PLUS

21

IVID OCH ENTITET

gar fcirsta aret pa gymnasiet samhaUsvetenskapligt program

-river hon sig sjalv Jag ar svenskjag arfodd i Sverige oelt ~ mcdbOgarskap sa mil1 nationalitet ar helt kla~ jl[en etniskt

Ioalban Jag ar stolt over mitt ursprtmg hemma talar vi bade alballska Nastan vaje sommar aker vi oeh halsar pa slaktingar S kommer svenskarna sager vara slaktingar dar nere Har

1 kalladc albaner Min familj ar muslimer men reiigionen har 111 lIagon storre roll i varfamilj Inte for mig hellel men fragar

jag altja~ ar muslim - ar pappa advokat oeh mamma sjukskoterska Hon har kunnat ill )rke i Sverige men pappa kunde inte fa nagot juristjobb hal~

4eF1f pa ett lagel kort taxi oeh haft olika smajobb Det kanns bar bylt bade land oeh samhiillskiass sager han

IlerJorjal11stalldhet Att jag al tjej ska ha betydelse pa arbersshymiddot11 i alia mojliga sammanhang kanjag aldrig aeeeptera Daifor

i ell feminis tgrupp pa skolal1 ) eskriver sig sjalv eUer sin identitet som att hon tiUhor

Fper eller kategorier Vilken betydelse hal de har kategoshy

~r~rna for Mirelas och alia andras liv och identitet Om

l det hal kapitlet

DRIER RELATIDNER DCH MAKT ~ -n kOllstruerad grupp dar saker eller personer fors samshy

de har nagot gemensamt Detta innebar inte att det

ns vetenskaplig indelning utan bara att det speglar de

~~ orestallningarna om hur samhaliet ser ut Kategorier

22 IIID lID OCH IDtNTIHI

ar nagot vi anvander oss av for att ordna och forsta var omvarld

Nationalitet etnicitet religios tiUhorighet klass och kon som

Mirela namner ar exempel pa kategorier

Att tiUhora en viss grupp kan innebara gemenskap och trygghet

Men det kan ocksa innebara utanforskap och utstotning sarskilt

om man inte passar in i de normer som galler i gruppen Normer

ar de oskrivna regler som talar om hur man ska bete sig upptrada

llttrycka och yttra sig i relationer med andra manniskor och grupshy

per Den eller de som anger normerna for gruppen har makt over grllppens tankande och llpptradande De anger vad som ar ratt och passande vad som ar normalt for gruppen och vern som ska raknas

dit Normsattarna blir overordnade de andra och star over de andra

i gruppen i rangordning som darmed blir underordnade

Lika viktigt ar hur olika grupper forhaUer sig till varandra vilshy

ken status och vilken makt gruppen har gentemot andra grupper Aven har forekommer over- och underordning jamfor exemshy

pelvis vilken makt och status en medelalders hogutbildad man i

chefsposition har i forhallande tiU en llng arbetslos kvinna med

invandrarbakgrund Nar vi nu gar vidare och undersoker viktiga kategoriindelningar ska vi fokusera pa makt och darmed over- och

underordning Kategorierna som vi ska behandla blir nagra av de som Mirela tog upp nationalitet etnicitet klass och kon

NATIONALITET Nationalencyklopedin ger en kort och enkel defmition av natioshy

nalitet nationalitet ar detsamma som medborgarskap i en statVarje

stat bestammer sjalv vilka personer som ska anses som medborgare

Det finns tva huvudprinciper for forvarv av medborgarskap vid fodseln harstamningsprincipen rattighet pa grund av blodsband

och territorialprincipen rattighet pa grund av fodelseorten Den

svenska medborgarskapsratten grundar sig pa harstamningsprincishy

pen Svensk medborgare blir den vars mor ar svensk medborgare

eller vars far ar svensk medborgare och gift med barnets mor

Utlandska medborgare kan efter ansokan bli svenska medborgare Mirela och NE sag nationalitet som en rentjuridisk term Men

nationalitet kan ocksa ha en vidare betydelse Ibland kan man hora

enkla beskrivande forestaUningar om hur olika nationaliteter ar

Skottar ar snaJa Danskar dricker 01 och ar gemytliga Tyskar ar

ordningsamma och flitiga Idag finns det val ingen som tar dessa

fardiga talesatt stereotyper pa aUvar Men det fmns en allvarlig

32 I D I D O H I D E it 1E T

KON Mirela ar redan klar over att hon ska fortsatta studera efter gymnashy

sieskolan)ag skaforlsiitta pa ~lI1iversitel eller hogskola)ag iiI intresserad av samhiilfsJragor och miinniskor sa nagot 50111 hal anknytning till det kommer del all bU Men jag harj~l nagra ar pa mig all fundera Och lite beror det ju pa va d jag far for gymnasiebetyg

Men hur ser den verklighet ut som Mirela kommer att mota

sina fortsatta studier oeh sitt arbetsliv SCBs Pa tal om kvinshy

nor oeh man 2010 kan ge oss besked om tillstandet i Sverige Pa

samhallsprogranunet ar mer an 60 proeent av eleverna fliekor

sa Mirela gar nog i en klass dar fliekorna dominerar Fliekorna

dominerar sakert betygsmassigt i klassen oeksa Fliekor som gar ut

gymnasieskolan har en genomsnittlig betygspoang som ar ungefar

15 poang hogre an pojkarnas Det serju lovande ut for Mirela oeh

nar hon fortsatter studierna pa hogskolan sa ar fliekorna fortfashy

rande flest De utgor 56 proeent av nyborjarna Nagra faller ifdn

framfor allt pojkar sa nar det blir dags for examen sa ar andelen

fliekor annu storre Av alla som

Avgangna fran gymnasieskolan efter program 200809 tar examen fortsatter ea 6 proshy

cent sina studier for att doktorera Antal och kbnsfbrdelning (00)

