mål finns även beskrivna i kursplanen. Länken nedan hänvisar till den sida där du

hittar utbildningens kursplaner.

Länk till kursplaner

Förtydligande av lärandemål

Kunskap och förståelse

Nivå A: Beskriva/Identifiera

1. Förstå principerna för vanliga laborativa metoder som används vid studier av

cancersjukdom

2. Mått och metoder för att mäta hälsoförhållanden i befolkningen

3. Sjukdomsbördan och hälsoutvecklingen i Sverige och globalt

4. Hur samhällsutveckling påverkar hälsan.

5. Hälsoskillnader mellan grupper utifrån olika diskrimineringsgrunder

6. Miljöföroreningar i Sverige och globalt och exponeringsvägar och hälsorisker

kopplade till dessa

7. Faktorer som kan leda till arbetsrelaterad sjukdom

8. Psykosociala faktorer som är relaterade till sjukdom och ohälsa

9. Principer för europeiska och svenska miljökvalitetsnormer och

miljökonsekvensbeskrivningar inför samhällsplanering och för arbetet med

ekonomisk, ekologisk och social hållbarhet

10. Tubulära njursjukdomar och njursten

11. Perimyokardit

12. Inlagringssjukdomar

Nivå B: Förklara/Analysera/Relatera

13. Läkemedelsutvecklingens olika steg

14. Principer för interaktioner mellan läkemedel

15. Läkemedlens roll i sjukvård och samhälle

16. Behandlingsprinciper vid cancersjukdom

17. Skillnad mellan olika mått på socioekonomisk situation (SES)

18. Social stratifiering och dess betydelse för skillnader i exponering och i sårbarhet

LINKÖPINGS UNIVERSITET MEDICINSKA FAKULTETEN

10(13)

19. Bestämningsfaktorer för hälsa på olika nivåer (proximala och distala, strukturella och

individuella) och den biopsykosociala modellen

20. Betydelsen av kemiska och fysikaliska faktorer i omgivningen, arbetsmiljö, social

omgivning, levnadsvanor och psykologiska faktorer för utveckling av specifik sjukdom

21. Fysiologiska mekanismer som kan förklara samband mellan

bestämningsfaktorer/riskfaktorer och sjukdom

22. Den preventiva paradoxen och högrisk- respektive befolkningsperspektiv

23. Den sociala gradienten och proportionell universalism

24. Riskfaktorer för hjärtkärl- och lungsjukdom. Lipidrubbningar

25. Principer för läkemedelsbehandling och övrig terapi vid de sjukdomar som ingår i

temat

26. Klaffel, rytmstörningar i hjärtat

27. Artärsjukdomar, aneurysm och ruptur i kärl

28. Glomerulonefriter

29. Tumörer i njure och urinblåsa

30. Lungtumörer

31. Mekanismer vid blödningssjukdomar och anemier

32. Tolkning och principer för användning av vanliga diagnostiska metoder vid hjärt-,

kärl-, njur- och lungsjukdom

Nivå C: Generalisera/Överföra/Tillämpa i nya situationer

33. Receptormedierade läkemedelseffekter

34. Farmakodynamik: generella verkningsmekanismer för läkemedel

35. Samband mellan koncentration, effekt och toxicitet av ett läkemedel

36. Fysiologiska mekanismer för toleransutveckling för läkemedel och droger

37. Läkemedels absorption, distribution, metabolism och elimination

38. Inverkan av genotyp på läkemedelsomsättning och effekter

39. Diagnostiska begrepp som sensitivitet, specificitet, prediktiva värden och

referensintervall

40. Molekylära och cellulära mekanismer vid åldrande, samt associerade morfologiska och

funktionella vävnadsförändringar

41. Klinisk-patologiska adaptiva tillstånd såsom hyperplasi, hypertrofi, och metaplasi

42. Subletala, reversibla vävnadstillstånd, t ex förfettning

43. Tillstånd med fysiologisk och patologisk atrofi

44. Letala celltillstånd: nekros, samt extern och intern apoptos

45. Klinisk-patologiska tillstånd med distinkt vävnads- och celldöd, t ex

förvätskningsnekros

46. Mekanismer vid olika former av akut och kronisk inflammation och deras makro- och

mikroskopiska uttryck

47. Läkningen av en vävnadsskada i regenererande respektive icke-regenererande

vävnader

48. Begreppen benigna, dysplastiska, precancerösa, maligna och anaplastiska

vävnadsförändringar

49. Mekanismer vid carcinogenes (”Hallmarks of cancer”)

LINKÖPINGS UNIVERSITET MEDICINSKA FAKULTETEN

11(13)

50. Uppkomst av metastaser och olika spridningsvägar

51. Tumörbegreppen grading och staging

52. Systemiska effekter vid avancerad cancersjukdom, t ex kakexi

53. Principer för åtgärder på olika nivåer för att minska ojämlikhet i hälsa

54. Primär/sekundär prevention och hälsofrämjande insatser, principer för och exempel

på åtgärder på befolkningsnivå

55. Diskutera samspelet mellan individ och samhälle vad gäller förebyggande insatser och

reflektera över folkhälsans etik

56. Diskutera hälso- och sjukvårdens uppdrag att främja hälsa och förebygga sjukdom i

befolkningen för att minska skillnader i hälsa, och särskilt läkarens roll i detta