Flickar 49500 Pajkar 48400

c~ 100 80 60 40 20 a 20 40 60 80 100

Ha ntverk Omvardnad

Barn- och fr itid

Estetiska

IntBaccalaureate -och Waldorfskolor

-1cdie

Na turvttenskap

Industri --

Bygg

Encrgi

Handels- och adm

Na turbruk

Hotell- och restaurang

Sa mhii llsvctcnskap

---=-=o--Ovriga

100 80 60 40 20 a 20 40 60 80 100 ~ o

K61o Avgongno fron gymnosirskoon Skolverhr

Men nu utgor pojkarna storsta

andelen 53 proeent av doktoranshy

derna ar pojkar Mirela knegar pa

oeh tar sin doktorsexamen oeh

hoppas pa nagon larar- eller forsshy

kartjanst pa hogskolan Bland de

lagre tjansterna pa hOgskolan ar

andelen kvinnor storst men sedan

tar mannen overAv professorerna

ar bara 19 proeent kvinnor Mirela

ar valutbildad iamnar hogskoleshy

vadden oeh far jobb pa ett stort

foretags personalavdelning Hon

trivs rued arbetet oeh aven med

sin Ion Men mannen pa hennes

avdelning har i snitt 9000 kronor

mer i manadslon an kvinnorna

Om kvinnorna funderar pa att

gora karriar inom foretaget ar

deras ehanser att na absoluta topshy

pen sma Av verkstallande di rekshy

t OI

ba

o e

rill 11

_lli

Yi_

Ko

h

111

lND VID oell IDENTITCT 33

rorer i borsnoterade foretag ar Ersatta dagar for yard av barn 1974-2009

bara 3 proeent kvinnor Antal dagar i 1 OOO-tal och konslordelning (0raquo)

lashy

1d

Sa har skuUe vi kunna fort shy

sa rta oeh beskriva sektor efter Ar FodHdrapenning

Antal Kvinnor Man

Tillfallig foraldrapenning

Antal Kvinnor Man

et sektor i svenskt samhaUsliv Bil shy 1974 19017 100 0 689 60 40

te den blir den SanU11a Fortfarande 1980

1985

27020

33193

95

94 6

3042

4156

63

67

37

33 ~ir det exempelvis vanligare att 1990 48292 93 573 1 66 34

ta kvinnorna far hu vudansvaret 1995 47026 90 10 4890 68 32

nshy)a

for hem oeh barn Statisti ken

isar art det ar myeket vanligare

2000

2005

2009

35661

42659

47839

88

80

78

12

20

22

4403

4421

4489

66

64

65

34

36

35

Jr art kvinnorna stannar hemma KallaFdrsaArngskasson

1a oeh tar ut fora ldrapenning oeh

Jt tillfallig foraldrapenning for

ar drd av barn Det finns en genomgaende skiUnad i kvinnors oeh

h mans mojligheter oeh ehanser art gora sig gaUande i samhaUet idag

ashy Vil1I1arna ar mannen oeh forlorarna ar kvinnorna

in

n Kon genus och genusforskning

I debatten anvands bade ordet kon oeh ordet genusVad ar det form skillnad Med k6n avses oftast den biologiska skiUnaden meUan

ra 11a11 oeh kvinna Den biologiska skiUnaden har ofta anvants fo r

art motivera skiUnader i andra sammanhang meUan konen M ed

0shy

ta hjilp av den har man forkJarat oeh bevarat maktordningen mednshy

)a mannen som overordnad oeh kvinnan som underordnad Genus

anvands for att betona att skiUnaden ar soeialt konstruerad Vi harh rs shy fostrats in i vara konsroller oeh vara forestallningar om vad som ar

Ie manligt oeh kvinI11igt

ar

1a De tio storsta yrkesgrupperna 2008 He1- och deltidsanstallda (omr~knade till heltidsloner) Rangordnade elter samtliga i yrkesgruppenla

eshy Kvinnors Ion i Antal (1 (JOO-tal) KonsfOrdelning (ltVo) Medellon (kronor) Yrkesgrupp ltVo av mans IonKvinnor Man Kvinnor Man Kvinnor Manrt V~rd- och omsorgspersonal 411 64 87 13 21200 21300 100

m FDrsaljare detaljhandel demonstratorer 123 72 63 37 21700 23400 93

d Saljare inkopare maklare m11 61 102 37 63 29700 36500 81

Ingenjorer och tekniker 21 103 17 83 28900 31900 90es FDretagsekonomer persona ltjansteman mfi 53 42 56 44 33800 42800

Jr FordonsfOrare 87 93 21800 22600 96

la Byggnads- och anlaggningsarbetare 90 98 22600 26000 87

tt Dataspecialister 19 70 22 78 35600 38500 93

Ovrig kontorspersonal 64 18 78 22 22800 24700 92ar Byggnadshantverkare 78 95 21000 24400 86

pshy Kolla Lonesrrukturstotistik Medlingsinstituter

kshy

79

21

IVID OCH ENTITET

gar fcirsta aret pa gymnasiet samhaUsvetenskapligt program

-river hon sig sjalv Jag ar svenskjag arfodd i Sverige oelt ~ mcdbOgarskap sa mil1 nationalitet ar helt kla~ jl[en etniskt

Ioalban Jag ar stolt over mitt ursprtmg hemma talar vi bade alballska Nastan vaje sommar aker vi oeh halsar pa slaktingar S kommer svenskarna sager vara slaktingar dar nere Har

1 kalladc albaner Min familj ar muslimer men reiigionen har 111 lIagon storre roll i varfamilj Inte for mig hellel men fragar

jag altja~ ar muslim - ar pappa advokat oeh mamma sjukskoterska Hon har kunnat ill )rke i Sverige men pappa kunde inte fa nagot juristjobb hal~

4eF1f pa ett lagel kort taxi oeh haft olika smajobb Det kanns bar bylt bade land oeh samhiillskiass sager han

IlerJorjal11stalldhet Att jag al tjej ska ha betydelse pa arbersshymiddot11 i alia mojliga sammanhang kanjag aldrig aeeeptera Daifor

i ell feminis tgrupp pa skolal1 ) eskriver sig sjalv eUer sin identitet som att hon tiUhor

Fper eller kategorier Vilken betydelse hal de har kategoshy

~r~rna for Mirelas och alia andras liv och identitet Om

l det hal kapitlet

DRIER RELATIDNER DCH MAKT ~ -n kOllstruerad grupp dar saker eller personer fors samshy

de har nagot gemensamt Detta innebar inte att det

ns vetenskaplig indelning utan bara att det speglar de

~~ orestallningarna om hur samhaliet ser ut Kategorier

22 IIID lID OCH IDtNTIHI

ar nagot vi anvander oss av for att ordna och forsta var omvarld

Nationalitet etnicitet religios tiUhorighet klass och kon som

Mirela namner ar exempel pa kategorier

Att tiUhora en viss grupp kan innebara gemenskap och trygghet

Men det kan ocksa innebara utanforskap och utstotning sarskilt

om man inte passar in i de normer som galler i gruppen Normer

ar de oskrivna regler som talar om hur man ska bete sig upptrada

llttrycka och yttra sig i relationer med andra manniskor och grupshy

per Den eller de som anger normerna for gruppen har makt over grllppens tankande och llpptradande De anger vad som ar ratt och passande vad som ar normalt for gruppen och vern som ska raknas

dit Normsattarna blir overordnade de andra och star over de andra

i gruppen i rangordning som darmed blir underordnade

Lika viktigt ar hur olika grupper forhaUer sig till varandra vilshy

ken status och vilken makt gruppen har gentemot andra grupper Aven har forekommer over- och underordning jamfor exemshy

pelvis vilken makt och status en medelalders hogutbildad man i

chefsposition har i forhallande tiU en llng arbetslos kvinna med

invandrarbakgrund Nar vi nu gar vidare och undersoker viktiga kategoriindelningar ska vi fokusera pa makt och darmed over- och

underordning Kategorierna som vi ska behandla blir nagra av de som Mirela tog upp nationalitet etnicitet klass och kon

NATIONALITET Nationalencyklopedin ger en kort och enkel defmition av natioshy

nalitet nationalitet ar detsamma som medborgarskap i en statVarje

stat bestammer sjalv vilka personer som ska anses som medborgare

Det finns tva huvudprinciper for forvarv av medborgarskap vid fodseln harstamningsprincipen rattighet pa grund av blodsband

och territorialprincipen rattighet pa grund av fodelseorten Den

svenska medborgarskapsratten grundar sig pa harstamningsprincishy

pen Svensk medborgare blir den vars mor ar svensk medborgare

eller vars far ar svensk medborgare och gift med barnets mor

Utlandska medborgare kan efter ansokan bli svenska medborgare Mirela och NE sag nationalitet som en rentjuridisk term Men

nationalitet kan ocksa ha en vidare betydelse Ibland kan man hora

enkla beskrivande forestaUningar om hur olika nationaliteter ar

Skottar ar snaJa Danskar dricker 01 och ar gemytliga Tyskar ar

ordningsamma och flitiga Idag finns det val ingen som tar dessa

fardiga talesatt stereotyper pa aUvar Men det fmns en allvarlig

32 I D I D O H I D E it 1E T

KON Mirela ar redan klar over att hon ska fortsatta studera efter gymnashy

sieskolan)ag skaforlsiitta pa ~lI1iversitel eller hogskola)ag iiI intresserad av samhiilfsJragor och miinniskor sa nagot 50111 hal anknytning till det kommer del all bU Men jag harj~l nagra ar pa mig all fundera Och lite beror det ju pa va d jag far for gymnasiebetyg

Men hur ser den verklighet ut som Mirela kommer att mota

sina fortsatta studier oeh sitt arbetsliv SCBs Pa tal om kvinshy

nor oeh man 2010 kan ge oss besked om tillstandet i Sverige Pa

samhallsprogranunet ar mer an 60 proeent av eleverna fliekor

sa Mirela gar nog i en klass dar fliekorna dominerar Fliekorna

dominerar sakert betygsmassigt i klassen oeksa Fliekor som gar ut

gymnasieskolan har en genomsnittlig betygspoang som ar ungefar

15 poang hogre an pojkarnas Det serju lovande ut for Mirela oeh

nar hon fortsatter studierna pa hogskolan sa ar fliekorna fortfashy

rande flest De utgor 56 proeent av nyborjarna Nagra faller ifdn

framfor allt pojkar sa nar det blir dags for examen sa ar andelen

fliekor annu storre Av alla som

Avgangna fran gymnasieskolan efter program 200809 tar examen fortsatter ea 6 proshy

cent sina studier for att doktorera Antal och kbnsfbrdelning (00)