57. Mekanismer vid primär och sekundär hypertoni

58. Mekanismer vid aterosklerotisk hjärt-kärlsjukdom

59. Mekanismer vid hjärtsvikt

60. Mekanismer vid tromboembolisk sjukdom

61. Mekanismer vid obstruktiva och restriktiva lungsjukdomar

62. Mekanismer vid respiratorisk svikt

63. Mekanismer vid hematuri, proteinuri och glomerulär funktionsnedsättning

64. Mekanismer vid akut och kronisk njursvikt inklusive uremi

Färdighet och förmåga

Nivå A: Utveckla och träna alternativt Vara med eller assistera vid

(Har observerat eller assisterat vid utförande. Kan beskriva syftet, genomförandet och eventuella risker med färdigheten)

65. Basalt arbetsprov

Nivå B: Kunna tillämpa/genomföra alternativt Kunna utföra under handledning (Kan utföra färdigheten under handledning i sitt sammanhang)

66. I samtal kunna utforska patientens sammanhang och visa helhetssyn

67. Fysikaliskt hjärt-lungstatus inkl. principer för bedömning och beskrivning av avvikande fynd

68. Transkutan mätning av syremättnad

69. Blodgruppering och förenlighetsprövning

Nivå C: Hantera situationer avseende alternativt Kunna utföra självständigt (Kan utföra färdigheten självständigt i sitt sammanhang)

70. Venprovtagning

71. EKG-tolkning, principer och att känna igen viktiga och vanliga avvikelser

72. Spirometri, tolkning, principer och kunna bedöma viktiga och vanliga avvikelser

73. Blodtrycksmätning inklusive bedömning av avvikande fynd

LINKÖPINGS UNIVERSITET MEDICINSKA FAKULTETEN

12(13)

Värderingsförmåga och förhållningssätt

Nivå A: Utveckla och träna

Nivå B: Kunna tillämpa/genomföra

74. Identifiera och reflektera över egna och patienters reaktioner vid samtal och

kroppsundersökning

75. Samarbeta respektfullt med medarbetare trots skilda värderingar

76. Reflektera över egna och andras värderingar, fördomar och människosyn, samt deras

konsekvenser i hälso- och sjukvården

77. Reflektera över människovärdet, människans olika livsvillkor och de mänskliga

rättigheterna samt deras konsekvenser för hälso- och sjukvårdens uppdrag

78. Identifiera och värdera etiska problem i medicinsk verksamhet och kritiskt granska

egna och andras etiska argument

Nivå C: Hantera situationer avseende

79. Visa omtanke, empati och respekt gentemot patienter

Kursledning

Sara Liin, Kursansvarig, examinator Epost: sara.liin@liu.se

Emelie Nordqvist, Kursadministratör

Epost: K3LAK@liu.se

Litteraturlista

Länken nedan hänvisar till utbildningens litteraturlistor.

Länk till litteraturlista

Schema

Länken nedan hänvisar till schema för kursen.

Länk till Time edit

LINKÖPINGS UNIVERSITET MEDICINSKA FAKULTETEN

13(13)

Terminstider

Studierna är på heltid. Kurserna är 20 veckor långa och innehåller inga lov.

Alla veckor kan innehålla obligatoriska undervisningsmoment. Terminen löper från 2019-

01-21 till 2019-06-09.

Information om personuppgiftsbehandling enligt

dataskyddsförordningen (GDPR)

Linköpings universitet (202100-3096) är personuppgiftsansvarig för behandlingen av personuppgifter som sker inom ramen för Linköpings universitets verksamhet. En generell beskrivning av hur Linköpings universitet behandlar dina personuppgifter, dina rättigheter gällande personuppgifter och kontaktuppgift till LiUs dataskyddsombud finns på https://liu.se/artikel/integritetspolicy-liu.

Läkarutbildningens studenter finns registrerade i studiedokumentationssystemet LADOK.

Utöver det behandlas dina personuppgifter i IT-tjänster som du som student kan använda

under din utbildning samt i IT-system som används för att administrera din utbildning.

Exempel på sådan administration är kvalitetssäkring och utvärdering av din utbildning,

examination, uppföljning samt fullgörandet av andra lagstadgade skyldigheter. Den

rättsliga grunden för personuppgiftsbehandlingen är att Linköpings universitet utför en

uppgift av allmänt intresse (utbildning och examination), samt för att vi ska kunna

uppfylla rättsliga förpliktelser.

Det kan förekomma att du blir erbjuden att frivilligt gå med på att vi hanterar

personuppgifter om dig i andra sammanhang, t.ex. bilder som publiceras på programmets

intranät. I dessa fall kommer vi att inhämta ditt samtycke.

I vissa fall är det nödvändigt att dela dina uppgifter med tredje part, t.ex. när du genomför din verksamhetsförlagda utbildning. Du kan alltid vända dig till LiUs dataskyddsombud om du har frågor kring personuppgiftsbehandling.