Flickar 49500 Pajkar 48400

c~ 100 80 60 40 20 a 20 40 60 80 100

Ha ntverk Omvardnad

Barn- och fr itid

Estetiska

IntBaccalaureate -och Waldorfskolor

-1cdie

Na turvttenskap

Industri --

Bygg

Encrgi

Handels- och adm

Na turbruk

Hotell- och restaurang

Sa mhii llsvctcnskap

---=-=o--Ovriga

100 80 60 40 20 a 20 40 60 80 100 ~ o

K61o Avgongno fron gymnosirskoon Skolverhr

Men nu utgor pojkarna storsta

andelen 53 proeent av doktoranshy

derna ar pojkar Mirela knegar pa

oeh tar sin doktorsexamen oeh

hoppas pa nagon larar- eller forsshy

kartjanst pa hogskolan Bland de

lagre tjansterna pa hOgskolan ar

andelen kvinnor storst men sedan

tar mannen overAv professorerna

ar bara 19 proeent kvinnor Mirela

ar valutbildad iamnar hogskoleshy

vadden oeh far jobb pa ett stort

foretags personalavdelning Hon

trivs rued arbetet oeh aven med

sin Ion Men mannen pa hennes

avdelning har i snitt 9000 kronor

mer i manadslon an kvinnorna

Om kvinnorna funderar pa att

gora karriar inom foretaget ar

deras ehanser att na absoluta topshy

pen sma Av verkstallande di rekshy

t OI

ba

o e

rill 11

_lli

Yi_

Ko

h

111

lND VID oell IDENTITCT 33

rorer i borsnoterade foretag ar Ersatta dagar for yard av barn 1974-2009

bara 3 proeent kvinnor Antal dagar i 1 OOO-tal och konslordelning (0raquo)

lashy

1d

Sa har skuUe vi kunna fort shy

sa rta oeh beskriva sektor efter Ar FodHdrapenning

Antal Kvinnor Man

Tillfallig foraldrapenning

Antal Kvinnor Man

et sektor i svenskt samhaUsliv Bil shy 1974 19017 100 0 689 60 40

te den blir den SanU11a Fortfarande 1980

1985

27020

33193

95

94 6

3042

4156

63

67

37

33 ~ir det exempelvis vanligare att 1990 48292 93 573 1 66 34

ta kvinnorna far hu vudansvaret 1995 47026 90 10 4890 68 32

nshy)a

for hem oeh barn Statisti ken

isar art det ar myeket vanligare

2000

2005

2009

35661

42659

47839

88

80

78

12

20

22

4403

4421

4489

66

64

65

34

36

35

Jr art kvinnorna stannar hemma KallaFdrsaArngskasson

1a oeh tar ut fora ldrapenning oeh

Jt tillfallig foraldrapenning for

ar drd av barn Det finns en genomgaende skiUnad i kvinnors oeh

h mans mojligheter oeh ehanser art gora sig gaUande i samhaUet idag

ashy Vil1I1arna ar mannen oeh forlorarna ar kvinnorna

in

n Kon genus och genusforskning

I debatten anvands bade ordet kon oeh ordet genusVad ar det form skillnad Med k6n avses oftast den biologiska skiUnaden meUan

ra 11a11 oeh kvinna Den biologiska skiUnaden har ofta anvants fo r

art motivera skiUnader i andra sammanhang meUan konen M ed

0shy

ta hjilp av den har man forkJarat oeh bevarat maktordningen mednshy

)a mannen som overordnad oeh kvinnan som underordnad Genus

anvands for att betona att skiUnaden ar soeialt konstruerad Vi harh rs shy fostrats in i vara konsroller oeh vara forestallningar om vad som ar

Ie manligt oeh kvinI11igt

ar

1a De tio storsta yrkesgrupperna 2008 He1- och deltidsanstallda (omr~knade till heltidsloner) Rangordnade elter samtliga i yrkesgruppenla

eshy Kvinnors Ion i Antal (1 (JOO-tal) KonsfOrdelning (ltVo) Medellon (kronor) Yrkesgrupp ltVo av mans IonKvinnor Man Kvinnor Man Kvinnor Manrt V~rd- och omsorgspersonal 411 64 87 13 21200 21300 100

m FDrsaljare detaljhandel demonstratorer 123 72 63 37 21700 23400 93

d Saljare inkopare maklare m11 61 102 37 63 29700 36500 81

Ingenjorer och tekniker 21 103 17 83 28900 31900 90es FDretagsekonomer persona ltjansteman mfi 53 42 56 44 33800 42800

Jr FordonsfOrare 87 93 21800 22600 96

la Byggnads- och anlaggningsarbetare 90 98 22600 26000 87

tt Dataspecialister 19 70 22 78 35600 38500 93

Ovrig kontorspersonal 64 18 78 22 22800 24700 92ar Byggnadshantverkare 78 95 21000 24400 86

pshy Kolla Lonesrrukturstotistik Medlingsinstituter

kshy

79

22 IIID lID OCH IDtNTIHI

ar nagot vi anvander oss av for att ordna och forsta var omvarld

Nationalitet etnicitet religios tiUhorighet klass och kon som

Mirela namner ar exempel pa kategorier

Att tiUhora en viss grupp kan innebara gemenskap och trygghet

Men det kan ocksa innebara utanforskap och utstotning sarskilt

om man inte passar in i de normer som galler i gruppen Normer

ar de oskrivna regler som talar om hur man ska bete sig upptrada

llttrycka och yttra sig i relationer med andra manniskor och grupshy

per Den eller de som anger normerna for gruppen har makt over grllppens tankande och llpptradande De anger vad som ar ratt och passande vad som ar normalt for gruppen och vern som ska raknas

dit Normsattarna blir overordnade de andra och star over de andra

i gruppen i rangordning som darmed blir underordnade

Lika viktigt ar hur olika grupper forhaUer sig till varandra vilshy

ken status och vilken makt gruppen har gentemot andra grupper Aven har forekommer over- och underordning jamfor exemshy

pelvis vilken makt och status en medelalders hogutbildad man i

chefsposition har i forhallande tiU en llng arbetslos kvinna med

invandrarbakgrund Nar vi nu gar vidare och undersoker viktiga kategoriindelningar ska vi fokusera pa makt och darmed over- och

underordning Kategorierna som vi ska behandla blir nagra av de som Mirela tog upp nationalitet etnicitet klass och kon

NATIONALITET Nationalencyklopedin ger en kort och enkel defmition av natioshy

nalitet nationalitet ar detsamma som medborgarskap i en statVarje

stat bestammer sjalv vilka personer som ska anses som medborgare

Det finns tva huvudprinciper for forvarv av medborgarskap vid fodseln harstamningsprincipen rattighet pa grund av blodsband

och territorialprincipen rattighet pa grund av fodelseorten Den

svenska medborgarskapsratten grundar sig pa harstamningsprincishy

pen Svensk medborgare blir den vars mor ar svensk medborgare

eller vars far ar svensk medborgare och gift med barnets mor

Utlandska medborgare kan efter ansokan bli svenska medborgare Mirela och NE sag nationalitet som en rentjuridisk term Men

nationalitet kan ocksa ha en vidare betydelse Ibland kan man hora

enkla beskrivande forestaUningar om hur olika nationaliteter ar

Skottar ar snaJa Danskar dricker 01 och ar gemytliga Tyskar ar

ordningsamma och flitiga Idag finns det val ingen som tar dessa

fardiga talesatt stereotyper pa aUvar Men det fmns en allvarlig

32 I D I D O H I D E it 1E T

KON Mirela ar redan klar over att hon ska fortsatta studera efter gymnashy

sieskolan)ag skaforlsiitta pa ~lI1iversitel eller hogskola)ag iiI intresserad av samhiilfsJragor och miinniskor sa nagot 50111 hal anknytning till det kommer del all bU Men jag harj~l nagra ar pa mig all fundera Och lite beror det ju pa va d jag far for gymnasiebetyg

Men hur ser den verklighet ut som Mirela kommer att mota

sina fortsatta studier oeh sitt arbetsliv SCBs Pa tal om kvinshy

nor oeh man 2010 kan ge oss besked om tillstandet i Sverige Pa

samhallsprogranunet ar mer an 60 proeent av eleverna fliekor

sa Mirela gar nog i en klass dar fliekorna dominerar Fliekorna

dominerar sakert betygsmassigt i klassen oeksa Fliekor som gar ut

gymnasieskolan har en genomsnittlig betygspoang som ar ungefar

15 poang hogre an pojkarnas Det serju lovande ut for Mirela oeh

nar hon fortsatter studierna pa hogskolan sa ar fliekorna fortfashy

rande flest De utgor 56 proeent av nyborjarna Nagra faller ifdn

framfor allt pojkar sa nar det blir dags for examen sa ar andelen

fliekor annu storre Av alla som

Avgangna fran gymnasieskolan efter program 200809 tar examen fortsatter ea 6 proshy

cent sina studier for att doktorera Antal och kbnsfbrdelning (00)

Flickar 49500 Pajkar 48400

c~ 100 80 60 40 20 a 20 40 60 80 100

Ha ntverk Omvardnad

Barn- och fr itid

Estetiska

IntBaccalaureate -och Waldorfskolor

-1cdie

Na turvttenskap

Industri --

Bygg

Encrgi

Handels- och adm

Na turbruk

Hotell- och restaurang

Sa mhii llsvctcnskap

---=-=o--Ovriga

100 80 60 40 20 a 20 40 60 80 100 ~ o

K61o Avgongno fron gymnosirskoon Skolverhr

Men nu utgor pojkarna storsta

andelen 53 proeent av doktoranshy

derna ar pojkar Mirela knegar pa

oeh tar sin doktorsexamen oeh

hoppas pa nagon larar- eller forsshy

kartjanst pa hogskolan Bland de

lagre tjansterna pa hOgskolan ar

andelen kvinnor storst men sedan

tar mannen overAv professorerna

ar bara 19 proeent kvinnor Mirela

ar valutbildad iamnar hogskoleshy

vadden oeh far jobb pa ett stort

foretags personalavdelning Hon

trivs rued arbetet oeh aven med

sin Ion Men mannen pa hennes

avdelning har i snitt 9000 kronor

mer i manadslon an kvinnorna

Om kvinnorna funderar pa att

gora karriar inom foretaget ar

deras ehanser att na absoluta topshy

pen sma Av verkstallande di rekshy

t OI

ba

o e

rill 11

_lli

Yi_

Ko

h

111

lND VID oell IDENTITCT 33

rorer i borsnoterade foretag ar Ersatta dagar for yard av barn 1974-2009

bara 3 proeent kvinnor Antal dagar i 1 OOO-tal och konslordelning (0raquo)

lashy

1d

Sa har skuUe vi kunna fort shy

sa rta oeh beskriva sektor efter Ar FodHdrapenning

Antal Kvinnor Man

Tillfallig foraldrapenning

Antal Kvinnor Man

et sektor i svenskt samhaUsliv Bil shy 1974 19017 100 0 689 60 40

te den blir den SanU11a Fortfarande 1980

1985

27020

33193

95

94 6

3042

4156

63

67

37

33 ~ir det exempelvis vanligare att 1990 48292 93 573 1 66 34

ta kvinnorna far hu vudansvaret 1995 47026 90 10 4890 68 32

nshy)a

for hem oeh barn Statisti ken

isar art det ar myeket vanligare

2000

2005

2009

35661

42659

47839

88

80

78

12

20

22

4403

4421

4489

66

64

65

34

36

35

Jr art kvinnorna stannar hemma KallaFdrsaArngskasson

1a oeh tar ut fora ldrapenning oeh

Jt tillfallig foraldrapenning for

ar drd av barn Det finns en genomgaende skiUnad i kvinnors oeh

h mans mojligheter oeh ehanser art gora sig gaUande i samhaUet idag

ashy Vil1I1arna ar mannen oeh forlorarna ar kvinnorna

in

n Kon genus och genusforskning

I debatten anvands bade ordet kon oeh ordet genusVad ar det form skillnad Med k6n avses oftast den biologiska skiUnaden meUan

ra 11a11 oeh kvinna Den biologiska skiUnaden har ofta anvants fo r

art motivera skiUnader i andra sammanhang meUan konen M ed

0shy

ta hjilp av den har man forkJarat oeh bevarat maktordningen mednshy

)a mannen som overordnad oeh kvinnan som underordnad Genus

anvands for att betona att skiUnaden ar soeialt konstruerad Vi harh rs shy fostrats in i vara konsroller oeh vara forestallningar om vad som ar

Ie manligt oeh kvinI11igt

ar

1a De tio storsta yrkesgrupperna 2008 He1- och deltidsanstallda (omr~knade till heltidsloner) Rangordnade elter samtliga i yrkesgruppenla

eshy Kvinnors Ion i Antal (1 (JOO-tal) KonsfOrdelning (ltVo) Medellon (kronor) Yrkesgrupp ltVo av mans IonKvinnor Man Kvinnor Man Kvinnor Manrt V~rd- och omsorgspersonal 411 64 87 13 21200 21300 100

m FDrsaljare detaljhandel demonstratorer 123 72 63 37 21700 23400 93

d Saljare inkopare maklare m11 61 102 37 63 29700 36500 81

Ingenjorer och tekniker 21 103 17 83 28900 31900 90es FDretagsekonomer persona ltjansteman mfi 53 42 56 44 33800 42800

Jr FordonsfOrare 87 93 21800 22600 96

la Byggnads- och anlaggningsarbetare 90 98 22600 26000 87

tt Dataspecialister 19 70 22 78 35600 38500 93

Ovrig kontorspersonal 64 18 78 22 22800 24700 92ar Byggnadshantverkare 78 95 21000 24400 86

pshy Kolla Lonesrrukturstotistik Medlingsinstituter

kshy

79

32 I D I D O H I D E it 1E T

KON Mirela ar redan klar over att hon ska fortsatta studera efter gymnashy

sieskolan)ag skaforlsiitta pa ~lI1iversitel eller hogskola)ag iiI intresserad av samhiilfsJragor och miinniskor sa nagot 50111 hal anknytning till det kommer del all bU Men jag harj~l nagra ar pa mig all fundera Och lite beror det ju pa va d jag far for gymnasiebetyg

Men hur ser den verklighet ut som Mirela kommer att mota

sina fortsatta studier oeh sitt arbetsliv SCBs Pa tal om kvinshy

nor oeh man 2010 kan ge oss besked om tillstandet i Sverige Pa

samhallsprogranunet ar mer an 60 proeent av eleverna fliekor

sa Mirela gar nog i en klass dar fliekorna dominerar Fliekorna

dominerar sakert betygsmassigt i klassen oeksa Fliekor som gar ut

gymnasieskolan har en genomsnittlig betygspoang som ar ungefar

15 poang hogre an pojkarnas Det serju lovande ut for Mirela oeh

nar hon fortsatter studierna pa hogskolan sa ar fliekorna fortfashy

rande flest De utgor 56 proeent av nyborjarna Nagra faller ifdn

framfor allt pojkar sa nar det blir dags for examen sa ar andelen

fliekor annu storre Av alla som

Avgangna fran gymnasieskolan efter program 200809 tar examen fortsatter ea 6 proshy

cent sina studier for att doktorera Antal och kbnsfbrdelning (00)

Flickar 49500 Pajkar 48400

c~ 100 80 60 40 20 a 20 40 60 80 100

Ha ntverk Omvardnad

Barn- och fr itid

Estetiska

IntBaccalaureate -och Waldorfskolor

-1cdie

Na turvttenskap

Industri --

Bygg

Encrgi

Handels- och adm

Na turbruk

Hotell- och restaurang

Sa mhii llsvctcnskap

---=-=o--Ovriga

100 80 60 40 20 a 20 40 60 80 100 ~ o

K61o Avgongno fron gymnosirskoon Skolverhr

Men nu utgor pojkarna storsta

andelen 53 proeent av doktoranshy

derna ar pojkar Mirela knegar pa

oeh tar sin doktorsexamen oeh

hoppas pa nagon larar- eller forsshy

kartjanst pa hogskolan Bland de

lagre tjansterna pa hOgskolan ar

andelen kvinnor storst men sedan

tar mannen overAv professorerna

ar bara 19 proeent kvinnor Mirela

ar valutbildad iamnar hogskoleshy

vadden oeh far jobb pa ett stort

foretags personalavdelning Hon

trivs rued arbetet oeh aven med

sin Ion Men mannen pa hennes

avdelning har i snitt 9000 kronor

mer i manadslon an kvinnorna

Om kvinnorna funderar pa att

gora karriar inom foretaget ar

deras ehanser att na absoluta topshy

pen sma Av verkstallande di rekshy

t OI

ba

o e

rill 11

_lli

Yi_

Ko

h

111

lND VID oell IDENTITCT 33

rorer i borsnoterade foretag ar Ersatta dagar for yard av barn 1974-2009

bara 3 proeent kvinnor Antal dagar i 1 OOO-tal och konslordelning (0raquo)

lashy

1d

Sa har skuUe vi kunna fort shy

sa rta oeh beskriva sektor efter Ar FodHdrapenning

Antal Kvinnor Man

Tillfallig foraldrapenning

Antal Kvinnor Man

et sektor i svenskt samhaUsliv Bil shy 1974 19017 100 0 689 60 40

te den blir den SanU11a Fortfarande 1980

1985

27020

33193

95

94 6

3042

4156

63

67

37

33 ~ir det exempelvis vanligare att 1990 48292 93 573 1 66 34

ta kvinnorna far hu vudansvaret 1995 47026 90 10 4890 68 32

nshy)a

for hem oeh barn Statisti ken

isar art det ar myeket vanligare

2000

2005

2009

35661

42659

47839

88

80

78

12

20

22

4403

4421

4489

66

64

65

34

36

35

Jr art kvinnorna stannar hemma KallaFdrsaArngskasson

1a oeh tar ut fora ldrapenning oeh

Jt tillfallig foraldrapenning for

ar drd av barn Det finns en genomgaende skiUnad i kvinnors oeh

h mans mojligheter oeh ehanser art gora sig gaUande i samhaUet idag

ashy Vil1I1arna ar mannen oeh forlorarna ar kvinnorna

in

n Kon genus och genusforskning

I debatten anvands bade ordet kon oeh ordet genusVad ar det form skillnad Med k6n avses oftast den biologiska skiUnaden meUan

ra 11a11 oeh kvinna Den biologiska skiUnaden har ofta anvants fo r

art motivera skiUnader i andra sammanhang meUan konen M ed

0shy

ta hjilp av den har man forkJarat oeh bevarat maktordningen mednshy

)a mannen som overordnad oeh kvinnan som underordnad Genus

anvands for att betona att skiUnaden ar soeialt konstruerad Vi harh rs shy fostrats in i vara konsroller oeh vara forestallningar om vad som ar

Ie manligt oeh kvinI11igt

ar

1a De tio storsta yrkesgrupperna 2008 He1- och deltidsanstallda (omr~knade till heltidsloner) Rangordnade elter samtliga i yrkesgruppenla

eshy Kvinnors Ion i Antal (1 (JOO-tal) KonsfOrdelning (ltVo) Medellon (kronor) Yrkesgrupp ltVo av mans IonKvinnor Man Kvinnor Man Kvinnor Manrt V~rd- och omsorgspersonal 411 64 87 13 21200 21300 100

m FDrsaljare detaljhandel demonstratorer 123 72 63 37 21700 23400 93

d Saljare inkopare maklare m11 61 102 37 63 29700 36500 81

Ingenjorer och tekniker 21 103 17 83 28900 31900 90es FDretagsekonomer persona ltjansteman mfi 53 42 56 44 33800 42800

Jr FordonsfOrare 87 93 21800 22600 96

la Byggnads- och anlaggningsarbetare 90 98 22600 26000 87

tt Dataspecialister 19 70 22 78 35600 38500 93

Ovrig kontorspersonal 64 18 78 22 22800 24700 92ar Byggnadshantverkare 78 95 21000 24400 86

pshy Kolla Lonesrrukturstotistik Medlingsinstituter

kshy

79

111

lND VID oell IDENTITCT 33

rorer i borsnoterade foretag ar Ersatta dagar for yard av barn 1974-2009

bara 3 proeent kvinnor Antal dagar i 1 OOO-tal och konslordelning (0raquo)

lashy

1d

Sa har skuUe vi kunna fort shy

sa rta oeh beskriva sektor efter Ar FodHdrapenning

Antal Kvinnor Man

Tillfallig foraldrapenning

Antal Kvinnor Man

et sektor i svenskt samhaUsliv Bil shy 1974 19017 100 0 689 60 40

te den blir den SanU11a Fortfarande 1980

1985

27020

33193

95

94 6

3042

4156

63

67

37

33 ~ir det exempelvis vanligare att 1990 48292 93 573 1 66 34

ta kvinnorna far hu vudansvaret 1995 47026 90 10 4890 68 32

nshy)a

for hem oeh barn Statisti ken

isar art det ar myeket vanligare

2000

2005

2009

35661

42659

47839

88

80

78

12

20

22

4403

4421

4489

66

64

65

34

36

35

Jr art kvinnorna stannar hemma KallaFdrsaArngskasson

1a oeh tar ut fora ldrapenning oeh

Jt tillfallig foraldrapenning for

ar drd av barn Det finns en genomgaende skiUnad i kvinnors oeh

h mans mojligheter oeh ehanser art gora sig gaUande i samhaUet idag

ashy Vil1I1arna ar mannen oeh forlorarna ar kvinnorna

in

n Kon genus och genusforskning

I debatten anvands bade ordet kon oeh ordet genusVad ar det form skillnad Med k6n avses oftast den biologiska skiUnaden meUan

ra 11a11 oeh kvinna Den biologiska skiUnaden har ofta anvants fo r

art motivera skiUnader i andra sammanhang meUan konen M ed

0shy

ta hjilp av den har man forkJarat oeh bevarat maktordningen mednshy

)a mannen som overordnad oeh kvinnan som underordnad Genus

anvands for att betona att skiUnaden ar soeialt konstruerad Vi harh rs shy fostrats in i vara konsroller oeh vara forestallningar om vad som ar

Ie manligt oeh kvinI11igt

ar

1a De tio storsta yrkesgrupperna 2008 He1- och deltidsanstallda (omr~knade till heltidsloner) Rangordnade elter samtliga i yrkesgruppenla

eshy Kvinnors Ion i Antal (1 (JOO-tal) KonsfOrdelning (ltVo) Medellon (kronor) Yrkesgrupp ltVo av mans IonKvinnor Man Kvinnor Man Kvinnor Manrt V~rd- och omsorgspersonal 411 64 87 13 21200 21300 100

m FDrsaljare detaljhandel demonstratorer 123 72 63 37 21700 23400 93

d Saljare inkopare maklare m11 61 102 37 63 29700 36500 81

Ingenjorer och tekniker 21 103 17 83 28900 31900 90es FDretagsekonomer persona ltjansteman mfi 53 42 56 44 33800 42800

Jr FordonsfOrare 87 93 21800 22600 96

la Byggnads- och anlaggningsarbetare 90 98 22600 26000 87

tt Dataspecialister 19 70 22 78 35600 38500 93

Ovrig kontorspersonal 64 18 78 22 22800 24700 92ar Byggnadshantverkare 78 95 21000 24400 86

pshy Kolla Lonesrrukturstotistik Medlingsinstituter

kshy

79

C

34 ~ J I V I DOC H DuriH T

Chefer och samtliga anstallda inom privat och offentlig sektor 2008 JKbnsfbrdelning (b)

Kvinnor Man

Privat sektor

sj Offentlig sektor

sa Ofo 100 80 60 40 20 20

Kalla lOntstrukrursrorisrik Mrolmgsinsriru rl[ 1 C

Med chef avses har a Person med administrativt ledningsar)ett samt politiskt arbctt lnom privat och offcntlig sektor Arbetct innebar bland annat att fatta beslul ptanera 5tyfa och samofdna (Standord for svensk yrke-scoS5ific~ring SSYK)

IT

loom genusforskningen utgar man ifran att det finns en genusordshy

ning som hindrar oeh forsvarar att uppna jamstalldhet Det finns ett

monster av ojamlikhet mellan kvinnor oeh man oeh det aterfinns

pa alia samhallsomraden skola arbetsliv social samvaro osv loom

genusforskningen vill man granska forhaUandena oeh ta poundl-am en

kunskapsbas som kan anvandas for att forverkliga en jamstalldhet Oi Har har historikern Yvonne Hirdman pekat pa att forhallandet D meUan konen genussystemet kannetecknas av tva prineiper D

1 Principen om kiinens isarhclliande Det visar sig bland annat i konsshy

l1ppdelningen pa arbetsmarknaden som grl1ndlaggs redan i valet

av utbildning Vissa utbildningar oeh yrken domineras helt av kvinnor andra domineras av man

2 Principen om mans iiverordning och kvinnors underordning Den

manliga overordningeri visar sig i att man tjanar mer oeh har

mer makt over sina livAJJt det som kvinnor ar oeh gor varderas

lagre an det som mann en ar oeh gor Mannen ar norm kvinnan ar avvikelsen

KILLARNA HAR MAKTEN I SKOLAN

Eget rum iskolan Det ar vad tjejerna behover nu Makt ar ett rumsligt begrepp Killarna brer ut sig koloniserar varenda kvadratcentimeter av skolan sitter pa skapen och kastar glapord nar man gar forbi sa att tjejerna ganska snart inte gar forbi ails Borjar ta andra vagar Sa borjar anpassningen

Moa Elf Karlen f6rfattare till boken

Ta betalt En feministisk overlevnadsguide Att disk litera Ar det hiir en sann bild av skolan idag Och vod kon man i so fall goro at det

Chefer

Samtl iga anstallda

Chefer

Samtliga anstallda

40 60 80 100 q